Sök i Ratio Lex

Angående ändrad organisation av televerket

1967-03-31 · 61 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 55 av 61 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1967:103, Angående ändrad organisation av televerket

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1967

1

Nr 103

Knngl. Maj. ts proposition till riksdagen angående ändrad organisation

av televerket; given Stockholms slott den 31

mars 1967.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Olof Palme

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framläggs förslag till ny organisation för televerket.

Inom centralförvaltningen avses verksamheten — under den kollegialt beslutande

lekmannastyrelsen och generaldirektören — uppdelad på sex huvudavdelningar,

nämligen driftavdelningen, projekteringsavdelningen, utvecklingsavdelningen,

ekonomiavdelningen, administrativa avdelningen och

industriavdelningen. Under driftavdelningen skall enligt förslaget finnas

fyra teledistrikt med sammanlagt tjugoen teleområden och sex radio-fjärrnätsoinråden.

Teleområdena skall svara för den löpande driften av lokaloch

närnät med tillhörande stationer samt radio-fjärrnätsområdena för den

löpande driften av fjärrnäts- och radioanläggningar. Under driftavdelningen

skall vidare sortera en regionalt verksam byggnadsavdelning, som har

att svara för större anläggningsprojekt. Den regionala förråds- och materielverksamheten,

som föreslås uppdelad på fyra förrådsområden, avses

underställd ekonomiavdelningen. Under industriavdelningen — vars uppgifter

motsvarar dem som i nuvarande organisation åvilar verkstadsbyrån

— skall slutligen sortera produktionsverksamheten vid televerkets verkstäder.

Den nya organisationen avses i princip genomförd med ingången av

år 1968.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 103

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Iiungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1967

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms

slott den 31 mars 1967.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist,

Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer,

Odhnoff.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Palme, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändrad

organisation av televerket och anför.

I. Inledning

1. Utredningsarbetet m. m.

För att verkställa en översyn av televerkets centrala och regionala organisation

tillsatte telestyrelsen genom beslut den 9 juli 1963 en särskild utredning,

kallad 1963 års organisationsutredning. Resultatet av dennas överväganden

har redovisats i ett den 1 december 1965 dagtecknat betänkande

»Televerkets organisation, central och regional förvaltning» (tryckt i televerkets

författningssamling serie A: 18). På grundval av betänkandet och de

yttranden däröver, som televerket inhämtat trån olika myndigheter och organisationer,

har verket slutligt utformat sitt organisationsförslag. Detta har

med skrivelse den 21 juni 1966 underställts Kungl. Maj :t för godkännande.

Förslaget, vilket i allt väsentligt överensstämmer med utredningens förslag,

syftar till att skapa en organisation, som bättre än den nuvarande svarar

mot den expanderande verksamhetens och den tekniska utvecklingens krav.

Det kännetecknas av strävandena att i såväl central som regional instans

sammanföra funktionellt likartad verksamhet, att astadkomma en klarare

ansvarsfördelning och skapa förutsättningar för en längre gående delegering

av befogenheter samt att utforma organisationen på ett sätt, som medger en

effektivare ekonomisk planering och uppföljning. Inom centralförvaltningen

föreslås den nuvarande byråorganisationen ersatt med en ordning, där

verksamheten fördelas på ett antal huvudenheter. Inom den regionala förvaltningen

förordas bl. a. en sammanföring av de nuvarande teletekniska och

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1967

radiotekniska distriktsförvaltningarna (driftavdelningen resp. radioavdélningen)

i en gemensam distriktsorganisation. — På grundval av skrivelsen

och i anslutning därtill redovisat kompletterande utredningsmaterial lämnas

i det följande en närmare redogörelse för innebörden av televerkets förslag.

Utöver den remissbehandling, som televerket självt ombesörjt, har ytterligare

ett antal myndigheter och organisationer beretts tillfälle att yttra sig

över televerkets organisationsförslag. De instanser, som i anslutning till verkets

och Kungl. Maj:ts remisser inkommit med utlåtanden, är överbefälhavaren,

postverket, statens järnvägar, luftfartsverket, statskontoret, riksrevisionsverket,

domänstyrelsen, kommerskollegium, statens vattenfallsverk,

överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, civilförsvarsstyrelsen, beredskapsnämnden

för psykologiskt försvar, överståthållarämbetet, samtliga

länsstyrelser, vidare Landsorganisationen i Sverige, Svenska kommunförbundet,

Svenska stadsförbundet, Sveriges grossistförbund, Sveriges hantverks-

och industriorganisation, Sveriges industriförbund, Sveriges köpmannaförbund,

Sveriges lantbruksförbund, Sveriges redareförening och Sveriges

Radio AB. Till televerket har yttranden även inkommit från Statstjänstemannaförbundet,

Svenska teleförbundet, Svenska teletjänstemännens förening,

Sveriges arbetsledareförbund, Sveriges civilingenjörsförbund (genom dess

lokalavdelning vid televerket), Televerkets ingenjörers SR-sektion samt Televerkets

tjänstemannaförbund.

2. Televerkets nuvarande organisation och uppgifter

Televerket är ett affärsdrivande verk. Enligt sin instruktion av den 8 december

1965 (nr 842) skall det handha trafiken på de statliga teleanläggningar,

som är underställda verket, och fullgöra de övriga uppgifter som

åläggs det. I verksamheten ingår i första hand att svara för telefon-, telegrafoch

telextrafiken. Härvidlag har televerket att — förutom trafikavveckling

och därmed förenad kundverksamhet — ombesörja anläggning och drift av

förbindelsenät samt av telefon-, telegraf-, telex-, överdrags- och förstärkarstationer,

handha installation och underhåll av abonnentanläggningar etc.

Verksamheten innefattar vidare radiorörelsen. I fråga om denna har televerket

att för rundradioverksamhetens behov ombesörja anläggning och

drift av radio- och televisionsstationer och av det för programöverföringen

till dessa erforderliga förbindelsenätet samt svara för avstörningsverksamhet

och licensuppbörd. I radiorörelsen ingår i övrigt uppgifter sammanhängande

med den s. k. kommersiella radiotrafiken. Hit är bl. a. att hänföra

radiotelefon- och radiotelegraftrafiken med utlandet samt sjöfarts-och luftfartsradion.

Eu särskild verksamhetsgren utgör verkstadsrörelsen, som f. n.

omfattar fyra verkstäder, vartill under nästa år kommer två nya verkstäder.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1967

Produktionsprogrammet upptar olika slags stations-, abonnent- och linjemateriek
Televerket

leds av en styrelse. Ledamöter av denna är en generaldirektör,

som är styrelsens ordförande, och fem andra ledamöter, som Kungl. Maj :t

utser särskilt. Generaldirektören är chef för verket. Vidare har detta en överdirektör,

som är generaldirektörens ställföreträdare. I beslutshänseende gäller

att styrelsen avgör viktigare författningsfrågor, viktigare frågor om organisation,

arbetsordning och tjänsteföreskrifter, frågor om förslag till anslagsframställning

hos riksdagen och frågor i övrigt av större ekonomisk betydelse,

vidare andra frågor som generaldirektören liänskjuter till styrelsen.

Ärende, som inte skall beslutas av denna, avgörs i princip av generaldirektören.

I arbetsordning eller genom särskilt beslut kan dock överlämnas åt annan

tjänsteman än generaldirektören att avgöra ärende eller viss grupp av

ärenden, som inte är av den art att prövningen bör ankomma på generaldirektören.

Inom televerket finns åtta byråer, nämligen driftbyrån, ekonomibyrån,

förrådsbyrån, försvarsbyrån, personal- och kanslibyrån, radiobyrån, tekniska

byrån och verkstadsbyrån. Av dessa förestås driftbyrån av överdirektören,

ekonomibyrån av en ekonomidirektör, förrådsbyrån av en förrådsdirektör,

försvarsbyrån av en byråchef, personal- och kanslibyrån av en personaldirektör,

var och eu av radiobyrån och tekniska byrån av en teknisk direktör

samt verkstadsbyrån av en verkstadsdirektör. I fråga om de olika byråernas

verksamhet och organisation gäller i huvudsak följande.

Driftbyrån handlägger ärenden angående den trafikala driften samt underhållet

av telefon-i telegraf- och telexanläggningar inom lokal- och närnäten

och till viss del även inom fjärrnätet, vidare frågor rörande anläggningsverksamhetens

och försäljningsverksamhetens bedrivande. I uppgifterna

ingår att behandla frågor rörande stationsområdesindelningen samt

stationernas fördelning på taxeområden och taxegrupper, behovet från servicesynpunkt

av nya eller utökade anläggningar, driftpersonalens storlek

och disposition, ackordsfrågor och tekniska arbetarskyddsfrågor ävensom

att svara för inköp, byggande och underhåll av för driften erforderliga fastigheter

och att bedriva rationaliseringsverksamhet.

Ekonomibyrån handlägger allmänna finansiella och ekonomiska frågor

för televerket, uppbörds-, kassa-, räkenskaps- och revisionsärenden, statistik-,

data- och kontorsrationaliseringsärenden, taxefrågor samt ärenden rörande

framställningar om investeringsanslag — utom såvitt avser radioverksamheten

— och om televerkets driftstat. Verkets externa och interna

informationsverksamhet ankommer på byrån, som också har ansvaret för

relationerna med internationella sammanslutningar på teleområdet samt bereder

frågor rörande avtal med utländska teleförvaltningar.

Förrådsbyrån utövar ledning och tillsyn av förrådsrörelsen inom verket.

I anslutning härtill handlägger den ärenden rörande lagerdimensionering,

planering och verkställande av inköp avseende materiel, inventarier m. m.,

försäljning av kasserad materiel samt inköp, byggande och underhåll av

förrådsfastigheter etc. Den svarar vidare för redigering och tryckning av

rikstelefonkatalogen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1967

Försvarsbyrån svarar för planläggning av televerkets verksamhet och organisation

i krig samt för handläggning av ärenden rörande driftvärn och

civilförsvar. Den fungerar också som kontaktorgan vid planering av teleanläggningar

för totalförsvarets olika myndigheter och organisationer.

Personal- och kanslibyrån handlägger ärenden angående huvudgrunderna

för televerkets organisation, allmänna förvaltningsföreskrifter för televerket,

allmänna och löpande personalärenden, verkets personalstatförslag, kollektivavtalsfrågor,

rekryterings-, utbildnings-, företagsnämnds- och personalvårdsfrågor

samt juridiska ärenden.

Radiobyrån svarar för planering, anläggning, underhåll och drift av televerkets

radioanläggningar. I arbetsuppgifterna ingår att upphandla stationsutrustningar,

att utföra tekniskt utvecklingsarbete och tekniska undersökningar

för verkets radioverksamhet, att handlägga ärenden rörande driftpersonalens

storlek och disposition etc. Byrån har vidare att svara för medelsdispositionen

för de olika grenarna av verkets radiorörelse, att handlägga

framställningar om investeringsanslag för ljudradio och television

samt rundradiolicensfrågor. Den har också att svara för ärenden angående

tillstånd att nyttja radioanläggningar och radiofrekvenser för olika ändamål,

internationella radioärenden etc.

Tekniska byrån svarar bl. a. för utveckling och konstruktion av utrustningar

för abonnentanläggningar, telefon-, telegraf-, överdrags- och förstärkarstationer

samt av materiel för linje- och nätutbyggnad ävensom utveckling

av kabelanläggningar. På byrån ankommer vidare att handha planering

och projektering av stations- och fjärrförbindelseanläggningar samt större

abonnentanläggningar, teknisk planering av telenätens överföring till automatisk

drift ävensom vissa utrustningsanskaffningar. Huvuddelen av underhållsuppgifterna

avseende fjärrnätet åvilar också tekniska byrån. Denna

skall slutligen bedriva forskning inom teletrafikområdet samt utföra bl. a.

teletekniska, elektroakustiska, fysikaliska och mekaniska laboratorie- och

andra provningar, utredningar etc.

Verkstadsbyrån, som är förlagd till Nynäshamn i anslutning till televerkets

huvudverkstad, svarar för verkstadsdriften. Den intar en i förhållande

till den centrala förvaltningen i övrigt relativt självständig ställning och

liar egna organ för de med verksamheten förenade driftmässiga och tekniska

uppgifterna, egen ekonomisk förvaltning, personaladministration, materielförsörjning,

byggnadsverksamhet och fastighetsförvaltning.

Den regionala verksamheten är uppdelad på en driftavdelning

för telefon-, telegraf- och telexväsendet, en förrådsavdelning för förrådsverksamheten,

en radioavdelning för radioväsendet, en verkstadsavdclning

för verkstadsrörelsen, en byggnadsavdelning för viss anläggningsverksamhet

samt en dataavdelning för databehandling.

Driftavdelningen är uppdelad på sex distrikt med distriktsförvaltningarna

— benämnda distrikt sbyråer — förlagda till Stockholm, Göteborg, Malmö,

Norrköping, Gävle och Sundsvall. Varje distrikt förestås av en distriktschef,

som är direkt underställd generaldirektören. Distriktsbyråerna är f. n. organiserade

med hänsyn till den tidigare uppbyggnaden av distriktens lokalförvaltning.

Denna har utgjorts av centralstationsområden för trafikärenden

och linjesektioner för tekniska uppgifter. Genom automatiseringen av

telefontrafiken och utvecklingen i övrigt inom telekommunikationernas område

har emellertid de tekniska och trafikala arbetsuppgifterna fått ett allt

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1907

närmare samband, och sedan år 1962 har en organisatorisk omläggning ägt

rum av innebörd att centralstationsområden och linjesektioner förs samman

i ett färre antal s. k. teleområden vartdera med ett telekontor som

ledningsorgan och en teledirektör som chef. Genom omläggningen — vilken

blir helt genomförd i april 1967 — kommer de 108 centralstationsområden

och 28 linjesektioner som fanns år 1962 att ersättas av 21 teleområden.

Förrådsavdelningen, som är underställd chefen för förrådsbyrån, svarar

för lagerhållning och distribution av materiel åt främst driftavdelningen.

Landet är indelat i fem förrådsområden, som har sina förrådskontor förlagda

till resp. Stockholm, Göteborg, Nässjö, Gävle och Sundsvall. Inom

varje förrådsområde finns ett huvudförråd och tre till sex distributionsftjrråd.

Härtill kommer ett stort antal mindre ortsförråd, som är utspridda

över hela landet och som sorterar under driftavdelningen.

Radioavdelningen, som är underställd chefen för radiobyrån, omfattar

sju radiosektioner samt en fristående rundradiostation (Borlänge). Som

ledningsorgan har radiosektionerna särskilda ingenjörskontor, vilka är belägna

i resp. Stockholm, Göteborg, Malmö, Grimeton, Motala, Sundsvall och

Luleå.

Verkstadsavdelningen, som lyder under chefen för verkstadsbyrån, innefattar

verkstäder i Nynäshamn, Vänersborg, Sundsvall och Göteborg. Inom

ett dotterbolag till televerket håller två verkstäder på att anläggas i Kristinehamn

och Skellefteå med beräknad idrifttagning under år 1968.

Byggnadsavdelningen, som är direkt underställd generaldirektören, har

till huvudsaklig uppgift att utföra sådana förbindelseanläggningar (fjärrkablar

och förstärkarstationer m. in.), vilka främst på grund av sin storlek

inte lämpligen kan utföras av distrikten. Det centrala förvaltningsorganet

inom avdelningen — byggnadskontoret — är beläget i Stockholm.

Dataavdelningen, som är underställd chefen för ekonomibyrån, innefattar

datacentraler i Stockholm och Göteborg.

En tablå över televerkets nuvarande organisation torde få fogas till statsrådsprotokollet

som Bilaga 1.

Antalet anställda vid televerket uppgick i februari 1967 till ca 40 100.

Härav var 2 900 knutna till centralförvaltningen, 29 800 till driftavdelningen

med tillhörande lokalförvaltning, 1 500 till byggnadsavdelningen, 1 200

till förrådsavdelningen, 1 400 till radioavdelningen, 2 900 till verkstadsavdelningen

och 400 till dataavdelningen.

I fråga om finansieringen av den av televerket bedrivna verksamheten

gäller att verket skall med egna inkomster bestrida sina driftutgifter. Kungl.

Maj :t fastställer årligen efter förslag av verket driftstat för detta, vilken

upptar dels de beräknade inkomsterna i form av olika slags tele- och licensavgifter,

dels de beräknade utgifterna för avlöningar och omkostnader ävensom

avsättningar till värdeminskningskonton. Den senast fastställda driftstaten

avseende budgetåret 1966/67 balanserar på ett belopp om 2 240 milj.

kr. Televerkets investeringar finansieras över kapitalbudgeten i riksstaten.

Det av verket disponerade statskapitalet utgjorde den 30 juni 1966 ca

1 760 milj. kr.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij. ts proposition nr 103 år 1967

7

II. Televerkets organisationsförslag

1. Allmänt om behovet av och principerna för en ändrad organisation

Utvecklingen inom teleområdet

Som bakgrund till organisationsförslaget har televerket lämnat en närmare

redovisning av den utveckling, som ägt rum inom teleområdet under

de tjugofem år som nuvarande organisation bestått. Under perioden har en

automatisering skett av praktiskt taget all telefontrafik. Samtidigt härmed

har en kraftig expansion ägt rum, som bl. a. inneburit att antalet telefonapparater

fyrdubblats och antalet inländska rikssamtal åttadubblats. Radioområdet

uppvisar en motsvarande expansion, där rundradion från att år

1940 ha omfattat ett enda ljudradioprogram med bristfällig täckning utvecklats

till att i dagens läge ha hela landet täckande nät av sändarstationer för

tre ljudradioprogram och ett televisionsprogram.

Parallellt med tillväxten av telenätet och teletrafiken har en intensiv utveckling

ägt rum inom hela telekommunikationsområdet. Bl. a. har tillkommit

avancerade kopplingssystem och bärfrekvenssystem för allt större överföringskapaciteter.

Dessutom har radiotekniken fått användning inom allt

flera verksamhetsområden.

Av de prognoser, som televerket framlagt för utvecklingen inom teleområdet

fram till år 1980, framgår att en fortsatt expansion kan väntas av

telefonrörelsen. Antalet anslutna telefonapparater beräknas således komma

att fördubblas till angivna tidpunkt. Vidare kan förutses ett snabbt stigande

behov av dataöverföring i telenäten och en fortsatt utbyggnad av telexnätet.

Inom radioområdet kan räknas med ett fortsatt ianspråktagande

av högre frekvenser och tillkomsten av nya system för radiokommunikation

och radionavigation. För rundradion förutses en ökning av programverksamheten

för såväl ljudradio som television och därmed ett ökat behov

av nya sändarstationer och programförbindelser.

Till den angivna utvecklingen — som närmare redovisas i organisationsutredningens

betänkande s. 28—51 — måste hänsyn tas vid bedömningen

av televerkets organisationsfråga.

Brister i nuvarande organisation

Televerket och dess organisationsutredning har konstaterat brister i verkets

nuvarande organisatoriska uppbyggnad och sätt att fungera. Dessa brister

sammanhänger nära med att verksamheten till omfattning och art väsentligt

förändrats sedan tillkomsten av nuvarande organisation.

Såvitt avser den centrala ledningen gäller exempelvis f. n., att cheferna

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1967

for åtta byråer, för driftavdelningens sex distrikt samt för byggnadsavdelningen

är direkt underställda generaldirektören. Uppgiften att leda och samordna

verksamheten vid femton underställda organisationsenheter har genom

verksamhetens successiva tillväxt blivit alltmer krävande. En betydande

delegering till olika byråer av ansvaret för den centrala ledningen av

driftavdelningens verksamhet har därför kommit till stånd. På ekonomiområdet

har sålunda ledningsuppgifter delegerats till ekonomibyrån och på

personalområdet till personal- och kanslibyrån. I fråga om planering, projektering,

anläggning och drift har ledningsuppgifter fördelats på tekniska

hyrån och driftbyrån etc.

Med den angivna ansvarsfördelningen begränsas möjligheterna till en

effektiv central ledning av den regionala verksamheten. Därmed följer också

ett omfattande och tidsödande samrådsförfarande mellan de olika byråerna

inom den centrala förvaltningen. Från den regionala förvaltningens

synpunkt innebär ansvarsuppdelningen, att distriktscheferna i många väsentliga

ärenden får ta direktiv från skilda byråer, vilket innebär stora olägenheter.

Allmänt gäller om den tillämpade ordningen, att den försvårar en

ändamålsenlig delegering av arbetsuppgifter från den centrala till den regionala

förvaltningen.

