Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av överenskommelse om avgrånsningen av Sveriges och Norges fiskeområden i nordöstra Skagerack m. m

1967-04-07 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1967:118, Angående godkännande av överenskommelse om avgrånsningen av Sveriges och Norges fiskeområden i nordöstra Skagerack m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1967

1

Nr 118

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av överenskommelse om avgrånsningen av Sveriges

och Norges fiskeområden i nordöstra Skagerack

m. m.; given Stockholms slott den 7 april 1967.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden

för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed jämlikt 12 §

regeringsformen föreslå riksdagen att godkänna

dels en överenskommelse den 5 april 1967 om avgränsningen av Sveriges

och Norges fiskeområden i nordöstra Skagerack,

dels en deklaration samma dag angående Sveriges och Norges sjöterritorier

i nordöstra Skagerack.

GUSTAF ADOLF

Alva Myrdal

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att riksdagen godkänner en avtalsreglering av

ett svensk-norskt gränsdragningsproblem i nordöstra Skagerack som aktualiserats

genom den väntade utflyttningen av Sveriges och Norges fiskegränser

i Skagerack. Avtalsregleringen har formen av två överenskommelser.

Den ena gäller gränserna för fiskezonerna utanför territorialgränserna,

den andra — en gemensam deklaration — fastställer begränsningslinjer

för en eventuell framtida utflyttning också av territorialgränserna.

1 Bihang till riksdagens protokoll i967. 1 samt. Nr 118

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1967

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms

slott den 7 april 1967.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Lange, Johansson, Holmqvist,

Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer,

Myrdal, Odhnoff, Wickman.

Tillförordnade chefen för utrikesdepartementet, statsrådet Myrdal, anmäler

efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om

godkännande av dels en överenskommelse om avgränsningen av Sveriges

och Norges fiskeområden i nordöstra Skagerack, dels en deklaration angående

de båda ländernas sjöterritorier i samma vattenområde och anför.

De svenska och norska fiskegränserna i Skagerack kan väntas bli utflyttade

från 4 till 12 nautiska mil i en nära framtid.

Kungl. Maj :t föreslår i proposition nr 116 till riksdagen denna dag viss

lagändring i syfte att på den svenska västkusten inrätta en fiskezon som

sträcker sig mellan territorialgränsen och en linje dragen på ett avstånd

av 12 nautiska mil från baslinjerna för territorialhavets beräknande.

I Norge föreligger sedan år 1961 lagfäst beslut om att den norska fiskegränsen

längs Norges hela kust skall gå på ett avstånd av 12 nautiska mil

från de norska baslinjerna. På grund av en undantagsbestämmelse är dock

4-milslinjen alltjämt norsk fiskegräns i Skagerack, dvs. i vattnen öster om

Lindesnes. Utflyttningen av denna gräns har fått anstå bl. a. i avvaktan på

en avtalsreglering mellan Sverige, Danmark och Norge om rätten till fiske

innanför gränserna för de tre staternas eventuellt utvidgade nationella fiskeområden.

Som framgår av Kungl. Maj :ts proposition nr 117 till riksdagen

denna dag har en sådan avtalsreglering numera kommit till stånd i form

av överenskommelsen den 19 december 1966 mellan Sverige, Danmark och

Norge om ömsesidig rätt till fiske i Skagerack och Kattegatt. En viktig förutsättning

för utflyttningen av fiskegränserna i Skagerack har därmed uppfyllts.

Den väntade utflyttningen av Sveriges och Norges fiskegränser i Skagerack

har också aktualiserat ett svensk-norskt gränsdragningsproblem i nordöstra

delen av detta vattenområde. Sverige och Norge har hävdat skilda

uppfattningar om tolkningen av den internationella skiljedomen mellan de

båda länderna den 23 oktober 1909 om den s. k. Grisbådalinjen (domen

tryckt i S. Lewenhaupt, Recueil des Traités de la Suéde, II, s. 688 ff). Så

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1967

skedde bl. a. vid de resultatlösa svensk-norska förhandlingar som ägde rum

år 1961 om fisket och fiskegränserna i Skagerack. Tolkningen av skiljedomen

blir i princip avgörande för avgränsningen mot varandra av svenska

och norska fiskezoner utanför och i anslutning till ländernas nuvarande

sjöterritorier liksom för avgränsningen — inom det område som berörs

av domen — av en sådan norsk fiskezon mot det fria havet.

