Sök i Ratio Lex

Angående vissa utbildningsfrågor inom teaterns, filmens, televisionens och radions områden

1966-03-11 · 34 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 34 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1966:95, Angående vissa utbildningsfrågor inom teaterns, filmens, televisionens och radions områden

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1966

1

Nr 95

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa utbildningsfrågor

inom teaterns, filmens, televisionens och radions

områden; given Stockholms slott den 11 mars 1966.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att principbeslut fattas om att upprätta en utbildningsinstitution

för vissa yrkesgrupper inom teaterns, filmens, televisionens och

radions områden. De grupper som skall utbildas inom institutionen är bl. a.

regissörer, konstnärliga producenter inom television och radio, scendekoratörer,

filmarkitekter, maskörer, filmfotografer och ljudtekniker. Förslaget förutsätter

att den filmskola som Svenska filminstitutet bedriver uppgår i den nya institutionen.

Utbildningen skall i stor utsträckning bygga på övningsproduktion

med deltagande av samtliga elevgrupper. Den skall ge en allsidig orientering

om den konstnärliga gestaltningen inom teater, film, television och radio. Institutionen

föreslås få egna produktionsresurser i fråga om personal samt lokaler

i form av teater, film-, televisions- och radiostudior. Den beräknas kunna bli

inrymd i den byggnad som Svenska filminstitutet planerar att uppföra i Stockholm.

Utbildningen beräknas kunna börja tidigast hösten 1968.

Förslag läggs också fram om den musikdramatiska utbildningen vid statens

skolor för scenisk utbildning. Det föreslås att de nu försöksvis anordnade musikdramatiska

linjerna vid skolorna i Göteborg och Malmö fr. o. m. budgetåret

1967/68 blir permanenta delar av skolornas organisation. Samtidigt skall enligt

förslaget vid skolan i Stockholm tillkomma en musikdramatisk linje med särskild

inriktning på utbildning av operaartister. Denna ersätter den nu till musikhögskolan

förlagda operaklassen. Den nya organisationen av utbildningen i

Stockholm medför avsevärt förstärkta resurser för undervisningen i både sceniska

och musikaliska ämnen.

1 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1066. 1 sand. Nr 96

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1966

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

11 mars 1966.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Kling, Edenman, Johansson, Hermansson,

Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist,

Gustafsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, vissa utbildningsfrågor inom

teaterns, filmens, televisionens och radions områden och anför.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1966

3

1. Inledning

Utredningen rörande utbildningen inom teaterns, filmens, radions och televisionens

områden m. m., som tillsattes år 1963 (ledamöter borgmästaren Sven

Lutteman, ordf., professorn Gösta M. Bergman, fil. lic. Bertil Lauritzen, ombudsmannen

Rolf Rembe, fil. dr Stig Torsslow, tekniske direktören, f. d. professorn

Lennart Uhlin till den 4 oktober 1965, utbildningschefen Håkan Unsgaard och

avdelningsdirektören Nils Arne Rosén från den 4 oktober 1965; direktiv se 1963

års riksdagsberättelse s. 295) har den 31 december 1965 avlämnat betänkandet

»Utbildning av regissörer m. f 1.» (Stencil E 1965:9).

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av arbetsmarknadsstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, statskontoret, skolöverstyrelsen, universitetskanslersämbetet

efter hörande av humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet,

teater- och orkesterrådet, Akademien för de fria konsterna, konstfackskolan,

Kungl. teaterns AB, Kungl. dramatiska teaterns AB, Sveriges radio AB, Stiftelsen

Svenska filminstitutet, Riksteatern, Stockholms stadsteater AB, AB Göteborgs

teater, Föreningen Malmö stadsteater u. p. a., Svenska teaterförbundet,

Sveriges dramatikerförbund, Teatrarnas riksförbund, Svenska ITI-rådet —

Svensk teaterunion och Svenska sektionen av Nordiska film- och TV-unionen.

Teaterns utbildningsråd har åren 1963 och 1964 framlagt förslag om anordnande

av provisorisk utbildning av regissörer och scendekoratörer. Vidare har

statens skola för scenisk utbildning i Stockholm år 1964 lagt fram ett förslag om

anordnande av provisorisk regissörsutbildning vid Dramatiska teatern. Teateroch

orkesterrådet har yttrat sig över dessa förslag och samtidigt lagt fram ett

eget förslag om provisorisk regissörs- och dekoratörsutbildning.

Nordiska rådet har i rekommendation 1963: 21 uppmanat regeringarna i de

nordiska länderna att påskynda utredningsarbetet om en grundläggande utbildning

på nationell basis av personal inom teater, film, radio och television. I utredningsarbetet

borde möjligheten att välja nordiska lösningar vad beträffar

vidareutbildningen beaktas. I avvaktan på mera långsiktiga lösningar borde

kurser arrangeras för bl. a. verksamma regissörer och annan konstnärlig och teknisk

personal på dessa områden.

Genom beslut den 31 maj 1963 uppdrog Kungl. Maj:t åt en särskilt tillkallad

utredningsman (fil. lic. Åke Meyerson) att i samråd med Teaterns utbildningsråd

närmare överväga organisationen av en statlig scenisk utbildning i Stockholm

och därmed sammanhängande frågor. På grundval av de i utredningsmannens

betänkande »Statens skolor för scenisk utbildning» (Stencil E 1963) framlagda

förslagen beslutade statsmakterna år 1964 (prop. 1964:66, SU 115,

rskr 250) om de närmare riktlinjerna för organisationen och utformningen av

skådespelarutbildningen. Beslutet innebär bl. a. att utbildningen skall vara treårig

och att det fr. o. m. budgetåret 1964/65 inrättades tre statliga läroanstalter,

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 sand. Nr 95

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1966

en i Stockholm, en i Göteborg och en i Malmö, var och en med en årlig intagning

av tills vidare 15 elever. Vid skolan i Stockholm meddelas endast dramatisk

undervisning, medan vid skolorna i Göteborg och Malmö försöksvis anordnas

utbildning även av lyrisk-dramatiska artister. Kungl. Maj:t har den 29 juni

1964 fastställt provisoriska bestämmelser för de tre skolorna. Enligt dessa har

teater- och orkesterrådet överinseendet över skolorna, medan ledningen av varje

skola utövas av en särskild styrelse och av rektor.

I prop. 1964:66 förutsattes att frågorna om den sceniska förutbildningen,

intagningsproceduren vid scenskolorna, den musikdramatiska utbildningen och

efterutbildningen av skådespelare skulle utredas ytterligare. Den genom beslut

den 31 maj 1963 särskilt tillkallade utredningsmannen har den 26 november

1965 avgivit betänkandet »Statens skolor för scenisk utbildning

2» (Stencil E 1965). I en särskild till betänkandet fogad skrivelse har

Teaterns utbildningsråd anslutit sig till de i förslaget framförda synpunkterna.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av skolöverstyrelsen

efter hörande av skolnämnden för Stockholms stad och Stockholms län samt

länsskolnämnderna i Uppsala, Östergötlands, Älvsborgs och Skaraborgs län, Musikaliska

akademiens styrelse, teater- och orkesterrådet efter hörande av statens

skolor för scenisk utbildning, Sveriges radio AB, Kungl. teaterns AB, Svenska

stadsförbundet, Uppsala stad, Norrköpings stad och Borås stad. Svenska sångoch

talpedagogförbundet, Kulturarbetarnas socialdemokratiska förening och De

svenska musikpedagogförbundens samarbetskommitté har inkommit med skrivelser

i ärendet.

Teater- och orkesterrådet har i november 1965 överlämnat en promemoria om

utbildningsbehovet av sceniska artister fram till 1974/75. Rådet har inhämtat

yttranden över promemorian från berörda myndigheter och organisationer.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts •proposition nr 95 år 1966

5

2. Utbildning av regissörer, producenter, scendekoratörer och

maskörer

2.1. Nuläge

Genom ett år 1963 ingånget avtal mellan staten och filmbranschen bildades

stiftelsen Svenska filminstitutet som bl. a. har till uppgift att bedriva utbildningsverksamhet

inom filmens område. Vid institutets filmskola anordnas f. n.

en tvåårig utbildning för högst fyra elever i regi, tre i foto, tre i ljudteknik

och två i inspelningsledning. Utbildningen började höstterminen 1964. Den första

elevkullen har således ännu inte lämnat filmskolan.

Vid teaterhistoriska institutionen vid Stockholms universitet finns en alternativ

utformning av kursen för tre betyg i teaterhistoria, som är tillrättalagd

för studerande, inriktade på att söka anställning inom teater, film, radio och

television. Undervisningen omfattar bl. a. nutida teaterproblem, teaterns organisationsformer

och den moderna teaterns tekniska resurser. Trebetygsuppsatsen

i ämnet kan bytas ut mot övningsuppgift av scenisk karaktär.

Inom avdelningen för dekorativ målning vid konstfackskolan har sedan några

år bedrivits undervisning i teaterdekoration. Den omfattar såväl teoretiska som

praktiska ämnen. Vid konsthögskolan har utförts enstaka uppgifter i teaterdekor.

Sveriges radio bedriver en omfattande utbildningsverksamhet för sina anställda,

bl. a. för blivande TV-producenter.

Utöver dessa utbildningsmöjligheter ordnas dessutom kursverksamhet på nordisk

basis, bl. a. de av Nordiska teaterunionen årligen organiserade s. k. Vasaseminariema

för unga regissörer. Till dessa seminarier, som pågår ca två veckor,

inbjuds som föreläsare internationellt uppmärksammade regissörer, forskare och

teaterpedagoger.

2.2. Utredningen

2.2.1. Utbildningsbehovet

Enligt direktiven för utredningen för utbildningen inom teaterns, filmens,

radions och televisionens områden m. m. skulle den göra en inventering av

utbildningsbehovet av yrkesutövare inom de berörda områdena.

Utredningen gör en uppdelning mellan yrken som är övervägande tekniska

och andra som visserligen innehåller tekniska moment men som domineras av

konstnärligt-kreativ formgivning. Ytterligare andra yrken innesluter en jämn

fördelning mellan kreativa och tekniska moment. För den första gruppen finns

det enligt utredningens bedömning tillfredsställande utbildningsmöjligheter

inom yrkesskolor. Utredningen begränsar därför sin analys av utbildningsbeho
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1966

vet till sådana yrken inom de två andra grupperna för vilka utbildningsfrågorna

inte lösts eller inte heller aktualiserats genom andra utredningar. Från

denna utgångspunkt tar utredningen till närmare glanskning upp utbildningsbehovet

för följande yrkesgrupper, nämligen regissörer, konstnärliga radio- och

TV-producenter, scendekoratörer (filmarkitekter), niaskörer, filmfotografer och

filmklippare.

Allmänt understryker utredningen svårigheten att göra någon tillförlitlig bedömning

av utbildningsbehovet för de berörda yrkena. Detta beror på att

grupperna är små och till förhållandevis stor del består av tillfälligt engagerade.

Till detta kommer svårigheten att mer preciserat kunna säga något om den

ökning av utbildningsbehovet som följer av en beräknad utbyggnad av verksamheten.

En annan grundläggande svårighet är att syftet med att skapa nya

utbildningsvägar inte bara är att tillgodose det kvantitativa behovet utan också

att höja kvaliteten.

Vid beräkningen av utbildningsbehovet är det enligt de sakkunnigas mening

också nödvändigt att tänka på att rekrytering till dessa yrken alltid måste

kunna ske på annat sätt än efter genomgång av en reguljär utbildning. Det är

vidare, även om intagningen görs med största omsorg, inte rimligt att räkna med

att alla som gått igenom utbildningen kommer att visa den talang som är det

oeftergivliga villkoret för framgång inom de aktuella yrkena.

