Sök i Ratio Lex

Med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens år 1966 vid dess femtionde sammanträde fattade beslut

75 sidor, varav 71 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 71 av 75 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1967:11, Med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens år 1966 vid dess femtionde sammanträde fattade beslut

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

1

Nr 11

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med anhållan om riksdagens

yttrande angående vissa av Internationella arbetsorganisationens

allmänna konferens år 1966 vid

dess femtionde sammanträde fattade beslut; given

Stockholms slott den 30 december 1966.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed anhålla om riksdagens

yttrande över vad föredragande departementschefen anfört angående vissa i

nämnda protokoll omförmälda, av Internationella arbetsorganisationens

allmänna konferens år 1966 vid dess femtionde sammanträde antagna instrument.

GUSTAF ADOLF

Sven Aspling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen underställs riksdagen följande av Internationella arbetsorganisationens

(ILO) allmänna konferens år 1966 antagna instrument,

nämligen konvention (nr 125) angående behörighetsbevis för fiskare, konvention

(nr 126) angående besättningens bostäder på fiskefartyg, rekommendation

(nr 126) angående yrkesutbildning för fiskare samt rekommendation

(nr 127) angående kooperativa föreningars roll i utvecklingsländernas

ekonomiska och sociala utveckling. Svensk ratificering av de båda konventionerna

avstyrks f. n.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 11

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 30 december

1966.

N är varande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Kling, Edenman, Johansson,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist,

Gustafsson, Geijer.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, vissa av Internationella

arbetsorganisationens allmänna konferens år 1966 vid dess femtionde sammanträde

fattade beslut samt anför.

Genom sin anslutning till Nationernas förbund den 9 mars 1920 inträdde

Sverige såsom medlem av Internationella arbetsorganisationen (ILO) i

Geneve.

Organisationens beslutande församling — Internationella arbetskonferensen

— som sammanträder minst en gång varje år, har enligt artikel 19 i

organisationens stadga att beträffande förslag, som uppförts på dess dagordning,

välja mellan två former för godtagande. Antingen skall ett sådant

beslut resultera i ett förslag till internationell konvention, avsedd att ratificeras

av organisationens medlemmar, eller också skall det utmynna i en

rekommendation, avsedd att övervägas vid lagstiftning eller annorledes men

utan den bindande karaktär, som tillkommer en ratificerad konvention.

Om beslutet är av mindre räckvidd eller av väsentligen formell innebörd,

t. ex. då det gäller en begäran om utredning, brukar det ges formen

av en resolution.

Varje medlem av organisationen skall inom ett år från avslutandet av ett

konferenssammanträde underställa därå antagna konventioner och rekommendationer

vederbörlig myndighet (i vårt land riksdagen) för vidtagande

av lagstiftnings- eller andra åtgärder. Varje medlem har vidare skyldighet

att underrätta Internationella arbetsbyråns generaldirektör om de åtgärder,

som vidtagits för att underställa konventioner vederbörlig myndighet, samt

om eljest vidtagna åtgärder. Medlem, som inte ratificerat viss konvention,

skall tid efter annan till Internationella arbetsbyråns generaldirektör avge

redogörelse för såväl lagstiftning och praxis med avseende på de i konventionen

behandlade frågorna som den omfattning, vari konventionens bestämmelser

genomförts eller avses att genomföras genom lagstiftning, ad
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr il år 1967

3

ministrativa åtgärder, kollektivavtal eller annorledes, samt ange de omständigheter,

som förhindrar eller fördröjer ratificeringen av konventionen.

Motsvarande gäller i fråga om rekommendationer med tillägg, att redovisning

skall lämnas även för sådana jämkningar i rekommendationer, som

befunnits eller kan befinnas erforderliga vid antagande eller tillämpning av

bestämmelserna i desamma.

Generalsekreterarens i Nationernas förbund befattning med de konventioner

och rekommendationer, som beslutas av Internationella arbetsorganisationen,

har övertagits av generaldirektören för Internationella arbetsbyrån

(artiklarna 20 och 21), varvid emellertid föreskrivits, att ett av de

två officiella exemplaren av varje av Internationella arbetskonferensen antagen

konvention eller rekommendation skall deponeras hos Förenta Nationernas

generalsekreterare samt att varje ratifikation av en sådan konvention

skall delges Förenta Nationernas generalsekreterare för registrering

i enlighet med bestämmelsen i artikel 102 av Förenta Nationernas stadga.

Internationella arbetslconferensens femtionde sammanträde hölls i Genéve

under tiden den 1—23 juni 1966. I sammanträdet deltog delegationer

från 106 av ILO:s 115 medlemsstater jämte representanter för flera internationella

mellanstatliga och icke statliga organisationer, tillsammans över

1 300 personer. Social- eller arbetsministrar från 63 länder bevistade konferensen,

bland dem jag själv. Det stora flertalet medlemsstater hade sänt

fullständiga delegationer, dvs. två regerings-, ett arbetsgivar- och ett arbetstagarombud.

Sverige deltog i sammanträdet med en fullständig delegation.1

Konferensens dagordning upptog följande ämnen.

I. Generaldirektörens rapport.

II. Finansiella och budgetära frågor.

III. Upplysningar och årsrapporter rörande medlemsstaternas tillämpning

av konventioner och rekommendationer.

1 Genom beslut den 29 april 1966 hade Kungl. Maj:t utsett följande personer att delta i konferensen,

nämligen

för regeringen: såsom ombud statssekreteraren i socialdepartementet Lars-Åke Åström och

ledamoten av riksdagens andra kammare Ingemund Bengtsson samt såsom experter statssekreteraren

i inrikesdepartementet Reidar Tilert, tillika ersättare för regeringsombuden,

kansliråden Ingrid Hilding och Sten-Eric Heinrici samt departementssekreteraren lan Lagergren,

socialdepartementet, kansliråden Olof Petersson och Göran Waldau, inrikesdepartementet,

förste ambassadsekreteraren vid Sveriges ständiga delegation hos de internationella organisationerna

i Genéve Hans Ewerlöf samt redaktören hos Kooperativa Förbundet Lars Eronn;

för arbetsgivarna: såsom ombud direktören i Svenska Arbetsgivareföreningen Gullmar Bergenström

samt såsom experter direktören i försäkringsbolaget Pensionsgaranti, ömsesidigt, Sven

Hydén, direktören Lars Strängh och sekreteraren Åke Carlhammar, båda i Svenska Arbetsgivareföreningen;
för

arbetstagarna: såsom ombud Landsorganisationens i Sverige internationelle ombudsman

Bertil Bolin samt såsom experter ombudsmannen Olle Gunnarsson och socionomen Sven F.

Bengtsson, båda i Landsorganisationen, ävensom avdelningschefen i Tjänstemännens Centralorganisation

Sven Fockstedt.

Åström, Heinrici, Petersson och Waldau bevistade en del av konferensen, medan Tilert

blev förhindrad att delta däri.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 1967

IV. Kooperativa föreningars roll i utvecklingsländernas ekonomiska och

sociala utveckling.

V. Revision av konventionerna 35—40 angående ålders-, invaliditets- och

efterlevandepensioner.

VI. Vissa frågor rörande fiskare

a) besättningens bostäder på fiskefartyg,

b) yrkesutbildning för fiskare,

c) behörighetsbevis för fiskare.

VII. Behandling av klagomål samt information och samråd inom företaget.

Vidare framlades inför konferensen en särskild rapport rörande tillämpningen

av den vid 1964 års arbetskonferens antagna deklarationen rörande

Sydafrikas apartheidpolitik. Rapporten föranledde ingen åtgärd från konferensens

sida.

Under punkt II på dagordningen antog konferensen budget för Internationella

arbetsorganisationen avseende utgifter för år 1967; budgeten fastställdes

till 22 472 398 U.S. dollar.

Vid det val av ledamöter och suppleanter i Internationella arbetsbyråns

styrelse som förrättades vid konferensen invaldes Sverige på en suppleantplats

för en period av tre år.

Följande av konferensen fattade beslut, vilka hänför sig till punkterna

IV och VI på dagordningen, är av beskaffenhet att i enlighet med artikel 19

av Internationella arbetsorganisationens stadga skola underställas riksdagen,

nämligen

1. konvention (nr 125) angående behörighetsbevis för fiskare,

2. konvention (nr 126) angående besättningens bostäder på fiskefartyg,

3. rekommendation (nr 126) angående yrkesutbildning för fiskare,

4. rekommendation (nr 127) angående kooperativa föreningars roll i

utvecklingsländernas ekonomiska och sociala utveckling.

Texterna på engelska och svenska till dessa internationella instrument

torde få såsom bilagor (bilagorna 1—4) fogas till statsrådsprotokollet i detta

ärende.

En särskild bilaga (bilaga 5) med förteckning över samtliga resolutioner

som antagits vid konferensen torde även få fogas till protokollet.

1.—3. Vissa frågor rörande fiskare

För andra gången på mindre än tio år antog Internationella arbetskonferensen

vid 1966 års sammanträde ett antal instrument som behandlade

fiskarfrågor. Dessa frågor hade varit föremål för överväganden vid en förberedande

teknisk konferens, som hölls i Geneve i oktober 1965. I enlighet

med de procedurregler som gäller för ILO upptog denna konferens en första

diskussion om form och innehåll beträffande de eventuella instrument som

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 1967

borde antas i ämnet. lLO:s konferens liade därefter vid sitt femtionde allmänna

sammanträde att fatta definitiva beslut härom, något som ledde till

att två förslag till konventioner, nämligen om behörighetsbevis för fiskare

resp. om besättningens bostäder på fiskefartyg samt ett förslag till rekommendation

avseende yrkesutbildning för fiskare, antogs.

Konventionsförslaget om behörighetsbevis antogs med 248 röster mot 0;

14 ombud lade ner sina röster. Beträffande den föreslagna konventionen

om bostäder var röstetalen 303—0—16 och i fråga om rekommendationsförslaget

om yrkesutbildning 330—0—6. Samtliga svenska konferensombud

röstade för alla tre instrumenten.

Innehållet i instrumenten rörande fiskare

Konventionen angående behörighetsbevis för fiskare

har till syfte att stimulera anordnandet av yrkesutbildning av personal

i nyckelställning på fiskefartyg och att främja säkerheten till sjöss.

Den hänför sig till fartyg om 25 bruttoregisterton och däröver, som nyttjas

till havsfiske i saltvatten, och är tillämplig på befälhavare, styrmän och

sådana maskinister som ständigt är ansvariga för ett fiskefartygs mekaniska

framdrivning.

Instrumentet föreskriver att medlemsstat, som ratificerar konventionen,

skall fastställa kvalifikationsnormer för behörighetsbevis, som ger en person

rätt att ombord på ett fiskefartyg utöva befogenheter som tillkommer

befälhavare, styrman eller maskinist. På alla fiskefartyg, för vilka konventionen

äger tillämpning, skall finnas en befälhavare med behörighetsbevis,

och på fartyg om mer än 100 bruttoregisterton, som nyttjas i verksamhet och

inom områden som anges i nationell lagstiftning, skall dessutom finnas en,

styrman med behörighetsbevis. På fiskefartyg med en maskinstyrka överstigande

en gräns, som bestäms av vederbörande myndighet efter samråd

med berörda redar- och fiskarorganisationer, skall finnas en maskinist med

behörighetsbevis.

I konventionen anges vidare de villkor som måste vara uppfyllda för att

en sökande skall erhålla behörighetsbevis. Konventionen föreskriver sålunda

minimiålder och minimikrav på yrkeserfarenhet samt räknar upp de

allmänna ämnen, beträffande vilka vederbörande har att ådagalägga kunskaper

för att bli godkänd i examen. I syfte att underlätta tillämpningen av

konventionen stadgas att behörighetsbevis får under en period av tre år från

ikraftträdandet av nationell lagstiftning, som sätter bestämmelserna i konventionen

i tillämpning, utfärdas till personer, vilka inte genomgått föreskriven

examen men förvärvat erfarenhet av de uppgifter som motsvarar

ifrågavarande bevis och som inte har begått något allvarligt tekniskt fel.

De tillämpningsåtgärder som konventionen föreskriver innefattar upprättande

av ett effektivt inspektionssystem, bestämmelser om kvarhållande

i hamn av fartyg samt föreskrifter angående straff och disciplinära påföljder.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kiingl. Maj.ts proposition nr 11 år 1967

Konventionen angående besättningens bostäder på

fiskefartyg är tillämplig på fartyg om minst 75 ton, alternativt en

minimilängd av 24,4 meter, i vissa fall även på fartyg mellan 25 och 75 ton.

Konventionen innehåller detaljerade bestämmelser, som uppställer krav

på att belägenhet, tillträdesanordningar, byggnadssätt, disposition och utrustning

av besättningens bostadsutrymmen skall vara av sådan beskaffenhet,

att de skapar tillfredsställande trygghet samt skydd mot väder, sjö,

värme, köld och buller samt lukt från andra delar av fartyget. Den innehåller

även bestämmelser angående bostädernas ventilation, uppvärmning

och belysning, samt föreskriver inte bara att sovutrynnnena skall ha en

viss minsta golvyta per person av ungefär 0,5 m2 till 1 in2, beroende på fartygets

storlek, utan också att erforderliga utrymmen skall finnas för förvaring

av kläder och personlig utrustning. I andra bestämmelser fastställs

normer för mässrum, sanitära anordningar samt sjukvårdsutrymmen.

Vidare stadgas i konventionen att innan ett fiskefartyg börjar byggas en

detalj mätning över fartygets bostäder skall underställas vederbörande myndighet

för godkännande. Slutligen innehåller konventionen vissa bestämmelser

rörande dess tillämpning på fartyg som redan finns vid tidpunkten

för konventionens ikraftträdande.

Rekommendationen angående yrkesutbildning för

fiskare äger tillämpning på all utbildning för arbete ombord på fiskefartyg,

som nyttjas till havsfiske i saltvatten, och avser särskilt utbildning

av befälhavare, styrmän, maskinister, yrkeskunniga fiskare och annan

däcks- och maskinrumspersonal. Instrumentet, som är mycket omfattande

och detaljerat, innehåller noggranna rekommendationer rörande planering

och samordning av utbildningsmöjligheter för fiskare på grundval av ett

nationellt program. Det betonas att ett sådant program bör utformas av

vederbörande myndigheter i samverkan med berörda arbetsmarknadsorganisationer,

med undervisnings- och forskningsinstitutioner samt med andra

sammanslutningar eller personer som har ingående kunskaper om yrkesutbildning

av fiskare. Vidare uttalas att finansieringen av utbildningen bör

vara regelbunden och tillräcklig samt ta hänsyn till fiskerinäringens aktuella

och framtida behov och utveckling. Utbildning i offentliga institutioner

bör meddelas utan kostnad för eleverna.

I fråga om utbildningens standard framhålls att allmänna normer för utbildning

av fiskare bör fastställas för varje land och att dessa normer bör

stå i överensstämmelse med de inom landet gällande fordringarna för erhållande

av olika behörighetsbevis för fiskare.

I instrumentet ingår en detaljerad förteckning över ämnen och arbetsuppgifter,

som bör ingå i de olika utbildningsprogrammens kursplaner:

program syftande till att förbereda eleverna för erhållande av behörighetsbevis,

specialkurser i navigation, förberedande yrkesutbildning åt skolbarn,

korta kurser för yrkesverksamma fiskare etc.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 1967 7

Rekommendationen förordar vidare organiserandet av aftonkurser, säsongkurser

som förläggs till månader med otjänlig väderlek eller till perioder

då fisket är av ringa omfattning, speciella kurser i radio och television,

korrespondenskurser samt periodiska besök av forskare och gästande lärare

i fiskesamhällen. När det gäller utbildningsmetoderna föreslås anlitande

av skolfartyg och demonstrationsmaterial (motorer, fiskeredskap,

modeller av fiskebåtar, verkstadsutrustning in. in.), film och andra audiovisuella

hjälpmedel samt en samordning av den praktiska utbildningen med

teoretisk undervisning i havsbiologi, elektronisk fiskletning m. m.

Slutligen innehåller rekommendationen ett avsnitt om internationell samverkan,

vilket syftar till en upprustning av praktiska hjälp- och samarbetsåtgärder

för främjande av yrkesutbildning för fiskare på internationell nivå.

Svenska bestämmelser

Det i konventionen om behörighetsbevis för fiskare behandlade ämnet

regleras i Sverige genom sjöbefälskungörelsen den 3 juni 1960 (nr 487).

Vad beträffar konventionen om besättningens bostäder på fiskefartyg har

hittills svenska föreskrifter getts i kungörelsen den 30 december 1952 (nr

818) angående bostäder m. m. å fartyg för ombord anställda och i kommerskollegii

kungörelse den 20 januari 1953 med tilläggsbestämmelser till nämnda

kungörelse. Dessa föreskrifter, som är tillämpliga på fiskefartyg med en

bruttodräktighet av 20 registerton eller mera, är mycket knapphändiga. I

lagen den 19 november 1965 (nr 719) om säkerheten på fartyg, vilken trätt

i kraft den 1 januari 1966, ges i 3 kap. 2 § allmänna bestämmelser om bostäder

och andra utrymmen ombord. Enligt övergångsbestämmelserna till

kungörelsen den 19 november 1965 (nr 908) med tillämpningsföreskrifter

till lagen skall bestämmelserna i förenämnda kungörelse 1952:818 i vad

de inte strider mot bestämmelserna i kungörelsen 1965:908, äga giltighet

till dess Kungl. Maj :t återkallar desamma.

I fråga om rekommendationen angående yrkesutbildning för fiskare gäller

reglementet den 2 juni 1950 (nr 269) för statsunderstödd utbildningsverksamhet

på fiskerinäringens område med däri genom kungörelsen den

17 april 1964 (nr 136) gjorda ändringar.

Yttranden

I ärendet har yttranden inhämtats från sjöfartsstyrelsen, fiskeristyrelsen

efter hörande av Sveriges fiskares riksförbund, skolöverstyrelsen (såvitt avser

rekommendationen om yrkesutbildning för fiskare), Svenska Arbetsgivareföreningen,

Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation

(TCO) och ILO-lcommittén.

Svenska Arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen och TCO har inte

funnit anledning att yttra sig över instrumenten. Arbetsgivareföreningen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 1967

har dock beträffande rekommendationen om yrkesutbildning anfört vissa

allmänna erinringar, vilka redovisas i det följande.

Fiskeristijrelsen och Sveriges fiskares riksförbund finner, att förevarande

instrument mindre väl passar för de speciella förhållandena i Sverige på

fiskets område och avstyrker därför ratificering av konventionen resp.

att åtgärder vidtas med anledning av rekommendationen.

Det kan i detta sammanhang anmärkas att såväl styrelsen som riksförbundet

i januari 1966 i samband med den förberedande behandlingen av

instrumenten närmare motiverat nämnda ståndpunktstagande. Styrelsen

har härom anfört i huvudsak följande synpunkter, som i allt väsentligt

delas av förbundet.

I stor utsträckning förefaller dessa instrument vara utformade mot bakgrunden

av ett fiske med mycket stora, av landbaserade rederier ägda båtar

med anställt folk ombord och med olika ersättning allt efter personalens

ställning ombord. Dylika fartyg är vanliga i exempelvis England, Frankrike

och Västtyskland. Det svenska fisket avviker starkt härifrån. Vi har sålunda,

sett ur nyssnämnda länders synpunkt, endast relativt små båtar. Hos

oss utgöres båtägarna — med enstaka undantag — av de fiskande själva,

vilka alla får lika stor andel i fångsten (dvs. lika stor manslott), oavsett

om de exempelvis fungerar som skeppare eller ej. De svenska fiskarna brukar

genomgående anses såsom egna företagare. Danmark torde vara det

land som i nu berörda avseenden mest påminner om Sverige. De föreliggande

instrumenten synes därför i ganska betydande omfattning inte riktigt passa

för svenska förhållanden.

Att svenska fiskare i exempelvis Nordsjön kunnat klara sig så pass väl i

konkurrensen (med exempelvis de västeuropeiska stormakternas fiskare)

som faktiskt hittills varit fallet, torde till betydande del kunna återföras på

de speciella, i Sverige rådande förhållandena beträffande ägandet av båtarna

och fördelningen av fångstinkomsten. Det torde därför vara påkallat med

en viss försiktighet så att inte det svenska fisket genom internationella åtaganden

får sig påtvingat anordningar eller ålägganden, som inte passar detsamma

eller som eventuellt kan göra vårt fiske mindre konkurrensdugligt.

Även sjöfartsstgrelsen hänvisar till ett i samband med förarbetena till

instrumenten avgivet yttrande, vilket i huvudsak var av följande innehåll.

I fråga om konventionen angående behörighetsbevis

för fiskare framhåller styrelsen, att konventionen skall sörja för

införande av nationella normer för sådana certifikat för befälhavare

(skeppare), styrman och maskinbefäl. I fortsättningen anför styrelsen följande.

Alla fiskefartyg om minst 25 bruttoregisterton skall sålunda enligt konventionen

principiellt föras av behörig befälhavare, på alla fiskefartyg över

100 bruttoregisterton i föreskriven fart skall finnas behörig styrman och

på alla fiskefartyg med viss maskinstyrka skall efter samråd med eventuellt

förekommande organisationer för arbetsgivare och ombordanställda finnas

behörigt maskinbefäl; befälhavare eller styrman med vederbörligt behörighetsbevis

må dock tjänstgöra såsom maskinbefäl.

Enligt gällande bestämmelser i sjöbefälskungörelsen fordras för att vara

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 1967

befälhavare på fiskefartyg i stor kustfart eller vidsträcktare fart, om fartyget

har en storlek av 20—100 bruttoregisterton, att inneha fiskeskepparbrev

(grundat på skepparexamen) och, om fartyget är över 100 men högst

350 bruttoregisterton att inneha fiskeskepparbrev av 1 :a klass (grundat på

genomgången fullständig skepparutbildning av l:a klass). Beträffande sistnämnda

kategori fiskefartyg erfordras jämväl styrman med behörigheten

fiskeskepparbrev. På fartyg om högst 350 tons dräktighet erfordras därjämte

att befälhavaren, om han ej erhållit betyg över fullständig skepparutbildning

av 1 :a klass, eller annan ombord anställd skall ha avlagt fartygsmekanikerexamen.

Överstiger fiskefartygets dräktighet 350 ton skall i afl fart

beträffande befälhavare och fartygsbefäl reglemente för befälsbemanning å

lastfartyg gälla. De för erhållande av de båda svenska fiskeskepparbreven

uppställda praktikbestämmelserna uppfyller konventionens krav. Däremot

krävs för avläggande av fartygsmekanikerexamen ingen praktisk tjänst,

under det att i fråga om maskinbefäl fordras en praktiktid av 3 år eller

under viss förutsättning kortare tid.

Konventionens krav i fråga om nautisk kompetens hos befälet på fiskefartyg

uppfylles av de svenska bestämmelserna för fartygsbefälet, dock synes

så icke vara fallet vad angår säkerhetsanordningar vid handhavande av

fiskeredskap. I fråga om maskinbefälet gäller att konventionens kunskapskrav

för behörighet blott i ringa mån uppfylles av de svenska bestämmelserna

för fartygsmekanikerexamen för motorfartyg. För erhållande av betyg

över denna examen krävs sålunda blott att visa sig äga god kännedom om

de allmänna grunderna i motorlära samt om förbränningsmotorer och övrig

maskinell utrustning i mindre motorfartyg, ävensom deras skötsel. Någon

fullgjord praktisk tjänstgöring erfordras ej heller för avläggande av denna

examen. Vidare finns ej föreskrifter meddelade beträffande maskinbefäl på

fiskefartyg som överstiger 350 tons bruttodräktighet.

Med hänsyn till de skiljaktigheter som nu redovisats mellan sjöbefälskungörelsen

och konventionen bör enligt styrelsens mening ratificering av

konventionen om behörighetsbevis för fiskare anstå till dess erforderlig

översyn av nämnda kungörelse verkställts.

I fråga om konventionen om besättningens bostäder på

fiskefartyg erinrar styrelsen om att det f. n. pågår en utredning inom

styrelsen i samråd med berörda partsorganisationer om kraven på bostäder

i bl. a. fiskefartyg. För Sveriges del bör därför en bedömning av frågan om

en eventuell ratificering av konventionen anstå till dess resultatet av denna

utredning föreligger.

Vad slutligen beträffar rekommendationen o in yrkesutbildning

för fiskare har såsom tidigare framhållits sjöfartsstyrelsen,

skolöverstyrelsen och Svenska Arbetsgivareföreningen yttrat sig.

Sjöfartsstyrelsen framhåller, att de ombordvarande på svenska fiskefartyg

i stor utsträckning inte är anställda utan delägare i fartyg och fångst

och de har i regel lärt sitt yrke genom praktiskt arbete ombord. Emellertid

sker även viss yrkesutbildning genom kortare undervisning och studieresor

vilka anordnas av hushållningssällskapen. I denna del hänvisar styrelsen till

den förutnämnda kungörelsen 1964: 136. Sjöfartsstyrelsen upplyser vidare

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

att skolöverstyrelsen från och med budgetåret 1965/66 vid Sotenäsets yrkesskola

anordnat grundläggande och allmän utbildning för däcks- och maskinpersonal

till fiskefartyg, omfattande 26 veckor, samt en påbyggnadskurs i

rationellt havsfiske med moderna hjälpmedel om sju veckor för dem som

genomgått nämnda grundkurs. Härtill kommer viss annan nautisk utbildning

som meddelas vid sjöbefälsskola.

Sjöfartsstyrelsen uttalar avslutningsvis att styrelsen inte har något att

erinra mot syftet med rekommendationen men anser densamma vara alltför

detaljerad. För Sveriges del torde därjämte för närvarande förutsättningar

saknas för ett införande av rekommendationens alla utbildningsmoment.

De i rekommendationen angivna bestämmelserna synes närmast vara avsedda

för fiske, bedrivet under andra förhållanden än de som gäller i

Sverige.

Skolöverstyrelsen har inga principiella invändningar mot rekommendationen

men anser att frågan om arbetarskydd och livräddning särskilt bör

beaktas inom ifrågavarande utbildning.