En allvarlig brist med den nuvarande ärendefördelningen inom den centrala

förvaltningen anges vidare vara, att likartad verksamhet i alltför stor

utsträckning bedrivs på flera byråer. Sålunda handläggs driftfrågor inom

såväl driftbyrån och tekniska byrån som radiobyrån. De härmed förenade

olägenheterna är särskilt framträdande i fråga om driften av fjärrnätet. Uppgifterna

är härvidlag uppdelade mellan driftbyrån och tekniska byrån såvitt

avser den kabelbundna delen av fjärrnätet, medan radiobyrån är närmast

ansvarig i fråga om radiolänknätet.

På motsvarande sätt förekommer verksamhet avseende projektering av

tekniska anläggningar inom samtliga de tre angivna byråerna. Med hänsyn

till det starka tekniska samband, som råder mellan de flesta utrustningar i

telenätet, innebär detta olägenheter av såväl teknisk som ekonomisk art.

Utvecklingsverksamhet och till denna hörande laboratorieverksamhet bedrivs

på flera avdelningar inom tekniska byrån och radiobyrån. Kopplingsteknisk

utveckling sker vid tekniska byråns stationsutvecklingsavdelning,

utveckling avseende kabelbunden transmissionsteknik vid tekniska byråns

transmissionsavdelning samt utveckling inom det radiotekniska området,

innefattande trådlös transmissionsteknik, Aid radiobyråns avdelning för allmän

radioteknik. Bl. a. med hänsyn till det nära sambandet mellan transmissions-

och kopplingstekniken överhuvud bedöms den ifrågavarande uppdelningen

vara mindre lämplig.

Inköpsverksamhet bedrivs inom den centrala förvaltningen av främst förrådsbyrån,

tekniska byrån och radiobyrån. Televerksamhetens starka expansion

under senare år har medfört ett ökat behov av inköpsexpertis. Möjlig
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1967

9

heterna att utnyttja sådan expertis, att samordna inköpen och att effektivisera

inköpsrutinerna försvåras med den nuvarande ordningen.

Utbildningsområdet företer en på samma sätt splittrad bild i ansvars- och

uppgiftshänseende. Personal- och kanslibyrån svarar visserligen för en viss

administrativ samordning, men i övrigt saknas ett centralt sammanhållande

organ för den omfattande utbildningsverksamheten. — En brist är också,

att det — särskilt inom telefon- och telegrafrörelsen — saknas ett enhetligt

och ändamålsenligt system för ekonomisk planering och uppföljning.

Detta försvagar ledningens möjligheter att styra verksamheten och att

i alla instanser skapa det önskvärda kostnadstänkandet.

Även inom den regionala förvaltningen är likartade verksamheter uppdelade

på skilda organisationsenheter. Olägenheterna härav gör sig gällande

inom flera områden men är särskilt påtagliga i fråga om fjärrnätsdriften.

Sålunda åvilar driften av telefon- och telegrafanläggningarna — inkl. den

kabelbundna delen av fjärrnätet — driftavdelningen, medan driften av radioanläggningarna—

inkl. i fjärrnätet ingående radiolänklinjer — ankommer på

radioavdelningen. Denna uppdelning försvårar bl. a. ett effektivt utnyttjande

av den tekniska driftpersonalen. Den begränsar också möjligheterna för

de regionala organen att på ett ändamålsenligt sätt övervaka och styra fjärrnätsverksamheten.

— En påtaglig olägenhet är den bristande överensstämmelsen

mellan gränserna för förrådsområden och driftavdelningens distrikt

samt mellan gränserna för de sistnämnda och civil- och militärområden.

Principer för utformningen av en ny organisation

Televerket understryker angelägenheten av att organisationen anpassas

såväl till nuvarande verksamhet som till den väntade utvecklingen. Av särskild

vikt anses vara att organisationen ges en utformning som befrämjar

rationalisering inom verket. De med telefonrörelsens automatisering sammanhängande

rationaliseringsvinsterna är i det närmaste uttagna. Rationaliseringssträvandena

måste nu intensifieras och inriktas på nya lönsamma

objekt för att televerket i fortsättningen skall kunna begränsa personalökningen,

ge en god service och samtidigt hålla låga taxor. Bland betydelsefulla

rationaliseringsmöjligheter, som särskilt måste beaktas vid organisationens

utformning, näinnes mekanisering av administrativa processer inom

främst områdena drift, anläggning, försäljning och ekonomi. Vidare måste

behovet beaktas av en långtgående rationalisering inom alla områden av den

personalkrävande fältverksamheten.

I sitt organisationsförslag har televerket liksom dess organisationsutredning

eftersträvat eu samordning av funktionellt likartade verksamheter. I

sammanhanget framhålls att i de fall ett starkt funktionellt samband råder

mellan vissa aktiviteter och särskilda motiv för en icke-funktionell indelning

— exempelvis en objektsmässig indelning — saknas, blir fördelarna med en

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1967

funktionell samordning väsentliga. Utöver ett bättre personalutnyttjande

och en enhetlig ärendebehandling erhålls klarare ansvarsgränser, ett minskat

behov av samråd och ökade möjligheter till oplimal delegering. En organisatorisk

gruppering av verksamheten inom televerkets centrala förvaltning

från denna utgångspunkt leder till att man får vissa enheter, vilkas huvudsakliga

uppgift är av linjekaraktär, och andra enheter, vilkas uppgifter

väsentligen är av konsult- eller servicekaraktär. Av linjekaraktär är den operativa

verksamheten, dvs. större delen av televerkets fältverksamhet. Av

övervägande konsult- eller servicekaraktär är hl. a. den ekonomiska och personaladministrativa

verksamheten samt rationaliserings-, projekterings- och

inköpsverksamheten.

I organisationsförslaget har vidare eftersträvats en klar ansvarsfördelning

och ett särskiljande av chefsansvar och konsult ansvar. Härvidlag understryks

att det för att en organisation skall vara effektiv är nödvändigt, att

chefer på alla nivåer tilldelas ett klart definierat ansvar — chefsansvar.

Detta förutsätter, att verksamheten indelas i klart avgränsade ansvarsområden.

Ett odelat chefsansvar konstateras utgöra en förutsättning för att

ansvar för olika enheters effektivitet skall kunna krävas. — För de organisationsenheter

vilkas verksamhet är av konsult- eller servicekaraktär gäller

att de gentemot övriga verksamhetsgrenar tilldelas ett konsultansvar. Detta

innebär ansvar för riktigheten av givna råd eller tillhandahållen service.

En annan grundtanke är att åstadkomma en optimal fördelning av arbetsuppgifter

på olika nivåer i organisationen. Härmed åsyftas en ordning,

som innebär att inga uppgifter handläggs på högre nivå än vad som med

hänsyn till ärendets art är motiverat. Med en funktionell samordning av

likartade verksamheter och därmed förbättrade betingelser för en bestämning

av ansvarsområden bedöms en avsevärd delegering av arbetsuppgifter

och befogenheter bli möjlig. Därmed kan den centrala förvaltningen

avlastas löpande ärenden till förmån för uppgifter av företagsledande karaktär.

Därjämte blir lokala förhållanden bättre beaktade vid ärendenas handläggning.

En väl genomförd ekonomisk planering och uppföljning är av vital betydelse

för verksamhetens effektivitet. För ändamålet krävs en väl genomarbetad

programbudgetering och lämpliga hjälpmedel för effektivitetskontroll.

Ett till verksamheten väl anpassat system för programbudgetering utgör

enligt televerket en förutsättning för kostnadsmedvetande och kostnadsansvar

i alla organisationsenheter.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 103 år 1967

11

2. Den regionala och lokala organisationen

Den teletekniska och radioiekniska driftorganisationen

Vissa utgångspunkter för televerkets överväg a nd

e n. Genom lokalnäten ansluts abonnenterna till televerkets telefonstationer.

Dessa sammanförs i riktnummerområden (totalt 277), som i sin tur

ingår i förmedlingsoinråden (totalt 46). Telefonstationerna och förbindelserna

mellan dessa inom riktnummer- och förmedlingsområden bildar s. k.

närnät. Inom varje förmedlingsområde finns en förmedlingsstation, över vilken

trafiken med andra förmedlingsområden passerar. En förmedlingsstation

är normalt kombinerad med en över dragsstation, som har till uppgift att

akustiskt förstärka samtalen. Förmedlingsstationerna och förbindelserna

dem emellan bildar det s. k. fjärrnätet. Förbindelserna i detta är som regel

utförda i form av bärfrekvensanläggningar, som utgörs av antingen koaxialkablar

eller radiolänklinjer. Det kabelbundna fjärrnätet innefattar ca 5

milj. kilometer telefonförbindelser och radiolänknätet ca 3 milj. kilometer

sådana förbindelser.

Fjärrnätet utnyttjas även för att tillgodose rundradioverksamhetens behov

av programförbindelser, dvs. förbindelser för överföring av ljudradio- och

TV-program från de platser där de produceras till sändarstationerna. Sålunda

innefattar radiolänknätet ca 10 000 kilometer förbindelser för bildöverföring

och ca 20 000 kilometer förbindelser för ljudöverföring. Det kabelbundna

fjärrnätet åter rymmer 40 000 kilometer förbindelser för överföring

av ljudradioprogram och TV-ljud.

Sett från den nuvarande regionala och lokala organisationens synpunkt

innebär de med lokal-, när- och fjärrnäten förenade drift- och anläggningsuppgifterna

följande.

De under driftavdelningens sex distrikt sorterande teleområdena (21 till

antalet), som utgör televerkets lokala förvaltningsenheter på den teletekniska

sidan och som ettvart av dem normalt innefattar ett eller två förmedlingsområden,

svarar i första hand för den löpande trafikavvecklingen och

kundverksamheten. Härjämte åvilar dem driften och underhållet av lokaloch

närnäten och i väsentliga hänseenden även av fjärrnätet. I fjärrnätsdriften

ingår dels trafikövervakningsuppgifter, dels underhållet av anläggningarna.

Trafikövervakningen med vad den inbegriper av kontrollmätning,

omdirigering av trafik vid feltillfällen etc. är knuten till teleområdenas förmedlings-

och överdragsstationer och avser telefoniförbindelserna i både

den kabelbundna delen och radiolänkdelen av fjärrnätet. Fältunderhållet —

innefattande reparations- och kopplingsarbeten, felförebyggande åtgärder

in. in. — gäller däremot endast den kabelbundna delen av fjärrnätet. För

ifrågavarande arbetsuppgifter finns särskilda fältarbetsgrupper — såsom

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1967

regel eu i varje teleområde— vilka är knutna till resp. förmedlings- och överdragsstationer.

Totalt för hela landet är ca 700 personer sysselsatta med

ifrågavarande verksamhet. — I fråga om projekterings- och anläggningsverksamheten

är teleområdenas uppgifter mera begränsade. Det är närmast

fråga om — förutom abonnentinstallationer — projektering och anläggning

av lokalstationer och lokalnät, projektering och genomförande av utbyggnad

av närtraf^stationer etc. Vad avser det kabelbundna fjärrnätet — och

de hit hänförliga förmedlings- och överdragsstationerna— har teleområdena

i stort sett inga uppgifter i projekterings- och anläggningshänseende. Projekteringen

handhas härvidlag i princip av centralförvaltningen och anläggnings-

och installationsarbetena utförs, i den mån inte leverantörer eller

entreprenörer engageras, av den särskilda byggnadsavdelningen.

I sina driftuppgifter särskilt då med avseende på fjärrnätet får teleområdena

biträde av teledistrikten. Vid distriktsbyråerna finns sålunda särskilt

avdelad ingenjörspersonal, som kan utöva arbetsledning och lämna

konsulthjälp vid mera komplicerade driftstörningar, verkställa tekniska

undersökningar och kontrollmätningar av transmissionsutrustningar etc.

Distriktsbyråernas uppgifter är eljest att allmänt följa upp och analysera

verksamheten inom distrikten, svara för allmän driftövervakning, ombesörja

trafikplanläggning — innefattande bedömning av trafikvägars dimensionering,

trafikens dirigering etc. — pröva personal-, lokal- och utrustningsbehov

inom distrikten, handha utbildningsverksamhet och medverka

i introduktion av ny teknik, nya metoder och hjälpmedel etc. samt utöva en

allmän samordning i administrations-, personal-, utbildnings-, budget- och

försvarsberedskapsfrågor in. in. Distriktsbyråerna svarar även för viss projekteringsverksamhet.

Det gäller närmast i fråga om kortare mellanortsförbindelser,

större lokalstationer, närtrafikstationer, vissa husbyggnadsföretag

etc. Däremot faller såsom nämnts fjärrnätsanläggningar i princip

utanför distriktens liksom teleområdenas projekteringsansvar. Någon egentlig

egen anläggningsverksamhet svarar distrikten inte för. — I fråga om förhållandet

mellan distriktsbyråerna och teleområdena kan allmänt konstateras,

att den samordnande och ledande funktion som distriktsbyråerna utövar

i åtskilliga hänseenden tar sig uttryck i en relativt långtgående reglering

av teleområdenas verksamhet. Det gäller i ekonomiskt och personaladministrativt

hänseende, i tjänstetillsättningsärende^ i fråga om förhandsgranskning

av teleområdenas arbetsprojekt etc.

På radiosidan handhas de regionala och lokala administrations- och driftuppgifterna

av den under chefen för centralförvaltningens radiobyrå sorterande

radioavdelningen. Denna omfattar såsom nämnts sju regionala radiosektioner,

vardera med ett ingenjör skontor såsom ledningsorgan, vidare en

fristående rundradiostation (Borlänge). Allmänt kan sägas, att sektionerna

för radiosidans del handhar de motsvarande uppgifter, som inom televerkets

driftavdelning ankommer på distrikts- och teleområdesförvaltningarna.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1967

Dock gäller att inom radioverksamheten stabs- och ledningsuppgifter i större

utsträckning är centraliserade till centralförvaltningen och inom denna till

radiobyrån.

De driftuppgifter, som åvilar radiosektionerna, är i första hand det yttre

underhållet av radiolänklinjerna med dess system av radiolänkstationer, av

ljudradions och televisionens nät av sändarstationer, vidare av luftfarts-,

sjöfarts-, abonnemangsradioanläggningar samt av anläggningar för radiotrafik

med utlandet. För ifrågavarande övervaknings-, reparations- och inkopplingsuppgifter

etc. förfogar radiosektionerna över särskild fältpersonal,

som totalt för hela landet uppgår till ca 1 100 man.

För trafikövervakningen har — såsom nämnts i det föregående teleområdena

ansvaret såvitt avser telefoniförbindelserna inom både den kabelbundna

delen och radiolänkdelen av7 fjärrnätet. Beträffande programförbindelscrna

i de båda delarna av fjärrnätet utövas emellertid trafikövervakninsen

av7 de under radiosektionerna sorterande rundradiocentralerna. Så
o
dana

finns till ett antal av elva, varav en i Stockholm och de övriga på samma

orter som Sveriges Radios distriktskontor. Rundradiocentralerna har

bl. a. att motta beställningar om programöverföringar från Sveriges Radio,

att undersöka de driftmässiga förutsättningarna för sådana överföringar

mellan olika platser och effektuera dem samt först och sist att övervaka

pågående överföringar med särskilt aktgivande på driftstörningar och teknisk

kvalitet och med möjlighet att vid behov vidta åtgärder för erforderliga

justeringar. Centralerna samarbetar fortlöpande med teleområdenas förmedlings-

och överdragsstationer, vilka i fråga om de kabelbundna programförbindelserna

svarar för de omkopplingar, kontrollmätningar och justeringar

av förbindelserna, som krävs innan dessa kan utnyttjas för programändamål.

Även då det gäller att komma till rätta med inträffade driftstörningar

blir stationernas medverkan nödvändig.

Vad beträffar driftövervakningen av stationsanläggningarna gäller att de

större televisionsstationerna liksom de större mellanvågsstationerna för

ljudradio är bemannade under sändningstid. Övriga rundradiostationer liksom

radiolänkstationer och radiofyrar för luftfarten etc. är som regel obemannade.

För deras del har fjärrövervakning hittills vanligen ordnats med

anlitande av närbelägna lokala telefonstationer med manuell betjäning, vilka

för ändamålet utrustats med apparatur för registrering av driftstörningar.

Genom den fortgående automatiseringen begränsas emellertid möjligheterna

att utnyttja telefonstationerna för angivna uppgift, och detta har lett

till att rundradiocentralerna i viss utsträckning börjat användas för ifrågavarande

övervakning.

Det kan slutligen nämnas, att radiosektionerna — bortsett från fartygsradiostationer

— inte utför något egentligt projekteringsarbete eller anläggnings-

och installationsarbete i egen regi.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1967

Olika skäl för eu samordnad organisation av radiofjärrnätsverksa

in heten. Televerket konstaterar, att den organisation

som sålunda gäller för den regionala och lokala tele- och radiotekniska

verksamheten uppvisar en rad brister. Särskilda olägenheter innebär den

ansvar suppdelning, som råder i fråga om driften av fjärrnätet, där driftavdelningen

har ett huvudansvar för den kabelbundna delen och radioavdelningen

ett huvudansvar för radiolänkdelen av nätet. Betydande rationaliserings-,

effektivitets- och servicevinster kan enligt verket här uppnås genom

en samordning av verksamheten.

En sammanföring av fjärrnätsdriften och eu samordning av denna med

radioverksamheten i övrigt ligger allmänt i linje med den tekniska utvecklingen.

Den teknik som används i det kabelbundna fjärrnätet — men ej i

lokal- och närnäten — blir sålunda alltmer likartad den som förekommer

inom radioverksamheten. Härvidlag kan hänvisas till den höggradiga användningen

av elektronisk utrustning byggd på radiorörsteknik. Den fortsatta

utvecklingen kommer att kännetecknas av en successiv övergång från

radiorör till s. k. transistorer, vilket innebär att utrustningarna inom den

kabelbundna delen och radiolänkdelen av fjärrnätet byggs upp av än mer

likartade komponenter. Angivna förhållanden medför, att man i ökad omfattning

kan använda samma slags mätnings- och kontrollanordningar etc.

Dessutom skapas successivt förbättrade betingelser för en samutnyttjning

av den tekniska drift- och stabspersonalen.

Televerket konstaterar vidare, att det kabelbundna fjärrnätet inte bara

tekniskt utan även i drifthänseende erbjuder problem av helt annan art

än näten för lokal- och närtrafik. Driftstörningar i fjärrnätet till följd av

tekniska fel eller onormal trafikbelastning får sålunda vanligen återverkningar

langt utöver de enskilda teleområdenas gränser. Den omdirigering av

trafiken och de åtgärder i övrigt som därvid aktualiseras förutsätter nästan

regelmässigt ett komplicerat samrådsförfarande, i vilket ofta ett antal andra

teleområden samt resp. distriktsbyråer och centralförvaltningen är inbegripna.

De vid fjärrnätsdriften uppkommande tekniska problemen är också

ofta av så komplicerad art, att den expertis teleområdena själva förfogar

över inte räcker till. Biträde måste i sådana fall lämnas av distriktsförvaltningarna,

i viss mån också av centralförvaltningen.

Televerket har länge känt elt behov att komma till rätta med angivna

förhållanden. Man har därvid varit inne på tanken att för det kabelbundna

fjärrnätet tillskapa ett antal s. k. bärfrekvenscentraler — närmare bestämt

sju — som skulle sortera direkt under distriktsbyråerna. Dessa centraler

skulle ha till uppgift att svara för mera kvalificerade reparations-, kontrolloch

justeringsarbeten. De skulle lämpligen också handha den trafikövervakning,

som f. n. åvilar teleområdenas förmedlings- och överdragsstationer,

vidare de trafikdirigerande och trafiksamordnande uppgifter som i anslutning

till denna övervakning åvilar teleområdena. Med ett genomförande av

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 103 år 1967

15

angivna ordning fick dock anstå i avvaktan på resultatet av 1963 års organisationsutrednings

överväganden, som bl. a. innefattade möjligheterna till

en vidare samordning av fjärrnätsdriften.

På radiosidan har televerket haft liknande överväganden. Det har här varit

fråga om en överföring till de större av de nuvarande rundradiocentralerna

av den fjärrövervakning av radiostationsnätet, som hittills skett med anlitande

av närbelägna lokala telefonstationer med manuell betjäning. Närmare

bestämt skulle det gälla fem av rundradiocentralerna, som därvid

skulle få benämningen ändrad till radiodriftcentraler. Även i detta fall har

man emellertid — med undantag för vissa provisoriska arrangemang— velat

avvakta 1963 års organisationsutrednings arbete.

Televerket har vid sina fortsatta överväganden funnit, att väsentliga fördelar

står att vinna med att gå ett steg längre och sammanföra de uppgifter,

som tänkts ankomma på de angivna bärfrekvens- och radiodriftcentralerna

och även vissa ytterligare drift- och underhållsuppgifter.