Det totala antalet verksamma regissörer i landet uppskattar utredningen

till ca 90. Genomsnittligt beräknas en regissör vara verksam i 30 år. Det

årliga rekryteringsbehovet kan med dessa utgångspunkter uppskattas till ca

tre. Härtill kommer det utbildningsbehov som beror på sådana faktorer som

förväntad expansion, övergång till annan verksamhet m. m.

Inom radio och television är det svårt att precisera gränserna mellan uppgifterna

för regissörer och s. k. konstnärliga producenter. Det beräknas

att det år 1965 inom Sveriges radio fanns ca 30 heltidsanställda konstnärliga

producenter. Om radioutredningens s. k. mittenalternativ i fråga om

sändningstid genomförs, skulle det enligt utredningens bedömning leda till en

fördubbling av ifrågavarande personal under den närmaste tioårsperioden.

Antalet dekoratörer med fast anställning inom teatern uppskattas till

ca 20, vartill kommer ett 40-tal, som mer tillfälligt anlitas för iscensättningar.

Inom Sveriges radio finns vidare drygt ett tiotal heltidsanställda dekoratörer

och inom filmen uppgår antalet heltidsanställda filmarkitekter till ca fem. Efterfrågan

på dekoratörer, särskilt för televisionens räkning, är stor.

Ett tiotal maskörer är sysselsatta inom teatern. Efterfrågan är större än

tillgången, varför bara för teaterns räkning behovet beräknas bli fördubblat under

de närmaste fem åren. Även inom Sveriges radio beräknas efterfrågan på

maskörer komma att stiga.

I fråga om film fotografer och f i 1 m k 1 i p p a r e konstaterar utredningen

att behovet kan beräknas öka.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1966

Utredningen anser att utbildningsbehovet för de berörda yrkesgrupperna inte

kan bestämmas mera exakt. Om hänsyn tas även till den begränsning som

beror på lokalmässiga och tekniska förhallanden vid den av de sakkunniga föreslagna

utbildningsinstitutionen, bör utbildningskapaciteten motsvara en årlig

intagning av 6—7 regielever, 5—6 producentelever, 5—6 dekoratörselever och

4—5 maskörselever. Detta motsvarar enligt utredningens uppfattning inte helt

arbetsmarknadens behov. En större utbildningskapacitet skulle dock, som

framgår av det följande, leda till avsevärt ökade kostnader.

2.2.2. Utbildningens organisation och ledning

I direktiven till utredningen förutsattes att de sakkunniga skulle pröva vilka

delar av utbildningen för de berörda yrkesgrupperna som skulle förläggas till en

särskild utbildningsanstalt och vilka som eventuellt borde tillgodoses i annan

form.

De sakkunniga förordar att ett ur organisatorisk synpunkt självständigt institut,

förslagsvis kallat institutet för de dramatiska konstarterna, upprättas med

olika utbildningsvägar för regielever, producentelever, scendekoratörs-(filmarkitekt-)elever

och maskörselever.

Utredningen räknar med att viss utbildning även i fortsättningen skall vara

förlagd utanför det föreslagna institutet. De statliga scenskolorna berörs inte

av förslaget på annat sätt än att institutet skall ha visst samarbete med dem.

Filmskolan skall fortsätta sin verksamhet som självständig organisatorisk

enhet, även om en lokalmässig och organisatorisk samordning bör ske. Utredningen

föreslår att den nuvarande utbildningen av teaterdekoratörer vid konstfackskolan

byggs ut till en självständig utbildningslinje inom skolan. Slutligen

föreslår de sakkunniga att utbildning av perukmakare förläggs till yrkesskolor.

De sakkunniga redovisar flera skäl för att samordna utbildningen för de

konstnärligt-kreativa yrkesgrupperna. En grundtanke i förslaget är sålunda att

alla bör få en utbildningi som omfattar produktionstekniken inom samtliga

media, dvs. teater, film, radio och television. De olika yrkesgrupperna bör vidare

enligt de sakkunnigas mening ges en sådan orientering om olika media att de

effektivt kan utnyttja både deras särart och möjligheter till samspel. I undervisningen

bör vidare de praktiska övningarna i produktion spela en central roll.

Karakteristiskt för samtliga media är behovet av gemensamma insatser av

många kreativa krafter. Det är därför också från denna, synpunkt lämpligt

att kombinera utbildningen för samtliga yrkesgrupper med kreativ inriktning.

Mot denna allmänna bakgrund i fråga om inriktningen av utbildningen finns

det enligt utredningens mening två huvudalternativ för organiserandet av utbildningen,

nämligen å ena sidan eu decentraliserad utbildning knuten till

existerande produktionsenheter för olika media och a andra sidan en institutionellt

sammanhållen utbildning. Utredningen har undersökt det förstnämnda

alternativet och funnit att existerande produktionsresurser vid teatrar, film
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1966

och TV-ateljéer samt radiostudior är sa hårt ansträngda av den ordinarie verksamheten,

att de inte kan friställas i den utsträckning som krävs för att möjliggöra

en ordnad studiegång. Även om detta alternativ i och för sig är tänkbart,

anses det bli förbundet med sadana kostnader att det framstår som orealistiskt.

Utredningen förordar därför att utbildningen förläggs till ett särskilt

institut med särskilda produktionsapparater för samtliga fyra media. Institutet

bör förfoga över lokaler, teknisk utrustning samt personal som skall svara för

olika produktionsfunktioner.

Utredningen föreslår att institutet far en självständig ställning med egen stvlelse.

Denna bör enligt förslaget ha sju ledamöter, varav ordförande och fem

ledamöter förordnas av Kungl. Maj:t. Det förutsätts att Stockholms universitet.

Svenska filminstitutet, Svenska teaterförbundet, Sveriges radio och Teatrarnas

riksförbund skall föreslå en ledamot vardera. Institutets rektor föreslås bli

självskriven ledamot av styrelsen.

Under styrelsen bör verksamheten ledas av en rektor som skall svara för den

konstnärliga och pedagogiska ledningen. Det administrativa och ekonomiska

ansvaret bör däremot läggas på en administrativ direktör. Under rektor och

diiektör svarar en studierektor och produktionschef för den direkta planeringen

och ledningen av institutets praktiska verksamhet.

2.2.3. ZJtbildningsvägar

^ id institutet bör enligt utredningens förslag finnas utbildningsvägar för regielever,

producentelever, dekoratörs-(filmarkitekt-)elever och maskörselever.

Utredningen lägger i sitt betänkande också fram förslag om hur en till konstfackskolan

förlagd grundläggande dekoratörsutbildning bör läggas upp.

Institutets elevantal blir enligt utredningens mening helt beroende av det

lokalprogram som utredningen lägger fram och kan inte utan avsevärda merkostnader

ökas för att medge ett större intag. Lokalprogrammet möjliggör en

utbildningsverksamhet som motsvarar en årlig intagning av 6—7 regielever,

5—6 producentelever, 5—6 dekoratörselever och 4—5 maskörselever.

För att tas in vid regissörsutbildningen bör i fråga om teoretiska

meriter inte krävas mer av den blivande eleven än att han genomgått ett

gymnasium eller har motsvarande kunskaper. Utredningen räknar dock med att

manga sökande kommer att ha gatt igenom scenskola eller bedrivit akademiska

studier. Sökande bör kunna dokumentera sin konstnärliga talang bl. a. genom

att förete förslag till iscensättning och utföra iscensättningsprov.

Utbildningen föreslås omfatta sammanlagt tre år, varav de tre första terminerna

utgör en propedeutisk del. Under denna skall utbildningsverksamheten i

huvudsak omfatta övning i olika medias produktionsteknik, övningsproduktion

av mindre format, grundläggande scenisk utbildning och undervisning i vissa

teoretiska ämnen. Under den fjärde terminen ges varje elev möjlighet att göra

en iscensättning och dessutom tjänstgöra som regiassistent utanför institutet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1966

Det tredje året ägnas åt iscensättningar för olika media, laboratorieövningar i

produktionsteknik och seminarieövningar.

Utredningen anser att det bör öppnas en möjlighet för den elev som gått igenom

den propedeutiska delen av utbildningen att ga över till filmskolans tvååriga

regilinje.

För intagning till utbildningen för konstnärliga producenter

föreslås samma regler gälla som för regissörsutbildningen. Den propedeutiska

delen av utbildningen föreslås bli gemensam. Producentutbildningen

föreslås bli tvåårig. Den termin av utbildningen som återstår efter den propedeutiska

delen skall ägnas åt dels seminarieövningar dels en åtta veckors högre

producentkurs med produktion av radio- och TY -program av olika slag.

De sakkunniga lägger fram förslag om tva olika utbildnings v ägai

för scendekoratörer (film arkitekter). Den ena förläggs till

konstfackskolan och kombineras med ett års praktik vid olika teatrar. Den

andra inordnas direkt i institutets verksamhet. Den förstnämnda utbildningen

är att betrakta som konstnärlig grundutbildning och föreslås bli treårig, inberäknat

praktikåret. Den till institutet förlagda utbildningsvägen, som skall vara

ettårig, avses öppna en möjlighet även för etablerade konstnärer att fa en utbildning

i teater- och TV-dekor samt filmarkitektur. Den skall ge en inblick i

olika medias produktionsteknik och i framställning av färdiga arbetsresultat i

en professionell miljö.

Inga bestämda villkor bör ställas i fråga om skolunderbyggnad för tillträde

till dekoratörsutbildning. Beträffande båda vägarna föreslås gälla att lämpligheten

skall styrkas genom redovisning av exempelvis förslag till dekor. Utredningen

utgår från att vissa sökande till institutets dekoratörsutbildning hai

genomgått grundutbildningen vid konstfackskolan. Detta skall dock inte vara

något villkor.

Utbildningen av maskörer föreslås bli tvåårig. Inga krav på

särskilda förkunskaper skall ställas för tillträde till utbildningen men sökande

skall genomgå lämplighetsprov. Utbildningen innefattar såväl teoretiska som

praktiska ämnen. Under sista terminen bör examensarbete utföras i form av

inaskeringsarbcte för en eller två av iscensättningarna vid institutet.

De sakkunniga föreslår att kurser för dramatiker, dramaturger, manuskriptförfattare,

inspicienter in. fl. anordnas inom institutet.

2.2.^. Personalbehov, lokaler och kostnadsberäkningar

Personalbehovet har av de sakkunniga beräknats med hänsyn till

de funktioner som skall tillgodoses för att varje regielev skall kunna utföra egna

iscensättningar. Yl ed denna utgångspunkt erfordras fem skådespelare (genomsnittligt

antal årsarbetstagare), teknisk chef för teatern, teknisk chef för radiooeh

TV-studior, dekoratör, maskör, filmfotograf, ljudtekniker, TV-tekniker,

belysningsmästare, filmklippare, två elektriker, målare, snickare, fyra scentek
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 95 år 1966

niker, projektionist och chaufför. Större delen av denna personal skall fungera

både som lärare och som handledare i den praktiska verksamheten. Det förutsätts

att för v issa ämnen skall finnas huvudlärare. I relativt stor utsträckning

kommer dessutom timlärare att fa anlitas. Som angivits i det föregående skall

i ledningen för institutets verksamhet finnas en rektor, en direktör och en studierektor.

Härtill kommer viss kanslipersonal.

En grundläggande förutsättning för genomförande av utredningens förslag om

att inrätta ett institut är att lokalfrågan löses på sådant sätt att institutet

pa en plats får tillgång till alla de produktions- och undervisningslokaler som

erfordras. Totalt behövs för institutets verksamhet ca 3 000 m2 effektiv rumsyta.

