Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslagsfrågor rörande försvaret för budgetåret 1967/68

1967-03-10 · 156 sidor, varav 154 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 154 av 156 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1967:110, Angående vissa anslagsfrågor rörande försvaret för budgetåret 1967/68

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

1

Nr 110

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa anslagsfrågor

rörande försvaret för budgetåret 1967/68; given

Stockholms slott den 10 mars 1967.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram slutliga förslag beträffande vissa anslag

rörande försvaret som i prop. 1967: 1 (bil. 6) tagits upp med beräknade

belopp. Sammanlagt begärs 3 757 347 000 kr., varav 3 654 088 000 kr. på

driftbudgeten och 103 259 000 kr. på kapitalbudgeten. Förslag läggs fram om

förbättrade värnpliktsförmåner.

1—9283 67

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

10 mars 1967.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Edenman, Johansson, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer,

Myrdal, Odhnoff, Wickman.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa anslagsfrågor

rörande försvaret för budgetåret 1967/68 och anför.

Ramberäkning m.m.

I prop. 1967:1 (bil. 6) anmälde jag att det inte förelåg något förslag från

1965 års försvarsutredning beträffande försvarsutgifterna för nästa budgetår

samt redovisade hur jag beräknade utgiftsramen för det militära försvaret.

Kungl. Maj :t har i januari 1967 medgett att utredningens arbete får fortsätta.

I propositionen togs åtskilliga anslag upp med beräknade belopp.

I skrivelse den 16 januari 1967 har överbefälhavaren redogjort föi de

huvudsakliga konsekvenser som enligt hans mening följer av förslagen i

prop. 1967: 1. Sammanfattningsvis anför överbefälhavaren att krigsmakten

med de föreslagna ekonomiska förutsättningarna inte kan uppfylla gällande

målsättning.

Som underlag för den fortsatta beredningen av de anslagsfrågor beträffande

vilka slutligt förslag inte har lämnats har jag från vederbörande myndigheter

infordrat förslag till planer för verksamheten budgetåren 1966/67

—1967/68 under vissa reservations- och investeringsanslag. Förslag till sådana

planer har avgetts av fortifikations-, armé-, marin- och flygförvaltningarna.

Cheferna för armén, marinen och flygvapnet har avgett vissa förslag i

samband med omplaneringen av verksamheten för budgetåren 1966/67

1967/68.

Överbefälhavaren har slutligen lämnat vissa synpunkter och förslag.

De föreslagna anslagen inom försvarsdepartementets verksamhetsområde

för budgetåret 1967/68 avser utgifter om sammanlagt 5 044 350 000 (-f

229 442 000) kr., varav 4 959 000 000 kr. för det militära försvaret, 42 150 000

kr. för övriga militära ändamål (beredskapsstyrka för FN-tjänst, flyttning

av I 1 och Ing 1, projektilröjning på Järvafältet och markförvärv för I 2:s

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

3

övningsfält) och sammanlagt 43 200 000 kr. för flygtekniska försöksanstalten

och försvarets fabriksverk.

Av de sammanlagda anslagen, som för nästa budgetår tillika utgör utgiftsram,

belöper 4 908 131 000 (+ 498 179 000) kr. på driftbudgeten och

136 219 000 (—268 737 000) kr. på kapitalbudgeten. I anslagsberäkningarna

har hänsyn tagits till att flertalet anslag på kapitalbudgeten fr. o. in.

budgetåret 1967/68 beräknas som s. k. kollektivanslag med fastställda investeringsplaner.

Därigenom las av hittills outnyttjade belopp under kapitalbudgeten

i anspråk ca 205 milj. kr. Härav beräknas dock ca 57 milj. kr. för

flyttning av I 1 och Ing 1 samt för investeringar i försvarets fabriksverks

fond få disponeras utöver utgiftsramen. För att utgiftsramen inte skall överskridas

måste således en reservationsmedelsökning under anslag på driftbudgeten

komma till stånd med omkring (205—57) 148 milj. kr.

Utöver utgiftsramen beräknas vidare ca 50 milj. kr. få disponeras genom

att viss planerad materielanskaffning under innevarande budgetår senareläggs

till nästa budgetår. Vidare beräknas 5 milj. kr. få utnyttjas till följd

av överföring av medel som innehålls genom viss reducering av repetitionsutbildningen

under innevarande budgetår.

Den beräknade totala medelsförbrukningen nästa budgetår inom försvarsdepartementets

verksamhetsområde omfattar alltså dels den föreslagna utgiftsramen,

dels viss förutsatt förbrukning av reservationsmedel på driftbudgeten

och outnyttjade medel på kapitalbudgeten. Förbrukning därutöver

av reservationsmedel eller outnyttjade medel, som vid ingången av budgetåret

1967/68 beräknas uppgå till sammanlagt ca 1 200 milj. kr., avses

inte ske under budgetåret. Vid ändrade utrikespolitiska eller arbetsmarlcnadsmässiga

förutsättningar kan Kungl. Maj :t dock komma att besluta

om utnyttjande av sådana medel.

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 18) anmälde jag att överväganden pågick att

under nästa budgetår minska antalet värnpliktiga som genomgår repetitionsutbildning.

Jag räknar nu med att repetitionsutbildningen under budgetåret

skall omfatta för krigsförbandsövningar och särskilda övningar omkring

37 000 man ur armén och marinen. Härtill kommer vissa mobiliseringsövningar.

Antalet tjänstgöringsdagar för repetitionsutbildningen beräknas

till omkring 850 000. För grundutbildningen räknar jag med omkring

16 530 000 tjänstgöringsdagar. Här angivna dagantal ligger till grund fölberäkningarna

av vissa anslag i det följande.

De beställningsbemyndiganden som jag föreslår framgår av följande

sammanställning. I denna har även tagits in en beräkning av behovet av

betalningsmedel för att täcka bemyndigandena och fördelningen på olika

budgetår (milj. kr.).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

1966/67

1967/68 (förslag)

Beräknat utfall år

Anslag

Be-

myn-

digan-

den

Beräk- nade

kvarstå- ende

olikvide- rade be- mvndi- ganden

30.6.1967

Anslag

Be-

myn-

digan-

den

Beräk- nade

kvarstå- ende olik- viderade

bemyndi- ganden

30.6.1968

68/69

69/70

70/71

och

senare

Anskaffning av

tygmateriel

534,2

485,0

869,0

562,7

370,0

676,3

350,0

250,0

76,3

Anskaffning av

fartygsmateriel

240,1

275,0

500,5

274,7

120,0

345,8

150,0

120,0

75,8

Anskaffning av

flygmateriel

1 015,2

1 050,0

1 762,3

1 120,0

1 900,0

2 542,3

875,0

700,0

967,3

Summa

1 789,5

1 810,0

3131,8

1 957,4

2 390,0

3 564,4

1 375,0

1 070,0

1119,4

Bemyndigandeskulden den 30 juni 1968 beräknas alltså till ca 3 564,4

milj. kr. Detta innebär en ökning med ca 432,6 milj. kr. jämfört med den 30

juni 1967. Ökningen hänger samman med att jag föreslår ett stort engångsbemyndigande

för resterande utveckling av flygplan 37 och för en första

seriebeställning av attack- och skolflygplan 37. Jag räknar med att bemyndigandeskulden

under budgetåret 1968/69 åter skall bringas ned till ca tre

miljarder kr. Vid anmälan av försvarsgrenarnas anslag till anskaffning

av tygmateriel eller motsvarande återkommer jag med redogörelser för

viktigare anskaffningar som myndigheterna har föreslagit.

Enligt 1966 års riksdagsbeslut angående de värnpliktigas utbildning m.m.

(prop. 1966:106, L2U 48, rskr 271) skulle tjänstgöringen för arméns reservofficerare

inom den för dem gällande tidsramen anpassas efter det nya systemet

för de värnpliktigas utbildning. Tjänstgöringen för reservofficerare

vid marinen och flygvapnet påkallade däremot ytterligare överväganden.

Enligt min mening bör även dessa befälskategoriers tjänstgöring samt tjänstgöringen

i väg- och vattenbyggnadskåren redan nu kunna anpassas efter den

nya ordningen för repetitionsutbildningen.

Enligt 1961 års riksdagsbeslut angående ny organisation av krigsmaktens

högsta ledning (prop. 1961:109, SU 90, rskr 258) skulle ansvaret för den

s. k. förbandsproducerande verksamheten — utrustning, mobilisering, utbildning

m.m. — åvila försvarsgrenscheferna. Med hänsyn till bl. a. den

omorganisation av krigsmaktens regionala ledning som har ägt rum därefter

bör emellertid överbefälhavaren, som leder den operativa verksamheten

inom krigsmakten, ha det omedelbara ansvaret även för ledningen av operativa

mobiliseringsförberedelser samt för mobiliseringens genomförande.

En sådan ansvarsfördelning är ägnad att säkerställa samordningen av mobiliseringsförberedelserna

och att trygga en snabb och säker mobilisering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

Jag ämnar föreslå Kungl. Maj:t erforderliga ändringar i instruktionerna för

överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna.

Efter förslag av Kungl. Maj :t anvisade 1964 års riksdag på tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1963/64 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag

av 11 milj. kr. till materiel för en svensk beredskapsstyrka

för FN-tjänst. En viss behållning på anslaget torde komma att stå kvar vid

utgången av innevarande budgetår. Behållningen bör få användas för avsett

ändamål för den svenska beredskapsstyrkan även under nästa budgetår.

Programbudget m. in.

Sedan januari 1966 har arbete bedrivits inom försvarsdepartementet med

att utforma förslag till riktlinjer för en programbudget. Programbudgeten

syftar till att skapa ett instrument, som underlättar samordning av studier,

planering, budgetering och uppföljning inom försvaret. På lång sikt

torde detta bl. a. kunna medföra förändrade former för anslagstilldelning

och redovisning. Som ett första steg mot en modernare budgetering inom

försvaret har budgeten för 1967/68 fördelats på vissa huvudprogram. Det

fortsatta programbudgetarbetet inriktas på att för budgetåret 1968/69 fortsätta

denna särredovisning. En mer väsentlig omläggning, som innebär att

anslagsframställningar skall kunna ske i programbudgetform, planeras till

budgetåret 1969/70.

De principer som skall vara grundläggande för det fortsatta utredningsarbetet

är i huvudsak följande. Verksamhet med likartade krigsorganisatoriska

uppgifter och mål förs samman till särskilda program. Resurser som

krävs för att operativt vidmakthålla redan färdiga förband och enheter

skiljs från resurser som binds i investeringar av olika slag. För att söka

belysa några av försvarets samhällsekonomiska konsekvenser delas slutligen

budgeten upp på olika typer av resurser (kostnadsslag).

I tabell 1 (intagen på s. 6) redovisas budgeten för budgetåret 1967/68

uppdelad på huvudprogram och operativt vidmakthållande samt skilda

slag av investeringar. I tabell 2 (intagen på s. 6) har huvudprogram och

olika typer av resurser ställts samman. De gjorda uppdelningarna är approximativa,

eftersom nuvarande titelförteckning och kontoplaner inte är

utformade med hänsyn till programbudgetens krav. De belopp som redovisas

i tabellerna skiljer sig från riksstatsförslaget, bl. a. genom att prisregleringsoch

täclcningsanslag inte har fördelats samt att avskrivningar och förräntningskrav

inte har inkluderats i ersättningsanslagen till fastighetsfonderna.

Under varje program redovisas den beräknade nettoutgiften, dvs. anslagen

har korrigerats för väntade förändringar i reservationsmedelsbehållningarna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

Tabell 1. Huvudprogram fördelat efter användning

Huvudkostnadsslag

Huvudprogram

Opera-

tivt

vid-

makt-

hål-

lande

Uppsättn.

av krigs- förband

eller in- dividuell

utbild- ning

Anskaffn.

av krigs- mtrl samt

mtrl för

fredsor- ganisa- tionen

Uppf. av

befästn.

m. m.

samt

freds- mässiga

byggn. o.

anläggn.

F orsk- ning,

försök,

utveck- ling och

utredning

Sum-

ma

milj.

kr.

1. Taktiskt rörliga förband ..

94,3

695,6

352,6

138,7

25,0

1 306,2

2. Lokalförsvarsförband ....

55,5

41,5

60,6

—

3,0

160,6

3. Kust- och sjöförsvar......

154,0

197,5

214,3

82,9

28,0

676,7

4. Luftförsvar ..............

215,8

46,8

413,4

13,5

9,8

699,3

5. Attack och spaning........

86,6

12,3

118,7

—

242,7

460,3

6. Flygstridskrafternas bas-

och underhållstjänst ......

94,7

22,6

153,4

42,0

—

312,7

7. Gemensamma stödfunktio- ner ......................

130,3

6,2

6,1

20,1

_

162,7

8. Central och regional led- ning m. m...............

340,6

20,6

54,2

9,4

_

424,8

9. Icke projektbunden forsk- ning m. m...............

_

13,8

3,2

124,0

141,0

10. Befälsutbildning ..........

76,7

130,1

77,0

0,6

1,0

285,4

Summa

1 248,5

1 173,2

1 464,1

310,4

433,5

4 629,7

Till utgifter för operativt vidmakthållande har förts alla utgifter för att vidmakthålla

redan organiserade förband och enheter. Utgifterna inkluderar således främst repetitionsutbildning

samt reparations- och underhållsarbeten. Operativ stabs- och förvaltningsverksamhet

har också förts till denna kategori. Drift av flygplan, fartyg och radarstationer

m. m. för att upprätthålla kontinuerlig beredskap eller för att bibehålla personalens

utbildningsmässiga standard har också hänförtstill operativt vidmakthållande. Dessa

utgifter betraktas i detta sammanhang som löpande konsumtion av försvarstjänster. Därutöver

tillkommer den värdeminskning som normalt drabbar förrådsställd krigsmateriel

eller truppregister men inte budgeteras.

Övriga utgifter enligt tabellens huvudkostnadsslag kan hänföras till investering i utbildning

och organisation, maskiner och apparater, mark, byggnader och anläggningar samt

i forsknings- och utvecklingsarbete.

Tabell 2. Huvudprogram fördelat efter förbrukning

Kostnadsslag

Huvudprogram

Personal-

löner

Materiel

och

tjänster

Anlägg- ningar,

hyror och

byggnads- arbeten

Värnplik- tiga och

deras

konsum- tion

Summa

milj. kr.

1. Taktiskt rörliga förband ......

309,3

573,0

220,7

203,2

1 306,2

2. Lokalförsvarsförband ........

53,8

92,3

1,0

13,5

160,6

3. Kust- och sjöförsvar ..........

181,6

332,7

109,4

53,0

676,7

4. Luftförsvar ..................

96,8

561,2

13,5

27,8

699,3

5. Attack och spaning ............

44,5

412,2

—

3,6

460,3

6. Flygstridskrafternas bas- och

underhållstjänst ..............

18,8

199,4

84,3

10,2

312,7

7. Gemensamma stödfunktioner . .

17,4

80,0

63,1

2,2

162,7

8. Central och regional ledning

in. m.........................

270,2

119,9

30,1

4,6

424,8

9. Icke projektbunden forskning

m. m.........................

58,8

75,4

6,8

___

141,0

10. Befälsutbildning ..............

126,7

123,9

2,8

32,0

285,4

Summa

1 177,9

2 570,0

531,7

350,1

4 629,7

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 dr 1967 7

Personallöner avser endast löneutbetalningar och inkluderar inte kostnader för framtida

pensionsförpliktelser. För övrig resursförbrukning har en uppdelning skett på dels

inköp och hyror av materiel (maskiner, apparater, förbrukningsvaror av skilda slag)

samt köp av tjänster (exkl. hyrestjänster), dels inköp och hyror av mark, byggnader och

anläggningar. Värnpliktiga och deras konsumtion inkluderar utöver kontanta värnpliktsförmåner

och bidrag bl. a. värdet av fri mathållning samt vissa reseersättningar.

Programmet taktiskt rörliga förband omfattar i huvudsak

arméns fältförband. Inom programmet har för nästa budgetår räknats in

utgifter för att operativt vidmakthålla vissa ledningsförband, ett antal brigader,

organiserade som infanteri-, norrlands- och pansarbrigader, samt

självständiga artilleri- och luftvärnsförband. Vidare ingår bl. a. luftvärnsrobotförband

utrustade med roboten Hawk, ett antal fristående skytte- och

pansarbataljoner samt ett större antal förband för understöd, underhåll

och samband. Verksamheten inriktas på att omsätta och modernisera den

befintliga organisationen. Av utgifterna för materielanskaffning hänför sig

en stor del till modernisering av pansarförbanden. På anläggningssidan har

räknats in bl. a. investeringarna för I 1/Ing 1 nya etablissement i samband

med flyttningen från Järvafältet.

Programmet lokalförsvarsförband omfattar i huvudsak arméns

iokalförsvarsförband och hemvärnet. Utöver värnförband m. m. omfattar

programmet ett stort antal cykelskyttebataljoner. De budgeterade utgifterna

blir förhållandevis låga för detta program, eftersom lokalförsvarsförbanden

i betydande utsträckning utnyttjar personal och materiel som

förs över från fältförbanden.

Till programmet kust- och sjöförsvar har förts marinens samtliga

krigsförband. Inom ramen för det operativa vidmakthållandet bör det

vara möjligt att under nästa budgetår hålla rustade eller kunna mobilisera

ett betydande antal fartyg, bl. a. en kryssare, ett femtontal jagare och fregatter,

över 30 torped- och motortorpedbåtar, ett tjugotal ubåtar och ett stort

antal minsvepare. Inom kustartilleriet bör kunna mobiliseras ett stort antal

fasta batterier av skilda typer. Därtill kommer rörliga förband samt lednings-,

understöds-, underhålls- och basförband. Under budgetåret 1967/68

sker fortsatta leveranser av bl. a. torpedbåtar och ubåtar samt lätta fasta

kustartilleribatterier. Kustrobotförband utrustat med roboten 08 kominer

att organiseras.

Utgifterna för operativt vidmakthållande inom programmet luftförsvar

avser ett stort antal jaktdivisioner, luftvärnsrobotdivisioner samt

stridsledningsförband. Under året kommer huvuddelen av jaktdivisionerna

att bestå av J 35 Draken av olika versioner samt ett mindre antal divisioner

J 32 Lansen. Divisioner J 29 Tunnan och J 34 Hunter utgår successivt och

ersätts delvis av divisioner med flygplan J 35. Robotdivisionerna är utrustade

med roboten Bloodhound. Stridsledningen är utbyggd i ett antal sektorer

med luftförsvarscentraler, ett stort antal radarstationer och telekommunikationssystem.

Antalet jaktdivisioner beräknas minska under de närmaste

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj-.ts proposition nr 110 år 1967

åren. Materielleveranserna avser i första hand F-versionen av flygplan J 35

samt jaktrobotarna 27 och 28 (Falcon). Strilsystemet kompletteras i begränsad

omfattning.

Under programmet attack och spaning redovisas utgifter för

flygvapnets attack- och spaningsförband. Under budgetåret kommer attackdivisionerna

att vara utrustade med A 32 Lansen. Spaningsförbanden kommer

att omfatta divisioner utrustade med S 32 Lansen och S 35 Draken.

Flygplan S 29 Tunnan utgår samtidigt ur organisationen. Därmed är ett

avsevärt moderniseringsprogram genomfört för spaningsförbanden. Huvuddelen

av utgifterna för investeringar av olika slag under nästa budgetår avser

den fortsatta utvecklingen av flygplan AJ 37 och dess undersystem, bl. a.

den nya attackroboten 05.

Till programmet flygstridskrafternas bas- och underhållstj

änst har förts utgifter av gemensam karaktär för de två tidigare

nämnda flygvapenprogrammen. En begränsad utbyggnad av krigsflygfält

planeras.

Under programmet gemensamma stödfunktioner har samlats

utgifter för bl.a. sjukvård, transport och underhåll. I programmet ingår

vidare vissa fredsorganisatoriska servicefunktioner, t. ex. inskrivningsväsendet.

Utgifter för FN-tjänst, bidrag till frivilligorganisationer, ersättningar i

anledning av kroppsskada har också förts till programmet.

Programmet central och regional ledning omfattar dels

krigsförband och anläggningar ingående i högkvartersorganisationen, dels

fredsorganisationen vid centrala och högre regionala staber samt förvaltningar

m. in.

Till programmet icke pro j ektbunden forskning m. in.

har förts alla utgifter för utredningar samt forsknings-, försöks- och utvecklingsverksamhet,

som inte direkt har kunnat hänföras till övriga program.

Samtliga utgifter för försvarets forskningsanstalt, militärpsykologiska institutet

och flygtekniska försöksanstalten har således förts till programmet.

Därutöver tillkommer icke projektbundna objekt under materielanslagen.

Till programmet befäls utbildning har förts utgifter för utbildning

av fast anställda samt officersuttagna värnpliktiga vid vissa skolor.

Förbättrade värnpliktsförmåner

Inledning

Genom beslut av 1966 års riksdag fastställdes eu ny ordning för de värnpliktigas

utbildning m. in. (prop. 1966: 106, L-U 48, rskr 271). Kungl. Maj :t

har i anslutning härtill den 3 juni 1966 (nr 432) utfärdat lag om ändring i

värnpliktslagen den 30 december 1941 (nr 967). Ifrågavarande beslut grundades

i huvudsak på förslag som avgetts av 1960 års värnpliktsutredning

(SOU 1965: 68). I utredningens uppdrag ingick att föreslå de förändringar i

systemet för de värnpliktigas förmåner som påkallades av framlagda förslag

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

förande utbildningen. Utredningen skulle däremot inte behandla den allmänna

nivån på de värnpliktigas ekonomiska förmåner. Sistnämnda uppgift

åligger 1965 års försvarsutredning.

Värnpliktsutredningens förslag om en anpassning av de värnpliktigas

förmåner till den nya utbildningsordningen har närmare redovisats i prop.

1966:106 (s. 86). I förslaget pekar värnpliktsutredningen bl. a. på att det

tidigare funnits ett samband mellan å ena sidan längden av första tjänstgöring

och å andra sidan repetitionsövningarnas omfattning. Mot en relativt

lång första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd svarade sålunda ett

mindre antal eller inga repetitionsövningar. Framför allt gällde detta värnpliktiga

i allmänhet vid flottan och flygvapnet. I den nya utbildningsordningen

finns inte detta samband mellan grundutbildning och repetitionsutbildning.

Värnpliktsutredningen förordar därför att värnpliktiga med lång

grundutbildning kompenseras genom ytterligare premier. Sålunda bör enligt

utredningens förslag tjänstgöringspremie utgå till alla värnpliktiga, oberoende

av kategori, för grundutbildning över 300 dagar. Till värnpliktiga

som genomgår grundutbildning till befäl föreslår utredningen att utbildningspremie

skall utgå utöver tjänstgöringspremien. Utredningen föreslår

i samband därmed delvis nya grunder för beräkning av utbildningspremierna.

Det nya utbildningssystemet innebär för många värnpliktiga en ökning

av repetitionsutbildningen både i fråga om antalet dagar och antalet övningar.

Samtidigt blir antalet övningar i vissa fall olika för olika kategorier

värnpliktiga. Värnpliktsutredningen föreslår att ekonomisk kompensation

för dessa olägenheter i samband med repetitionsutbildningen skall ges de

värnpliktiga i form av höjda penningbidrag, vissa premier och ökade familj

ebidragsf örmåner.

Rörande värnpliktsutredningens förslag och de utlåtanden som avgetts

däröver uttalade jag i prop. 1966:106 (s. 158) bl. a. att ett nytt förmånssystem

borde börja tillämpas den 1 juli 1967. Jag räknade då med att överväganden

från försvarsutredningen rörande förmånernas storlek skulle

föreligga i slutet av år 1966 och att ett förslag grundat på båda de nämnda

utredningarnas uppfattningar skulle kunna föreläggas 1967 års vårriksdag.

Av olika skäl har emellertid arbetet i 1965 års försvarsutredning fördröjts

och jag anser mig därför böra ta upp frågan utan att avvakta utredningens

ställningstaganden.

Med hänsyn till att värnpliktsutbildningen fr. o. in. innevarande år kommer

att bedrivas enligt den nya ordningen, är det nödvändigt att redan nu

göra en teknisk anpassning av värnpliktsförmånerna till det nya utbildningssystemet.

Vidare har det nu gått ca fyra år sedan värnpliktsförmånerna

senast justerades. Jag anser det angeläget att förmånerna anpassas

till de förändringar i levnadskostnaderna som inträffat. Härutöver bör de

värnpliktiga även få del av den standardstegring som inträtt i samhället

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

under denna tid. Mot denna bakgrund föreslår jag i det följande vissa förändringar

i nuvarande förmånssystem för de värnpliktiga. Jag har beräknat

att ca 55 milj. kr. inom kostnadsramen 4 600 milj. kr. bör avsättas för

sådana förbättrade förmåner. Med hänsyn till den begränsade övningsverksamheten

under budgetåret 1967/68 blir kostnaden detta budgetår endast

ca 40 milj. kr.

Penningbidrag, premier in. in.

Penningbidraget höjdes senast den 1 juli 1963 (prop. 1963:110, SU 114,

rskr 266). Förändringen i konsumentprisindex sedan denna tidpunkt motiverar

en höjning av bidragen med omkring 20 %.

Jag föreslår att penningbidraget under grundutbildningen räknas upp med

omkring 25 %. Bidraget bör vara detsamma för alla meniga oavsett tjänstgöringstidens

längd. I sammanhanget bör observeras att, enligt vad jag i det

följande föreslår, tjänstgöringspremie kommer att utgå till alla värnpliktiga

under grundutbildning för tjänstgöringstid över 300 dagar. För värnpliktigt

befäl bör penningbidraget, som nu är fallet, t. v. anpassas till tjänstegraden.

I anslutning härtill vill jag erinra om att förslag till ett nytt tjänsteställningssystem

inom kort väntas från tjänsteställningsutredningen.

F. n. är penningbidragen lika stora vid grundutbildning (första tjänstgöring

och tjänstgöring i en följd) och repetitionsutbildning (repetitionsövningar

och särskilda befälsövningar). I likhet med värnpliktsutredningen

anser jag det berättigat med en större höjning av penningbidragen under

repetitionsutbildning än under grundutbildning. För värnpliktiga under repetitionsutbildning

föreslår jag därför en höjning av penningbidragen med

omkring 45 %.

Den värnpliktiges tjänstegrad m. m.

Nuvarande

bidrag1

Föreslaget bidrag

Grundut-

bildning

Repetitions-

utbildning

Menig, som inte tillgodoräknats tjänstgörings-

tid om sammanlagt 304 dagar enligt nu gäl-

lande ordning..............................

4: —

1 5: —2

8: —

Annan menig ................................

5: 50

/

Vicekorpral (motsv.) ........................

5:50

fi: 75

8: —

Korpral ....................................

7: —

8: 75

10: —

Furir ......................................

8: —

10: —

11: 50

Överfurir, rustmästare3 ......................

8: 75

12: 75

Sergeant ....................................

9: 75

12: 25

14: 25

Fänrik, fanjunkare ..........................

12: —

15: —

17: 50

Löjtnant, förvaltare3 ........................

14: 50

21: —

Kapten och högre3............................

17: 50

25: 50

1 Under såväl grundutbildning som repetitionsutbildning.

2 Minskningen av bidraget från 5:50 för dag för vissa meniga uppvägs av att tjänstgöringspremie

om 4: — för dag tillkommer för grundutbildning utöver 300 dagar.

3 Tjänstegraden torde knappast förekomma under grundutbildning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

Frågor rörande utbildning av värnpliktiga i specialtjänst och handräckningsvärnpliktiga

utreds f. n. av 1966 års värnpliktskommitté och utredningen

om handräckningsvärnpliktiga. I avvaktan på förslag från dessa utredningar

kan en anpassning av här föreslaget förmånssystem till den

utbildningsgång enligt äldre ordning som alltjämt tillämpas bli nödvändig.

Storleken av nuvarande och föreslagna penningbidrag för dag framgår av

föregående tabell.

I likhet med värnpliktsutredningen anser jag att premiesystemet bör

byggas ut. Jag föreslår sålunda att tjänstgöringspremie med 4 kr. för dag

utgår till alla värnpliktiga under grundutbildning för tid varmed denna

överstiger 300 dagar. I motsats till vad som nu gäller bör tjänstgöringspremie

utgå även i de fall då den värnpliktige är berättigad till utbildningspremie.

Vissa mindre avvikelser från det föreslagna systemet kan bli nödvändiga

för specialtjänstuttagna in. fl.

Värnpliktiga i fallskärmsjägartjänst är f. n. uttagna för underbefälseller

underofficersutbildning och erhåller premier för denna utbildning

såsom övriga värnpliktiga. Ifrågavarande värnpliktiga fullgör emellertid

också omkring 70 dagars tjänstgöring utöver tjänstgöring enligt värnpliktslagen.

För denna extra tid utgår nu tjänstgöringspremie med 450 kr.

Jag föreslår att beloppet höjs till 560 kr.

I fråga om flertalet utbildnings premier är jag inte beredd att föreslå

några större ändringar. Jag vill emellertid erinra om att den totala premiesumman

kommer att öka eftersom tjänstgöringspremie och utbildningsprernie

såsom tidigare anförts utgår samtidigt. För underbefälsutbildade

värnpliktiga föreslår jag att nuvarande premie om 300 kr., eller i vissa

fall 150 kr., höjs till 325 kr. För underofficersuttagna värnpliktiga bör

premien beräknas med utgångspunkt i en ersättning med 13:50 kr. för

dag för grundutbildning över 300 dagar. Ifrågavarande tid uppgår i flertalet

fall till 150 dagar. Utbildningspremien blir då 2 025 kr. Nuvarande premie

för motsvarande utbildning är 2 000 kr.

Ett mindre antal meniga vid flottan (värnpliktiga E) fullgör lika lång

grundutbildning som flertalet underofficersuttagna, dvs. 450 dagar. För

dessa värnpliktiga föreslår jag utöver tjänstgöringspremien en särskild utbildningspremie

om 10: 50 kr. för dag för grundutbildning över 300 dagar

eller 1 575 kr.

Premien för utbildning till värnpliktig officer bör som hittills utgöra

4 000 kr. Med hänsyn till att utbildningstiden avkortas från 180 till 90

dagar innebär detta en höjning av premien för dag från omkring 22 till

omkring 44 kr. Värnpliktig officer vid armén och kustartilleriet som utbildas

till reservofficer bör efter genomgång av reservofficerskurs I och II

erhålla en utbildningspremie som, beräknad efter ett dagarvode om 60 kr.,

bör utgöra (170X60) 10 200 kr.

Premiesystemet exemplifieras i följande tabell.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

Värnpliktig uttagen

för utbildning till

Nuvarande

ordning

Föreslagen ordning

Utbild-

ningens

längd

dagar

Premie

kr.

Grund-

utbild-

ningens

längd

dagar

Tjänst-

gö-

rings-

premie

kr.

Utbild-

nings-

premie

kr.

Sam-

man-

lagd

premie

kr.

f 260

Menig....................

304

—

\ 300

—

—

—

[ 332

128

—

128

364

—

364

256

—

256

394

—

320

80

—

80

—

—

450

600

1 575

2 175

Underbefäl ..................

324

300

332

128

325

453

364

1501

444

300/

364

256

325

581

Underofficer, flertalet............

450

2 000

450

600

2 025

2 625

420

480

1 620

2 100

Underofficer, med sjöbefälsexamen

(394 el.

444 +)

120

1 600

364

256

864

1 120

Officer ...............

(450 +)

4 000

(450 +)

360

4 000

4 360

180

90

(420 +)

360

4 000

4 360

90

För att värnpliktig skall få uppbära utbildningspremie krävs f. n. att

lian har godkänts i den utbildning för vilken han uttagits. Jag anser att

detta krav alltjämt bör gälla. En värnpliktig som av olika skäl inte blivit

berättigad till utbildningspremie bör emellertid erhålla ett tillägg till den

tjänstgöringspremie som utgår efter 300 dagars grundutbildning. Detta tilllägg

bör utgå först efter 364 dagars tjänstgöring och utgöra 4 kr. för dag.

De nu framlagda förslagen påkallar vissa jämkningar av premiesystemet

för officersaspiranter samt för reservofficersaspiranter vid flottan och flygvapnet.

I likhet med värnpliktsutredningen anser jag att premier under repetitionsutbildning

bör utgå endast för de mera speciella utbildningsformerna

särskilda övningar och mobiliseringsövningar i vilka bara ett begränsat antal

värnpliktiga deltar. Jag föreslår att premien för en särskild övning om

elva dagar skall utgöra 500 kr. Med utgångspunkt i att varje sådan övning

kräver en in- och en utryckningsdag motsvarar den föreslagna premien en

dagsersättning på omkring 38 kr. Nämnda dagbelopp bör enligt min mening

utgöra grund för beräkning av premiens storlek såväl vid särskild övning

av kortare varaktighet än elva dagar som vid mobiliseringsövning.

Samtliga premier bör som hittills utbetalas vid slutet av den tjänstgöring

eller utbildning för vilken premien utgör ersättning.

Jag föreslår att utrgckningsbidraget höjs från nuvarande 200 kr. till

250 kr.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

Den värnpliktige äger enligt nuvarande bestämmelser rätt till fem fria

resor under första tjänstgöring (om i allmänhet 304 dagar) och en fri

resa för varje hel 60-dagarsperiod av fortsatt tjänstgöring. Eftersom grundutbildningens

längd i den nya utbildningsordningen ytterligare differentierats

så att den för vissa värnpliktiga blir betydligt kortare än angivna ca

300 dagar, bör antalet resor anpassas därefter. Jag föreslår därför att antalet

fria resor för värnpliktiga med omkring 260 dagars grundutbildning

bestäms till fyra. Vid grundutbildning av omkring 300 dagars längd bör

som hittills antalet resor vara fem. För tid därefter bör den värnpliktige,

också såsom hittills, åtnjuta en fri resa för varje 60-dagarsperiod av samma

utbildning.

I fråga om vissa andra förmåner utöver penningbidrag som den värnpliktige

åtnjuter (sjötillägg m. m.) föreslår jag en uppräkning av nuvarande

belopp med 20—25 %. Jag har vidare räknat med större medelsanvisning

till bidrag eller lån till de värnpliktiga i vissa fall.

Kostnader för vapenfria tjänstepliktiga skall under budgetåren 1967/68

och 1968/69 slutligt bestridas från fjärde huvudtiteln (prop. 1966: 107 s. 63,

jfr prop. 1967: 1 bil. 6 s. 21). De vapenfria tjänstepliktiga har enligt gällande

bestämmelser samma förmåner som tillkommer värnpliktiga i samband

med värnpliktstjänstgöring. Förmånerna bör anpassas till mina i det

föregående framlagda förslag.

De föreslagna förbättringarna av förmånssystemet bör genomföras den

1 juli 1967. Kungl. Maj :t bör äga utfärda erforderliga bestämmelser. Jag

har beaktat de nu angivna höjningarna av förmånerna vid beräkningen av

anslagen till avlöningar till värnpliktiga i det följande.

Familjebidrag m. m.

Jag anmäler i annat sammanhang denna dag fråga om ändring i familjebidragsförordningen

den 29 mars 1946 (nr 99) och lägger därvid fram förslag

om förbättrade familjebidragsförmåner åt de värnpliktiga. Kostnaderna

har jag beaktat vid beräkningen av anslaget till familjebidrag.

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att

Kungl. Maj :t

a) bereder riksdagen tillfälle att yttra sig med anledning av

mina förslag rörande ramberäkning och förbättrade värnpliktsförmåner

m. m.,

b) föreslår riksdagen att medge att det för budgetåret 1963/

64 under fjärde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget Materiel

för en svensk bercdskapsstyrka för FN-tjänst får disponeras

även under budgetåret 1967/68.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

Anslagsfrågor m.m.

I prop. 1967: 1 (bil. 6) har vissa anslag inom försvarsdepartementets verksamhetsområde

tagits upp med endast beräknade belopp. I vissa anslagsfrågor

har förslag tidigare denna dag lagts fram i prop. 1967: 109. I det

följande anmäls återstående anslag som i prop. 1967: 1 (bil. 6) tagits upp

med beräknade belopp. Av följande sammanställning framgår storleken av

preliminärt beräknade anslag och slutligt begärda anslag.

Belopp

Anslag

Prel. beräk- nat kr.

Slutligt be- räknat kr.

Differens

DRIFTBUDGETEN

Armén:

Avlöningar till aktiv personal m. fl.......

399 220 000

406 745 000

+ 7 525 000

Avlöningar m. m. till värnpliktiga ........

106 900 000

104 000 000

— 2 900 000

Sjukvård m. m...........................

10 750 000

9 700 000

- 1 050 000

Mathållning ............................

57 500 000

57 500 000

Övningar m. m...........................

58 500 000

62 000 000

+ 3 500 000

Förhyrning av motorfordon m. m.........

3 600 000

4 400 000

+ 800 000

Beklädnad m. in.........................

58 000 000

58 000 000

—

Anskaffning av tygmateriel m. m...........

561 676 000

562 676 000

+ 1 000 000

Underhåll av tygmateriel in. m.............

108 900 000

105 100 000

- 3 800 000

Marinen:

Avlöningar till aktiv personal m. fl.......

162 900 000

156 200 000

- 6 700 000

Avlöningar m. m. till värnpliktiga ........

21 300 000

21 300 000

Sjukvård m. m...........................

2 400 000

2 400 000

—

Mathållning ............................

17 600 000

17 600 000

—

Övningar m. m...........................

27 950 000

27 950 000

i—

Beklädnad m. m.........................

7 800 000

7 800 000

—

Anskaffning av fartygsmateriel m. m.........

276 268 000

274 668 000

— 1 600 000

Underhåll av fartyg in. in...................

72 000 000

72 000 000

—

Flygvapnet:

Avlöningar till aktiv personal m. fl.......

181 800 000

184 000 000

+ 2 200 000

Avlöningar m. m. till värnpliktiga ........

19 600 000

19 000 000

- 600 000

Sjukvård m. m...........................

2 170 000

2 170 000

—

Mathållning ............................

13 800 000

13 500 000

- 300 000

Övningar m.m...........................

15 000 000

15 000 000

—

Beklädnad in. m.........................

12 200 000

12 200 000

—

Anskaffning av flygmateriel m. m...........

1 114 369 000

1 119 979 000

+ 5 610 000

Drift och underhåll av flygmateriel m. m.....

247 000 000

247 000 000

—

Försvarets sjukvårdsstyrelse:

Avlöningar ..............................

2 900 000

2 800 000

- 100 000

Omkostnader ............................

525 000

450 000

- 75 000

Försvarets radioanstalt:

Anskaffning och underhåll av materiel ....

5 000 0*0

5 000 000

—

Centrala värnpliktsbyrån:

Avlöningar ..............................

1 950 000

1 950 000

—

Omkostnader ............................

950 000

950 000

—

Ersättning till försvarets fastighetsfond:

Kasernbyggnaders delfond1 ................

184 975 000

181 175 000

- 3 800 000

Befästningars delfond1 ....................

75 698 000

70 188 000

— 5 510 000

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

15

Belopp

Anslag

Prel. beräk- nat kr.

Slutligt be- räknat kr.

Differens

Försvarets forskningsanstalts delfond1 ....

4 051 000

3 851 000

— 200 000

Vissa signalförbindelser m. m...............

27 000 000

27 000 000

—1

Signalskyddsmateriel ......................

2 250 000

2 250 000

—

Familjebidrag ............................

34 000 000

36 000 000

+ 2 000 000

Reseersättningar till värnpliktiga m. fl.......

14 800 000

14 800 000

—

KAPITALBUDGETEN

Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål

1 000

1 000

Byggnadsarbeten för armén ................

1 000

1 000

—

Byggnadsarbeten för marinen ..............

1 000

1 000

—

Byggnadsarbeten för flygvapnet ............

1 000

1 000

—

Nybyggnad av kasernetablissement m. m. för

Svea livgarde och Svea ingenjörregemente . .

28 600 000

28 600 000

—

Markförvärv för övningsfält m. m...........

20 000 000

20 000 000

Markförvärv för nya förläggnings- och öv- ningsområden för Svea livgarde och Svea

ingenjörregemente ......................

6 000 000

+ 6 000 000

Markförvärv för utvidgning av övningsfält för

Värmlands regemente ....................

800 000

450 000

- 350 000

Befästningsarbeten för gemensamma ändamål

1 000

1 000

—

Befästningsarbeten för armén ..............

1 000

1 000

—

Befästningsarbeten för marinen ............

1 000

1 000

—

Befästningsarbeten för flygvapnet ..........

1 000

1 000

—

Flygfältsarbeten m. m.......................

1 000

1 000

•—

Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskö- varvet) ..................................

43 400 000

47 400 000

+ 4 000 000

Markförvärv för befästningar................

400 000

400 000

—

Byggnadsarbeten för försvarets forskningsan- stalt ....................................

400 000

400 000

—

Summa driftbudget och kapitalbudget

4 006 911 000

4 012 561 000

+ 5 650 000

1 Anmälda i prop. 1967 : 109.

Anledningen till att det slutligt beräknade beloppet överstiger det preliminärt

beräknade med 5 650 000 kr. är att behov av ytterligare medel har

uppkommit för markanskaffning för Ing 1 nya förläggningsområde med

6 milj. kr. Samtidigt har kostnaderna för förvärv av övningsfält för 12

minskat med 350 000 kr.

Jag vill i sammanhanget erinra om att ärenden om civilförsvaret, det psykologiska

försvaret och signalskydd den 1 mars 1967 flyttats från inrikesdepartementet

till försvarsdepartementet. I proposition som läggs fram

denna dag tas upp frågor om vissa anslag till civilförsvaret.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

DRIFTBUDGETEN

Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 29) har Kungl. Maj :t föreslagit, att förslagsanslagen

Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl., Armén: Avlöningar till

personal på reservstat, Armén: Avlöningar till personal i arméns reserver

m. fl. och Armén: Avlöningar till viss arbetarpersonal, vilka för budgetåret

1966/67 förts upp med 333 000 000, 1 180 000, 14 900 000 resp. 23 000 000

kr., för nästa budgetår förs samman till ett gemensamt anslag, kallat Armén:

Avlöningar till aktiv personal m. fl. Kungl. Maj :t föreslog riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar till

aktiv personal m. fl. för budgetåret 1967/68 beräkna ett förslagsanslag av

399 220 000 kr.

1965/66

Utgift 407 472 743

1966/67

Anslag 372 080 000

1967/68

Förslag 406 745 000

Tjänster

Beräknad ändring 1967/68

Militär personal

1966/67

Mynd.

Dep.ch.

officerare .........................

2 810

+ 2

—

underofficerare ...................

2 295

+ 21

+ 3

underbefäl .........................

5138

— 5

— 1

personal i arvodestjänst..........

564

+ 50

+ 3

Civilmilitär personal ................

1543

+ 5

— 1

Civil personal

handläggande personal ..........

11

—

—

övriga ...............................

6 122

+ 28

— 31

18 483

+ 101

— 27

Anslag

Avlöningar till tjänstemän in. fl. ... 374 055 000 -f 35 745 000 + 35 788 000

Arvoden och särskilda ersättningar 1 800 000 + 112 000 + 112 000

375 855 000 + 35 857 000 + 35 900 000

Särskilda uppbördsmedel

a) Avlöningar till viss personal

i verkstadsdrift .................. — 3 675 000 — 1 235 000 — 1 235 000

b) Bidrag till täckande av vissa

kostnader vid arméns rid- och

körskola ........................... —100 000 — —

372 080 000

+ 34 622 000

+ 34 665 000

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

17

A. Chefens för armén anslagsframställning m.m.

1. Kostnader under ett kvartal för regionala staber belastar anslaget innevarande

budgetår med 4 778 830 kr.

2. Avlöningskostnader om 3 020 076 kr. för militär och civilmilitär personal,

som tjänstgör vid arméförvaltningen, föreslås föras över till arméförvaltningens

avlöningsanslag.

3. För vissa ändringar i lokala myndigheters förvaltningsorganisation

beräknas tillhopa 426 148 kr. Redogörelse för förslagen lämnas i det följande.

4. På grund av beslutad omorganisation av stabs- och förvaltningstjänsten

vid 120 och K 4 kan tjänster för en köksföreståndare, två reparatörer

och två värmeskötare dras in. Därjämte kan antalet arbetare till följd av

omorganisationen minskas med två (— 119 040 kr.).

5. Med hänsyn till att försvarsområdesbefälhavarna ålagts vidgade uppgifter

och större ansvar föreslås att sju tjänster för försvarsområdesbefälhavare,

överstar på aktiv stat eller i arvodestjänst, tillkommer i utbyte mot

samma antal arvodestjänster för försvarsområdesbefälhavare (321 979 kr.).

6. Envar av staberna vid fo 11, fo 18/16, fo 46, fo 52, fo 53, fo 61, fo 63/65

och fo 66 behöver förstärkas med en arvodestjänst för pensionerad officer

och staben vid fo 67 med två sådana tjänster. Tillhopa tio tjänster för

pensionerad underofficer föreslås tillkomma vid fo 11, fo 15, fo 18/16, fo 51,

fo 52, fo 53, fo 61, fo 63/65, fo 66 och fo 67. Vidare föreligger vid fo 51

behov av tjänster för en vaktman, en assistent, en förste förrådsförman och

ett biträde samt vid fo 67 en köksföreståndare (367 135 kr.).

7. Statskontoret har delvis sett över organisationen för stabs- och förvaltningstjänsten

vid krigsskolan. Den organisationsändring som bör genomföras

kräver att tjänster för två biträden, varav ett kvalificerat, och en förman

tillkommer vid skolan. Därvid kan en tjänst för vaktmästare och en

tjänst för kontorsbiträde utgå. I övrigt behöver vid krigsskolan en arbetare

ersättas med en verkstadsförman (53 976 kr.).

8. Vid arméns underofficersskola föreslås tillkomma en lärare i gymnastik.

Vid artilleriskjutskolan behövs en tjänst för förvaltare eller fanjunkare.

Arméns fältarbetsskola behöver tillföras en förvaltare i trupptjänst och

arméns helikopterskola utökas med två förste meteorologassistenter. Vidare

bör för undervisningsuppgifter inrättas tjänster för en major eller kapten,

en kapten och en underofficer vid arméns stabs- och sambandsskola. Vid

samma skola föreslås vidare att en tjänst för kvalificerat biträde inrättas

(264 060 kr.).

9. En tjänst för rustmästare eller överfurir, avsedd för Villingsbergs

skjutfält, bör tillkomma vid A 9. För chef för kasernkompaniet vid Ing 2

behövs en arvodestjänst för pensionerad officer. Envar av kassaavdelningarna

vid I 1, I 4, I 11, I 13, I 19, I 20, P 4, P 6, P 10, A 8, Lv 6, Ing 1, S 1 och

2—9283 67

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj.ts proposition nr HO år 1967

S2 behöver förstärkas med en arvodestjänst för pensionerad underofficer

(182 274 kr.).

10. En tjänst för förvaltare föreslås tillkomma vid fälttygkåren och avses

för lärare vid tygförvaltningsskolan (32 796 kr.).

11. Vid tygtekniska kåren bör sex för biträdande lärare m. m. avsedda

tjänster för arméingenjör tillkomma (170 928 kr.).

12. För fo 63/65 behövs en tjänst för förvaltare vid fortifikationskåren

(32 796 kr.).

13. Vid förband tillhörande armén behövs tillhopa tolv nya biträdestjänster,

varav en för växeltelefonist vid stabsavdelningen vid P 1. 17 biträdestjänster

vid förbanden kan dras in. P 6 behöver tillföras en tjänst för vågmästare.

Vid P 10 bör en tjänst för förste reparatör tillkomma (215 580 kr.).

14. För representationsbidrag till militära chefer m. fl. behövs ytterligare

105 000 kr.

15. Kostnader för beklädnadsersättningar beräknas för budgetåret 1967/68

minska med 61 200 kr.

16. På grund av ökat antal vakanser minskar kostnaderna för arvoden

till bataljonsläkare vid fältläkarkåren med 49 800 kr.

17. Medelsbehovet för rekryteringsstipendier i Boden minskar med 15 000

kr.

18. Kostnaderna för avskedspremier in. m. går ned med 10 000 kr.

19. För avlöningar till tillfälligt anställd och frivilligt tjänstgörande personal

behövs 250 000 kr. mer än för innevarande budgetår. Därav avser 25 000

kr. avlöningskostnader för sjukvårdspersonal som fullgör tillfälliga arbetsuppgifter.

20. Medelsbehovet under delposten till lärare och föreläsare ökar med

340 000 kr., varav 290 000 kr. kan anses vara löneomräkning.

21. För avlöningar till personal i arméns reserver behövs för budgetåret

1967/68 ytterligare 1 644 540 kr.

22. För avlöningar till viss arbetarpersonal behövs ytterligare 653 000 kr.

Därav kan 295 000 kr. hänföras till löneomräkning medan resten avser utökning

av personalen (-j— 27 arbetare).

23. Till arvoden åt tillsynsmän för befästningar m. m. behövs ytterligare

112 000 kr., varav 50 000 kr. avser löneomräkning.

24. Kostnaderna för tillsyn och bevakning av byggnader beräknas under

budgetåret 1967/68 bli 2 000 kr. större än under innevarande budgetår.

25. Uppbördsposten Avlöningar till viss arbetarpersonal i verkstadsdrift

bör räknas upp med 1 235 000 kr.

26. Löneomräkning 38 736 734 kr.

27. Härutöver har försvarets sjukvårdsstyrelse, efter samråd med chefen

för armén, i särskild skrivelse hemställt att en tjänst för instruktionssköterska

tillförs vardera T 1 och T 4.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

B. Arméchefens förslag rörande förvaltningsorganisationen vid arméns lokala myndigheter

I anslagsframställningen tog chefen för armén — såsom framgår av

redogörelsen i det föregående (A 3) — upp sammanlagt 426 148 kr. för vissa

ändringar i lokala myndigheters förvaltningsorganisation. Arméchefen har

sedermera avgett förslag rörande dels personalförstärkningar inom tygoch

intendenturavdelningarna vid vissa försvarsområdesstaber och förband,

dels sammanslagning av vissa förvaltningsfunktioner vid S 1 och arméns

underofficersskola samt vid fo 44 och K 1. Kostnaderna för att genomföra

förslagen har av arméchefen därvid beräknats till sammanlagt 678 394 kr.,

vilket är 252 246 kr. mer än som tagits upp i anslagsframställningen.