Genom en sammanföring av de trafikövervakande uppgifter, som f. n. är

uppdelade på rundradiocentralerna och teleområdenas förmedlings- och

överdragsstationer, till för hela fjärrnätet gemensamma centraler blir det

sålunda enligt televerket möjligt att åstadkomma en förenkling av de förfaranden

och en samordning av de tekniska åtgärder, som aktualiseras i rundradiosammanhang.

Det gäller i fråga om det beställningsförfarande, som

f. n. tillämpas då kabelbundna program- och i viss utsträckning även telefoniförbindelser

skall tas i anspråk för programöverföringar. Det gäller vidare

i fråga om de kontroll-, mätnings- och andra åtgärder, som vidtas i

första hand av stationerna innan förbindelserna tillhandahålls rundradiocentralerna

men även av dessa innan förbindelserna tas i bruk. Det gäller

slutligen beträffande de f. n. komplicerade samrådsförfaranden, som aktualiseras

vid driftstörningar, och de tekniska åtgärder som i sådana sammanhang

blir nödvändiga. —- Till de nya gemensamma centralerna är det också

naturligt att överföra den fjärrövervakning av radiostationsnätet, som hittills

ombesörjts av manuellt betjänade lokala telefonstationer.

I fråga om antalet sådana gemensamma centraler har televerket funnit,

att detta bör hållas så lågt som möjligt. Redan det förhållandet att centralerna

skall vara bemannade dygnet runt och den omständigheten att de av

samordningsskäl bör betjäna relativt stora områden talar för en sådan begränsning.

Med hänsyn härtill och till de överväganden i övrigt, som betingat

televerkets i det följande redovisade förslag om tillskapande av en lokal

förvaltningsorganisation för radio-fjärrnätsverksamheten baserad på

landets indelning i sex radio-fjärrnätsområden, har verket kommit fram till

ett behov av lika många centraler.

Särskilda vinster uppnås enligt televerket för det fall såväl den tekniska

driftkontrollen (alltså inte enbart trafikövervakningen) som det yttre underhållet

avseende hela fjärrnätet och radioverksamheten i övrigt organisa
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1967

toriskt sammanförs. En samordnad driftkontroll förutsätts därvid böra

anknytas till de nyssnämnda centralerna. Vid dessa blir det möjligt att anordna

ett för den kabelbundna delen och radiolänkdelen av fjärrnätet integrerat

och på ADB-teknik baserat kontrollsystem, som möjliggör automatisk

registrering av kabel- och radiolänkförbindelsers och till dessa anslutna

stations- och terminalutrustningars funktionssätt och som ger snabba indikationer

om driftstörningar samt de tekniska och trafikala förhållanden som

orsakar dem. Förutom eu väsentligt effektiviserad driftkontroll medför ett

sådant system betydande rationaliseringsvinster genom bortfallet av en

mängd manuellt utfört provnings-, kontroll- och mätningsarbete.

Vad angår underhållsarbetet försvåras i nuvarande organisation en samutnyttjning

av de för radio- och fj ärr nätsunderhållet disponibla personalresurserna

genom dessas uppdelning på främst radiosektioner och teleområden

(ca 1100 man inom de förra och ca 700 man inom de senare), av vilka

teleområdena dessutom utgör geografiskt relativt begränsade förvaltningsenheter.

De härmed förenade olägenheterna undanröjs emellertid i stort sett

vid bifall till förslaget om sammanföring av radio- och fjärrnätsverksamheten

ute i landet i sex radio-fjärrnätsområden. Härtill kommer att samutnyttjningen

underlättas genom utvecklingen mot en tillämpning av alltmer

likartad teknik i kabel- och radioanläggningar. Till ett rörligare och mera

ekonomiskt underhåll kommer också att bidra införandet av den angivna, i

väsentliga hänseenden på automatik och fjärrövervakning baserade driftkontrollen.

Denna i förening med de förbättrade möjligheterna till automatisk

inkoppling av reservutrustningar och reservförbindelser innebär, att

man i betydligt mindre utsträckning behöver ha underhållspersonal bunden

till olika platser för kontrolluppgifter och som beredskap vid eventuella

driftstörningar.

Även i fråga om sådana till radio-fjärrnätsverksamheten hänförliga stabsuppgifter,

som egentligen är av lolcalförvaltningskaraktär men som f. n.

är uppdelade på inte bara radiosektioner och teleområden utan även distriktsbyråer,

står mycket att vinna med en gemensam organisation. Härvidlag

åsyftas sådana uppgifter som personaladministration och ekonomisk förvaltning,

planering, allmän driftuppföljning, handläggning av för radioocli

fjärrnätsverlcsamheten specifika utbildnings-, metod-, säkerhets- och

beredskapsfrågor etc., vidare mera kvalificerad teknisk konsultverksamhet.

Förslag till framtida utformning av organisationen.

På lokalförvaltningsnivå kommer i april 1967 den sedan några år pågående

avvecklingen av centralstationsområden och linjesektioner samt etableringen

av de nya teleområdena att vara genomförd. Det kommer då att finnas 21

teleområden, som vart och ett av dem har ett telekontor såsom ledningsorgan

och en teledirektör såsom chef. Vid ett bifall till televerkets förslag

om en sammanföring av de med radio-fjärrnätsverksamheten förenade ar
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1967

betsuppgifterna kommer teleområdenas verksamhet att i fortsättningen

avse lokalnäten med tillhörande lokalstationer samt mellanortsnäten fram

till förmedlingsstationerna, dvs. de uppgifter som de i första hand är organisatoriskt

uppbyggda för att handha och som sysselsätter huvuddelen av

deras personal.

I det föregående har redovisats de skäl, som enligt televerket talar för en

samordning av driften av den kabelbundna delen och radiolänkdelen av

fjärrnätet ävensom av radioverksamheten i övrigt. På lokal förvaltningsnivå

har verket funnit, att detta bör ske genom inrättande av sex s. k.

radio-f järrnätsområden. Bestämningen av antalet sådana områden har skett

med hänsyn till önskvärdheten att dessa skall inrymma en så pass omfattande

verksamhet, att man får ett rationellt och ekonomiskt utnyttjande

av personalresurserna och bl. a. då av den tekniska expertis som anläggningarnas

art motiverar, vidare att man får ändamålsenligt och ekonomiskt

dimensionerade stabsfunktioner. Hänsyn har också tagits till den förutsatta

indelningen i teleområden och teledistrikt, varjämte landets indelning i civil-

och militärområden beaktats. Inom vart och ett av radio-f järrnätsområdena

skall enligt förslaget såsom ledningsorgan finnas ett radio-fjärrnätskontor

och såsom chef en överingenjör. Därjämte kommer det —- såsom

framgår av det föregående — att inom varje område finnas en driftcentral,

som har att svara för trafikövervakning, driftkontroll och dirigering av underhållsarbetet.

I fråga om lokaliseringen av radio-fjärrnätskontoren har televerket i första

hand stannat för Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall, där det redan

i nuvarande organisation finns stabspersonal för såväl fjärrnäts- som

annan radioverksamhet. Utom i de angivna fyra städerna bör kontor upprättas

i Karlstad och Luleå för att man skall få en tillfredsställande bevakning

av de västra delarna av landet resp. Norrland. Till de angivna orterna,

som redan har rundradiocentraler och som överhuvud är viktiga knutpunkter

i radio- och fjärrnäten, bör också de föreslagna sex driftcentralerna

förläggas.

Inom radio-fjärrnätsoinrådena kommer enligt televerket bl. a. att finnas

en fältavdelning. Den tänkes innefatta — förutom driftcentralen — en centralsektion

för särskilt kvalificerade reparations- och underhållsuppgifter avseende

radio- och bärfrekvensutrustningar etc., vidare tre till fem fältsektioner,

som var och en skall svara för det löpande underhållsarbetet inom en

bestämd del av radio-fjärrnätsområdet. Då det ur effektivitetssynpunkt är

särskilt angeläget, att driftkontroll och underhåll nära samordnas, bör de

ifrågavarande sektionerna styras direkt från driftcentralerna.

Liksom hittills bör det mellan de lokala förvaltningsenheterna och den

centrala förvaltningen finnas en regional instans. Även om en delegering

förutsätts ske till de lokala förvaltningsenheterna av ansvar och befogenheter

i olika hänseenden, är nämligen en betydande del av de arbetsupp2

Bihcing till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 103

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1967

gifter, som f. n. ombesörjs av främst distriktsbyråerna av sådan stabskaraktär

att de ej med fördel kan läggas längre ner i organisationen. Härtill

kommer att man i fortsättningen får två slags lokalförvaltningar, som har

ett inbördes nära samband. Detta ökar relativt sett behovet av en samordnande

regional instans.

Den av televerket föreslagna regionala organisationen består av ett antal

teledistrikt, som är underställda chefen för centralförvaltningens operativa

avdelning. Med hänsyn till den delegering av uppgifter, som avses ske till

lokalförvaltningsnivå, och distriktens i motsvarande mån ökade inriktning

på stabs- och samordningsuppgifter har antalet distrikt bedömts kunna begränsas

till fyra, nämligen södra, västra, östra och norra distrikten. Den

geografiska avgränsningen av dessa har skett med sikte på att få en lämplig

anpassning med hänsyn till tele- och radio-fjärrnätsområdenas gränser

samt till totalförsvarets regionala indelning. Södra distriktet med distriktskontor

i Malmö avses innefatta Malmöhus, Kristianstads, Blekinge, Kronobergs

och Jönköpings län samt större delen av Kalmar län och en del av

Hallands län. Västra distriktet med distrikt skontor i Göteborg tänkes omfatta

Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro och

Kopparbergs län samt en del av Hallands län. I östra distriktet med distriktskontor

i Stockholm ingår enligt förslaget Stockholms stad, Stockholms,

Södermanlands, Östergötlands, Gotlands, Västmanlands och Uppsala län

samt större delen av Gävleborgs län och en mindre del av Kalmar län. Norra

distriktet slutligen med distriktskontor i Sundsvall omfattar Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samt en mindre del av

Gävleborgs län. Jämfört med den nuvarande driftavdelningens indelning på

sex distrikt innebär förslaget, att de hittillsvarande tredje och femte distrikten

delas upp på de nya östra och västra distrikten och att Norrköping och

Gävle upphör att vara distriktsorter.

Distriktskontoren, som är distriktens ledningsorgan med en distriktsdirektör

såsom chef, förutsätts organiserade på avdelningar. Om ansvarsfördelningen

mellan de angivna lokala och regionala förvaltningsorganen sett

i förhållande till nuläget konstaterar televerket följande. Genom den nya

regionala organisationen kommer såsom nämnts arbetsuppgifterna inom

distriktskontoren att få en ändrad karaktär. I förhållande till teleområdena

kommer distrikten inte att såsom tidigare skett ägna sig åt förhandsgranskning

av områdenas arbetsprojekt och detaljreglering av deras ekonomiska,

personella och tekniska resurser. Teleområdenas möjligheter att

i egen regi projektera stationer och anläggningar i lokal- och närnät kommer

att öka, likaså deras befogenheter att inrätta och besätta tjänster

etc. Överhuvud avses de i annan utsträckning än tidigare svara för trafikoch

verksamhetsplanering inom sina resp. områden. Motsvarande gäller i

fråga om radio-fjärrnätsområdena, som från distrikten övertar vissa planläggnings-

och expertuppgifter avseende det kabelbundna fjärrnätet och som

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1967

19

därutöver — utom radiosektionernas uppgifter — får till sig delegerade

vissa uppgifter från centralförvaltningens radiobyrå.

Angivna vidgade befogenheter för lokalförvaltningarna bygger på förutsättningen

att distrikten i fortsättningen på grundval av en genomförd programbudgetering

skall utöva en »ramstyrning» av förvaltningarnas verksamhet.

Med en sådan ordning kan distrikten mera odelat och i ökad utsträckning

ägna sig åt egentliga stabsuppgifter såsom allmän samordningsoch

planläggningsverksamhet, handläggning av rationaliserings- och vissa

utbildnings-, instruktions- och försvarsberedskapsfrågor, dessutom viss projekterings-

och teknisk konsultverksamhet. I viss utsträckning ingår häri

uppgifter, som avses delegerade från centralförvaltningen.

Enligt televerkets bedömning uppnås med den på angivet sätt ändrade lokala

och regionala organisationen av den tele- och radiotekniska verksamheten

betydande effektivitets- och servicevinster. I rationaliseringshänseende

beräknar verket, att sammanföringen av radio-fjärrnätsverksamheten skall

möjliggöra en inte oväsentlig personalbesparing.

F örrådsrörelsen

Den nuvarande förrådsavdelningen, som svarar för lagerhållning och

distribution av materiel åt främst driftavdelningen, har såsom nämnts verksamheten

uppdelad på fem förrådsområden. Ledningen av dessa sker från

särskilda förrådskontor, som finns ett inom varje område och som f. n. är

belägna i Stockholm, Göteborg, Nässjö, Gävle och Sundsvall. Inom varje

förrådsområde finns vidare ett huvudförråd — vars förläggningsort är resp.

Älvsjö, Töreboda, Nässjö, Fagersta och Sundsvall — samt tre till sex distributionsförråd.

Utöver huvud- och distributionsförråden finns över hela landet

ca femhundra ortsförråd, som tillhör driftavdelningen och som i regel

är obemannade. Ortsförråden lagerhåller materiel för i huvudsak mindre

anläggnings- och underhållsarbeten och får sin mater ielförsörjning tillgodosedd

genom distributionsförråden. Dessa håller därjämte materiel för större

anläggnings- och underhållsarbeten. I fråga om vissa materielslag svarar

huvudförråden ensamma för lagerhållningen.

Vid övervägandena av förrådsrörelsens framtida organisation har inom

televerket undersökts i vad mån fördelar skulle stå att vinna med ett inordnande

av förrådsrörelsen i teledistrikten. För en sådan lösning kan anföras,

att man därmed skulle få en gemensam regional organisation och att förrådsrörelsen

skulle bli direkt knuten till den verksamhet, som den betjänar,

övervägande skäl har emellertid ansetts tala för ett bibehållande av nuvarande

ordning med en separat förrådsorganisation. Särskilt har beaktats

de bättre betingelser, som därigenom skapas för att få till stånd en för verksamheten

i dess helhet ekonomiskt riktig dimensionering av lagerhållningen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1967

De tillfälliga lokala bristsituationer, som med en sådan målsättning inte

kan undvikas, går det sålunda lättare att möta med en separat förrådsorganisation

och en central styrning av lagerhållningen. Det understryks vidare

bl. a., att en effektiv lagerplanering i dagens läge kräver ett system med

automatisk databehandling, vars tillämpning i hög grad underlättas vid en

sammanhållen förrådsverksamhet. En särskild fördel är, att materielförsörjningsfunktionen

därigenom också smidigare kan samordnas med den

centrala inköpsverksamheten.

För den regionala materielförsörj ningen föreslås landet liksom hittills

vara indelat i ett antal förrådsområden, ett vart av dem med ett förrådskontor

under ledning av en förrådsintendent. I fråga om indelningen har en

naturlig utgångspunkt varit arten och omfattningen av det samarbete som

krävs mellan förrådsområdena och teledistrikten. Detta samarbete motiverar

enligt televerket en samordning av den regionala indelningen, och i det

framlagda organisationsförslaget förutsätts detta ske på så sätt att inom

varje distrikt skall finnas ett eller högst två hela förrådsområden.

Sedan förslaget avgetts har fortsatt uppmärksamhet ägnats berörda problem,

och som resultat av övervägandena har televerket anfört följande.

Från samarbetssynpunkt är det en avgjord fördel, om antalet förrådsområden

kan göras lika med antalet distrikt. Därmed kan en ordning skapas,

som innebär att varje distriktskontor endast får ett förrådskontor att vända

sig till. Det förutsätter, att ett av de nuvarande fem förrådsområdena slopas.

Televerket tänker sig härvidlag att ha kvar Nässjö, Göteborgs och Sundsvalls

förrådsområden, som efter vissa mindre gränsjusteringar kommer att täcka

resp. södra, västra och norra teledistrikten. Nuvarande Stockholms och Gävle

förrådsområden sammanslås till ett enda förrådsområde med samma gränser

som det nya östra teledistriktet. Frågan var inom sistnämnda område

förrådskontoret skall ligga är f. n. föremål för överväganden inom televerket.

I anslutning till det föregående framhåller verket, att den omständigheten

att förrådsrörelsen bibehålls såsom en i förhållande till distrikten organisatoriskt

fristående verksamhet inte bör utgöra hinder för ett visst samutnyttj

ande av administrativa resurser.

Reparations verksamheten. Televerket har funnit, att frågan

om formerna för den fortsatta driften av reparationsverksamheten har nära

anknytning till förrådsrörelsens organisationsproblem. F. n. gäller — om

hänsyn tas till arbetsställen med mer än fem anställda — att det finns nitton

reparationsverkstäder, som tillhopa sysselsätter ca 780 personer. Av dessa

verkstäder är nio knutna till förrådsavdelningen (reparation av främst telefonmateriel

och motorfordon), tre till driftavdelningen (reparation av telefonmateriel

och fj ärr skrivmaskiner), tre till radioavdelningen (reparation

av radiomateriel), en till byggnadsavdelningen (reparation av motor
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1967

21

fordon och motorredskap), en till verkstadsavdelningen (reparation av telefonmateriei)

samt två till centralförvaltningen (reparation av elektroniska

och finmekaniska instrument resp. radioinstrument). Värdet av den materiel,

som repareras vid angivna verkstäder, kan — räknat på värdet efter

renoveringen — uppskattas till ca 75 milj. kr. per år.

Televerket finner den nuvarande splittringen av reparationsverksamheten

innebära betydande olägenheter. Endast genom att såvitt möjligt sammanföra

den egentliga reparationstjänsten under en enhetlig ledning kan sålunda

förutsättningar skapas för en rationellare drift, främst då genom tillskapande

av större verkstadsenheter med möjligheter till längre arbetsserier,

ökad specialisering, bättre produktionsplanering överhuvud och jämnare

sysselsättning.

I fråga om sättet för en sådan sammanföring av reparationsverksamheten

har televerket närmast övervägt alternativen med en anknytning antingen

till förråds- eller verkstadsrörelsen. Vad den senare angår har verket funnit,

att dess primära inriktning måste vara tillverkning och försäljning av nya

produkter. För det fall programmet utvidgas att även avse eu reparationsverksamhet

av angiven omfattning, bedöms risker föreligga för att denna

kan komma i konflikt med nyproduktionsintresset. Det konstateras också,

att reparationsarbetenas art gör att ett samutnyttjande av tillverkningssidans

maskin- och verktygsutrustning och en tillämpning av dess arbetsmetodik

normalt inte kan ske. Endast för vissa särskilda materielslag såsom

telefonapparater anses en samordning av tillverkning och reparation möj
!ig
Väsentligt

starkare skäl talar enligt televerket för en anknytning till förrådsrörelsen.

Därmed kan den materiel som tagits ur drift och reparerats —

och som man av ekonomiska skäl strävar efter att snarast ta i bruk igen —

lättare omfördelas och snabbare sättas upp vid andra anläggningar. Härtill

kommer att inköpsverksamheten fortlöpande bör anpassas med hänsyn till

befintliga lager av reparerad och reparabel materiel. Erforderlig överblick

i detta hänseende finns endast hos materielförsörjningsfunktionen. Vidare

gäller bl. a. att då kassationsgränserna bestäms hänsyn måste tas inte bara

till reparationskostnadernas storlek utan givetvis även till priserna vid nyinköp

och då med beaktande av kvalitetsaspekterna. Detta förhållande talar

enligt televerket jämväl för en samordning av reparationsverksamheten med

inköps- och förrådsfunktionen.

Televerket föreslår med hänsyn till anförda omständigheter, att reparationsverksamheten

i huvudsak inordnas i förrådsområdena. Från denna

torde därvid bl. a. böra undantas viss materiel —- närmast vissa slags telefonapparater

— som med fördel kan repareras inom verkstadsrörelsen. Den

verksamhet som bedrivs vid centralförvaltningens verkstäder för reparation

av mätinstrument torde i den nya organisationen böra fördelas mellan ett

nyinrättat centrallaboratorium vid centralförvaltningen och den regionala

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1967

reparationstjänsten. Televerket uppger slutligen, att det avser att närmare

utreda, om inte den reparationsverksamhet avseende motorfordon som f. n.

bedrivs vid vissa verkstäder med fördel kan avvecklas.

Organisatoriskt tänker sig televerket en ordning innebärande att det inom

varje förrådsområde skall finnas minst en reparationsverkstad. För den

närmare bestämningen av antalet verkstäder inom resp. områden krävs

ytterligare utredningsarbete. Beträffande utformningen av de olika verkstädernas

produktionsprogram åsyftas såvitt möjligt en specialisering genom

att vissa slag av reparationsarbeten koncentreras till särskilda verkstäder.