De sakkunniga räknar med att det skall bli möjligt att inrymma lokaler för

institutet i den byggnad pa Gärdet i Stockholm, som Svenska filminstitutet

planerai uppföra och som bl. a. skall inrymma filmskolan. Genom att vissa lokaler

som erfordras för institutets verksamhet skulle kunna utnyttjas gemensamt

med filmskolan, kan en förläggning av det föreslagna institutet till samma byggnad

som filmskolan leda till en avsevärd besparing av utrymmen. De sakkunniga

uppskattar att det beräknade totala lokalbehovet för institutet härigenom

kan reduceras med en tredjedel eller ca 1 000 m2. En lokalmässig samordning

medför dessutom besparingar på personalsidan.

De sakkunnigas kostnadsberäkningar leder till att driftkostnaderna

för ett fullt utbyggt institut, exklusive hyreskostnader, skulle uppgå till

1515 000 kr. Härav utgör 300 000 kr. produktionskostnader och beloppet i

övrigt löner, arvoden och omkostnader. Hyreskostnaden beräknar de sakkunniga

till ca 500 000 kr. Härtill kommer engångskostnader om sammanlagt 3 115 000

kr. för anskaffande av studioapparatur, utrustning, böcker m. m.

2.3. Remissyttrandena

Remissinstanserna uttrycker i allmänhet tillfredsställelse över den framlagda

utredningen. Man betonar att det här rör sig om eftersatta utbildningsbehov.

En utbildning enligt de föreslagna riktlinjerna anses medföra en avsevärd kvalitetsförbättring

av stor betydelse. Även om invändningar riktats mot det framlagda

utredningsförslaget på vissa enskilda punkter, anser man i allmänhet att

utredningen bör kunna ligga till grund för ett principbeslut om upprättande avett

institut. Endast universitetskamlersämbetet yttrar sig i avstyrkande riktning.

Ämbetet anser nämligen inte att utredningen tillräckligt undersökt möjligheterna

till samordning med redan existerande utbildningsinstitutioner.

2.3.1. V tbildningsbehovet

Svårigheterna att närmare beräkna utbildningsbehovet betonas i många

yttranden. Teater- och orkesterradet anser att utredningens undersökningar är

summariska och att bl. a. de framtida utbyggnadsplanerna på olika områden

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 95 år 1966

borde ha studerats närmare. Svenska filminstitutet understryker däremot svårigheten

att göra vanliga beräkningar av utbildningsbehovet för en sådan utbildningskategori

som regissörer. Det anses inte realistiskt att räkna med att alla

stannar kvar i sitt yrke under hela sin verksamhetstid. Enligt Malmö stadsteater

bygger utredningen på mycket vaga prognoser i fråga om utbildningsbehovet.

Teatern anser dock att det är angeläget att slå fast att syftet med

institutet inte är att tillfredsställa ett ökat kvantitativt behov utan i stället

att höja kvaliteten hos de berörda yrkesgrupperna.

Sveriges radio, som uppskattar sitt nyrekryteringsbehov av ljudradio- och

TV-producenter till 40—50 per år fr. o. m. år 1970, understryker att en väsentlig

del av producentutbildningen även i fortsättningen måste förläggas till det

egna företaget.

Arbetsmarknadsstyrelsen betonar att det till yrken av den typ som det här är

fråga om alltid finns en rekrytering utanför de grupper som utbildats för yrket

i fråga. Styrelsen finner det väsentligt att detta förhållande tillräckligt beaktas

vid dimensioneringen av utbildningen, så att man inte riskerar att utbilda fler

än som kan placeras på arbetsmarknaden. Även i andra yttranden betonas att

en viss försiktighet bör iakttas i fråga om intagningen vid institutet — åtminstone

under inledningsskedet. Svenska filminstitutet anser dock att intagningen

vid institutet i framtiden kan tänkas bli avsevärt större än som angivits

i utredningen. En faktor som särskilt komplicerar beräkningen av den lämpliga

intagningen är enligt institutets mening, att man vid institutioner av detta slag

alltid måste räkna med en viss avgång från utbildningen, innan den avslutats.

Även om man i allmänhet inte anser att utredningen kvantitativt underskattat

utbildningsbehovet framhåller många remissinstanser behovet av utbildning

för personalkategorier, som inte berörs av förslaget. Dramatiska teatern

anser sålunda att utredningen hade bort behandla också teaterteknikernas utbildningsproblem.

Teater- och orkesterrådet efterlyser utbildning för teaterpedagoger.

2.3.2. Den organisatoriska lösningen

Remissinstanserna accepterar — med något undantag — utredningsförslaget

om att föra samman utbildningen för de aktuella yrkeskategorierna inom ett

gemensamt institut. Man är tillfredsställd med de möjligheter som kommer att

bjudas för övningsproduktion i samtliga media. Likaledes anses det värdefullt

med samverkan mellan olika elevkategorier i en gemensam övningsproduktion.

Endast konstfackskolan är kritisk mot institutstanken och ifrågasätter om det

inte är lämpligare att anknyta de olika yrkesgruppernas utbildning till andra

närliggande yrkesgruppers.

Statskontoret, Svenska filminstitutet, Sveriges radio och universitetskanslersämbetet

tar upp frågan om samverkan med filminstitutets filmskola. Statskontoret

konstaterar att det både vid filmskolan och vid det föreslagna

1** — Iiihang till riksdagens ''protokoll 1966. 1 saml. Nr 95

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1966

institutet är fråga om en på praktisk verksamhet grundad utbildning av

regissörer och producenter och att utredningen förutsatt en lokalmässig anknytning.

Statskontoret anser det mot denna bakgrund naturligt, att de båda

institutionerna ställs under gemensam ledning. Sveriges radio finner att det

hade varit konsekvent att den redan etablerade undervisningen vid filmskolan

fått bilda stommen i ett utbyggt institut för samtliga medier. Mot bakgrund

av vad som anförts i utredningsdirektiven om att målsättningen bör vara att

inom de här berörda områdena skapa ett fullständigt och sammanhängande

mönster för utbildningen finner Svenska filminstitutet det förvånande att utredningen

inte aktualiserat frågan om relationerna mellan det föreslagna institutet

och Svenska filminstitutet. Institutet anser det orimligt att en verksamhet av

den art utredningen föreslagit, som dessutom föreslås bli inrymd i gemensamma

lokaler med filmskolan och som delvis får gemensam personal och teknisk utrustning,

skall vara splittrad på två skilda företagsformer under två olika

huvudmän. Institutet anser det självklart att en sammanslagning skulle medföra

betydande fördelar både ur pedagogisk, administrativ och ekonomisk synpunkt.

Filminstitutet förordar därför att filmskolan inordnas i det nya institutet.

Enligt det avtal som ar 1963 slöts mellan staten och den svenska filmbranschen

åligger det filminstitutet att använda viss del av sina inkomster för bl. a. artistisk

och teknisk yrkesutbildning, undervisning och forskning inom filmens område.

Filminstitutet utgår därför från att det även i framtiden så långt möjligt

skall lämna ekonomiska bidrag till filmutbildningen inom det föreslagna institutet.

Statskontoret är kritiskt mot att »icke konstnärliga» producenter inom Sveriges

radio liksom vissa tekniskt inriktade yrkesgrupper ej inkluderats i den

föreslagna nya utbildningsorganisationen. Statskontoret föreslår att all sådan

utbildning förläggs till det nya institutet.

I många yttranden berörs frågan om möjligheterna till nordiskt samarbete

inom det aktuella området. Universitetskansler sämbetet anser att förutsättningarna

för gemensamma nordiska lösningar hade bort prövas. Sveriges radio

finner, att de nordiska regissörsseminarier som avhållits är ett utryck för att

utbildningsproblemet inom området är likartat i hela Norden och att det, med

undantag för de språksvårigheter som kan missgynna vissa finska deltagare,

knappast finns några principiella skiljaktigheter att åberopa gentemot tanken

på ett nordiskt institut. Svenska sektionen av Nordiska film- och TV-unionen

erinrar om Nordiska rådets rekommendation enligt vilken det i första hand

skulle ankomma på varje enskilt land att ordna elementär undervisning för de

yrkeskategorier som berörs i betänkandet. Sektionen är av den uppfattningen

att undervisningen vid det föreslagna institutet i viss utsträckning kommer att

bedrivas på ett högre stadium. Den anser det därför realistiskt att räkna med

att elever från de övriga nordiska länderna kommer att söka sig till det svenska

institutet. Man bör därför från början räkna med ett nordiskt inslag i elevkåren.

Teater- och orkesterrådet anser att just institutstanken bör kunna väsentligt

underlätta ett nordiskt samarbete på området.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 95 år 1966

Teatrarnas riksförbund kritiserar förslaget om att institutet skall ha egen styrelse

och anser att både ekonomiska och pedagogiska skäl talar för att samtliga

institutioner på teaterutbildningens område i Stockholm ställs under en gemensam

ledning. Härigenom skulle en dubblering av undervisningen i vissa ämnen

kunna undanröjas. Vidare skulle fasta lärarbefattningar med undervisningsskyldighet

vid mer än en institution kunna inrättas och dyrbara produktionsresurser

utnyttjas mer rationellt.

Den organisatoriska lösningen för dekoratörsutbildningen kritiseras av bl. a.

Dramatiska teatern. Den treåriga utbildningslinje, som utredningen föreslår

skall knytas till konstfackskolan, bör enligt teatern i stället ledas av det föreslagna

institutet, även om undervisningen till största delen förläggs till konstfackskolan.

Även Svenska teaterförbundet är av samma uppfattning. Konstakademien

betonar vikten av ett samarbete mellan det föreslagna institutet och

konsthögskolan. Konstfackskolan anser att de sakkunniga felbedömt skolans

utbildning, då de föreslagit att endast den treåriga grundläggande utbildningen

skall förläggas dit. Skolan finner det orimligt att ha en högre utbildning vid

institutet ovanpå den treåriga utbildningen. Konstfackskolans organisation och

utbildning utreds f. n. Frågan om hur dekora törsutbildningen lämpligen skall

organiseras tas upp i det sammanhanget.

2.3.3. Utbildningsvägar och undervisning

Uppdelningen på olika utbildningsvägar för regissörer, producenter,

dekoratörer och maskörer accepteras allmänt av remissinstanserna. Vikten av

en intim samverkan mellan utbildningslinjerna betonas dock på flera håll. En

viss tveksamhet finns i några remissvar beträffande uppläggningen av dekoratörsutbildningen

med två olika utbildningsvägar. Malmö stadsteater anser detta

vara en olycklig kompromiss. Samtliga dekoratörselever borde enligt teaterns

uppfattning ges möjlighet att ingå i de team som skall bildas av institutets elever.

Svenska teaterförbundet anser att den föreslagna grundutbildningen vid

konstfackskolan närmast borde avse dekorationsmålare och framhåller, liksom

Konstakademien, att den enligt utredningsförslaget till institutet knutna dekoratörsutbildningen

bör vara minst tvåårig. Enligt konstfackskolan bör all dekoratörsutbildning

förläggas till den institutionen.

Dramatiska teatern finner det olyckligt att utbildningen av maskörer och

perukmakare skilts åt. För teaterns del anses en sådan uppdelning direkt

ogynnsam. Teatern förordar en närmare samordning mellan maskörs- och perukmakarutbildningen.

Förutom de av utredningen föreslagna linjerna bör institutet

enligt teaterns uppfattning dessutom innehålla avdelningar för dramaturgi,

dramaforskning, upplysnings- och propagandaverksamhet, publikforskning och

information.

Utredningen har föreslagit att utbildningen av bl. a. dramatiker och inspicienter

bör förläggas till institutet. Teater- och orkesterrådet anser att den ifråga
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1966

satta kursverksamheten för inspicienter utgör ett absolut minimum. Teatrarnas

riksförbund föreslår att denna kursverksamhet utvidgas till en särskild teateroch

TV-teknisk linje. Sveriges dramatikerförbund betvivlar att det är lämpligt

att till institutet förlägga kritiker- och dramatikerutbildning. Förbundet finner

det mer meningsfullt att förlägga sådan utbildning till universiteten.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser inte de av utredningen föreslagna inträdesvillkoren

vara konsekventa. Enligt styrelsens uppfattning bör över

huvud taget inte några villkor i fråga om utbildning och ålder ställas upp.

