Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 28 § 1 och 2 mom. kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753), m. m

1967-03-17 · 22 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 21 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1967:114, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 28 § 1 och 2 mom. kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753), m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lli år 1967

1

Nr 114

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 28 § 1 och 2 mom. kommunallagen

den 18 december 1953 (nr 753), m. m.; given Stockholms

slott den 17 mars 1967.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 28 § 1 och 2 mom. kommunallagen den 18

december 1953 (nr 753),

2) lag om ändrad lydelse av 29 § 1 och 2 mom. kommunallagen den 1

mars 1957 (nr 50) för Stockholm,

3) lag om ändrad lydelse av 39 § 1 och 2 mom. landstingslagen den 14

maj 1954 (nr 319).

Enligt Vårt nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF

Svante Lundkvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ökade möjligheter för kommun och landstingskommun

att besluta om pension m. m. för heltidssysselsatta förtroendemän.

Förslaget föranleder ändringar i kommunallagen, kommunallagen för

Stockholm och landstingslagen. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1

juli 1967,

1—Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr lli

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 114 år 1967

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 28 § 1 och 2 mom. kommunallagen den 18 december 1953

(nr 753)

Härigenom förordnas, att 28 § 1 och 2 mom. kommunallagen den 18

december 19531 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

28 §.

(Föreslagen lydelse)

-—- — förenade utgifter.

1 mom. Fullmäktige må —--

Efter fullmäktiges bestämmande

må till fullmäktig jämväl utgå arvode

för det arbete som är förenat med

uppdraget. Arvodet må icke överstiga

vad som är skäligt med hänsyn till

göromålens omfattning och art samt

den tid som kan beräknas åtgå för

uppdraget.

2 mom. Fullmäktige äga, i fall

som avses i författning om allmän

försäkring, träffa överenskommelse

att utgående arvoden skola anses

som inkomst av anställning.

Fullmäktige äga ock, då särskilda

skäl äro därtill, bevilja fullmäktig,

som under en lång följd av år på

grund av uppdrag utfört arbete av

betydande omfattning, pension i

form av ålderspension, förtidspension

och familjepension.

2 m o in. Efter fullmäktiges bestämmande

må till fullmäktig utgå

arvode för det arbete som är förenat

med uppdraget. Arvodet må icke

överstiga vad som är skäligt med

hänsyn till göromålens omfattning

och art samt den tid som kan beräknas

åtgå för uppdraget.

Fullmäktige äga, i fall som avses

i författning om allmän försäkring,

träffa överenskommelse att utgående

arvoden skola anses som inkomst av

anställning.

Senaste lydelse av 28 § 1 och 2 mom. se 1962:154.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 11b år 1967

3

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Fullmäktige äga ock, då särskilda

skäl äro därtill, bevilja fullmäktig,

som under en lång följd av år på

grund av uppdrag utfört arbete av

betydande omfattning, pension i

form av ålderspension, förtidspension

och familjepension.

Utöver vad som följer av första—

tredje styckena må fullmäktig som

skall ägna hela sin arbetstid åt uppdrag

för kommunen, tillförsäkras

pension och tilläggas andra ekonomiska

förmåner enligt vad som är

skäligt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 114 år 1967

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 29 § 1 och 2 mom. kommunallagen den 1 mars 1957

(nr 50) för Stockholm

Härigenom förordnas, att 29 § 1 och 2 inom. kommunallagen den 1 mars

1957 för Stockholm1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

29

1 mom. Stadsfullmäktige må--

Efter stadsfullmäktiges bestämmande

må till stadsfullmäktig jämväl

utgå arvode för det arbete som

är förenat med uppdraget. Arvodet

må icke överstiga vad som är skäligt

med hänsyn till göromålens omfattning

och art samt den tid som kan

beräknas åtgå för uppdraget.

2 m o m. Stadsfullmäktige äga, i

fall som avses i författning om allmän

försäkring, träffa överenskommelse

att utgående arvoden skola

anses som inkomst av anställning.

Stadsfullmäktige äga ock, då särskilda

skäl äro därtill, bevilja stadsfullmäktig,

som under en lång följd

av år på grund av uppdrag utfört arbete

av betydande omfattning, pension

i form av ålderspension, förtidspension

och familjepension.

§•

----förenade utgifter.

2 in o m. Efter stadsfullmäktiges

bestämmande må till stadsfullmäktig

utgå arvode för det arbete som

är förenat med uppdraget. Arvodet

må icke överstiga vad som är skäligt

med hänsyn till göromålens omfattning

och art samt den tid som kan

beräknas åtgå för uppdraget.

Stadsfullmäktige äga, i fall som

avses i författning om allmän försäkring,

träffa överenskommelse att utgående

arvoden skola anses som inkomst

av anställning.

1 Senaste lydelse av 29 § 1 och 2 mom. se 1962:155.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 114 år 1967 5

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

i-; £rd> n-

Stadsfullmäktige äga ock, då sär- skilda skäl äro därtill, bevilja stads- fullmäktig, som under en lång följd

av år på grund av uppdrag utfört

arbete av betydande omfattning, pen- sion i form av ålderspension, förtids- pension och familjepension.

Utöver vad som följer av första—•

tredje styckena må stadsfullmäktig,

som skall ägna hela sin arbetstid åt

uppdrag för staden, tillförsäkras

pension och tilläggas andra ekono- miska förmåner enligt vad som är

skäligt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.

t* — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 114

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungi. Maj:ts proposition nr 114 år 1967

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 39 § 1 och 2 mom. landstingslagen den 14 maj 1954

(nr 319)

Härigenom förordnas, att 39 § 1 och 2 mom. landstingslagen den 14 maj

19541 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

39 §.

(Föreslagen lydelse)

--förenade utgifter.

1 mom. Landstinget må---—

Efter landstingets bestämmande

må till landstingsman jämväl utgå

arvode för det arbete som är förenat

med uppdraget. Arvodet må icke

överstiga vad som är skäligt med

hänsyn till göromålens omfattning

och art samt den tid som kan beräknas

åtgå för uppdraget.

2 mom. Landstinget äger, i fall

som avses i författning om allmän

försäkring, träffa överenskommelse

att utgående arvoden skola anses

som inkomst av anställning.

2 mom. Efter landstingets bestämmande

må till landstingsman

utgå arvode för det arbete som är

förenat med uppdraget. Arvodet må

icke överstiga vad som är skäligt

med hänsyn till göromålens omfattning

och art samt den tid som kan

beräknas åtgå för uppdraget.