— Reparationsverkstäderna avses sortera direkt under cheferna för resp.

förrådsområden.

Viss anläggningsverksamhet

I nuvarande organisation finns en för hela landet gemensam anläggningsavdelning

— den s. k. byggnadsavdelningen. Denna har till huvuduppgift

att utföra sådana anläggningsprojekt, som sträcker sig över flera teledistrikt

eller eljest är av sådan omfattning att ett distrikts resurser ej

bedöms tillräckliga (anläggning av fjärrkablar, montering av överdragsstationsutrustningar

etc.). Televerket bär funnit, att det för verksamheten

även i fortsättningen finns behov av en arbetsorganisation för uppgifter

av ifrågavarande art. För ändamålet föreslås i den nya verksorganisationen

en förvaltningsenhet benämnd anläggningsdistriktet och underställd chefen

för den operativa avdelningen i centralförvaltningen. Som ledningsorgan

för distriktet, vars chef är en anläggningsdirektör, skall finnas ett

permanent anläggningskontor. Härjämte bör ute i landet liksom hittills

organiseras arbetsavdelningar på ställen där aktuella projekt motiverar det.

3. Centralförvaltningens organisation

Allmänna synpunkter

Med sitt förslag till ny organisation av centralförvaltningen har televerket

velat eliminera de olägenheter i olika hänseenden, som enligt det

föregående följer med de nuvarande arbetsformerna. Förslaget går ut på

att inrätta ett antal huvudavdelningar och att inom envar av dessa sammanföra

funktionellt likartade verksamheter. Härigenom skapas enligt televerket

förutsättningar för en effektivare handläggning av förekommande

ärenden, för en klarare ansvarsfördelning och för en längre gående delegering

av uppgifter och befogenheter från centralförvaltningen till de regionala

och lokala instanserna. Med en klarare ansvarsfördelning och en

ökad delegering uppnås att centralförvaltningens enheter och särskilt verksledningen

får större möjligheter att ägna sig åt uppgifter, som samman
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1967

hänger med planering, samordning och styrning av televerkets verksamhet.

Särskild uppmärksamhet har i förslaget ägnats de ekonomiska funktionerna.

— Den organisatoriska omläggningen beräknas medföra, förutom

effektivitetsvinster, en inte oväsentlig personalbesparing.

Operativ verksamhet

Till den operativa verksamheten inom televerket räknas anläggnings-,

drift- och den kommersiella verksamheten. Den egentliga anläggningsverksamheten

— som omfattar utförande av förbindelsenät och stationsanläggningar,

installation av abonnentutrustningar och anordnande av driftlokaler

—- bedrivs såvitt avser teleanläggningar främst av byggnadsavdelningen

och teleområdena och såvitt avser radioanläggningar i huvudsak

av leverantörer och entreprenörer och i mera begränsad omfattning av radiobyrån

och radiosektionerna. På centralförvaltningen ankommer det att

ge anvisningar om sättet för anläggningsarbetenas bedrivande. Först och

sist har centralförvaltningen emellertid i operativt hänseende att svara för

den styrande och mera långsiktiga planeringen av anläggningsverksamheten.

Med denna planering åsyftas såväl behovsbedömningen som planeringen

av de erforderliga anläggningsåtgärderna, vari ingår att funktionsoch

tidsbestämma projekten och att allmänt bedöma de ekonomiska, personella

och tekniska resurser som krävs för deras genomförande.

F. n. gäller att driftbyrån — under medverkan av tekniska byrån — har

att svara för anvisningar (metoder, hjälpmedel etc.) i fråga om anläggningsverksamheten

överhuvud på det teletekniska området. Radiobyrån

har motsvarande uppgifter såvitt avser radioanläggningar men svarar därjämte

för arbetsplanering och arbetsledning, vilka uppgifter på telesidan

delegerats till de regionala och lokala förvaltningsorganen. — I fråga om

den allmänna behovs-, tids- och resursplaneringen av anläggningsverksamheten

åvilar denna driftbyrån i vad avser lokalnäten med tillhörande stationer

ävensom flertalet driftbyggnader samt tekniska byrån i vad avser

fjärr- och närnäten. Tekniska byrån har härvidlag dock att samråda med

driftbyrån i fråga om de arbetstekniska förutsättningarna för projektens

genomförande. På radiosidan åvilar planeringsansvaret radiobyrån. För samordning

av ifrågavarande planeringsverksamhet finns en särskild kommitté

med företrädare för bl. a. de tre nämnda byråerna och med driftbyråns chef

som ordförande.

Den egentliga driftverksamheten — som omfattar trafikavveckling och

trafikövervakning, driftkontroll av anläggningarna och därmed sammanhängande

felförebyggande och felavhjälpande underhåll — handhas f. n. av

teleområden och radiosektioner på sätt redovisats i det föregående. För den

centrala styrningen av driftverksamheten avseende teleanläggningar svarar

i första hand driftbyrån och tekniska byrån. Därvid har driftbyrån att

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1967

utfärda olika slags anvisningar för driften av lokal- och närnäten. I fråga

om det kabelbundna fjärrnätet är ansvaret fördelat på så sätt att driftbyrån

ger anvisningar av arbetsorganisatorisk art, medan tekniska byrån — i

samverkan med radiobyrån i vad avser programförbindelserna i kabelnätet

— ger detalj anvisningar om anläggningarnas tekniska skötsel. Härutöver

har tekniska byrån att svara för inprovningen av nya fjärrnätsanläggningar.

På radioområdet har radiobyrån att utfärda anvisningar om driften

av alla slags radioanläggningar. I fråga om radiolänknätet har den därvid

— med hänsyn till telefoniförbindelserna i detta — att samverka med driftbyrån

och tekniska byrån.

Den kommersiella verksamheten — som omfattar försäljning av abonnemang

på telefon- och telexapparater, abonnentväxlar etc. — bedrivs i huvudsak

inom teleområdena och i viss mindre utsträckning inom radiosektionerna.

Inom centralförvaltningen ankommer det närmast på driftbyrån

att utfärda riktlinjer för försälj ningsverksamheten, att för kundernas

räkning utarbeta anvisningar om teleanordningarnas handhavande, att

svara för marknadsundersökningar etc. Anvisningar om nya eller ändrade

typer av abonnentanläggningar utfärdas emellertid vanligen av tekniska

byrån. Kontrakts- och offertfrågor är uppdelade på tekniska byrån och ekonomibyrån,

därvid det för den förra främst är fråga om specialbeställda

abonnentväxlar etc. Viss kommersiell verksamhet bedrivs även av radiobyrån,

närmast då radiolicensärenden och vissa abonnemangsärenden.

Televerket konstaterar de betydande olägenheter, som följer med angivna

uppdelning inom centralförvaltningen av de operativa arbetsuppgifterna. Genom

att anläggningsverksamheten för olika delar av förbindelsenätet planeras

av skilda byråer försvåras den överblick, som är en förutsättning för

en riktig bedömning av investeringsinsatsernas inbördes avvägning. Motsvarande

gäller i fråga om driften, där ingen av de tre närmast berörda

byråerna — som var och en utfärdar anvisningar avseende skilda delar

och aspekter av driftverksamheten — har den samlade kunskap, som krävs

för att effektivt samordna och styra de regionala resurserna på ifrågavarande

område. Även den kommersiella verksamheten företer i central instans

en splittrad bild. I anvisnings-, offert- och kontrakts- samt andra

kundfrågor är sålunda flera byråer engagerade, vilket innebär svårigheter

då det gäller att skapa en enhetlig och genomtänkt och med anläggningsoch

driftaspekterna samordnad kund- och servicepolitik. De angivna olägenheterna

har man sökt begränsa genom ett omfattande samrådsförfarande

och genom tillsättande av arbetsgrupper etc. Det går dock inte att på denna

väg i önskvärd utsträckning få den överblick och samsyn som fordras

för en effektiv planering och styrning av den operativa verksamheten.

För att skapa bättre betingelser härvidlag föreslår televerket, att de angivna

operativa uppgifterna inom centralförvaltningen sammanförs till en

särskild operativ avdelning med en överdirektör som chef. I den nya avdel
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr i03 år 1967

25

ningen avses i första hand ingå den nuvarande driftbyrån — dock med

undantag för husbyggnadsfrågor och den till byrån knutna teleskolan —

samt försvarsbyrån, vars uppgifter har ett nära samband med planeringsoch

driftfrågorna. Från tekniska byrån och radiobyrån överförs främst planerings-

och driftuppgifter avseende radio- och fjärrnätet samt vissa kommersiella

frågor. Från ekonomibyrån förs slutligen de på byrån f. n. ankommande

kommersiella uppgifterna samt kontorsrationaliseringsfrågorna,

vilka har ett nära samband med den tekniska rationaliseringsverksamhet,

som avses bedriven eller samordnad av operativa avdelningen.

Avdelningen, under vars chef teledistrikten samt anläggningsdistriktet avses

sortera, föreslås organiserad på en planerings-, en tele-, en radio-fjärrnäts-,

en rationaliserings- samt en för svar sdivision. Planeringsdivisionen

skall svara för behovs-, tids- och resursplanering av den samlade anläggningsverksamheten,

för trafikplanering ävensom för planering av driftverksamheten

och den administrativa och kommersiella verksamheten inom

distriktsorganisationen. Med hänsyn till arten och omfattningen av dessa

uppgifter är det naturligt, att divisionen även får ställning som det samordnande

och ledande planeringsorganet inom centralförvaltningen. Teledivisionen

skall bl. a. utfärda riktlinjer och anvisningar för anläggningsverksamhetens

bedrivande, för drift- och underhållsarbeten avseende lokal- och

närnäten samt för den kommersiella verksamheten närmast i den del den

bedrivs inom teleområdena. Radio-fj ärrnätsdivisionen skall på motsvarande

sätt ge riktlinjer och anvisningar för drift- och underhållsarbeten avseende

radio-fjärrnätet och för den del av den kommersiella verksamheten

som ombesörjs av radio-fjärrnätsområdena. Divisionen skall vidare vara

kontaktorgan i förhållande till Sveriges Radio. Rationaliseringsdivisionen

förutsätts handha större och organisatoriskt mera övergripande rationaliseringsuppgifter

av teknisk och administrativ art. I övrigt avses den fungera

som centralförvaltningens konsult- och serviceorgan i den löpande rationaliseringsverksamhet,

som de olika organisationsenheterna inom verket

ägnar sig åt. Försvarsdivisionen skall handlägga ärenden rörande televerkets

försvarsberedskap samt dess uppgifter inom totalförsvaret.

Samordningen i central instans av den operativa verksamheten ökar såsom

nämnts möjligheterna att till de regionala och lokala förvaltningsorganen

delegera uppgifter och befogenheter. Som exempel kan nämnas ökade

befogenheter att i regional och lokal instans beordra anläggningsarbeten inom

ramen för tilldelade investeringsmedel och att lämna offerter till kunder

på även större teleanordningar, vidare en delegering närmast till anläggningsdistriktet

av ansvaret för arbetsplanering och arbetsledning i fråga om

anläggningsarbeten inom radioområdet och till radio-f järrnätsområdena av

de arbetskrävande uppgifter som sammanhänger med inprovning av nya

radio-fj ärrnätsanläggningar etc.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1967

Projektering och materielförsörjning

Projektering utgör en inledande del av anläggningsverksamheten och resulterar

i dokument och specifikationer, som anger hur anläggningarna

skall utformas och sammansättas. Projekteringsarbetet, som innefattar såväl

tekniska som ekonomiska överväganden, har under senare år i betydande

utsträckning decentraliserats till regionala och lokala instanser. Detta

gäller främst den projektering, som avser anläggningar uppbyggda med val

känd teknik och standardiserad utrustning. Denna decentralisering bör enligt

televerket fortgå och den centrala projekteringsverksamheten alltmer

begränsas till sådana anläggningar, som är av större eller mera komplicerad

beskaffenhet.

I nuvarande organisation är projekteringsfunktionen uppdelad på främst

tekniska byrån, radiobyrån och driftbyrån. Inom tekniska byrån projekteras

exempelvis koaxialkabelanläggningar, överdrags- och förmedlingsstationer

och andra större automatstationer, större abonnentväxlar etc. Inom radiobyrån

projekteras huvudsakligen rundradiostationer, radiolänklinjer och

kommunikations- och navigationsanläggningar för luftfarten. Inom driftbyrån

projekteras större husbyggnader för telefon- och radiostationer.

Enligt televerket skulle det vara förenat med betydande fördelar att sammanföra

all projekteringsverksamhet till en enda organisatorisk enhet. Det

gäller exempelvis med avseende på de projekteringsaktiviteter, som f. n.

bedrivs inom tekniska byrån och radiobyrån. Sålunda har såsom i det föregående

nämnts tekniken för radio och fjärrnätstelefoni blivit alltmer likartad.

De i såväl det kabelbundna fjärrnätet som radiolänknätet ingående

radiorörs- och transistorkomponenterna är ett uttryck härför. Förekomsten

av både telefoni- och programförbindelser i såväl den kabelbundna delen

som radiolänkdelen av fjärrnätet ävensom utnyttjandet av gemensamma

övervakningsutrustningar etc. talar också för en samordning av projekteringsarbetet.

— Vad beträffar driftbyrån gäller att dess projekteringsverksamhet

avseende husbyggnader måste bedrivas i nära samarbete med de enheter

inom tekniska byrån och radiobyrån, som projekterar de stationsutrustningar

vilka skall inrymmas i husen. Även i detta fall finns det sålunda

skäl för en organisatorisk sammanföring av ifrågavarande uppgifter.

Ett ärendeområde, som enligt televerket har nära samband med den tekniska

projekteringen, är inköps- och förrådsverksamheten. Detta följer av

att projekteringshandlingarna utgör underlag för materielanskaffning. I

fråga om lokalt och regionalt projekterade anläggningar gäller att den erforderliga

materielen i betydande utsträckning tillhandahålls genom förrådsavdelningens

distributionsförråd, som också direkt eller indirekt — via ortsförråden

— svarar för de med det löpande drift- och underhållsarbetet

förenade materielbehoven. Förrådsavdelningens materielförsörjning tillgodoses

i sin tur genom förrådsbyråns centralt verkställda inköp. När det gäller

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1967

större eller mera komplicerade anläggningar, som projekteras i centralförvaltningens

regi, måste i stor utsträckning den tekniska sakkunskapen från

projekteringssidan inom tekniska byrån resp. radiobyrån medverka vid anskaffningen

av utrustningar och materiel. Det konstateras, att projekterings-

och inköpsförfarandena i sådana fall ofta är invävda i varandra, bl. a.

genom att projekteringen innefattar system- och typvalsfrågor som måste

klarläggas i anslutning till ett ingående och tekniskt kvalificerat informationsutbyte

med de ifrågavarande leverantörerna. Dessa system- och typvalsfrågor,

som bör få en samordnad teknisk-ekonomisk bedömning, är vanligen

avgörande för de inköpsalternativ som väljs.

Det anges att av de totala materielanskaffningar som f. n. sker och som

uppgår till ca 800 milj. kr. per år förrådsbyrån mera direkt svarar för sådana

i storleksordningen 450 milj. kr. De anskaffningar som i mera betydande

utsträckning förutsätter tekniska byråns och radiobyråns medverkan

är i storleksordningen 350'' milj. kr.

De anförda omständigheterna talar för att hela inköps- och projekteringsverksamheten

inom centralförvaltningen bör sammanföras i en enhet.

På denna bör även ankomma ledningsuppgifterna avseende den regionala

förrådsorganisationen. Därmed skapas förutsättningar för en effektiv materielplanering

och materielstyrning, som på en gång tillgodoser ekonomiska,

tekniska och driftmässiga synpunkter.

Den angivna enheten, som bör benämnas projekteringsavdelningen och

ledas av en teknisk direktör, föreslås indelad i en planeringsdivision, en

förbindelseteknisk division, en kopplingsteknisk division, en radioprojekteringsdivision,

en husbyggnadsdivision och en materieldivision. Planeringsdivisionen

skall inom ramen för den sammanhållande planering, som sker

på operativa avdelningens planeringsdivision, svara för tids- och resursplanering

av de projekt, som åvilar projekteringsavdelningen. Den förbindelsetekniska

och den kopplingstekniska divisionen skall svara för central projektering

av kabelbundna förbindelseanläggningar resp. stations- och kopplingstekniska

anläggningar. De båda divisionerna skall därjämte utarbeta

de tekniska anvisningar, som via den operativa avdelningen utfärdas till ledning

för den regionala och lokala förvaltningens projekteringsverksamhet.

Radioprojekteringsdivisionen skall svara för central projektering av radiotekniska

anläggningar och husbyggnadsdivisionen för central projektering

av byggnader, elkraft- och strömförsörjningsanläggningar etc. Materieldivisionen

slutligen skall vara det centrala organet för inköp samt för styrning

av förrådshållning och materieldistribution.

Teknisk utvecklingsverksamhet

Huvuddelen av den forsknings- och utvecklingsverksamhet som bedrivs

inom televerket är knuten till de områden, inom vilka televerket har egen

tillverkning. Det gäller främst stations- och apparattekniska utrustningar

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1967

för telefoni och telegrafi inkl. telex, där forsknings- och utvecklingsinsatserna

närmast görs inom tekniska byråns stationsutvecklingsavdelning. Televerket

bedriver därjämte forsknings- och utvecklingsverksamhet inom områden,

där nämnvärd egen tillverkning ej förekommer men där verket genom

egna insatser vill medverka till framtagandet av tekniskt mera kvalificerade

och ur driftsynpunkt rationellare system och utrustningsstyper. Exempel

härpå är det utvecklingsarbete, som inom tekniska byråns transmissionsavdelning

läggs ned inom bärfrekvensteknikens område och i fråga

om kabelutrustningar och utrustningar avseende transmissionsmätning etc.

Hit kan också räknas den forsknings- och utvecklingsverksamhet, som sker

inom radiobyrån och som i första hand avser uppföljning av utvecklingen

inom det radiotekniska området. I sammanhanget ägnas bl. a. uppmärksamhet

åt vågutbrednings-, frekvensutnyttjnings- och frekvensövervakningssamt

radiostörningsproblem etc. Allmänt gäller att verkets aktiviteter på

angivna olika tekniska områden sker i nära samarbete med utomstående

företag och institutioner.

Televerket framhåller, att den nuvarande uppdelningen på byråer och

avdelningar av forsknings- och utvecklingsarbetet medför påtagliga olägenheter

med hänsyn till det nära samband som föreligger mellan transmissionsteknik

— såväl i vad avser trådbunden som trådlös överföring — samt

kopplingsteknik. Som exempel hänvisas till att inom stationsutvecklingsavdelningen

bl. a. utvecklas förmedlingsstationsutrustningar och inom

transmissionsavdelningen terminalutrustningar för överdragsstationer. Då

förmedlings- och överdragsstationerna utgör delar i fjärrnätet, krävs

bär en systemteknisk integrering av utrustningarna. Sambandet mellan

kopplings- och transmissionsteknik framträder vidare, då det gäller utveckling

av övervakningsutrustningar. Då dessa övervakar såväl kopplingsförlopp

som transmissionskvalitet och är placerade vid förmedlingsstationerna,

måste vid utvecklingsarbetet både transmissions- och stationstekniska

synpunkter beaktas. Det framhålls vidare bl. a., att utvecklingen av

nya apparat- och stationssystem går mot ett signalsamband över hela nätet.

Detta fordrar systemtekniskt samarbete mellan apparat-, kopplings- och

transmissionstekniker. Med hänsyn till de angivna sambanden framstår

inte längre den nuvarande, i huvudsak på objektsmässiga grunder gjorda

uppdelningen av utvecklingsverksamheten såsom ändamålsenlig.

Härtill kommer enligt televerket att den omfattande utvecklingsverksamhet,

som främst tekniska byrån bedriver, kräver en förstärkning och

koncentration av planeringsresurserna. Önskvärt är också att en ordning

skapas, som medger att laboratorieresurserna — vilka f. n. är splittrade

på olika enheter — i ökad utsträckning samutnyttjas.

Televerkets förslag innebär, att forsknings- och utvecklingsuppgifterna

renodlas och sammanförs i en utvecklingsavdelning. Stommen i denna utgörs

av de uppgifter av ifrågavarande slag, som f. n. åvilar tekniska byrån,

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1967

varjämte dit förs radiobyråns motsvarande aktiviteter. Fördelningen av

uppgifterna inom avdelningen på divisioner sker efter i huvudsak funktionella

— och alltså inte objektsmässiga — grunder innebärande att de

olika enheterna får svara för de olika utvecklingsstegen i den process, som

från det ursprungliga utvecklingsuppslaget leder fram till produktutformningsstadiet.