I fråga om utbildningens uppläggning betonar många remissinstanser

vikten av att inte i förväg låsa utbildningen genom alltför fixerade

utbildningsplaner. Svenska filminstitutet understryker att styrelsen för det

föreslagna institutet bör få möjlighet att låta undervisningsplanen påverkas av

de erfarenheter som verksamheten ger. Även teater- och orkesterrådet anser att

en viss bundenhet karakteriserar utredningens förslag till undervisningsplaner.

Rådet anser att det är väsentligt att undervisningen blir så elastisk att eleverna

på detta kvalificerade stadium inte stängs in i stela scheman utan får möjligheter

att själva påverka sin utbildning.

Kungl. teatern anser att de speciella utbildningskrav, som måste ställas i musikdramatiska

sammanhang endast ytligt berörts i utredningen.

Sveriges radio finner den teoretiska delen av den planerade undervisningen

för regissörer överdimensionerad i förhållande till den föreslagna utbildningstiden

om tre år.

Utredningen har föreslagit att regieleverna i sin övningsproduktion i viss utsträckning

skall kunna utnyttja elever vid scenskolorna. Stockholms stadsteater

finner att ett sådant samarbete emellan skådespelarelever och regielever skulle

kunna bli ödesdigert, särskilt som eleverna i tredje årskursen, dvs. i slutet av

sin utbildning, är i behov av bästa tänkbara ledning. Även Svenska teaterförbundet

anser att stor försiktighet bör iakttas i fråga om att utnyttja scenskolornas

elever för uppgifter som inte inryms i skolornas egen utbildning. Teateroch

orkesterrådet betonar att scenskolelevema förmodligen bara i begränsad

utsträckning kan utnyttjas i regissörselevernas produktion. Rådet anser dock

att regissörselevernas arbete med scenskolornas tredjeårselever ger tillfällen till

värdefulla kontakter mellan de två grupperna.

2.3A. Personalbehov och lokalfrågor

Frågan om personalbehovet för det föreslagna institutet föranleder

i allmänhet inga kommentarer från remissinstansernas sida. Arbetsmarknadsstyrelsen

anser dock att den föreslagna personalen vid institutet om ca 30 personer

blir mycket omfattande med hänsyn till institutets förhållandevis låga

elevantal. Den grupp av skådespelare, som skall stå till regissörselevernas förfogande

vid övningsproduktionen, förefaller teater- och orkesterrådet otillräcklig

med tanke på det antal uppsättningar som förutsätts komma till stånd.

Samma uppfattning framförs i yttrandet från Stockholms stadsteater.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1966

Remissinstanserna är ense om att en lösning av det föreslagna institutets

lokalfråga är av avgörande betydelse för att den nya utbildningen skall

komma till stånd. Särskilt Svenska filminstitutet betonar att det är lokalernas

utformning som i varje fall efter någon tid bör bestämma verksamhetens omfattning.

Det minimum av arbetslokaler som erfordras är lokaler för teateruppsättningar

samt för film, radio- och TV-program. Byggnadsstyrelsen erinrar om

att ett avtal — under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande — har träffats

mellan byggnadsstyrelsen och Stiftelsen Svenska filminstitutet om bl. a.

tomt för den planerade nybyggnaden för filminstitutet. Byggnadsstyrelsen har

vidare — under förutsättning att statsmakterna beslutar i huvudsak i enlighet

med utredningsförslaget — förklarat sig villig hyra lokaler för det blivande

teaterinstitutet i filminstitutets byggnad. Hyran förutsätts bli beräknad på

grundval av självkostnader exklusive vinst. Vidare har lokal- och utrustningsprogramkommittén

vid Stockholms universitet anmodat byggnadsstyrelsen att

undersöka möjligheterna att bereda plats för teaterhistoriska institutionen vid

Stockholms universitet inom filminstitutets byggnad. Kommittén har även framhållit,

att Stiftelsen Drottningholms teatermuseums bibliotek, som enligt avtal

fungerar som institutionsbibliotek för ämnet teaterhistoria vid universitetet,

bör erhålla lokaler i anslutning till teaterhistoriska institutionen. Byggnadsstyrelsen

finner det lämpligt att nyssnämnda institution och bibliotek bereds utrymme

i den planerade byggnaden.

Statskontoret ifrågasätter om inte befintliga lokaler inom Sveriges radio skulle

kunna utnyttjas i stället för att i en nybyggnad inrymma studiolokaler.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 95 år 1966

3. Den musikdramatiska utbildningen

3.1. Bakgrund

I prop. 1964:66 föreslogs att utbildningen vid de lyrisk-dramatiska linjerna

vid scenskolorna i Göteborg och Malmö skulle ske i begränsad omfattning

och ges försökskaraktär, intill dess att frågan om denna utbildnings omfattning

och förläggning närmare klargjorts. Någon lyrisk-dramatisk linje föreslogs inte

vid scenskolan i Stockholm utan det förutsattes att frågan om utformningen

av den framtida lyriska utbildningen i Stockholm skulle utredas.

Den musikdramatiska utbildningen som f. n. finns i Stockholm är organiserad

som en operaklass vid musikhögskolan. Den leds av högskolans direktör och en

operaklassnämnd, bestående av operachefen som ordförande, musikhögskolans

direktör och ytterligare två ledamöter som valts av Operan resp. akademiens

styrelse. Utbildningen är tvåårig. Ca fem elever utexamineras årligen. Undervisningen

är förlagd till högskolans och Operans lokaler. Inträdesproven bedöms

av en grupp av sex personer av vilka operachefen och högskolans direktör vardera

utser tre. Beslut om intagning fattas av operaklassnämnden.

3.2. Utredningsmannen

Utredningsmannen föreslår att operaklassen vid musikhögskolan ersätts av en

musikdramatisk linje vid scenskolan i Stockholm. Denna skulle liksom vid de

två övriga skolorna organiseras som en treårig linje. Utbildningen i Stockholm

föreslås dock bli mera inriktad på opera än vid de övriga skolorna. Den årliga

intagningen föreslås bli åtta elever. Utredningsmannen framhåller att styrelsen

för scenskolan i Stockholm bör tillföras musikalisk expertis då den musikdramatiska

linjen tillkommer. Han anser vidare att det bör övervägas, om inte en

särskild rådgivande nämnd bör knytas till skolan med representanter för pedagogisk

sakkunskap på de musikaliska och musikdramatiska områdena.

Utredningsmannen föreslår att samtidigt som frågan om den musikdramatiska

utbildningen i Stockholm löses, den hittills bedrivna försöksverksamheten

med musikdramatisk utbildning vid scenskolorna i Göteborg och Malmö övergår

till att bli en reguljär del av de båda scenskolornas verksamhet. Uppläggningen

av utbildningen har nämligen visat sig ändamålsenlig, inte minst genom att det

funnits en möjlighet att ge utbildningen vid varje skola en viss särprägel i fråga

om den konstnärliga målsättningen. De förändringar av studieplanen som kan

bli nödvändiga bör enligt utredningsmannens mening kunna ske inom i stort

sett nuvarande medelsram. En viss förstärkning av undervisningen i sång anses

dock behövlig, vilket bör föranleda en ökning av veckotimtalet per elev inom

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 95 år 1966 17

alla årskurser. Den beräknade kostnaden härför utgör 25 000 kr. för vardera

skolan.

Utredningsmannens förslag innebär att musikdramatisk utbildning skulle finnas

vid varje scenskola. Även om det enligt utredningsmannens mening kunde

verka rimligt att koncentrera utbildningen till en enda skola, finns det starka

skäl som talar för den föreslagna decentraliseringen. En samverkan mellan den

musikdramatiska och den dramatiska undervisningen utgör en stimulerande

faktor, framför allt på grund av den numera mindre markerade gränsdragningen

mellan de olika konstformerna. Lämpliga lärare för musikdramatisk undervisning

finns numera också tillgängliga i Göteborg och Malmö.

Överflyttningen av operaskolan till skolan för scenisk utbildning motiverar

utredningsmannen med vikten av att skapa en lämplig skolmiljö för de musikdramatiska

eleverna. Den musikdramatiska undervisningen förutsätts rikta sig

till elever, som redan genomgått sånglig och annan musikalisk utbildning till en

ofta hög nivå, särskilt i fråga om sång och gehör. Utbildningen för scenens krav

bör därför utgöra det centrala i den fortsatta utbildningen till scenkonstnärer.

Det framstår enligt utredningsmannens mening mot denna bakgrund som mindre

lämpligt att utbildningen sker inom musikhögskolans ram. Han anser att den

sceniska utbildningens rätta plats även för musikdramatikens del är en scenisk

utbildningsinstitution. Genom förslagen att förstärka scenskolans styrelse med

musikalisk expertis och att inrätta en rådgivande nämnd vill utredningsmannen

tillgodose behovet av samverkan med det musikaliska området. Alla erfarenheter

från operaklassens verksamhet talar vidare mot en konstruktion, som bygger

på att huvudmannaskap och undervisning delas mellan två olika institutioner.

Utredningens förslag till timplan för den musikdramatiska linjen i Stockholm

innebär i förhållande till den nuvarande utbildningen vid operaskolan en förstärkning

av såväl de musikaliska elementen som rollinstuderingen och de andra

sceniska inslagen i utbildningen. Det föreslagna antalet veckotimmar varierar

i årskurserna 1—3 mellan 33 och 37. I årskurs 1 förutsätts att 9 av 37 veckotimmar

används för enskild undervisning.

Utredningsmannen beräknar kostnaderna för den musikdramatiska linjen vid

scenskolan i Stockholm under det första året av utbildningen till sammanlagt

332 000 kr., varav dock 37 000 kr. utgör engångskostnader. Som jämförelse nämner

utredningsmannen att den nuvarande kostnaden för operaklassens båda

årskurser kan beräknas till sammanlagt ca 100 000 kr. per år. Det beräknas att

under det första året endast tre fasta lärarbefattningar behövs, medan undervisningen

i övrigt sköts av timlärare.

3.3. Remissyttrandena

Inga invändningar framkommer mot utredningsmannens förslag att låta den

nu försöksvis bedrivna lyrisk-dramatiska utbildningen i Göteborg och Malmö

bli ett reguljärt inslag i utbildningen vid de båda scenskolorna. Däremot är

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1966

meningarna delade i fråga om utredningsmannens förslag om den musikdramatiska

utbildningen i Stockholm.

Teater- och örke starr åuLet ansluter sig till det framlagda förslaget att den

musikdramatiska utbildningen i Stockholm liksom i

Göteborg och Malmö knyts till scenskolan och att utbildningen av operaartister

vid musikhögskolan sålunda läggs ner. Rådet betonar dock samtidigt att det

i så fall är av stor vikt att den musikaliska expertisen i skolan blir väl företrädd

såväl i styrelsen som i intagningsjuryn och att ett kontinuerligt samarbete med

musikhögskolan upprätthålls. Rådet delar utredningsmannens uppfattning att

det dramatiska inslaget fått allt större betydelse inom operakonsten och att de

ökade kraven i detta avseende bättre kan tillgodoses om undervisningen förläggs

till en institution som till en av sina huvuduppgifter har att meddela undervisning

i scenisk framställningskonst. Även Teaterns utbildning sråd ansluter sig

till utredningsmannens förslag och uttalar att utredningsmannens förslag om

den musikdramatiska utbildningen kommer att innebära en nyorientering i det

musikdramatiska tänkandet, om vilken rådet hyser stora förväntningar. Däremot

är Musikaliska akademiens styrelse och Kungl. teatern kritiska mot förslaget

att flytta över den musikdramatiska utbildningen från musikhögskolan

och Operan till scenskolan i Stockholm, även om man godtar förslaget att ge

den musikdramatiska utbildningen en fastare organisation än f. n.

Musikaliska akademiens styrelse betonar sålunda att det visserligen är riktigt,

att »teaterinslaget» i operaverksamheten på senare tid alltmera och med rätta

betonats, men att huvudsyftet — frånsett rena undantagsfall — blir att genom

den musikaliska gestaltningen skildra ett dramatiskt förlopp. Styrelsen anser att

de krav som ställs på operautbildningen leder till att elevernas möjligheter att

få och utveckla musikaliska kontakter måste värderas högre än motsvarande

inflytelser från det sceniska området. Enligt utredningsmannens förslag till timplan

omfattar, påpekar styrelsen, de musikaliskt betonade ämnena två tredjedelar

av undervisningen. Mot denna bakgrund finner styrelsen en förläggning av

operautbildningen till musikhögskolan vara den enda riktiga lösningen.

I fråga om undervisningens uppläggning framhåller styrelsen att den föreslagna

timplanen i väsentliga avseenden bör revideras. En schemabunden undervisning

av föreslagen omfattning ger enligt styrelsens mening inte eleverna någon

möjlighet att bedriva en för deras utveckling nödvändig självverksamhet. Styrelsen

betonar vikten av att i undervisningen en samverkan sker med eleverna

i dirigentklassen och med elevorkestern.

Kungl. teatern framhåller att inga skäl lagts fram som talar mot att en god

och effektiv musikdramatisk utbildning skulle kunna meddelas vid musikhögskolan

efter lämplig reorganisation och förstärkning av resurserna där. Teatern

förutsätter att viss samverkan skall kunna ske med scenskolan i Stockholm. Att

utbildningen i organisatoriskt hänseende skiljs från Kungl. teatern tillstyrks däremot.

Teatern finner att utredningsmannen för litet uppmärksammat det intima

samarbete mellan olika grupper som vokalsolister, repetitörer, regissör, dirigent

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1966

och orkester, som är en grundförutsättning för ett helgjutet konstnärligt resultat.

Teatern anser att det föreligger ett generellt utbildningsproblem för flertalet

av dessa kategorier.

Även om Musikaliska akademiens styrelse och Kungl. teatern således inte kan

ansluta sig till förslaget om att permanent förlägga den musikdramatiska utbildningen

i Stockholm till scenskolan, anser de att på grund av musikhögskolans

nuvarande svåra lokalbrist utbildningen provisoriskt bör förläggas till scenskolan.

En förutsättning är dock att den ställs under ledning av en särskild, högt kvalificerad

studierektor.

I fråga om den föreslagna uppläggningen av den musikdramatiska undervisningen

i Stockholm kan teater- och orkesterrådet i stort ansluta sig till de framlagda

riktlinjerna. Rådet finner det önskvärt att någon av de fasta lärarna,

förslagsvis läraren i musikalisk gestaltning, under rektors överinseende närmast

leder och ansvarar för undervisningen vid linjen. Rådet anser sig kunna acceptera

kostnadsberäkningarna. Rådet finner det ändamålsenligt att en särskild

arbetsgrupp under teater- och orkesterrådet tillsätts för att i detalj planlägga

organisationen av den nya linjen.

I fråga om den musikdramatiska utbildningen vid scenskolorna

i Göteborg och Malmö gör teater- och orkesterrådet

inte någon invändning mot att den nu försöksvis bedrivna utbildningen får en

permanent karaktär. Rådet anser dock att det är tidigt att ta slutlig ställning till

den lyriska utbildningens form, innan någon elev lämnat resp. skola och man

kunnat bilda sig en uppfattning om resultatet av undervisningen. Detta bör

dock enligt rådets mening inte innebära något hinder för att genomföra utredningsmannens

förslag, eftersom verksamheten är så elastisk att i framtiden

önskvärda och behövliga ändringar lätt kan göras. Den förstärkning av sångundervisningen

som föreslagits vid scenskolorna i Göteborg och Malmö föranleder

ingen erinran från rådets sida. Även Musikaliska akademiens styrelse delar

utredningsmannens åsikt att tiden nu är mogen för att mer definitivt inordna

den musikdramatiska utbildningen i verksamheten vid scenskolorna i Göteborg

och Malmö. Styrelsen föreslår för sin del att detta sker vid början av arbetsåret

1966/67.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majrts proposition nr 95 år 1966

4. Vissa övriga utbildningsfrågor inom det sceniska området

4.1. Bakgrund

4.1.1. Scenisk grundutbildning

I det år 1963 framlagda betänkandet »Statens skolor för scenisk utbildning»

förutsattes bl. a. att frågan om förutbildning vid yrkesskolor i anslutning till de

i betänkandet föreslagna skådespelarskolorna skulle övervägas ytterligare. I prop.

1964: 66 framlades inte heller några förslag i frågan.

Genom beslut den 29 juni 1964 har Kungl. Maj:t som en försöksanordning

för budgetåren 1964/65 och 1965/66 medgivit statsbidrag enligt för kommunal

yrkesskola gällande villkor till Skara stad för anordnande av en ettårig kurs

för förberedande scenisk utbildning. Kungl. Maj:t har sedermera meddelat bestämmelser

om lönegradsplacering och undervisningsskyldighet för de i utbildningen

deltagande lärarna samt om gruppindelning och särskilt bidrag till anordnande

av studiebesök.

4.1.2. Intagningen vid scenskoloma

I prop. 1964: 66 (s. 58) godtog jag i princip de i det då framlagda betänkandet

om scenskolorna framförda förslaget om att skolorna skulle dimensioneras för

en intagning av 20 elever per år vid varje skola. Det ansågs dock icke möjligt

att redan fr. o. m. budgetåret 1964/65 ta in detta antal elever vid skolorna.

Anledningen till detta var bl. a. att det då framlagda förslaget främst behandlade

utbildningen vid de dramatiska linjerna och förutsatte att vid Stockholmsskolan

tills vidare endast skulle komma att meddelas dramatisk undervisning.

Utbildningen vid de föreslagna lyrisk-dramatiska linjerna vid skolorna i Göteborg

och Malmö skulle tills vidare, innan frågan om denna utbildnings omfattning

och förläggning närmare klargjorts, ske i begränsad omfattning och ges

försökskaraktär. Mot denna bakgrund förordades att under läsåret 1964/65

skulle tas in sammanlagt 45 elever eller 15 elever vid varje skola. Någon ändring

av intagningskapaciteten har därefter inte skett.

Enligt de av Kungl. Maj:t den 29 juni 1964 utfärdade provisoriska bestämmelserna

för scenskolorna anordnas inträdesprov vid varje skola inför en av

skolans styrelse utsedd jury. Elever antas av styrelsen. Närmare föreskrifter om

inträdesprov och antagning av elever meddelas av teater- och orkesterrådet.

4-1.3. Scenisk efterutbildning

I prop. 1964: 66 (s. 59) framhölls att skolorna och teatrarna borde ägna fortsatt

uppmärksamhet åt de speciella problem, som sammanhängde med det då

framlagda förslaget att eleverna efter avslutad treårig grundutbildning skulle

behålla kontakten med skolorna för att under ett par år jämsides med det praktiska

teaterarbetet följa undervisningen i vissa ämnen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Majrts proposition nr 95 år 1966

4.2. Utredningsmannen

4.2.1. Scenisk grundutbildning

Utredningsmannen föreslår att en tvåårig scenisk grundutbildning skall anordnas

som heltidskurs vid yrkesskola. Av kurstiden skall fyra månader av vårterminen

i årskurs 1 och hela höstterminen i årskurs 2 förläggas till teater på

utbildningsorten. Förslaget innebär vidare att åtta elever fr. o. m. läsåret

1966/67 skall tas in i årskurs 1 vid yrkesskolorna i Borås, Norrköping och Uppsala.

Försöksverksamheten i Skara förutsätts däremot inte fortsätta nästa

läsår. Utredningsmannen finner det önskvärt att möjligheter öppnas att erbjuda

sådan utbildning fr. o. m. budgetåret 1967/68 också på den ort i Norrland där

en stadsteater först kommer till stånd. Det bör vidare prövas om eventuellt

fr. o. m. budgetåret 1968/69 en särskild yrkeslinje för scenisk utbildning skall

inrättas i Stockholm för framför allt elever med avslutad eller avbruten utbildning

vid gymnasium eller fackskola. Linjen skulle omfatta 16 elever.

Syftet med den sceniska grundutbildningen vid yrkesskola är enligt förslaget

bl. a. att erbjuda ett alternativ till de avgiftsbelagda privata teaterskolorna.

För inträde vid scenskola krävs i huvudsak endast genomgången obligatorisk

skola och visad lämplighet för utbildning till yrkesskådespelare. Det har emellertid

visat sig att flertalet av de ca 225 sökande till scenskolorna våren 1965

haft skolutbildning utöver grundskolan och dessutom gått i privat teaterskola

eller haft annan kontakt med teaterverksamhet. Utöver att vara ett alternativ

till privata teaterskolor som förberedelse för skådespelaryrket skall den sceniska

grundutbildningen vid yrkesskola lämna en allmän orientering om arbetsuppgifterna

för regissör, inspicient, dekoratör, kostymmästare och belysningsmästare.

Genom att en del av utbildningen förläggs till en teater skall den kunna ge en

god kontakt med teaterns värld. Det är enligt utredningsmannens uppfattning

framför allt bristen på sådan kontakt som gör att utbildningen vid yrkeslinjen

i Skara måste anses mindre tillfredsställande.

Utbildningen bör läggas upp så att den hindrar att eleverna binds vid vissa

upplevelser och uttrycksmönster. Den teoretiska delen av undervisningen bör

få ett betydande utrymme. Mest väsentlig är dock den praktiska undervisningen

i scenisk yrkesverksamhet.

Studiegången vid den tvååriga grundutbildningen skall vara anpassad att

följa direkt efter genomgången grundskola. Med hänsyn till dem som har skolutbildning

utöver grundskola, anser utredningsmannen det motiverat att ett

särskilt utbildningsalternativ öppnas för dem. I stort sett skulle deras utbildning

motsvara den föreslagna tvååriga grundutbildningens andra årskurs.

Utredningsmannen anser det möjligt att denna utbildningsgång byggs upp i

anslutning till lämplig privat teaterskola i Stockholm. Utredningsmannen framlägger

inget förslag i fråga om denna utbildning utan förordar att teater- och

orkesterrådet närmare bearbetar frågan med utgångspunkt i erfarenheterna

från verksamheten vid den föreslagna tvååriga grundutbildningen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1966

Utredningsmannen beräknar statens kostnader för scenisk grundutbildning

på tre orter under budgetåret 1966/67 till 415 400 kr.

4-2.2. Intagningen vid scenskolorna

Utredningsmannen hade i sitt år 1963 framlagda betänkande den uppfattningen

att en centraliserad intagning för samtliga scenskolor skulle vara att

föredra. I det nu framlagda betänkandet hävdas att det mot bakgrund av det

fortsatta utredningsarbetet nu visat sig mest lämpligt att intagningen liksom

f. n. också i fortsättningen sker vid varje skola för sig. Fördelarna för eleverna

att ha tre möjligheter att genomgå inträdesprov i stället för en enda anses mer

än väl uppväga nackdelarna av att delta i prov på tre platser. Utredningsmannen

framlägger också vissa förslag om utformningen av inträdesproven.

De förslag rörande den musikdramatiska linjen i Stockholm som utredningsmannen

framlagt och som redovisats i det föregående innebär en utvidgning av

scenskolornas intagningskapacitet. Vid den föreslagna linjen föreslås den årliga

intagningen bli åtta elever. Intagningen vid de lyrisk-dramatiska linjerna i

Göteborg och Malmö, f. n. fem elever vid vardera skolan, föreslås bli oförändrad.