1 Senaste lydelse av 39

1 och 2 mom. se 1962: 156.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 114 år 1967

7

(Nuvarande lydelse)

Landstinget äger ock, då särskilda

skål äro därtill, bevilja landstingsman,

som under en lång följd av år

på grund av uppdrag utfört arbete

av betydande omfattning, pension i

form av ålderspension, förtidspension

och familjepension.

(Föreslagen lydelse)

Landstinget äger, i fall som avses

i författning om allmän försäkring,

träffa överenskommelse att utgående

arvoden skola anses som inkomst av

anställning.

Landstinget äger ock, då särskilda

skäl äro därtill, bevilja landstingsman,

som under en lång följd av år

på grund av uppdrag utfört arbete av

betydande omfattning, pension i

form av ålderspension, förtidspension

och familjepension.

Utöver vad som följer av första—

tredje styckena må landstingsman,

som skall ägna hela sin arbetstid åt

uppdrag för landstinget, tillförsäkras

pension och tilläggas andra ekonomiska

förmåner enligt vad som är

skäligt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Mäf:ts proposition nr ili år 1961

»V ‘ > ''i.--'' :\li *’*.? * V. • > \ T.*- y'': « i ! T

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland,

i statsrådet på Stockholms slott den 17 mars 1967.

Närvarande:. .,

Statsråden Strong, Amdersson, Laisge, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist,

Aspling, Palme, Sven-E-Ric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson,

Geijer, Odrnoff, Wickman.

;.V'': • ; .. '' \

Statsrådet Lundkvist anmäler efter gemensam beredning med statsrådets

övriga ledamöter fråga om,ekonomiska förmåner till heltidssysselsatta kommunala

förtroendemån och anför, ,

Inledning

Genom ändring i kommunallagarna år 1962 (prop. 1962: 71, KU 15, rskr

159) ökades möjligheterna väsentligt för kommun och landstingskommun

att besluta om ersättning till kommunala förtroendemän.

I gemensam framställning den 9 april 1964 till Kungl. Maj :t har emellertid

Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet och Svenska

landstingsförbundet anfört att gällande ersättningsbestämmelser inte ger

tillräckliga möjligheter att besluta om ekonomiska förmåner för heltidssysselsatta

kommunala förtroendemän samt begärt översyn av bestämmelserna

främst för att göra det möjligt att efter enhetliga regler på förhand

besluta om — förutom arvode — även pension, sjuklön och semester åt

sådana förtroendemän.

Med anledning härav fick koinmunalrättskommittén den 5 mars 1965 i

uppdrag1 att se över ersättningsbestämmelserna. Kommittén har redovisat

sitt uppdrag i betänkandet »Ekonomiska förmåner till kommunala förtroendemän

med heltidstjänstgöring» (SOU 1966: 72).

över betänkandet har avgetts yttranden av riksförsäkringsverket, överståthållarämbetet

-— som bifogat yttrande från stadsfullmäktige i Stock
-

1 Vid fullgörandet av uppdraget har kommittén bestått av f. d. landshövdingen Thorwald

Bergquist, ordförande, samt ledamoten av första kammaren, direktören Carl Albert Anderson,

landstingsrådet T. E. Andrée, direktören H. S. Aronsson, ledamoten av andra kammaren direktören

C.W. Carlsson, direktören Sven-Olof Dahlman, ledamoten av första kammaren Nils-Eric

Gustafsson, kanslichefen E. A. Lindh, kaptenen Axel Mannerskantz, rättschefen Stig Nordlund

och kommunaldirektören Olof Wiklund.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lik år 1967 9

holm — länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Jönköpings, Malmöhus,

Göteborgs och Bohus, Örebro, Kopparbergs samt Västerbottens län,

Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet.

Länsstyrelserna har bifogat yttranden från omkr. 30 kommuner.

Alla de nämnda länsstyrelserna utom länsstyrelserna i Stockholms

och Örebro län har vidare bifogat yttrande från landstingets förvaltningsutskott.

Länsstyrelsen i Stockholms län har bifogat yttrande från Stockholms

förorters samarbetsnämnd.

Gällande bestämmelser

Regler om ersättning

Enligt 28 § 1 mom. kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753) (KL)

och 29 § 1 mom. kommunallagen den 1 mars 1957 (nr 50) för Stockholm

(KLS) får kommunens fullmäktige besluta att till fullmäktig skall utgå

traktamente för särskilda kostnader för uppehälle som föranleds av uppdraget

samt ersättning för resekostnader och andra utgifter som är förenade

med uppdraget, allt enligt de grunder som fullmäktige bestämmer.

Fullmäktige får också bestämma att till fullmäktig skall utgå arvode för

det arbete som är förenat med uppdraget. Arvodet får inte överstiga vad

som är skäligt med hänsyn till göromålens omfattning och art samt den

tid som kan beräknas gå åt för uppdraget.

I 28 § 2 mom. KL och 29 § 2 mom. KLS föreskrivs att fullmäktige får

dels i fall som avses i författning om allmän försäkring träffa överenskommelse

att utgående arvoden skall anses som inkomst av anställning,

dels bevilja pension åt fullmäktig som under en lång följd av år på grund

av uppdrag utfört arbete av betydande omfattning, om det finns särskilda

skäl till det. Pension får utgå i form av ålderspension, förtidspension och

familjepension.

Bestämmelserna i 28 § 1 och 2 mom. KL samt 29 § 1 och 2 mom. KLS

om fullmäktig äger motsvarande tillämpning på ledamöter och suppleanter

i kommunal nämnd och beredning — med undantag för ordförande

och vice ordförande i stadskollegiet i Stockholm — samt på revisor för

kommuns förvaltning (46 § 1 mom., 47 § femte stycket, 48 § andra stycket,

28 § 3 mom. och 63 § femte stycket KL samt 53 § 1 mom., 29 §

3 mom. och 67 § femte stycket KLS).

Finns i särskild författning föreskrift om ersättning åt ledamot av kommunal

nämnd, skall den föreskriften lända till efterrättelse (46 § 2 mom.

KL och 53 § 2 mom. KLS).

Ordförande och vice ordförande i stadskollegiet i Stockholm får enligt

53 § 1 mom. KLS i denna egenskap årsarvode som bestäms av stadsfullr

mäktige. Också borgarrad i Stockholm åtnjuter årsarvode samt dessutom

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 114 år 1967

rätt till pension enligt vad stadsfullmäktige bestämmer. Med befattning

som borgarråd får inte utan stadsfullmäktiges medgivande förenas annan

befattning i statens eller kommunens tjänst eller annat jämförligt allmänt

eller enskilt uppdrag (45 § 3 mom. KLS).

Landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319) (LL) innehåller bestämmelser

om traktamente och andra ersättningar samt arvode och pension till

landstingsman, ledamot och suppleant i landstingskommunal nämnd samt

revisor för landstingskommunal förvaltning som helt stämmer överens med

motsvarande bestämmelser i KL och KLS (39 §, 55 § 1 mom. och 67 §

femte stycket LL). Finns i särskild författning föreskrift om ersättning

åt ledamot av landstingskommunal nämnd, skall den föreskriften lända

till efterrättelse (55 § 2 inom.).

överenskommelse med stöd av KL, KLS eller LL att arvode skall anses

som inkomst av anställning medför att arvodet räknas som pensionsgrundande

inkomst för allmän tjänstepension (ATP) enligt 11 kap. lagen den

25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring och läggs till grund för placering

i sjukpenningklass enligt 3 kap. samma lag. Enligt 11 kap. 5 § är

dock den sammanlagda inkomsten pensionsgrundande bara i den mån den

överstiger ett visst basbelopp (för år 1966 5 300 kr.). Vid beräkning av

pensionsgrundande inkomst bortses vidare från vad som överstiger det

s. k. ATP-taket, för år 1966 39 750 kr. Också vid placering i sjukpenningklass

gäller att endast inkomster inom vissa beloppsgränser, f. n. 1 800

och 39 000 kr., beaktas (3 kap. 4§). överenskommelse att arvode skall

anses som inkomst av anställning får alltså betydelse bara i den mån

arvodet eller detta tillsammans med annan inkomst ligger inom de angivna

beloppsgränserna.

Av förarbetena till nu gällande bestämmelser om pension till kommunala

förtroendemän framgår att frågan om pensionsutfästelse skall göras

bör ses mot bakgrunden av det pensionsskydd som bereds förtroendemännen

genom ATP. Pension till dem som fullt ut kommer i åtnjutande av

ATP bör sålunda komma i fråga bara i undantagsfall, såsom då förtroendemannen

om han haft en tjänst med motsvarande arbetsuppgifter skulle ha

fått väsentligt högre pension än den som utgår enligt lagen om allmän försäkring.

Vidare framgår av förarbetena att pensionsutfästelse bara i mycket

sällsynta undantagsfall bör göras om förtroendemannen innehaft uppdrag

under kortare tid än 12 år. Normalt bör uppdraget ha varat i 15

20 år. Vidare bör i princip tjänstgöring efter fyllda 65 år inte få tillgodoräknas.

Med hänsyn till att förtidspension kan utgå bör pensionsbeslut

kunna fattas så snart dessa förutsättningar för att bevilja pension föreligger.

Pensionens slutliga storlek kan därvid göras beroende av hur länge

förtroendemannen kommer att fullgöra uppdrag hos kommunen. Däremot

bör beslut om att förbinda vissa förtroendeuppdrag med pension inte

komma i fråga. (Prop. 1962: 71 s. 55, KU 15 s. 32.)

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 114 år 1967

11

Valbarhetsregler

Enligt 7 § KL får till fullmäktig inte utses bl. a. i kommunens tjänst

anställd tjänsteman vilken såsom föredragande hos kommunens styrelse

eller annars på grund av sina tjänsteåligganden intar den ledande ställningen

inom kommunens samfällda förvaltning. Sådan tjänsteman får inte

heller utses till ledamot eller suppleant i kommunens styrelse eller annan

nämnd för kommunallagsreglerad förvaltning (32, 45, 47 och 48 §§)•

Borgarråd i Stockholm väljs enligt 45 § 1 mom. KLS av stadsfullmäktige

för en tid av fyra år till det antal som fullmäktige bestämmer. Borgarråden

— som för att vinna enhetlighet i förvaltningen skall bilda en borgarrådsberedning

— är föredragande i stadskollegiet (46 § 1 och 2 mom.).

Enligt 50 § är ordföranden i borgarrådsberedningen ordförande i drätselnämnden.

Stadskollegiet utser bland de övriga borgarråden ordförande i

stadens övriga nämnder med vissa undantag.

Med hänsyn till borgarrådens uppgifter i Stockholm kan inte någon

tjänsteman där sägas ha en sådan ställning som avses i 7 § KL. Någon

motsvarighet till det valbarhetshinder som föreskrivs i det lagrummet

finns inte heller i KLS.

Till landstingsman får enligt 8 § LL inte utses bl. a. i landstingskommunens

tjänst anställd landstingsdirektör eller motsvarande tjänsteman.

Sådan tjänsteman får inte heller utses till ledamot eller suppleant i förvaltningsutskottet

eller i annan nämnd för förvaltning som regleras i LL

(43 och 54 §§ LL).

Betydelsen för gränsdragningen mellan kommunala förtroendemän och

kommunala tjänstemän av att kommunala förtroendemän tillerkänns ersättning

för sitt uppdrag har diskuterats vid olika tillfällen, bl. a. vid tillkomsten

av nu gällande ersättningsbestämmelser. I prop. 1962: 71, s. 52,

anförde sålunda föredragande departementschefen bl. a., att så länge ersättning

beslutas att utgå i de former som regleras i KL någon risk inte

torde föreligga att förtroendemannen skall bli obehörig att längre inneha

sitt uppdrag. Därvid måste uppmärksammas att arvodets storlek skall bestämmas

uteslutande med hänsyn till det arbete uppdraget kan väntas

medföra och den tid som åtgår för uppdraget men däremot inte får göras

beroende av den tid förtroendemannen innehaft uppdraget. (Jfr KU 1962: 15

s. 29.)

Uppgifter om heltidssysselsatta kommunala förtroendemän

Kommittén lämnar vissa upplysningar om förekomsten av heltidssysselsatta

kommunala förtroendemän samt om deras uppgifter och ekonomiska

förmåner. Av dessa upplysningar och kompletteringar av dem som har

lämnats under remissbehandlingen framgår i huvudsak följande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 11b år 1967

Stockholm

Borgarrådens ekonomiska förmåner utgår enligt tjänstereglemente och

pensionsreglemente som stadsfullmäktige har utfärdat.

Borgarråd får årsarvode beräknat efter visst månatligt grundbelopp.

Tjänstereglementet innehåller bestämmelser bl. a. om semester och ledighet

för sjukdom och andra orsaker samt om rätt till oavkortat arvode eller

avdrag vid ledighet.

Enligt pensionsreglementet inträder pensionsåldern för borgarråd vid 65

års ålder eller den senare tidpunkt då hans tjänstgöring upphör. Borgarråd

är i princip berättigad till s. k. visstidspension. Denna utgår i allmänhet

från den tidpunkt då tjänstgöringen upphör till dess pensionsåldern uppnås.

Därefter utgår ålderspension. Pensionens storlek beror på tjänstgöringstidens

längd. Efter 12 års tjänstgöring utgår full pension.

Göteborg

I Göteborg finns f. n. fem kommunalråd som väljs av stadsfullmäktige

för en tid av fyra år. De är föredragande inför stadens styrelse — stadskollegiet

— samt övervakar förvaltningen och har inseende över de övriga nämndernas

verksamhet. De tillhör stadsfullmäktige men ingår inte i stadskollegiet

eller någon annan nämnd.

Kommunalråden får arvode, pension och andra förmåner efter i huvudsak

samma grunder som borgarråden i Stockholm.

Malmö

I Malmö finns sex kommunalråd som utses av stadsfullmäktige för en tid

av fyra år. De har i stort sett samma uppgifter som kommunalråden i Göteborg.

Högst fyra av dem får vara ledamöter av stadens styrelse, dvs. drätselkammaren.

Kommunalråd får inte utan drätselkammarens medgivande inneha annan

befattning i stadens eller statens tjänst eller annat till omfattningen jämförligt

allmänt eller enskilt uppdrag. Kommunalråd får inte heller utan drätselkammarens

medgivande driva förvärvsverksamhet.

Pensionsåldern för kommunalråd i Malmö inträder under en pensionsperiod

vars undre gräns är 65 och övre gräns 70 år. Särskild avgångspension

utgår till kommunalråd vars tjänstgöring upphör dessförinnan om han vid

avgången har fyllt 50 år. För pensionsberäkningen gäller i övrigt i huvudsak

samma regler som för borgarråden i Stockholm och kommunalråden i

Göteborg,

Andra städer, landskommuner och landstingskommuner

I mars 1965 var drätselkammarens ordförande i 85 städer en heltids
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 114 år 1967

13

sysselsatt förtroendeman. I nio städer fanns två heltidssysselsatta förtroendemän

av vilka den ene var ordförande i drätselkammaren. Den andre

var antingen vice ordförande i drätselkammaren eller ordförande i annan

nämnd eller hade på annat sätt en ledande funktion inom förvaltningen.

Under år 1965 fanns vidare heltidssysselsatta förtroendemän i 140 landskommuner.

Så gott som samtliga dessa var ordförande i kommunalnämnden.

Sysslan som kommunalnämndsordförande hade i åtskilliga fall kopplats

samman med ett eller flera andra uppdrag, t. ex. att vara ordförande i

fullmäktige eller i annan nämnd än kommunalnämnden, att sköta kommunalkamrers

och kommunalkassörs uppgifter eller att vara verkställande

ledamot eller direktör i kommunalt verk eller bolag.

Inom åtta landsting är ordföranden i förvaltningsutskottet engagerad på

heltid. Inom dessa landsting finns ytterligare nio heltidsengagerade förtroendemän,

vilka är ordförande i någon annan nämnd, delegation eller kommitté.

Kommitténs förslag

Behovet av ökat lekmannainflytande inom olika delar av den kommunala

förvaltningen har fört med sig att förtroendemän har engagerats på heltid.

Förtroendemannainsatser genom heltidsengagemang inom den kommunala

förvaltningen framstår enligt kommittén såsom något alltmer naturligt och

nödvändigt.

Nuvarande regler om ersättning anses emellertid inte ge kommunerna tillräckliga

möjligheter att ekonomiskt kompensera heltidssysselsatta förtroendemän.

Kommittén framhåller särskilt att möjligheterna att besluta om

pension är begränsade.

Helt allmänt kräver billigheten att de heltidssysselsatta förtroendemännen

bereds ett bättre socialt skydd än vad de oftast har f. n., anför kommittén

vidare. För en sådan reform talar också att det kan bli svårt att

intressera de mest lämpade för heltidssysslorna om de inte bereds tillräckliga

förmåner. Förtroendemän med goda kvalifikationer torde nämligen

numera ofta ha så stora möjligheter till goda ekonomiska förmåner inom

sitt yrke att de knappast kan tänkas överge detta för obestämd tid utan att

de erbjuds villkor med tillräcklig konkurrenskraft.

Vad som nu har anförts gäller i fråga om både primärkommuner och

landstingskommuner. Kommittén anser att de bör få möjlighet att på förhand

anta bestämmelser om det sociala skydd som skall förbindas med en

syssla som förtroendeman på heltid. Det sociala skyddet bör därvid i

huvudsak kunna motsvara det som numera har tillförsäkrats stora tjänstemannagrupper.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kurigl. Maj:ts proposition nr 114 år 1967

Det kunde göras gällande att en förtroendeman som sådana bestämmelser

blir tillämpliga på skulle bli att anse som anställd i kommunens tjänst och

att han därför skulle riskera att till följd av kommunallagarnas valbarhetsbestämmelser

bli obehörig att längre inneha sitt uppdrag. Enligt kommitténs

mening blir emellertid en kommunal förtroendeman att anse som anställd

i kommunens tjänst först om en anställningsakt föreligger. Det kan inte

anses vara fallet om förtroendemannen får ersättning i överensstämmelse

med allmänna kommunallagsregler om ersättning till förtroendemän. Först

om något slag av överenskommelse träffas mellan kommunen och förtroendemannen,

t. ex. att denne oberoende av mandatperioder garanteras sysselsättning

i kommunens tjänst, kan förtroendemannen såsom anställd hos

kommunen bli obehörig som förtroendeman.

Från den synpunkt som nu har behandlats finns alltså enligt kommitténs

mening inget hinder mot en sådan utvidgning av kommuns möjligheter att

bereda heltidssysselsatt förtroendeman de förmåner som kommittén anser

önskvärda.