Sålunda tillskapas en planeringsdivision, en systemteknisk

division, en konstruktionsdivision och en produktutformningsdivision, vidare

en radioutvccklingsdivision och ett centrallaboratorium. Planeringsdivisionen

skall svara för planering av den verksamhet, som bedrivs inom

utvecklingsavdelningen. Häri ingår att medverka i de grundläggande utredningar,

som krävs för verksledningens ställningstaganden till vilka utvecklingsprojekt

man bör satsa på. Divisionen har också att tids- och resursplanera

de enskilda utvecklingsprojekten och att utföra för- och efterkalkyler

för dem. Den systemtekniska divisionen skall svara för systemutvecklingen,

som resulterar i att de grundläggande villkoren anges för utrustningarnas

uppbyggnad med särskild hänsyn till det systemtekniska sambandet

mellan olika slag av utrustningar. Konstruktionsdivisionen skall

handha det därpå följande konstruktionsarbetet. Häri ingår val av konstruktionselement

och dessas kombinerande till utrustningsenheter. Produktutformningsdivisionen

skall ombesörja produktutformningen, som

innebär noggrann specificering av materiel och detaljer med hänsyn bl. a.

till standardiseringskrav. Utvecklingsarbetet skall i detta skede leda fram

till testade prototyper. Centrallaboratoriet skall nära samverka med såväl

system- som konstruktionssidan och har därvid att på uppdrag utföra provningar

och undersökningar. Vad slutligen angår radioutvecklingsdivisionen

ligger dess uppgifter närmast på systemutvecklingsplanet och i samband

därmed på ett uppföljande av den tekniska utvecklingen och det internationella

samarbetet på ifrågavarande område. Ansvaret för att konstruktions-

och produktutformningsmässigt vidareutveckla tekniska uppslag

ankommer här — med den hittillsvarande arbetsfördelningen — normalt

på den enskilda industrien.

Ekonomi

I den nuvarande organisationen åvilar den huvudsakliga delen av ekonomifunktionen

ekonomibyrån, som handlägger allmänna ekonomiska och

finansiella frågor för televerket, ärenden angående anslags- och driftstatsframställningar

till Kungl. Maj :t, taxe- och prisfrågor samt uppbörds-,

kassa-, räkenskaps- och revisionsärenden etc. Viss del av ekonomifunktionen

handhar radiobyrån, som svarar för medelsdispositionen för de olika

grenarna av verkets radiorörelse, handlägger framställningar om investeringsanslag

för ljudradio och television samt radiolicensfrågor. Vissa ekonomiska

ärenden förekommer även inom andra byråer.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Iiungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1967

Televerket framhåller, att det f. n. finns påtagliga brister i ekonomifunktionen.

Bl. a. gäller att nuvarande organisation inte har en sådan uppbyggnad

att verksamheten kan uppdelas på ett antal klart avgränsade

kostnadsansvarsenheter. Överhuvud har budgetsystemet inte en sådan utformning,

att det i önskvärd utsträckning kan tjäna som instrument för

planläggning, styrning och uppföljning av verksamheten totalt eller i dess

olika delar. Olägenheter medför också den nuvarande uppdelningen av

ekonomifunktionen på ekonomi- och radiobyråerna innebärande att två

enheter inom centralförvaltningen sysslar med medelsförvaltnings-, budget-

och taxefrågor. Härtill kommer att ekonomibyrån i alltför stor utsträckning

får ägna sig åt löpande ärenden (konsult- och informationsverksamhet,

offertgivning och andra kommersiella ärenden etc.), vilket är

till förfång för byråns medverkan i de policyskapande och verksledande

uppgifterna.

Televerkets förslag syftar till en renodling och koncentrering av de ekonomiska

uppgifterna, som i den nya organisationen skall handhas av en

ekonomiavdelning. Stommen i denna utgörs av den nuvarande ekonomibyrån,

därvid dock vissa ärendegrupper undantas. Det gäller de relativt arbetskrävande

kontorsrationaliseringsuppgifterna och de kommersiella uppgifterna,

som förs över till den nya operativa avdelningen, vidare uppgifterna

avseende den allmänna informationstjänsten samt press-, reklamoch

PR-verksamheten, som går till den nya administrativa avdelningen

Inom ekonomiavdelningen skall vidare handläggas de frågor av ekonomisk

art, som f. n. åvilar radiobyrån och i mindre utsträckning vissa andra

byråer.

Det framhålls vikten av att den sålunda tillskapade enheten i sin verksamhet

får en stark inriktning på ekonomisk planering och uppföljning

med vad däri innefattas av budgetering och budgetkontroll. Härvid bör åtgärder

vidtas för genomförandet av en med hänsyn till televerkets verksamhet

avpassad programbudgetering. Därvid åsyftas en ordning med flerårsbudgetar,

i vilka inbyggts handlingsprogram, som anger de eftersträvade

målen eller resultaten i verksamheten och som närmare preciserar

för måluppfyllelsen erforderliga insatser av ekonomisk, personell och annan

art. Därmed skapas väsentligt bättre betingelser för investerings-,

kostnads- och intäktsplaneringen, samtidigt som det i anslutning till den

löpande kostnadsredovisningen och budgetutfallet ges bättre möjligheter

till effektivitetskontroll av verksamheten. Uppbyggnaden, genomförandet

och tillämpningen av ett programbudgetsystem blir en central uppgift för

ekonomiavdelningen. Enligt televerket kommer dess genomförande att underlättas

med den nya organisationen för verket, vilken siktar till en klarare

avgränsning av de uppgifter och befogenheter som ankommer på olika

organisationsenheter.

Det framhålls också, att ökad uppmärksamhet bör ägnas taxefrågorna

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1967

och särskilt då i vad avser de allmänna principerna för pris- och avgiftssättningen.

I arbetet ingår att upprätta kalkyler som underlag för bestämningen

av taxorna, att följa upp det ekonomiska utfallet av dem och att

följa utvecklingen med sikte på en successiv anpassning av dem efter ändrade

marknadsförutsättningar.

Utöver de rent ekonomiska uppgifterna bör till avdelningen även föras

de uppgifter av internationell art, som f. n. ankommer på ekonomibyrån.

Detta kan vara motiverat med hänsyn till det samband, som ifrågavarande

ärenden har med de ekonomiska uppgifterna inom verket.

Ekonomiavdelningen, som skall ledas av en ekonomidirektör, föreslås

organiserad på en finans-, en budget-, en pris- och taxe-, en utrikes-, en

statistik- och en revisionsdivision. Finansdivisionen skall svara för framställningar

i ekonomiska frågor till Kungl. Maj :t, utformningen av föreskrifter

rörande den ekonomiska förvaltningen, handha den centrala bokföringen

och medelsförvaltningen samt svara för stabsuppgifter av allmänt

ekonomisk art. Budgetdivisionen skall svara för samordning av hela

förvaltningens programbudgetering samt vara konsultorgan i budgetfrågor.

Pris- och taxedivisionen skall vara det centrala organet för prisoch

taxefrågor. Statistikdivisionen skall sammanställa och publicera allmän

statistik samt vara konsultorgan i statistiska frågor. Revisionsdivisionen

slutligen skall handha televerkets interna, kamerala revision. Beträffande

behovet av en sakrevision ägnas denna fråga fortsatt uppmärksamhet.

— Under chefen för ekonomiavdelningen skall televerkets datacentraller

sortera.

Allmänt administrativ och personaladministrativ verksamhet

I nuvarande organisation ankommer inom centralförvaltningen huvuddelen

av den administrativa verksamheten på personal- och kanslibyrån.

Denna handlägger ärenden angående huvudgrunderna för verkets organisation,

allmänna förvaltningsföreskrifter, allmänna och löpande personalärenden,

kollektivavtalsfrågor, rekryterings-, utbildnings- och personalvårdsfrågor

samt juridiska ärenden.

Enligt televerket är de nuvarande verksamhetsformerna på detta område

behäftade med brister i olika hänseenden. Det gäller särskilt med avseende

på utbildningsverksamheten, som dels bedrivs centralt huvudsakligen vid

den under driftbyrån sorterande teleskolan, dels regionalt och lokalt inom

drift-, radio- och byggnadsavdelningarna. En viss administrativ samordning

utövas av personal- och kanslibyrån, men någon egentlig utbildningsmässig

samplanering förekommer inte. Detta medför en bristande samsyn vid upprättandet

av kursplaner och en olika bedömning av urvalsprinciper, metoder

och hjälpmedel.

Bland andra brister i fråga om den allmänt administrativa verksamheten

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1967

nämner televerket den nuvarande splittringen i handläggningen av ärenden

angående verkets externa och interna information, vilka ärenden i första

hand åvilar ekonomibyrån men i viss utsträckning även personal- och kanslibyrån

samt drift- och tekniska byråerna. Det hänvisas även till att sådana

interna serviceuppgifter som bibliotek, arkiv och författningsexpedition etc.

ankommer på olika enheter inom centralförvaltningen.

Först och sist följer emellertid olägenheter av att personal- och kanslibyrån

i allför stor utsträckning får ägna sig åt löpande personalärenden,

vilket är till förfång för de planerande och verksledande uppgifterna inom

byråns ansvarsområde.

Televerkets förslag innebär, att personalfunktionen och de allmänt administrativa

uppgifterna i princip koncentreras till en enhet inom centralförvaltningen,

förslagsvis benämnd administrativa avdelningen och med en

administrativ direktör som chef. Inom denna framstår det som särskilt angeläget,

att personalfunktionen förstärks på så sätt att avdelningen får ökade

möjligheter att ägna sig åt handläggningen av större och mera principiella

frågor. Förutsättningarna härför skapas genom de former, som den regionala

och lokala förvaltningen i fortsättningen skall bedrivas i och som bl. a.

möjliggör en ökad delegering av uppgifter och befogenheter på det personaladministrativa

området. Motsvarande gäller på utbildningsområdet, där avdelningen

förutsätts svara för en allmän samordning och planering av verkets

totala utbildningsresurser. Med huvudansvaret för utbildningsverksamheten

följer att teleskolan i fortsättningen bör sortera under avdelningen.

Även de nyssnämnda serviceuppgifterna inom centralförvaltningen bör samlas

under denna.

Verksamheten inom den administrativa avdelningen kommer enligt televerkets

förslag att uppdelas på en kansli-, en personal-, en juridisk, en utbildnings-

och en informationsdivision. Kanslidivisionen har att handlägga

allmänna förvaltnings- och serviceuppgifter för centralförvaltningen i dess

helhet samt svara för planering av verksamheten inom administrativa avdelningen.

Personaldivisionen skall utforma riktlinjerna för televerkets

personalpolitik samt vara förhandlings- och konsultorgan i personaladministrativa

ärenden. Juridiska divisionen skall vara televerkets expertorgan i

juridiska frågor. Utbildningsdivisionen skall bl. a. administrativt planlägga

och organisera utbildningsverksamheten. Informationsdivisionen slutligen

skall svara för allmän extern och intern information, innefattande bl. a.

ansvaret för verkets tidskriftspublikationer etc. Under divisionen skall bl. a.

telemuseum sortera.

Industriell verksamhet

Televerket framhåller, att dess industriella verksamhet — som f.n. bedrivs

vid de fyra verkstäderna i Nynäshamn, Vänersborg, Sundsvall och

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1967

Göteborg — med hänsyn till dess renodlat företagsekonomiska inriktning

och till dess konkurrenssituation gentemot enskilda företag även i fortsättningen

bör inta en i förhållande till verksamheten i övrigt självständig ställning.

De industriella aktiviteterna bör liksom hittills handhas av en särskild

organisationsenhet inom centralförvaltningen, förslagsvis benämnd industriavdelningen

(f. n. verkstadsbyrån) och med en verkstadsdirektör som chef.

Verksamheten inom avdelningen fördelas på en produktionsdivision, en

teknisk division, en inköpsdivision, en fastighetsdivision, en ekonomi- och

för sälj ningsdivision och en personaladministrativ division. I förhållande till

nuläget föreslås den ändringen att verkstaden i Nynäshamn liksom övriga

verkstäder får ett eget lednings- och stabsorgan. F. n. leds ifrågavarande

verkstad direkt från verkstadsbyrån, som också är belägen i Nynäshamn.

Lednings- och samordningsorgan

Televerket skall liksom hittills ledas av en styrelse med generaldirektören

som ordförande och fem andra av Kungl. Maj :t utsedda ledamöter. Under

styrelsen utövas chefskapet av generaldirektören. Denne är ordförande i

direktionen, vari ingår cheferna för centralförvaltningens olika huvudavdelningar.

Som serviceorgan åt verksledningen föreslås inrättandet av ett generaldirektörens

kansli. Detta skall vara sekretariat åt styrelse, direktion och

de i det följande nämnda råden. Kansliet skall vidare ge generaldirektören

det biträde med kansligöromål och den service i övrigt som krävs med hänsyn

till hans verksamhet som verkschef.

I övrigt anser televerket, att fördelar i dagens läge skulle stå att vinna

med inrättandet av ett utvecklingsråd och ett rationaliseringsråd. Vad beträffar

det förra konstateras, att den tekniska utvecklingsverksamheten och de

projekt som denna resulterar i är av största betydelse för televerkets hela

verksamhet. Det är därför av vikt, att utvecklingsarbetets mera långsiktiga

inriktning bedöms under medverkan av samtliga berörda instanser inom

centralförvaltningen. På rationaliseringsområdet är det på samma sätt angeläget,

att rationaliseringsåtgärder vidtas inom i första hand sådana delar

av verksamheten där de för företaget som helhet största vinsterna kan göras.

Med ett särskilt rationaliseringsråd ökar verksledningens möjligheter att

angelägenhetsgradera de större rationaliseringsprojekt, för vilkas genomförande

den i operativa avdelningen ingående rationaliseringsdivisionens

medverkan i allmänhet fordras. — I de båda råden — vilkas ordförande

bör utses av generaldirektören — skall ingå företrädare för de berörda huvudavdelningarna

inom central förvaltningen. I vad mån råden på sikt bör

ges en permanent karaktär anser sig televerket f.n. inte kunna ta ställning

till.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 103

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1967

4. Omorganisationens genomförande

Televerket föreslår, att den nya organisationen — som schematiskt framställts

i en tablå som torde få fogas till statsrådsprotokollet såsom bilaga 2

— i princip genomförs senast den 1 januari 1968. På grund av omorganisationens

genomgripande karaktär är det emellertid nödvändigt att räkna med

en övergångstid om minst två år innan omläggningen är helt genomförd.

5. Särskilda yttranden

Ledamöterna av styrelsen för televerket Wedén och Lyberg samt förrådsdirektören

i verket Lundqvist har avgett särskilda yttranden i vad avser

inköps- och förrådsfunktionens ställning i centralförvaltningen.

Lundqvist framhåller den betydelse en självständig inköps- och förrådsfunktion

har bl.a. då det gäller att i lagerdimensionerings- och sortimentsfrågor

hävda de ekonomiska synpunkterna gentemot de krav, som från

driftsidan och den tekniska sidan ställs på förrådshållningen och materielförsörjningen

överhuvud. Ett infogande av funktionen i den föreslagna projekteringsavdelningen

framstår med hänsyn härtill som ett olämpligt arrangemang.

Liknande synpunkter anförs av Wedén, som anser att en rationell inköpsoch

förrådsverksamhets betydelse för likviditet och ekonomi i och för sig

kan motivera, att funktionen inordnas i ekonomiavdelningen. De risker,

som med ett sådant arrangemang bedömts föreligga för att de ekonomiska

aspekterna får en viss dominans på bekostnad av de drift- och servicemässiga,

kan knappast tillmätas någon större betydelse i ett företag med så utpräglat

teknisk karaktär. Då det emellertid kan tänkas, att en självständig

inköps- och förrådsfunktion kommer att betraktas som en neutral instans i

förhållandet mellan motstridiga driftmässiga och ekonomiska intressen biträder

han — liksom Lyberg — en lösning, som innebär bibehållandet av

en självständig förrådsavdelning.

Ett särskilt yttrande har också avgetts av tekniske direktören Ekström i

televerket i vad avser radioverksamheten. Ekström —som konstaterar att

den nuvarande organisationen av radioverksamheten fungerat bra — framhåller

bl.a., att den föreslagna omläggningen kommer att innebära en uppdelning

av aktiviteterna inom radioområdet på ett flertal olika enheter med

huvudsakliga uppgifter inom telefon- och telegrafrörelserna. Härav följer

övervägande olägenheter. Bl.a. försvåras den utbyggnad av distributionsnätet

för det andra TV-program, som statsmakterna nyligen fattat beslut om.

I fråga om fjärrnätsdriften anförs att den •— i motsats till radioverksamheten

_ har ett starkt tekniskt och lokalmässigt samband med teleområ
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1967

35

denas verksamhet och att de radiolänkar för telefoni, som ingår i fjärrnätet

som en relativt liten del av detta, med fördel kan skötas av radioavdelningen

på entreprenad. Under åberopande av anförda omständigheter föreslås, att

organisationsförslaget tills vidare inte genomförs eller fastställs i vad avser

radioverksamheten.

III. Yttranden

1. Allmänna synpunkter

Remissinstanserna anser allmänt, att televerkets förslag i stort

är ägnat att läggas till grund för en omorganisation

av verket, dock med reservation från vissa remissinstansers sida såvitt

avser radioverksamheten. Samtidigt har i flera fall kritiska synpunkter

anförts mot utredningsförslagets schematiska karaktär, som gjort det svårt

att bedöma enskildheter i den föreslagna organisationen. Vidare har det

framhållits vara en brist, att en närmare redogörelse inte lämnats för de

ekonomiska, personella och servicemässiga återverkningar, som ett genomförande

av organisationsförslaget får. I fråga om de mera allmänna synpunkter,

som i övrigt anförts av olika remissinstanser, kan följande nämnas.

Med hänsyn till omorganisationens allmänna inriktning finner riksrevisionsverket

de organisationsprinciper ändamålsenliga, som varit vägledande

vid utformningen av organisationsförslaget, nämligen samordning av funktionellt

likartad verksamhet, klar ansvarsfördelning och särskiljande av

chefs- och konsultansvar, optimal fördelning av arbetsuppgifter på olika nivåer

samt en genomförd ekonomisk planering och uppföljning.

Även statens vattenfallsverk och postverket uttalar sin anslutning till organisationsförslagets

principiella uppläggning. Statens vattenfallsverk konstaterar,

att åtskilliga av de påtalade bristerna i televerkets nuvarande organisation

överensstämmer med dem som fanns i vattenfallsverkets tidigare

organisation. Det gäller exempelvis alltför många organisationsenheter direkt

underställda verkschefen och bristen på ett entydigt ansvar för ledningen

av den regionala verksamheten. I fråga om den av televerket föreslagna lösningen

av den centrala verksamhetens organisation finner vattenfallsverket,

att den bör möjliggöra för verksledningen att inrikta sina ansträngningar

på långtidsplanering och utformningen av verkets policy på olika områden.

Vattenfallsverket understryker allmänt vad i utredningen anförts om

behovet av en effektiv ekonomisk planering och uppföljning. Postverket

framhåller, att erfarenheterna från omorganisationen av postverkets centrala

förvaltning ger vid handen, att televerkets förslag till en långtgående

funktionell indelning är riktigt. Liknande synpunkter anförs av domänstyrelsen

och statens järnvägar, som finner grundtankarna i organisationsför
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1967

slaget riktiga, vidare av bl. a. Sveriges hantverks- och industriorganisation,

Svenska teletjänstemännens förening, Sveriges civilingenjörsförbund (genom

dess lokalavdelning vid televerket) och Televerkets tjänstemannaförbund.

Statskontoret ifrågasätter för sin del den generella giltigheten av de organisationsteoretiska

tumregler, som väglett televerket i dess utredningsarbete.

Som exempel nämns televerkets med principöverväganden underbyggda

strävan att hålla nere antalet huvudavdelningar inom centralförvaltningen,

vilket enligt statskontoret inte kan vara ett självändamål. Det påpekas att

andra bedömningsgrunder finns vid utformningen av organisationen. Exempelvis

torde arten av televerkets kundkontakter vara ett användbart kriterium

vid valet mellan funktionell och objektsmässig indelning. Överhuvud anser

statskontoret, att organisationsfrågan bort prövas med större beaktande

av kundaspekten och efterfrågestrukturen. Statskontoret påtalar också ofullständigheten

i redovisningen av den föreslagna organisationens innebörd och

konsekvenser. Detta förklaras dock i viss utsträckning av att det är fråga

om en ramorganisation, som medger stor flexibilitet vid detaljutformningen.

Trots de kritiska synpunkter som kan anföras i olika hänseenden anser sig

statskontoret inte ha anledning att motsätta sig förslaget.