Detta skulle innebära en sammanlagd årlig intagning av 18 elever på de musikdramatiska

linjerna. Med hänsyn till ett beräknat bortfall under den treåriga

utbildningen av 3—4 elever skulle utbildningskapaciteten av musikdramatiska

artister uppgå till 14—15, varav de ca sex som studerat i Stockholm erhållit

operautbildning. Scenskolomas sammanlagda intagningskapacitet skulle vid

ett genomförande av utredningsförslaget ökas från nuvarande 45 till 53 elever.

4.2.3. Scenisk efterutbildning

På grundval av ett förslag från Teaterns utbildningsråd föreslår utredningsmannen

att teater som engagerat en elev efter genomgången scenskoleutbildning

bör beredas möjligheter att ge skådespelaren viss fortsatt undervisning. Undervisningen

bör vara frivillig och omfatta en veckotimme röstutbildning och tre

veckotimmar plastik.

Utredningsmannen räknar med att denna efterutbildning spelåret 1966/67

skall anordnas med 10 veckor under hösten och med 15 veckor under våren.

Kostnaderna för efterutbildningen beräknas till sammanlagt 85 000 kr.

4.3. Remissyttrandena

4-3.1. Scenisk grundutbildning

Remissinstanserna ansluter sig till utredningsmannens uppfattning att det

finns behov av en grundutbildning vid sidan om de avgiftsbelagda privata teaterskolorna.

Skolöverstyrelsen finner förslaget att förlägga grundutbildningen

till yrkesskolor lämpligt. Teater- och orkesterrådet är däremot av annan upp
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1966

fattning. Rådet påpekar att intagningen till den föreslagna grundutbildningen

beräknats till högst 48 elever årligen, vilket blott motsvarar ca en tredjedel av

det nuvarande antalet sökande till scenskolorna som fått utbildning i privatskolor.

Enligt rådets mening är det angeläget att så många som möjligt av dem

som söker till scenskolorna redan fått en uppfattning om teatern och skådespelaryrket.

Ersättning för privatskoleundervisningen bör sökas på annat sätt

än genom utbildning vid yrkesskolor. Rådet ifrågasätter om inte folkhögskolorna

och den frivilliga folkbildningen kunde utnyttjas för ändamålet och föreslår

att frågan om grundutbildningens förläggning utreds ytterligare.

Skolöverstyrelsen tar upp frågan om utbildningskapaciteten och framhåller

att den borde kunna ökas exempelvis genom förläggning av en kurs till Hälsingborg,

där stadsteater finns. Intagningen av elever vid varje yrkesskola

borde också kunna ökas från föreslagna åtta till sexton. Som en ytterligare

utväg att öka utbildningen nämner överstyrelsen möjligheten att ge statsbidrag

till en redan existerande lämplig enskild teaterutbildning. En nackdel med ett

sådant förslag är att huvudmannen som regel ej ensam kan bära de kostnader

som ej täcks av statsbidraget utan blir nödsakad att ta ut elevavgifter. Musikaliska

akademiens styrelse finner det beklagligt att förslag inte framlagts om kostnadsfri

grundutbildning för sökande till musikdramatisk linje.

Skolöverstyrelsen förutsätter att vid utbyggnaden av grundutbildningen vid

yrkesskolor samma bestämmelser skall gälla som för yrkesskolväsendet i övrigt.

Eftersom den föreslagna utbildningen inte kan inpassas i gällande bestämmelser,

måste kompletterande sådana utfärdas. Om bestämmelserna för inbyggd

yrkesskola skall gälla, kan inte nuvarande bestämmelser rörande statsbidrag till

särskilda kostnader för undervisning i yrkesarbete bli tillämpliga. Överstyrelsen

framhåller vikten av att arvodena till lärarna avpassas så att goda lärarkrafter

kan erhållas.

Svenska stadsförbundet finner Norrköping, Uppsala och Borås väl lämpade

som förläggningsorter för grundutbildningen men anser dessutom att utbildningen

också bör förläggas till landets tre största städer, där en mycket stor

del av utbildningsbehovet finns. Tanken att senare eventuellt inrätta grundutbildning

i Norrland är förbundet positivt till. Uppsala stad, Norrköpings stad

och Borås stad, som enligt utredningsmannens förslag skulle få grundutbildning

fr. o. m. nästa budgetår, tillstyrker att utbildning kommer till stånd enligt de

framlagda riktlinjerna.

4.3.2. Intagningen vid scenskolorna

Teater- och orkesterrådet ansluter sig till utredningsmannens förslag att

intagningen vid scenskolorna även i fortsättningen skall vara decentraliserad till

den enskilda skolorna. En sådan intagning anses ge de inträdessökande betydligt

ökade möjligheter att visa sina färdigheter och bidra till att eliminera följderna

av en tillfällig indisposition. Utredningsmannens förslag om provens praktiska

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1966

utformning, vilket väsentligen överensstämmer med de bestämmelser rådet tidigare

utfärdat, godtas i huvudsak av rådet. Rådet har inga invändningar mot

den föreslagna dimensioneringen av utbyggnaden av den musikdramatiska

utbildningen.

4.3.3. Scenisk efterutbildning

Teater- och orkesterrådet ansluter sig till utredningsmannens förslag i fråga

om den sceniska efterutbildningen och understryker behovet och nyttan av en

sådan, då den kan bidra till att underlätta övergången från teoretiska studier

till praktik. Rådet betonar dock att det är viktigt att inte endast de nyutexaminerade

utan hela den artistiska personalen får tillgång till fortbildning inom

yrket. Enligt rådets mening är det naturligt att en dylik fortbildning åvilar

teatrarna, eftersom dessa kommer att få den omedelbara nyttan därav. Till

kostnaden kommer för stads- och därmed likställda teatrar statsbidrag att utgå

inom ramen för gällande regler. Övriga teatrar med statsbidrag får vid behov

göra särskild ansökan om medel.

4.4. Teater- och orkesterrådets bedömning av utbildningsbehovet av

sceniska artister

Teater- och orkesterrådet har låtit utarbeta en promemoria om utbildningsbehovet

av sceniska artister fram till 1974/75.

Teater- och orkesterrådet understryker svårigheterna att göra säkra beräkningar

av det framtida behovet av sceniska artister. Rådet anser sig kunna dra

den slutsatsen av den gjorda undersökningen att — bortsett från den ökning som

beror på utbyggnad med en musikdramatisk linje vid skolan i Stockholm —

några ändringar i intagningskapaciteten vid scenskoloma inte bör göras f. n.

Rådet framhåller att vissa omständigheter tyder på att en viss ökning kan bli

nödvändig förhållandevis snart. Faktorer som bidrar till detta är den ökade

verksamhet inom radio och television som ifrågasatts. Andra förhållanden som

verkar i samma riktning är det allt mer ökande kravet på längre repetitionstider,

behovet av lärarpersonal vid scenskolorna och i det allmänna skolväsendet

samt en trolig allmän arbetstidsförkortning. Rådet avser att kontinuerligt

följa utvecklingen i fråga om behovet av sceniska artister och med lämpliga

intervaller göra förnyade undersökningar samt lägga fram de förslag som kan

föranledas av dessa. I sammanhanget understryker rådet angelägenheten av

att den nuvarande intagningskapaciteten vid skolorna utnyttjas till fullo.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts proposition nr 95 år 1966

25

5. Departementschefen

Genom statsmakternas beslut år 1964 (prop. 1964: 66, SU 115, rskr 250) att

inrätta tre statliga skolor för scenisk utbildning fick skådespelarutbildningen

en fast organisation inom det statliga utbildningsväsendet. I förhållande till

det tidigare utbildningssystemet på området innebar reformen att de pedagogiska,

personalmässiga och ekonomiska förutsättningarna för utbildningen väsentligt

förbättrades. Det finns emellertid utbildningsbehov på det sceniska

området som inte täcks av utbildningen vid scenskolorna och som är otillräckligt

tillgodosedda. Som redovisats i det föregående har olika återstående

utbildningsfrågor behandlats dels av den år 1963 tillsatta utredningen för utbildningen

inom teaterns, filmens, radions och televisionens områden m. m.,

dels av en särskild utredningsman vad gäller frågor som i samband med 1964

års beslut om skådespelarutbildningen ansågs böra utredas ytterligare.

I det följande ämnar jag behandla de aktualiserade frågorna från företrädesvis

principiella utgångspunkter och med inriktning främst på att få underlag

för den fortsatta planeringen på området. Det är särskilt för lokalplaneringen

angeläget att beslut nu fattas om riktlinjerna för utbildningens utformning i

dess huvuddrag. De framlagda förslagen påverkar inte några anslagsberäkningar

för nästa budgetår. Kostnaderna för de ändringar i utbildningsorganisationen

som föreslås bör från de utgångspunkter som anges i det följande successivt

tas upp till behandling i samband med budgetarbetet för de år då förslagen

skall genomföras.

Utredningen rörande utbildningen inom teaterns, filmens, radions och televisionens

områden m. m. har i sitt betänkande lagt fram förslag i fråga om

utbildning av regissörer, vissa producenter inom

television och radio, scendekoratörer, filmarkitekter

och maskörer. Utredningen har bl. a. diskuterat möjligheten att

knyta utbildningen till existerande produktionsenheter för olika media men

funnit detta alternativ ogenomförbart, främst med hänsyn till att lokaler och

utrustning inte kan göras tillgängliga i erforderlig omfattning. I stället har utredningen

med stöd av sina direktiv inriktat sig på att utforma en institutionellt

sammanhållen utbildning.

Utredningen föreslår att ett institut upprättas för utbildning av vissa yrkesgrupper,

som behövs för de konstnärligt kvalificerade funktionerna vid produktion

inom teater, film, television och radio. Vid institutet skall finnas skilda

utbildningsvägar för regissörer, producenter för television och radio, scendekoratörer,

filmarkitekter och maskörer. Utbildningen skall till stor del utformas

som övningsproduktion med en nära samverkan mellan de olika elevgrupperna.

För att institutet skall kunna fungera på det avsedda sättet måste det, enligt

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 95 år 1966

de sakkunnigas mening, få sådana lokaler och tekniska resurser, att en kvalificerad

övningsproduktion kan genomföras i tillräcklig omfattning inom institutet.

Utredningen föreslår att lokalfrågan löses genom att institutet inryms i

den byggnad som skall uppföras för Svenska filminstitutet och som kommer att

innehålla bl. a. lokaler för filminstitutets filmskola. Viss scendekoratörsutbildning

förslås emellertid bli förlagd till konstfackskolan.

Vid remissbehandlingen har genomgående understrukits att det finns ett behov

av en väl organiserad utbildning inom det område som utredningen behandlar.

Man har framhållit att i synnerhet regissörerna men också övriga berörda

yrkeskategorier är av sådan betydelse för den framtida utvecklingen på det

sceniska området, att utbildningsfrågorna måste ägnas den största uppmärksamhet.

Utredningens huvudtanke, en till ett särskilt institut samordnad utbildning,

har i allmänhet tillstyrkts. Såväl pedagogiska som ekonomiska skäl har

ansetts tala för en lösning efter de riktlinjer som utredningen dragit upp.

För egen del finner jag att utredningen klarlagt behovet av en fast organiserad

utbildning för regissörer, producenter, scendekoratörer och maskörer. Utredningen

har också övertygande motiverat en lösning som innebär att utbildningen

samordnas inom ramen för en särskild institution. Jag kan alltså ansluta

mig till denna huvudprincip i förslaget.

I och med att de statliga skådespelarskolorna får sin slutliga organisation i

fråga om den musikdramatiska utbildningen, till vilken jag återkommer i det

följande, och de här aktualiserade utbildningsbehoven tillgodoses, föreligger ett

sammanhängande och praktiskt taget fullständigt utbildningssystem för de dramatiska

konstarterna. Därmed har en fast grund lagts för utveckling och förnyelse

inom detta konstområde och förutsättningar har skapats för att tillgodose

ett stigande kulturintresse och ökade kvalitetskrav från allmänhetens sida.

