Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om tillfällig ökning av regeringsrådens antal

1967-01-13 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1967:13, Med förslag till lag om tillfällig ökning av regeringsrådens antal

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 13 år 1967

1

Nr 13

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

tillfällig ökning av regeringsrådens antal; given

Stockholms slott den 13 januari 1967.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

lag om tillfällig ökning av regeringsrådens antal.

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

För att den nuvarande balansen av oavgjorda skatte-, kommunalbesvärs-,

hälsovårds- och byggnadsmål i regeringsrätten skall kunna avarbetas snabbare

föreslås i propositionen, att antalet regeringsråd tillfälligt ökas från

17 till 21. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 13

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1967

Förslag

till

Lag

om tillfällig ökning av regeringsrådens antal

Härigenom förordnas, att i stället för bestämmelserna i 1 § lagen den 26

maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj :ts regeringsrätt1 skall från och med

den 1 september 1967 till dess regeringsrådens antal enligt denna lag nedbragts

till sjutton gälla följande.

1 §•

Kungl. Maj :ts regeringsrätt skall till och med den 30 juni 1971 utgöras

av tjugoen regeringsråd. Därefter skall antalet regeringsråd nedbringas till

sjutton, i den mån det kan ske till följd av inträffade ledigheter. Enligt vad

som är särskilt föreskrivet skall ett eller, när lagrådets extra avdelning är

i tjänst, två av regeringsråden tjänstgöra i lagrådet.

2 §•

Regeringsrätten skall vara delad i fyra avdelningar, i den mån det lämpligen

kan ske med hänsyn till regeringsrådens antal, och i annat fall i tre

avdelningar. Avdelningarna är lika behöriga att upptaga mål och ärenden

som hör till regeringsrättens handläggning. På varje avdelning skall arbetet

pågå minst fyrtio veckor om året.

3 §.

Den närmare fördelningen av tjänstgöringsskyldigheten bestämmes av

de regeringsråd som tjänstgör i regeringsrätten.

4 §•

Bestämmelserna om måls handläggning i vissa fall av högsta domstolen

i dess helhet gäller i tillämpliga delar i fråga om regeringsrätten. 1

1 Senaste lydelse av 1 § se 1965:189.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1967

3

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

3 januari 1967.

N ärva rande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist,

Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer,

Myrdal.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om tillfällig ökning

av antalet ledamöter i regeringsrätten och anför.

1 § lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj :ts regeringsrätt

(regeringsrättslagen) fick sin nuvarande lydelse genom lag den 3 juni 1965

(nr 189), som trädde i kraft den 1 oktober samma år. I paragrafens första

stycke föreskrivs att regeringsrätten skall utgöras av 17 regeringsråd och att

ett eller, när lagrådets extra avdelning är i tjänst, två av regeringsråden

skall tjänstgöra i lagrådet. Paragrafens andra—fjärde stycken innehåller

följande. Regeringsrätten skall vara delad i tre avdelningar, vilka är lika

behöriga att upptaga till regeringsrättens handläggning hörande mål och

ärenden. På varje avdelning skall arbetet fortgå minst 40 veckor om året.

Den närmare fördelningen av tjänstgöringsskyldigheten bestäms av de i

regeringsrätten tjänstgörande regeringsråden. Bestämmelserna om måls

handläggning i vissa fall av högsta domstolen i dess helhet gäller i tilllämpliga

delar i fråga om regeringsrätten.

I paragrafens ursprungliga lydelse föreskrevs att regeringsrätten skulle

utgöras av sju regeringsråd, ökad tillströmning av mål till regeringsrätten

föranledde emellertid en växande arbetsbalans och gjorde det nödvändigt

att undan för undan förstärka domstolen. Sålunda har särskilda lagar om

tillfälliga förstärkningar gällt från år 1946 till den 1 oktober 1965. Dessa lagar

har lagtekniskt haft den konstruktionen att lagarnas bestämmelser har

fått träda i stället för 1 § regeringsrättslagen, vilken bestämmelse således

tillfälligt har satts ur kraft. Den senaste av de särskilda lagarna var lagen

den 23 mars 1956 (nr 73) om tillfällig ökning av regeringsrådens antal

(ändrad 1960: 44 och 1962: 143, upphävd 1965: 189). Enligt den lydelse lagens

1 § hade efter 1962 års ändringar utgjordes regeringsrätten t. o. m. den

30 september 1965 av sexton regeringsråd, och antalet regeringsråd skulle

lf Ui han g till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. jYr 13

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1967

därefter nedbringas till sju i den mån så kunde ske till följd av inträffade

ledigheter. En av regeringsrättens lagfarna ledamöter skulle tjänstgöra i

lagrådet. 2—5 §§ i 1956 års lag innehöll bestämmelser som svarade mot 1 §

andra—fjärde styckena regeringsrättslagen i dess dåvarande lydelse men

med den skillnaden att den särskilda lagen gav regeringsrätten möjlighet

att arbeta på avdelningar. Regeringsrättens arbete skulle alltså även enligt

1956 års lag fortgå minst 40 veckor om året (2 §). I den mån så med hänsyn

till regeringsrådens antal lämpligen kunde ske, skulle regeringsrätten

arbeta på avdelningar, vilka var lika behöriga att upptaga till regeringsrättens

handläggning hörande mål och ärenden (3 §). Den närmare fördelningen

av tjänstgöringsskyldigheten skulle bestämmas av de i regeringsrätten

tjänstgörande regeringsråden (4 §). Bestämmelserna om måls handläggning

i vissa fall av högsta domstolen i dess helhet skulle i tillämpliga

delar gälla i fråga om regeringsrätten (5 §).

1956 års lag upphörde som nämnts att gälla den 1 oktober 1965 samtidigt

som den nuvarande lydelsen av 1 § regeringsrättslagen trädde i kraft.

Sedan oktober 1956 arbetar regeringsrätten på tre avdelningar. Sammanlagda

antalet föredragningsdagar uppgår f. n. till omkring 125 per år och

avdelning.

Regeringsrättens arbetsbörda under tiden fr. o. m. år 1939 framgår av

följande uppgifter om antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål. I

antalet avgjorda mål ingår även mål som har återkallats, överlämnats till

annan myndighet eller avförts av annan anledning.

År Under året Vid årets ut
inkomna

avgjorda gång balanserade
1939

................................................ 2174 2 262 986

1945 ................................................ 3 027 2 368 2 281

1950 3 221 2 668 4 589

1955 ................................................ 3 865 3 768 6 102

1960 ................................................ 4 890 5 104 6 304

1961 4 583 4 315 6 571

1962 ................................................ 4 615 4 350 6 836

1963 ............................................... 4 564 4 273 7 127

1964 ............................................... 4 153 4 763 6 517

1965 ............................................... 4 249 4 404 6 362

Under första halvåret 1966 var antalet av regeringsrätten avgjorda och

avförda mål sammanlagt 2 170. Under tredje kvartalet 1966 var motsvarande

antal 795. De balanserade målen uppgick den 30 juni 1966 till 6 497

och den 30 september samma år till 6 774. Av de balanserade målen sistnämnda

dag var omkring 4 400 färdiga till föredragning. De ojämförligt

flesta av de balanserade målen (5 245) var sådana som ankommer på

finansdepartementets föredragning (huvudsakligen skattemål). Av de övriga

var 138 hälsovårdsmål, omkring 220 kommunalbesvärsmål och 357

byggnadsmål.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj. ts proposition nr 13 år 1967

Svenska stadsförbundet har i skrivelse till Kungl. Maj :t den 4 februari

1966 påtalat det ökade dröjsmålet med kommunalbesvärsmålens avgörande.

I dessa mål var den genomsnittliga väntetiden mellan länsstyrelsens beslut

och regeringsrättens utslag år 1952 5 1/2 månader och år 1964 11 1/2 månader.

Även i fråga om hälsovårdsmålen och byggnadsmålen har tiden från besvärens

inkommande till deras prövning i regeringsrätten visat tecken på

att öka. Tiden är beträffande hälsovårdsmålen omkring 15 månader och

beträffande byggnadsmålen i genomsnitt 16 månader.

Balansen av skattemål har sedan ett decennium i stort sett uppgått till

mellan 5 000 och 6 000 mål. I dessa mål har det under senare tid dröjt från

tre och ett halvt till fyra år mellan kammarrättens utslag och regeringsrättens

avgörande.

Regeringsrättens organisation och arbetsuppgifter m. m. har behandlats

av förvaltningsdomstolskommittén i dess den 30 december 1966 avlämnade

betänkande »Förvaltningsrättskipning» (SOU 1966:70). Kommittén föreslår

att i det stora flertalet mål rätten att få talan prövad av regeringsrätten

skall göras beroende av särskilda villkor. Det föreslås sålunda att

det liksom i högsta domstolen i allmänhet skall krävas prövningstillstånd

för att anförda besvär skall närmare prövas av regeringsrätten. Vidare anser

kommittén att — bortsett från frågor om prövningstillstånd — fem regeringsråd

skall delta i målens avgörande i stället för som nu vanligen endast

fyra. Enligt kommitténs förslag skall regeringsrätten utökas med två

ledamöter.

Kommittén har också gått in på frågan om avarbetningen av regeringsrättens

nuvarande balans av oavgjorda mål. Enligt kommitténs beräkningar

torde den behövliga minskningen av balansen kunna åstadkommas på cirka

tre år om den av kommittén förordade nya organisationen införs. Kommittén

framhåller i detta sammanhang, att man kan förbättra utgångsläget

för den nya ordningen genom att tillsätta de föreslagna två nya regeringsråden

innan kommitténs förslag är slutbehandlat. Kommittén diskuterar

också alternativet att omedelbart tillsätta fyra nya regeringsråd, varigenom

regeringsrätten skulle kunna arbeta på fyra avdelningar. För sistnämnda

lösning talar att en snabbare avarbetning av balansen härigenom

möjliggörs. Mot en sådan lösning anses dock tala att det med så många som

fyra avdelningar blir ökade svårigheter att upprätthålla enhetlighet och konsekvens

i rättstillämpningen. Anses det påkallat att omedelbart tillföra regeringsrätten

nya ledamöter, menar kommittén att det är övervägande

skäl för en sådan lösning, som inte behöver medföra en ökning av antalet

avdelningar.

Det är enligt min mening uppenbart att regeringsrätten f. n. har alltför

stor arbetsbörda och att åtgärder måste vidtas för att förbättra dess arbetsläge.

Frågan om domstolens framtida ställning och uppgifter kan dock över
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1967

vägas mera ingående först sedan förvaltningsdomstolskommitténs betänkande

har remissbehandlats. Att genomföra en större reform av förvaltningsdomstolsorganisationen

kräver f. ö. med nödvändighet ganska lång tid. Frågan

om en sådan reform bör därför inte föranleda uppskov med sådana förbättringar

av arbetsförhållandena inom regeringsrätten som är angelägna

och som kan genomföras utan att förutsättningarna för framtida reformer

nämnvärt rubbas.

Den stora balans av oavgjorda mål, som regeringsrätten har sedan många

år, medför allvarliga olägenheter. För det allmänna är det ofta av stor vikt

att kommunalbesvärsmål, hälsovårdsmål, byggnadsmål och andra liknande

mål av vikt för samhällsutvecklingen avgörs snabbt. För den enskilde är det

särskilt betänkligt att skattemålen inte kan avgöras snabbare. Det synes inte

försvarligt att längre uppskjuta åtgärder som effektivt kan nedbringa regeringsrättens

målbalans. Jag föreslår därför att regeringsrätten nu tillfälligt

förstärks.

En ökning av antalet regeringsråd torde böra avse två eller fyra.

Det sistnämnda alternativet ger regeringsrätten förutsättningar att t. v.

arbeta på fyra avdelningar och öppnar därigenom möjligheter för en jämförelsevis

snabb minskning av målbalansen. Om en ny avdelning med fyra

ledamöter inrättas, medför nämligen detta att omkring 105 föredragningsdagar

per år tillkommer och att ytterligare 1 000—1 200 mål kan avverkas

årligen. Härigenom skulle arbetsbalansen kunna nedbringas till rimlig nivå

inom loppet av omkring fyra år och väntetiderna samtidigt kunna förkortas

undan för undan. Visserligen kan det sägas att inrättandet av ytterligare

en regeringsrättsavdelning är förbundet med en viss ökad risk för bristande

enhetlighet i rättstillämpningen, men farhågorna i den vägen bör inte

överskattas. De bör i allt fall inte tillmätas avgörande betydelse, eftersom

det är fråga endast om en provisorisk anordning. Fördelarna med en snabb

avverkning av målbalansen är så betydande att de klart överväger. Antalet

regeringsråd bör därför enligt min mening ökas med fyra.

Jag vill understryka att den av mig förordade tillfälliga förstärkningen

av regeringsrätten inte rubbar förutsättningarna för en framtida reform av

förvaltningsrättskipningen och inte heller föregriper kommande ställningstagande

till förvaltningsdomstolskommitténs förslag.

I enlighet med det anförda föreslår jag att regeringsrätten fr. o. m. den 1

september 1967 tillfälligt förstärks med fyra ledamöter. Sammanlagda antalet

ledamöter blir i så fall 21, varav två beräknas tjänstgöra i lagrådet.

Utökningen bör beslutas för tiden t. o. m. den 30 juni 1971. Efter utgången

av denna tid bör antalet regeringsråd åter nedbringas i den mån det kan

ske till följd av inträffade ledigheter. Bestämmelser av nu angiven innebörd

bör tas in i en särskild lag. I övrigt bör denna utformas i huvudsaklig

överensstämmelse med 1956 års lag.

Frågan om anslag för de ökade kostnader, som följer av förslaget, kommer

att anmälas i statsverkspropositionen till riksdagen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1967 7

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats

förslag till lag om tillfällig ökning av regeringsrådens antal, vilket torde få

fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga1.

Föredraganden hemställer att lagrådets utlåtande över lagförslaget inhämtas

för det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet genom utdrag av

protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

1 Bilagan har uteslutits här. Den är likalydande med det lagförslag som är fogat vid propositionen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1967

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 10 januari 1967.

Närvarande:

f. d. justitierådet Lind,

justitierådet Söderlund,

regeringsrådet Åbjörnsson,

justitierådet Brunnberg.

Enligt lagrådet denna dag tillhandakommet utdrag av protokoll över justitieärenden,

hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 3 januari

1967, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det

i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas över upprättat förslag

till lag om tillfällig ökning av regeringsrådens antal.

Förslaget, som finns bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

assessorn i Stockholms rådhusrätt Stina Lagergren.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Ingrid Hellström

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 13 år 1967

9

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

13 januari 1967.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist,

Aspling, Palme, Sven-Erig Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer,

Myrdal, Odhnoff.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets den 10 januari

1967 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 3 januari 1967 remitterade

förslaget till lag om tillfällig ökning av regeringsrådens antal.

Föredraganden upplyser, att lagrådet lämnat lagförslaget utan erinran,

och hemställer, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att

antaga förslaget.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLMI96/ 660805

Doktrin (1)

  1. Justitiedepartementets huvudtitel för budgetåret 1967/68., SvJT 1967 s. 144, på s. 147 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1967:71 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 29 maj 1964 a1 i texten
  2. 1LU 1967:4 Utlåtande i anledning av Kungl. .Maj:Is proposition med förslag till lag om tillfällig ökning av regeringsrådens antal. s. 1 i texten

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. SvJT 1967 s. 144 Justitiedepartementets huvudtitel för budgetåret 1967/68. s. 147 i texten