Arméchefens förslag grundar sig på undersökningar av statskontoret

rörande dels arbetsuppgifter m. in. för s. k. typbefattningar inom tyg-, intendentur-,

sjukvårdsmateriel- och kasernvårdsförvaltningarna vid arméns förband

och de försvarsområden, som inte har gemensam stab med kustartilleriförsvar,

dels förvaltningsorganisationen vid fo 44 och K 1. Enligt statskontoret

behöver försvarsområdesstabernas och förbandens tyg- och intendenturavdelningar

förstärkas. Sålunda bör enligt statskontorets mening tjänster

för pensionerad officer som vid försvarsområdesstaber avses för tygofficer

bytas ut mot tjänster för kapten eller — vid vissa staber — för major. Vid de

förband där kasernförvaltningen leds av en särskild kasernofficer övertas

dennes uppgifter av intendenten. Därvid kan de arvodestjänster för pensionerad

officer som avses för kasernofficer dras in. Vidare föreslås att tyg- och

intendenturavdelningarna vid flertalet förband och försvarsområdesstaber

bör tillföras tjänster för förvaltare i alternativa lönegrader samt i vissa fall

tjänster för rustmästare/överfurir. Vissa av dessa tjänster avses tillkomma i

utbyte mot tjänster för aktiva fanjunkare eller arvodestjänster för pensionerad

underofficer (förrådsunderofficerare). Övriga tjänster för förvaltningsutbildad

underofficer vid berörda tyg- och intendenturavdelningar föreslås

omvandlas till tjänster för förvaltare i alternativa lönegrader. Vidare kan

enligt statskontoret de överfurirer eller rustmästare som i nuvarande organisation

tjänstgör som bilförare åt försvarsområdesbefälhavare och finns

redovisade vid försvarsområdesstabernas tygavdelningar ersättas med värnpliktiga.

Underofficerstjänster för expeditionsunderofficerare vid förbandens

tyg- och intendenturavdelningar samt arvodestjänster för pensionerade

underofficerare, som avses för föreståndare för försvarsområdesstabernas

förvaltningsexpeditioner, finner statskontoret böra bytas ut mot civila tjänster

för expeditionsföreståndare för att möjliggöra den föreslagna förstärkningen.

Den alltmer omfattande hanteringen av sjukvårdsmateriel motiverar

enligt statskontoret att vid varje förband och försvarsområdesstab en tjänst

för förrådsman byts ut mot tjänst för förrådsförman samt en tjänst för

förrådsförman vid varje trängregemente mot en tjänst för förrådsmästare.

Intendenturförrådsförvaltaren föreslås överta de uppgifter rörande drivmedelsförrådstjänsten

vid förbanden som f. n. åvilar tygförrådsförvaltaren.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kuiigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

Därvid bör viss förrådspersonal omdisponeras från tygavdelningen till

intendenturavdelningen. Statskontoret lägger vidare i detta sammanhang

fram förslag om sammanslagning av intendenturavdelningarna vid S 1 och

arméns underofficersskola. Statskontorets förslag rörande förvaltningsorganisationen

vid fo 44 och K 1 innebär att vissa förvaltningsavdelningar vid

K 1 föreslås gå upp i motsvarande enheter vid fo 44.

Chefen för armén finner att en snar förstärkning av de lokala myndigheternas

förvaltningsorganisation i huvudsak enligt statskontorets förslag är

nödvändig. Arméchefen anser dock att pensionerad personal därvid måste

och kan användas i viss utsträckning. Samtliga tjänster för expeditionsföreståndare

bör sålunda vara alternativa tjänster för civil och pensionerad

militär personal. Förslagen rörande sammanslagningen av vissa förvaltningsfunktioner

vid S 1 och arméns underofficersskola samt fo 44 och Iv 1

biträds i huvudsak och bör genomföras den 1 juli 1967. Beträffande

kasernvården anser sig chefen för armén 1. n. inte kunna överblicka konsekvenserna

av statskontorets förslag. Nuvarande ansvarsförhållanden bör

behållas i avvaktan på resultatet av vissa pågående utredningar. Med hänsyn

till personaltillgången avses övriga personalförändringar fördelas på två

budgetår. För budgetåret 1967/68 föreslår chefen för armén följande.

1. Vid fo 11, fo 44 och fo 51 bör den för tygofficer avsedda tjänsten för

kapten vid fälttygkåren bytas ut mot tjänst för major. Den för tygofficeren

avsedda tjänsten för pensionerad officer i A: 26 vid fo 18/16 och fo 47/48

föreslås bytas ut mot arvodestjänst i A: 28 (16 836 kr.).

2. Fo 11 föreslås tillföras två och envar av fo 23, fo 41, fo 44, fo 49, fo 51,

fo 52, fo 53, fo 61, fo 63/65 och fo 66 en förvaltare i alternativa lönegrader

vid fälttygkåren. För ettvart av fo 23, fo 41, fo 49, fo 52 och fo 53 föreslås

tillkomma en motsvarande förvaltartjänst vid intendenturkåren. Därvid

kan vid fo 53 en arvodestjänst för förrådsunderofficer utgå (473 771 kr.).

3. Vid tygavdelningarna vid fo 11, fo 23, fo 41, fo 44, fo 49, fo 51, fo 53,

fo 61, fo 63/65 och fo 66 föreslås den tjänst för rustmästare/överfurir som

avses för bilförare åt försvarsområdesbefälhavaren utgå. Tygavdelningen

vid fo 22 bör förstärkas med en tjänst för rustmästare/överfurir liksom envar

av intendenturavdelningarna vid fo 53, fo 66 och lo 67 (— 137 736 kr.).

4. Tygavdelningen vid fo 51 bör tillföras en förrådsförman (19 548 kr.).

5. För expeditionsunderofficer vid intendenturavdelningen vid fo 66 bör

en arvodestjänst för pensionerad underofficer tillkomma i utbyte mot en

tjänst för fanjunkare (— 15 035 kr.).

6. För sjukvårdsmaterieltjänsten föreslås tillkomma 19 tjänster för

förrådsförman vid försvarsområdesstabernas intendenturavdelningar i utbyte

mot förrådsmannatjänster. Vid ettvart av fo 44, fo 47/48 och fo 67 bör

därjämte för samma ändamål tillkomma en tjänst för förrådsmästare

(89 160 kr.).

7. En för tygofficer vid S 1 avsedd tjänst för kapten vid fälttygkåren

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

bör bytas ut mot en tjänst för major vid samma kår (4 512 kr.).

8. För I 1, I 2, I 4, I 5, I 13, I 14, I 15, I 16 och I 21 bör tillkomma nio förvaltare

i alternativa lönegrader vid fälttygkåren. Intendenturkåren bör tillföras

tillhopa tolv motsvarande förvaltartjänster, avsedda för I 1, I 3, I 4, I 5,

I 11, I 13, I 14, I 17, I 19, I 20, I 21 och S 1. En för förråd sunderofficer avsedd

arvodestjänst för pensionerad underofficer vid tygavdelningen vid I 1 kan

därvid dras in. Vidare föreslås att 21 fanjunkare som tjänstgör som expeditionsunderofficerare

vid berörda förvaltningsavdelningar dras in. De indragna

fanjunkartjänsterna föreslås i samtliga fall utom vid intendenturavdelningen

vid S1 ersättas med arvodestjänster för pensionerad personal

(261 463 kr.).

9. Vid tygavdelningarna vid I 1 och I 15 kan en tjänst för förrådsförman

utgå (—39 096 kr.).

10. I samband med att förrådsdriften rörande drivmedel omorganiseras

bör vid förbandens tygavdelningar utgå tillhopa 43 tjänster för förrådsman

medan intendenturavdelningarna bör tillföras motsvarande antal tjänster

för förrådsförman (45 924 kr.).

11. För sjukvårdsmaterieltjänsten föreslås tjänster för förrådsmästare

tillkomma vid T 1, T 2, T 3 och T 4 (91 824 kr.).

12. Med anledning av den föreslagna sammanslagningen av intendenturavdelningarna

vid S 1 och armens underofficersskola föreslås att vid S 1

— utöver i det föregående angivna personalförändringar — tillkommer

en förrådsmästare medan en tjänst för förrådsman dras in. En arvodestjänst

för pensionerad underofficer (förrådsunderofficer) och en tjänst för

kontorist kan därjämte dras in vid arméns underofficersskola (—24 529

kr.).

13. Med anledning av den föreslagna sammanslagningen av vissa förvaltningsfunktioner

vid fo 44 och K 1 bör för försvarsområdesstaben — utöver

de i det föregående redovisade personalförändringarna — tillkomma två

förvaltartjänster i alternativa lönegrader, en vid fälttygkåren och en vid

fortifikationskåren. Därvid kan vid vardera kåren utgå en tjänst för fanjunkare.

Vid fo 44 bör vidare en tjänst för förrådsförman bytas ut mot

tjänst för förrådsmästare. Vidare kan vid staben två arvodestjänster för

pensionerad underofficer (en förråds- och en expeditionsunderofficer), en

armétekniker och ett kontorsbiträde utgå samt antalet arbetare minskas med

fyra. Genom omorganisation kan slutligen en arvodestjänst för pensionerad

underofficer (expeditionsunderofficer) vid Kl dras in (— 108 248 kr.).

C. Utredning rörande antalet tjänster för befäl vid arméns speciaftruppslag

Inledning

Beslut om en ny befälsordning vid armén fattades vid 1960 års riksdag

(prop. 1960: 109, SU 113, rskr 290). Ställning togs härvid dels till befälskårernas

principiella uppbyggnad och de olika kårernas uppgifter, rekry
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

tering, utbildning och organisation, dels till ett preciserat förslag rörande

behovet av befäl vid infanteriet och kavalleriet. Underlag för ett ställningstagande

till befälsbehovet vid övriga truppslag saknades. Jag anförde i

propositionen att konsekvenserna av 1960 års principbeslut för befälsstaterna

vid specialtruppslagen borde klarläggas av en särskild delegation på

grundval av en genomräkning av krigsorganisationens befälsbehov. Även

frågor rörande behovet av reservstater och reservofficerare vid specialtruppslagen

borde i samband härmed belysas liksom behovet av reservunderofficerare.

1960 års befälsstatsdelegation (utredningsman byråchefen Frithiof Borgquist),

som tillsattes för att verkställa nyssnämnda undersökningar, har i

juli 1966 överlämnat betänkandet »Befälsstater vid arméns specialtruppslag

m. in.» (Stencil Fö 1966: 1).

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av överbefälhavaren,

försvarsgrenscheferna, försvarets civilförvaltning, statskontoret, Tjänstemännens

Centralorganisation (TCO) — efter hörande av Svenska Underofficersförbundet

och Försvarsväsendets Underbefälsförbund — Statstjänstemännens

Riksförbund (SR), Svenska Arméns och Flygvapnets Reservofficersförbund,

Svenska Reservunderofficersförbundet, Centralförbundet

för Befälsutbildning och Värnpliktiga Underofficerares Riksförbund.

Befälsstatsdelegationens förslag

Delegationen har utgått från en analys av kraven på arméns befäl. Den

har härvid funnit att kraven på stridsledarförmåga i markstrid vuxit inom

alla truppslag. Varje arméofficer bör erhålla åtminstone teoretiska förutsättningar

att kunna leda i egentlig mening stridande bataljon och verka i

ledande befattning inom brigadstab. Huvudvikten vid skolningen av arméofficeren

bör därför läggas på taktik och strid samt på ledning av strid och

utbildning ävensom i ökad utsträckning på ledande stabstjänst. Arméofficeren

bör — oavsett truppslagstillhörighet — utbildas till chef och ledare

i stället för till specialist och medhjälpare.

Delegationen har inte funnit anledning att i fråga om beräkningen av

behovet av officerare och underofficerare i krigsorganisationen för något

av specialtruppslagen göra avsteg från de principer, som har använts för

motsvarande beräkningar avseende infanteriet och kavalleriet. Detta innebär

bl.a. att de aktiva underofficerarna skall krigsplaceras som kompanichefer

eller ställföreträdare för dessa.

Vid delegationens beräkningar av storleken in. m. av de skilda kårerna i

vad avser befäl på aktiv stat i utbildningsorganisationen har riktlinjerna

i 1960 års riksdagsbeslut i allt väsentligt kunnat följas. Sålunda

anses officer kunna fredsplaceras som chef för utbildningskompani, då

han är kompetent att krigsplaceras som bataljonschef, dvs. efter elva tjänsteår

som officer. Underofficer kan efter sju tjänsteår fredsplaceras som plu
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

tonchef och är dessförinnan kompetent att krigsplaceras som kompanichef.

Beträffande underbefälet har delegationen på grundval av erfarenheterna i

fråga om förtidsavgångarna från aktiv tjänst räknat med en årlig avgång av

15 %.

Beräkningarna av befälsbehovet för stabs- och förvaltningstjänsten vid

specialtruppslagens förband ansluter till bestämmelser som har utfärdats

av Kungl. Maj :t. I fråga om organisationen av stabs- och förvaltningsverksamheten

lägger således delegationen inte fram några egna förslag utom

såvitt avser utbildningsavdelningen. Denna bör renodlas till ett stabsorgan.

Vissa uppgifter av verkställighetsnatur föreslås därför föras över till utbildningsbataljonerna,

vilkas chefer bör lyda direkt under förbandschefen. Härav

följer att viss personal som nu redovisas vid avdelningen, bl. a. den centrala

befälsgruppen och specialinstruktörerna, bör underställas bataljonscheferna.

Ledare för krigsförbandsutbildning bör direkt under förbandschefen vara

chefen för vederbörligt krigsförband. Delegationen sätter slutligen i fråga

om inte tiden nu är mogen att pröva behovet av en ställföreträdare för förbandschefen.

I så fall bör vid varje förband en tjänst för kompaniofficer

bytas ut mot tjänst för regementsofficer.

Det nära sambandet mellan utbildnings- och krigsorganisationen bör

avspeglas i utbildningsorganisationen redan från grundutbildningens början.

Utbildningsorganisationen bör därför enligt delegationen utformas så att

de värnpliktiga uppträder och verkar i enheter som så nära som möjligt

överensstämmer med krigsförband. Delegationen har funnit att de normer

som tillämpades för beräkningen av befälsbehovet inom infanteriets och

kavalleriets utbildningsorganisation i allt väsentligt kan och bör användas

även vid specialtruppslagen. Dessa normer innebar sammanfattningsvis att

för grundutbildningen räknades med dels ett befäl för åtta värnpliktiga, dels

en central befälsgrupp för kvalificerad befälsutbildning. Vid vissa i utbildningsorganisationen

ingående plutoner, där särskild funktionsutbildning

kommer ifråga vid specialtruppslagen, har delegationen räknat med ett

befäl för fem till sju värnpliktiga. Det befälstillskott som härigenom uppkommer

benämner delegationen funktionsinstruktörer. Delegationen räknar

vidare för repetitionsutbildningen med ett antal särskilda repetitionsövningsinstruktörer,

som saknar motsvarighet vid infanteriet och kavalleriet. Dessa

instruktörer avses främst för befälsutbildning i samband med krigsförbandsövningar

m. m.

Ledningen av befälsutbildningen vid specialtruppslagens skilda förband

bör anförtros åt en särskild regementsofficer, som är chef för förbandets

befälsutbildningsbataljon. Vid vissa mindre förband — P5 (Boden), A 7

(Visby), Lv 2 (Visby), Lv 5 (Sundsvall), Lv 7 (Luleå), Ing 3 (Boden) och

S 3 (Boden) — bör denne regementsofficer också leda grundutbildningen av

de värnpliktiga som inte har tagits ut till befäl. Som regel krävs emellertid

ytterligare en regementsofficer för ledning av den sistnämnda utbildningen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

Denne regementsofficer bör vara chef för förbandets övningsbataljon. Vid

P 4 (Skövde), P 18 (Visby), Lv 3 (Norrtälje) och Lv 4 (Malmö) krävs främst

av beredskapsskäl två övningsbataljoner. Under chefen för befälsutbildningsbataljonen

bör — förutom ett till fyra befälskompanier — lyda den centrala

befälsgruppen, som byggs upp enligt de riktlinjer som angetts i 1960 års

befälsordningsbeslut och således består av kaptener och truppförvaltare.

Under chefen för övningsbataljonen bör — förutom ett varierande antal

övningskompanier —- lyda dels funktions- och andra specialinstruktörer,

dels slutligen repetitionsövningsinstruktörerna.

Ställföreträdare för kompanichef skall, förutom vid befälskompanier där

underofficersuttagna värnpliktiga utbildas, finnas vid pansarskytte-, pansarvärns-

och stridsvagnskompani samt vid vissa ingenjörkompanier. Skäl

finns även för att ställföreträdande chef skall ingå i artilleriets pjäskompanier.

Delegationen räknar med att löjtnant placeras som ställföreträdande

kompanichef.

Vad beträffar tillgodoseendet av befälsbehovet för tjänstgöring utanför

förbanden förutsätter delegationen att nuvarande ordning i princip behålls,

dvs. att möjlighet ges till kommendering från truppslagens och förbandens

personalkårer.

Delegationens förslag rörande tjänster för aktiva officerare, underofficerare

och underbefäl innebär totalt inte någon förändring av antalet tjänster

för regementsofficer, en ökning med 313 tjänster för kompaniofficer, varav

tre för kapten, och med 135 tjänster för underofficer, varav två för förvaltare,

samt en minskning med 123 tjänster för underbefäl. Sammanlagt

ökar antalet tjänster för aktivt befäl med 325. Fördelas tjänsterna på de

olika specialtruppslagen uppgår ökningen till 192 vid pansartrupperna, 119

vid ingenjör trupperna och 95 vid signaltrupperna medan antalet tjänster

minskar med 64 vid artilleriet, fyra vid luftvärnet och 13 vid trängtrupperna.

Sedan delegationen gjorde sina beräkningar har ett trettiotal tjänster för

officerare förts över från specialtruppslagen till de nya militärområdesstaberna.

Eftersom dessa tjänster ingår i delegationens s. k. kommenderingsreserv

reduceras den behövliga utökningen av tjänster till omkring 290.

Delegationen anför att dess förslag rörande befälstjänsterna bör betraktas

som ramvärden. Uppbyggnaden bör ske successivt med hänsynstagande till

såväl vakansläget som åldersstrukturen inom befälskårerna. Hänsyn bör

också tas till erfarenheterna av den av 1966 års riksdag beslutade omläggningen

av värnpliktsutbildningen (prop 1966: 106, L2U 48, rskr 271).

Delegationen har på grundval av en jämförelse mellan krigs- och fredsorganisationens

behov av officerare funnit att officerare på reservstat

fordras endast vid artilleriet och luftvärnet till ett antal av tio resp. sju.

Reservstaten skulle således kunna minskas under förutsättning att den

aktiva befälskåren byggs ut enligt delegationens förslag och kadrarna kan

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967 25

fyllas. Delegationen räknar däremot inte med behov av reservstat för underofficerare.

Enligt 1960 års principbeslut skall inom arméns krigsorganisation vissa

av befälsuppgifterna på kompaninivå bestridas av reservofficerare.

Delegationen anser att principbeslutet till alla delar bör tillämpas även på

specialtruppslagen. På denna grund har delegationen räknat fram dels det

totala behovet av reservofficerare vid varje specialtruppslag, dels det årliga

rekryteringstalet. Det sistnämnda uppgår för samtliga specialtruppslag till

178, vilket utgör en viss minskning i förhållande till medgivet rekryteringstal.

Beräkningarna förutsätter bl. a. att aktiva underofficerare i ökad utsträckning

skall utnyttjas som kompanichefer i krigsorganisationen.

Delegationen föreslår att en r e s e r v u n d e r o f f i c e r s i n s t i t u t i o n

skall finnas kvar och omfatta samtliga truppslag, således även infanteriet

och kavalleriet, för att krigsbefattningar för kompanikvartermästare i tillräcklig

omfattning skall kunna besättas med personal med erforderlig kompetens.

Reservunderofficerarna föreslås rekryteras dels bland underbefäl

som i förtid avgått från aktiv tjänst, dels bland värnpliktiga underofficerare

och värnpliktigt underbefäl. Anställning i reserv bör ske tidigast vid 26 års

ålder och senast vid 36 års ålder, såvitt fråga inte är om förtidsavgånget

underbefäl, som antas senast vid 43 års ålder. Värnpliktig fanjunkare och

styckjunkare bör vid utträdet ur värnpliktsåldern kunna vinna inträde i

reserv. Utbildningen av reservunderofficerarna differentieras efter de olika

utgångsförutsättningarna. För huvuddelen av reservunderofficersaspiranterna

anordnas en särskild kvartermästarkurs om högst 2% månader.

Tjänstgöringsskyldigheten för reservunderofficer omfattar enligt förslaget

320 dagar och uppdelas på två perioder om 170 resp. 150 dagar. Den

som genomgår utbildning till reservunderofficer erhåller premier enligt samma

system som gäller för reservofficersaspirant. Tjänstgöringspremie utgår

vidare efter första och andra tjänstgöringsperioderna.

Delegationen har slutligen funnit att den föreslagna reformeringen av

reservunderofficer sinstitutionen bör anstå till dess ett nytt tjänsteställningssystem

föreligger. Gällande anställningsstopp för reservunderofficer,

som innebär att endast pensionsavgångna underofficerare och underbefäl

får tas upp i reserv, bör t. v. behållas. Värnpliktsavgångna underofficerare

bör dock under vissa förutsättningar ges möjlighet att oavsett anställningsstoppet

vinna inträde i reserv. Även sådana värnpliktiga underofficerare

som har utträtt ur värnpliktsåldern under tiden för anställningsstoppet

bör ges denna möjlighet.

Yttrandena

Vid remissbehandlingen har följande synpunkter lagts fram beträffande

utredningens förslag rörande befälet på aktiv stat.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

Utredningens synpunkter på målet för utbildningen av arméofficeren

har i princip inte mött invändning. Chefen för armén framhåller med instämmande

av överbefälhavaren att det är nödvändigt att de aktiva officerarna

ges en så bred utbildning som möjligt. SR delar helt delegationens synpunkter

i fråga om arméofficerens skolning. Officerarna bör ges inblick i de olika

specialistfunktionerna utan att krav på detaljkunskap uppställs.

I fråga om beräkningarna av krigsorganisationens behov av befäl har

chefen för armén och överbefälhavaren inte något att erinra. Att vissa

krigsbefattningar för aktiv underofficer ännu inte getts mot befattningens

betydelse svarande värdering'' anges bero på att resultatet av tjänsteställningsutredningens

arbete har avvaktats. Underofficersförbundet biträder

delegationens uppfattning att den aktive underofficeren skall anses kompetent

att vara kompanichef i krig vid omkring 30 års ålder. Kompanichefsuppdraget

bör omspänna alla slag av kompanier inom de olika truppslagen. Såväl

underbefälsförbundet som reservofficersförbundet anser, att vissa uppgifter

i krigsorganisationen på högre nivåer än befälsordningen förutsätter för de

olika grupperna, skulle kunna bestridas av underbefäl resp. reservofficerare.

Beträffande grunderna för beräkningen av storleken m. m. av de skilda

aktiva befälskårerna har följande allmänna synpunkter framkommit. Chefen

för armén biträder delegationens mening att anledning inte finns att

gå från principerna i 1960 års befälsordningsbeslut. Överbefälhavaren finner

det väsentligt att delegationens beräkningsnormer fastställs. Härigenom

erhålls en fast grund för en successiv uppbyggnad av befälskårerna. Statskontoret

framhåller att delegationens beräkningar har grundats på delvis

andra förutsättningar än dem som gäller sedan den nya värnpliktsordningen

införts. En undersökning av konsekvenserna härav synes därför erforderlig,

bl. a. vid vissa skolor.

I fråga om stabs- och förvaltningsorganisationen anser chefen för armén

att denna enligt gällande bestämmelser innehåller fler tjänster än delegationen

har redovisat och erinrar om de förslag till förstärkningar som har

förts fram för att det nya värnpliktssystemet skall kunna genomföras.

Behov föreligger av en ställföreträdare för förbandschefen. Överbefälhavaren

finner att behovet av en ställföreträdande förbandschef är styrkt och

SR föreslår att tjänst för ställföreträdande förbandschef nu inrättas vid

arméns förband. Om delegationens förslag rörande utbildningsavdelningens

ställning råder delade meningar. Chefen för armén anser att den centrala

befälsgruppen alltjämt bör lyda under utbildningsavdelningen men att delegationens

förslag till riktlinjer för utbildningsledningen i stort sett är lämpliga.

Även underofficersförbundet hävdar att utbildningsavdelningen bör

vara både ett stabs- och ett verkställighetsorgan. Den centrala befälsgruppen

bör därför vara placerad vid utbildningsavdelningen. Statskontoret

delar däremot delegationens uppfattning att utbildningsavdelningen bör

vara ett stabsorgan utan verkställighetsuppgifter.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

Beträffande utbildningsorganisationen framhåller chefen för armén att

varje förbandschef måste ha frihet att inom ramen för vissa allmänna riktlinjer

organisera utbildningen med hänsyn till de lokala förhållandena m. m.

Erfarenheterna pekar entydigt på att förbandssystemet, såsom delegationen

föreslagit, måste vara riktgivande. Överbefälhavaren anser att delegationens

organisationsförslag kan tjäna som riktlinjer för verksamheten. Statskontoret

efterlyser underlag för bedömning av plutonens rationella storlek.

Ett strikt tillämpande av förbandssystemet i stället för linjesystemet från

början av grundutbildningen kan komma att öka behovet av utbildningsanordningar

och lektionssalar m. in. Om plutonernas storlek ökas kan

antalet underofficerare minskas medan behovet av underbefäl ökas i motsvarande

grad, vilket innebär en kostnadsbesparing. Underbefälsförbundet

finner däremot plutonsenhetens storlek vara lämplig. Den tid är enligt förbundet

förbi då underbefälet kunde räkna med högre chefs omedelbara stöd

i utbildningsarbetet. Härigenom anses en klar tj änsteförändring föreligga.

Chefen för armén föreslår att ställföreträdande kompanichef skall tillkomma

vid artilleriets stabskompanier, luftvärnets fältluftvärnskompanier

samt vid vissa utbildningskompanier inom signal- och trängtrupperna. Underofficersförbundet

hävdar att tjänsten som ställföreträdande kompanichef

bör anförtros åt äldre underofficer med fast förankring vid förbandet, vilket

bl. a. skulle ge underofficeren ökade erfarenheter för sin krigsbefattning.

Mot delegationens förslag rörande funktions- och repetitionsövningsinstruktörerna

har chefen för armén i huvudsak inte någon erinran men anser

att också infanteriförbanden bör tillföras repetitionsövningsinstruktörer

enligt samma normer som delegationen föreslagit för specialtruppslagen.

Sistnämnda förslag tillstyrks av överbefälhavaren. Statskontoret sätter i

fråga om inte behovet av funktionsinstruktörer bör prövas ytterligare mot

bakgrund av omfattningen av utbildningen. Verket anser sig inte kunna

bedöma frågan om behovet av repetitionsövningsinstruktörer.

I fråga om delegationens mening att dess förslag till befälsstater bör beaktas

som ramvärden och att uppbyggnaden av staterna bör ske successivt

understryker chefen för armén att hänsyn måste tas till erfarenheterna av

det nya värnpliktssystemet. Överbefälhavaren för fram liknande synpunkter

samt pekar på de förändringar av befälsordningen som kan komma att

ske till följd av de förslag som tjänsteställningsutredningen kommer att

lägga fram. Statskontoret framhåller att en höjning av befälets pensionsåldrar

på längre sikt kan medföra förändringar av personalstaterna och sätter i

fråga om delegationens förslag utgör erforderlig grund för detaljutformningen

av specialtruppslagens personalstater. Däremot är förslagen i väsentliga

delar ägnade att utgöra riktlinjer för uppbyggnaden i avvaktan på resultatet

av vissa pågående utredningar m. m. TCO uttalar att det är av största

vikt att förslagen successivt omsätts i beslut.

Delegationens förslag rörande befälet på reservstat möter såvitt

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

avser behovet av tjänster inte någon invändning av chefen för armén, som

emellertid framhåller att vakansläget gör det angeläget att förtidsavgånget

befäl kan användas i krigsorganisationen. Reservstatsinstitutet som sådant

bör därför behållas. Underofficersförbundet anser att reservstatsinstitutet

på ett utmärkt sätt tar tillvara möjligheterna att utnyttja förtidsavgångna

underofficerare i krigsorganisationen. Möjligheterna att erhålla tjänst på

reservstat anses också främja rekryteringen. Frågan om reservstaten för

underofficerare bör därför prövas på nytt.

De förslag som delegationen har lagt fram rörande reservofficerare

har lämnats utan erinran av remissinstanserna. Reservofficersförbundet

erinrar dock om de synpunkter rörande reservofficerarnas utnyttjande

i vissa fall som bataljonschefer, som har förts fram när det gäller

krigsorganisationen.

Beträffande reserv underofficersinstitutionen för remissinstanserna

i vissa fall fram mer långtgående förslag än delegationen.

Chefen för armén finner delegationens förslag i princip lämpliga. Rekryteringen

bör i första hand ske bland förtidsavgånget underbefäl. Överbefälhavaren

biträder delegationens förslag. Försvarets civilförvaltning tillstyrker

utredningens förslag vad gäller såväl syfte som de kategorier vilka bör

ges möjlighet att inträda i reserv. Delegationens förslag rörande premie för

särskild utbildning av vissa reservunderofficersaspiranter tillstyrks i princip.

Slutligen föreslår civilförvaltningen att anställningsstoppet för inträde i

reserv hävs också för förtidsavgångna underofficerare. Underofficersförbundet

hävdar att de uppgifter som avses för reservofficer helt ligger i paritet

med dem som avses för aktiv underofficer. Det är därför naturligt och rationellt

att förtids- och pensionsavgångna underofficerare får möjlighet inträda

i reservofficerskåren. SR finner det tveksamt om föreslaget anstånd med

reformens genomförande är lämpligt. Alla som har erforderlig kompetens

vid avgång ur aktiv tjänst bör få inträda i reserv. Reservunderofficersförbundet

hälsar med tillfredsställelse att reservunderofficersinstitutionen skall

bestå och har inte något att erinra mot rekryteringsgrunderna, även om

kåren får en något heterogen sammansättning. Den föreslagna utbildningspremien

anses mycket blygsam. En allmän översyn och indexreglering av

premiesystemet rekommenderas. Slutligen vitsordar förbundet att tjänsteställningsutredningens

förslag kan komma att påverka utformandet av

reservunderofficersinstitutionen. Det torde dock vara möjligt att finna en

form för omedelbar anställning av de kategorier, som har erforderlig kompetens,

t. ex. förtids- och pensionsavgångna underbefäl. Värnpliktiga Underofficerares

Riksförbund reser inte några invändningar mot föreslagna nedre

och övre åldersgränser för inträde i reserv men förutsätter att dispens skall

kunna ges i vissa fall. I fråga om utbildningspremien lägger förbundet fram

synpunkter liknande dem som förts fram av reservunderofficersförbundet.

Reformen bör genomföras utan att resultatet av tjänsteställningsutred
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

29

ningens arbete avvaktas. Centralförbundet för Befälsutbildning understryker

önskvärdheten av att delegationens förslag snarast genomförs och framhåller

att det föreslagna systemet främjar rekryteringen till den frivilliga befälsutbildningsrörelsen.

Reservofficersförbundet, som också är positivt till

delegationens förslag, anser det vara ett önskemål att den kompletterande

utbildningen för reservunderofficersaspirant ordnas så, att anställning i

reserv kan tillträdas vid en mera exakt angiven tidpunkt, t. ex. vid andra

tjänstgöringsperiodens början. Anställningsstoppet för ur värnpliktsåldern

utträdda fanjunkare bör hävas utan omgång.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

406 745 000 kr. Jag har därvid räknat med ett minskat medelsbehov till

följd av ändringar i krigsmaktens regionala ledningsorganisation (A 1) och

i organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten vid 120 och K 4 (A 4).

Jag har även beaktat vissa av de övriga minskningar under anslaget, som

arméchefen föreslagit (A 15—18 och 25). Vidare har jag beräknat medel för

en tjänst för förman vid krigsskolan (A 7) och ett biträde vid P 1 (A 13), för

ökade kostnader för avlöning till personal i arméns reserver (A 21) samt

för tillsyn och bevakning av byggnader (A 24).

Med hänsyn till att bevakningen vid krigsskolan övertas av Allmänna

bevakningsaktiebolaget kan anslaget vidare minskas med lönen till fyra

vaktmän. Vidare kan 17 biträdestjänster dras in (A 13).

Vid anslagsberäkningen har jag utgått från följande förändringar inom

förvaltningsorganisationen vid arméns lokala myndigheter. Som förstärkning

vid tyg- och intendenturavdelningarna vid försvarsområdesstaber och

förband tillkommer fem förvaltare vid fälttygkåren, avsedda för fo 44 och

fo 47/48 (B 2), 14, 15 (B 8) och 120 samt sex motsvarande tjänster vid

inlenden turkåren att utnyttjas vid 14, 15, 114, 119, SI (B 8) och 120.

Sju arvodestjänster för pensionerad underofficer, två vid vardera 15 och

120 samt övriga vid 14, I 14 och I 19 inrättas, varvid sju tjänster för fanjunkare

vid infanteriförband, en fanjunkare vid signaltrupperna (B 8) och

ett underbefäl vid fo 44 (B 3) dras in. I samband med sammanslagningen

av intendenturavdelningarna vid S 1 och arméns underofficersskola skall

dessutom vid S 1 tillkomma en förrådsmästare i utbyte mot en förrådsman.

Vid arméns underofficersskola skall vidare en arvodestjänst för pensionerad

underofficer och en kontoristtjänst utgå (B 12). Den föreslagna sammanslagningen

av vissa förvaltningsfunktioner vid fo 44 och K 1 medför att —

utöver i det föregående angivna personalförändringar — vid fo 44 en tjänst

för förrådsmästare skall tillkomma medan två arvodestjänster för pensionerad

underofficer, en tjänst för armétekniker och en kontorsbiträdestjänst

kan dras in samt antalet arbetare minskas med fyra. Vid K 1 medför omor
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

ganisationen att en arvodestjänst för pensionerad underofficer kan dras in

(B 13).

Efter förslag i prop. 1966: 109 (SU 89, rskr 204) har fr. o. in. den 1 oktober

1966 inrättats en för krigsmakten gemensam intendenturkår, försvarets

intendenturkår. I kåren ingår f. n. endast officerare. Jag ansåg då propositionen

lämnades att starka skäl talade för att kåren skulle omfatta officerare

och underofficerare. Eftersom konsekvenserna av en sådan samordning inte

då hade utretts i fråga om andra kategorier än de aktiva officerarna förklarade

jag mig då beredd att lägga fram förslag endast rörande den personalkategorin.

Frågan om att inordna övriga kategorier i den gemensamma

kåren avsåg jag ta upp efter ytterligare utredning. Militära tjänstgöringsåldersutredningen

har i november 1966 avlämnat en promemoria om kårtillhörighet

och avgångsålder för underofficerare i intendenturförråds- och kassatjänst

(Stencil Fö 1966: 13). Promemorian har remissbehandlats. Utredningen

föreslår bl. a. att nämnda underofficerare förs samman i försvarets

intendenturkår. Så gott som alla remissinstanser ansluter sig till detta förslag.

Jag tillstyrker förslaget och föreslår att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens

bemyndigande att — sedan förhandlingar med berörda personalorganisationer

slutförts — besluta att krigsmaktens samtliga underofficerare i

intendenturförråds-, sjukvårdsförråds- och kassatjänst skall föras samman i

försvarets intendenturkår.

Jag övergår nu till att behandla 1960 års befälsstatsdelegations förslag

rörande antalet tjänster för befäl vid arméns specialtrupps

1 a g.

Vid 1960 års riksdag fattades beslut om en ny befälsordning vid armén

(prop. 1960: 109, SU 113, rskr 290). Beslutet innebar — förutom ställningstaganden

i fråga om befälskårernas principiella uppbyggnad, rekrytering,

utbildning och organisation — ett preciserat förslag rörande antalet tjänster

vid infanteriet och kavalleriet. I fråga om övriga truppslag förklarade jag

mig då propositionen avgavs sakna underlag för ett ställningstagande rörande

befälsbehovet. Jag avsåg återkomma i ämnet. Sedan erforderliga kompletterande

utredningar nu har verkställts, har befälsstatsdelegationen lagt fram

förslag rörande behovet av befäl m. m. vid arméns specialtruppslag. Förslagen

berör dels befäl på aktiv stat och reservstat, dels officerare och underofficerare

i reserv. Kungl. Maj :t äger besluta i flertalet av de frågor som

berörs i förslagen. Med hänsyn till att dessa innebär en utvidgning av 1960

års befälsordning bör de dock redovisas för riksdagen.

Vid anmälan av prop. 1960: 109 framhöll jag det aktiva befälets och

reservstatsbefälets ökade betydelse för såväl krigs- som fredsorganisationen.

Jag underströk också 1954 års befälsutrednings mening att en vidgad teknisk

orientering och utbildning av de aktiva officerarna måste komma till stånd

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1967

men betonade samtidigt att stridsledarna vid förbanden till sin huvudinriktning

måste vara taktiker med teknisk orientering. De synpunkter som befälsstatsdelegationen

nu har anfört rörande skolningen av arméofficeren till

i första hand chef och ledare i stället för till specialist och medhjälpare står

i god överensstämmelse med den grundsyn som hävdades i samband med

1960 års befälsordningsbeslut och har inte heller gett anledning till erinran

av remissinstanserna.

Befälsstatsdelegationens beräkningar av behovet av yrkesbefäl i krigsorganisationen

bygger på principerna i 1960 års befälsordningsbeslut. De färdigutbildade

aktiva officerarna skall således i princip bestrida lägst befattningar

för bataljonschefer eller ställföreträdare för dessa, de aktiva underofficerarna

skall krigsplaceras främst som kompanichefer eller ställföreträdare

för dessa och underbefälet främst som kvartermästare vid kompani.

Den omvärdering av vissa krigsbefattningar för aktiv underofficer som

förutsattes vid 1960 års riksdagsbeslut bör snarast genomföras och ta sig

uttryck i nya befattningsbenämningar i sammansättningsplaner och mobiliseringstabeller.

Även i fråga om grunderna för beräkningen av behovet av

befäl för fredsutbildningsverksamheten har delegationen i allt väsentligt

följt riktlinjerna i 1960 års befälsordning. Delegationens förslag innebär

alltså ett följdriktigt fullföljande av befälsordningsbeslutet.

Jag har inte något att erinra mot delegationens förslag rörande principerna

för ledningen av utbildningen vid förbanden. Jag räknar således

bl. a. med att chef för krigsförband, om inte särskilda skäl föreligger,

omedelbart under förbandschefen skall leda repetitionsutbildningen vid

krigsförbandet. Till frågan om behovet av en särskild ställföreträdare för

förbandschefen är jag inte beredd att nu ta ställning. Beträffande utbildningsavdelningen

har delegationen framhållit att avdelningen bör få den

ställning som ett renodlat stabsorgan vilken den formellt redan har och

bär således föreslagit att avdelningen inte skall ha några verkställighetsuppgifter.

De instruktörer vilkas huvuduppgift är att medverka i utbildningen

vid bataljonerna föreslås redovisas vid dessa. Jag ansluter mig i princip till

dessa förslag, som synes ägnade att effektivera utnyttjandet av de kvalificerade

instruktörerna inom utbildningsorganisationen.

Delegationen utgår från att förbandssystemet skall vara bestämmande för

utformningen av utbildningsorganisationen och att utbildningsförbanden

redan från början av grundutbildningen skall organiseras så, att den värnpliktige

uppträder och verkar i med krigsförband i det närmaste identiskt

överensstämmande enheter, dvs. i första hand bataljonsförband och motsvarande

enheter. Jag delar denna uppfattning och erinrar om att en av

hörnstenarna i det värnpliktssystem som beslöts av 1966 års riksdag (prop.

1966: 106, L2U 48, rskr 271) var att allsidigt sammansatta förband skulle

kunna organiseras under senare delen av grundutbildningen för att ge

främst det värnpliktiga befälet bättre övning i praktisk truppföring. Stats
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

kontoret har uttryckt farhågor för att ett strikt tillämpande av förbandssystemet

kan komma att öka behovet av utbildningsanordningar och lektionssalar.

Jag räknar med att förbandssystemet tillämpas på sådant sätt att

ökade krav på utbildningsanordningar och lektionssalar inte uppstår under

de första utbildningsskedena samt att möjligheterna till centralisering av

utbildningen tas till vara i den utsträckning som är genomförbar med hänsyn

till att huvudändamålet med grundutbildningen inte äventyras, dvs.

skapandet av soldater och befäl, som är krigsplaceringsbara omedelbart efter

utbildningens slut.

Mot delegationens synpunkter på grunderna för beräkningen av antalet

bataljons- och kompanichefer inom utbildningsorganisationen har jag inte

något att erinra. Jag kan alltså inte ansluta mig till de förslag om utökning

av antalet ställföreträdande kompanichefer som har förts fram av vissa

remissinstanser. Inte heller anser jag att underofficer annat än tillfälligtvis

skall placeras i befattning för ställföreträdande kompanichef. Denna befattning

fordrar enligt 1960 års befälsordningsbeslut formell kompetens för

krigsplacering som bataljonschef. I detta sammanhang finner jag det

väsentligt framhålla att det av mig förordade systemet för grundutbildning

av värnpliktiga ökar möjligheterna att ge yrkesbefälet adekvat övning i

truppföring. Således bör t. ex. chef för utbildningskompani inom utbildningsorganisationens

ram i samband med förbandsutbildning regelmässigt

övas i krigsbefattning för bataljonschef eller ställföreträdare för denne

och chef för utbildningspluton, vare sig han är subalternofficer eller underofficer,

i krigsbefattning för kompanichef eller ställföreträdare för denne.

Statskontoret har framhållit att det totala behovet av yrkesbefäl i fredsorganisationen

visserligen inte påverkas av plutonens storlek men väl av

förhållandet mellan antalet underofficerare och antalet underbefäl. En

ökning av plutonens genomsnittliga storlek skulle medge en besparing av

tjänster för underofficer men motsvaras av en lika stor ökning av tjänster

för underbefäl. De kostnadsbesparingar som härigenom kan göras måste

emellertid enligt min mening ställas i relation till den negativa effekten

dels på krigsorganisationen — tillgången på aktiva kompanichefer och ställföreträdare

för dessa minskar — dels på fredsorganisationen. De typorganisationer

för utbildningsverksamheten vid de olika specialtruppslagen, som

delegationen föreslår, torde nämligen vara en förutsättning för att utbildningen

av det värnpliktiga befälet av olika kategorier skall kunna genomföras

på sätt förutsatts i det nya värnpliktssystemet. Även det aktiva befälets

fortsatta befälsutbildning är på ett avgörande sätt beroende härav.

Jag finner sålunda den av delegationen förordade strukturen av utbildningsorganisationen

vara den mest ändamålsenliga.

Som delegationen framhållit har repetitionsutbildningen ökat i betydelse,

senast som en konsekvens av 1966 års riksdagsbeslut om ett nytt värnpliktssystem.

I enlighet härmed har delegationen föreslagit att en ny

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

33

grupp av instruktörer — här kallade repetitionsutbildningsinstruktörer

— skall tillkomma i utbildningsorganisationen. Delegationen har emellertid

framhållit att den slutliga fixeringen av antalet tjänster för sådana

instruktörer bör anstå till dess tillräckliga erfarenheter har vunnits av det

nya repetitionsutbildningssystemet. För egen del är jag inte heller beredd

att ta ställning till delegationens förslag rörande ifrågavarande instruktörer

förrän nyssnämnda erfarenheter föreligger.

Av föregående framställning torde framgå att enligt min uppfattning de

riktlinjer som befälsstatsdelegationen angett t. v. bör följas vid utformningen

av utbildningsorganisationen vid specialtruppslagens förband. Även de

förslag till typorganisation för de skilda specialtrnppslagen som delegationen

bar lagt fram bör följas. Däremot är jag med hänsyn till rådande ovisshet

om försvarsorganisationens utveckling och omfattning på längre sikt inte

beredd att nu ta ställning till delegationens förslag rörande totala antalet

tjänster inom specialtrnppslagen.

1960 års befälsordningsbeslut innebar att reservstatsinstitutet behölls i

syfte att underlätta genomförandet av organisationsförändringar. Behov att

anställa officerare och underofficerare på reservstat vid infanteriet och

kavalleriet ansågs vid tillfället ifråga inte föreligga från krigsorganisatorisk

synpunkt. Ytterligare underlag för att bedöma behovet av befäl på reservstat

förutsattes skola erhållas sedan befälsstatsdelegationen slutfört sitt

arbete. Delegationen har funnit att — under förutsättning att delegationens

förslag avseende tjänster för aktiv personal genomförs — behov av officerare

på reservstat vid specialtrnppslagen finns endast vid artilleriet och

luftvärnet till ett förhållandevis begränsat antal och att reservstaten för

underofficerare kan avvecklas. Jag delar delegationens uppfattning att

behov av underofficerare på reservstat inte finns. Tjänst för underofficer

på reservstat bör därför inte få återbesättas. Med hänsyn till rådande vakansläge

och dess konsekvenser för tillgången på kvalificerad aktiv officerspersonal

av normkvalitet i krigsorganisationen finner jag däremot att

någon förändring av antalet tjänster för officerare på reservstat f. n. ej

bör ske.

En ny ordning beträffande reservofficersinstitutionen vid armén fastställdes

år 1960 som en del av den nya befälsordningen. Samtidigt fastställdes

antalet reservofficerare vid infanteriet och kavalleriet. Befälsstatsdelegationen

har, som framgått, nu framlagt förslag rörande det totala antalet

reservofficerare vid specialtrnppslagen och även angett erforderliga årliga

rekryteringstal. Jag finner delegationens förslag lämpliga och anser att den

fortsatta rekryteringen av reservofficerare vid specialtrnppslagen bör ske

med de i delegationens förslag angivna behovstalen som grund.

Till frågan om reservunderofficersinstitutionen togs inte ställning vid

1960 års befälsordningsbeslut. I avvaktan på ett slutligt ställningstagande

3—9283 67

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

har endast pensionsavgångna underofficerare och underbefäl tagits in som

reservunderofficerare. Befälsstatsdelegationen föreslår att reservunderofficerare

skall finnas vid samtliga truppslag. Om underbefälskadrarna vore

fyllda skulle enligt delegationen antalet aktiva underbefäl vara tillräckligt

för att till erforderligt antal rekrytera krigsbefattningar för kompanikvartermästare.

Vakanserna är emellertid så stora att det inte är möjligt att fylla

dem på ett fåtal år även om förhållandena på arbetsmarknaden ändras.

Behov finns alltså även av reservunderofficerare. Vid anmälan av prop.

1960: 109 framhöll jag att som villkor för reservanställning av äldre värnpliktigt

befäl i varje fall borde gälla, att vederbörande hade undergått

utbildning av samma omfattning, som avsågs för den grundrekryterade

personalen. Jag finner att delegationens förslag rörande anställning som

reservunderofficerare av värnpliktiga underofficerare och värnpliktigt underbefäl

som har gått genom kvartermästarutbildning uppfyller detta villkor

och ställer mig med hänsyn till de stora vakanserna bland det aktiva underbefälet

i princip positiv till förslaget att ifrågavarande grupper skall beredas

tillfälle att inträda i en särskild reserv, vars huvuduppgift skall vara

att tillgodose behovet av kvartermästare vid kompani. Jag biträder även

delegationens förslag att förtidsavgånget aktivt underbefäl skall ges tillfälle

inträda i reserv för underofficerare, i förekommande fall med den

av delegationen angivna kompletterande utbildningen som förutsättning.

Däremot bör varken pensions- eller förtidsavgångna underofficerare, som

enligt befälsordningsbeslutet skall krigsplaceras som kompanichefer eller

ställföreträdare för dessa, tillhöra denna reserv. Reservtillhörighet för nu

nämnd grupp bör övervägas i anslutning till förutsatt reform av tjänsteställningssystemet.

I likhet med delegationen finner jag vidare att även frågan

om de närmare villkoren för det förtidsavgångna underbefälets och det

berörda värnpliktiga befälets inträde i reserv m. m. bör prövas i anslutning

till de förslag som tjänsteställningsutredningen kan komma att lägga fram.

Härvid bör även beaktas de förslag i ämnet som kan komma att läggas

fram av 1966 års värnpliktskommitté. Behov av sådan prövning finns emellertid

inte för de värnpliktiga underofficerare som har uppnått värnpliktsålderns

övre gräns, eftersom jag inte räknar med att dessa efter inträdet i

reserv skall åläggas tjänstgöringsskyldighet i fred. Jag avser därför föreslå

Kungl. Maj :t att häva gällande förbud för anställning i reserv såvitt avser

sådana värnpliktsavgångna fanjunkare och styckjunkare som har kompetens

för krigsplacering som kompanikvartermästare. Billighetsskäl talar

vidare för att även sådana f. d. värnpliktiga fanjunkare och styckjunkare,

som under tiden för rådande anställningsstopp har hunnit träda ut ur värnpliktsåldern,

ges möjlighet träda in i reserv. Hävandet av anställningsstoppet

för berörda grupper får inte några andra ekonomiska konsekvenser än att

personalen blir berättigad till ekiperingshjälp.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967 35

Under åberopande av vad jag har anfört i det föregående hemställer jag,

att Kungl. Maj :t

a) föreslår riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t att i försvarets

intendenturkår föra samman vissa underofficerare i

enlighet med vad jag förordat i det föregående,

b) föreslår riksdagen att till Armén: Avlöningar till akliv

personal m. fl. för budgetåret 1967/68 under fjärde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 406 745 000 kr.,

c) bereder riksdagen tillfälle att yttra sig med anledning av

vad som har förordats om befälsordning vid arméns specialtruppslag''.

Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

1965/66 Utgift 95 271 563

1966/67 Anslag 87 000 000

1967/68 Förslag 104 000 000

is:

Från anslaget bekostas penningbidrag, premier, utryckningsbidrag, särskilda

ersättningar för vissa slag av tjänstgöring och inkvarteringsersättningar

till värnpliktiga vid armén, allt enligt bestämmelser i värnpliktsavlöningskungörelsen

den 12 september 1958 (nr 485).

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 29) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar m. in. till värnpliktiga

för budgetåret 1967/68 beräkna ett förslagsanslag av 106,9 milj. kr.

Chefen för armén

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp 87 milj. kr. Antalet tjänstgöringsdagar

beräknas minska i förhållande till budgetåret 1966/67 med

407 000. Nedgången, som är tillfällig, beror främst på ändrade in- och utryckningstider

för värnpliktiga till grundutbildning.

Departementschefen

Med hänsyn till vad jag i det föregående anfört rörande repetitionsutbildningens

omfattning och förbättrade värnpliktsförmåner har jag beräknat

anslaget till 104 milj. kr. Jag har därvid för arméns del räknat med omkring

11 500 000 tjänstgöringsdagar för grundutbildning och omkring 800 000

tjänstgöringsdagar för repetitionsutbildning. I dagantalet för grundutbildning

ingår också tjänstgöringsdagar för vapenfria tjänstepliktiga.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

att till Armén: Avlöningar in. m. till värnpliktiga för budgetåret

1967/68 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 104 000 000 kr.

Armén: Sjukvård m. in.

1965/66 Utgift 6 883 585

1966/67 Anslag 10 100 000

1967/68 Förslag 9 700 000

Från anslaget bestrids kostnader för sjukvård, begravningshjälp, skyddsympning

m. m. vid arméns förband och utbildningsanstalter i den mån

kostnaderna inte skall bestridas från annat anslag. Vidare bestrids från

anslaget kostnader för löneförmåner till tjänsteläkare inom förbandssjukvården

samt vissa kostnader i samband med förbands- och tjänsteläkarkurser.

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 30) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Sjukvård in. in. beräkna

ett förslagsanslag av 10 750 000 kr.

Försvarets sjukvårdsstyrelse

Anslaget bör föras upp med 11 300 000 (+ 1 200 000) kr. enligt följande.

1. Höjda avgifter för vård på utomlänslasarett medför en kostnadsökning

av 150 000 kr.

2. Lägre antal tjänstgöringsdagar minskar medelsbehovet med 165 000 kr.

3. Sjukvårdsstyrelsen föreslår ånyo att en obligatorisk tjänstduglighetskontroll

av aktiv militär personal införs. Kostnaderna beräknas för nästa

budgetår till 150 000 kr., innebärande en ökning med 50 000 kr. i jämförelse

med de av sjukvårdsstyrelsen beräknade kostnaderna för sådan kontroll

under innevarande budgetår.

4. På grund av ökad läkemedelsförbrukning och övergång till modernare

och dyrare läkemedel bör anslaget räknas upp med 150 000 kr.

5. Belastningen, ökad ympningsverksamhet m. m. motiverar en uppräkning

av anslaget med 1 015 000 kr.

D e partem en t s chef en

Jag föreslår att anslaget med hänsyn till belastning, minskad repetitionsutbildning

m. m. tas upp med 9 700 000 (—400 000) kr. Jag har härvid

inte beräknat några medel för tjänstduglighetskontroll. Jag hemställer, att

Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

att till Armén: Sjukvård m. in. för budgetåret 1967/68 under

fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 9 700 000 kr.

Armén: Mathållning

1965/66 Utgift 65 989 747

1966/67 Anslag 56 000 000

1967/68 Förslag 57 500 000

Från anslaget betalas kostnader för dels livsmedel till arméns förband och

utbildningsanstalter för utspisning på förläggningsorten och under övningar,

dels kvartersförplägnad, portionsgoltgörelse och portionsersättning till personal

ur armén, dels lagerhållning och transport av livsmedel in. in.

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 34) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Mathållning för budgetåret

1967/68 beräkna ett förslagsanslag av 57,5 milj. kr.

Försvarets intendenturverk

Anslaget bör föras upp med 71 400 000 (-)- 15 400 000) kr. Minskat antal

portionsdagar medför en kostnadsminskning med 1 800 000 kr. För kostförbättring

(50 öre/portion) och lagerökning föreslås en höjning av anslaget

med (6 100 000 + 4 000 000) 10 100 000 kr. Vidare bör anslaget med hänsyn

till prisförändringar och beräknad belastning budgetåret 1966/67 räknas

upp med (1 400 000 -j- 5 700 000) 7 100 000 kr.

Kostnaderna för kostförbättring kan enligt chefens för armén uppfattning

inte rymmas i kostnadsramen för budgetåret 1967/68.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med 57,5 milj. kr. Jag har därvid med beaktande

av den minskade repetitionsutbildningen räknat med omkring 12 300 000

portionsdagar under budgetåret. Inga medel har avsetts för kostförbättring

eller lagerökning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Armén: Mathållning för budgetåret 1967/68 under

fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 57 500 000 kr.

Armén: Övningar m. in.

1965/66 Utgift 52 692 671 Reservation 5 068 646

1966/67 Anslag 62 000 000

1967/68 Förslag 62 000 000

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

från anslaget bestrids i huvudsak kostnader som direkt kan hänföras till

utbildnings- och övningsverksamheten, dock ej kostnader för krigsmateriel,

ammunition, beklädnad, mathållning, sjukvård och förläggning i kasern

samt ej heller administrativa omkostnader eller sådana avlöningskostnader

som bestrids från annat anslag.

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 35) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Övningar m. m. för

budgetåret 1967/68 beräkna ett reservationsanslag av 58 500 000 kr.

Försvarets intendenturverk

Anslaget bör föras upp med 74 200 000 (+ 12 200 000) kr. Av ökningen

avser 2 995 000 kr. förändringar beträffande verksamheten m. m.

och 9 205 000 kr. pris- och löneökningar.

1. Det nya systemet för värnpliktsutbildning medför ökade kostnader för

övningsverksamhet (3 600 000 kr.).

2. En arméstridskurs avses anordnas hösten 1967. Kostnaderna härför

beräknas till 600 000 kr. För en förberedande fältövning har under innevarande

budgetår tagits upp 100 000 kr. Ytterligare behövs alltså 500 000 kr.

3. Under innevarande budgetår genomförs en stor stabstjänstövning.

Någon motsvarande övning är inte planerad för nästa budgetår (— 300 000

kr.).

4. Minskad kursverksamhet medför en kostnadsminskning om 350 000 kr.

5. Ombyggnad av motorerna till propellerdrivna målflygplan pågår. Nästa

budgetår återstår endast två motorer att modifiera och kostnaderna för

ombyggnad minskar därför med 750 000 kr. På grund av modifieringen

beräknas reparations- och översynskostnaderna minska med 375 000 kr.

Sammanlagt minskar medelsbehovet med (750 000 -j- 375 000) 1 125 000 kr.

6. Genom överföring till föreslaget anslag Militärområdesstaber: Övningar

in. m. kan anslaget minskas med 500 000 kr.

7. För att en sänkning av utbildningsstandarden skall kunna undvikas bör

anslaget ökas med 1 200 000 kr.

8. Bidrag till filmarkiv upphör (— 30 000 kr.).

9. Prisökningar enligt försvarsindex (+ 6 505 000 kr.).

10. Ökade traktamenten,övertids- och förbandsövningstillägg (+2 700 000

kr.).

Departementschefen

Den förutsatta utgiftsramen för försvaret medför bl. a. att repetitionsutbildningen

måste begränsas under nästa budgetår. Jag räknar med knappt

hälften av tidigare planerat antal tjänstgöringsdagar för repetitionsutbildning

vid armén. Chefen för armén har med anledning härav föreslagit att

anslaget skall föras upp med 62,2 milj. kr. ökningen i förhållande till det i

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

prop. 1967: 1 (bil. 6) beräknade beloppet anses vara nödvändig för alt den

reducerade repetitionsutbildningen skall kunna bedrivas utan att utbildningsmålen

sänks. Jag beräknar anslaget för nästa budgetår till 62 milj. kr.,

vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär oförändrat belopp.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Armén: Övningar in. m. för budgetåret 1967/68 under

fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 62 000 000

kr.

Armén: Förhyrning av motorfordon in. in.

1965/66 Utgift 9 075 617

1966/67 Anslag 9 300 000

1967/68 Förslag 4 400 000

Från anslaget bestrids kostnader för förhyrning av motorfordon och därmed

sammanhängande reparations- och transportkostnader ävensom kostnader

för anlitande av kronans egna, förrådsställda fordon.

T prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 35) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Förhyrning av motorfordon

in. in. för budgetåret 1967/68 beräkna ett förslagsanslag av 3 600 000

kr.

A rméförvaltningen

Anslaget bör föras upp med 9,5 (+ 0,2) milj. kr.

Departementschefen

Den avsedda omfattningen av repetitionsutbildningen under nästa budgetår

innebär att anslaget kan minskas. Chefen för armén uppskattar antalet

förhyrningsdagar för motorfordon till 62 200, vilket är 67 800 mindre än

det antal som ligger till grund för beräkningen av anslaget för innevarande

budgetår. Med en dagskostnad av 62 kr. beräknas kostnaderna för

förhyrning till (62X62 200) i runt tal 3 850 000 kr. Arméförvaltningen

beräknar att reparationer, transporter m. m. skall kosta ca 550 000 kr. Jag

godtar dessa beräkningar. Anslaget bör alltså föras upp med (3 850 000 +

550 000) 4 400 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Armén: Förhyrning av motorfordon m. in. för budgetåret

1967/68 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 4 400 000 kr.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1967

Armén: Beklädnad m. m.

1965/66 Utgift 63 491 160 Reservation 26 099 411

1966/67 Anslag 59 000 000

1967/68 Förslag 58 000 000

Från anslaget bestrids kostnader för anskaffning och underhåll av beklädnadsmateriel

in. in. samt för förrådshållning och försök m. in. avseende till

anslaget hänförlig materiel.

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 35) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Beklädnad m. in. för

budgetåret 1967/68 beräkna ett reservationsanslag av 58 000 000 kr.

År 1962 antogs riktlinjer för att täcka brister i och komplettera krigsutrustningen

av beklädnadsmateriel m. in. under budgetåren 1962/63—1968/

69 (prop. 1962: 1 bil. 6). Enligt dessa riktlinjer skall under tidsperioden ske

anskaffningar till ett värde av 130 milj. kr. i prisläget maj 1961. Anskaffningarna

skall inriktas på moderna stridsuniformer med tillbehör för samtliga

fält- och lokalförsvarsförband, förbättrad vinterutrustning och ytterbeklädnad,

nya regnskydd, ny persedelpåse, viss tältutrustning samt materialier

för reparationstjänsten.

Reservationsbehållningen vid utgången av budgetåret 1965/66 var med

undantag av 1,5 milj. kr. bunden genom utlagda beställningar.

Försvarets intenclenturverk

Anslaget bör föras upp med 74 328 000 (-f 15 328 000) kr.

1. Dagskostnaderna för beklädnadsmateriel beräknas till genomsnittligt

2,74 kr. (prisläge april 1965). Då emellertid viss äldre materiel alltjämt

torde utnyttjas under utbildningstiden räknar intendenturverket med att

i likhet med föregående år minska dagskostnaden med 8 öre. Dagskostnaden

beräknas sålunda till 2,66 kr. Antalet tjänstgöringsdagar som bör läggas till

grund för löpande anskaffning och underhåll av beklädnadsmateriel uppgår

för budgetåret 1967/68 till 13 879 000 (—341 000). Inkomster för utlåning

av beklädnad till furirer in. fl. beräknas inflyta med 90 öre under 608 200

tjänstgöringsdagar. Medelsbehovet för den löpande verksamheten under budgetåret

1967/68 beräknas till (13 879 000X2,66 — 608 200X0,90) 36 370 760

kr. Jämfört med budgetåret 1966/67 innebär detta en minskning med

(37 333 800 — 36 370 760) avrundat 963 000 kr.

2. För anskaffning av bottiner och pyjamas till personal som fullgör

grundutbildning har chefen för armén inom lämnad delram för anslaget

avsett 400 000 kr. Detta innebär en ökning med 100 000 kr.

3. Kostnaden för engångsökning av persedelstocken på grund av den

ökade frekvensen krigsförbandsövningar och särskilda övningar har av

intendenturverket beräknats till avrundat 20,8 milj. kr. varav för nästa bild
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj ds proposition nr 110 år 1967

getåi tas upp 15 milj. kr. Därvid har räknats med att permissionsuniform

endast skall tilldelas sådana värnpliktiga som genomför krigsförbandsövningar

under längre tid än huvuddelen av de värnpliktiga.

4. För att slutföra den under budgetåret 1966/67 påbörjade standardhöjningen

(vindrock och uniform m/59 för nuvarande repetitionsutbildningsstyrka)

behövs ytterligare 12,4 milj. kr. Kostnaden bör uppdelas på fyra

år och 3,1 milj. kr. således beräknas för budgetåret 1967/68. Med hänsyn

tdl chefens för armén delram för anslaget kan emellertid endast 1 263 000

kr. tas upp för ändamålet. Jämfört med budgetåret 1966/67 innebär detta

en minskning med 737 000 kr.

5. För bristtäckning och komplettering av krigsutrustningen beräknas

20,7 milj. kr. enligt chefens för armén plan. Detta är 0,4 milj. kr. mer än

budgetåret 1966/67.

6. Prisförändringar medför ett ökat medelsbehov av 1 528 000 kr.

Försvarets intendenturverk hemställer vidare att även under budgetåret

1967/68, utöver anslaget, få lägga ut beställningar inom en kostnadsram

av 18 milj. kr. för att täcka brister i och komplettera krigsutrustningen av

beklädnadsmateriel in. m. Betalningsutfall för detta bemyndigande förutsätts

inlräffa budgetåret 1969/70. I likhet med föregående år hemställer

intendenturverket slutligen att under budgetåret 1967/68 likaledes utöver

anslaget få lägga ut beställningar av materiel för den löpande verksamheten

inom en kostnadsram av 20 milj. kr. med betalningsutfall under budgetåret

1969/70. För budgetåret 1966/67 lämnades ett bemyndigande om 10 milj. kr.

vilket intendenturverket anser vara otillräckligt.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med 58 000 000 (— 1 000 000) kr. Jag har härvid

räknat med en nedskärning av repetitionsutbildningsverksamheten budgetåret

1967/68 med något mer än hälften och en i samband härmed t. v.

förlängd period för övergång till det nya repetitionsutbildningssystemet.

Oförändrat 20 300 000 kr. bör avses för bristtäckning av beklädnadsmateriel

för krigsbruk. Dessa medel går i huvudsak åt för att täcka betalningsutfall

för tidigare lämnade bemyndiganden.

Intendenturverket hemställer att under nästa budgetår utöver anslaget

få lägga ut beställningar av materiel för bristtäckning inom krigsorganisationen

till ett belopp av 18 milj. kr. Jag kan inte tillstyrka att bemyndigandet

tas upp till mer än 10 milj. kr. Kungl. Maj :t bör äga besluta för vilka

anskaffningar inom ramen för de år 1962 antagna riktlinjerna bemyndigandet

skall utnyttjas.

Intendenturverket föreslår slutligen ett bemyndigande för nästa budgetår

om 20 milj. kr. för beställning av beklädnadsmateriel för fredsbruk. Jag

anser mig inte kunna tillstyrka bemyndigande för nästa budgetår till högre

belopp än 10 milj. kr. Liksom i fråga om materiel för krigsorganisationen

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

bör Kungl. Maj :t äga besluta för vilka anskaffningar bemyndigandet skall

utnyttjas.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att

a) till Armén: Beklädnad in. in. för budgetåret 1967/68 under

fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 58 000 000

kr.,

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att utöver anslaget

beställningar av beklädnadsmateriel för krigsorganisationen

får läggas ut inom en kostnadsram av 10 000 000 kr.,

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att utöver anslaget

beställningar av beklädnadsmateriel för fredsbruk får läggas

ut inom en kostnadsram av 10 000 000 kr.

Anskaffning av tygmateriel m. in.

‘1965/66 Utgift 556 807 851 Reservation 66 752 447

1966/67 Anslag 534 163 000

1967/68 Förslag 562 676 000

1 Avser anslaget Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m.

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 43) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Anskaffning av tygmateriel

in. m. för budgetåret 1967/68 beräkna ett reservationsanslag av 561 676 000

kr.

För budgetutvecklingen t. o. m. den 30 juni 1966 under detta anslag har

redogjorts i prop. 1966: 1 (bil. 6). Framställningen i det följande belyser

den hittillsvarande utvecklingen under den period som nu gällande försvarsbeslut

omfattar.

Den 30 juni 1963 utgjorde bemyndigandeskulden under anslaget

878 360 000 kr. För budgetåren 1963/64—1965/66 har riksdagen medgett,

att beställningar av tygmateriel m. m. får läggas ut inom en kostnadsram

av 1 476,2 milj. kr., vari har räknats in ett beställningsbemyndigande om

l, 2 milj. kr., som har förts över från anslaget Vissa materielanskaffningar

m. m. För att bestrida kostnaderna för ifrågavarande beställningar har un
der

budgetåren 1963/64—1965/66 anvisats sammanlagt 1 407,2 milj. kr.

I sistnämnda belopp har räknats in dels 1,2 milj. kr. som har förts över

från anslaget Vissa materielanskaffningar m. in., dels belopp om sammanlagt

96,7 milj. kr., som under budgetåren 1963/66 har förts över från anslaget

Reglering av prisstegringar. Den 30 juni 1966 var alltså beställningsbemyndiganden

till ett belopp av (878 360 000 + 1 476 200 000

1 407 200 000) 947 360 000 kr. inte täckta av betalningsmedel.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

För innevarande budgetår har riksdagen lämnat beställningsbemyndiganden

till ett belopp av 485 000 000 kr. medan 534 163 000 kr. har anvisats i

betalningsmedel under anslaget. Den beslutade konjunkturanpassningen i

form av investeringsbegränsning under innevarande budgetår (prop. 1966:

1 bil. 6, SU 4, rskr 4) medför att av beloppen får utnyttjas 374 400 000 resp.

461 163 000 kr. För prisreglering har under budgetåret 1966/67 hittills

förts över 29,2 milj. kr. Den 30 juni 1967 kommer alltså enligt hittills meddelade

beslut hemyndiganden om sammanlagt (947 360 000 + 485 000 000

■—534 163 000 — 29 200 000) 868 997 000 kr. att sakna täckning av betalningsmedel.

Arméförvaltningen

Anslaget bör föras upp med 657 875 000 (-(- 123 712 000) kr. Av ökningen

hänför sig 39,2 milj. kr. till ökade kostnader enligt försvarsindex, som utvisar

höjning i prisläget april 1966 med 7,2 % i förhållande till prisläget maj

1965. För nästa budgetår bör inhämtas ett beställningsbemyndigande om

715 milj. kr. Anslag och bemyndigandebelopp har inrymts i den s. k. planeringsnivån

(”3 600”).

Om medelsanvisningen under anslaget för nästa budgetår kommer att

motsvara det enligt prop. 1967: 1 (bil. 6) beräknade beloppet och planeringen

för tiden därefter sker med utgångspunkt i ett i fasta priser oförändrat

anslag bör inhämtas ett beställningsbemyndigande om 481 milj. kr.

Det föreslagna bemyndigandet avses i huvudsak utnyttjas enligt följande

plan. (I sammanställningen anges som jämförelse motsvarande delposter i

plan för disposition av det bemyndigandebelopp om 715 milj. kr. som

arméförvaltningen ursprungligen har föreslagit. Angivna belopp i milj. kr.)

A. Komplettering och förnyelse av tygmateriel in. m

1. Vapenmateriel m. in..............................

2. Fordonsmateriel ni. in...........................

3. Fältarbetsmateriel in. in...........................

4. Elektromateriel ......................................

5. Materiel för reparationstjänst in. m.........

6. Utbildningsmateriel ................................

7. Ammunition för krig .............................

312,0 640,0

B. Övningsammunition ................................................ 40,0 50 0

C. Forskning, försök och utveckling .............................. 40,0 40,0

D- övrigt .................................................................. 8,0 7,6

E. Bemyndiganden för att täcka betalningsmedel om 23,0 +

2,5 milj. kr. från anslaget Reglering av prisstegringar för

vilka inte tidigare lämnats bemyndiganden .................. 25,5 23,0

Plan 481

Plan 715

85,0

127,5

68,0

115,9

20,0

52,1

35,0

43,9

2,0

5,7

7,0

9,6

95,0

285,3

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

F. Bemyndiganden för att täcka väntade ytterligare betalningsmedel

från anslaget Reglering av prisstegringar

under budgetåret 1966/67 .......................................

55,5 65,0

481,0 825,6

G. Bemyndiganden för 1966/67 som står till Kungl. Maj:ts

disposition och förutsätts få disponeras 1967/68 .........

— —110,6

481,0 715,0

Beträffande delposterna i planen för disposition av ett bemyndigande om

481 milj. kr. kan följande nämnas.

A 1. Bemyndigandet avses i huvudsak för anskaffning av lätta bärbara

luftvärnsrobotar, modifiering av kanonluftvärnet och fortsatt anskaffning

av pansarvärnskanoner.

2. Av bemyndigandet avses ca 10 milj. kr. för ytterligare ökning av

prestanda för stridsfordon, ca 17 milj. kr. för anskaffning av standardbilar

och bussar samt ca 9 milj. kr. för anskaffning av traktortransport - kärror. Resterande del av bemyndigandet behövs för bl. a. släpfordon,

hjultraktorer, dragbilar för stridsvagnstransportvagnar, reservdelar och

komplettering av utrustning till fordon.

3. Av bemyndigandet avses ca 5 milj. kr. för anskaffning av bogserbåtar

för bromaterielförband, 5 milj. kr. för tunga bandschaktare-bandlastare

och ca 4 milj. kr. för maskeringsnät. Omkring 6 milj. kr. avses för bl. a.

anskaffning av verktyg, arbetsmaskiner och reservdelar samt markutrustning

för arméflyget.

4. Av bemyndigandet avses ca 6 milj. kr. för anskaffning av telefonapparater,

ca 8 milj. kr. för bilburna sambandsmaterielsatser för fältförbandens

staber och ca 6 milj. kr. för kompletterande materiel till bärbara

radiostationer. Resterande del av bemyndigandet avses för bl. a. komplettering

och modifiering av elektronisk utrustning.

7. Huvuddelen av bemyndigandet är avsett för anskaffning av ammunition

till automatkarbiner, stridsvagnar, pansarbandvagnar och pansarvärnspjäser.

B. Bemyndigandet avses för beställning av ett års förbrukning av utbildningsammunition.

C. Bemyndigandet avses för utveckling av objekt som är planerade att

beställas senare budgetår och för anskaffning av viss försöksmateriel. Beloppet

är oförändrat i förhållande till innevarande budgetår. Bemyndigandet

avses för bl. a. artilleri- och luftvärnsmateriel, stridsfordon och terrängbilar.

D. Bemyndigandet avser kostnader för bl. a. frakter, resor, materielbeskrivningar

och representation.

Departementschefen

Inom den föreslagna utgiftsramen för det militära försvaret bör anslaget

föras upp med 562 676 000 kr. För att hittills outnyttjade belopp under ka
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

pitalbudgetanslag för investeringar inom armén och för vissa gemensamma

ändamål skall kunna tas i anspråk inom utgiftsramen får härav utnyttjas

508 680 000 kr. under nästa budgetår.

För planering av anskaffning under budgetåren 1967/68—1973/74 bör

godkännas ramar för anslag och medelsförbrukning i enlighet med följande

sammanställning (prisläge maj 1966).

Budgetår (belopp i milj.

kr.)

Sum-

67/68

68/69

69/70

70/71

71/72

72/73

73/74

ma

Anslag (årskvoter) ............

562,7

515

460

460

460

460

460

3 377,7

Förbrukning av outnyttjade me-

del på kapitalbudgeten......

— 54,0

— 55

—

—

—

—

—

-109,0

Medelsförbrukning under ansla-

get ........................

508,7

460

460

460

460

460

460

3 268,7

För budgetåret 1967/68 tillkommer medel som kan bli tillgängliga för

förbrukning under anslaget genom överföring av materielanskaffning från

innevarande till nästa budgetår.

Arméförvaltningen föreslår för nästa budgetår ett beställningsbemyndigande

om 481 milj. kr. Jag tillstyrker ett bemyndigande om 370 milj. kr.

och räknar därvid med att detta bemyndigande och bemyndigandebelopp för

innevarande budgetår som står till Kungl. Maj :ts disposition skall utnyttjas

för anskaffning under nästa budgetår av bl. a. lätta luftvärnsrobotar, ytterligare

pansarvärnskanoner samt standardfordon. Det bör liksom tidigare ankomma

på Kungl. Maj :t att ta ställning till vilka anskaffningar som bör ske

inom ramen för det bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna. I

avvaktan på ställningstagande av försvarsutredningen bör iakttas stor försiktighet

innan man beslutar om anskaffning av ny organisations- eller

effektbestämmande materiel.

Beträffande materielanskaffning enligt tvåstegsförfarande torde få hänvisas

till en promemoria som kommer att överlämnas till riksdagens vederbörande

utskott.

Vid bifall till mina förslag kommer den 30 juni 1968 beställningsbemyndiganden

till ett belopp av (868 997 000 + 370 000 000 — 562 676 000)

676 321 000 kr. att sakna täckning av betalningsmedel.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) för ^planering av anskaffning av tygmateriel m. m. godkänna

de av mig föreslagna ramarna för anslag och medelsförbrukning

under budgetåren 1967/68—1973/74,

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att beställningar av

tygmateriel m. m. får läggas ut inom en kostnadsram av

370 000 000 kr.,

c) till Anskaffning av tygmateriel m. m. för budgetåret

1967/68 under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 562 676 000 kr.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

Underhåll av tygmateriel in. m.

11965/66 Utgift 100 666 087 Reservation 39 794 954

1966/67 Anslag 106 900 000

1967/68 Förslag 105 100 000

1 Avser anslaget Armén: Underhåll av tygmateriel m. m.

Från anslaget bestrids kostnader för underhåll och vård av tygmateriel

in. m. Verksamheten under anslaget omfattar centralt bedriven förråds- och

verkstadsverksamhet samt reparationer m. m. av materiel som används vid

utbildningen.

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 43 ) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Underhåll av tygmateriel m. in.

för budgetåret 1967/68 beräkna ett reservationsanslag av 108 900 000 kr.

Arm éförvaltningen

Anslaget bär föras upp med 130,1 (+ 23,2) milj. kr.

Om medelsanvisningen under anslaget för nästa budgetår kommer att

motsvara det enligt prop. 1967: 1 (bil. 6) beräknade beloppet bör en plan

för disposition av anslaget ta upp följande delposter. (I sammanställningen

anges som jämförelse motsvarande delposter i planen för innevarande budgetår.

Angivna belopp i milj. kr.)

Anvisat Förslag

1966/67 1967/68

1. Modifieringar, omfattande renoveringar m. m................ 8,6 14,4

2. Reservdelsanskaffning m. m........................................ 8,7 11,4

3. Rationalisering av förrådstjänsten .............................. 3,1 2,4

4. Rationalisering av verkstadstjänsten ........................... 2,6 1,4

5. Övrig verksamhet vid centrala förråd och verkstäder ... 5,5 6,2

6. Verksamhet vid militärområdenas tygförvaltningar ......... 6,0 6,1

7. Drift och reparationer vid tygstationer och ammunitions
förråd

.................................................................. 6,7

8. Reparation av standardfordon .................................... 13,3 13,0

9. Reparation av stridsfordon ....................................... 11,8 12,0

10. Reparation av annan materiel .................................... 40,6 36,0

11. Gemensamma kostnader för reparationsverksamheten ... — 6,0

106,9 108,9

Departementschefen

Pris- och lönestegringar samt övergången till ett nytt system för värnpliktsutbildning

medför kostnadsökningar under anslaget. Pågående rationaliseringsverksamhet

är ägnad att leda till högre effektivitet och, åtminstone

på sikt, lägre kostnader.

Reduceringen av repetitionsutbildningen under nästa budgetår inverkar

på medelsbehovet under anslaget såväl för budgetåret 1967/68 som därpå

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

följande budgetår. Chefen för armén och arméförvaltningen anser att anslaget

med anledning härav kan minskas med 3,8 milj. kr. i förhållande till

det enligt prop. 1967: 1 beräknade beloppet. Med hänsyn härtill och till

den beräknade utgiftsramen föreslår jag att anslaget förs upp med 105,1

milj. kr. Härav avses 0,7 milj. kr. för anskaffning av vapenkistor till mobiliseringsförråd.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Underhåll av tggmateriel m. m. för budgetåret

1967/68 under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 105 100 000 kr.

Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 52) har Kungl. Maj :t föreslagit att förslagsanslagen

Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl., Marinen: Avlöningar till

personal på reservstat, Marinen: Avlöningar till personal i marinens reserver

och Marinen: Avlöningar till viss arbetarpersonal, vilka för budgetåret

1966/67 förts upp med 132 500 000, 140 000, 5 000 000 resp. 15 100 000 kr.,

för nästa budgetår förs samman till ett gemensamt anslag, kallat Marinen

: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Kungl. Maj :t föreslog riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar till

aktiv personal m. fl. för budgetåret 1967/68 beräkna ett förslagsanslag av

162 900 000 kr.

1965/66 Utgift 163 471 692

1966/67 Anslag 152 740 000

1967/68 Förslag 156 200 000

Beräknad ändring 1967/68

Militär personal

1966/67

Mynd.

Dep.ch.

officerare ..............................

657

— 13

— 20

underofficerare .....................

1 405

+ 1

— 2

underbefäl m. fl......................

2 557

— 4

personal i arvodestjänst .........

59

+ 1

Civilmilitär personal ..................

254

—

—

Civil personal

handläggande personal ............

106

—

_

Övriga .................................

2 246

+ 12

— 5

7 284

+ 1

— 31

Anslag

Avlöningar till tjänstemän in. fl. ...

154 085 000

+ 14 215 000

+

3 835 000

Arvoden och särskilda ersättningar

800 000

+ 100 000

+

80 000

154 885 000

+ 14 315 000

+

3 915 000

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungi. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

Särskilda uppbördsmedel

a) Avlöningar till viss personal i

verkstadsdrift ..................... -—500 000 — 125 000 — 200 000

b) Ersättning för avlöningskostna
der

på statens isbrytarfartyg ... —1 645 000 — 155 000 — 255 000

152 740 000 + 14 035 000 + 3 460 000

Chefen för marinen

1. Kostnader för regionala staber belastar anslaget under ett kvartal av

innevarande budgetår med 1 100 000 kr.

2. Medelsbehovet minskar med 1 260 000 kr. på grund av att färre intendenter

avlönas från marinens avlöningsanslag sedan försvarets intendenturkår

inrättats.

3. Flottan behöver tillföras fyra tjänster för officer och tre underofficerstjänster.

Av officerstjänsterna är tre avsedda för örlogsbaserna och en för

sjömätningsfartyg. En av tjänsterna för underofficer behövs vid Ostkustens

örlogsbas. De två övriga behöver utnyttjas för sjökrigsskolan, där de avses

ersätta tjänster för pensionerad underofficer. En övertalig tjänst för underofficer

vid flottan kan dras in (190 764 kr.).

4. Vid kustartilleriet behöver tillkomma tre officerstjänster varav två är

avsedda för Stockholms kustartilleriförsvar och en för Blekinge kustartilleriförsvar.

En tjänst för underofficer (i annan tjänst än teknisk) bör

föras över från kustartilleriet till marinstaben (92 592 kr.).

5. Vid sjökrigsskolan bör en tjänst för lektor tillkomma i utbyte mot en

tjänst för driftingenjör (9 492 kr.).

6. För uppgifter på säkerhetstjänstens område bör en arvodestjänst för

pensionerad officer tillföras staben för Karlskrona försvarsområde och

Blekinge kustartilleriförsvar. För kassaavdelningen vid nämnda kustartilleriförsvar

behövs en arvodestjänst för pensionerad underofficer. Samma

avdelning vid Stockholms kustartilleriförsvar behöver förstärkas med en

tjänst för pensionerad underofficer, en assistent och ett biträde. Vid kassaavdelningen

vid Norrlands kustartilleriförsvar bör tillkomma ett biträde

med halvtidstjänstgöring (88 887 kr.).

7. För arvoden till tillsynsmän för befästningar m. in. behövs ytterligare

26 950 kr.

8. Arvodet till tillsynsmannen vid sjökrigshistoriska samlingarna vid

Stockholms kustartilleriförsvar bör höjas med 5 000 kr.

9. Anslaget bör räknas upp med 15 500 kr. för representationsbidrag till

vissa militära chefer.

10. För tjänstgöringsmånader för fänrikar minskar medelsbehovet med

500 000 kr.

11. Medelsbehovet för lärare och föreläsare beräknas öka med 216 000

kr., varav 100 000 kr. kan beräknas utgöra löneomräkning.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

12. Kostnader för ekiperingsersättningar för budgetåret 1967/68 beräknas

minska med 15 000 kr.

13. För avlöningar till personal i marinens reserver behövs 355 000 kr.

mera än under innevarande budgetår. Av beloppet hänför sig ca 90 000 kr.

till löneomräkning.

14. Det nya värnpliktsutbildningssystemet har medfört ökat behov av förrådsarbetare

för materielunderhåll. Sålunda behövs ytterligare 120 arbetsmånader

vid kustartilleriförsvaren. Vid örlogsbaserna bör tillkomma ytterligare

elva förrådsarbetare medan den övriga arbetarpersonalen kan minskas

med tolv arbetare (— 22 300 kr.).

15. Uppbördsposten Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift bör

räknas upp med 125 000 kr. och uppbördsposten Ersättningar för avlöningskostnader

på statens isbrytarfartyg med 155 000 kr.

16. Löneomräkning 16 212 115 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

156 200 000 kr. Jag har därvid beräknat medel enligt marinchefens förslag

för arvoden till tillsynsmän (7) och för avlöningar till personal i reserven

(13). Vid anslagsberäkningen har jag räknat med de av chefen för marinen

anmälda minskade medelsbehoven till följd av omorganisationer (1 och 2)

samt för tjänstgöringsmånader för fänrikar (10) och ekiperingsersättningar

12). Vidare har jag räknat med att gruppen övrig arbetarpersonal minskar

med en på grund av den nya regionala ledningsorganisationen (14) samt

utgått från att en övertalig tjänst för underofficer vid flottan kan dras in

(3). I enlighet med vad jag anförde vid anmälan av marinstabens avlöningsanslag

i prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 51) har jag räknat med att en tjänst

för flaggunderofficer (i annan tjänst än teknisk) skall föras över från kustartilleriet

till marinstaben (4). Med hänsyn till att bevakningen vid sjökrigsskolan

övertas av Allmänna bevakningsaktiebolaget kan anslaget minskas

med lönen till fyra vaktmän samt fyra tjänster för högbåtsman (i annan

tjänst än teknisk) vid flottan utgå. Vid anslagsberäkningen har också

uppbördsmedlen (15) räknats upp med sammanlagt 455 000 kr.

Jag hemställer — under erinran om vad jag vid anmälan i det föregående

av arméns allmänna avlöningsanslag anfört beträffande sammanförande av

underofficerare i försvarets intendenturkår — att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen

att till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1967/68 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 156 200 000 kr.

4—9283 67

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

1965/66 Utgift 18 600 559

1966/67 Anslag 17 500 000

1967/68 Förslag 21 300 000

Från anslaget betalas penningbidrag, premier, utryckningsbidrag, särskilda

ersättningar för vissa slag av tjänstgöring och inkvarteringsersättningar

till värnpliktiga vid marinen, allt enligt bestämmelser i värnpliktsavlöningskungörelsen.

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 52) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar m. in.

till värnpliktiga för budgetåret 1967/68 beräkna ett förslagsanslag av

21,3 milj. kr.

Chefen för marinen

Anslaget bör föras upp med 17 300 000 (— 200 000) kr. Antalet tjänstgöringsdagar

beräknas öka i förhållande till budgetåret 1966/67 med omkring

58 000. Ökningen föranleds främst av övergången till nytt värnpliktsutbildningssystem

med ökat behov av tjänstgöringsdagar för grundutbildning.

Departementschefen

Med hänsyn till vad jag i det föregående anfört rörande repetitionsutbildningens

omfattning och förbättrade värnpliktsförmåner har jag beräknat

anslaget till 21,3 milj. kr. Jag har därvid för flottans del räknat med omkring

1 490 000 tjänstgöringsdagar för grundutbildning och omkring 5 500

dagar för repetitionsutbildning. För kustartilleriets del har jag räknat med

ett motsvarande behov av omkring 940 000 resp. 44 000 tjänstgöringsdagar.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Marinen: Avlöningar in. m. till värnpliktiga för budgetåret

1967/68 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 21 300 000 kr.

Marinen: Sjukvård in. m.

1965/66 Utgift 1 648 537

1966/67 Anslag 2 270 000

1967/68 Förslag 2 400 000

Från anslaget bestrids kostnader för sjukvård, begravningshjälp, skyddsympning

in. in. vid marinens förband och utbildningsanstalter i den mån

kostnaderna inte skall bestridas från annat anslag. Vidare bestrids från

anslaget kostnader för löneförmåner till tjänsteläkare inom förbandssjuk
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967 51

vården samt vissa kostnader i samband med förbands- och tjänsteläkarkurser.

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 52) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i

avhidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Sjukvård m. in. beräkna

ett förslagsanslag av 2,4 milj. kr.

Försvarets sjukvårdsstyrelse

Anslaget bör föras upp med 2 730 000 (+ 460 000) kr. enligt följande.

1. Höjda avgifter för vård på utomlänslasarett medför en kostnadsökning

av 30 000 kr.

2. Ökat antal tjänstgöringsdagar ökar medelsbehovet med 30 000 kr.

3. Sjukvårdsstyrelsen föreslår att en obligatorisk tjänstduglighetskontroll

av aktiv militär personal införs. Kostnaderna beräknas för nästa budgetår

till 150 000 kr.

4. På grund av ökad läkemedelsförbrukning och övergång till modernare

och dyrare läkemedel bör anslaget räknas upp med 40 000 kr.

5. Belastningen samt ökad ympningsverksamhet m. m. motiverar en uppräkning

av anslaget med 210 000 kr.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget med hänsyn till belastning in. m. tas upp med

2 400 000 (+ 130 000) kr. Jag har härvid inte beräknat några medel för

tjänstduglighetskontroll. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att

till Marinen: Sjukvård m.m. för budgetåret 1967/68

under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2 400 000

kr.

Marinen: Mathållning

1965/66 Utgift 18 011 774

1966/67 Anslag 16 600 000

1967/68 Förslag 17 600 000

Från anslaget betalas kostnader för dels livsmedel till marinens förband

och utbildningsanstalter för utspisning'' på förläggningsorten, under övningar

och ombord på fartyg, dels kvartersförplägnad, mässpenningar, portionsgottgörelse

och portionsersättning, dels lagerhållning och transport av livsmedel

m. m. Från anslaget bekostas också anskaffning in. in. av foder till

tjänstehundar.

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 56) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Mathållning för budgetåret

1967/68 beräkna ett förslagsanslag av 17,6 milj. kr.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

Försvarets intendenturverk

Anslaget bör föras upp med 20 000 000 (-f- 3 400 000) kr. Ökat antal portionsdagar

medför en kostnadsökning av 80 000 kr. Kostnaderna för mässpenningar

(fast tillägg) minskar med 19 000 kr. För kostförbättring (50

öre/portion) föreslås en höjning av anslaget med 1 360 000 kr. Vidare bör

anslaget med hänsyn till prisförändringar och beräknad belastning budgetåret

1966/67 m. m. räknas upp med 1 979 000 kr.

Kostnaderna för kostförbättring kan enligt chefens för marinen uppfattning

inte rymmas i kostnadsramen för budgetåret 1967/68.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med 17,6 milj. kr. Jag har därvid med beaktande

av den minskade repetitionsutbildningen räknat med omkring

2 500 000 portionsdagar under budgetåret. Inga medel har avsetts för kostförbättringar.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Marinen: Mathållning för budgetåret 1967/68 under

fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 17 600 000 kr.

Marinens Övningar m. in.

1965/66 Utgift 27 925 278 Reservation 6 766 616

1966/67 Anslag 28 850 000

1967/68 Förslag 27 950 000

Från anslaget bestrids i huvudsak kostnader som direkt kan hänföras till

utbildnings- och övningsverksamheten, dock ej kostnader för krigsmateriel,

beklädnad, mathållning, sjukvård och förläggning i kasern samt ej heller

administrativa omkostnader och sådana avlöningskostnader som bestrids

från annat anslag.

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 57) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Övningar m. m. för

budgetåret 1967/68 beräkna ett reservationsanslag av 27 950 000 kr.

Försvarets intendenturverk

Anslaget bör föras upp med 31 700 000 (+ 2 850 000) kr.

1. Ökad övningsverksamhet till följd av det nya värnpliktssystemet medför

att anslaget bör räknas upp med 800 000 kr.

2. Modifiering av motorerna till de propellerdrivna målflygplanen sker

enligt plan. Två motorer återstår. Efter genomförd modifiering minskar reparations-

och översynskostnaderna med 375 000 kr.

3. överföring av kostnader för övningar vid militärområdesstaberna till

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

ett nytt anslag som föreslås benämnas Militärområdesstaber: Övningar

in. in. minskar medelsbehovet med 200 000 kr.

4. It. torpedbåtsdivisionen kommer att bestå uteslutande av torpedbåtar

typ Spica. Därutöver kommer att organiseras en depå av tre torpedbåtar typ

Plejad. Detta medför ökad förbrukning av dieselbrännolja till en kostnad av

50 000 kr.

5. På grund av prisförändringar (-(- 7,9 %) bör anslaget räknas upp med

2 275 000 kr.

6. 1966 års avtalsuppgörelse väntas höja kostnaderna för traktamenten

(485 000 kr.) samt övertids- och förbandsövningstillägg (315 000 kr.), vilket

ökar medelsbehovet med 800 000 kr.

7. Reservationsmedelsförbrukning minskar behovet av nya medel under

anslaget med 500 000 kr.

Departementschefen

Chefen för marinen har inte något att erinra mot att anslaget förs upp

med det belopp som har beräknats i prop. 1967: 1 (bil. 6).

Den föreslagna utgiftsramen för försvaret medför bl. a. att repetitionsutbildningen

måste begränsas under nästa budgetår. Jag räknar med endast

ca en tredjedel av tidigare planerat antal tjänstgöringsdagar för repetitionsutbildning

vid marinen. Jag beräknar därför anslaget för nästa budgetår

till 27 950 000 kr., vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär en

minskning med 900 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att

till Marinen: Övningar m. m. för budgetåret 1967/68

under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

27 950 000 kr.

Marinen: Beklädnad in. m.

1965/66 Utgift 6 471 886 Reservation 3 720 070

1966/67 Anslag 7 050 000

1967/68 Förslag 7 800 000

Från anslaget bestrids kostnader för anskaffning och underhåll av beklädnadsmateriel

m. m. samt för förrådshållning och försök m. m. avseende

till anslaget hänförlig materiel.

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 57) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Beklädnad m. in.

för budgetåret 1967/68 beräkna ett reservationsanslag av 7 800 000 kr.

Reservationen vid utgången av budgetåret 1965/66 var med undantag av

200 000 kr. bunden genom utlagda beställningar.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

Försvarets intendenturverk

Anslaget bör föras upp med 9 700 000 ( + 2 650 000) kr.

1. Kostnaden för engångsökning av persedelstocken på grund av den

ökade frekvensen krigsförbandsövningar och särskilda övningar beräknas

till 9 807 458 kr. För nästa budgetår erfordras 1 760 000 kr.

2. Antalet tjänstgöringsdagar, som ämbetsverket lägger till grund för

beräkning av medel för löpande anskaffning och underhåll av beklädnadsmateriel,

uppgår för budgetåret 1967/68 till 2 797 200. Ett oförändrat dagskostnadsbelopp

av 2,74 kr. samt inkomster för utlåning av beklädnad till

furirer m. fl. med oförändrat 90 öre för dag under 307 140 (+ 107 140)

tjänstgöringsdagar medför en kostnad av (2 797 200X2,74 — 307 140X0,90)

avrundat 7 388 000 kr. Jämfört med disponibla medel under innevarande

budgetår innebär detta en ökning med (7 388 000 — 6 980 000) 408 000 kr.

3. För täckning av brister i marinens utrustning av beklädnadsmateriel,

främst beträffande stridsbeklädnad för flottan, normalbeklädnad samt tältmateriel

och sovsäckar, erfordras 870 000 kr. På grund av anpassning till

av chefen för marinen lämnad delplan för anslaget kan endast 352 000 kr.

tas upp. Detta är 282 000 kr. mer än innevarande budgetår, men leder till

att bristtäckning inte kan ske i erforderlig omfattning.

4. Prisförändringar medför en ökning med 200 000 kr.

Intendenturverket hemställer vidare att utöver anslaget få lägga ut beställningar

av beklädnadsmateriel inom en kostnadsram av 2 milj. kr. Betalningsutfall

förutsätts inträffa budgetåret 1969/70.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med 7 800 000 (+ 750 000) kr. Jag har härvid

räknat med att repetitionsutbildning inte kommer att genomföras i tidigare

beräknad omfattning under nästa budgetår och att perioden för övergång

till det nya repetitionsutbildningssystemet förlängs. Bristtäckning i fråga

om stridsbeklädnad av föreslagen omfattning kan inte komma till stånd

med den beräknade utgiftsramen.

Jag anser mig inte kunna biträda intendenturverkets förslag om beställningsbemyndigande

under detta anslag.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att

till Marinen: Beklädnad in. m. för budgetåret 1967/68

under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

7 800 000 kr.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

55

Anskaffning av fartygsmateriel m. ni.

''1965/66 Utgift 229 548 526 Reservation 26 151 866

1966/67 Anslag 240 095 000

1967/68 Förslag 274 668 000

1 Avser anslaget Marinen: Anskaffning av fartygsmateriel m. m.

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 62) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Anskaffning av fartygsmateriel

in. m. för budgetåret 1967/68 beräkna ett reservationsanslag av 276 268 000

kr.

Medel för anskaffning och modernisering av fartygs- och vapenmateriel

in. in. anvisades budgetåret 1965/66 under anslaget Marinen: Anskaffning

av fartygsmateriel m. m. samt anvisas fr. o. m. innevarande budgetår under

anslaget Anskaffning av fartygsmateriel in. m. För budgetutvecklingen

t. o. in. den 30 juni 1965 av anslagen Marinen: Fartygsbyggnader in. in. och

Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m. har redogjorts i prop. 1965:

1 (bil. s. 120 och 121). Framställningen i det följande avser förevarande anslag

och belyser utvecklingen under den period som nu gällande försvarsbeslut

omfattar.

För budgetåren 1963/64—1965/66 har riksdagen medgett att beställningar

av fartyg och vapenmateriel in. m. får läggas ut inom en kostnadsram av

540,6 milj. kr., vari har räknats in 600 000 kr., som har förts över från anslaget

Vissa materielanskaffningar m. m. (jfr prop. 1965: 2 bil. 2). Som betalningsmedel

har under samma tid anvisats 642,4 milj. kr. Häri har räknats

in dels 2 milj. kr., som har förts över från anslaget Vissa beredskapsåtgärder

m. m., dels 600 000 kr., som har förts över från anslaget Vissa materielanskaffningar

in. m., dels belopp om sammanlagt 42,5 milj. kr., som har

förts över från anslaget Reglering av prisstegringar. Den 30 juni 1963 var

beställningsbemyndiganden till ett belopp av 580 868 000 kr. inte täckta av

betalningsmedel (prop. 1964: 1 bil. 6 s. 111 och 116). Bemyndigandeskulden

den 30 juni 1966 uppgick alltså till (580 868 000 + 540 600 000 —

642 400 000) 479 068 000 kr.

För innevarande budgetår har riksdagen lämnat beställningsbemyndiganden

till ett belopp av 275 milj. kr. medan 240 095 000 kr. har anvisats i

betalningsmedel under anslaget. Den beslutade konjunkturanpassningen

i form av investeringsbegränsning under innevarande budgetår (prop.

1966: 1 bil. 6, SU 4, rskr 4) medför att av beloppen får utnyttjas 166 520 000

resp. 206 095 000 kr. För prisreglering har under budgetåret hittills förts

över 13,5 milj. kr. Den 30 juni 1967 kommer alltså enligt hittills meddelade

beslut beställningsbemyndiganden om sammanlagt (479 068 000 -f275

000 000 — 240 095 000 — 13 500 000) 500 473 000 kr. att sakna täckning

av betalningsmedel.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

Marinförvaltningen

Anslaget bör föras upp med 323 800 000 (+ 83 705 000) kr. Av ökningen

hänför sig 17,6 milj. kr. till ökade kostnader enligt försvarsindex, som utvisar

höjning i prisläget april 1966 med 7,2 % i förhållande till prisläget maj

1965. För nästa budgetår bör inhämtas ett beställningsbemyndigande om

347,5 milj. kr. Anslag och bemyndigandebelopp har inrymts i den s. k. planeringsnivån

(”3600”).

Om medelsanvisningen under anslaget för nästa budgetår kommer att

uppgå till 271 068 000 kr., vilket motsvarar det enligt prop. 1967: 1 (bil. 6)

beräknade beloppet minskat med 5,2 milj. kr. enligt chefens för marinen

anvisningar (i förhållande till de i prop. 1967: 1 beräknade beloppen har 4

milj. kr. förts över till investeringsanslaget för flyttning av Stockholms

örlogsbas och 1,2 milj. kr. till reservationsanslaget Underhåll av fartyg

m. m.) och planeringen för tiden därefter sker med utgångspunkt i ett i fasta

priser oförändrat anslag bör inhämtas ett beställningsbemyndigande om

217,2 milj. kr. Därvid förutsätts att de bemyndiganden om 38 480 000 kr.

som enligt bemyndigandeplanen för budgetåret 1966/67 inte får utnyttjas

under detta budgetår blir tillgängliga den 1 juli 1967. Det föreslagna bemyndigandet

om 217,2 milj. kr. avses i huvudsak utnyttjas enligt följande

plan. (I sammanställningen anges som jämförelse motsvarande delposter i

plan för disposition av det bemyndigandebelopp om 347,5 milj. kr. som

marinförvaltningen har föreslagit i sin ursprungliga framställning. Angivna

belopp i milj. kr.)

A. Flottan Plan 217,2 Plan 347,5

1. Minfartyg ......................................................... 31,0 57,0

2. Första ersättningsbehov för vissa fartyg ............... 16,4 20,8

3. Trängfartyg och båtmateriel .............................. — 5,0

4. Fartygsmoderniseringar .................................... 24,8 22,9

5. Skeppsteknisk materiel ....................................... 1,7 9,0

6. Artillerimateriel ................................................ 1,1 3,8

7. Robotmateriel ................................................ 0,3 3,3

8. Torpedmateriel ................................................ 5,0 7,4

9. Minmateriel ...................................................... 2,2 18,4

10. Telemateriel ................................................... 11,7 14,8

11. Nautisk materiel och stridsledningsmateriel ......... 0,9 0,5

12. Fordonsmateriel ................................................ 0,1 1,1

13. Forskning, försök och utveckling ........................ 7,3 17,6

102,5 181,6

B. Kustartilleriet

1. Lätta robotbatterier ....................................... 0,1 16,7

2. Tunga batterier ................................................ 11,4 15,4

3. Lätta batterier ................................................... 12,9 15,9

4. Rörliga spärrförband typ I ................................. 18,5 31,6

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

5. Rörliga spärrförband typ II ................................. 0,4 4,5

6. Kustjägarförband ............................................. 1,8 2,8

7. KA-mineringar ................................................ . 2 1

8. övrig materiel ................................................... 19,5 18,0

9. Forskning, försök och utveckling ........................ 8,2 10,0

72.8 117,0

C. Prisstegringar

1. Flottan ............................................................ 15,3 22,3

2. Kustartilleriet ................................................... 0,6 0,6

15.9 22,9

D. Till Kungl. Maj:ts disposition .................................... 26,0 26,0

217,2 347,5

Beträffande delposterna i planen för disposition av ett bemyndigande om

217,2 milj. kr. kan följande nämnas.