Svenska Arbetsgivareföreningen vill med anledning av rekommendationen

påpeka — utan att föreningen därigenom tar ställning till texten i övrigt - - att instrumentet innehåller riktlinjer, som synes oförenliga med vissa allmänna

förhållanden och utvecklingstendenser i svenskt samhällsliv. I motsättning

till vår nuvarande utveckling mot en integration av yrkesutbildningen

med utbildningsväsendet i övrigt innebär rekommendationens riktlinjer

att grundutbildningen för fiskare skall vara snävt yrkesinriktad och

ha mycket begränsade inslag av allmänna ämnen samt ha obetydlig anknytning

till andra utbildningsvägar. Den för skolelever i fiskarsamhällen föreslagna

förberedande yrkesutbildningen är också svårförenlig med den inom

vårt skolväsende antagna principen att all yrkesutbildning — även den förberedande

— bör förläggas till tiden efter avslutad obligatorisk skola samt

att den icke ensidigt bör ta sikte på den egna ortens näringsliv.

ILO-kommittén erinrar om att av de remissinstanser som yttrat sig de flesta

avstyrker åtgärder från svensk sida med anledning av förevarande tre

instrument. Motiveringen är från fiskeristyrelsens och berörda fiskarorganisations

sida att instrumenten utformats med tanke på ett fiske som bedrivs

med anlitande av stora båtar med anställt folk ombord. En sådan organisation

av fisket avviker från de förhållanden som råder inom det svenska

fisket, där båtarna är mindre och båtägarna i regel utgörs av de fiskande

själva. Härtill kommer att behörighetskonventionen i vissa delar inte

överensstämmer med svensk lagstiftning samt att, när det gäller bostadskonventionen,

däremot svarande svenska författningsbestämmelser f. n. är

föremål för översyn. I fråga om rekommendationen om yrkesutbildning

tillkommer att den är alltför detaljerad, och förutsättning saknas för ett

genomförande av alla dess utbildningsmoment.

Med hänsyn till innehållet i remissyttrandena kan ILO-kommittén inte

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts prop sition nr 11 år 1967

tillstyrka, att konventionen (nr 125) angående behörighetsbevis för fiskare

och (nr 126) angående besättningens ostäder på fiskefartyg f. n. ratificeras

av Sverige. Även om anvisningarna i ekommendationen (nr 126) angående

yrkesutbildning för fiskare inte kan enomföras i alla delar, kan de dock ge

vissa uppslag. Kommittén förordar därför, att rekommendationen överlämnas

till skolöverstyrelsen för att, i den mån så befinns möjligt och lämpligt,

av styrelsen beaktas vid yrkesutbildningens framtida utformning.

4. Rekommendationen angående kooperativa föreningars roll i

utvecklingsländernas ekonomiska och sociala utveckling

Frågan om kooperativa föreningars roll i utvecklingsländernas ekonomiska

och sociala utveckling har varit föremål för behandling vid två på

varandra följande internationella arbetskonferenser. En första diskussion

ägde sålunda rum vid 1965 års konferens och ledde efter ytterligare överväganden

vid konferensen påföljande år till antagande av en rekommendation

i ämnet. Rekommendationen antogs med 317 röster mot 0 och 6 nedlagda.

Samtliga svenska ombud röstade för rekommendationen.

Innehållet i rekommendationen

Syftet med rekommendationen är att dra upp vissa riktlinjer för en effektiv

uppbyggnad av kooperativa sammanslutningar i utvecklingsländerna.

Instrumentets tillämpningsområde omfattar alla slag av kooperativa föreningar.

Det heter i rekommendationen att upprättandet av sådana föreningar

bör anses såsom ett betydelsefullt medel för ekonomisk, social och

kulturell utveckling liksom för mänskligt framåtskridande i utvecklingsländerna.

Utvecklingsländernas regeringar bör utforma och genomföra eu

politik som hjälper och stimulerar kooperativa föreningar i ekonomiskt,

finansiellt, tekniskt, legislativt eller annat avseende utan att föreningarnas

oberoende påverkas därav. En sådan politik bör integreras i utvecklingsplanerna,

i den mån detta är förenligt med de kooperativa föreningarnas

väsentliga grunddrag, och bör göras till föremål för översyn, så att den kan

anpassas till förändringar i sociala och ekonomiska behov och till tekniska

framsteg.

Ett avsnitt av rekommendationen, som behandlar metoder för politikens

genomförande, anger regeringarnas roll i fråga om lagstiftning, undervisning

och utbildning samt deras ekonomiska, administrativa och kontrollerande

ansvar. Vikten av att det finns en särskild lagstiftning, som behandlar

kooperativa föreningars bildande och drift samt deras rättsliga skydd betonas.

Denna lagstiftning bör, heter det i rekommendationen, innehålla en

definition eller beskrivning av en kooperativ sammanslutning, dess ändamål

samt proceduren för dess bildande, registrering och upplösning, villkor för

medlemskap ävensom metoder för förvaltning, skötsel och intern räkenskapsgranskning.

När det gäller undervisning och utbildning bör regering
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

arna vidta erforderliga åtgärder för att bland utvecklingsländernas folk

uppnå en så vid spridning som möjligt av kunskapen om kooperativa föreningars

grundsatser, metoder, möjligheter och begränsningar. Rekommendationen

fäster uppmärksamheten på behovet av att tillfredsställande undervisning

meddelas inte bara i kooperativa skolor och högskolor samt andra

specialiserade undervisningscentra utan även vid sådana utbildningsanstalter

som universitet och högre utbildningsanstalter, lärarhögskolor, lantbruksskolor

och andra yrkesutbildningsanstalter samt bildningscentra för arbetare,

läroverk och grundskolor. Instrumentet understryker också vikten av

att förtroendevalda eller anställda inom kooperativa föreningar erhåller såväl

teknisk utbildning som utbildning i kooperativa grundsatser och arbetsmetoder.

Härefter övergår rekommendationen till att behandla statligt ekonomiskt

och administrativt bistånd. Det framhålls att ekonomisk hjälp bör lämnas

kooperativa föreningar, när de inleder sin verksamhet eller möter ekonomiska

hinder för tillväxt eller omvandling, men att sådan hjälp inte bör medföra

några skyldigheter som står i strid med de kooperativa föreningarnas

oberoende eller intressen. Hjälpen bör utformas så, att den stimulerar snarare

än ersätter medlemmarnas initiativ och ansträngningar.

I rekommendationen föreslås att ansvaret för tillsyn över kooperativa föreningar

och för politikens genomförande bör utövas av en sammanslutning

av kooperativa föreningar eller av vederbörande myndighet. Detta organ bör

tillse att de kooperativa föreningarna bedriver sin verksamhet i överensstämmelse

med de ändamål, för vilka de bildats, och i enlighet med gällande

lag.

I ett särskilt avsnitt behandlas internationell samverkan. Medlemsstaterna

anmodas att i största möjliga utsträckning samverka för att hjälpa och stimulera

kooperativa föreningar i utvecklingsländerna genom ökat tekniskt

bistånd, utbyte av informationer och av kvalificerad personal, utdelning av

stipendier, anordnande av internationella seminarier och diskussionsgrupper,

interkooperativt utbyte av varor och tjänster samt inledande av systematisk

forskning rörande de kooperativa rörelsernas struktur, arbetsmetoder och

problem i utvecklingsländerna.

Rekommendationens sista avsnitt, som innehåller särskilda bestämmelser

rörande kooperativa föreningars roll såvitt gäller speciella problem, innefattar

en bilaga som belyser hur olika former av kooperativa föreningar kan

utnyttjas för ett framgångsrikt genomförande av jordreformer och för

höjande av levnadsstandarden hos befolkningen.

Yttranden

I ärendet har yttranden inhämtats från Styrelsen för Internationell Utveckling

(SIDA), Kooperativa Förbundet, Svenska Arbetsgivareföreningen,

Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)

och ILO-kommittén.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungi. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

Samtliga remissorgan utom arbetsgivareföreningen tillstyrker att åtgärder

från svensk sida vidtas i enlighet med rekommendationen.

SIDA, som är medveten om den stora betydelse kooperationen har för

främjande av ekonomisk tillväxt och socialt framåtskridande i u-länderna,

upplyser, att ämbetsverket bedriver samarbete med Kooperativa Förbundet

avseende projekt och kursverksamhet. Former för ett närmare samarbete

mellan SIDA och den nationella kooperativa rörelsen är under utarbetande.

Denna samverkan är, säger SIDA, i linje med de i rekommendationen föreslagna

medlen för att söka genomföra det avsedda målet. Rekommendationens

del II överensstämmer likaså med av SIDA tillämpade principer att

mottagarländernas regeringar aktivt skall stödja och medverka till det mål,

vartill en viss biståndsinsats syftar. SIDA framhåller vidare att en viktig

utgångspunkt för utformning av bistånd på kooperationens område är att

politiska förhållanden och tillgängliga resurser i mottagarlandet undersöks

liksom även den roll kooperativa föreningar kan komma att spela för utvecklingen.

Rekommendationen ger enligt SIDA:s uppfattning en god ram för den typ

av åtgärder som bör vidtas för att säkerställa kooperationens bidrag till den

ekonomiska och sociala utvecklingen i utvecklingsländerna.

Kooperativa Förbundet förväntar, att rekommendationen skall få en positiv

effekt för den ekonomiska och sociala utvecklingen i u-länderna genom

att den riktar regeringarnas uppmärksamhet på kooperationens betydelse

för uppnåendet av de mål som anges i rekommendationens mom. 3 och också

genom att den ger värdefulla konkreta anvisningar om metoder för genomförandet

av en kooperationsfrämjande politik.

Förbundet uppehåller sig särskilt vid rekommendationens del IV, som

behandlar internationell samverkan, samt framhåller att vad som där rekommenderas

överensstämmer med den uppfattning som redan präglar stora

delar av de svenska insatserna för befrämjande av kooperativ utveckling i

u-länderna. Förbundet framhåller särskilt verksamheten inom SIDA såsom

exempel på sådan samverkan mellan ett ämbetsverk och nationella kooperativa

organisationer, som avses i rekommendationen samt betonar önskvärdheten

av fortsatt samverkan mellan berörda statliga organ och de svenska

nationella kooperativa organisationerna även då det gäller handläggandet av

kooperativa utvecklingsfrågor som sammanhänger med ILO:s verksamhet.

Denna samverkan är så mycket naturligare som en kontinuerlig kontakt

upprätthålles på motsvarande internationella plan mellan ILO och den

kooperativa världsorganisationen, Internationella Kooperativa Alliansen, vilken

åtnjuter konsultativ status i förhållande till bl. a. ILO.

Slutligen erinrar förbundet om att ett yrkande som från svensk sida framställts

under konferensbehandlingen om viss ändring av rekommendationen

inte vunnit beaktande. Ändringen avsåg rekommendationens mom. 12

och gick ut på att de lagar som antas för den kooperativa verksamheten

(alltså motsvarigheter till den svenska lagen om kooperativa föreningar)

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

inte borde innehålla beskrivning av kooperativ förenings ändamål.

Svenska Arbetsgivareföreningen konstaterar, att de ändringar som skett

i förhållande till tidigare textförslag inte gått i den av föreningen önskade

riktningen och att föreningens synpunkter inte blivit beaktade.

Föreningen, som bland sina delägare torde ha huvudparten av de producentkooperativa

företagen inom landet, anser att kooperationen kan spela

en betydelsefull roll i utvecklingsländerna. Detta gäller inte minst producentkooperationen.

I rekommendationen — som avser alla slag av kooperativa

föreningar — framhålles emellertid kooperationens fördelar på ett

onyanserat sätt och på bekostnad av andra företagsformer. U-länderna rekommenderas

i generella termer att ge kooperativa föreningar finansiell

hjälp — lån, kreditgarantier, bidrag och skattebefrielse — inte bara vid

initiering av ny verksamhet utan också då föreningarna möter ekonomiska

hinder för tillväxt eller omvandling. Detta och andra förslag synes innebära

uppenbara risker för diskriminering och snedvridning av konkurrenssituationen

i respektive länder.

Vad rekommendationen innehåller om upplysnings- och undervisningsverksamhet

anser föreningen vara ensidigt och propagandistiskt inriktat

och inte ta sikte på objektiv upplysning om såväl kooperationens som andra

företagsformers möjligheter och begränsningar. Sålunda rekommenderas

att kooperationens grundsatser och metoder skall ges en »så vid spridning

som möjligt» genom att behandlas på alla nivåer inom det offentliga skolväsendet

—- från grundskola till universitet — samt genom att respektive

land »till fullo utnyttjar undervisningsmedia såsom läroböcker, föreläsningar

.. ., press, film, radio och TV».

Vidare anser föreningen att rekommendationen medför viss risk för att

de olika slagen av kooperation i u-länderna inte kan behålla eller uppnå

ställningen som frivilliga, fria och icke statsdirigerade organisationer. Sålunda

skall respektive land antaga en särskild lagstiftning som bland annat

innehåller bestämmelser om ändamålen för en kooperativ förening samt

om villkoren för medlemskap, såsom maximibeloppet för insats och insatsskyldighet

vid ansökan om medlemskap samt tid inom vilken full insatsbetalning

skall ske, liksom medlemmarnas rättigheter och skyldigheter.

Det rekommenderas vidare att »vederbörande myndighet» eller viss sammanslutning

skall öva tillsyn över att verksamheten sker i överensstämmelse

med uppställda ändamål samt lagens bestämmelser. På myndigheten

eller sammanslutningen skulle därjämte ankomma uppgiften att främja

kooperation och organisera kooperativ utbildning m. m. Utan att vilja förringa

betydelsen av att staten i respektive länder lämnar sin medverkan

speciellt i ett initialskede vill föreningen ifrågasätta om rekommendationens

förslag kan fullt ut genomföras samtidigt som man behåller de karaktärsdrag

som i vårt land brukar förknippas med kooperativ verksamhet.

Slutligen konstaterar föreningen, att rekommendationen i allt väsentligt

avser u-ländernas förhållanden och med hänsyn härtill utgår föreningen

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

från att anledning saknas att för Sveriges del vidta några speciella åtgärder

i anslutning till rekommendationen.

Landsorganisationen erinrar om att organisationen i ett yttrande till

kommittén i samband med förarbeten till rekommendationen uttalat, att

LO tidigare har intagit en relativt tveksam hållning till behovet och värdet

av en rekommendation av detta slag. Denna tveksamhet hade sin grund såväl

i de starkt varierande förhållanden i olika länder under vilka kooperationen

har att arbeta som i risken för att en sådan rekommendation, vilken

måste balansera mellan den kooperativa rörelsens önskvärda självständighet

och frihet och dess faktiska och nödvändiga beroende av staten i uppbyggnadsskedet,

skulle tendera att förlänga detta beroende. Eftersom emellertid

rekommendationen av en mycket betydande majoritet, inbegripet

representanterna för den Internationella Kooperativa Alliansen, bedömts bli

av väsentligt värde för kooperationens utveckling i u-länderna bär LO omprövat

denna sin inställning och vill nu tillstyrka att Sverige stöder föreliggande

rekommendation.

LO betonar slutligen att den enda punkt i rekommendationen som direkt

berör Sverige torde vara mom. 34, vilken i hög grad svarar mot SIDA:s

verksamhet och programmet för det svenska utvecklingsbiståndet.

TCO framhåller, att organisationen i ett tidigare yttrande i ämnet tillstyrkt

huvudlinjerna i föreliggande rekommendation och betonat betydelsen

av att de kooperativt organiserade självhjälpssträvandena uppmuntras

i syfte att öka utvecklingstakten i u-länderna. Innehållet i rekommendationen

synes ha svenskt intresse främst ur synpunkten hur svenska biståndsinsatser

på detta område lämpligen kan utformas. TCO vill därför

rekommendera de för svenskt tekniskt bistånd ansvariga myndigheterna

att vid planeringen av de svenska biståndsinsatserna beakta innehållet i

rekommendationen. TCO finner det också angeläget betona att biståndsinsatser

på detta område utformas i nära kontakt och samarbete med de i

Sverige existerande organisationerna på området. Möjligheterna till internationell

samverkan och samordning, såväl i regional som i större skala,

bör också tas till vara i syfte att undvika splittring av resurser.

ILO-kommittén betonar, att rekommendationen främst har betydelse för

kooperationens utveckling i u-länderna, något som framhålls i flera remissyttranden.

För industriländernas biståndsinsatser på kooperationens område

synes särskilt rekommendationens avsnitt IV om internationell samverkan

vara av intresse. De anvisningar om samverkan som där lämnas synes

stämma överens med den uppfattning som präglar de svenska insatserna

för att stimulera kooperationen i u-länderna. Om och i vilken utsträckning

rekommendationen i övrigt bör iakttas inom den svenska biståndsverksamheten

synes vara en fråga som det bör ankomma på biståndsmyndigheterna,

främst SIDA, att bedöma.

ILO-kommittén föreslår därför, att rekommendationen överlämnas till

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Knngl. Maj ds proposition nr It år 1967

SIDA för att, i den mån så befinns möjligt och lämpligt, av ämbetsverket beaktas

vid den fortsatta planeringen av de svenska biståndsinsatserna på

kooperationens område.

Departementschefen

Vid Internationella arbetskonferensens femtionde sammanträde antogs

dels tre instrument, som berör vissa frågor rörande fiskare, och dels en

rekommendation om kooperativa föreningars roll i utvecklingsländernas

ekonomiska och sociala utveckling.

Vad först beträffar de tre instrumenten som berör fiskare — konventionen

(nr 125) angående behörighetsbevis för fiskare, konventionen (nr 126)

angående besättningens bostäder på fiskefartyg och rekommendationen (nr

126) angående yrkesutbildning för fiskare — framgår det av de remissyttranden

som avgivits i ärendet, att dessa instrument utformats med

sikte på andra förhållanden än de som råder inom det svenska fisket. Särskilt

fiskeristyrelsen och Sveriges fiskares riksförbund ger uttryck åt den

åsikten. Härtill kommer att svensk lagstiftning och praxis i vissa delar inte

överensstämmer med föreskrifterna i instrumenten. Detta gäller beträffande

behörighetskonventionen samt rekommendationen om yrkesutbildning,

medan i fråga om bostadskonventionen däremot svarande svenska bestämmelser

är föremål för översyn. Under dessa förhållanden kan jag inte

tillstyrka att Sverige f. n. ratificerar de båda konventionerna. När det gäller

rekommendationen om yrkesutbildning kan jag, på de skäl som ILOkommittén

anfört, ansluta mig till kommitténs uppfattning att rekommendationens

anvisningar bör, i den mån så befinns möjligt och lämpligt,

övervägas vid yrkesutbildningens framtida utformning. Rekommendationen

bör i detta syfte överlämnas till skolöverstyrelsen.

I fråga om rekommendationen (nr 127) angående kooperativa föreningars

roll i utvecklingsländernas ekonomiska och sociala utveckling finner jag,

att dess främsta betydelse från svensk synpunkt ligger i att rekommendationen

kan vara av visst intresse för biståndsmyndigheterna när det gäller utformning

av de svenska biståndsinsatserna inom kooperationen. I likhet med

ILO-kommittén anser jag därför, att rekommendationen bör överlämnas till

Styrelsen för Internationell Utveckling (SIDA) för att, i den mån så befinns

möjligt och lämpligt, heaktas vid den fortsatta planeringen av de svenska

biståndsinsatserna på kooperationens område.

Under åberopande av det föregående hemställer jag, att Kungl. Maj :t anhåller

om riksdagens yttrande över vad jag nu anfört om de vid Internationella

arbetskonferensens femtionde sammanträde antagna internationella

instrumenten.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj ds proposition nr 11 år 1967

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 11

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

Convention (No. 125) concerniiig Fishermen’s

Ccrtificates of Competency

The General Conference of the International

Labour Organisation,

Having been convened åt Geneva

by the Governing Body of the International

Labour Office, and having

met in its Fiftieth Session on 1 June

1966, and

Having decided upon the adoption

of certain proposals with regard to

fishermen’s certificates of competency,

which is inclnded in the sixth

item on the agenda of the session,

and

Noting the provisions of the Officers’

Competency Certificates Convention,

1936, which provides that

no person shall be engaged to perform

or shall perform on board any

vessel to which it applies the duties

of master or skipper, navigating officer

in charge of a watch, chief engineer,

or engineer officer in charge

of a watch, unless he holds a certificate

of competency to perform such

duties issued or approved by the

public authority of the territory

where the vessel is registered, and

Considering that experience has

shown that further international

standards specifying minimum requirements

for certificates of competency

for service in fishing vessels

are desirable, and

Having determined that these

standards shall take the form of an

international Convention,

adopts this twenty-first day of June

of the year one thousand nine hundred

and sixty-six the following Con
-

Bilaga 1

(Översättning)

Konveniion (nr 125) angående

behörighetsbevis för fiskare

Internationella arbetsorganisationens

allmänna konferens,

vilken av styrelsen för Internationella

arbetsbyrån sammankallats till

Geneve och där samlats den 1 juni

1966 till sitt femtionde sammanträde,

och beslutat antaga vissa förslag

angående behörighetsbevis för fiskare,

vilken fråga inbegripes i den sjätte

punkten på sammanträdets dagordning,

som beaktar bestämmelserna i konventionen

angående kompetens hos

fartygsbefäl, 1936, vilken föreskriver

att å fartyg, å vilket konventionen

äger tillämpning, ingen må utöva eller

anställas för att utöva de befogenheter

som tillkomma befälhavare

eller skeppare, vakthavande styrman,

övermaskinist eller vakthavande maskinist,

med mindre han innehar ett

certifikat som utvisar, att han är behörig

därtill, och som är utfärdat eller

godkänt av offentlig myndighet i

det territorium, där fartyget är registrerat,

och

som anser att erfarenheten har visat

att det är önskvärt att antaga ytterligare

internationella normer, som

närmare ange minimikrav beträffande

behörighetsbevis för tjänstgöring

på fiskefartyg, och

som beslutat att dessa normer skola

taga form av en internationell

ikonvention,

antager denna den tjugoförsta dagen

i juni månad år nittonhundrasextiosex

följande konvention, som må be
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

vention, which may be cited as the

Fishermen’s Competency Certificates

Convention, 1966:

Part I. Seope and Definitions

Article 1

For the purposes of this Convention,

the term “fishing vessel” includes

all ships and boats, of any

nature whatsoever, whether publicly

or privately owned, which are engaged

in maritime fishing in salt waters

and are registered in a territory

for which the Convention is in force,

with the exception of—

(a) ships and boats of less than

25 gross registered tons;

(b) ships and boats engaged in

wlialing or similar pursuits;

(c) ships and boats engaged in

fishing for sport or recreation;

(d) fishery research and fishery

protection vessels.

Artide 2

The competent authority may, after

consultation with the fishing vessel

owners’ and fishermen’s organisations

where such exist, exempt

from this Convention fishing vessels

engaged in inshore fishing, as

defined by national laws and regulations.

Artide 3

For the purpose of this Convention,

the following terms have the meanings

hereby assigned to them:

(a) skipper: any person having

command or charge of a fishing vessel;
(b)

mate: any person exercising

subordinate command of a fishing

vessel, including any person, other

than a pilot, liable åt any time to be

in charge of the navigation of such a

vessel;

nämnas konvention angående behörighetsbevis

för fiskare, 1966.

Del I. Tillämpningsområde och

definitioner

Artikel 1

Med fiskefartyg förstås i denna

konvention fartyg av vad slag det vara

må, i allmän eller enskild ägo,

som nyttjas till havsfiske i saltvatten

och äro registrerade i ett territorium,

för vilket konventionen gäller, med

undantag av

a) fartyg om mindre än 25 bruttoregisterton;
b)

fartyg som nyttjas till valfångst

eller liknande verksamhet;

c) fartyg som nyttjas till sporteller

rekreationsfiske;

d) fartyg som nyttjas för forskningsändamål

eller till skydd för fisket.

Artikel 2

Vederbörande myndighet må efter

samråd med eventuellt existerande

redare- och fiskareorganisationer

medgiva undantag från denna konventions

tillämpning för fiskefartyg,

som nyttjas i kustfiske sådant detta

definieras i nationell lagstiftning.

Artikel 3

I denna konvention ha följande

termer den innebörd som här angives:
a)

befälhavare: person som för

befäl över ett fiskefartyg;

b) styrman: person som för underordnat

befäl över ett fiskefartyg,

inberäknat person — annan än lots

— som vid varje tidpunkt kan åläggas

att ansvara för navigeringen av

ett sådant fartyg;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

(c) engineer: any person per- c) maskinist: person som har det

manently responsible for the me- ständiga ansvaret för ett fiskefartygs

chanical propulsion of a fishing ves- mekaniska framdrivning.

sel.

Part II. Ccrtification

Article 4

Each Member which ratifies this

Convention shall establish standards

of qualification for certificates of

competency entitling a person to perform

the duties of skipper, mate or

engineer on board a fishing vessel.

Artide 5

1. All fishing vessels to which this

Convention applies shall be required

to carry a certificated skipper.

2. All fishing vessels over 100 gross

registered tons engaged in operations

and areas to be defined by national

laws or regulations shall be required

to carry a certificated mate.

3. All fishing vessels with an engine

power above a level to be determined

by the competent authority,

after consultation with the fishing

vessel owners’ and fishermen’s organisations

where such exist, shall

be required to carry a certificated

engineer: Provided that the skipper

or mate of a fishing vessel may act

as engineer in appropriate cases and

on condition that he also holds an

engineer’s certificate.

4. The certificates of skippers,

mates or engineers may be full or

limited, according to the size, type,

and nature and area of operations of

the fishing vessel, as determined by

national laws or regulations. 5

5. The competent authority may

in individual cases permit a fishing

vessel to put to sea without the full

complement of certificated personnel

if it is satisfied that no suitable sub
-

Del II. Utlärdandc av behörighetsbevis

Artikel 4

Medlemsstat, som ratificerar denna

konvention, skall fastställa kvalifikationsnormer

för behörighetsbevis,

som ge en person rätt att ombord

på ett fiskefartyg utöva de befogenheter

som tillkomma befälhavare,

styrman eller maskinist.

Artikel 5

1. På alla fiskefartyg, för vilka

denna konvention äger tillämpning,

skall finnas en befälhavare med behörighetsbevis.

2. På alla fiskefartyg om mer än

100 bruttoregisterton, som nyttjas i

verksamhet och inom områden, som

angives genom nationell lagstiftning,

skall finnas en styrman med behörighetsbevis.

3. På alla fiskefartyg med en maskinstyrka

överstigande en gräns,

som bestämmes av vederbörande

myndighet, efter samråd med eventuellt

existerande redare- och fiskareorganisationer,

skall finnas en maskinist

med behörighetsbevis, dock

att befälhavaren eller styrmannen på

ett fiskefartyg må fungera som maskinist,

då så är lämpligt och under

förutsättning att även han har behörighetsbevis

som maskinist.

4. Behörighetsbevis för befälhavare,

styrmän eller maskinister må vara

fullständiga eller begränsade, beroende

på fiskefartygets storlek och

typ samt arten av och området för

dess verksamhet, i enlighet med vad

i nationell lagstiftning föreskrives.

5. Vederbörande myndighet må i

enskilda fall tillåta ett fiskefartyg

att gå till sjöss utan full bemanning

av behörig personal, om myndigheten

är övertygad om att inga lämpli
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

21

stitutes are available and that, having

regard to all the circumstances of

the case, it is safe to allow the vessel

to put to sea.

Article 6

1. The minimum age prescribed

by national laws or regulations for

the issue of a certificate of competency

shall be not less than—

(a) 20 years in the case of a

skipper;

(b) 19 years in the case of a mate;

(c) 20 years in the case of an engineer.

2. For the purpose of service as a

skipper or mate in a fishing vessel

engaged in inshore fishing and for

the purpose of service as an engineer

in small fishing vessels with an engine

power below a level to be determined

by the competent authority

after consultation with the fishing

vessel owners’ and fishermen’s

organisations, where such exist, the

minimum age may be fixed åt 18

years.

Artide 7

The minimum professional experience

prescribed by national laws

or regulations for the issue of a

mate’s certificate of competency

shall be not less than three years’

sea service engaged in deck duties.

Artide 8

1. The minimum professional experience

prescribed by national laws

or regulations for the issue of a

skipper’s certificate of competency

shall be not less than four years’ sea

service engaged in deck duties.

2. The competent authority may,

after consultation with the fishing

vessel owners’ and fishermen’s organisations

where such exist, require a

part of this period to be served as a

certificated mate; where national

laws or regulations provide for the

ga ersättare finnas att tillgå och att

det med hänsyn till alla föreliggande

omständigheter ej är förenat med

fara att tillåta fartyget att gå till

sjöss.

Artikel 6

1. Den minimiålder som föreskrives

i nationell lagstiftning för utfärdande

av ett behörighetsbevis må icke

understiga

a) 20 år beträffande befälhavare;

b) 19 år beträffande styrman;

c) 20 år beträffande maskinist.

2. Då det gäller tjänstgöring som

befälhavare eller styrman på ett fiskefartyg

som nyttjas i kustfiske och

då det gäller tjänstgöring som maskinist

på små fiskefartyg med en maskinstyrka

understigande en gräns,

som bestämmes av vederbörande

myndighet efter samråd med eventuellt

existerande redare- och fiskareorganisationer,

må minimiåldern

fastställas till 18 år.

Artikel 7

Det minimikrav på yrkeserfarenhet

som uppställes i nationell lagstiftning

såsom villkor för utfärdande

av behörighetsbevis för styrman

må icke understiga tre års tjänstgöring

till sjöss i däckstjänst.

Artikel 8

1. Det minimikrav på yrkeserfarenhet

som uppställes i nationell lagstiftning

såsom villkor för utfärdande

av behörighetsbevis för befälhavare

må icke understiga fyra års

tjänstgöring till sjöss i däckstjänst.

2. Vederbörande myndighet må efter

samråd med eventuellt existerande

redare- och fiskareorganisationer

kräva, att en del av denna period

skall innefatta tjänstgöring som behörig

styrman; där den nationella

lagstiftningen innehåller bestämmel
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

issue of different grades of certificates

of competency, full and limited,

to skippers of fishing vessels, the

nature of the qualifying service as a

certificated mate or the type of certificate

held while performing such

qualifying service may vary accord
ingly
-

Article 9

1. The minimum professional experience

prescribed by national laws

or regulations for the issue of an

engineer’s certificate of competency

shall be not less than three years’ sea

service in the engine-room.

2. In the case of a certificated

skipper or mate a shorter qualifying

period of sea service may be prescribed.

3. In the case of the small fishing

vessels referred to in Article 6, paragraph

2, of this Convention, the competent

authority may, after consultation

with the fishing vessel owners’

and fishermen’s organisations where

such exist, prescribe a qualifying period

of sea service of 12 months.

4. Work in an engineering workshop

may be regarded as equivalent

to sea service for part of the qualifying

periods provided for in paragraphs

1 to 3 of this Article.

Article 10

In respect of persons who have

successfully completed an approved

training course, the periods of sea

service required in virtue of Artides

7, 8 and 9 of this Convention may be

reduced by the period of training,

but in no case by more than 12

months.

Part III. Examinations

Article 11

In the examinations organised and

supervised by the competent author
-

ser om utfärdande av olika grader av

behörighetsbevis, fullständiga och

begränsade, för befälhavare på fiskefartyg,

må arten av den kvalificerande

tjänstgöringen som behörig styrman

eller typen av det behörighetsbevis

som innehaves under fullgörandet

av sådan kvalificerande

tjänstgöring variera med hänsyn till

förhållandena.

Artikel 9

1. Det minimum av yrkeserfarenhet

som i nationell lagstiftning uppställes

såsom villkor för utfärdande

av behörighetsbevis för maskinist må

icke understiga tre års tjänstgöring

i maskinavdelningen.

2. Beträffande behörig befälhavare

eller styrman må en kortare kvalifikationsperiod

av tjänstgöring till

sjöss föreskrivas.

3. Beträffande de små fiskefartyg

som avses i artikel 6 mom. 2 i denna

konvention, må vederbörande

myndighet efter samråd med eventuellt

existerande redare- och fiskareorganisationer

föreskriva en kvalifikationsperiod

av 12 månaders

tjänstgöring till sjöss.

4. Arbete i en mekanisk verkstad

må anses som likvärdigt med tjänstgöring

till sjöss för en del av de kvalifikationsperioder

som avses i momenten

1 och 3 i denna artikel.

Artikel 10

Beträffande personer, som med

framgång avslutat en godkänd utbildningskurs,

må de perioder av

tjänstgöring till sjöss som krävas i

enlighet med artiklarna 7, 8 och 9 i

denna konvention reduceras med en

tid motsvarande utbildningsperioden,

dock i intet fall med mer än 12

månader.

Del III. Examina

Artikel 11

I de examina som anordnas och

övervakas av vederbörande myndig
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Knngl. Maj:ts proposition nr 11 år 196/

ity for the purpose of testing whether

candidates for competency certificates

possess the qualifications necessary

for performing the corresponding

duties, the candidates

shall be required to show knowledge,

appropriate to the categories and

grades of certificates, of such subjects

as—

(a) in the case of skippers and

mates—

(i) general nautical subjects,

iucluding seamanship, shiphandling

and safety of life åt sea, and a proper

knowledge of the international

Regulations for Preventing Collisions

åt Sea;

(ii) practical navigation, including

the use of electronic and

mechanical aids to navigation;

(iii) safe working practices,

including safety in the handling of

fishing gear;

> (b) in the case of engineers—

(i) theory, operation, maintenance

and repair of steam or internal

combustion engines and related

auxiliary equipment;

(ii) operation, maintenance

and repair of refrigeration systems,

pumps, deck winches and other mechanical

equipment of fishing vessels,

including the effects on stabil
ity;
(iii)

principles of shipboard

electric power installations, and

maintenance and repair of the electrical

machinery and equipment of

fishing vessels; and

(iv) engineering safety precautions

and emergency procedures,

including the use of life-saving and

fire-fighting appliances.

Article 12

The examinations for certificates

of skippers and mates referi-ed to in

Article 11, sub-paragraph (a), of this

het i syfte att pröva huruvida personer

som ansöka om behörighetsbevis

äga de kvalifikationer som äro nödvändiga

för utförande av de mot behörighetsbeviset

svarande uppgifterna

skola de sökande ha att ådagalägga

kunskaper, svarande mot respektive

kategori och art av behörighetsbevis

i sådana ämnen som

a) beträffande befälhavare och

styrmän:

i) allmänna nautiska ämnen,

däribland sjömanskap, manövrering

av fartyg och livräddning till sjöss,

samt en tillfredsställande kännedom

om de internationella sjövägsreglerna;
ii)

praktisk navigation, inbeträknat

användning av elektroniska

och mekaniska hjälpmedel för navigation

;

iii) åtgärder till förebyggande

av yrkesskador, inberäknat säkerhetsåtgärder

vid hanteringen av fiskeredskap

;

b) beträffande maskinister:

i) teori för samt drift, underhåll

och reparation av ångmaskiner,

förbränningsmotorer och därtill hörande

hjälputrustning;

ii) drift, underhåll och reparation

av kylsystem, pumpar, däcksvinschar

och annan mekanisk utrustning

på fiskefartyg, inberäknat

stabilitetspåverkande effekter;

iii) principerna för elektriska

installationer ombord samt underhåll

och reparation av elektriska maskiner

och apparater på fiskefartyg;

samt

iv) tekniska säkerhetsanordningar

och åtgärder vid fara, inberäknat

användningen av livräddnings-

och brandskyddsutrustning.

Artikel 12

De examina för behörighetsbevis

för befälhavare och styrmän, som

avses i artikel It a) i denna kon
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr tl år 1967

Convention may also cover the fol- vention, må även omfatta följande

lowing subj ects: ämnen:

(a) fishing techniques, including a) fiskemetoder, där så är lämp
where

appropriate the operation of ligt inberäknat användning av elekelectronic

fish-finding devices, and tronisk apparatur för lokalisering av

the operation, maintenance and fisk ävensom skötsel, underhåll och

repair of fishing gear; and reparation av fiskeredskap; samt

(b) stowage, cleaning and process- b) lastning, rensning och behand
ing

of fish on board. ling av fisk ombord.

Article 13

During a period of three years

from the date of the coming into

force of national laws or regulations

giving effect to the provisions of this

Convention, competency certificates

may be issued to persons who have

not passed an examination referred

to in Artides It and 12 of this Convention,

but who have in fact had

sufficient practical experience of the

duties corresponding to the certificate

in question and have no record

of any serious technical error against

them.

Part IV. Enforcement Measures

Artide 14

1. Each Member shall ensure the

enforcement of national laws or regulations

giving effect to the provisions

of this Convention by an efficient

system of inspection.

2. National laws or regulations

giving effect to the provisions of this

Convention shall provide for the

cases in which the authorities of a

Member may detain vessels registered

in its territory on account of

a breach of these laws or regulations.

Artide 15

1. National laws or regulations

giving effect to the provisions of this

Convention shall prescribe penalties

or disciplinary measures for cases in

which these laws or regulations are

not respected.

Artikel 13

Under en period av tre år från

ikraftträdandet av nationell lagstiftning,

som sätter bestämmelserna i

denna konvention i tillämpning, må

behörighetsbevis utfärdas till personer,

vilka icke ha genomgått sådan

examen som avses i artiklarna 11 och

12 i denna konvention men vilka faktiskt

ha förvärvat praktisk erfarenhet

av de uppgifter som motsvara

ifrågavarande bevis och vilka icke

veterligen ha begått något allvarligt

tekniskt fel.

Del IV. Tillämpningsåtgärdcr

Artikel 14

1. Varje medlemsstat skall genom

ett effektivt inspektionssystem säkerställa

efterlevnaden av nationell

lagstiftning, som sätter bestämmelserna

i denna konvention i tillämpning.

2. Nationell lagstiftning, som sätter

bestämmelserna i denna konvention

i tillämpning, skall innehålla bestämmelser

om de fall då myndigheterna

i en medlemsstat må kvarhålla

fartyg, som äro registrerade inom

dess territorium, på grund av överträdelse

av denna lagstiftning.

Artikel 15

1. Nationell lagstiftning, som sätter

bestämmelserna i denna konvention

i tillämpning, skall stadga straff

eller disciplinära påföljder i händelse

denna lagstiftning icke efterieves.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj ds proposition nr il år 1967

2. In particular, such penalties or

disciplinary measures shall be prescribed

för cases in which—

(a) a fishing vessel owner or his

agent, or a skipper, has engaged a

person not certificated as required;

(b) a person has obtained by fraud

or forged documents an engagement

to perform duties requiring certification

without holding the requisite

certificate.

Part V. Final Provisions

Article 16

The formal ratifications of this

Convention shall be communicated to

the Director-General of the International

Labour Office for registration.

Artide 17

1. This Convention shall be binding

only upon those Members of the

International Labour Organisation

whose ratifications have been registered

with the Director-General.

2. It shall come into force twelve

months after the date on which the

ratifications of two Members have

been registered with the DirectorGeneral.

3. Thereafter, this Convention

shall come into force för any Member

twelve months after the date on

which its ratification has been registered.

Artide 18

1. A Member which has ratified

this Convention may denounce it after

the expiration of ten years from

the date on which the Convention

first comes into force, by an act communicated

to the Director-General of

the International Labour Office for

registration. Such denunciation shall

not take effect until one year after

the date on which it is registered.

2. Sådana straff eller disciplinära

påföljder skola särskilt stadgas för

fall då

a) redaren för ett fiskefartyg eller

ombud för honom eller en befälhavare

har anställt någon som ej innehar

erforderligt behörighetsbevis;

b) någon medelst bedrägeri eller

falska handlingar har erhållit anställning

för utövande av befogenheter,

för vilka krävas behörighet, utan

att innehava vederbörligt behörighetsbevis.

Del V. Slutbestämmelser

Artikel 16

De officiella ratifikationerna av

denna konvention skola delgivas Internationella

arbetsbyråns generaldirektör

och registreras av honom.

Artikel 17

1. Denna konvention är bindande

allenast för de medlemmar av Internationella

arbetsorganisationen, vilkas

ratifikationer registrerats av generaldirektören.

2. Den träder i kraft tolv månader

efter det två medlemmars ratifikationer

registrerats av generaldirektören.

3. Därefter träder denna konvention

i kraft för varje medlem tolv

månader efter den dag, då dess ratifikation

registrerats.

Artikel 18

1. Varje medlem, som ratificerar

denna konvention, kan, sedan tio år

förflutit från den tidpunkt då konventionen

först trädde i kraft, uppsäga

densamma genom skrivelse som

delgives Internationella arbetsbyråns

generaldirektör för registrering. Uppsägningen

träder icke i kraft förrän

ett år efter det den registrerats.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr tl år 1967

2. Each Member which has ratified

this Convention and which does not,

within the year following the expiration

of the period of ten years mentioned

in the preceding paragraph,

exercise the right of denunciation

provided for in this Article, will be

bound for another period of ten years

and, thereafter, may denounce this

Convention åt the expiration of each

period of ten years under the terms

provided for in this Article.

Article 19

1. The Director-General of the International

Labonr Office shall notify

all Members of the International

Labour Organisation of the registration

of all ratifications and denunciations

communicated to him by the

Members of the Organisation.

2. When notifying the Members

of the Organisation of the registration

of the second ratification communicated

to him, the Director-General

shall draw the attention of the

Members of the Organisation to the

date upon which the Convention will

come into force.

Article 20

The Director-General of the International

Labour Office shall communicate

to the Secretary-General of

the United Nations for registration

in accordance with Article 102 of the

Charter of the United Nations full

particulars of all ratifications and

acts of denunciation registered by

him in accordance with the provisions

of the preceding Artides.

Article 21

Åt such times as it may consider

necessary the Governing Body of the

International Labour Office shall

present to the General Conference a

report on the working of this Convention

and shall examine the desirability

of placing on the agenda of

2. Varje medlem, som ratificerar

denna konvention och icke inom ett

år efter utgången av den i föregående

moment nämnda tioårsperioden

gör bruk av den i denna artikel stadgade

uppsägningsrätten, skall vara

bunden för en ny period av tio år

och kan därefter, med iakttagande av

de i denna artikel föreskrivna villkoren,

uppsäga konventionen vid utgången

av varje följande tioårsperiod.

Artikel 19

1. Internationella arbetsbyråns generaldirektör

skall underrätta samtliga

medlemmar av Internationella

arbetsorganisationen om registreringen

av alla ratifikationer och uppsägningar,

som delgivits honom av

organisationens medlemmar.

2. Då generaldirektören underrättar

organisationens medlemmar om

registreringen av den andra ratifikationen

i ordningen, som delgivits honom,

har han att fästa medlemmarnas

uppmärksamhet på den dag, då

konventionen kommer att träda i

kraft.

Artikel 20

Internationella arbetsbyråns generaldirektör

skall, för registreringjämlikt

artikel 102 av Förenta Nationernas

stadga, lämna Förenta Nationernas

generalsekreterare fullständiga

upplysningar om varje ratifikation

och uppsägning, som av

honom registrerats i enlighet med

bestämmelserna i föregående artiklar.

Artikel 21

Närhelst Internationella arbetsbyråns

styrelse finner det erforderligt

skall styrelsen förelägga Internationella

arbetsorganisationens allmänna

konferens en redogörelse för konventionens

tillämpning och taga under

övervägande, huruvida anledning

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

the Conference the question of its

revision in whole or in part.

Article 22

1. Should the Conference adopt a

new Convention revising this Convention

in -whole or in part, then,

unless the new Convention otheriwise

provides—

‘ (a) the ratification by a Member

of the new revising Convention shall

ipso jure involve the immediate denunciation

of this Convention, notwithstanding

the provisions of Article

18 above, if and when the new

revising Convention shall have come

into force;

(b) as from the date when the new

revising Convention comes into force,

this Convention shall cease to be

open to ratification by the Members.

2. This Convention shall in any

case remain in force in its actual

form and content för those Members

which have ratified it but have not

ratified the revising Convention.

Artide 23

The English and French versions

of the text of this Convention are

equally authoritative.

föreligger att på konferensens dagordning

uppföra frågan om dess revision,

helt eller delvis.

Artikel 22

1. Därest konferensen skulle antaga

en ny konvention, innebärande

revision, helt eller delvis, av denna

konvention, och den nya konventionen

icke föreskriver annat,

a) skall en medlems ratifikation

av den nya, reviderade konventionen,

försåvitt denna trätt i kraft, ipso jure

medföra omedelbar uppsägning av

förevarande konvention, utan hinder

av vad i artikel 18 ovan stadgas;

h) skall från den dag, då den nya

reviderade konventionen träder i

kraft, förevarande konvention icke

längre kunna ratificeras av medlemmarna.

2. Förevaran de konvention skall

likväl förbli gällande till form och

innehåll för de medlemmar, som ratificerat

densamma men icke ratificerat

den nya, reviderade konventionen.

Artikel 23

De engelska och franska texterna

till denna konvention skola äga lika

vitsord.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

Conyention (No. 126) concerning

Accommodation on Board Fishing Vessels

The General Conference of the International

Labour Organisation,

Having been convened åt Geneva

by the Governing Body of the International

Labour Office, and having

met in its Fiftieth Session on 1 June

1966, and

Having decided npon the adoption

of certain proposals with regard to

accommodation on board fishing vessels,

which is included in the sixth

item on the agenda of the session,

and

Having determined that these proposals

shall take the form of an international

Convention,

adopts this twenty-first day of June

of the year one thousand nine hundred

and sixty-six the following Convention,

which may be cited as the

Accommodation of Crews (Fishermen)

Convention, 1966:

Part I. General Provisions

Article 1

1. This Convention applies to all

sea-going mechanically propelled

ships and boats, of any nature whatsoever,

whether publicly or privately

owned, which are engaged in maritime

fishing in salt waters and are

registered in a territory for which

this Convention is in force.

2. National laws or regulations

shall determine when ships and boats

are to be regarded as sea-going for

the purpose of this Convention.

3. This Convention does not apply

to ships and boats of less than 75

tons: Provided that the Convention

Bilaga 2

(Översättning)

Konvention (nr 126) angående besättningens

bostäder på fiskefartyg

Internationella arbetsorganisationens

allmänna konferens,

I vilken av styrelsen för Internationella

arbetsbyrån sammankallats till

Geneve och där samlats den 1 juni

1966 till sitt femtionde sammanträde

och

beslutat antaga vissa förslag angående

besättningens bostäder på fiskefartyg,

vilken fråga innefattas i

den sjätte punkten på sammanträdets

dagordning,

samt funnit, att dessa förslag skola

taga form av en internationell konvention,

antager denna, den tjugoförsta dagen

i juni månad år nittonhundrasextiosex

följande konvention, som

må benämnas konvention angående

besättningens bostäder (fiskare),

1966.

Del I. Allmänna bestämmelser

Artikel 1

1. Denna konvention äger tillämpning

på alla sjögående maskindrivna

fartyg av vad slag de vara må, i allmän

eller enskild ägo, vilka nyttjas

till havsfiske i saltvatten och äro registrerade

i territorium, för vilket

denna konvention gäller.

2. Nationell lagstiftning skall fastställa,

när fartyg för tillämpning av

denna konvention skola anses vara

sjögående.

3. Från konventionens tillämpning

undantagas fartyg om mindre

än 75 ton; dock skall konventionen

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

shall be applied to ships and boats

of between 25 and 75 tons where the

competent authority determines, after

consultation with the fishing-vessel

owners’ and fishermen’s organisations

-where sucli exist, that this is

reasonable and practicable.

4. The competent authority may,

after consultation with the fishingvessel

owners’ and fishermen’s

organisations where such exist, use

length instead of tonnage as a parameter

for the purposes of this Convention,

in which event the Convention

does not apply to ships and

boats of less than 80 feet (24.4

metres) in length: Provided that the

Convention shall be applied to ships

and boats of between 45 and 80 feet

(13.7 and 24.4 metres) in length

where the competent authority determines,

after considtation with the

fishing vessel owners’ and fishermen’s

organisations where such

exist, that this is reasonable and

practicable.

5. This Convention does not apply

to—

(a) ships and boats normally employed

in fishing for sport or recreation;
(b)

ships and boats primarily

propelled by sail but having auxiliary

engines;

(c) ships and boats engaged in

whaling or similar pursuits;

(d) fishery research and fishery

protection vessels. 6

6. The following provisions of this

Convention do not apply to vessels

which normally remain away from

their home ports for periods of less

than 36 hours and in which the crew

does not live permanently on board

when in port:

(a) Article 9, paragraph 4;

(b) Article 10;

(c) Article 11;

(d) Article 12;

(e) Article 13, paragraph 1;

(f) Article 14;

tillämpas på fartyg mellan 25 och

75 ton, om vederbörande myndighet,

efter hörande av eventuellt existerande

redare- och fiskareorganisationer

fastställer, att detta är skäligt

och lämpligt.

4. Vederbörande myndighet må,

efter hörande av eventuellt existerande

redare- och fiskareorganisationer,

begagna längd i stället för

tonnage såsom parameter vid tilllämpning

av denna konvention, i vilket

fall konventionen icke äger tilllämpning

på fartyg, vilkas längd understiger

24,4 meter (80 fot); dock

skall konventionen tillämpas på fartyg,

vilka ha en längd av mellan 13,7

och 24,4 meter (45 och 80 fot), om

vederbörande myndighet, efter hörande

av eventuellt existerande redare-

och fiskareorganisationer fastställer,

att detta är skäligt och lämpligt.

5. Från konventionens tillämpning

undantagas

a) fartyg, som normalt nyttjas till

sport- eller rekreationsfiske;

b) fartyg, som huvudsakligen

framdrivas med segel men som äro

utrustade med hjälpmaskiner;

o c) fartyg, som nyttjas till valfångst

eller liknande verksamhet;

d) fartyg, som nyttjas för forskningsändamål

eller till skydd för fisket.

6. Följande bestämmelser i denna

konvention äga icke tillämpning på

fartyg, vilka normalt äro borta från

sin hemmahamn under kortare tid

än 36 timmar, och vilkas besättning

icke permanent bor ombord, när fartyget

ligger i hamn, nämligen

a) artikel 9, mom. 4;

b) artikel 10;

c) artikel 11;

d) artikel 12;

e) artikel 13, mom. 1;

f) artikel 14;

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj ris proposition nr 11 år 1967

(g) Artide 16:

Provided that in such vessels adequate

sanitary installations as well

as messing and cooldng facilities

and accommodation for resting shall

be provided.

7. The provisions of Part III of

this Convention may be varied in

the case of any vessel it'' the competent

authority is satisfied, after consultation

with the fishing-vessel

owners’ and fishermen’s organisations

where such exist, that the

variations to be made provide corresponding

advantages as a result of

which the over-all conditions are no

less favourable than those that

would result from the full application

of the provisions of the Convention;

particulars of all such variations

shall be communicated by the

Member to the Director-General of

the International Labour Office,

•who shall notify the Members of the

International Labour Organisation.

Article 2

In this Convention—

(a) the term “fishing vessel” or

“vessel” means a ship or boat to

•which the Convention applies;

(b) the term “tons” means gross

registered tons;

(c) the term “length” means the

length measured from the fore part

of the stem on the line of the forecastle

deck to the after side of the

head of the sternpost, or to the foreside

of the rudderstock where no

sternpost exists;

(d) the term “officer” means a

person other than a skipper ranked

as an officer by national laws or regulations

or, in the absence of any

relevant laws or regulations, by collective

agreement or custom;

(e) the term “rating” means a

member of the crew other than an

officer;

(f) the term “crew accommodation”

includes such sleeping rooms,

g) artikel 16;

dock skola sådana fartyg vara utrustade

med tillfredsställande sanitära

anordningar samt erforderliga

utspisnings-, matlagnings- och vilomöjligheter.

7. Avvikelser från föreskrifterna i

avd. III i denna konvention må göras

i fråga om vilket som helst fartyg,

om vederbörande myndighet, efter

hörande av eventuellt existerande

redare- och fiskareorganisationer,

finner avvikelserna erbjuda fördelar

av sådan art att förhållandena i

det stora hela icke bli mindre gynnsamma

än vid full tillämpning av

konventionens bestämmelser; dylika

avvikelser skall medlemsstaten i detalj

meddela Internationella arbetsbyråns

generaldirektör, som skall

underrätta medlemmarna av Internationella

arbetsorganisationen därom.

Artikel 2

I denna konvention förstås med

a) fiskefartyg eller fartyg: fartyg,

varå konventionen äger tillämpning;

b) ton: bruttoregisterton;

c) längd: längden mätt från förstävens

förkant vid backdäcket till

akterkanten av akterstävens översta

ände, eller där akterstäv saknas, till

hjärtstockens förkant;

d) befäl: person — annan än befälhavaren

-—- som enligt nationell

lagstiftning eller, i avsaknad av tilllämplig

sådan lagstiftning, enligt

kollektivavtal eller sedvänja räknas

såsom befäl;

e) manskap: medlem av besättningen,

som icke är befäl;

f) besättningens bostäder: sådana

sovrum, mässrum och sanitära an
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj ds proposition nr 11 år 1967

mess rooms and sanitary accommodation

as are provided for the

use of the crew;

(g) the term “prescribed” means

prescribed by national laws or regulations,

or by the competent authority;
(h)

the term “approved” means

approved by the competent authority;
(i)

the term “re-registered” means

re-registered on the occasion of a

simultaneous change in the territory

of registration and in the ownership

of the vessel.

Article 3

1. Each Member for which this

Convention is in force undertakes to

maintain in force laws or regulations

which ensure the application

of the provisions of Parts II, III and

IV of this Convention.

2. The laws or regulations shall—-

(a) require the competent authority

to bring them to the notice of all

•persons concerned;

(b) define the persons responsible

for compliance therewith;

(c) provide for the maintenance

iof a system of inspection adequate

do ensure effective enforcement;

(d) prescribe adequate penalties

tf or any violation thereof;

(e) require the competent authority

to consult periodically the fishing-vessel

owners’ and fishermen’s

organisations, where such exist, in

•regard to the framing of regulations,

•and to collaborate so far as practicable

with such parties in the administration

thereof.

Part II. Planning and Control of Crew

Aceommodation

- Artide 4

i Before the construction of a fish
-

ordningar, som äro avsedda att nyttjas

av besättningen;

g) föreskriven: föreskriven i nationell

lagstiftning eller av behörig

myndighet;

h) godkänd: godkänd av behörig

myndighet;

i) omregistrering: fartygs omregistrering

vid byte samtidigt av nationalitet

och ägare.

Artikel 3

1. Varje medlem, för vilken denna

konvention gäller, åtager sig att

vidmakthålla en lagstiftning, som säkerställer

tillämpningen av föreskrifterna

i delarna II, III och IV av konventionen.

2. Denna lagstiftning skall:

a) ålägga vederbörande myndighet

att bringa lagstiftningens bestämmelser

till alla därav berörda

personers kännedom;

b) angiva vilka personer som äro

ansvariga för bestämmelsernas efterlevnad;
c)

sörja för upprätthållandet av

inspektionssystem, som säkerställer

bestämmelsernas effektiva tillämpning;
d)

för varje överträdelse av bestämmelserna

stadga däremot svarande

straffpåföljd;

e) ålägga vederbörande myndighet

att vid utarbetande av bestämmelser

med regelbundna mellanrum höra

eventuellt existerande redare- och

fiskareorganisationer samt att, i den

mån så lämpligen kan ske, samråda

med dem i uppkommande frågor.

Del II. Planläggning av och tillsyn å

besättningens bostäder

Artikel 4

Innan ett fiskefartygsbygge påbör
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

ing vessel is begun, and before the

crew accommodation of an existing

vessel is substantially altered or reconstructed,

detailed plans of, and

information concerning the accommodation

shall be snbmitted to the

competent authority för approval.

t Article 5

1. On every occasion when—

(a) a fishing vessel is registered

or re-registered,

(b) the crew accommodation of a

vessel has been substantially altered

or reconstructed, or

(c) complaint that the crew accommodation

is not in compliance

with the terms of this Convention

has been made to the competent

authority, in the prescribed manner

and in time to prevent any delay to

the vessel, by a recognised fishermen’s

organisation representing all

or part of the crew by a prescribed

number or proportion of the members

of the crew of the vessel,

■the competent authority shall inspect

the vessel and satisfy itself

that the crew accommodation complies

with the requirements of the

laws and regulations.

2. Periodical inspections may be

held åt the discretion of the competent

authority.

Part III. Crew Accommodation

Requirements

s Artide 6

1. The location, means of access,

structure and arrangement of crew

accommodation in relation to other

spaces shall be such as to ensure

adequate security, protection against

weather and sea and insulation from

heat or cold, undue noise or effluvia

from other spaces.

2. Emergency escapes shall be provided

from all crew accommodation

;spaces as necessary.

jas och innan besättningens bostäder

i ett existerande fartyg väsentligen

ändras eller ombyggas, skall en detaljerad

ritning över bostäderna i

fråga, åtföljd av erforderliga uppgifter,

underställas vederbörande myndighet

för godkännande.

Artikel 5

1. Vid varje tillfälle då

a) ett fartyg registreras eller omregistreras,

b) besättningens bostäder på ett

fartyg väsentligen ändrats eller ombyggts,

eller

c) antingen en erkänd fiskareorganisation,

representerande besättningen

helt eller delvis, eller ock det

antal eller den kvotdel av besättningen,

som föreskrivits, hos vederbörande

myndighet, på föreskrivet sätt och

inom sådan tid att fartyget icke fördröj

es, framställt klagomål över att

besättningens bostäder icke uppfylla

bestämmelserna i denna konvention,

skall vederbörande myndighet inspektera

fartyget och övertyga sig

om att besättningens bostäder överensstämma

med de i lagstiftningen

uppställda fordringarna.

2. Vederbörande myndighet må efter

sitt bedömande företa periodiska

inspektioner.

Del III. Bestämmelser om besättningens

bostäder

Artikel 6

1. Belägenhet, tillträdesanordningar,

byggnadssätt och disposition av

besättningens bostäder i förhållande

till andra utrymmen ombord skola

vara sådana, att nödig säkerhet,

skydd mot väder och sjö samt isolering

mot värme, köld, starkare buller

och utdunstningar från de andra utrymmena

åstadkommas.

2. I den utsträckning så är erforderligt

skola nödutgångar finnas

från alla delar av besättningens bostäder.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr It år 1967

33

3. Every effort shall be made to

exclude direct openings into sleeping

rooms from fish holds and fish

•meal rooms, from spaces for machinery,

from galleys, lamp and

paint rooms or from engine, deck

■and other bulle store rooms, drying

rooms, communal wash places or

•water closets. That part of the bulk•head

separating such places from

■sleeping rooms and external bulkheads

shall be efficiently constructed

of steel or other approved sub■stance

and shall be watertight and

gastight.

• 4. External bulkheads of sleeping

moms and mess rooms shall be adequately

insnlated. All machinery casings

and all boundary bulkheads of

galleys and other spaces in which

heat is produced shall be adequately

insnlated when there is a possibility

of resulting heat effeets in adjoining

accommodation or passageways.

Care shall also be taken to provide

protection from heat effeets of steam

and/or hot-water service pipes.

5. Internal bulkheads shall be

of approved material which is not

likely to harbour vermin.

6. Sleeping rooms, mess rooms, reereation

rooms and passageways in

the erew accommodation space shall

be adequately insulated to prevent

condensation or over-heating.

7. Main steam and exhaust pipes

för winches and similar gear shall,

whenever technically possible, not

pass through erew accommodation

or through passageways leading to

erew accommodation; where they do

pass through such accommodation

or passageways they shall be adequately

insulated and encased.

8. Inside panelling or sheeting

shall be of material with a surface

easily kept clean. Tongued and

grooved boarding'' or any other form

of construction likely to harbour

vermin shall not be med.

3 — B ihan g till riksdagens protokoll

3. I största möjliga utsträckning

skall undvikas att till sovrum finnes

direkt ingång från lastrum för fisk

och fiskmjöl, maskinrum, kabyssruin,

lamprum, rum för förvaring av

färger, maskin-, däcks- eller annat

förrådsrum, torkrum, gemensamt

tvättrum eller klosettrum. Den del av

skott, som skiljer dylikt utrymme

från sovrum, och sovrums ytter skott

skola vara effektivt tillverkade av

järn eller annat godkänt material

och skola vara vatten- och gastäta.

4. Ytterskott till sov- eller mässrum

skola vara tillräckligt isolerade.

Alla maskinkappar och skott, som

begränsa kabyssrum eller annat utrymme

där värme alstras, skola om

värmen kan spridas till angränsande

bostäder eller gångar, likaledes vara

tillräckligt isolerade. Åtgärder skola

dessutom vara vidtagna till skydd

mot värmestrålning från ång- och/

eller varmvattenrör.

5. Innerskott skola vara av godkänt

material, som ej är ägnat att

hysa ohyra.

6. Sovrum, mässrum, dagrum och

förbindelsegångar i besättningens bostäder

skola vara tillräckligt isolerade

till undvikande av kondensering

och för stark uppvärmning.

7. Huvudångrör och avloppsrör för

vinschar och liknande anordningar

må, såvitt tekniskt möjligt, ej vara

dragna genom besättningens bostäder

och ej heller genom dit ledande

gång. Måste rör varom här talas vara

dragna genom sådana bostäder eller

dylik gång, skola rören vara tillfredsställande

isolerade och inbyggda.

8. Innerpanel och innergarnering

skola vara av material, vars yta är

lätt att hålla ren. De må ej vara utförda

av späntade eller falsade bräder

eller eljest vara till sin konstruktion

ägnade att hysa ohyra.

1967. 1 samt. Nr 11

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 1967

9. The competent authority shall

decide to what extent fire prevention

or fire retarding measures shall

be required to be taken in the construction

of the accommodation.

10. The wall surface and deckheads

in sleeping rooms and mess

rooms shall be easily kept clean and,

if painted, shall be light in colour;

lime wash must not be used.

11. The wall surfaces shall be renewed

or restored as necessary.

12. The decks in all crew accommodation

shall be of approved material

and construction and shall

provide a surface impervious to

damp and easily kept clean.

13. Overhead exposed decks over

crew accommodation shall be

sheathed with wood or equivalent

insulation.

14. Where the floorings are of

composition the joinings with sides

shall be rounded to avoid crevices.

15. Sufficient drainage shall be

provided.

16. All practicable measures shall

be taken to protect crew accommodation

against the admission of flies

and other insects.

Article 7

1. Sleeping rooms and mess rooms

shall be adequately ventilated.

2. The system of ventilation shall

be controlled so as to maintain the

air in a satisfactory condition and

to ensure a sufficiency of air movement

in all conditions of weather

and climate.

3. Vessels regularly engaged on

voyages in the tropics and other

areas with similar climatic conditions

shall, as required by such conditions,

be equipped both with mechanical

means of ventilation and

with electric fans: Provided that one

only of these means need be adopted

9. Vederbörande myndighet skall

bestämma, i vilken omfattning anordningar

för att förhindra eldsvåda

eller fördröja dess spridning skola

vid bostädernas konstruktion påfordras.

10. Väggar och tak i sov- och

mässrum skola lätt kunna hållas rena.

Äro de målade, skall målningen

vara hållen i ljus färgton; vitlimning

må ej användas.

11. Målning av vägg skall vid behov

förnyas eller iståndsättas.

12. Durken i varje bostadsrum

skall vara av godkänt material och

utförande. Dess yta skall vara ogenomtränglig

för fukt och lätt att hålla

ren.

13. Väderdäck ovan besättningens

bostäder skall vara belagt med trä eller

likvärdig beläggning.

14. Där durken är belagd med

golvmassa, skall anslutningen till

väggarna vara avrundad till förhindrande

av sprickbildning.

15. Tillfredsställande vattenavlopp

skall vara anordnat.

16. Alla genomförbara åtgärder

skola vidtagas för att utestänga flugor

och andra insekter från besättningens

bostäder.

Artikel 7

1. Sovrum och mässrum skola vara

tillräckligt ventilerade.

2. Ventilationssystemet skall kunna

regleras så, att luften hålles i tillfredsställande

kondition och att tillräcklig

luftväxling åstadkommes under

alla väderleks- och klimatförhållanden.

3. Fartyg, som regelbundet trafikera

tropiska farvatten och andra regioner

med liknande klimatförhållanden,

skola, i den mån nämnda

förhållanden så påkalla, vara försedda

med både mekaniska ventilationsanordningar

och elektriska fläktar;

dock behöver allenast ettdera av des
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

in spaces where this ensures satisfactory

ventilation.

4. Vessels engaged elsewhere shall

be equipped either with mechanical

means of ventilation or with electric

fans. The competent authority may

exempt vessels normally employed

in the cold waters of the northern

or Southern hemispheres from this

requirement.

5. Power for the operation of the

aids to ventilation required by paragraphs

3 and 4 of this Article shall,

when practicable, be available åt all

times when the crew is living or

working on board and conditions so

require.

Article 8

1. An adequate system of heating

the crew accommodation shall be

provided as required by climatic

conditions.

2. The heating system shall, when

practicable, be in operation åt all

times when the crew is living or

working on board and conditions so

require.

3. Heating by means of open fires

shall be prohibited.

4. The heating system shall be

capable of maintaining the temperature

in crew accommodation åt a

satisfactory level under normal conditions

of weather and climate likely

to be met with on service; the competent

authority shall prescribe the

standard to be provided. 5

5. Radiators and other heating apparatus

shall be so placed and, where

necessary, shielded and fitted with

safety devices as to avoid risk of

fire or danger or discomfort to the

occupants.

sa medel anbringas i rum, där tillfredsställande

ventilation därigenom

säkerställes.

4. Fartyg, nyttjade i fart utanför

dessa regioner, skola vara utrustade

antingen med mekaniska ventilationsanordningar

eller ock med elektriska

fläktar. Från denna föreskrift

må vederbörande myndighet undantaga

fartyg, som vanligtvis nyttjas i

de kalla farvattnen på norra eller

södra halvklotet.

5. Drivkraft till de ventilationsmedel,

som fordras enligt inom. 3 och 4

av denna artikel, skall, i den mån så

är praktiskt möjligt, alltid vara tillgänglig,

då besättningen bor eller arbetar

ombord och förhållandena så

påkalla.

4 rtikel 8

1. Tillfredsställande anordningar

för uppvärmning av besättningens

bostäder skola finnas i den mån klimatförhållandena

så kräva.

2. Uppvärmningsanördningen skall,

i den mån så är praktiskt möjligt,

alltid vara i funktion, då besättningen

bor eller arbetar ombord och förhållandena

så påkalla.

3. Uppvärmning medelst öppen

eld skall vara förbjuden.

4. Uppvärmningsanördningen skall

kunna hålla temperaturen i besättningens

bostäder vid tillfredsställande

gradtal under de normala väderleks-

och klimatförhållanden, som

äro att förvänta å fartygets resor; det

tillkommer vederbörande myndighet

att föreskriva den standard, som

skall hållas.

5. Värmeelement och andra värmeapparater

skola vara så placerade

och, om behövligt, så avskärmade

och utrustade med säkerhetsanordningar,

att ej risk för eldsvåda uppstår

och ej heller fara eller obehagför

de personer, för vilka rummet

är avsett.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 11 år 1967

3(>

Article 9

1. All crew spaces shall be adequately

lighted. The minimum

standard for natural lighting in living

rooms shall be such as to permit

a person with normal vision to read

on a clear day an ordinary newspaper

in any part of the space available

for free movement. When it is

not possible to provide adequate natural

lighting, artificial lighting of

the abpve minimum standard shall

be provided.

2. In all vessels electric lights

shall, as far as practicable, be provided

in the crew accommodation.

It'' there are not two independent

sources of electricity för lighting,

additional lighting shall be provided

by properly constructed lamps or

lighting apparatus for emergency

use.

3. Artificial lighting shall be so

disposed as to give maximum benefit

to the occupants of the room.

4. Adequate reading light shall be

provided for every berth in addition

to the normal lighting of the cabin.

5. A permanent blue light shall, in

addition, be provided in the sleeping

room during the night.

Artide 10

1. Sleeping rooms shall be situated

amidships or aft; the competent

authority may, in particular cases,

if the size, type or intended service

of the vessel renders any other location

unreasonable or impracticable,

permit the location of sleeping

rooms in the fore part of the vessel,

hut in no case forward of the collision

bulkhcad.

2. The floor area per person of

sleeping rooms, excluding'' space occupied

by berths and lockers, shall

not be less than—

Artikel 9

1. Alla för besättningen avsedda

rum skola vara tillräckligt upplysta.

Minimistandarden för dagsljus i bostadsrum

skall vara sådan, att person

med normal synförmåga skall

vid full dager i klart väder kunna läsa

vanligt tidningstryck i varje del

av rummet, där han fritt kan röra

sig. När det ej är möjligt att åstadkomma

erforderligt dagsljus, skall

artificiell belysning, som motsvarar

denna minimistandard, vara anordnad.

2. På alla fartyg skola besättningens

bostäder, så långt möjligt, vara

försedda med elektrisk belysning.

Om ej två självständiga kraftkällor

för elektrisk belysning finnas, skall

extra belysning medelst lämpligt

konstruerade lampor eller belysningsapparater

vara att tillgå för användning

vid uppkommande behov.

3. Artificiell belysning skall vara

så anordnad, att den är till största

möjliga nytta för dem, för vilka rummet

är avsett.

4. Utöver hyttens normala belysning

skall vid varje sovplats finnas

tillfredsställande belysning för läsning.

5. Dessutom skall nattetid en permanent

blå belysning finnas i sovrummet.

Artikel 10

1. Sovrum skall vara beläget antingen

midskepps eller ock akterut;

i särskilda fall må vederbörande

myndighet, om fartygets storlek, typ

eller avsedda användning gör varje

annan förläggning av sovrummen

oskälig eller olämplig, medgiva deras

förläggning till den förliga delen

av fartyget, dock icke i något fall för

om kollisionsskottet.

2. Golvytan per person i sovrum,

med bortseende från utrymme som

upptages av sovplatser och skåp, må

ej understiga

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr it år 1967

(a) in vessels of 25 tons but below

50 tons 5.4 sq.ft. (0.5 sq.m.)

(b) in vessels of 50 tons but below

100 tons 8.1 sq.ft. (0.75 sq.m.)

(c) in vessels of 100 tons but below

250 tons 9.7 sq.ft. (0.9 sq.m.)

(d) in vessels of 250 tons or over

10.8 sq.ft. (1.0 sq.m.)

3. Where the competent authority

decides, as provided för in Article 1,

paragraph 4, of this Convention, that

length sliall be the parameter for

this Convention, the floor area per

person of sleeping rooms, excluding

space occupied by berths and lockers,

shall not be less than—

(a) in vessels of 45 feet (13.7 m.)

but below 65 feet (19.8 in.) in length

5.4 sq.ft. (0.5 sq.m.)

(b) in vessels of 65 feet (19.8 m.)

but below 88 feet (26.8 m.) in length

8.1 sq.ft. (0.75 sq.m.)

(c) in vessels of 88 feet (26.8 m.)

but below 115 feet (35.1 in.) in

length 9.7 sq.ft. (0.9 sq.m.)

(d) in vessels of 115 feet (35.1 m.)

in length or over 10.8 sq.ft. (1.0

sq.m.)

4. The clear head room in the

crew sleeping room shall, wliereever

possible, be not less than 6 feet

3 inches (1.90 metres).

5. There shall be a sufficient number

of sleeping rooms to provide a

separate room or rooms for each department:

Provided that the competent

authority may relax this re(juirement

in the case of small vessels.

6. The number of persons allowed

to occupy sleeping rooms shall not

exceed the following maxima:

(a) officers: one person per room

wlierever possible, and in no case

more than two;

37

a) i fartyg om 25 ton eller däröver

men under 50 ton 0,5 m2 (5,4

1cvfot);

b) i fartyg om 50 ton eller däröver

men under 100 ton 0,75 m- (8,1

lcvfot);

c) i fartyg om 100 ton eller däröver

men under 250 ton 0,9 m2 (9,7

1cvfot);

d) i fartyg om 250 ton eller däröver

1,0 m2 (10,8 kvfot).

3. Om vederbörande myndighet i

enlighet med artikel 1 mom. 4 av

denna konvention beslutar, att fartygets

längd skall vara parametern

för denna konvention, må golvytan

per person i sovrum, med bortseende

från utrymme som upptages av

sovplatser och skåp, ej understiga

a) i fartyg vilkas längd uppgår

till 13,7 meter (45 fot) eller däröver

men understiger 19,8 meter (65 fot)

0,5 m2 (5,4 kvfot);

b) i fartyg vilkas längd uppgår till

19.8 meter (65 fot) eller däröver men

understiger 26,8 meter (88 fot) 0,75

in2 (8,1 kvfot);

c) i fartyg vilkas längd uppgår till

26.8 meter (88 fot) men understiger

35,1 meter (115 fot) 0,9 in2 (9,7

kvfot);

d) i fartyg vilkas längd uppgår titt

35,1 meter (115 fot) eller däröver

1,0 in2 (10,8 kvfot).

4. Den fria höjden i besättningens

sovrum må om möjligt icke understiga

1,90 meter (6 fot 3 tum).

5. Sovrum skola finnas till sådant

antal, att särskilt eller särskilda sov-*

rum kunna tilldelas varje kategori

av besättningen. Vederbörande myndighet

må dock i fråga om mindre

fartyg meddela eftergift från denna

bestämmelse.

6. Högsta antalet personer som må

inhysas i ett och samma sovrum skall

utgöra i fråga om

a) befäl, en person, där så är möjligt,

och i varje fall icke fler än två;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

J18

(b) ratings: two or three persons

per room wherever possible, and in

no case more than the following:

(i) in vessels of 250 tons and

over, four persons;

(ii) in vessels under 250 tons,

six persons.

7. Where the competent authority

decides, as provided för in Article 1,

paragraph 4, of this Convention, that

length shall be the parameter for

this Convention, the number of ratings

allowed to occupy sleeping

rooms shall in no case be more than

the following:

(a) in vessels of 115 feet (35.1 in.)

in length and over, four persons;

(b) in vessels under 115 feet (35.1

in.) in length, six persons.

8. The competent authority may

permit exceptions to the requirements

of paragraphs 6 and 7 of this

Article in particular cases it'' the size,

type or intended service of the vessel

make these requirements unreasonable

or impracticable.

9. The maximum number of persons

to be accommodated in any

sleeping room shall be legibly and

indelibly marked in some place in

the room where it can conveniently

be seen.

10. Members of the crew shall bc

provided with individual bertlis.

11. Berths shall not be placed side

by side in such a way that access to

one berth can be obtained only over

another.

12. Berths shall not be arranged

in tiers of more than two; in the

case of berths placed along the vessel’s

side, there shall be only a single

tier where a sidelight is situated

above a berth.

13. The lower berth in a double

tier shall not be less than 12 inches

(0.30 metre) above the floor; the

upper berth shall be placed approximately

midway between the bottom

b) manskap, två eller tre personer,

där så är möjligt, och i varje fall

icke fler än

i) i fartyg om 250 ton eller

däröver, fyra personer;

ii) i fartyg vilkas dräktighet

understiger 250 ton, sex personer.

7. Om vederbörande myndighet i

enlighet med artikel 1 mom. 4 av

denna konvention beslutar, att fartygets

längd skall vara parametern

för denna konvention, skall antalet

besättningsmän som må inhysas i

ett och samma sovrum i varje fall

icke överstiga

a) i fartyg vilkas längd uppgår till

35,1 meter (115 fot) eller däröver,

fyra personer;

b) i fartyg vilkas längd understiger

35,1 meter (115 fot), sex personer.

8. Vederbörande myndighet må i

särskilda fall medgiva undantag från

de i mom. 6 och 7 av denna artikel

uppställda kraven, om fartygets storlek,

typ och avsedda användning göra

uppfyllandet av dessa krav oskäligt

eller olämpligt.

9. I varje sovrum skall på lätt synlig

plats tydligt och outplånligt anges

det högsta antal personer, som

må inhysas i rummet.

10. Varje medlem av besättningen

skall ha sin särskilda sovplats.

11. Sovplatser må icke på så sätt

anbringas vid sidan av varandra, att

tillträde till den ena sovplatsen endast

kan äga rum över den andra.

12. Över sovplats må ytterligare

endast en sovplats anbringas; längs

fartygssidan må, där fönsterventil är

placerad över sovplats, ej över eller

under denna sovplats anbringas annan

sovplats.

13. Sovplats, över vilken annan

sovplats är anbragt, skall befinna sig

minst 30 cm (12 tum) över durken;

den övre sovplatsen skall befinna sig

ungefär mitt emellan den undre sov
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

39

of the lower berth and the lower

side of the deckhead beams.

14. The minimum inside dimensions

of a berth shall wherever practicable

be 6 feet 3 inches by 2 feet

3 inches (1.90 metres by 0.68 metre).

15. The framework and the leeboard,

if any, of a berth shall be of

approved material, hard, smooth and

not likely to corrode or to harbour

vermin.

16. If tubular frames are used for

Lhe construction of berths, they shall

be completely sealed and without

perforations which would give access

Lo vermin.

17. Each berth shall be fitted with

a spring mattress of approved material

or with a spring bottom and a

mattress of approved material. Stuffing

of straw or other material likely

to harbour vermin shall not be

used.

18. When one berth is placed over

another a dust-proof bottom of

wood, canvas or other suitable material

shall be fitted beneath the upper

berth.

19. Sleeping rooms shall be so

planned and equipped as to ensure

reasonable comfort for the occupants

and to facilitate tidiness.

20. The furniture shall include a

clothes locker for each occupant,

fitted with a hasp for a padlock and

a rod for holding clothes on hangers.

The competent authority shall ensure

that the locker is as commodious

as practicable.

21. Each sleeping room shall be

provided with a table or desk, which

may be of the fixed, dropleaf or

slide-out type, and with comfortable

seating accommodation as necessary.

22. The furniture shall be of

smooth, hard material not liable to

warp or corrode, or to harbour vermin.

platsens botten och underkanten av

däcksbjälkarna i taket.

14. Sovplats skall, invändigt mätt,

vara såvitt möjligt minst 1,90 meter

(6 fot 3 tum) lång och 0,68 meter (2

fot 3 tum) bred.

15. Sovplatsens ram och dess

slingerbräda, om sådan finnes, skola

vara av godkänt material, som är

hårt, slätt och icke kan förväntas bli

anfrätt eller hysa ohyra.

16. Är ramen tillverkad av rör,

skola dessa vara fullständigt tillslutna

och må icke vara försedda med

perforering, genom vilken ohyra kan

komma in.

17. Varje sovplats skall vara försedd

med fjädrande madrass av godkänt

material eller fjädrande botten

och dessutom med madrass av godkänt

material. Halm eller annat material,

som är ägnat att hysa ohyra,

må icke användas för stoppning.

18. Är sovplats anbringad över annan

sovplats, skall under den övre

sovplatsen vara fästad en av trä, segelduk

eller annat lämpligt material

förfärdigad botten, som icke släpper

igenom damm.

19. Sovrum skall vara så inrett, att

det är lätt att hålla i ordning och bereder

rimlig bekvämlighet åt de i

rummet inhysta personerna.

20. Inredningen skall omfatta ett

klädskåp för varje person, som är

inhyst i rummet. Klädskåpet skall

vara försett med beslag för anbringande

av hänglås samt med en stång

för upphängning av kläder på galgar.

Vederbörande myndighet skall

tillse, att skåpet är så rymligt som

möjligt.

21. I varje sovrum skall finnas ett

bord, som må vara fast eller utgöras

av fällbar eller utdragbar skiva; i

rummet skola dessutom bekväma

sittplatser finnas i mån av behov.

22. Inredningen skall vara av slätt

och hårt material, som icke kan förväntas

slå sig eller bli anfrätt eller

hysa ohyra.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj ds proposition nr 11 år 1967

23. The furniture shall include a

drawer or equivalent space for each

occupant which shall, wherever

practicable, be not less than 2 cubic

feet (0.056 cubic metre).

24. Slceping rooms shall be fitted

with curtains for the sidelights.

25. Sleeping rooms shall be fitted

with a mirror, small cabinets for

toilet requisites, a book rack and a

sufficient number of coat hooks.

26. As far as practicable, berthing

of crew members shall be so arranged

that watches are separated and

that no day-men share a room with

watch-keepers.

Artide 11

1. Mess room accommodation separate

from sleeping quarters shall

be provided in all vessels carrying a

crew of more than ten persons.

Wherever possible it shall be provided

also in vessels carrying a

smaller crew; if, however, this is

impracticable, the mess room may

be combined with the sleeping accommodation.

2. In vessels engaged in fishing on

the higli seas and carrying a crew

of more than 20, separate mess room

accommodation may be provided for

the släpper and officers.

3. The dimensions and equipment

of each mess room shall be sufficient

for the number of persons likely

to use it åt any one time.

4. Mess rooms shall be equipped

with tables and approved seats sufficient

for the number of persons

likely to use them åt any one time.

5. Mess rooms sliall be as close as

practicable to the galley. 6

6. Where pantries are not accessible

to mess rooms, adequate lockers

for mess utensils and proper

facilities for washing them shall be

provided.

23. I inredningen skall för varje

person ingå en draglåda eller däremot

svarande förvaringsutrymme

om minst 0,056 m.3 (2 kbfot), där så

är möjligt.

24. Fönsterventiler i sovrum skola

vara försedda med gardiner.

25. Sovrum skall vara försett med

en spegel, småskåp för toalettutensilier,

en bokhylla och erforderligt antal

klädkrokar.

26. I den mån så lämpligen kan

ske, skall besättningen så fördelas i

sovrummen, att personer, tillhörande

olika vakter, erhålla skilda sovrum

och att dagman icke delar rum

med vaktindelad personal.

Artikel 11

1. Från sovavdelningarna avskilda

mässrum skola finnas i alla fartyg,

vilkas besättning uppgår till fler än

tio personer. Såvitt möjligt skola sådana

finnas även i fartyg med färre

besättningsmedlemmar; om emellertid

särskilda mässrum icke kunna

anordnas, må mässrum kombineras

med sovrum.

2. I fartyg som nyttjas till fiske på

öppna havet och som har en besättning

överstigande 20 man, må särskilt

mässrum kunna anordnas för

befälhavaren och befälet.

3. Storleken och utrustningen av

varje mässrum skola vara tillräckliga

för det antal personer, som kan

förväntas samtidigt använda rummet.

4. Mässrum skall vara försett med

bord och godkända sittplatser, tillräckliga

för det antal personer, som

kan förväntas samtidigt använda

dem.

5. Mässrum skall ligga så nära kabyssrummet

som är praktiskt möjligt.

6. Är penteri ej tillgängligt från

mässrum, skola skåp för förvaring

av mässutensilier samt lämpliga anordningar

för diskning finnas att

tillgå.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj ds proposition nr 11 år 1967

7. The tops of tables and seats

shall be of damp-resisting material,

without cracks and easily kept clean.

8. Wherever practicable mess

rooms shall be planned, furnished

and equipped to give recreational

facilities.

Arlicle 12

1. Sufficient sanitary accommodation,

inclnding wash basins and tub

and/or shower baths, shall be provided

in all vessels.

2. Sanitary facilities for all members

of the crew who do not occupy

rooms to which private facilities are

attached shall, wherever practicable,

be provided for each department of

the crew on the following scale:

(a) one tub and/or shower batli

for every eight persons or less;

(b) one water closet for every

eight persons or less;

(c) one wash basin for every six

persons or less;

Provided that when the number

of persons in a department exceeds

an even multiple of the specified

number by less than one-half of the

specified number, this surplus may

be ignored for the purpose of this

paragraph.

3. Cold fresh water and hot fresh

water or means of heating water

shall be available in all communal

wash places. The competent authority,

in consultation with the fishingvessel

owners’ and fishermen’s organisations

where such exist, may

fix the minimum amount of fresh

water which shall be supplied per

man per day.

4. Wash basins and tub baths

shall be of adequate size and constructed

of approved material Avith

a smootli surface not liable to crack,

flake or corrode.

7. Den övre ytan av bord och sittplatser

skall vara av material, som

motstår fukt, saknar sprickor och är

lätt att rengöra.

8. Där så är möjligt skola mässrum

inredas och möbleras på sådant

sätt att de kunna tjäna som rekreationsrum.

Artikel 12

1. Tillräckliga sanitära anordningar,

omfattande tvättfat samt badkar

och/eller duschar, skola finnas å alla

fartyg.

2. Bortsett från medlemmar av besättningen

inhysta i rum, till vilka

särskilda sanitära anordningar höra,

skola för varje avdelning av besättningen

sanitära anordningar finnas

enligt följande normer:

a) ett badkar och/eller en dusch

för varje helt eller påbörjat antal om

8 personer;

b) eu vattenklosett för varje heli

eller påbörjat antal om 8 personer;

c) ett tvättfat för ATarje helt eller

påbörjat antal om sex personer.

Därest antalet personer i en avdelning

överstiger den jämna multipeln

aA- sålunda angivet tal med

mindre än hälften av detsamma, må

detta överskott lämnas utan aA7seende

vid tillämpningen av detta moment.

3. Kallt färskt vatten och varmt

färskt vatten eller anordning för

uppvärmning av vatten skola finnas

i varje gemensamt för personer avsett

tvättrum. Vederbörande myndighet

må efter hörande av eventuellt

existerande redare- och fiskareorganisationer

bestämma den minsta

mängd färskt vatten, som skall tillhandahållas

per man och dag.

4. TA''ättfat och badkar skola Arara

tillräckligt stora och förfärdigade av

godkänt material, som har slät yta

och icke kan förväntas spricka, avflaga

sig eller anfrätas.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

5. All water closets shall have ventilation

to the open air, independently

of any other part of the accommodation.

6. The sanitary equipment to be

placed in water closets shall be of

an approved pattern and provided

with an ample flush of water, available

åt all times and independently

controllable.

7. Soil pipes and waste pipes shall

he of adequate dimensions and shall

be so constructed as to minimise the

risk of obstruction and to facilitate

cleaning. They shall not pass

through fresh water or drinking water

tanks; neither shall they, if

practicable, pass overhead in mess

rooms or sleeping accommodation.

8. Sanitary accommodation, intended

for the use of more than one

person shall comply with the following''

requirements:

(a) floors shall be of approved

durable material, easily cleaned and

impervious to damp, and shall be

properly drained;

(b) bulkheads shall be of steel or

other approved material and shall

be water-tight up to åt least 9 inches

(0.23 metre) above the level of the

deck;

(c) the accommodation shall be

sufficiently lighted, heated and ventilated;
(d)

water closets shall be sitnated

convenient to, bnt separate from,

sleeping rooms and washrooms,

without direct access from the sleeping

rooms or from a passage between

sleeping rooms and water closets to

which there is no other access: Provided

that this requirement shall

not apply where a water closet is

located between two sleeping rooms

having a total of not more than four

persons;

(e) where there is more than one

water closet in a compartment, they

5. Alla klosettrum skola vara ventilerade

direkt ut i fria luften; denna

ventilation må ej stå i förbindelse

med bostäderna i övrigt.

6. Den sanitära utrustningen i vattenklosetter

skall vara av godkänd

modell och ha kraftig spolanordning,

som alltid kan fungera och är reglerbar

för varje klosett särskilt.

7. Avloppsrör för klosettstolar

ävensom andra avloppsrör skola ha

tillräckliga dimensioner och vara

så anordnade, att faran för tilltäppning

i möjligaste mån minskas och

att rengöringen underlättas. De skola

icke passera genom färsk- eller

dricksvattentankar och ej heller om

möjligt genom taket till mäss- eller

sovrum.

8. Sanitär anordning, som är avsedd

för mer än en person, skall uppfylla

följande fordringar:

a) durkbeläggningen skall vara av

godkänt, hållbart material; den skall

vara lätt att rengöra och ogenomtränglig

för fukt; erforderligt avlopp

från durken skall finnas;

b) skott skola vara av järn eller

annat godkänt material; de skola vara

vattentäta åtminstone 0,23 meter

(9 tum) från durken räknat;

c) rummet skall vara tillräckligt

upplyst, uppvärmt och ventilerat;

d) klosettrum skola vara bekvämt

belägna i förhållande till sovrum och

tvättrum men dock avskilda från

dem; klosettrum må icke ha direkt

ingång från sovrum eller från sådan

gång mellan sovrum och klosettrum,

till vilken ingång från annat håll ej

förefinnes; denna fordran gäller

dock icke klosettrum beläget mellan

två sovrum, i vilka sammanlagt högst

fyra personer äro inhysta;

e) äro två eller flera vattenklosetter

anbragta i ett och samma rum,

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 1967

shall be sufficiently screened to ensnre

privacy.

9. Facilities for washing and drying

clothes shall he provided on a

scale appropriate to the size of the

crew and the normal duration of

the voyage.

10. The facilities for washing

clothes shall include suitable sinks

equipped with drainage which may

he installed in washrooms if separate

laundry accommodation is not

reasonably practicable. The sinks

shall be provided with an adequate

supply of cold fresh water and hot

fresh water or rneans of heating

water.

11. The facilities for drying clothes

shall be provided in a compartment

separate from sleeping rooms,

mess rooms and water closets, adequately

ventilated and heated and

equipped with lines or other fittings

for hanging clothes.

Article 13

1. Wherever possible, an isolated

cahin shall be provided for a xnember

of the crew who suffers from illness

or injury. On vessels of 500 tons or

over there shall be a sick bay. Where

the competent authority decides, as

provided for in Article 1, paragraph

4, of this Convention, that length

shall be the parameter for this Convention,

there shall he a sick bay on

vessels ol 150 ft (45.7 metres) in

length or over.

2. An approved medicine chest

with readily understandable instructions

shall be carried in every vessel

which does not carx-y a doctor. In

this connection the competent authority

shall give consideration to

the Ships’ Medicine Chests Recommendation,

1958, and the Medical

Advice åt Sea Recommendation,

1958.

skola de vara i erforderlig mån förskärmade

för att åstadkomma avskildhet.

9. Anordningar för tvättning och

torkning av kläder skola finnas i

den omfattning, som av besättningens

storlek och resans normala längd

påkallas.

10. Anordningarna för tvättning

av kläder skola omfatta erforderliga

tvättkar med avlopp och tillräcklig

tillgång till kallt färskt vatten och

varmt färskt vatten eller anordning

för uppvärmning av vatten. Kunna

tvättkaren ej rimligtvis anbringas i

särskilt för ldädtvätt avsett rum, må

de anbiångas i de för personer avsedda

tvättrummen.

11. Anordningarna för torkning av

kläder skola vara förlagda till en

från sov-, mäss- och klosettrum avskild

avdelning, som är tillräckligt

uppvärmd och ventilerad samt försedd

med linor eller andra anordningar

för upphängning av kläder.

Artikel 13

1. Där så är möjligt skall en avskild

hytt stå till förfogande för besättningsman

som skadas eller insjuknar.

I fartyg om 500 ton eller

däröver skall finnas ett sjukrum. Om

vederbörande myndighet i enlighet

med artikel 1 mom. 4 av denna konvention

beslutar, att fartygets längd

skall vara parametern för tillämpning

av denna konvention, skall det

finnas ett sjukrum i fartyg, vars

längd uppgår till minst 45,7 meter

i.(150 fot).

2. En godkänd medicinlåda skall,

jämte lättfattliga anvisningar, finnas

å varje fartyg, som icke medför läkare.

I detta sammanhang skall vederbörande

myndighet beakta rekommendationen

angående skeppsapotek,

1958, samt rekommendationen

angående medicinsk rådgivning till

sjöss, 1958.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj ds proposition nr it år 1967

Artide lb

Sufficient and adeqnately ventilated

accommodation för the hanging

of oilskins shall be provided outside

hut convenient to tlie sleeping

rooms.

Artide 15

Crew accommodation shall be

maintained in a clean and decently

habitable condition and shall be kept

free of goods and stores which are

not the personal property of the occupants.

Artide 16

1. Satisfactory cooking equipment

shall be provided on board and shall,

wherever practicable, be fitted in a

separate galley.

2. The galley shall be of adequate

dimensions for the purpose and

shall be well lighted and ventilated.

3. The galley shall be equipped

with cooking utensils, the necessary

number of cupboards and shelves,

and sinks and dish racks of rustproof

material and with satisfactory

drainage. Drinking water shall be

supplied to the galley by means of

pipes; wdiere it is supplied under

pressure, the system shall contain

protection against backflow. Where

hot wrater is not supplied to the galley,

an apparatus for heating water

shall be provided.

4. The galley shall be provided

witli suitable facilities for the preparation

of hot drinks for the crew

åt all times.

5. A provision storeroom of adequate

capacity shall be provided

wrhich can be kept dry, cool and w;ell

ventilated in order to avoid deterioration

of the stores. Where necessary,

refrigerators or other lowtemperature

storage space shall be

provided.

Artikel li

För upphängning av oljekläder

skall det utanför, men i bekväm närhet

av sovrummen, finnas avdelning

av tillräcklig storlek och med erforderlig

ventilation.

Artikel 15

Besättningens bostäder skola hållas

rena och i tillbörligt beboeligt

skick. I bostäderna må icke förvaras

gods eller förråd, som ej tillhöra de

i bostäderna inhysta personerna.

Artikel 16

1. Tillfredsställande kokmöjligheter

skola finnas ombord och skola

om möjligt anbringas i ett särskilt

kabyssrum.

2. Kabyssrummet skall ha tillräckliga

dimensioner samt vara väl upplyst

och ventilerat.

3. Kabyssrummet skall vara försett

med kokutrustning, väggskåp

och hyllor till erforderligt antal, avloppsrör

och diskhyllor av rostfritt

material och med tillfredsställande

avrinningsanordning. Dricksvatten

skall ledas till kabyssrummet medelst

rör; där det tillhandahålles under

tryck, skall systemet vara försett

med skydd mot återflöde. Om kabyssrummet

ej är utrustat med varmvatten,

skall en apparat för uppvärmning

av vatten anbringas.

4. Kabyssrummet skall vara utrustat

med lämpliga anordningar för

att alltid kunna tillhandahålla varma

drycker åt besättningen.

5. Ett förrådsrum med tillräcklig

volym skall finnas; detta skall kunna

hållas torrt, svalt och vädrat för

att förebygga förstörelse av förråden.

Om så erfordras skola kylskåp

eller andra förrådsutrymmen med

låg temperatur tillhandahållas.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 1967

6. Where butane or propane gas is

used for cooking purposes in the

galley the gas container shall be

kept on the open deck.

Part IV. Application to Existing Ships

Artide 17

1. Subject to the provisions of paragraphs

2, 3 and 4 of this Artide,

this Convention applies to vessels the

keels of which are laid down subsequent

to the coming into force of

the Convention for the territory of

registration.

2. In the case of a vessel which is

fully complete on the date of the

coming into force of this Convention

for the territory of registration and

which is below the standard set by

Part III of this Convention, the competent

authority may, after consultation

with the fishing-vessel owners’

and fishermen’s organisations

where such exist, require such aiterations

for the purpose of bringing

the vessel into conformity with the

requirements of the Convention as it

deems possible having regard to the

practical problems involved, to be

made when—

(a) the vessel is re-registered;

(b) substantial structural aiterations

or major repairs are made to

the vessel as a result of long-range

plans and not as a result of an accident

or an emergency.

3. In the case of a vessel in the

process of building and/or reconversion

on the date of the coming into

force of this Convention for the territory

of registration, the competent

authority may, after consultation

with the fishing-vessel owners’ and

fishermen’s organisations where

such exist, require such aiterations

för the purpose of bringing the vessel

into conformity with the requirements

of the Convention as it deems

possible having regard to the prac
-

6. Om butan- eller propangas användes

för matlagningsändamål i kabyssrummet

skola gasbehållarna förvaras

på det öppna däcket.

Del IV. Konventionens tillämpning på

existerande fartyg

Artikel 17

1. Denna konvention skall, med

iakttagande av vad i denna artikels

mom. 2, 3 och 4 sägs, gälla fartyg,

till vilka kölen sträckts, sedan konventionen

trätt i kraft för det territorium,

där fartygen äro registrerade.

2. I fråga om fartyg, som är fullt

färdigställt å dagen för denna konventions

ikraftträdande för det territorium,

där fartyget är registrerat,

må vederbörande myndighet, därest

fartyget ej uppfyller de i konventionens

del III uppställda fordringarna,

efter hörande av eventuellt existerande

redare- och fiskareorganisationer,

påfordra sådana ändringar för

att bringa fartyget i överensstämmelse

med konventionens fordringar

som myndigheten med hänsyn till

praktiska förhållanden anser möjliga,

när:

a) fartyget omregistreras;

b) väsentliga konstruktiva ändringar

eller större reparationer vidtagas

å fartyget på grund av förutbestämda

planer men icke på grund

av haveri eller oförutsedd händelse.

3. I fråga om fartyg, som å dagen

för denna konventions ikraftträdande

för det territorium, där fartyget

är registrerat, befinner sig under

byggnad och/eller ombyggnad för att

åter försättas i sådant skick, att det

lämpar sig för sitt tidigare ändamål,

må vederbörande myndighet, efter

hörande av eventuellt existerande redare-

och fiskareorganisationer, påfordra

sådana ändringar för att

bringa fartyget i överensstämmelse

med konventionens fordringar som

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 1967

tical problems involved; such aiterations

shall constitute final compliance

with the terms of this Convention,

unless and until the vessel be

re-registered.

4. In the case of a vessel, other

than such a vessel as is referred to

in paragraphs 2 and 3 of this Artide

or a vessel to which the provisions

of this Convention were applicable

while she was under construction,

being re-registered in a territory after

the date of the coming into force

of this Convention for that territory,

the competent authority may, after

consultation with the fishing-vessel

owners’ and fishermen’s organisations

where such exist, require such

aiterations för the purpose of bringing

the vessel into conformity with

the requirements of the Convention

as it deems possible having regard to

the practical problems involved;

such aiterations shall constitute final

compliance with the terms of this

Convention, unless and until the vessel

is again re-registered.

Part V. Final Provisions

Article 18

Nothing in this Convention shall

affect any law, award, custom or

agreement between fishing vessel

owners and fishermen wliich ensures

more favourable conditions than

those provided for by this Convention.

myndigheten med hänsyn till praktiska

förhållanden anser möjliga;

dessa ändringar skola, så länge fartyget

icke omregistreras, anses innebära

ett slutgiltigt uppfyllande av

konventionens bestämmelser.

4. I fall ett fartyg — dock ej fartyg,

som avses i denna artikels inom.

2 och 3 eller fartyg, varå bestämmelserna

i denna konvention varit tilllämpliga

under fartygets byggnad —

blir omregistrerat i ett territorium

efter dagen för denna konventions

ikraftträdande för samma territorium,

må vederbörande myndighet,

efter hörande av eventuellt existerande

redare- och fiskareorganisationer,

påfordra sådana ändringar

för att bringa fartyget i överensstämmelse

med konventionens fordringar

som myndigheten med hänsyn till

praktiska förhållanden anser möjliga;

dessa ändringar skola, så länge

fartyget icke ånyo omregistreras, anses

innebära ett slutgiltigt uppfyllande

av konventionens bestämmelser.

Del V. Slutbestämmelser

Artikel 18

Intet i denna konvention skall inverka

på lag, skiljedom, sedvänja eller

avtal mellan redare och fiskare,

som tillförsäkrar förmånligare villkor

än de, som stadgas i denna konvention.

Artiklarna 19—26

Dessa artiklar äro likahjdande med artiklarna 16—23 av konventionen

(nr 125) angående behörighetsbevis för fiskare, dock att då i artikel 22 av

sistnämnda konvention hänvisas till artikel 18, detta i förevarande konvention

motsvaras av en i artikel 25 upptagen hänvisning till artikel 21.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

47

Recommendation (No. 126) concerning

the Vocational Training of Fishermen

The General Conference of the International

Labour Organisation,

Having been convened åt Geneva

by the Governing Body of the International

Labour Office, and having

met in its Fiftieth Session on 1 June

1966, and

Noting the terms of the Vocational

Training Recommendation, 1962,

and

Considering that, in application of

that instrument, the vocational training

of fishermen should be of a

standard equivalent to that provided

för other trades, occupations and

industries, and

Considering further that the basic

objectives of the vocational training

of fishermen should be—

to improve the efficiency of the

fishing industry and to secure general

recognition of the economic and

social significance of fishing to the

national economy;

to encourage the entry into the

fishing industry of a sufficient number

of suitable persons;

to provide training and retraining

facilities commensurate with the

current and projected manpower

needs of the fishing industry for all

the various fishing occupations;

to assist the entry into employment

of all trainees after completion

of their courses ;

to assist trainees in reaching their

highest productive and earning capacity;

and

to improve the standards of safety

on board fishing vessels,

Having decided upon the adoption

Bilaga 3

(Översättning)

Rekommendation (nr 126) angående

yrkesutbildning för fiskare

Internationella arbetsorganisationens

allmänna konferens,

vilken av styrelsen för Internationella

arbetsbyrån sammankallats till

Genéve och där samlats den 1 juni

1966 till sitt femtionde sammanträde,

och

som beaktar bestämmelserna i rekommendationen

angående yrkesutbildning,

1962, och

som anser att vid tillämpningen

av nämnda instrument yrkesutbildningen

för fiskare bör vara likvärdig

med den utbildning som tillhandahålles

för andra yrken och näringsgrenar,

och

som dessutom anser att de grundläggande

syftena för yrkesutbildningen

för fiskare böra vara

att förbättra fiskerinäringens effektivitet

och säkerställa ett allmänt

erkännande av fiskets ekonomiska

och sociala betydelse för folkhushållet;
att

stimulera tillräckligt många

därtill lämpade personer att söka sig

till fiskerinäringen;

att tillhandahålla anordningar för

utbildning och omskolning som motsvara

fiskerinäringens aktuella och

förväntade behov av arbetskraft i

alla olika fiskeriyrken;

att hjälpa alla elever att erhålla

arbete sedan de avslutat sin utbildning;
att

hjälpa eleverna att uppnå största

möjliga produktions- och förvärvsförmåga;

och

att förbättra säkerheten ombord

på fiskefartyg,

och beslutat antaga vissa förslag

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

of certain proposals regarding the

vocational training of fishernien,

which is included in the sixth item

on the agenda of the session, and

Having determined that these

proposals shall take the form of a

Recommendation,

adopts this twenty-first day of June

of the year one thousand nine hundred

and sixty-six the following

Recommendation, which may be cited

as the Vocational Training (Fishermen)

Recommendation, 1966:

I. Seope and Definitions

1. (1) För the purposes of this

Recommendation, the term “fishing

vessel” includes all ships and boats,

of any nature whatsoever, whether

publicly or privately owned, which

are engaged in maritime fishing in

salt waters, with the exception of

ships and boats engaged in whaling

or similar pursuits and fishery research

and fishery protection vessels.

(2) This Recommendation applies

to all training for work on

board fishing vessels.

(3) This Recommendation does

not apply to persons fishing for sport

or recreation.

2. For the purpose of this Recommendation,

the following terms have

the meanings hereby assigned to

them:

(a) skipper: any person having

command or charge of a fishing vessel;
(b)

mate: any person exercising

subordinate command of a fishing

vessel, including any person, other

than a pilot, liable åt any time to be

in charge of the navigation of such

a vessel;

(c) engineer: any person permanently

responsible for the mechanical

propulsion of a fishing vessel, as well

as any other person liable åt any

time to operate and maintain the

angående yrkesutbildning för fiskare,

vilken fråga inbegripes i den

sjätte punkten på sammanträdets

dagordning,

samt beslutat, att dessa förslag

skola taga form av en rekommendation,

antager denna den tjugoförsta dagen

i juni månad år nittonhundrasextiosex

följande rekommendation,

som må benämnas rekommendation

angående yrkesutbildning (fiskare),

1966.

1. Tillämpningsområde och definitioner

1. 1) Med »fiskefartyg» förstås i

denna rekommendation fartyg av

vad slag det vara må, i allmän eller

enskild ägo, som nyttjas till havsfiske

i saltvatten, med undantag av

fartyg, som nyttjas till valfångst eller

liknande verksamhet samt fartyg

som nyttjas för forskningsändamål

eller till skydd för fisket.

2) Denna rekommendation äger

tillämpning på all utbildning för arbete

ombord på fiskefartyg.

3) Denna rekommendation äger

icke tillämpning på personer, som

bedriva sport- eller rekreationsfiske.

2. I denna rekommendation ha

följande termer den innebörd som

här anges:

a) befälhavare: person som för befäl

över ett fiskefartyg;

bj styrman: person som för underordnat

befäl över ett fiskefartyg,

inberäknat person — annan än lots

— som vid varje tidpunkt kan åläggas

att ansvara för navigeringen av

ett sådant fartyg;

c) maskinist: person som har det

ständiga ansvaret för ett fiskefartygs

mekaniska framdrivning, ävensom

varje annan person, som vid varje

tidpunkt kan åläggas att sköta och

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj ds proposition nr 11 år 1967

engines and mechamcal equipment

of such a vessel;

(d) skilled fisherman: any experienced

member of the deck crew

working on board a fishing vessel,

participating in the operation of the

vessel, preparing gear for fishing,

catching fish, loading catch and

Processing it, and maintaining and

repairing nets or other fishing equipment.

II. National Plaimin;) and Administration

Planning and Co-ordination

3. In planning a national education

and training policy, the competent

authorities in the countries possessing

or intending to develop a fishing

industry should ensure that adequate

provision is made in the general network

of training facilities for the

training of fishermen.

4. Where national circumstances

do not permit the development of

facilities for the training of fishermen

åt all levels of skill required,

collaboration with other countries,

as well as with international organisations,

in the development of common

fishery training schemes for

such skills and occupations as cannot

be covered by national programmes

should be considered.

5. (1) The activities of all public

and private institutions in eachcountry

engaged in the training of fishermen

should be co-ordinated and developed

on the basis of a national

programme.

(2) Such a programme should

be drawn up by the competent authorities

in co-operationwithfishingvessel

owners’ and fishermen’ s organisations,

with educational and fishery

research institutions, and with other

bodies or individuals having an inti4

— B ihan g till riksdagens protokoll

underhålla maskineri och mekanisk

utrustning på ett sådant fartyg;

d) yrkeskunnig fiskare: varje erfaren

medlem av däcksbesättningen

ombord på ett fiskefartyg, som deltager

i driften av fartyget, som iordningställer

redskap för fiske, som

fångar fisk, lastar fångsten och bearbetar

den och som underhåller och

reparerar nät eller annan fiskeutrustning.

II. Planering och administration

på riksplanet

Planering och samordning

3. Vid planeringen av en nationell

undervisnings- och utbildningspolitik

böra vederbörande myndigheter i

de länder som ha eller avse att utveckla

en fiskerinäring tillse att det

allmänna systemet av utbildningsinstitutioner

innefattar nöjaktiga anordningar

för utbildningen av fiskare.

4. Om de nationella förhållandena

icke medge utvecklandet av anordningar

för utbildning av fiskare på

alla nivåer av erforderlig yrkeskunnighet,

bör vederbörande land överväga

att i samverkan med andra länder

ävensom med internationella organisationer

utveckla gemensamma

anordningar för fiskeriutbildning beträffande

sådana kvalifikationer och

yrken som ej kunna omfattas av nationella

program.

5. \) Den verksamhet som utövas

av alla allmänna och enskilda institutioner

i varje land vilka bedriva

utbildning av fiskare bör samordnas

och utvecklas på grundvalen av ett

nationellt program.

2) Ett sådant program bör utformas

av vederbörande myndigheter

i samverkan med redare- och fiskareorganisationer,

med undervisningsoch

forskningsinstitutioner för fisket

och med andra sammanslutningar

eller personer som ha ingående

1967. 1 sand. Nr 11

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr It år lfj67

mate knowledge of the vocational

training of fishermen. In developing

countries in which specialised fishery

research or development institutes

are established in co-operation with

other countries or international

organisations, such institutes should

play a leading part in the establishment

of the national programme.

(3) To facilitate the planning,

development, co-ordination and administration

of fishermen’s training

schemes, joint advisory policy and

administrative bodies should whenever

possible be set up åt the national

level and, where appropriate,

also åt the regional and local levels.

(5. The competent authorities

should ensure that the various agencies

and institutions responsible for

the dissemination of information on

training and employment opportunities,

such as primary and secondary

schools, vocational guidance and employment

counselling services, public

employment services, vocational and

technical training institutions and

fishing vessel owners’ and fishermen’s

organisations, are supplied

with complete information on public

and private training schemes for

fishermen and on conditions of

entry into fishing.

7. The competent authorities

should ensure that fishermen’s vocational

training schemes are fully coordinated

with any other programmes

and activities, public or private,

related to the fishing industry. In

particular, they should make certain

that—

(a) fishery research institutions

make information on their latest discoveries

of practical interest to fishing

readily available to training centres

and other interested bodies, and

through these to working fishermen;

where possible, the research institutions

should contribute to the advanced

training of fishermen, and

kunskaper om yrkesutbildning för

fiskare. I utvecklingsländer, där specialiserade

institut för fiskeriforskning

eller för utveckling av fisket

upprättas i samverkan med andra

länder eller internationella organisationer,

böra dessa institut spela en

ledande roll vid utformningen av det

nationella programmet.

3) I syfte att underlätta planering,

utveckling, samordning och administration

av utbildningssystem

för fiskare böra såvitt möjligt gemensamma

rådgivande organ för utformning

av målsättningar och för

administration skapas på nationell

nivå och där så är lämpligt även på

regional och lokal nivå.

6. Vederbörande myndigheter böra

tillse, att de olika organ och institutioner

som ansvara för spridandet

av upplysningar om utbildningsoch

sysselsättningsmöjligheter, såsom

det allmänna skolväsendet, organ

för yrkesvägledning, den offentliga

arbetsförmedlingen, fack- och

yrkesskolor samt redare- och fiskareorganisationer

få tillgång till fullständiga

upplysningar beträffande

allmänna och enskilda anordningar

för utbildning av fiskare och beträffande

villkoren för sysselsättning

inom fisket.

7. Vederbörande myndigheter böra

tillse, att anordningarna för yrkesutbildning

av fiskare äro helt

samordnade med alla andra program

och verksamheter, allmänna eller enskilda,

som beröra fiskerinäringen.

I synnerhet böra de tillse,

a) att institutioner för fiskeriforskning

göra informationer om sina

senaste rön av praktiskt intresse

för fisket lätt tillgängliga för utbildningsinstitutioner

och andra intresserade

organ och därigenom för de

yrkesverksamma fiskarena; då så är

möjligt böra forskningsinstitutionerna

medverka till avancerad utbild
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ls proposition nr 11 år 1967

5J

fishermen’s training centres should,

as appropriate, assist these institutions

in their work;

(b) measures are taken, through

the provision of general education

prior to or simultaneously with vocational

training, to advance the general

level of education in fishing

communities, to promote greater

satisfaction among fishermen and to

facilitate the assimilation of technical

and vocational training;

(c) arrangements are made, with

the co-operation of fishing vessel

owners’ and fishermen’s organisations,

in order that, other things being

equal, preference may be given

in employment placement to persons

who have completed a public or private

training course;

(d) arrangements are made, with

the co-operation of fishing vessel

owners’ and fishermen’s organisations,

particularly in developing

countries, for trainees completing

public and private courses either to

enter employment on fishing vessels

or, alternatively, to acquire and operate

suitably equipped fishing vessels,

either individually, or by forming

co-operatives for the joint purchase

and use of fishing boats, or by

any other appropriate means;

(e) the number of trained fishermen

corresponds to the number of

boats and the equipment available

or planned to be available in the

country.

Financing

8. (1) Fishermen’s training

schemes should be systematically

organised; financing should be on a

regular and adequate basis and

should have regard to the present

and planned requirements and developrnent

of the fishing industry.

(2) Where required, the government

should make financial contributions

to training schemes carried on

ning av fiskare, och institutioner för

utbildning av fiskare böra då så är

lämpligt biträda forskningsinstitutionerna

i deras arbete;

b) att åtgärder vidtagas genom

tillhandahållande av allmänbildande

undervisning före eller samtidigt

med yrkesutbildning för att höja den

allmänna bildningsnivån i fiskesamhällen,

att främja större trivsel bland

fiskare och underlätta för dem att

tillgodogöra sig teknisk undervisning

och yrkesutbildning;

c) att åtgärder vidtagas i samverkan

med redare- och fiskareorganisationer

för att under i övrigt lika

förhållanden företräde vid förmedlingen

av arbete skall ges personer,

som ha avslutat en offentlig eller enskild

utbildningskurs;

d) att åtgärder vidtagas i samverkan

med redare- och fiskareorganisationer,

särskilt i utvecklingsländer,

för att elever som avslutat offentliga

eller enskilda utbildningskurser antingen

erhålla anställning på fiskefartyg

eller förvärva och driva lämpligt

utrustade fiskefartyg, individuellt

eller genom att bilda kooperativa

sammanslutningar för gemensamt

förvärv och nyttjande av fiskebåtar

eller på annat lämpligt sätt;

e) att antalet utbildade fiskare

svarar mot det antal båtar och den

utrustning som finns eller avses bli

tillgänglig i landet.

Finansiering

8. 1) Program för utbildning av

fiskare böra vara systematiskt organiserade

; finansieringen bör vara regelbunden

och tillräcklig och taga

hänsyn till fiskerinäringens aktuella

och framtida behov och utveckling.

2) Då så erfordras bör staten

ge ekonomiskt stöd åt lokala myndigheter

eller enskilda organ, som

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr It år 1967

by local government or private

bodies. These contributions may take

the form of general subsidies, grants

of land and buildings or of demonstration

material such as boats, engines,

navigational equipment and

fishing gear, provision of instructors

free of charge, or payment of feés

for trainees.

(3) Training in publicly operated

training centres for fishermen

should be given without charge to

the trainee. In addition, the training

of adults and young persons in need

should be facilitated by financial and

economic assistance of the kind cnvisaged

in Paragraph 7, subparagraphs

(3) and (5), of the Vocational

Training Recommendation,

1962.

Training Standards

9. (1) The competent authorities,

in co-operation with the joint bodies

mentioned in Paragraph 5, subparagraph

(3), of this Recommendation,

should define and establish general

standards for fishermen’s training

applicable throughout the territory

of the country. These standards

should be in conformity with the

national requirements for obtaining

the various fishermen’s certificates

of competency and should lay down

(a) the minimum age of entry into

fishermen’s training schemes;

(b) the nature of medical examinations,

including chest X-rays and

hearing and sight tests, required för

persons entering training schemes;

the examinations, particularly the

hearing and sight tests, may differ

for persons entering deck and persons

entering engine courses;

(c) the level of general education

which is required for admission to

fishermen’s training schemes;

bedriva utbildningsverksamhet. Detta

stöd kan taga formen av allmänna

subventioner, tillhandahållande av

mark och byggnader eller av demonstrationsmaterial,

såsom båtar, motorer,

navigationsutrustning och fiskeredskap,

kostnadsfritt tillhandahållande

av lärare eller betalning av

avgifter för elever.

3) Utbildning i offentliga institutioner

för utbildning av fiskare bör

ges utan kostnad för eleverna. Dessutom

bör utbildningen av behövande

vuxna och yngre personer underlättas

genom finansiellt och ekonomiskt

bistånd av det slag'' som avses i moment

7: 3) och 7: 5) i rekommendationen

angående yrkesutbildning,

1962.

Normer för utbildning

9. 1) Vederbörande myndigheter

böra samverka med de gemensamma

organ, som omnämnas i moment

5: 3) i denna rekommendation, utarbeta

och fastställa allmänna normer

för utbildning av fiskare, vilka skola

äga tillämpning inom hela landets

territorium. Dessa normer böra stå

i överensstämmelse med de inom landet

gällande fordringarna för erhållande

av olika behörighetsbevis för

fiskare och böra fastställa

a) minimiåldern för tillträde till

kurser för utbildning av fiskare;

b) arten av de läkarundersökningar

— inberäknat skärmbildsundersökning

samt hörsel- och synprov

— som fordras för personer som skola

beredas utbildning; dessa undersökningar,

i synnerhet hörsel- och

synproven, kunna vara olika för personer

som skola utbildas för däckstjänst

och för personer som skola utbildas

för maskintjänst;

c) den skolundervisning som erfordras

för tillträde till utbildningskurser

för fiskare;

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 1967

53

(d) the fishing, navigation and

seamanship, safety, engineering, catering

and other subject-matter

which should be included in the

training curricula;

(e) the amount of practical training,

including time spent in engineering

shops and åt sea, which

trainees should undergo;

(f) the duration of the training

courses for the various fishing occupations

and the different levels of

competency;

(g) the nature of any examinations

following the completion of the

training courses; and

(h) the experience and qualifications

of the teaching staff of training

institutions.

(2) Where it is not possible to

lay down standards applicahle

throughout the country, recommended

standards should be drawn

up by the competent authorities, in

co-operation with the joint bödies

mentioned in Paragraph 5, subparagraph

(3), of this Recommendation,

to serve as a guide to the setting of

standards which are as uniform as

possible throughout the country.

III. Training Programmes

10. The curricula of the various

training programmes for fishermen

should be based on a systematic analysis

of the work required in fishing

and should be established in co-operation

with the joint bodies mentioned

in Paragraph 5, subparagraph (3), of

this Recommendation. They should

be periodically reviewed and kept up

to date with technical developments

and should, as appropriate för the

functions to be exercised, include

training in—

(a) fishing techniques, including

where appropriate the operation and

care of electronic fish-finding de
-

d) den undervisning rörande fiske,

navigation, sjömanskap, säkerhetsfrågor,

maskin- och motorkunskap,

intendenturfrågor och andra ämnen

som böra ingå i kursplanerna för utbildningen

;

e) omfattningen av den praktiska

utbildning, inberäknat den tid som

tillbringas i mekaniska verkstäder

och till sjöss, som eleverna böra genomgå;
f)

längden av utbildningskur serna

för olika yrken inom fisket och för

olika behörighetsnivåer;

g) arten av de examina som följa

efter utbildningskursernas avslutning;

och

h) krav på erfarenhet och kvalifikationer

hos lärarpersonalen vid

utbildningsinstitutionerna.

2) När det icke är möjligt att

fastställa normer tillämpliga i hela

landet, böra de normer som rekommenderas,

utformas av vederbörande

myndigheter i samverkan med de gemensamma

organ, som omnämnas i

moment 5: 3) i denna rekommendation,

för att tjäna som vägledning vid

fastställandet av normer Som äro så

likformiga som möjligt i hela landet.

III. Utbildningsprogram

10. Kursplanerna för de olika utbildningsprogrammen

för fiskare böra

vara grundade på en systematisk

analys av det arbete som erfordras

inom fisket och fastställas i samverkan

med de gemensamma organ som

omnämnas i moment 5:3) i denna

rekommendation. De böra tid efter

annan omprövas och aktualiseras

med hänsyn till den tekniska utvecklingen

och böra, då så är lämpligt

med hänsyn till de funktioner som

skola utövas, innefatta utbildning beträffande
a)

fiskemetoder, där så är lämpligt

inbegripet användning och vård

av elektroniska hj älpmedel för loka
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 1967

vices, and operation, maintenance

and repair of fishing gear;

(b) navigation, seamanship and

ship handling appropriate to the sea

area and to the type of fishing for

which the course is designed, including

a proper knowledge of the international

Regulations for Preventing

Collisions åt Sea;

(c) stowage, cleaning and processing

of fish on board;

(d) vessel maintenance and other

related matters;

(e) operation, maintenance and

repair of steam or internal combustion

(gasoline or diesel) engines or

other equipment which the trainee

may be called upon to use;

(f) operation and care of radio

and radar installations which the

trainee may be called upon to use;

(g) safety åt sea and safety in

handling fishing gear, including such

matters as stability, effects of icing,

fire fighting, water-tight integrity,

personal safety, gear and machinery

safeguards, rigging safety measures,

engine-room safety, lifeboat handling,

use of inflatable life rafts, first

aid and medical care and other related

matters;

(h) theoretical subjects relevant

to fishing, including marine biology

and oceanography, which will enable

trainees to gain a broad foundation

for further instruction and training

leading to promotion or to transfer

to another fishing occupation or another

type of fishing;

(i) general education subjects^

although this may be provided for to

a more limited extent in short courses;
(j)

operation, maintenance and

repair of refrigeration systems, fire
-

lisering av fisk samt användning,

underhåll och reparation av fiskeredskap;
b)

navigation, sjömanskap och

manövrering, avpassad efter det

havsområde och den typ av fiske som

kursen är avsedd för, inberäknat tillfredsställande

kännedom om de internationella

sjövägsreglerna;

c) lastning, rensning och bearbetning

av fisk ombord;

d) underhåll av fartyg och liknande

ämnen;

e) drift, underhåll och reparation

av ångmaskiner eller förbränningsmotorer

(för bensin eller dieselolja)

eller annan utrustning, som eleven

kan bli ålagd att använda;

f) användning och vård av radiooch

radaranläggningar, som eleven

kan bli ålagd att använda;

g) säkerheten till sjöss och säkerheten

vid användning av fiskeredskap,

inberäknat frågor rörande stabilitet,

risk för nedisning, brandskydd,

fartygets styrka och täthet,

personlig säkerhet, skyddsanordningar

för redskap och maskiner, säkerheten

vid användning av hissanordningar,

säkerhetsåtgärder i maskinavdelningen,

användning av livbåtar,

användning av uppblåsbara

livräddningsflottar, första hjälp vid

olycksfall och sjukvård samt liknande

ämnen;

h) teoretiska ämnen av betydelse

för fisket, däribland havsbiologi och

oceanografi, som kunna ge eleverna

möjlighet att förvärva en solid grund

för fortsatt undervisning och utbildning,

vilken leder till befordran eller

överflyttning till ett annat fiskeriyrke

eller en annan typ av fiske;

i) allmänna läroämnen, även om

undervisning i sådana ämnen endast

kan få begränsad omfattning i korta

kurser;

j) användning, underhåll och reparation

av kylsystem, brandskydds
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj.ls proposition nr 11 år 1967

fighting equipment, deck and trawling

winches and other mechanical

equipment of fishing vessels;

(k) principles of shipboard electrical

power installations, and maintenance

and repair of the electrical

machinery and equipment of fishing

vessels;

(l) health and physical education,

especially swimming, where training

facilities permit;

(m) specialised courses in deck,

engine and other subjects after an

introductory period of general fishing

instruction.

It. (1) National standards should,

where practicable and appropriate,

be established for certificates of competency

or diplomas qualifying a

person to act as skipper (various

grades); mate (various grades);

engineer (various grades); fishery

technician (various grades); boatswain;

skilled fisherman (various

grades); cook; or other deck or engine-room

personnel.

(2) Training programmes

should be chiefly designed to prepare

trainees for certification and should

be directly related to national certification

standards; they should take

account of the minimum ages and

minimum professional experience

laid down by the competent authorities

in respect of the various grades

of certificates of competency.

(3) Where national certification

examinations do not exist or do

not exist for the particular duty in

question, training courses should

nevertheless prepare trainees for

particular duties such as those listed

above. All trainees successfully completing

such training courses should

receive a diploma concerning the

course followed.

12. (1) Programmes should be

available to train fishermen to perform

duties as skippers and engineers

of all types of vessels in use

utrustning, däcks- och trålvinschar

och annan mekanisk utrustning på

fiskefartyg;

k) principer för elektriska installationer

på fartyg samt underhåll

och reparation av elektriska maskiner

och apparater på fiskefartyg;

l) hygien och fysisk fostran, särskilt

simning, då utbildningsresurserna

så medge;

m) specialiserade kurser i däckstjänst,

maskintjänst och andra ämnen

efter eu inledande period av allmän

fiskeutbildning.

It. 1) Nationella normer böra, då

så är möjligt och lämpligt, fastställas

för behörighetsbevis eller diplomsom

ge en person befogenhet att tjänstgöra

som befälhavare (olika grader),

styrman (olika grader), maskinist

(olika grader), fiskeritekniker (olika

grader), båtsman, yrkeskunnig

fiskare (olika grader), kock eller i

annan befattning som däcks- eller

maskinrumspersonal.

2) Utbildningsprogrammen böra

främst utformas i syfte att förbereda

eleverna för erhållande av behörighetsbevis

och böra direkt anknytas

till de nationella behörighetsnormerna;

de böra ta hänsyn till de

minimiåldrar och de minimikrav på

yrkesvana som fastställts av vederbörande

myndigheter med avseende

på olika slag av behörighetsbevis.

3) När det icke på det nationella

planet förekommer examina för

behörighet eller när sådana icke förekomma

för en speciell uppgift, böra

utbildningskurserna dock förbereda

eleverna för speciella åligganden

av sådant slag som uppräknats i

det föregående. Alla elever som med

framgång avslutat sådana utbildningskurser

böra erhålla diplom beträffande

genomgången kurs.

12. 1) Det bör finnas program för

att utbilda fiskare till att tjänstgöra

som befälhavare och maskinister på

alla slag av fartyg i vederbörande

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr It år 1967

in the fishing fleet of the country

concerned, including larger distantwater

vessels.

(2) Where appropriate to the

vessels in use, college-level fishing

and navigation courses should be

established which are of the same

level as merchant navy officers’

training programmes hut which provide

training in subject-matters appropriate

to fishing.

13. The duration of the various

training programmes should be sufficient

to enable trainees to assimilate

the instruction given, and should

be determined with reference to such

matters as—

(a) the level of training required

for the occupation for which the

course is designed;

(b) the general educational level

and age required of trainees entering

the course;

(c) the trainees’ previous practical

experience; and

(d) the urgency of turning out

trained fishermen in the country,

subject to the maintenance of adequate

standards of training.

14. (1) The teaching staff should

consist of persons possessing abroad

general education, a theoretical technical

education and satisfactory relevant

practical fishing experience.

(2) Where it is not possible

to recruit a teaching staff with these

qualifications, persons with practical

experience in fishing and holding

appropriate certificates of competency

should be employed.

(3) Where it is not possible

to recruit a full-time teaching staff

with practical fishing experience,

persons with satisfactory relevant

practical fishing experience should

be employed on a part-time basis.

(4) All teaching staff should

have an aptitude for teaching and

should be given appropriate teacher

training by the competent educational

authorities.

lands fiskeflotta, inberäknat större

fartyg som användas för fiske i avlägsna

vatten.

2) Där så är lämpligt med

hänsyn till de fartyg som användas

böra högre kurser i fiske och navigation

anordnas, som ligga på samma

nivå som den för befäl i handelsflottan

avsedda utbildningen, men

som ge utbildning i ämnen som äro

lämpade för fiskerinäringen.

13. Utbildningen bör pågå tillräckligt

länge för att eleverna skola kunna

tillgodogöra sig den undervisning

som meddelas, och dess varaktighet

bör bestämmas med hänsyn till sådana

faktorer som

a) den utbildningsnivå som erfordras

för det yrke, för vilket ifrågavarande

kurs utformats;

b) den skolundervisning och den

ålder som krävas för tillträde till

kursen;

c) elevernas tidigare praktiska erfarenhet;

och

d) vikten av att få fram utbildade

fiskare i landet under förutsättning

att en tillfredsställande standard för

utbildningen vidmakthålles.

14. 1) Lärarpersonalen bör utgöras

av personer som ha en bred skolunderbyggnad,

en teoretisk teknisk

utbildning och nöjaktig praktisk erfarenhet

av fiske.

2) När det icke är möjligt att

rekrytera lärare med dessa kvalifikationer,

bör man i stället anställa

personer med praktisk erfarenhet av

fiske och med lämpliga behörighetsbevis.

3) När det icke är möjligt att

rekrytera heltidsanställda lärare med

praktisk erfarenhet av fiske, böra

personer med nöjaktig sådan erfarenhet

anställas på deltid.

4) All lärarpersonal bör ha

fallenhet för undervisning och bör

beredas en lämplig lärarutbildning

genom vederbörande undervisningsmyndigheters

försorg.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr It år 1967

Pre-Vocational Training

15. In fishing communities, meas11

res consistent with the Minimum

Age (Fishermen) Convention, 1959,

should be taken to provide prevocational

training to schoolchildren, including

training in elementary practical

seamanship, basic commercial

fishing techniques and navigational

principles, in so far as this is appropriate

to the general conditions

in the particular country.

Short Courses for Working

Fishermen

16. Training courses should be

available for working fishermen to

enable them to increase their technical

skills and knowledge, to keep

abreast of improved fishing and navigation

techniques, and to qualify

for promotion.

17. (1) Training courses för working

fishermen should be specifically

designed for the purposes of—

(a) complementing the basic longterm

courses by provning advanced

specialised training for promotion;

(b) provning training in fishing

techniques new to the area; in operating,

maintaining and repairing

new types of engines or gear; and in

making gear where appropriate;

(c) provning all levels of training

för fishermen who were unable to

participate in a basic long-term training

course;

(d) provning accelerated training

in developing countries.

(2) The courses should be of

short duration and should be considered

to be complementary to and

not substitutes för basic long-term

training programmes.

57

Förberedande yrkesutbildning

15. I fiskesamhällen böra åtgärder,

som äro förenliga med konventionen

angående minimiålder för tillträde

till arbete inom fisket, 1959,

vidtagas för att ge förberedande yrkesutbildning

åt skolbarn, inberäknat

utbildning i elementärt praktiskt

sjömanskap, grundläggande metoder

för kommersiellt fiske och grundregler

för navigation, i den mån så är

lämpligt med hänsyn till de allmänna

förhållandena i varje särskilt

land.

Korta kurser för yrkesverksamma

fiskare

16. Utbildningskurser böra anordnas

för yrkesverksamma fiskare i

syfte att bereda dem möjlighet att

öka sina tekniska kunskaper och färdigheter,

att erhålla aktuell orientering

rörande förbättrade fiske- och

navigationsmetoder och att kvalificera

sig för befordran.

17. 1) Utbildningskurser för yrkesverksamma

fiskare böra särskilt

utformas för följande ändamål:

a) af t komplettera de grundläggande

längre kurserna genom att tillhandahålla

specialiserad utbildning

som en förberedelse till befordran;

b) att tillhandahålla utbildning i

fiskemetoder som äro nya för området,

i användning, underhåll och

reparation av nya typer av maskiner

och fiskeredskap och i tillverkning

av redskap då så är lämpligt;

c) att tillhandahålla utbildning på

alla nivåer för fiskare, som icke haft

möjlighet att deltaga i en grundläggande

längre utbildningskurs;

d) att tillhandahålla snabbutbildning

i utvecklingsländer.

2) Kurserna böra vara kortvariga

och betraktas som komplement

till och icke som ersättning för

grundläggande längre utbildningskurser.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 196/

18. The courses, which may take

the form of mobile courses bringing

instructors and demonstration equipment

to fishing centres, should in

particular consist of programmes

involving—

(a) evening courses;

(b) seasonal courses offered during

stormy months or slack fishing

periods; or

(c) daytime courses for which

fishermen temporarily leave their

work for short periods.

19. (1) All appropriate measures

should be taken to enable working

fishermen to attend short courses

ashore.

(2) Working fishermen should

receive adequate financial compensation

for the periods in which they

attend short training courses.

20. Where long-term courses and

short courses for working fishermen

do not meet training needs, particularly

in isolated areas, these courses

may be supplemented hy—

(n) special radio and television

courses and programmes provning

fishing information;

(b) correspondence courses specially

adapted to the needs of working

fishermen and arranged for use

by study groups with occasional lectures

or attendance åt training

schools;

(c) periodic visits of research

workers and extension officers to

fishing communities.

IV. Metliods of Training

21. The training methods adopted

by fishermen’s training schemes

should be the most effective possible,

having regard to the nature of

the courses, the trainees’ experience,

18. Kurserna, vilka kunna taga

formen av ambulerande kurser, vid

vilka lärare med demonstrationsmaterial

besöka fiskesamhällen, böra

särskilt bestå av

a) kvällskurser;

b) säsongkurser, som anordnas

under månader med stormigt väder

eller under perioder då fisket har

ringa omfattning; eller

c) kurser på dagtid, för vilka fiskarna

tillfälligt avbryta sitt arbete

under korta perioder.

19. 1) Alla lämpliga åtgärder böra

vidtagas för att göra det möjligt för

yrkesverksamma fiskare att bevista

korta kurser i land.

2) Yrkesverksamma fiskare

böra erhålla tillräcklig ekonomisk

gottgörelse för de perioder, under vilka

de deltaga i korta utbildningskurser.

20. När längre kurser och korta

kurser för yrkesverksamma fiskare

icke tillgodose utbildningsbehoven,

särskilt inom isolerade områden,

kunna dessa kurser kompletteras

med

a) speciella kurser och program i

radio och television som ge information

om fisket;

b) korrespondenskurser som äro

särskilt anpassade till de yrkesverksamma

fiskarnas behov, som anordnas

på sådant sätt att de kunna

utnyttjas av studiegrupper och som

tidvis kompletteras med föreläsningar

eller vistelse vid utbildningsanstalter;
c)

periodiska besök av forskare

och gästande lärare i fiskesamhällen.

IV. Utbildningsmetoder

21. De metoder som komma till

användning vid utbildning av fiskare

böra vara så effektiva som möjligt

med hänsyn tagen till kursernas art,

elevernas erfarenhet, allmänbildning

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

general education and age, and the

demonstration equipment and financial

support available.

22. Practical training, in which

the students themselves participate,

should be an important part of all

fishermen’s training programmes.

23. (1) Fishing training vessels

should be used by all training institutions

with programmes for persons

entering fishing to provide instruction

in fishing techniques, navigation

and seamanship, engine operation

and other matters. These vessels

should conduct actual fishing

operations.

(2) Training vessels should,

whenever possible, he attached to

technical schools provning'' advanced

training.

24. (1) Demonstration equipment

such as engines, gear, fishing-boat

models, workshop equipment and

navigational aids should he used in

training programmes.

(2) Such equipment should be

prepared in collaboration with fishery

research institutions and should

include, whenever possible, the latest

gear and navigational aids.

(3) Such equipment should be

selected with reference to the gear,

boats and engines wdiich the trainees

may be called upon to use.

(4) Films and other audiovisual

aids, although they may be

useful in some cases, should not be

a substitute for demonstration equipment

in the use of which trainees

themselves take an active part.

(5) Visits should be organised

för trainees to fishing vessels

equipped with modern or special

installations, to fishery research institutions,

or to fishing centres awTay

from the area in which the school is

located.

25. Practical training may also be

provided by periods of fishing åt

och ålder samt det demonstrationsmaterial

och de finansiella medel

som stå till förfogande.

22. Praktisk utbildning, i vilken

eleverna själva medverka, bör vara

ett betydelsefullt inslag i alla utbildningsprogram

för fiskare.

23. 1) Skolfartyg för fiskeutbildning

böra användas av alla utbildningsinstitutioner

för personer, som

avse att ägna sig åt fiske för att tillhandahålla

undervisning rörande fiskemetoder,

navigation och sjömanskap,

användning av maskiner och

andra ämnen. Dessa skolfartyg böra

bedriva verklig fiskeverksamhet.

2) Skolfartyg böra såvitt möjligt

vara knutna till tekniska skolor

som meddela högre utbildning.

24. 1) Demonstrationsmaterial såsom

motorer, fiskeredskap, modeller

av fiskebåtar, verkstadsutrustning

och hjälpmedel för navigation böra

användas i utbildningen.

2) Demonstrationsmaterialet

bör iordningställas i samverkan med

institutioner för fiskeriforskning och

bör såvitt möjligt innefatta de nyaste

redskapen och de nyaste hjälpmedlen

för navigation.

3) Demonstrationsmaterialet

bör utväljas under hänsynstagande

till de redskap, båtar och motorer

som eleverna kunna bli ålagda att

använda.

4) Filmer och andra audiovisuella

hjälpmedel böra, även om de i

vissa fall kunna vara till nytta, icke

ersätta demonstrationsmaterial, vid

vars användning eleverna själva aktivt

medverka.

5) För eleverna böra besök

anordnas på fiskefartyg utrustade

med moderna eller speciella installationer,

vid institutioner för fiskeriforskning

eller i fiskesamhällen som

äro avlägsna från det område där

skolan befinner sig.

25. Praktisk utbildning kan även

tillhandahållas genom perioder av

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

sea on board commercial fishing vessels.

26. Theoretical training, including

general education, given as part of

a training course should be directly

related to the knowledge and skills

required by fishermen and should,

wherever possible, be integrated with

the practical training offered.

V. International Co-operation

27. (1) Countries should co-operate

in promoting fishermen’s vocational

training, particularly in developing

countries.

(2) This co-operation, as appropriate,

may inelude such matters

as—

(a) with the help of international

organisations or other countries, obtaining

and training teaching staff to

establish and improve fishermen’s

training facilities;

(b) establishing joint training facilities

or joint fishery research institutions

with other countries;

(c) making training facilities available

to selected trainees or instruetor

trainees from other countries, and

sending trainees or instruetor trainees

to training facilities in other

countries;

(d) arranging international exchanges

of personnel and international

seminars and working parties;

(e) providing instrnetors for fishermen’s

training schools in other

countries.

fiske till sjöss ombord på kommersiella

fiskefartyg.

26. Den teoretiska utbildning och

den allmänbildande undervisning,

som meddelas som ett led i en utbildningskurs,

böra direkt anknytas

till de kunskaper och färdigheter

som krävas av fiskare och böra såvitt

möjligt samordnas med den

praktiska utbildningen.

V. Internationell samverkan

27. 1) Länderna böra samverka

för att främja yrkesutbildning av

fiskare, särskilt i utvecklingsländer.

2) Denna samverkan kan då

så är lämpligt avse bland annat

a) att med hjälp av internationella

organisationer eller andra länder rekrytera

och utbilda lärarpersonal i

syfte att skapa och förbättra anordningar

för utbildning av fiskare;

b) att tillsammans med andra länder

skapa gemensamma anordningar

för utbildning eller institutioner för

fiskeriforskning;

c) att ställa utbildningsmöjligheter

till förfogande för utvalda elever

eller blivande lärare från andra länder

och att sända elever eller blivande

lärare till utbildningsinstitutioner

i andra länder;

d) att anordna internationellt utbyte

av personal samt internationella

seminarier och arbetsgrupper;

e) att tillhandahålla lärare för

skolor för utbildning av fiskare i

andra länder.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

61

Recommendation (No. 127) concerning

the Role of Co-operatives in the Economic

and Social Deveiopment of Developing Countries

The General Conference of the International

Labour Organisation,

Having been convened åt Geneva

by the Governing Body of the International

Labour Office, and having

met in its Fiftieth Session on 1 June

1966, and

Having decided upon the adoption

of certain proposals with regard to

the role of co-operatives in the economic

and social development of

developing countries, which is the

fourth item on the agenda of the

session, and

Having determined that these

proposals shall take the form of a

Recommendation,

adopts this twenty-first day of June

of the year one thousand nine hundred

and sixty-six the following Recommendation,

which may be cited

as the Co-operatives (Developing

Countries) Recommendation, 1966:

I. Seope

1. This Recommendation applies

to all categories of co-operatives, ineluding

consumer co-operatives,

land improvement co-operatives, agricultural

productive and processing

co-operatives, rural supply co-operatives,

agricultural marketing cooperatives,

fishery co-operatives,

service co-operatives, handicrafts cooperatives,

workers’ productive cooperatives,

labour contracting cooperatives,

co-operative thrift and

credit societies and banks, housing

co-operatives, transport co-oper
-

Bilaga 4

(Översättning)

Rekommendation (nr 127) angående

kooperativa föreningars roll i utvecklingsländernas

ekonomiska och sociala utveckling

Internationella arbetsorganisationens

allmänna konferens,

vilken av styrelsen för Internationella

arbetsbyrån sammankallats till

Geneve och där samlats den 1 juni

1966 till sitt femtionde sammanträde,

och beslutat antaga vissa förslag

angående kooperativa föreningars

roll i utvecklingsländernas ekonomiska

och sociala utveckling, vilken

fråga utgör den fjärde punkten på

sammanträdets dagordning,

samt beslutat, att dessa förslag

skola taga form av eu rekommendation,

antager denna den tjugoförsta dagen

i juni månad år nittonhundrasextiosex

följande rekommendation, som

må benämnas rekommendation angående

kooperativa föreningar (utvecklingsländer),

1966.

I. Tillämpningsområde

1. Denna rekommendation är tilllämplig

på alla slag av kooperativa

föreningar, däri inbegripet konsumentkooperativa

föreningar, kooperativa

föreningar för jordförbättring,

för jordbruksproduktion och

förädling av jordbruksprodukter, för

tillhandahållande av jordbruksförnödenheter,

för marknadsföring av

j ordbruksprodukter, fiskerikooperativa

föreningar, kooperativa föreningar

med uppgift att tillhandahålla

tjänster, hantverkskooperativa föreningar,

arbetarproduktionsförening
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

atives, insurance co-operatives and

health co-operatives.

II. Objectives of Policy concerning

Co-operatives

2. The establishment and growth

of co-operatives should be regarded

as one of the important instruments

for economic, social and cultural

developjnent as well as human advancement

in developing countries.

3. In particular, co-operatives

should be established and developed

as a means of—

(a) improving the economic, social

and cultural situation of persons

of limited resources and opportunities

as well as encouraging

their spirit of initiative;

(b) increasing personal and national

Capital resources bj'' the encouragement

of thrift, by eliminating

usury and by the sound use of

credit;

(c) contributing to the economy

an increased measure of democratic

control of economic activity and of

equitable distribution of surplus;

(d) increasing national income,

export revenues and employment by

a fuller utilisation of resources, for

instance in the implementation of

systems of agrarian reform and of

land settlement aimed åt bringing

fresh areas into productive use and

in the development of modern industries,

preferably scattered, processing

local raw materials;

(e) improving social conditions,

and supplementing social services in

such fields as housing'' and, where

ar, kooperativa föreningar med uppgift

att tillhandahålla arbetskraft,

kooperativa spar- och kreditföreningar

samt banker, bostadskooperativa

föreningar, transport k ooperativa föreningar,

försäkringskooperativa föreningar

samt kooperativa föreningar

för sjuk- och hälsovård.

II. Politisk målsättning avseende

kooperativa föreningar

2. Att upprätta och utveckla kooperativa

föreningar bör anses såsom

ett betydelsefullt medel för ekonomisk,

social och kulturell utveckling

liksom för mänskligt framåtskridande

i utvecklingsländerna.

3. Kooperativa föreningar böra

särskilt upprättas och utvecklas såsom

ett medel att:

a) förbättra den ekonomiska, sociala

och kulturella situationen för

befolkningsgrupper med begränsade

tillgångar och möjligheter samt stimulera

deras initiativförmåga;

b) öka enskilda och nationella kapitaltillgångar

genom att uppmuntra

sparsamhet, avskaffa ocker och genom

ett sunt utnyttjande av lånemöjligheter;
c)

tillföra folkhushållet en högre

grad av demokratisk kontroll över

det ekonomiska livet samt en rättvis

fördelning av överskottet;

d) höja nationalinkomsten, exportintäkterna

och sysselsättningen

genom ett bättre utnyttjande av resurserna,

exempelvis vid genomförandet

av jordreformer och nyodlingsprojekt

i syfte att få till stånd

en produktiv användning av outnyttjade

områden och vid uppbyggnaden

av moderna industrier, företrädesvis

sådana som ligga spridda och som

bearbeta lokala råvaror;

e) förbättra de sociala förhållandena

och komplettera av samhället

tillhandahållna tjänster på sådana

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj.ts proposition nr It år 1967

appropriate, health, education and

Communications;

(f) helping to raise the level of

general and technical knowledge of

their members.

4. Governments of developing

countries should formulate and carry

out a policy under which cooperatives

receive aid and encouragement,

of an economic, financial,

technical, legislative or other character,

without effect on their independence.

5. (1) In elaborating such a policy,

regard should be had to economic

and social conditions, to available

resources and to the role which

co-operatives can play in the development

of the country concerned.

(2) The policy should be integrated

in development plans in so

far as this is consistent with the essential

features of co-operatives.

6. The policy should be kept under

review and adapted to changes

in social and economic needs and

to technological progress.

7. Existing co-operatives shoidd

be associated with the formulation

and, where possible, application of

the policy.

8. The co-operative movement

should be encouraged to seek the

collaboration in the formulation

and, where appropriate, application

of the policy, of organisations with

common objectives.

9. (1) The governments concerned

should associate co-operatives

on the same basis as other undertakings

with the formulation of

national economic plans and other

general economic measures, åt least

whenever such plans and measures

are liable to affect their activities.

områden som det bostadspolitiska,

och, där så befinnes lämpligt, inom

hälsovård, undervisning eller samfärdsel;
f)

medverka till att höja medlemmarnas

allmänna och tekniska kunskapsnivå.

4. Utvecklingsländernas regeringar

böra utforma och genomföra en

politik som hjälper och stimulerar

kooperativa föreningar i ekonomiskt,

finansiellt, tekniskt, legislativt eller

annat avseende utan att deras oberoende

påverkas därav.

5.1) När en sådan politik utarbetas,

bör hänsyn tagas till ekonomiska

och sociala förhållanden, till

tillgängliga resurser och till den roll

som kooperativa föreningar kunna

spela i vederbörande lands utveckling.

2) Denna politik hör integreras

i utvecklingsplanerna, i den mån

detta är förenligt med de kooperativa

föreningarnas väsentliga grunddrag.

6. Denna politik bör göras till föremål

för översyn med jämna mellanrum

samt anpassas till förändringar

i sociala och ekonomiska behov

och till de tekniska framstegen.

7. Förefintliga kooperativa föreningar

böra deltaga i utarbetandet

och, när så är möjligt, i genomförandet

av denna politik.

8. Den kooperativa rörelsen bör

uppmuntras att vid utarbetandet och,

i den mån så befinnes lämpligt, genomförandet

av denna politik söka

samverka med organisationer med

likartad målsättning.

9. 1) Vederbörande regeringar böra

låta de kooperativa föreningarna

på samma villkor som andra företag

medverka i utarbetandet av nationella

ekonomiska planer och andra

allmänna ekonomiska åtgärder åtminstone

i de fall då sådana planer

och åtgärder kunna komma att

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kimgl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

Co-operatives should also be associated

with the application of such

plans and measures in so far as

this is consistent with their essential

characteristics.

(2) For the purposes provided

for in Paragraph 7 and Paragraph

9, subparagraph (1), of this Recommendation,

federations of co-operatives

should be empowered to represent

their member societies åt

the local, regional and national

levels.

III. Metliods of Implementatiou of

Poliey eoncerning Co-operatives

A. Legislation

10. All appropriate measures, including

the consultation of existing

co-operatives, should be taken—•

(a) to detect and eliminate provisions

contained in laws and regulations

which may have the effect of

unduly restricting the development

of co-operatives through discrimination,

for instance in regard to taxation

or the allocation of licenses and

quotas, or through failure to take

account of the special character of

co-operatives or of the particular

rules of operation of co-operatives;

(b) to avoid the inclusion of such

provisions in future laws and regulations;
(c)

to adapt fiscal laws and regulations

to the special conditions of

co-operatives.

11. There should be laws or regulations

specifically concerned with

the establishment and functioning

of co-operatives, and with the protection

of their right to operate on

not less than equal terms with other

forms of enterprise. These laws or

regulations should preferably be applicable

to all categories of cooperatives.

påverka deras verksamhet. Kooperativa

föreningar böra också få medverka

vid genomförandet av dylika

planer och åtgärder, i den mån detta

är förenligt med deras väsentliga

grunddrag.

2) För de syften som angivas

i momenten 7 och 9:1) ovan böra

sammanslutningar av kooperativa

föreningar befullmäktigas företräda

sina medlemsorganisationer på lokal,

regional och nationell nivå.

III. Metoder för genomförandet av en

politik som avser kooperativa föreningar

A. Lagstiftning

10. Alla lämpliga åtgärder, däri

inbegripet samråd med förefintliga

kooperativa föreningar, böra vidtagas

för att

a) upptäcka och undanröja bestämmelser

i lagstiftningen, som

kunna få till resultat att utvecklingen

av kooperativa föreningar otillbörligen

hämmas genom en oförmånlig

särbehandling, exempelvis i

fråga om beskattning eller tilldelning

av licenser och kvoter, eller

genom underlåtenhet att beakta de

kooperativa föreningarnas speciella

karaktär eller särskilda verksamhetsregler;
b)

undvika att sådana bestämmelser

införas i framtida lagstiftning;

c) anpassa skattelagstiftningen till

de kooperativa föreningarnas särskilda

förhållanden.

It. Det bör finnas en särskild lagstiftning,

som behandlar kooperativa

föreningars bildande och drift samt

deras rätt att bedriva verksamhet på

villkor som minst äro likvärdiga

med dem som tillämpas på andra

företagsformer. Denna lagstiftning

bör helst vara tillämplig på alla slag

av kooperativa föreningar.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr It år 1967

12. (1) Such laws and regulations

should in any case include provisions

on the following matters:

(a) a definition or description of a

co-operative bringing out its essential

characteristics, namely that it is

an association of persons who have

voluntarily joined together to achieve

a common end through the formation

of a democratically controlled

organisation, making equitable contiäbutions

to the Capital required

and accepting a fair share of the

risks and benefits of the undertaking

in which the members actively

participate;

(b) a description of the objects

of a co-operative, and procedures

for its establishment and registration,

the amendment of its statutes,

and its dissolution;

(c) the conditions of membership,

such as the maximum amount of

each share and, where appropriate,

the proportion of the share due åt

the moment of subscription and the

time allowed for full payment, as

well as the rights and duties of

members, which would be laid down

in greater detail in the by-laws of

co-operatives;

(d) methods of administration,

management and internal audit, and

procedures for the establishment

and functioning of competent

organs;

(e) the protection of the name

“co-operative”;

(f) machinery for the external

audit and guidance of co-operatives

and för the enforcement of the laws

and regulations.

(2) The procedures provided

for in such laws or regulations, in

particular the procedures for registration,

should be as simple and

practical as possible, so as not to

hinder the creation and development

of co-operatives.

12. 1) Sådan lagstiftning hör i

varje fall innehålla bestämmelser i

följande hänseenden:

a) en definition eller beskrivning

av en kooperativ sammanslutning,

vilken ger klart uttryck åt dess väsentliga

grunddrag, nämligen att den

är en förening av personer, som

frivilligt slutit sig samman för att

uppnå ett gemensamt mål genom att

bilda en demokratiskt styrd organisation

och som i rimlig mån tillskjuta

erforderligt kapital och godtaga

en skälig andel av såväl risker som

förmåner, vilka äro förenade med

det företag, i vilket medlemmarna

aktivt taga del;

b) en beskrivning av en kooperativ

förenings ändamål och proceduren

för dess bildande, registrering

och upplösning samt ändring av dess

stadgar;

c) villkoren för medlemskap, såsom

maximibeloppet för varje insats

och, i den mån så är lämpligt,

den insatsskyldighet som skall fullgöras

vid ansökan om medlemskap

samt den tid inom vilken full insatsbetalning

skall ske, liksom medlemmarnas

rättigheter och skyldigheter,

som i mera detaljerad form

torde böra angivas i de kooperativa

föreningarnas stadgar;

d) system för förvaltning, skötsel

och intern räkenskapsgranskning

samt proceduren för tillsättande av

behöriga organ och för dessas arbete;
e)

skydd för benämningen »kooperativ

förening»;

f) åtgärder för granskning av kooperativa

föreningars räkenskaper,

för rådgivning samt för kontroll av

att vederbörande lagstiftning efterleves.

2) Den i lagstiftningen stadgade

proceduren, i synnerhet för registrering,

bör vara så enkel och

praktisk som möjligt för att ej hindra

bildandet och utvecklingen av

kooperativa föreningar.

5—Dihnng till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 11

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 1967

13. Laws and regulations concerning

co-operatives should authorise

co-operatives to federate.

B. Education and Training

14. Measures should be taken to

disseminate a knowledge of the

principles, methods, possibilities and

limitations of co-operatives as widely

as possible among the peoples of

developing countries.

15. Appropriate instruction on the

subject should be given not only in

co-operative schools, colleges and

other specialised centres but also in

educational institutions such as—

(a) universities and centres of

higher education;

(b) teachers’ training colleges;

(c) agricultural schools and other

vocational educational establishments

and workers’ education centres;
(d)

secondary schools;

(e) primary schools.

16. (1) With a view to promoting

practical experience in co-operative

principles and methods, the formation

and operation of student cooperatives

in schools and colleges

should be encouraged.

(2) Similarly, workers’ organisations

and craftsmen’s associations

should be encouraged and helped in

the implementation of plans for the

promotion of co-operatives.

17. Steps should be taken, in the

first place åt the local level, to familiarise

the adult population with the

principles, methods and possibilities

of co-operatives.

18. Full use should be made of

such media of instruction as textbooks,

lectures, seminars, study and

discussion groups, mobile instructors,

guided tours of co-operative

undertakings, the press, films, radio

and television and other media of

13. Lagstiftning om kooperativa

föreningar bör tillåta sådana föreningar

att sammansluta sig i förbund.

B. Undervisning och utbildning

14. Åtgärder böra vidtagas för att

bland utvecklingsländernas folk uppnå

en så vid spridning som möjligt

av kunskapen om kooperativa föreningars

grundsatser, metoder, möjligheter

och begränsningar.

15. Lämplig undervisning i nämnda

hänseende bör meddelas icke

blott i kooperativa skolor och högskolor

samt andra specialiserade undervisningscentra

utan även vid sådana

utbildningsanstalter som

a) universitet och högre utbildningsanstalter;
b)

lärarhögskolor;

c) lantbruksskolor och andra yrkesutbildningsanstalter

samt bildningscentra

för arbetare;

d) läroverk;

e) grundskolor.

16. 1) i syfte att främja praktisk

erfarenhet av kooperativa grundsatser

och metoder böra bildandet och

skötseln av kooperativa elevföreningar

i skolor och högskolor uppmuntras.

2) På liknande sätt böra sammanslutningar

av arbetstagare och

hantverkare erhålla uppmuntran och

hjälp vid genomförandet av planer

på att främja kooperativa föreningar.

17. Åtgärder böra vidtagas, i första

hand på det lokala planet, för

att göra den vuxna befolkningen förtrogen

med de kooperativa föreningarnas

principer, metoder och möjligheter.

18. Undervisningsmedia såsom läroböcker,

föreläsningar, seminarier,

studie- och diskussionsgrupper, ambulerande

instruktörer, studiebesök

vid kooperativa företag, press, film,

radio och television samt andra

massmedia böra till fullo utnyttjas.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr It år 1967

67

mass communication. These should

be adapted to the particular conditions

of each country.

19. (1) Provision should be made

both for appropriate technical training

and for training in co-operative

principles and methods of persons

who will be—and, where necessary,

of persons who are—office-bearers

or members of the staffs of cooperatives,

as well as of their advisers

and publicists.

(2) Where existing facilities

are inadequate, special colleges or

schools should be established to

provide such training, which should

be given by specialised teachers or

leaders of the co-operative movement

with teaching materials adapted

to the requirements of the country;

if such specialised institutions

cannot be established, special courses

on co-operation should be given either

by correspondence or in such

establishments as schools of accountancy,

schools of adminstration

and schools of commerce.

(3) The use of special programmes

of practical training should

be one of the means of contributing

to the education and basic and further

training of members of cooperatives;

these programmes should

take into account local cultural conditions,

and the need to disseminate

literacy and knowledge of elementary

arithmetic.

C. Aid to Co-operatives

Financial Aid

20. (1) Where necessary, financial

aid from outside should be given to

co-operatives when they initiate

their activities or encounter financial

obstacles to growth or transformation.

(2) Such aid should not entail

any obligations contrary to the in5*

— Bihang till riksdagens protokoll

De böra anpassas till de särskilda

förhållandena i varje land.

19. 1) Åtgärder böra vidtagas för

att sörja för såväl lämplig teknisk

utbildning som utbildning i kooperativa

grundsatser och arbetsmetoder

för blivande — och i fall av behov,

för redan verksamma — förtroendevalda

eller anställda inom

kooperativa föreningar, liksom för

dem som äro engagerade i rådgivnings-

eller upplysningsverksamhet.

2) Där förefintliga anordningar

äro otillräckliga, böra specialiserade

högskolor eller skolor upprättas

för att tillhandahålla sådan undervisning;

denna bör meddelas av

specialutbildade lärare eller ledare

från den kooperativa rörelsen med

användande av undervisningsmateriel

som anpassats till vederbörande

lands behov; om sådana specialiserade

institutioner icke kunna upprättas,

böra särskilda kurser i kooperation

anordnas antingen per korrespondens

eller i sådana institutioner

som bedriva undervisning rörande

bokföring, förvaltning och

handelsteknik.

3) Särskilda program för

praktisk utbildning böra vara ett

av de medel som kunna bidraga till

den grundläggande utbildningen och

vidareutbildningen av medlemmar i

kooperativa föreningar; dessa program

böra beakta lokala kulturella

förhållanden och behovet att utbreda

läskunnighet och kunskaper i

elementär aritmetik.

C. Bistånd till kooperativa iöreäiinjjar

Ekonomiskt bistånd

20. 1) Där så befinnes nödvändigt

bör utifrån kommande ekonomiskt

bistånd lämnas kooperativa

föreningar, när de inleda sin verksamhet

eller möta ekonomiska hinder

för tillväxt eller omvandling.

2) Sådant bistånd bör icke

medföra några skyldigheter som stå

1967. 1 sand. Nr 11

opaginerad Kontrollera mot PDF

Iiungl. Maj.ts proposition nr 11 år 1967

.08

dependence or interests of co-operatives,

and should be designed to

encourage rather than replace the

initiative and effort of the members

of co-operatives.

21. (1) Such aid should take the

form of loans or credit guarantees.

(2) Grants and reductions in

or exemptions from taxes may also

be provided, in particular, to help

finance—

(a) publicity, promotional and

educational campaigns;

(b) certain clearly defined tasks

in the public interest.

22. Where such aid cannot be provided

by the co-operative movement,

it should preferably be given by the

State or other public bodies, although

it may, if necessary, come

from private institutions. Such aid

should be co-ordinated so as to

avoid overlapping and dispersal of

resources.

23. (1) Grants and tax exemptions

or reductions should be subject to

conditions prescribed by national

laws or regulations and relating in

particular to the use to be made of

the aid and the amount thereof; tlie

conditions of loans and credit guarantees

may be determined in each

case.

(2) The competent authority

should ensure that the use of financial

aid and, in the case of a loan,

its repayment, are adequately supervised.

24. (1) Financial aid from public

or semi-public sources should be

channelled through a national cooperative

bank or, failing that, another

central co-operative institution

capable of assuming responsibility

for its use and, where appropriate,

repayment; pending the establishment

of such institutions the

i strid med de kooperativa föreningarnas

oberoende eller intressen och

bör utformas så, att det stimulerar

snarare än ersätter medlemmarnas

initiativ och ansträngningar.

21. 1) Sådant bistånd bör ta formen

av lån eller kreditgarantier.

2) Bidrag och nedsättning i

eller befrielse från skatt må även

lämnas, i synnerhet för att stödja

finansiering av

a) upplysnings-, propaganda- och

folkbildningskampanj er;

b) vissa klart definierade uppgifter

i det allmännas intresse.

22. Där sådant bistånd icke kan

lämnas av den kooperativa rörelsen,

bör det företrädesvis tillhandahållas

av staten eller andra offentliga organ,

men må vid behov även kunna

lämnas av privata institutioner. Sådant

bistånd bör vara samordnat för

att undvika att det samtidigt lämnas

av olika institutioner för samma

ändamål och för att undvika att resurser

planlöst tagas i anspråk.

23. 1 ) Subventioner och nedsättning

i eller befrielse från skatt böra

underkastas i nationell lagstiftning

föreskrivna villkor, som i synnerhet

skola avse det sätt, varpå biståndet

skall användas och det belopp som

skall utgå; villkoren för lån och

kreditgarantier må fastställas för

varje särskilt fall.

2) Vederbörande myndighet

bör tillse, att användningen av ekonomiskt

bistånd och, i fråga om

lån, återbetalning därav, övervakas

på tillfredsställande sätt.

24. 1) Ekonomiskt bistånd från

officiella eller halvofficiella källor

bör kanaliseras genom en nationell

kooperativ bank eller, i brist därpå,

genom någon annan central kooperativ

institution i stånd att påtaga sig

ansvaret för medlens användning

och, i förekommande fall, återbetalningen

därav; i avvaktan på att

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr It år 1967

69

aid may be given directly to individual

co-operatit''es.

(2) Subject to the provisions

of Paragraph 20, subparagraph (2),

of this Recommendation, financial

aid from private institutions may be

given directly to individual cooperatives.

Administrative Aid

25. While it is essential that the

management and administration of

a co-operative be, from the outset,

the responsibility of the members

and persons elected by them, the

competent authority should, in appropriate

cases and normally for an

initial period only—

(a) assist the co-operative in obtaining

and remunerating competent

staff;

(b) place åt the disposal of the cooperative

persons competent to give

guidance and advice.

26. (1) Generally, co-operatives

should be able to obtain guidance

and advice, which respect their autonomy

and the responsibilities of

their members, their organs and

their staff, on matters relating to

management and administration, as

well as on technical matters.

(2) Such guidance and advice

should prcferably be given by a federation

of co-operatives or by the

competent authority.

D. Supervision and Responsibility för

Implemcntation

27. (1) Co-operatives should be

subject to a form of supervision designed

to ensure that they carry on

their activities in conformity with

the objects for which they were

established and in accordance with

the law.

sådana institutioner upprättas, må

biståndet lämnas direkt till enskilda

kooperativa föreningar.

2) Med förbehåll för bestämmelserna

i mom. 20: 2, i denna rekommendation

må ekonomiskt bistånd

lämnas direkt till enskilda

kooperativa föreningar.

Administrativt bistånd

25. Ehuru det är väsentligt, att

en kooperativ förenings skötsel och

förvaltning redan från begynnelsen

skall åligga medlemmarna och av

dem valda personer, bör vederbörande

myndighet, där så befinnes

lämpligt, men vanligen endast under

ett inledande skede,

a) bistå den kooperativa föreningen

i fråga om rekrytering och avlönandet

av kompetent personal;

b) ställa till den kooperativa föreningens

förfogande personer som

äro kompetenta att ge råd och anvisningar.

26. 1)1 allmänhet böra kooperativa

föreningar kunna erhålla råd

och anvisningar i alla ärenden,

som beröra föreningarnas skötsel

och förvaltning liksom i tekniska

spörsmål, på ett sätt som respekterar

deras autonomi samt deras medlemmars

och deras organs och personals

ansvar.

2) Sådana råd och anvisningar

böra företrädesvis lämnas av en

sammanslutning av kooperativa föreningar

eller av vederbörande myndighet.

I). Tillsyn och organ för politikens

genomförande

27. 1) Kooperativa föreningar böra

vara underkastade en form av

tillsyn, som garanterar att de bedriva

sin verksamhet i överensstämmelse

med de ändamål, för vilka de

bildats, och i enlighet med gällande

lag.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr it år 1967

(2) Supervision should preferably

be the responsibility of a

federation of co-operatives or of the

competent authority.

28. Auditing of the accounts of cooperatives

affiliated to a federation

of co-operatives should be the responsibility

of that federation; pending

the establishment of sucli a federation,

or where a federation is unable

to provide this service, the competent

authority or a qualified independent

body shoidd assume the

task.

29. The measures referred to in

Paragraphs 27 and 28 of this Recommendation

should be so planned

and carried out as to—

(a) ensure good management and

administration of co-operatives;

(b) protect third parties;

(c) provide an opportunity of

conipleting the education and training

of the office-bearers and members

of the staff of co-operatives

through practice and through critical

examination of mistakes.

30. (1) The functions of promoting

co-operatives, providing for education

concerning co-operatives and

för the training of office-bearers and

members of the staff of co-operatives,

and giving aid in their organisation

and functioning, should

preferably be performed by one central

body so as to ensure coherent

action.

(2) The performance of these

functions should preferably be the

responsibility of a federation of cooperatives;

pending the establishment

of such a body the competent

authority or, where appropriate,

other qualified bodies, should assume

the task.

31. (1) The functions referred to

in Paragraph 30 of this Recommendation

should, wherever possible,

be discharged as full-tiine

work.

2) Tillsynen bör företrädesvis

utövas av en sammanslutning av

kooperativa föreningar eller av vederbörande

myndighet.

28. Revisionen av räkenskaperna

för kooperativa föreningar, som tillhöra

en sammanslutning av kooperativa

föreningar, bör åligga denna

sammanslutning; i avvaktan på att

en sådan sammanslutning bildas eller

om denna är ur stånd att tillhandahålla

dessa tjänster, bör denna

uppgift åligga vederbörande myndighet

eller ett kvalificerat fristående

organ.

29. I mom. 28 och 29 nämnda åtgärder

böra planeras och genomföras

på sådant sätt att de

a) garantera att kooperativa föreningar

skötas och förvaltas väl;

b) skydda tredje man;

c) bereda de förtroendevalda och

personalen i föreningarna tillfälle att

komplettera sin skolning och yrkesträning

genom analys av praktiska

fall och genom kritisk granskning av

begångna misstag.

30. 1) Uppgifterna att främja kooperationen,

att organisera undervisning

i kooperation och praktisk

utbildning av förtroendevalda och

personal i kooperativa föreningar

samt att lämna bistånd vid deras

organisation och skötsel, böra företrädesvis

fullgöras av ett centralt

organ, så att ett följdriktigt handlande

säkerställes.

2) Dessa uppgifter böra företrädesvis

åligga en sammanslutning

av kooperativa föreningar; i avvaktan

på att ett sådant organ bildas,

bör vederbörande myndighet eller,

där så befinnes lämpligt, andra kvalificerade

organ påtaga sig dessa

uppgifter.

31. 1) De uppgifter, som omnämnas

i mom. 30 böra, såvitt möjligt,

utföras såsom heltidsarbete.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

''2) They should be performed

by persons who have received

training specifically directed towards

tlie exercise of sucli functions;

such training should be provided

by specialised institutions or,

wherever suitable, through specialised

courses in schools and colleges

referred to in Paragraph 19 of this

Ilecommendation.

32. The cornpetent authority

should collect and publish åt least

once a year a report and statistics

relating to the operations and

growth of co-operatives in the national

economy.

33. Where the services of federations

of co-operatives or of other

existing institutions cannot adequately

meet the need for research,

exchanges of experience and publications,

special institutions, serving

the entire country or several regions,

should, if possible, be established.

IV. International Collaboration

34. (1) Members should, to the

greatest extent possible, collaborate

in providing aid and encouragement

to co-operatives in developing countries.

(2) Such collaboration should

be envisaged—

(a) between developing countries;

(b) between countries of a particular

region, especially within the

framework of regional organisations,

where such exist; and

(c.) between countries with an

old-established co-operative movement

and developing countries.

(3) As appropriate, the help

of national co-operative organisations

should be enlisted for such

collaboration, and use should be

made, particularly with a view to

the co-ordination of international

2) De böra utföras av personer

som erhållit särskild utbildning

för att fullgöra dessa uppgifter; sådan

utbildning bör tillhandahållas

av specialiserade institutioner eller,

där så befinnes lämpligt, genom sådana

specialkurser i skolor och högskolor

som avses i mom. 19.

32. Vederbörande myndighet bör

åtminstone en gång årligen publicera

en rapport och statistiska uppgifter

avseende de kooperativa föreningarnas

verksamhet och utveckling

inom samhällsekonomin.

33. Där de tjänster som sammanslutningar

av kooperativa föreningar

eller andra förefintliga institutioner

tillhandahålla icke på lämpligt

sätt kunna tillgodose behovet

av forskning, utbyte av erfarenheter

och publikationer, böra om möjligt

speciella institutioner till tjänst för

landet i dess helhet eller för flera

regioner inrättas.

IV. Internationell samverkan

34. 1) Medlemsstaterna böra i

största möjliga utsträckning samverka

för att hjälpa och stimulera

kooperativa föreningar i utvecklingsländerna.

2) Sådan samverkan bör komma

till stånd

a) mellan utvecklingsländer;

b) mellan länder inom ett visst

geografiskt område, i synnerhet

inom ramen för regionala organisationer,

där sådana finnas; och

c) mellan länder där en kooperativ

rörelse sedan länge existerar och

utvecklingsländer.

3) När så är lämpligt, böra nationella

kooperativa organisationer

anmodas deltaga i sådan samverkan

och, särskilt i syfte att samordna

internationella åtgärder, böra internationella

kooperativa organisatio
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj. ts proposition nr 11 år 1967

effort, of international co-operative

organisations and other interested

international bodies.

(4) The collaboration should

extend to such measures as—

(n) the increased provision of

technical assistance to the co-operative

movement of developing countries,

wherever possible in the form

of co-ordinated programmes involving

different agencies, both intergovernmental

and non-governmental;
(b)

the preparation and supply

of information, textbooks, andiovisual

aids and analogous material

to assist in the drafting of legislation,

in instruction on co-operation

and in the training of office-bearers

and qualified staffs of co-operatives;

(c) the exchange of qualified personnel;
(d)

the grant of fellowships;

(e) the organisation of international

seminars and discussion

groups;

(f) the inter-co-operative exchange

of goods and services;

(g) the initiation of systematic

research into the structure, working

methods and problems of cooperative

movements in developing

countries.

V. Special Provisions conocming

the Role of Co-operatives in Dealing

with Particular Problems

35. It should be recognised that

co-operatives may, in certain circumstances,

have a special role to

play in dealing with particular problems

of developing countries.

36. Suggestions illustrating the

use which may be made of various

forms of co-operatives in the successful

implementation of agrarian

reform and in the improvement in

the level of living of the beneficiciaries

are set forth in the Annex to

this Recommendation.

ner och andra intresserade internationella

organ utnyttjas.

4) Denna samverkan bör innefatta

sådana åtgärder som

a) ökat tekniskt bistånd till kooperationen

i utvecklingsländerna,

där så befinnes möjligt i form av

samordnade program under medverkan

av olika organ, såväl mellanstatliga

som ieke-statliga;

b) framställning och tillhandahållande

av informationsmaterial, läroböcker,

audiovisuella hjälpmedel

och annat liknande material för att

underlätta utarbetandet av lagstiftning

om och undervisning i kooperation

samt utbildning av förtroendevalda

och kvalificerad personal inom

kooperativa föreningar;

c) utbyte av kvalificerad personal;
d)

utdelning av stipendier;

e) anordnande av internationella

seminarier och diskussionsgrupper;

f) interkooperativt utbyte av varor

och tjänster;

g) inledande av systematisk

forskning rörande de kooperativa

rörelsernas struktur, arbetsmetoder

och problem i utvecklingsländerna.

V. Särskild bestämmelse rörande

kooperativa föreningars roll såvitt gäller

speciella problem

35. Det bör allmänt erkännas att

kooperativa föreningar under vissa

omständigheter kunna ha en särskild

roll att spela såvitt gäller speciella

problem i utvecklingsländerna.

36. Förslag till belysning av hur

olika former av kooperativa föreningar

kunna utnyttjas för ett

framgångsrikt genomförande av

jordreformer och för höjande av

levnadsstandarden hos dem som bli

föremål för reformerna anges i bilaga

till denna rekommendation.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 är 11)67

73

Annex

1. In view of their importance as a

means of promoting general economic

and social progress and as a means of

directly associating the rnral population

with the development process, as

well as in view of their educational and

cultural value, co-operatives should be

considered as having a vital role to play

in programmes of agrarian reform.

2. Co-operatives should be used as a

means of assessing the problems and

interests of the rural population in the

planning and preparation of agrarian

reform measures. They should also

serve for channelling information

among agriculturists and making the

purposes, principles and methods of

such reforms understood.

3. Particular attention should be

paid to the development of appropriate

forms of co-operatives adapted to the

various patterns and phases of agrarian

reform. They should enable cultivators

to operate holdings efficiently and

productively and allow for the greatest

possible initiative and participation of

the membership.

4. Where appropriate, suitable voluntary

forms of co-operative land use

should be encouraged. These forms may

range from the organisation of certain

services and farming operations in common

to the complete pooling of land,

labour and equipment.

5. Wherever appropriate the voluntary

consolidation of fragmentary holdings

through co-operatives should be

encouraged.

6. In cases where measures are being

envisaged för the transfer of ownership

or division of large estates, due consideration

should be given to the organisation

by the beneficiaries of cooperative

systems of holding or cultivation.

7. The establishment of co-operatives

should also be considered in connection

with land settlement schemes, especially

as regards land reclamation and

improvement measures and the organisation

of joint services and joint farming

operations for settlers.

8. Development of co-operative thrift

and credit societies and co-operative

banks should be encouraged among the

beneficiaries of agrarian reforms as

well as among other small farmers för

the purpose of—

(a) providing loans to cultivators

for the purchase of equipment and

other farm requi,sites;

Bilaga

1. Med hänsyn till de kooperativa

föreningarnas betydelse såsom ett medel

att främja allmänna ekonomiska och

sociala framsteg och såsom ett medel

att direkt engagera landsbygdens befolkning

i utvecklingsprocessen, liksom

med hänsyn till föreningarnas folkbildande

och kulturella värde, böra de

tillskrivas en viktig roll i jordreformprogrammen.

2. Kooperativa föreningar böra utnyttjas

såsom ett medel att kartlägga

landsbygdsbefolkningens problem och

intressen, när åtgärder för en jordreform

planeras och förberedas. De böra

också tjäna till att kanalisera upplysning

till jordbrukarna och skapa förståelse

för syftet med samt principer

och metoder för sådana reformer.

3. Särskild uppmärksamhet bör ägnas

utvecklingen av lämpliga former

av kooperativa föreningar, anpassade

till jordreformens olika mönster och

skeden. De böra ge odlarna möjlighet

att på ett effektivt och produktivt sätt

sköta sina jordbruk och ge utrymme för

största möjliga initiativ och delaktighet

från medlemmarnas sida.

4. Där så befinnes ändamålsenligt,

böra lämpliga frivilliga former av kooperativt

jordbruk främjas. Dessa former

kunna sträcka sig från organiserandet

av vissa tjänster och arbetsmoment

inom jordbruket på gemensamhetsbasis

till en fullständig sammanslagning

av jord, arbetskraft och utrustning.

o. Där så befinnes lämpligt, bör frivillig

sammanläggning av splittrade

ägor genom kooperativa föreningar

främjas.

6. I de fall där man planerar åtgärder

för att överföra äganderätt till eller

uppdelning av större egendomar, bör

vederbörligen övervägas upprättandet

genom förmånstagarnas försorg av kooperativa

system för exploatering eller

odling.

7. Upprättandet av kooperativa föreningar

bör också övervägas vid nyodlingsprojekt,

i synnerhet i fråga om

uppodlings- och förbättringsåtgärder

samt anordnandet av gemensamma

tjänster och arbetsmoment för nyodlare.

8. Utvecklingen av kooperativa jordbrukskassor

och kooperativa banker bör

främjas bland jordreformernas förmånstagare

liksom bland andra småbrukare

i syfte att

a) lämna lån till odlare för inköp av

redskap och andra jordbruksförnödenheter;
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr li år 1967

(b) encouraging and assisting cultivators

to save and accumulate Capital;

(c) advancing loans to, and promoting

tbrift among, agricultural families,

including those of hired workers, who

normally would not have access to

established sources of credit;

(d) facilitating the implementation

of special governmental credit schemes

through an efficient channelling of

loans to beneficiaries and appropriate

supervision of the use inade of such

loans and of their timely reimbursement.

9. The development of supply,

märkning or multi-purpose co-operatives

should be encouraged for the

purpose of—

(a) the joint purchase and supply of

farm requisites of good quality on

favourable terms;

(b) the supply of basic domestic

requirements for all categories of agricultural

workers;

(c) the joint conditioning, Processing

and marketing of agricultural products.

10. Encouragement should be given

to the development of co-operatives

providing farmers with other services

such as the joint use of farm machinery,

electrification, livestock breeding, the

provision of veterinary and pest control

services, facilities for irrigation, and

crop and livestock insurance.

11. With a view to improving employment

opportunities, working conditions

and income, landless agricultural

Workers should be assisted, where

appropriate, to organise themselves

voluntarily into labour contracting cooperatives.

12. Agricultural co-operatives of

different localities in areas in which

agrarian reforms are being implemented

should be encouraged to combine

their activities where this is economically

advantageous.

13. Due consideration should also be

given to the encouragement and development

of other types of co-operative

activities providing full- or part-time

non-agricultural employinent för members

of farmers’ families (for instance,

crafts, home or cottage industries),

adequate distribution of

consumer goods, and social services

which the State may not always be in

a position to provide (for instance,

health, education, culture, recreation or

transport).

b) uppmuntra och hjälpa odlarna att

spara och samla kapital;

c) bevilja lån till och främja .sparande

bland jordbrukarfamiljer, däri inbegripet

lantarbetarfamiljer, som i normala

fall icke skulle få tillgång til! institutionell

kredit;

d) underlätta genomförandet av särskilda

statliga kreditprogram genom en

effektiv kanalisering av lån till förmånstagarna

samt lämplig kontroll över användning

och punktlig återbetalning av

dessa lån.

9. Utvecklingen av kooperativa föreningar

för tillhandahållande av jordbruksförnödenheter

eller marknadsföring

av jordbruksprodukter eller föreningar

med flera ändamål bör främjas

i syfte att

a) gemensamt inköpa och tillhandahålla

jordbruksförnödenheter av god

kvalitet på förmånliga villkor;

b) tillgodose grundläggande hushållsbehov

hos alla slag av inom jordbruket

sysselsatta;

c) gemensamt förbättra, bearbeta och

marknadsföra jordbruksprodukter.

10. Man bör stimulera bildandet av

kooperativa föreningar som tillhandahålla

jordbrukarna andra tjänster, såsom

gemensam användning av jordbruksmaskiner,

elektrifiering, husdjursuppfödning,

bekämpande av djur- och

växtsjukdomar, bevattning samt skördeoch

boskapsförsäkring.

11. I syfte att förbättra tillgången på

arbetstillfällen, arbetsförhållanden och

inkomster, böra icke-jordägande lantarbetare,

där så befinnes lämpligt, erhålla

hjälp att organisera sig frivilligt i

kooperativa föreningar för tillhandahållande

av arbetskraft.

12. Jordbrukskooperativa föreningar

på olika platser inom områden där jordreformer

genomföras, böra uppmuntras

att samordna sin verksamhet, där så befinnes

ekonomiskt fördelaktigt.

13. Tillbörlig hänsyn bör också tagas

till främjandet och utvecklandet av

andra slag av kooperativ verksamhet,

som kan bereda medlemmar av jordbrukarfamiljerna

heltids- eller heltidssysselsättning

utanför jordbruket (t. ex.

hemslöjd eller hantverk), garantera

lämplig fördelning av konsumtionsvaror,

samt fullgöra sociala tjänster som

staten icke alltid är i stånd att tillhandahålla

(t. ex. hälsovård, folkbildning,

kultur, fritidssysselsättning eller transport)

.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr It år 1967

75

14. The interchange and dissemination

of information on the methods,

possibilities and limitations of cooperatives

in relation to agrarian reform

should be encouraged by all

possible means so that the experience

acquired may be made available to the

largest possible number of countries.

14. Utbyte och spridande av information

om kooperativa föreningars arbetssätt,

möjligheter och begränsningar

i samband med jordreform bör främjas

med alla till buds stående medel, så att

gjorda erfarenheter kunna ställas till

förfogande för största möjliga antal länder.

Bilaga 5

Resolutioner

I. Resolution om beviljande av medlemskap för Guyana i Internationella

arbetsorganisationen.

II. Resolution om Internationella arbetsorganisationens roll i samband

med industrialiseringen inom utvecklingsländerna.

III. Resolution om Internationella arbetsorganisationens bidrag till det

internationella året för de mänskliga rättigheterna, 1968.

IV. Resolution om utvecklingen av de mänskliga resurserna.

V. Resolution om nationella arbetsdepartement och andra för administrationen

av arbetsmarknadsfrågor ansvariga offentliga institutioner.

VI. Resolution om särskilda program för utbildning och sysselsättning av

ungdom.

VII. Resolution om arbetstagarnas medverkan i företagen.

VIII. Resolution om kooperativa föreningars roll i den ekonomiska och sociala

utvecklingen.

IX. Resolution om kooperativa föreningars roll i den ekonomiska och sociala

utvecklingen i utvecklingsländerna.

X. Resolution om uppförande på dagordningen för nästa allmänna konferenssammanträde

av frågan om revision av konventionerna nr 35,

36, 37, 38, 39 och 40 angående ålders-, invaliditets- och efterlevandepensioner.

XI. Resolution om en regelsamling angående säkerheten ombord på fiskefartyg.

XII. Resolution om Internationella arbetsorganisationens framtida arbete

med frågor som berör fiskare.

XIII. Resolution om uppförande på dagordningen för nästa allmänna konferenssammanträde

av frågan om prövning av klagomål samt information

och samråd inom företagen.

XIV. Resolution om antagande av budget för 49:e budgetåret (1967) samt

fördelning av utgifterna för samma budgetår på medlemsstaterna.

XV. Resolution om Internationella arbetsorganisationens bidrag till Internationella

arbetsbyråns tjänstepensionsfond avseende år 1967.

XVI. Resolution om ändringar i reglementet för ILO :s tjänstepensionskassa.

XVII. Resolution om pensionskassan för ledamöterna i fasta mellanfolkliga

domstolen.

XVIII. Resolution om förordnande av en ledamot i Internationella arbetsorganisationens

administrativa domstol.

XIX. Resolution om förslag till lån avsett att finansiera uppförandet av nybyggnad

för ILO:s huvudsäte.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:73 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts ''proposition med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av Internationella arbetsorganisationens a a1 i texten