Efter beslut i enlighet med här framlagda förslag återstår behov av en närmare

översyn av sceniska utbildningsfrågor endast på dansens område. Även

dansutbildningen utreds emellertid, och ett betänkande väntas bli framlagt under

senare delen av år 1966.

Vid vilken tidpunkt utbildningen kan sättas i gång vid den föreslagna institutionen

för regissörsutbildning m. m. beror på när den byggnad, i vilken institutionen

föreslås bli inrymd, kan bli färdig. Den beräknas kunna bli inflyttningsklar

tidigast hösten 1968.

I flera remissyttranden, bl. a. från universitetskanslerämbetet, Sveriges radio och

Svenska filminstitutet, har framhållits att utredningen inte tillräckligt bearbetat

frågan om den nya utbildningens samordning med annan likartad utbildning. Av

särskilt intresse i detta sammanhang är filminstitutets förslag att inordna hela

den utbildningsverksamhet, som bedrivs vid dess filmskola, i den föreslagna nya

utbildningsorganisationen. Filminstitutet har ansett att det inte finns några hinder

för att filmutbildningen läggs under en statlig institution mot att institutet

på vissa villkor ersätter statsverket för kostnaderna. I prop. 1963:101, där

avtalet mellan staten och filmbranschen om bildandet av stiftelsen Svenska

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1966

filminstitutet redovisades för riksdagen, erinrade chefen för finansdepartementet

om den då nyligen tillsatta, utredningen rörande utbildning inom teaterns,

filmens, radions och televisionens områden m. m. I propositionen betonades att

stiftelsens närmare användning av medel för olika utbildningsändamål skulle bli

beroende av bl. a. de resultat, som denna utredning kunde föranleda. I avtalet

anges att stiftelsens verksamhet för utbildning bör anpassas till de riktlinjer

som kan komma att dras upp för utbildningen på det här aktuella området.

Det förutsätts där att de medel som institutet disponerar för utbildningsverksamhet

odelat skall komma filmen till godo.

Utredningen har i kostnadsbesparande syfte förordat att den nya institutionen

och filmskolan får gemensamma lokaler. Beaktas dessutom att den planerade

utbildningen föreslås bli inriktad på att allsidigt orientera eleverna om

arbetet med alla berörda media anser jag starka skäl tala för en samordning av

det slag Svenska filminstitutet förklarat sig villigt att medverka till. Det utbildningsbehov

som nu täcks av filmskolan bör därför tillgodoses inom ramen

för den nya utbildningsinstitutionen. Ett principavtal mellan de båda parterna

bör ingås. Eftersom avsikten är att all filmutbildning skall inordnas i den nya

utbildningsinstitutionen, blir det nödvändigt att utforma avtalet på sådant sätt

att filminstitutet kommer att bära kostnaderna för filmutbildningen för alla elevkategorier

inklusive andel av de gemensamma kostnaderna. Omfattningen av utbildningen

av personal för filmproduktionens behov får dimensioneras med hänsyn

till att filminstitutets ekonomiska resurser för utbildningsändamål enligt

filmavtalet är begränsade.

Den omfattande utbildningsverksamhet för bl. a. producenter som bedrivs

inom Sveriges radio berörs i huvudsak inte av föreliggande förslag. Den nya

institutionen kommer emellertid att komplettera denna utbildningsverksamhet

genom att vid institutet kommer att utbildas producenter med inriktning särskilt

på radio- och TV-teaterns behov. Även utbildningskapaciteten i övrigt

beräknas i viss omfattning tillgodose radions och televisionens behov. I flera

remissyttranden sätts i fråga om inte någon del av den utbildningsverksamhet

som Sveriges radio f. n. bedriver skulle kunna föras över till den nya institutionen.

Jag anser mig inte nu kunna ta ställning till denna fråga men finner det

angeläget att gränsdragningen mellan utbildningsverksamheten vid Sveriges

radio och den nya institutionen undersöks närmare. Sådana överväganden bör

ske med utgångspunkt i statsmakternas kommande ställningstaganden till de

förslag 1960 års radioutredning lagt fram.

Inom konstfackskolan pågår en översyn av skolans organisation. Först när

resultatet av översynen föreligger, blir det möjligt att bedöma förslaget om två

utbildningsvägar för scendekoratörer och filmarkitekter, varav den ena skulle

lörläggas till konstfackskolan.

År 1963 rekommenderade Nordiska rådet de nordiska regeringarna att påskynda

utredningsarbetet om en grundutbildning av personal inom teater, film,

radio och television och att vid utredningsarbetet beakta möjligheten att an
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1966

ordna vidareutbildning på nordisk basis. I direktiven till föreliggande svenska utredning

underströks att det var angeläget att utvecklingen i de nordiska länderna

beaktades så att möjligheterna till en nordisk samordning på längre sikt kunde

tas till vara. Utredningsarbete har sedan år 1963 pågått samtidigt i vårt land

samt i Danmark och Norge.

Nordiska kulturkommissionens sektion III har behandlat frågan om hur samordningsproblemen

inom det aktuella området bör lösas i nuvarande läge, då

utredningar föreligger i alla tre länderna. Sektionen har uttalat att det nordiska

samarbetet borde bestå i att man på nordisk basis maximalt utnyttjar de institutioner

som beräknas bli upprättade. Utbildningen inom varje land bör stå öppen

för deltagare från övriga nordiska länder. Olikheter i institutionernas utformning

anses inte innebära nackdelar utan närmast vara ägnade att ge ökad bredd i fråga

om utbildningsmöjligheterna. Vidare förordar sektionen ett utsträckt samarbete

i syfte att utnyttja lärarkrafterna på området. Sektionen finner det också

vara av stor betydelse att den redan påbörjade nordiska kursverksamheten vidareutvecklas

efter mönster av Vasaseminarierna.

För egen del finner jag det väsentligt att samordningen mellan den nya utbildningen

i Sverige och motsvarande verksamhet i andra nordiska länder ägnas

uppmärksamhet i det fortsatta planeringsarbetet i vårt land.

För att göra de olika kompletterande utredningar och bedömningar av skilda

slag som jag berört i det föregående och för ytterligare bearbetning av vissa frågor

om utbildningsbehovet, utbildningens organisation, kostnader m. m. bör tillsättas

en särskild organisationskommitté. Kostnaderna för denna kan täckas

från ecklesiastikdepartementets kommittéanslag.

I flera remissyttranden framhålls att utredningens bedömningar av utbildningsbehovet

präglas av betydande osäkerhet. Delvis beror detta på att det här

rör sig om mycket små yrkesgrupper, varför utgångspunkterna för beräkningarna

blir osäkra. Som exempel på faktorer som bidrar till denna osäkerhet kan

nämnas avgång före utbildningens slut och utbildning vid sidan om den nya

institutionen.

Med hänsyn till att yrkesgrupperna i fråga är små ger olika bedömningar av

den framtida expansionen inom de berörda yrkesområdena relativt sett stora

utslag. Det kan därför komma att visa sig att utredningen underskattat utbildningsbehovet

på längre sikt. Jag finner det ändå inte befogat att nu planera

en större sammanlagd utbildningskapacitet än utredningen avsett. En närmare

analys av utbildningsbehovet inom de olika yrkesgrupperna bör göras av organisationskommittén.

Jag vill samtidigt understryka att syftet med de föreslagna

utbildningsmöjligheterna i första hand bör vara att skapa en kvalitetshöjande

utbildningsmiljö till vilken begåvningar kan rekryteras och i vilken de kan bli

stimulerade i sin konstnärliga utveckling.

Om man i likhet med utredningen utgår från att all övningsproduktion

skall äga rum i institutionens egna lokaler och om produktionen skall ha den

betydande omfattning som utredningen förutsatt, torde utbildningskapaciteten

inte kunna ökas i någon större utsträckning utöver den utredningen före
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Mcij.ts proposition nr 95 år 1966

slagit. Däremot kan en ökning bli möjlig i den mån övningsproduktionens omfattning

begränsas. Den blivande organisationskommittén bör redovisa alternativa

förslag i fråga om utbildningskapacitet och övningsproduktionens omfattning

i utbildningen. Som ett minimialternativ räknar jag med en sammanlagd

årlig intagning av ca 33 elever. Därtill kommer deltagare i de kurser som avses

bli ett reguljärt inslag i utbildningsverksamheten.

De sakkunniga har föreslagit att den nya utbildningsinstitutionen skall få en

helt självständig ställning med en av Kungl. Maj:t utsedd styrelse. Jag är inte

beredd att nu ta ställning till frågan om den nya institutionens ledning. Organisationskommittén

bör ytterligare överväga denna fråga.

De utbildningsvägar som de sakkunniga föreslagit skall finnas vid institutionen

är en treårig väg för teaterregissörer, en tvåårig för konstnärliga producenter

inom radio och television, en ettårig för scendekoratörer och filmarkitekter

samt en tvåårig för maskörer. Utbildningsorganisationen kommer att förändras

om, som jag föreslagit i det föregående, filmutbildningen inordnas i densamma.

Bl. a. torde den fotograf- och ljudteknikerutbildning, som f. n. anordnas vid

filmskolan, genom sammanslagningen eventuellt kunna läggas om så att den

även tillgodoser vad beträffar fotograferna televisionens och vad beträffar ljudteknikerna

samtliga medias behov. Med hänsyn bl. a. till olika synpunkter

>om framkommit vid remissbehandlingen bör organisationskommittén överväga

ytterligare modifikationer av de sakkunnigas förslag i fråga om utbildningsvägar,

utbildningstidens längd m. m. Jag utgår från att utbildningstiden vid institutionen

inte i något fall skall bli längre än tre år.

Byggnadsstyrelsen har — under förutsättning att statsmakterna beslutar i

huvudsak enligt utredningens förslag — förklarat sig beredd att förhyra erforderliga

lokaler för den nya utbildningen i filminstitutets planerade nybyggnad

på Gärdet i Stockholm. Styrelsen utgår från att också teaterhistoriska institutionen

vid Stockholms universitet och Drottningholms teatermuseums bibliotek

skall kunna inrymmas i samma byggnad. Denna senare fråga torde få slutgiltigt

prövas av Kungl. Maj:t i annat sammanhang. Vid den föreslagna inordningen

av samtliga här berörda aktiviteter i filminstitutets planerade nybyggnad

bör förutsättningarna bli mycket gynnsamma för en nära samverken mellan

den nya utbildningsanstalten å ena sidan och nyssnämnda institutioner och Svenska

filminstitutet å andra sidan. Byggnaden — med teaterlokal, film-, televisions-

och radiostudior, bibliotek och undervisningslokaler — bör genom de möjligheter

till samverkan och kontakter den erbjuder kunna bli en synnerligen

ändamålsenlig institution för undervisning, forskning och experimentverksamhet.

Utredningen har ansett sig kunna beräkna kostnaderna endast uppskattningsvis.

Enligt kostnadsuppskattningarna blir utbildningskostnaden per elev för den

föreslagna utbildningen högre än vid utbildningen av skådespelare, något som

kan anses naturligt med tanke på utbildningens individuella och komplicerade

karaktär, det förhållandevis låga elevantalet och utnyttjandet av dyrbara produktionsresurser.

Med hänsyn till de här föreslagna ändrade förutsättningarna

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1966

för verksamhetens utformning fordras givetvis förnyade och mera detaljerade

beräkningar, när det blir aktuellt att ta ställning till de med utbildningen sammanhängande

anslagsfrågorna. Det bör uppdras åt organisationskommittén att

utföra dessa beräkningar. Kommittén bör därvid särskilt pröva möjligheterna

att minska utbildningskostnaden per studerande.

I 1963 års betänkande om scenskoleutbildningen behandlades i fråga om lyrisk

utbildning eller vad jag i fortsättningen vill kalla musikdramatisk utbildning

endast frågorna om särskilda linjer vid scenskolorna i Göteborg

och Malmö. De framtida relationerna mellan den nuvarande operaklassen vid

musikhögskolan och scenskolan i Stockholm behandlades däremot inte. Det beslut

som sedermera fattades om scenskolornas organisation innebar att skolorna

i Göteborg och Malmö på försök, innan hela frågan om denna utbildningsforms

omfattning och förläggning närmare klargjorts, skulle ha särskilda linjer för utbildning

av lyrisk-dramatiska artister.

Utredningsmannen har nu i sitt andra betänkande om scenskolorna dels föreslagit

att den försöksvis anordnade undervisningen i Göteborg och Malmö skall

bli en reguljär del av scenskoleutbildningen i de båda städerna, dels att operaklassen

vid musikhögskolan läggs ned och ersätts med en musikdramatisk linje

vid scenskolan i Stockholm, avsedd för utbildning av operaartister.

Vid remissbehandlingen har inga invändningar rests mot förslagen om utbildningen

i Göteborg och Malmö. Däremot är meningarna delade i fråga om att

inordna musikdramatisk utbildning i scenskolan i Stockholm. Teater- och orkesterrådet

och Teaterns utbildningsråd ansluter sig till utredningsmannens förslag.

Utbildningsrådet anser att detta innebär en nyorientering på det musikdramatiska

området, som rådet hyser stora förväntningar om. Musikaliska akademiens

styrelse och Kungl. teatern hävdar däremot att en reorganisation av den

nuvarande operaklassutbildningen vid musikhögskolan och en förstärkning av

dess resurser skulle vara att föredra framför det framlagda förslaget. De båda

remissinstanserna har emellertid inte något att erinra mot att musikdramatisk

utbildning i nuvarande läge, då musikhögskolan saknar ändamålsenliga lokaler

för sådan undervisning, provisoriskt förläggs till scenskolan. Tanken att Kungl.

teatern inte längre skall ha medansvar för utbildningen godtas av alla som

yttrat sig i frågan.

De skäl som kan anföras för att anordna en musikdramatisk linje vid scenskolan

i Stockholm är dels av organisatorisk, dels av pedagogisk art.

De organisatoriska skäl som talar för att inordna den musikdramatiska utbildningen

i scenskolan i Stockholm är i första hand att skolorna i Göteborg och

Malmö redan har musikdramatiska linjer, vid vilka också operaartister utbildas.

Vid remissbehandlingen har inte heller några invändningar riktats mot denna

del av den musikdramatiska utbildningen. Det har ansetts önskvärt att en

musikdramatisk utbildning organiseras på likartat sätt vid alla tre skolorna,

även om utbildningen i Stockholm inriktas mer speciellt på blivande operaartister.

Från pedagogisk synpunkt har det ansetts vara väsentligt att elever med mu
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1966

sikdramatisk inriktning får kontakt med scenskolemiljön. Utvecklingen inom

teatern visar att gränserna mellan de olika sceniska konstformerna tenderar

att bli mindre skarpa. För elever och lärare vid de båda utbildningslinjerna får

det därför anses värdefullt med en nära kontakt i det dagliga arbetet. Viss

undervisning kan också ordnas gemensamt. Underlaget för att inrätta lärartjänster

förbättras genom att undervisningsvolymen vid skolan i vissa ämnen

ökas. Båda elevgrupperna har också behov att utnyttja de lokaler, särskilt utrustade

för övningar i scenisk framställning som disponeras av scenskolan.

Med hänsyn till vad jag här redovisat anser jag mig böra tillstyrka förslaget

att anordna musikdramatisk utbildning även vid scenskolan i Stockholm. Det

bör samtidigt starkt betonas att utbildningens förläggning till scenskolan givetvis

inte är uttryck för någon värdering av olika delar av utbildningen. Av den

framlagda utredningen framgår att de musikaliska elementen kommer att förstärkas

i jämförelse med nuvarande förhållanden. Det förutsätts att musikalisk

expertis och högt kvalificerade lärare skall kunna utnyttjas för den undervisning

i musikaliska ämnen som enligt förslaget till timplan skall omfatta ca tva

tredjedelar av det sammanlagda timtalet. Till detta kommer att eleverna liksom

vid den nuvarande utbildningen skall ha inhämtat musikalisk grundutbildning

redan före inträdet vid den musikdramatiska linjen. Med hänsyn till de invändningar

i fråga om undervisningens uppläggning som framförts av Musikaliska

akademiens styrelse och Kungl. teatern anser jag emellertid att viss översyn av

utredningsmannens förslag om undervisningens organisation bör komma till

stånd. Utöver den i betänkandet föreslagna förstärkningen av scenskolans styrelse

med musikalisk expertis m. m. anser jag att den musikdramatiska linjen

bör ställas under särskild pedagogisk ledning.

Utredningsmannen har föreslagit att undervisningen vid den musikdramatiska

linjen i Stockholm skall påbörjas redan läsåret 1906/67. Vissa skäl talar emellertid

enligt min mening för att utbildningen skall börja först läsåret 1967/68.

Ett igångsättande av utbildningen först nästa år innebär nämligen bl. a. att viss

tid vinns för den ytterligare översyn av läroplanerna, som bör ske med hänsyn

till erinringar och uppslag som framförts av remissinstanserna.

Scenskolans styrelse bör redan innevarande budgetår utökas med ledamöter

som företräder det musikaliska området. Detta medför vissa arvodeskostnader,

som bör belasta scenskolans avlöningsanslag. Någon ny beräkning av anslagsbcloppet

på grund härav behövs inte.

Förutom att scenskolans styrelse förstärks på angivet sätt bör till skolan

knytas representanter för pedagogisk sakkunskap pa de musikaliska och musikdramatiska

områdena, exempelvis genom att representanter för musikhögskolans

lärarkollegium bereds platser i scenskolans lärarkollegium eller genom att

enligt utredningsmannens förslag en särskild rådgivande nämnd inrättas.

Det bör uppe!ras åt teater- och orkesterrådet att efter samråd med scenskolan

göra de förberedelser som fordras för att utbildningen skall kunna sättas i gång

hösten 1967.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1966

De musikdramatiska linjer, som försöksvis är anordnade i Göteborg och Malmö,

bör bli reguljära inslag i utbildningen från den tidpunkt då den musikdramatiska

utbildningen i Stockholm sätts i gång. Utredningsmannens förslag om

ökad medelsanvisning för undervisning i sång bör övervägas ytterligare i samband

med prövningen av frågan om scenskolornas anslag för budgetåret 1967/68.

I 1963 ars betänkande om scenskolorna berörde utredningsmannen behovet

av scenisk utbildning av förberedande karaktär men lade inte fram några helt

utarbetade förslag i ämnet. Efter ytterligare överväganden föreslår han nu i det

nya betänkandet att scenisk grundutbildning skall ordnas inom

ramen för yrkesskolan. En del av undervisningen skall ske vid teater på skolorten.

Syftet med utbildningen skall vara både att förbereda elever för inträde

vid scenskolor och att ge en allmän orientering om olika yrken inom teatern.

Jag vill i denna fråga erinra om den genomgripande omdaning av yrkesskolan

som nu förbereds. Yrkesutbildningsberedningens principbetänkande (SOU

1966: 3), i vilket bl. a. föreslås utbildning på det estetiska området inom yrkesskolan,

remissbehandlas f. n. och ställningstaganden till där framförda förslag

torde komma att ske under år 1967. Jag anser det därför inte möjligt att ta

ställning till det framförda förslaget, förrän yrkesskolans allmänna struktur i

framtiden närmare bestämts.

När jag i prop. 1964: 66 behandlade frågorna om intagningen vid

skolorna för scenisk utbildning var jag inte beredd att förorda

utredningsmannens då framlagda förslag om en årlig intagning av ca 20 elever

per skola, även om vissa skäl talade för en sådan omfattning av utbildningen.

Intagningen begränsades i mitt förslag till 15 elever per skola eller sammanlagt

45 elever per år. Utredningsmannens i det föregående förordade förslag rörande

den musikdramatiska utbildningen i Stockholm innebär en ökad intagning av

åtta elever per år. Teater- och orkesterrådet, som gjort en prognos över utbildningsbehovet

på det sceniska området, anser att någon ökning av intagningen

vid scenskolorna utöver den som följer av ett införande av den musikdramatiska

utbildningen i Stockholm f. n. inte bör ske. Jag ansluter mig till den gjorda

bedömningen. I rådets uppgifter ingår att uppmärksamt följa utvecklingen

och vid behov föreslå förändringar i fråga om intagningen.

Vad utredningsmannen föreslagit om intagningsproceduren, dvs. fortsatt intagning

vid varje skola i stället för en för samtliga skolor gemensam intagning, har

jag inte något att erinra mot.

Utredningsmannen har föreslagit att eleverna vid scenskolorna under sitt

första anställningsår som skådespelare skall ges möjligheter till efter utbildn

i n g i röst- och rörelseteknik. Jag är inte beredd att ta ställning till denna fråga

i föreliggande sammanhang.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag att Kungl. Maj:t

föreslår riksdagen att

U godkänna de av mig förordnade riktlinjerna för utbildning

av vissa yrkesgrupper inom teaterns, filmens, televisionens och

radions områden;

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. May.ts proposition nr 95 år 1966

2. godkänna de av mig förordade riktlinjerna för den musikdramatiska

utbildningen vid statens skolor för scenisk utbildning

i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunilla Fenne

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maf-.ts ‘proposition nr 95 år 1966

INNEHALL

1. Inledning ...................................................... 3

2. Utbildning av regissörer, producenter, scendekoratörer och maskörer . . 5

2.1. Nuläge ........................................................ 5

2.2. Utredningen ................................................... 5

2.2.1. Utbildningsbehovet ....................................... 5

2.2.2. Utbildningens organisation och ledning...................... 7

2.2.3. Utbildningsvägar ......................................... 8

2.2.4. Personalbehov, lokaler och kostnadsberäkningar.............. 9

2.3. Remissyttrandena .............................................. 10

2.3.1. Utbildningsbehovet ....................................... 10

2.3.2. Den organisatoriska lösningen.............................. 11

2.3.3. Utbildningsvägar och undervisning.......................... 13

2.3.4. Personalbehov och lokalfrågor.............................. 14

3. Den musikdramatiska utbildningen .............................. 16

3.1. Bakgrund ...................................................... 16

3.2. Utredningsmannen .............................................. 16

3.3. Remissyttrandena .............................................. 17

4. Vissa övriga utbildningsfrågor inom det sceniska området............ 20

4.1. Bakgrund ..................................................... 20

4.1.1. Scenisk grundutbildning ................................... 20

4.1.2. Intagningen vid scenskolorna .............................. 20

4.1.3. Scenisk efterutbildning.................................... 20

4.2. Utredningsmannen .............................................. 21

4.2.1. Scenisk grundutbildning ................................... 21

4.2.2. Intagningen vid scenskolorna .............................. 22

4.2.3. Scenisk efterutbildning .................................... 22

4.3. Remissyttrandena............................................... 23

4.3.1. Scenisk grundutbildning ................................... 22

4.3.2. Intagningen vid scenskoloma .............................. 23

4.3.3. Scenisk efterutbildning .................................... 24

4.4. Teater- och orkesterrådets bedömning av utbildningsbehovet av sceniska

artister................................................... 24

5. Departementschefen ............................................ 25

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1966:253 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1966/67 till studiebidrag m. m. a1 i texten
  2. SU 1966:125 Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om den musikdramatiska utbildningen i Stockholm. s. 1 i texten
  3. SU 1966:111 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa utbildningsfrågor inom teaterns, filmens, televisionens och radions områden jämte i ämnet väck s. 8 i texten