Statstjänstemannaförbundet anser, att televerket inte enbart bort redovisa

de fördelar, som en samordning av funktionellt likartade verksamheter beräknas

medföra. Det hade även varit av värde att få belyst de fördelar, som

kan stå att vinna med en objektsmässig indelning av verksamhetsfältet. Förbundet

är likväl berett att i stort acceptera en funktionellt uppbyggd huvudorganisation

för att därigenom uppnå de av utredningen redovisade effektivitetsvinsterna.

2. Sammanföring av radioverksamheten med den övriga teletekniska

verksamheten

Televerkets förslag att i den nya organisationen integrera radioverksamheten

med den övriga teletekniska verksamheten har tillstyrkts, godtagits

eller lämnats utan erinran av bl. a. statskontoret, Sveriges Radio och vissa

personalorganisationer. Några remissinstanser har emellertid ställt sig kritiska.

Det gäller närmast luftfartsverket, Sveriges redareförening och vissa

personalorganisationer. Av dessa sistnämnda anförda kritiska synpunkter

skiljer sig dock inbördes genom att i ett par fall i huvudsak avse den regionala

organisationen, i något fall i huvudsak den centrala organisationen och

i något fall såväl den regionala som den centrala organisationen.

Statskontoret konstaterar, att kundstrukturen inom radioverksamheten är

väsentligt olik den inom telefon- och telegrafrörelserna. Radiobyråns kunder

i de dominerande rörelsegrenarna rundradio och luftfartsradio är få,

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1967

kontaktfrekvensen per kund är hög, enskilda kunders orderstorlek totalt

och per order är stor och kundernas tekniska insikter är goda. Det ömsesidiga

beroendeförhållandet mellan leverantör och enskild kund är påfallande

starkt. I dessa hänseenden uppvisar de båda telerörelserna en annan

bild. Radioverksamhetens angivna karaktär kan tala för ett bibehållande

av dess nuvarande objektsmässiga organisation med en särskild radioavdelning

inom centralförvaltningen och med en särskild regional verksamhet.

Å andra sidan är samspelet mellan radioverksamheten och telerörelserna

i planerings-, underhålls- och driftärenden omfattande. Teletransmission

sker således dels trådbundet dels över radiolänk. Även radioverksamheten

utnyttjar båda transmissionssystemen. Rörelsegrenarna kan sägas

vara varandras kunder i ett entreprenadförhållande. Detta talar för att

införa en funktionell central och regional organisation.

Av intresse vid bedömningen av radiorörelsens framtida ställning är enligt

statskontoret de dominerande kundernas synpunkter på organisationsförslaget.

Härvidlag konstateras att en av televerket och Sveriges Radio gemensamt

tillsatt arbetsgrupp nyligen framlagt förslag om hur bl. a. gränsdragningen

av verkets och radioföretagets ansvarsområden bör ske. Förslaget

har accepterats av verkets och företagets styrelser och underställts Kungl.

Maj :ts prövning. Därmed torde betydande garantier ha skapats för att Sveriges

Radios intressen kommer att tillgodoses inom ramen för den föreslagna

organisationen. Statskontoret förutsätter då bl. a., att dess i det följande

redovisade förslag till samrådsarrangemang vid direktionsbehandlingen

inom televerket av radioärenden beaktas. — I fråga om luftfartsverket

har farhågor uttryckts för att dess kontakter i tekniska och ekonomiska

frågor försämras vid ett genomförande av organisationsförslaget. Statskontoret,

som säger sig sakna förutsättningar för att närmare bedöma det berättigade

i dessa farhågor, anser dock, att televerket vid detaljutformningen

av organisationen bör kunna anpassa denna till att motsvara kundens

rimliga krav.

Under åberopande av det anförda och med hänsyn till de rationaliseringsvinster,

som omorganisationen enligt televerket leder till, finner statskontoret

inte anledning till erinran mot den föreslagna integrationen av radiorörelsen

i televerkets övriga verksamhet.

Riksrevisionsverket finner sannolikt, att fördelar för televerket i dess helhet

och särskilt för radiorörelsen är förenade med den nya ordningen för

handläggningen av radiofrågorna. Verket är dock — med hänsyn till den

omfattning angivna omläggning har — inte beredd att ta närmare ställning

till televerkets förslag i denna del.

Sveriges Radio understryker de särskilda krav, som från rundradiorörelsens

sida måste ställas på televerkets organisation med avseende på utveckling,

planering, rationell och säker drift, snabb service och väl utvecklade

samarbetsformer. Även om radioföretaget inte har möjlighet att säkert bedö
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1967

ma, om den föreslagna organisationen motsvarar angivna krav, kan likväl

inga principiella invändningar göras mot den i stort. Sammanföringen på det

regionala planet av radiosektionernas arbetsuppgifter med driftavdelningens

fjärrnätsverksamhet bedöms innebära klara driftmässiga fördelar för rundradioverksamheten.

I fråga om den centrala förvaltningen förutsätts att garantier

skapas för en samordning av insatserna från de enheter, som i fortsättningen

avses handlägga rundradiofrågor. Detta är angeläget särskilt med

hänsyn till den förestående expansionen inom TV-området.

Luftfartsverket konstaterar, att den nuvarande organisationen av radiotjänsten

för den civila luftfarten — trots att den företer vissa brister — i

stort sett fungerat tillfredsställande. Detta torde få tillskrivas bl. a. det förhållandet,

att verksamheten inom televerket hållits samman inom en enhet.

Luftfartsverket befarar, alt den nya organisationen kommer att innebära en

försämring. Genom upplösningen av radiobyrån och fördelningen av dess

uppgifter på flera enheter ävensom genom införande av distrikten som en

ytterligare instans mellan den centrala förvaltningen och de verkställande

organen kommer sålunda de redan förut långa order- och kontaktvägarna

mellan luftfartsverket och berörda organ inom televerket att bli ännu längre.

Vidare begränsas luftfartsverkets möjligheter att effektivt uppfölja och bevaka

verksamheten i kostnadshänseende. Luftfartsverket framhåller, att det

— med hänsyn till att televerkets organisationsförslag på ett väsentligt sätt

ingriper i luftfartsverkets verksamhet — ansett det nödvändigt att företa en

förutsättningslös utredning angående den framtida organisationen av radiotjänsten

för luftfarten. Även televerket har funnit en sådan utredning önskvärd,

och de båda myndigheterna har överenskommit att för ändamålet anlita

en utomstående sakkunnig. Utredningsarbetet skall innefatta en jämförelse

ur tekniska, ekonomiska och administrativa in. fl. synpunkter av

dels en ordning, som innebär att den radiotekniska tjänsten för luftfarten

liksom hittills i princip handhas av televerket, dels ett arrangemang innebärande

att ifrågavarande tjänst bedrivs inom ramen för luftfartsverkets

organisation.

Sveriges redareförening erinrar om att televerket sedan länge hyr ut radiostationer

till rederierna för användning på svenska handelsfartyg. Verket

har inte haft någon ensamrätt att göra detta, men i praktiken har det

nästan helt svarat för leveranserna av stationsutrustningar. Med hänsyn till

de risker för en mindre effektiv handläggning av sjöfartens radiofrågor,

som organisationsförslaget synes innebära, kan det inte uteslutas att ett

missnöje uppstår som kan leda till att man inom rederinäringen överväger

andra vägar för anskaffning och underhåll av fartygens radioinstallationer.

Av de personalorganisationer, som yttrat sig över televerkets förslag, har

Svenska teleförbundet förklarat sig inte ha något att erinra mot den föreslagna

integrationen av radioverksamheten. I fråga om sammanföringen i regional

och lokal instans av fjärrnätsverksamheten med de nuvarande radiosek
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1967

tionerna framhåller förbundet, att detta måste leda till att såväl tekniska

som personella resurser blir bättre utnyttjade.

Svenska teletjänstemännens förening godtar i princip den föreslagna organisationen

av centralförvaltningen. Den anser också, att den för den regionala

verksamheten föreslagna radio- och fjärrnätsorganisationen kan utgöra

en acceptabel lösning, detta särskilt med hänsyn till att det kan finnas skäl

att undvika alltför stora ingrepp i den nyligen etablerade teleområdesorganisationen.

Beträffande radiofrågornas centrala handläggning finner Televerkets

tjänstemannaförbund den förordade sammanföringen av radio- och

fjärrnätsverksamheten inom en avdelning — den operativa avdelningen —

vara välmotiverad och rationell. Att som i den nuvarande organisationen ha

denna till stora delar likartade verksamhet uppdelad på två byråer — radiobyrån

och driftbyrån — kan inte anses tillfredsställande. Med hänsyn till

sambandet mellan den regionala närnäts- och fjärrnätsdriften ställer förbundet

sig däremot tveksamt till uppdelningen av denna på radio-fj ärrnätsområden

och teleområden. Arrangemanget bedöms medföra stora gränsdragnings-

och samordningsproblem. Förbundet är dock inte berett att ange,

hur den regionala radio- och fjärrnätsverksamheten bäst bör ordnas.

Sveriges civilingenjörsförbund ställer sig allmänt kritiskt till televerkets

förslag i fråga om radiorörelsens verksamhetsformer i central och regional

instans. Förbundet framhåller bl. a., att radioverksamheten visserligen har

en i jämförelse med telefonverksamheten mindre ekonomisk omfattning men

att den ändå torde vara den av televerkets aktiviteter, som hos allmänheten

röner det största intresset. I sammanhanget är bl. a. att beakta att den i

radiorörelsen som en dominerande del ingående rundradioverksamheten i

finansieringshänseende följer andra regler än televerkets övriga verksamhet,

vidare att radiorörelsen kännetecknas av en stark teknisk dynamik, att

den bär en utpräglat internationell karaktär och att dess anläggningsverksamhet

medför betydande inköp av utrustning som är artskild från den inom

televerksamheten i övrigt använda. De angivna förhållandena talar enligt

förbundet för att radiorörelsen bör ha en särskild ansvarig enhet inom

centralförvaltningen med en chef, som ingår i direktionen. — I fråga om den

regionala verksamheten anför civilingenjörsförbundet, att radio-fjärrnätsområdena

för det fall de inrättas ej bör administrera förmedlings- och överdragsstationerna,

som av kopplingstekniska och andra skäl har en närmare

anknytning till teleområdena. Med en sådan ansvarsfördelning skulle radiofjärrnät

sområdenas verksamhet begränsas till de nuvarande radiosektionernas

aktiviteter och till de föreslagna driftcentralerna, vilkas inrättande tillstyrks.

Även Sveriges arbetsledareförbund anser — särskilt med hänsyn till den

expansion som förestår på rundradioområdet — att radiobyrån bör bibehållas.

I övrigt bär förbundet inte haft någon erinran mot förslagen i fråga

om radiorörelsen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1967

Med hänsyn bl. a. till de tekniska och driftmässiga sambanden mellan näroch

fj ärrnäten och till att radioverksamheten i huvudsak är en serviceverksamhet

i förhållande till SA''eriges Radio med därav betingade speciella krav

på organisationen anser Statstjänstemannaförbundet, att nuvarande regionala

organisation i huvudsak bör bibehållas. Radiodriften bör alltså liksom

hittills organiseras inom särskilda radioområden av samma karaktär som

nuvarande radiosektioner. Ett sådant ställningstagande återverkar också på

frågan om radioärendenas handläggning inom centralförvaltningen. Härvidlag

anser förbundet, att driftfrågorna avseende radiorörelsen väl kan handhas

av den operativa avdelningen. Inom denna bör de emellertid inte som föreslagits

ankomma på en radio-fjärrnätsdivision utan på en ren radiodivision,

som då också naturligt kan utåt fungera som huvudman för radioverksamheten.

3. Den regionala och lokala organisationen

Såvitt avser televerkets regionala verksamhet har flertalet remissinstanser

tillstyrkt eller lämnat utan erinran verkets förslag till organisation av

teledistrikten, dock med reservation i ett par fall för deras antal och

geografiska avgränsning. Beaktas bör även, att då i några fall ett inordnande

av radiofrågorna i de föreslagna, teledistrikten underställda radiofjärrnätsområdena

avstyrkts eller ifrågasatts detta givetvis i motsvarande

mån återverkar på de befogenheter och den inre organisation som i televerkets

förslag avsetts för teledistrikten.

Flera remissinstanser — bl. a. riksrevisionsverket och vissa personalorganisationer

— har framhållit det värde, som torde ligga i att genom den

nya utformningen av distriktsorganisationen ökade möjligheter skapas för

delegering av uppgifter och befogenheter från den centrala förvaltningen. I

fråga om den övergång till större regionala — och även lokala — enheter

inom distriktsorganisationen som televerkets förslag syftar till framhåller

postverket, att den motsvarande utveckling som skett inom dess eget verksamhetsområde

gett enbart goda erfarenheter. Statens vattenfallsverk konstaterar,

att då det i den nya organisationen kommer att finnas tre nivåer

med teledistrikten som jämförelsevis stora enheter i mellaninstans det

framstår som angeläget, att distriktschefernas funktion blir av samordnande

natur och att distriktskontoren avlastas ansvaret för löpande ärenden.

Det gäller härvidlag att finna former för distriktscheferna att leda

verksamheten utan hinder av att löpande ärenden hanteras direkt mellan

centralförvaltning och teleområden.

Remissinstansernas ställningstaganden till den av televerket föreslagna

samordningen av radio- och fjärrnätsfrågorna i regional och lokal instans

har angetts i det föregående i anslutning till en samlad redovisning av

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj.ts proposition nr 103 år 1967

41

remissinstansernas synpunkter på förslaget om radioverksamhetens organisation.

Därav framgår att vissa remissinstanser godtagit en avveckling av

den nuvarande radioavdelningen och tillskapandet av särskilda, t e 1 edistrikten

underställda radio-fjärrnätsområden, medan

andra intagit en avstyrkande, kritisk eller tveksam hållning i frågan.

I fråga om de remissinstanser, som tillstyrkt eller i varje fall inte motsatt

sig inrättandet av radio-fjärrnätsområdena må följande kompletterande

synpunkter redovisas. Sveriges civilingenjörsförbund framhåller bl. a., att

förmedlingsstationerna och även överdragsstationerna bör knytas till teleområdena

och inte till radio-fjärrnätsområdena. Förmedlingsstationerna är

sålunda kopplingstekniskt identiska med övriga automatstationer och ligger

i många fall lokaliserade på samma ort och t. o. m. i samma byggnad

som de senare. Överdragsstationerna är visserligen mera artskilda från de

automatiska telefonstationerna, men några övertygande skäl för att de

skall skiljas från teleområdena har knappast redovisats. Förbundet anser

däremot, att de föreslagna driftcentralerna — som avses ingå i radio-fjärrnätsområdena

— kommer att innebära en avsevärd förbättring med deras

möjligheter att dirigera åtgärder betingade av aktuella driftsituationer.

Liknande synpunkter anförs av Svenska teletjånstemännens förening, som

också anser att förmedlingsstationerna skall anknytas till teleområdena.

De nya driftcentralernas värde för rundradioverksamheten betonas särskilt

av Sveriges Radio.

Det föreslagna antalet teledistrikt och radio-fjärrnätsområden

— fyra resp. sex — och dessas geografiska avgränsning

har i flertalet fall godtagits.

Länsstyrelsen i Östergötlands län, Statst jänstemannaförbundet, Svenska

teletjänstemännens förening och Televerkets tjänstemannaförbund har

dock ställt sig kritiska till utformningen av det nybildade östra distriktet

(med huvudort i Stockholm), som omfattar det nuvarande fjärde distriktet

(med huvudort i Stockholm) samt betydande delar av de hittillsvarande

tredje och femte distrikten (med huvudorter i Norrköping resp. Gävle).

Angivna instanser finner det således mindre lämpligt att skapa ett vidgat

Stockholmsdistrikt. Detta förutsätter en utbyggnad av verksamheten i

Stockholm, vilket med de bostads- och arbetsmarknadsförhållanden som

där råder knappast kan ske utan betydande svårigheter. De fyra remissinstanserna

vill för sin del förorda, att Stockholms teleområde alltjämt får

fungera som ett eget, direkt under centralförvaltningen sorterande distrikt.

Övriga delar av östra distriktet kan då underställas ett distriktskontor med

förläggning till någon av de hittillsvarande distriktshuvudorterna Norrköping

eller Gävle. Länsstyrelsen i Östergötlands län och Televerkets tjänstemannaförbund

ger härvidlag sitt förord för Norrköping. Enligt sistnämnda

förbund kan vid ett frånskiljande av Stockholms teleområde eventuellt Örebro

och/eller Falu teleområde överföras från västra till östra distriktet.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Mcij.ts proposition nr 103 år 1967

Från beredskapssynpunkt finner civilförsvarsstyrelsen och beredskapsnämnden

för psykologiskt försvar, att den föreslagna indelningen i distrikt

och den gjorda avgränsningen av dessa i stort kommer att bidra till en förbättrad

samverkan mellan televerket och totalförsvarets myndigheter. Överbefälhavaren

framhåller, att den föreslagna distrikts- och radio-fjärrnätsområdesindelningen

kommer att väsentligt underlätta krigsmaktens samverkan

med televerkets myndigheter på regional nivå. Han finner dock, att

vissa problem kan uppkomma genom att norra och västra teledistrikten

vardera omfattar två militärområden. Det innebär, att man inom två militärområden

kommer att sakna distriktsbyråer, vilket innebär olägenheter

ur samarbetssynpunkt. Motsvarande problem såvitt avser civilområdena

inom de berörda teledistrikten redovisas av civilförsvarsstyrelsen.

Enligt Sveriges hantverks- och industriorganisation skulle det vara mest

ändamålsenligt att låta televerkets regionala organisation sammanfalla med

de sex civil- och militärområdena och alltså omfatta sex distrikt.

Flera länsstyrelser — bl. a. de i Jämtlands, Södermanlands, Västmanlands

och Älvsborgs län — konstaterar den bristande överensstämmelsen

mellan läns- och teleområdesgränserna. I en del fall innefattar sålunda ett

län delar av två eller flera teleområden. Då indelningen i teleområden redan

i huvudsak är genomförd, understryks angelägenheten ur beredskapssynpunkt

att televerkets krigsorganisation utformas på sådant sätt att länsstyrelserna

— då behov av samverkan föreligger — endast behöver ta kontakt

med ett av de ifrågavarande teleområdena. — överbefälhavaren hänvisar

till att försvarsområdes- och teleområdesgränserna uppvisar en liknande

brist på överensstämmelse.

Utredningens förslag att den regionala materielförsörjningen

skall handhas av en separat, direkt från den centrala förvaltningen

styrd förrådsorganisation ävensom förslaget att med

denna skall sammanföras den verkstadsmässigt bedrivna reparationsverksamheten

har allmänt tillstyrkts eller lämnats utan erinran av

remissinstanserna. Representativ är härvidlag den syn, som statskontoret

gett uttryck åt, nämligen att en sådan separat förrådsorganisation är en

förutsättning för att en optimal materielstyrning skall kunna ske, dvs.

för att förrådshållningen någorlunda riktigt skall kunna avvägas med beaktande

av såväl ekonomiska som driftmässiga synpunkter.

Fn direkt avvikande uppfattning redovisar endast Svenska teleförbundet.

Detta framhåller, att regional förrådshållning och materieldistribution i

hög grad är en operativ verksamhet och därför bör inordnas i teledistriktens

förvaltning. Detsamma gäller enligt förbundet reparationsverksamheten,

som under distriktens ledning likväl lämpligen bör kunna samordnas

med förrådsrörelsen.

Remissinstanserna har inte haft något att invända mot televerkets förslag

att i den nya regionala organisationen bibehålla byggnadsavdelningen

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1967

— under namn av anläggningsdistriktet — för anläggningsprojekt,

som sträcker sig över flera teledistrikt eller i övrigt är av sådan

omfattning att distriktens resurser ej räcker för att genomföra dem.

4. Centralförvaltningens organisation

Såvitt avser centralförvaltningen har statskontoret och riksrevisionsverket

ägnat särskild uppmärksamhet åt de problem, som sammanhänger

med inplaceringen i organisationen av p lan er ing soch

rationalisering sfunktion er na samt revisionsverksamheten.

Statskontoret erinrar om att den centrala administrationens avdelningar

enligt televerkets förslag skall svara för intern planering inom resp. verksamhetsområden.

Operativa avdelningens planeringsdivision skall dessutom

vara det samordnande och ledande planeringsorganet i centralförvaltningen.

Statskontoret konstaterar vidare, att operativa avdelningens rationaliseringsdivision

avses bli verkets konsult- och serviceorgan i rationaliseringsfrågor.

Divisionen förutsätts därvid föreslå rationaliseringsåtgärder

inom hela televerket, medan ansvaret för själva rationaliseringsarbetet åvilar

cheferna för resp. organisationsenheter. Statskontoret hänvisar slutligen

till övervägandena inom televerket att tillskapa en sakrevision.

I anslutning härtill framhåller statskontoret, att en revisionsfunktions

syfte främst bör vara att granska, om de av verket utförda prestationerna

utgör bästa sättet att uppnå den givna målsättningen och om de sker till

lägsta möjliga kostnad. Ett organ för initiering och samordning av rationaliseringsinsatser

är vidare erforderligt. Ett nära samband råder härvidlag

mellan den sakrevisionella verksamheten och rationaliseringen. Statskontoret

anser därför, att ett gemensamt revisions- och rationaliseringsorgan

bör inrättas, vilket bör ges en fristående ställning i förhållande till övriga

enheter inom verket och lämpligen placeras direkt under generaldirektören.

Härtill kommer att även sådana planeringsärenden, som gäller den

långsiktiga tillväxten av verksamheten och samordningen av flera avdelningars

resurser, har stark anknytning till revisions- och rationaliseringsfrågorna.

I ett centralt stabsorgan för dessa sistnämnda kan därför med

fördel även planeringsärendena behandlas. För den styrning av verksamheten,

som angivna organ skall befrämja, bör en genomarbetad programbudgetering

bli ett effektivt instrument. Statskontoret understryker, att

utan hinder av ett sådant organisatoriskt arrangemang de av televerket

föreslagna planerings- och rationaliseringsenheterna bör kunna fungera i

stort sett i enlighet med verkets intentioner.

Riksrevisionsverket framhåller, att totalplaneringen inom televerket bör

baseras på en allsidig och samordnad bedömning, och anser, att ansvaret

för en sådan planering bör ankomma på en organisationsenhet med nära

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1967

anknytning till verksledningen. Vad gäller kontroll- och revisionsaspekterna

bör dessa ägnas ökad uppmärksamhet. Den delegering av arbetsuppgifter

organisationsförslaget siktar till torde sålunda knappast kunna ske

utan motsvarande ökning av kontrollmöjligheterna. Härvidlag hänvisas

till programbudgeteringen som medel bl. a. för internkontroll. Ett tänkbart

arrangemang är exempelvis, att ekonomidirektören tilldelas uppgiften

att handha ansvarskontrollen av avdelningarna och då även av ekonomiavdelningens

underavdelningar. I ansvarskontrollen ingår därvid uppföljning

av planer, jämförelser mellan plan och utfall, analys av avvikelser

etc. Vid tillämpning av en sådan ordning kan internrevisionen inom

verket i viss mån begränsas till en granskning av ansvarskontrollen. Internrevisionen

kommer då mera att gälla kontrollen av programbudgeteringens

syften och den utsträckning, i vilken dessa syften uppnås, än själva innehållet

i programbudgeten. Allmänt understryker riksrevisionsverket vikten

ur synpunkten av en effektiv och ekonomisk drift av verksamheten, att

det finns ett starkt och oberoende internrevisionsorgan med tyngdpunkten

i arbetet lagd på sakrevision. Detta bör organisatoriskt placeras som

ett stabsorgan direkt under generaldirektören.

Såvitt avser revisionsverksamheten konstaterar statens vattenfallsverk,

att denna i televerket avses administrativt bli förlagd till ekonomiavdelningen.

Med hänsyn till att organisationsförslaget förutsätter skilda huvudavdelningar

för ekonomi och administration ifrågasätter vattenfallsverket,

om det inte vore lämpligare att utnyttja denna uppdelning och placera revisionsverksamheten

på den administrativa enheten. Den får därmed en neutral

placering i förhållande till ekonomiavdelningens verksamhet, som väl

i första hand blir föremål för revisionen. I revisionsärenden bör revisionsenheten

sortera direkt under verkschefen.

Förslaget att till proj ekte ringsavdelningen föra ärenden avseende

inköps-, förråds- och överhuvud materielförsörjnings

verksamheten har avstyrkts eller ifrågasatts av flera remissinstanser.

Statskontoret understryker betydelsen av att inköps- och förrådsverlcsamheten

inom verket bedrivs i former, som medger en effektiv materielstyrning.

Målsättningen måste här vara att få till stånd en ekonomisk dimensionering

av lagerhållningen eller med andra ord att »minimera summan

av lagerhållningskostnader och bristkostnader». I ett verk som i så

utpräglad grad är tekniskt orienterat föreligger det enligt statskontoret

risk för att man övervärderar bristkostnaderna — dvs. de merkostnader

som följer med en otillräcklig anpassning av materielförsörjningen i förhållande

till produktionsverksamheten — och att man undervärderar lagerhållningskostnaderna.

Med hänsyn härtill är det angeläget, att inom

centralförvaltningen skapas organisatoriska betingelser för en inköps- och

förrådsfunktion, som inrymmer möjligheter till en rimlig avvägning av

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1967

de ekonomiska och driftmässiga aspekterna. Enligt statskontoret kan detta

inte ske inom ramen för en i projekteringsavdelningen inordnad materieldivision.

En bättre lösning anses vara att ändra projekteringsavdelningens

beteckning till materielavdelning för att därmed markera, att avdelningens

verksamhet skall ha sin tyngdpunkt i materielstyrningsfunktionen.

Riksrevisionsverket framhåller, att inköps- och förrådsverksamheten i

sista hand utgör en ekonomisk funktion. Det gäller inköpsverksamheten,

där värderingen av olika inköpsalternativ — även såvitt avser skillnader i

tekniska prestanda — bör ske i ekonomiska termer. I förrådsfunktionen

ingår i övrigt att göra avvägningar mellan lagrings- och bristkostnader,

att bedöma värdet av sortimentsbegränsningar, att klarlägga inköps- och

förrådsverksamhetens återverkningar på likviditetsplaneringen etc. Riksrevisionsverket

ifrågasätter under sådana förhållanden det riktiga i att

inordna funktionen i projekteringsavdelningen. Skäl kan i stället anföras

för att organisera funktionen som en särskild enhet eller alternativt att

infoga den i ekonomiavdelningen.

Sveriges grossistförbund och Sveriges industriförbund tar också avstånd

från utredningens förslag i denna del. Sveriges industriförbund hänvisar

till betydelsen av att de ekonomiska aspekterna kan hävdas med tillräcklig

kraft och framhåller, att de skäl som televerket anfört för sitt förslag

tillmäts ringa betydelse inom den enskilda företagsamheten.

Enligt Sveriges hantverks- och industriorganisation skall operativa avdelningens

uppgift vara att samordna televerkets operativa verksamhet.

Detta motiverar, att även materieldivisionen knyts till denna enhet. Därmed

uppnås en ordning, som innebär att hela distriktsorganisationen sorterar

under operativa avdelningen. — Statstjänstemannaförbundet och

Svenska teleförbundet anser att handläggningen av förrådsärendena bör ske

inom operativa avdelningen, medan inköpsverksamheten lämpligen kan knytas

till projekteringsavdelningen.

Remissinstanserna har allmänt — oberoende av sin uppfattning om inköps-

och förrådsfunktionens inplacering i centralförvaltningens organisation

— anslutit sig till televerkets förslag, att den regionala förrådsrörelsen

skall bibehållas såsom en separat organisation direkt underställd den

enhet inom centralförvaltningen, som handlägger förrådsärendena. Endast

Svenska telef örbundet har — som framgår av det föregående — anfört, att

den regionala förrådshållningen bör inordnas i teledistriktens förvaltning.

Av den samlade redovisning, som i det föregående lämnats för remissinstansernas

ställningstaganden till den av televerket föreslagna organisationen

av radioverksamheten, framgår att ett flertal av de remissinstanser som

yttrat sig i frågan tillstyrkt, godtagit eller lämnat utan erinran e n s a mmanföring

inom centralförvaltningen av radiofrågorna

med den övriga teletekniska verksamheten innebärande

en uppdelning av radiobyråns uppgifter på andra enheter. Några

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1967

remissinstanser — närmast gäller det luftfartsverket, Sveriges redareförening,

Sveriges arbetsledareförbund och Sveriges civilingenjörsförbund —

har emellertid ansett skäl tala för ett bibehållande av en särskild radioenhet.

Statstjänstemannaförbundet har ansett, att driftfrågorna avseende radiorörelsen

kan handhas av den föreslagna operativa avdelningen. Samtidigt har

förbundet framhållit, att de där bör ankomma på en ren radiovision och

inte på en radio-fjärrnätsdivision, som televerket tänkt sig. En sådan radiodivision

skulle då utåt kunna fungera som huvudman för radioverksamheten.

Statskontoret och Sveriges Radio, som tillhör de remissinstanser vilka godtagit

den föreslagna organisationen av radioverksamheten, understryker i

sammanhanget angelägenheten av att denna — utan hinder av den nya

ordningen — blir enhetligt företrädd i televerkets ledning. Enligt Sveriges

Radio är detta nödvändigt, om rnndradiorörelsens utveckling skall kunna

befrämjas och en smidig anpassning ske till de snabba tekniska framstegen.

För att komma till rätta med angivna problem har statskontoret föreslagit,

att Sveriges Radio ges rätt att låta sig representeras i direktionen vid behandling

av rundradioärenden av större vikt. Denna rätt bör fastslås av

Kungl. Maj :t och skrivas in i televerkets instruktion.

Utöver vad i det föregående redovisats har endast i ett par begränsade

hänseenden synpunkter anförts i fråga om projekterings- och

utvecklingsavdelningarna samt ekonomiavdelningen.

Sålunda ifrågasätter Svenska tetetjänstemännens förening, om inte kontorsrationaliseringen

har mera anknytning till datadriften, som sorterar under

ekonomiavdelningen, än till den tekniska rationaliseringen. Vidare anser

Sveriges hantverks- och industriorganisation, att huvudansvaret för fastighets-

och husbyggnadsfrågorna bör åvila operativa avdelningen och inte

proj ekteringsa vdelningen.

I fråga om den föreslagna administrativa avdelningen —

vilken avses ersätta den nuvarande personal- och kanslibyrån — har olika

remissinstanser framhållit värdet av att utbildningsverksamheten inom verket

i fortsättningen kommer att samordnas inom denna enhet. Därigenom

hör enligt bl. a. Svenska teleförbundet förutsättningar skapas för ett bättre

utnyttjande av utbildningsresurserna och en rationellare uppläggning av utbildningsprogrammet.

— Domänstyrelsen ifrågasätter, om inte den juridiska

division, som enligt televerket bör ingå i administrativa avdelningen, hellre

bort sammanföras med generaldirektörens kansli. Därmed hade dess ställning

som serviceorgan bättre markerats.

Remissinstanserna ansluter sig allmänt till förslaget att bibehålla verkstadsbyrån

— enligt televerket med benämningen ändrad till industriavdelningen

— såsom en i förhållande till den övriga verksamheten

relativt fristående enhet. Vissa remissinstanser ifrågasätter t. o. m., om inte

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1967

en särskild företagsform bör övervägas för verkstadsrörelsen. Det gäller närmast

statskontoret och Statstjänstemannaförbundet. Sistnämnda instans

framhåller härvidlag, att televerket bort beakta den situation som uppstått

genom bildandet av ett särskilt bolag för driften av de båda verkstäderna i

Kristinehamn och Skellefteå. Enligt förbundet blir det i längden ohållbart

att ha bolagsform för två verkstäder och affärsverksform för verkstadsrörelsen

i övrigt.

I anslutning till de av televerket föreslagna namnen på de administrativa

enheterna — avdelning, division etc. — framhåller

riksrevisionsverket och postverket det olämpliga i att använda alltför många

beteckningar inom statsförvaltningen och anser, att ett mera enhetligt språkbruk

bör eftersträvas i detta avseende. Enligt länsstyrelsen i Västerbottens

län bör inte beteckningen division användas för arbetsenhet inom den såsom

avdelning betecknade huvudenheten. Länsstyrelsen föreslår i stället för

division benämningen sektion, som används i vissa verk (byrå/sektion) och

i länsstyrelserna (avdelning/sektion).

Televerkets förslag att inplacera militär assistenten i operativa

avdelningens försvarsdivision — där televerkets försvarsberedskapsfrågor

avses handlagda — har överbefälhavaren inte ansett sig kunna biträda.

Enligt denne bör assistenten med hänsyn till sin uppgift att på bästa sätt

främja samverkan mellan televerket och försvarets myndigheter lyda direkt

under generaldirektören. Detta kan organisatoriskt lämpligen ske genom

att assistenten placeras vid operativa avdelningen men då »med nära

knytning» till avdelningens chef.

Televerkets förslag att inrätta två råd — ett utvecklingsråd och

ett rationaliseringsråd — med uppgift att angelägenhetsgradera

större utvecklings- och rationaliseringsprojekt som underlag för verksledningens

ställningstaganden bär avstyrkts eller ifrågasatts av flera remissinstanser.

Statskontoret och riksrevisionsverket avstyrker inrättandet av permanenta

institutioner av angivet slag. Den beredning över byrågränserna som är

motiverad bör ske genom sedvanligt samrådsförfarande, eventuellt genom

tillsättande av temporära arbetsgrupper etc. För det fall råden tillskapas

föreligger det enligt statskontoret risk för att ifrågavarande ärenden undandras

direktionen eller i varje fall för att handläggningen där blir av mera

formell karaktär. Liknande synpunkter anförs av domänstyrelsen, postverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

Inrättandet av råden tillstyrks av Svenska teleförbundet, som ifrågasätter

om inte också utbildningsfrågorna är av den omfattning och vikt att ett utbildningsråd

bör tillskapas.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1967

5. Omorganisationens genomförande

I fråga om den nya organisationens genomförande framhåller statskontoret,

att en omläggning av här ifrågavarande slag med nödvändighet måste

medföra betydande påfrestningar. Med hänsyn härtill föreslår statskontoret,

att omorganisationen genomförs i två etapper. Under den första etappen

bör intresset koncentreras på en omläggning av de teletekniska rörelsegrenarnas

verksamhet. Endast successivt och i begränsad utsträckning bör

i detta skede en anpassning ske av radioverksamheten. En fullständig integrering

av denna i den nya organisationen bör därefter komma till stånd

under den andra etappen. Detta hör ske först sedan den teletekniska verksamheten

bringats att fungera tillfredsställande och tidigast efter starten av

det andra televisionsprogrammet kring årsskiftet 1969/70. Att ifrågavarande

tidpunkt avvaktas motiveras av de särskilda insatser, som krävs för att

distributionsnätet för det nya programmet vid starttidpunkten skall vara

utbyggt i den utsträckning, som statsmakterna förutsatt.

Statskontoret liksom Statstjänstemannaförbundet, Svenska teletjänstemännens

förening och Televerkets tjänstemannaförbund understryker angelägenheten

av att genomförandet av omorganisationen noggrant planeras och

att personalen successivt och i god tid blir ordentligt informerad om de åtgärder

som avses vidtagna.

IV. Departementschefen

Televerksamheten i vårt land har uppvisat en mycket kraftig expansion.

Som mått på utvecklingen kan hänvisas till att under den senaste tjugofemårsperioden

praktiskt taget all telefontrafik automatiserats, antalet telefonapparater

och huvudabonnemang fyrdubblats och antalet inländska rikssamtal

åttadubblats. Radioområdet uppvisar också en betydande expansion,

där rundradion från att år 1940 endast omfatta ett ljudradioprogram utvecklats

till att i dag ha hela landet täckande nät av sändarstationer för tre

ljudradioprogram och ett televisionsprogram. Samtidigt med denna tillväxt

av telenät och teletrafik har en synnerligen intensiv teknisk utveckling ägt

rum inom hela telekommunikationsområdet. Bl. a. har tillkommit avancerade

kopplings- och bärfrekvenssystem med allt större överföringskapaciteter.

På grundval av tillgängligt prognosmaterial och den tekniska utvecklingsbilden

finns det anledning räkna med att denna snabba expansion kommer

att fortsätta. Man har därvid att förutse såväl en kvantitativ tillväxt av de

tele- och radiotekniska rörelsegrenarna som en utveckling mot mera kvalificerade

system, som direkt kommer att återverka på verkets driftbetingelser

och servicemöjligheter.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1967

Med de betydande ekonomiska och personella resurser som fordras för att

tillgodose efterfrågan på televerkets tjänster ställs särskilda krav på verkets

organisation, som bör vara utformad på ett sätt som befrämjar ett planmässigt,

rationellt och ekonomiskt bedrivande av verksamheten.

Som framgår av den föregående redogörelsen är i televerkets nuvarande

organisation den centralt bedrivna verksamheten uppdelad på ett antal byråer

— f. n. åtta — och den regionala verksamheten på ett antal avdelningar.

Av dessa senare har driftavdelningen, som innefattar sex regionala

distrikt, alt svara för drift och underhåll av telefon-, telegraf- och telexanläggningar.

Radioavdelningen, som är organiserad på sju regionala radiosektioner,

handhar drift och underhåll av olika slags radioanläggningar. För

förrådsverksamheten och distributionen av lagerhållen materiel svarar förrådsavdelningen,

vars uppgifter är fördelade på fem förrådsområden. Slutligen

finns det en regionalt verksam byggnadsavdelning för större anläggningsarbeten

och en särskild dataavdelning. Medan drift- och byggnadsavdelningarna

sorterar direkt under generaldirektören, är övriga avdelningar

underställda cheferna för olika byråer inom centralförvaltningen.

Den angivna centrala och regionala organisationen har i allt väsentligt ägt

bestånd sedan början av 1940-talet. Endast i fråga om den i driftavdelningen

ingående och under distrikten sorterande lokalförvaltningen har en mera väsentlig

omläggning skett. Sålunda har de tidigare centralstationsområdena

och linjesektionerna numera ersatts av ett färre antal s. k. teleområden, varigenom

förutsättningar skapats för en samordning på det lokala planet av

de trafikala och tekniska driftuppgifterna.

Den starka expansionen och den snabba tekniska utvecklingstakten har

inneburit påfrestningar för televerkets organisation, som med sin nuvarande

utformning inte helt svarar mot de ändrade förutsättningarna. Uppgiften att

samordna och leda verksamheten har erbjudit särskilda problem med en

ordning, där inte bara centralförvaltningens åtta byråer utan även driftavdelningens

sex distrikt och byggnadsavdelningen är direkt underställda generaldirektören.

Ansvaret för ledningen av distriktsförvaltningarnas verksamhet

har under sådana förhållanden i betydande utsträckning delegerats

till centralförvaltningens olika byråer, som var och en inom sitt ansvarsområde

utfärdar anvisningar för berörda regionala instansers handlande. Denna

administrativa uppdelning av huvudmannaskapet för distriktsförvaltningarna

försvårar en effektiv styrning av den regionala verksamheten.

Även i andra hänseenden föreligger behov av en omprövning av verkets

arbetsformer. Jag tänker då speciellt på det förhållandet, att med nuvarande

ärendefördelning inom centralförvaltningen likartade uppgifter i alltför

stor utsträckning handhas av flera byråer. Detta gäller i fråga om drift-,

projekterings- och utvecklingsverksamheten och i viss utsträckning även

inom ekonomi-, personalutbildnings- och inköpsområdena. Vad avser driftverksamheten,

som erbjuder särskilda problem härvidlag, tillämpas således

4 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 103

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1967

en ordning som innebär att uppgifterna avseende de kabelbundna näten är

uppdelade på driftbyrån och tekniska byrån. Härutöver har radiobyrån ett

huvudansvar för radiolänknätet, som förutom programförbindelser för rundradioverksamheten

inrymmer fjärrförbindelser för telefoni. Regionalt och

lokalt förekommer på liknande sätt en ansvarsuppdelning av innebörd att

driftavdelningens distriktsförvaltningar med underlydande teleområden har

ett ansvar för drift och underhåll av lokal- och närnät samt det kabelbundna

fjärrnätet, medan radioavdelningen med dess regionala radiosektioner

har ett motsvarande ansvar i fråga om radiolänkdelen av fjärrnätet ävensom

övriga radioanläggningar. — Vidare kan konstateras att televerket f. n.

inte har ett med hänsyn till verksamhetens omfattning och karaktär tillräckligt

effektivt system för ekonomisk planering och uppföljning.

Det förslag till ny organisation som televerket framlagt siktar till att skapa

arbetsformer, som på en gång är anpassade till nuvarande verksamhet och

ägnade att svara mot den fortsatta utvecklingens krav. En av grundtankarna

i förslaget är att få till stånd en önskvärd integrering av den radiotekniska

verksamheten med den övriga teletekniska verksamheten och i anslutning

därtill även en samordning av fjärrnätsdriften. Lokalt avses detta ske på

så sätt att det vid sidan av de nuvarande 21 teleområdena — vars uppgifter i

fortsättningen begränsas till driften av lokal- och närnäten tillskapas ett

nytt slags lokalförvaltningar kallade radio-fjärrnätsområden. Dessa, som

bör vara sex till antalet, skall svara för driften av fjärrnätet i dess helhet.