I skiljedomen har domstolen som utgångspunkt för den yttersta delen av

sjögränsen mellan Sverige och Norge fastställt mittpunkten på en rät linje,

som sammanbinder det nordligaste bland de med namnet Stora Drammen

betecknade skären och den sydost om ön Heja belägna övervattenstenen

Hejeknubb, och har förklarat att gränsen från denna utgångspunkt skall

dras som en rät linje i riktning »väst 19° syd» till dess den når fritt hav.

Domstolen har således inte angett någon bestämd punkt, där den räta

linjen — Grisbådalinjen — skall upphöra att ha verkan som skiljelinje, och

det är detta som gett anledning till tolkningssvårigheter och meningsskiljaktigheter

mellan Sverige och Norge.

Med stöd av historiska och rättsliga argument har på svensk sida hävdats

att innebörden av skiljedomen är att det inte skall få finnas annat än

fritt hav eller svenskt vatten söder om Grisbådalinjen. Häremot har man

på norsk sida gjort gällande att skiljedomen endast åsyftade en gränsdragning

mellan svenska och norska vatten på östra sidan av Oslofjorden.

Grisbådalinjens verkningar skulle enligt denna uppfattning upphöra där

linjen möter den förlängda mittlinjen genom Oslofjorden. Väster om denna

linje skulle Norge enligt den norska tesen kunna bestämma utsträckningen

av sitt sjöterritorium och sitt fiskeområde utan hänsyn till Grisbådalinjen.

I det antydda norska resonemanget har mittlinjen i Oslofjorden spelat en

väsentlig roll, vilket i och för sig gett anledning till svårigheter eftersom

det är möjligt att med olika utgångspunkter konstruera ett flertal linjer

som alla med visst fog kan sägas vara denna mittlinje och dess förlängning

i nordöstra Skagerack.

Lösningen av gränsdragningsproblemet har ingen betydelse för det inbördes

fiskerättsförhållandet mellan Sverige och Norge så länge nämnda

trestatsöverenskommelse den 19 december 1966 är i kraft. Genom denna

överenskommelse kommer nämligen fiskegränser utanför 4-miIslinjen att

sakna relevans för svenska och norska fiskares rätt att fiska i grannlandets

kustvatten i Skagerack. Däremot är en lösning nödvändig för att de

båda länderna skall kunna fastställa de fiskegränser inom vilka de kommer

att hävda fiskej urisdiktionen gentemot andra länder än parterna i

1966 års trestatsöverenskommelse.

I anslutning till förhandlingarna om trestatsöverenskommelsen upptogs

de frågor som står i samband med Grisbådalinjen till förnyad behandling.

Informella svensk-norska överläggningar ägde rum på tjänstemannaplanet

lf Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 118

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1967

och på båda sidor bedömdes förutsättningar föreligga för en kompromissuppgörelse.

Förhandlingar mellan regeringsdelegationer har därefter ägt rum i två

omgångar, i Oslo den 6 och 7 mars 1967 och i Stockholm den 16 och 17

samma månad. I delegationerna ingick representanter för de närmast berörda

departementen, fackmyndigheterna och fiskarorganisationerna. Delegationerna

enades om att föreslå sina regeringar en avtalsreglering i form

av dels en överenskommelse om avgränsningen av Sveriges och Norges fiskeområden

i nordöstra Skagerack, dels en deklaration angående de båda

ländernas sjöterritorier i samma vattenområde. Enighet förelåg också mellan

delegationerna att den överenskomna gränslinjen mellan fiskeområdena

borde beaktas vid de samtidigt förda men ej avslutade förhandlingarna om

gränsdragningen på kontinentalsockeln mellan de båda länderna.

Förhandlingsresultatet har därefter godkänts av regeringarna och de av

delegationerna utarbetade texterna till de två överenskommelserna har den

5 april 1967 undertecknats i Oslo av Norges utrikesminister och Sveriges

sändebud i Oslo.

De båda överenskommelsernas texter på svenska och norska samt en

karta torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende som bilagor

1—3. Till kartan har överförts de punkter och gränslinjer som illustrerats

på de till överenskommelsernas originaltexter hörande sjökorten.

Departementschefen

Överenskommelsen och deklarationen är att betrakta som skilda delar av

en och samma avtalsreglering. Den förra är begränsad till den aktuella

situationen och gör det möjligt för staterna att i samband med den förestående

utvidgningen av fiskeområdena fastställa klara gränser för dessa i det

berörda vattenområdet. Deklarationen däremot tar sikte på en eventuell

framtida situation då folkrättens regler och de nationella intressena ger anledning

till en utflyttning också av de nu hävdade territorialgränserna. Det

nära sambandet mellan överenskommelsen och deklarationen kommer till

uttryck bl. a. i bestämmelserna om ikraftträdandet. Enligt dessa träder

deklarationen i kraft samtidigt med överenskommelsen när ratifikationsinstrumenten

utväxlas beträffande den senare. Ingendera kan således försättas

i kraft skild från den andra.

Vad gäller innehållet i de två överenskommelserna får jag hänvisa till

texterna och nämnda karta. I art. 4 i överenskommelsen om fiskeområdena

har fastställts ett triangulärt vattenområde (triangeln A—B—C på kartan),

som ligger helt innanför en 12-milslinje dragen med utgångspunkt från de

norska baslinjerna men endast till cn mindre del innanför en 12-milslinje

dragen parallellt med de svenska baslinjerna. Med svenskt medgivande kan

Norge inlemma detta triangulära område i sitt fiskeområde på villkor, enligt

art. 6 , att svenska fiskare får fiska i området utan att vara underkas
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1967

5

tade norsk jurisdiktion under en tid av minst 95 år. Arrangemanget, som

godtagits av representanter för den närmast berörda svenska fiskarorganisationen,

har den fördelen att fisket i området förbehålles de svenska och

norska fiskarna samt de danska så länge de senare åtnjuter rättigheter

enligt trestatsöverenskommelsen. Områdets särställning kommer indirekt

till uttryck i deklarationen. Därav följer nämligen att området skall förbli

internationellt vatten i alla andra hänseenden än vad som gäller fiskej

urisdiktionen.

Avtalsregleringen innebär att båda parterna gjort avsteg från sina tidigare

hävdade uppfattningar om tolkningen av 1909 års skiljedom. Grisbådalinj

en har getts full verkan till den punkt där den skär den norska

territorialgränsen, dvs. en punkt som ligger väster om vissa av de förut antydda

alternativa mittlinjerna i det berörda vattenområdet och öster om

andra. Även väster om denna punkt har Grisbådalinj en påverkat gränsdragningen

men denna har här skett främst med beaktande av olika intressesynpunkter.

Deklarationens begränsningslinjer för sjöterritorierna har

sålunda tillkommit för att båda staterna i görligaste mån skall tillförsäkras

fritt tillträde från sina sjöterritorier till det fria havet och fiskegränserna

har som nämnts fått sin sträckning för att bäst tillgodose gemensamma

fiskeintressen.

Tvistefrågan om tolkningen av 1909 års skiljedom har genom överenskommelserna

lösts för att reglera fisket i området men samtidigt elimineras

därigenom risken för att gränsfrågan måste hänskjutas till ett internationellt

forum för avgörande. Avtalsregleringen har tillkommit i en anda

av samförstånd och får anses utgöra en rimlig avvägning av svenska och

norska intressen.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t

föreslår riksdagen att

godkänna dels överenskommelsen den 5 april 1967 om

avgränsningen av Sveriges och Norges fiskeområden i nordöstra

Skagerack, dels deklarationen den 5 april 1967 angående

Sveriges och Norges sjöterritorier i samma vattenområde.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1967

Bilaga 1

Överenskommelse om avgränsningen

av Sveriges och Norges fiskeområden

i nordöstra Skagerack

Regeringen i Konungariket Sverige

och regeringen i Konungariket

Norge,

som funnit önskvärt att reglera

vissa spörsmål som uppstår om ettdera

eller båda länderna utflyttar

sina fiskegränser,

och som övervägt frågan om tilllämpningen

av den internationella

skiljedomen den 23 oktober 1909 angående

fastställandet av en del av

sjögränsen mellan Sverige och Norge,

har, såvitt gäller avgränsningen av

fiskeområdena i nordöstra Skagerack,

enats om följande:

Artikel 1

Till grund för avgränsningen av de

svenska och norska fiskeområdena

i nordöstra Skagerack skall ligga

bl. a. följande tre punkter:

1. Den punkt (härefter betecknad

som punkt A) där gränslinjen enligt

1909 års skiljedom träffar den yttre

gränsen för Norges sjöterritorium

dragen på ett avstånd av en geografisk

mil (7 420 meter) från den norska

baslinjen sådan denna bestämts

i Kgl. resolusjon av 18. juli 1952 om

fiskerigrensen syd for Trsena (Norsk

Lovtidend, 1952, 2. avd., side 824

flg).

2. Den östligaste brytpunkten

(härefter betecknad som punkt B)

på en linje dragen på ett avstånd av

12 nautiska mil från nämnda norska

baslinje.

3. Skärningspunkten (härefter betecknad

som punkt C) mellan en

linje dragen på ett avstånd av 12

nautiska mil från nämnda norska

baslinje och en linje dragen på ett

avstånd av 12 nautiska mil från den

svenska baslinjen sådan denna be
-

Overenskomst om avgrensningen

av Norges og Sveriges fiskeriområder

i det nordostlige Skagerak

Regj eringen i Kongeriket Norge og

regjeringen i Kongeriket Sverige,

som har funnet det pnskelig å regulere

visse spprsmål som oppstår

om ett eller begge land utvider sine

fiskerigrenser,

og som har overveiet sp0rsmålet

om anvendelsen av den internasjonale

voldgiftsdom av 23. oktober

1909 angående fastsettelsen av en del

av sjpgrensen mellom Norge og Sverige,

er, for så vidt gj elder avgrensningen

av fiskeriområdene i det nordpstlige

Skagerak, blitt enige om f0lgende:
Artikkel

1

Til grunn för avgrensningen av de

norske og svenske fiskeriområdene

i det nord0stlige Skagerak skal ligge

bl. a. fplgende tre punkter:

1. Det punkt (heretter betegnet

som punkt A) der grenselinjen i

henhold til voldgiftsdommen av 1909

skjserer den ytre grense for Norges

sjöterritorium trukket i en avstand

av 1 geografisk mil (7 420 meter)

fra de norske grunnlinjer som er

fastsatt i Kgl. resolusjon av 18. juli

1952 om fiskerigrensen syd for Trsena

(Norsk Lovtidend, 1952, 2. avd.,

side 824 flg).

2. Det pstligste brekkpunkt (heretter

betegnet som punkt B) på en

linje trukket i en avstand av 12 nautiske

mil fra de nevnte norske grunnlinjer.

3. Skjseringspunktet (heretter betegnet

som punkt C) mellom en linje

trukket i en avstand av 12 nautiske

mil fra de nevnte norske grunnlinjer

og en linje trukket i en avstand av

12 nautiske mil fra den svenske basislinje

som er fastsatt i Kungl. kun
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 118 år 1967

7

stämts i Kungl. kungörelsen den 3

juni 1966 med närmare bestämmelser

om beräkningen av Sveriges sjöterritorium

(Svensk författningssamling

nr 375).

Positionerna för de tre punkterna

har definierats i förhållande till

European Datum (Första utjämning

1950) och är:

för punkt A:

58° 53'' 34,0" N, 10° 38'' 25,0" O

för punkt B:

58° 46'' 32,5" N, 10° 16'' 05,3" O

för punkt C:

58° 45'' 41,3" N, 10° 35''40,0" O

Artikel 2

Sverige har intet att invända mot

att Norge utvidgar sitt fiskeområde

intill en rät linje (kompasslinje)

mellan punkterna A och B. Icke heller

motsätter sig Sverige att Norge

väster om denna linje utvidgar sitt

fiskeområde intill en linje dragen på

ett avstånd av 12 nautiska mil från

den norska baslinjen sådan denna

bestämts i nämnda Kgl. resolusjon

av 18. juli 1952.

Artikel 3

Norge har intet att invända mot

att Sverige utvidgar sitt fiskeområde

intill

dels gränslinjen enligt 1909 års

skiljedom mellan den västligaste

punkten på den yttre gränsen för

Sveriges sjöterritorium mot Norge

och punkten A,

dels en rät linje (kompasslinje)

mellan punkterna A och C.

Icke heller motsätter sig Norge att

Sverige söder om sistnämnda linje

utvidgar sitt fiskeområde intill en

linje dragen på ett avstånd av 12

nautiska mil från den svenska baslinjen

sådan denna bestämts i nämnda

kungörelse den 3 juni 1966.

görelsen den 3 juni 1966 med närmare

bestämmelser om beräkningen

av Sveriges sjöterritorium (Svensk

författningssamling nr 375).

Posisjonene for de tre punkter er

definert i forhold til European Datum

(Fprste utjevning 1950), og er:

For punkt A:

58° 53'' 34,0" N„ 10° 38'' 25,0" E.

For punkt B:

58° 46'' 32,5" N., 10° 16'' 05,3" E.

For punkt G:

58° 45'' 41,3" N„ 10° 35'' 40,0" E.

År tikkel 2

Sverige vil ikke reise innvendinger

mot åt Norge utvider sitt fiskeriområde

inntil en rett linje (kompasslinje)

mellom punktene A og B. Sverige

motsetter seg heller ikke åt Norge

vest for denne linje utvider sitt

fiskeriområde inntil en linje trukket

i en avstand av 12 nautiske mil fra

de norske grunnlinjer som er fastsatt

i nevnte Kgl. resolusjon av 18.

juli 1952.

Artikkel 3

Norge vil ikke reise innvendinger

mot åt Sverige utvider sitt fiskeriområde

inntil

dels grenselinjen i henhold til

voldgiftsdommen av 1909 mellom

det vestligste punkt på den ytre

grense for Sveriges sj0territorium

mot Norge og punkt A,

dels en rett linje (kompasslinje)

mellom punktene A og C.

Norge motsetter seg heller ikke åt

Sverige syd for sistnevnte linje utvider

sitt fiskeriområde inntil en linje

trukket i en avstand av 12 nautiske

mil fra den svenske basislinje som

er fastsatt i nevnte kungörelse den

3 juni 1966.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1967

Artikel 4

Med de inskränkningar som följer

av överenskommelsen den 19 december

1966 mellan Sverige, Norge och

Danmark om ömsesidig rätt till fiske

i Skagerack och Kattegatt och av

artikel 6 i förevarande överenskommelse

må Norge utöva fiskerijurisdiktion

inom det vattenområde som

begränsas av räta linjer (kompasslinjer)

mellan punkterna A, B och C.

Artikel 5

Positionerna för de i artikel 1 definierade

punkterna A, B och C framgår

av bifogade sjökort (norskt sjökort

nr 202) på vilket också inlagts

de i artiklarna 2, 3 och 4 bestämda

begränsningslinj erna.

Artikel 6

Om Norge utvidgar sitt fiskeområde

till att omfatta det i artikel 4 bestämda

vattenområdet, skall Norge

även efter utgången av den första

giltighetstiden av 35 år för överenskommelsen

den 19 december 1966

tillåta svenska fiskefartyg att fritt

bedriva fiske inom området utan att

vara underkastade norsk lagstiftning

och jurisdiktion.

Rätten för svenska fiskefartyg enligt

första stycket i denna artikel

upphör tre år efter uppsägning dock

tidigast 60 år efter utgången av

nämnda 35-årsperiod.

Artikel 7

Överenskommelsen skall ratificeras

och ratifikationsinstrumenten utväxlas

i Stockholm.

Överenskommelsen träder i kraft

den dag ratifikationsinstrumenten

utväxlas.

Som skedde i Oslo den 5 april

1967 i två exemplar på svenska och

norska språken, vilka båda texter

äger lika vitsord.

För regeringen i

Konungariket Sverige:

År tikkel 4

Med de innskrenlminger som fplger

av Overenskomst av 19. desernber

1966 mellom Norge, Sverige og

Danmark om gj ensidig rett til fiske

i Skagerak og Kattegat og av artikkel

6 i nservserende overenskomst,

kan Norge utpve fiskerij urisdiksj on

i det sjpområde som begrenses av

rette linjer (kompasslinjer) mellom

punktene A, B og C.

Artikkel 5

Posisjonene for de i artikkel 1 definerte

punkter A, B og C fremgår

av vedlagte sjpkart (norsk sjpkart

nr. 202), hvor også de grenselinjer

som er fastlagt i artiklene 2, 3 og 4,

er inntegnet.

Artikkel 6

Dersom Norge utvider sitt fiskeriområde

til å omfatte det i artikkel 4

fastsatte sjpområde, skal Norge også

etter utlppet av den fprste gyldighetsperiode

på 35 år for Overenskomsten

av 19. desember 1966 tilläte

svenske fiskefartpyer fritt å drive

fiske innenfor dette område uten å

vsere underkastet norsk lovgivning

og jurisdiksjon.

Svenske fartpyers rett etter fprste

ledd i denne artikkel oppliprer 3 år

etter oppsigelse dog tidligst 60 år etter

utlppet av den nevnte 35 års periode.

Artikkel 7

Overenskomsten skal ratifiseres.

Ratifikasjonsinstrumentene skal utveksles

i Stockholm.

Overenskomsten trer i kraft den

dag ratifikasjonsinstrumentene utveksles.

Utferdiget i Oslo den 5. april 1967

i to eksemplarer i norsk og svensk

tekst. Begge tekster har samme gyldighet.

For Kongeriket Norges

regjering:

Rolf Edberg John Lgng

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1967

9

Bilaga 2

Deklaration angående Sveriges och

Norges sjöterritorier i nordöstra

Skagerack

Sveriges regering och Norges regering,

vilka denna dag med förbehåll

för ratifikation träffat överenskommelse

om avgränsningen av Sveriges

och Norges fiskeområden i

nordöstra Skagerack, är eniga om att

de, oavsett de regler för utsträckningen

av de båda ländernas sjöterritorier

som vid varje tidpunkt eljest

må gälla, icke utan föregående

avtal sinsemellan skall utvidga sjöterritorierna

i nordöstra Skagerack

utöver här nedan angivna linjer.

Sveriges regering förpliktar sig sålunda

gentemot Norges regering att

icke utvidga Sveriges sjöterritorium

utöver en rät linje (kompasslinje)

mellan

den punkt (58° 53'' 34,0" N, 10°

38'' 25,0" O, motsvarande punkt A

i nämnda överenskommelse), där

gränslinjen enligt den internationella

skiljedomen den 23 oktober 1909

angående fastställandet av en del av

sjögränsen mellan Sverige och Norge

träffar den yttre gränsen för Norges

sjöterritorium dragen på ett avstånd

av en geografisk mil (7 420 meter)

från den norska baslinjen sådan

denna bestämts i Kgl. resolusjon av

18. juli 1952 om fiskerigrensen syd

for Trsena (Norsk Lovtidend, 1952,

2. avd., side 824 flg), och

skärningspunkten (58° 45'' 41,3" N,

10° 35'' 40,0" O, motsvarande punkt

C i nämnda överenskommelse) mellan

en linje dragen på ett avstånd

av 12 nautiska mil från nämnda

norska baslinje och en linje dragen

på ett avstånd av 12 nautiska mil

från den svenska baslinjen sådan

denna bestämts i Kungl. kungörelsen

den 3 juni 1966 med närmare

bestämmelser om beräkningen av

Sveriges sjöterritorium (Svensk författningssamling

nr 375).

Deklarasjon angående Norges og Sveriges

sjöterritorier i det nordostlige

Skagerak

Norges regjering og Sveriges regjering,

som i dag med forbehold om

ratifikasjon har sluttet overenskomst

om avgrensningen av Norges og Sveriges

fiskeriområder i det nordpstlige

Skagerak, er enige om åt de, uten

hensyn til de regler för utstrekningen

av de to lands sj0territorier som

forpvrig måtte gjelde til enhver tid,

ikke uten forutgående avtale seg

imellom vil utvide sjpterritoriene i

det nordpstlige Skagerak utöver de

linjer som er angitt nedenfor.

Sveriges regjering forplikter seg

således overfor Norges regjering til

ikke å utvide Sveriges sjpterritorium

utöver en rett linje (kompasslinje)

mellom

det punkt (58° 53'' 34,0" N., 10° 38''

25,0" E., tilsvarende punkt A i nevnte

overenskomst), der grenselinjen i

henhold til den internasjonale voldgiftsdom

av 23. oktober 1909 angående

fastsettelsen av en del av sjpgrensen

mellom Norge og Sverige skjaerer

den ytre grense for Norges sjpterritorium,

trukket i en avstand av en

geografisk mil (7 420 meter) fra de

norske grunnlinjer, som er fastsatt i

Kgl. resolusjon av 18. juli 1952 om

fiskerigrensen syd for Trsena (Norsk

Lovtidend, 1952, 2. avd., side 824

flg). og

skjaeringspunktet (58° 45'' 41,3" N.,

10° 35''40,0" E., tilsvarende punkt C

i nevnte overenskomst) mellom en

linje trukket i en avstand av 12 nautiske

mil fra de nevnte norske grunnlinjer

og en linje trukket i en avstand

av 12 nautiske mil fra den

svenske basislinje slik som den er

fastsatt i Kungl. kungörelsen den 3

juni 1966 med närmare bestämmelser

om beräkningen av Sveriges sjöterritorium

(Svensk författningssamling

nr 375).

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1967

Norges regering förpliktar sig på

motsvarande sätt gentemot Sveriges

regering att icke utvidga Norges sjöterritorium

utöver en rät linje (kompasslinje)

mellan

ovan nämnda punkt (58° 53'' 34,0"

N, 10° 38'' 25,0" O, motsvarande

punkt A i nämnda överenskommelse),

där gränslinjen enligt 1909 års

skiljedom träffar den yttre gränsen

för Norges sjöterritorium, och

den östligaste brytpunkten (58°

46''32,5" N, 10° 16''05,3" O, motsvarande

punkt B i nämnda överenskommelse)

på en linje dragen på ett

avstånd av 12 nautiska mil från den

norska baslinjen sådan denna bestämts

i nämnda Kgl. resolusjon av

18. juli 1952.

Positionerna för de tre punkterna,

som definierats i förhållande till

European Datum (Första utjämning

1950), framgår av bifogade sjökort

(norskt sjökort nr 202) på vilket

också inlagts de två begränsningslinjerna.

Denna deklaration träder i kraft

den dag utväxling sker av ratifikationsinstrumenten

avseende överenskommelsen

om avgr än sningen av

Sveriges och Norges fiskeområden i

nordöstra Skagerack.

Som skedde i Oslo den 5 april

1967 i två exemplar på svenska och

norska språken, vilka båda texter

äger lika vitsord.

För Sveriges regering:

Norges regjering forplikter seg på

tilsvarende måte overfor Sveriges

regjering til ikke å utvide Norges

sjöterritorium utöver en rett linje

(kompasslinje) mellom

ovennevnte punkt (58° 53'' 34,0"

N., 10° 38'' 25,0" E., tilsvarende punkt

A i nevnte overenskomst), der grenselinjen

i henhold til voldgiftsdommen

av 1909 skjserer den ytre grense

for Norges sjöterritorium, og

det pstligste brekkpunkt (58° 46''

32,5" N., 10° 16''05,3" E., tilsvarende

punkt B i nevnte overenskomst) på

en linje trukket i en avstand av 12

nautiske mil fra de norske grunnlinjer

som er fastsatt i nevnte Kgl. resolusjon

av 18. juli 1952.

Posisjonene til de tre punkter, som

er definert i forhold til European

Datum (F0rste utjevning 1950),

fremgår av vedlagte sj0kart (norsk

sjpkart nr. 202) hvor også de to grenselinjer

er inntegnet.

Denne deklarasjon trer i kraft den

dag utveksling finner sted av ratifikasjonsinstrumentene

angående

Overenskomst om avgrensningen av

Norges og Sveriges fiskeriområder

i det nordpstlige Skagerak.

Utferdiget i Oslo den 5. april 1967

i to eksemplarer i norsk og svensk

tekst. Begge telcster har samme gyldighet.

For Norges regjering:

Rolf Edberg John Lyng

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670303

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 3

B1 ! • B''l

IIAIiDKN

SANIiEFJ 3KD

PORSGRtJMN

,8. 27

1 ^ a. St.Rerder or

il

SSSX WVlfL &Wns

220

Tdefl orden

Salh

C^ROElT^"" «« f l|°!0 ^ B^lvrsn2

ntfäSLc
\o

wd imf n

TORBJÖRNSKJ/ER Nä ? ^ *äK

langesunV%

/.« **

Lanéöytanée

....../

IntxrélS

o iden

*£Wn

L. »«"/

A Fn''''

IvWiJ;

BxXäb. ''-V~''i

.. *5 V V

yf »

STRÖMSTAD

SVENNER

^ .30 \ /lots ’

Ti M) ,«

(lots)1®

UIots)X 43

£<T 775.

I 554

ULAND )

\ <3$

Strömtan

Sx.v.r

««;•■-jorden

sJ? *? \ /

^Svange

rm

/f%Bx.vrg.14

\fci 2/7 „ v.

Ramskär *'' S

Bx(3)v.r.|.l3’ £V?;?

SrTU''

!

«?.k

IKSJ> ''$ ” ^

sund

Sannas

jl&9 ’ %»(&?*

''t. 10* *ÄÄKliVäck»r

f0,

%/" / 745

Tiotx Stan^holmen

eÄä.''

f ,£-ä...:/ ep! 4

S*l«3fc

Tf»

Jw

R''C 7«seA?/

Grebbestad

; 755

«?

742 Brämsk

SO

Bk LYNGÖR

.ST

1 - B 75

3 Ldt

| Kiléi

'' 73

öarna

« » TtoW*

VADER0B0D

»f''V

KARTA

TILL ÖVERENSKOMMELSEN OCH DEKLARATIONEN

DEN 5 APRIL 1967 OM VISSA GRÄNSLINJER FÖR

SVERIGES OCH NORGES FISKEOMRÅDEN OCH SJÖTERRITORIER

I NORDÖSTRA SKAGERACK.

.....

SoteJSorden ^ h v.^ “

6B\ rMJ Kt^

V ^ Udp-udebergshanuv .

JI.[v\g\ \^-JrTRinmE>hn- /fj&&ov

%Spårö Tdova.

ovallstrand

JkVrartaébäi

Sotenfiset / r ^

enc.l

BxMSl2''L°tsi*

begränsningslinje enligt art. 4 överenskom

melsen

begränsningslinje för sjöterritoriet enligt

deklarationen.

RO sv

'' ri*Js!MU

\ s A ^ s-i

\ hallS \ Af „ !Sr . . .

7r^Tf98A; i kv.5|12^..

O • I.V>ts ¥ J., ^

•.-..''.t.r.-.f.r- ''

Longitud från (ireeirwicb.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1967:259 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av överenskommelse om avgränsningen av Sveriges och Norges fiskeområden i a1 i texten
  2. UU 1967:9 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av överenskommelse om avgränsningen av Sveriges och Norges fiskeområden i nordöstra Skag s. 3 i texten