A 1. Bemyndigandet avses för anskaffning av ett minfartyg. Detta avses

även användas som förläggningsfartyg för ubåtsbesättningar och målfartyg

vid skjutövningar med torpeder. Bemyndigandebehovet grundar sig på kostnadsberäkning

som har gjorts på ett förprojekt år 1965 och nu pågående

projektering. Kostnaden hänför sig till prisläget i april 1966. Den kan inte

helt fastställas förrän anbud föreligger.

2. Bemyndigandet avses för anskaffning av torpeder in. in. till sex torpedbåtar

typ Spica (1,4 milj. kr.) och fem ubåtar typ Sjöormen (15 milj. kr.).

4. Bemyndigandet avser modernisering av tolv ubåtar typerna Hajen och

Draken (16 milj. kr.) och fem torpedbåtar typ T 102 (5,5 milj. kr.). 3,3

milj. kr. avses för att tillgodose vissa smärre behov som uppkommer under

löpande budgetår och för att förbereda ombyggnad av hjälpfartyg.

5. Bemyndigandet erfordras för fortsatt anskaffning för att täcka brister

i fråga om skeppsteknisk materiel.

6. Bemyndigandet avser modernisering av och anskaffning av reservdelar

m. m. till pjäs- och eldledningsmateriel.

7. Bemyndigandet avses för anskaffning av reservdelar m. m. till befintlig

robotmateriel.

8. Bemyndigandet avser anskaffning av ersättningsbehov av torpeder för

ubåtar samt modernisering av utskjutningsanordningar m. m.

9. Bemyndigandet erfordras för fortsatt anskaffning av nya minor, sjunkbomber

och sveputrustningar samt bristtäckning i fråga om minskyddsmateriel.

10. Bemyndigandet avses användas för fortsatt anskaffning av radar-,

signalskydds-, signalspanings-, radio- och hydrofonmateriel samt modernisering

av främst radio- och radarmateriel för fartyg och landorgan.

13. Det föreslagna bemyndigandet avses bl. a. för objekt som kräver projektering

under budgetåret 1967/68, i första hand ubåtar, samt allmän

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

ubåtsutveckling och förbättring av vapenmateriel.

B 2. Bemyndigandet avses för fortsatt anskaffning av radareldledning till

fasta batterier.

3. Bemyndigandet avser fortsatt anskaffning av artillerimateriel, telemateriel

och ammunition samt installationer för beslutade 7,5 cm tornbatterier.

4. För fortsatt anskaffning av bl. a. artillerimateriel, ammunition, robot-,

tele- och fordonsmateriel för beslutade rörliga spärrbataljoner (spärrförband

typ I) erfordras 18,5 milj. kr.

5. Bemyndigandet avses för fortsatt anskaffning av tygmateriel, robotmateriel

och telemateriel för beslutade rörliga spärrkompanier (spärrförband

typ II).

6. Bemyndigandet avser fortsatt anskaffning av ammunition och telemateriel

för kustjägarkompanier m. m.

8. Bemyndigandet avses för bristtäckning och ersättningsanskaffning av

artillerimateriel, ammunition, telemateriel, fordon och ABC-skyddsmateriel,

fortlöpande anskaffning av min- och minstationsmateriel samt modernisering

av mineringar. Besterande del av bemyndigandet erfordras för fortsatt

utbyggnad och modernisering av stridsledningsorganisationen samt komplettering

av kustartilleriets fasta trådnät.

9. Föreslaget bemyndigande för forskning, försök och utveckling avser

bl. a. fortsatt utvecklingsarbete med tungt kustartilleri, ny ammunition,

materiel för lägesbestämning och stridsbelysning, minmateriel samt materiel

för telekommunikation.

C 1 och 2. Bemyndigandena för prisstegringar avses för prisstegringar

enligt försvarsindex från april 1965 till april 1966 beträffande sådana objekt

i bemyndigandeplanerna för budgetåren 1960/61—1966/67 som inte helt

eller delvis har anskaffats före april 1965.

D. Vid ev. beslut om fortsatt bränslecellutveckling under år 1967 avses

bemyndigandet helt eller delvis utnyttjas för denna.

Departementschefen

Inom den föreslagna utgiftsramen för det militära försvaret bör anslaget

föras upp med 274 668 000 kr. För att hittills outnyttjade belopp under

kapitalbudgetanslag för investeringar inom marinen skall kunna tas i anspråk

inom utgiftsramen får härav utnyttjas 234 159 000 kr. under nästa

budgetår.

För planering av anskaffning under budgetåren 1967/68—1973/74 bör godkännas

ramar för anslag och medelsförbrukning i enlighet med följande

sammanställning (prisläge maj 1966).

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967 59

Budgetår (belopp

i milj.

kr.)

Summa

67/68

68/69

69/70

70/71

71/72

72/73

73/74

Anslag (årskvoter) ........

274,7

250

225

210

210

210

210

1 589,7

Förbrukning av outnyttjade

medel på kapitalbudgeten

—40,5

—25

—

—

—

—

—

— 65,5

Medelsförbrukning under an-

slaget ..................

234,2

225

225

210

210

210

210

1 524,2

För budgetåret 1967/68 tillkommer medel som kan bli tillgängliga för

förbrukning under anslaget genom överföring av materielanskaffning från

innevarande till nästa budgetår.

Marinförvaltningen föreslår för nästa budgetår ett beställningsbemyndigande

om 217,2 milj. kr. Jag tillstyrker ett bemyndigande om 120 milj. kr.

och räknar därvid med att detta bemyndigande och bemyndigandebelopp

för innevarande budgetår som står till Kungl. Maj :ts disposition skall

utnyttjas för bl. a. anskaffning av moderna torpeder samt fortsatt anskaffning

av radareldledning till kustartilleribatterier och materiel till rörliga

spärrförband.

Genom beslut den 28 oktober 1966 har Kungl. Maj :t bl. a. anmodat marinförvaltningen

att utreda möjligheterna och kostnaderna för att genom

vissa ändringar utnyttja fregatterna Kalmar och Hälsingborg som minfartyg

i avsikt att komplettera förstahandsbehovet av minutläggare. Marinförvaltningen

har i februari 1967 överlämnat den begärda utredningen. Frågorna

om behovet av en ökning av befintlig mineringskapacitet samt av

förläggningsfartyg för ubåtsbesättningar och målfartyg vid skjutövningar

med torpeder övervägs f. n. inom försvarsdepartementet. Jag är inte beredd

att nu ta ställning till den föreslagna anskaffningen av ett minfartyg. Däremot

är det enligt min mening väsentligt att frågan om ubåtsbesättningarnas

förläggning nu löses. Om det skulle visa sig lämpligt att anskaffa ett fartyg

för detta ändamål, bör Kungl. Maj :t äga besluta i ämnet. I så fall kan

tas i anspråk bemyndiganden som redan nu står till Kungl. Maj :ts disposition.

Utvecklingen av bränslecellmaskineri för ubåtar har hunnit så långt att

det under nästa budgetår blir aktuellt att ta ställning till frågan om fortsättning

av projektet. I avvaktan på resultatet av detta ställningstagande

har marinförvaltningen begärt ett bemyndigande för ev. fortsatt bränslecellutveckling.

Om projektet skall fortsättas kan utnyttjas beställningsbemyndiganden

som f. n. står till Kungl. Maj :ts disposition.

Det bör liksom tidigare ankomma på Kungl. Maj :t att ta ställning till

vilka anskaffningar som bör ske inom ramen för det bemyndigande som

riksdagen kan komma att lämna. I avvaktan på ställningstagande av försvarsutredningen

bör iakttas stor försiktighet innan man beslutar om anskaffning

av ny organisations- eller effektbestämmande materiel.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:is proposition nr 110 år 1967

Beträffande materielanskaffning enligt tvåstegsförfarande torde få hänvisas

till en promemoria som kommer att överlämnas till riksdagens vederbörande

utskott.

Vid bifall till mina förslag kommer den 30 juni 1968 beställningsbemyndiganden

till ett belopp av (500 473 000 + 120 000 000 — 274 668 000)

345 805 000 kr. att sakna täckning av betalningsmedel.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) för planering av anskaffning av fartygsmateriel m. m.

godkänna de av mig föreslagna ramarna för anslag och medelsförbrukning

under budgetåren 1967/68—1973/74,

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att beställningar av

fartygsmateriel in. in. får läggas ut inom en kostnadsram av

120 000 000 kr.,

c) till Anskaffning av fartygsmateriel m. in. för budgetåret

1967/68 under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 274 668 000 kr.

Underhåll av fartyg m. in.

11965/66 Utgift 69 380 863 Reservation 13 042 715

1966/67 Anslag 72 000 000

1967/68 Förslag 72 000 000

1 Avser anslaget Marinen: Underhåll av fartyg m. m.

Från anslaget bestrids kostnader för underhåll av marinens fartyg, helikoptrar

och övrig vapen- och skeppsteknisk materiel.

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 62) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Underhåll av fartyg m. m.

för budgetåret 1967/68 beräkna ett reservationsanslag av 72 000 000 kr.

Marinförvaltningen

Anslaget bör föras upp med 78,8 (+ 6,8) milj. kr. Av ökningen avser 3,1

milj. kr. pris- och lönestegringar.

Med hänsyn till den utgiftsram för det militära försvaret och det belopp

för förevarande anslag som har beräknats i prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 16, 17

och 62) har emellertid ökningen ansetts kunna begränsas till 1,2 milj. kr.

och anslaget föras upp med 73,2 milj. kr. En plan för disposition av ett anslag

av denna storlek bör ta upp följande delposter. (Som jämförelse anges

motsvarande delposter avseende dels den faktiska medelsförbrukningen under

budgetåret 1965/66, dels planen för innevarande budgetår. Angivna belopp

i milj. kr.)

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

61

För 1967/68

Medelsför-

Plan för ut-

A. Flottan beräknad un-

brukning

nyttjande av

derhållskost-

Fartygsbundet underhåll nad

1965/66

anslaget för

1966/67

1. Generalöversyner av stridsfartyg ..........

11,6

8,3

12,1

2. Rustade stridsfartyg ...........................

3. Beredskapsförlagda och upplagda strids-

10,5

8,4

8,6

fartyg ................................................

3,4

2,9

3,5

4. Trängfartyg, övriga fartyg och båtar ......

5,7

6,9

5,8

5. Motorer och gasturbiner för torpedbåtar

3,9

2,8

3,7

6. övrigt underhåll .................................

0,9

—

—

Ej fartygsbundet underhåll

7. Artilleri- och robotmateriel m. m...........

3,0

1,9

2,1

8. Torpedmateriel .................................

1,5

1,5

1,8

9. Minmateriel .......................................

1,2

1,0

1,2

10. Tele- och nautisk materiel ...................

4,1

3,7

3,5

It. Fordonsmateriel ...............................

0,4

0,3

0,2

12. Skeppsteknisk materiel ........................

2,4

3,2

4,6

13. Övrigt underhåll .................................

1,4

1,9

1,4

B. Kustartilleriet

1. Artilleri- och robotmateriel in. m...........

3,6

3,1

3,3

2. Minmateriel .....................................

0,7

0,5

0,7

3. Telemateriel ....................................

3,2

2,5

3,3

4. Fordonsmateriel ...............................

1,5

1,8

1,8

5. Skeppsteknisk materiel .........................

3,7

3,9

3,5

6. Sjö- och landförbindelser ......................

0,3

0,2

0,3

7. Artilleriammunition ............................

0,4

0,3

0,3

8. Övrigt underhåll .................................

1,0

0,7

1,0

C. Gemensamt

1. Vapenteknisk materiel ........................

0,5

0,5

0,7

2. Skeppsteknisk materiel ........................

0,1

0,1

0,1

3. Verkstadskostnader ...........................

0,7

0,9

0,8

4. Förrådskostnader ..............................

0,7

0,6

0,8

5. Helikoptrar .......................................

3,5

2,5

3,7

6. Haverier ...........................................

3,3

4,1

3,2

Summa

73,2

64,5

72,0

Alla väsentliga underhållsåtgärder såsom generalöversyner av fartyg och

översyner av landuppställd organisationsbestämmande materiel sker enligt

långsiktiga planer. Materiel i drift underhålls fortlöpande. Numera föreligger

bättre och mer detaljerat underlag för underhållsåtgärder än tidigare.

Brister kan påvisas relativt tidigt och kan även i viss utsträckning

förutbestämmas. På grund av att materielen blir mera tekniskt komplicerad

och att rustningsvolymen ökar, visar kostnaderna alltjämt en tendens att

stiga mer än vad som motiveras av konjunkturprisstegringar.

Den eftersläpning som tidigare har rått i fråga om materielunderhåll har

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

numera inhämtats. En minskning av anslagsnivån under det belopp som

har angetts i marinförvaltningens ursprungliga anslagsframställning i förening

med vissa ofrånkomliga kostnadsökningar medför en påtaglig försämring

av underhållet. Ett ackumulerat underhållsbehov kan därför på

nytt komma att uppstå med försämrad beredskap som följd.

Genom leveransförseningar, inställda repetitionsövningar och senarelagda

generalöversyner av fartyg har vissa neddragningar i förhållande till

den ursprungliga anslagsframställningen kunnat åstadkommas. Detta innebär

inga påtagliga besparingar på längre sikt utan endast en senareläggning

av utgifter under anslaget.

A 1. Beloppet avses för generalöversyn av två minsvepare och för att

avsluta generalöversyn av en jagare, två fregatter (Kalmar och Hälsingborg),

en torpedbåt och tre ubåtar samt för att påbörja generalöversyn av

tre jagare, en torpedbåt och en ubåt.

2. Ökningen i förhållande till innevarande budgetår beror på att antalet

rustade enheter ökar och att torpedbåtar förläggs i beredskapsdepå.

5. Underhållskostnaderna för gasturbiner ökar fortlöpande i takt med

leveranserna av torpedbåt typ Spica.

6. Ersättningsanskaffning av ackumulatorbatterier för ubåtar, som i

planen för innevarande budgetår har tagits upp under delposten A 12.

Skeppsteknisk materiel, har förts över till denna delpost.

7. Ökningen i förhållande till innevarande budgetår beror på att del av

örlogsbasernas tekniska förvaltningar har förts över till verkstadsavdelningarna.

Härigenom belastar vissa lönekostnader underhållsanslaget i stället

för avlöningsanslaget.

10. Höjningen hänför sig till ökade arbetskostnader, ökat underhåll på

vissa större objekt, bl. a. stridsledningscentraler och kustradiostationer, samt

ökad materielvolym.

B 8. I delposten har räknats in 33 000 kr. för Vaxholms fästnings museum.

Departementschefen

Chefen för marinen ansluter sig till marinförvaltningens förslag att

anslaget bör ökas med 1,2 milj. kr. i förhållande till det belopp som har

beräknats i prop. 1967: 1 (bil. 6).

Pris- och lönestegringar samt övergången till ett nytt system för värnpliktsutbildning

medför kostnadsökningar under anslaget. Pågående rationaliseringsverksamhet

är ägnad att leda till högre effektivitet och, åtminstone

på sikt, lägre kostnader.

Reduceringen av repetitionsutbildningen under nästa budgetår inverkar

på medelsbehovet under anslaget såväl för budgetåret 1967/68 som därpå

följande budgetår. Med hänsyn härtill och till den beräknade utgiftsramen

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

63

föreslår jag att anslaget förs upp med 72 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl.

Maj :t föreslår riksdagen

att till Underhåll av fartyg m. m. för budgetåret 1967/68

under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

72 000 000 kr.

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 66) har Kungl. Maj :t föreslagit, att förslagsanslagen

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl., Flygvapnet: Avlöningar

till personal på reservstat, Flygvapnet: Avlöningar till personal i

flygvapnets reserv och Flygvapnet: Avlöningar till viss arbetarpersonal, vilka

för budgetåret 1966/67 förts upp med 165 500 000, 10 000, 2 000 000 resp.

2 000 000 kr., för nästa budgetår förs samman till ett gemensamt anslag,

kallat Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Kungl. Maj :t föreslog

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:

Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1967/68 beräkna ett förslagsanslag

av 181 800 000 kr.

1965/66 Utgift 188 611 133

1966/67 Anslag 169 510 000

1967/68 Förslag 184 000 000

Tjänster

Beräknad ändring 1967/68

Militära tjänster

1966/67

Mynd.

Dep.eh.

officerare ..............................

618

— 9

— 11

underofficerare .....................

889

+ 2

— 20

underbefäl m. fl .....................

1 093

— 9

— 9

personal i arvodestjänst .........

84

+ 8

—

Civilmilitär personal ..................

3 568

— 21

— 69

Civil personal

handläggande personal ............

41

+ 4

+ 1

Övriga .................................

1 786

+ 67

— 28

8 079

+ 42

— 136

Anslag

Avlöningar till tjänstemän in. fl. ...

171 110 000

+ 27 431 000

+ 14 952 000

Arvoden och särskilda ersättningar

850 000

— 2 000

+ 38 000

171 960 000

+ 27 429 000

+ 14 990 000

Särskilda uppbördsmedel

a) Avlöningar till viss personal i

verkstadsdrift .....................

— 1 900 000

— 400 000

— 400 000

b) Avlöningar till personal i civil

luftfart ..............................

— 550 000

— 100 000

— 100 000

169 510 000

+ 26 929 000

+ 14 490 000

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

Chefen för flygvapnet

1. Kostnader för regionala staber belastar anslaget under ett kvartal av

innevarande budgetår med 508 950 kr.

2. På grund av vissa organisationsändringar enligt flygvapnets fredsorganisationsplan

föreslås att anslaget för budgetåret 1967/68 minskas med

453 146 kr. Kompletterande beredskapsåtgärder samt kostnader för arvoden

till tillsynsmän för fältdepåer, krigsflygfält och övningsflygplatser ökar däremot

medelsbehovet med 1 250 000 resp. 38 936 kr.

3.1 september 1966 har chefen för flygvapnet framlagt förslag om omorganisation

av den militära vädertjänsten. Den föreslagna organisationen kräver

18 nya tjänster. Hälften av dessa föreslås bli inrättade fr. o. m. den 1 juli

1967 (577 548 kr.).

4. Vid flygförvaltningen behövs två nya tjänster för flygdirektör av 1.

graden, en för personal- och utbildningssektionen och en för flygvapnets och

flygförvaltningens teleskolning (99 144 kr.).

5. Vissa arbetsuppgifter inom fo51, för vilka flygförvaltningen svarar,

fullgörs sedan 1959 av en vid centrala flygverkstaden i Arboga placerad

arméingenjör, som är avlönad från annat anslag än avlöningsanslag''. Denne

bör ersättas med en flygdirektör av 2. graden (44 700 kr.).

6. Inom luftvärnsrobotorganisationen behövs ytterligare en kapten såsom

divisionschef och en förste verkmästare såsom chef för stationsavdelning

vid robotgrupp. Verkmästaren avses bl. a. leda och fördela arbetet inom sin

avdelning så att personal och materiel utnyttjas rationellt. För att täcka

kostnaderna för de föreslagna tjänsterna bör fyra vakanta tjänster för

flygtekniker dras in (— 10 664 kr.).

7. På grund av ökad undervisning behöver F 20 tillföras en flygingenjör

av 1. graden, F 14 en förste verkmästare och ett biträde samt flygvapnets

bomb- och skjutskola ett kvalificerat biträde. Vid nämnda flottiljer föreligger

dessutom behov av två tekniker för framställning av undervisningsmateriel

(152 448 kr.).

8. Envar av mobiliseringsavdelningarna vid F 1—F 13, F 15—F 18 och

F 21 bör förstärkas med en förvaltare (501 120 kr.).

9. I samband med förstärkning av luftbevakningen fr. o. m. hösten 1961

har Kungl. Maj :ts årligen medgivit att viss extra personal fått anställas,

nämligen 80 tekniska biträden och sex ekonomibiträden. Flygvapenchefen

föreslår att medel beräknas under anslaget för denna personal nästa budgetår

(1 440 729 kr.).

10. Vid F 8 behövs en tjänst för överstelöjtnant eller major. Sammanlagt

fyra tjänster för fanjunkare bör inrättas för simulatorinstruktörer vid F 1,

F 3, F 10 och F 18. För planläggning av krigsförbandsövningar m. in. behöver

en arvodestjänst för pensionerad officer tillkomma vid envar av basavdelningarna

vid F 1, F 4, F 8, F 9, F 10, F 12, F 13 och F 21 (275 124 kr.).

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj.ts proposition nr Ilo år 1967

11. Vid flygflottiljer samt vid lokala och regionala radarorgan föreslås

tillkomma sammanlagt 25 tjänster för trafikledarassistent i reglerad befordringsgång

(499 025 kr.).

12. Flottiljernas mobiliseringsavdelningar behöver förstärkas med tillhopa

tolv flygtekniker. En förste mästare behövs vid flygmaterielförrådet vid F 21

(269 112 kr.).

13- Byggnadsavdelningarna vid vissa flottiljer bör utökas med sammanlagt

18 driftingenjörer (560 268 kr.).

14. För flygvapnets stridslednings- och luftbevakningsorganisation behövs

23 vaktmän samt sex biträden, varav två tekniska (490 886 kr.).

15. Vid flottiljernas kassaavdelningar erfordras sammanlagt sex nya biträdest

jänster medan elva sådana tjänster, varav tio kvalificerade, kan utgå

(82 680 kr.).

16. Vid sjukvårdsavdelningen vid F 5 måste f. n. ett sjukvårdsbiträde tas

i anspråk för expeditionsgöromål. Sjukvårdsbiträdet bör ersättas med en

kontorist (1 728 kr.).

17. De administrativa göromålen vid byggnadsavdelningen vid F 10 har

ökat. Därför behöver den gemensamma expeditionen för byggnads- och intendenturavdelningen

vid flottiljen förstärkas med ett biträde (17 400 kr.).

18. Telefonväxeln vid F 16 har utökats, varför ett biträde (växeltelefonist)

bör tillkomma vid flottiljen (15 672 kr.).

19. För utspisning av personal i luftförsvarsanläggningar behöver F 10

tillföras en kokerska och ett ekonomibiträde och F 4 ett ekonomibiträde

med halvtidstjänstgöring (40 908 kr.).

20. Under budgetåret 1966/67 uppnår 20 överfurirer, tio flottilj poliser i

Ao 11 och 30 flygtekniker sådan ålder att de enligt gällande bestämmelser

skall befordras till rustmästare, flottiljpolis i Ao 13 resp. förste flygtekniker.

För de utbyten av tjänster som föranleds härav behövs sammanlagt 139 500

kr.

21. Personal, som inte är berättigad till övertidsersättning, bör få viss

särskild ersättning när den utom arbetstiden utarbetar instruktioner in. m.

Härför behövs 15 000 kr.

22. För arvoden till observationspersonal i vädertjänst behövs 81 100 kr.

mer än innevarande budgetår.

23. Medelsbehovet för tillfälligt anställd personal beräknas öka med

40 000 kr.

24. För representationsbidrag till vissa militära chefer behövs ytterligare

20 000 kr.

25. Anslaget bör höjas med 593 000 kr. för avlöningar till personal i flygvapnets

reserv. Därav avser 115 000 kr. löneomräkning.

26. För avlöningar till viss arbetarpersonal behövs ytterligare 276 000 kr.

Därav hänför sig 141 000 kr. till löneomräkning.

27. Uppbördsposten Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift bör räk
-

5—9283 67

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

nas upp med 400 000 kr. och uppbördsposten Avlöningar till personal i

civil luftfart med 100 000 kr.

28. Löneomräkning 20 879 732 kr.

För närmare upplysningar om innebörden av förslagen under punkterna 2,

5, 12 och 19 i det föregående torde få hänvisas till de handlingar som kommer

att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 184

milj. kr. Jag har därvid räknat med ett minskat medelsbehov till följd av

organisationsändringar i krigsmaktens regionala ledning (1) och enligt

flygvapnets fredsorganisationsplan (2). Jag har räknat medel för bl. a. en

byrådirektör (5), en förste verkmästare (6), två biträden (16 och 18),

en kokerska och två ekonomibiträden, varav ett med halvtidstjänstgöring

(19) samt för 50 tekniska biträden — 30 mindre än för innevarande budgetår

— samt för sex ekonomibiträden, dvs. samma antal som innevarande

budgetår (9). Under anslaget har jag också tagit upp ytterligare medel för

arvoden till tillsynsmän vid fältdepåer, krigsflygfält och övningsflygplatser

(2) samt beräknat medel för utbyte av tjänster i samband med s. k. åldersbefordran

(20). Jag har också beaktat att anslaget kan minskas med lönen

till ett sjukvårdsbiträde (16) samt att tjänster för fyra flygtekniker kan

utgå (6).

Jag hemställer — under erinran om vad jag vid anmälan i det föregående

av arméns allmänna avlöningsanslag anfört beträffande sammanförande av

underofficerare i försvarets intendenturkår — att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen

att till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1967/68 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 184 000 000 kr.

Flygvapnet: Avlöningar in. in. till värnpliktiga

1965/66 Utgift 15 350 386

1966/67 Anslag 15 000 000

1967/68 Förslag 19 000 000

Från anslaget bekostas penningbidrag, premier, utryckningsbidrag, särskilda

ersättningar för vissa slag av tjänstgöring och inkvarteringsersättningar

till värnpliktiga vid flygvapnet, allt enligt bestämmelserna i värnpliktsavlöningskungörelsen.

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 67) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Avlöningar m. in.

till värnpliktiga för budgetåret 1967/68 beräkna ett förslagsanslag av

19,6 milj. kr.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

Chefen för flygvapnet

Anslaget bör föras upp med 15 680 000 ( + 680 000) kr. Antalet tjänstgöringsdagar

beräknas öka i förhållande till budgetåret 1966/67 med omkring

47 000. Ökningen föranleds främst av ökad omfattning av repetitionsutbildningen

vid övergång till nytt värnpliktsutbildningssystem.

Departementschefen

Med bänsyn till vad jag i det föregående anfört rörande repetitionsutbildningens

omfattning och förbättrade värnpliktsförmåner har jag beräknat

anslaget till 19 milj. kr. Jag har därvid räknat med 2 600 000 tjänstgöringsdagar

för grundutbildning. Inga tjänstgöringsdagar har beräknats för

repetitionsutbildning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för

budgetåret 1967/68 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 19 000 000 kr.

Flygvapnet: Sjukvård in.in.

1965/66 Utgift 1 269 044

1966/67 Anslag 2 250 000

1967/68 Förslag 2 170 000

Från anslaget bestrids kostnader för sjukvård, begravningshjälp, skyddsympning

in. in. vid flygvapnets förband och utbildningsanstalter i den mån

kostnaderna inte skall bestridas från annat anslag. Vidare bestrids från

anslaget kostnader för löneförmåner till tjänsteläkare inom förbandssjukvården

samt vissa kostnader i samband med förbands- och tjänsteläkarkurser.

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 67) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Sjukvård m. in.

beräkna ett förslagsanslag av 2 170 000 kr.

«

Försvarets sjukvårdsstgrelse

Anslaget bör föras upp med 2 450 000 (+ 200 000) kr. enligt följande.

1. Höjda avgifter för vård på utomlänslasarett medför en kostnadsökning

av 20 000 kr.

2. Ökat antal tjänstgöringsdagar ökar medelsbehovet med 15 000 kr.

3. Sjukvårdsstyrelsen föreslår att en obligatorisk tjänstduglighetskontroll

av aktiv militär personal införs. Kostnaderna beräknas för nästa budgetår

till 150 000 kr.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Mcij:ts proposition nr 110 år 1967

4. På grund av ökad läkemedelsförbrukning och övergång till modernare

och dyrare läkemedel bör anslaget räknas upp med 40 000 kr.

5. Belastningen motiverar en minskning av anslaget med 25 000 kr.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget med hänsyn till belastningen samt till att repetitionsutbildning

inte kommer till stånd nästa budgetår vid flygvapnet tas

upp med 2 170 000 (— 80 000) kr. Jag har härvid inte beräknat några medel

för tjänstduglighetskontroll. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att

till Flygvapnet: Sjukvård m.m. för budgetåret 1967/68

under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2 170 000

kr.

Flygvapnet: Mathållning

1965/66 Utgift 13 866 832

1966/67 Anslag 14 200 000

1967/68 Förslag 13 500 000

Från anslaget betalas kostnader för dels livsmedel till flygvapnets förband

och utbildningsanstalter för utspisning på förläggningsorten och

under övningar, dels kvartersförplägnad, portionsgottgörelse och portionsersättning,

dels lagerhållning och transport av livsmedel m. m. Från anslaget

bekostas också anskaffning m. m. av foder till tjänstehundar.

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 71) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Mathållning för

budgetåret 1967/68 beräkna ett förslagsanslag av 13,8 milj. kr.

Försvarets intendenturverk

Anslaget bör föras upp med 19 000 000 (+ 4 800 000) kr. ökat antal portionsdagar

medför en kostnadsökning av 350 000 kr. För kostförbättring

(50 öre/portion) och lagerökning föreslås en höjning av anslaget med

(1 400 000 + 3 000 000) 4 400 000 kr. Prisförändringar medför en kostnadsökning

med omkring 340 000 kr. Med hänsyn till beräknad belastning budgetåret

1966/67 m. m. räknar ämbetsverket med en kostnadsminskning av

290 000 kr.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med 13,5 milj. kr. Jag har därvid med beaktande

av att ingen repetitionsutbildning bedrivs vid flygvapnet under budgetåret

räknat med omkring 2 600 000 portionsdagar. Inga medel har avsetts för

kostförbättringar eller lagerökning.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

69

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Flygvapnet: Mathållning för budgetåret 1967/68

under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 13 500 000

kr.

Flygvapnet: Övningar m.m.

1965/66 Utgift 11 920 486 Reservation 5 092 878

1966/67 Anslag 13 000 000

1967/68 Förslag 15 000 000

Från anslaget bestrids i huvudsak kostnader som direkt kan hänföras till

utbildnings- och övningsverksamheten, dock ej kostnader för krigsmateriel,

ammunition, drivmedel, beklädnad, mathållning, sjukvård och förläggning i

kasern samt ej heller administrativa omkostnader eller sådana avlöningskostnader

som bestrids från annat anslag.

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 72) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Övningar m.m.

för budgetåret 1967/68 beräkna ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.

Försvarets intendenturverk

Anslaget bör föras upp med 26 340 000 (+ 13 340 000) kr. Av ökningen

avser 9 759 000 kr. förändringar beträffande verksamheten m. m. och

3 581 000 kr. pris- och löneökningar.

1. För att effektivisera den taktiska delen av flygförar- och radar jaktledarutbildningen

har chefen för flygvapnet gjort försök med en särskild målflyggrupp.

Ställning har ännu inte tagits till om målflygorganisationen skall

drivas i militär eller civil regi. För målflygorganisation tas upp 3 milj. kr.

för nästa budgetår.

2. Telekostnader för övningsverksamheten belastar f. n. anslaget Flygvapnet:

Telefon m.m. För att vinna enhetlighet mellan försvarsgrenarna,

framför allt inom den nya regionala ledningsorganisationen, tar intendenturverket

upp dessa kostnader under övningsanslaget. Medelsbehovet beräknas

öka med 10 000 kr. till 325 000 kr.

3. För kompletterande beredskapsåtgärder tas upp 2 milj. kr. för övertidstillägg

och 1 milj. kr. för övriga utgifter av natur att bestridas från

övningsanslaget.

4. För övertidsiillägg och förbandsövningstillägg beräknas behovet till 3

milj. ler., vilket innebär en ökning med 300 000 kr.

5. För att arbetet med att öka flygsäkerheten inom flygvapnet skall nå

största effekt fordras att personalen får en omfattande information om

inträffade tillbud och haverier samt om förebyggande åtgärder. För en

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

publikation i flygsäkerhetsfrågor på i genomsnitt tolv sidor med fyra nummer

för år behövs 24 000 kr.

6. Flygvapnets bidrag till Sveriges Militära Idrottsförbund för internationella

militära idrottstävlingar och konferenser in. m. utgör innevarande

budgetår 10 000 kr. Bidraget är lågt jämfört med övriga försvarsgrenars

bidrag och står inte i proportion till flygvapnets utnyttjande av förbundets

tjänster. För budgetåret 1967/68 tas upp 20 000 kr., vilket innebär en ökning

med 10 000 kr.

7. För priser vid tävlingar beräknas 33 000 kr., vilket innebär en ökning

med 13 000 kr.

8. Årligen avsätts medel för att skapa resurser för periodiskt återkommande

krigsmakts- och flygvapenövningar. Budgetåret 1966/67 har avsatts

1 milj. kr. för ändamålet. För nästa budgetår beräknas 725 000 kr., vilket

innebär en minskning med 275 000 kr.

9. Genom överföring till föreslaget anslag Militärområdesstaber: Övningar

in. in. kan anslaget minskas med 200 000 kr.

10. För att en sänkt utbildningsstandard skall kunna undvikas bör anslaget

ökas med 3 375 000 kr. Uppräkningen inrymmer även kostnader för en

successiv övergång till det nya värnpliktssysteinet.

11. Prisförändringar beräknas medföra en ökning med 1 981 000 kr.

12. 1966 års avtalsuppgörelse beräknas öka kostnaderna för traktamenten

med 1 120 000 kr. och för övertids- och förbandsövningstillägg med 480 000

kr.

Departementschefen

Med hänvisning till vad jag tidigare anfört räknar jag inte med att någon

repetitionsutbildning skall äga rum vid flygvapnet under nästa budgetår.

Med hänsyn till den utgiftsram jag räknar med för flygvapnet föreslår

jag att anslaget förs upp med (13 000 000 -f- 2 000 000) 15 000 000 kr.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Flygvapnet: Övningar m.m. för budgetåret 1967/68

under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

15 000 000 kr.

Flygvapnet: Beklädnad mm.

1965/66 Utgift 11 405 630 Reservation 8 587 370

1966/67 Anslag 12 200 000

1967/68 Förslag 12 200 000

Från anslaget bestrids kostnader för anskaffning och underhåll av be
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967 71

klädnadsmateriel m. m. samt för förrådshållning och försök m. m. avseende

till anslaget hänförlig materiel.

1 prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 72) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Beklädnad m. m.

för budgetåret 1967/68 beräkna ett reservationsanslag av 12 200 000 kr.

Reservationsbehållningen vid utgången av budgetåret 1965/66 var, med

undantag av 250 000 kr., bunden genom utlagda beställningar.

Försvarets intendenturverk

Anslaget bör föras upp med 18 865 000 (-|- 6 665 000) kr.

1. Intendenturverket beräknar kostnaderna för flygbeklädnad för flygande

personal i allmän flygförartjänst till (700X177,50) 124 250 kr. och

för övrig flygande personal till (1 200X355) 426 000 kr. Tillsammans utgör

detta avrundat 550 000 kr. Detta innebär en minskning med 45 000 kr. i förhållande

till innevarande budgetår.

2. Antalet tjänstgöringsdagar, som ämbetsverket lägger till grund för

beräkning av medel för löpande anskaffning och underhåll av beklädnadsmateriel,

uppgår för budgetåret 1967/68 till 3 410 000 (innevarande budgetår

3 309 000). Ett oförändrat dagskostnadsbelopp av 2,67 kr. samt inkomster

för utlåning av beklädnad till furirer in. fl. med oförändrat 90 öre för dag

under 400 000 tjänstgöringsdagar och till tekniska biträden med oförändrat

40 öre för dag under 30 000 tjänstgöringsdagar medför en kostnad av

(3 410 000X2,67 — 400 000X0,90 — 30 000X0,40) 8 735 000 kr. Jämfört

med disponibla medel under innevarande budgetår innebär detta en ökning

med (8 735 000 — 8 405 000) 330 000 kr.

3. Enligt av chefen för flygvapnet godkänd plan upptas på grund av

den beslutade reformen av värnpliktsutbildningen 3 milj. kr. för materiel till

repetitionsutbildningsförband. Detta innebär en ökning med 1,5 milj. kr. i

förhållande till budgetåret 1966/67.

4. För att täcka brister för flygvapnets krigsförband erfordras enligt särskild

plan 6 200 000 kr. Jämfört med budgetåret 1966/67 innebär detta en

ökning med (6 200 000 — 1 700 000) 4 500 000 kr.

5. Prisförändringar medför ett ökat medelsbehov av 380 000 kr.

Intendenturverket hemställer vidare att utöver anslaget få lägga ut beställningar

av beklädnadsmateriel inom en kostnadsram av 3 milj. kr. Betalningsutfall

förutsätts inträffa budgetåret 1969/70.

Departementschefen

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat 12 200 000

kr. Härav avser jag i likhet med innevarande budgetår 1 700 000 kr. för

täckning av brister i flygvapnets utrustning av beklädnadsmateriel för

krigsbruk. Vid beräkningen av medel för beklädnadsmateriel för repetitionsutbildningsförband

har jag tagit hänsyn till att repetitionsutbildning

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

inte kommer att bedrivas vid flygvapnet under nästa budgetår och att perioden

för övergång till det nya repetitionsutbildningssystemet förlängs.

Jag anser mig inte kunna biträda intendenturverkets förslag om beställningsbemyndigande

under detta anslag.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att

till Flygvapnet: Beklädnad m. in. för budgetåret 1967/68

under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

12 200 000 kr.

Anskaffning av flygmateriel m. m.

M965/66 Utgift 1 230 913 675 Reservation 120 533 986

1966/67 Anslag 1 015 250 000

1967/68 Förslag 1 119 979 000

1 Avser anslaget Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel in. m.

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 76) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Anskaffning av flygmateriel

m. m. för budgetåret 1967/68 beräkna ett reservationsanslag av 1 114 369 000

kr.

För budgetutvecklingen t. o. m. den 30 juni 1966 har redogjorts i prop.

1966: 1 (bil. 6 s. 135—136). Framställningen i det följande belyser den

hittillsvarande utvecklingen under den period som nu gällande försvarsbeslut

omfattar.

Den 30 juni 1963 utgjorde bemyndigandeskulden under anslaget

1 282 867 000 kr. (prop. 1964:136). För budgetåren 1963/64—1965/66 har

riksdagen medgett att beställningar av flygmateriel m. m. får läggas ut inom

en kostnadsram av 3 684,2 milj. kr. I detta belopp har räknats in ett

beställningsbemyndigande om 44,2 milj. kr. som har förts över från anslaget

Vissa materielanskaffningar m. m. För att bestrida kostnaderna för ifrågavarande

beställningar har under budgetåren 1963/64—1965/66 anvisats sammanlagt

3 185 120 000 kr. I sistnämnda belopp har inräknats dels ett belopp

av 44,2 milj. kr. som har förts över från anslaget Vissa materielanskaffningar

m. m., dels ett sammanlagt belopp av 223,2 milj. kr. som under budgetåren

1963/64—1965/66 har förts över från anslaget Reglering av prisstegringar.

Den 30 juni 1966 var alltså beställningsbemyndiganden till ett

belopp av (1 282 867 000 + 3 684 200 000 — 3 185 120 000) 1 781 947 000

kr. inte täckta av betalningsmedel.

För innevarande budgetår har beställningsbemyndiganden lämnats till

ett belopp av 1 050 000 000 kr. medan 1 015 250 000 kr. har anvisats i betalningsmedel

under anslaget. Den beslutade konjunkturanpassningen i form

av investeringsbegränsning under innevarande budgetår (prop. 1966: 1 bil.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

6, SU 4, rskr 4) medför att av beloppen får utnyttjas 943 000 000 resp.

873 250 000 kr. För prisreglering har under budgetåret 1966/67 hittills förts

över 54 400 000 kr.

Den 30 juni 1967 kommer alltså enligt hittills meddelade beslut bemyndiganden

om sammanlagt (1 781 947 000 + 1 050 000 000 — 101 525 000 —

54 400 000) 1 762 297 000 kr. att sakna täckning av betalningsmedel.

Fly g förvaltning en

Anslaget bör föras upp med 1 296 400 000 (+ 281 150 000) kr. Av ökningen

hänför sig 74,2 milj. kr. till ökade kostnader enligt försvarsindex,

som utvisar höjning i prisläget april 1966 med 7,2 % i förhållande till prisläget

april 1965. För nästa budgetår erfordras ett beställningsbemyndigande

om 2 770 milj. kr. Anslag och bemyndigandebelopp har inrymts i den s. k.

planeringsnivån (”3600”).

Om medelsanvisningen under anslaget för nästa budgetår kommer att

uppgå till det enligt prop. 1967:1 (bil. 6 s. 77) beräknade beloppet och

planeringen därefter sker med utgångspunkt i ett i fasta priser oförändrat

anslag bör beställningsbemyndigandet reduceras till 2 300 milj. kr. Det föreslagna

bemyndigandet avses i huvudsak utnyttjas enligt följande plan.

1. Stridsledningssystem .............

2. Bassystem ............................

3. Samband ............................

4. Navigation ............................

5. Motmedel ............................

6. Ammunition .........................

7. Jakt- och attackrobotar ..........

8. Luftvärnsrobotar. Målrobotar .

9. Flygplan 35 .........................

10. Flygplan 37 .........................

11. Övriga krigsflygplan ................

12. Övriga flygplan. Helikoptrar ....

13. Reservdelar och utbytesenheter

14. Tillämpad forskning. Provning .

15. Gemensamt och övrigt ..............

16. Reserv för prisstegringar..........

Milj. kr.

........... 69

........... 65

........... 6

........... 4

.......... 8

.......... 12

.......... 75

.......... 1

.......... 143

.......... 1 561

.......... 2

.......... 4

.......... 36

.......... 33

.......... 31

.......... 250

Summa 2 300

Beträffande den planerade anskaffningen under de olika delposterna kan

anföras följande.

1. Föreslaget bemyndigande för stridsledningssystemet omfattar bl. a. anskaffning

av radarstationer av skilda slag för totalt ca 20 milj. kr., materiel

för dataöverföring (bl. a. tråd- och radiolänknät) för ca 40 milj. kr. samt

materiel för databehandlingsutrustning m. m. för luftförsvarsanläggningar

för ett sammanlagt belopp av ca 5 milj. kr. Härtill kommer anskaffning av

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

strömförsörjningsutrustning och underhållsutrustning m. m. till ett belopp

av ca 4 milj. kr.

2. Bemyndigandet avser fortsatt anskaffning av utrustning in. in. för pågående

basutbyggnad och anpassning av bassystem till nya flygplantyper. Av

bemyndigandet för 1967/68 avses ca 18 milj. kr. för elkraftaggregat, trådutrustning

och vapenmateriel, ca 19 milj. kr. för underhållsutrustning och

ca 28 milj. kr. för serviceutrustning och fordon in. m.

3—5. Bemyndigandena avser fortsatt men reducerad anskaffning av erforderlig

materiel för pågående utbyggnad av planerade system för navigering,

fj ärrskrift och bildöverföring in. m. samt specialradar.

6. Anskaffningen syftar till att komplettera och ersätta äldre ammunition

med ny effektivare sådan, anpassad till de nya vapenbärarna. Vidare anskaffas

ammunition, raketer och bomber för övningsändamål.

7. För avslutning av licenstillverkning av jaktrobotar till flygplan 35 F

erfordras ca 6 milj. kr. För fortsatt utveckling av lätt attackrobot erfordras

ca 53 milj. kr. och för påbörjande av serietillverkning ca 12 milj. kr. För

påbörjande av projektering av moderniserad jaktrobotbeväpning erfordras

4 milj. kr.

8. Bemyndigandet avser kompletteringar av befintliga mål för robotprovningar.

9. För nästa budgetår erfordras enligt nu gällande materielplan bemyndigande

för modifieringar samt för beställning av ytterligare serieflygplan

typ 35 och utrustningar till dessa.

10. Det upptagna bemyndigandet för flygplan 37 avses för fortsatt typarbete

med flygplansskrov, motor och utrustning samt för seriebeställning

av 100 skol- och attackflygplan.

11_12. För ändringar av äldre krigsflygplan, skol- och transportflyg
plan

samt helikoptrar erfordras ett bemyndigande av ca 6 nnlj. kr.

13. Reservdelar och utbytesenheter av olika slag anskaffas för att underhålla

materiel i tjänst och utnyttjas i första hand i samband med periodiska

översyner. Utbytesenheterna utgör härvid en betydelsefull buffert för utjämning

av belastningen vid verkstäderna.

Anskaffningen av reservdelar och utbytesenheter står i viss erfarenhetsmässig

relation till anskaffningsvärdet för olika materielslag.

14. Bemyndigandet för tillämpad forskning och för provning avser tilllämpad

forskning vid forskningstekniska institutioner, industrier och utredningsorgan

in. in. för ca 14 milj. kr. samt provningsverksamhet för ca 19

milj. kr. huvudsakligen vid försökscentralen i Malmslätt och robotavdelningens

försöksplatser.

15. Under denna delpost redovisas kostnader för sådan verksamhet eller

anskaffning, som är gemensam för ett flertal system eller kostnader av

omkostnadsnatur (resor, frakter m. m.).

16. Bemyndiganden för föregående delposter är beräknade i prisläget

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

april 1966. I enlighet med den princip som tillämpas erfordras en bemyndigandereserv

för prisstegringar. Flygförvaltningen bär beräknat denna reserv

till 250 milj. kr., vilket belopp avser att täcka prisstegringar på uteliggande

och för budgetåret 1967/68 planerade beställningar fram till den 30 juni

1968.

Flygmaterielberedningen

Flygmaterielberedningen (jfr prop. 1965: 110) har i mars 1967 avlämnat

rapport med förslag till ställningstagande till flygförvaltningens hemställan

om beställningsbemyndigande för flygplan 37 för nästa budgetår. Beredningens

bedömning har skett bl. a. mot bakgrund av överbefälhavarens och

chefens för flygvapnet yttranden över flygförvaltningens förslag. Överbefälhavaren

har i sitt yttrande anfört bl. a. följande.

”Vad beträffar flygplan 37 har jag nu ingen anledning frångå min tidigare

bedömning att detta flygplan utgör den bästa lösningen för flygplananskaffning

inom den svenska krigsmakten. Det är även min uppfattning att det

antal varom här är fråga för beställning under alla omständigheter understiger

vad som är aktuellt för flygplan 37.”

Chefen för flygvapnet har uttalat bl. a. följande.

”Vad beträffar flygplan 37 har flygförvaltningen efter mina anvisningar

upptagit förutom bemyndiganden för serieanskaffning av fpl AJ och Sk 37

även begränsade bemyndiganden för undersökningar på vilka vägar en

anpassning av AJ 37 kan ske mot en spanings- och en jaktversion. Detta har

skett med insikt om de obestridliga fördelar som skulle vinnas med ett fullföljande

av enhetsflygplantanken”.

Flygmaterielberedningen har vid sitt ställningstagande också beaktat

Kungl. Maj ds förslag till utgiftsram för det militära försvaret för budgetåret

1967/68 (prop. 1967: 1, bil. 6) och de utgiftsramar som 1965 års försvarsutredning

angett för överbefälhavarens fortsatta utredning om försvarets

framtida omfattning och struktur.

Utvecklingsarbetet med flygplan 37 har enligt beredningen nu framskridit

så långt, att hittills vunna erfarenheter ger fasta hållpunkter för att bedöma

projektets genomförbarhet. Den första provflygningen ägde rum den 8 februari

1967. Därefter har ytterligare ett antal provflygningar genomförts.

Resultaten hittills visar att flygplan 37 inom de prövade områdena väl fyller

de uppställda kraven.

Trots projektets tekniska svårighetsgrad har tidsplanen hittills i stort sett

kunnat hållas. Projektledningens tillkomst år 1965 (prop. 1965: 110, SU 126,

rskr 315) har gett stadga åt den ekonomiska uppföljningen och kontrollen

av projektet. Planläggning och administration av projektet anses ge god

överblick och möjligheter till bedömning av de tekniska problemens samband

samt möjliga vägar för att lösa dessa.

En analys av kostnadsutvecklingen visar enligt beredningen att typarbe
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

tet på enhetsplattform, attack- och skolversion — utöver kostnadsökningar

till följd av den allmänna prisstegringen — blivit ca 7,4 % dyrare

sedan hösten 1963. Detta anses vara godtagbart för detta komplicerade

projekt under ifrågavarande utvecklingsskede. Större delen av denna fördyring

hänger samman med att typarbetstiden förlängts med ca ett år,

vilket dock väntas medföra att modifieringsbehovet på de serietillverkade

flygplanen minskar. Beredningen erinrar om att förlängningen var en av

Kungl. Maj :t (prop. 1965:110) föreslagen åtgärd för att bl. a. bibehålla

handlingsfriheten i fråga om försvarskostnaderna efter utgången av 1963

års försvarsbeslut.

Om man bortser från de kostnadsfördyringar som orsakats av ändringar

i flygplanantal och leveranstakt samt från den allmänna prisstegringen

har de beräknade seriekostnaderna ökat med ca 4 % jämfört med den

prognos som lämnades i prop. 1965: 110.

Beredningen anser sig kunna konstatera att även projektets tekniska utvecklingsläge

kan sägas vara godtagbart. De bedömningar om projektets

fortsättning, som nu är aktuella, bör enligt beredningen baseras dels på detta

konstaterande, dels på att projektet också förvaltningsmässigt är väl genomarbetat

och analyserat. Någon anledning att ifrågasätta möjligheterna

att genomföra projektet finns inte längre.

Mot denna bakgrund har beredningen utformat sitt förslag för projektets

fortsättning genom bedömning och värdering av bl. a. de förändringar som

inträffat sedan föregående beslutstillfälle i fråga om följande faktorer:

seriebeställningens omfattning,

förhandlingssituationen,

de ekonomiska förutsättningarna,

grundsynen på spanings- och jaktversion av flygplan 37 samt

befintliga flygplans livslängd.

Beträffande seriens omfattning har statsmakterna hittills inte tagit ställning.

I prop 1964: 136 anfördes beträffande antalet flygplan att påtagliga

ökningar i priset per flygplan främst skulle komma att medföra att ett

mindre antal flygplan än beräknat kunde beställas. Det påpekades vidare,

att om kostnadsutvecklingen för flygplan 37 blir mindre gynnsam än flygförvaltningen

förutsatt skulle följden bli en senareläggning av projektet och

efter hand en minskning av antalet divisioner inom flygvapnet.

I prop. 1965: 110 uttalades på grundval av beredningens rapport i mars

1965 att leveranstakten för flygplan 37 måste sänkas om det visar sig nödvändigt

att på längre sikt reducera den årliga anslagstilldelningen för flygmaterielanskaffning

jämfört med då aktuella planer. Med en sänkt leveranstakt

skulle det bli nödvändigt att efter hand minska såväl attackflygets

som jakt- och spaningsflygets omfattning, vilket i sin tur förutsattes återverka

på fredsorganisationen.

I flygvapnets långsiktsplaner räknades både år 1964 och 1965 med an
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

skaffning av mer än 200 AJ 37 (attackflygplan) inom en total anskaffning

av något mer än 800 flygplan 37 (jfr prop. 1964: 136). I långsiktsplanerna

för 1967/74 har antalet flygplan minskats.

Flygförvaltningens förslag till beställning under nästa budgetår omfattar

sammanlagt 100 flygplan 37, varav 83 flygplan AJ 37 och 17 Sk 37 (skolflygplan).

Beredningen har bl. a. med ledning av försvarsutredningens direktiv till

överbefälhavaren konstaterat, att behovet av kvalificerat attackflyg — i

direktiven uttryckt som tung/tyngre attack — står kvar även i det lägsta

kostnadsalternativ som överbefälhavaren skall utreda. Det har i direktiven

t. o. m. angetts, att flygplan AJ 37 skall anskaffas. Antalet flygplan 37 i

attackversion anges inte, men i det lägsta alternativet påpekas att det bör

särskilt undersökas vilket minsta antal tunga attackflygplan som erfordras

för att en angripare vid utformningen av sitt skydd skall ta påtaglig hänsyn

till hotet.

Beträffande antalet flygplan har beredningen med ledning av bl. a. yttrandena

från överbefälhavaren och chefen för flygvapnet bedömt, att det

föreslagna antalet flygplan 37 inte överskrider det antal flygplan som erfordras

även i försvarsutredningens lägsta utredningsalternativ.

Det beställningsbemyndigande som flygförvaltningen totalt föreslår för

flygplan 37 innehåller förutom beställningsbemyndigande för seriebestälningen,

ca 1 100 milj. kr., även bemyndigande, ca 460 milj. kr., för beställning

av allt återstående typarbete före serietillverkning.

Beredningen anser att förhandling bör kunna föras om hela det återstående

typarbetet, vilket torde medföra betydande kostnadspress jämfört

med etappvisa beställningar med kostnadskontrakt.

Beträffande förhandlingssituationen vid beställning av serien torde det

enligt beredningen vara så att även om det finns avtals- och kontraktsformer

som ger full insyn i leverantörens förhållanden så är det dock önskvärt

att det principiella beslutet om anskaffning ger — i detta fall flygförvaltningen

— största möjliga handlingsfrihet inom beslutets ram.

Beredningen bedömer att den förmånligaste förhandlingssituationen kan

skapas om erforderliga bemyndiganden inhämtas för en typarbets- och seriebeställning

av föreslagen omfattning.

Beredningen har vidare undersökt de ekonomiska förutsättningarna att

inrymma en beställning av 100 flygplan 37 inom det lägsta av försvarsutredningens

alternativ. I avvaktan på överbefälhavarens och chefens för

flygvapnet ställningstagande till hur stor del som i detta alternativ kan

avses för anskaffning av flygmateriel har beredningen uppskattat storleksordningen

av flygmaterielanslaget på följande sätl.

Under de senaste åren har flygmaterielanslaget utgjort 65—70 % av flygvapnets

delram. I underlaget för ÖB 65 var procentsiffran något lägre.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Kungl. Maj.ts proposition nr 110 är 1967

Beredningen har räknat med att ca 65 % av flygvapnets delram bör kunna

avses för anskaffning av flygmateriel. I den efter budgetåret 1971/72 stabiliserade

ramen beräknas anslaget kunna uppgå till ca 1 000 milj. kr. per

budgetår, vilket är ca 11 % lägre än det för nästa budgetår beräknade anslaget.

Beredningen erinrar om den studie som tidigare genomförts (prop. 1965:

110) för att belysa möjligheten att anskaffa flygplan 37 vid en reducerad

kostnadsram för flygvapnet. Beredningen utformade härvid en kostnadsplan

för anskaffning av system 37 inom en anslagsram som låg nära 10 % under

den som erhölls vid en utsträckt tillämpning av anskaffningsnivån enligt

1963 års försvarsbeslut. Beredningen fann det därvid möjligt att utveckla

och tillverka flygplan 37 även inom denna lägre ram. På motsvarande sätt

bär beredningen nu undersökt möjligheten att inrymma kostnaden för

återstående typarbete och den föreslagna seriebeställningen inom det flygmaterielanslag

som beredningen beräknat inom det lägsta utredningsalternativet.

Beredningens undersökning visar att detta är möjligt. Beredningen

påpekar dock att behovet av betalningsmedel för A,J 37 gör det nödvändigt

att ompröva de nuvarande planerna för stril- och basutbyggnad samt i viss

omfattning även för andra delsystem och annan verksamhet. Besultatet av

denna prövning påverkar hur beställningsbemyndigandet för AJ 37 skall få

utnyttjas.

Beredningen anser att frågorna om grundsynen på spanings- och jaktversion

av flygplan 37 och befintliga flygplans livslängd i viss utsträckning kan

bli styrande för hur ett erhållet beställningsbemyndigande för AJ 37 bör utnyttjas.

Det är i samband med förestående beslut inte nödvändigt att ta

ställning till dessa frågor. Däremot är det väsentligt att problemen utreds

till den tidpunkt när beställningsbemyndigandet skall utnyttjas så att hänsyn

då kan tas till alla inverkande faktorer.

Beredningen rekommenderar sammanfattningsvis att beställning av återstående

typarbete på enhetsplattform, attack- och skolversion får läggas

ut samt att en första seriebeställning av flygplan AJ 37 får göras inom en

total kostnadsram av ca 1 560 milj. kr.

Departementschefen

Inom den föreslagna utgiftsramen för det militära försvaret bör anslaget

föras upp med 1 119 979 000 kr. För att hittills outnyttjade belopp under

kapitalbudgetanslag för investeringar inom flygvapnet och för vissa gemensamma

ändamål skall kunna tas i anspråk inom utgiftsramen får härav

utnyttjas 1 069 000 000 kr. under nästa budgetår.

För planering av anskaffning under budgetåren 1967/68—1973/74 bör godkännas

ramar för anslag och medelsförbrukning i enlighet med följande

sammanställning (prisläge maj 1966).

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967 79

Budgetår (belopp

i milj. kr.)

Sum-

67/68

68/69

69/70

70/71

71/72

72/73

73/74

ma

Anslag (årskvoter) ............

1 120

1 100

1 050

1 000

1 000

1 000

1 000

7 270

Förbrukning av outnyttjade me-

del på kapitalbudgeten......

— 51

— 40

—

—

—

—

—

— 91

Medelsförbrukning under ansla-

get ........................

1 069

1 060

1 050

1 000

1 000

1 000

1 000

7 179

För budgetåret 1967/68 kan tillkomma medel som blir tillgängliga för

förbrukning under anslaget genom överföring av materielanskaffning från

innevarande budgetår.

Flygförvaltningen föreslår för nästa budgetår ett beställningsbemyndigande

om 2 300 milj. kr., varav 1 561 milj. kr. avses för resterande typarbete

före seriestart med flygplan 37 och en första seriebeställning om 100

flygplan (83 AJ 37 och 17 Sk 37).

Flygmaterielberedningen tillstyrker flygförvaltningens förslag avseende

flygplan 37 och rekommenderar att beställning av återstående typarbete på

flygplan 37 får läggas ut samt att en första seriebeställning av upp till 100

flygplan får göras inom en total kostnadsram av ca 1 560 milj. kr. Beredningen

grundar sitt förslag på överväganden som gjorts mot bakgrund av

bl. a. Kungl. Maj :ts förslag till utgiftsram för det militära försvaret för

budgetåret 1967/68 (prop. 1967: 1, bil. 6) och de utgiftsramar som 1965 års

försvarsutredning i januari 1967 angett för överbefälhavarens fortsatta utredning

om försvarets framtida omfattning och struktur.

Utvecklingsarbetet med flygplan 37 har enligt beredningen nu framskridit

så långt, alt hittills vunna erfarenheter ger fasta hållpunkter för att bedöma

projektets genomförbarhet. Den första provflygningen ägde rum den 8 februari

1967. Därefter har ytterligare ett antal provflygningar genomförts.

Resultaten visar att flygplan 37 inom de prövade områdena väl fyller de

uppställda kraven.

Trots projektets tekniska svårighetsgrad har tidsplanen hittills i stort

sett kunnat hållas. Projektledningens tillkomst år 1965 (prop. 1965: 110,

SU 126, rskr 315) har gett stadga åt den ekonomiska uppföljningen och

kontrollen av projektet.

Fn analys av kostnadsutvecklingen hos projektet visar enligt beredningen

att — utöver kostnadsökningar till följd av ändrade leveransförhållanden

och den allmänna prisstegringen — typarbetet har blivit ca 7,4 % dyrare

sedan hösten 1963 och seriepriset ca 4 % dyrare sedan våren 1964. Detta

anses vara godtagbart för ett projekt av denna art under ifrågavarande utvecklingsskede.

De bedömningar om projektets fortsättning som nu är aktuella bör enligt

beredningen baseras dels på dessa konstateranden, dels på att projektet

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj.ts proposition nr HO år 1967

också förvalIningsmässigt är väl genomarbetat och analyserat. Någon anledning

att ifrågasätta möjligheterna att genomföra projektet finns inte längre

enligt beredningen.

Beredningen har bl. a. med ledning av direktiven från försvarsutredningen

till överbefälhavaren ansett sig kunna konstatera, att behovet av kvalificerat

attackflyg står kvar även i det lägsta kostnadsalternativ som överbefälhavaren

skall utreda.

Beträffande antalet flygplan har beredningen med ledning av bl. a. yttranden

från överbefälhavaren och chefen för flygvapnet bedömt, att en anskaffning

av 100 flygplan 37 inte överskrider det antal flygplan som erfordras

även i försvarsutredningens lägsta utredningsalternativ. Eftersom

100 flygplan ligger under minimibehovet av kvalificerade attackflygplan

bör enligt beredningen hela beställningen kunna läggas ut samtidigt.

Det beställningsbemyndigande som flygförvaltningen totalt föreslår för

flygplan AJ 37 innehåller förutom bemyndigande för seriebeställningen

även bemyndigande för beställning av allt återstående typarbete före serietillverkning.

Beredningen bedömer att den förmånligaste förhandlingssituationen

kan skapas om erforderliga bemyndiganden inhämtas för en typarbets-

och seriebeställning av föreslagen omfattning.

Beredningen har vidare undersökt de ekonomiska möjligheterna att inrymma

en beställning av 100 flygplan 37 inom flygmaterielanslaget i det

lägsta av försvarsutredningens alternativ. Beredningens undersökning visar

att detta bör vara möjligt. Behovet av betalningsmedel under de närmaste

budgetåren kräver dock enligt beredningen viss omprövning av nuvarande

planer för såväl stril- och basutbyggnad som annan verksamhet.

Jag ansluter mig i allt väsentligt till flygmaterielberedningens bedömningar

och förslag. Som jag framhållit tidigare (prop. 1965: 110) torde

behov av kvalificerat attackflyg kvarstå under livslängden för kommande

generation flygplan. Med de uppgifter som ett invasionshot ställer på krigsmakten

måste vårt flygvapen utrustas med attackflygplan anpassade till

den framtida stridsmiljön. De olika jämförande värderingar som gjorts med

utgångspunkt häri, bl. a. genom flygmaterielberedningens försorg, visar

enligt min mening att flygplan 37 från stridsekonomiska synpunkter är

det lämpligaste alternativet.

Utvecklingen av flygplan 37 har hittills förlöpt i stort sett planenligt och

nu nått så långt att det inte längre finns anledning ifrågasätta möjligheterna

att genomföra projektet. Jag tillstyrker därför att utvecklingsarbetet

med projektet slutföres.

För innevarande budgetår har genom Kungl. Maj :ts beslut ett bemyndigande

om 50 milj. kr. ställts till flygförvaltningens förfogande för att

beställa viss materiel för serietillverkning av flygplan 37. För nästa budgetår

föreslår flygförvaltningen ytterligare bemyndiganden för en första

seriebeställning av 100 flygplan.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

Med anledning av förslag i prop. 1965: 110 (SU 126, rskr 315) senarelades

första serieleverans av flygplan AJ 37 ca ett och ett halvt år för att bl. a.

handlingsfriheten i fråga om försvarskostnaderna skulle kunna upprätthållas

efter utgången av 1963 års försvarsbeslut. Denna åtgärd medförde

viss kostnadsfördyring av typarbetet med projektet. Denna fördyring ansågs

dock delvis kunna kompenseras av att bättre utprovade serieflygplan skulle

erhållas och därmed mindre behov av medel för omedelbara typförbättringar

efter första serieleverans. I dag skulle en ytterligare senareläggning av seriestarten

däremot föranleda ökade kostnader med ca 150—200 milj. kr.

utan att några besparingar skulle kunna erhållas på slutprodukten. Jag

anser det därför vara nödvändigt att beslut nu fattas att påbörja serietillverkningen

och att härför erforderliga beställningsbemyndiganden för nästa

budgetår utverkas.

Flygmaterielberedningen anser att det av flygförvaltningen föreslagna

antalet flygplan 37 för en första serietillverkning bör skapa förutsättningar

för en ekonomisk produktion. Beredningen uttalar också — med stöd av

yttranden från överbefälhavaren och chefen för flygvapnet samt på grundval

av försvarsutredningens direktiv till överbefälhavaren — att 100 flygplan

37 underskrider minimibehovet av kvalificerade attackflygplan. När det gäller

möjligheterna att få ekonomiskt utrymme för den föreslagna beställningen

visar flygmaterielberedningens undersökning att detta är möjligt

även inom det lägsta av försvarsutredningens alternativ. Vissa likviditetssvårigheter

kan uppkomma de närmaste åren till följd av tidigare stora

beställningar av flygmateriel m. m., som då förfaller till betalning. Genom

en senareläggning och i vissa fall omprövning av objekt inom planerna för

stril- och bassystem och viss annan verksamhet kan dock övergångssvårigheterna

enligt min mening bemästras. Med anledning av försvarsutredningens

direktiv för överbefälhavarens utredningar om försvarets framtida

omfattning och struktur kan viss omfördelning mellan olika försvarsfunktioner

bli aktuell inom den ekonomiska ramen för försvaret. Detta har så

långt som varit möjligt beaktats i flygmaterielberedningens undersökning.

Enligt min mening bör sådan omfördelning göras med hänsynstagande till

bl. a. likviditetsförhållandena, så att en smidig anpassning till de nya förutsättningarna

blir möjlig.

Mot bakgrund av det anförda har jag funnit att en seriebeställning av upp

till 100 flygplan 37 kan genomföras utan att annan väsentlig anskaffning av

effektbestämmande materiel för flygvapnet eller de andra försvarsgrenarna

blir lidande. Jag tillstyrker därför för nästa budgetår ett beställningsbemyndigande

på 1 560 milj. kr. för flygplan 37.

För övriga anskaffningar av flygmateriel m. m. under nästa budgetår

föreslår jag ett beställningsbemyndigande om 340 milj. kr.

Jag tillstyrker således beställningsbemyndiganden om totalt (1 560 340)

1 900 milj. kr. och räknar därvid med att dessa bemyndiganden och bemyn
-

6—9283 67

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

digandebelopp för innevarande budgetår som står till Kungl. Maj :ts disposition

skall utnyttjas för anskaffning under nästa budgetår av bl. a. flygplan

37 och flygplan 35 F, utveckling av robot 05 och viss komplettering av

stril- och bassystemen.

Det bör liksom tidigare ankomma på Kungl. Maj :t att ta ställning till

vilka anskaffningar som bör ske inom ramen för det bemyndigande som

riksdagen kan komma att lämna.

Beträffande materielanskaffning enligt tvåstegsförfarande torde få hänvisas

till en promemoria som kommer att överlämnas till riksdagens vederbörande

utskott.

Vid bifall till mina förslag kommer den 30 juni 1968 beställningsbemyndiganden

till ett belopp av (1 762 297 000 + 1 900 000 000— 1 119 979 000)

2 542 318 000 kr. att sakna täckning av betalningsmedel.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) för planering av anskaffning av flygmateriel m. m. godkänna

de av mig föreslagna ramarna för anslag och medelsförbrukning

under budgetåren 1967/68—1973/74,

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att beställningar av

flygmateriel in. m. får läggas ut inom en kostnadsram av

1 900 000 000 kr.,

c) till Anskaffning av flygmateriel m. m. för budgetåret

1967/68 under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 1 119 979 000 kr.

Drift och underhåll av flygmateriel in. m.

M965/66 Utgift 223 975 025 Reservation 54 204 987

1966/67 Anslag 265 000 000

1967/68 Förslag 247 000 000

1 Avser anslaget Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. m.

Från anslaget bestrids kostnader dels för drivmedel för flygplan och

motorfordon, dels för underhåll och vård av flygplan, robotar och markutrustning,

dels för vissa modifieringsarbeten på befintlig materiel.

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 76) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Drift och underhåll av flygmateriel

m. m. för budgetåret 1967/68 beräkna ett reservationsanslag av

247 000 000 kr.

Försvarets intendent ur v er k

Anslaget bör såvitt avser drivmedelskostnader föras upp med 18 000 000

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967 83

(— 21 400 000) kr. varvid förutsätts en reservationsmedelsförbrukning under

budgetåret 1967/68 av 13 500 000 kr.

Flygförvaltningen

Anslaget bör såvitt avser kostnader för underhåll och avlöningar föras

upp med 246 844 000 ( + 21 244 000) kr.

I en förutsatt lägre planeringsnivå bör medelsanvisningen för underhåll

och avlöningar föras upp med 224 700 000 (— 900 000) kr.

Vid ärendets beredning har medelsbehovet delats upp enligt följande

sammanställning där som jämförelse angetts motsvarande delposter i planen

för innevarande budgetår. (Belopp i milj. kr.)

A. Drivmedelskostnader

Flygplan och motorfordon .......................................

B. Underhållskostnader m. m.

1. Flygplanskrov ...................................................

2. Motorer ............................................................

3. Utrustning m. m.................................................

4. Omställning av verkstadsdriften ...........................

C. Avlöningar ............................................................

D. Till Kungl. Maj ds disposition ....................................

Summa

Anvisat

1966/67

Förslag

1967/68

39,4

30,3

55,5

71,8

55,5

71,8

47,4

63,9

5,0

5,0

12,2

12,2

50,0

—

265,0 255,0

Departementschefen

I prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 144) anmälde jag betänkligheter inför kostnadsutvecklingen

under anslaget och redogjorde kortfattat för den verksamhet

som är styrande för underhållsutgifterna. På anförda skäl anmälde jag min

avsikt att föreslå Kungl. Maj :t att ge riksrevisionsverket i uppdrag att närmare

utreda dels kostnadsutvecklingen under anslaget, dels frågan om inte

verksamheten under anslaget i viss omfattning borde belasta anslaget till

Anskaffning av flygmateriel m. m. Genom Kungl. Maj ds beslut i januari

1966 har riksrevisionsverket erhållit nämnda uppdrag. Enligt vad som upplysts

är riksrevisionsverket inte berett att lämna förslag i ärendet som kan

påverka anslagsberäkningen för nästa budgetår.

Med stöd av Kungl. Maj ds bemyndigande i juni 1963 tillkallade jag en

utredning med uppdrag att pröva i vilken omfattning allmän flygträning

behöver bedrivas och i samband härmed även utreda i vad mån det är nödvändigt

att de befattningar i freds- och krigsorganisationen som besätts av

flygutbildad personal i framtiden behöver besättas av sådan personal. Utredningen

har den 22 december 1966 avgett betänkande med innebörd dels att

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

någon särskild organisation för allmän flygträning motsvarande nuvarande

ordning vid F 8 inte erfordras, dels att antalet flygförare som genomför

allmän flygträning kan minskas väsentligt. Utredningen uppskattar att vid

fullt genomfört förslag en besparing på ca 7 milj. kr. per år bör vara möjlig.

Remissinstanserna ansluter sig i stort till utredningens förslag men anmäler

i vissa fall avvikande mening. Sålunda ifrågasätter överbefälhavaren och

chefen för flygvapnet om de föreslagna åtgärderna inte i vissa fall skulle

innebära en ekonomisk försämring för den enskilde och framhåller även

den eventuella rekryteringshämmande effekten av förslagets genomförande,

överbefälhavaren och chefen för flygvapnet anser liksom Sveriges akademikers

centralorganisation och Statstjänstemännens riksförbund, att den bedömning

av eventuell fortsatt flygtjänstgöring för officer som enligt utredningens

förslag bör inträffa efter 16 års flygtjänstgöring i stället bör komma

då officeren uppnår 40 års ålder. Försvarets civilförvaltning och Tjänstemännens

centralorganisations statstjänstemannasektion anser att utredningen

bör kompletteras beträffande underofficerskategorin. Yttranden har

även inkommit från cheferna för armén och marinen, armé-, marin- och

flygförvaltningarna, försvarets intendenturverk, statskontoret, riksrevisionsverket

och militära tjänstgöringsåldersutredningen.

För egen del anser jag att utredningens förslag är väl ägnat att i huvudsak

ligga till grund för en ändring av bestämmelserna för den allmänna

flygträningen. Det ankommer på Kungl. Maj :t att närmare reglera formerna

härför.

Beträffande anslaget för nästa budgetår räknar jag med ett väsentligt

mindre flygtidsuttag än under innevarande budgetår. Med hänsyn härtill

samt med utgångspunkt i den utgiftsram för flygvapnet som jag räknar

med, föreslår jag att anslaget för nästa budgetår förs upp med 247 000 000

kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Drift och underhåll av flygmateriel m. m. för budgetåret

1967/68 under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 247 000 000 kr.

Försvarets sjukvårdsstyrelse: Avlöningar

1965/66 Utgift 1 941 360

1966/67 Anslag 2 300 000

1967/68 Förslag 2 800 000

Försvarets sjukvårdsstyrelse leder hälso- och sjukvården inom krigsmakten

och är central myndighet för krigsmaktens sjukvårdsförvaltning. I verkets

uppgifter ingår också att vara chefsmyndighet för militärapoteket och

militärmedicinska undersökningscentralen. Försvarets sjukvårdsstyrelse är

organiserad på tre byråer — hälsovårdsbyrån, sjukvårdsbyrån och mate
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

85

rielbyrån — samt en administrativ sektion och en provisoriskt organiserad

planeringsgrupp.

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 89) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets sjukvårdsstyrelse:

Avlöningar för budgetåret 1967/68 beräkna ett förslagsanslag av 2 900 000

kr.

Tjänster Beräknad ändring 1967/68

Handläggande personal

1966/67

Mynd.

Dep.ch.

a) Medicinalpersonal ............

17

—•

b) Officerare ........................

7

+ 1

c) Civila ..............................

Övrig personal

9

■ +4

a) Civila ..............................

41

+ 5

b) Underofficer ..................

1

—

75

+ 6

+ 4

Anslag

Avlöningar till tjänstemän .........

2 247 000

+ 603 000

+ 500 000

Arvoden och särskilda ersättningar

53 000

—

—

2 300 000 + 603 000 + 500 000

Försvarets sjukvårdsstyrelse

1. För utveckling och tillämpning av medicinska forskningsresultat har

medel anvisats för anställning av en särskild arbetsgrupp fr. o. m. den 1

januari 1967. Gruppens arbete bör fortsätta under budgetåret 1967/68

(48 520 kr.).

2. För styrelsens dokumentationstjänst erfordras en bibliotekssakkunnig

m. m. (15 000 kr.).

3. Vid sjukvårdsbyrån bör tillkomma en tjänst för kanslist för att avlasta

läkarna löpande rutinärenden (26 676 kr.).

4. Vid materielbyrån bör inrättas tjänster för en assistent och ett biträde

med hänsyn till den ökade inköpsverksamheten. Vidare erfordras medel för

anlitande av sakkunniga i samband med övergången till ADB-system

(99 176 kr.).

5. Tjänster bör inrättas för en pensionerad officer och en kontorist vid

administrativa sektionen (36 071 kr.).

6. Arbetstiden för en veterinär bör regleras om till heltid (25 920 kr.).

7. Löneomräkning m. m. 351 657 kr.

Departementschefen

1962 års försvarssjukvårdsutredning har i juni 1966 avlämnat sitt betänkande

II »Militärsjukvården» (SOU 1965:35). I betänkandet lägger utredningen

fram förslag rörande dels militär sjukvår dens centrala och regionala

ledning, dels samordningen mellan militära och civila ledningsorgan m. in.,

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

dels sjukvårdsutbildningen av vissa värnpliktiga och fast anställda, dels den

militära sjukvårdsutbildningens organisation, dels en för försvaret gemensam

personalkår — försvarets medicinalkår. Slutligen föreslås vissa åtgärder

för att samordna anskaffningen av sjukvårdsmateriel inom totalförsvaret.

Betänkandet har remissbehandlats men beredningen av ärendet är ännu inte

avslutad. Jag är därför inte beredd att nu ta ställning till utredningens förslag.

I avvaktan på beslut om sjukvårdsstyrelsens framtida uppgifter och

organisation bör verket ges möjlighet att anställa viss extra personal som

bl. a. bör medverka i pågående förberedelser för övergång till ett nytt inskrivningssystem

och delta i den fortsatta utvecklingen av datasystemet för redovisning

av sjukvårdsmaterielen.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 800 000

kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Försvarets sjukvårdsstyrelse: Avlöningar för budgetåret

1967/68 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 2 800 000 kr.

Försvarets sjukvårdsstyrelse: Omkostnader

1965/66 Utgift 202 999

1966/67 Anslag 350 000

1967/68 Förslag 450 000

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 89) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets sjukvårdsstyrelse:

Omkostnader för budgetåret 1967/68 beräkna ett förslagsanslag av 525 000

kr.

Beräknad ändring 1967/68

1.

Sjukvård m. in......................

1966/67

8 000

+

Mynd.

2 000

Dep.ch.

2.

Reseersättningar ..................

59 000

+

41 000

+

20 000

3.

Expenser

a) Bränsle, lyse och vatten ...

b) Kostnader för datamaskiner

22 000

130 000

+

65 000

+

50 000

c) övriga expenser ...............

121 000

+

58 000

+

30 000

4.

Publikationstryck ...............

10 000

—

—

350 000

+ 166 000

+ 100 000

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t

föreslår riksdagen

att till Försvarets sjukvårdsstyrelse: Omkostnader för budgetåret

1967/68 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 450 000 kr.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

Försvarets radioanstalt: Anskaffning och underhåll av materiel

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 800 000 kr. I prop.

1967: 1 (bil. 6 s. 109) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Försvarets radioanstalt: Anskaffning och

underhåll av materiel för budgetåret 1967/68 beräkna ett reservationsanslag

av 5 000 000 kr.

Med hänvisning till en inom försvarsdepartementet upprättad promemoria,

som torde få överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, hemställer

jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) till Försvarets radioanstalt: Anskaffning och underhåll

av materiel för budgetåret 1967/68 under fjärde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.,

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att utöver anslaget

beställningar av materiel för försvarets radioanstalts verksamhet

får läggas ut inom en kostnadsram av 3 000 000 kr.

Centrala vämpliktsbyrån: Avlöningar

1965/66 Utgift 1 296 921

1966/67 Anslag 1 720 000

1967/68 Förslag 1 950 000

Centrala vämpliktsbyrån svarar för den centrala registreringen av krigsmaktens

personal och har vidare till uppgift att biträda överbefälhavaren och

försvarsgrenscheferna i ärenden rörande inskrivningsväsende, personalredovisning,

personalprövningsverksamhet m. m. Vämpliktsbyrån skall vidare

bl. a. följa inskrivningsnämndernas och inskrivningschefernas verksamhet.

Vämpliktsbyrån är organiserad på centraldetalj, befattningsanalysdetalj,

armédetalj, marin- och flygdetalj, uppskovsdetalj, truppregister detalj, dataavdelning,

teknisk detalj, expedition och förvaltningsdetalj.

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 116) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Centrala vämpliktsbyrån:

Avlöningar beräkna ett förslagsanslag av 1 950 000 kr.

Beräknad ändring 1967/68

Tjänster 1966/67 Mynd. Dep.ch.

Handläggande personal ............... 16 +4 + 1

Övrig personal ........................... 68 — — 1

84 +4 ± 0

1 716 820 + 386 820 + 229 820

3 180 + 180 + 180

Anslag

Avlöningar till tjänstemän .........

Arvoden och särskilda ersättningar

1 720 000

+ 387 000

+ 230 000

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

Centrala värn plikt sb yr ån

1. Värnpliktsbyrån har fått ökade befogenheter i ärenden rörande befrielse

från och anstånd med värnpliktstjänstgöring. För uppgifter i samband

därmed bör tillkomma en regementsofficer (stabschef), en pensionerad

officer och en byrådirektör (117 841 kr.).

2. För förvaltningen av bagartorpsområdet i Solna behövs en pensionerad

officer, en pensionerad underofficer och ett kvalificerat biträde. Uppgifterna

har övertagits från förutvarande intendenturförrådet i Stockholm

(52 369 kr.).

3. För värnpliktsbyråns ADB-verksamhet erfordras en byrådirektör och

för befattningsanalyser en pensionerad underofficer (61 617 kr.).

4. En pensionerad officer bör på grund av arbetsuppgifternas art föras

över till arméstaben. Vidare kan två biträden dras in under förutsättning

att värnpliktsbyrån tilldelas en optisk läsare (— 50 172 kr.).

5. Löneomräkning 205 345 kr.

196i års inskrivnings- och personalredovisningsutredning

1964 års inskrivnings- och personalredovisningsutredning har den 30 september

1966 avlämnat betänkandet »Krigsmaktens personalförvaltning»

(Stencil Fö 1966: 5). I betänkandet föreslås ett nytt system för inskrivning

och redovisning av värnpliktiga. Systemet bygger på datateknik. Inskrivningsområdenas

antal föreslås minskat till sex, vilka bör avgränsas så att

de sammanfaller med militärområdena. Prövnings- och urvalsförfarandet

vid inskrivningen utvidgas avsevärt. Övergången till det nya systemet föreslås

efter en förberedelseperiod ske med början hösten 1968. Verksamheten

bör enligt utredningen ledas av centrala värnpliktsbyrån, som omorganiseras

till en central personalförvaltning, och inom varje militärområde av en

nyorganiserad regional personalförvaltning, som lyder under militärbefälhavaren.

De regionala personalförvaltningarna avses överta inskrivningschefernas

uppgifter och vissa uppgifter från förbanden. Utredningen beräknar

att dess förslag leder till minskat personalbehov och andra besparingar.

Betänkandet har remissbehandlats. Remissinstanserna intar genomgående

en positiv ståndpunkt till utredningens principförslag.

Departementschefen

1964 års inskrivnings- och personalredovisningsutrednings förslag rörande

inskrivningen och redovisningen av värnpliktiga m. m. synes ge möjlighet

till rationaliseringsvinster samtidigt som ett effektivare system skapas för

bl. a. urvalet av de inskrivningsskyldiga och personalplaneringen inom krigsmakten.

Jag beräknar att förslag i ärendet skall kunna föreläggas 1968 års

riksdag.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 1 950 000

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967 89

kr. Jag har därvid beräknat medel för en regementsofficer (1) och en kansliskrivare

(2). Vidare har jag förutsatt att tolv tjänstgöringsmånader för

frivilligt tjänstgörande personal förs över till centrala värnpliktsbyrån från

arméns anslag (2). Anslaget bör samtidigt minskas med medel för en pensionerad

officer och två biträden (4).

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Centrala värnpliktsbyrån: Avlöningar för budgetåret

1967/68 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

1 950 000 kr.

Centrala värnpliktsbyrån: Omkostnader

1965/66 Utgift 486 506

1966/67 Anslag 685 000

1967/68 Förslag 950 000

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 116) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Centrala värnpliktsbyrån:

Omkostnader beräkna ett förslagsanslag av 950 000 kr.

Beräknad ändring 1967/68

1966/67

Mynd.

Dep.ch.

1.

Sjukvård m. in.........................

10 000

2.

Reseersättningar ............

32 500

+

4 500

+

3 000

3.

Expenser

a) Bränsle, lyse och vatten ...............

5 000

+

62 000

+

57 000

b) Kostnader för datamaskiner m. in. ...

218 500

+

81 500

+

81 500

Därav engångsutgifter...............

23 000

+

38 000

+

38 000

c) Bevakning ......................

160 000

+

61 000

+

61 000

d) Övriga expenser ..........................

217 000

+ 108 000

+

62 500

Därav engångsutgifter.................

18 000

+

27 000

+

9 000

4.

Publikationstryck .......................

42 000

_

5.

Representation m. m...................

—

+

4 000

—

685 000

+ 321 000

+ 265 000

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t

föreslår riksdagen

att till Centrala värnpliktsbyrån: Omkostnader för budgetåret

1967/68 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 950 000 kr.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

Vissa signalförbindelser in. m.

1965/66 Utgift 15 013 421 Reservation 5 705 909

1966/67 Anslag 30 967 000

1967/68 Förslag 27 000 000

Från anslaget bestrids kostnader för utbyggnad av för krigsmakten

gemensamma signalförbindelser.

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 144) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, Lill Vissa signalförbindelser in. in.

för budgetåret 1967/68 beräkna ett reservationsanslag av 27 000 000 kr.

För den budgetära utvecklingen under detta anslag t. o. m. den 30 juni

1966 har redogjorts i prop. 1966: 110 (s. 140). Den 30 juni 1966 saknade

beställningsbemyndiganden till ett belopp av 42 210 000 kr. täckning av

betalningsmedel. Härvid har tagits hänsyn till att under budgetåret 1965/66

bär förts över 1,4 milj. kr. från anslaget Reglering av prisstegringar. För

innevarande år har riksdagen medgett, att beställningar får läggas ut inom

en kostnadsram av 40 milj. kr. samt anvisat 30 967 000 kr. i betalningsmedel.

Enligt hittills meddelade beslut kommer alltså den 30 juni 1967 beställningsbemyndiganden

om 51 243 000 kr. att sakna täckning av betalningsmedel.

Flygförvaltningen

Anslaget bör föras upp med 37 750 000 (-f- 6 783 000) kr. För nästa budgetår

bör inhämtas bemyndigande att beställa förbindelser och materiel till

ett belopp av 40 milj. kr.

Om medelsanvisningen under anslaget för nästa budgetår kommer att

motsvara det enligt prop. 1967:1 (bil. 6 s. 143) beräknade beloppet bör

inhämtas ett beställningsbemyndigande om 20 milj. kr. Behovet har beräknats

med ledning av en inom försvarsstaben utarbetad reviderad långsiktsplan.

Departementschefen

Ärendet är av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till

statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysning torde få inhämtas av de handlingar

som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Överbefälhavaren har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för

nästa budgetår till 24,5 milj. kr.

Anslaget bör föras upp med 27 milj. kr. Jag räknar med lika stor medelsförbrukning

som överbefälhavaren. Detta medför att reservationen kommer

att öka med 2,5 milj. kr. Som jag anfört under Ramberäkning m. in. erfordras

en reservationsmedelsökning under anslagen på driftbudgeten för att

inom den förutsatta utgiftsramen för nästa budgetår balansera att outnytt
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

jade belopp tas i anspråk under kapitalbudgeten. Jag är inte beredd att

tillstyrka något nytt beställningsbemyndigande. Jag hemställer, att Kungl.

Maj :t föreslår riksdagen

att till Vissa signalförbindelser in. m. för budgetåret 1967/68

under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

27 000 000 kr.

Signalskyddsmateriel

1965/66 Inkomst ''768 005 Reservation 4 358 005

1966/67 Anslag 500 000

1967/68 Förslag 2 250 000

1 Genom överföring av 3 085 748 kr. från reservationsanslaget Vissa signalförbindelser

m. m.

Från anslaget bestrids kostnader för anskaffning av kryptomateriel m. m.

enligt en av överbefälhavaren upprättad långsiktsplan.

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 143) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Signalskyddsmateriel för budgetåret

1967/68 beräkna ett reservationsanslag av 2 250 000 kr.

Arméförvalt ningen

Anslaget bör föras upp med 4 150 000 (+ 3 650 000) kr. Medelsförbrukningen

under innevarande budgetår beräknas till 4 858 000 kr.

Anslaget för nästa budgetår avses för fortsatt anskaffning av signalskyddsmateriel

för i första hand den nya högre regionala ledningsorganisationens

behov.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med 2 250 000 kr. Överbefälhavaren räknar med

en medelsförbrukning under nästa budgetår om 2 050 000 kr., varigenom

reservationen kommer att öka med 200 000 kr. Denna ökning erfordras av

samma anledning som jag angett i fråga om anslaget till vissa signalförbindelser

m. m. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Signalskyddsmateriel för budgetåret 1967/68 under

fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 2 250 000

kr.

F amil jebitlrag

1965/66 Utgift 52 180 191

1966/67 Anslag 37 000 000

1967/68 Förslag 36 000 000

Från anslaget bekostas vissa ersättningar för att trygga försörjning m. in.

av de värnpliktigas anhöriga m. fl. under den tid de värnpliktiga fullgör

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kangl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

militärtjänstgöring. Familjebidrag kan utgå som familjepenning, bostadsbidrag,

näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag. Från anslaget betalas

också kostnader för särskild hjälpverksamhet till förmån för de värnpliktiga

och deras familjer in. m.

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 153) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Familjebidrag för budgetåret

1967/68 beräkna ett förslagsanslag av 34 000 000 kr.

Försvarets civilförvaltning

Anslaget bör föras upp med 44 300 000 ( + 7 300 000) kr. Antalet tjänstgöringsdagar

som berättigar till familjebidrag har beräknats till för grundutbildning

16 126 800 och för repetitionsutbildning m. m. 2 293 300. Den

genomsnittliga familjebidragskostnaden för budgetåret 1967/68 har med

hänsyn till belastningen under budgetåret 1965/66 beräknats till 1:30 ( +

0:20) kr. för man och dag vid grundutbildning och 10:— (+0:50) kr.

för man och dag vid repetitionsutbildning.

Departementschefen

I annat sammanhang denna dag lämnas förslag till förbättrade familjebidrag.

Med hänsyn härtill samt till vad jag i det föregående anfört rörande

repetitionsutbildningens omfattning bör anslaget föras upp med 36 milj. kr.

Jag har därvid räknat med omkring 16 530 000 tjänstgöringsdagar för grundutbildning

och omkring 850 000 tjänstgöringsdagar för repetitionsutbildning.

Vidare har jag räknat med en höjning av medlen till särskild hjälpverksamhet

till förmån för de värnpliktiga och deras familjer från nuvarande

250 000 till 350 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Familjebidrag för budgetåret 1967/68 under fjärde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 36 000 000 kr.

Reseersättningar till värnpliktiga m. fl.

1965/66 Utgift 15 410 524

1966/67 Anslag 15 800 000

1967/68 Förslag 14 800 000

Från anslaget betalas kostnader för resor och traktamenten för värnpliktiga,

för följebefäl i samband med värnpliktsresor samt för medlemmar i

frivilliga försvarsorganisationer i samband med frivillig tjänstgöring vid

krigsmakten m. m.

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 154) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Reseersättningar till värn
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967 93

pliktiga m. fl. för budgetåret 1967/68 beräkna ett förslagsanslag av 14,8 milj.

kr.

Försvarets civilförvaltning

Anslaget bör föras upp med 17 600 000 (-|- 1 800 000) kr. Av ökningen

hänför sig 600 000 kr. till kostnadsökningar med anledning av successiv

övergång till nytt repetitionsutbildningssystem och 1 200 000 kr. till traktaments-

och taxehöjningar.

Departementschefen

Med hänvisning till vad jag i det föregående anfört rörande omfattningen

av repetitionsutbildningen och de värnpliktigas förmåner bör anslaget föras

upp med 14 800 000 (— 1 000 000) kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Reseersättningar till värnpliktiga m. fl. för budgetåret

1967/68 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 14 800 000 kr.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj ds proposition nr 110 år 1967

KAPITALBUDGETEN

III. FÖRSVARETS FASTIGHETS! OM)

Kasernbyggnaders delfond

1. Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål

1965/66 Nettoutgift 10 306 410 Outnyttjat belopp 1 574 199

1966/67 Anslag 24 900 000

1967/68 Förslag 1 000

Anslaget avses för nybyggnad av för försvaret gemensamma lokaler samt

för nybyggnad av lokaler för försvarets radioanstalt.

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 202) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Byggnadsarbeten för gemensamma

ändamål för budgetåret 1967/68 beräkna ett investeringsanslag av

1 000 kr.

Fortifikations förvaltningen

1 sina anslagsframställningar för budgetåret 1967/68 har fortifikationsförvaltningen

beräknat medelsförbrukningen under anslaget till 20 585 000

kr. Med hänsyn till beräknat outnyttjat belopp vid utgången av budgetåret

1966/67 har förvaltningen föreslagit att anslaget för budgetåret 1967/68 förs

upp med ett belopp av 3 576 000 kr.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen med skrivelse den 7 februari

1967 överlämnat reviderat förslag till investeringsplan för anslaget för budgetåret

1967/68. Medelsförbrukningen under anslaget har för budgetåret

1967/68 beräknats till 800 000 kr. Med hänsyn till beräknat outnyttjat belopp

vid utgången av budgetåret 1966/67 föreslås att anslaget för budgetåret

1967/68 förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

I fråga om byggnadsföretag som påbörjats före den 1 juli 1966 anför

fortifikationsförvaltningen att nybyggnaderna för militärområdesstaberna

i Kristianstad, Strängnäs och Boden samt nybyggnad för intendenturförrådet

i Filipstad numera färdigställts och tagits i bruk.

Fortifikationsförvaltningen föreslår att under budgetåret 1967/68 påbörjas

nybyggnad av en värmecentral för försvarets radioanstalt samt anför

i anslutning härtill bl. a. följande. Nuvarande värmecentral vid radioanstaltens

centrala del betjänar samtliga byggnader inom området. Den

värmetekniska utrustningen inom centralen är nedsliten och behöver sna
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

rast ersättas. Byggnaden är för liten för att en ny installation med tillräcklig

kapacitet skall kunna göras. Vidare är personalutrymmena små och

otidsenliga. Värmebehoven kommer att avsevärt öka i samband med tillkomsten

av planerade nybyggnader m. m. inom området. I skrivelse den 25

augusti 1966 har fortifikationsförvaltningen redovisat förslag till byggnadsprogram

för nybyggnad av värmecentralen m. m. Kostnaderna uppskattas

till 1 210 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1966. Medelsbehovet

beräknas till 800 000 kr. för budgetåret 1967/68 och 410 000 kr. för budgetåret

1968/69.

Fortifikationsförvaltningen anmäler vidare att det kan bli aktuellt att

under budgetåret 1967/68 påbörja nybyggnad av stabsbyggnad i Östersund

för Nedre Norrlands militärområde. Erforderligt underlag för upprättande

av byggnadsprogram med kostnadsberäkning föreligger dock inte, varför

objektet inte redovisats i den av fortifikationsförvaltningen ingivna investeringsplanen

för nästa budgetår.

Departementschefen

Såsom jag anfört inledningsvis har fortifikationsförvaltningen den 7

februari 1967 kommit in med reviderat förslag till investeringsplan för

anslaget, enligt vilken medelsförbrukningen för nästa budgetår beräknas till

800 000 kr.

Jag föreslår att medel beräknas för att under nästa år påbörja nybyggnad

av värmecentral för försvarets forskningsanstalt. Genom beslut den 24 februari

1967 har Kungl. Maj :t uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att

projektera värmecentralen. För byggnadsarbetena erfordras under nästa

budgetår 800 000 kr. Jag anser vidare att medel bör beräknas för att påbörja

nybyg§nad av lokaler i Östersund för Nedre Norrlands militärområdesstab.

Militärområdesstabens lokalbehov uppgår enligt en av statskontoret gjord

utredning till ca 2 500 m2. Nuvarande stabsbyggnadens yta uppgår till ca

1 175 m2. För att tillgodose stabens övriga lokalbehov förhyrs lokaler i tre

olika byggnader. Lokalerna i två av dessa byggnader kan endast disponeras

till utgången av år 1968. Med hänsyn härtill bör en nybyggnad uppföras

för staben såsom komplement till den befintliga stabsbyggnaden. Arbetena

bör påbörjas redan hösten 1987. Byggnadskostnaderna har preliminärt uppskattats

till 3,5 milj. kr., vartill kommer kostnaderna för förvärv av erforderlig

tomtmark med ca 300 000 kr. För att påbörja byggnadsarbetena erfordras

för nästa budgetår 1 milj. kr.

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas i enlighet med följande

investeringsplan och anslagsberäkning. Om riksdagen inte har något att erinra

bör Kungl. Maj :t även nästa budgetår äga att inom ramen för det av

riksdagen anvisade anslaget och sedan huvudhandlingar prövats av Kungl.

Maj:t besluta om dessa företag skall utföras. Jag räknar dock med att i

framtiden huvudhandlingar i allmänhet skall föreligga för de objekt som

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

underställs riksdagens prövning. Medel bör även få tas i anspråk för andra

objekt där byggnadskostnaderna beräknats understiga 300 000 kr.

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

Kost-

Medelsförbrukning

Bygg-

start

Färdig-

Byggnadsobjekt

nads-

ram

Faktisk

t. o. m.

1965/66

Beräknad för

stäl-

1.4.1966

1966/67

1967/68

mån/år

mån/år

A. Företag påbörjade före 1.7.1966

Anordnande av lokaler för militär-

områdesstaber i

Kristianstad

5 540

3 706

1 834

10.65

10.66

Strängnäs

3 924

1 759

2 165

—

9.65

10.66

Boden

4 094

1 933

2 161

—

9.65

10.66

Nybyggnad av förrådsanläggning i

Filipstad

8 800

8 274

526

1.64

7.66

Diverse utgiftsrester för äldre

byggnadsobjekt

_

_

18

_

Summa A

22 358

15 672

6 704

—

—

—

B. Företag avsedda att påbörjas

1966/67

Diverse smärre byggnadsföretag

196

Summa B

—

—

196

—

—

—

C. Företag avsedda att påbörjas

1967/68

Nybyggnad av värmecentral m. m.

vid försvarets radioanstalt

1 210

800

9.67

9.68

Nybyggnad av lokaler för militär- områdesstaben i Östersund

3 500

1 000

10.67

Summa C

4 710

—

—

1 800

—

—

Summa A—C

27 068

15 672

6 900

1 800

—

—

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

Medelstillgång

Outnyttjat belopp 1.7.1966 ...... 1 574

Anslag för 1966/67 ............... 24 900

Anslag för 1967/68 ............... 1

Summa 26 475

Beräknad medelsförbrukning

1966/67 .............................. 6 900

1967/68 .............................. 1 800

Beräknat outnyttjat belopp

30.6.1968 17 775

Summa 26 475

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål för budgetåret

1967/68 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

2. Byggnadsarbeten för armén

1965/66 Nettoutgift 42 277 058 Outnyttjat belopp 59 275 030

1966/67 Anslag 44 000 000

1967/68 Förslag 1 000

Anslaget avses för nybyggnad av lokaler för arméns truppförband m. m.

1 prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 202) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Byggnadsarbeten för armén

för budgetåret 1967/68 beräkna ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Fortifikations förvaltningen

I sina anslagsframställningar för budgetåret 1967/68 har fortifikationsförvaltningen

beräknat medelsförbrukningen under anslaget till 73,1 milj.

kr. Med hänsyn till beräknat outnyttjat belopp vid utgången av budgetåret

1966/67 har förvaltningen föreslagit att anslaget för budgetåret 1967/68 förs

upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen med skrivelse den 7 februari

1967 överlämnat reviderat förslag till investeringsplan för anslaget för budgetåret

1967/68. Medelsförbrukningen under anslaget har för budgetåret

1967/68 beräknats till 36,2 milj. kr. Med hänsyn till beräknat outnyttjat

belopp vid utgången av budgetåret 1966/67 föreslås att anslaget för budgetåret

1967/68 förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Det av fortifikationsförvaltningen slutligt anmälda medelsbehovet för

1967/68 framgår av följande sammanställning.

Medelsför
Byggnadsobjekt

brukning

(1 000-tal kr.)

A. Företag påbörjade före 1.7.1966

1. 15. Utökning av värmecentral m. m.................................. 299

2. I 20. Nybyggnad av två kaserner, kanslihus, marketenteri och

underbefälsmäss m. m................................................. 374

3. ArtSS. Utbyggnad av läger vid Trängslet ................................. 694

4. P 6. Nybyggnad av smörj- och servicehall m. m. på Rinkaby

skjutfält .................................................................. 85

5. Krigsförråd ............................................................ 8 550

6. Förråd för utbildningsammunition .............................. 1 950

7. Diverse smärre byggnadsföretag ................................. 2 300

Summa A 14 252

B. Företag avsedda att påbörjas 1966/67

8. A 8. Utbyggnad för bandkanonutbildning ........................... 2 200

9. I 5. Nybyggnad av vakt- och arrestbyggnad ........................ 370

10. 111. Nybyggnad av värmecentral m. m.................................. 1900

11. 119. Nybyggnad av distributionsledningar för värme ............ 687

12. 120. Utökning av värmecentral .......................................... 389

7—9283 67

s. 98 Kontrollera mot PDF

98 Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

13. KS. Nybyggnad av elevförläggning .................................... 640

14. 14. Nybyggnad av förrådsbyggnad .................................... 370

15. P 7. Utbyggnad av verkstadsområde, Revingehed ..................... 1 765

Summa B 8 321

C. Företag avsedda att påbörjas 1967/68

16. ArtSS. Nybyggnad av utbildningsanordningar vid Trängslet (etapp

1) ........................................................................... 1 500

17. 12. Nybyggnad av matinrättning m. m............................... 1000

18. 12. Nybyggnad av vakt- och arrestbyggnad ........................ 450

19. 112. Nybyggnad av värmecentral m. m.................................. 1 000

20. 117. Nybyggnad av matinrättning och marketenteribyggnad ... 1000

21. 121. Nybyggnad av matinrättning ....................................... 1180

22. 121. Nybyggnad av värmecentral ....................................... 960

23. P 7Y. Nybyggnad av värmecentral ....................................... 900

24. P 18. Nybyggnad av värmecentral m. m............................... 1 400

25. Ing 3. Nybyggnad av flygtjänstbyggnad för helikopterskolan ...... 830

26. I 3. Utbyggnad av motorområde (etapp 1) ........................... 500

27. 15. Utbyggnad av motorområde ...................:...................... 1 000

28. P10. Nybyggnad av förrådsbyggnad .................................... 365

29. JS. Utbyggnad av motorområde .......................................... 2 000

30. HS. Utbyggnad av hundskolan .......................................... 1 820

31. 12. Dagvattenledningar inom kasernområdet ..................... 715

32. 13. Dagvattenledningar inom kasernområdet ..................... 475

33. P10. Dagvattenledningar inom kasernområdet ..................... 420

34. T 4. Avloppsledningar ...................................................... 720

Summa C 18 235

Summa A—C 40 808

Reducering av medelsbehovet 4 608

Beräknat medelsbehov 36 200

1. Behovet av utökning av värmecentral in. m. vid I 5 har senast anmälts i

prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 290). Genom beslut den 1 april 1966 uppdrog Kungl.

Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget inom

en kostnadsram av 1 360 000 kr. Byggnadskostnaderna beräknas nu till 1,2

milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1966.

2. Behov av nybyggnad av två kaserner, kanslihus, marketenteri och

underbefälsmäss in. in. vid I 20 har senast anmälts i prop. 1965: 1 (bil. 6 s.

344). Byggnadskostnaderna beräknas till 8,2 milj. kr. enligt prisläget den

1 april 1966.

3. Behovet av utbyggnad av läger vid Trängslet har senast behandlats i

prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 292). Kostnadsramen för detta byggnadsprojekt

har tidigare beräknats till 16 milj. kr. men beräknas nu kunna begränsas

till 15 milj. kr. i prisläget den 1 april 1966.

4. Behovet av nybyggnad av smörj- och servicehall m. m. på Rinkaby

skjutfält har anmälts i prop. 1965: 1 (bil. 6 s. 330). Genom beslut den 20

augusti 1965 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att låta

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj ds proposition nr 110 år 1967

utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 1,4 milj. kr. enligt prisläget

den 1 juli 1964. Byggnadskostnaderna beräknas till 1,4 milj. kr. i

prisläget den 1 april 1966.

5. För fortsatt utbyggnad av krigsförråd för armén erfordras för nästa

budgetår 8 550 000 kr.

6. För tortsalt utbyggnad av förråd för utbildningsammunition erfordras

för nästa budgetår 1 950 000 kr.

7. För diverse smärre byggnadsåtgärder erfordras för nästa budgetår

2,3 milj. kr.

8. Behovet av utbyggnad för bandkanonutbildning vid A 8 har anmälts

för riksdagen i prop. 1965: 1 (bil. 6 s. 335). Den 25 augusti 1966 har fortifikationsförvaltningen

redovisat förslag till byggnadsprogram. Byggnadskostnaderna

bär uppskattats till 4 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1966.

Genom beslut den 16 december 1966 uppdrog Kungl. Maj :t åt förvaltningen

att färdigställa bygghandlingar.

9. Behovet av nybyggnad av vakt- och arrestbyggnad vid I 5 har anmälts

för riksdagen i prop. 1965: 1 (bil. 6 s. 331). Genom beslut den 13 maj 1966

uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att vid tidpunkt, som

Kungl. Maj :t framdeles ville besluta, låta utföra byggnadsföretaget inom en

kostnadsram av 390 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1965.

10. Behovet av nybyggnad av värmecentral m. m. vid 111 har tidigare

anmälts för riksdagen i prop. 1966:1 (bil. 6 s. 290). Den 30 september

1966 har fortifikationsförvaltningen redovisat förslag till byggnadsprogram

för nybyggnad av värmecentral och centralisering av värmeförsörjningen

vid regementet. Kostnaderna för byggnadsarbetena har därvid uppskattats

till 4,4 milj. kr. Härav avser 3,4 milj. kr. investeringsarbeten och 1 milj.

kr. iståndsättningsarbeten. — Genom beslut den 25 november 1966 uppdrog

Kungl. Maj :t åt förvaltningen att utföra projektering av nybyggnaden.

11. Behovet av nybyggnad av värmecentral och centralisering av värmeförsörjningen

vid I 19 har senast anmälts i prop. 1965: 1 (bil. 6 s. 334).

Genom beslut den 17 januari 1964 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen

att låta utföra motorområde, värmecentral och en distributionsledning

för värme mellan värmecentralen och motorområdet. Sedermera

uppdrog Kungl. Maj :t genom beslut den 29 juni 1966 åt förvaltningen

att låta utföra nybyggnad av ytterligare distributionsledningar för

värme inom en kostnadsram av 730 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1965.

12. Behovet av utökning av värmecentral m. m. vid I 20 har anmälts i

prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 292). Genom beslut den 6 maj 1966 uppdrog Kungl.

Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra ifrågavarande tillbyggnad

inom en kostnadsram av 800 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1965.

13. Behovet av nybyggnad av elevförläggning vid krigsskolan på Karlberg

har anmälts i prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 292). Genom beslut den 13 maj 1966

uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra nybygg
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

naden inom en kostnadsram av 1 860 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1965.

På grundval av inkomna anbud har kostnaderna för byggnadsföretaget

beräknats till 2 160 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1966.

14. Behovet av nybyggnad av förråd för intendenturmateriel vid I 4 har

anmälts i prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 293). Genom beslut den 17 februari 1967

uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra ifrågavarande

nybyggnad inom en kostnadsram av 1 070 000 kr. enligt prisläget

den 1 april 1966. Av medelsbehovet skall 300 000 kr. bestridas av medel

som anvisats under det för budgetåret 1962/63 upptagna investeringsanslaget

Anordnande av lokalutrymmen för utbildning i FN-tjänst.

15. Behovet av utbyggnad av verkstadsområdet vid P 7, Revingehed, har

senast anmälts i prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 293). Genom beslut den 6 maj 1966

uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra ifrågavarande

byggnadsföretag inom en kostnadsram av 3 260 000 kr. enligt prisläget

den 1 juli 1965, motsvarande 3 450 000 kr. enligt prisläget den 1 april

1966.

16. Behovet av nybyggnad av vissa utbildningsanordningar vid Trängslet

har anmälts i prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 290). I skrivelse den 25 juli 1966 har

fortifikationsförvaltningen underställt Kungl. Maj :ts prövning byggnadsprogram

för första etappen av utbyggnaden av utbildningsanordningar,

vilka omfattar nybyggnad av korthållsbana, idrottsplats, korthållsbana för

eldexercis, troppuppställningsplatser, stolplador, elledningar, parkeringsplatser,

vägar m. m. Byggnadskostnaderna har uppskattats till 2 milj. kr.

enligt prisläget den 1 april 1966. -— Genom beslut den 2 september 1966 uppdrog

Kungl. Maj :t åt förvaltningen att utföra projektering för denna utbyggnadsetapp.

En andra byggnadsetapp avses skola utföras under budgetåret

1968/69.

17—18. Behovet av nybyggnad av matinrättning samt vakt- och arrestbyggnad

vid 12 har tidigare anmälts i prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 292). I skrivelse

den 25 augusti 1966 har fortifikationsförvaltningen underställt Kungl.

Maj :ts prövning förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av matinrättningen.

Byggnadskostnaderna har uppskattats till 5 170 000 kr. enligt prisläget

den 1 april 1966. — Genom beslut den 20 januari 1967 uppdrog Kungl.

Maj :t åt förvaltningen att utföra projektering av matinrättningen.

I skrivelse den 29 april 1966 har förvaltningen underställt Kungl. Maj :ts

prövning förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av vakt- och arrestbyggnad.

Kostnaderna för byggnadsföretaget har uppskattats till 450 000

kr. enligt prisläget den 1 april 1966. — Genom beslut den 29 juni 1966 uppdrog

Kungl. Maj :t åt förvaltningen att färdigställa bygghandlingar för

nybyggnad av vakt- och arrestbyggnaden.

19. Vid I 12 erfordras nybyggnad av värmecentral in. m. Pannor och

rörsystem i regementets nuvarande värmecentral är uttjänta. Separata panncentraler

med otillräcklig kapacitet förekommer i ett flertal byggnader.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

Värmebehoven kommer att öka i samband med planerad iståndsättning

av kaserner och nybyggnad av matinrättning. För att kunna tillgodose

värmebehoven för etablissementet erfordras en ny modern värmecentral

samt centralisering av värmeförsörjningen. I skrivelse den 30 september

1966 har fortifikationsförvaltningen redovisat förslag till byggnadsprogram

avseende nybyggnad av värmecentral och centralisering av värmeförsörjningen.

Byggnadskostnaderna har uppskattats till 3,3 milj. kr. enligt

prisläget den 1 april 1966. Härav avser 2,5 milj. kr. investeringsarbeten

och 800 000 kr. iståndsättningsarbeten. — Genom beslut den 25 november

1966 meddelade Kungl. Maj :t projekteringstillstånd för arbetena.

20. Behov föreligger av nybyggnad av matinrättnings- och mässbyggnad

vid I 17. Den nuvarande matinrättningen — uppförd år 1913 — är starkt

nedsliten och otidsenligt utformad. Den uppfyller inte nutida krav vare

sig i fråga om sanitära installationer, ekonomiutrymmenas disposition

och inredning eller ett för rationell hantering ordnat proviantmagasin.

Marketenterilokalerna, som är inrymda i en år 1918 uppförd mässbyggnad,

där även underbefäls- och underofficersmässar är belägna, är utrymmesinässigt

helt otillräckliga. De tillgodoser inte heller de hygieniska krav som

bör ställas. Underbefäls- och underofficersmässarna har för närvarande inte

normerad storlek. Sedan ny matinrättnings- och marketenteribyggnad

kommit till stånd kan erforderliga mässlokaler för underbefäl och underofficerare

anordnas i den nuvarande marketenteribyggnaden. Vidare kan

behovet av ett tillräckligt stort och ändamålsenligt centralt utrustningsförråd

för intendenturmateriel tillgodoses i nuvarande matinrättningsbyggnad.

Kostnaderna för nybyggnad av matinrättnings- och marketenteribyggnad

vid I 17 har uppskattats till 6,7 milj. kr. enligt prisläget den 1 april

1966. I skrivelse den 19 oktober 1966 har fortifikationsförvaltningen underställt

Kungl. Maj :ts prövning förslag till byggnadsprogram för ifrågavarande

byggnadsföretag. Medelsförbrukningen beräknas till 1 milj. kr. för

budgetåret 1967/68, 3 milj. kr. för budgetåret 1968/69 och 2,7 milj. kr. för

budgetåret 1969/70.

21—22. Behovet av nybyggnad av matinrättning och värmecentral m. m.

vid I 21 har senast anmälts i prop. 1965: 1 (bil. 6 s. 332). I skrivelse den 7

juli 1966 har fortifikationsförvaltningen underställt Kungl. Maj :ts prövning

förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av matinrättningen. Byggnadskostnaderna

har uppskattats till 5 775 000 kr. enligt prisläget den 1

april 1966. — Genom beslut den 13 januari 1967 meddelade Kungl. Maj :t

projekteringstillstånd för objektet. Medelsförbrukningen beräknas till

1 180 000 kr. för budgetåret 1967/68, 3 milj. kr. för budgetåret 1968/69 och

1 595 000 kr. för budgetåret 1969/70.

I skrivelse den 25 juli 1966 har förvaltningen redovisat förslag till byggnadsprogram

för nybyggnad av värmecentral m. m. Byggnadskostnaderna

härför har enligt prisläget den 1 april 1966 uppskattats till 1 960 000 kr. —

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

Genom beslut den 2 september 1966 meddelade Kungl. Maj :t projekteringstillstånd

för objektet.

23. Behovet av nybyggnad av värmecentral vid P 7, Ystad, har senast

anmälts i prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 290). I skrivelse den 16 augusti 1966 har

förvaltningen redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av

värmecentralen. Byggnadskostnaderna har enligt prisläget den 1 april 1966

uppskattats till 1,6 milj. kr., varav 900 000 kr. erfordras för budgetåret

1967/68 och återstoden för budgetåret 1968/69. — Genom beslut den 13

januari 1967 meddelade Kungl. Maj :t projekteringstillstånd för objektet.

24. Behov föreligger av nybyggnad av värmecentral och centralisering av

värmeförsörjningen vid P 18. För närvarande finns tio värmecentraler inom

etablissementet och den installerade panneffekten är otillräcklig. Övervägande

antalet värmecentraler är lielt nedslitna och omoderna. Fortifikationsförvaltningen

har i skrivelse den 25 augusti 1966 underställt Kungl.

Maj :ts prövning förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av värmecentral

och centralisering av värmeförsörjningen. Kostnaderna för erforderliga

arbeten har enligt prisläget den 1 april 1966 uppskattats till 2 555 000

kr., varav 1,4 milj. kr. erfordras för budgetåret 1967/68 och återstoden för

budgetåret 1968/69. — Genom beslut den 13 januari 1967 meddelade Kungl.

Maj :t projekteringstillstånd för objektet.

25. Behovet av ytterligare lokaler för den till Ing 3 förlagda helikopterskolan

har senast anmälts i prop. 1963: 108 (s. 92). Chefen för armén har

den 17 september 1965, efter samråd med statskontoret, till fortifikationsförvaltningen

överlämnat behovsunderlag för nybyggnad av flygtjänstbyggnad

för helikopterskolan. I skrivelse den 19 oktober 1966 har förvaltningen

underställt Kungl. Maj :ts prövning ett på grundval av nämnda behovsunderlag

upprättat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av flygtjänstbyggnad

för helikopterskolan i Boden. Byggnadskostnaderna har

enligt prisläget den 1 april 1966 uppskattats till 2,3 milj. kr., varav 830 000

kr. erfordras för budgetåret 1967/68 och återstoden för budgetåret 1968/69.

26. Behovet av utbyggnad av motorområde vid I 3 har senast anmälts i

prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 294). Byggnadskostnaderna uppskattas enligt prisläget

den 1 april 1966 till 2 720 000 kr.

27. Behovet av utbyggnad av motorområde vid I 5 har senast anmälts i

prop. 1964: 1 (bil. 6 s. 346). I skrivelse den 6 maj 1966 har fortifikationsförvaltningen

underställt Kungl. Maj :ts prövning förslag till byggnadsprogram.

Förslaget omfattar nybyggnad av varmgarage, tvätt- och smörjhall,

spolplatta, pumpstation, smörjbryggor, distributionsanläggning för drivmedel

samt yttre ledningar, vägar, planer m. m. — Genom beslut den 29 juni

1966 uppdrog Kungl. Maj :t åt förvaltningen att färdigställa bygghandlingar.

Byggnadskostnaderna enligt prisläget den 1 april 1966 uppskattas till

5 940 000 kr. Medelsförbrukningen beräknas till 1 milj. kr. för budgetåret

1967/68, 3 milj. kr. för budgetåret 1968/69 och 1 940 000 kr. för budgetåret

1969/70.

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

28. Vid P 10 föreligger behov av nybyggnad av förråd för intendenturmateriel.

1 skrivelse den 11 februari 1966 har fortifikationsförvaltningen underställt

Kungl. Maj :ts prövning förslag till byggnadsprogram för nybyggnad

av en förrådsbyggnad vid P 10 för såväl FN-materiel som regementets

intendenturmateriel. — Genom beslut den 6 maj 1966 uppdrog Ivungl. Maj :t

åt förvaltningen att färdigställa bygghandlingar. Byggnadskostnaderna har

uppskattats till 665 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1966. För ändamålet

kan 300 000 kr., motsvarande på FN-utbildningen ankommande del av kostnaderna

för nybyggnaden, disponeras av medel som ställts till förvaltningens

förfogande från det för budgetåret 1962/63 anvisade investeringsanslaget

Anordnande av lokalutrymmen för utbildning i FN-tjänst.

29. Behovet av utbyggnad av motorområde vid arméns jägarskola har

tidigare anmälts i prop. 1965: 1 (bil. 6 s. 335). Fortifikationsförvaltningen

har i skrivelse den 25 augusti 1966 redovisat förslag till byggnadsprogram.

Förslaget omfattar nybyggnad av tygverkstad, garage med smörj hall, motorlektionssal

och pannrum m. m., spolplatta, smörjbryggor, vägar, planer,

yttre ledningar m. in. Byggnadskostnaderna har uppskattats till 3 440 000

kr. enligt prisläget den 1 april 1966. Medelsförbrukningen beräknas till 2

milj. kr. för budgetåret 1967/68 och 1 440 000 kr. för budgetåret 1968/69.

— Genom beslut den 27 januari 1967 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen

att färdigställa bygghandlingar för byggnadsföretaget.

30. Med skrivelser den 11 och den 27 oktober 1965 har statskontoret till

Kungl. Maj :t inkommit med dels i samråd med chefen för armén och rikspolisstyrelsen

uppgjort förslag rörande organisation av arméns hundskola,

dels i samråd med chefen för armén och fortifikationsförvaltningen uppgjort

förslag till byggnadsprogram för erforderliga byggnads- och anläggningsarbeten

vid hundskolan.

I skrivelse till fortifikationsförvaltningen den 29 november 1966 har

chefen för armén efter samråd med statskontoret hemställt att förvaltningen

måtte projektera och under budgetåret 1966/67 påbörja följande i

byggnadsprogrammet för hundskolan upptagna byggnads- och anläggningsarbeten,

vilka oundgängligen erfordrades enbart för krigsmaktens behov,

nämligen två värmestallar, valpstall, två kojhundstallar, destruktionsanläggning

samt erforderliga vägar och planer, vatten- och avloppsledningar,

elledningar och distributionsledningar för värme in. in. Med anledning

härav har förvaltningen uppgjort situationsplan över skolområdet, utvisande

dels skolområdet i fullt utbyggt skick, dels de byggnader in. m. som bör

ingå i en första etapp av utbyggnad av området. Vidare har förvaltningen

gjort upp förslagsritningar avseende i nämnda etapp ingående byggnader.

Byggnadskostnaderna för aktuella byggnadsåtgärder har enligt prisläget

den 1 april 1966 beräknats till 3 320 000 kr. Medelsbehovet beräknas intill

ett belopp av 1,5 milj. kr. kunna tillgodoses med anlitande av medel, som

av arbetsmarknadsstyrelsen disponeras för beredskapsarbeten. Sistnämnda

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

belopp motsvarar den beräknade medelsförbrukningen för budgetåret 1966/

67. För att tillgodose resterande medelsbehov bör för budgetåret 1967/68

1 820 000 kr. beräknas under förevarande investeringsanslag. I skrivelse den

14 december 1966 har förslaget underställts Kungl. Maj :ts prövning. — Genom

beslut den 13 januari 1967 uppdrog Kungl. Maj :t åt förvaltningen att

dels på grundval av ingivna situationsplan och ritningar färdigställa bygghandlingar

avseende första etappen av utbyggnad för hundskolan, dels —

med anlitande av medel som arbetsmarknadsstyrelsen väntades ställa till

ämbetsverkets förfogande -— låta påbörja ifrågavarande byggnads- och anläggningsarbeten

inom en kostnadsram av 1,5 milj. kr. enligt prisläget den

1 april 1966.

31—33. Vid I 2, I 3 och P 10 erfordras anläggande av nya dagvattenledningar.

Kostnaderna har uppskattats till 715 000 kr., 475 000 kr. resp.

420 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1966. Genom beslut den 30 september

1966 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att upprätta bygghandlingar

för ifrågavarande anläggningar.

34. Behovet av anläggande av nytt avloppssystem vid T 4, vilket skall

anslutas till Hässleholms stads avloppssystem, har tidigare anmälts i prop.

1966: 1 (bil. 6 s. 295). Genom beslut den 28 oktober 1966 godkände Kungl.

Maj :t avtal med Hässleholms stad om rätt för kronan att avleda spillvatten

från regementets kasernområde till stadens avloppsnät. Härjämte

uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att låta anlägga avloppsledningar

m. m. vid T 4 inom en kostnadsram av 720 000 kr.

Departementschefen

Såsom jag anfört inledningsvis har fortifikationsförvaltningen den 7 februari

1967 kommit in med reviderat förslag till investeringsplan för anslaget,

enligt vilket medelsförbrukningen för nästa budgetår beräknas till 36,2 milj.

kr. Jag biträder fortifikationsförvaltningens förslag och förordar att medel

för nästa budgetår anvisas i enlighet med följande investeringsplan och

anslagsberäkning. För samtliga nya objekt med undantag för nybyggnad av

matinrättning och marketenteribyggnad vid I 17 och nybyggnad av flygtjänstbyggnad

för helikopterskolan vid Ing 3 har Kungl. Maj :t godkänt

byggnadsprogram. Om riksdagen inte har något att erinra bör Kungl. Maj :t

även nästa budgetår äga att inom ramen för det av riksdagen anvisade anslaget

och sedan huvudhandlingar prövats av Kungl. Maj :t besluta om företagen

skall utföras. Jag räknar dock med att i framtiden huvudhandlingar

i allmänhet skall föreligga för de objekt som underställs riksdagens prövning.

Medel bör även få tas i anspråk för andra objekt där byggnadskostnaderna

beräknats understiga 300 000 kr.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967 105

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

Kost-

Medelsförbrukning

Bygg-

start

Färdig-

Byggnadsobjekt

nads-

ram

Faktisk

t. o. m.

1965/66

Beräknad för

stäl-

lande

mån/år

1.4.1966

1966/67

1967/68

mån/åi

A. Företag påbörjade före 1.7.1966

15. Utökning av värmecentral m. m.

1 200

86

815

299

8.66

8.67

I 20. Nybyggnad av två kaserner, kans- lihus, marketenteri och underbefäls- mäss m. m. ......................

8 200

6 446

1 380

374

1.65

7.67

P 1. Nybyggnad av kasernbyggnad. . .

3 400

1 568

1 912

_

2.66

2.67

ArtSS. Utbyggnad av läger vid Trängs- let ..............................

15 000

8 845

5 461

694

10.64

8.67

KS. Utbyggnad m. m. vid Karlberg ..

6 580

5 583

997

_

10.64

10.66

119. Utbyggnad av motorområde m. m.

5 950

5 537

413

_

3.64

7.66

I 20. Utbyggnad av motorområde och

nybyggnad av värmecentral ......

4 440

4 172

268

4.64

8.66

P 6. Nybyggnad av motorområde ....

5 250

4 910

340

_

6.64

8.66

P 6. Nybyggnad av förrådsbyggnad och

värmecentral ....................

2 500

2 139

361

5.65

8.66

P 6. Nybyggnad av smörj- och service- hall m. m. på Rinkaby skjutfält . .

1 400

515

800

85

12.65

11.66

Krigsförråd .....................

22 400

2 750

6 987

8 550

_

Förråd för utbildningsammunition . .

4 300

670

880

1 950

_

T 2. Nybyggnad av vägport ..........

900

389

511

—

1.66

10.66

LvSS. Ordnande av vattenförsörjning- en ...........................

433

158

275

6.66

9.66

Diverse smärre byggnadsföretag ....

—

—

2 174

2 300

__

Diverse utgiftsrester för äldre bygg^

nadsobjekt m. m.................

—

—

1 623

_

_

Summa A

81 953

43 768

25 197

14 252

—

—

B. Företag avsedda att påbörjas

1966/67

A 8. Utbyggnad för bandkanonutbild- ning ............................

4 000

600

2 200

4.67

9.68

15. Nybyggnad av vakt- och arrest- byggnad ........................

415

45

370

8.67

5.68

111. Nybyggnad av värmecentral m. m.

3 400

—

500

1 900

6.67

10.68

I 19. Nybyggnad av distributionsled- ningar för värme ................

775

88

687

8.67

5.68

I 20. Utökning av värmecentral ......

850

—

461

389

8.66

7.67

KS. Nybyggnad av elevförläggning ..

2 160

—

1 520

640

8.66

9.67

14. Nybyggnad av förrådsbyggnad ..

770

.. -

400

370

3.67

2.68

P 7. Utbyggnad av verkstadsområde,

Revingehed ....................

3 450

—

1 685

1 765

8.66

12.67

Summa B

15 820

—

5 299

8 321

—

-

C. Företag avsedda att påbörjas

1967/68

ArtSS. Nybyggnad av utbildningsan- ordningar vid Trängslet (etapp 1)

2 000

1 500

7.67

10.68

I 2. Nybyggnad av matinrättning m. m.

5 170

—

—

1 000

12.67

12.69

I 2. Nybyggnad av vakt- och arrest- byggnad ........................

450

450

9.67

5.68

I ^.Nybyggnad av värmecentral m. in.

2 500

—

_

1 000

8.67

9.68

I 17. Nybyggnad av matinrättning och

marketenteribyggnad ............

6 700

1 000

4.68

6.70

I 21. Nybyggnad av matinrättning ....

5 775

—

—

1 180

11.67

1.70

121. Nybyggnad av värmecentral ....

1 960

—

-

960

11.67

11.68

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Ma j ds proposition nr 110 år 1967

Kost-

Medelsförbrukning

Bygg-

start

mån/år

Färdig-

Byggnadsobjekt

nads-

ram

1.4.1966

Faktisk

t. o. m.

1965/66

Beräknad för

stäl-

lande

1966/67

1967/68

mån/år

P 7Y. Nybyggnad av värmecentral ....

1 600

_

_

900

9.67

9.68

P 18. Nybyggnad av värmecentral

10.67

1.69

m. ..............................

2 555

—

—

1 400

Ing 3. Nybyggnad av flygtjänstbyggnad

830

12.67

11.68

för helikopterskolan ..............

2 300

—

—

I 3. Utbyggnad av motorområde (etapp

3.68

6.69

1) ..............................

2 720

—

—

500

I 5. Utbyggnad av motorområde......

5 940

—

—

1 000

1.68

1.70

P 10. Nybyggnad av förrådsbyggnad

365

—

—

365

9.67

6.68

JS. Utbyggnad av motorområde......

3 440

—

—

2 000

8.67

10.68

HS. Utbyggnad av hundskolan ......

1 820

—

—

1 820

8.67

6.68

I 2. Dagvattenledningar inom kasern- området ........................

715

_

_

715

9.67

5.68

I 3. Dagvattenledningar inom kasern-

9.67

5.68

området ........................

475

—

—

475

P 10. Dagvattenledningar inom kasern-

420

9.67

5.68

området ........................

420

—

—

T 4. Avloppsledningar ..............

720

—

—

720

9.67

6.68

Summa C

47 625

—

—

18 235

—

—

Summa A—-C

145 398

43 768

30 496

40 808

—

—

Reducering av medelsbehovet

—

—

—

4 608

—

—

Beräknat medelsbehov

—

—

30 496

36 200

—

—

Anslagsberäkning

Medelstillgång

Outnyttjat belopp 1.7.1966 ... 59 275

Anslag 1966/67 .................. 44 000

Anslag 1967/68 (förslag) ...... 1

Summa 103 276

(1 000-tal kr.)

Beräknad medelsförbrukning

1966/67 30 496

1967/68 36 200

Beräknat outnyttjat belopp

30.6.1968 ........................ 36 580

Summa 103 276

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten för armén för budgetåret 1967/68

anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

3. Byggnadsarbeten för marinen

1965/66 Nettoutgift 4 341 938 Outnyttjat belopp 24 785 162

1966/67 Anslag 9 000 000

1967/68 Förslag 1 000

Anslaget avses för nybyggnad av lokaler för flottan och kustartilleriet.

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 202) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Byggnadsarbeten för marinen

för budgetåret 1967/68 beräkna ett investeringsanslag av 1 000 kr.

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. ftlaj.ts proposition nr 110 år 1967

Fortifikations förvalt ningen

I sina anslagsframställningar för budgetåret 1967/68 har fortifikationsförvaltningen

beräknat medelsförbrukningen under anslaget till 17,6 milj.

kr. Med hänsyn till beräknat outnyttjat belopp vid utgången av budgetåret

1966/67 har verket föreslagit att anslaget för budgetåret 1967/68 förs

upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen med skrivelse den 7 februari

1967 överlämnat reviderat förslag till investeringsplan för anslaget för budgetåret

1967/68. Medelsförbrukningen under anslaget har för budgetåret

1967/68 beräknats till 10 milj. kr. Med hänsyn till beräknat outnyttjat belopp

vid utgången av budgetåret 1966/67 föreslås att anslaget för budgetåret

1967/68 förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Det av fortifikationsförvaltningen slutligt anmälda medelsbehovet för

budgetåret 1967/68 framgår av följande sammanställning.

Medelsför
Byggnadsobjekt

brukning

(1 000-tal kr.)

A. Företag påbörjade före 1.7.1966

1. KA 5. Nybyggnad av kasern ................................................ 92

2. örlB O. Nybyggnad av hamnanläggning för ubåtsbas vid Vitså

samt vattenreservoar ................................................... 1 200

Summa A 1 292

B. Företag avsedda att påbörjas 1966/67

3. KA 2. Nybyggnad av smörj- och tvätthall, byggnad för robotut
bildning

samt vatten- och avloppsledningar vid Rosen
-

holm ........................................................................ 2 000

4. BÖS. Nybyggnad av skolsalsbyggnad för maskin- och skydds
tjänstskolor

............................................................... 1 435

Summa B 3 435

C. Företag avsedda att påbörjas 1967/68

5. KA 1. Utbyggnad av skolskjutningsbana, Rindön ..................... 410

6. ÖrlB S. Nybyggnad av värmecentral, Stumholmen ..................... 1 000

7. ÖrlB S. Nybyggnad av värmecentral, Mobkajen ........................ 1 000

8. ÖrlB O. Nybyggnad av stabs- och förvaltningsbyggnad, Muskö ...... 800

9. Nybyggnad av förråd för utbildningsammunition ............ 675

10. BÖS. Nybyggnad av mässlokaler för underofficerare och under
befäl

........................................................................ 750

11. BÖS. Utbyggnad av vatten- och avloppsnät vid Berga ............... 745

12. Diverse smärre byggnadsarbeten ................................. 1 500

Summa C 6 880

Summa A—C 11 607

Reducering av medelsbehovet 1 607

Beräknat medelsbehov 10 000

1. Behovet av nybyggnad av kasernbyggnad vid KA 5 har anmälts för

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

riksdagen i prop. 1964: 1 (bil. 6 s. 352). Den 23 april 1965 uppdrog Kungl.

Maj :t åt fortifikationsförvallningen att inom en kostnadsram av 3 140 000

kr. enligt prisläget den 1 juli 1964 låta uppföra en kasernbyggnad vid KA 5,

avsedd för KA 5 och — till viss del — för flygvapnets strilpersonal. Av kostnaderna

skulle 2 660 000 kr. bestridas från förevarande investeringsanslag

och 480 000 kr. från investeringsanslaget Byggnadsarbeten för flygvapnet.

Byggkostnaderna beräknas alltjämt kunna hållas inom en kostnadsram av

3 140 000 kr. Anvisade medel från investeringsanslaget Byggnadsarbeten

för flygvapnet har helt förbrukats. För nästa budgetår erfordras 92 000 kr.

för att slutföra arbetet med ifrågavarande kasern.

2. Byggnadsbehovet för ubåtsbas vid Vitså har senast anmälts för riksdagen

i prop. 1965: 1 (bil. 6 s. 340). Genom beslut den 26 februari 1965

uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget

inom en kostnadsram av 4,1 milj. kr. enligt prisläget den 1

juli 1964. Byggnadsarbetena beräknas kunna fullföljas inom denna kostnadsram.

Övriga för ubåtsbasen vid Vitså planerade byggnadsarbeten beräknas

kunna påbörjas först budgetåret 1968/69.

3. Behovet av nybyggnad av tvätt- och smörj hall samt av byggnad för

robotutbildning vid Rosenholm har anmälts för riksdagen i prop 1963: 108

(s. 100). Behovet av nybyggnad av vatten- och avloppsledningar vid Rosenholm

har anmälts i prop. 1965: 1 (bil. 6 s. 339). I skrivelse den 22 juli 1965

har fortifikationsförvaltningen underställt Kungl. Maj :ts prövning förslag

till byggnadsprogram för dessa byggnads- och anläggningsarbeten. — Genom

särskilda beslut den 15 oktober 1965 och den 13 maj 1966 uppdrog

Kungl. Maj :t åt förvaltningen att färdigställa bygghandlingar för byggnadsobjekten.

Byggnadskostnaderna uppskattas enligt prisläget den 1 april 1966

till 3,5 milj. kr.

4. Behovet av nybyggnad av skolbyggnad för maskinskolan vid Berga

örlogsskolor har senast anmälts för riksdagen i prop. 1964: 1 (bil. 6 s. 355).

I skrivelse den 30 december 1965 har fortifikationsförvaltningen underställt

Kungl. Maj :ts prövning förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av skolbyggnad

för maskin- och skyddstjänstskolorna vid Berga örlogsskolor. —

Genom beslut den 6 maj 1966 uppdrog Kungl. Maj :t åt förvaltningen att

färdigställa bygghandlingar för ifrågavarande skolbyggnad. Byggnadskostnaderna

uppskattas till 2 035 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1966. Medelsförbrukningen

beräknas till 600 000 kr. för budgetåret 1966/67 och

till 1 435 000 kr. för budgetåret 1967/68.

5. I skrivelse den 1 april 1966 har fortifikationsförvaltningen underställt

Kungl. Maj :ts prövning förslag till byggnadsprogram för om- och tillbyggnad

av skjutbana vid KA 1. Till upprustning av skjutbanan har Vaxholms

stad lämnat ett bidrag med 100 000 kr. — Genom beslut den 2 september

1966 uppdrog Kungl. Maj:t åt förvaltningen att färdigställa bygghandlingar

för skjutbanan.

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

6—7. Värmebehoven på Stumholmen och vid Mobkajen i Karlskrona kan

inte tillgodoses från nuvarande värmecentraler. Nya värmecentraler samt

utbyggnad av distributionsledningar för värme erfordras. I skrivelse den 25

augusti 1966 har fortifikationsförvaltningen underställt Kungl. Maj :ts

prövning förslag till byggnadsprogram för ifrågavarande anläggningar.

Byggnadskostnaderna uppskattas för anläggningen på Stumholmen till

2 465 000 kr. och för anläggningen vid Mobkajen till 2 580 000 kr., allt enligt

prisläget den 1 april 1966. — Genom beslut den 13 januari 1967 uppdrog

Kungl. Maj :t åt förvaltningen att utarbeta bygghandlingar för ifrågavarande

värmecentraler.

8. Sedan Kungl. Maj:l fastställt organisation för Ostkustens örlogsbas har

chefen för marinen i samråd med statskontoret och fortifikationsförvaltningen

gjort en utredning rörande lokalbehoven för örlogsbasens stab och

förvaltningar, varvid målsättningen varit att så långt möjligt inrymma funktionerna

i berganläggningen på Muskö. Utredningen har resulterat i att

örlogsbasens tekniska förvaltning, sjukvårdsförvaltning, verlcstadsavdelning,

byggnadsavdelning, ekipageavdelning, förrådsavdelning och expedition

bör placeras i berganläggningen under det att nybyggnad bör utföras för

stab, intendenturförvaltning och kassaavdelning.

I skrivelse den 8 februari 1967 har fortifikationsförvaltningen underställt

Kungl. Maj :ts prövning förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av

stabsbyggnad för örlogsbasen. Enligt förslaget avses byggnaden uppföras

i tre våningar jämte källarvåning. Byggnadskostnaderna har uppskattats

till 2 085 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1966.

9. Genom beslut den 27 maj 1966 har Kungl. Maj :t ställt 425 000 kr.

till fortifikationsförvaltningens förfogande för nybyggnad av två förråd för

utbildningsammunition vid marinen. Dessa förråd avses utföras budgetåret

1967/68. Chefen för marinen har hemställt att ytterligare ett förråd för

utbildningsammunition byggs under nästa budgetår. Kostnaden för detta

har uppskattats till 250 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1966.

10. Behovet av nybyggnad av mässlokaler för underofficerare och underbefäl

vid Berga har senast anmälts för riksdagen i prop. 1964: 1 (bil. 6 s.

352). I skrivelse den 4 juni 1965 har fortifikationsförvaltningen underställt

Kungl. Maj :ts prövning förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av

mässbyggnad, inrymmande mässlokaler för underofficerare och underbefäl.

Förslaget har sedermera omarbetats för att möjliggöra en framtida utbyggnad

av mässbyggnaden till en komplett militärrestaurant, inrymmande matsalar

och mässar för samtliga personalkategorier vid Berga örlogsskolor.

Kostnaderna för mässbyggnaden har enligt prisläget den 1 april 1966 uppskattats

till 3 170 000 kr. Medelsförbrukningen beräknas till 750 000 kr.

för budgetåret 1967/68, 1 200 000 kr. för budgetåret 1968/69 och 1 220 000

kr. för budgetåret 1969/70. — Genom beslut den 14 oktober 1966 uppdrog

Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta bygghandlingar för

byggnadsobj ektet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj.ts proposition nr i JO år 1967

11. Eu utredning rörande ordnandet av vatten- och avloppsförhållandena

för skyddstjänstskolan och helikopterbasen vid Berga har visat att

dessa anläggningar bör anslutas till huvudnätet för vatten och avlopp vid

Berga. Kostnaderna härför har uppskattats till 420 000 kr. enligt prisläget

den 1 april 1966. Vidare erfordras vid Berga framdragning av vissa avloppsledningar

in. m. för att avleda dagvatten från de centrala delarna. Kostnaderna

härför har uppskattats till 325 000 kr. enligt prisläget den 1 april

1966. I skrivelse den 25 augusti 1966 har fortifikationsförvaltningen underställt

Kungl. Maj :ts prövning förslag till byggnadsprogram för anläggningarna.

— Genom beslut den 30 september 1966 uppdrog Kungl. Maj :t åt

fortifikationsförvaltningen att utarbeta bygghandlingar för ifrågavarande

anläggningar.

12. För diverse smärre byggnadsarbeten erfordras för nästa budgetår 1,5

milj. kr.

Fortifikationsförvaltningen anmäler i detta sammanhang att ämbetsverket

i skrivelse den 20 februari 1965, efter samråd med chefen för marinen,

underställt Kungl. Maj :ts prövning förslag till byggnadsprogram för radaroch

teleskola vid Berga örlogsskolor. Den 20 januari 1967 har chefen för

försvarsdepartementet anmodat chefen för marinen att före den 1 mars

1967 inkomma med vissa ytterligare utredningar och förslag rörande radaroch

teleutbildningen vid marinen. Med hänsyn till att läget beträffande

tillgodoseendet av ifrågavarande lokalbehov alltjämt är oklart har förvaltningen

inte ansett sig kunna i investeringsplanen för budgetåret 1967/68

föreslå några byggnadsåtgärder för ändamålet.

Departementschefen

Såsom jag anfört inledningsvis har fortifikationsförvaltningen den 7

februari 1967 kommit in med reviderat förslag till investeringsplan för

anslaget, enligt vilket medelsförbrukningen för nästa budgetår beräknas till

10 milj. kr. Jag biträder fortifikationsförvaltningens förslag men anser att

medel för nästa budgetår även bör beräknas för att påbörja nybyggnad av

radar- och teleskola vid Berga. Jag förordar att medel för nästa budgetår

anvisas i enlighet med följande investeringsplan och anslagsberäkning. För

samtliga nya objekt utom nybyggnad av förvaltningsbyggnad för Ostkustens

örlogsbas på Muskö och nybyggnad av radar- och teleskola vid Berga örlogsskolor

har Kungl. Maj :t godkänt byggnadsprogram. Om riksdagen inte

har något att erinra bör Kungl. Maj :t även nästa budgetår äga att inom ramen

för det av riksdagen anvisade anslaget och sedan huvudhandlingar prövats

av Kungl. Maj :t besluta om företagen skall utföras. Jag räknar dock med

att i framtiden huvudhandlingar i allmänhet skall föreligga för de objekt

som underställs riksdagens prövning. Medel bör även få tas i anspråk för

andra objekt där byggnadskostnaderna beräknats understiga 300 000 kr.

s. 111 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967 111

Investeringsplan (1 OOO-tai kr.)

Kost-

Medelsförbrukning

Bygg-

start

Färdig-

Bvggnadsobjekt

nads-

Faktisk

t. o. m.

1965/66

Beräknad för

stäl-

1.4.1966

1966/67

1967/68

mån/år

mån/år

A. Företag påbörjade före 1.7.1966

KA 5. Nybyggnad av kasern ........

2 660

582

1 986

92

1.66

1.67

ÖrlB O. Nybyggnad av hamnanlägg- ning för ubåtsbas vid Vitså (etapp

1 a) samt vattenreservoar ........

4 100

1 200

1 700

1 200

11.65

11.67

Diverse smärre byggnadsföretag ....

—

—

1 175

1 000

—

—

Diverse utgiftsrester för äldre bygg- nadsobjekt m.m.................

—

—

522

—

—

—

Summa A

6 760

1 782

5 383

2 292

—

—

B. Företag avsedda att påbörjas

1966/67

KA 2. Nybyggnad av smörj- och tvätt- hall, byggnad för robotutbildning

samt vatten- och avloppsledningar

vid Rosenholm ..................

3 500

600

2 000

4.67

9.68

BÖS. Nybyggnad av skolsalsbyggnad

för maskin- och skyddstjänstskolor

2 035

—

600

1 435

4.67

6.68

Summa B

5 535

—

1 200

3 435

—

—

C. Företag avsedda att påbörjas

1967/68

KA 1. Utbyggnad av skolskjutningsba- na, Rindön ......................

410

410

9.67

5.68

ÖrlB S. Nybyggnad av värmecentral,

Stumholmen ....................

2 465

1 000

10.67

9.68

ÖrlB S. Nybyggnad av värmecentral,

Mobkajen ......................

2 580

1 000

1.68

1.69

ÖrlB 0. Nybyggnad av stabs- och för- valtningsbyggnad, Muskö ..........

2 085

800

1.68

5.69

Nybyggnad av förråd för utbildnings- ammunition ....................

675

675

BÖS. Nybyggnad av mässlokaler för

underofficerare och underbefäl ....

3 170

750

1.68

6.69

BÖS. Nybyggnad av radar- och tele- skola ............................

3 600

500

BÖS. Utbyggnad av vatten- och av- loppsnät vid Berga ..............

745

—

_

745

9.67

4.68

Summa C

15 730

—

—

5 880

—

—

Summa A—C

28 025

1 782

6 583

11 607

—

—

Reducering av medelsbehovet

—

—

—

—1 607

—

—

Beräknat medelsbehov

—

6 583

10 000

—

—

Anslagsberäkning (1 OOO-tal kr.)

Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning

Outnyttjat belopp 1.7.1966 ......

24 785

1966/67 ..............................

6 583

Anslag 1966/67 ..................

9 000

1967/68 ..............................

10 000

Anslag 1967/68 (förslag) ......

1

Beräknat outnyttjat belopp

30.6.1968 ........................

17 203

Summa

33 786

Summa

33 786

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

.lag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten för marinen för budgetåret 1967/68

anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

4. Byggnadsarbeten för flygvapnet

1965/66 Nettoutgift 9 402 604 Outnyttjat belopp 23 439 514

1966/67 Anslag 19 500 000

1967/68 Förslag 1 000

Anslaget avses för nybyggnad av lokaler för flygvapnets förband m. in.

1 prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 202) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Byggnadsarbeten för flygvapnet

för budgetåret 1967/68 beräkna ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Fortifikationsför vattningen

I sina anslagsframställningar för budgetåret 1967/68 har fortifikationsförvaltningen

beräknat medelsförbrukningen under anslaget till 24 milj. kr.

Med hänsyn till beräknat outnyttjat belopp vid utgången av budgetåret

1966/67 har verket föreslagit att anslaget för budgetåret 1967/68 förs upp

med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen med skrivelse den 7 februari

1967 överlämnat reviderat förslag till investeringsplan för anslaget för budgetåret

1967/68. Medelsförbrukningen under anslaget har för budgetåret

1967/68 beräknats till 6 milj. kr. Med hänsyn till beräknat outnyttjat belopp

vid utgången av budgetåret 1966/67 föreslås att anslaget för budgetåret

1967/68 förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Del av fortifikationsförvaltningen slutligt anmälda medelsbehovet för

budgetåret 1967/68 framgår av följande sammanställning.

Medelsför
Byggnadsobjekt

brukning

(1 000-tal kr.)

Företag avsedda att påbörjas 1967/68

1. Fl. Om- och tillbyggnad av sjukhus .................................... 650

2. FC. Nybyggnad av värmecentral för CVM och FC .................. 1 000

3. F 7. Avloppsreningsverk ................................................... 480

4. Fil. Avloppsreningsverk ................................................... 475

5. Förråd för utbildningsammunition .............................. 2194

5. Diverse smärre byggnadsföretag .................................... 2 000

Summa 6 799

Reducering av medelsbehovet 799

Beräknat medelsbehov 6 000

1. I skrivelse den 16 augusti 1966 har fortifikationsförvaltningen, efter

samråd med chefen för flygvapnet, försvarets sjukvårdsstyrelse och statskontoret,

underställt Kungl. Maj :ts prövning två av situationsplaner och

ritningar åskådliggjorda alternativa förslag till sjukvårdslokaler vid F 1.

Enligt det ena alternativet skulle såväl sluten som öppen sjukvård för F 1

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

och arméns rid- och körskola ske vid flottiljen, varvid erfordrades nvbyggnad

av ett sjukhus för en kostnad av 1 365 000 kr. enligt prisläget den 1

april 1968. Enligt det andra alternativet skulle enbart öppen sjukvård för

flottiljen och ridskolan ske vid flottiljen, medan den slutna vården skulle

ombesörjas vid P 1. Härvid kunde behovet av sjukvårdslokaler vid flottiljen

täckas genom om- och tillbyggnad av befintlig sjukstuga för en

kostnad av 650 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1966. — Genom beslut

den 25 november 1966 uppdrog Kungl. Maj :t åt förvaltningen att utföra

projektering fram till färdiga bygghandlingar av om- och tillbyggnad av

den befintliga sjukstugan vid F 1 till sjukvårdslokaler för öppen sjukvård

för F 1 och ridskolan.

2. Behovet av värmecentral vid centrala flygverkstaden Malmslätt har

anmälts i prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 301). I skrivelse den 25 augusti 1966 har

fortilikationsförvaltningen underställt Kungl. Maj :ts prövning förslag till

byggnadsprogram för en för centrala flygverkstaden och försökscentralen

Malmslätt gemensam ny värmecentral jämte erforderliga huvudledningar

för värme. Kostnaderna för anläggningen har uppskattats till 2,3 milj. kr.

enligt prisläget den 1 april 1966. — Genom beslut den 13 januari 1967 uppdrog

Kungl. Maj :t åt förvaltningen att utarbeta bygghandlingar för ifrågavarande

anläggning.

3. Nuvarande anordningar vid F 7 för rening och avledande av avloppsvatten

är överbelastade, otidsenliga och i dåligt skick. Med anledning

härav har fortifikationsförvaltningen gjort upp förslag för att ordna

avloppsförhållandena vid flottiljen. Första utbyggnadsetappen omfattar

nybyggnad av reningsverk jämte erforderliga tryckavlopps- och dagvattenledningar

in. in. för att klara avloppsförhållandena inom det s. k. uoffområdet

vid flottiljen. Kostnaderna för denna etapp, som bör utföras budgetåret

1967/68, har uppskattats till 480 000 kr. enligt prisläget den 1 april

1966. I skrivelse den 16 augusti 1966 har förvaltningen underställt Kungl.

Maj :ts prövning förslag till byggnadsprogram för första byggnadsetappen.

— Genom beslut den 30 september 1966 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen

att utarbeta bygghandlingar för ifrågavarande anläggning.

4. Behovet av nybyggnad av avloppsreningsverk vid F 11 har anmälts för

riksdagen i prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 304). I skrivelse den 16 augusti 1966 har

fortifikationsförvaltningen underställt Kungl. Maj :ts prövning förslag till

byggnadsprogram. Byggnadskostnaderna har därvid uppskattats till 475 000

kr. enligt prisläget den 1 april 1966. — Genom beslut den 30 september 1966

uppdrog Kungl. Maj :t åt förvaltningen att färdigställa bygghandlingar för

anläggningen.

5. För fortsatt utbyggnad av förråd för utbildningsammunition erfordras

för nästa budgetår 2 194 000 kr.

6. För diverse smärre byggnadsarbeten erfordras för nästa budgetår 2

milj. kr.

8—9283 67

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. May.ts proposition nr 110 år 1967

Departementschefen

Såsom jag anfört inledningsvis har fortifikationsförvaltningen den 7

februari 1967 kommit in med reviderat förslag till investeringsplan för

anslaget, enligt vilken medelsförbrukningen för nästa budgetår beräknas

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

Kost-

Medelsförbrukning

Bygg-

start

Färdig-

Byggnadsobjekt

nads-

ram

1.4.1966

Faktisk

t. o. m.

1965/66

Beräknad för

stäl-

lande

1966/67

1967/68

mån/år

mån/år

A. Företag påbörjade före 1.7.1966

12.65

F 10. Nybyggnad av simulatorbyggnad

580

469

in

—

7.66

F 9. Nybyggnad av trafikledartorn ..

1 060

337

723

—

2.66

12.66

F 10. Nybyggnad av trafikledartorn . .

760

134

626

—

4.66

1.67

F 15. Nybyggnad av trafikledartorn ..

800

137

663

—

2.66

12.66

FC. Nybyggnad av hangar och labora-

10.65

10.66

toriebyggnad ....................

3 no

1 780

1 330

—

F 10. Byggnadsåtgärder för luftvärns-

980

6.66

1.67

robotförband ....................

1 060

80

—

F 12. Byggnadsåtgärder för luftvärns-

572

12.65

8.66

robotförband ....................

1 400

828

—

F 13. Byggnadsåtgärder för luftvärns-

1 250

973

277

2.65

9.66

robotförband ....................

—

F 17. Byggnadsåtgärder för luftvärns-

943

437

12.65

8.66

robotförband ....................

1 380

—

F 21. Om- och tillbyggnad av flyg-

1.66

10.66

och fordonsverkstad ..............

650

253

397

—

Förråd för utbildningsammunition . .

3 000

301

505

2 194

—

—

Diverse smärre byggnadsföretag ....

—

—

852

2 000

—

--

Diverse utgiftsrester för äldre bygg-

333

nadsobjekt m.m.................

—

—

—

*

Summa A

15 050

6 235

7 806

4 194

—

—

C. Företag avsedda att påbörjas

1967/68

F 1. Om- och tillbyggnad av sjukhus

650

—

—

650

9.67

5.68

FC. Nybyggnad av värmecentral för

9.67

12.68

CVM och FC ....................

2 300

—

—

1 000

F 7. Avloppsreningsanläggning (etapp

480

9.67

3.68

1) ..............................

480

—

—

Fil. Avloppsreningsverk ..........

475

—

—

475

9.67

5.68

Summa C

3 905

—

—

2 605

—

—

Summa A och C

18 955

6 235

7 806

6 799

—

—

Reducering av medelsbehovet

Beräknat medelsbehov

—

-

7 806

799

| 6 000

Anslagsberäkning

Medelstillgång

Outnyttjat belopp 1.7.1966 ...... 23 439

Anslag 1966/67 .................. 19 500

Anslag 1967/68 (förslag) ...... 1

(1 000-tal kr.)

Beräknad medelsförbrukning

1966/67 .............................. 7 806

1967/68 .............................. 6 000

Beräknat outnyttjat belopp

30.6.1968 29 134

Summa 42 940

Summa 42 940

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj.ts proposition r 110 år 1967

till 6 milj. kr. Jag biträder fortifikationsförvaltningens förslag och förordar

att medel för nästa budgetår anvisas i enlighet med följande investeringsplan

och anslagsberäkning. För samtliga nya objekt har Kungl. Maj :t godkänt

byggnadsprogram. Om riksdagen inte har något att erinra bör Kungl.

Maj :t även nästa budgetår äga att inom ramen för det av riksdagen anvisade

anslaget och sedan huvudhandlingar prövats av Kungl. Maj :t besluta

om dessa företag skall utföras. Jag räknar dock med att i framtiden

huvudhandlingar i allmänhet skall föreligga för de objekt som underställs

riksdagens prövning. Medel bör även tas i anspråk för andra objekt där

byggnadskostnaderna beräknats understiga 300 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten för flygvapnet för budgetåret 1967/

68 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

5. Nybyggnad av kasemeiablissement m. m. för Svea livgarde och Svea

ingen jörregemente

1965/66 Nettoutgift 39 625 879 Outnyttjat belopp 74 584 227

1966/67 Anslag 30 000 000

1967/68 Förslag 28 600 000

Anslaget avses för nybyggnad av kasernetablissement m. in. för 11 vid

Västra Ryd i Upplands-Bro kommun och för Ing 1 vid Almnäs i Södertälje

stad.

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 202) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Nybyggnad av kasernetablissement

in. in. för Svea livgarde och Svea ingen jörregemente för budgetåret

1967/68 beräkna ett investeringsanslag av 28,6 milj. kr.

Efter förslag i prop. 1964: 61, 1965: 1 (bil. 6 s. 345) och 1966: 1 (bil. 6

s. 305) har riksdagen för ändamålet anvisat sammanlagt 153 milj. kr.

Intill utgången av år 1965 har Kungl. Maj :t ställt sammanlagt 101,5 milj.

kr. till fortifikationsförvaltningens förfogande för att påbörja utbyggnaden

av ifrågavarande kasernetablissement.

Genom särskilda beslut den 14 januari, den 29 juni och den 14 oktober

1966 har Kungl. Maj :t ställt ytterligare 27,4 milj. kr. till fortifikationstörvaltningens

förfogande, varav 7,5 milj. kr. för att påbörja nybyggnad av

befälshotell samt vakt- och arrestbyggnader vid I 1 och Ing 1, 16 milj. kr. för

att inom en kostnadsram av 39 250 000 kr. påbörja nybyggnad av sju

kaserner vid I 1 och fem kaserner vid Ing 1 och 3,9 milj. kr. för vägar och

utbildningsanordningar m. m. för Ing 1.

Genom särskilda beslut den 21 april, den 27 maj, den 21 juli och den

14 oktober 1966 har Kungl. Maj :t uppdragit åt fortifikationsförvaltningen

att utföra projektering fram till färdiga bygghandlingar av tygverkstäder,

kanslihus och sjukhus vid de båda regementena samt nybyggnad av militärrestaurang

vid I 1.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116 Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

Med skrivelse den 27 januari 1967 har förvaltningen underställt Ivungl.

Maj ds prövning bygghandlingar avseende nybyggnad av tygverkstäder,

kanslihus och sjukhus vid I 1 och Ing 1. Kostnaderna för dessa byggnader

jämte därtill hörande yttre arbeten samt ytterbelysningsanläggningar för

kasernområdena har enligt prisläget den 1 april 1966 beräknats till

27 195 000 kr., varav 10 985 000 kr. hänför sig till arbetena vid I 1 och

16 210 000 kr. till arbetena vid Ing 1.

Fortifikationsförvaltningen

Medelsförbrukningen under anslaget för budgetåren 1966/67 och 1967/68

beräknas av fortifikationsförvaltningen till 53 175 000 kr. resp. 80 009 000

kr. enligt följande sammanställning.

Medels förbrukning

(1 000-tal kr.)

1966/67 1967/68

l t .............................................................................. 28 962 49 094

Ing 1 ........................................................................... 24 213 37 073

Summa 53 175 86 167

Reducering av medelsbehovet

Beräknat medelsbehov ........

Med hänsyn till beräknat outnyttjat belopp på anslaget vid utgången av

budgetåret 1966/67 bör anslaget för budgetåret 1967/68 töras upp med

28,6 milj. kr.

Departementschefen

Riksdagen fattade hösten 1963 beslut om markförvärv för nya förläggnings-

och övningsområden för I 1 i Upplands-Bro kommun och för Ing 1

i Södertälje stad samt anvisade ett investeringsanslag av 65 milj. kr. för

att bestrida kostnaderna för markförvärven. Vid anmälan av ifrågavarande

markförvärv i prop. 1963: 184 uttalade jag, att jag räknade med att anskaffning

av mark, uppförande av nya kasernetablissement och utförande av

erforderliga övningsanordningar inom de nya förläggningsområdena för I 1

och Ing 1 skulle kunna ske i sådan takt att regementena skulle kunna flytta

från sina nuvarande förläggningsplatser på Järvafältet någon gång under

åren 1969—1970.

Sedermera fattade 1964 års riksdag beslut om att uppföra nya kasernetablissement

m. in. för I 1 och Ing 1 samt anvisade ett investeringsanslag

av 48 milj. kr. för att påbörja byggnadsarbetena. Vid anmälan i prop.

1964:61 av ifrågavarande byggnadsföretag förutsatte jag att arbetena

skulle bedrivas i sju etapper jämte en förberedande etapp. Kostnaderna för

byggnadsarbetena angavs i enlighet med av fortifikationsförvaltningen

— 6158

53 175 80 009

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

117

gjord uppskattning till sammanlagt 308 ilj. kr., varav 160 milj. kr. för

I 1 och 148 milj. kr för lag 1.

1965 och 1966 års riksdagar har sederm ra anvisat investeringsanslag av

tillhopa 105 milj. kr. för fortsatta arbeten med ifrågavarande två kasernetablissement.

Genom särskilda beslut har Kungl. Maj: anvisat tillhopa 128,9 milj. kr.

för nybyggnad av motorområden, befälsh tell och tolv kaserner samt för

vägar, utbildningsanordningar m. m. för d båda regementena. Vidare har

Kungl. Maj :t uppdragit åt fortifikationsf'' rvaltningen att projektera tygverkstäder,

kanslihus och sjukhus för rege entena samt militärrestaurang

för I 1.

Jag har från fortifikationsförvaltninge inhämtat att arbetena med

utbyggnad av kasernetablissementen på rund av den stränga vintern

1965—1966 inte kunde fortskrida i den ta t förvaltningen förutsett. Detta

beräknas dock inte påverka utflyttningsti punkten. Motorområdena, vaktoch

arrestbyggnaderna samt befälshotell v d båda förbanden beräknas bli

färdigställda innevarande budgetår. Grundi ''ggningsarbeten för kasernbyggnaderna

vid förbanden pågår, liksom arbe en med utbildningsanordningar

utomhus samt vägar m. in. inom kasern- och övningsområden. Arbetena

med utbildningsanordningar vid I 1 har i öjlig mån forcerats för att möjliggöra

att övningar snarast kan förlägg s till förbandets nya övningsområde.

Huvuddelen av utbildningsanordn''ngarna beräknas bli färdig hösten

1967. Arbetena med nybyggnad av ty erkstäder, kanslihus och sjukhus

beräknas kunna påbörjas omkring en 1 april 1967. Militärrestauranger,

skolbyggnader, gymnastikbyggnad r samt huvuddelen av övriga

kvarstående byggnadsobjekt vid förbande beräknas kunna påbörjas budgetåret

1967/68.

Fortifikationsförvaltningen har beräkna medelsförbrukningen för budgetåret

1967/68 till 80 009 000 kr. Jag bit äder förvaltningens förslag och

förordar att medel för nästa budgetår anvi as enligt följande anslagsberäkning.

Anslagsberäkning (1 00-tal kr.)

M edelstillg å n g

B räknad medelsförbrukning

Outnyttjat belopp 1.7.1966 ... 74 584 19 6/67

Anslag 1966/67 .................. 30 000 19 7/68

Anslag 1967/68 (förslag) ...... 28 600

Summa 133 184

53 175

80 009

Summa 133 184

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår r ksdagen

att till Nybyggnad av kas rnetablissement in. in. för Svea

livgarde och Svea ingenjörre emente för budgetåret 1967/68

anvisa ett investeringsanslag a 28 600 000 kr.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

6. Markförvärv för övningsfält in. m.

1965/66 Nettoutgift 20 494 000 Outnyttjat belopp 13 422 278

1966/67 Anslag 13 700 000

1967/68 Förslag 20 000 000

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 202) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Markförvärv för övningsfält

in. in. för budgetåret 1967/68 beräkna ett investeringsanslag av 20 milj. kr.

Fortifikationsförvaltningen

I sina anslagsframställningar för budgetåret 1967/68 har fortifikationsförvaltningen

beräknat medelsförbrukningen under anslaget till 18,8 milj.

kr. Förvaltningen har föreslagit att anslaget för budgetåret 1967/68 förs upp

med detta belopp.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen med skrivelse den 7 februari

1967 överlämnat reviderat förslag, enligt vilket medelsförbrukningen under

anslaget beräknas till 20 milj. kr. Förvaltningen föreslår att anslaget för

budgetåret 1967/68 förs upp med sistnämnda belopp.

Det av fortifikationsförvaltningen slutligt anmälda medelsbehovet framgår

av följande sammanställning.

(1 000-tal kr.)

1. Fortsatta förvärv för utvidgning av pansarövningsfältet vid Re
vingehed

.............................................................................. 7 000

2. Utvidgning av Dalregementets handövningsfält ........................... 2 000

3. Utvidgning av Vaxholms kustartilleriregementes övnings- och skjutfält

.................................................................................... 3 000

4. Markförvärv för flygfält m. m................................................. 2 000

5. Diverse utgifter för markförvärv för övningsfält man............... 4 000

6. Inlösen av vissa för flygbuller utsatta fastigheter ........................ 2 000

Summa kr. 20 000

1. Vid 1963 års riksdag (prop. 1963: 109, SU 96, rskr 221) fattades beslut

om utvidgning av P 7 :s övningsfält vid Revingehed med ett område om ca

3 000 ha. Enligt en av försvarets fastighetsnämnd under år 1962 gjord överslagsmässig

bedömning uppskattades kostnaderna för utvidgningen till ca

15 milj. kr. Detta belopp har hittills anvisats för ändamålet.

Enligt beslut av Kungl. Maj :t den 4 december 1964 rörande den närmare

avgränsningen av övningsfältet skall utvidgningen omfatta ca 3 200 ha.

I denna areal ingår vissa fastigheter, som av sina ägare bjöds ut till staten

redan före beslutet om utvidgningen och som då förvärvades av fortifikationsförvaltningen

efter Kungl. Maj :ts godkännande i varje särskilt fall.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

119

Kostnaderna härför, ca 1 280 000 kr., bestreds av medel som för budgetåret

1962/63 ställts till ämbetsverkets förfogande under förevarande anslag.

Som framgår av prop. 1966: 26 anmälde fortifikationsförvaltningen vid

begäran om anslag för innevarande budgetår att kostnaderna för att genomföra

utvidgningen av övningsfältet vid Revingehed skulle komma att uppgå

till betydligt högre belopp än vad som tidigare preliminärt uppskattats samt

att ämbetsverket avsåg att i samband med begäran om anslag för budgetåret

1967/68 lägga fram slutlig beräkning av totalkostnaden för utvidgningen.

Fortifikationsförvaltningen anmäler nu att de hittills gjorda förvärven

vid Revingehed sammanlagt omfattar ca 2 700 ha. Kostnaderna har uppgått

till ca 22 780 000 kr. I detta belopp ingår även kostnaderna för förvärv

av permanenta bostadsfastigheter och sommarstugor inom utvidgningsområdet

samt utrednings- och andra omkostnader. Förvärven har i enlighet

med uttalande vid anmälan av prop. 1963: 109 skett med beaktande av

säljarnas önskemål om tidpunkt för statens förvärv och har möjliggjorts

genom att Kungl. Maj :t bemyndigat förvaltningen att förskottsvis ta i

anspråk högst 7 milj. kr. av medel som står till ämbetsverkets förfogande

under förevarande anslag.

Efter värdering av den mark, tillhopa omfattande ca 450 ha, som återstår

att förvärva för utvidgningens slutliga genomförande, uppskattar fortifikationsförvaltningen

totalkostnaden för utvidgningen till 29 milj. kr. med

utgångspunkt från prisläget den 1 april 1966. I detta belopp är inte inräknade

några medel för inlösen av permanenta bostadsfastigheter eller sommarstugor

utöver dem som hittills inlösts eller salubjudits. För expropriations-

och andra omkostnader är i beloppet inräknat 1 milj. kr. Fortifikationsförvaltningens

uppskattning av totalkostnaden för utvidgningens genomförande

innebär ett kvarstående medelsbehov för ändamålet av

(29 000 000 — 15 000 000 — 1 280 000) 12 720 000 kr.

Fortifikationsförvaltningen anför att i första hand penningvärdets fall

och den kraftiga markvärdestegringen utgör anledningen till att den nu

beräknade totalkostnaden så väsentligt överstiger det av fastighetsnämnden

år 1962 uppskattade beloppet. Enligt en av förvaltningen gjord utredning

skulle totalkostnaden för utvidgningen ha uppgått till ca 20 milj. kr. om

den räknats i 1962 års prisläge, alltså 5 milj. kr. mer än den av fastighetsnämnden

år 1962 uppskattade kostnaden. I nämndens beräkningar ingick

dock inte några kostnader för förvärv av sommarstugor o. d. Förvärvskostnaderna

för inlösta eller salubjudna bostadsfastigheter (permanenta

och sommarstugor) med mindre areal än ca två ha har beräknats till sammanlagt

1,3 milj. kr. i 1962 års prisnivå. Vidare har förhållandevis många

jordbruksegendomar befunnits vara utarrenderade mot långfristiga kontrakt,

vilka måste avlösas. Kännedom härom kunde inte erhållas förrän

vid detalj genomgång. Slutligen har ett mindre antal egendomar befunnits

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

vara av väsentligt bättre kvalitet än vad som vid en översiktlig genomgång

kunnat bedömas. Det förhållandevis höga värdet på dessa egendomar var

inte möjligt att få fram förrän egendomarnas avkastning i samband med

detalj värdering närmare studerats. Fortifikationsförvaltningen framhåller

slutligen att utvidgningen kommit att omfatta något större areal än vad som

ursprungligen föreslogs.

Chefen för armén har angett att ett belopp av 7 milj. kr. kan inrymmas

inom investeringsramen för budgetåret 1967/68 för ändamålet. Fortifikationsförvaltningen

räknar med att viss del av detta belopp skall kunna

avsättas för att påbörja täckandet av vad som med Kungl. Maj :ts medgivande

förskottsvis tagits i anspråk för utvidgningens genomförande.

2. Chefen för armén har i samråd med fortifikationsförvaltningen lagt

fram förslag om markanskaffning för att utvidga I 13 :s handövningsfält i

Falun.

I13:s handövningsfält omfattar f. n. ca 735 ha. Detta markinnehav är

inte tillräckligt för att regementet inom fältet skall kunna genomföra nödvändiga

grundläggande fält- och stridsskjutningar i mindre förband. Under

senare år har det blivit allt svårare att träffa nödvändiga överenskommelser

om disposition av civil mark utanför fältet. Regementet har därför i ökad

omfattning blivit tvingat att förlägga ifrågavarande övningar till det för

stridsskjutning i större förband avsedda övningsområdet inom Älvdalens

skjutfält. Detta är beläget ca 18 mil från kasernerna, varför tidsförluster

och driftsekonomiska nackdelar uppkommer. Inom handövningsfältet finns

ej heller plats för vissa utbildningsanordningar, som behövs i kasernetablissementets

omedelbara närhet.

Chefen för armén har utrett vilken mark som skulle behöva tillföras

handövningsfältet för att tillgodose det aktuella behovet av övningsmark.

Enligt utredningen behöver sammanlagt ca 425 ha anskaffas i anslutning

till fältets norra, östra och södra delar. Härigenom skulle erhållas ett

sammanhängande övningsfält om ca 1 160 ha med betydligt bättre arrondering

än det nuvarande fältet. Förslaget berör sammanlagt 24 fastigheter.

Av den föreslagna utvidgningsmarken är ca 375 ha i enskild ägo, medan ca

50 ha ägs av Falu stad.

Över förslaget har försvarets fastighetsnämnd avgett utlåtande den 12

januari 1967. Nämnden har vid sin utredning haft kontakt med länsmyndigheterna

i länet samt de av förslaget berörda kommunerna, Falu stad

och St. Kopparbergs kommun. Varken från länsmyndigheternas eller kommunernas

sida har framförts några invändningar mot förslaget. Nämnden

har vidare orienterat berörda markägare om utvidgningsplanerna.

Fastighetsnämnden anför för egen del att nämnden finner behovet av

utvidgning styrkt genom vad chefen för armén anfört i ärendet. De föreslagna

utvidgningsområdena är enligt nämndens mening lämpliga för avsett

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1967

ändamål. Nämnden framhåller att utvidgningsmarken till huvudsaklig del

är så belägen att den kan förutsättas inte ha betydelse för Falu stads framtida

expansion.

Beträffande omfattningen och avgränsningen av de föreslagna utvidgningsområdena

anför fastighetsnämnden att det kan komma att visa sig

nödvändigt att lösa in hela sådana fastigheter, vilka enligt förslaget endast

delvis ingår i utvidgningen. Det är därför ännu inte möjligt att slutgiltigt

fastställa gränserna för utvidgningen. Nämnden har dock ingen erinran

mot avgränsningen och omfattningen i stort av utvidgningen.

Konsekvenserna från social synpunkt synes fastighetsnämnden bli obetydliga.

Inom utvidgningsområdena förekommer fast bosättning endast i

två egnahemsfastigheter. Från militär synpunkt föreligger inget hinder för

ägarna att bo kvar. Skulle de på grund av störningar från den militära

verksamheten vilja flytta, anser nämnden att staten bör vara beredd att lösa

in fastigheterna. Vissa markägare kan komma att helt eller delvis berövas

sin stödskog och har därför framställt önskemål att erhålla kompensation

i form av annan skogsmark. Nämnden anser det angeläget alt detta önskemål

såvitt möjligt tillgodoses, i första hand genom samverkan med vederbörande

lantbruksnämnd.

Ett område om ca 48 ha av det nuvarande övningsfältet, som är avskuret

från fältet i övrigt genom en allmän väg och som Falu stad framställt

önskemål om att få förvärva för civila ändamål, bör enligt fastighetsnämnden

överlåtas till staden därest utvidgningen kommer till stånd.

Kostnaderna för att genomföra den föreslagna utvidgningen har av

fortifikationsförvaltningen uppskattats till ca 2,5 milj. kr. Vid denna beräkning

har hänsyn tagits till att det på grund av fastighetsförhållandena

kan bli nödvändigt att förvärva viss ytterligare mark i anslutning till utvidgningsområdet.

,5. Fortifikationsförvaltningen har i samråd med chefen för marinen lagt

fram förslag till markanskaffning för utvidgning av KA l:s övnings- och

skjutfält vid Myttinge på norra Värmdö.

KA 1 disponerar för övningsändamål ett handövningsfält om ca 115

ha i direkt anslutning till regementets kasernområde på östra Rindö

samt ett övnings- och skjutfält vid Myttinge på norra Värmdö (Myttingefältet).

Detta senare fält omfattar ca 230 ha och används — förutom för

grupperings- och bivackerings- in. fl. övningar — för skjutningar med

skarp ammunition med samtliga vid kustartilleriet förekommande finkalibriga

vapen samt skjutning med övningsammunition med granatkastare

och granatgevär.

Den skjututbildning, som sammanhänger med den starkt ökade markstridsutbildningen

vid kustartilleriet, har framkallat ett angeläget och

brådskande behov av ökat terrängutrymme på Myttingefältet för att kunna

s. 122 Kontrollera mot PDF

122 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

tillgodose säkerheten vid övningarna. Tillräckliga riskområden saknas, vilket

medför att skjututbildningen måste bedrivas i starkt bundna banor

samt med mycket små områden för målplacering och strängt fixerade skjutplatser.

Trots dessa inskränkningar är förhållandena inte tillfredsställande

från säkerhetssynpunkt. Därtill kommer att Myttingefältet i sin södra del

genomkorsas av allmänna vägen nr 656 Ålstäket—Vaxholm. Vägen får enligt

särskilt tillstånd tillfälligt avstängas för allmän trafik vid pågående skarpskjutningar

men innebär dock ett avsevärt intrång i övningsmöjligheterna.

Chefen för marinen har utrett vilken mark som skulle behöva tillföras

Myttingefältet för att tillgodose kravet på bättre övningsmöjligheter. Enligt

utredningen behöver sammanlagt ca 350 ha anskaffas i anslutning till

fältets norra och nordöstra delar. Förslaget berör sex fastigheter, varav en

fastighet som förvaltas av domänstyrelsen. De övriga fastigheterna är i

enskild ägo. Inom området finns ingen fast bostadsbebyggelse och ej heller

några fritidshus. Huvuddelen av området, eller ca 295 ha, utgörs av skogsmark

och återstoden, ca 55 ha, av åker- och ängsmark. Om tillgång erhålles

till det föreslagna utvidgningsområdet, som främst avses tjäna som

riskområde vid skjutningar, skulle regementet erhålla ökade möjligheter till

variation i skjututbildningen. Vissa i stridsutbildningen ingående övningar

skulle kunna ges mera verklighetstrogna förlopp. Förbättrade skjutmöjligheter

från de redan nu använda skjutplatserna skulle erhållas. Uppställda

säkerhetskrav skulle på ett tillfredsställande sätt kunna tillgodoses.

Över förslaget har försvarets fastighetsnämnd avgett utlåtande den 17

januari 1967. Nämnden har vid sin utredning haft kontakt med länsmyndigheterna

i länet samt Värmdö kommun. Från såväl länsmyndigheternas

som kommunens sida har förklarats att man inte vill motsätta sig att utvidgningen

kommer till stånd. De berörda markägarna har genom nämndens försorg

orienterats om utvidgningsplanerna.

Fastighetsnämnden anför för egen del att de fördelar för utbildningen vid

regementet, som skulle vinnas genom en utvidgning enligt förslaget, visserligen

är begränsade men enligt nämndens mening fullt tillräckliga för att

motivera att utvidgningen genomförs. Nämnden har därvid särskilt beaktat

att förutsättningarna för utbildning med kulsprutepistol skulle avsevärt

förbättras. Nämnden anser detta särskilt betydelsefullt med hänsyn till

att kulsprutepistolen under överskådlig tid kommer att förbli det viktigaste

kortdistansvapnet i den småbrutna terrängen inom kustartilleriets fasta

spärrförsvar. Vidare framhåller nämnden att det föreslagna utvidgningsområdet

på tider, då skjutningar inte förekommer, kan utnyttjas för andra

vid regementet förekommande markkrävande övningar och alltså även i

detta hänseende utgör ett värdefullt tillskott till regementets knappa markinnehav.

Beträffande omfattningen av utvidgningen anför fastighetsnämnden att

det i vissa fall torde bli nödvändigt eller böra övervägas att lösa in hela

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

sådana fastigheter, som endast delvis är berörda av ntvidgningsförslaget.

Krav på sådan inlösen har redan framställts av en markägare. Enligt nämndens

bedömande skulle ytterligare utökning av fältet innebära avsevärda

fördelar beträffande fältets användbarhet särskilt för stridsskjutningar.

Beträffande den av förslaget berörda domänfastigheten, som med ca 35

ha ingår i utvidgningsområdet och som totalt omfattar ca 157 ha, har

nämnden haft samråd med domänstyrelsen, som förklarat sig inte vilja

motsätta sig att fastigheten i dess helhet överförs till försvaret.

Verkningarna från jordbrukspolitisk synpunkt synes fastighetsnämnden

bli obetydliga. Endast en av de berörda fastigheterna bedöms för

framtiden kunna bestå som självständigt jordbruk. Ej heller från social

synpunkt bedöms några olägenheter av betydelse kunna uppkomma, då

någon fast bostadsbebyggelse inte finns inom utvidgningsområdet och då

området under lördagar och söndagar samt helger kommer att stå till allmänhetens

förfogande såsom strövområde. Någon risk för blindgångare eller

för några egentliga skador på mark eller växtlighet inom utvidgningsområdet

uppkommer inte. Nämnden har tagit del av den genom länsstyrelsens

i Stockholms län försorg år 1966 upprättade planen för naturvård, rörligt

friluftsliv och fritidsbebyggelse inom länet. Planen redovisar inte några

förhållanden beträffande Värmdölandet, som talar mot ett genomförande

av den föreslagna utvidgningen.

Svenska gymnastikförbundet har i en till Kungl. Maj :t ställd skrivelse

framfört erinringar mot utvidgningsförslaget och därvid gjort gällande att

utvidgningen skulle innebära sa stort intrång för verksamheten vid förbundets

gymnastikfolkhögskola på Lillsved att det kunde ifrågasättas om

skolan i framtiden skulle kunna fullgöra sina uppgifter på tillfredsställande

sätt. Nämnden har tillsammans med regementschefen haft överläggningar

med förbundet och skolledningen. Det har därvid konstaterats att sådan

samordning mellan skolans och regementets markanvändning kan åstadkommas

att båda parters intressen blir tillgodosedda.

Kostnaderna för att genomföra de erforderliga markförvärven har fortifikationsförvaltningen

preliminärt uppskattat till 6 milj. kr. Fastighetsnämnden

framhåller att, då omfattningen av markförvärven inte kan slutligt

bedömas förrän efter förhandlingar med markägarna, några närmare kostnadsberäkningar

nu inte kan åstadkommas.

4. Fortifikationsförvaltningen föreslår att medel beräknas för markförvärv

för dels utbyggnad och komplettering av vissa flygfält, dels bombfällnings-

och skjutplatser, dels anordnande av flygfältsbelysning vid vissa

flygfält. Chefen för flygvapnet har angett att ett belopp av 2 milj. kr. kan

rymmas inom investeringsramen för budgetåret 1967/68 för ifrågavarande

ändamål.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

5. För diverse utgifter för markförvärv för övningsfält m. m. beräknar

fortifikationsförvaltningen 4 milj. kr., varav 3 milj. kr. för armén, 700 000

kr. för marinen och 300 000 kr. för flygvapnet. Medlen avses användas för

dels oförutsedda utgifter i samband med genomförande av beslutade markförvärv,

såväl vid frivilliga uppgörelser som i samband med expropriation,

dels smärre kompletteringar av försvarets fastighetsbestånd, dels förvärv

av mindre områden såsom kompensation för mark som måste avstås till

städer eller andra tätorter för bostadsbebyggelse o. d„ dels förvärv av

salubjudna fastigheter inom sådana områden, som enligt principbeslut av

statsmakterna skall tillföras försvaret men för vilkas förvärv någon särskild

medelsanvisning inte skett.

6. Efter förslag i prop. 1965:28 anvisade riksdagen (SU 45, rskr lol)

under förevarande anslag för budgetåret 1965/66 ett belopp av 5 nnlj. kr.

för inlösen av vissa för flygbuller utsatta fastigheter.

Det i propositionen framlagda förslaget hade föranletts av upprepade

klagomål från enskilda personer över buller från flygflottiljerna och därmed

förenade krav på åtgärder för att neutralisera olägenheterna härav.

På uppdrag av Kungl. Maj :t hade civilförvaltningen utrett behovet av åtgärder

för att minska verkningarna av flygplatsbuller vid flygflottiljerna. Förslag

framlades att vid F 1, F 4, F 6, F 12, F 16, F 17 och F 18 vissa fastigheter

borde inlösas eller andra särskilda åtgärder vidtas för en beräknad

kostnad av 5 milj. kr.

Med anledning av riksdagens beslut förordnade Kungl. Maj :t att en särskild

delegation, flygplatsbullerdelegationen, skulle finnas inrättad for vissa

uppgifter i samband med verkställande av beslutet. Delegationen skulle ha

till uppgift bl. a. att — under beaktande av vad som anförts i prop. 1965: 28

— förhandla om inlösen av'' fastighet, som inte kan bebos utan påtaglig

olägenhet.

Flygplatsbullerdelegationen har anmält att hela det lör ifrågavarande

ändamål anvisade beloppet torde komma att förbrukas för inlösen av de

fastigheter, som avsetts i civilförvaltningens förslag. Under sin verksamhet

har delegationen emellertid fått ta befattning med framställningar om åtgärder

mot störningar av flygplatsbuller även från ägare till andra fastigheter

än dem som omfattades av delegationens uppdrag. Av delegationen gjorda

utredningar med anledning av dessa framställningar har gett till resultat att

delegationen kommer att föreslå åtgärder för att begränsa olägenheter av

flygbuller i vissa andra fall än vad som ursprungligen avsetts. I den män

delegationens förslag kommer att föranleda beslut om inlösen av fastigheter

blir ytterligare investeringsmedel erforderliga. Delegationen framhåller

även att ytterligare anspråk på åtgärder av här avsett slag kan komma

under delegationens bedömande och resultera i förslag som förutsätter att

investeringsmedel tas i anspråk.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967 125

Flygplatsbullerdelegationen beräknar, efter samråd med fortifikationsförvaltningen,

behovet av ytterligare medel för inlösen av flygbullerstörda

fastigheter till 3 milj. kr.

Chefen för armén har, efter samråd med fortifikationsförvaltningen,

lagt fram förslag om utvidgning av Marma skjutfält. Förslaget är föranlett

av att I 14 inte kan utföra stridsskjutning i skyttekompani vare sig på

regementets handövningsfält i Gävle eller på det av regementet disponerade

Marma skjutfält i dess nuvarande omfattning. Chefen för armén har utrett

olika möjligheter att tillgodose regementets behov av bättre stridsskjutningsmöjligheter.

Utvidgning av regementets handövningsfält är inte möjlig

bl. a. med hänsyn till Gävle stads framtida expansion samt aktuella

planer på omläggning av väg E 4 förbi staden. Av övriga alternativ har

utvidgning av Marma skjutfält befunnits vara det avgjort bästa, bl. a. med

hänsyn till att det inom fältet finns förläggningsmöjligheter för ca 800

man. Enligt det nu framlagda förslaget skall skjutfältet, som nu omfattar

ca 1 080 ha, utvidgas i östlig riktning med ett område om ca 780 ha.

Denna utvidgning beräknas dock på grund av andra angelägnare markförvärv

inom armén inte kunna slutligt genomföras förrän efter år 1970.

Chefen för armén finner det emellertid angeläget att den föreslagna utvidgningen

i princip beslutas redan nu med hänsyn till att flera fastigheter

inom det aktuella området redan utbjudits eller kan förväntas bli utbjudna

till försäljning i samband med att jordbruket läggs ned. De härigenom uppkommande

möjligheterna till frivilliga förvärv bör enligt chefen för armén

tillvaratas.

Över förslaget har försvarets fastighetsnämnd avgett utlåtande den 12

januari 1967. Nämnden har vid sin utredning haft kontakt med länsmyndigheterna

i länet samt de av förslaget berörda kommunerna, Älvkarleby

och Västlands kommuner. Varken från länsmyndigheternas eller kommunernas

sida har framförts några invändningar mot förslaget. Nämnden har

vidare berett berörda markägare tillfälle att framföra sina synpunkter.

Fastighetsnämnden anför för egen del att nämnden finner behovet av

utvidgning styrkt genom vad chefen för armén anfört i ärendet. Det föreslagna

utvidgningsområdet är enligt nämndens mening i och för sig lämpligt

för avsett ändamål.

I fråga om avgränsningen och omfattningen av utvidgningsområdet anför

fastighetsnämnden att det kan komma att visa sig nödvändigt att lösa in

hela sådana fastigheter som endast delvis berörs av utvidgningsförslaget.

Det är därför nu inte möjligt att slutgiltigt fastställa gränserna för utvidgningen.

Nämnden framhåller att någon inskränkning av områdets omfattning

inte kan medges om syftet med utvidgningen skall uppnås.

Verkningarna från jordbrukspolitik synpunkt synes fastighetsnämnden

bli obetydliga. Utvidgningen berör sammanlagt 50 brukningsenheter, varav

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

16 med driftscentrum inom utvidgningsområdet. Så gott som samtliga brukningsenheter

kan hänföras till kategorien »inte bärkraftiga jordbruk».

Lantbruksnämnden i länet har i samband med utredning i ärendet förklarat

att utvidgningsområdet är beläget i en på grund av svaga förutsättningar

för lönsam jordbruksdrift vikande bygd och att nämnden inte har

någon erinran mot att ifrågavarande mark tas i anspråk för militära övningsändamål.

De sociala verkningarna av utvidgningen får enligt fastighetsnämnden betecknas

som relativt ringa. Inom utvidgningsområdet är 35 personer fast

bosatta. En ganska hastigt fortgående avfolkning av bygden synes äga

rum. Nämnden har kommit till den uppfattningen att många av de berörda

markägarna är beredda att sälja sina gårdar och att det i åtskilliga fall får

anses vara till fördel för ägarna om staten uppträder som köpare. De fall,

i vilka personliga omställningssvårigheter kan beräknas uppkomma till

följd av utvidgningen, synes bli få.

Kostnaderna för markförvärv för att genomföra utvidgningen har av

fortifikationsförvaltningen överslagsmässigt uppskattats till 3—4 milj. kr.

Vid denna uppskattning har hänsyn tagits till att det i vissa fall kan bli nödvändigt

att förvärva mark utanför den föreslagna gränsen för utvidgningsområdet.

Någon värdering av mark och byggnader inom området har inte

legat till grund för kostnadsuppskattningen. Utöver markförvärvskostnaderna

uppkommer kostnader för flyttning av en kraftledning med ett beräknat

belopp av 900 000 kr.

Fastighetsnämnden anser det angeläget att principbeslut redan nu fattas

i fråga om den föreslagna utvidgningen. Härigenom skulle fortifikationsförvaltningen

få möjlighet att successivt förvärva sådana fastigheter som

av sina ägare bjuds ut till försäljning. En sådan ordning skulle enligt nämndens

mening innebära betydande fördelar för de enskilda markägarna.

Departementschefen

Fortifikationsförvaltningen har anmält att för utvidgningen av övningsfältet

vid Revingehed hittills förvärvats ca 2 700 ha för en kostnad av

ca 22,8 milj. kr. I enlighet med vad som angavs i prop. 1963: 109 har förvärven

skett med beaktande av säljarnas önskemål om tidpunkt för statens

förvärv. För att möjliggöra för fortifikationsförvaltningen att i full

utsträckning utnyttja inkommande försäljningserbjudanden har Kungl.

Maj :t bemyndigat verket att förskottsvis ta i anspråk sammanlagt högst 7

milj. kr. av medel, som står till verkets förfogande under förevarande investeringsanslag.

För att genomföra utvidgningen återstår ca 450 ha att förvärva. Fortifikationsförvaltningen

beräknar totalkostnaden för utvidgningen till 29 milj. kr.

Anledningen till att kostnaden väsentligt kommer att överstiga den ursprungligen

uppskattade är i första hand den kraftiga markvärdesteg
-

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

ringen under senare år. Vissa förhållanden inom utvidgningsområdet, som

inte kommit fram förrän i samband med detalj genomgången och värderingen

av området, har även inverkat kostnadsfördyrande. För att ändamålet

med utvidgningen inte skall förfelas och då hänsyn måste tas till återstående

markägare inom utvidgningsområdet, vilka torde ha inriktat sig på försäljning

till staten, bör utvidgningen genomföras i sin helhet. Jag föreslår

att för nästa budgetår ett belopp av 7 milj. kr. beräknas för fortsatta förvärv

samt för att påbörja täckandet av vad som förskottsvis tagits i anspråk för

ändamålet.

Chefen för armén har i samråd med fortifikationsförvaltningen lagt

fram förslag att utvidga I 13 :s handövningsfält i Falun, som f. n. omfattar

ca 735 ha, genom förvärv av markområden om ca 425 ha. Av utredningen

framgår att övningsmöjligheterna för regementet på handövningsfältet

är otillfredsställande och att vissa övningar, som bör kunna genomföras

i närheten av kasernerna, måste förläggas till Älvdalens skjutfält ca 18 mil

från Falun. Detta medför att utbildningstid går förlorad och att onödigt

höga driftskostnader åsamkas regementet. Jag finner det angeläget att

övningsförhållandena för regementet förbättras.

I likhet med försvarets fastighetsnämnd, chefen för armén och fortifikationsförvaltningen

anser jag att de föreslagna utvidgningsområdena är

lämpliga för det avsedda ändamålet. Konsekvenserna från social synpunkt

av utvidgningen synes bli obetydliga. Utvidgningsmarken är till huvudsaklig

del så belägen att den kan förutsättas inte ha någon betydelse för Falu

stads framtida expansion. Jag förordar därför den föreslagna utvidgningen,

varvid jag är införstådd med att det kan visa sig nödvändigt att lösa in hela

sådana fastigheter vilka enligt förslaget endast delvis ingår i utvidgningen.

Kostnaderna för utvidgningen har av fortifikationsförvaltningen beräknats

till ca 2,5 milj. kr. Jag föreslår att 2 milj. kr. beräknas för nästa budgetår.

Fortifikationsförvaltningen har i samråd med chefen för marinen lagt

fram förslag att utvidga KA l:s övnings- och skjutfält vid Myttinge på norra

Värmdö, som f. n. omfattar ca 230 ha, genom förvärv av ca 350 ha. Det

framgår av utredningen att möjligheterna att bedriva skjututbildning är

starkt begränsade och att svårigheter föreligger att tillgodose gällande säkerhetskrav

i samband med skjutningar. Jag finner det angeläget att bättre

betingelser tillskapas för den starkt ökande markstridsutbiidningen vid regementet.

Den föreslagna utvidgningen av övningsfältet i nordlig och nordostlig

riktning skulle medföra en avsevärd förbättring av främst möjligheterna

till stridsskjutning men även av möjligheterna att utföra andra

markkrävande övningar, för vilka utrymme inte finns på det nuvarande

fältet.

Jag anser i likhet med försvarets fastighetsnämnd, fortifikationsförvaltningen

och chefen för marinen att den föreslagna utvidgningsmarken är

lämplig för det avsedda ändamålet. Några sociala konsekvenser av bety
-

s. 128 Kontrollera mot PDF

128 Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

delse synes inte uppkomma. Utvidgningsområdet, som är obebyggt, kan

även efter genomförandet av utvidgningen användas som ströv- och fritidsområde

av allmänheten under lördagar och söndagar samt helger.

Jag förordar därför en utvidgning enligt förslaget. Jag är införstådd med

att det även bär kan visa sig nödvändigt att lösa in hela fastigheter, vilka

endast delvis ingår i utvidgningsområdet. Då någon klarhet rörande markförvärvens

slutliga omfattning inte kan vinnas förrän efter förhandlingar

med markägarna, kan några närmare kostnadsberäkningar inte nu läggas

fram. Jag räknar t. v. med den av fortifikationsförvaltningen preliminärt

beräknade kostnaden, 6 milj. kr. För att genomföra en första etapp av

utvidgningen föreslår jag, att för nästa budgetår beräknas ett belopp av

3 milj. kr.

Den av Kungl. Maj :t tillsatta flygplatsbullerdelegationen har hemställt

att ytterligare medel beräknas för inlösen av för flygbuller utsatta fastigheter.

Det av riksdagen för budgetåret 1965/66 för ifrågavarande ändamål

anvisade beloppet, 5 milj. kr., beräknar delegation komma att förbrukas

för inlösen av vissa fastigheter vid de flottiljer, som angavs i prop.

1965:28. Enligt vad delegationen nu anmäler torde delegationen komma

att föreslå inlösen av ytterligare fastigheter, beträffande vilka sådan åtgärd

befunnits påkallad. I enlighet med vad jag anförde vid anmälan av prop.

1965:28 anser jag att staten bör vara beredd att lösa in fastigheter som

på grund av flygbuller inte kan bebos utan påtagliga olägenheter. Jag

anser därför att ytterligare medel bör anvisas för ändamålet. Jag föreslår

att 2 milj. kr. tas upp för nästa budgetår.

Beträffande den av chefen för armén föreslagna utvidgningen av Marma

skjutfält anser jag i likhet med försvarets fastighetsnämnd att det föreslagna

utvidgningsområdet är lämpligt för avsett ändamål. Av fastighetsnämndens

utredning framgår att de jordbrukspolitiska och sociala konsekvenserna

av utvidgningen kan betecknas såsom relativt ringa. Utvidgningsområdet

är beläget i en avfolkningsbygd. Jag förordar därför den

föreslagna utvidgningen. Några särskilda medel för ändamålet kan emellertid

inte rymmas inom investeringsramen för armén under de närmaste två

budgetåren. Jag förordar dock att beslut om utvidgningen fattas redan nu.

Härigenom möjliggörs för fortifikationsförvaltningen att successivt förvär\a

sådana fastigheter inom området som bjuds ut till försäljning i samband

med jordbrukets nedläggande. Jag anser att detta skulle vara till fördel för

såväl de enskilda markägarna som staten.

Jag vill slutligen anmäla att den av Kungl. Maj :t tillsatta Älvdalsdelegationen,

som haft till huvudsaklig uppgift att förhandla om de ekonomiska

uppgörelser med markägare och nyttjanderättshavare in. fl., som erfordrades

för anordnande av det av riksdagen år 1961 beslutade skjutfältet vid

Älvdalen, numera slutfört sitt uppdrag. I redogörelse över sin verksamhet

liar delegationen bl. a. anmält att kostnaderna för markförvärv m. in. upp
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition, nr 110 år 1967 129

gått till i runt tal 3 545 000 kr., vilket i förhållande till vad som beräknats

för ändamålet innebär en besparing på ca 1 milj. kr.

För markförvärv för övningsfält m. m. beräknar jag för budgetåret 1967/

68 ett anslagsbehov av 20 milj. kr. Av dessa medel beräknar jag 7 milj. kr.

för fortsatta markförvärv för utvidgning av pansarövningsfältet vid Revingehed,

2 milj. kr. för utvidgning av I 13:s handövningsfält, 3 milj. kr.

för utvidgning av KA l:s övnings- och skjutfält, 2 milj. kr. för inlösen av

för flygbuller utsatta fastigheter och sammanlagt 6 milj. kr. för markförvärv

för flygfält och diverse utgifter för markförvärv för övningsfält m. in.

Medelsförbrukningen under anslaget beräknar jag likaledes till 20 milj. kr.

Jag förordar att för nästa budgetår medel anvisas i enlighet med följande

anslagsberäkning.

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

Medelstillgång

Outnyttjat belopp 1.7.1966 ...... 13 422

Anslag 1966/67 .................. 13 700

Anslag 1967/68 (förslag) ...... 20 000

Summa 47 122

Beräknad medelsförbrukning

1966/67 .............................. 19 000

1967/68 .............................. 20 000

Beräknat outnyttjat belopp

30.6.1968 8 122

Summa 47 122

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) medge att I13:s handövningsfält, KA l:s övnings- och

skjutfält samt Marma skjutfält utvidgas på sätt som angetts i

det föregående,

b) till Markförvärv för övningsfält m. m. för budgetåret

1967/68 anvisa ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.

7. Markförvärv för nya förläggnings- och övningsområden för Svea livgarde

och Svea ingenjörregemente

1965/66 Nettoutgift 30 842 585 Outnyttjat belopp 9 282 983

1966/67 Anslag -—

1967/68 Förslag 6 000 000

Efter förslag i prop. 1963: 184 fattade riksdagen beslut (SU 211, rskr

404) om markförvärv för nya förläggnings- och övningsområden för I 1 i

Upplands-Bro kommun och för Ing 1 i Södertälje stad och Turinge kommun

samt anvisade ett investeringsanslag av 65 milj. kr. för att bestrida kostnaderna

för markförvärven. På anslaget fanns den 31 december 1966 ett outnyttjat

belopp av i runt tal 6 740 000 kr.

Den av Kungl. Maj :t för verkställande av riksdagens beslut tillsatta dele
-

9—9283 67

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

gationen, I 1, Ing 1-delegationen, har i skrivelse den 2 juni 1966 anmält att

det av riksdagen anvisade anslaget inte kommer att förslå för att täcka

återstående kostnader för markförvärv m. m. Delegationen har föreslagit

att ett belopp av 6 milj. kr. utöver tidigare anvisade medel ställs till förfogande

för slutligt genomförande av samtliga markförvärv in. m. — Genom

beslut den 29 juni 1966 har Kungl. Maj :t bemyndigat fortifikationsförvaltningen

att av tillgängliga medel förskottsvis betala ut högst 6 milj. kr.

Fortifikationsförvaltningen

Fortifikationsförvaltningen föreslår i skrivelse den 7 februari 1967 att

anslaget för nästa budgetår förs upp med ett belopp av 6 milj. kr., vilket

belopp förutsätts falla utanför försvarets kostnadsram. Medelsförbrukningen

under anslaget för budgetåret 1967/68 beräknar ämbetsverket till

8,9 milj. kr., varav 2,9 milj. kr. utgör beräknade outnyttjade medel under

anslaget vid utgången av innevarande budgetår.

Departementschefen

I 1, Ing 1-delegationen har genomfört huvuddelen av de markförvärv

som erfordras för anordnande av de nya förläggnings- och övningsområdena

för I 1 och Ing 1. Ett mindre antal fastigheter återstår att förvärva, däribland

en större egendom inom Ingl:s område vilken är föremål för expropriationsförfarande.

På grund av främst markvärdestegringen inom stockholmsområdet

under de senaste åren har markförvärvskostnaderna blivit

större än vad som kunde beräknas vid tidpunkten för riksdagens beslut. För

det slutliga genomförandet av markförvärven anser jag att utöver tidigare

anvisade medel ett belopp av 6 milj. kr. bör stå till förfogande för nästa

budgetår. Jag föreslår därför att anslaget förs upp med detta belopp. I likhet

med de tidigare anvisade medlen bör beloppet läggas utanför ramen för

det militära försvaret.

Jag räknar med att även det belopp, 2,9 milj. kr., som beräknas kvarstå

outnyttjat under anslaget vid utgången av innevarande budgetår, kommer

att i sin helhet förbrukas under nästa budgetår.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att

till Markförvärv för nga förläggnings- och övningsområden

för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente för budgetåret

1967/68 anvisa ett investeringsanslag av 6 000 000 kr.

8. Markförvärv för utvidgning av övningsfält för Värmlands regemente

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 202) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Markförvärv för utvidgning

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967 131

av övningsfält för Värmlands regemente för budgetåret 1967/68 beräkna ett

investeringsanslag av 800 000 kr.

Fortifikationsförvaltningen

1 sina anslagsframställningar för budgetåret 1967/68 har fortifikationsförvaltningen

uppskattat medelsbehovet för förevarande ändamål till 800 000

kr. och föreslagit att medel anvisas under anslaget Markförvärv för övningsfält

m. m. Beloppet har förutsatts falla utanför försvarets kostnadsram.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen med skrivelse den 7 februari

1967 överlämnat reviderat förslag, enligt vilket medelsbehovet för ändamålet

beräknats till 450 000 kr. Verket föreslår att beloppet för budgetåret

1967/68 förs upp under ett särskilt anslag och anför bl. a.

Efter förslag i prop. 1965: 121 medgav riksdagen (SU 102, rskr 276) att

vissa i propositionen angivna områden om ca 31,5 ha av Värmlands

regementes kasern- och övningsområde fick överlåtas till Karlstads stad

på i huvudsak de villkor som angetts i en promemoria med principöverenskommelse

mellan försvarets fastighetsnämnd och stadens drätselkammare.

På uppdrag av Kungl. Maj :t har därefter fortifikationsförvaltningen

träffat avtal med staden om ifrågavarande marköverlåtelse i enlighet med

innehåHet i nämnda promemoria. Enligt avtalet skall staden för vissa av de

försålda områdena erlägga kontant köpeskilling jämte viss intrångsersättning

med sammanlagt drygt 2 milj. kr. Köpeskillingen för återstående områden

skall staden erlägga genom att till staten överlåta viss ersättningsmark

i anslutning till I2:s övningsfält i Karlstad. Om värdet av ersättningsmarken

överstiger köpeskillingen för sistnämnda områden skall staten

till staden kontant erlägga överskjutande belopp.

Till fullföljande av det träffade avtalet har fortifikationsförvaltningen

och staden genom en gemensam värderingskommitté träffat preliminära

avtal med vederbörande markägare om förvärv av den för I 2 avsedda ersättnmgsmarken.

Det har därvid visat sig att köpeskillingen för ersättningsmarken

jämte avstycknings-, värderings- in. fl. kostnader med ca

450 000 kr. överstiger värdet av de markområden, för vilka köpeskillingen

skulle av staden erläggas genom överlåtelse till staten av ersättningsmarken.

Departementschefen

Vid anmälan i prop. 1965: 121 av ifrågavarande försäljning till Karlstads

stad uttalade jag bl. a. att åtgärder kunde behöva vidtas för att tillföra

försvaret ersättningsmark. I den mån kostnaderna för sådana åtgärder bestreds

med anslag över riksstaten borde dessa läggas utanför ramen för det

militära försvaret till den del kostnaderna täcktes av kontanta köpeskillingar.

Riksdagen hade ingen erinran mot vad jag anfört (SU 102, rskr 276).

Fortifikationsförvaltningen har anmält att kostnaderna för att tillföra I 2

ersattnmgsmark i enlighet med vad som förutsatts i den med Karlstads stad

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

träffade uppgörelsen uppgår till 450 000 kr. Jag föreslår att detta belopp

tas upp för nästa budgetår under förevarande anslag. Då staten genom

uppgörelsen med staden tillförs kontant köpeskilling m. m. med sammanlagt

drygt 2 milj. kr., anser jag i enlighet med mitt uttalande i förutnämnda

proposition att beloppet bör läggas utanför kostnadsramen för det militära

försvaret.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att

till Markförvärv för utvidgning av övningsfält för Värmlands

regemente för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag

av 450 000 kr.