Från teleområdena tänks de sålunda överta driften av kabelfjärrnätet och

från de hittillsvarande under radiobyrån sorterande radiosektionerna driften

av radiolänkdelen av fjärrnätet ävensom av övriga radioanläggningar. I

anslutning härtill föreslås radiosektionerna avvecklade. Som regional mellaninstans

mellan å ena sidan tele- och radio-fjärrnätsområdena samt å andra

sidan centralförvaltningen bör enligt televerket distrikten bibehållas, dock

att deras antal begränsas till fyra mot f. n. sex. — Nuvarande ordning med

en separat regional förrådsorganisation föreslås bestå med verksamheten

uppdelad på fyra — mot f. n. fem — förrådsområden. I fråga om centralförvaltningen

sker enligt förslaget en sammanföring av funktionellt likartade

verksamheter i ett antal huvudavdelningar med en integration av de

drift-, projekterings- och utvecklingsuppgifter etc. som hittills handlagts av

radiobyrån. De regionala teledistrikten och förrådsområdena avses underställda

de avdelningar inom centralförvaltningen, som svarar för drift- resp.

inköps- och förrådsfunktionen.

Vid mina överväganden har jag med hänsyn till föreliggande planerings-,

drift- och underhållssamband — i likhet med statskontoret, Sveriges Radio

och vissa personalorganisationer — funnit avgörande skäl tala för en

organisatorisk sammanföring av den radiotekniska verk
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1967

51

s a in heten med den övriga teletekniska verksamheten.

De angivna sambanden följer såsom nämnts dels av att både telefon- och

rundradiorörelserna använder sig av såväl kabelbunden transmission som

radiotransmission, dels av att den teknik som används i det kabelbundna

fjärrnätet blivit mera likartad den som förekommer inom radioverksamheten.

Den lösning av organisationsfrågan som televerket förordat synes väl ta

till vara de möjligheter till rationaliserings-, effektivitets- och servicevinster,

som under sådana förhållanden kan utvinnas genom en samordning av

driften av kabel- och radio-fjärrnäten samt radioverksamheten i övrigt. Genom

att organisera radio-f j ärrnätsom råden får man sålunda

möjligheter till en ganska långtgående samutnyttjning av drift- och underhållspersonal

och till integrerade och effektivare arrangemang för trafikövervakning

och driftkontroll. För rundradioverksamheten uppnås väsentligt förenklade

förfaranden i olika hänseenden, bl. a. i samband med programöverföringar

i kabelnäten. För trafikövervakning och driftkontroll samt för

rundradiodriften kommer de föreslagna driftcentralerna att bli av särskild

betydelse. Vidare får man genom ledningsorganen i områdena — de s. k.

radio-fjärrnätskontoren — möjligheter till en samordnad handläggning av

de stabsuppgifter av lokalförvaltningskaraktär avseende radio- och fjärrnätsdriften,

som hittills varit uppdelade på inte bara radiosektioner och teleområden

utan även distriktsbyråer.

Genom att ha kvar distrikten som regional m e 11 a n i nstans

har enligt min mening tillfredsställande garantier vidare skapats

lör att samplanering och samordning sker av den verksamhet som de båda

slagen av lokalförvaltningar — radio-fjärrnätsområden och teleområden

— bedriver. Det gäller då främst i fråga om den på de förra ankommande

fjärrnätsdriften och den på de senare ankommande lokal- och närnätsdriften.

Genom att de olika distrikten i sin tur underställs en huvudenhet

inom centralförvaltningen, som får ett samlat ansvar för tele- och radiodriften,

skapas goda förutsättningar för en samordning av radio- och fjärrnätsfrågorna

för landet som helhet.

I fråga om antalet radio-fjärrnätsområden och teledistrikt, deras geografiska

avgränsning samt radio-fjärrnätskontorens resp. distriktskontorens

lokalisering inom områdena har jag ansett mig kunna godta televerkets

förslag. Dessa bygger på ingående överväganden av arten och omfattningen

av de aktiviteter som resp. förvaltningar kommer att bedriva. Att

därvid antalet distrikt bedömts kunna minskas från sex till fyra sammanhänger

bl. a. med de ändrade förutsättningar, som inträtt under senare år

genom att de tidigare centralstationsområdena och linjesektionerna ersatts

med ett väsentligt färre antal teleområden. Detta innebär, att medan

distrikten i början av 1960-talet hade ca 140 underlydande lokalförvaltningar

de i fortsättningen kommer att ha endast 27, dvs. 21 teleområden

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1967

och 6 radio-fjärrnätsområden. Vid begränsningen av antalet distrikt har

även beaktats den decentralisering av uppgifter, som i den nya organisationen

avses ske från regional till lokal instans. I fråga om den geografiska

avgränsningen av områdena har en anpassning skett så att ettvart

av distrikten kommer att innefatta ett eller två radio-fjärrnätsområden

och så att ettvart av dessa senare i sin tur innefattar ett antal odelade

teleområden. Hänsyn har vidare tagits till landets indelning i militär- och

civilområden.

Beträffande lokaliseringen av ledningsorganen i områdena har i ett par

remissyttranden kritiska synpunkter anförts mot att i det nya östra distriktet

distriktskontoret förläggs till Stockholm och inte till någon av städerna

Norrköping och Gävle, där de hittillsvarande distriktsbyråerna avses indragna.

I anslutning härtill kan konstateras dels att lokaliseringen bedömts

med hänsyn till den trafikstruktur och de administrativa samband som

föreligger, dels att den personalreducering som i sammanhanget sker i

Norrköping och Gävle torde inskränka sig till 15 å 20 personer på varje

ort. Detta senare sammanhänger med att i anslutning till omläggningen

en decentralisering av uppgifter avses ske bl. a. till teleområdesförvaltningarna

i de båda berörda städerna.

Beträffande avgränsningen av teledistrikten, radio-fjärrnätsområdena

och teleområdena får jag hänvisa till en karta, vilken torde få fogas till statsrådsprotokollet

såsom bilaga 4.

Det må här nämnas att bl. a. luftfartsverket ställt sig kritiskt till den

föreslagna organisatoriska sammanföringen av de tele- och radiotekniska

Verksamheterna, därvid bl. a. framhållits att kontaktvägarna mellan luftfarts-

och televerken med den nya ordningen kommer att bli mera komplicerade

och möjligheterna att följa upp och bevaka luftfartsradioverksamheten

i kostnadshänseende mera begränsade. Televerket har en motsatt

uppfattning. Jag vill här erinra om att luftfartsverket och televerket

i samråd igångsatt en förutsättningslös utredning angående den framtida

organisationen av radiotjänsten för luftfarten. Jag vill vidare hänvisa till

vad jag nyligen i prop. 1967: 57 angående riktlinjer för luftfartsverkets verksamhet

och organisation anfört om den möjlighet luftfartsverket bör ha att

genom överenskommelse med televerket eller på annat sätt ordna ifrågavarande

radiotjänst för luftfarten.

I fråga om den regionala organisationen i övrigt delar

jag uppfattningen om lämpligheten av att den regionala materielförsörjningen

handhas av en särskild, direkt av centralförvaltningen ledd förrådsorganisation.

Därmed erhålles enligt min uppfattning de bästa betingelserna

för att få till stånd en för den regionala verksamheten i dess helhet ekonomiskt

riktig dimensionering av lagerhållningen. Såsom föreslagits bör förrådsorganisationen

i fortsättningen innefatta fyra — mot f. n. fem — förrådsområden

med samma geografiska gränser som distrikten, detta för att un
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1967

53

derlätta samverkan mellan drift- och materielförsörjningsverksamheten. Jag

ansluter mig också till förslaget om en sammanföring i lämplig utsträckning

av den verkstadsmässigt bedrivna reparationstjänsten med förrådsrörelsen

och till vad som förordats om sättet för reparationstjänstens inordnande i

förrådsområdena.

Den regionalt verksamma byggnadsavdelningen bör bibehållas för större

anläggningsprojekt och i huvudsak drivas i hittillsvarande former.

Beträffande centralförvaltningen kan jag med hänsyn till arten

av televerkets verksamhet ansluta mig till grundtanken om en organisatorisk

sammanföring av funktionellt likartade uppgifter i ett antal huvudavdelningar.

Därmed erhålls klarare ansvarsgränser samt bättre betingelser

för ett effektivt utnyttjande av personalen och för en önskvärd

enhetlighet i ärendebehandlingen. En särskild fördel är att man med eu

sådan ordning uppnår den renodling och koncentration av driftfunktionen

i central instans, som är en förutsättning för en effektiv ledning och

samordning av den regionala och lokala driftorganisationen. Den klarare

avgränsningen av ansvarsområdena i förening med de angivna linjeförhållandena

skapar i sin tur betingelser för en delegering av uppgifter och

befogenheter, som kan leda till en rationellare arbetsfördelning mellan olika

nivåer i organisationen.

Utifrån en sådan organisationsprincip har jag funnit det vara en lämplig

ordning att under den kollegialt beslutande lekmannastyrelsen och generaldirektören

ha verksamheten uppdelad på sex huvudavdelningar, nämligen

driftavdelningen — vilken endast till namnet skiljer sig från den

av televerket föreslagna operativa avdelningen — projekteringsavdelningen,

utvecklingsavdelningen, ekonomiavdelningen, administrativa avdelningen

samt industriavdelningen. Cheferna för avdelningarna bör ges tjänstetiteln

driftdirektör, teknisk direktör (projekterings- och utvecklingsavdelningarna),

ekonomidirektör, administrativ direktör och verkstadsdirektör.

Vad som förordats i fråga om den närmare arbetsfördelningen mellan

avdelningarna kan jag i huvudsak ansluta mig till. Dock kan jag inte biträda

televerkets förslag om en sammanföring av inköps- och förrådsverksamheten

med projekteringsverksamheten inom ramen för den angivna

projekteringsavdelningen. Visserligen föreligger ett samband mellan inköpsoch

förrådsverksamheten och projekteringsarbetet på så sätt att det senare

resulterar i dokument och specifikationer som utgör underlag för materielanskaffning.

Jag anser dock detta samband inte vara av den art att

det gör det nödvändigt med en organisatorisk hopkoppling av de ifrågavarande

uppgifterna. Vad som enligt min mening framstår som särskilt angeläget

är att inköps- och förrådsfrågorna handläggs i former som innebär garantier

för att de ekonomiska aspekterna i önskvärd utsträckning kan häv
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1967

das mot de krav som från driftsidan och den tekniska sidan ställs på materielförsörjningen.

Som riksrevisionsverket framhållit synes detta häst kunna

ske genom att antingen ha en fristående inköps- och förrådsavdelning

eller också inordna verksamheten i ekonomiavdelningen. För min del förordar

jag det senare alternativet, som synes bäst ägnat att säkra det samspel

mellan ekonomi-, inköps- och förrådsfunktionerna som krävs för en

effektiv materielstyrning. En sådan lösning förutsätter givetvis också, att

den regionala förrådsorganisationen underställs chefen för ekonomiavdelningen.

I fråga om den organisatoriska inplaceringen av revisionsverksamheten

har televerket i sin skrivelse begränsat övervägandena till frågan om den kamerala

revisionen, som ansetts böra ingå i ekonomiavdelningens uppgifter.

Jag förordar, att det inrättas en revisionsenhet, som är direkt underställd generaldirektören

och som utför både kameral revision och sakrevision.

I administrativt hänseende bör enheten lämpligen — för att få en i förhållande

till ekonomiavdelningen neutral ställning — inordnas i den administrativa

avdelningen.

I anslutning till vad av televerket anförts om ekonomiavdelningens uppgifter

vill jag understryka den betydelse en väl genomförd ekonomisk planering

och uppföljning har för verksamhetens effektiva bedrivande och

för kostnadsmedvetandet och kostnadsansvaret i organisationens olika

delar. Det är med hänsyn härtill särskilt angeläget att pågående utredningsarbete

med sikte på genomförande av en till televerkets verksamhet

anpassad programbudgetering intensifieras.

Jag ansluter mig till förslaget, att ansvaret för rationaliseringsverksamheten

fördelas på de olika avdelningarna. För att samordna rationaliseringsarbetet

har verket funnit, att ett särskilt rationaliseringsråd — med

företrädare för olika berörda avdelningar — skulle ha en uppgift att fylla.

Det kan i sammanhanget nämnas, att verket även tänkt sig ett särskilt utvecklingsråd,

som på motsvarande sätt skulle samordna övervägandena om

inriktningen av verkets utvecklingsinsatser. Liksom statskontoret och

riksrevisionsverket finner jag det inte lämpligt att inrätta permanenta råd

för de angivna uppgifterna. Den beredning över avdelningsgränserna som är

motiverad bör ske genom sedvanligt samrådsförfarande, genom tillsättande

av tillfälliga arbetsgrupper etc. I övrigt har man i direktionen ett permanent

forum, där aktiviteter och bedömningar inom de skilda avdelningarna vid

behov kan samordnas.

Förslaget om att tillskapa ett särskilt sekretariat åt verkets generaldirektör

tillstyrker jag. Sekretariatet bör också ha till uppgift att betjäna

verksstyrelsen och direktionen.

I det föregående har behandlats frågan om centralförvaltningens organisation

på huvudavdelningar och arbetsfördelningen mellan dessa. Inom

avdelningarna bör verksamheten uppdelas på sektioner. Verket har i sitt nu

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1967

framlagda organisationsförslag skisserat, hur en indelning av avdelningarna

lämpligen kan ske. Verket avser emellertid att ytterligare överväga härmed

sammanhängande problem och senare i år till Kungl. Maj :t inkomma med

ett slutligt förslag i detta hänseende. Därvid kommer även att redovisas

verkets fortsatta överväganden angående den närmare organisatoriska utformningen

av dess regionala och lokala förvaltningsorgan.

I anslutning till genomförandet av organisationsförändringarna bör vissa

nva tjänster inrättas. Jag föreslår sålunda, att för cheferna för centralförvaltningens

huvudavdelningar inrättas sex tjänster, nämligen en som driftdirektör

i C 4, två som teknisk direktör i C 4, en som ekonomidirektör i C 4,

en som administrativ direktör i C 4 och en som verkstadsdirektör i C 4. För

chefen för byggnadsavdelningen samt för cheferna för de regionala teledistrikten

hör inrättas en tjänst som byggnadschef i C 3 resp. fyra tjänster

som distriktschef i C 3. Beträffande löneställningen för dessa tjänster har

avtal träffats mellan statens avtalsverk och berörda personalorganisationer.

Avtalet har denna dag överlämnats till riksdagens lönedelegation med hemställan

om godkännande på riksdagens vägnar. Tjänsterna hör vara extraordinarie

med möjlighet dock att på bestämd tid förordna den, som redan

tidigare innehar sådan förordnandetjänst vid verket. — Följande tjänster

hör utgå ur organisationen, nämligen en som överdirektör och souschef i

Cp 6, två som teknisk direktör i Cp 4, en som verkstadsdirektör i Cp 4, en

som förrådsdirektör i Cp 3, två som resp. ekonomidirektör och personaldirektör

i Co 3, en som byråchef i Co 1, sex som distriktschef i Cp 3 samt en

som överingenjör i Cp 2.

Kungl. Maj :t bör i den utsträckning som fordras i samband med genomförandet

av de av mig i det föregående förordade förslagen äga föra tjänster

på övergångsstat och utfärda erforderliga övergångsbestämmelser.

Genomförandet av den nya organisationen — som på några års sikt kan

förväntas medföra inte oväsentliga rationaliseringsvinster och personalbesparingar

— bör såsom televerket föreslagit ske med ingången av år 1968.

På grund av omorganisationens genomgripande karaktär är det emellertid

nödvändigt att räkna med viss övergångstid. Jag bedömer dock att den

nya organisationen skall vara slutligt genomförd under första hälften av år

1969. Enligt vad jag inhämtat av chefen för televerket bör detta väl kunna

förenas med tidsprogrammet för den beslutade utbyggnaden av ett

distributionsnät för ett andra TV-program.

En tablå över det av mig förordade förslaget till huvudorganisation för

televerket torde såsom bilagn 3 få fogas till statsrådsprotokollet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, alt Kungl. Maj:t föreslår

riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer jag föreslagit för omorganisationen

av televerket,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1967

2. bemyndiga Kungl. Maj :t att i fråga om tjänster på löneplan

C ändra personalförteckningen för verket i enlighet

med vad jag föreslagit i det föregående,

3. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de övergångsanordningar

som fordras i anledning av omorganisationen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Margit Edström

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tablå över televerkets nuvarande huvudorganisation

Drift
byrån
-

Central

förvalt
ning
-

Radio
-

Förråds
byrån
-

Ekonomi
byrån
-

Verkstads
byrån
-

Regional

förvalt
ning
-

Tele
skolan
-

Data
avdeln.

Tekniska

byrån

Försvars
byrån
-

Personal
-

Bygg
nadsav
delning
en
-

Driftavavdelningen

(6 distr.,

21 teleområden)
-

Förråds
avdel
ningen
(5

för
rådsom
råden)
-

Radioavdelningen

(7 radiosektioner)
-

Verk
stadsav
delning
en
(4

televerkstäder)
-

Generaldirektör

Styrelse

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1967

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tablå över televerkets förslag till ny huvudorganisation

oo

Industri
avdelningen
-

Administrativa

avdelningen
-

Ekonomi
avdelningen
-

Projekte
ringsavdel
ningen
-

Operativa

avdelningen

Central

förvalt
ning
-

Regional

förvalt
ning
-

Data
centraler
-

4 förrådsområden
-

Tele
skolan
-

3 televerkstäder
-

Utveck
lingsavdel
ningen
-

Anlägg
ningsdi
striktet
-

Generaldirektör

Styrelse

4 teledistrikt

(21 teleområden

6 radiofjärrnätsområden)
-

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1967

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tablå över departementschefens förslag till ny huvudorganisation

Industri
avdelningen
-

Ekonomi
avdelningen
-

Administrativa

avdelningen
-

Drift
avdelningen
-

Central

förvalt
ning
-

Regional

förvalt
ring
-

Tele
skolan
-

Data
centraler
-

4 förrådsområden
-

Revisions
enhet
-

3 televerkstäder
-

Utvecklings
avdelningen
-

Projekte
ringsavdel
ningen
-

Bygg
nadsav
delning
en
-

Generaldirektör

Styrelse

4 teledistrikt

(21 teleområden,

6 radiofj

ärrnätsområden)
-

Öl

o

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1967

s. 60 Kontrollera mot PDF

□ <

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1967

Bilaga 4

Administrativ indelning av televerkets regionala och lokala förvaltning

Gräns för teledistrfkt

Gräns för radlo-fjärrnätsområde

Gräns för teleområde

Distriktskontor

Radio-fjärrnätskontor

Telekontor

Umeå

Östersund

NORRA

TELEDISTRIKTET

Sundsvall

Gävle

Falun O

~/Uppsala\ ''ÖSTRA

0 J TELEDISTRIKTET

VÄSTRA

TELEDISTRIKTET

r ''

\Karlstad.

Stockholm

örebrc

Uddevalla

Norrköping*

//Kalmar

Hälsingborg O

SÖDRA

TELEDISTRIKTET

Kristianstad

Malmö

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1967

61

Innehållsförteckning

I. Inledning .................................................. 2

1. Utredningsarbetet m. in................................... 2

2. Televerkets nuvarande organisation och uppgifter .......... 3

II. Televerkets organisationsförslag.............................. 7

1. Allmänt om behovet av och principerna för en ändrad organisation

.................................................. 7

2. Den regionala och lokala organisationen .................. It

3. Centralförvaltningens organisation.......................... 22

4. Omorganisationens genomförande.......................... 34

5. Särskilda yttranden ...................................... 34

III. Yttranden ................................................. 35

1. Allmänna synpunkter .................................... 35

2. Sammanför ing av radio verksamheten med den övriga teletekniska

verksamheten ...................................... 36

3. Den regionala och lokala organisationen.................... 40

4. Centralförvaltningens organisation......................... 43

5. Omorganisationens genomförande ......................... 48

IV. Departementschefen ........................................ 48

Bilaga 1. Tablå över televerkets nuvarande huvudorganisation ...... 57

Bilaga 2. Tablå över televerkets förslag till ny huvudorganisation .... 57

Bilaga 3. Tablå över departementschefens förslag till ny huvudorganisation

.............................................. 59

Bilaga 4. Karta avseende den administrativa indelningen av televerkets

regionala och lokala förvaltning .................... 60

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670279

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. SU 1967:187 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ls proposition angående fortsatt omorganisation av televerket, m. m. s. 1 i texten
  2. SU 1967:116 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad organisation av televerket jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten