Angående ytterligare utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67
1967-03-03 · 51 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 49 av 51 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1967:105, Angående ytterligare utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967
1
Nr 105
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare utgifter
på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1966/67; given Stockholms slott den 3 mars 1967.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om
vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
BERTIL
G. E. Sträng
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
3 mars 1967.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.
De anslag som 1966 års riksdag anvisat sedan riksstaten för budgetåret
1966/67 fastställts har uppförts på tilläggsstat I (prop. 1966:136, 147 och
150, BoU 57, SU 164, rskr 389). Vidare bär vid början av innevarande års
riksdag begärts anslag på tilläggsstat II till nämnda riksstat (prop. 1967: 2
och 30, BoU 4).
1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 105
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967
Ytterligare anslagsframställningar på tilläggsstat under löpande budgetår
har nu ansetts erforderliga. De bör föreläggas riksdagen i en gemensam
proposition avseende ytterligare utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1966/67.
De framställningar om anslag på tilläggsstat som Kungl. Maj :t beslutar
om denna dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över försvars-, social-, kommunikations-,
finans-, ecklesiastik-, jordbruks- och inrikesärenden. Utdrag
av dessa protokoll bör biläggas den gemensamma propositionen som bilagor
1—9. En sammanställning över av Kungl. Maj :t på tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1966/67 t. o. m. denna dag begärda anslag utöver de i
prop. 1967:2 upptagna anslagen torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta
ärende som bilaga 10.
Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj :t i en gemensam proposition
förelägger riksdagen de förslag om anslag på tilläggsstat IT, m. m.,
som framgår av nämnda utdrag av statsrådsprotokollet.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967
3
Bilaga 1
FÖRSVARSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
3 mars 1967.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler de
ärenden under försvarsdepartementets handläggning som angår utgifter på
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Fjärde huvudtiteln
N. Diverse
[1] N 1. Reglering av prisstegringar. Till reglering av prisstegringar på
fjärde huvudtiteln har på riksstaten för innevarande budgetår anvisats 100
milj. kr. (prop. 1966: 1 bil. 6, SU 4, rskr 4).
Anslaget till reglering av prisstegringar skall utnyttjas för att -— som
närmare framgår av prop. 1959: 119, 1964: 110 (s. 34) och 1967: 1 (bil. 6 s.
178) — täcka sådana pris- och löneökningar under reservationsanslag och
obetecknade anslag under fjärde huvudtiteln som inträffar från den tidpunkt
i vars prisläge anslagen har beräknats intill utgången av det budgetår
för vilket de har anvisats. Utgift under anslaget innebär att medel förts
över för förbrukning under annat anslag.
Som framgår av vad jag anfört vid anmälan av frågan om anslag till
reglering av prisstegringar under begränsade anslag för budgetåret 1967/68
(prop. 1967: 1 bil. 6 s. 181) står det klart att det för innevarande budgetår
opaginerad Kontrollera mot PDF
i
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967
anvisade prisregleringsanslaget med hänsyn till prisutvecklingen inte kommer
att räcka. Ytterligare medel för prisreglering bör därför anvisas på
tilläggsstat II.
I prop. 1967: 1 angavs indexläget i november 1966 för samtliga reservationsanslag
till 107,2. Gjorda prisberäkningar för december 1966 och januari
1967 ger ett genomsnittsindextal för dessa anslag av 108,3. Om hittillsvarande
prisutveckling blir bestående under återstoden av budgetåret
kommer det sammanlagda medelsbehovet för prisreglering under innevarande
budgetår att uppgå till inemot 230 milj. kr. Jag föreslår därför, att
tilläggsstatsanslagets belopp bestäms till 130 milj. kr.
Höjningen den 1 mars 1967 av den allmänna varuskatten medför kostnadsökningar
inom försvaret. I enlighet med gällande riktlinjer för prisomräkning
av försvarshuvudtiteln bör denna kompenseras för inträffade
kostnadsökningar. Det bör liksom tidigare ankomma på Kungl. Maj :t att
reglera tillvägagångssättet för beräkning av kompensationen. Detta bör ske
på principiellt samma sätt som tillämpades efter det att varuskatten hade
höjts den 1 juli 1965 (prop. 1965: 105 bil. 2, SU 61, rskr 187).
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att
till Reglering av prisstegringar på tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1966/67 anvisa ett anslag av
130 000 000 kr.
[2] N 4. Kostnader för svenska FN-styrkor in. m. Medel för en svensk beredskapsstyrka
anvisades första gången efter förslag av Kungl. Maj :t i prop.
1956:198 (SU 179, rskr 359) på tilläggsstat till budgetåret 1956/57. Sedermera
har för svenska FN-styrkors verksamhet in. in. anvisats ytterligare
medel under budgetåren 1957/58—1965/66. Fr. o. in. budgetåret 1965/66
anvisas medel för de årliga kostnaderna inom Sverige i samband med rekrytering,
utbildning och organisering av den svenska beredskapsstyrkan
m. m. under förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst, medan kostnader
för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige samt för viss personal
vid Sveriges ständiga representation i FN betalas från förevarande anslag.
Sammanlagt har för FN-styrkors verksamhet på tilläggsstat anvisats
301250 000 kr. Anvisade medel har, såsom beräknades i prop. 1966:150
(SU 157, rskr 382), räckt t. o. in. utgången av år 1966.
Huvuddelen av ifrågavarande kostnader avses bli ersatt av FN. Hittills har
från FN influtit 235 298 528 kr. avseende kostnader för tiden intill utgången
av år 1965. Från FN inflytande ersättningar tillgodoförs inkomsttiteln Övriga
diverse inkomster.
Genom beslut den 30 december 1966 har den svenska FN-insatsen på
Cypern förlängts längst intill utgången av juni 1967. Kostnaderna för tiden
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967
5
januari—juni 1967 kan beräknas till ca 2 350 000 kr. för månad eller sammanlagt
14,1 milj. kr.
Enligt beslut den 27 januari 1967 skall en svensk beredskapsbataljon om
ca 535 man under april 1967 avlösa en dansk-norsk bataljon i Främre
Orienten. Den svenska beredskapsstyrkan skall tjänstgöra i Främre Orienten
under ett år. Kostnaderna beräknar jag till 1,2 milj. kr. för månad eller
sammanlagt 14,4 milj. kr.
Behovet av ytterligare medel för FN-styrkorna på Cypern och i Främre
Orienten uppgår således till (14 100 000 -f 14 400 000) 28 500 000 kr. Med
hänsyn till dels vissa eftersläpande sjukvårdskostnader för tidigare FNstyrkor,
dels till vissa oförutsedda kostnader som kan uppkomma i samband
med organiserandet av den nya styrkan i Främre Orienten bör härutöver ett
belopp av 1 milj. kr. beräknas som allmän medelsreserv. Jag beräknar alltså
anslagsbehovet till 29,5 milj. kr.
Medel härför bör begäras på tilläggsstat II till riksstaten för innevarande
budgetår. Kostnader som förskottsvis betalats från anslaget till oförutsedda
utgifter bör slutligt belasta förevarande anslag. Med hänsyn till de många
oförutsedda faktorer som ligger i anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt
att även i fortsättningen anlita anslaget till oförutsedda utgifter. Frågan om
täckning av sålunda betalda kostnader bör få tas upp framdeles.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen
att till Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. på tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag
av 29 500 000 kr.
[3] N 6. Svenska övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag i prop.
1953: 234 anvisade riksdagen på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1953/54 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag av 5 milj. kr. till
svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna i Korea.
Den svenska repatrieringskontingenten upplöstes efter slutfört uppdrag i
mars 1954. Övervakningskontingentens uppdrag pågår alltjämt, men dess
personal har starkt reducerats och uppgår nu till nio personer mot omkring
90 personer i mars 1955.
För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen under
förevarande anslagsrubrik efter förslag av Kungl. Maj :t anvisat sammanlagt
13 680 000 kr. (jfr senast prop. 1966:105, SU 80, rskr 195). Hittills har
således 18 680 000 kr. anvisats för ifrågavarande ändamål. Anvisade medel
täcker kostnaderna för kontingentens verksamhet t. o. m. december 1966.
Det kan alltjämt inte bedömas hur länge övervakningskontingenten i
Korea kan behöva försätta sin verksamhet. Medel för verksamheten bör
emellertid beräknas för tiden t. o. in. utgången av år 1967. Jag anser, att
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967
kontingentens personalstyrka även i fortsättningen bör hållas så låg som
möjligt.
För den fortsatta verksamheten räknar jag med ett medelsbehov av
80 000 kr. för månad. För år 1967 erfordras således 960 000 kr. Summan måste
betraktas som ungefärlig med hänsyn till svårigheterna att beräkna vissa utgiftsposter
samt möjligheten av en kommande avveckling av kontingentens
verksamhet. Ett eventuellt behov av ytterligare medel får tillgodoses genom
anlitande av anslaget till oförutsedda utgifter. Frågan om täckning av
sålunda bestridda kostnader torde få anmälas framdeles.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen
att till Svenska övervakningskontingenten i Korea på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1966/67 anvisa ett
reservationsanslag av 960 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
Fonden för låneunderstöd
[4] a. Lån till bostadsrättsföreningen Musköten. Bostadsrättsföreningen
Musköten hemställer i skrivelse den 20 februari 1967 att föreningen beviljas
ett lån om 2,5 milj. kr. för att uppföra bostäder för personal vid Ostkustens
örlogsbas, som efter basens utflyttning till Muskö kommer att tjänstgöra där.
Av skrivelsen framgår bl. a.
I syfte att tillhandahålla bostäder för personal vid Ostkustens örlogsbas i
samband med basens utflyttning till Muskö har bildats en bostadsrättsförening,
benämnd Musköten, med ändamål bl. a. att, efter förvärv av egendom
inom ösmo kommun, åt sina medlemmar upplåta bostäder och andra
lägenheter med nyttjanderätt för obegränsad tid. I föreningens interimsstyrelse
ingår representanter för örlogsbasen, ösmo kommun och försvarsstabens
personalvårdsbyrå. Genom avtal med Ösmo kommun har föreningen
erhållit option på ett markområde vid sjön Muskan i Ösmo. På detta område
avser föreningen att låta uppföra trevåningshus med sammanlagt 288
bostadslägenheter. Lägenheterna beräknas kunna vara färdigställda den 1
juli 1969. Produktionskostnaden har beräknats till totalt 22,8 milj. kr. Finansieringen
av företaget avses i första hand ske genom utnyttjande av det
normala statliga bostadsstödet, lån i öppna kapitalmarknaden samt egna
insatser från föreningens medlemmar. Härutöver föreligger enligt föreningens
beräkningar behov av ett särskilt lån om 2,5 milj. kr. Föreningen räknar
med att genomförandet av den planerade bostadsbebyggelsen kommer
att medföra betydande besparingar för statsverket genom minskade utgifter
för traktamenten och reseersättningar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 196/
Överbefälhavaren
Överbefälhavaren tillstyrker föreningens framställning och framhåller att
utflyttningen av örlogsbasen medför stora omställningsproblem för de mer
än 1 000 befattningshavarna vid basen. Bostadsfrågan måste tillmätas stor
betydelse när det gäller att lösa dessa problem. Det är därför angeläget att
föreningen bereds möjlighet att fullfölja sina planer på att bygga bostäder i
Ösmo för ifrågavarande personal.
Departementschefen
För att anskaffa bostäder för personal som skall tjänstgöra vid Ostkustens
örlogsbas när basen flyttats till Muskö har bildats en bostadsrättsförening
benämnd Musköten. Föreningen planerar att uppföra bostadshus med
sammanlagt 288 lägenheter vid sjön Muskan i Ösmo. Avsikten är att bostäderna
skall kunna erbjudas personalen till den 1 juli 1969, då flyttningen av
örlogsbasen skall vara i huvudsak genomförd enligt beslut av Kungl. Maj :t.
Produktionskostnaden för byggnadsföretaget har beräknats till totalt 22,8
milj. kr. Byggstart av en första etapp beräknas ske våren 1967.
Föreningen har ansökt om ett lån på 2,5 milj. kr. vid sidan av de lån som
utgår till vanlig bostadsproduktion. Av detta belopp avses 1,4 milj. kr. för
förvärv av mark från Ösmo kommun och 1,1 milj. kr. för projektering och
förberedelsearbeten. I första hand gäller föreningens begäran ett stöd med
finansieringen under projektets genomförande. Därutöver avser den ett mera
långsiktigt engagemang från statens sida.
I princip finns det ingen anledning att frångå det för bostadsproduktion
normala finansieringssättet. Eftersom det emellertid är angeläget att underlätta
personalens omställningssvårigheter i samband med örlogsbasens utflyttning,
tillstyrker jag att föreningen beviljas ett lån på 1,4 milj. kr. till
kostnaderna för markförvärvet. Övriga kostnader för projektet torde få finansieras
på sedvanligt sätt.
Det föreslagna lånet bör avse tiden för projektets genomförande. Om synnerliga
skäl skulle föreligga bör dock Kungl. Maj :t ha möjlighet att helt
eller delvis förlänga detta särskilda lån. Projektets långsiktiga finansiering
får ske med sedvanliga bostadslån. I sammanhanget bör nämnas att flertalet
av dem som berörs av utflyttningen torde ha möjlighet att vid behov erhålla
statliga bostadsanskaffningslån hos postbanken.
Räntan för lånet bör fastställas till statens långsiktiga obligationsränta
med ett tillägg av 0,25 %. Lånet bör vara amorteringsfritt till dess byggnadsprojektet
är slutfört. Övriga villkor för lånet torde få fastställas av
Kungl. Maj :t.
Anslag för detta lån bör föras upp på tilläggsstat II för budgetåret 1966/
67 under fonden för låneunderstöd. Vidare bör lånet ligga inom den bestämda
ramen för försvarsutgifterna. Avdrag med ifrågavarande belopp,
1,4 milj. kr., bör därför göras i samband med den slutliga prisregleringen
av försvarsutgifterna för innevarande budgetår.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Lån till bostadsrättsföreningen Musköten på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1966/67 anvisa ett
investeringsanslag av 1 400 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967
9
Bilaga 2
SOCIALDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj. f
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 mars
1967.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler härefter de
ärenden under socialdepartementets handläggning som angår utgifter på
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Femte huvudtiteln
H. Universitetssjukhus m. m.
[1] H 6. Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet
m. m. Till detta ändamål har för budgetåret 1966/67 anvisats ett reservationsanslag
av 2,1 milj. kr.
Vid den av riksdagen år 1963 beslutade upprustningen av serafimerlasarettet
skall Stockholms stad bestrida 60 % och staten 40'' % av byggnadskostnaderna.
Byggnadsåtgärderna handhas av byggnadsstyrelsen. Upprustningen
av lasarettet skall vara avslutad senast den 1 juli 1967 (prop. 1965:
190, SU 216, rskr 40i9). Den har delats upp i fem etapper, varav tre slutförts.
Första byggnadsetappen avsåg i huvudsak den medicinska kliniken.
Den andra etappen omfattade upprustning av f. d. neurokirurgibyggnaden
samt ytterligare arbeten inom den medicinska kliniken. Tredje etappen har
främst omfattat upprustning för den kirurgiska kliniken och nybyggnad för
akutmottagning m. m. Den pågående fjärde byggnadsetappen avser närmast
ombyggnad för bakteriologiskt laboratorium, medan den kommande femte
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967
etappen huvudsakligen omfattar en upprustning av poliklinik- och laboratoriebyggnaderna.
För upprustningen gäller en total kostnadsram av
15 830 000 kr. i prisläget den 1 april 1966 (prop. 1967: 1 bil. 7 s. 101).
Byggnadsstyrelsen
Kostnaderna för andra och tredje byggnadsetapperna av serafimerlasarettets
upprustning har ökat med sammanlagt 1,4 milj. kr. Några besparingar
vid utförandet av övriga etapper kan inte göras. Styrelsen föreslår,
att på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1966/67 anvisas 260 000 kr.
för bestridande av statens andel av upprustningskostnaderna.
Svårigheterna är stora att beräkna kostnaderna för ombyggnadsarbeten
i så gamla husdelar och installationer, som här varit fråga om. De inventeringar
som krävs för att fastställa byggnadernas och installationernas tillstånd
kan vanligtvis utföras endast efter det arbetena satts igång. Dessa svårigheter
har i hög grad gällt andra och tredje etapperna, vilka i jämförelse
med övriga etapper inneburit betydligt mer omfattande ingrepp i byggnadsdelar
och installationer. Vidare har kostnadsökningar konstaterats för arbeten
med pannanläggningen samt arbeten för att uppfylla oeftergivliga krav
på brandskydd, ventilation och elinstallationer. Det är även svårt att bygga
vid full drift av sjukhuset med åtföljande evakueringsproblem, byggprovisorier
och oförberedda improvisationer i etapplaneringen. Dessa irrationella
faktorer ger kostnader som är ytterligt svåra att beräkna före igångsättningen.
Kostnadsökningarna har anmälts till Stockholms stads sjukvårdsstyrelse.
Följande investeringsplan läggs fram.
Investeringsplan
(1 000-tal kr.)
Byggnadsetapp
Kostnadsram
Medelsförbrukning
Bygg-
start
Färdig-
stäl-
lande
1.4.65
1.4.66
Faktisk
t. o. m.
1965/66
Beräknad för
1966/67
1967/68
Etapp I ..................
2 970
3 010
3 010
__
_
2.64
9.65
Etapp II ..................
3 010
3 490
3 038
404
48
10.64
9.66
Etapp III..................
14 848
6 270
2 933
2 000
1 337
4.65
2.66
Etapp IV och V............
4 240
4 460
959
2 300
1 000
3.66
1.68
Summa
15 068
17 230
9 940
4 704
2 385
Statens andel ..............
6 027
6 892
3 976
1 881
954
Stadens andel..............
9 041
10 338
5 964
2 823
1 431
1 Prisläge 1/7 1964.
Departementschefen
Till den upprustning av serafimerlasarettet, som utförs av byggnadsstyrelsen,
har statsmakterna hittills ställt sammanlagt 6 550) 000 kr. till för
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967
11
fogande, motsvarande en beräknad total byggnadsverksamhet för 15,7 milj.
kr. Vid beräkningen har särskild hänsyn tagits till vissa inredningskostnader
(prop. 1964: 190'' s. 15, SU 200'', rskr 385). En uppräkning av fastställda
kostnadsramar för de olika byggnadsetapperna till prisläget den 1
april 1966 har sedermera skett. Sålunda har beslutade åtgärder beräknats
i nämnt prisläge kosta totalt 15 830 000 kr. (prop. 1967:1 bil. 7 s. 101).
Därtill kommer 35 009 kr. för anordnande av viss brandalarmanläggning
vid lasarettet, varom beslut redan fattats.
Under åberopande av flera omständigheter— främst svårigheterna att i
förväg rätt bedöma kostnaderna vid ombyggnad i gamla byggnadskroppar
samt de komplikationer som följer av att sjukhusdriften måste fortgå i
full utsträckning under pågående byggnadsarbeten — vilka gjort det svårt
för byggnadsstyrelsen att hålla sig inom uppdragna ramar, har styrelsen
redovisat ytterligare sammanlagt 1,4 milj. kr. i kostnader för upprustningen.
Mot bakgrunden av vad styrelsen anfört finner jag att redan inträffade
kostnadsökningar bör godtas. Jag förutsätter att inga ytterligare
överskridanden av kostnadsramarna skall ske.
Sammanlagt torde byggnadsåtgärder m. m. för serafimerlasarettets upprustning
komma att kosta 17 265 G00i kr. i prisläget den 1 april 1966. Enär
som nämnts medel beräknats motsvarande totalt 15,7 milj. kr., återstår således
att anvisa statens andel av överskjutande 1 565 000 kr. Statens andel
blir 626 000 kr.
Byggnadsstyrelsen har begärt 260 000 kr. för innevarande budgetår. Det
synes mig emellertid ändamålsenligt att medelsanvisning för slutförandet
av pågående upprustning av serafimerlasarettet sker i ett sammanhang.
I prop. 1967: 1 (bil. 7 s. 101) har jag vid min anmälan av förevarande
reservationsanslag för budgetåret 1967/68 anfört, att det av byggnadsstyrelsens
redovisning av medelsbehovet framgick, att anslaget kunde föras
upp med endast ett formellt belopp av 1 000 kr. för nämnda budgetår.
Jag beräknar alltså nu ett ytterligare medelsbehov under anslaget av
625 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid
serafimerlasarettet m. m. på tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 625 000
kr.
[2] H 11. Utrustning vid akademiska sjukhuset i Uppsala. Till detta ändamål
har för budgetåret 1966/67 anvisats ett reservationsanslag av 3 550 000
kr.
I. Statens förhandling snämnd
Vissa avtal och överenskommelser rörande akademiska sjukhuset i Uppsala
in. in. har träffats under förbehåll om godkännande av Kungl. Maj :t
och — i vissa fall — berörda landsting, nämligen
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967
a) överenskommelse om Uppsala läns landstings kostnadsandel i den
löpande utrustningsanskaffningen till akademiska sjukhuset i Uppsala,
b) överenskommelse om Stockholms läns landstings kostnadsandel i den
löpande utrustningsanskaffningen till akademiska sjukhuset i Uppsala,
c) avtal om ändring av 1961 års avtal om utbyggnad av akademiska
sjukhuset i Uppsala,
d) avtal om tillägg till 1963 års avtal om samarbete beträffande regionsjukvård
vid akademiska sjukhuset i Uppsala,
e) avtal om anordnande av forskning och utbildning i geriatrik i Uppsala
samt
f) avtal om ändring av 1954 års avtal rörande samarbete för drift av
akademiska sjukhuset i Uppsala.
Utrustningsfrågor
a) och b) Överenskommelserna har följande lydelse.
Mellan statens förhandlingsnämnd och Uppsala läns landsting har —
under förbehåll om godkännande av Kungl. Maj :t — träffats följande överenskommelse.
Överenskommelse
mellan staten och Uppsala läns landsting angående beräkning av landstingets
kostnadsandel i den s. k. löpande utrustningsanskaffningen till akademiska
sjukhuset i Uppsala.
1. Landstingets andel av den s. k. löpande utrustningsanskaffningen till
akademiska sjukhuset skall utgöra
K
87K X VI
300 x Vt
kronor, varvid K mot
-
svarar kostnaderna för den löpande utrustningsanskaffningen till sjukhuset
(exkl. de psykiatriska klinikerna) respektive budgetår samt VI och Vt det
vårddagantal, som belöper på patienter från Uppsala län respektive totala
antalet vårddagar vid sjukhuset (exkl. de psykiatriska klinikerna).
2. Denna överenskommelse skall gälla från och med den 1 juli 1968.
3. För budgetåren 1965/66—1967/68 fastställes landstingets kostnadsandel
i den löpande utrustningsanskaffningen till 37,5 procent.
Mellan statens förhandlingsnämnd och Stockholms läns landstings förvaltningsutskott
har — under förbehåll om godkännande av Kungl. Maj :t
och Stockholms läns landsting — träffats följande överenskommelse.
Överenskommelse
mellan staten och Stockholms läns landsting angående beräkning av landstingets
kostnadsandel i den s. k. löpande utrustningsanskaffningen till akademiska
sjukhuset i Uppsala.
1. Utöver den ersättning, som landstinget har att erlägga enligt § 3 1959
års avtal rörande vård av sjuka från Stockholms län vid akademiska sjukhuset
i Uppsala, skall landstinget till den s. k. löpande ntrustningsanskaff
ningen
årligen bidraga med X kronor, varvid K motsvarar kost
naderna
för den löpande utrustningsanskaffningen till sjukhuset (exkl. de
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967
13
psykiatriska klinikerna) respektive budgetår samt VI och Vt det vårddagantal,
som belöper på patienter från Stockholms län respektive det totala
vårddagantalet vid sjukhuset (exkl. de psykiatriska klinikerna).
2. Denna överenskommelse skall gälla från och med den 1 juli 1985.
Den utrustning, som anskaffas till akademiska sjukhuset i Uppsala är
dels sådan, som har direkt anknytning till sjukhusets utbyggnad, dels sådan,
som sammanhänger med ombyggnads-, ändrings- och förbättringsarbeten,
dels ock s. k. löpande utrustningsanskaffning.
I 1961 års avtal mellan staten och Uppsala läns landsting angående utbyggnad
av akademiska sjukhuset i Uppsala, m. m. (prop. 1961: 79, SU 97,
rskr 265) samt i 1963 års regionsjukvårdsavtal (prop. 1963: 1 bil. 7 s. 461,
SU 5, rskr 5) har fördelningen av den del av utrustningskostnaderna, som
är att direkt hänföra till sjukhusets utbyggnad, reglerats på så sätt att staten
svarar för 40 % och Uppsala läns landsting och regionlandstingen för
vardera 30 % av kostnaderna.
Vad beträffar den löpande utrustningsanskaffningen har enligt praxis
staten och Uppsala läns landsting i princip stått för hälften vardera av
kostnaderna. I den mån denna hälftendelning hänför sig till byggnadsföretag,
som omfattas av det av 1958 års B-riksdag och landstinget godkända
förslaget till reviderad generalplan för akademiska sjukhusets utbyggande,
har detta dock skett med uttrycklig reservation från landstingets sida för
en omprövning av'' landstingets andel i dessa kostnader.
På grundval av erfarenheter från andra undervisningssj ukhus har parterna
enats om att betrakta två tredjedelar av den löpande utrustningsanskaffningen
som nyanskaffning och en tredjedel som ersättningsanskaffning.
Denna fördelning av den löpande utrustningsanskaffningen sammanhänger
bl. a. med utvecklingen på apparat- och instrumentområdena
och innebär, att exempelvis en försliten röntgenapparat ofta ersätts med
en ny, som beträffande kapacitet och data i övrigt så väsentligt skiljer sig
från den gamla, att det endast till en mindre del kan anses vara fråga om
ersättningsanskaffning.
Vid fördelningen av kostnaderna för den löpande utrustningsanskaffningen
vid sjukhuset skulle således två tredjedelar anses hänförliga till
nyanskaffning och som sådan betraktas som en kapitalkostnad, varav Uppsala
läns landsting — på samma sätt som vid fördelningen av kapitalkostnaderna
enligt 1961 års utbyggnadsavtal — skall bestrida 30 %. Den återstående
tredjedelen är att anse som en driftkostnad. Vid bestämmande av
landstingets andel i kostnaderna härför skall tillämpas de grunder för beräkning
av landstingets vårddagkostnad, som angivits i 1954 års driftavtal.
Detta innebär att landstingets kostnadsandel görs beroende av det antal
vårddagar, som belöper på patienter från Uppsala län i förhållande till totala
vårddagantalet vid sjukhuset samt att den på så sätt framräknade
kostnadsandelen reduceras med 13 %.
14 Kungl. Maj. ts proposition nr 105 år 1967
Uppsala läns landstings andei skulle med en kostnadsfördelning i enlig
i
. , , . ,.. , ,.. 2K 30 , K VI / 13 K VI\
het med det nyss antorda bil —• x----X--- X — X — eller
J 3 100 ^ 3 Vt \100 3 Vt/
— + x —där K avser kostnaderna för den löpande utrustningsanskaff
O
OUU VI
ningen till sjukhuset resp. budgetår, VI det vårddagantal, som belöper på patienter
från Uppsala län och Vt det totala antalet vårddagar vid sjukhuset
— allt exkl. de kostnader och vårddagar, som är hänförliga till de psykiatriska
klinikerna.
Detta beräkningssätt innebär, att Uppsala läns landsting — om man utgår
från budgetåren 1964/65 och 1965/66, då av det totala antalet vårddagar
vid sjukhuset ca 60 % resp. ca 61 % belöpte sig på patienter från
Uppsala län — skulle belastas med ca 37,5 % av kostnaden för den löpande
utrustningsanskaffningen.
På staten kan — med hänsynstagande till bidrag från Uppsala läns
landsting enligt vad som nyss anförts samt från Stockholms läns landsting
och regionlandstingen i enlighet med vad som anförs i det följande, men
bortseende från inkomster i form av vårdavgifter enligt utomlänstaxan —
beräknas slutligt falla 35—40 % av kostnaderna för den löpande utrustningsanskaffningen.
Nämnden framhåller i detta sammanhang att det av administrativa skäl
synes lämpligt att reservationsanslaget Utrustning till akademiska sjukhuset
i Uppsala ges formen av ett bruttoanslag och att i anslutning därtill
inflytande bidrag till den löpande utrustningsanskaffningen redovisas som
särskild inkomstpost i riksstaten. Detta förfaringssätt torde kunna tillämpas
tidigast fr. o. in. budgetåret 1968/69. I avvaktan på ställningstagande
härtill har landstingets andel i kostnaderna för den löpande utrustningsanskaffningen
under budgetåren 1965/66—1967/68 i överenskommelsen fastställts
till 37,5 %.
I den villkorligt träffade överenskommelsen med Uppsala läns landsting
ingår som nämnts vid beräkningen av landstingets andel av kostnaderna
för den löpande utrustningsanskaffningen två komponenter. Den förra avser
nyanskaffning av utrustning och är som sådan närmast att anse som
en kapitalkostnad. Den senare är att hänföra till ren ersättningsanskaffning
och har som sådan betraktats som driftkostnad.
För Stockholms läns landsting, som i särskild ordning bidrar till nyanskaffning
av utrustning, är den första komponenten ej aktuell. Då emellertid
vårddagkostnaden för patienter från Stockholms län — såsom tidigare
framhållits — skall beräknas på samma sätt som gäller sjuka från Uppsala
län, bör Stockholms läns landsting lämna bidrag till den löpande utrustningsanskaffningen
i enlighet med den senare komponenten.
15
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967
c) Avtalet har följande lydelse.
Mellan statens förhandlingsnämnd och Uppsala läns landsting har —
under förbehåll om godkännande av Kungl. Maj :t — träffats följande avtal.
A vtal
mellan svenska staten och Uppsala läns landsting om ändring av 1961 års
avtal angående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala in. m.
Vad som stadgas i §§ 4 och 8 i det av Kungl. Maj :t den 16 juni 1961 godkända
avtalet angående utbyggnad av akademiska sjukhuset upphävs med
retroaktiv verkan från och med den 1 juli 1965. I stället skall följande gälla.
§ 4.
Om under tiden för verkställandet av det i förevarande avtal avsedda
byggnadsprogrannnet annan än däri upptagen byggnad eller anläggning
kommer till stånd vid sjukhuset, skall landstinget bidraga med 30 procent
av de verkliga kostnaderna för sådan byggnad eller anläggning och dess utrustande,
därest icke annan överenskommelse träffas mellan parterna.
Landstinget skall bidraga med 30 procent av de verkliga kostnaderna jämväl
för dels ombyggnads-, ändrings- och förbättringsarbeten å byggnad eller
annan anläggning vid sjukhuset, i den mån arbetena ej bestridas av medel,
som ställas till förfogande för löpande (»normala») reparations- och underhållsarbeten,
dels utrustning, som anskaffas i samband med dylika arbeten.
§ 8.
Om sjukhuset nedlägges eller samarbetet mellan staten och landstinget
i fråga om sjukhuset eljest upphör, skall staten vara skyldig att till landstinget
återbetala ett belopp, som motsvarar 30 procent av värdet av dåvarande
byggnader tillhörande sjukhuset.
Anmärkning
Parterna har i detta sammanhang enats om att med dåvarande byggnader
skall avses samtliga byggnader tillhörande sjukhuset. Landstinget har
förbundit sig att efter det att avtalet vederbörligen godkänts återlämna
samtliga av Uppsala universitet utfärdade lånereverser avseende sjukhuset.
Förhandlingsnämnden anför bl. a. följande.
Enligt 3 § 1961 års avtal angående utbyggnad av akademiska sjukhuset
skall Uppsala läns landsting bidra med 30 % av de verkliga kostnaderna
för utförande och utrustning av vissa byggnader och anläggningar.
Landstinget skall dessutom enligt avtalets 4 § andra stycket bidra med
30 % av de verkliga kostnaderna jämväl för ombyggnads-, ändrings- och
förbättringsarbeten på byggnad eller anläggning vid sjukhuset, i den mån
arbetena inte bestrids av medel som ställs till förfogande för löpande (»normala»)
reparations- och underhållsarbeten. Däremot har i avtalet inte stadgats
någonting om landstingets bidrag till de utrustningskostnader, som
kan förekomma i samband med sådana arbeten.
Parterna har nu enats om sådan komplettering av 4 § 1961 års avtal, att
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967
landstingets bidrag till den utrustning, som anskaffas i samband med ombyggnads-,
ändrings- och förbättringsarbeten på byggnad eller anläggning
vid sjukhuset, skall fastställas till 30 % av de verkliga kostnaderna. Detta
överensstämmer även med hittills tillämpad praxis.
d) Avtalet har följande lydelse.
Mellan statens förhandlingsnämnd och Uppsala läns landsting, å ena
sidan, samt regionsjukvårdsnämnden i uppsalaregionen, å andra sidan,
har — under förbehåll om godkännande av Kungl. Maj :t samt Västmanlands,
Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands läns landsting
-— träffats följande avtal.
A vtal
mellan svenska staten och Uppsala läns landsting, å ena sidan, samt Västmanlands,
Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands läns
landsting, å andra sidan, om tillägg till 1963 års avtal om samarbete beträffande
regionsjukvård vid akademiska sjukhuset i Uppsala.
Efter 11 § andra stycket i det av Kungl. Maj :t den 5 juni 1963 godkända
avtalet beträffande samarbete avseende regionsjukvård vid akademiska
sjukhuset skall med retroaktiv verkan från och med den 1 juli 1965 en anmärkning
med följande lydelse tillföras:
Anmärkning
Vid framräknande av driftdag- och driftbesöksersättningar skola två
tredjedelar av den på vederbörande kliniks slutna respektive öppna vård
påförda kostnaden för s. k. löpande utrustningsanskaffning minskas med
15 procent, innan den genomsnittliga driftkostnaden per vårddag respektive
besök framräknas.
Förhandlingsnämnden anför bl. a. följande.
I 10 § 1963 års regionsjukvårdsavtal stadgas, att driftkostnaderna skall
beräknas enligt kostnadsställeredovisningsmetoden (driftbokföring) särskilt
för var och en av regionklinikerna. För beräkningarna skall tillämpas de
principer, som anges i svenska landstingsförbundets förslag till driftbokföring
vid sjukhus.
Enligt 11 § avtalet skall för patienter, för vilka vårdskyldighet föreligger
enligt 3 § sjukhuslagen (nuvarande 3 § sjukvårdslagen), regionlandsting
erlägga driftdagersättning (sluten vård) resp. driftbesöksersättning (öppen
vård), motsvarande den genomsnittliga driftkostnaden per vårddag
resp. besök, minskad med 10 %. Härifrån skall dras beträffande driftdagersättningen
den debiterade vårdavgiften samt i särskild ordning beviljade
statsbidrag och beträffande driftbesölcsersättningen de ersättningar från
patienter och läkare, som sjukhuset ägt uppbära.
Den nämnda reduceringen med 10 % motsvarar det driftbidrag, som vanligen
utgår till sjukvårdshuvudman vid de kommunala undervisningssjukhusen.
Då det gällt att bestämma regionlandstingens procentuella andel i akademiska
sjukhusets utbyggnad, har gjorts en 25-procentig reducering —
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967
17
motsvarande det statliga investeringsbidraget till kommunala sjukvårdshuvudmän
vid undervisningssjukhus — av den kalkylmässiga kostnad, som
skulle belöpa på regionsjukvård för andra sjukvårdsområden än Uppsala
län.
Av vad som anförts framgår, att ca två tredjedelar av den s k löpande
utrustningsanskaffningen till de kommunala undervisningssjukhusen erfarenhetsmässigt
är att hänföra till nyanskaffning, dvs sådan anskaffning,
vartill huvudman erhåller statligt investeringsbidrag med 25 %.
De regionlandsting, som replierar på akademiska sjukhuset, bör enligt
nämndens uppfattning inte komma i ett sämre läge i statsbidragshänseende
än sjukvårdshuvudmän i allmänhet vid undervisningssjukhus. Det har därför
ansetts angeläget med en revision beträffande utrustningskostnadernas
fördelning inte endast i förhållandet mellan staten samt Uppsala läns och
Stockholms läns landsting utan även av gällande avtal om regionsjukvård
vid akademiska sjukhuset. Av administrativa skäl har parterna enats om
att detta skall ske genom att man vid beräkningen av de genomsnittliga
driftdag- och driftbesöksersättningarna gör ett ytterligare avdrag med 15 %
på två tredjedelar av den löpande utrustningsanskaffning, som belastar regionvårdsklinikerna
Fråga
om utbildning m. in. i geriatrik
e) Förhandlingsnämnden har — med beaktande av vad som anförts i
prop. 1966:1 (bil. 10 s. 409, SU 8, rskr 8) — tagit upp förhandlingar med
Uppsala läns landsting rörande placering av en professur i geriatrik vid
universitetet i Uppsala, förenad med en överläkartjänst vid geriatrisk klinik
i Uppsala. Nämnden har sålunda träffat avtal om anordnande av forskning
och utbildning i geriatrik vid Kungsgärdets sjukhus i Uppsala, vilket
avtal avses i första hand gälla fr. o. m. den 1 juli 1967 t. o. m. den 30 juni
1977. För upplåtelsen betalar staten 50 000 kr. för budgetår — vilket belopp
är indexreglerat — från den tidpunkt, då professuren tillträds. Vidare
bidrar staten till vissa utrustningskostnader. Avtalet upphör dock att gälla
då professuren förenas med överläkartjänst vid den planerade geriatrislca
kliniken inom akademiska sjukhuset i Uppsala.
Övriga frågor
f) I de driftkostnader, som läggs till grund för beräkningen av landstingets
avtal senliga ersättning till staten, skall bl. a. inte ingå pensioneringskostnader.
Det framlagda avtalet med Uppsala läns landsting om ändring
av 1954 års avtal angående samarbete för drift av akademiska sjukhuset i
Uppsala (prop. 1951: 123, SU 151, rskr 295) innebär i huvudsak att vissa
regler fastställs för bestämmande av avgifter för personalens pensionering
när landstingets ersättning till sjukhuset skall räknas ut.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 105
18
Kungl. Mcij:ts proposition nr 105 år 1967
Någon retroaktiv omräkning beträffande pensionskostnaderna för tiden
före den 1 juli 1965 skali inte ske. Vid beräkning av landstingets bidrag till
sjukhusets drift skall för tiden därefter pensionsavgiften utgöras av full
ATP-avgift för sjuksköterskor, barnmorskor, husmödrar och sjukgymnaster,
som uppfyllt förutsättningarna för personlig statlig pensionsrätt enligt
övergångsbestämmelserna i kungörelsen den 5 juni 1963 (nr 371) angående
ändring i statens allmänna tjänstepensionsreglemente den 28 maj 1959. För
övrig vid sjukhuset anställd personal — med vissa undantag, främst läkare
■— skall pensionsavgiften utgöra 15 % av den för ifrågavarande personal utgående
lönen. Detta procenttal har fastställts, sedan parterna enats om att
pensionsavgiften för denna senare personalkategori borde — med beaktande
av den reglering av frågan som skett i nu gällande driftavtal — i princip
utgöra dubbla fortlöpande avgifter till SPV enligt bestämmelserna närmast
före den 1 juli 1963 (2X6,5 % på utgående pensionslön) plus full ATP-avgift,
dock sammanlagt högst 15 %.
Beträffande kategorien sjuksköterskor m. fl. innebär ändringsavtalet, att
personal, som tillhör denna kategori och som uppfyllt förutsättningarna
för personlig statlig pensionsrätt enligt övergångsbestämmelserna i nämnda
kungörelse men som t. ex. på grund av att kvalifikationstidskravet i 3 §
SPR ej uppfyllts för viss tid inte har pensionsrätt, ändå skall tillhöra denna
kategori, beträffande vilken pensionsavgifterna skall motsvara full ATPavgift.
För att nå enklast möjliga förfaringssätt har parterna enats om att pensioneringsavgifterna
för här berörd kategori skall beräknas på den totala
lönesumman och inte på den pensionsgrunaande delen därav. Därvid skall
den för resp. år fastställda ATP-procenten multipliceras med 70 % av totala
lönesumman för den berörda kategorien.
Det har vidare överenskommits, att engångsavgifter inte längre skall medräknas
i de driftkostnader, som skali läggas till grund för beräkning av
landstingets ersättning till sjukhusets drift.
Från nämndens sida har det synts naturligt att vid en översyn av 1954
års samarbetsavtal rörande akademiska sjukhuset aktualisera frågan om
ändrat huvudmannaskap för sjukhuset. Uppsala läns landsting bär emellertid
förklarat sig berett att diskutera denna fråga först då resultatet av
den pågående länsindelningsutredningens arbete föreligger.
4 § i 1954 års samarbetsavtal innehåller bl. a. en reglering av Uppsala
läns landstings bidrag till kostnader för byggnadernas underhåll vid akademiska
sjukhuset. Nämnden framhåller, att ifrågavarande principer för
kostnadsfördelningen bör gälla även framgent. Vissa schablonmässiga metoder
för fastställande av landstingets kostnader för fastighetsunderhåll
har medfört att landstingets andel av underhållskostnaderna för de fastig
-
19
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967
heter, som omfattas av utbyggnads- och regionsjukvårdsavtalen, blivit för
stor. Mot bakgrunden av att berörda avtal och överenskommelser givits verkan
fr. o. in. den 1 juli 1965, har landstinget emellertid accepterat, att en
omreglering av underhållskostnaderna begränsas till att avse tid från nämnda
datum.
Enligt 1963 års avtal om samarbete beträffande regionsjukvård vid akademiska
sjukhuset skall till grund för beräkningen av driftdag- och driftbesöksersättningarna
läggas bl. a. beräknade pensionskostnader. Förhandlingsnämnden
föreslår, att pensionskostnaden i fortsättningen beräknas till
15 % av utgående lönesummor. Enligt nämnden behövs inte avtalsmässig
reglering av denna fråga.
IT. Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala
Direktionen föreslår — under hänvisning bl. a. till den villkorligt träffade
överenskommelsen om Uppsala läns landstings kostnadsandel i den löpande
utrustningsanskaffningen till akademiska sjukhuset i Uppsala —
att 544 000 kr. anvisas på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1966/67
under förevarande reservationsanslag för bestridande av statens ökade andel
i kostnaderna för berörda utrustningsanskaffning till sjukhuset under
budgetåren 1965/66, 1966/67 och 1967/68.
I överensstämmelse med hittillsvarande fördelningsprinciper, som innebär
att Uppsala läns landsting enligt praxis betalar halva kostnaden för löpande
anskaffning av utrustning till akademiska sjukhuset med undantag
för utrustning till de psykiatriska klinikerna, har staten beräknats komma
att svara för sammanlagt ca 1 346 000 kr. av ifrågavarande kostnad för budgetåren
1985/66 och 1966/67. Enligt den nu träffade överenskommelsen
faller i stället ca 1 683 000 kr. på staten, motsvarande 62,5 % av hela kostnaden.
Direktionen beräknar vidare med ledning av vad som anförts i prop.
1967: 1 (bil. 7 s. 109) att statens andel i ifrågavarande utrustningskostnad
för budgetåret 1967/68 skall komma att uppgå till ca 1 038 000 kr. i stället
för till ca 831 000 kr. Mellanskillnaden för de tre budgetåren utgör totalt
544 000 kr., vilket bör ställas till direktionens förfogande för slutlig avräkning
med Uppsala läns landsting under förutsättning att den preliminära
överenskommelsen godkänns.
Yttranden
I. Riksrevisionsverket och byggnadsstyrelsen har inte något att erinra
mot förslagen till avtal och överenskommelser.
Direktionen för akademiska sjukhuset framhåller att frågan om s. k.
»bruttoredovisning» av anslaget till löpande utrustningsanskaffning behöver
ytterligare övervägas. Det förefaller enligt direktionen diskutabelt att
för ett enda av alla de anslag, som disponeras för sjukhusdriften och utbyggnaden,
införa en anslagsredovisning på föreslaget sätt.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande anför att överenskommen
grund för uppdelning, nämligen att kostnaderna för löpande utrustningsanskaffning
till två tredjedelar belöper sig på komplettering av
befintlig utrustning genom nyanskaffning och till en tredjedel belöper sig
på anskaffning för att ersätta försliten utrustning, inte kan anses orealistisk.
Svenska landstingsförbundet anser sig däremot i brist på särskild utredning
härom inte kunna ansluta sig till någon norm för en uppdelning av
löpande utrustningsanskaffning i nyanskaffning och ersättningsanskaffning.
Departementschefen
Statens förhandlingsnämnd har för godkännande lagt fram sex särskilda
överenskommelser och avtal huvudsakligen berörande akademiska sjukhuset
i Uppsala. Jag har funnit det ändamålsenligt att lämna en redogörelse
i det föregående för samtliga punkter, där parterna nu enats om viss reglering.
Kungl. Maj :t har med stöd av riksdagens tidigare givna bemyndigande
(prop. 1966: 1 bil. 10 s. 395, SU 8, rskr 8) denna dag godkänt avtalet om
anordnande av forskning och utbildning i geriatrik vid Kungsgärdets sjukhus
i Uppsala. Därest det under budgetåret 1967/68 skulle bli fråga om utbetalande
av vissa ersättningar och utrustningsbidrag med anledning av
avtalet torde dessa — därest riksdagen inte har något att erinra däremot —
kunna tills vidare bestridas genom anlitande av medel från det för budgetåret
1967/68 anvisade förslagsanslaget Akademiska sjukhuset i Uppsala:
Driftkostnader.
Överenskommelserna om Uppsala läns landstings och Stockholms läns
landstings kostnadsandelar i den löpande utrustningsanskaffningen till akademiska
sjukhuset i Uppsala samt avtalen om dels ändring av 1961 års avtal
om utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala, dels tillägg till 1963
års avtal om regionsjukvård vid akademiska sjukhuset i Uppsala bör underställas
riksdagens prövning.
Ifrågavarande överenskommelser och avtal avser främst att reglera kostnadsfördelningen
mellan staten och berörda kommunala huvudmän i vad
avser anskaffning av utrustning till akademiska sjukhuset i vissa avseenden,
som tidigare inte avtalsreglerats.
Beträffande utrustning som har direkt anknytning till sjukhusets utbyggnad
finns bestämmelser i 1961 års avtal mellan staten och Uppsala läns
landsting angående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala, m. m.
(prop. 1961:79, SU 97, rskr 265) samt i 1963 års regionsjukvårdsavtal
(1963: 1 bil. 7 s. 461, SU 5, rskr 5). Enligt dessa avtal svarar staten för
40 % medan Uppsala läns landsting och regionlandstingen svarar för vardera
30 % av kostnaderna för nämnda utrustning. I vad avser löpande ut
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967
21
rustningsanskaffning har hittills enligt praxis staten och Uppsala läns
landsting i princip stått för halva kostnaden vardera. Kostnader för utrustning,
som anskaffas i samband med ombyggnads-, ändrings- och förbättringsarbeten
har under senare år fördelats så att landstinget burit 30 %
av desamma.
Till grund för kostnadsfördelningen i den nu skedda avtalsregleringen
har lagts principen att Uppsala läns landsting skall bestrida 30 % av kostnaderna
för ny utrustning i överensstämmelse med vad som redan gäller
för utrustning i samband med sjukhusets utbyggnad. Kostnader för ersättningsanskaffning
av utrustning skall fördelas i enlighet med vad som gäller
för bestridandet av kostnader för sjukhusets drift. Man har vidare gjort
antagandet, att två tredjedelar av s. k. löpande utrustningsanskaffning är
nyanskaffning och en tredjedel ersättningsanskaffning. För budgetåren
1965/66, 1966/67 och 1967/68 har landstingets andel i kostnaderna för löpande
utrustningsanskaffning fastställts till 37,5 % mot bakgrunden av
beräkningar gjorda i överensstämmelse med den sålunda fastslagna principen
för kostnadsfördelningen.
Genom att staten uppbär vissa bidrag från andra landsting än Uppsala
läns landsting beräknas 35—40 % av kostnaderna för den löpande utrustningsanskaffningen
komma att slutligt belasta statsverket.
Även för regionlandstingens del innebär förslagen, att den del av den
löpande utrustningsanskaffningen som avser nyanskaffning behandlas på
samma sätt som annan nyanskaffning av utrustning. Vid beräkningen av
regionlandstingens kostnadsandel får således även för denna del göras en
reducering, motsvarande det vanliga statliga investeringsbidraget till kommunala
huvudmän för undervisningssjukhus.
Förslagens närmare utformning föranleder inte någon erinran från min
sida. Jag anser att förslagen bör godtas för statens del.
Direktionen för akademiska sjukhuset har beräknat att ytterligare
544 000 kr. behövs under reservationsanslaget Utrustning vid akademiska
sjukhuset i Uppsala för bestridande av statens andel i kostnaderna för den
allmänna anskaffningen av utrustning till sjukhuset under budgetåren
1965/66, 1966/67 och 1967/68 med anledning av överenskommelsen om ny
fördelning av hithörande kostnader. Vid den slutliga avräkningen med
Uppsala läns landsting bör emellertid hänsyn tas till att direktionen disponerat
vissa intäkter för bestridande av utrustningskostnaderna. Dessa intäkter
bör i viss utsträckning tillgodoräknas staten. Statens ytterligare andel
i utrustningskostnaderna kan härigenom komma att bli mindre än vad direktionen
utgått från. f avvaktan på att frågan närmare utreds föreslår
jag emellertid att för ändamålet beräknas 544 000 kr. i enlighet med direktionens
förslag. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att inom denna ram besluta
om den slutliga avräkningen med landstinget.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967
Jag är inte beredd att i förevarande sammanhang ta ställning till den
väckta frågan huruvida s. k. bruttoredovisning av förevarande anslag skall
tillämpas fr. o. m. budgetåret 1968/69.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad jag förordat i det föregående godkänna
dels överenskommelse mellan staten och Uppsala läns
landsting angående beräkning av landstingets kostnadsandel
i den s. k. löpande utrustningsanskaffningen till akademiska
sjukhuset i Uppsala,
dels överenskommelse mellan staten och Stockholms läns
landsting angående beräkning av landstingets kostnadsandel
i den s. k. löpande utrustningsanskaffningen till akademiska
sjukhuset i Uppsala,
dels avtal mellan staten och Uppsala läns landsting om
ändring av 1961 års avtal angående utbyggnad av akademiska
sjukhuset i Uppsala m. in.,
dels ock avtal mellan staten och Uppsala läns landsting,
å ena sidan, samt Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs,
Västernorrlands och Jämtlands läns landsting, å andra sidan,
om tillägg till 1963 års avtal om samarbete beträffande
regionsjukvård vid akademiska sjukhuset i Uppsala;
b) godkänna vad jag i det föregående anfört om anlitande
av medel för vissa bidrag m. m. från det för budgetåret
1967/68 anvisade förslagsanslaget Akademiska sjukhuset
i Uppsala: Driftkostnader;
c) till Utrustning vid akademiska sjukhuset i Uppsala på
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 anvisa
ett reservationsanslag av 544 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967
23
Bilaga 3
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms
slott den 3 mars 1967.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Erig Nilsson, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Palme, anmäler
härefter ärende under kommunikationsdepartementets handläggning som
angår utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 samt
anför.
DRIFTBUDGETEN
Sjätte huvudtiteln
D. Sjöfart
[1] D 16. Understöd åt skärgårdsrederier m. m. Till detta ändamål har för
innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 400 000 kr.
Från anslaget bestrids statens andel i kostnaderna för upprätthållande
av båttrafiken i Stockholms mellersta och norra skärgård. Båttrafiken upprätthålls
av det av Vaxholms stad ägda rederiet Waxholms Ångfartygs AB.
För de avtal som träffats angående båttrafiken, bidragets beräknade storlek
under föregående och innevarande budgetår samt fördelningen på bidragsgivare
har redogjorts i prop. 1966: 1 (bil. 8 s. 139).
Till grund för bedömningen av anslagsbehovet budgetåret 1966/67 låg
vissa uppgifter, som lämnats under senhösten 1965. Det i mars 1966 framlagda
bokslutet för det första verksamhetsåret (1 oktober 1964—30 september
1965) utvisade emellertid ett större underskott än beräknat. Det upp
-
24
Kungl. Ma j ds proposition nr 105 år 1067
gick till 1 070 000 kr. för trafiken i mellersta skärgården och 50 000 kr. för
trafiken i norra skärgården. Statens bidrag kom därmed att uppgå till
(389 700 + 18 000) 407 700 kr. i stället för beräknade 330 000 kr. Samma
belopp skall enligt avtalen utbetalas som preliminärt bidrag kvartalsvis i
förskott under rederiets andra och tredje verksamhetsår intill dess andra
årets bokslut fastställts. På anslaget tillgängliga medel under innevarande
budgetår uppgår efter förskottsutbetalningen för första kvartalet 1967 till
60 216 kr.
Utbetalningen i mars 1967 uppgår till 157 800 kr. och i juni 1967 till
107 300 kr. eller sammanlagt 265 100 kr. Då utbetalningarna är avtalsbundna
avses utbetalningen i mars 1967 ske genom ianspråktagande av återstående
medel under anslaget samt därutöver genom att förskottsvis 100 000
kr. tas i anspråk från reservationsanslaget Bidrag till underhåll av enskilda
vägar in. m. (bidrag till vissa kommunikationsändamål). Med hänsyn till
behållningen på anslaget erfordras ett medelstillskott av 210 000 kr. Jag
hemställer därför att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Understöd åt skärgårdsrederier m. in. på tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag
av 210 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967
25
Bilaga J
ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
3 mars 1967.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler härefter
ärende under ecklesiastikdepartementets handläggning som angår utgifter
på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Åttonde huvudtiteln
D. Skolväsendet
[1] D 7 a. Bidrag till vissa elevorganisationer. Under ett obetecknat anslag har
för innevarande budgetår anvisats 60 000 kr. i bidrag till Sveriges elevers
centralorganisation (SECO). Denna organisation och Tekniska linjers elevförbund
(TLE) har med anledning av arbetskonflikten inom undervisningsområdet
under en del av höstterminen 1966 haft betydande extra utgifter.
Skolöverstyrelsen har med anledning härav gjort framställning om att dessa
utgifter bör täckas med statsmedel och begär ytterligare sammanlagt 190 000
kr. på vissa anslag för budgetåret 1966/67. Härav utgör merutgifterna för
SECO sammanlagt 180 000 kr. och hänför sig till kostnader för administration,
extra styrelsesammanträden, informationsmaterial och merkostnader
för distriktsorganisationen. För TLE, som f. n. inte åtnjuter statsbidrag för
sin verksamhet, har begärts sammanlagt 10 000 kr. för informationsverksamhet.
26 Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967
Det ökade medelsbehovet för dessa ändamål redovisas här samlat under
rubricerade anslag.
Departementschefen
Jag finner det med hänsyn till elevorganisationernas insatser under arbetskonflikten
vara angeläget att SECO och TLE får gottgörelse för de merkostnader
de haft och som inte täcks av andra bidrag. Jag föreslår, att
180 000 kr. anvisas för detta ändamål under ett särskilt förslagsanslag med
här använd rubrik. Kungl. Maj :t bör äga att på grundval av en närmare
granskning av underlaget för gjorda beräkningar av organisationernas utgifter
besluta om tilldelningen av medel till organisationerna.
Jag vill i detta sammanhang även anmäla för riksdagen att vissa anslagsposter
i skolöverstyrelsens omkostnadsstat med anledning av extra utgifter
för arbetskonflikten kan förutses bli belastade med ca 330 000 kr. mer än
vad som beräknats i riksstaten för innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa elevorganisationer på tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag
av 180 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967
27
Bilaga 5
JORDBRUKSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
3 mars 1967.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler härefter
de ärenden under jordbruksdepartementets handläggning som angår
utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Nionde huvudtiteln
A. Jordbruksdepartementet in. m.
[1] A a. Kommittéer m. m. På riksstaten för budgetåret 1966/67 är under
förevarande rubrik uppfört ett reservationsanslag av 1 550 000 kr. Vid ingången
av budgetåret fanns på anslaget en behållning av i runt tal 245 000
kr. Av det för budgetåret 1966/67 disponibla beloppet har under tiden
t. o. m. januari 1967 förbrukats ca 1 291 000 kr. Den genomsnittliga förbrukningen
har alltså uppgått till ca 184 500 kr. per månad. För återstoden
av budgetåret räknar jag med en motsvarande månatlig medelsåtgång. Jag
anser mig därför böra beräkna ett ytterligare medelsbehov av 420 000 kr. under
anslaget för innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. på tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av
420 000 kr.
28
Kungl. Maj. ts proposition nr 105 år 1967
D. Jordbruksprisreglering in. in. samt särskilt stöd åt vissa jordbruk
[2] D 7. Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd. På riksstaten
för budgetåret 1966/67 är under förevarande rubrik uppfört ett reservationsanslag
av 20 178 000 kr., varav 5 178 000 kr. avser kostnader för
skördeskadeskyddets administration.
Statistiska centralbyrån föreslår, att på tilläggsstat för budgetåret 1966/
67 anvisas 571 000 kr.
Centralbyrån anför, att anslaget till skördeskadeskyddets administration
har beräknats mot bakgrunden av kostnaden att handlägga 50 000 sltördeskadeanmälningar.
Antalet anmälningar rörande 1966 års skörd uppgår
emellertid till 65 000. Detta beräknar centralbyrån medföra en merkostnad
av 42 000 kr. Vidare stiger personalkostnaderna med 422 000 kr. på grund
av löne- och traktamentshöjningar. Till personal som avlönas från förevarande
anslag har centralbyrån härutöver betalat ut 107 000 kr. i retroaktivt
lönetillägg.
Departementschefen
Mot centralbyråns beräkningar av medelsbehovet för merutgifter för att
handlägga skördeskadeanmälningar och för vissa ökade personalkostnader
m. m. har jag inget att erinra. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen
att till Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd
på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 571 000 kr.
M. Diverse
[3] M 6. Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. På riksstaten
för budgetåret 1966/67 är under förevarande rubrik uppfört ett reservationsanslag
av 1 000 kr. Vid utgången av budgetåret 1965/66 fanns en reservation
under anslaget på 521 523 kr. Från anslaget utbetalas bidrag såsom ersättning
för förluster på grund av naturkatastrof i enlighet med föreskrifter
som Kungl. Maj :t meddelar för varje särskilt fall.
Ersättning för vissa av översvämningar förorsakade skador
1. Länsstyrelsen i Kristianstads län har anmält att ett skyfallsliknande
oväder den 10 och 11 juni 1966 drog fram över vissa områden i länets
östra del, varvid på många platser skador av växlande svårighetsgrad anställdes.
Länsstyrelsen har vidare översänt en förteckning över hos länsstyrelsen
föreliggande ärenden om skadeersättning samt viss utredning. Det
sammanlagda skadebeloppet är ca 125 000 kr., varav 69 000 kr. avser skador
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967 29
på mark, 18 000 kr. skador på enskilda ..vägar och resten skador på byggnader,
inventarier, varulager in. m. Värdering har genom länsstyrelsens försorg
skett av särskilda värderingsmän.
2. Under tiden mars—maj 1966 inträffade i ett flertal mellansvenska vattendrag,
däribland Dalälvarna, Ljusnan och Ljungan, en ovanligt kraftig
vårflod. Orsakerna var främst avsmältningen av vinterns stora snömängder,
som till följd av den ihållande kylan fortfarande låg kvar, och riklig
nederbörd. Högvattenståndet var på flera platser högre än motsvarande nivå
år 1959. Betydande översvämningsskador vållades särskilt inom Kopparbergs,
Gävleborgs och Västernorrlands län.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län har överlämnat bl. a. två enskilda framställningar,
värderingshandlingar in. m. avseende skador på kvarnanläggningar
in. in. till följd av den kraftiga vattenföringen i Tidan. Den ena
framställningen avser skador på byggnader, maskiner, varulager m. m. till
ett beräknat belopp av ca 68 000 kr., och den andra framställningen skador
på en dammbyggnad, för vilka reparationskostnaden enligt anbud uppgår
till 114 000 kr. Länsstyrelsen anser att billighetsskäl talar för att viss ersättning
utgår av statsmedel.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län har redogjort för de skador och olägenheter
som vårfloden i Dalälvarna förorsakade samt för de åtgärder som vidtogs
med anledning av befarade eller inträffade översvämningar in. m. Länsstyrelsen
har redovisat resultaten av en genom länsbostadsnämnden m. fl.
myndigheter, kommunerna och länets företagareförening gjord utredning
rörande skadornas omfattning. Länsstyrelsen uttalar därvid att skadorna
blivit mindre omfattande än de som förorsakades av vårfloden år 1959, och
att anledningen därtill torde vara främst att de kommunala myndigheterna
och befolkningen i god tid informerades om riskerna för översvämningar
samt att vederbörande kommuner och andra vidtog effektiva skadebegränsande
åtgärder. En sammanställning av uppgifterna om inträffade förluster
och skador utvisar skador på bostadsfastigheter, fritidsbebyggelse, va-anläggningar
m. m. (varav huvuddelen avser permanent bostadsbebyggelse)
till ett belopp av 240 000 kr. och skador på industrier till ett belopp av
1 440 000 kr.
Länsstyrelsen anser det vara motiverat att närmare undersöka om skadeverkningarna
av höga vårfloder kan ytterligare begränsas genom förebyggande
åtgärder. Länsstyrelsen avser därför att ta upp denna fråga med berörda
länsexperter, kommuner, vattenregleringsföretag m. fl.
Länsstyrelsen i Gävleborgs län har redovisat de skador som inträffat inom
länet. Länsstyrelsen har med biträde av byggnadsnämnderna i länet inventerat
skadorna, som huvudsakligen drabbat fast egendom. De anspråk
på ersättning som framställts hänför sig i avrundade tal med 500 000 kr. till
enskilda skadelidande och med 600 000 kr. till juridiska personer.
Länsstyrelsen i Västernorrlands län har anmält att vårfloden förorsakat
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967
skador framförallt på mindre industrier i Ljungans dalgång. Eu sammanställning
av de skadeanmälningar som bär inkommit utvisar ett beräknat
skadebelopp av ca 645 000 kr., varav ca 617 000 kr. hänför sig till skador
på industrier m. m. och resten till skador på bostadsfastigheter och fritidsbebyggelse.
Sakkunniga har värderat skadorna.
Länsstyrelsen i Uppsala län har anmält att skador inträffat till följd av
översvämningar i Dalälvens nedre lopp. Till länsstyrelsen har från skadelidande
inkommit ansökningar om ersättning till ett sammanlagt belopp av
inemot 50 000 kr.
Yttrande
Riksrevisionsverket har yttrat sig över länsstyrelsernas framställningar
och därvid anfört bl. a. följande.
bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof in. m. utgår efter behovsprövning
enligt principer som godkänts av 1960 års riksdag (prop. 1960: 2,
SU 17). Efter viss höjning i praxis av ursprungligen uppställda beloppsgränser
på grund av löneinkomsternas stegring m. in. tillämpas f. n. den
regeln att ersättning inte annat än i undantagsfall medges skadelidande, som
enligt senast tillgängliga uppgifter bär haft eu till statlig inkomstskatt taxerad
inkomst överstigande 14/100 kr. eller taxerats till statlig förmögenhetsskatt,
varvid samtaxerade makar betraktas som en person. I fråga om juridiska
personer har detTor utsatts "ätt ersättningsanspråk skall bedömas med
stor restriktivitet. Ersättning utgår i regel med 50 % av skadebeloppet med
möjlighet att i särskilt ömmande fall öka bidraget till 90 % av skadebeloppet.
Skador understigande 200 kr. per skadelidande har i allmänhet inte
ansetts böra föranleda ersättning. Det bör enligt riksrevisionsverketsSnening
övervägas om inte sistnämnda belopp bör höjas till förslagsvi^ädtLkpr
I några av de berörda områdena har översvämningar inträffat aven tidigare.
Vissa av de skadelidande torde också ha tillerkänts bidrag för skador
på grund av 1959 års översvämningar. Då översvämningsrisken i viss mån
kunnat bedömas i förväg får det enligt riksrevisionsverkets mening förutsättas
att fastighetsägare, industriföretag m. fl. i rimlig omfattning vidtagit
förebyggande åtgärder för att undvika eller begränsa skadefallen. I de fall
byggnader och anläggningar eller år 1959 uppförts under nivån för det då
uppnådda högsta vattenståndet synes staten knappast böra stå någon risk
för inträffade skador. Det bör vidare enligt riksrevisionsverkets mening
särskilt beaktas att sågverk, kraftstationer, flottningsföretag och vissa andra
industrier av driftsekonomiska skäl har placerat sina anläggningar helt
eller delvis i eller i nära anslutning till sjöar och vattendrag som är utsatta
för kraftiga vårflöden. Den lägre kostnadsnivån vid normala förhållanden
beträffande vattenstånd och vattenföring har i sådana fall vunnits till priset
av mindre. ..säkerhet mot översvämningar. Stor återhållsamhet bör under
dessa förhållanden iakttagas vid bidragsgivningen.
Gottgörelse av statsmedel för skador genom naturkatastrof har som regel
endast utgått då det varit fråga om skada genom intrång i rörelse eller
yrkesverksamhet av vilken den skadelidande varit beroende för sin försörjning.
Ersättning har emellertid därutöver i viss utsträckning medgivits för
förlust av eller skada på egendom tillhörig enskild person, i första hand
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967
bostadsfastighet. Som förutsättning torde i allmänhet ha gällt att den .skadelidande
varit i påtagUttt-hähm av aEondmisfe44älp.
Ersättning tiiCjuridiska person^BorTaTS^varande sätt vara beroende
av vederbör andes lormaga att nara förluat&raa. Skador eller kostnader för
förebyggande åtgärder som åsamkats (kommuner^ synes böra föranleda undersToH’"1lvr''stäTäfflrafel
endast om kommunens ekonomiska belastning med
anledning av naliirkataslrofen är orimligt stor i förhållande till skaitounderiaget.
Beträffande aktiebolag, föreningar m. fl. torde understöd i forevarande
ordning inte böra utgå om de uppkomna förlusterna endast hav
ringa ekonomisk betydelse för delägarna.
Riksrevisionsverket uttalar slutligen — med hänvisning till vad länsstyrelsen
i Kopparbergs län anfört om att det finns skäl att närmare undersöka
om skadeverkningarna av starka vårfloder kan ytterligare begränsas genom
förebyggande åtgärder — att det kan ifrågasättas om inte en samordnad och
intensifierad aktion i dessa avseenden bör komma till stånd.
Kostnader för nödutfodring m. in. av renar
Sedan det naturliga betet under senare delen av år 1966 på grund av isbildning
till stor del blivit oåtkomligt för renarna i bl. a. Norrbotten begärde
länsstyrelsen i Norrbottens län i skrivelse den 21 december 1966 medel för
inköp av nödfoder. Genom beslut den 30 december 1966 och den 20 januari
1967 ställde Kungl. Maj :t sammanlagt 400 000 kr. till länsstyrelsens förfogande
för inköp av renfoder, transport av renar, m. m. Av beloppet anvisades
306 000 kr. från ifrågavarande anslag och återstoden från statens
lappfond. Av det anvisade beloppet skall — enligt beslutet den 20 januari
1967 — den från anslaget anvisade delen utlämnas som bidrag och den från
statens lappfond anvisade delen utgå som lån.
Länsstyrelsen i Norrbottens län har därefter i skrivelse den 15 februari
1967 begärt att ytterligare 950: 000 kr. ställs till länsstyrelsens förfogande
för nödutfodring, m. m. av renar. Till mitten av februari 1967 har omkring
10 000 renar förts till utfodringshagar för tillskottsutfodring. Antalet beräknades
komma att öka. Omkring 3 000 renar har transporterats till reservbetesområden
i kustbygden. Vidare har åtskilliga renhjordar kunnat flyttas
till betesområden i lågfjällsregionen. Totalt har mer än 30 000 renar omfattats
av de uppräknade åtgärderna. De totala kostnaderna för foderanskaffning
m. fl. åtgärder beräknas av länsstyrelsen till 950:0001 kr. utöver
de 400 000 kr. som redan anvisats.
Beträffande Jämtlands län har vederbörande förste konsulent beräknat
ett medelsbehov av ca 17 000 kr. för nödutfodring och transport av renar.
Departementschefen
Som framgår av vad länsstyrelserna i Kopparbergs m. fl. län anfört har
1966 års vårflod och lokala oväder vållat omfattande skadegörelse. De anmälda
skadorna på bl. a. bostadsfastigheter och industrier beräknas uppgå
till sammanlagt omkring 3,8 milj. kr. I likhet med vad som skedde med an
-
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967
ledning av skador på grund av 1959 års vårflod bör enligt min mening
även nu vissa skadeersättningar utgå av statsmedel. I samråd med statsrådet
Lundkvist beräknar jag att ett belopp av i runt tal 1,5 milj. kr. erfordras
för detta ändamål. Det ankommer på Kungl. Maj :t att meddela närmare
föreskrifter rörande bidragsgivningen. De ay riksrevisionsverket redovisade
riktlinjerna för denna möter ingen erinran från min sida. Beslut i de enskilda
fallen om bidrag för denna typ av skador bör kunna meddelas av
länsstyrelserna. Jag förutsätter att länsstyrelserna i samverkan med veder
börande
kommuner och andra intressenter efter hand söker åstadkomma
alla åtgärder i förebyggande och skadebegränsande syfte som är möjliga.
De skador som drabbat renskötseln har varit av betydande omfattning.
För att minska verkningarna av dessa skador bör bidrag utgå av statsmedel.
Jag anser mig nu inte ha anledning förorda andra bidragsgrunder än de,
som föreskrivits i Kungl. Maj :ts beslut den 20 januari 1967. Mot de av myndigheterna
gjorda bedömningarna av kostnaderna för nödfoder m. m. har
jag ingen väsentlig erinran. Jag beräknar behovet av ytterligare medel för
bidrag till renfoder in. in. från förevarande anslag uppgå till 725 000 kr.
För att göra ett snabbt ingripande möjligt om eventuellt annan naturkatastrof
skulle inträffa bör vissa medel finnas tillgängliga under anslaget.
Jag föreslår därför att ytterligare ett belopp av 300 000 kr. anvisas. Härigenom
beräknas omkring 500 0001 kr. vara disponibla för ändamålet.
Det totala behovet av ytterligare medel för innevarande budgetår under
förevarande anslag utgör sålunda 2 500 000 kr. Jag hemställer att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof
m. m. på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67
anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Ma:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967
33
Bilaga 6
INRIKESDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott
den 3 mars 1967.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff.
Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, anmäler härefter
de ärenden under inrikesdepartementets handläggning som angår utgifter
på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67.
DRIFTRUDGETEN
Elfte huvudtiteln
C. Arbetsmarknad m. in.
[1] C 9. Allmänna beredskapsarbeten m. m. Under denna rubrik har på
riksstaten för budgetåret 1966/67 förts upp ett reservationsanslag av 400
milj. kr., därav förslagsvis 200 milj. kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
Vidare har på riksstaten för samma budgetår under rubriken
Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för handikappade m. fl. förts upp
ett reservationsanslag av 155 milj. kr., därav förslagsvis 30 milj. kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Framställning om anvisande av medel på tilläggsstat
Arbetsmarknadsstyrelsen hemställer att ytterligare 15 milj. kr. anvisas
på tilläggsstat för allmänna beredskapsarbeten. Vidare hemställer styrelsen
att ytterligare 35 milj. kr. anvisas på tilläggsstat för vissa sysselsättningsfrämj
ande åtgärder för handikappade m. fl. Styrelsen anför.
Det brydsammare arbetsmarknadsläge som nu har inträtt och som har
3 Bihang till riksdagens protokoll 1967.1 samt. Nr 105
34 Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967
medfört ett större antal arbetslösa än tidigare år (59 363 den 30 januari
1967) har föranlett arbetsmarknadsstyrelsen att sätta i gång ett betydande
antal mindre, kortfristiga beredskapsarbeten som snabbt bör medföra att
sysselsättningsläget förbättras. Detta är av särskild vikt under den nu inledda
säsongnedgången. Åtgärderna påverkar medelsåtgången under såväl
anslaget för allmänna beredskapsarbeten som anslaget för de handikappades
sysselsättning. Behov av medel under sistnämnda anslag aktualiseras
i betydande mån dels av att det hårdare arbetsmarknadsläget har påtagligt
försämrat de svårplacerades möjligheter till sysselsättning på den
öppna marknaden och dels av den tendens på längre sikt till ökat sysselsättningsbehov
för olika kategorier handikappade som styrelsen berörde
i sin framställning föregående år om anslag på tilläggsstat.
Genom att fördela om anvisade medel under anslaget Allmänna beredskapsarbeten
räknar styrelsen med att kunna inom anslagets ram använda
ytterligare 10 milj. kr. för beredskapsarbeten utöver de 340 milj. kr. som har
beräknats för ändamålet under innevarande budgetår. Den medelsanvisning
för allmänna beredskapsarbeten som behövs på tilläggsstat kan därför
begränsas till 15 milj. kr. Under anslaget Vissa sysselsättningsfrämjande
åtgärder för handikappade m. fl. måste, trots att möjliga besparingar under
anslaget har tagits i anspråk, på tilläggsstat anvisas ytterligare 35
milj. kr.
Framställning om vidgad försöksverksamhet med inlösen av egnahem
Arbetsmarknadsstyrelsen erinrar om att försöksverksamheten med inlösen
av egnahem har pågått sedan janari 1965. Till utgången av år 1966
har 93 fastigheter lösts in och 45 av de inlösta fastigheterna har sålts.
Inräknat egnahemsägarnas familjer har 382 personer kunnat flyttas genom
inlösenverksamheten, därav 198 hemmavarande barn under 16 år. Nya
anställningar har beretts egnahemsägarna främst inom verkstadsindustrin
och byggnadsverksamheten. I många fall har även egnahemsägares hustru
och vuxna barn kunnat få anställning på inflyttningsorten.
Den hittillsvarande inlösenverksamheten har bedrivits i de fyra nordligaste
länen och har där varit koncentrerad till glesbygdsområden där behovet
av inlösen har varit störst. Inlösen av egnahem behöver emellertid
enligt arbetsmarknadsstyrelsens mening kunna göras även i glesbygdsområden
i andra delar av landet. Erfarenheterna av det ökade antalet företagsnedläggningar
under det senaste året har visat, att det därjämte föreligger
ett uttalat behov av möjligheter att kunna lösa in egnahem även i
vissa industriorter. Speciellt gäller detta vid nedläggning av företag som
dominerar näringslivet i orten. I sistnämnda fall bör fastighet kunna lösas
in om fastighetsägaren på grund av företagsnedläggningen har blivit arbetslös
och arbetslösheten inte kan hävas på annat sätt än genom utflyttning
samt fastigheten inte kan säljas på öppna marknaden utan att dess
ägare lider en avsevärd förlust.
35
Kungl. Maj. ts proposition nr 105 år 1967
Med hänvisning härtill föreslår styrelsen att försöksverksamheten med
inlösen av egnahem vidgas till att gälla orter eller områden där enligt
styrelsens bedömning arbetsmarknadsmässiga skäl föreligger för sådan
inlösen.
Framställning om bidrag till företag för utbildning av äldre arbetskraft
Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller att ökande svårigheter att arbetsplacera
vid industrinedläggelser friställd äldre arbetskraft samt medelålders
och äldre arbetslösa i glesbygderna har ställt allt större krav på
arbetsmarknadsverkets utbildningsverksamhet. För att minska de äldres
tveksamhet om den egna förmågan att tillgodogöra sig'' en utbildning har
generösa möjligheter öppnats till provutbildning inom kursverksamhetens
ram. Antalet äldre arbetstagare i denna utbildningsform har också ökat.
Erfarenheten har visat att företagsutbildning för de äldre framstår som en
smidig och praktisk utbildningsform, som direkt tar sikte på bestämda
arbetsuppgifter och som efter utbildningens slut leder till anställning i
företaget.
Den enda möjlighet som vid sidan av lokaliseringsutbildning står till
förfogande för utbildning av äldre arbetskraft i företag är enligt vad styrelsen
anför s. k. provanställning i kombination med utbildning under
högst 3 månader. Under provanställningstiden utgår utbildningsbidrag
med samma belopp som vid omskolningskurserna. För personer som har
friställts från nedlagda industrier och direkt övergår till provanställning
i annat företag framstår dessa bidrag som otillräckliga, i synnerhet om
beloppen reduceras till följd av makes inkomst. Till detta kommer i regel
fackliga krav om att anställning i denna form skall vara förenad med avtalsenliga
löneförmåner.
Styrelsen hemställer därför om bemyndigande att medge utbildning av
äldre arbetskraft i företag i huvudsak på samma ekonomiska och övriga
villkor, som f. n. gäller för handikappade.
Departementschefen
Den ökning av arbetslösheten som gjorde sig märkbar under slutet av
år 1966 har fortsatt under de två första månaderna av år 1967. Samtidigt
har antalet lediga platser sjunkit påtagligt. Utvecklingen framgår av följande
sammanställning.
196(5
1967
okt.
nov.
dec.
jan.
febr.
Lediga platser........
38 117
33 417
33 245
28 054
27 793
Arbetslösa...........
19 251
28 414
32 128
48 657
49 246
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967
Antalet lediga platser under sista kvartalet 1966 är betydligt lägre än
under motsvarande tid åren 1963—1965 och ligger på ungefär samma nivå
som åren 1961 och 1962. Nedgången i antalet lediga platser ger dock ett
överdrivet intryck av styrkan i konjunkturavmattningen. Till inte ringa
del torde nämligen nedgången bero på att omsättningen av arbetskraft
sjunkit starkt. Denna ökade stabilitet hos personalen ger naturligtvis utslag
i form av att ett mindre antal lediga platser anmäls hos arbetsförmedlingen.
Arbetslösheten i landet var under oktober 1966 endast något högre än
samma månad under de senaste fem åren med undantag för år 1965, som
i sin helhet kännetecknas av en ovanligt hög sysselsättning. Under de två
sista månaderna 1966 och de två första månaderna 1967 steg arbetslösheten
emellertid snabbt till en högre nivå än de tidigare åren.
Den regionala fördelningen av arbetslösheten präglas av en fortsatt förskjutning
mot södra och mellersta delen av landet. I de båda nordligaste
länen ligger arbetslösheten på oförändrad nivå jämfört med tidigare år.
Dessa län svarar alltså för en mindre andel av den totala arbetslösheten än
tidigare. Anmärkningsvärt är att antalet arbetslösa ökade mellan januari
och februari 1967 med 7 000 i storstadsområdena men minskade med 5 400
i övriga delar av landet.
Av de närmare 50 000 arbetslösa i början av 1967 är inte fullt en tredjedel
byggnadsarbetare.
För att motverka arbetslösheten har inom arbetsmarknadsverket följande
åtgärder vidtagits.
Efter samråd med Sveriges verkstadsförening har arbetsmarknadsstyrelsen
uppdragit åt länsarbetsnämnderna att göra en enkät till metall- och
verkstadsindustriens företag rörande behovet av arbetare och tjänstemän i
samtliga yrken inom branschen. Härutöver bör nämnderna skaffa in uppgifter
om det totala rekryteringsbehovet också på arbetsplatser inom andra
branscher. De rekryteringsbehov som härigenom kommer till länsarbetsnämndernas
kännedom skall följas av omedelbara åtgärder för att tillgodose
denna efterfrågan. Det förutsätts att all förmedlingspersonal deltar
i ackvisitionsarbetet.
Omskolningsverksamheten har intensifierats ytterligare. Under december
1966—januari 1967 var 21 000—22 000 personer i omskolning, vilket var
ca 4 000 fler än föregående år. Under februari tillkom inte mindre än 3 000
nya kursdeltagare och ytterligare ökning av kursverksamheten kan väntas
under de närmaste månaderna. Till följd av denna ökning beräknas förslagsanslaget
till omskolning m. m. som är uppfört med 180 milj. kr. komma
att belastas med 240 milj. kr. under innevarande budgetår.
xintalet personer i beredskapsarbete har ökats från 8 300 i oktober 1966
till 15 600 i februari 1967. Beredskapsarbetena torde sannolikt behöva pågå
något längre fram på våren än under de senaste åren. Som ny form av be
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967
37
redskapsarbete prövas f. n. verkstadsarbete i liten skala. I sammanhanget
bör erinras om att Kungl. Maj :t den 17 februari 1967 uppdragit åt arbetsmarknadsstyrelsen
att inom en kostnadsram av 10 milj. kr. bereda industriell
sysselsättning åt arbetstagare inom textilindustrin. Sysselsättningsstödet
som avses vara flerårigt skall i första hand gälla äldre och handikappade
arbetstagare.
I nu rådande situation på arbetsmarknaden som kännetecknas av att den
allmänna säsongnedgången har förstärkts av en viss konjunktur avmattning
synes det angeläget att förstärka den arbetsmarknadspolitiska beredskapen.
För att kortsiktigt förstärka sysselsättningen under vintermånaderna genom
ökning av beredskapsarbetena i väntan på den allmänna förbättring av sysselsättningsläget
som erfarenhetsmässigt inträder under vårmånaderna har
arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit att anslagen Allmänna beredskapsarbeten
m. m. och Vissa syselsättningsfrämjande åtgärder för handikappade
m. fl. förstärks med 15 resp. 35 milj. kr. Jag biträder styrelsens förslag.
Därjämte har styrelsen lagt fram förslag som särskilt syftar till att underlätta
sysselsättning för äldre arbetstagare.
Styrelsen föreslår att försöksverksamheten med inlösen av egnahem, som
f. n. är begränsad till de fyra nordligaste länen och där hittills har omfattat
fastigheter belägna i glesbygder, får utvidgas till glesbygdsområden i andra
delar av landet. Vidare finner styrelsen det nödvändigt att vid behov kunna
lösa in fastigheter även i tätorter. Styrelsen syftar framför allt på fall av
företagsnedläggningar i orter där företaget är av avgörande betydelse för
sysselsättningen i orten.
Försöksverksamheten har pågått i två år och ett knappt hundratal fastigheter
har hittills lösts in. De erfarenheter av verksamheten som har vunnits
är alltså begränsade. Med hänsyn härtill finner jag det tveksamt om
verksamheten bör utsträckas redan nu. Det kan emellertid visa sig angeläget
att i trängande fall kunna lösa in fastigheter även utanför det nuvarande
försöksområdet. Arbetsmarknadsstyrelsen bör därför ges möjlighet att i sådana
fall lösa in egnahem även utanför det nuvarande försöksområdet.
Yrkesutbildning av äldre arbetstagare i företag kan f. n. ske genom s. k.
provanställning under tre månader, varvid arbetstagaren uppbär utbildningsbidrag
från arbetsmarknadsverket. Vid utbildning av handikappade i
företag uppbär arbetstagaren däremot avtalsenlig lön under utbildningstiden
från företaget, som i gengäld erhåller bidrag med visst i varje särskilt
fall fastställt belopp per studietimme. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår att
utbildning av äldre arbetskraft i företag skall få ske på samma villkor som
gäller för handikappade.
Jag finner det angeläget att på olika vägar försöka minska de svårigheter
som kan uppstå för äldre arbetskraft att få nya anställningar. Inte minst i
det kärvare arbetsmarknadsläge som nu råder kan ålder likaväl som ett
fysiskt eller psykiskt handikapp vara ett hinder för arbetsplacering. Jag
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967
föreslår därför att bidrag enligt samma grunder som gäller för utbildning
av handikappade skall kunna utgå till företag som binder sig för att anställa
och utbilda arbetslösa som är 50 år eller äldre.
Beträffande anslaget till Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för
handikappade m. fl. kommer jag att göra hemställan under nästa anslagspunkt.
Här hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) godkänna de ändringar som jag har förordat i det
föregående i fråga om försöksverksamheten med inlösen
av egnahem och bidrag till företag för utbildning av
äldre arbetstagare,
b) till Allmänna beredskapsarbeten m. m. på tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1966/67 anvisa ett
reservationsanslag av 15 000 000 kr., därav förslagsvis
10 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
[2] C 10. Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för handikappade m. fl.
Med hänvisning till vad jag anfört under föregående anslagspunkt hemställer
jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för
handikappade in. fl. på tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av
35 000 000 kr., därav förslagsvis 20 000 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen.
[3] C 15. Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade. Under
denna rubrik har för budgetåret 1966/67 anvisats ett förslagsanslag av
3 milj. kr. För samma budgetår har arbetsmarknadsstyrelsen medgivits
att meddela beslut om anordningsbidrag intill ett belopp av 20 milj. kr.
Arbetsmarknadsstyrelsen anför. Till följd av en av styrelsen påskyndad
utbyggnad av den skyddade verksamheten har det för beviljande av bidrag
anvisade rambeloppet tagits i anspråk i sin helhet. Det är vanskligt
för styrelsen att mera exakt beräkna den vidgning av bidragsramen som
kan behövas intill den 1 juli 1967, eftersom såväl ansökan om som
rekvisition av bidrag i de flesta fall beror på resp. huvudmans planläggning
och ekonomiska situation. Av vital betydelse är emellertid att styrelsen
kan rnöta de aktuella behoven utan tidsutdräkt. Styrelsen hemställer
därför att ramen för beviljande av ansökningar om anordningsbidrag
under återstoden av budgetåret vidgas med 10 milj. kr.
Departementschefen
Enligt bestämmelserna om statsbidrag till verkstäder inom arbetsvärden
utgår bidrag för anordnande av lokaler för arbetsprövning, arbetsträning
och skyddad sysselsättning samt anskaffning av första uppsättningen
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967
maskiner eller likvärdig utrustning för sådana lokaler. Bidrag beviljas av
arbetsmarknadsstyrelsen. För styrelsens bidragsgivning har för innevarande
budgetår fastställts en ram av 20 milj. kr.
Vid mitten av januari 1967 hade arbetsmarknadsstyrelsen beviljat bidrag
till ett sammanlagt belopp av 19 870 000 kr. Härav faller 14 025 000
kr. på bidrag till anordnande av lokaler för 1 333 platser och 5 845 000 kr.
på anskaffning av maskiner in. in. till 1 153 platser. Den övervägande delen
av dessa platser är avsedd för skyddad sysselsättning.
Till följd av intresset från huvudmännens sida för att bygga ut den
skyddade verksamheten är den ram inom vilken styrelsen kan bevilja
bidrag under innevarande budgetår redan praktiskt taget helt utnyttjad.
Enligt min mening bör ramen vidgas med 2 milj. kr. för att styrelsen
under återstoden av budgetåret skall kunna bevilja bidrag i angelägna
fall där beslut inte kan anstå till nästa budgetår. Jag hemställer, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen
att medge att beslut om bidrag till anordnande av verkstäder
för handikappade under budgetåret 1966/67 får
meddelas intill ett ytterligare belopp av 2 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967
41
Bilaga 7
AVSKRIVNING AV NYA KAPITALINVESTERINGAR
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 mars
1967.
N ärvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter fråga
om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar på tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1966/67 och anför.
Under innevarande budgetår har begärts investeringsanslag dels på tillläggsstat
I till gällande riksstat, dels på tilläggsstat II. I enlighet med de
principer som hittills tillämpats bör nu, då avskrivningsbehovet för de olika
investeringarna kan överblickas, förslag om erforderliga avskrivningsanslag
föreläggas riksdagen, Skulle nya avskrivningsbehov uppkomma eller ändring
ske i de till grund för här beräknade avskrivningar liggande förhållandena
förutsätter jag, att vederbörliga tillägg och jämkningar vidtas av riksdagen.
Statens allmänna fastighetsfond. Enligt gällande regler för avskrivning av
investeringar i allmänna fastighetsfonden utgör grundavskrivning vid nybyggnader
för ämbetsverk 25 % av anläggningskostnaden och vid nybyggnader
för kriminalvården, sjukhus, forskningsinstitut och skolor 50%.
Kostnader för markförvärv avskrivs inte.
Med tillämpning av dessa grunder bör avskrivningsanslag på tilläggsstat
uppföras i enlighet med följande sammanställning.
Anslag Investering Avskrivning
kr. kr.
Socialdepartementet:
Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus
in. in................................... 415 000 —
Utbyggande av karolinska sjukhuset.......... 3 000 000 1 500 000
Finansdepartementet:
Ombyggnad av kvarteret Neptunus Större i Stockholm
...................................... 2 500 000 625 000
4 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 105
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967
Anslag Investering
kr.
Jordbruksdepartementet:
Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor in. in. 2 061 000
Handelsdepartementet:
Byggnadsarbeten i Malåträsk för Sveriges geologiska
undersökning ........................ 40 000
Förrådsbyggnad vid Svenska institutet för konserveringsforskning
............... 25 000
Avskrivning
kr.
1 030 000
10 000
13 000
Anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. avser
helt markförvärv, varför ingen avskrivning behövs.
Statens utlåningsfonder. På tilläggsstat II har förts upp ett tilläggsanslag
till studiemedelsfonden om 18,7 milj. kr., vilket bör avskrivas helt. För
tillskott till lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk
m. m. har på tilläggsstat I förts upp ett anslag med 100 000 kr. Då lån som
utgår från denna fond förutsätts löpa med en ränta av 5 % bör, med hänsyn
till att förräntningskravet för statens investeringar fastställts till 5 3/4 %,
denna investering avskrivas med 13 % eller med 13 000 kr. Vidare har på
tilläggsstat II begärts ett tillskott till investeringsanslaget till lånefonden för
bostadsbyggande med 200 milj. kr. Lånen från fonden löper i regel med en
ränta av 4 % och bör därför avskrivas med ca 30 % eller med 60 milj. kr.
Fonden för låneunderstöd. På tilläggsstat II har för tillskott till Uddeval
lavarvet aktiebolag upptagits ett investeringsanslag av 75 milj. kr. Detta
belopp bör avskrivas helt.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter
angivna fonder på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1966/67 anvisa följande reservationsanslag, nämligen
Statens allmänna fastighetsfond
Socialdepartementet :
Utbyggande av karolinska sjukhuset ...... 1 500 000
Finansdepartementet :
Ombyggnad av kvarteret Neptunus Större i
Stockholm.............................. 625 000
Jordbruksdepartementet :
Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor
rn m ................................. 1 030 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967 43
Handelsdepartementet :
Byggnadsarbeten i Malåträsk för Sveriges geologiska
undersökning.................... 10 000
Förrådsbyggnad vid Svenska institutet för
konserveringsforskning .................. 13 000
Statens utlåningsfonder
Ecklesiastikdepartementet :
Studiemedelsfonden...................... 18 700 000
Jordbruksdepartementet:
Lånefonden till främjande av beredning och
avsättning av fisk m. m................... 13 000
Inrikesdepartementet :
Lånefonden för bostadsbyggande.......... 60 000 000
Fonden för låneunderstöd
Finansdepartementet :
Tillskott till Uddevallavarvet aktiebolag .... 75 000 000
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967
45
Bilaga S
AVSKRIVNING AV OREGLERADE KAPITALMEDELS
FÖRLUSTER
Utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott
den 3 mars 1967.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter fråga
om anslag till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1966/67 och anför.
Extra grundavskrivning på förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap.
Kungl. Maj :t förordnade den 30 juni 1947 bl. a., att vissa redan uppförda
oljelagringsanläggningar skulle per den 1 juli 1947 föras över från
fonden för förlag till statsverket till väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond
och förvaltas av dåvarande statens reservförrådsnämnd. Sedermera
har ytterligare ett antal olj elagringsanläggningar in. m. uppförts genom
dåvarande riksnämndens och nuvarande överstyrelsens för ekonomisk
försvarsberedskap försorg.
Genom beslut den 6 juli 1961 uppdrog Kungl. Maj :t åt dåvarande riksnämnden
för ekonomisk försvarsberedskap att i samråd med riksrevisionsverket
dels utreda frågan om behov av ytterligare grundavskrivning å
berörda olj elagringsanläggningar, dels utarbeta förslag till redovisningsbestämmelser
och driftstat för en ifrågasatt ny kapitalfond för redovisning
av lagringsanläggningarna.
I skrivelse den 27 september 1963 har överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap
redogjort för behovet av ytterligare grundavskrivning av
förrådsfondens anläggningar. Tre anläggningar med en sammanlagd anläggningskostnad
den 30 juni 1964 av 58 940 000 kr. har beräknats kräva
en total grundavskrivning om 32 436 000 kr. Härav har Kungl. Maj :t i samband
med medelsanvisningarna för respektive budgetår beviljat avskrivningsanslag
om totalt 16 917 000 kr., varför skillnaden 15 519 000 kr. utgör
ett ackumulerat grundavskrivningsbehov.
46
Knngl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967
Två av anläggningarna är bergrumsanläggningar som hyrs ut till priser
motsvarande dem för anläggningar ovan jord. Det totala grundavskrivningsbehovet
har beräknats på skillnaden mellan verkliga anläggningskostnaden
och motsvarande kostnad för en oskyddad anläggning. Den tredje
anläggningen är uthyrd till ett oljeföretag. Behovet av ytterligare grundavskrivning
för denna anläggning har erhållits genom att sätta in de beräknade
värdena i en räntabiiitetskalkyl.
Riksrevisionsverket har i yttrande den 15 januari 1964 ej funnit de av
överstyrelsen gjorda beräkningarna föranleda någon anmärkning. Vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen har i yttrande den 27 januari 1964 tillstyrkt
överstyrelsens framställning.
Departementschefen
Kungl. Maj :t förordnade den 3 juni 1965 att en kapitalfond, benämnd
förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap, skulle inrättas den 1
juli 1965 och förvaltas av överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap.
Till fonden fördes över de oljelagringsanläggningar som redovisades under
väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. De kapitalinvesteringar som
under sistnämnda fond gjorts för ifrågavarande ändamål samt de belopp,
som var uppförda på avskrivningskonto under väg- och vattenbyggnadsverkets
förrådsfond, överfördes därvid till den nyinrättade fonden. Vidare fastställde
Kungl. Maj :t utgifts- och inkomststat för fonden under budgetåret
1965/66. Sådan stat har därefter fastställts att gälla tills vidare under budgetåret
1966/67.
I samband med att förrådsfonden inrättades förordade överstyrelsen eu
ytterligare grundavskrivning av fonden med 15 519 000 kr. En sådan avskrivning
bör nu komma till stånd. Erforderligt belopp bör anvisas som en
avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster, varifrån överföring
av avskrivningsmedel bör ske.
Efter förslag av överstyrelsen den 14 september 1966 har Kungl. Maj :t
den 4 november 1966 utfärdat förvaltningsföreskrifter för fonden.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen
att till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 anvisa
ett anslag av 15 519 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967
47
Bilaga 9
STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
3 mars 1967.
N ärva i-ande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendeixa Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter fråga
om medel för budgetåret 1966/67 till reparations- och underhållskostnader
m. m. under karolinska sjukhusets och byggnadsstyrelsens delfonder
av statens allmänna fastighetsfond och anför.
I
Reparations- och underhållskostnader m. m. under karolinska sjukhusets
delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under anslagsposten till reparations-
och underhållskostnader m. m. har på denna delfond för budgetåret
1966/67 beräknats sammanlagt 4 444 000 kr. Härav har under delposten
till karolinska sjukhuset tagits upp 2 944 000 kr., varav 720 000 kr. avser
särskilda arbeten.
Karolinska sjukhusets direktion har hemställt, att för ändamålet ytterligare
290 000 kr. anvisas under delfonden.
Direktionen har därvid anfört, att för budgetåret anvisade medel trots
stark återhållsamhet vid planläggningen av fastighetsunderhållet inte kommer
att räcka till för att täcka kostnaderna för oundgängligen nödvändiga
reparationsåtgärder. En oproportionerligt stor del av anslagna medel går åt
för reparationer vid inträffade haverier och katastrofsituationer av olika
slag. Direktionen pekar därvid särskilt på reparationer på grund av läckage
i vatten- och avloppssystemen, som inom stora delar av sjukhuset befinner
sig i mycket dåligt skick. Under december 1966 uppstod sålunda brott på
den avloppsledning som passerar genom Solna kyrkogård. Reparationskostnaderna
för detta uppgår till ca 50 000 kr. Vidare framhålls, att den stränga
vintern 1965/66 medfört ett onormalt antal läckage i övrigt på lednings
-
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967
systemen. Merkostnaderna för detta i förhållande till tidigare budgetår har
beräknats till ca 100 000 kr. Ytterligare läckage kan befaras inom den närmaste
tiden.
Inom sjukhuset har vidare ett ökat antal inbrott ägt rum, vilket lett till
reparationskostnader för ca 20 000 kr. Direktionen har funnit det nödvändigt
att vidta olika åtgärder för att skydda sjukhusets lokaliteter mot
åverkan och förhindra ytterligare stölder av dyrbar utrustning. Ökad bevakning
har införts. En förbättrad övervakning av området och lokalerna
förutsätter dels komplettering av befintligt staket, dels anordningar för inoch
utpassningskontroll vid huvudentrén. Direktionen anser det nödvändigt
att snabbt vidta dessa åtgärder, vilka kostnadsberäknats till ca 120 000
kr.
Direktionen finner alltså totalt ett belopp av (50 000 + 100 000 + 20 000
-f 120 000) 290 000 kr. erforderligt för att täcka nämnda kostnader.
Departementschefen
Som framgår av sjukhusdirektionens framställning har karolinska sjukhuset
åsamkats vissa oförutsedda kostnader på grund av läckage i ledningssystemen
och ökat antal inbrott. Dessa kostnader finner jag i likhet
med direktionen vara så stora, att de inte utan förfång för den ordinarie
underhållsverksamheten kan rymmas inom ramen för det belopp som under
sjukhusets delfond av statens allmänna fastighetsfond tagits upp för
löpande reparations- och underhållsarbeten in. m. Jag förordar, att sammanlagt
150 000 kr. beräknas för reparation av ledningar och 20 000 kr.
för reparationer på grund av inbrott, således totalt 170 000 kr.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen
att i staten för statens allmänna fastighetsfond, karolinska
sjukhusets delfond, under anslagsposten Reparations-
och underhållskostnader m. m. för budgetåret 1966/
67 beräkna ett belopp av ytterligare 170 000 kr.
II
Reparations- och underhållskostnader m. m. under byggnadsstyrelsens delfond
av statens allmänna fastighetsfond. Under anslagsposten till reparations-
och underhållskostnader m. in. har på medicinalstyrelsens delfond
för budgetåret 1966/67 beräknats 7 788 000 kr., varav för löpande underhåll
6 868 000 kr. och för särskilda arbeten 920 000 kr. Sistnämnda belopp
har avsetts för arbeten vid Sidsjöns sjukhus och Vipeholms sjukhus. Med
hänsyn till att huvudmannaskapet för mentalsjukvården skulle övergå till
landstingen den 1 januari 1967 har medel för löpande underhåll under delfonden
beräknats endast för första hälften av budgetåret. Ett fåtal sjukhusbyggnader
ägs fortfarande av staten. Dessa har enligt Kungl. Maj :ts beslut
49
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967
den 9 december 1966 överförts till byggnadsstyrelsens delfond. I samband
därmed har medicinalstyrelsens delfond upphört.
Medicinalstyrelsen har anhållit om bemyndigande att, med anlitande av
de medel som ställts till styrelsens disposition, till Kronobergs läns landsting
den 30 juni 1967 betala 600 000 kr. som bidrag till renoveringsarbeten
vid S:t Sigfrids sjukhus.
I enlighet med avtalet den 19 januari 1966 mellan staten och Kronobergs
läns landsting angående landstingets övertagande av statens mentalsjukvård
inom landstingsområdet m. m. har S:t Sigfrids sjukhus övertagits
av landstinget den 1 januari 1967. I protokollsanteckning till avtalet förklaras,
att av medicinalstyrelsen planerade arbeten i vårdpaviljongen K 36
enligt anslagsskrivelsen för innevarande budgetår skall sättas igång och
såvitt möjligt slutföras under år 1966.
Under hänvisning till detta har medicinalstyrelsen i sin framställning
anmält, att två alternativa förslag utarbetats för renovering av paviljongen,
varav det ena kostnadsberäknats till 1 660 000 kr. och det andra till 1 milj.
kr. Inget av förslagen har lagts till grund för renoveringen, då kostnaderna
visat sig för höga i förhållande till disponibla medel. Förhandlingar har
därför förts mellan styrelsen och landstinget. Parterna har enats om att
— i stället för att upprustning sker genom statens försorg — staten ställer
ett belopp om 600 000 kr. till landstingets förfogande för utförande av renoveringsarbetena
vid sjukhuset. Beloppet skall enligt överenskommelsen
utbetalas den 30 juni 1967.
D e partemen t s chef en
Som framgår av det föregående har staten i avtalet med Kronobergs läns
landsting angående landstingets övertagande av den statliga mentalsjukvården
i länet åtagit sig att ombesörja vissa ombyggnadsarbeten vid paviljong
K 36 vid S:t Sigfrids sjukhus. Enligt numera träffad överenskommelse
skall landstinget sköta ombyggnadsarbetena mot att staten till täckande
av kostnaderna härför utbetalar 600 000 kr. den 30 juni 1967. För
ändamålet finns medel inte anvisade tidigare. Det är därför nödvändigt, att
ytterligare 600 000 kr. beräknas under anslagsposten till reparations- och
underhållskostnader m. in. under byggnadsstyrelsens delfond.
Som erinrats om i det föregående har medel för underhåll av de sjukhus
för psykiatrisk vård som staten äger efter den 1 januari i år inte beräknats
för första halvåret 1967. Byggnadsstyrelsen har hemställt, att för
detta ändamål ytterligare 1 milj. kr. beräknas under delposten. Kostnaderna
torde emellertid kunna bestridas med anlitande av medel som blivit tillgängliga
genom att vissa tidigare planerade projekt inte kommit till stånd.
Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att besluta härom.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967
att i staten för statens allmänna fastighetsfond, byggnadsstyrelsens
delfond, under anslagsposten Reparationsoch
underhållskostnader m. m. för budgetåret 1966/67 beräkna
ett belopp av ytterligare 600 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967
51
Bilaga 10
Förteckning
över av Kungl. Maj:t hos riksdagen år 1967 begärda anslag på tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1966/67 utöver de i prop. 1967: 2
upptagna anslagen
DRIFTBUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter
IV. Försvarsdepartementet
N 1 Reglering av prisstegringar .......................... 130 000 000
N 4 Kostnader för svenska FN-styrkor m. m., reservationsanslag 29 500 000
N 6 Svenska övervakningskontingenten i Korea, reservationsanslag
............................................ 960 000
160 460 000
V. Socialdepartementet
H 6 Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimer
lasarettet
m. m., reservationsanslag............... 625 000
Hll Utrustning vid akademiska sjukhuset i Uppsala, reservationsanslag
...................................... 544 000
1 169 000
VI. Kommun ikaiionsdepartementet
D 16 Understöd åt skärgårdsrederier m. m., reservationsanslag .. 210 000
VIII. Ecklesiastikdepartementet
D 7 a Bidrag till vissa elevorganisationer, förslagsanslag........ 180 000
IX. Jordbruksdepartementet
A 5 Kommittéer m. m., reservationsanslag.................. 420 000
D 7 Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd,
reservationsanslag ................................ 571 000
M 6 Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m., reservationsanslag
.................................... 2 500 000
3 491 000
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967
XI. Inrikesdepartementet
C 9 Allmänna beredskapsarbeten m. m., reservationsanslag, därav
förslagsvis 10 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
................................. 15 000 000
C 10 Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för handikappade
m. fl., reservationsanslag, därav förslagsvis 20 000 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen ............ 35 000 000
50 000 000
XIV. Riksdagen och dess verk m. m.
42 Utredning angående riksdagens hus m. m., reservationsanslag
.......................................... 945 000
Summa egentliga statsutgifter 216 455 000
B. Utgifter för statens kapitalfonder
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
B. Statens allmänna fastighetsfond
S o c i a 1 d e p^a rte mentet:
10 Utbyggande av karolinska sjukhuset (III: 10), reservationsanslag
.......................................... 1 500 000
Finansdepartementet:
13 a Ombyggnad av kvarteret Neptunus Större i Stockholm
(III: 16 a), reservationsanslag ...................... 625 000
Jordbruksdepartementet:
17 Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. (III: 20),
reservationsanslag................................ 1 030 000
Handelsdepartementet:
17 a Byggnadsarbeten i Malåträsk för Sveriges geologiska undersökning
(III: 20 a), reservationsanslag................ 10 000
17 b Förrådsbyggnad vid Svenska institutet för konserverings
forskning
(III: 20 b), reservationsanslag .............. 13 000
3 178 000
D. Statens utlåningsfonder
E?c klesiastikdeparte m[e n t e t:
1 Studiemedelsfonden (V: 5), reservationsanslag............ 18 700 000
Jordbruksdepartementet:
3 a Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av
fisk m. m. (V: 9), reservationsanslag.................. 13 000
Inrikesdepartementet:
4 Lånefonden för bostadsbyggande (V: 11), reservationsanslag 60 000 000
78 713 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967
53
E. Fonden för låneunderstöd
Finansdepartementet:
6 a Tillskott till Uddevallavarvet aktiebolag (VI: 9 a), reservationsanslag
...................................... 75 000 000
156 891 000
IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
1 Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster ........ 15 519 000
Summa utgifter för statens kapitalfonder 172 410 000
Summa för driftbudgeten 388 865 000
KAPITALBUDGETEN
Kapitalinvestering
VI. Fonden för låneunderstöd
Försvarsdepartementet:
a Lån till bostadsrättsföreningen Musköten .............. 1 400 000
Finansdepartementet:
9 a Tillskott till Uddevallavarvet aktiebolag................ 75 000 000
76 400 000
Summa för kapitalbudgeten 76 400 000
MARCUS BOKTR. STHLMI967 670250
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
20 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (20)
20 kopplingar.
- Rskr. 1967:301 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om ytterligare anslag på tilläggsstat IT till riksstaten för budgetåret 1966167 till avskrivn a1 i texten
- SU 1967:127 Memorial angående tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1966/67. s. 1 i texten
- SU 1967:120 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om ytterligare anslag på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 till avskrivning av oregler s. 1 i texten
- SU 1967:121 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter på tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1966/67, i vad propositionen s. 2 i texten
- Rskr. 1967:174 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för hudgetåret 1966/67, såvitt a1 i texten