Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67

1967-03-03 · 51 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 49 av 51 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1967:105, Angående ytterligare utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

1

Nr 105

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare utgifter

på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1966/67; given Stockholms slott den 3 mars 1967.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om

vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

3 mars 1967.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag som 1966 års riksdag anvisat sedan riksstaten för budgetåret

1966/67 fastställts har uppförts på tilläggsstat I (prop. 1966:136, 147 och

150, BoU 57, SU 164, rskr 389). Vidare bär vid början av innevarande års

riksdag begärts anslag på tilläggsstat II till nämnda riksstat (prop. 1967: 2

och 30, BoU 4).

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 105

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

Ytterligare anslagsframställningar på tilläggsstat under löpande budgetår

har nu ansetts erforderliga. De bör föreläggas riksdagen i en gemensam

proposition avseende ytterligare utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1966/67.

De framställningar om anslag på tilläggsstat som Kungl. Maj :t beslutar

om denna dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över försvars-, social-, kommunikations-,

finans-, ecklesiastik-, jordbruks- och inrikesärenden. Utdrag

av dessa protokoll bör biläggas den gemensamma propositionen som bilagor

1—9. En sammanställning över av Kungl. Maj :t på tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1966/67 t. o. m. denna dag begärda anslag utöver de i

prop. 1967:2 upptagna anslagen torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta

ärende som bilaga 10.

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj :t i en gemensam proposition

förelägger riksdagen de förslag om anslag på tilläggsstat IT, m. m.,

som framgår av nämnda utdrag av statsrådsprotokollet.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

3

Bilaga 1

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

3 mars 1967.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler de

ärenden under försvarsdepartementets handläggning som angår utgifter på

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Fjärde huvudtiteln

N. Diverse

[1] N 1. Reglering av prisstegringar. Till reglering av prisstegringar på

fjärde huvudtiteln har på riksstaten för innevarande budgetår anvisats 100

milj. kr. (prop. 1966: 1 bil. 6, SU 4, rskr 4).

Anslaget till reglering av prisstegringar skall utnyttjas för att -— som

närmare framgår av prop. 1959: 119, 1964: 110 (s. 34) och 1967: 1 (bil. 6 s.

178) — täcka sådana pris- och löneökningar under reservationsanslag och

obetecknade anslag under fjärde huvudtiteln som inträffar från den tidpunkt

i vars prisläge anslagen har beräknats intill utgången av det budgetår

för vilket de har anvisats. Utgift under anslaget innebär att medel förts

över för förbrukning under annat anslag.

Som framgår av vad jag anfört vid anmälan av frågan om anslag till

reglering av prisstegringar under begränsade anslag för budgetåret 1967/68

(prop. 1967: 1 bil. 6 s. 181) står det klart att det för innevarande budgetår

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

anvisade prisregleringsanslaget med hänsyn till prisutvecklingen inte kommer

att räcka. Ytterligare medel för prisreglering bör därför anvisas på

tilläggsstat II.

I prop. 1967: 1 angavs indexläget i november 1966 för samtliga reservationsanslag

till 107,2. Gjorda prisberäkningar för december 1966 och januari

1967 ger ett genomsnittsindextal för dessa anslag av 108,3. Om hittillsvarande

prisutveckling blir bestående under återstoden av budgetåret

kommer det sammanlagda medelsbehovet för prisreglering under innevarande

budgetår att uppgå till inemot 230 milj. kr. Jag föreslår därför, att

tilläggsstatsanslagets belopp bestäms till 130 milj. kr.

Höjningen den 1 mars 1967 av den allmänna varuskatten medför kostnadsökningar

inom försvaret. I enlighet med gällande riktlinjer för prisomräkning

av försvarshuvudtiteln bör denna kompenseras för inträffade

kostnadsökningar. Det bör liksom tidigare ankomma på Kungl. Maj :t att

reglera tillvägagångssättet för beräkning av kompensationen. Detta bör ske

på principiellt samma sätt som tillämpades efter det att varuskatten hade

höjts den 1 juli 1965 (prop. 1965: 105 bil. 2, SU 61, rskr 187).

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att

till Reglering av prisstegringar på tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1966/67 anvisa ett anslag av

130 000 000 kr.

[2] N 4. Kostnader för svenska FN-styrkor in. m. Medel för en svensk beredskapsstyrka

anvisades första gången efter förslag av Kungl. Maj :t i prop.

1956:198 (SU 179, rskr 359) på tilläggsstat till budgetåret 1956/57. Sedermera

har för svenska FN-styrkors verksamhet in. in. anvisats ytterligare

medel under budgetåren 1957/58—1965/66. Fr. o. in. budgetåret 1965/66

anvisas medel för de årliga kostnaderna inom Sverige i samband med rekrytering,

utbildning och organisering av den svenska beredskapsstyrkan

m. m. under förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst, medan kostnader

för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige samt för viss personal

vid Sveriges ständiga representation i FN betalas från förevarande anslag.

Sammanlagt har för FN-styrkors verksamhet på tilläggsstat anvisats

301250 000 kr. Anvisade medel har, såsom beräknades i prop. 1966:150

(SU 157, rskr 382), räckt t. o. in. utgången av år 1966.

Huvuddelen av ifrågavarande kostnader avses bli ersatt av FN. Hittills har

från FN influtit 235 298 528 kr. avseende kostnader för tiden intill utgången

av år 1965. Från FN inflytande ersättningar tillgodoförs inkomsttiteln Övriga

diverse inkomster.

Genom beslut den 30 december 1966 har den svenska FN-insatsen på

Cypern förlängts längst intill utgången av juni 1967. Kostnaderna för tiden

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

5

januari—juni 1967 kan beräknas till ca 2 350 000 kr. för månad eller sammanlagt

14,1 milj. kr.

Enligt beslut den 27 januari 1967 skall en svensk beredskapsbataljon om

ca 535 man under april 1967 avlösa en dansk-norsk bataljon i Främre

Orienten. Den svenska beredskapsstyrkan skall tjänstgöra i Främre Orienten

under ett år. Kostnaderna beräknar jag till 1,2 milj. kr. för månad eller

sammanlagt 14,4 milj. kr.

Behovet av ytterligare medel för FN-styrkorna på Cypern och i Främre

Orienten uppgår således till (14 100 000 -f 14 400 000) 28 500 000 kr. Med

hänsyn till dels vissa eftersläpande sjukvårdskostnader för tidigare FNstyrkor,

dels till vissa oförutsedda kostnader som kan uppkomma i samband

med organiserandet av den nya styrkan i Främre Orienten bör härutöver ett

belopp av 1 milj. kr. beräknas som allmän medelsreserv. Jag beräknar alltså

anslagsbehovet till 29,5 milj. kr.

Medel härför bör begäras på tilläggsstat II till riksstaten för innevarande

budgetår. Kostnader som förskottsvis betalats från anslaget till oförutsedda

utgifter bör slutligt belasta förevarande anslag. Med hänsyn till de många

oförutsedda faktorer som ligger i anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt

att även i fortsättningen anlita anslaget till oförutsedda utgifter. Frågan om

täckning av sålunda betalda kostnader bör få tas upp framdeles.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen

att till Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. på tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag

av 29 500 000 kr.

[3] N 6. Svenska övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag i prop.

1953: 234 anvisade riksdagen på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1953/54 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag av 5 milj. kr. till

svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna i Korea.

Den svenska repatrieringskontingenten upplöstes efter slutfört uppdrag i

mars 1954. Övervakningskontingentens uppdrag pågår alltjämt, men dess

personal har starkt reducerats och uppgår nu till nio personer mot omkring

90 personer i mars 1955.

För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen under

förevarande anslagsrubrik efter förslag av Kungl. Maj :t anvisat sammanlagt

13 680 000 kr. (jfr senast prop. 1966:105, SU 80, rskr 195). Hittills har

således 18 680 000 kr. anvisats för ifrågavarande ändamål. Anvisade medel

täcker kostnaderna för kontingentens verksamhet t. o. m. december 1966.

Det kan alltjämt inte bedömas hur länge övervakningskontingenten i

Korea kan behöva försätta sin verksamhet. Medel för verksamheten bör

emellertid beräknas för tiden t. o. in. utgången av år 1967. Jag anser, att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

kontingentens personalstyrka även i fortsättningen bör hållas så låg som

möjligt.

För den fortsatta verksamheten räknar jag med ett medelsbehov av

80 000 kr. för månad. För år 1967 erfordras således 960 000 kr. Summan måste

betraktas som ungefärlig med hänsyn till svårigheterna att beräkna vissa utgiftsposter

samt möjligheten av en kommande avveckling av kontingentens

verksamhet. Ett eventuellt behov av ytterligare medel får tillgodoses genom

anlitande av anslaget till oförutsedda utgifter. Frågan om täckning av

sålunda bestridda kostnader torde få anmälas framdeles.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen

att till Svenska övervakningskontingenten i Korea på tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1966/67 anvisa ett

reservationsanslag av 960 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

Fonden för låneunderstöd

[4] a. Lån till bostadsrättsföreningen Musköten. Bostadsrättsföreningen

Musköten hemställer i skrivelse den 20 februari 1967 att föreningen beviljas

ett lån om 2,5 milj. kr. för att uppföra bostäder för personal vid Ostkustens

örlogsbas, som efter basens utflyttning till Muskö kommer att tjänstgöra där.

Av skrivelsen framgår bl. a.

I syfte att tillhandahålla bostäder för personal vid Ostkustens örlogsbas i

samband med basens utflyttning till Muskö har bildats en bostadsrättsförening,

benämnd Musköten, med ändamål bl. a. att, efter förvärv av egendom

inom ösmo kommun, åt sina medlemmar upplåta bostäder och andra

lägenheter med nyttjanderätt för obegränsad tid. I föreningens interimsstyrelse

ingår representanter för örlogsbasen, ösmo kommun och försvarsstabens

personalvårdsbyrå. Genom avtal med Ösmo kommun har föreningen

erhållit option på ett markområde vid sjön Muskan i Ösmo. På detta område

avser föreningen att låta uppföra trevåningshus med sammanlagt 288

bostadslägenheter. Lägenheterna beräknas kunna vara färdigställda den 1

juli 1969. Produktionskostnaden har beräknats till totalt 22,8 milj. kr. Finansieringen

av företaget avses i första hand ske genom utnyttjande av det

normala statliga bostadsstödet, lån i öppna kapitalmarknaden samt egna

insatser från föreningens medlemmar. Härutöver föreligger enligt föreningens

beräkningar behov av ett särskilt lån om 2,5 milj. kr. Föreningen räknar

med att genomförandet av den planerade bostadsbebyggelsen kommer

att medföra betydande besparingar för statsverket genom minskade utgifter

för traktamenten och reseersättningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 196/

Överbefälhavaren

Överbefälhavaren tillstyrker föreningens framställning och framhåller att

utflyttningen av örlogsbasen medför stora omställningsproblem för de mer

än 1 000 befattningshavarna vid basen. Bostadsfrågan måste tillmätas stor

betydelse när det gäller att lösa dessa problem. Det är därför angeläget att

föreningen bereds möjlighet att fullfölja sina planer på att bygga bostäder i

Ösmo för ifrågavarande personal.

Departementschefen

För att anskaffa bostäder för personal som skall tjänstgöra vid Ostkustens

örlogsbas när basen flyttats till Muskö har bildats en bostadsrättsförening

benämnd Musköten. Föreningen planerar att uppföra bostadshus med

sammanlagt 288 lägenheter vid sjön Muskan i Ösmo. Avsikten är att bostäderna

skall kunna erbjudas personalen till den 1 juli 1969, då flyttningen av

örlogsbasen skall vara i huvudsak genomförd enligt beslut av Kungl. Maj :t.

Produktionskostnaden för byggnadsföretaget har beräknats till totalt 22,8

milj. kr. Byggstart av en första etapp beräknas ske våren 1967.

Föreningen har ansökt om ett lån på 2,5 milj. kr. vid sidan av de lån som

utgår till vanlig bostadsproduktion. Av detta belopp avses 1,4 milj. kr. för

förvärv av mark från Ösmo kommun och 1,1 milj. kr. för projektering och

förberedelsearbeten. I första hand gäller föreningens begäran ett stöd med

finansieringen under projektets genomförande. Därutöver avser den ett mera

långsiktigt engagemang från statens sida.

I princip finns det ingen anledning att frångå det för bostadsproduktion

normala finansieringssättet. Eftersom det emellertid är angeläget att underlätta

personalens omställningssvårigheter i samband med örlogsbasens utflyttning,

tillstyrker jag att föreningen beviljas ett lån på 1,4 milj. kr. till

kostnaderna för markförvärvet. Övriga kostnader för projektet torde få finansieras

på sedvanligt sätt.

Det föreslagna lånet bör avse tiden för projektets genomförande. Om synnerliga

skäl skulle föreligga bör dock Kungl. Maj :t ha möjlighet att helt

eller delvis förlänga detta särskilda lån. Projektets långsiktiga finansiering

får ske med sedvanliga bostadslån. I sammanhanget bör nämnas att flertalet

av dem som berörs av utflyttningen torde ha möjlighet att vid behov erhålla

statliga bostadsanskaffningslån hos postbanken.

Räntan för lånet bör fastställas till statens långsiktiga obligationsränta

med ett tillägg av 0,25 %. Lånet bör vara amorteringsfritt till dess byggnadsprojektet

är slutfört. Övriga villkor för lånet torde få fastställas av

Kungl. Maj :t.

Anslag för detta lån bör föras upp på tilläggsstat II för budgetåret 1966/

67 under fonden för låneunderstöd. Vidare bör lånet ligga inom den bestämda

ramen för försvarsutgifterna. Avdrag med ifrågavarande belopp,

1,4 milj. kr., bör därför göras i samband med den slutliga prisregleringen

av försvarsutgifterna för innevarande budgetår.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Lån till bostadsrättsföreningen Musköten på tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1966/67 anvisa ett

investeringsanslag av 1 400 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

9

Bilaga 2

SOCIALDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj. f

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 mars

1967.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler härefter de

ärenden under socialdepartementets handläggning som angår utgifter på

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Femte huvudtiteln

H. Universitetssjukhus m. m.

[1] H 6. Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet

m. m. Till detta ändamål har för budgetåret 1966/67 anvisats ett reservationsanslag

av 2,1 milj. kr.

Vid den av riksdagen år 1963 beslutade upprustningen av serafimerlasarettet

skall Stockholms stad bestrida 60 % och staten 40'' % av byggnadskostnaderna.

Byggnadsåtgärderna handhas av byggnadsstyrelsen. Upprustningen

av lasarettet skall vara avslutad senast den 1 juli 1967 (prop. 1965:

190, SU 216, rskr 40i9). Den har delats upp i fem etapper, varav tre slutförts.

Första byggnadsetappen avsåg i huvudsak den medicinska kliniken.

Den andra etappen omfattade upprustning av f. d. neurokirurgibyggnaden

samt ytterligare arbeten inom den medicinska kliniken. Tredje etappen har

främst omfattat upprustning för den kirurgiska kliniken och nybyggnad för

akutmottagning m. m. Den pågående fjärde byggnadsetappen avser närmast

ombyggnad för bakteriologiskt laboratorium, medan den kommande femte

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967

etappen huvudsakligen omfattar en upprustning av poliklinik- och laboratoriebyggnaderna.

För upprustningen gäller en total kostnadsram av

15 830 000 kr. i prisläget den 1 april 1966 (prop. 1967: 1 bil. 7 s. 101).

Byggnadsstyrelsen

Kostnaderna för andra och tredje byggnadsetapperna av serafimerlasarettets

upprustning har ökat med sammanlagt 1,4 milj. kr. Några besparingar

vid utförandet av övriga etapper kan inte göras. Styrelsen föreslår,

att på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1966/67 anvisas 260 000 kr.

för bestridande av statens andel av upprustningskostnaderna.

Svårigheterna är stora att beräkna kostnaderna för ombyggnadsarbeten

i så gamla husdelar och installationer, som här varit fråga om. De inventeringar

som krävs för att fastställa byggnadernas och installationernas tillstånd

kan vanligtvis utföras endast efter det arbetena satts igång. Dessa svårigheter

har i hög grad gällt andra och tredje etapperna, vilka i jämförelse

med övriga etapper inneburit betydligt mer omfattande ingrepp i byggnadsdelar

och installationer. Vidare har kostnadsökningar konstaterats för arbeten

med pannanläggningen samt arbeten för att uppfylla oeftergivliga krav

på brandskydd, ventilation och elinstallationer. Det är även svårt att bygga

vid full drift av sjukhuset med åtföljande evakueringsproblem, byggprovisorier

och oförberedda improvisationer i etapplaneringen. Dessa irrationella

faktorer ger kostnader som är ytterligt svåra att beräkna före igångsättningen.

Kostnadsökningarna har anmälts till Stockholms stads sjukvårdsstyrelse.

Följande investeringsplan läggs fram.

Investeringsplan

(1 000-tal kr.)

Byggnadsetapp

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg-

start

Färdig-

stäl-

lande

1.4.65

1.4.66

Faktisk

t. o. m.

1965/66

Beräknad för

1966/67

1967/68

Etapp I ..................

2 970

3 010

3 010

__

_

2.64

9.65

Etapp II ..................

3 010

3 490

3 038

404

48

10.64

9.66

Etapp III..................

14 848

6 270

2 933

2 000

1 337

4.65

2.66

Etapp IV och V............

4 240

4 460

959

2 300

1 000

3.66

1.68

Summa

15 068

17 230

9 940

4 704

2 385

Statens andel ..............

6 027

6 892

3 976

1 881

954

Stadens andel..............

9 041

10 338

5 964

2 823

1 431

1 Prisläge 1/7 1964.

Departementschefen

Till den upprustning av serafimerlasarettet, som utförs av byggnadsstyrelsen,

har statsmakterna hittills ställt sammanlagt 6 550) 000 kr. till för
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

11

fogande, motsvarande en beräknad total byggnadsverksamhet för 15,7 milj.

kr. Vid beräkningen har särskild hänsyn tagits till vissa inredningskostnader

(prop. 1964: 190'' s. 15, SU 200'', rskr 385). En uppräkning av fastställda

kostnadsramar för de olika byggnadsetapperna till prisläget den 1

april 1966 har sedermera skett. Sålunda har beslutade åtgärder beräknats

i nämnt prisläge kosta totalt 15 830 000 kr. (prop. 1967:1 bil. 7 s. 101).

Därtill kommer 35 009 kr. för anordnande av viss brandalarmanläggning

vid lasarettet, varom beslut redan fattats.

Under åberopande av flera omständigheter— främst svårigheterna att i

förväg rätt bedöma kostnaderna vid ombyggnad i gamla byggnadskroppar

samt de komplikationer som följer av att sjukhusdriften måste fortgå i

full utsträckning under pågående byggnadsarbeten — vilka gjort det svårt

för byggnadsstyrelsen att hålla sig inom uppdragna ramar, har styrelsen

redovisat ytterligare sammanlagt 1,4 milj. kr. i kostnader för upprustningen.

Mot bakgrunden av vad styrelsen anfört finner jag att redan inträffade

kostnadsökningar bör godtas. Jag förutsätter att inga ytterligare

överskridanden av kostnadsramarna skall ske.

Sammanlagt torde byggnadsåtgärder m. m. för serafimerlasarettets upprustning

komma att kosta 17 265 G00i kr. i prisläget den 1 april 1966. Enär

som nämnts medel beräknats motsvarande totalt 15,7 milj. kr., återstår således

att anvisa statens andel av överskjutande 1 565 000 kr. Statens andel

blir 626 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har begärt 260 000 kr. för innevarande budgetår. Det

synes mig emellertid ändamålsenligt att medelsanvisning för slutförandet

av pågående upprustning av serafimerlasarettet sker i ett sammanhang.

I prop. 1967: 1 (bil. 7 s. 101) har jag vid min anmälan av förevarande

reservationsanslag för budgetåret 1967/68 anfört, att det av byggnadsstyrelsens

redovisning av medelsbehovet framgick, att anslaget kunde föras

upp med endast ett formellt belopp av 1 000 kr. för nämnda budgetår.

Jag beräknar alltså nu ett ytterligare medelsbehov under anslaget av

625 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid

serafimerlasarettet m. m. på tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 625 000

kr.

[2] H 11. Utrustning vid akademiska sjukhuset i Uppsala. Till detta ändamål

har för budgetåret 1966/67 anvisats ett reservationsanslag av 3 550 000

kr.

I. Statens förhandling snämnd

Vissa avtal och överenskommelser rörande akademiska sjukhuset i Uppsala

in. in. har träffats under förbehåll om godkännande av Kungl. Maj :t

och — i vissa fall — berörda landsting, nämligen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

a) överenskommelse om Uppsala läns landstings kostnadsandel i den

löpande utrustningsanskaffningen till akademiska sjukhuset i Uppsala,

b) överenskommelse om Stockholms läns landstings kostnadsandel i den

löpande utrustningsanskaffningen till akademiska sjukhuset i Uppsala,

c) avtal om ändring av 1961 års avtal om utbyggnad av akademiska

sjukhuset i Uppsala,

d) avtal om tillägg till 1963 års avtal om samarbete beträffande regionsjukvård

vid akademiska sjukhuset i Uppsala,

e) avtal om anordnande av forskning och utbildning i geriatrik i Uppsala

samt

f) avtal om ändring av 1954 års avtal rörande samarbete för drift av

akademiska sjukhuset i Uppsala.

Utrustningsfrågor

a) och b) Överenskommelserna har följande lydelse.

Mellan statens förhandlingsnämnd och Uppsala läns landsting har —

under förbehåll om godkännande av Kungl. Maj :t — träffats följande överenskommelse.

Överenskommelse

mellan staten och Uppsala läns landsting angående beräkning av landstingets

kostnadsandel i den s. k. löpande utrustningsanskaffningen till akademiska

sjukhuset i Uppsala.

1. Landstingets andel av den s. k. löpande utrustningsanskaffningen till

akademiska sjukhuset skall utgöra

K

87K X VI

300 x Vt

kronor, varvid K mot
-

svarar kostnaderna för den löpande utrustningsanskaffningen till sjukhuset

(exkl. de psykiatriska klinikerna) respektive budgetår samt VI och Vt det

vårddagantal, som belöper på patienter från Uppsala län respektive totala

antalet vårddagar vid sjukhuset (exkl. de psykiatriska klinikerna).

2. Denna överenskommelse skall gälla från och med den 1 juli 1968.

3. För budgetåren 1965/66—1967/68 fastställes landstingets kostnadsandel

i den löpande utrustningsanskaffningen till 37,5 procent.

Mellan statens förhandlingsnämnd och Stockholms läns landstings förvaltningsutskott

har — under förbehåll om godkännande av Kungl. Maj :t

och Stockholms läns landsting — träffats följande överenskommelse.

Överenskommelse

mellan staten och Stockholms läns landsting angående beräkning av landstingets

kostnadsandel i den s. k. löpande utrustningsanskaffningen till akademiska

sjukhuset i Uppsala.

1. Utöver den ersättning, som landstinget har att erlägga enligt § 3 1959

års avtal rörande vård av sjuka från Stockholms län vid akademiska sjukhuset

i Uppsala, skall landstinget till den s. k. löpande ntrustningsanskaff
ningen

årligen bidraga med X kronor, varvid K motsvarar kost
naderna

för den löpande utrustningsanskaffningen till sjukhuset (exkl. de

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967

13

psykiatriska klinikerna) respektive budgetår samt VI och Vt det vårddagantal,

som belöper på patienter från Stockholms län respektive det totala

vårddagantalet vid sjukhuset (exkl. de psykiatriska klinikerna).

2. Denna överenskommelse skall gälla från och med den 1 juli 1985.

Den utrustning, som anskaffas till akademiska sjukhuset i Uppsala är

dels sådan, som har direkt anknytning till sjukhusets utbyggnad, dels sådan,

som sammanhänger med ombyggnads-, ändrings- och förbättringsarbeten,

dels ock s. k. löpande utrustningsanskaffning.

I 1961 års avtal mellan staten och Uppsala läns landsting angående utbyggnad

av akademiska sjukhuset i Uppsala, m. m. (prop. 1961: 79, SU 97,

rskr 265) samt i 1963 års regionsjukvårdsavtal (prop. 1963: 1 bil. 7 s. 461,

SU 5, rskr 5) har fördelningen av den del av utrustningskostnaderna, som

är att direkt hänföra till sjukhusets utbyggnad, reglerats på så sätt att staten

svarar för 40 % och Uppsala läns landsting och regionlandstingen för

vardera 30 % av kostnaderna.

Vad beträffar den löpande utrustningsanskaffningen har enligt praxis

staten och Uppsala läns landsting i princip stått för hälften vardera av

kostnaderna. I den mån denna hälftendelning hänför sig till byggnadsföretag,

som omfattas av det av 1958 års B-riksdag och landstinget godkända

förslaget till reviderad generalplan för akademiska sjukhusets utbyggande,

har detta dock skett med uttrycklig reservation från landstingets sida för

en omprövning av'' landstingets andel i dessa kostnader.

På grundval av erfarenheter från andra undervisningssj ukhus har parterna

enats om att betrakta två tredjedelar av den löpande utrustningsanskaffningen

som nyanskaffning och en tredjedel som ersättningsanskaffning.

Denna fördelning av den löpande utrustningsanskaffningen sammanhänger

bl. a. med utvecklingen på apparat- och instrumentområdena

och innebär, att exempelvis en försliten röntgenapparat ofta ersätts med

en ny, som beträffande kapacitet och data i övrigt så väsentligt skiljer sig

från den gamla, att det endast till en mindre del kan anses vara fråga om

ersättningsanskaffning.

Vid fördelningen av kostnaderna för den löpande utrustningsanskaffningen

vid sjukhuset skulle således två tredjedelar anses hänförliga till

nyanskaffning och som sådan betraktas som en kapitalkostnad, varav Uppsala

läns landsting — på samma sätt som vid fördelningen av kapitalkostnaderna

enligt 1961 års utbyggnadsavtal — skall bestrida 30 %. Den återstående

tredjedelen är att anse som en driftkostnad. Vid bestämmande av

landstingets andel i kostnaderna härför skall tillämpas de grunder för beräkning

av landstingets vårddagkostnad, som angivits i 1954 års driftavtal.

Detta innebär att landstingets kostnadsandel görs beroende av det antal

vårddagar, som belöper på patienter från Uppsala län i förhållande till totala

vårddagantalet vid sjukhuset samt att den på så sätt framräknade

kostnadsandelen reduceras med 13 %.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj. ts proposition nr 105 år 1967

Uppsala läns landstings andei skulle med en kostnadsfördelning i enlig
i

. , , . ,.. , ,.. 2K 30 , K VI / 13 K VI\

het med det nyss antorda bil —• x----X--- X — X — eller

J 3 100 ^ 3 Vt \100 3 Vt/

— + x —där K avser kostnaderna för den löpande utrustningsanskaff
O

OUU VI

ningen till sjukhuset resp. budgetår, VI det vårddagantal, som belöper på patienter

från Uppsala län och Vt det totala antalet vårddagar vid sjukhuset

— allt exkl. de kostnader och vårddagar, som är hänförliga till de psykiatriska

klinikerna.

Detta beräkningssätt innebär, att Uppsala läns landsting — om man utgår

från budgetåren 1964/65 och 1965/66, då av det totala antalet vårddagar

vid sjukhuset ca 60 % resp. ca 61 % belöpte sig på patienter från

Uppsala län — skulle belastas med ca 37,5 % av kostnaden för den löpande

utrustningsanskaffningen.

På staten kan — med hänsynstagande till bidrag från Uppsala läns

landsting enligt vad som nyss anförts samt från Stockholms läns landsting

och regionlandstingen i enlighet med vad som anförs i det följande, men

bortseende från inkomster i form av vårdavgifter enligt utomlänstaxan —

beräknas slutligt falla 35—40 % av kostnaderna för den löpande utrustningsanskaffningen.

Nämnden framhåller i detta sammanhang att det av administrativa skäl

synes lämpligt att reservationsanslaget Utrustning till akademiska sjukhuset

i Uppsala ges formen av ett bruttoanslag och att i anslutning därtill

inflytande bidrag till den löpande utrustningsanskaffningen redovisas som

särskild inkomstpost i riksstaten. Detta förfaringssätt torde kunna tillämpas

tidigast fr. o. in. budgetåret 1968/69. I avvaktan på ställningstagande

härtill har landstingets andel i kostnaderna för den löpande utrustningsanskaffningen

under budgetåren 1965/66—1967/68 i överenskommelsen fastställts

till 37,5 %.

I den villkorligt träffade överenskommelsen med Uppsala läns landsting

ingår som nämnts vid beräkningen av landstingets andel av kostnaderna

för den löpande utrustningsanskaffningen två komponenter. Den förra avser

nyanskaffning av utrustning och är som sådan närmast att anse som

en kapitalkostnad. Den senare är att hänföra till ren ersättningsanskaffning

och har som sådan betraktats som driftkostnad.

För Stockholms läns landsting, som i särskild ordning bidrar till nyanskaffning

av utrustning, är den första komponenten ej aktuell. Då emellertid

vårddagkostnaden för patienter från Stockholms län — såsom tidigare

framhållits — skall beräknas på samma sätt som gäller sjuka från Uppsala

län, bör Stockholms läns landsting lämna bidrag till den löpande utrustningsanskaffningen

i enlighet med den senare komponenten.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967

c) Avtalet har följande lydelse.

Mellan statens förhandlingsnämnd och Uppsala läns landsting har —

under förbehåll om godkännande av Kungl. Maj :t — träffats följande avtal.

A vtal

mellan svenska staten och Uppsala läns landsting om ändring av 1961 års

avtal angående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala in. m.

Vad som stadgas i §§ 4 och 8 i det av Kungl. Maj :t den 16 juni 1961 godkända

avtalet angående utbyggnad av akademiska sjukhuset upphävs med

retroaktiv verkan från och med den 1 juli 1965. I stället skall följande gälla.

§ 4.

Om under tiden för verkställandet av det i förevarande avtal avsedda

byggnadsprogrannnet annan än däri upptagen byggnad eller anläggning

kommer till stånd vid sjukhuset, skall landstinget bidraga med 30 procent

av de verkliga kostnaderna för sådan byggnad eller anläggning och dess utrustande,

därest icke annan överenskommelse träffas mellan parterna.

Landstinget skall bidraga med 30 procent av de verkliga kostnaderna jämväl

för dels ombyggnads-, ändrings- och förbättringsarbeten å byggnad eller

annan anläggning vid sjukhuset, i den mån arbetena ej bestridas av medel,

som ställas till förfogande för löpande (»normala») reparations- och underhållsarbeten,

dels utrustning, som anskaffas i samband med dylika arbeten.

§ 8.

Om sjukhuset nedlägges eller samarbetet mellan staten och landstinget

i fråga om sjukhuset eljest upphör, skall staten vara skyldig att till landstinget

återbetala ett belopp, som motsvarar 30 procent av värdet av dåvarande

byggnader tillhörande sjukhuset.

Anmärkning

Parterna har i detta sammanhang enats om att med dåvarande byggnader

skall avses samtliga byggnader tillhörande sjukhuset. Landstinget har

förbundit sig att efter det att avtalet vederbörligen godkänts återlämna

samtliga av Uppsala universitet utfärdade lånereverser avseende sjukhuset.

Förhandlingsnämnden anför bl. a. följande.

Enligt 3 § 1961 års avtal angående utbyggnad av akademiska sjukhuset

skall Uppsala läns landsting bidra med 30 % av de verkliga kostnaderna

för utförande och utrustning av vissa byggnader och anläggningar.

Landstinget skall dessutom enligt avtalets 4 § andra stycket bidra med

30 % av de verkliga kostnaderna jämväl för ombyggnads-, ändrings- och

förbättringsarbeten på byggnad eller anläggning vid sjukhuset, i den mån

arbetena inte bestrids av medel som ställs till förfogande för löpande (»normala»)

reparations- och underhållsarbeten. Däremot har i avtalet inte stadgats

någonting om landstingets bidrag till de utrustningskostnader, som

kan förekomma i samband med sådana arbeten.

Parterna har nu enats om sådan komplettering av 4 § 1961 års avtal, att

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

landstingets bidrag till den utrustning, som anskaffas i samband med ombyggnads-,

ändrings- och förbättringsarbeten på byggnad eller anläggning

vid sjukhuset, skall fastställas till 30 % av de verkliga kostnaderna. Detta

överensstämmer även med hittills tillämpad praxis.

d) Avtalet har följande lydelse.

Mellan statens förhandlingsnämnd och Uppsala läns landsting, å ena

sidan, samt regionsjukvårdsnämnden i uppsalaregionen, å andra sidan,

har — under förbehåll om godkännande av Kungl. Maj :t samt Västmanlands,

Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands läns landsting

-— träffats följande avtal.

A vtal

mellan svenska staten och Uppsala läns landsting, å ena sidan, samt Västmanlands,

Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands läns

landsting, å andra sidan, om tillägg till 1963 års avtal om samarbete beträffande

regionsjukvård vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

Efter 11 § andra stycket i det av Kungl. Maj :t den 5 juni 1963 godkända

avtalet beträffande samarbete avseende regionsjukvård vid akademiska

sjukhuset skall med retroaktiv verkan från och med den 1 juli 1965 en anmärkning

med följande lydelse tillföras:

Anmärkning

Vid framräknande av driftdag- och driftbesöksersättningar skola två

tredjedelar av den på vederbörande kliniks slutna respektive öppna vård

påförda kostnaden för s. k. löpande utrustningsanskaffning minskas med

15 procent, innan den genomsnittliga driftkostnaden per vårddag respektive

besök framräknas.

Förhandlingsnämnden anför bl. a. följande.

I 10 § 1963 års regionsjukvårdsavtal stadgas, att driftkostnaderna skall

beräknas enligt kostnadsställeredovisningsmetoden (driftbokföring) särskilt

för var och en av regionklinikerna. För beräkningarna skall tillämpas de

principer, som anges i svenska landstingsförbundets förslag till driftbokföring

vid sjukhus.

Enligt 11 § avtalet skall för patienter, för vilka vårdskyldighet föreligger

enligt 3 § sjukhuslagen (nuvarande 3 § sjukvårdslagen), regionlandsting

erlägga driftdagersättning (sluten vård) resp. driftbesöksersättning (öppen

vård), motsvarande den genomsnittliga driftkostnaden per vårddag

resp. besök, minskad med 10 %. Härifrån skall dras beträffande driftdagersättningen

den debiterade vårdavgiften samt i särskild ordning beviljade

statsbidrag och beträffande driftbesölcsersättningen de ersättningar från

patienter och läkare, som sjukhuset ägt uppbära.

Den nämnda reduceringen med 10 % motsvarar det driftbidrag, som vanligen

utgår till sjukvårdshuvudman vid de kommunala undervisningssjukhusen.

Då det gällt att bestämma regionlandstingens procentuella andel i akademiska

sjukhusets utbyggnad, har gjorts en 25-procentig reducering —

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967

17

motsvarande det statliga investeringsbidraget till kommunala sjukvårdshuvudmän

vid undervisningssjukhus — av den kalkylmässiga kostnad, som

skulle belöpa på regionsjukvård för andra sjukvårdsområden än Uppsala

län.

Av vad som anförts framgår, att ca två tredjedelar av den s k löpande

utrustningsanskaffningen till de kommunala undervisningssjukhusen erfarenhetsmässigt

är att hänföra till nyanskaffning, dvs sådan anskaffning,

vartill huvudman erhåller statligt investeringsbidrag med 25 %.

De regionlandsting, som replierar på akademiska sjukhuset, bör enligt

nämndens uppfattning inte komma i ett sämre läge i statsbidragshänseende

än sjukvårdshuvudmän i allmänhet vid undervisningssjukhus. Det har därför

ansetts angeläget med en revision beträffande utrustningskostnadernas

fördelning inte endast i förhållandet mellan staten samt Uppsala läns och

Stockholms läns landsting utan även av gällande avtal om regionsjukvård

vid akademiska sjukhuset. Av administrativa skäl har parterna enats om

att detta skall ske genom att man vid beräkningen av de genomsnittliga

driftdag- och driftbesöksersättningarna gör ett ytterligare avdrag med 15 %

på två tredjedelar av den löpande utrustningsanskaffning, som belastar regionvårdsklinikerna
Fråga

om utbildning m. in. i geriatrik

e) Förhandlingsnämnden har — med beaktande av vad som anförts i

prop. 1966:1 (bil. 10 s. 409, SU 8, rskr 8) — tagit upp förhandlingar med

Uppsala läns landsting rörande placering av en professur i geriatrik vid

universitetet i Uppsala, förenad med en överläkartjänst vid geriatrisk klinik

i Uppsala. Nämnden har sålunda träffat avtal om anordnande av forskning

och utbildning i geriatrik vid Kungsgärdets sjukhus i Uppsala, vilket

avtal avses i första hand gälla fr. o. m. den 1 juli 1967 t. o. m. den 30 juni

1977. För upplåtelsen betalar staten 50 000 kr. för budgetår — vilket belopp

är indexreglerat — från den tidpunkt, då professuren tillträds. Vidare

bidrar staten till vissa utrustningskostnader. Avtalet upphör dock att gälla

då professuren förenas med överläkartjänst vid den planerade geriatrislca

kliniken inom akademiska sjukhuset i Uppsala.

Övriga frågor

f) I de driftkostnader, som läggs till grund för beräkningen av landstingets

avtal senliga ersättning till staten, skall bl. a. inte ingå pensioneringskostnader.

Det framlagda avtalet med Uppsala läns landsting om ändring

av 1954 års avtal angående samarbete för drift av akademiska sjukhuset i

Uppsala (prop. 1951: 123, SU 151, rskr 295) innebär i huvudsak att vissa

regler fastställs för bestämmande av avgifter för personalens pensionering

när landstingets ersättning till sjukhuset skall räknas ut.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 105

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Mcij:ts proposition nr 105 år 1967

Någon retroaktiv omräkning beträffande pensionskostnaderna för tiden

före den 1 juli 1965 skali inte ske. Vid beräkning av landstingets bidrag till

sjukhusets drift skall för tiden därefter pensionsavgiften utgöras av full

ATP-avgift för sjuksköterskor, barnmorskor, husmödrar och sjukgymnaster,

som uppfyllt förutsättningarna för personlig statlig pensionsrätt enligt

övergångsbestämmelserna i kungörelsen den 5 juni 1963 (nr 371) angående

ändring i statens allmänna tjänstepensionsreglemente den 28 maj 1959. För

övrig vid sjukhuset anställd personal — med vissa undantag, främst läkare

■— skall pensionsavgiften utgöra 15 % av den för ifrågavarande personal utgående

lönen. Detta procenttal har fastställts, sedan parterna enats om att

pensionsavgiften för denna senare personalkategori borde — med beaktande

av den reglering av frågan som skett i nu gällande driftavtal — i princip

utgöra dubbla fortlöpande avgifter till SPV enligt bestämmelserna närmast

före den 1 juli 1963 (2X6,5 % på utgående pensionslön) plus full ATP-avgift,

dock sammanlagt högst 15 %.

Beträffande kategorien sjuksköterskor m. fl. innebär ändringsavtalet, att

personal, som tillhör denna kategori och som uppfyllt förutsättningarna

för personlig statlig pensionsrätt enligt övergångsbestämmelserna i nämnda

kungörelse men som t. ex. på grund av att kvalifikationstidskravet i 3 §

SPR ej uppfyllts för viss tid inte har pensionsrätt, ändå skall tillhöra denna

kategori, beträffande vilken pensionsavgifterna skall motsvara full ATPavgift.

För att nå enklast möjliga förfaringssätt har parterna enats om att pensioneringsavgifterna

för här berörd kategori skall beräknas på den totala

lönesumman och inte på den pensionsgrunaande delen därav. Därvid skall

den för resp. år fastställda ATP-procenten multipliceras med 70 % av totala

lönesumman för den berörda kategorien.

Det har vidare överenskommits, att engångsavgifter inte längre skall medräknas

i de driftkostnader, som skali läggas till grund för beräkning av

landstingets ersättning till sjukhusets drift.

Från nämndens sida har det synts naturligt att vid en översyn av 1954

års samarbetsavtal rörande akademiska sjukhuset aktualisera frågan om

ändrat huvudmannaskap för sjukhuset. Uppsala läns landsting bär emellertid

förklarat sig berett att diskutera denna fråga först då resultatet av

den pågående länsindelningsutredningens arbete föreligger.

4 § i 1954 års samarbetsavtal innehåller bl. a. en reglering av Uppsala

läns landstings bidrag till kostnader för byggnadernas underhåll vid akademiska

sjukhuset. Nämnden framhåller, att ifrågavarande principer för

kostnadsfördelningen bör gälla även framgent. Vissa schablonmässiga metoder

för fastställande av landstingets kostnader för fastighetsunderhåll

har medfört att landstingets andel av underhållskostnaderna för de fastig
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967

heter, som omfattas av utbyggnads- och regionsjukvårdsavtalen, blivit för

stor. Mot bakgrunden av att berörda avtal och överenskommelser givits verkan

fr. o. in. den 1 juli 1965, har landstinget emellertid accepterat, att en

omreglering av underhållskostnaderna begränsas till att avse tid från nämnda

datum.

Enligt 1963 års avtal om samarbete beträffande regionsjukvård vid akademiska

sjukhuset skall till grund för beräkningen av driftdag- och driftbesöksersättningarna

läggas bl. a. beräknade pensionskostnader. Förhandlingsnämnden

föreslår, att pensionskostnaden i fortsättningen beräknas till

15 % av utgående lönesummor. Enligt nämnden behövs inte avtalsmässig

reglering av denna fråga.

IT. Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala

Direktionen föreslår — under hänvisning bl. a. till den villkorligt träffade

överenskommelsen om Uppsala läns landstings kostnadsandel i den löpande

utrustningsanskaffningen till akademiska sjukhuset i Uppsala —

att 544 000 kr. anvisas på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1966/67

under förevarande reservationsanslag för bestridande av statens ökade andel

i kostnaderna för berörda utrustningsanskaffning till sjukhuset under

budgetåren 1965/66, 1966/67 och 1967/68.

I överensstämmelse med hittillsvarande fördelningsprinciper, som innebär

att Uppsala läns landsting enligt praxis betalar halva kostnaden för löpande

anskaffning av utrustning till akademiska sjukhuset med undantag

för utrustning till de psykiatriska klinikerna, har staten beräknats komma

att svara för sammanlagt ca 1 346 000 kr. av ifrågavarande kostnad för budgetåren

1985/66 och 1966/67. Enligt den nu träffade överenskommelsen

faller i stället ca 1 683 000 kr. på staten, motsvarande 62,5 % av hela kostnaden.

Direktionen beräknar vidare med ledning av vad som anförts i prop.

1967: 1 (bil. 7 s. 109) att statens andel i ifrågavarande utrustningskostnad

för budgetåret 1967/68 skall komma att uppgå till ca 1 038 000 kr. i stället

för till ca 831 000 kr. Mellanskillnaden för de tre budgetåren utgör totalt

544 000 kr., vilket bör ställas till direktionens förfogande för slutlig avräkning

med Uppsala läns landsting under förutsättning att den preliminära

överenskommelsen godkänns.

Yttranden

I. Riksrevisionsverket och byggnadsstyrelsen har inte något att erinra

mot förslagen till avtal och överenskommelser.

Direktionen för akademiska sjukhuset framhåller att frågan om s. k.

»bruttoredovisning» av anslaget till löpande utrustningsanskaffning behöver

ytterligare övervägas. Det förefaller enligt direktionen diskutabelt att

för ett enda av alla de anslag, som disponeras för sjukhusdriften och utbyggnaden,

införa en anslagsredovisning på föreslaget sätt.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande anför att överenskommen

grund för uppdelning, nämligen att kostnaderna för löpande utrustningsanskaffning

till två tredjedelar belöper sig på komplettering av

befintlig utrustning genom nyanskaffning och till en tredjedel belöper sig

på anskaffning för att ersätta försliten utrustning, inte kan anses orealistisk.

Svenska landstingsförbundet anser sig däremot i brist på särskild utredning

härom inte kunna ansluta sig till någon norm för en uppdelning av

löpande utrustningsanskaffning i nyanskaffning och ersättningsanskaffning.

Departementschefen

Statens förhandlingsnämnd har för godkännande lagt fram sex särskilda

överenskommelser och avtal huvudsakligen berörande akademiska sjukhuset

i Uppsala. Jag har funnit det ändamålsenligt att lämna en redogörelse

i det föregående för samtliga punkter, där parterna nu enats om viss reglering.

Kungl. Maj :t har med stöd av riksdagens tidigare givna bemyndigande

(prop. 1966: 1 bil. 10 s. 395, SU 8, rskr 8) denna dag godkänt avtalet om

anordnande av forskning och utbildning i geriatrik vid Kungsgärdets sjukhus

i Uppsala. Därest det under budgetåret 1967/68 skulle bli fråga om utbetalande

av vissa ersättningar och utrustningsbidrag med anledning av

avtalet torde dessa — därest riksdagen inte har något att erinra däremot —

kunna tills vidare bestridas genom anlitande av medel från det för budgetåret

1967/68 anvisade förslagsanslaget Akademiska sjukhuset i Uppsala:

Driftkostnader.

Överenskommelserna om Uppsala läns landstings och Stockholms läns

landstings kostnadsandelar i den löpande utrustningsanskaffningen till akademiska

sjukhuset i Uppsala samt avtalen om dels ändring av 1961 års avtal

om utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala, dels tillägg till 1963

års avtal om regionsjukvård vid akademiska sjukhuset i Uppsala bör underställas

riksdagens prövning.

Ifrågavarande överenskommelser och avtal avser främst att reglera kostnadsfördelningen

mellan staten och berörda kommunala huvudmän i vad

avser anskaffning av utrustning till akademiska sjukhuset i vissa avseenden,

som tidigare inte avtalsreglerats.

Beträffande utrustning som har direkt anknytning till sjukhusets utbyggnad

finns bestämmelser i 1961 års avtal mellan staten och Uppsala läns

landsting angående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala, m. m.

(prop. 1961:79, SU 97, rskr 265) samt i 1963 års regionsjukvårdsavtal

(1963: 1 bil. 7 s. 461, SU 5, rskr 5). Enligt dessa avtal svarar staten för

40 % medan Uppsala läns landsting och regionlandstingen svarar för vardera

30 % av kostnaderna för nämnda utrustning. I vad avser löpande ut
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

21

rustningsanskaffning har hittills enligt praxis staten och Uppsala läns

landsting i princip stått för halva kostnaden vardera. Kostnader för utrustning,

som anskaffas i samband med ombyggnads-, ändrings- och förbättringsarbeten

har under senare år fördelats så att landstinget burit 30 %

av desamma.

Till grund för kostnadsfördelningen i den nu skedda avtalsregleringen

har lagts principen att Uppsala läns landsting skall bestrida 30 % av kostnaderna

för ny utrustning i överensstämmelse med vad som redan gäller

för utrustning i samband med sjukhusets utbyggnad. Kostnader för ersättningsanskaffning

av utrustning skall fördelas i enlighet med vad som gäller

för bestridandet av kostnader för sjukhusets drift. Man har vidare gjort

antagandet, att två tredjedelar av s. k. löpande utrustningsanskaffning är

nyanskaffning och en tredjedel ersättningsanskaffning. För budgetåren

1965/66, 1966/67 och 1967/68 har landstingets andel i kostnaderna för löpande

utrustningsanskaffning fastställts till 37,5 % mot bakgrunden av

beräkningar gjorda i överensstämmelse med den sålunda fastslagna principen

för kostnadsfördelningen.

Genom att staten uppbär vissa bidrag från andra landsting än Uppsala

läns landsting beräknas 35—40 % av kostnaderna för den löpande utrustningsanskaffningen

komma att slutligt belasta statsverket.

Även för regionlandstingens del innebär förslagen, att den del av den

löpande utrustningsanskaffningen som avser nyanskaffning behandlas på

samma sätt som annan nyanskaffning av utrustning. Vid beräkningen av

regionlandstingens kostnadsandel får således även för denna del göras en

reducering, motsvarande det vanliga statliga investeringsbidraget till kommunala

huvudmän för undervisningssjukhus.

Förslagens närmare utformning föranleder inte någon erinran från min

sida. Jag anser att förslagen bör godtas för statens del.

Direktionen för akademiska sjukhuset har beräknat att ytterligare

544 000 kr. behövs under reservationsanslaget Utrustning vid akademiska

sjukhuset i Uppsala för bestridande av statens andel i kostnaderna för den

allmänna anskaffningen av utrustning till sjukhuset under budgetåren

1965/66, 1966/67 och 1967/68 med anledning av överenskommelsen om ny

fördelning av hithörande kostnader. Vid den slutliga avräkningen med

Uppsala läns landsting bör emellertid hänsyn tas till att direktionen disponerat

vissa intäkter för bestridande av utrustningskostnaderna. Dessa intäkter

bör i viss utsträckning tillgodoräknas staten. Statens ytterligare andel

i utrustningskostnaderna kan härigenom komma att bli mindre än vad direktionen

utgått från. f avvaktan på att frågan närmare utreds föreslår

jag emellertid att för ändamålet beräknas 544 000 kr. i enlighet med direktionens

förslag. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att inom denna ram besluta

om den slutliga avräkningen med landstinget.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

Jag är inte beredd att i förevarande sammanhang ta ställning till den

väckta frågan huruvida s. k. bruttoredovisning av förevarande anslag skall

tillämpas fr. o. m. budgetåret 1968/69.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag förordat i det föregående godkänna

dels överenskommelse mellan staten och Uppsala läns

landsting angående beräkning av landstingets kostnadsandel

i den s. k. löpande utrustningsanskaffningen till akademiska

sjukhuset i Uppsala,

dels överenskommelse mellan staten och Stockholms läns

landsting angående beräkning av landstingets kostnadsandel

i den s. k. löpande utrustningsanskaffningen till akademiska

sjukhuset i Uppsala,

dels avtal mellan staten och Uppsala läns landsting om

ändring av 1961 års avtal angående utbyggnad av akademiska

sjukhuset i Uppsala m. in.,

dels ock avtal mellan staten och Uppsala läns landsting,

å ena sidan, samt Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs,

Västernorrlands och Jämtlands läns landsting, å andra sidan,

om tillägg till 1963 års avtal om samarbete beträffande

regionsjukvård vid akademiska sjukhuset i Uppsala;

b) godkänna vad jag i det föregående anfört om anlitande

av medel för vissa bidrag m. m. från det för budgetåret

1967/68 anvisade förslagsanslaget Akademiska sjukhuset

i Uppsala: Driftkostnader;

c) till Utrustning vid akademiska sjukhuset i Uppsala på

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 anvisa

ett reservationsanslag av 544 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967

23

Bilaga 3

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms

slott den 3 mars 1967.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Erig Nilsson, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Palme, anmäler

härefter ärende under kommunikationsdepartementets handläggning som

angår utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 samt

anför.

DRIFTBUDGETEN

Sjätte huvudtiteln

D. Sjöfart

[1] D 16. Understöd åt skärgårdsrederier m. m. Till detta ändamål har för

innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 400 000 kr.

Från anslaget bestrids statens andel i kostnaderna för upprätthållande

av båttrafiken i Stockholms mellersta och norra skärgård. Båttrafiken upprätthålls

av det av Vaxholms stad ägda rederiet Waxholms Ångfartygs AB.

För de avtal som träffats angående båttrafiken, bidragets beräknade storlek

under föregående och innevarande budgetår samt fördelningen på bidragsgivare

har redogjorts i prop. 1966: 1 (bil. 8 s. 139).

Till grund för bedömningen av anslagsbehovet budgetåret 1966/67 låg

vissa uppgifter, som lämnats under senhösten 1965. Det i mars 1966 framlagda

bokslutet för det första verksamhetsåret (1 oktober 1964—30 september

1965) utvisade emellertid ett större underskott än beräknat. Det upp
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Ma j ds proposition nr 105 år 1067

gick till 1 070 000 kr. för trafiken i mellersta skärgården och 50 000 kr. för

trafiken i norra skärgården. Statens bidrag kom därmed att uppgå till

(389 700 + 18 000) 407 700 kr. i stället för beräknade 330 000 kr. Samma

belopp skall enligt avtalen utbetalas som preliminärt bidrag kvartalsvis i

förskott under rederiets andra och tredje verksamhetsår intill dess andra

årets bokslut fastställts. På anslaget tillgängliga medel under innevarande

budgetår uppgår efter förskottsutbetalningen för första kvartalet 1967 till

60 216 kr.

Utbetalningen i mars 1967 uppgår till 157 800 kr. och i juni 1967 till

107 300 kr. eller sammanlagt 265 100 kr. Då utbetalningarna är avtalsbundna

avses utbetalningen i mars 1967 ske genom ianspråktagande av återstående

medel under anslaget samt därutöver genom att förskottsvis 100 000

kr. tas i anspråk från reservationsanslaget Bidrag till underhåll av enskilda

vägar in. m. (bidrag till vissa kommunikationsändamål). Med hänsyn till

behållningen på anslaget erfordras ett medelstillskott av 210 000 kr. Jag

hemställer därför att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Understöd åt skärgårdsrederier m. in. på tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag

av 210 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

25

Bilaga J

ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

3 mars 1967.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler härefter

ärende under ecklesiastikdepartementets handläggning som angår utgifter

på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

D. Skolväsendet

[1] D 7 a. Bidrag till vissa elevorganisationer. Under ett obetecknat anslag har

för innevarande budgetår anvisats 60 000 kr. i bidrag till Sveriges elevers

centralorganisation (SECO). Denna organisation och Tekniska linjers elevförbund

(TLE) har med anledning av arbetskonflikten inom undervisningsområdet

under en del av höstterminen 1966 haft betydande extra utgifter.

Skolöverstyrelsen har med anledning härav gjort framställning om att dessa

utgifter bör täckas med statsmedel och begär ytterligare sammanlagt 190 000

kr. på vissa anslag för budgetåret 1966/67. Härav utgör merutgifterna för

SECO sammanlagt 180 000 kr. och hänför sig till kostnader för administration,

extra styrelsesammanträden, informationsmaterial och merkostnader

för distriktsorganisationen. För TLE, som f. n. inte åtnjuter statsbidrag för

sin verksamhet, har begärts sammanlagt 10 000 kr. för informationsverksamhet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

Det ökade medelsbehovet för dessa ändamål redovisas här samlat under

rubricerade anslag.

Departementschefen

Jag finner det med hänsyn till elevorganisationernas insatser under arbetskonflikten

vara angeläget att SECO och TLE får gottgörelse för de merkostnader

de haft och som inte täcks av andra bidrag. Jag föreslår, att

180 000 kr. anvisas för detta ändamål under ett särskilt förslagsanslag med

här använd rubrik. Kungl. Maj :t bör äga att på grundval av en närmare

granskning av underlaget för gjorda beräkningar av organisationernas utgifter

besluta om tilldelningen av medel till organisationerna.

Jag vill i detta sammanhang även anmäla för riksdagen att vissa anslagsposter

i skolöverstyrelsens omkostnadsstat med anledning av extra utgifter

för arbetskonflikten kan förutses bli belastade med ca 330 000 kr. mer än

vad som beräknats i riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa elevorganisationer på tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag

av 180 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

27

Bilaga 5

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

3 mars 1967.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler härefter

de ärenden under jordbruksdepartementets handläggning som angår

utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Nionde huvudtiteln

A. Jordbruksdepartementet in. m.

[1] A a. Kommittéer m. m. På riksstaten för budgetåret 1966/67 är under

förevarande rubrik uppfört ett reservationsanslag av 1 550 000 kr. Vid ingången

av budgetåret fanns på anslaget en behållning av i runt tal 245 000

kr. Av det för budgetåret 1966/67 disponibla beloppet har under tiden

t. o. m. januari 1967 förbrukats ca 1 291 000 kr. Den genomsnittliga förbrukningen

har alltså uppgått till ca 184 500 kr. per månad. För återstoden

av budgetåret räknar jag med en motsvarande månatlig medelsåtgång. Jag

anser mig därför böra beräkna ett ytterligare medelsbehov av 420 000 kr. under

anslaget för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. på tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av

420 000 kr.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj. ts proposition nr 105 år 1967

D. Jordbruksprisreglering in. in. samt särskilt stöd åt vissa jordbruk

[2] D 7. Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd. På riksstaten

för budgetåret 1966/67 är under förevarande rubrik uppfört ett reservationsanslag

av 20 178 000 kr., varav 5 178 000 kr. avser kostnader för

skördeskadeskyddets administration.

Statistiska centralbyrån föreslår, att på tilläggsstat för budgetåret 1966/

67 anvisas 571 000 kr.

Centralbyrån anför, att anslaget till skördeskadeskyddets administration

har beräknats mot bakgrunden av kostnaden att handlägga 50 000 sltördeskadeanmälningar.

Antalet anmälningar rörande 1966 års skörd uppgår

emellertid till 65 000. Detta beräknar centralbyrån medföra en merkostnad

av 42 000 kr. Vidare stiger personalkostnaderna med 422 000 kr. på grund

av löne- och traktamentshöjningar. Till personal som avlönas från förevarande

anslag har centralbyrån härutöver betalat ut 107 000 kr. i retroaktivt

lönetillägg.

Departementschefen

Mot centralbyråns beräkningar av medelsbehovet för merutgifter för att

handlägga skördeskadeanmälningar och för vissa ökade personalkostnader

m. m. har jag inget att erinra. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen

att till Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd

på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 571 000 kr.

M. Diverse

[3] M 6. Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. På riksstaten

för budgetåret 1966/67 är under förevarande rubrik uppfört ett reservationsanslag

av 1 000 kr. Vid utgången av budgetåret 1965/66 fanns en reservation

under anslaget på 521 523 kr. Från anslaget utbetalas bidrag såsom ersättning

för förluster på grund av naturkatastrof i enlighet med föreskrifter

som Kungl. Maj :t meddelar för varje särskilt fall.

Ersättning för vissa av översvämningar förorsakade skador

1. Länsstyrelsen i Kristianstads län har anmält att ett skyfallsliknande

oväder den 10 och 11 juni 1966 drog fram över vissa områden i länets

östra del, varvid på många platser skador av växlande svårighetsgrad anställdes.

Länsstyrelsen har vidare översänt en förteckning över hos länsstyrelsen

föreliggande ärenden om skadeersättning samt viss utredning. Det

sammanlagda skadebeloppet är ca 125 000 kr., varav 69 000 kr. avser skador

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967 29

på mark, 18 000 kr. skador på enskilda ..vägar och resten skador på byggnader,

inventarier, varulager in. m. Värdering har genom länsstyrelsens försorg

skett av särskilda värderingsmän.

2. Under tiden mars—maj 1966 inträffade i ett flertal mellansvenska vattendrag,

däribland Dalälvarna, Ljusnan och Ljungan, en ovanligt kraftig

vårflod. Orsakerna var främst avsmältningen av vinterns stora snömängder,

som till följd av den ihållande kylan fortfarande låg kvar, och riklig

nederbörd. Högvattenståndet var på flera platser högre än motsvarande nivå

år 1959. Betydande översvämningsskador vållades särskilt inom Kopparbergs,

Gävleborgs och Västernorrlands län.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län har överlämnat bl. a. två enskilda framställningar,

värderingshandlingar in. m. avseende skador på kvarnanläggningar

in. in. till följd av den kraftiga vattenföringen i Tidan. Den ena

framställningen avser skador på byggnader, maskiner, varulager m. m. till

ett beräknat belopp av ca 68 000 kr., och den andra framställningen skador

på en dammbyggnad, för vilka reparationskostnaden enligt anbud uppgår

till 114 000 kr. Länsstyrelsen anser att billighetsskäl talar för att viss ersättning

utgår av statsmedel.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län har redogjort för de skador och olägenheter

som vårfloden i Dalälvarna förorsakade samt för de åtgärder som vidtogs

med anledning av befarade eller inträffade översvämningar in. m. Länsstyrelsen

har redovisat resultaten av en genom länsbostadsnämnden m. fl.

myndigheter, kommunerna och länets företagareförening gjord utredning

rörande skadornas omfattning. Länsstyrelsen uttalar därvid att skadorna

blivit mindre omfattande än de som förorsakades av vårfloden år 1959, och

att anledningen därtill torde vara främst att de kommunala myndigheterna

och befolkningen i god tid informerades om riskerna för översvämningar

samt att vederbörande kommuner och andra vidtog effektiva skadebegränsande

åtgärder. En sammanställning av uppgifterna om inträffade förluster

och skador utvisar skador på bostadsfastigheter, fritidsbebyggelse, va-anläggningar

m. m. (varav huvuddelen avser permanent bostadsbebyggelse)

till ett belopp av 240 000 kr. och skador på industrier till ett belopp av

1 440 000 kr.

Länsstyrelsen anser det vara motiverat att närmare undersöka om skadeverkningarna

av höga vårfloder kan ytterligare begränsas genom förebyggande

åtgärder. Länsstyrelsen avser därför att ta upp denna fråga med berörda

länsexperter, kommuner, vattenregleringsföretag m. fl.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har redovisat de skador som inträffat inom

länet. Länsstyrelsen har med biträde av byggnadsnämnderna i länet inventerat

skadorna, som huvudsakligen drabbat fast egendom. De anspråk

på ersättning som framställts hänför sig i avrundade tal med 500 000 kr. till

enskilda skadelidande och med 600 000 kr. till juridiska personer.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län har anmält att vårfloden förorsakat

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

skador framförallt på mindre industrier i Ljungans dalgång. Eu sammanställning

av de skadeanmälningar som bär inkommit utvisar ett beräknat

skadebelopp av ca 645 000 kr., varav ca 617 000 kr. hänför sig till skador

på industrier m. m. och resten till skador på bostadsfastigheter och fritidsbebyggelse.

Sakkunniga har värderat skadorna.

Länsstyrelsen i Uppsala län har anmält att skador inträffat till följd av

översvämningar i Dalälvens nedre lopp. Till länsstyrelsen har från skadelidande

inkommit ansökningar om ersättning till ett sammanlagt belopp av

inemot 50 000 kr.

Yttrande

Riksrevisionsverket har yttrat sig över länsstyrelsernas framställningar

och därvid anfört bl. a. följande.

bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof in. m. utgår efter behovsprövning

enligt principer som godkänts av 1960 års riksdag (prop. 1960: 2,

SU 17). Efter viss höjning i praxis av ursprungligen uppställda beloppsgränser

på grund av löneinkomsternas stegring m. in. tillämpas f. n. den

regeln att ersättning inte annat än i undantagsfall medges skadelidande, som

enligt senast tillgängliga uppgifter bär haft eu till statlig inkomstskatt taxerad

inkomst överstigande 14/100 kr. eller taxerats till statlig förmögenhetsskatt,

varvid samtaxerade makar betraktas som en person. I fråga om juridiska

personer har detTor utsatts "ätt ersättningsanspråk skall bedömas med

stor restriktivitet. Ersättning utgår i regel med 50 % av skadebeloppet med

möjlighet att i särskilt ömmande fall öka bidraget till 90 % av skadebeloppet.

Skador understigande 200 kr. per skadelidande har i allmänhet inte

ansetts böra föranleda ersättning. Det bör enligt riksrevisionsverketsSnening

övervägas om inte sistnämnda belopp bör höjas till förslagsvi^ädtLkpr

I några av de berörda områdena har översvämningar inträffat aven tidigare.

Vissa av de skadelidande torde också ha tillerkänts bidrag för skador

på grund av 1959 års översvämningar. Då översvämningsrisken i viss mån

kunnat bedömas i förväg får det enligt riksrevisionsverkets mening förutsättas

att fastighetsägare, industriföretag m. fl. i rimlig omfattning vidtagit

förebyggande åtgärder för att undvika eller begränsa skadefallen. I de fall

byggnader och anläggningar eller år 1959 uppförts under nivån för det då

uppnådda högsta vattenståndet synes staten knappast böra stå någon risk

för inträffade skador. Det bör vidare enligt riksrevisionsverkets mening

särskilt beaktas att sågverk, kraftstationer, flottningsföretag och vissa andra

industrier av driftsekonomiska skäl har placerat sina anläggningar helt

eller delvis i eller i nära anslutning till sjöar och vattendrag som är utsatta

för kraftiga vårflöden. Den lägre kostnadsnivån vid normala förhållanden

beträffande vattenstånd och vattenföring har i sådana fall vunnits till priset

av mindre. ..säkerhet mot översvämningar. Stor återhållsamhet bör under

dessa förhållanden iakttagas vid bidragsgivningen.

Gottgörelse av statsmedel för skador genom naturkatastrof har som regel

endast utgått då det varit fråga om skada genom intrång i rörelse eller

yrkesverksamhet av vilken den skadelidande varit beroende för sin försörjning.

Ersättning har emellertid därutöver i viss utsträckning medgivits för

förlust av eller skada på egendom tillhörig enskild person, i första hand

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

bostadsfastighet. Som förutsättning torde i allmänhet ha gällt att den .skadelidande

varit i påtagUttt-hähm av aEondmisfe44älp.

Ersättning tiiCjuridiska person^BorTaTS^varande sätt vara beroende

av vederbör andes lormaga att nara förluat&raa. Skador eller kostnader för

förebyggande åtgärder som åsamkats (kommuner^ synes böra föranleda undersToH’"1lvr''stäTäfflrafel

endast om kommunens ekonomiska belastning med

anledning av naliirkataslrofen är orimligt stor i förhållande till skaitounderiaget.

Beträffande aktiebolag, föreningar m. fl. torde understöd i forevarande

ordning inte böra utgå om de uppkomna förlusterna endast hav

ringa ekonomisk betydelse för delägarna.

Riksrevisionsverket uttalar slutligen — med hänvisning till vad länsstyrelsen

i Kopparbergs län anfört om att det finns skäl att närmare undersöka

om skadeverkningarna av starka vårfloder kan ytterligare begränsas genom

förebyggande åtgärder — att det kan ifrågasättas om inte en samordnad och

intensifierad aktion i dessa avseenden bör komma till stånd.

Kostnader för nödutfodring m. in. av renar

Sedan det naturliga betet under senare delen av år 1966 på grund av isbildning

till stor del blivit oåtkomligt för renarna i bl. a. Norrbotten begärde

länsstyrelsen i Norrbottens län i skrivelse den 21 december 1966 medel för

inköp av nödfoder. Genom beslut den 30 december 1966 och den 20 januari

1967 ställde Kungl. Maj :t sammanlagt 400 000 kr. till länsstyrelsens förfogande

för inköp av renfoder, transport av renar, m. m. Av beloppet anvisades

306 000 kr. från ifrågavarande anslag och återstoden från statens

lappfond. Av det anvisade beloppet skall — enligt beslutet den 20 januari

1967 — den från anslaget anvisade delen utlämnas som bidrag och den från

statens lappfond anvisade delen utgå som lån.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har därefter i skrivelse den 15 februari

1967 begärt att ytterligare 950: 000 kr. ställs till länsstyrelsens förfogande

för nödutfodring, m. m. av renar. Till mitten av februari 1967 har omkring

10 000 renar förts till utfodringshagar för tillskottsutfodring. Antalet beräknades

komma att öka. Omkring 3 000 renar har transporterats till reservbetesområden

i kustbygden. Vidare har åtskilliga renhjordar kunnat flyttas

till betesområden i lågfjällsregionen. Totalt har mer än 30 000 renar omfattats

av de uppräknade åtgärderna. De totala kostnaderna för foderanskaffning

m. fl. åtgärder beräknas av länsstyrelsen till 950:0001 kr. utöver

de 400 000 kr. som redan anvisats.

Beträffande Jämtlands län har vederbörande förste konsulent beräknat

ett medelsbehov av ca 17 000 kr. för nödutfodring och transport av renar.

Departementschefen

Som framgår av vad länsstyrelserna i Kopparbergs m. fl. län anfört har

1966 års vårflod och lokala oväder vållat omfattande skadegörelse. De anmälda

skadorna på bl. a. bostadsfastigheter och industrier beräknas uppgå

till sammanlagt omkring 3,8 milj. kr. I likhet med vad som skedde med an
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

ledning av skador på grund av 1959 års vårflod bör enligt min mening

även nu vissa skadeersättningar utgå av statsmedel. I samråd med statsrådet

Lundkvist beräknar jag att ett belopp av i runt tal 1,5 milj. kr. erfordras

för detta ändamål. Det ankommer på Kungl. Maj :t att meddela närmare

föreskrifter rörande bidragsgivningen. De ay riksrevisionsverket redovisade

riktlinjerna för denna möter ingen erinran från min sida. Beslut i de enskilda

fallen om bidrag för denna typ av skador bör kunna meddelas av

länsstyrelserna. Jag förutsätter att länsstyrelserna i samverkan med veder
börande

kommuner och andra intressenter efter hand söker åstadkomma

alla åtgärder i förebyggande och skadebegränsande syfte som är möjliga.

De skador som drabbat renskötseln har varit av betydande omfattning.

För att minska verkningarna av dessa skador bör bidrag utgå av statsmedel.

Jag anser mig nu inte ha anledning förorda andra bidragsgrunder än de,

som föreskrivits i Kungl. Maj :ts beslut den 20 januari 1967. Mot de av myndigheterna

gjorda bedömningarna av kostnaderna för nödfoder m. m. har

jag ingen väsentlig erinran. Jag beräknar behovet av ytterligare medel för

bidrag till renfoder in. in. från förevarande anslag uppgå till 725 000 kr.

För att göra ett snabbt ingripande möjligt om eventuellt annan naturkatastrof

skulle inträffa bör vissa medel finnas tillgängliga under anslaget.

Jag föreslår därför att ytterligare ett belopp av 300 000 kr. anvisas. Härigenom

beräknas omkring 500 0001 kr. vara disponibla för ändamålet.

Det totala behovet av ytterligare medel för innevarande budgetår under

förevarande anslag utgör sålunda 2 500 000 kr. Jag hemställer att Kungl.

Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof

m. m. på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67

anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Ma:t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

33

Bilaga 6

INRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott

den 3 mars 1967.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, anmäler härefter

de ärenden under inrikesdepartementets handläggning som angår utgifter

på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67.

DRIFTRUDGETEN

Elfte huvudtiteln

C. Arbetsmarknad m. in.

[1] C 9. Allmänna beredskapsarbeten m. m. Under denna rubrik har på

riksstaten för budgetåret 1966/67 förts upp ett reservationsanslag av 400

milj. kr., därav förslagsvis 200 milj. kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Vidare har på riksstaten för samma budgetår under rubriken

Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för handikappade m. fl. förts upp

ett reservationsanslag av 155 milj. kr., därav förslagsvis 30 milj. kr. att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Framställning om anvisande av medel på tilläggsstat

Arbetsmarknadsstyrelsen hemställer att ytterligare 15 milj. kr. anvisas

på tilläggsstat för allmänna beredskapsarbeten. Vidare hemställer styrelsen

att ytterligare 35 milj. kr. anvisas på tilläggsstat för vissa sysselsättningsfrämj

ande åtgärder för handikappade m. fl. Styrelsen anför.

Det brydsammare arbetsmarknadsläge som nu har inträtt och som har

3 Bihang till riksdagens protokoll 1967.1 samt. Nr 105

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967

medfört ett större antal arbetslösa än tidigare år (59 363 den 30 januari

1967) har föranlett arbetsmarknadsstyrelsen att sätta i gång ett betydande

antal mindre, kortfristiga beredskapsarbeten som snabbt bör medföra att

sysselsättningsläget förbättras. Detta är av särskild vikt under den nu inledda

säsongnedgången. Åtgärderna påverkar medelsåtgången under såväl

anslaget för allmänna beredskapsarbeten som anslaget för de handikappades

sysselsättning. Behov av medel under sistnämnda anslag aktualiseras

i betydande mån dels av att det hårdare arbetsmarknadsläget har påtagligt

försämrat de svårplacerades möjligheter till sysselsättning på den

öppna marknaden och dels av den tendens på längre sikt till ökat sysselsättningsbehov

för olika kategorier handikappade som styrelsen berörde

i sin framställning föregående år om anslag på tilläggsstat.

Genom att fördela om anvisade medel under anslaget Allmänna beredskapsarbeten

räknar styrelsen med att kunna inom anslagets ram använda

ytterligare 10 milj. kr. för beredskapsarbeten utöver de 340 milj. kr. som har

beräknats för ändamålet under innevarande budgetår. Den medelsanvisning

för allmänna beredskapsarbeten som behövs på tilläggsstat kan därför

begränsas till 15 milj. kr. Under anslaget Vissa sysselsättningsfrämjande

åtgärder för handikappade m. fl. måste, trots att möjliga besparingar under

anslaget har tagits i anspråk, på tilläggsstat anvisas ytterligare 35

milj. kr.

Framställning om vidgad försöksverksamhet med inlösen av egnahem

Arbetsmarknadsstyrelsen erinrar om att försöksverksamheten med inlösen

av egnahem har pågått sedan janari 1965. Till utgången av år 1966

har 93 fastigheter lösts in och 45 av de inlösta fastigheterna har sålts.

Inräknat egnahemsägarnas familjer har 382 personer kunnat flyttas genom

inlösenverksamheten, därav 198 hemmavarande barn under 16 år. Nya

anställningar har beretts egnahemsägarna främst inom verkstadsindustrin

och byggnadsverksamheten. I många fall har även egnahemsägares hustru

och vuxna barn kunnat få anställning på inflyttningsorten.

Den hittillsvarande inlösenverksamheten har bedrivits i de fyra nordligaste

länen och har där varit koncentrerad till glesbygdsområden där behovet

av inlösen har varit störst. Inlösen av egnahem behöver emellertid

enligt arbetsmarknadsstyrelsens mening kunna göras även i glesbygdsområden

i andra delar av landet. Erfarenheterna av det ökade antalet företagsnedläggningar

under det senaste året har visat, att det därjämte föreligger

ett uttalat behov av möjligheter att kunna lösa in egnahem även i

vissa industriorter. Speciellt gäller detta vid nedläggning av företag som

dominerar näringslivet i orten. I sistnämnda fall bör fastighet kunna lösas

in om fastighetsägaren på grund av företagsnedläggningen har blivit arbetslös

och arbetslösheten inte kan hävas på annat sätt än genom utflyttning

samt fastigheten inte kan säljas på öppna marknaden utan att dess

ägare lider en avsevärd förlust.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj. ts proposition nr 105 år 1967

Med hänvisning härtill föreslår styrelsen att försöksverksamheten med

inlösen av egnahem vidgas till att gälla orter eller områden där enligt

styrelsens bedömning arbetsmarknadsmässiga skäl föreligger för sådan

inlösen.

Framställning om bidrag till företag för utbildning av äldre arbetskraft

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller att ökande svårigheter att arbetsplacera

vid industrinedläggelser friställd äldre arbetskraft samt medelålders

och äldre arbetslösa i glesbygderna har ställt allt större krav på

arbetsmarknadsverkets utbildningsverksamhet. För att minska de äldres

tveksamhet om den egna förmågan att tillgodogöra sig'' en utbildning har

generösa möjligheter öppnats till provutbildning inom kursverksamhetens

ram. Antalet äldre arbetstagare i denna utbildningsform har också ökat.

Erfarenheten har visat att företagsutbildning för de äldre framstår som en

smidig och praktisk utbildningsform, som direkt tar sikte på bestämda

arbetsuppgifter och som efter utbildningens slut leder till anställning i

företaget.

Den enda möjlighet som vid sidan av lokaliseringsutbildning står till

förfogande för utbildning av äldre arbetskraft i företag är enligt vad styrelsen

anför s. k. provanställning i kombination med utbildning under

högst 3 månader. Under provanställningstiden utgår utbildningsbidrag

med samma belopp som vid omskolningskurserna. För personer som har

friställts från nedlagda industrier och direkt övergår till provanställning

i annat företag framstår dessa bidrag som otillräckliga, i synnerhet om

beloppen reduceras till följd av makes inkomst. Till detta kommer i regel

fackliga krav om att anställning i denna form skall vara förenad med avtalsenliga

löneförmåner.

Styrelsen hemställer därför om bemyndigande att medge utbildning av

äldre arbetskraft i företag i huvudsak på samma ekonomiska och övriga

villkor, som f. n. gäller för handikappade.

Departementschefen

Den ökning av arbetslösheten som gjorde sig märkbar under slutet av

år 1966 har fortsatt under de två första månaderna av år 1967. Samtidigt

har antalet lediga platser sjunkit påtagligt. Utvecklingen framgår av följande

sammanställning.

196(5

1967

okt.

nov.

dec.

jan.

febr.

Lediga platser........

38 117

33 417

33 245

28 054

27 793

Arbetslösa...........

19 251

28 414

32 128

48 657

49 246

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

Antalet lediga platser under sista kvartalet 1966 är betydligt lägre än

under motsvarande tid åren 1963—1965 och ligger på ungefär samma nivå

som åren 1961 och 1962. Nedgången i antalet lediga platser ger dock ett

överdrivet intryck av styrkan i konjunkturavmattningen. Till inte ringa

del torde nämligen nedgången bero på att omsättningen av arbetskraft

sjunkit starkt. Denna ökade stabilitet hos personalen ger naturligtvis utslag

i form av att ett mindre antal lediga platser anmäls hos arbetsförmedlingen.

Arbetslösheten i landet var under oktober 1966 endast något högre än

samma månad under de senaste fem åren med undantag för år 1965, som

i sin helhet kännetecknas av en ovanligt hög sysselsättning. Under de två

sista månaderna 1966 och de två första månaderna 1967 steg arbetslösheten

emellertid snabbt till en högre nivå än de tidigare åren.

Den regionala fördelningen av arbetslösheten präglas av en fortsatt förskjutning

mot södra och mellersta delen av landet. I de båda nordligaste

länen ligger arbetslösheten på oförändrad nivå jämfört med tidigare år.

Dessa län svarar alltså för en mindre andel av den totala arbetslösheten än

tidigare. Anmärkningsvärt är att antalet arbetslösa ökade mellan januari

och februari 1967 med 7 000 i storstadsområdena men minskade med 5 400

i övriga delar av landet.

Av de närmare 50 000 arbetslösa i början av 1967 är inte fullt en tredjedel

byggnadsarbetare.

För att motverka arbetslösheten har inom arbetsmarknadsverket följande

åtgärder vidtagits.

Efter samråd med Sveriges verkstadsförening har arbetsmarknadsstyrelsen

uppdragit åt länsarbetsnämnderna att göra en enkät till metall- och

verkstadsindustriens företag rörande behovet av arbetare och tjänstemän i

samtliga yrken inom branschen. Härutöver bör nämnderna skaffa in uppgifter

om det totala rekryteringsbehovet också på arbetsplatser inom andra

branscher. De rekryteringsbehov som härigenom kommer till länsarbetsnämndernas

kännedom skall följas av omedelbara åtgärder för att tillgodose

denna efterfrågan. Det förutsätts att all förmedlingspersonal deltar

i ackvisitionsarbetet.

Omskolningsverksamheten har intensifierats ytterligare. Under december

1966—januari 1967 var 21 000—22 000 personer i omskolning, vilket var

ca 4 000 fler än föregående år. Under februari tillkom inte mindre än 3 000

nya kursdeltagare och ytterligare ökning av kursverksamheten kan väntas

under de närmaste månaderna. Till följd av denna ökning beräknas förslagsanslaget

till omskolning m. m. som är uppfört med 180 milj. kr. komma

att belastas med 240 milj. kr. under innevarande budgetår.

xintalet personer i beredskapsarbete har ökats från 8 300 i oktober 1966

till 15 600 i februari 1967. Beredskapsarbetena torde sannolikt behöva pågå

något längre fram på våren än under de senaste åren. Som ny form av be
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967

37

redskapsarbete prövas f. n. verkstadsarbete i liten skala. I sammanhanget

bör erinras om att Kungl. Maj :t den 17 februari 1967 uppdragit åt arbetsmarknadsstyrelsen

att inom en kostnadsram av 10 milj. kr. bereda industriell

sysselsättning åt arbetstagare inom textilindustrin. Sysselsättningsstödet

som avses vara flerårigt skall i första hand gälla äldre och handikappade

arbetstagare.

I nu rådande situation på arbetsmarknaden som kännetecknas av att den

allmänna säsongnedgången har förstärkts av en viss konjunktur avmattning

synes det angeläget att förstärka den arbetsmarknadspolitiska beredskapen.

För att kortsiktigt förstärka sysselsättningen under vintermånaderna genom

ökning av beredskapsarbetena i väntan på den allmänna förbättring av sysselsättningsläget

som erfarenhetsmässigt inträder under vårmånaderna har

arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit att anslagen Allmänna beredskapsarbeten

m. m. och Vissa syselsättningsfrämjande åtgärder för handikappade

m. fl. förstärks med 15 resp. 35 milj. kr. Jag biträder styrelsens förslag.

Därjämte har styrelsen lagt fram förslag som särskilt syftar till att underlätta

sysselsättning för äldre arbetstagare.

Styrelsen föreslår att försöksverksamheten med inlösen av egnahem, som

f. n. är begränsad till de fyra nordligaste länen och där hittills har omfattat

fastigheter belägna i glesbygder, får utvidgas till glesbygdsområden i andra

delar av landet. Vidare finner styrelsen det nödvändigt att vid behov kunna

lösa in fastigheter även i tätorter. Styrelsen syftar framför allt på fall av

företagsnedläggningar i orter där företaget är av avgörande betydelse för

sysselsättningen i orten.

Försöksverksamheten har pågått i två år och ett knappt hundratal fastigheter

har hittills lösts in. De erfarenheter av verksamheten som har vunnits

är alltså begränsade. Med hänsyn härtill finner jag det tveksamt om

verksamheten bör utsträckas redan nu. Det kan emellertid visa sig angeläget

att i trängande fall kunna lösa in fastigheter även utanför det nuvarande

försöksområdet. Arbetsmarknadsstyrelsen bör därför ges möjlighet att i sådana

fall lösa in egnahem även utanför det nuvarande försöksområdet.

Yrkesutbildning av äldre arbetstagare i företag kan f. n. ske genom s. k.

provanställning under tre månader, varvid arbetstagaren uppbär utbildningsbidrag

från arbetsmarknadsverket. Vid utbildning av handikappade i

företag uppbär arbetstagaren däremot avtalsenlig lön under utbildningstiden

från företaget, som i gengäld erhåller bidrag med visst i varje särskilt

fall fastställt belopp per studietimme. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår att

utbildning av äldre arbetskraft i företag skall få ske på samma villkor som

gäller för handikappade.

Jag finner det angeläget att på olika vägar försöka minska de svårigheter

som kan uppstå för äldre arbetskraft att få nya anställningar. Inte minst i

det kärvare arbetsmarknadsläge som nu råder kan ålder likaväl som ett

fysiskt eller psykiskt handikapp vara ett hinder för arbetsplacering. Jag

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

föreslår därför att bidrag enligt samma grunder som gäller för utbildning

av handikappade skall kunna utgå till företag som binder sig för att anställa

och utbilda arbetslösa som är 50 år eller äldre.

Beträffande anslaget till Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för

handikappade m. fl. kommer jag att göra hemställan under nästa anslagspunkt.

Här hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) godkänna de ändringar som jag har förordat i det

föregående i fråga om försöksverksamheten med inlösen

av egnahem och bidrag till företag för utbildning av

äldre arbetstagare,

b) till Allmänna beredskapsarbeten m. m. på tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1966/67 anvisa ett

reservationsanslag av 15 000 000 kr., därav förslagsvis

10 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

[2] C 10. Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för handikappade m. fl.

Med hänvisning till vad jag anfört under föregående anslagspunkt hemställer

jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för

handikappade in. fl. på tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av

35 000 000 kr., därav förslagsvis 20 000 000 kr. att avräknas

mot automobilskattemedlen.

[3] C 15. Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade. Under

denna rubrik har för budgetåret 1966/67 anvisats ett förslagsanslag av

3 milj. kr. För samma budgetår har arbetsmarknadsstyrelsen medgivits

att meddela beslut om anordningsbidrag intill ett belopp av 20 milj. kr.

Arbetsmarknadsstyrelsen anför. Till följd av en av styrelsen påskyndad

utbyggnad av den skyddade verksamheten har det för beviljande av bidrag

anvisade rambeloppet tagits i anspråk i sin helhet. Det är vanskligt

för styrelsen att mera exakt beräkna den vidgning av bidragsramen som

kan behövas intill den 1 juli 1967, eftersom såväl ansökan om som

rekvisition av bidrag i de flesta fall beror på resp. huvudmans planläggning

och ekonomiska situation. Av vital betydelse är emellertid att styrelsen

kan rnöta de aktuella behoven utan tidsutdräkt. Styrelsen hemställer

därför att ramen för beviljande av ansökningar om anordningsbidrag

under återstoden av budgetåret vidgas med 10 milj. kr.

Departementschefen

Enligt bestämmelserna om statsbidrag till verkstäder inom arbetsvärden

utgår bidrag för anordnande av lokaler för arbetsprövning, arbetsträning

och skyddad sysselsättning samt anskaffning av första uppsättningen

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

maskiner eller likvärdig utrustning för sådana lokaler. Bidrag beviljas av

arbetsmarknadsstyrelsen. För styrelsens bidragsgivning har för innevarande

budgetår fastställts en ram av 20 milj. kr.

Vid mitten av januari 1967 hade arbetsmarknadsstyrelsen beviljat bidrag

till ett sammanlagt belopp av 19 870 000 kr. Härav faller 14 025 000

kr. på bidrag till anordnande av lokaler för 1 333 platser och 5 845 000 kr.

på anskaffning av maskiner in. in. till 1 153 platser. Den övervägande delen

av dessa platser är avsedd för skyddad sysselsättning.

Till följd av intresset från huvudmännens sida för att bygga ut den

skyddade verksamheten är den ram inom vilken styrelsen kan bevilja

bidrag under innevarande budgetår redan praktiskt taget helt utnyttjad.

Enligt min mening bör ramen vidgas med 2 milj. kr. för att styrelsen

under återstoden av budgetåret skall kunna bevilja bidrag i angelägna

fall där beslut inte kan anstå till nästa budgetår. Jag hemställer, att Kungl.

Maj :t föreslår riksdagen

att medge att beslut om bidrag till anordnande av verkstäder

för handikappade under budgetåret 1966/67 får

meddelas intill ett ytterligare belopp av 2 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

41

Bilaga 7

AVSKRIVNING AV NYA KAPITALINVESTERINGAR

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 mars

1967.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter fråga

om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar på tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1966/67 och anför.

Under innevarande budgetår har begärts investeringsanslag dels på tillläggsstat

I till gällande riksstat, dels på tilläggsstat II. I enlighet med de

principer som hittills tillämpats bör nu, då avskrivningsbehovet för de olika

investeringarna kan överblickas, förslag om erforderliga avskrivningsanslag

föreläggas riksdagen, Skulle nya avskrivningsbehov uppkomma eller ändring

ske i de till grund för här beräknade avskrivningar liggande förhållandena

förutsätter jag, att vederbörliga tillägg och jämkningar vidtas av riksdagen.

Statens allmänna fastighetsfond. Enligt gällande regler för avskrivning av

investeringar i allmänna fastighetsfonden utgör grundavskrivning vid nybyggnader

för ämbetsverk 25 % av anläggningskostnaden och vid nybyggnader

för kriminalvården, sjukhus, forskningsinstitut och skolor 50%.

Kostnader för markförvärv avskrivs inte.

Med tillämpning av dessa grunder bör avskrivningsanslag på tilläggsstat

uppföras i enlighet med följande sammanställning.

Anslag Investering Avskrivning

kr. kr.

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus

in. in................................... 415 000 —

Utbyggande av karolinska sjukhuset.......... 3 000 000 1 500 000

Finansdepartementet:

Ombyggnad av kvarteret Neptunus Större i Stockholm

...................................... 2 500 000 625 000

4 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 105

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

Anslag Investering

kr.

Jordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor in. in. 2 061 000

Handelsdepartementet:

Byggnadsarbeten i Malåträsk för Sveriges geologiska

undersökning ........................ 40 000

Förrådsbyggnad vid Svenska institutet för konserveringsforskning

............... 25 000

Avskrivning

kr.

1 030 000

10 000

13 000

Anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. avser

helt markförvärv, varför ingen avskrivning behövs.

Statens utlåningsfonder. På tilläggsstat II har förts upp ett tilläggsanslag

till studiemedelsfonden om 18,7 milj. kr., vilket bör avskrivas helt. För

tillskott till lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk

m. m. har på tilläggsstat I förts upp ett anslag med 100 000 kr. Då lån som

utgår från denna fond förutsätts löpa med en ränta av 5 % bör, med hänsyn

till att förräntningskravet för statens investeringar fastställts till 5 3/4 %,

denna investering avskrivas med 13 % eller med 13 000 kr. Vidare har på

tilläggsstat II begärts ett tillskott till investeringsanslaget till lånefonden för

bostadsbyggande med 200 milj. kr. Lånen från fonden löper i regel med en

ränta av 4 % och bör därför avskrivas med ca 30 % eller med 60 milj. kr.

Fonden för låneunderstöd. På tilläggsstat II har för tillskott till Uddeval

lavarvet aktiebolag upptagits ett investeringsanslag av 75 milj. kr. Detta

belopp bör avskrivas helt.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

föreslår riksdagen

att till Avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter

angivna fonder på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1966/67 anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Statens allmänna fastighetsfond

Socialdepartementet :

Utbyggande av karolinska sjukhuset ...... 1 500 000

Finansdepartementet :

Ombyggnad av kvarteret Neptunus Större i

Stockholm.............................. 625 000

Jordbruksdepartementet :

Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor

rn m ................................. 1 030 000

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967 43

Handelsdepartementet :

Byggnadsarbeten i Malåträsk för Sveriges geologiska

undersökning.................... 10 000

Förrådsbyggnad vid Svenska institutet för

konserveringsforskning .................. 13 000

Statens utlåningsfonder

Ecklesiastikdepartementet :

Studiemedelsfonden...................... 18 700 000

Jordbruksdepartementet:

Lånefonden till främjande av beredning och

avsättning av fisk m. m................... 13 000

Inrikesdepartementet :

Lånefonden för bostadsbyggande.......... 60 000 000

Fonden för låneunderstöd

Finansdepartementet :

Tillskott till Uddevallavarvet aktiebolag .... 75 000 000

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet

Britta Gyllensten

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

45

Bilaga S

AVSKRIVNING AV OREGLERADE KAPITALMEDELS
FÖRLUSTER
Utdrag

av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott

den 3 mars 1967.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter fråga

om anslag till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster på tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1966/67 och anför.

Extra grundavskrivning på förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap.

Kungl. Maj :t förordnade den 30 juni 1947 bl. a., att vissa redan uppförda

oljelagringsanläggningar skulle per den 1 juli 1947 föras över från

fonden för förlag till statsverket till väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

och förvaltas av dåvarande statens reservförrådsnämnd. Sedermera

har ytterligare ett antal olj elagringsanläggningar in. m. uppförts genom

dåvarande riksnämndens och nuvarande överstyrelsens för ekonomisk

försvarsberedskap försorg.

Genom beslut den 6 juli 1961 uppdrog Kungl. Maj :t åt dåvarande riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap att i samråd med riksrevisionsverket

dels utreda frågan om behov av ytterligare grundavskrivning å

berörda olj elagringsanläggningar, dels utarbeta förslag till redovisningsbestämmelser

och driftstat för en ifrågasatt ny kapitalfond för redovisning

av lagringsanläggningarna.

I skrivelse den 27 september 1963 har överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap

redogjort för behovet av ytterligare grundavskrivning av

förrådsfondens anläggningar. Tre anläggningar med en sammanlagd anläggningskostnad

den 30 juni 1964 av 58 940 000 kr. har beräknats kräva

en total grundavskrivning om 32 436 000 kr. Härav har Kungl. Maj :t i samband

med medelsanvisningarna för respektive budgetår beviljat avskrivningsanslag

om totalt 16 917 000 kr., varför skillnaden 15 519 000 kr. utgör

ett ackumulerat grundavskrivningsbehov.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Knngl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

Två av anläggningarna är bergrumsanläggningar som hyrs ut till priser

motsvarande dem för anläggningar ovan jord. Det totala grundavskrivningsbehovet

har beräknats på skillnaden mellan verkliga anläggningskostnaden

och motsvarande kostnad för en oskyddad anläggning. Den tredje

anläggningen är uthyrd till ett oljeföretag. Behovet av ytterligare grundavskrivning

för denna anläggning har erhållits genom att sätta in de beräknade

värdena i en räntabiiitetskalkyl.

Riksrevisionsverket har i yttrande den 15 januari 1964 ej funnit de av

överstyrelsen gjorda beräkningarna föranleda någon anmärkning. Vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen har i yttrande den 27 januari 1964 tillstyrkt

överstyrelsens framställning.

Departementschefen

Kungl. Maj :t förordnade den 3 juni 1965 att en kapitalfond, benämnd

förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap, skulle inrättas den 1

juli 1965 och förvaltas av överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap.

Till fonden fördes över de oljelagringsanläggningar som redovisades under

väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. De kapitalinvesteringar som

under sistnämnda fond gjorts för ifrågavarande ändamål samt de belopp,

som var uppförda på avskrivningskonto under väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond, överfördes därvid till den nyinrättade fonden. Vidare fastställde

Kungl. Maj :t utgifts- och inkomststat för fonden under budgetåret

1965/66. Sådan stat har därefter fastställts att gälla tills vidare under budgetåret

1966/67.

I samband med att förrådsfonden inrättades förordade överstyrelsen eu

ytterligare grundavskrivning av fonden med 15 519 000 kr. En sådan avskrivning

bör nu komma till stånd. Erforderligt belopp bör anvisas som en

avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster, varifrån överföring

av avskrivningsmedel bör ske.

Efter förslag av överstyrelsen den 14 september 1966 har Kungl. Maj :t

den 4 november 1966 utfärdat förvaltningsföreskrifter för fonden.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen

att till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 anvisa

ett anslag av 15 519 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967

47

Bilaga 9

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

3 mars 1967.

N ärva i-ande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendeixa Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter fråga

om medel för budgetåret 1966/67 till reparations- och underhållskostnader

m. m. under karolinska sjukhusets och byggnadsstyrelsens delfonder

av statens allmänna fastighetsfond och anför.

I

Reparations- och underhållskostnader m. m. under karolinska sjukhusets

delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under anslagsposten till reparations-

och underhållskostnader m. m. har på denna delfond för budgetåret

1966/67 beräknats sammanlagt 4 444 000 kr. Härav har under delposten

till karolinska sjukhuset tagits upp 2 944 000 kr., varav 720 000 kr. avser

särskilda arbeten.

Karolinska sjukhusets direktion har hemställt, att för ändamålet ytterligare

290 000 kr. anvisas under delfonden.

Direktionen har därvid anfört, att för budgetåret anvisade medel trots

stark återhållsamhet vid planläggningen av fastighetsunderhållet inte kommer

att räcka till för att täcka kostnaderna för oundgängligen nödvändiga

reparationsåtgärder. En oproportionerligt stor del av anslagna medel går åt

för reparationer vid inträffade haverier och katastrofsituationer av olika

slag. Direktionen pekar därvid särskilt på reparationer på grund av läckage

i vatten- och avloppssystemen, som inom stora delar av sjukhuset befinner

sig i mycket dåligt skick. Under december 1966 uppstod sålunda brott på

den avloppsledning som passerar genom Solna kyrkogård. Reparationskostnaderna

för detta uppgår till ca 50 000 kr. Vidare framhålls, att den stränga

vintern 1965/66 medfört ett onormalt antal läckage i övrigt på lednings
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

systemen. Merkostnaderna för detta i förhållande till tidigare budgetår har

beräknats till ca 100 000 kr. Ytterligare läckage kan befaras inom den närmaste

tiden.

Inom sjukhuset har vidare ett ökat antal inbrott ägt rum, vilket lett till

reparationskostnader för ca 20 000 kr. Direktionen har funnit det nödvändigt

att vidta olika åtgärder för att skydda sjukhusets lokaliteter mot

åverkan och förhindra ytterligare stölder av dyrbar utrustning. Ökad bevakning

har införts. En förbättrad övervakning av området och lokalerna

förutsätter dels komplettering av befintligt staket, dels anordningar för inoch

utpassningskontroll vid huvudentrén. Direktionen anser det nödvändigt

att snabbt vidta dessa åtgärder, vilka kostnadsberäknats till ca 120 000

kr.

Direktionen finner alltså totalt ett belopp av (50 000 + 100 000 + 20 000

-f 120 000) 290 000 kr. erforderligt för att täcka nämnda kostnader.

Departementschefen

Som framgår av sjukhusdirektionens framställning har karolinska sjukhuset

åsamkats vissa oförutsedda kostnader på grund av läckage i ledningssystemen

och ökat antal inbrott. Dessa kostnader finner jag i likhet

med direktionen vara så stora, att de inte utan förfång för den ordinarie

underhållsverksamheten kan rymmas inom ramen för det belopp som under

sjukhusets delfond av statens allmänna fastighetsfond tagits upp för

löpande reparations- och underhållsarbeten in. m. Jag förordar, att sammanlagt

150 000 kr. beräknas för reparation av ledningar och 20 000 kr.

för reparationer på grund av inbrott, således totalt 170 000 kr.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen

att i staten för statens allmänna fastighetsfond, karolinska

sjukhusets delfond, under anslagsposten Reparations-

och underhållskostnader m. m. för budgetåret 1966/

67 beräkna ett belopp av ytterligare 170 000 kr.

II

Reparations- och underhållskostnader m. m. under byggnadsstyrelsens delfond

av statens allmänna fastighetsfond. Under anslagsposten till reparations-

och underhållskostnader m. in. har på medicinalstyrelsens delfond

för budgetåret 1966/67 beräknats 7 788 000 kr., varav för löpande underhåll

6 868 000 kr. och för särskilda arbeten 920 000 kr. Sistnämnda belopp

har avsetts för arbeten vid Sidsjöns sjukhus och Vipeholms sjukhus. Med

hänsyn till att huvudmannaskapet för mentalsjukvården skulle övergå till

landstingen den 1 januari 1967 har medel för löpande underhåll under delfonden

beräknats endast för första hälften av budgetåret. Ett fåtal sjukhusbyggnader

ägs fortfarande av staten. Dessa har enligt Kungl. Maj :ts beslut

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

den 9 december 1966 överförts till byggnadsstyrelsens delfond. I samband

därmed har medicinalstyrelsens delfond upphört.

Medicinalstyrelsen har anhållit om bemyndigande att, med anlitande av

de medel som ställts till styrelsens disposition, till Kronobergs läns landsting

den 30 juni 1967 betala 600 000 kr. som bidrag till renoveringsarbeten

vid S:t Sigfrids sjukhus.

I enlighet med avtalet den 19 januari 1966 mellan staten och Kronobergs

läns landsting angående landstingets övertagande av statens mentalsjukvård

inom landstingsområdet m. m. har S:t Sigfrids sjukhus övertagits

av landstinget den 1 januari 1967. I protokollsanteckning till avtalet förklaras,

att av medicinalstyrelsen planerade arbeten i vårdpaviljongen K 36

enligt anslagsskrivelsen för innevarande budgetår skall sättas igång och

såvitt möjligt slutföras under år 1966.

Under hänvisning till detta har medicinalstyrelsen i sin framställning

anmält, att två alternativa förslag utarbetats för renovering av paviljongen,

varav det ena kostnadsberäknats till 1 660 000 kr. och det andra till 1 milj.

kr. Inget av förslagen har lagts till grund för renoveringen, då kostnaderna

visat sig för höga i förhållande till disponibla medel. Förhandlingar har

därför förts mellan styrelsen och landstinget. Parterna har enats om att

— i stället för att upprustning sker genom statens försorg — staten ställer

ett belopp om 600 000 kr. till landstingets förfogande för utförande av renoveringsarbetena

vid sjukhuset. Beloppet skall enligt överenskommelsen

utbetalas den 30 juni 1967.

D e partemen t s chef en

Som framgår av det föregående har staten i avtalet med Kronobergs läns

landsting angående landstingets övertagande av den statliga mentalsjukvården

i länet åtagit sig att ombesörja vissa ombyggnadsarbeten vid paviljong

K 36 vid S:t Sigfrids sjukhus. Enligt numera träffad överenskommelse

skall landstinget sköta ombyggnadsarbetena mot att staten till täckande

av kostnaderna härför utbetalar 600 000 kr. den 30 juni 1967. För

ändamålet finns medel inte anvisade tidigare. Det är därför nödvändigt, att

ytterligare 600 000 kr. beräknas under anslagsposten till reparations- och

underhållskostnader m. in. under byggnadsstyrelsens delfond.

Som erinrats om i det föregående har medel för underhåll av de sjukhus

för psykiatrisk vård som staten äger efter den 1 januari i år inte beräknats

för första halvåret 1967. Byggnadsstyrelsen har hemställt, att för

detta ändamål ytterligare 1 milj. kr. beräknas under delposten. Kostnaderna

torde emellertid kunna bestridas med anlitande av medel som blivit tillgängliga

genom att vissa tidigare planerade projekt inte kommit till stånd.

Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att besluta härom.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

att i staten för statens allmänna fastighetsfond, byggnadsstyrelsens

delfond, under anslagsposten Reparationsoch

underhållskostnader m. m. för budgetåret 1966/67 beräkna

ett belopp av ytterligare 600 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

51

Bilaga 10

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen år 1967 begärda anslag på tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1966/67 utöver de i prop. 1967: 2

upptagna anslagen

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

IV. Försvarsdepartementet

N 1 Reglering av prisstegringar .......................... 130 000 000

N 4 Kostnader för svenska FN-styrkor m. m., reservationsanslag 29 500 000

N 6 Svenska övervakningskontingenten i Korea, reservationsanslag

............................................ 960 000

160 460 000

V. Socialdepartementet

H 6 Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimer
lasarettet

m. m., reservationsanslag............... 625 000

Hll Utrustning vid akademiska sjukhuset i Uppsala, reservationsanslag

...................................... 544 000

1 169 000

VI. Kommun ikaiionsdepartementet

D 16 Understöd åt skärgårdsrederier m. m., reservationsanslag .. 210 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet

D 7 a Bidrag till vissa elevorganisationer, förslagsanslag........ 180 000

IX. Jordbruksdepartementet

A 5 Kommittéer m. m., reservationsanslag.................. 420 000

D 7 Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd,

reservationsanslag ................................ 571 000

M 6 Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m., reservationsanslag

.................................... 2 500 000

3 491 000

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

XI. Inrikesdepartementet

C 9 Allmänna beredskapsarbeten m. m., reservationsanslag, därav

förslagsvis 10 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

................................. 15 000 000

C 10 Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för handikappade

m. fl., reservationsanslag, därav förslagsvis 20 000 000 kr.

att avräknas mot automobilskattemedlen ............ 35 000 000

50 000 000

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.

42 Utredning angående riksdagens hus m. m., reservationsanslag

.......................................... 945 000

Summa egentliga statsutgifter 216 455 000

B. Utgifter för statens kapitalfonder

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

B. Statens allmänna fastighetsfond

S o c i a 1 d e p^a rte mentet:

10 Utbyggande av karolinska sjukhuset (III: 10), reservationsanslag

.......................................... 1 500 000

Finansdepartementet:

13 a Ombyggnad av kvarteret Neptunus Större i Stockholm

(III: 16 a), reservationsanslag ...................... 625 000

Jordbruksdepartementet:

17 Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. (III: 20),

reservationsanslag................................ 1 030 000

Handelsdepartementet:

17 a Byggnadsarbeten i Malåträsk för Sveriges geologiska undersökning

(III: 20 a), reservationsanslag................ 10 000

17 b Förrådsbyggnad vid Svenska institutet för konserverings
forskning

(III: 20 b), reservationsanslag .............. 13 000

3 178 000

D. Statens utlåningsfonder

E?c klesiastikdeparte m[e n t e t:

1 Studiemedelsfonden (V: 5), reservationsanslag............ 18 700 000

Jordbruksdepartementet:

3 a Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av

fisk m. m. (V: 9), reservationsanslag.................. 13 000

Inrikesdepartementet:

4 Lånefonden för bostadsbyggande (V: 11), reservationsanslag 60 000 000

78 713 000

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967

53

E. Fonden för låneunderstöd

Finansdepartementet:

6 a Tillskott till Uddevallavarvet aktiebolag (VI: 9 a), reservationsanslag

...................................... 75 000 000

156 891 000

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

1 Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster ........ 15 519 000

Summa utgifter för statens kapitalfonder 172 410 000

Summa för driftbudgeten 388 865 000

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

VI. Fonden för låneunderstöd

Försvarsdepartementet:

a Lån till bostadsrättsföreningen Musköten .............. 1 400 000

Finansdepartementet:

9 a Tillskott till Uddevallavarvet aktiebolag................ 75 000 000

76 400 000

Summa för kapitalbudgeten 76 400 000

MARCUS BOKTR. STHLMI967 670250

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

20 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (20)

20 kopplingar.

  1. Rskr. 1967:301 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om ytterligare anslag på tilläggsstat IT till riksstaten för budgetåret 1966167 till avskrivn a1 i texten
  2. SU 1967:127 Memorial angående tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1966/67. s. 1 i texten
  3. SU 1967:120 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om ytterligare anslag på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 till avskrivning av oregler s. 1 i texten
  4. SU 1967:121 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter på tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1966/67, i vad propositionen s. 2 i texten
  5. Rskr. 1967:174 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för hudgetåret 1966/67, såvitt a1 i texten

Visa alla 20