Kommittén avvisar tanken att ge de heltidssysselsatta förtroendemännen

en lagstadgad rätt till ekonomiska förmåner. En sådan ordning skulle strida

mot principer som hittills har upprätthållits, nämligen hl. a. att kommunerna

i detta liksom i andra avseenden bör ha frihet att inom en yttre ram

ordna sina egna angelägenheter. Några vägande skäl för ett avsteg från

denna princip finner kommittén inte föreligga. Kommittén anser alltså att

man bör stanna vid att ge kommunerna större möjligheter att besluta om

ersättning.

Beslut om ersättning bör dock få meddelas bara om det med hänsyn till

göromålens art är skäligt att ersättning utgår. Vidare bör gälla att kommunen

skall kunna föreskriva att heltidssysselsatt förtroendeman som bereds

full ersättning skall vara skyldig att underkasta sig en begränsning av

rätten att vid sidan av förtroendeuppdraget idka verksamhet eller ha anställning

eller uppdrag. Enligt kommitténs mening är det nämligen uppenbart

att en sådan förtroendeman måste underkasta sig vissa begränsningar i

detta avseende för att undvika intressemotsättningar i uppdraget för kommunen.

Att helt förbjuda verksamhet eller uppdrag vid sidan av förtroendeuppdraget

skulle emellertid vara obilligt. Förtroendeuppdraget får i princip

anses vara begränsat i tiden och långtgående begränsningar i rätten till

annan sysselsättning skulle kunna försämra förtroendemannens kontakter

med annat arbetsliv och ställa honom i oförmånligt läge när förtroendeuppdraget

upphör.

Kommittén föreslår därför att i KL, KLS och LL föreskrivs att kommunala

förtroendemän som är sysselsatta på heltid skall kunna tillförsäkras

pension och tilläggas andra ekonomiska förmåner utöver vad som följer av

bestämmelserna om sådana förmåner till kommunala förtroendemän i allmänhet,

om det är skäligt med hänsyn till göromålens art. Vidare föreslås

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 114 år 1967

15

•en bestämmelse om att heltidssysselsatt förtroendeman som får ersättning i

enlighet härmed inte utan fullmäktiges resp. landstingets medgivande får

med uppdraget förena egen verksamhet i förvärvssyfte eller anställning eller

annat jämförligt allmänt eller enskilt uppdrag. De föreslagna bestämmelserna

skall tillämpas på fullmäktige, landstingsmän, ledamöter i nämnder

och beredningar samt revisorer. Någon ändring föreslås inte i bestämmelserna

om ekonomiska förmåner till borgarråd i Stockholm.

De föreslagna lagbestämmelserna bör enligt kommittén utgöra en ram

inom vilken det står kommunerna fritt att själva närmare bestämma förmånernas

omfattning och utformning. Kommittén anser att förmånerna bör

kunna bestämmas i reglementen och i princip vara desamma som för de

kommunala tjänstemännen. Kommittén förordar ingen bestämmelse i lag

■om att arvode till heltidssysselsatt förtroendeman skall vara pensionsgrundande

eller skall ligga till grund för beräkning av sjukpenning enligt lagen

om allmän försäkring. Däremot förutsätts att liksom hittills skall kunna

träffas överenskommelse med samma verkan. Det kan ske i form av föreskrift

i reglemente. Inte heller föreslås lagbestämmelser om semesterrätt.

Föreskrifter om rätt till semester och om rätt till annan ledighet med bibehållen

eller reducerad inkomst — vid sjukdom ersättning utöver sjukpenning

— anses emellertid kunna ges i reglemente eller i annan form. Pension

bör kunna utgå både som ålderspension och som s. k. visstidspension, dvs.

under tiden från avgången från uppdraget till dess pensionsåldern uppnås.

Pensionen bör normalt stå i relation till uppdragstidens längd. Det kan

enligt kommitténs uppfattning vara motiverat att full pension normalt utgår

efter 12—16 år.

Remissyttrandena

En reform i huvudsaklig överensstämmelse med kommitténs förslag

tillstyrks av alla remissinstanserna.

I stor utsträckning uttalar remissinstanserna tillfredsställelse med förslaget.

De som närmare motiverar sin allmänna inställning till förslaget ansluter

sig nästan genomgående till de synpunkter som kommittén har redovisat.

Så anför t. ex. länsstyrelsen i Kopparbergs län att de ändringar i reglerna

om ersättning till kommunala förtroendemän som gjordes år 1962 inte

tillräckligt tillgodosåg behovet att kunna ekonomiskt gottgöra de heltidssysselsatta

förtroendemännen. Den under senare tid snabba utvecklingen

av den kommunala verksamheten har bidragit till att ett stort antal kommuner

har blivit tvungna att ta i anspråk kommunala förtroendemän på heltid.

Omfattningen och inriktningen av de kommunala uppgifterna i våra

dagar torde också göra det ofrånkomligt för kommuner av viss storlek att

heltidsengagera förtroendemän. Länsstyrelsen vill särskilt peka på att samhällsutvecklingen

gjort det nödvändigt med ökade insatser på förtroende
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

i6 Kungl. Maj:ts proposition nr 114 år 1967

mannaplanet för planering och handlingsprogram inom både kommuner,

kommunblock och landsting. Enligt länsstyrelsens mening är det därför

angeläget att kommunernas möjligheter att knyta till sig dugliga förtroendemän

på heltid inte onödigt inskränks eller försvåras. Från dessa synpunkter

finner länsstyrelsen att kommitténs förslag är en avgjord förbättring i förhållande

till de bestämmelser som gäller f. n. Såvitt länsstyrelsen kan

bedöma är de regler som föreslås ägnade att tillgodose behovet av att kunna

tillförsäkra heltidssysselsatta förtroendemän sådana förmåner —• inte minst

av social natur — som från rekryteringssynpunkt är väsentliga. Den föreslagna

ordningen synes inte medföra att en förtroendeman kommer att inta

sådan ledande ställning inom kommunens samfällda förvaltning att han

blir obehörig att vara fullmäktig eller ledamot av kommunens styrelse.

Stadskollegiet i Göteborg påpekar att den kommunala verksamheten

utvecklas och förändras snabbt och att lagstiftningen därför ofta i efterhand

måste anpassas till den praxis som utbildats. Utvecklingen inom det område

som nu är i fråga är enligt kollegiet ett exempel härpå. Kommitténs förslag

är tillfredsställande från den synpunkten att det är ägnat att undanröja

tidigare oklarheter om kommunernas befogenheter. Kollegiet finner det

vidare värdefullt att det slås fast att kommunerna bär frihet att ordna de

ekonomiska förmånerna för de heltidssysselsatta förtroendemännen efter

lokala behov. Också Östergötlands läns landstings förvaltningsutskott framhåller

värdet av att kommunerna får reglera de heltidssysselsatta förtroendemännens

ekonomiska förmåner utan att behöva befara att komma i

konflikt med kommunallagarnas behörighetsregler.

Enligt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län kan förslaget möjligen

innebära alt kommunerna får alltför fria händer att bestämma om förmånernas

storlek. Den föreslagna lagbestämmelsen synes inte inrymma möjlighet

att vid uppenbart missbruk vinna rättelse genom kommunalbesvär.

Drätselkammaren i Malmö anser att det finns behov av att kunna gå utanför

kretsen av fullmäktige och nämndledamöter för att finna en för kommunalt

heltidsengagemang villig och lämplig person. Det synes vidare från

principiell synpunkt inte vara nödvändigt att begränsa kommunernas handlingsfrihet

genom att låta den nya regeln bli tillämplig bara på denna krets.

Drätselkammaren anser att regeln bör kunna tillämpas på var och en som är

valbar till förtroendeuppdrag inom kommunen. Svenska kommunförbundet

anser att den föreslagna regeln bör kunna tillämpas också på förtroendeman

som är engagerad på heltid dels som ordförande i en eller flera nämnder,

dels som t. ex. verkställande ledamot eller direktör i kommunalt verk, kommunal

stiftelse eller kommunalt bolag. En förutsättning härför är dock att

det senare uppdraget tillkommer vederbörande i hans egenskap av förtroendeman.

Avgång från förtroendemannauppdraget bör med andra ord föra

med sig att också det andra uppdraget upphör.

Några remissinstanser kritiserar förslaget att rätten att besluta om ekono
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungi. Majds proposition nr 11''t år 1967

17

miska förmåner skall vara beroende av göromålens art. Enligt Svenska

kommunförbundet kan förslaget i denna del bereda kommunerna vissa

praktiska svårigheter. Det blir fallet t. ex. om någon av två eller flera heltidssysselsatta

förtroendemän med hänsyn till arten av hans göromål anses inte

böra beredas förmåner enligt den föreslagna bestämmelsen. Det torde enligt

förbundets mening inte vara möjligt att på objektiva grunder bedöma en

sådan fråga utan vägledande uttalanden av lagstiftaren. Det kan starkt

sättas i fråga om inte de bestämmelser om arvode till kommunala förtroendemän

som gäller f. n. skulle vara tillfyllest också i fortsättningen för de

heltidssysselsatta förtroendemännens del. Däremot behövs enligt förbundets

mening nya bestämmelser om socialt skydd i form av pension o. d. förmåner.

Det är emellertid tveksamt om rätten härtill bör vara beroende av göromålens

art. Det ligger närmare till hands att knyta an till behovet av socialt

skydd. Enligt förbundets mening bör det förutsättas att sådant, behov i

regel föreligger. Förbundet föreslår därför att kommunal förtroendeman

som ägnar hela sin arbetstid åt uppdrag för kommunen och som får arvode

härför skall få beviljas pension iitöver vad som följer av pensionsbestämmelserna

för andra förtroendemän och få beviljas ekonomiska förmåner

av annat slag än som kan utgå till dessa. Inte heller Svenska landstingsförbundet

anser att någon särbestämmelse om arvode till heltidssysselsatta

förtroendemän behövs. Enligt förbundets mening bör för dessa regleras

endast rätten till förhandsbestämd pension och särskilda ekonomiska förr

måner, sjukförmåner, semester o. d. Sådan rätt bör härledas uteslutande av

ställningen som heltidssysselsatt och inte vara beroende av göromålens art.

Enligt drätselkammaren i Jönköping är det knappast troligt att man någon

gång skulle tveka att med hänsyn till göromålens art ge en heltidssysselsatt

förtroendeman sådana ökade förmåner som kommittén föreslår. För att

kommun skall få besluta om sådana förmåner bör det därför vara tillräckligt

att förtroendemannen ägnar hela sin arbetstid åt uppdraget.

Svenska kommunförbundet anför att kommitténs förslag innebär att det

kan bli alltför stora skillnader mellan de förmåner som kommunerna kan

medge heltidssysselsatta förtroendemän och andra förtroendemän. Detta

förhållande kan komma att medföra tröskelproblem av besvärande art.

Förbundet anser att den uppdragstid som krävs för pension åt förtroendeman

i allmänhet, nämligen minst 12 och i allmänhet 15—20 år, ter sig opåkallat

lång mot bakgrunden av nutida betraktelsesätt. En kortare minimitid

bör medges och vidare bör praxis uppmjukas i fråga om möjligheten att tillgodoräkna

tjänstgöring efter 65 års ålder för pensionsrätt. Över huvud

taget skulle mindre skillnader mellan förmånerna till heltids- och deltidssysselsatta

förtroendemän kunna verksamt bidra till att en i och för sig

önskvärd spridning av de viktigaste kommunala förtroendeuppdragen bevarades.

Förbundet anser därför att bestämmelserna behöver mjukas upp

i dessa avseenden.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr lli dr 1967

Bara fyra remissinstanser, drätselkamrarna i Linköping och Norrköping

samt förvaltningsutskotten i Jönköpings och Malmöhus läns landsting, har

yttrat sig särskilt över förslaget att förtroendeman som beviljas ersättning

skall vara skyldig att underkasta sig en begränsning i rätten att driva verksamhet

eller ha uppdrag vid sidan av förtroendeuppdraget. Dessa remissinstanser

tillstyrker förslaget i princip. Malmöhus läns landstings förvaltningsutskott

anser att beslut om förtroendemans bisysslor skall få meddelas

av förvaltningsutskottet i stället för av landstinget med hänsyn till att landstinget

sammanträder alltför sällan för att hinna ta ställning till sådana

frågor. Drätselkammaren i Norrköping anser att nämndledamots bisysslor

bör få prövas av den nämnd som han tillhör.

F öredr aganden

Den kommunala verksamhetens expansion har skapat ett behov av ökat

engagemang från förtroendemännens sida i kommuner och landstingskommuner.

Detta behov har kommit att i allt större utsträckning tillgodoses

genom att förtroendemän ägnar hela sin arbetstid åt kommunala förtroendeuppdrag.

Det är därför angeläget att det finns möjligheter att bevilja de heltidssysselsatta

förtroendemännen tillräckliga ekonomiska förmåner.

En heltidssysselsatt förtroendeman måste för den tid uppdraget hos

kommunen varar, dvs. en mandatperiod i sänder, helt eller i huvudsak avstå

från annan förvärvsverksamhet. I allmänhet innebär det att han går miste

om förutom lön eller annan arbetsinkomst rätt till ersättning under ledighet

för sjukdom, semester o. d. samt pensionsrätt. Vidare innebär det ofta

att hans förvärvsmöjligheter när uppdraget upphör är försämrade. Som kommittén

har anfört är det i allmänhet skäligt och dessutom av väsentlig betydelse

från rekryteringssynpunkt att de heltidssysselsatta förtroendemännen

kan beredas kompensation härför. Bättre ekonomiska förmåner för

dessa än för andra förtroendemän är därför i regel berättigade.

De gällande lagbestämmelserna om ekonomiska förmåner är emellertid

utformade närmast med sikte på andra än heltidssysselsatta förtroendemän.

Bestämmelserna, som ger kommuns fullmäktige resp. landsting rätt att

besluta om traktamente, reseersättning och andra utgifter samt arvode och

pension i form av ålderspension, familjepension och förtidspension till fullmäktig,

landstingsman, ledamot och suppleant i kommunal nämnd och

beredning samt revisor av kommunal förvaltning, innehåller vissa begränsningar

i rätten att bestämma om arvode och pension. Arvode får sålunda

inte överstiga vad som är skäligt med hänsyn till — förutom göromålens

omfattning och art — den tid som kan beräknas gå åt för uppdraget. Sistnämnda

begränsning har föranlett tvekan om heltidssysselsatta förtroendemän

kan beredas ledighet från uppdraget för t. ex. semester eller sjukdom

med rätt till bibehållet eller reducerat arvode. Vidare får pension beviljas

bara om särskilda skäl föreligger. En förutsättning är därvid att förtroende
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 114 år 1967 19

mannen under en lång följd av år på grund av uppdrag utfört arbete av

betydande omfattning. Enligt förarbetena bör för pensionsrätt i allmänhet

fordras att uppdraget varat 15—20 år och bara i sällsynta undantagsfall

mindre än 12 år och dessa förutsättningar måste vara uppfyllda vid pensionsbeslutet.

Fullmäktige och landsting får också träffa överenskommelse

att utgående arvode skall anses som inkomst enligt lagen om allmän försäkring

varigenom arvode grundar rätt till ATP. Med angivna begränsningar

kan i allmänhet inte tillräckligt förmånliga pensionsvillkor utformas för

den som i egenskap av förtroendeman skall ägna hela sin arbetstid åt uppdraget

för kommunen.

I likhet med kommittén och en enhällig remissopinion anser jag därför att

bestämmelserna om ekonomiska förmåner till kommunala förtroendemän

bör ändras så att behovet av ökade möjligheter att bereda heltidssysselsatta

förtroendemän förmåner tillgodoses.

Kommitténs förslag innebär att kommun och landstingskommun får rätt

att bevilja förtroendeman som skall ägna hela sin arbetstid åt uppdrag för

kommunen pension och andra ekonomiska förmåner utöver vad som följer

av reglerna om ekonomiska förmåner till förtroendemän i allmänhet. Som

enda begränsning i denna rätt föreslås att beslut om förmåner utöver vad

som kan utgå till förtroendemän i allmänhet får meddelas endast om det är

skäligt med hänsyn till göromålens art.

Enligt KL och LL är kommunens och landstingskommunens ledande

tjänsteman inte valbar till fullmäktig resp. landstingsman eller till ledamot

av kommunal nämnd. Kommittén anser att den föreslagna ordningen inte

kommer att medföra att gränsen mellan förtroendemän och tjänstemän

suddas ut och att därmed heltidsanställd förtroendeman, som beviljas förmåner

enligt kommitténs förslag, inte heller blir obehörig att utöva sitt

uppdrag till följd av denna valbarhetsbestämmelse. Jag delar denna uppfattning

som inte har rönt någon gensaga under remissbehandlingen. Avgörande

för gränsdragningen mellan förtroendemän och tjänstemän är inte i

och för sig arten och omfattningen av förmånerna. Så länge förmånerna utgår

med stöd av beslut enligt lagbestämmelser härom och alltså tillkommer

förtroendemannen i hans egenskap av förtroendeman torde han inte löpa

risk att på grund av de nämnda valbarhetsreglerna bli obehörig att utöva sitt

uppdrag. Härvid förutsätter jag att de bestämmelser om ekonomiska förmåner

som nu är i fråga liksom hittills tillämpas bara på fullmäktige, landstingsmän,

ledamöter och suppleanter i kommunala nämnder och beredningar

samt revisorer av kommunal förvaltning. Om bestämmelserna skulle

tillämpas även på den som fått annat uppdrag av kommunen skulle däremot

svårigheter uppstå att upprätthålla en klar gräns mellan förtroendemän

och tjänstemän. Jag kan därför inte biträda det förslag som har framställts

under remissbehandlingen att vidga den krets som kan tillerkännas

förmåner.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl: Majits proposition nr lik år 1967

Några remissinstanser har riktat kritik mot kommitténs förslag att de

särskilda bestämmelserna om förmåner till heltidssysselsatta förtroendemän

skall tillämpas endast om det är skäligt med hänsyn till göromålens

art. Sålunda har bl. a. anförts att när en förtroendeman sysselsätts på heltid

hans göromål alltid får anses vara av den art att det med hänsyn härtill får

anses skäligt att ersättning utgår enligt andra grunder än i allmänhet. Jag

delar denna uppfattning. Enligt min mening bör förmånerna till heltidssysselsatta

förtroendemän alltid få bestämmas efter en fri prövning av vad

som i det särskilda fallet är skäligt. Härvid bör givetvis i första hand tas

hänsyn till göromålens art men också alla andra omständigheter som kan

vara av betydelse måste få beaktas, t. ex. vilken utformning av förmånerna

som kan vara lämpligast från rekryteringssynpunkt.

Jag föreslår alltså en särskild bestämmelse i KL, KLS och LL om pension

och andra ekonomiska förmåner till fullmäktig, landstingsman, ledamot

i nämnd och beredning samt revisor, vilka ägnar hela sin arbetstid åt

uppdrag för kommunen. Enligt den bestämmelse som jag sålunda förordar

skall fullmäktige resp. landsting utöver vad som följer av bestämmelserna

om arvode och pension till förtroendemän i allmänhet kunna tillförsäkra

nyssnämnda heltidssysselsatta förtroendemän pension och tillägga dem

andra ekonomiska förmåner enligt vad som är skäligt.

Som kommittén har anfört blir det härmed möjligt att i förväg för

hela mandatperioden reglera heltidssysselsatta förtroendemäns rätt till inte

bara arvode utan också bl. a. olika sociala förmåner, t. ex. semester, sjuklön

och pension. Pension kan utgå dels från det pensionsåldern inträder, oavsett

om tjänstgöringen har pågått till dess eller har upphört dessförinnan, dels

i form av s. k. visstidspension, dvs. från det uppdraget upphör till dess pensionsåldern

inträder. Möjligheten att bevilja sjuklön samt annan pension än

visstidspension är av betydelse bara i de fall där det anses skäligt att sådana

förmåner utgår utöver ATP och sjukpenning enligt lagen om allmän försäkring.

I likhet med kommittén anser jag att överenskommelse fortfarande

skall kunna träffas om att utgående arvoden skall anses som inkomst av

anställning enligt nämnda lag.

Under remissbehandlingen har anförts att väsentligt ökade möjligheter

att bevilja heltidssysselsatta förtroendemän pension kommer att i vissa fall

medföra alltför stor skillnad i fråga om pensionsvillkoren mellan de heltidssysselsatta

förtroendemännen och andra förtroendemän. De tidsbegränsningar

som i motiven till gällande lag har ställts upp för rätten att bevilja

pension får ses mot bakgrunden av de förhållanden som rådde vid den tidpunkt

då uttalandena om begränsningarna gjordes. Jag anser det inte uteslutet

alt i den mån förhållandena visas ha blivit väsentligt förändrade eu viss

försiktig utveckling kan ske i rättspraxis mot en något friare tillämpning av

de en gång fastslagna principerna. Det bör emellertid inte komma i fråga att

i detta sammanhang dra upp helt nya riktlinjer för rättstillämpningen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 114 år 1967

21

Efter beslut av 1962 års riksdag (prop. 169, SU 152, rskr 341) har i statens

allmänna tjänstepensionsreglemente den 28 maj 1959 (nr 287) tagits

in bestämmelser om samordning av statlig och kommunal tjänstepensionsrätt

(SFS 1962: 352). Närmare bestämmelser härom finns bl. a. i 5 § kungörelsen

den 28 maj 1959 (nr 420) med tilläggsbestämmelser till statens

allmänna tjänstepensionsreglemente m. in.1 Ökas möjligheterna att bereda

kommunala förtroendemän pension på det sätt som jag nu har förordat bör

frågan om reglering av statlig tjänstepensionsförmån som sammanträffar

med kommunal förtroendemannapension tas upp. Denna fråga avses att

prövas inom civildepartementet med sikte på att förslag till reglering skall

kunna föreläggas nästa års riksdag.

I det föregående har jag förutsatt att heltidssysselsatt förtroendeman åtminstone

i huvudsak avstår från förvärvsverksamhet vid sidan av uppdraget.

Det är uppenbart att särskilda ersättningsregler för dessa förtroendemän

är motiverade bara om denna förutsättning föreligger. Som kommittén

har anfört bör en heltidssysselsatt förtroendeman också med hänsyn till risken

för intressekonflikter underkasta sig inskränkning i rätten att ta uppdrag

eller driva verksamhet vid sidan av förtroendeuppdraget. Kommittén

har därför föreslagit en bestämmelse att den som beviljas förmåner enligt

de särskilda reglerna för heltidssysselsatta förtroendemän inte får utan fullmäktiges

resp. landstingets medgivande med uppdraget förena egen verksamhet

i förvärvssyfte, anställning eller annat jämförligt allmänt eller enskilt

uppdrag.

I likhet med samtliga remissinstanser som har yttrat sig över förslaget

anser jag att rätt till verksamhet vid sidan av förtroendeuppdraget bör vara

beroende av kommunalt beslut. Jag anser det emellertid inte nödvändigt med

en lagbestämmelse härom. Skyldighet att underkasta sig sådan inskränkning

i rätten till bisysslor kan nämligen föreskrivas i samband med beslutet

om ekonomiska förmåner. Jag förutsätter att det i allmänhet kommer att

ske. Vad kommittén har föreslagit torde alltså komma att iakttas utan uttrycklig

lagbestämmelse.

Bestämmelserna om rätt för fullmäktige resp. landstinget att besluta om

traktamente och andra kostnadsersättningar samt om arvode finns f. n. i

28 § 1 mom. KL, 29 § 1 mom. IvLS och 39 § 1 mom. LL medan bestämmelserna

om rätt alt bevilja pension och att träffa överenskommelse att utgående

arvoden skall anses som inkomst enligt lagen om allmän försäkring

finns i 28 § 2 mom. KL, 29 § 2 inom. KLS och 39 § 2 mom. LL. Jag föreslår

att bestämmelserna om arvode flyttas till 2 mom. i dessa lagrum och tas in

som första stycke där samt att bestämmelserna om ersättning till heltidssysselsatta

förtroendemän tas in i samma moment som sista stycke efter de

1 Senaste lydelse av 5 § se 1966:738.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr år 1967

nuvarande bestämmelserna om pension. Härigenom kommer 1 mom. att

innehålla bestämmelser om kostnadsersättningar medan 2 mom. kommer att

innehålla bestämmelser om vederlag för utfört arbete.

Bestämmelserna om ersättning till ledamöter och suppleanter i kommunala

nämnder och beredningar samt till revisorer av kommunal förvaltning

har formen av hänvisningar till resp. 28 § 1 och 2 mom. KL, 29 § 1 och 2

mom. KLS samt 39 § 1 och 2 mom. LL. Dessa hänvisningar kommer alltså

att avse ersättningsbestämmelserna i deras nya utformning.

Lagändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1967.

Hemställan

I enlighet med vad jag anfört i det föregående har inom kommunikationsdepartementet

upprättats förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 28 § 1 och 2 mom. kommunallagen den 18

december 1953 (nr 753),

2) lag om ändrad lydelse av 29 § 1 och 2 mom. kommunallagen den 1

mars 1957 (nr 50) för Stockholm,

3) lag om ändrad lydelse av 39 § 1 och 2 mom. landstingslagen den lb

maj 195b (nr 319).

Jag hemställer att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att

antaga dessa lagförslag.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. KU 1967:33 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 28 § 1 och 2 mom. kommunallagen m. m., innebärande ändrade ersättni s. 1 i texten