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

Befästningars delfond

9. Befästningsarbeten för gemensamma ändamål

1965/66 Nettoutgift 41 261 062 Outnyttjat belopp 18 911 283

1966/67 Anslag 48 600 000

1967/68 Förslag 1 000

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 202) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Befästningsarbeten för gemensamma

ändamål för budgetåret 1967/68 beräkna ett investeringsanslag av

1 000 kr.

Anslaget avses för nybyggnad av uppehållsplatser, förråd, truppbefästningar

in. m. för gemensamma ändamål för försvaret.

Fortifikationsförvaltningen

I sina anslagsframställningar för budgetåret 1967/68 har fortifikationsförvaltningen

beräknat medelsförbrukningen under anslaget till 34,2 milj.

kr. Med hänsyn till beräknat outnyttjat belopp vid utgången av budgetåret

1966/67 har förvaltningen föreslagit att anslaget för budgetåret 1967/68 förs

upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen med skrivelse den 7 februari

1967 överlämnat reviderat förslag till investeringsplan för anslaget för budgetåret

1967/68. Medelsförbrukningen under anslaget har för budgetåret

1967/68 beräknats till 22 milj. kr. Med hänsyn till beräknat outnyttjat belopp

vid utgången av budgetåret 1966/67 föreslås att anslaget för budgetåret

1967/68 förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Det av fortifikationsförvaltningen slutligt anmälda medelsbehovet för

budgetåret 1967/68 framgår av följande sammanställning.

Medelsför
-

Byggnadsobjekt brukning

„ (1 000-tal ki

A. Foretag paborjade före 1.7.1966

1. Uppehållsplatser ............................................................... g q00

2. Ammunitionsförråd ............................................................ 4 032

3. Drivmedelsförråd ............................................................... 258

4. Tygmaterielförråd ............................................................ 200

5. Merkostnader för av Kungl. Maj:t tidigare beslutade objekt ...... 200

Summa A 12 690

B. Företag avsedda att påbörjas 1966/67

6. Del i civilförsvarsstyrelsens anläggningar .............................. 400

7. Lokaler för försvarets radioanstalt ....................................... 295

8. Truppbefästningar ............................................................ 4 700

9. Förbindelsearbeten ............................................................ 200

10. Förstöringsarbeten ............................................................ 200

11. Ammunitionsförråd ............................................................ 2 000

Summa B 7 795

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

Byggnadsobjekt

Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

C. Företag avsedda att påbörjas 1967/68

12. Uppehållsplatser ......................

13. Ammunitionsförråd ...................

14. Smärre objekt ............................

3100

1 300

200

Summa C 4 600

Summa A—C 25 085

Reducering av medelsbehovet 3 085

Beräknat medelsbehov 22 000

1. För fortsatt utbyggnad av en uppehållsplats erfordras för nästa budgetår

8 milj. kr.

2. För att slutföra arbetena med tre ammunitionsförråd och fortsatt

utbyggnad av två erfordras för nästa budgetår 4 032 000 kr.

3. För att slutföra arbetena med ett drivmedelsförråd erfordras för nästa

budgetår 258 000 kr.

4. För fortsatt utbyggnad av ett tygmaterielförråd erfordras för nästa

budgetår 200 000 kr.

6. För att bestrida kostnaderna för försvarets andelar i anläggningar, som

utförs genom kommunernas försorg, erfordras för nästa budgetår 400 000

kr.

7. För att slutföra arbetena med vissa lokaler för försvarets radioanstalt

erfordras för nästa budgetår 295 000 kr.

11. För fortsatt utbyggnad av ett ammunitionsförråd, som påbörjats under

budgetåret 1966/67, erfordras för nästa budgetår 2 milj. kr.

12. För kompletteringsarbeten vid vissa gemensamma uppehållsplatser

erfordras för nästa budgetår 3,1 milj. kr.

13. För att påbörja ett ammunitionsförråd erfordras för nästa budgetår

1,3 milj. kr.

Departementschefen

Såsom jag anfört inledningsvis har fortifikationsförvaltningen den 7

februari 1967 kommit in med reviderat förslag till investeringsplan för anslaget,

enligt vilken medelsförbrukningen för nästa budgetår beräknas till 22

milj. kr. Jag biträder fortifikationsförvaltningens förslag och förordar att

medel för nästa budgetår anvisas i enlighet med följande investeringsplan

och anslagsberäkning.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967 135

Investeringsplan (1 OOO-tal kr.)

Kost-

Medelsförbrukning

Byggnadsobjekt

nads-

ram

Faktisk

t. o. m.

1965/66

Beräknad för

1.4.1966

1966/67

1967/68

A. Företag påbörjade före 1.7.1966

Uppehållsplatser ..................................

31 000

4 612

7 000

8 000

Ammunitionsförråd ..............................

36 296

27 431

3 595

4 032

Drivmedelsförråd ..........................

49 635

47 667

1 710

258

Tygmaterielförråd ................................

5 200

4 156

800

200

Merkostnader för av Kungl. Maj :t tidigare beslutade

objekt .......................................

—

1 500

200

Summa A

122131

83 866

14 605

12 690

B. Företag avsedda alt påbörjas 1966/67

Utrymmen i radargruppcentraler ..................

1 300

_

400

_

Del i civilförsvarsstyrelsens anläggningar ..........

700

_

300

400

Lokaler för försvarets radioanstalt..................

1 600

_

1 305

295

Truppbefästningar ................................

—

_

6 300

4 700

Förbindelsearbeten ..........................

_

_

200

200

Förstöringsarbeten .....................

_

_

200

200

Smärre objekt ...................................

—

_

935

200

Ammunitionsförråd ....................

8 500

- ''

1 500

2 000

Summa B

12 100

—

11 140

7 995

C. Förelag avsedda att påbörjas 1967/68

Uppehållsplatser .......................... .

6 800

_

_

3 100

Ammunitionsförråd ..................

4 900

-

—

1 300

Summa C

11 700

-

—

4 400

Summa A—C

145 931

83 866

25 745

25 085

Reducering av medelsbehovet

-

-

. -

3 085

Beräknat medelsbehov

—

—

25 745

22 000

Anslagsberäkning (1 OOO-tal kr.)

Medelstillgång

Outnyttjat belopp 1.7.1966 ...... 18 911

Anslag 1966/67 ..................... 48 600

Anslag 1967/68 (förslag) ...... 1

Summa 67 512

Beräknad medelsförbrukning

1966/67 .............................. 25 745

1967/68 .............................. 22 000

Beräknat outnyttjat belopp

30.6.1968 19 767

Summa 67 512

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Befästningsarbeten för gemensamma ändamål för

budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 Itp.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

10. Befästningsarbeten för armén

1965/66 Nettoutgift 10 023 374 Outnyttjat belopp 3 997 006

1966/67 Anslag 11 500 000

1967/68 Förslag 1 000

Anslaget avses för nybyggnad av befästningar och ammunitionsförråd för

armén.

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 202) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Befästningsarbeten för armén

för budgetåret 1967/68 beräkna ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Fortifikations förvaltningen

I sina anslagsframställningar för budgetåret 1967/68 har fortifikationsförvaltningen

beräknat medelsförbrukningen under anslaget till 9 298 000 kr.

Med hänsyn till beräknat outnyttjat belopp vid utgången av budgetåret

1966/67 har förvaltningen föreslagit att anslaget för budgetåret 1967/68 förs

upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Sedermera bär fortifikationsförvaltningen med skrivelse den 7 februari

1967 överlämnat reviderat förslag till investeringsplan för anslaget för budgetåret

1967/68. Medelsförbrukningen under anslaget har för budgetåret

beräknats till samma belopp som i anslagsframställningarna för budgetåret

eller 9 298 000 kr. Oförändrat föreslås även att anslaget förs upp med ett

formellt belopp av 1 000 kr.

Det av fortifikationsförvaltningen slutligt anmälda medelsbehovet för

budgetåret 1967/68 framgår av följande sammanställning.

Medelsför
-

Byggnadsobjekt brukning

(1 000-tal kr.)

1. Betongförråd för ammunition ................................................ 9 700

2. Diverse ammunitionsförråd ................................................... 300

3. Merkostnader för av Kungl. Maj:t tidigare beslutade objekt ......... 300

Summa 10 300

Reducering av medelsbehovet 1 002

Beräknat medelsbehov 9 298

Under nästa budgetår beräknas fortsatt utbyggnad av betongförråd för

ammunition i form av friliggande ammunitionsförråd ske i enlighet med en

till Kungl. Maj :t den 29 september 1965 insänd plan.

Departementschefen

Fortifikationsförvaltningen har beräknat medelsförbrukningen för nästa

budgetår under anslaget till 9 298 000 kr. Jag biträder fortifikationsförvaltningens

förslag och förordar att medel för nästa budgetår anvisas i enlighet

med följande investeringsplan och anslagsberäkning.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967 137

Investeringsplan (1 OOO-tal kr.)

Kost-

Medelsförbrukning

Byggnadsobjekt

nads-

Faktisk

t. o. m.

1965/66

Beräknad för

1.4.1966

1966/67

1967/68

Lokalförsvarsbatterier ............................

6 650

6 050

600

Betongförråd för ammunition ......................

51 290

5 553

3 500

9 700

Diverse ammunitionsförråd ........................

5 079

3 428

1 220

300

Merkostnader för av Kungl. Maj :t tidigare beslutade

objekt ..........................................

—

—

410

300

Summa

63 019

15 031

5 730

10 300

Reducering av medelsbehovet

—

—

—

1 002

Beräknat medelsbehov

—

—

5 730

9 298

Anslagsberäkning (1 OOO-tal kr.)

Medelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

Outnyttjat belopp 1.7.1966 .....

. 3 997

1966/67 ...............

............... 5 730

Anslag 1966/67 ....................

. 11 500

1967/68 ...............

............... 9 298

Anslag 1967/68 (förslag) .....

1

Beräknat outnyttjat belopp

30.6.1968 ........................ 470

Summa 15 498 Summa 15 498

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Befästningsarbeten för armén för budgetåret 1967/68

anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

11. Befästningsarbeten för marinen

1965/66 Nettoutgift 28 475 803 Outnyttjat belopp 28 464 135

1966/67 Anslag 28 500 000

1967/68 Förslag 1 000

Anslaget avses för nybyggnad av befästningar och ammunitionsförråd för

flottan och kustartilleriet.

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 202) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Befästningsarbeten för marinen

för budgetåret 1967/68 beräkna ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Fortifikations förvaltningen

I sina anslagsframställningar för budgetåret 1967/68 har fortifikationsförvaltningen

beräknat medelsförbrukningen under anslaget till 32,7 milj.

kr. Med hänsyn till beräknat outnyttjat belopp på anslaget vid utgången av

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

budgetåret 1966/67 har förvaltningen föreslagit att anslaget för budgetåret

1967/68 förs upp med ett belopp av 536 000 kr.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen med skrivelse den 7 februari

1967 överlämnat reviderat förslag till investeringsplan för anslaget för

budgetåret 1967/68. Medelsförbrukningen under anslaget har för budgetåret

1967/68 beräknats till 25 milj. kr. Med hänsyn till beräknat outnyttjat

belopp vid utgången av budgetåret 1966/67 föreslås att anslaget för budgetåret

1967/68 förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Det av fortifikationsförvaltningen slutligt anmälda medelsbehovet för

budgetåret 1967/68 framgår av följande sammanställning.

Byggnadsobjekt

Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

A. Företag påbörjade före 1.7.1966

1. Spaningsradarstationer ...................................................... 1 000

2. Uppehållsplatser ............................................................... 600

3. Kustartilleribatterier ......................................................... 10 954

4. Minstation ........................................................................ 155

5. Betongförråd för ammunition ................................................ 3 000

6. Avmagnetiseringsstation ...................................................... 120

7. Merkostnader för av Kungl. Maj:t tidigare beslutade objekt ......... 200

Summa A 16 029

B. Företag avsedda att påbörjas 1966/67

8. Robotförråd ..................................................................... 3 200

9. Minstationer ..................................................................... 600

10. Kustartilleribatteri ............................................................ 3 000

Summa B 6 800

C. Företag avsedda att påbörjas 1967/68

11. Minstationer ..................................................................... 2100

12. Kustartilleribatteri i......;.................................................... 2 200

13. Smärre objekt ................................. 800

Summa C 5 100

Summa A—C 27 929

Reducering av medelsbehovet 2 929

Beräknat medelsbehov 25 000

1. För fortsatt utbyggnad av spaningsradarstationer, vilka utnyttjas av

såväl marinen som flygvapnet, beräknas medelsförbrukningen under nästa

budgetår till 1 milj. kr.

2. För fortsatt utbyggnad av skyddade uppehållsplatser för vissa chefer

vid kustartilleriet och flottan beräknas medelsbehovet för nästa budgetår

till 600 000 kr.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 110 år 1967 139

3. För fortsatt utbyggnad av nio kustartilleribatterier erfordras för nästa

budgetår 10 954 000 kr.

4- För att färdigställa en minstation erfordras 155 000 kr. för nästa budgetår.

5. För fortsatt utbyggnad av ammunitionsförråd erfordras för nästa budgetår

3 milj. kr.

6. För att färdigställa en avmagnetiseringsstation beräknas för nästa budgetår

en medelsförbrukning av 120 000 kr.

8. För fortsatt utbyggnad av förråd för robotar erfordras för nästa budgetår

3,2 milj. kr.

9. För fortsatt utbyggnad av två minstationer erfordras för nästa budgetår

600 000 kr.

10. För fortsatt utbyggnad av ett kustartilleribatteri erfordras för nästa

budgetår 3 milj. kr.

11. För att påbörja tre minstationer erfordras för nästa budgetår 2,1 milj.

kr.

12. För att påbörja ett kustartilleribatteri beräknas medelsförbrukningen

för nästa budgetår till 2,2 milj. kr.

Departementschefen

Såsom jag anfört inledningsvis har fortifikationsförvaltningen den 7

februari 1967 kommit in med reviderat förslag till investeringsplan för

anslaget, enligt vilken medelsförbrukningen för nästa budgetår beräknas till

25 milj. kr. Jag biträder fortifikationsförvaltningens förslag och förordar

att medel för nästa budgetår anvisas i enlighet med följande investeringsplan

och anslagsberäkning.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

Kost-

Medelsförbrukning

Byggnadsobjekt

nads-

Faktisk

t. o. m.

1965/66

Beräknad för

1.4.1966

1966/67

1967/68

A. Företag påbörjade före 1.7.1966

Spaningsradarstationer ............................

4 150

—

—

1 000

Uppehållsplatser ..................................

20 200

378

—

600

Kustartilleribatterier ..............................

79 400

51 151

16 435

10 954

Krigsförtöjningsplatser ............................

—

—

350

—

Minstationer ......................................

1 650

695

800

155

Betongförråd för ammunition ......................

74 250

1 484

1 500

3 000

Avmagnetiseringsstation m. m.......................

4 800

2 780

1 900

120

Merkostnader för av Kungl. Maj :t tidigare beslutade

objekt ..........................................

—

—

1 015

200

Summa A

184 450

56 488

22 000

16 029

B. Företag avsedda att påbörjas 1966/67

Robotförråd ......................................

7 600

—

500

3 200

Minstationer ......................................

1 600

—

900

600

Smärre objekt ....................................

—

—

800

800

Kustartilleribatteri ................................

7 500

—

900

3 000

Summa B

16 700

—

3 100

7 600

C. Företag avsedda att påbörjas 1967/68

Minstationer ......................................

2 700

—

—

2 100

Kustartilleribatteri ................................

8 000

—

—

2 200

Summa C

10 700

—

—

4 300

Summa A—C

211 850

56 488

25 100

27 929

Reducering av medelsbehovet

—

—

—

2 929

Beräknat medelsbehov

—

—

25 100

25 000

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

Medelstillgång

Outnyttjat belopp 1.7.1906 ...... 28 464

Anslag 1966/67 ..................... 28 500

Anslag 1967/68 (förslag) ...... 1

Summa 56 965

Beräknad medelsförbrukning

1966/67 .............................. 25 100

1967/68 .............................. 25 000

Beräknat outnyttjat belopp

30.6.1968 6 865

Summa 56 965

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Befästningsarbeten för marinen för budgetåret 1967/

68 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

12. Befästningsarbeten för flygvapnet

1965/66 Nettoutgift 33 983 296 Outnyttjat belopp 41 089 844

1966/67 Anslag 49 500 000

1967/68 Förslag 1 000

Anslaget avses för nybyggnad av befästningar och förråd för flygvapnet.

I prop. 1967 : 1 (bil. 6 s. 202) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan pa särskild proposition i ämnet, till Befästningsarbeten för flygvapnet

för budgetåret 1967/68 beräkna ett investeringsanslag av 1 000 kr.

b ortifikationsf örvaltningen

I sina anslagsframställningar för budgetåret 1967/68 har fortifikationsförvaltnmgen

beräknat medelsförbrukningen under anslaget till 43 milj.

kr. Med hansyn till beräknat outnyttjat belopp vid utgången av budgetåret

1966/67 har förvaltningen föreslagit att anslaget för budgetåret 1967/68

förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen med skrivelse den 7 februari

1967 överlämnat reviderat förslag till investeringsplan för anslaget för budgetåret

1967/68. Medelsförbrukningen under anslaget har för budgetåret

1967/68 beräknats till 18 milj. kr. Med hänsyn till beräknat outnyttjat

belopp vid utgången av budgetåret 1966/67 föreslås att anslaget för budgetåret

1967/68 förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Det av fortifikationsförvaltningen slutligt anmälda medelsbehovet för

budgetåret 1967/68 framgår av följande sammanställning.

„ , , . , . Medelsför
Byggnad,

sobjekt brukning

A. Företag påbörjade före 1.7.1966 (1 000"tal kr-)

Radargruppcentraler ................................. o

Spaningsradar .............................................. j 75q

Radiolänkstationer ..........................

Radiostationer ............................

Uppställningsplatser för robotar ...........................

Betongförråd för ammunition ...............................

Drivmedelsförråd ........................

Merkostnader för av Kungl. Maj:t tidigare beslutade objekt ......

„ „.. . , Summa A

C. Foretag avsedda att påbörjas 1967/68

9. Förläggningsbaracker ....................................

10. Smärre objekt ..............................

Summa C

Summa A och C

Reducering av medelsbehovet

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

3 975

1 094

1 300

2 000

110

500

19 227

650

300

950

20 177

2177

10—9283 67

Beräknat medelsbehov 18 000

s. 142 Kontrollera mot PDF

142 Kungl. Maj ds proposition nr 110 år 1967

1. För fortsatt utbyggnad av radar gruppcentral er beräknas medelsförbrukningen

för nästa budgetår till 8 498 000 kr.

2. För fortsatt utbyggnad av spaningsradarstationer beräknas för nästa

budgetår en medelsförbrukning av 1 750 000 kr.

3. För fortsatt utbyggnad av radiolänksystemet erfordras för nästa budgetår

3 975 000 kr.

4. För fortsatt utbyggnad av radiostationer erfordras för nästa budgetår

1 094 000 kr.

5. För den fortsatta utbyggnaden av uppställningsplatser för robotar

under nästa budgetår erfordras 1,3 milj. kr.

6. För fortsatt utbyggnad av ammunitionsförråd erfordras för nästa budgetår

2 milj. kr.

7. För att färdigställa ett drivmedelsförråd beräknas medelsbehovet för

nästa budgetår till 110 000 kr.

9. För att uppföra förläggningsbaracker vid tidigare färdigställda spaningsradarstationer

erfordras för nästa budgetår 650 000 kr.

Departementschefen

Såsom jag anfört inledningsvis har fortifikationsförvaltningen den 7

februari 1967 kommit in med reviderat förslag till investeringsplan för

anslaget, enligt vilken medelsförbrukningen för nästa budgetår beräknas

till 18 milj. kr. Jag biträder fortifikationsförvaltningens förslag och förordar

att medel för nästa budgetår anvisas i enlighet med följande investeringsplan

och anslagsberäkning.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967 143

Investeringsplan (1 OOO-tal kr.)

Byggnadsobjekt

Kost-

nads-

ram

1.4.1966

Medelsförbrukning

Faktisk

t. o. m.

1965/66

Beräknad för

1966/67

1967/68

A. Företag påbörjade före 1.7. 1966

Luftförsvarscentraler .......

22 305

22 155

150

Radargruppcentraler ..............

41 050

18 132

12 700

8 498

Spaningsradar ..................

9 300

922

1 755

1 750

Radiolänkstationer ...........

44 700

19 732

2 700

3 975

Radiostationer .................

51 300

22 318

3 600

1 094

Kommandocentraler .......

16 500

11 060

500

Uppställningsplatser för robotar.......

6 000

700

1 300

Betongförråd för ammunition ..............

10 480

1 548

975

2 000

Drivmedelsförråd ........

1 100

790

200

no

Merkostnader för av Kungl. Maj :t tidigare beslutade

objekt ......................

—

—

3 507

500

Summa A

202 735

96 657

26 787

19 227

B. Företag avsedda att påbörjas 1966/67

Smärre objekt .......................... Summa B

—

—

300

300

C. Företag avsedda att påbörjas 1967/68

Förläggningsbaracker .................... Summa C

650

—

—

650

Summa A—C

203 385

96 657

27 087

20 177

Reducering av medelsbehovet

—

—

—

2 177

Beräknat medelsbehov

-

—

27 087

18 000

Anslagsberäkning (1 OOO-tal kr.)

Medelstillgång

Outnyttjat belopp 1.7.1966 ...... 41 090

Anslag 1966/67 ..................... 49 500

Anslag 1967/68 (förslag) ...... 1

Summa 90 591

Beräknad medelsförbrukning

1966/67 .............................. 27 087

1967/68 .............................. 18 000

Beräknat outnyttjat belopp

30.6.1968 45 504

Summa 90 591

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Befästningsarbeten för flygvapnet för budgetåret

1967/68 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

13. Flygfältsarbeten m. m.

1965/66 Nettoutgift 37 527 000 Outnyttjat belopp 13 336 510

1966/67 Anslag 52 000 000

1967/68 Förslag 1 000

Anslaget avses för utbyggnad av nya flygbaser, kompletterings- m. fl.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

arbeten på eller i anslutning till befintliga baser ävensom utförande av

anläggningar för el- och teleutrustning vid flygbaserna.

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 202) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygfältsarbeten m. m. för

budgetåret 1967/68 beräkna ett investeringsanslag av 1 0Ö0 kr.

Fortifikationsförvaltningen

I sina anslagsframställningar för budgetåret 1967/68 har fortifikationsförvaltningen

beräknat medelsförbrukningen under anslaget till 47,7 milj.

kr. Med hänsyn till beräknat outnyttjat belopp vid utgången av budgetåret

1966/67 har förvaltningen föreslagit att anslaget för budgetåret 1967/68 förs

upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 7 februari 1967

inkommit med reviderat förslag till investeringsplan för anslaget för budgetåret

1967/68. Medelsförbrukningen under anslaget har för budgetåret

1967/68 beräknats till 17 milj. kr. Anslaget för budgetåret föreslås alltjamt

föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Det av fortifikationsförvaltningen slutligt anmälda medelsbehovet framgår

av följ ande sammanställning.

Medelsför
Byagnadsobiekt

brukning

J (1 000-tal kr.)

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

Färdigställande av bana 2 vid F 3 på Malmslätt ........................

Fortsatt utbyggnad av en flygbas .............................................

Kompletteringsarbeten på befintliga baser .................................

Merkostnader för av Kungl. Maj:t tidigare beslutade objekt .........

Reservvägbaser ..................................................................

Lagringsanläggningar för drivmedel .......................................

Baracker ...........................................................................

Banförstärkningar ...............................................................

El- och teleanläggningar .........................................................

Summa

Reducering av medelsbehovet

Beräknat medelsbehov

2 300

2 800

1 750

300

2 550

1 000

200

800

7 000

18 700

1 700

17 000

1. Byggnadsföretaget har senast anmälts för riksdagen i prop. 1966: 1 (bil.

6, s. 316). Arbetena påbörjades hösten 1965 och beräknas vara slutförda hösten

1967. Totalkostnaden beräknas till 7,5 milj. kr. enligt prisläget den 1

april 1966. T. o. in. budgetåret 1965/66 har medelsförbrukningen uppgått

till 2,2 milj. kr. För budgetåret 1966/67 beräknas medelsförbrukningen till 3

milj. kr. och för budgetåret 1967/68 till 2,3 milj. kr.

2. Byggnadsföretaget har senast anmälts för riksdagen i prop. 1966: 1 (bil.

6, s. 317). Arbetena påbörjades hösten 1965. Byggnadskostnaderna uppskattas

enligt prisläget den 1 april 1966 till 7,5 milj. kr. T. o. in. budgetåret

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1967

1965/66 har medelsförbrukningen uppgått till 1,7 milj. kr. För budgetåret

1966/67 beräknas medelsförbrukningen till 2,5 milj. kr. och för budgetåret

1967/68 till 2,8 milj. kr.

3. På de befintliga baserna utförs efter hand kompletteringsarbeten bl. a.

1 form av utbyggnad av klargöringsplatser vid banändarna för uppställning

av flygplan i hög beredskap, uppställningsplatser för reservflygplan,

transportflygplan m. fl. samt i anslutning härtill fordonsvägar, ammunitionsupplag

o. d. För utförande av dessa arbeten erfordras 1 750 000 kr. för

nästa budgetår.

5. För fortsatt utbyggnad av reservvägbaser erfordras för nästa budgetår

2 550 000 kr.

6. Utbyggnad av lagringsanläggningar för drivmedel vid flygbaserna i

form av underjordiska cisterner pågår i enlighet med en av chefen för

flygvapnet fastställd plan. Härför beräknas för nästa budgetår 1 milj. kr.

7. Vid flygbaser i områden, där lämplig permanent bebyggelse saknas,

erfordras ett antal mindre baracker för personal i hög beredskap. Medelsbehovet

härför beräknas för nästa budgetår till 200 000 kr.

8. För förstärkningsarbeten på äldre banor och plattor erfordras för

nästa budgetår 800 000 kr.

9. För fortsatt utbyggnad av el- och teleanläggningar vid flygbaserna

erfordras för nästa budgetår 7 milj. kr.

Departementschefen

Såsom jag anfört inledningsvis har fortifikationsförvaltningen den 7

februari 1967 kommit in med reviderat förslag till investeringsplan för

anslaget. Medelsförbrukningen för nästa budgetår har beräknats till 17

milj. kr. Jag biträder fortifikationsförvaltningens förslag och förordar att

medel för nästa budgetår anvisas i enlighet med följande investeringsplan

och anslagsberäkning.

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

Investeringsplan (1 OOO-tal kr.)

Kost-

Medelsförbrukning

Bygg-

start

Färdig-

Byggnadsobjekt

nads-

Faktisk

t. o. m.

1965/66

Beräknad för

stäl-

lande

1.4.1966

1966/67

1967/68

mån/år

mån/år

A. Företag påbörjade före 1.7.1966

Utbyggnad av bana 2 vid F 3 ......

7 500

2 200

3 000

2 300

10.65

9.67

Fortsatt utbyggnad av en flygbas ....

7 500

1 700

2 500

2 800

10.65

9.67

Kompletteringsarbeten på befintliga

baser ............................

1 675

125

1 550

—

—

—

Merkostnader för av Kungl. Maj :t tidi-

gare beslutade objekt ............

—

—

400

300

—

—

Reservvägbaser ....................

5 650

1 750

2 650

1 250

--

—

Baracker ..........................

700

150

—

200

—

—

El- och teleanläggningar ............

45 000

11 770

9 150

7 000

—

—

Summa A

68 025

17 695

19 250

13 850

—

—

B. Företag avsedda att påbörjas

1966/67

Kompletteringsarbeten på befintliga

10.67

baser ............................

500

100

—

400

10.66

Reservvägbaser ....................

1 650

200

650

800

—

—

Summa B

2 150

300

650

1 200

—

—

C. Företag avsedda att påbörjas

1967/68

Kompletteringsarbeten på befintliga

1 350

baser ............................

2 100

—

—

—

—

Lagringsanläggningar för drivmedel ..

1 800

—

—

1 000

7.67

10.68

Reservvägbaser ....................

1 120

—

—

500

7.67

10.68

Banförstärkningar ..................

800

—

—

800

7.67

9.67

Summa C

5 820

—

—

3 650

—

—

Summa A—C

75 995

17 995

19 900

18 700

—

—

Reducering av medelsbehovet

—

—

—

1 700

—

—

Beräknat medelsbehov

—

—

19 900

17 000

—

—

Anslagsberäkning (1 OOO-tal kr.)

Medelstillgång

Outnyttjat belopp 1.7.1966 ...... 13 336

Anslag 1966/67 ..................... 52 000

Anslag 1967/68 (förslag) ...... 1

Summa 65 337

Beräknad medelsförbrukning

1966/67 .............................. 19 900

1967/68 .............................. 17 000

Beräknat outnyttjat belopp

30.6.1968 28 437

Summa 65 337

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Flygfältsarbeten m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa

ett investeringsanslag av 1 000 kr.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ilo år 1967

147

14. Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet)

1965/66 Nettoutgift 47 203 136 Outnyttjat belopp 10 960

1966/67 Anslag 44 000 000

1967/68 Förslag 47 400 000

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 202) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flyttning av Stockholms

örlogsbas (Muskövarvet) för budgetåret 1967/68 beräkna ett investeringsanslag

av 43,4 milj. kr.

1953 års riksdag beslutade att Stockholms örlogsbas skulle flyttas till

Stockholms södra skärgård, varvid örlogsvarvet skulle förläggas till Muskö.

Kostnaderna för örlogsvarvet angavs till 189 milj. kr. i 1950 års prisläge.

Arbetet med utflyttningen kom emellertid inte i gång de närmast följande

åren. År 1959 godkände riksdagen ett förslag om en begränsad utbyggnad av

Muskövarvet. Enligt den av riksdagen godkända planen skulle varvet omfatta

tre tunneldockor, enheter för verkstäder, administration, förråd m. m.,

en skyddad anläggning (sliptunnel) för motortorpedbåtar, kajer, pirar

m. m. samt tillfartsväg. Totalkostnaden för utbyggnaden beräknades till

106 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1957.

Efter verkställd översyn av kostnadsberäkningarna angav fortifikationsförvaltningen

i sina anslagsframställningar för budgetåret 1962/63 totalkostnaderna

för den år 1959 fastställda utbyggnaden till ca 181 milj. kr.

enligt prisläget den 1 maj 1961.

I sina anslagsframställningar för budgetåret 1963/64 anmälde fortifikationsförvaltningen

att totalkostnaden för Muskövarvet med särskild anläggning

för motortorpedbåtar enligt prisläget den 1 maj 1962 uppgick till ca

193 milj. kr. Sedermera anmälde förvaltningen att en förnyad kostnadsöversyn

visade att kostnaderna för Musköanläggningen i prisläget den 1

maj 1962 beräknades överstiga de av ämbetsverket tidigare angivna med

ca 18 milj. kr. Totalkostnaden skulle därmed stiga till ca 211 milj. kr.

Efter verkställd översyn av kostnadsberäkningarna för budgetåret 1966/

67 anmälde fortifikationsförvaltningen att totalkostnaderna för Muskövarvet

enligt prisläget den 1 april 1965 beräknades uppgå till ca 304 milj.

kr., varav 229 milj. kr. hänförde sig till av riksdagen tidigare godkänd kostnadsram.

Av det ytterligare anmälda medelsbehovet, 75 milj. kr., hänförde

sig 11,5 milj. kr. till kostnadsökningar i berganläggningen, 32,5 milj. kr. till

yttre byggnader, vägar m. m. och återstoden 31 milj. kr. till nytillkomna

objekt m. m.

Vid anmälan i prop. 1966: 108 av det av fortifikationsförvaltningen

senast framlagda byggnadsprogrammet för Muskövarvet föreslog föredra
-

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

gande departementschefen vissa begränsningar i byggnadsprogrammet, vilka

beräknades medföra en minskning av totalkostnaderna med ca 10 milj. kr.

till ca 294 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1965. Vissa av departementschefen

föreslagna utredningar kunde väntas medföra ytterligare reducering

av det angivna medelsbehovet.

1966 års riksdag (SU 100, rskr 249) beslutade att Muskövarvet skulle

byggas ut enligt de riktlinjer och inom den kostnadsram, som angivits av

departementschefen vid anmälan i förenämnda prop 1966: 108 av fortifikationsförvaltningens

förslag till byggnadsprogram för varvet.

För utbyggnad av Muskövarvet har riksdagen hittills anvisat 229,5 milj.

kr.

Fortifikationsförvaltningen

I sina anslagsframställningar för budgetåret 1967/68 har fortifikationsförvaltningen

beräknat medelsförbrukningen under anslaget till 47,4 milj.

kr. Med hänsyn till beräknat outnyttjat belopp vid utgången av budgetåret

1966/67 — 4 milj. kr. — har förvaltningen föreslagit att anslaget för budgetåret

1967/68 förs upp med ett belopp av 43,4 milj. kr.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen med skrivelse den 7 februari

1967 överlämnat reviderat förslag till investeringar under anslaget för budgetåret

1967/68. Medelsförbrukningen under anslaget har för budgetåret

1967/68 beräknats till samma belopp som angivits i anslagsframställningarna

för nästa budgetår eller 47,4 milj. kr. Med hänsyn till att medelsförbrukningen

under anslaget för budgetåret 1966/67 beräknas öka från 40 till 44

milj. kr. föreslås att anslaget för budgetåret 1967/68 förs upp med 47,4

milj. kr.

I anslutning härtill anmäler fortifikationsförvaltningen att den i prop.

1966: 108 angivna totalkostnaden för Muskövarvet av 294 milj. kr. enligt

prisläget den 1 april 1965 motsvarar 302,2 milj. kr. enligt prisläget den 1

april 1966.

Departementschefen

Riksdagen fattade år 1953 beslut om utflyttning av Stockholms örlogsvarv

till Muskö i Stockholms södra skärgård. Totalkostnaden angavs då

till 189 milj. kr. i 1950 års prisläge. T. o. in. budgetåret 1958/59 anvisades

emellertid endast relativt obetydliga belopp, vilka främst avsågs för fortsatta

utredningar. 1959 års riksdag (prop. 1959: 1 bil. 25 s. 37, SU 44, rskr 115)

godkände ett av chefen för marinen framlagt förslag om en begränsad

utbyggnad av Muskövarvet. Totalkostnaden för varvet uppskattades då till

106 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1957. Varvsanläggningen skulle

omfatta tre tunneldockor, enheter för verkstäder, förråd, administration

m. m., en skyddad anläggning (sliptunnel) för motortorpedbåtar, kajer,

pirar m. m. samt tillfartsväg. En väsentlig uppräkning av kostnaderna

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967 149

godkändes av 1962 års riksdag (prop. 1962:47, SU 117, rskr 287). Totalkostnaden

för den begränsade utbyggnaden av varvet, inklusive sliptunneln,

angavs då till ca 181,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 maj 1961. Enligt

av fortifikationsförvaltningen gjorda kostnadsberäkningar för Muskövarvet

vilka redovisades i prop. 1963: 108 (s. 124-125), beräknades totalkostnaden

for varvet enligt prisläget den 1 maj 1962 till ca 211 milj. kr. En ytterligare

uppräkning av kostnaderna godkändes av 1966 års riksdag (prop 1966: 108,

SU 100, rskr 249). Totalkostnaden för utbyggnaden av varvet, inklusive

yttre byggnader m. in., angavs därvid till 294 milj. kr. enligt prisläget den

1 april 1965. For utbyggnaden har riksdagen hittills anvisat 229,5 milj. kr.

I sina anslagsframställningar för budgetåret 1967/68 har fortifikationsförvaltningen

räknat upp totalkostnaden för Muskövarvet enligt prisläget

den 1 april 1966 till 302,2 milj. kr.

Jag vill erinra om att jag vid anmälan av totalkostnaden för Muskövarvet

1 prop. 1966: 108 bedömde att föreslagna utredningar om telesignalanläggningarna,

luftreningsanläggningen och varvskapaciteten kunde väntas medföra

reducering av kostnadsramen utöver den av mig då angivna. Två

av dessa utredningar är nu slutförda medan den tredje alltjämt pågår. Hittills

slutförda utredningar har givit vid handen att viss minskning av kostnadsramen

blir möjlig. Jag avser att sedan kvarstående utredning slutförts

uppdra åt fortifikationsförvaltningen att räkna om totalkostnadsramen.

Såsom jag anfört inledningsvis har fortifikationsförvaltningen den 7

februari 1967 kommit in med reviderat förslag till investeringar under

anslaget, enligt vilken medelsförbrukningen för nästa budgetår beräknas till

47,4 milj. kr. Jag biträder fortifikationsförvaltningens förslag och förordar

att medel för nästa budgetår anvisas i enlighet med följande anslagsberäkning.

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

Medelstillgång

Outnyttjat belopp 1.7.1966 ...... 11

Anslag 1966/67 ..................... 44 000

Anslag 1967/68 (förslag) ...... 47 400

Summa 91 411

Beräknad medelsförbrukning

1966/67 .............................. 44 000

1967/68 .............................. 47 411

Summa 91 411

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet) för

budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag av 47 400 000

kr.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

15. Markförvärv för befästningar

1965/66 Nettoutgift 2 202 127 Outnyttjat belopp 5 106 925

1966/67 Anslag 1 100 000

1967/68 Förslag 400 000

Anslaget avses för markförvärv för befästningar såväl för gemensamma

ändamål som för de tre försvarsgrenarna.

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 202) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Markförvärv för befästningar

för budgetåret 1967/68 beräkna ett investeringsanslag av 400 000 kr.

Fortifikationsförvaltningen

I sina anslagsframställningar för budgetåret 1967/68 har fortifikationsförvaltningen

beräknat medelsförbrukningen under anslaget till 1,2 milj.

kr. Med hänsyn till beräknat outnyttjat belopp på anslaget vid utgången

av budgetåret 1966/67 har förvaltningen föreslagit att anslaget för budgetåret

1967/68 förs upp med ett belopp av 400 000 kr.

Den av fortifikationsförvaltningen beräknade medelsförbrukningen avser

följande ändamål.

Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

1. Markförvärv för befästningar ................................................ 1 000

2. Diverse utgifter ...................................................................

Summa 1 200

1. För nästa budgetår behöver mark förvärvas med äganderätt för ett flertal

anläggningar. För en del av dessa anläggningar är platsen ännu inte

bestämd. Bl. a. till följd härav kan i vissa fall storleken av de olika områdena

endast ungefärligt beräknas. De erforderliga områdena är emellertid i

flertalet fall av förhållandevis liten omfattning och arealen beräknas som

regel inte överstiga 30 ha per område. De senaste årens erfarenhet har

emellertid gett vid handen att man i vissa fall måste räkna med större arealer.

Vidare är det ibland nödvändigt att ta i anspråk mark med förhållandevis

högt värde per arealenhet. Fortifikationsförvaltningen har beräknat kostnaderna

för här ifrågavarande markförvärv till i runt tal 1 milj. kr.

2. Fortifikationsförvaltningen räknar med att för budgetåret 1967/68 ca

200 000 kr. kommer alt erfordras för diverse utgifter. Medlen bör kunna

utnyttjas dels för att täcka oförutsedda merkostnader vid genomförande av

sådana markförvärv, vilka beslutats av Kungl. Maj :t och riksdagen, dels

för att bestrida uppkommande kostnader för att komplettera beståndet av

befästningsfastigheter med markområden av inte alltför stor omfattning,

dels för förvärv av kompensationsmark med anledning av försäljningar.

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

Kungl. Maj:ts proposition nr ilo år 1967

Departementschefen

Jag biträder fortifikationsförvaltningens förslag, enligt vilket medelsförbrukningen

för nästa budgetår beräknas till 1,2 milj. kr. Medel bör anvisas

i enlighet med följande anslagsberäkning.

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

Medelstillgång

Outnyttjat belopp 1.7.1966 ...... 5 107

Anslag 1966/67 ..................... 1 100

Anslag 1967/68 (förslag) ......... 400

Summa 6 607

Beräknad medelsförbruknin«

o

1966/67 .............................. 2 000

1967/68 .............................. i 200

Beräknat outnyttjat belopp

30.6.1968 ........................... 3407

Summa 6 607

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Markförvärv för befästningar för budgetåret 1967/68

anvisa ett investeringsanslag av 400 000 kr.

Försvarets forskningsanstalts delfond

16. Byggnadsarbeten för försvarets forskningsanstalt

1965/66 Nettoutgift 6 048 674 Outnyttjat belopp 8 702 149

1966/67 Anslag 1 000

1967/68 Förslag 400 000

Anslaget avses för byggnadsarbeten för försvarets forskningsanstalt. Föryahnmgen

av försvarets forskningsanstalts delfond har fr. o. m. den 1 juli

966 överförts från fortifikationsförvaltningen till byggnadsstyrelsen,

prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 203) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Byggnadsarbeten för försvarets

forskningsanstalt för budgetåret 1967/68 beräkna ett investeringsanslag av

Byggnadsstyrelsen

Medelsforbrukningen under anslaget beräknas för budgetåret 1967/68 till

6 128 000 kr. Med hänsyn till beräknat outnyttjat belopp vid utgången av

udgetåret 1966/67 bör anslaget för nästa budgetår föras upp med 3 670 000

kr. Medelsbehovet för budgetåret 1967/68 framgår av följande sammanställning.

Byggnadsobjekt

B. Företag avsett att påbörjas 1966/67

1. Nybyggnad av datacentral inom kvarteret Garnisonen

Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

2 150

Summa B 2 150

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

Byggnadsobjekt

C. Företag avsedda att påbörjas 1967/68

FOA Ursvik

2. Nybyggnad av matsalsbyggnad .......

3. Diverse smärre byggnadsobjekt ....

FOA Sorunda

4. Nybyggnad av verkstad ................

5. Diverse smärre byggnadsobjekt ....

Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

1 000

1 050

1 330

1 140

Övrigt

6. Anläggning för hydroakustiska försök .....................................132

Summa C 4 652

Summa B och C 6 802

Reducering av medelsbehovet 674

Beräknat medelsbehov 6 128

1. Behovet av nybyggnad för datacentral för forskningsanstalten inom

kvarteret Garnisonen har anmälts i prop. 1964: 1 (bil. 6 s. 341).

I skrivelse den 24 januari 1966 har byggnadsstyrelsen underställt Kungl.

Maj :ts prövning förslag till nybyggnad av datacentral för forskningsanstalten,

avsedd att tillgodose såväl försvarets som forskningens behov av elektronisk

databehandling. Enligt förslaget skall datacentralen inrymmas i en

särskild byggnad i ett plan mellan forskningsanstaltens två kontorsflyglar

inom kvarteret Garnisonen. Kostnaderna för byggnadsföretaget har uppskattats

till 5,7 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1965. — Genom beslut

den 27 maj 1966 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen att utföra

fortsatt projektering fram till färdiga bygghandlingar av byggnadsföretaget.

Sedermera har Kungl. Maj :t genom särskilda beslut den 2 september 1966

och den 13 januari 1967 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att låta utföra

nybyggnad av ifrågavarande datacentral inom en kostnadsram av 6 150 000

kr. enligt prisläget den 1 april 1966, ävensom anvisat 4 milj. kr. for att påbörja

byggnadsarbetena. För att slutföra arbetena erfordras 2 150 000 kr. för

nästa budgetår.

2. Behovet av nybyggnad av matsalsbyggnad för forskningsanstaltens

avdelning i Ursvik har senast anmälts i prop. 1963: 108 (s. 86).

I skrivelse den 30 juni 1966 har fortifikationsförvaltningen, efter samråd

med bl. a. byggnadsstyrelsen, underställt Kungl. Maj :ts prövning förslag till

nybyggnad av ifrågavarande matsalsbyggnad. — Genom beslut den 20

januari 1967 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen att färdigställa

bygghandlingar för byggnadsobjektet.

Kostnaderna för matsalsbyggnaden beräknas till 1,5 milj. kr. enligt prisläget

den 1 april 1966, varav 1 milj. kr. erfordras under nästa budgetår.

4. Behovet av nybyggnad av verkstadsbyggnad vid Sorunda har senast

anmälts i prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 321).

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

Genom beslut den 13 maj 1966 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen

att vid tidpunkt, som Kungl. Maj :t framdeles ville besluta,

låta utföra nybyggnad av ifrågavarande verkstadsbyggnad inom en kostnadsram

av 1 350 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1965.

Kostnaderna för verkstadsbyggnaden beräknas till 1 450 000 kr. enligt

prisläget den 1 april 1966, varav 1 330 000 kr. erfordras för nästa budgetår.

Ärendet avses föras över till fortsatt handläggning av byggnadsstyrelsen.

Departementschefen

Av de i det föregående angivna byggnadsföretagen förordar jag att nybyggnad

av matsalsbyggnad vid Ursvik påbörjas under nästa budgetår.

Dessutom beräknar jag medel för att slutföra byggnadsarbetena med datacentralen

i kvarteret Garnisonen.

De av byggnadsstyrelsen i övrigt redovisade förslagen till nybyggnader

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

Kost-

Medelsförbrukning

Bygg-

start

Färdig-

Byggnadsobjekt

nads-

ram

Faktisk

t. o. m.

1965/66

Beräknad för

stäl-

lande

mån/år

1.4.1966

1966/67

1967/68

mån/år

A. Företag påbörjade före 1.7.1966

Slutförande av pågående byggnadsår-

beten m.m.....................

13 692

9 985

2 245

—

—

—

Summa A

13 692

9 985

2 245

—

_

_

B. Företag avsett att påbörjas 1966/67

Nybyggnad av datacentral inom kvar-

teret Garnisonen..................

6 150

—

4 000

2 150

10.66

10.67

Summa B

6 150

—

4 000

2 150

_

_

C. Företag avsett att påbörjas 1967/68

Nybyggnad av matsalsbyggnad vid

Ursvik ......................

1 500

—

—

1 000

9.67

9.68

Summa C

1 500

—

—

1 000

—

_

Summa A—C

21 342

9 985

6 245

3 150

—

_

Reducering av medelsbehovet

—

—

—

292

_

_

Beräknat medelsbehov

—

—

6 245

2 858

-

—

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning

Outnyttjat belopp 1.7.1966 ...... 8 702 1966/67 .............................. 6 245

Anslag 1966/67 ..................... 1 1967/68 .............................. 2 858

Anslag 1967/68 (förslag) ......... 400

Summa 9 103

Summa 9 103

s. 154 Kontrollera mot PDF

154 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

avsedda att påbörjas under nästa budgetår får övervägas vid prövning av

anslagen för budgetåret 1968/69 och därefter.

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas i enlighet med följande

investeringsplan och anslagsberäkning. Om riksdagen inte har något

att erinra bör Kungl. Maj :t äga att inom ramen för det av riksdagen anvisade

anslaget och sedan huvudhandlingar prövats av Kungl. Maj :t

besluta om matsalsbyggnaden vid Ursvik skall utföras. Jag räknar dock

med att i framtiden huvudhandlingar i allmänhet skall föreligga för de

objekt som underställs riksdagens prövning. Medel bör även få tas i anspråk

för andra objekt där byggnadskostnaderna beräknats understiga

300 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten för försvarets forskningsanstalt för

budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag av 400 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

155

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Ram beräkning m. in...............................................

Anslagsfrågor in. m...............................................

Driftbudgeten

Armén:

Avlöningar till aktiv personal in. fl...................................

Avlöningar m. m. till värnpliktiga .....................................

Sjukvård in. m..............................................................

Mathållning ................................................................

Övningar m. m..............................................................

Förhyrning av motorfordon m. m......................................

Beklädnad m. m...........................................................

Anskaffning av tygmateriel m. m.........................................

Underhåll av tygmateriel m. m............................................

Marinen:

Avlöningar till aktiv personal in. fl....................................

Avlöningar m. m. till värnpliktiga ......................................

Sjukvård m. m..............................................................

Mathållning .................................................................

Övningar m. m...............................................................

Beklädnad m. m............................................................

Anskaffning av fartygsmateriel m. m....................................

Underhåll av fartyg m. m.........................................

Flygvapnet:

Avlöningar till aktiv personal m. fl....................................

Avlöningar m. m. till värnpliktiga ......................................

Sjukvård m. m..............................................................

Mathållning .................................................................

Övningar m. m.............................................................

Beklädnad m. m............................................................

Anskaffning av flygmateriel m. m.......................................

Drift och underhåll av flygmateriel m. m..............................

Försvarets sjukvårdsstyrelse:

Avlöningar .............................................

Omkostnader ..........................................

Försvarets radioanstalt: Anskaffning och underhåll av materiel

Sid.

2

14

16

35

36

37

37

39

40

42

46

47

50

50

51

52

53

55

60

63

66

67

68

69

70

72

82

84

86

87

s. 156 Kontrollera mot PDF

156 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1967

Centrala värnpliktsbyrån: Sid.

Avlöningar ....................................................................................... 87

Omkostnader .................................................................................... 89

Vissa signalförbindelser m. ................................................................. 90

Signalsky ddsmateriel ........................................................................... 91

Familjebidrag .................................................................................... 91

Reseersättningar till värnpliktiga in. fl.................................................... 92

Kapitalbudgeten

Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål .......................................... 94

Byggnadsarbeten för armén ............................................................... 97

Byggnadsarbeten för marinen .....................*...................................... 106

Byggnadsarbeten för flygvapnet............................................................ 112

Nybyggnad av kasernetablissement m. m. för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente

................................................................................. 115

Markförvärv för övningsfält in. ........................................................ 118

Markförvärv för nya förläggnings- och övningsområden för Svea livgarde

och Svea ingenjörregemente ............................................................ 129

Markförvärv för utvidgning av övningsfält för Värmlands regemente ......... 130

Befästningsarbeten för gemensamma ändamål ....................................... 133

Befästningsarbeten för armén ............................................................ 136

Befästningsarbeten för marinen ......................................................... 137

Befästningsarbeten för flygvapnet ......................................................... 141

Flygfältsarbeten m. .......................................................................... 143

Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet) ................................. 147

Markförvärv för befästningar ............................................................... 150

Byggnadsarbeten för försvarets forskningsanstalt .................................... 151

KL Beckmans Tryckerier AB-Stockholm 9283 67

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1967:250 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ;proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 a1 i texten
  2. SU 1967:102 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslagsfrågor rörande försvaret för budgetåret 1967/68 jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten