Med förslag till lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen m. m
1967-10-06 · 62 sidor, varav 62 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 62 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1967:145, Med förslag till lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 145 år 1967
1
Nr 145
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändring i lagen den 26 november 1920 (nr
796) om val till riksdagen m. m.; given Stockholms
slott den 6 oktober 1967.
Kungl. Maj :t vill, under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll
över justitieärenden, härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade
förslag till
1) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val
till riksdagen,
2) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
Herman Kling
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ändringar i vallagstiftningen i syfte att bereda
utlandssvenskar möjlighet att delta i andrakammarval och folkomröstningar
i Sverige.
Enligt förslaget skall svensk medborgare, som flyttat utomlands och upphört
att vara mantalsskriven i Sverige, efter ansökan upptas i röstlängd och
därmed få möjlighet att delta i val, om han uppfyller de villkor som riksdagsordningen
föreskriver för rösträtt och har varit kyrkobokförd i Sverige
någon gång under de fem kalenderåren närmast före det år då röstlängden
upprättas. Sitt svenska medborgarskap skall sökanden styrka genom
intyg om innehav av giltigt svenskt pass.
Utlandssvenskarna skall enligt förslaget tas upp i särskilda röstlängder
som upprättas av centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden. Det skall
finnas en särskild röstlängd för varje valkrets, och utlandssvensken skall
1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 145
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967
i det enskilda fallet tas upp i röstlängden för den valkrets där han senast har
varit kyrkobokförd.
Särskild röstlängd skall upprättas varje år före den 30 juni. Ansökan
att bli upptagen i särskild röstlängd skall vara centrala folkbokförings- och
uppbördsnämnden till handa senast den 30 april samma år som röstlängden
upprättas. I fråga om granskning av särskild röstlängd och anmärkningar
mot röstlängden skall gälla bestämmelser likartade dem som finns
för de vanliga röstlängderna för personer som är mantalsskrivna i Sverige.
Vissa av de funktioner som valnämnden bär beträffande de vanliga röstlängderna
skall dock i stället fyllas av länsstyrelsen.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1968. Utlandssvenskar
skall alltså kunna delta redan i 1968 års andrakammarval.
Kungl. Maj.ts proposition nr 745 år 1967
3
Förslag
till
Lag
angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val
till riksdagen
Härigenom förordnas i fråga om lagen den 26 november 1920 om val till
riksdagen!, dels att 1, 12—14, 28, 30, 37—40, 51, 52, 55, 55 a, 56, 57, 61—63,
65, 70, 72, 73, 75, 77, 95 och 96 §§ samt rubriken närmast före 37 § skall erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att 53 och 53 a §§ skall erhålla
beteckningarna 52 a respektive 53 §, dels att omedelbart efter den
nya 53 § skall införas en ny rubrik och tio nya paragrafer, 53 a—53 j §§,
av den lydelse som nedan anges.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
1 §•
För valen---------valkretsar nämligen:
1. Stockholms stad ---------Hallands län.
7. Kalmar läns norra och södra 7. Kalmar läns norra och södra
landstingsområden samt Gotlands landstingskommuner samt Gotlands
län. län.
8. Blekinge län--------Norrbottens län.
12 §.
1. Utgör landstingsområde egen
valkrets, förrättas val till första kammaren,
som grundar sig å stadgandena
i § 7 mom. 2 riksdagsordningen,
av landstinget vid lagtima möte;
skall val äga rum på grund av föreskrifterna
i § 7 mom. 3 eller 4 riksdagsordningen,
sammanträder landstinget
till urtima möte.
2. Omfattar valkrets ett lands
tingsområde
jämte en eller flera
städer, som ej deltaga i landsting,
bestämmer Konungens befallningshavande
tid och ställe för valet. Val,
som grundar sig å stadgandena i
7 § 2 mom. riksdagsordningen,
1. Utgör landstingskommun egen
valkrets, förrättas val till första
kammaren, som grundar sig å stadgandena
i § 7 mom. 2 riksdagsordningen,
av landstinget vid lagtima
möte; skall val äga rum på grund av
föreskrifterna i § 7 mom. 3 eller 4
riksdagsordningen, sammanträder
landstinget till urtima möte.
2. Omfattar valkrets en landstingskommun
jämte en eller flera städer,
som ej deltaga i landsting, bestämmer
Konungens befallningshavande
tid och ställe för valet. Val,
som grundar sig å stadgandena i
7 § 2 mom. riksdagsordningen, skall
1 Senaste lydelse se beträffande 1, 39, 40, 55 a och 57 §§ 1963:127, 12 och 13 §§ 1965:53, 14 §
1937:181, 28 § 1933:53, 30 § 1944:84, 37 § 1946:498, 38 § 1965:603, 51—53 och 53 a §§ 1966:153,
55, 56, 65, 70, 72, 73, 75 och 77 §§ 1962:71, 61 § 1944:84, 62, 63 och 96 §§ 1965:608 samt 95 §
1964:128.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr lh5 år 1967
(Nuvarande lydelse)
skall utsättas att äga rum i samband
med landstingets lagtima möte,
dock tidigast å andra dagen för mötet.
I fall,
3. Tillhöra landstingsområden
inom samma valkrets olika län, bestämmer
Konungen tid och ställe för
valet. Konungens befallningshavande
i vart och ett av länen inom valkretsen
utfärdar kungörelse om valet
och vidtager, där inom länet finnes
stad som ej deltager i landsting,
de åtgärder som i övrigt äro
föreskrivna i 2 mom. andra stycket.
Inträffar för landstingsområde
fall, varom i 6 § 7 mom. riksdagsordningen
förmäles, sammanträder
landstinget, där så erfordras, i god
tid före valet till urtima möte för
utseende av valmän såsom i nämnda
mom. sägs.
4. Utgör stad-------- —•
5. För deltagande----—
(Föreslagen lydelse)
utsättas att äga rum i samband med
landstingets lagtima möte, dock tidigast
å andra dagen för mötet.
till valman.
3. Tillhöra landstingskommuner
inom samma valkrets olika län, bestämmer
Konungen tid och ställe för
valet. Konungens befallningshavande
i vart och ett av länen inom valkretsen
utfärdar kungörelse om valet
och vidtager, där inom länet finnes
stad som ej deltager i landsting,
de åtgärder som i övrigt äro föreskrivna
i 2 mom. andra stycket.
Inträffar för landstingskommun
fall, varom i 6 § 7 mom. riksdagsordningen
förmäles, sammanträder
landstinget, där så erfordras, i god
tid före valet till urtima möte för
utseende av valmän såsom i nämnda
mom. sägs.
vid stadsfullmäktigsammanträde.
— — landstings möte.
13
Skall val,------ — ----
År stadsfullmäktig, vilken utsetts
till valman för stad som ej deltager
i landsting men tillhör samma valkrets
som landstingsområde, förhindrad
att inställa sig till valet,
skall han ofördröjligen underrätta
Konungens befallningshavande i länet,
som till deltagande i valet inkallar
vederbörande suppleant.
14
Omfattar valkrets ej flera landstingsområden
än ett, är landstingets
ordförande valförrättare. Ingå
flera landstingsområden i valkretsen,
är valförrättare den till levnadsåren
äldste av de ordförande i landsting,
som deltaga i valet. I stad, som
utgör egen valkrets, förrättas valet
av stadsfullmäktiges ordförande.
Valmännen utse---• ■—----
§•
--är stadgat.
År stadsfullmäktig, vilken utsetts
till valman för stad som ej deltager
i landsting men tillhör samma valkrets
som landstingskommun, förhindrad
att inställa sig till valet,
skall han ofördröjligen underrätta
Konungens befallningshavande i länet,
som till deltagande i valet inkallar
vederbörande suppleant.
§•
Omfattar valkrets ej flera landstingskommuner
än en, är landstingets
ordförande valförrättare. Ingå
flera landstingskommuner i valkretsen,
är valförrättare den till levnadsåren
äldste av de ordförande i landsting,
som deltaga i valet. I stad, som
utgör egen valkrets, förrättas valet
av stadsfullmäktiges ordförande.
— biträda valförrättaren.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967
(Nuvarande lydelse)
28
Finnes vid---------
Omfattar valkretsen landstingsområden,
tillhörande olika län, skall
Konungens befallningshavande, som
förrättar röstsammanräkningen, hos
Konungen anmäla behovet av nytt
val för platsens besättande.
(Föreslagen lydelse)
- platsens besättande.
Omfattar valkretsen landstingskommuner,
tillhörande olika län,
skall Konungens befallningshavande,
som förrättar röstsammanräkningen,
hos Konungen anmäla behovet
av nytt val för platsens besättande.
30 8.
För valen---
Stockholms stad;
Göteborgs stad;
Göteborgs och Bohus läns landstingsområde;
Malmö,
Hälsingborgs,-----
valkretsar, nämligen:
Stockholms stad;
Stockholms läns landstingskommun;
Göteborgs
stad;
Göteborgs och Bohus läns landstingskommun;
----övriga
län.
Om röstlängd
37
För varje valdistrikt skall röstlängd
upprättas av lokal skattemyndighet.
38
Röstlängd upprättas före den 30
juni varje år och skall efter mantalslängden
för samma år upptaga alla
invånare inom valdistriktet, vilka
uppnått eller under kalenderåret
uppnå en ålder av tjugo år. Envar
sådan person, om vilken upplysning
ej vinnes, att han den 10 juni brister
i något av vad lag stadgar såsom
villkor för rösträtt, antecknas
i längden såsom röstberättigad;
dock att i fråga om den, som först
under kalenderåret uppnått eller
uppnår en ålder av tjugo år, anmärkes,
att rösträtt ej tillkommer
honom förr än efter utgången av
löpande kalenderår.
Närmare föreskrifter-----
Om allmän röstlängd
§•
För personer som äro mantalsskrivna
i riket upprättas årligen
för varje valdistrikt allmän röstlängd.
Allmän röstlängd upprättas av lokal
skattemyndighet.
§•
Allmän röstlängd upprättas före
den 30 juni och skall efter mantalslängden
för året upptaga alla invånare
inom valdistriktet, vilka uppnått
eller under kalenderåret uppnå
en ålder av tjugo år. Envar sådan
person, om vilken upplysning
ej vinnes, att han den 10 juni brister
i något av vad lag stadgar såsom
villkor för rösträtt, antecknas
i längden såsom röstberättigad;
dock att i fråga om den, som först
under kalenderåret uppnått eller
uppnår en ålder av tjugo år, anmärkes,
att rösträtt ej tillkommer honom
förr än efter utgången av löpande
kalenderår.
— av Konungen.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr H5 år 1967
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
39 §.
Senast den 30 juni skall röst- Senast den 30 juni skall allmän
längd vara avsänd eller avlämnad röstlängd vara avsänd eller avlämtill
ordföranden i valnämnden. nåd till ordföranden i valnämnden.
Envar, som-------- avskrift därav.
40
Från och-----------
Där å----------
Det åligger Konungens befallningshavande
att senast den 30 juni
kungöra, på sätt i 41 § sägs, tid och
ställe för framläggandet av röstlängd.
Å valnämndens ordförande
ankommer att ofördröj ligen till envar
i röstlängden upptagen person,
som däri icke antecknats såsom
röstberättigad, härom med allmänna
posten sända underrättelse med
angivande av den eller de omständigheter,
på grund varav han från
rösträtt uteslutits. Till dem, vilka
sakna stadigt hemvist, vare dock ej
nödigt att sända underrättelse.
I kungörelse samt underrättelse,
varom i denna paragraf förmäles,
skall jämväl angivas tiden, inom vilken
anmärkning mot röstlängd för
att upptagas till prövning bör, jämlikt
42 § här nedan, vara till valnämndens
ordförande inlämnad,
samt tid och ställe för prövning enligt
45 § av sålunda gjorda anmärkningar.
§•
--för granskning.
valdistriktets område.
Det åligger Konungens befallningshavande
att senast den 30 juni
kungöra, på sätt i 41 § sägs, tid och
ställe för framläggandet av allmän
röstlängd. Å valnämndens ordförande
ankommer att ofördröj ligen
till envar i röstlängden upptagen
person, som däri icke antecknats
såsom röstberättigad, härom med
allmänna posten sända underrättelse
med angivande av den eller de
omständigheter, på grund varav han
från rösträtt uteslutits. Till dem,
vilka sakna stadigt hemvist, vare
dock ej nödigt att sända underrättelse.
I kungörelse samt underrättelse,
varom i denna paragraf förmäles,
skall jämväl angivas tiden, inom
vilken anmärkning mot allmän
röstlängd för att upptagas till prövning
bör, jämlikt 42 § här nedan,
vara till valnämndens ordförande
inlämnad, samt tid och ställe för
prövning enligt 45 § av sålunda
gjorda anmärkningar.
51
Ej må vid klagan över beslut i
fråga om anmärkning mot röstlängd
andra bevis gälla än de, som
hos valnämnden varit i laga ordning
företedda.
52
Har emot röstlängd, som blivit i
föreskriven ordning framlagd, anmärkning
ej förekommit eller har i
anledning av framställd anmärkning
beslut givits och rättelse, där sådan
ifrågakoinmer, i längden gjorts, län
-
§■
Ej må vid klagan över beslut i
fråga om anmärkning mot allmän
röstlängd andra bevis gälla än de,
som hos valnämnden varit i laga
ordning företedda.
Har emot allmän röstlängd, som
blivit i föreskriven ordning framlagd,
anmärkning ej förekommit
eller har i anledning av framställd
anmärkning beslut givits och rättelse,
där sådan ifrågakoinmer, i
7
Kungl. Maj:ts proposition nr H5 år 1967
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
de röstlängden, om annat ej följer
av 53 § eller 53 a §, till ovillkorlig
efterrättelse vid riksdagsmannaval,
som därefter hålles, intill dess ny
röstlängd på föreskrivet sätt kommit
till stånd.
längden gjorts, lände röstlängden,
om annat ej följer av 52 a § eller
53 §, till ovillkorlig efterrättelse vid
riksdagsmannaval, som därefter hålles,
intill dess ny röstlängd på föreskrivet
sätt kommit till stånd.
Om särskild röstlängd
53 a §.
För personer som ej äro mantalsskrivna
i riket upprättas årligen
för varje valkrets särskild röstlängd.
Särskild röstlängd upprättas av
central myndighet som Konungen
bestämmer. Anmärkningar mot sådan
röstlängd prövas för varje valkrets
av Konungens befallningshavande.
I särskild röstlängd upptages,
efter ansökan, den som
1) den 30 april det år då röstlängden
upprättas uppfyller de villkor
som enligt lag gälla för rösträtt
och
2) ej är mantalsskriven i riket
men varit kyrkobokförd här någon
gång under de fem kalenderår som
närmast föregått det år då röstlängden
upprättas.
Den som fyller tjugo år det år då
röstlängden upprättas upptages i
denna, om hinder ej föreligger i
övrigt. Därvid anmärkes dock att
han blir röstberättigad först nästa
kalenderår.
Framgår i anmärkningsärende att
någon upphört att vara röstberättigad
på grund av omständighet som
inträffat efter den 30 april, skall
han ej vara upptagen i särskild röstlängd.
Ansökan att bliva upptagen i särskild
röstlängd göres skriftligen senast
den 30 april hos den myndighet
som upprättar röstlängden.
53 b §.
53 c §.
8
Iiungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
Vid ansökan skall fogas intyg som
visar att sökanden har giltigt svenskt
pass och enligt passet är svensk
medborgare. Intyget skall vara utfärdat
av svensk beskickning eller
annan svensk utlandsmyndighet som
Konungen bestämt eller av svensk
polismyndighet samma år som röstlängden
upprättas.
Inkommer ansökan för sent, upptages
den ej till prövning. Detsamma
gäller, om ansökningen ej är åtföljd
av föreskrivet intyg om innehav
av svenskt pass.
53 d §.
Beslut över ansökan att bliva upptagen
i särskild röstlängd meddelas
så snart det kan ske.
Den som skall upptagas i särskild
röstlängd antecknas i röstlängden
för den valkrets inom vilken han
senast varit kyrkobokförd.
Särskild röstlängd skall vara upprättad
före den 30 juni. Så snart
röstlängden är färdig, sändes den till
Konungens befallningshavande. Hos
denne skall röstlängden vara framlagd
för granskning från och med
den 6 till och med den 12 juli.
53 e §.
Den som vill att ändring skall göras
i särskild röstlängd äger skriftligen
framställa anmärkning mot
röstlängden hos Konungens befallningshavande
senast den 18 juli.
Inkommer anmärkning för sent,
upptages den ej till prövning.
53 f §.
Anmärkning mot särskild röstlängd
prövas vid offentligt sammanträde
den 5 augusti eller, om denna
dag är en lördag eller söndag, närmast
följande måndag. Sammanträdet
äger rum klockan sju eftermiddagen.
Vid sammanträdet eller senast dagen
efter sammanträdets slut avkun
-
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
nar Konungens befallningshavande
beslut över varje särskild anmärkning.
Beslutet antecknas på anmärkningsskriften
med kort angivande av
skälen.
Röstlängden rättas och underskrives
av Konungens befallningshavande.
Har anmärkning ej framställts
mot röstlängden inom föreskriven
tid, skall röstlängden förses med intyg
härom.
53 g §.
Mot beslut av Konungens befallningshavande
över anmärkning mot
särskild röstlängd får talan föras endast
i samband med besvär över valförrättning
vid vilken beslutet länt
till efterrättelse. I sådant mål får ej
åberopas bevis som ej företetts hos
Konungens befallningshavande.
Har i mål som avses i första stycket
röstlängden förklarats felaktig i
någon del, rättar Konungens befallningshavande
röstlängden i enlighet
med förklaringen.
53 h §.
Särskild röstlängd länder till efterrättelse
så snart den underskrivits
av Konungens befallningshavande
och gäller, om annat ej följer av
53 g § andra stycket, till dess ny
röstlängd kommit till stånd.
När val äger rum, skall särskild
röstlängd vara tillgänglig i vallokalen
för det valdistrikt som Konungens
befallningshavande bestämmer.
Dennes beslut i frågan meddelas vid
sammanträde som avses i 53 f §
första stycket och antecknas på den
särskilda röstlängden.
53 i §.
Granskning av röstlängd enligt
53 d § tredje stycket kungöres av
Konungens befallningshavande senast
den 30 juni. Sådan kungörelse
skall innehålla upplysning, förutom
om var och när röstlängden kommer
att vara framlagd för gransk
-
10
Kungl. Maj.ts proposition nr H5 år 1967
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
ning, om tiden och sättet för framställande
av anmärkning mot längden
och om tiden och platsen för
prövning av anmärkningar mot denna.
Kungörelsen skall anslås på
kommunernas anslagstavlor i valkretsen
och införas i en eller flera
ortstidningar inom valkretsen.
Upptages sökande ej i särskild
röstlängd, skall han genast underrättas
om beslutet och om skälen
för detta. Därvid skall han även få
upplysning om vad han skall iakttaga
om han vill framställa anmärkning
mot röstlängden och om tiden
och platsen för prövning av anmärkningar
mot röstlängden.
Har anmärkning framställts i rätt
tid mot att någon upptagits i särskild
röstlängd, skall denne genast
underrättas om innehållet i anmärkningen
och om tiden och platsen för
prövning av anmärkningar mot
röstlängden.
53 j §.
Ansökan att bliva upptagen i särskild
röstlängd, intyg om innehav
av svenskt pass samt underrättelse
enligt 53 i § andra eller tredje
stycket böra avfattas enligt formulär
som fastställas av Konungen eller
myndighet som Konungen bestämmer.
Blanketter till ansökan och intyg
skola finnas tillgängliga hos den
myndighet som upprättar särskild
röstlängd samt hos svensk beskickning
och annan svensk utlandsmyndighet
som Konungen bestämmer.
Ytterligare föreskrifter för tilllämpningen
av bestämmelserna om
särskild röstlängd meddelas av
Konungen.
55 §.
1. Val i--------Konungen bestämmes.
Om valdag, som bestämmes av Om valdag, som bestämmes av
Konungen, skall generalpoststyrelsen Konungen, skall postverket underunderrättas.
rättas.
2. Annat val till andra kammaren 2. Annat val till andra kammaren
Kungl. Maj.ts proposition nr H5 år 1967
11
(Nuvarande lydelse)
än i 1 mom. sägs förrättas å söneller
helgdag, som Konungens befallningshavande
sist fyrtionde dagen
förut låter kungöra i ortstidningar;
och skall generalpoststyrelsen underrättas
om valdagen.
(Föreslagen lydelse)
än i 1 mom. sägs förrättas å söneller
helgdag, som Konungens befallningshavande
sist fyrtionde dagen
förut låter kungöra i ortstidningar;
och skall postverket underrättas om
valdagen.
55 a §.
Då val i hela riket till andra kammaren
skall förrättas, skall, i den
mån icke Konungen annorledes förordnar,
för envar i röstlängden som
röstberättigad vid valet upptagen
person genom valnämndens försorg
upprättas röstkort, utvisande den
röstberättigades namn, yrke eller titel,
det valdistrikt den röstberättigade
tillhör, dagen för valet samt
den Konungens befallningshavande,
som skall verkställa röstsammanräkning
för den valkrets den röstberättigade
tillhör.
Röstkorten skola-------
Då annat--------
Framställning om erhållande av
röstkort skall göras skriftligen eller
muntligen till valnämnden. Vid
framställningen skall uppgivas den
röstberättigades fullständiga namn
och födelsetid samt hemvist i den
ort, där han är uppförd i röstlängd.
Där så begäres skall röstkortet med
posten tillställas den röstberättigade.
Möter för upprättande av röstkort
hinder, som icke omedelbart kan
delgivas sökanden, skall meddelande
med angivande av hindrets art
ofördröj ligen översändas till honom.
Röstkort må ej utlämnas före det
röstlängden blivit, på sätt i 45 § sista
stycket sägs, underskriven eller för
-
Då val i hela riket till andra kammaren
skall förrättas, skall, i den
mån icke Konungen annorledes förordnar,
för envar som enligt röstlängd
är röstberättigad vid valet
upprättas röstkort, utvisande den
röstberättigades namn, yrke eller titel,
det valdistrikt där den röstberättigade
äger anmäla sig till röstning,
dagen för valet samt den Konungens
befallningshavande, som skall
verkställa röstsammanräkning för
den valkrets den röstberättigade tillhör.
Röstkort upprättas för den som
är upptagen i allmän röstlängd av
valnämnden och för den söm är upptagen
i särskild röstlängd av Konungens
befallningshavande.
- de röstberättigade,
erhålla röstkort.
Framställning om erhållande av
röstkort skall göras skriftligen eller
muntligen hos den myndighet som
enligt första stycket har att upprätta
kortet. Vid framställningen
skall uppgivas den röstberättigades
fullständiga namn och födelsetid
samt hemvist i den ort, där han är
uppförd i allmän röstlängd, eller, om
han är upptagen i särskild röstlängd,
den ort i riket där han senast var
kyrkobokförd. Där så begäres skall
röstkortet med posten tillställas den
röstberättigade. Möter för upprättande
av röstkort hinder, som icke omedelbart
kan delgivas sökanden, skall
meddelande med angivande av hindrets
art ofördröj ligen översändas till
honom.
Röstkort må ej utlämnas före det
röstlängden blivit, på sätt i 45 § sista
stycket eller 53 f § sista stycket sägs,
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 1^5 år 1967
(Nuvarande lydelse)
sedd med intyg, att anmärkning mot
densamma ej inom behörig tid framställts,
ej heller senare än dagen
före valdagen. Röstkort som utfärdats
för visst val må användas vid
val, som hålles därefter, såframt
röstlängden alltjämt länder till efterrättelse.
Närmare föreskrifter — — ----
(Föreslagen lydelse)
underskriven av valnämnden eller
Konungens befallningshavande, ej
heller senare än dagen före valdagen.
Röstkort som utfärdats för visst
val må användas vid val, som hålles
därefter, såframt röstlängden alltjämt
länder till efterrättelse.
— av Konungen.
1. Då val
2. Anmälan skall göras skriftligen
genom partiets i registerutdraget
angivna ombud eller genom någon
av honom därtill förordnad
person samt hava inkommit sist å
trettiosjunde dagen före valdagen.
Vid anmälan skola fogas intyg, utvisande
att envar av de anmälda
kandidaterna är i röstlängd för valdistrikt
inom valkretsen uppförd
såsom röstberättigad och senast valdagen
uppnått tjugutre års ålder,
ävensom intyg av varje kandidat, att
han lämnat partiet tillstånd att anmäla
honom.
Giver anmälan---- -----
Senast å----—---—---
3. Två eller — — —------
Anmälan av
4. Sedan den
Över godkända
Över Konungens
5. Därefter utfärdar
I kungörelsen---
d) den i 4 mom. omförmälda
lista;
e) erinran om rätt för väljare att
i vissa fall utöva rösträtt inom riket
å postanstalt samt utom riket å
svensk beskickning eller svenskt
konsulat; samt
f) då val i hela riket till andra
kammaren skola förrättas, erinran
om rätt för väljare att i vissa fall
utöva rösträtt å svenskt fartyg utom
riket.
valbara personer.
2. Anmälan skall göras skriftligen
genom partiets i registerutdraget angivna
ombud eller genom någon av
honom därtill förordnad person
samt hava inkommit sist å trettiosjunde
dagen före valdagen. Vid anmälan
skola fogas intyg, utvisande
att envar av de anmälda kandidaterna
enligt röstlängd är röstberättigad
i valkretsen och senast valdagen
uppnått tjugotre års ålder, ävensom
intyg av varje kandidat, alt han lämnat
partiet tillstånd att anmäla honom.
—- anmälan skett.
-— intyg ingivas.
— — för valet,
tredje stycket,
anses obefintligt.
av Konungen,
över valet.
i ortstidningar,
varje valdistrikt;
d) uppgift om det valdistrikt där
den som är upptagen i särskild
röstlängd för valkretsen äger anmäla
sig till röstning;
e) den i 4 mom. omförmälda
lista;
f) erinran om rätt för väl i are att
i vissa fall utöva rösträtt inom riket
å postanstalt samt utom riket hos
svensk utlandsmyndighet; samt
56 §.
13
Kungl. Maj. ts proposition nr U5 år 1967
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
g) då val i hela riket till andra
kammaren skola förrättas, erinran
om rätt för väljare att i vissa fall
utöva rösträtt å svenskt fartyg utom
riket.
57 §.
1. Val förrättas---—-----91 §
sags.
Om rätt för väljare att i vissa fall
avlämna valsedel inom riket å postanstalt
samt utom riket å svensk beskickning,
svenskt konsulat eller
svenskt fartyg stadgas i 70—75 §§.
2. Valet äger---------inom vallokalen.
Det åligger---—----avbryta förrättningen.
I vallokal---------omförmälda lista.
Om rätt för väljare att i vissa fall
avlämna valsedel inom riket å postanstalt
samt utom riket hos svensk
utlandsmyndighet eller d svenskt
fartyg stadgas i 70—75 §§.
61 §.
Envar som-------• —-till ordföranden.
Väljaren skall, då han överlämnar
valkuvertet, för valförrättaren uppgiva
sitt fullständiga namn och sitt
hemvist inom valdistriktet. Sedan
ordföranden förvissat sig om att väljaren
är i röstlängden upptagen såsom
röstberättigad och tillsett, att
kuvertet är tillslutet och utan annat
märke än i 96 § föreskriven ändamålsbeteckning,
nedlägger ordföranden
kuvertet i valurnan, i sammanhang
varmed i röstlängden vid väljarens
namn göres anteckning, att
rösträtten utövats. Valkuvert, som
ej är tillslutet eller som är märkt
med annat kännetecken än föreskriven
ändamålsbeteckning, skall ej
mottagas.
Väljare, som
Väljaren skall, då han överlämnar
valkuvertet, för valförrättaren
uppgiva sitt fullständiga namn och
sitt hemvist inom valdistriktet eller,
om han är upptagen i särskild röstlängd,
den ort i riket där han senast
var kyrkobokförd. Sedan ordföranden
förvissat sig om att väljaren
är i röstlängden upptagen såsom
röstberättigad och tillsett, att kuvertet
är tillslutet och utan annat märke
än i 96 § föreskriven ändamålsbeteckning,
nedlägger ordföranden kuvertet
i valurnan, i sammanhang
varmed i röstlängden vid väljarens
namn göres anteckning, att rösträtten
utövats. Valkuvert, som ej är
tillslutet eller som är märkt med
annat kännetecken än föreskriven
ändamålsbeteckning, skall ej mottagas.
därtill utser.
62 §.
Äkta make —- — ------före valet.
För valsedelsförsändelse---- -
Väljaren skall själv frivilligt inlägga
sin valsedel i innerkuvertet och
tillsluta detta samt i närvaro av ett
vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet,
vilket omedelbart därpå
tillslutes av väljaren. Därefter skall
-----kuvert brukas.
Väljaren skall själv frivilligt inlägga
sin valsedel i innerkuvertet
och tillsluta detta samt i närvaro av
ett vittne inlägga innerkuvertet i
ytterkuvertet, vilket omedelbart därpå
tillslutes av väljaren. Därefter
14
Kungl. Maj:ts proposition nr li5 år 1967
(Nuvarande lydelse)
väljaren på ytterkuvertet teckna förklaring
på heder och samvete att vid
valsedelsförsändelsens anordnande
tillgått på detta sätt. Vid namnunderskriften
tecknas uppgift på det
valdistrikt väljaren vid tiden för valet
tillhör och hans hemvist inom
valdistriktet.
Vittnet intygar
(Föreslagen lydelse)
skall väljaren på ytterkuvertet teckna
förklaring på heder och samvete
att vid valsedelsförsändelsens anordnande
tillgått på detta sätt. Vid
namnunderskriften tecknas uppgift
på det valdistrikt, där väljaren äger
anmäla sig till röstning, och hans
hemvist inom valdistriktet eller, om
han är upptagen i särskild röstlängd,
den ort i riket där han senast
var kyrkobokförd.
- aderton år.
63
Väljare, som---------
För valsedelsförsändelse----
Väljaren skall själv frivilligt inlägga
sin valsedel i innerkuvertet
och tillsluta detta samt i närvaro av
den som skall ingiva valsedeln och
ett vittne inlägga innerkuvertet i
ytterkuvertet, vilket omedelbart därpå
tillslutes av väljaren. Därefter
skall väljaren på ytterkuvertet teckna
förklaring på heder och samvete
att han till följd av sjukdom, lyte,
vanförhet eller hög ålder är oförmögen
alt inställa sig vid valförrättningen
för sitt valdistrikt samt att
vid valsedelsförsändelsens anordnande
tillgått på nu angivet sätt.
Vid namnunderskriften tecknas uppgift
på det valdistrikt väljaren vid
tiden för valet tillhör och hans hemvist
inom valdistriktet.
Både den
§•
före valet.
----- kuvert brukas.
Väljaren skall själv frivilligt inlägga
sin valsedel i innerkuvertet
och tillsluta detta samt i närvaro av
den som skall ingiva valsedeln och
ett vittne inlägga innerkuvertet i
ytterkuvertet, vilket omedelbart därpå
tillslutes av väljaren. Därefter
skall väljaren på ytterkuvertet teckna
förklaring på heder och samvete
att han till följd av sjukdom, lyte,
vanförhet eller hög ålder är oförmögen
att inställa sig vid valförrättningen
för sitt valdistrikt samt att
vid valsedelsförsändelsens anordnande
tillgått på nu angivet sätt.
Vid namnunderskriften tecknas uppgift
på det valdistrikt, där väljaren
äger anmäla sig till röstning, och
hans hemvist inom valdistriktet
eller, om han är upptagen i särskild
röstlängd, den ort i riket där han
senast var kyrkobokförd.
■rton år.
65
Ej må någon i annan ordning än
nu är sagd utöva sin rösträtt; dock
skall om rätt att i vissa fall avlämna
valsedel inom riket å postanstalt
samt utom riket å svensk beskickning,
svenskt konsulat eller svenskt
fartyg gälla vad i 70—75 §§ stadgas.
§•
Ej må någon i annan ordning än
nu är sagd utöva sin rösträtt; dock
skall om rätt att i vissa fall avlämna
valsedel inom riket å postanstalt
samt utom riket hos svensk utlandsmyndighet
eller å svenskt fartyg
gälla vad i 70—75 § stadgas.
15
Kungl. Maj:ts proposition nr H5 år 1967
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
1. Är någon
2. Kan med skäl antagas, att röstberättigad
kommer att å valdagen
vistas utom riket eller att röstberättigad,
vilken utövar militärtjänst eller
tillhör besättningen eller annan
personal å fartyg eller personalen
vid statens järnvägar eller vid enskilt
järnvägsföretag eller vid post-,
tull- eller lotsverket, till följd av
tjänstens utövning icke kan utöva
sin rösträtt å valdagen, må sådan
röstberättigad före valdagen avlämna
valsedel, avseende valet i den
valkrets där han är i röstlängd upptagen,
å postanstalt inom riket.
3. Vistas röstberättigad utom riket
och kan med skäl antagas, att
han till följd härav eller till följd
av tjänsteutövning som i 2 mom.
sägs icke kan utöva sin rösträtt å
valdagen inom riket, äger han avlämna
valsedel, avseende valet i den
valkrets där han är i röstlängd upptagen,
å svensk beskickning eller
svenskt konsulat, som Konungen bestämmer.
Tillhör i fall som nu sagts
den röstberättigade besättning eller
annan personal å fartyg, där röstmottagning
enligt vad nedan är stadgat
skall anordnas, eller är han passagerare
å dylikt fartyg, må han ock
avlämna sådan valsedel å fartyget.
70 §.
röstlängden uppförd.
sedel å fartyget.
Förekommer, då-----skall ske.
2. Kan med skäl antagas, att röstberättigad
kommer att å valdagen
vistas utom riket eller att röstberättigad,
vilken utövar militärtjänst eller
fullgör vapenfri tjänst i stället
för värnpliktstjänstgöring eller tillhör
besättning eller annan personal
å fartyg eller personalen vid statens
järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag
eller vid post-, tull- eller lotsverket,
till följd av tjänstens utövning
icke kan utöva sin rösträtt å
valdagen, må sådan röstberättigad
före valdagen avlämna valsedel, avseende
valet i den valkrets där han
är i röstlängd upptagen, å postanstalt
inom riket.
3. Vistas röstberättigad utom riket
och kan med skäl antagas, att
han till följd härav eller till följd
av tjänsteutövning som i 2 mom.
sägs icke kan utöva sin rösträtt å
valdagen inom riket, äger han avlämna
valsedel, avseende valet i den
valkrets där han är i röstlängd upptagen,
hos svensk beskickning eller
annan svensk utlandsmyndighet, som
Konungen bestämmer. Tillhör i fall
som nu sagts den röstberättigade besättning
eller annan personal å fartyg,
där röstmottagning enligt vad
nedan är stadgat skall anordnas, eller
är han passagerare å dylikt fartyg,
må han ock avlämna sådan val
-
72
Röstmottagare är inom riket den
postfunktionär, som enligt av generalpoststyrelsen
meddelade föreskrifter
därtill utses, samt utom riket
beskickningens eller konsulatets
chef eller fartygets befälhavare eller
den någon av dem i sitt ställe sätter.
Röstmottagning skall äga rum
från och med trettionde dagen före
valdagen till och med valdagen,
§•
Röstmottagare är inom riket den
postfunktionär, som enligt av postverket
meddelade föreskrifter därtill
utses, samt utom riket utlandsmyndighetens
chef eller fartygets
befälhavare eller den någon av dem
i sitt ställe sätter.
Röstmottagning skall äga rum
från och med trettionde dagen före
valdagen till och med valdagen,
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
utom riket dock ej längre än till dess utom riket dock ej längre än till dess
avgivna valsedlar, enligt vad i 75 § avgivna valsedlar, enligt vad i 75 §
sägs, skola insändas till överståthål- sägs, skola insändas till Konungens
larämbetet eller översändas till be- befallningshavande i Stockholms län
skickning eller konsulat för vidare- eller översändas till svensk utlandsbefordran
till ämbetet. myndighet för vidarebefordran till
Konungens befallningshavande i
Stockholms län.
Röstmottagning å------ — -— en timme.
De väljare,-----sina valsedlar.
Ej må.— -------- — väljande tillåtas.
Å postanstalt------- — denna lag.
Där röstmottagning skall äga rum Där röstmottagning skall äga rum
å beskickning eller konsulat, skall hos utlandsmyndighet, skall chefen
chefen för beskickningen eller kon- för utlandsmyndigheten utfärda
sulatet utfärda kungörelse angående kungörelse angående dagar och tidagar
och tider samt ställe för röst- der samt ställe för röstmottagningmottagningen.
Kungörelsen skall ge- en. Kungörelsen skall genom annom
anslag samt, där så ske kan, slag samt, där så ske kan, även på
även på annat lämpligt sätt bringas annat lämpligt sätt bringas till käntill
kännedom. nedom.
Där röstmottagning--- — ombordvarandes kännedom.
73
Vid röstningen--—----
Väljaren skall med ledning av
röstkortet ifylla ytterkuvertet. Väljare,
som enligt 71 § avlämnar valsedel
utan att innehava röstkort,
skall på lämplig plats å ytterkuvertet
teckna uppgift om fullständigt
namn, yrke eller titel, födelsetid, födelsenummer,
om detta är för honom
känt, mantalsskrivningsort
samt bostads- och postadress.
i 96 §.
Väljaren skall med ledning av
röstkortet ifylla ytterkuvertet. Väljare,
som enligt 71 § avlämnar valsedel
utan att innehava röstkort,
skall på lämplig plats å ytterkuvertet
teckna uppgift om fullständigt
namn, yrke eller titel, födelsetid, födelsenummer,
om detta är för honom
känt, mantalsskrivningsort
samt bostads- och postadress. År väljaren
upptagen i särskild röstlängd,
skall han i stället för mantalsskrivningsort
uppgiva senaste kyrkobok
-
föringsort här i riket.
Väljaren skall-----sådan röstning.
Finnes ytterkuvertet-----ett valkuvert.
Väljaren skall —----till röstmottagaren.
År valkuvertet -—--- •--för avlämnandet.
I sammanhang — ------ fastställt formulär.
Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.
75 §.
Röstmottagare inom---verkställa röstsammanräkningen.
Röstmottagare utom riket skall Röstmottagare utom riket skall
översända nämnda ytterkuvert till översända nämnda ytterkuvert till
överståthållarämbetet; dock må röst- Konungens befallningshavande i
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967
(Nuvarande lydelse)
mottagare å fartyg i stället översända
kuverten till svensk beskickning
eller svenskt konsulat för vidarebefordran
till överståt hållar ämbetet.
Ytterkuverten skola vara inlagda i
omslag, och skall, där ytterkuverten
sändas med post, försändelsen anordnas
som värdepost. Översändandet
skall ske i så god tid, att kuverten
kunna beräknas vara överståthållarämbetet
till handa sist å fjärde
dagen efter valdagen.
Ytterkuvert, som från röstmottagare
utom riket inkommit till överståthållar
ämbetet, skall införas i
särskild förteckning samt, där väljaren
tillhör valkrets, för vilken
överståthållarämbetet ej har att
verkställa röstsammanräkning, snarast
möjligt med posten vidarebefordras
till den Konungens befallningshavande,
som skall verkställa
röstsammanräkningen.
Ytterkuvert, som —
(Föreslagen lydelse)
Stockholms län• dock må röstmottagare
å fartyg i stället översända
kuverten till svensk beskickning eller
annan svensk utlandsmyndighet,
som Konungen bestämmer, för vidarebefordran
till Konungens befallningshavande
i Stockholms län. Ytterkuverten
skola vara inlagda i omslag
och skall, där ytterkuverten sändas
med post, försändelsen anordnas
som värdepost. Översändandet skall
ske i så god tid, att kuverten kunna
beräknas vara Konungens befallningshavande
i Stockholms län till
handa sist å fjärde dagen efter valdagen.
Ytterkuvert, som från röstmottagare
utom riket inkommit till
Konungens befallningshavande i
Stockholms län, skall införas i särskild
förteckning samt, där väljaren
tillhör valkrets, för vilken annan
än Konungens befallningshavande
i Stockholms län har att verkställa
röstsammanräkning, snarast
möjligt med posten vidarebefordras
till den Konungens befallningshavande,
som skall verkställa röstsammanräkningen.
— under lås.
1. Å utsatt---
2. Hava ytterkuvert
Inkomma ytterkuvert
3. Därefter granskas ytterkuverten
och därå tecknade uppgifter.
Förekommer skälig anledning antaga,
att ytterkuvert blivit efter tillslutandet
öppnat, eller finnas flera ytterkuvert
härröra från samma väljare,
lämnas dessa ytterkuvert orubbade,
och däri inneslutna valsedlar
inverka ej på valet. Lag samma vare,
dels då väljaren icke är upptagen
såsom röstberättigad i det valdistrikt,
som angivits på ytterkuvertet, eller,
om väljaren jämlikt 71 § avlämnat
valsedel utan att innehava röstkort,
i valdistrikt å den mantalsskriv
2
Dihang till riksdagens protokoll
öppna dörrar.
förda protokollet.
på valet.
3. Därefter granskas ytterkuverten
och därpå tecknade uppgifter.
Förekommer skälig anledning antaga,
att ytterkuvertet blivit efter
tillslutandet öppnat, eller finnas flera
ytterkuvert härröra från samma
väljare, lämnas dessa ytterkuvert
orubbade, och däri inneslutna valsedlar
inverka ej på valet. Lag samma
vare, dels då väljaren icke är
upptagen såsom röstberättigad i allmän
röstlängd för det valdistrikt
som angivits på ytterkuvertet, eller,
om väljaren jämlikt 71 § avlämnat
valsedel utan att innehava röstkort,
1967. 1 samt Nr 145
77 §.
18
Kungl. Maj.ts proposition nr Hd år 1967
(Nuvarande lydelse)
ningsort, som angivits å ytterkuvertet,
dels ock då väljaren utövat sin
rösträtt vid valförrättningen.
Övriga ytterkuvert-------
4. Valprotokollen uppläsas,---
95
Valnämnden åligger-------
Kostnaden för de anordningar,
som avses i 60 § och 60 a §, och för
kungörande, som åligger valnämndens
ordförande, samt för blanketter
till röstkort skall gäldas av kommunerna,
vilka jämväl hava att tillhandahålla
lämpliga vallokaler.
Röstmottagare å--- —----
(Föreslagen lydelse)
i allmän röstlängd för valdistrikt å
den mantalsskrivningsort som angivits
på ytterkuvertet, eller, om väljaren
enligt anteckning på ytterkuvertet
är upptagen i särskild röstlängd,
i den särskilda röstlängden
för valkretsen, dels ock då väljaren
utövat sin rösträtt vid valförrättningen.
----såsom ogillt.
-------omslagen brytas.
§■
---ordentligen verkställas.
Kostnaden "för de anordningar,
som avses i 60 § och 60 a §, och för
kungörande, som åligger valnämndens
ordförande, samt för blanketter
till röstkort, som upprättas av
valnämnderna, skall gäldas av kommunerna,
vilka jämväl hava att tillhandahålla
lämpliga vallokaler.
---uppdragets fullgörande.
96
Kuvert, varom--
I 62 och 63 §§ omnämnda kuvert
och ytterkuvert som avses i
73 § skola i god tid före valet finnas
tillgängliga hos valnämnden
ävensom hos de tjänstemän eller
andra personer, åt vilka valnämnden
uppdrager att i sådant hänsenende
tillhandagå väljarna. Nyssnämnda
ytterkuvert skola inom samma
tid härjämte finnas tillgängliga
å postanstalt samt å svensk beskickning,
svenskt konsulat eller svenskt
fartyg, där röstmottagning äger
rum.
---politiskt parti.
I 62 och 63 §§ omnämnda kuvert
och ytterkuvert som avses i
73 § skola i god tid före valet fin
-
nas tillgängliga hos valnämnden
ävensom hos de tjänstemän eller
andra personer, åt vilka valnämnden
uppdrager att i sådant hänsenende
tillhandagå väljarna. Nyssnämnda
ytterkuvert skola inom samma
tid härjämte finnas tillgängliga
å postanstalt samt hos svensk beskickning
eller annan svensk utlandsmyndighet,
som Konungen bestämmer,
eller å svenskt fartyg, där
röstmottagning äger rum.
Det åligger--------73 §§ sägs.
Blanketter till-------tillhandahållas valnämnden.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1968.
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 ''i5 år 1967
19
Förslag
till
Lag
om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)
Härigenom förordnas, att 9 och 10 a §§, 11 § 2 mom., 20 § 1 inom.,
31 §, 35 § 2 och 3 mom. samt 37, 40, 41 och 60 §§ kommunala vallagen den
6 juni 19301 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
Senast den ------
Envar äger------
Vad i lagen om val till riksdagen
stadgas om röstlängds framläggande
till granskning och om kungörelse
därom, om underrättelse till person,
som i längden upptagits såsom icke
röstberättigad, om framställande av
anmärkning mot längden och om underrättelse
till den, mot vilkens rösträtt
anmärkning framställts, om
prövning av sådan anmärkning samt
om längdens justering ävensom om
klagan över valnämndens beslut
skall äga motsvarande tillämpning
beträffande röstlängd, som avses i
detta kapitel.
10
Vad i lagen om val till riksdagen
stadgas om rättelse av uppenbart fel
i röstlängd äger motsvarande tilllämpning
beträffande röstlängd som
avses i detta kapitel. 11
(Föreslagen lydelse)
9 §•
valnämndens ordförande,
avskrift därav.
Vad i lagen om val till riksdagen
stadgas om allmän röstlängds framläggande
till granskning och om
kungörelse därom, om underrättelse
till person, som i längden upptagits
såsom icke röstberättigad, om framställande
av anmärkning mot längden
och om underrättelse till den,
mot vilkens rösträtt anmärkning
framställts, om prövning av sådan
anmärkning samt om längdens justering
ävensom om klagan över valnämndens
beslut skall äga motsvarande
tillämpning beträffande röstlängd,
som avses i detta kapitel.
§•
Vad i lagen om val till riksdagen
stadgas om rättelse av uppenbart fel
i allmän röstlängd äger motsvarande
tillämpning beträffande röstlängd
som avses i detta kapitel.
11 §•
2 m o in. Annat än----------av länsstyrelsen.
Beträffande församling------är stadgat.
Sådant val--------äger rum.
Om valdag, som i detta moment Om valdag, som i detta moment
sägs, skall den myndighet som be- sägs, skall den myndighet som bestämt
valdagen omedelbart under- stämt valdagen omedelbart underrätta
generalpoststyrelsen. rätta postverket.
1 Senaste lydelse se beträffande 9 § 1963:128, 10 a § 1966:154, 11 § 2 mom., 20 § 1 mom.,
31 §, 35 § 3 mom., samt 40 och 41 §§ 1962:72, 35 § 2 mom. 1961:606, 37 § 1966:94 samt 60 8
1965:609.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
20 §.
1 ino m. När val----— -----■ varje valdistrikt;
d) erinran om rätt för väljare att d) erinran om rätt för väljare att
i vissa fall utöva rösträtt inom riket i vissa fall utöva rösträtt inom riket
å postanstalt samt utom riket å å postanstalt samt utom riket hos
svensk beskickning eller svenskt svensk utlandsmyndighet; samt
konsulat; samt
e) då fråga —------utom riket.
31
Ej må någon i annan ordning än
nu är sagd utöva sin rösträtt; dock
skall om rätt att i vissa fall avlämna
valsedel inom riket å postanstalt
samt utom riket å svensk beskickning,
svenskt konsulat eller svenskt
fartyg gälla vad i 6 kap. stadgas.
35
2 mom. Kan med skäl antagas,
att röstberättigad kommer att å valdagen
vistas utom riket eller att
röstberättigad, vilken utövar militärtjänst
eller tillhör besättning eller
annan personal å fartyg eller personalen
vid statens järnvägar eller
vid enskilt järnvägsföretag eller vid
post-, tull- eller lotsverket, till följd
av tjänstens utövning icke kan utöva
sin rösträtt å valdagen, må sådan
röstberättigad före valdagen avlämna
valsedel å postanstalt inom
riket.
3 mom. Vistas röstberättigad
utom riket och kan med skäl antagas,
att han till följd härav eller till följd
av tjänsteutövning som i 2 mom.
sägs eller till följd av omständighet
som angives i 1 mom. andra
stycket icke kan utöva sin rösträtt
å valdagen inom riket, äger han avlämna
valsedel å svensk beskickning
eller svenskt konsulat, som Konungen
bestämmer. Tillhör i fall som nu
sagts den röstberättigade besättning
eller annan personal å fartyg, där
röstmottagning enligt vad nedan är
stadgat skall anordnas, eller är han
passagerare å dylikt fartyg, må han
ock avlämna valsedel å fartyget.
Förekommer, då--------
§•
Ej må någon i annan ordning än
nu är sagd utöva sin rösträtt; dock
skall om rätt att i vissa fall avlämna
valsedel inom riket å postanstalt
samt utom riket hos svensk utlandsmyndighet
eller å svenskt fartyg gälla
vad i 6 kap. stadgas.
§•
2 mom. Kan med skäl antagas,
att röstberättigad kommer att å valdagen
vistas utom riket eller att röstberättigad,
vilken utövar militärtjänst
eller fullgör vapenfri tjänst
i stället för värnpliktstjänstgöring
eller tillhör besättning eller annan
personal å fartyg eller personalen
vid statens järnvägar eller vid enskilt
järnvägsföretag eller vid post-,
tull- eller lotsverket, till följd av
tjänstens utövning icke kan utöva
sin rösträtt å valdagen, må sådan
röstberättigad före valdagen avlämna
valsedel å postanstait inom riket.
3 mom. Vistas röstberättigad
utom riket och kan med skäl antagas,
att han till följd härav eller till
följd av tjänsteutövning som i 2
mom. sägs eller till följd av omständighet
som angives i 1 mom. andra
stycket icke kan utöva sin rösträtt å
valdagen inom riket, äger han avlämna
valsedel hos svensk beskickning
eller annan svensk utlandsmyndighet,
som Konungen bestämmer.
Tillhör i fall som nu sagts den röstberättigade
besättning eller annan
personal å fartyg, där röstmottagning
enligt vad nedan är stadgat
skall anordnas, eller är han passagerare
å dylikt fartyg, må han ock
avlämna valsedel å fartyget.
----skall ske.
Kungl. Maj.ts proposition nr 145 år 1967
21
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
37 §.
Röstmottagare är inom riket den
postfunktionär, som enligt av generalpoststyrelsen
meddelade föreskrifter
därtill utses, samt utom riket
beskickningens eller konsulatets
chef eller fartygets befälhavare eller
den någon av dem i sitt ställe sätter.
Röstmottagning skall äga rum
från och med trettionde dagen före
valdagen till och med valdagen eller,
vid annat kommunalval än som
avses i 35 § 1 mom. första stycket,
närmaste helgfria dag före valdagen.
Utom riket skall röstmottagning
ej i något fall äga rum längre än
till dess avgivna valsedlar, enligt
vad i 40 § sägs, skola insändas till
överståthållarämbetet eller översändas
till beskickning eller konsulat
för vidarebefordran till ämbetet.
Röstmottagare är inom riket den
postfunktionär, som enligt av postverket
meddelade föreskrifter därtill
utses, samt utom riket utlandsmyndighetens
chef eller fartygets befälhavare
eller den någon av dem i sitt
ställe sätter.
Röstmottagning
skall äga rum
Röstmottagning å-----
De väljare,--------sina valsedlar.
Ej må------ ----väljande tillåtas.
från och med trettionde dagen före
valdagen till och med valdagen eller,
vid annat kommunalval än som avses
i 35 § 1 mom. första stycket,
närmaste helgfria dag före valdagen.
Utom riket skall röstmottagning
ej i något fall äga rum längre
än till dess avgivna valsedlar, enligt
vad i 40 § sägs, skola insändas till
Konungens befallningshavande i
Stockholms län eller översändas till
svensk utlandsmyndighet för vidarebefordran
till Konungens befallningshavande
i Stockholms län.
---- —-en timme.
Å postanstalt
Där röstmottagning skall äga rum
å beskickning eller konsulat, skall
chefen för beskickningen eller konsulatet
utfärda kungörelse angående
dagar och tider samt ställe för röstmottagningen.
Kungörelsen skall genom
anslag samt, där så ske kan,
även på annat lämpligt sätt bringas
----denna lag.
Där röstmottagning skall äga rum
hos utlandsmyndighet, skall chefen
för utlandsmyndigheten utfärda kungörelse
angående dagar och tider
samt ställe för röstmottagningen.
Kungörelsen skall genom anslag
samt, där så ske kan, även på annat
lämpligt sätt bringas till kännedom.
till kännedom.
Där röstmottagning--—----— ombordvarandes kännedom.
40
Röstmottagare inom-----
Röstmottagare utom riket skall
översända nämnda ytterkuvert till
överståthållarämbetet; dock må
röstmottagare å fartyg i stället översända
kuverten till svensk beskickning
eller svenskt konsulat för vidarebefordran
till överståthållarämbetet.
Ytterkuverten skola vara inlagda
i omslag och skall, där ytterku
-
— verkställa röstsammanräkningen.
Röstmottagare utom riket skall
översända nämnda ytterkuvert till
Konungens befallningshavande i
Stockholms län; dock må röstmottagare
å fartyg i stället översända kuverten
till svensk beskickning eller
annan svensk utlandsmyndighet, som
Konungen bestämmer, för vidarebefordran
till Konungens befallnings
-
22
Kungl. Maj:ts proposition nr H5 år 1967
(Nuvarande lydelse)
verten sändas med post, försändelsen
anordnas som värdepost. Översändandet
skall ske i så god tid, att
kuverten kunna beräknas vara överståthållarämbetet
till handa sist å
fjärde dagen efter valdagen.
41
Ytterkuvert, som från röstmottagare
utom riket inkommit till överståthållarämbetet,
skall införas i särskild
förteckning samt snarast möjligt
med posten vidarebefordras till
den myndighet, som skall verkställa
röstsammanräkningen.
Ytterkuvert, som-------
(Föreslagen lydelse)
havande i Stockholms län. Ytterkuverten
skola vara inlagda i omslag
och skall, där ytterkuverten sändas
med post, försändelsen anordnas som
värdepost. Översändandet skall ske
i så god tid, att kuverten kunna beräknas
vara Konungens befallningshavande
i Stockholms län till handa
sist å fjärde dagen efter valdagen.
§•
Ytterkuvert, som från röstmottagare
utom riket inkommit till Konungens
befallningshavande i Stockholms
län, skall införas i särskild
förteckning samt snarast möjligt
med posten vidarebefordras till den
myndighet, som skall verkställa
röstsammanräkningen.
----under lås.
60 §.
Kuvert, varom---------statsverkets försorg.
I 26,--------------mot ersättning.
Kuvert, som----------politiskt parti.
I 28 och 29 §§ omnämnda kuvert
av de slag, som erfordras för inom
valdistriktet förekommande val, samt
ytterkuvert, som avses i 38 §, skola
i god tid före varje val finnas tillgängliga
hos valnämnden ävensom
hos de tjänstemän eller andra personer,
åt vilka valnämnden uppdrager
att i sådant hänseende tillhandagå
väljarna. Sistnämnda ytterkuvert
skola inom samma tid finnas tillgängliga
även å postanstalt samt å
svensk beskickning, svenskt konsulat
eller svenskt fartyg, där röstmottagning
äger rum.
Det åligger-------38 §
I 28 och 29 §§ omnämnda kuvert
av de slag, som erfordras för inom
valdistriktet förekommande val, samt
ytterkuvert, som avses i 38 §, skola
i god tid före varje val finnas tillgängliga
hos valnämnden ävensom
hos de tjänstemän eller andra personer,
åt vilka valnämnden uppdrager
att i sådant hänseende tillhandagå
väljarna. Sistnämnda ytterkuvert
skola inom samma tid finnas tillgängliga
även å postanstalt samt
hos svensk beskickning eller annan
svensk utlandsmyndighet, som
Konungen bestämmer, eller å svenskt
fartyg, där röstmottagning äger rum.
sägs.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1968.
Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967
23
Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 6 oktober 1967.
Närvarande:
Statsråden Andersson, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme,
Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff,
Wickman, Moberg.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om vidgade möjligheter
för utlandssvenskar att delta i allmänna val och anför.
Inledning
Frågan om rösträtt för utlandssvenskar har vid ett flertal tillfällen
varit föremål för överväganden. Inom riksdagen har tid efter annan väckts
motioner i ämnet. Olika statliga utredningar har också sysslat med frågan.
Redan vid 1929 års riksdag begärdes i en motion utredning om möjligheterna
för svenska medborgare som är bosatta utomlands att delta i allmänna
val. Motionen avslogs av riksdagen på principiella grunder. Konstitutionsutskottet
uttalade i sitt av riksdagen godkända utlåtande (KU
1929: 4) att personer som emigrerat från Sverige inte borde ha rösträtt här
i landet även om de bevarade svensk medborgarrätt. Åtskilliga år senare
gjorde socialstyrelsen en utredning i ämnet. I ett betänkande år 1941 »Utlandssvenskarna»
(SOU 1941:36) avvisade styrelsen tanken på en reform
och några lagstiftningsåtgärder kom inte till stånd.
Så småningom kom emellertid frågan i ett nytt läge. Hösten 1958 fick
1955 års valutredning genom tilläggsdirektiv i uppdrag att överväga
bl. a. spörsmålet om utlandssvenskars deltagande i allmänna val. Utredningen
fann att frågan borde föras till en positiv lösning. I betänkandet
»Utlandssvenskars deltagande i allmänna val» (SOU 1962: 19)1 förordade
utredningen att utlandssvenskar i princip skulle få rätt att delta i val till
1 Ledamöter i valutredningen vid behandlingen av betänkandet var regeringsrådet Bengt
Hjern, ordförande, redaktören Jean Braconier, organisationschefen Hugo Brolin, byrådirektören
Stig Lundgren och förbundssekreteraren Ragnar Moberg.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967
riksdagens andra kammare och i allmänna folkomröstningar. Tekniskt
borde detta enligt utredningen lösas genom att svenskar, som inte var bosatta
i Sverige och därför inte registrerade i den svenska folkbokföringen,
fick rätt att bli upptagna i röstlängd efter särskild anmälan. Rätten att bli
upptagen i röstlängd var enligt förslaget försedd med vissa begränsningar.
Valutredningens betänkande remissbehandlades. Yttranden över betänkandet
avgavs av statskontoret, statistiska centralbyrån, överståthållarämbetet,
samtliga länsstyrelser, 1961 års utredning om översyn av medborgarskapslagstiftningen,
Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet,
Utlandssvenskarnas förening, Sveriges häradskrivarförening och Sveriges
allmänna exportförening. Överståthållarämbetet och länsstyrelserna överlämnade
yttranden från olika kommunala organ m. fl. Genom utrikesdepartementets
försorg inhämtades yttranden över betänkandet från nämnden
för internationellt bistånd samt från ett femtiotal olika svenska beskickningar
och konsulat i utlandet.
Med anledning av kritik som under remissbehandlingen riktades mot
valutredningens förslag tillkallades i januari 1963 en särskild utredningsman,
kammarrättsrådet Sten von Otter, för att pröva om man kunde
finna andra vägar att lösa frågan om utlandssvenskarnas rösträtt än den
som valutredningen anvisat. I december 1965 redovisade utredningsmannen
i betänkandet »Utlandssvenskars registrering» (SOU 1965: 73) resultatet
av sitt arbete. Han föreslog för sin del att man skulle lägga upp ett
särskilt register för utlandssvenskar vilket kunde tjäna som underlag för
röstlängderna. Registreringen skulle enligt förslaget vara frivillig och bygga
på ett ansökningsförfarande.
Även detta förslag har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av socialstyrelsen,
riksförsäkringsverket, statistiska centralbyrån, centrala folkbokförings-
och uppbördsnämnden (CFU), överståthållarämbetet, samtliga länsstyrelser,
de lokala skattemyndigheterna och valnämnderna i Stockholm,
Göteborg och Malmö, Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet,
Svenska kommunförbundet, Föreningen Sveriges kronokamrerare,
Utlandssvenskarnas förening, Sveriges allmänna exportförening och Riksföreningen
för svenskhetens bevarande i utlandet. Vissa länsstyrelser har
överlämnat yttranden från valnämnder, kronokamrerare och häradsskrivare
m. fl. Vid yttrandet från valnämnden i Stockholm har fogats en av
nämndens sekreterare upprättad promemoria.
Jag anhåller nu att få ta upp frågan om vidgade möjligheter för utlandssvenskar
att delta i allmänna val till behandling på grundval av 1962 och
1965 års betänkande!! och remissyttrandena över dessa.
Kungl. Maj.ts proposition nr lb5 år 1967
25
Gällande bestämmelser
Enligt 16 § riksdagsordningen tillkommer rösträtt vid andrakammarval
varje man och kvinna som är svensk medborgare och senast under nästföregående
kalenderår uppnått tjugo års ålder. Rösträtt får dock inte utövas
av den som på grund av domstols förklaring är eller efter uppnådd
myndighetsålder skall förbli omyndig. Dessa regler modifieras genom ett
särskilt stycke i 16 § där det föreskrivs att till efterrättelse vid andrakammarval
skall finnas röstlängd och att rösträtten skall, på sätt i vallagen
närmare är bestämt, grundas på förhållandena vid tiden för röstlängdens
tillkomst, även om förändring inträffar före valet.
Röstlängderna skall enligt lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val
till riksdagen (ValL) baseras på mantalslängderna. Härav följer att mantalsskrivning
i Sverige utgör en förutsättning för rösträtt vid andrakammarval.
Mantalsskrivningen regleras i sin tur av folkbo kföringsförordningen
den 9 juni 1967 (nr 198). Enligt folkbokföringsförordningen är det endast
vissa snävt begränsade kategorier svenska medborgare som har möjlighet
att vara upptagna i den svenska folkbokföringen även om de stadigvarande
är bosatta utomlands. Dessa kategorier är: 1) de som är anställda i rikets
tjänst på utrikes ort jämte deras familjer och svenska tjänstefolk, 2) svenska
sjömän som är inskrivna på svenskt sjömanshus samt 3) på utrikes ort
anställda svenska präster och missionärer med familjer. Flertalet svenska
medborgare som är bosatta utomlands kan alltså inte vara mantalsskrivna
i Sverige och är därför inte berättigade att delta i andrakammarval.
De närmare föreskrifterna om röstlängd vid andrakammarval finns
upptagna i 37—53 a §§ ValL. Enligt dessa föreskrifter gäller för röstlängds
iordningställande ett i detalj bestämt handlings- och tidsschema. På den
lokala skattemyndigheten ankommer att upprätta röstlängd för varje valdistrikt
(37 §). Röstlängd skall upprättas varje år före den 30 juni och
efter mantalslängden för samma år uppta alla invånare inom valdistriktet,
som uppnått eller under året uppnår en ålder av tjugo år (38 §). Varje
sådan person, om vilken ej upplyses att han den 10 juni brister i något
av vad som föreskrivs i lag som villkor för rösträtt, antecknas i röstlängden
såsom röstberättigad. I fråga om den som först under kalenderåret uppnått
eller uppnår en ålder av tjugo år anmärks dock att rösträtt ej tillkommer
honom förrän efter utgången av löpande kalenderår. Senast den 30
juni skall röstlängden vara avlämnad till valnämndens ordförande (39 §
första stycket). Den skall därefter vara framlagd för granskning fr. o. m.
den 6 t. o. in. den 12 juli. Om tid och ställe för framläggandet utfärdar
länsstyrelsen senast den 30 juni kungörelse som anslås på kommunens anslagstavla
och, där så kan ske, införs i ortstidningar (40 § och 41 § första
stycket). Så snart valnämndens ordförande mottagit röstlängden från den
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967
lokala skattemyndigheten skall han sända underrättelse till varje person,
som i röstlängden antecknats såsom icke röstberättigad. I underrättelsen
skall anges skälet för att vederbörande uteslutits från rösträtt. Underrättelse
behöver dock inte sändas till den som saknar stadigt hemvist (40 § och
41 § andra stycket). Såväl den av länsstyrelsen utfärdade kungörelsen som
de särskilda underrättelserna skall innehålla upplysning om tid och sätt
för framställande av anmärkning mot röstlängden samt om tid och
ställe för prövning av sådan anmärkning. Anmärkning mot framlagd röstlängd
skall framställas hos valnämnden senast den 18 juli (42 §). Den skall
göras skriftligen. Anmärkningsrätt tillkommer dels den som anser sig
oriktigt utesluten från rösträtt, dels den som anser att annan oriktigt upptagits
som röstberättigad. Gör någon i rätt tid anmärkning med påstående
att annan obehörigen upptagits som röstberättigad i röstlängden, skall valnämndens
ordförande ofördröjligen sända underrättelse till denne och upplysa
om dagen för anmärkningens prövning (43 §). Anmärkning, som ej
gjorts inom föreskriven tid, kan inte upptas till prövning (44 §). Valnämnden
skall vid offentligt sammanträde den 25 juli eller, om denna dag är en
lördag eller söndag, nästa söckendag pröva anmärkningarna mot röstlängden
(45 g). Valnämnden skall omedelbart eller senast dagen efter slutad
förhandling meddela beslut beträffande varje särskild anmärkning och i
röstlängden införa de rättelser, som föranleds av nämndens beslut. Röstlängden
skall därefter underskrivas av valnämnden och är därmed i princip
i slutgiltigt skick. För den som är missnöjd med något valnämndens
beslut finns emellertid möjlighet att anföra besvär hos länsstyrelsen. ValL
upptar i 46—49 §§ föreskrifter om vad som är att iaktta vid sådan besvärstalan.
När besvärsmål hos länsstyrelsen är i skick att kunna avgöras, skall
länsstyrelsen teckna sitt beslut på besvärshandlingarna samt därefter återsända
dessa till valnämndens ordförande, som har att införa eventuella
rättelser i röstlängden. Över länsstyrelsens beslut kan klagan inte föras
särskilt utan endast i samband med besvär över valförrättning, vid vilken
beslutet tjänat till efterrättelse (50 §). Vid klagan över beslut i fråga om
anmärkning mot röstlängd får inga andra bevis gälla än de som varit företedda
hos valnämnden (51 §). Har anmärkning ej framställts mot framlagd
röstlängd eller har beslut över framställd anmärkning meddelats och därav
eventuellt föranledd rättelse införts i längden skall röstlängden lända till
ovillkorlig efterrättelse vid riksdagsmannaval, som därefter hålls, intill dess
ny röstlängd kommit till stånd (52 §). Nyssnämnda regel om röstlängdens
bindande verkan modifieras emellertid i vissa hänseenden genom bestämmelserna
i 53 § och 53 a §. Har någon till följd av uppenbart fel inte blivit
upptagen såsom röstberättigad i den för granskning framlagda röstlängden
och har felet ej påtalats i föreskriven ordning genom anmärkning hos valnämnden,
kan länsstyrelsen efter ansökan av den som felet rör eller av
lokal skattemyndighet besluta om rättelse. Ansökan om rättelse får inte gö
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967
27
ras senare än den 1 september det år röstlängden upprättats (53 §). Om
röstlängden i någon del förklarats felaktig genom beslut som fattats i samband
med besvär över valförrättning, skall länsstyrelsen införa de rättelser
i längden som föranleds av beslutet, oavsett om felaktigheten länt till valförrättningens
upphävande eller ej (53 a §).
De bestämmelser som reglerar rösträtten vid andrakammarval har indirekt
betydelse för rösträtten även vid folkomröstning. Rösträtt vid allmän
folkomröstning tillkommer enligt 49 § 2 mom. regeringsformen var och en
som är röstberättigad vid andrakammarval. Dessutom är att märka att till
ledamot av andra kammaren enligt 19 § riksdagsordningen kan väljas endast
person som har rösträtt inom valkretsen.
Rösträtten vid kommunala val regleras i 6 § kommunallagen den 18 december
1953 (nr 753), 6 § kommunallagen den 1 mars 1957 (nr 50) för
Stockholm, 7 § landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319) och 9 § lagen den 2
juni 1961 (nr 436) om församlingsstyrelse. Villkoren för rösträtt är i dessa
lagrum angivna i huvudsak på samma sätt som i 16 § riksdagsordningen
dock med den skillnaden att lagrummen såsom förutsättning för rösträtt
uttryckligen upptar även krav på mantalsskrivning i kommunen eller församlingen
i fråga. Genom kravet på mantalsskrivning saknar utomlands
bosatta svenska medborgare som regel möjlighet att delta i kommunala
val.
Bestämmelser om röstlängd vid kommunalval finns upptagna i 6—10 b §§
kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253; KVL). Bestämmelserna
överensstämmer i stort med motsvarande bestämmelser i 37—53 a §§
V alL.
ValL:s och KVL:s bestämmelser om röstlängd kompletteras genom vissa
föreskrifter av Kungl. Maj:t i kungörelsen den 18 april 1947 (nr 186) om
upprättande av röstlängd för val till riksdagens andra kammare samt av
kommunal röstlängd. I kungörelsen föreskrivs bl. a. att röstlängd för andrakammarval
och kommunal röstlängd skall upprättas som en gemensam
handling.
Förhållandena i vissa främmande länder
T 1962 och 1965 års betänkanden har lämnats redogörelser för valregler
av intresse i detta sammanhang i vissa främmande länder. Av redogörelserna
framgår att medborgare i Danmark, Finland, Island och Norge som
regel saknar rätt att vid fast bosättning i annat land delta i hemlandets val.
I det stora hela gäller motsvarande även beträffande medborgare i Belgien,
Nederländerna, Schweiz, Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland.
I Frankrike däremot är principen, att en fransk medborgare som är bosatt
utomlands kan bli upptagen i fransk röstlängd och få delta i såväl parla
-
28
Ilungl. Maj:ts proposition nr 745 år 1967
mentsval som kommunalval i hemlandet. Enligt italiensk lagstiftning har
italiensk medborgare, som inte avförts ur befolkningsregistret såsom emigrant,
rätt att delta i allmänna val i Italien. Valdeltagande förutsätter emellertid
att vederbörande reser hem och röstar personligen i den kommun i
vars röstlängd han är uppförd. Röstmottagning på utländsk mark förekommer
nämligen inte i samband med italienska val.
För närmare kännedom om de berörda ländernas regelsystem hänvisas
till betänlcandena (se SOU 1962: 19 s. 21 och SOU 1965: 73 s. 65).
1962 års förslag och remissyttrandena över detta
Förslaget
1955 års valutredning har i sitt betänkande »Utlandssvenskars deltagande
i allmänna val» knutit an till den debatt i frågan om utlandssvenskarnas
rösträtt som förts under tidigare skeden. När det gäller andrakamma rv
a 1 och folkomröstning har utredningen kommit fram till
slutsatsen att det inte finns några mera vägande skäl att motsätta sig kraven
på rösträtt för utlandssvenskar under förutsättning att man kan finna
en tekniskt tillfredsställande lösning. Rösträtten framstår här som grundad
i själva medborgarskapet och detta är, i varje fall numera, i princip oberoende
av bosättningen. Sådana argument som att utlandssvenskarna genom
sin frånvaro från Sverige blivit mer eller mindre främmande för förhållandena
hos oss har, framhåller utredningen, i varje fall inte generell giltighet.
Den allmänna internationella utvecklingen för dessutom med sig att den
grupp hland utlandssvenskarna som håller god kontakt med hemlandet
successivt ökar. Det blir allt fler svenskar som vistas utomlands under en
begränsad tid för studier eller som representanter för svenska företag. Begränsningar
kan behöva uppställas, men principiellt bör bosättning utomlands
enligt utredningens mening inte medföra förlust av rösträtten.
Beträffande kommunalval anser utredningen emellertid att saken
ligger annorlunda till. Liksom vid andrakammarval krävs för rösträtt vid
kommunalval svenskt medborgarskap men rösträtten i de särskilda kommunerna
sammanhänger också med medlemskapet i den kommun som valet
avser. Medlem av en kommun är enligt 2 § kommunallagen endast den
som är mantalsskriven i kommunen eller som utan att vara mantalsskriven
där äger eller brukar fast egendom i kommunen eller är taxerad till allmän
kommunalskatt i kommunen. Reglerna äger tillämpning även i fråga om
medlemskap i landstingskommun.
Med hänsyn till sambandet mellan kommunal rösträtt och kommunalt
medlemskap torde enligt valutredningens uppfattning en utvidgning av den
kommunala rösträtten kunna ske endast inom ramen för vad som gäller med
avseende på sådant medlemskap. Att utsträcka den kommunala rösträtten
Kungl. Maj.ts proposition nr 145 år 1967
29
så att denna rösträtt tillkommer även andra än kommunmedlemmar låter sig
inte göra. Det skäl, som i och för sig kan åberopas för en sådan utsträckning,
hänför sig till sambandet mellan vissa kommunalval och valen till riksdagens
första kammare. Innan översynen av statsskicket slutförts bör det emellertid,
anser valutredningen, inte komma i fråga att ändra rösträttsreglerna för
kommunalvalen enbart för att ge utlandssvenskar möjlighet att vid kommunalvalen
påverka första kammarens sammansättning.
Den enda utvägen, om man vill ge utlandssvenskar rösträtt vid kommunalval
utan att bryta principen att rösträtten skall grundas på medlemskap
i kommunen, är, påpekar valutredningen, att låta utlandssvensk rösta inom
kommun, där han visserligen inte är mantalsskriven men har fast egendom
eller är taxerad till allmän kommunalskatt. En sådan ordning är emellertid
enligt utredningens mening olämplig av flera skäl. Dels skulle den få effekt
endast för ett förhållandevis begränsat antal utlandssvenskar. Dels skulle
följden bli att en utlandssvensk kunde vara röstberättigad i mer än en kommun.
Valutredningen erinrar om att man tidigare, när frågan om utlandssvenskarnas
rösträtt prövats, närmast utgått från att eu lösning av problemet
förutsätter att utlandssvenskarna på ett eller annat sätt inordnas i folkbokföringssystemet.
I praktiken är det emellertid ogörligt att inordna alla
utlandssvenskar i folkbokföringen och kontinuerligt hålla en sådan registrering
aktuell. Att bygga ut de möjligheter, som nu finns för vissa yrkesgrupper
(diplomater, sjömän, missionärer och präster) att vara folkbokförda i
Sverige under tid då de är bosatta utomlands, är också svårt. Bl. a. skulle
metoden ge upphov till gränsdragningsproblem. En nackdel med varje lösning
som utgår från att nya grupper av utlandssvenskar skall inordnas i
folkbokföringen är vidare att en kyrkobokföring eller mantalsskrivning
automatiskt för med sig åtskilliga rättsverkningar som inte har med rösträtten
att göra. Av dessa skäl har valutredningen kommit till slutsatsen att
den tekniska lösningen bör utformas så att utlandssvenskar kan bli upptagna
i röstlängd utan att man behöver ta omvägen över folkbokföringen.
Valutredningen föreslår att i vallagstiftningen skall införas bestämmelser
med avseende på andrakammarval som ger en utlandssvensk rätt att
efter anmälan bli upptagen i röstlängden för det valdistrikt
där han senast har varit mantalsskriven.
Rätten att bli upptagen i röstlängd efter anmälan måste emellertid enligt
utredningens mening begränsas på ett eller annat sätt. Beträffande vissa utlandssvenskar
förhåller det sig uppenbarligen så att de har större anknytning
till vistelselandet än till Sverige. Detta gäller bl. a. dem som utvandrat
och inte har för avsikt att återvända till Sverige. Kategorin är svår att avgränsa.
En faktor som enligt utredningens åsikt lämpligen kan tilläggas betydelse
för rösträtten är tidigare mantalsskrivning i Sverige och den tid som för
-
30
Kungl. Maj:ts proposition nr H5 år 1967
flutit sedan mantalsskrivningen upphört. Att den som aldrig varit bosatt i
Sverige inte skall kunna upptas i röstlängd finner utredningen självklart.
Men man kan, anser utredningen, inte stanna vid det. Ju längre tid som utlandsvistelsen
fortgått desto större anledning finns det, generellt sett, att
anta att vederbörandes kännedom om förhållandena i Sverige minskat.
Dessutom talar även utrednings- och valsäkerhetsskäl för alt man tar hänsyn
till tidsfaktorn. Valutredningen föreslår att endast den utlandssvensk
som varit mantalsskriven i Sverige under något av de f e m å r som närmast
föregått det år då röstlängden upprättas skall kunna bli upptagen i
röstlängden.
I detta sammanhang kommer utredningen även in på frågan om de dubbla
medborgarskapen. Om utlandssvensken blir medborgare i ett land där
han vistas medför detta visserligen ofta att han förlorar sitt svenska medborgarskap.
Men detta behöver ingalunda alltid bli fallet. Så t. ex. förlorar
en svensk kvinna inte sitt svenska medborgarskap om hon gifter sig med en
utlänning och därvid automatiskt blir medborgare i hans hemland. Bl. a.
med hänsyn härtill föreslår valutredningen att den som vid sidan av sitt
svenska medborgarskap även har utländskt medborgarskap inte
skall kunna upptas i röstlängd vid bosättning utomlands.
Ytterligare föreslår valutredningen att varje omyndighetsförklaring,
vare sig den meddelats av svensk eller utländsk myndighet, skall
utgöra hinder mot att en utlandssvensk upptas i röstlängd.
Beträffande den närmare utformningen av röstlängdsförfarandet har valutredningen
föreslagit följande regler. Anmälan att bli upptagen i röstlängd
skall i princip göras mellan den 1 januari och den 30 april det år då röstlängden
upprättas. Anmälan skall vara skriftlig och bevittnad av minst en
person. Den skall innehålla uppgifter på heder och samvete om anmälarens
medborgarskaps- och myndighetsförhållanden. Den kan inlämnas till beskickning
eller konsulat men den skall vara ställd till länsstyrelsen i det län
där vederbörande senast varit mantalsskriven. Länsstyrelsen kontrollerar
att feir.årskravet är uppfyllt och vidarebefordrar därefter anmälan till den
lokala skattemyndigheten som prövar den. Upptas vederbörande inte i röstlängden
skall han få underrättelse härom. Beträffande granskning av röstlängden,
anmärkningar mot denna och besvär hav valutredningen förutsatt
att man skall tillämpa samma regler som gäller för den som är bosatt i
Sverige.
Valutredningen har inte gjort någon uppskattning av hur många personer
som skulle komma att beröras av den av utredningen föreslagna reformen.
Däremot har utredningen med ledning av en undersökning som utförts av
Utlandssvenskarnas förening uttalat att man kan anta att antalet svenska
medborgare som stadigvarande är bosatta utomlands överstiger 65 000. Siffran
är emellertid, som framgår av betänkandet (s. 26), mycket osäker.
Valutredningens betänkande är inte enhälligt. En ledamot föreslår i en
Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967 31
reservation att regeln att utlandssvensk skall ha varit mantalsskriven
i Sverige någon gång under den senaste femårsperioden för att bli upptagen
i röstlängd skall uppmjukas på så sätt att ny femårsperiod får räknas
från det år då utlandssvensken efter anmälan senast blivit upptagen i
röstlängd. Två andra ledamöter anser att ingen tidsbegränsning bör uppställas
med avseende på rätten att efter anmälan bli upptagen i röstlängd.
Remissyttrandena
Remissinstanserna har genomgående anslutit sig till valutredningens uppfattning
att utlandssvenskarna i större utsträckning än nu är fallet bör få
rätt att delta i andrakammarval. Endast i ett yttrande, avgivet av
generalkonsulatet i New York, kommer en principiellt mer tveksam hållning
till förslaget till uttryck.
Det övervägande antalet remissinstanser som behandlat frågan delar
också valutredningens åsikt att en reform som ger utlandssvenskarna rösträtt
inte bör omfatta även kommunalval. I några yttranden framhålls
att utlandssvenskarna i allmänhet knappast torde ha något mera påtagligt
intresse för lokala spörsmål och att deras deltagande i kommunalvalen
skulle medföra åtskilliga tekniska problem. En del remissinstanser,
däribland Utlandssvenskarnas förening, Sveriges allmänna exportförening
och några utlandsmyndigheter, anser att frågan om utlandssvenskars deltagande
i kommunalval lämpligen bör anstå till dess klarhet vunnits om
tvåkammarsystemet skall bibehållas. Endast i ett litet antal remissyttranden
har den meningen kommit till uttryck att frågan redan dessförinnan
hör få en positiv lösning. Enstaka utlandsmyndigheter anser att den kommunala
rösträtten bör utsträckas till att omfatta åtminstone sådana utlandssvenskar
som har fast egendom i Sverige eller som är taxerade till allmän
kommunalskatt här i landet.
Det av valutredningen förordade systemet med rätt att efter anmälan
bli upptagen i röstlängd har godtagits av åtskilliga remissinstanser.
Från flera håll har emellertid också framförts starkt kritiska
synpunkter. En synpunkt som går igen i de kritiska remissyttrandena är att
det system, som valutredningen förordat, inte ger tillfredsställande valsäkerhet.
Sålunda betonas att systemet inte medger någon egentlig kontroll av
att den som anmäler sig för registrering i röstlängd verkligen är svensk
medborgare och myndig. En remissinstans framhåller att de faktiska möjligheterna
att på straffrättslig väg beivra oriktiga uppgifter, som anmälaren
lämnat rörande sina medborgarskaps- och myndighetsförhållanden, måste
bli mycket begränsade beroende på vederbörandes vistelse i främmande
land. I en del remissyttranden ifrågasätts om inte krav bör införas på
att anmälarens uppgifter om medborgarskap och myndighet skall styrkas
genom officiellt intyg. Flera utlandsmyndigheter för fram tanken att det
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967
bör ankomma på svensk beskickning eller svenskt konsulat att företa viss
kontroll av dessa uppgifter. Beskickningen i Oslo ställer sig emellertid tveksam
till en sådan generell ordning, särskilt som utredningar i medborgarskapsfrågor
ofta visat sig ganska tidsödande. Sveriges allmänna exportförening
anser att svenskt pass som regel bör utgöra tillräckligt bevis om
svenskt medborgarskap. I några yttranden, bl. a. det från länsstyrelsen i
Kalmar län, diskuteras om inte särskilda krav bör uppställas på det vittne
som valutredningen förutsatt skall medverka vid upprättande av anmälan.
En annan från valsäkerhetssynpunkt framförd anmärkning mot förslaget
gäller riskerna för att en och samma person blir upptagen såsom röstberättigad
i mer än en röstlängd och därför kan komma att utöva rösträtt i flera
valdistrikt. Vissa remissinstanser understryker att förutsättningar inte skapats
för en tillförlitlig kontroll av att den som gjort anmälan inte blivit för
innevarande år mantalsskriven i Sverige och därigenom automatiskt upptagen
i röstlängd eller genom anmälan till myndighet på annan ort redan upptagen
i röstlängd i den föreslagna ordningen. Svårighet att upptäcka dubbelanmälningar
av sist angivet slag föreligger, framhålls det, i sådana fall då
någon genom olika utflyttningar och återflyttningar blivit registrerad som
utflyttad ur riket på mer än en ort. För att de påtalade svagheterna i systemet
i möjligaste mån skall undanröjas föreslår några remissinstanser, bl. a.
länsstyrelserna i Hallands och Älvsborgs län samt valnämnden i Stockholm,
att anmälningarna skall inges till en central myndighet.
Särskild uppmärksamhet har vid remissbehandlingen ägnats de av utredningen
föreslagna begränsningarna i rätten att efter anmälan bli upptagen
i röstlängd. En del remissinstanser, däribland sådana som företräder
utlandssvenskarna själva, förordar en i huvudsak oinskränkt rätt för utlandssvenskar
att delta i andrakammarval medan andra uttalar sig för mer
eller mindre långtgående begränsningar i denna rätt.
Det principiella kravet i valutredningens förslag att utlandssvensken
åtminstone vid någon tidpunkt skall ha varit mantalsskriven i Sverige godtas
av flertalet remissinstanser. Den som aldrig varit bosatt i Sverige så lång
tid att han blivit mantalsskriven här, kan — framhåller man — knappast
ha förvärvat den anknytning till landet och den kännedom om dess aktuella
inre förhållanden som bör fordras för ett valdeltagande. På några håll
ställer man sig emellertid avvisande eller tveksam. Länsstyrelsen i Skaraborgs
län och Sveriges allmänna exportförening förordar ett system där de
utlandssvenskar som tidigare inte varit mantalsskrivna i Sverige får möjlighet
att upptas i röstlängd i Stockholm. Utlandssvenskarnas förening föreslår
att sådana utlandssvenskar, som fullgjort studier eller värnplikt i Sverige,
skall beredas möjlighet till valdeltagande genom tillägg i folkbolcföringsbestäminelserna
eller genom mildring av kravet på tidigare mantalsskrivning.
Den av utredningen förordade tidsbegränsningen, kravet på mantals
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967
33
skrivning under de senaste fem åren, är omstridd. Utredningsförslaget
tillstyrks av bl. a. nio länsstyrelser. Sex länsstyrelser anser visserligen att
en tidsgräns bör finnas men förordar att den görs generösare (7—12 år i
stället för fem år). En del remissinstanser vill komplettera femårsregeln
på det sättet att en utlandssvensk får rätt att räkna ny femårsperiod från
det år då han efter anmälan senast blivit upptagen i röstlängd. Några utlandsmyndigheter
föreslår att tidsgränsen skall slopas för vissa kategorier
utlandssvenskar som direkt företräder svenska intressen, t. ex. representanter
för svenska affärsföretag och den svenska pressens utlandskorrespondenter.
Kvar står en grupp remissinstanser som är motståndare till varje form av
tidsbegränsning när det gäller utlandssvenskarnas rösträtt. Dit hör, förutom
tre länsstyrelser, Utlandssvenskarnas förening, Sveriges allmänna
exportförening, Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet och
övervägande antalet utlandsmyndigheter. Utlandssvenskarnas förening, som
utförligt utvecklat sina synpunkter på utredningens förslag i denna del,
vill bestämt avvisa påståendet att en utlandssvensks kännedom om förhållandena
i Sverige minskar allteftersom utlandsvistelsen fortgår. Det stora
flertalet utlandssvenskar har, framhåller föreningen, i sin verksamhet anknytning
till hemlandet. Utvecklingen inom kommunikationstekniken har
också bidragit till att föra utlandssvenskarna närmare Sverige än tidigare.
Med utredningens förslag skulle, påpekar föreningen vidare, betrodda medborgare
som på grund av lång erfarenhet utsetts till svenska konsuler eller
till ledamöter av svenska handelskammare eller kyrkoråd utomlands regelmässigt
få se sig berövade sin rösträtt. I några remissyttranden betonas att
sådana utlandssvenskar, som verkligen saknar anknytning till Sverige, sannolikt
inte kommer att begagna sig av anmälningsmöjligheten och att en
tidsbegränsning därför är onödig.
Beträffande valutredningens förslag att utländskt medborgarskap
skall diskvalificera från rösträtt menar somliga remissinstanser,
bland dem Utlandssvenskarnas förening och Sveriges allmänna exportförening,
att det redan av principiella skäl ej är godtagbart. Diskvalifikationsgrunden
har inte något stöd i grundlagen. Avgörande bör uteslutande vara
om vederbörande är svensk medborgare eller ej. Ibland erhålls utländskt
medborgarskap automatiskt, t. ex. genom födsel inom visst land eller genom
giftermål med medborgare där. Ibland kan någon tilläggas svenskt medborgarskap
utan att hans utländska medborgarskap därmed samtidigt går
förlorat. I fall som dessa kan det — säger man i de kritiska remissyttrandena
— inte vara riktigt att utesluta en utlandssvensk från rätt att efter
anmälan bli upptagen i röstlängd.
Utredningens förslag att en omyndighetsförklaring som meddelats
av utländsk myndighet skall medföra förlust av rösträtt har i allmänhet
inte föranlett någon erinran från remissinstansernas sida. Beskickning3
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 145
34
Kungl. Maj:ts proposition nr H5 år 1967
en i Lagos anser dock att förslaget är för långtgående med hänsyn till vad
som enligt svensk internationell rätt gäller i fråga om rättsverkan i Sverige
av utländska myndigheters beslut. Samma utlandsmyndighet påpekar också
att det i många länder finns mindre ingripande institut vart betydelse här
med hänsyn till rösträtten skulle kunna ge anledning till tveksamhet om utredningsförslaget
genomfördes.
En utförligare redogörelse för remissyttrandena över valutredningens
förslag finns i SOU 1965: 73 s. 101.
1965 års förslag
Som redan nämnts inledningsvis tillkallades med anledning av remisskritiken
över valutredningens förslag en särskild utredningsman med uppgift
att pröva om man kunde finna andra vägar för att lösa frågan om utlandssvenskarnas
rösträtt än den som valutredningen anvisat. Bland de
uppslag som skulle undersökas närmare nämndes i utredningsmannens direktiv
tanken på att låta nya grupper av utlandssvenskar få tillfälle att
stå kvar i den svenska folkbokföringen under vistelse utomlands.
I sitt betänkande »Utlandssvenskars registrering» förklarar utredningsmannen
med hänvisning till direktiven att han inte ansett sig böra pröva
den principiella frågan om utlandssvenskarna bör ha rösträtt eller inte.
I frågan om en reform på området bör omfatta inte bara a n d r a k a ramar
v a 1 och folkomröstning utan även kommunalval intar
utredningsmannen, liksom tidigare valutredningen, en avvisande hållning.
Han anser att man i denna del i varje fall bör avvakta utgången av
den pågående översynen av statsskicket.
I betänkandet har utredningsmannen gjort en kartläggning av sambandet
i riksdagsordningen och anslutande lagstiftning mellan rösträtt och valbarhet,
mellan bosättning och valbarhet, mellan mantalsskrivning och uppförande
i röstlängd samt mellan bosättning och folkbokföring. Denna kartläggning
har lett honom in på frågan om införande av rösträtt för utlandssvenskar
kräver grundlagsändring. Redan den omständigheten att
antalet riksdagsmän i varje valkrets beräknas med utgångspunkt från folkmängden
i valkretsen i förhållande till folkmängden i hela landet gör det
enligt utredningsmannen tvivelaktigt om det är möjligt att ge utlandssvenskarna
rösträtt utan föregående ändring i riksdagsordningen. Utlandssvenskarna
i gemen medräknas inte i folkmängden när andrakammarmandaten
fördelas på valkretsar. Än större anledning till tvivel finns det, säger utredningsmannen,
om man ser till sambandet mellan mantalsskrivning, rösträtt
och valbarhet vid andrakammarvalen.
Enligt 19 § riksdagsordningen kan till andrakammarledamot för viss valkrets
utses endast den som har rösträtt i valkretsen. Rösträtten är i sin tur
Knngl. Maj.ts propos''tion nr 145 år 1967
35
beroende på mantalsskrivning. Den om väljs Lill andrakammarledamot
måste därför vara bosatt i valkretsen (mantalsskriven där). Om utlandssvenskar
får rösträtt, blir de valbara om andrakammarledamöter. Därmed
skulle man enligt utredningsmanne uppfattning bryta med principen
om bostadsbandet som villkor för val arhet. Utredningsmannen finner det
föga troligt att man skulle vara bere d att behålla bostadsbandet för dem
som är bosatta här i landet och sam idigt acceptera en ordning utan bostadsband
för svenska medborgare so är stadigvarande bosatta utomlands.
En sådan, ensidigt till utlandssvens arnas förmån verkande upplösning
av bostadsbandet skulle inte vara före lig med den uppfattning om bostadsbandets
betydelse som vid flera tillfä len kommit till uttryck i riksdagen.
Visserligen finns det några enstaka grupper som redan nu har möjlighet
att trots bosättning utomlands stå kvar folkbokförda här i landet och därmed
har möjlighet att rösta. Det är dock fråga om mycket små grupper.
Utredningsmannen har för sin del kommit till slutsatsen att det krävs
grundlagsändring för att genomföra en reform, som ger utlandssvenskar i
gemen rösträtt och därmed också möjlighet att bli valda till andrakammarledamöter.
En tänkbar lösning är därvid att man upplöser sambandet mellan
rösträtt och valbarhetsvillkor och ändrar valbarhetsreglerna i riksdagsordningen
så att det klart framgår att endast personer som är bosatta i
Sverige kan väljas till ledamöter i riksdagens andra kammare.
Beträffande de olika möjligheter, som står till buds för att tekniskt lösa
frågan om utlandssvenskarnas rösträtt, erinrar utredningsmannen till en
början om att diplomater, sjömanshusinskrivna sjömän samt svenska missionärer
och präster redan nu liar rätt att stå kvar i den svenska
folkbokföringen under vistelse utomlands och därigenom
automatiskt behåller sin rösträtt. Bland utlandssvenskarna finns, säger
utredningsmannen, ytterligare en grupp som från folkbokföringssynpunkt
intar en särställning. Den grupp han åsyftar är sådana anställda hos
svenska företag, som är bosatta utomlands endast för en begränsad tid. De
bör enligt utredningsmannens mening inte ta ut något utvandringscertifikat
och kan då fortsätta att vara folkbokförda i Sverige.
I övrigt är frågan om vilka utlandssvenskar som skulle kunna få stå kvar
i den svenska folkbokföringen komplicerad. Redan 1955 års valutredning
påpekade svårigheterna att göra en tillfredsställante gränsdragning. Att
gränsdragningsproblemen är svårlösta finner utredningsmannen framgå
även av remissyttrandena över valutredningens betänkande i ämnet. Kretsen
av utlandssvenskar är synnerligen heterogen.
Ett uppslag som utredningsmannen har prövat är om man skulle kunna
lösa frågan om utlandssvenskarnas rösträtt genom att knyta an till den allmänna
pensioneringens bestämmelser om pensionsförmåner för dem som
är bosatta utomlands. Numera finns vidsträckta möjligheter att uppbära
pension utomlands. I och för sig skulle det vara möjligt att i folkbokförings
-
36 Kungl. Maj.ts proposition nr 145 år 1967
förordningen ta in en föreskrift av innehåll att en svensk medborgare, som
är bosatt utomlands och åtnjuter svensk folkpension eller allmän tjänstepension
eller är registrerad hos allmän försäkringskassa, skall vara folkbokförd
här i landet så länge han kvarstår registrerad hos den pensionsutbetalande
myndigheten eller försäkringskassan. Utredningsmannen har
emellertid funnit att han inte kan förorda cn sådan lösning. Konsekvenserna
skulle bli svåra att överblicka. Lösningen skulle stå i direkt strid
med nu gällande principer för kyrkobokföring och mantalsskrivning. Kyrkobokföringen
skulle bli otillförlitlig och mantalsskrivningen skulle behöva
kompletteras med ett särskilt anmälningsförfarande i syfte att dels få in
aktuella postadresser och dels möjliggöra kontroll av medborgarskapet.
Systemet skulle också leda till orättvisa genom att betydande grupper av
utlandssvenskar skulle komma att befinna sig utanför de röstberättigades
krets.
De undersökningar som utredningsmannen gjort har övertygat honom
om att det överhuvudtaget inte är möjligt att på objektiva grunder göra
en differentiering av utlandssvenskarna med hänsyn till deras större eller
mindre anknytning till Sverige. Även praktiska skäl talar enligt utredningsmannens
uppfattning mot att utlandssvenskar i väsentligt större omfattning
än f. n. blir mantalsskrivna i Sverige under tid då de är bosatta utomlands.
Utredningsmannen har i stället lagt fram ett förslag som innebär att
utlandssvenskarnas rösträttsfråga löses med hjälp av en särskild registrering
vid sidan av folkbokföringen. Den utlandssvensk
som så önskar skall enligt förslaget kunna bli upptagen i ett för
hela landet gemensamt register som skall föras centralt av CFU. Tanken
är att detta register i första hand skall utgöra ett underlag för utlandssvenskens
upptagande i röstlängd på motsvarande sätt som mantalslängden
är ett i rösträttshänseende grundläggande dokument för den svensk
som är bosatt i Sverige. Registret över utlandssvenskar skall emellertid
samtidigt kunna tjäna även andra ändamål och det skall, liksom mantalslängderna,
uppta även personer som är underåriga eller omyndigförklarade.
En förfrågan som utredningsmannen har gjort hos ett antal myndigheter
m. fl. om behovet av en registrering av utlandssvenskar i annat syfte än att
underlätta valdeltagande har visserligen närmast gett vid handen alt något
absolut behov inte föreligger. Utredningsmannen tror emellertid för sin del
att en sådan registrering skall kunna komma till nytta i olika praktiska
sammanhang, t. ex. vid planeringen av skolundervisningen för barn vilkas
föräldrar bor utomlands eller vid försök, i ett krigshotande läge, att nå kontakt
med utomlands bosatta svenskar som vill bevara de rättigheter och
skyldigheter som är förenade med det svenska medborgarskapet.
Registret över utlandssvenskar skall enligt utredningsmannens förslag
bygga på frivillig medverkan av utlandssvenskarna själva. Första gången
skall krävas en ansökan för att vederbörande skall bli upptagen i registret
Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967
37
och i fortsättningen skall han varje år göra särskild anmälan till registreringsmyndigheten
för att få stå kvar i registret. CFU:s beslut i registreringsfrågor
skall inte kunna överklagas.
Villkoren för att någon skall bli upptagen i registret är enligt förslaget
att han är svensk medborgare och att han är eller varit mantalsskriven i
Sverige. Den som är mantalsskriven i Sverige skall få vara med i registret
endast om han avflyttat utomlands efter den senaste mantalsskrivningsförrättningen.
Utlandssvensken skall, både när han första gången ansöker om
att bli upptagen i registret och när han gör anmälan för att få stå kvar, avge
skriftlig försäkran på heder och samvete att han är svensk medborgare.
Förstagångsansökan skall dessutom vara åtföljd av intyg om svenskt medborgarskap
utfärdat av behörig svensk myndighet (beskickning, konsulat
eller pastorsämbete) eller av folkbokföringsmyndighet i annat nordiskt
land. Innehav av giltigt svenskt pass bör enligt utredningsmannen i regel anses
tillräckligt som bevis om svenskt medborgarskap.
Som skäl för villkoret beträffande mantalsskrivningen
framhåller utredningsmannen att detta ter sig berättigat åtminstone i början
av systemets tillämpning för att underlätta uppläggningen av registret.
Registreringsmyndigheten kan komma att ställas inför uppgiften att på
kort tid verkställa ett omfattande gransknings- och utredningsarbete. Några
principiella betänkligheter föreligger emellertid inte, anser han, mot att i
ett senare skede slopa kravet på tidigare mantalsskrivning såsom villkor
för upptagande i registret över utlandssvenskar. I så fall bör emellertid ett
motsvarande villkor införas i vallagstiftningen för att utlandssvensken
skall bli upptagen i röstlängd. Annars skulle följden bli att man skulle bli
tvungen att låta alla utlandssvenskar rösta i samma valdistrikt. Det är en
bättre ordning, säger utredningsmannen, att utlandssvenskarna får rösta
i sina resp. utflyttningsdistrikt.
Utredningsmannen tar också upp frågan om kravet på tidigare mantalsskrivning
i Sverige bör förknippas med en tidsgräns så att de som
lämnat Sverige för mycket lång tid sedan utesluts ur registret. Han anser
sig inte kunna förorda en sådan tidsgräns. Systemet bör, framhåller han, i
stället utformas så att man har stränga krav på registrets aktualisering.
Härigenom vinner man att endast utlandssvenskar som visat intresse för
hemlandet blir uppförda i registret och får rösträtt. Tillförlitligheten hos
registreringen från valsäkerhetssynpunkt skulle enligt utredningsmannens
uppfattning bli densamma vare sig utlandssvenskens mantalsskrivning ligger
närmare eller längre bort i tiden i förhållande till tidpunkten för registreringen.
Syftet med den föreslagna lösningen av rösträttsfrågan skulle,
anser utredningsmannen, i stor utsträckning förfelas om man införde en
tidsgräns.
Den omständigheten att någon som ansöker om att bli upptagen i registret
över utlandssvenskar vid sidan av sitt svenska medborgarskap har även
utländskt medborgarskap bör enligt vad utredningsmannen
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967
föreslår inte hindra bifall till ansökningen. Utredningsmannen erinrar i
detta sammanhang om att det i Sverige finns åtskilliga politiska flyktingar,
som blir svenska medborgare genom naturalisation men som inte kan få
befrielse från sitt tidigare medborgarskap fastän det ligger i sakens natur att
de önskar det. En begränsning av de rättsverkningar som är förenade med
naturalisation skulle också, menar utredningsmannen, strida mot 33 § regeringsformen.
Enligt regeringsformen skall naturaliserad utlänning åtnjuta
samma förmåner och rättigheter som en infödd svensk medborgare.
Registret över utlandssvenskar är, som redan nämnts, avsett att ligga till
grund för upprättande av röstlängder. Utredningsmannen föreslår att CFU
skall göra upp särskilda röstlängder för svenska medborgare som inte är
mantalsskrivna i Sverige, en för varje valdistrikt. Vid upprättande av röstlängd
har CFU att pröva om vederbörande utlandssvensk skall antecknas
som röstberättigad eller inte. Därvid kan bl. a. uppkomma fråga om vilken
verkan som bör tillmätas en omyndighetsförklaring som meddelats
av utländsk myndighet. I denna fråga står förslaget på den ståndpunkten
alt omyndighetsförklaringen skall utgöra rösträttshinder endast
om den också i övrigt är giltig här i landet enligt den svenska internationella
privaträttens regler. Detta är fallet endast om förklaringen meddelats i
annat nordiskt land.
Det av utredningsmannen föreslagna systemet är avsett att fungera så
att årliga registreringsanmälningar kommer in till CFU före den 1 april.
CFU upprättar röstlängder valdistriktsvis på grundval av registret över utlandssvenskar
och översänder senast den 20 juni röstlängderna till resp.
lokala skattemyndigheter. I fortsättningen behandlas de särskilda röstlängderna
för utlandssvenskar på samma sätt som de vanliga röstlängderna
för personer som är bosaLta i Sverige. Beträffande själva röstningsförfarandet
skall i det hela gälla samma bestämmelser för utlandssvenskar som
för andra. Om utlandssvensken inte är i Sverige vid valtillfället och kan
rösta i sitt eget valdistrikt eller på posten, kommer han i stället att kunna
rösta på svensk beskickning eller svenskt konsulat.
På grundval bl. a. av uppgifter i statistisk årsbok om utvandring och
invandring under tioårsperioden 1953—1962 beräknar utredningsmannen
att antalet personer som vill komma med i registret över utlandssvenskar
kommer att uppgå till ca 30 000 och att av dessa ca 20 000 kommer att delta
i andrakammarvalen.
Remissyttrandena över 1965 års förslag
Några remissinstanser, bl. a. CFU och länsstyrelserna i Älvsborgs och
Blekinge län, förklarar att de inte ansett sig böra ta ställning till själva
principfrågan om utlandssvenskarnas rösträtt utan begränsat sin granskning
till att gälla den av utredningsmannen föreslagna registreringen av
Kungl. Maj.ts pro po
utlandssvenskar och de tekniska för
att bli upptagna i röstlängd. Det sto
lertid uttryckligen gett sin anslutnin
reda utlandssvenskar ökade möjlighe
och folkomröstning.
Däremot är det en ganska allmän u
den tilltänkta reformen inte bör oinf
kommunförbundet och flera länssty
ningsmannens uttalanden i denna fr
förklarar sig vara medveten om att
intresse för sin hembygd. Mångåri
fjärma utlandssvensken från bygdens
grad att utövandet av kommunal rös
nehåll för honom. Valnämnden i Rät
kegångar. För dem som har varit bort
de lokala banden tunnats ut. Rösträt
nala val torde därför inte ha någon
När det gäller rikspolitiken bör utla
vara synnerligen värdefull, eftersom
syn genom sin vistelse utanför vårt 1
lokalt tänkande.
En del remissinstanser motiverar
ståndpunkt under hänvisning till d
ningsområdet. Svenska stadsförbunde
gan om utlandssvenskars rösträtt hö
översynen av statsskicket. Enligt för
avvakta resultatet av denna översyn i
sträcka utlandssvenskars rösträtt till
ma uppfattning kommer till uttryck
bundet, länsstyrelserna i Stockholms,
valnämnden i Stockholm.
Utlandssvenskarnas förening finn
föras för att utlandssvenskarna bör
eningen är medveten om att detta är
en särskild utredning. I princip anse
svenskarna bör ha möjlighet att påv
sättning, särskilt som vår nuvarand
två jämställda kamrar. En rösträtts
deltagande i andrakammarval bör e
få fördröjas av ytterligare utredning
att delta i kommunala val. Liknande
riges allmänna exportförenings remis
Endast några enstaka remissinsta
ition nr 745 år 1967 39
tsättningarna för utlandssvenskarna
a flertalet remissinstanser har emeltill
en reform som syftar till att beer
att delta i andrakammarval
pfattning bland remissinstanserna att
ta även kommunalval. Svenska
Iser instämmer uttryckligen i utredga.
Länsstyrelsen i Västmanlands län
ånga utlandssvenskar har ett levande
vistelse utomlands torde emellertid
ommunala liv och verksamhet i så hög
rätt knappast kan ha något reellt inviks
kommun utvecklar liknande tanen
längre tid har, säger valnämnden,
vid fullmäktigval och andra kommuetydelse
för denna kategori svenskar,
dssvenskarnas valdeltagande däremot
tlandssvenskarna har fått en vidgad
nds gränser och inte genomsyrats av
in anslutning till utredningsmannens
t pågående reformarbetet på författ(majoriteten)
finner sålunda att frånära
samman med den nu pågående
undets mening är det välbetänkt att
nan ställning tas till frågan om att uttt
omfatta även kommunala val. Samyttranden
av Svenska landsting sförMalmöhus
och Kopparbergs län samt
r för sin del att goda skäl kan anå
även kommunal rösträtt, men förn
komplicerad fråga som skulle kräva
föreningen det självklart att utländska
även första kammarens sammanförfattning
bygger på principen om
eform som gäller utlandssvenskarnas
ellertid enligt föreningens åsikt inte
eträffande rätten för utlandssvenskar
ynpunkter kommer till uttryck i Sveyttrande.
ser anser att en reform redan från
40
Kungl. Maj:ts proposition nr U5 år 1967
början bör omfatta även kommunalvalen. Detta gäller kronokamreraren i
Hälsingborg och en minoritet inom Svenska stadsförbundet.
Utredningsmannens uppfattning att en reform som ger utlandssvenskarna
i gemen rösträtt måste föregås av grundlagsändring
godtas av överståthållaråmbetet, länsstyrelsen i Kopparbergs län, kronokamreraren
i Hälsingborg och valnämnden i Rättviks kommun. Länsstyrelsen
i Kopparbergs län påpekar att rösträttsreformen, om 19 § riksdagsordningen
inte ändras, skulle medföra att utlandssvenskar blev valbara
även till riksdagens andra kammare. Att så f. n. är fallet med svenska
diplomater och vissa svenska präster och missionärer i utlandet bör, mot
bakgrunden av att riksdagen under årens lopp vid flera tillfällen har
avvisat förslag om bostadsbandets borttagande, inte få till följd att eu
mångdubbelt större grupp utlandssvenskar utan inskränkning blir valbara.
Ett sådant avsteg från bostadsbandet skulle i så fall motivera att
frågan om dess bestånd åter tas upp till diskussion.
Flertalet remissinstanser är emellertid kritiska mot utredningsmannens
resonemang kring grundlagsfrågan. Detta gäller bl. a. en majoritet av länsstyrelserna
samt de organisationer vilka företräder utlandssvenskarnas intressen.
Länsstyrelserna i Stockholms och Jämtlands län menar att 16 §
riksdagsordningen uttömmande reglerar frågan om vilka som äger rösträtt
vid andrakammarval och att paragrafen i sin gällande lydelse inte lägger
hinder i vägen för den ifrågasatta reformen.
Utlandssvenskarnas förening uttrycker förvåning över att utredningsmannen
kommer till det resultatet att införandet av rösträtt för utlandssvenskar
förutsätter grundlagsändring. I frågans tidigare behandling har
någon sådan uppfattning veterligen inte kommit fram. 1955 års valutredning
räknade sålunda i sitt betänkande med att en reform rörande utlandssvenskarna
skulle kunna ske utan ändring av grundlag. Föreningen finner
det därför vara anledning att noga granska de skäl som utredningsmannen
anfört till stöd för sin ståndpunkt. I 16 § riksdagsordningen har normerande
bestämmelser getts beträffande rösträtt vid andrakammarval.
Den principiella frågan om vem som äger rösträtt är reglerad genom paragrafens
första och andra stycken. Den i tredje stycket upptagna bestämmelsen,
att till efterrättelse vid val skall finnas röstlängd och att valrätten
skall grundas på förhållandena vid tiden för röstlängdens tillkomst, har
karaktären av en tillämpningsföreskrift. Man skulle, säger föreningen, då
kunna vänta sig att den i lagrummet omnämnda tillämpningsförfattningen,
vallagen, och därtill anslutande författningar fått en sådan utformning att
även utlandssvenskarna kan utöva sin rösträtt. Så är inte fallet. Även om
denna brist historiskt kan förklaras — frågan om rösträtt för utlandssvenskar
hade i ett tidigare skede inte sa stor praktisk betydelse framstår
den i dagens Sverige som oacceptabel. Den aktuella uppgiften blir därför
inte att ändra grundlagen — denna utsäger klart nog att även i utlandet
41
Kungl. Maj. ts propos''tion nr 145 år 1967
bosatta svenska medborgare har röstr"tt — utan att justera tillämpningsidrfattningarna
så att utlandssvenska na kan utöva sin lagliga rätt.
Utlandssvenskarnas förening kan in e acceptera utredningsmannens åsikt
att det av ordalagen i 15 och 19 §§ s t 16 § tredje stycket riksdagsordningen
skulle indirekt framgå att de för valbarhet och för utövande av
rösträtt krävs bosättning här i landet Utredningsmannens slutsats bygger
enligt föreningens mening på en b synnerlig tankeoperation, som närmast
skulle kunna betecknas som ett slags baklängestänkande. Han utgår
från begreppet »bostadsband» som någ t i sig givet. Detta begrepp är i första
hand tillämpligt på valbarhet. Valba heten bygger emellertid på rösträtt,
och därav skulle följa, att bostadsba det måste tillämpas även på rösträtten.
Följaktligen skulle den som ej är bosatt i Sverige sakna såväl valbarhet
som rösträtt. Detta är enligt föreningens mening att ställa sakerna på
huvudet. Rösträtt och valbarhet är två skilda begrepp. Att rösträtten är
det primära och valbarheten det sekundära framgår klart av 19 § riksdagsordningen,
där som villkor för valbarhet till andra kammaren uppställts
krav på valrätt inom valkretsen. Det är sålunda naturligt nog valbarheten
som bygger på rösträtten och inte tvärtom. I fråga om den praktiska konsekvensen
av en reform beträffande utlandssvenskarna kan föreningen inte
dela utredningens uppfattning att principen om bostadsband skulle allvarligt
rubbas. Kvar står ju det väsentliga att de i Sverige bosatta svenska medborgarna,
alltså det stora flertalet, är valbara endast inom den valkrets, där
de bor. De i utlandet bosatta svenskarna, som ju utgör blott en minoritet,
bor i själva verket inte alls inom någon svensk valkrets. Att de av praktiska
skäl i rösträttshänseende måste hänföras till en viss valkrets i Sverige —
som regel den där de senast varit mantalsskrivna — kan inte betraktas som
något verkligt avsteg från bostadsbandet.
Föreningen fäster vidare uppmärksamheten på det förhållandet, att även
utlänningar, som är mantalsskrivna i Sverige, inräknas i folkmängden, när
det gäller att bestämma antalet mandat per valkrets. Utlänningarna som
grupp kommer alltså att påverka mandatfördelningen mellan valkretsarna
trots att de saknar rösträtt. Man kan, framhåller föreningen, sålunda inte
hävda att det föreligger eu korrespondens mellan mandatfördelning och
antalet röstberättigade personer. I så fall måste det emellertid också vara
klart att man inte kan motsätta sig att ge rösträtt till svenskar som är bosatta
utomlands under hänvisning till att dessa svenskar inte ingår i rikets
folkmängd som den beräknas vid mandatfördelningen.
Tankar, besläktade med dem som utvecklats av Utlandssvenskarnas förening,
framförs även av bl. a. Sveriges allmänna exportförening. Exportföreningen
tillägger att det för den enskilde utlandssvensken mången gång
måste kännas diskriminerande att inte få utöva sin medborgerliga rättighet
att rösta. Denna diskriminering har blivit påtagligare efter hand som inskränkningarna
i rösträtten för de i Sverige mantalsskrivna myndiga svenskarna
har försvunnit.
42
Kungl. Maj. ts proposition nr 145 år 1967
Som förut nämnts har utredningsmannen i sitt betänkande avvisat tanken
på alt lösa utlandssvenskarnas rösträttsfråga genom att ge nya grupper
av utlandssvenskar rätt att stå kvar i den svenska folkbokföringen
under vistelse utomlands. Flertalet remissinstanser
som uttalar sig i denna fråga godtar utredningsmannens bedömning.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län pekar i sammanhanget på mantalsskrivningens
rättsverkningar i andra hänseenden än i rösträttshänseende och på svårigheterna
för folkbokföringsmyndigheterna att få reda på och registrera
olika förändringar som rör utlandssvenskarna. Valnämnderna i Malmö och
Lund anför liknande synpunkter. CFU, överståthållarämbetet samt länsstyrelserna
i Stockholms, Södermanlands, Gotlands, Kalmar, Blekinge och Skaraborgs
län instämmer i allmänt hållna ordalag i utredningsmannens slutsatser.
Utlandssvenskarnas förening erinrar om att det i utredningsmannens
direktiv har framförts det uppslaget att man via folkbokföringen i Sverige
skulle ge rösträtt åt vissa begränsade grupper av utlandssvenskar, vilkas
samhörighet med Sverige är särskilt tydligt uttalad. Föreningen vill emellertid
instämma i utredningsmannens uttalande att det inte är möjligt att
nå en godtagbar lösning efter denna linje. Enligt föreningens uppfattning
går det nämligen inte att på objektivt hållbara grunder dela in utlandssvenskarna
i en grupp som bör ha rösträtt och en grupp som inte bör ha
rösträtt. Hur gränsen än dras skulle den komma att verka godtyckligt. Självfallet
bör det inte finnas utrymme för något godtycke i rösträttssammanhang,
där klara och entydiga kriterier är av nöden. Det enda hållbara kriteriet
i detta sammanhang är uppenbarligen det svenska medborgarskapet.
Föreningen vill också framhålla att en anknytning av rösträtten till vissa
yrken eller befattningar i själva verket skulle innebära en återgång till ett
system, där rösträtten är beroende på tillhörighet till visst stånd. Detta system
avskaffades i Sverige för 100 år sedan.
Den enda remissinstans som förordar en lösning efter folkbokföringslinjen
är uppbördsdirektören i Stockholm. Han anser det visserligen möjligt att
lösa utlandssvenskarnas rösträttsfråga på det sätt som utredningsmannen
har föreslagit, men han finner att en metod, som innebär att utlandssvenskar
inordnas i den svenska folkbokföringen, är förenad med åtskilliga fördelar.
När utredningsmannen diskuterat möjligheten att mantalsskrivningsvägen
lösa frågan har han i likhet med 1955 års valutredning utgått från att endast
vissa grupper av utlandssvenskar med en mera markerad anknytning till
Sverige skulle få komma in i den svenska folkbokföringen. Uppbördsdirektören
anser emellertid för sin del att folkbokföringsmetoden skulle kunna
utformas på ett sådant sätt att varje svensk som utflyttar ur riket får rätt
alt efter anmälan stå kvar i folkbokföringen i Sverige. Han har i sitt yttrande
utförligt redogjort för hur han tänker sig att systemet närmare skulle
utformas.
43
Kungl. Maj.ts proposition nr 145 år 1967
I den mån remissyttrandena innehåller allmänna uttalanden om den av
utredningsmannen förordade metoden med en särskild registrering
vid sidan av folkbokföringen är dessa i regel positiva.
Flera remissinstanser framhåller att den föreslagna metoden innefattar en
enkel och ändamålsenlig lösning för att få utlandssvenskar upptagna i röstlängd.
Uttalanden av denna innebor görs av överståthållarämbetet, länsstyrelserna
i Uppsala, Blekinge, Värmlands och Örebro län, Utlandssvenskarnas
förening, Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, lokala
skattemyndigheten i Malmö, häradsskrivaren i Sölvesborgs fögderi samt valnämnden
i Rättviks kommun. En fördel med den förordade registreringsmetoden
är enligt länsstyrelsen i Västernorrlands län att man uppnår att endast
sådana utlandssvenskar som har verklig anknytning till Sverige omfattas
av reformen. Den frivilliga medverkan från utlandssvenskarnas sida som
krävs för registrering utgör enligt länsstyrelsens uppfattning en god garanti
för att de utlandssvenskar som enligt förslaget skall få rösträtt har den rätta
intressegemenskapen med hemlandet. Uppbördsverket i Göteborg och länsstyrelsen
i Kalmar län tror dock att registreringen av utlandssvenskar kommer
att medföra ett betydande arbete för folkbokföringsmyndigheterna och
att den i varje fall under en övergångstid kommer att föranleda svårigheter
i tillämpningen.
Sveriges allmänna exportförening har i princip inte något att erinra mot
den registreringsmetod, som utredningsmannen förordat. Emellertid skulle
föreningen även kunna tänka sig en administrativt enklare lösning som går
ut på att registreringen sker parallellt med den årliga mantalsskrivningen.
Farhågorna för dubbelregistreringar i röstlängd finner föreningen vara
överdrivna.
En viss tveksamhet kan spåras bland remissinstanserna om nyttan i andra
sammanhang än rösträttssammanhang av ett register över utlandssvenskar.
CFU påpekar att de av utredningsmannen verkställda undersökningarna
närmast gett vid handen att det inte föreligger något absolut behov av ett
centralt utlandssvenskt register av föreslagen typ. Samma påpekande gör
länsstyrelsen i Gotlands län.
Riksförsäkringsverket säger sig inte ha någon bestämd uppfattning om
nyttan på socialförsäkringens område av ett utlandssvenskregister för rösträttsändamål,
eftersom registrets blivande omfattning är svår att förutse.
Verket vill från de synpunkter det har att företräda endast uttala att förslagets
genomförande skulle medföra viss arbetslättnad och kanske större
säkerhet vid a viser ingen om utlandssvenskars rätt till folk- och tilläggspension.
Statistiska centralbyrån, länsstyrelsen i Uppsala län, Utlandssvenskarnas
förening och Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet tror
däremot att ett register över utlandssvenskar skulle komma till nytta i olika
praktiska sammanhang såsom när det gäller att nå intresserade utlands
-
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967
svenskar i t. ex. sådant som rör barnens skolgång eller bistånd från svenska
myndigheter vid krig och oroligheter. Statistiska centralbyrån anser att
registret kan göra det möjligt för byrån att få fram vissa statistiska uppgifter
om utlandssvenskarna som hittills har saknats. Sådana uppgifter,
som redan föreligger i fråga om flera andra länder, efterfrågas ganska ofta
även hos oss. Värdet av registret begränsas emellertid, säger statistiska
centralbyrån, av att den angivna statistiken inte kommer att omfatta alla
utlandssvenskar utan endast vuxna som känner ett tillräckligt starkt samband
med Sverige för att varje år insända ansökan om att bli upptagna
i registret.
De som känner tvekan inför nyttan av ett utlandssvenskt register från
andra synpunkter än rösträttssynpunkter har ibland framfört förslag om
att registret skall begränsas till att omfatta endast sådana vuxna personer
som uppfyller rösträttsvillkoren. Propåer i denna riktning framförs
bl. a. av CFU, länsstyrelserna i Gotlands, Skaraborgs, Kopparbergs, Västernorrlands
och Norrbottens län samt valnämnden och kronokamreraren i
Hälsingborg.
En förtjänst med det av utredningsmannen föreslagna systemet är, enligt
flera remissinstanser, att man får en central prövning som kan undanröja
risken för att en röstberättigad utlandssvensk blir upptagen i mer än
en röstlängd. CFU finner det rentav nödvändigt från valsäkerhetssynpunkt
att man har en centraliserad procedur.
Utredningsmannens förslag att registret över utlandssvenskar skall bygga
på ansökningar och årligen återkommande anmälningar har inte föranlett
någon kritik från remissinstansernas sida. I ett par remissyttranden
— länsstyrelserna i Södermanlands och Gotlands län — framkastas dock
att det bör vara tillräckligt om anmälan sker endast de år då val skall äga
rum.
Frågan hur det svenska medborgarskapet skall styrkas behandlas av några
remissinstanser. CFU föreslår att ansökan om registrering obligatoriskt
skall vara åtföljd av intyg från svensk beskickning eller lönat svenskt konsulat
att sökanden innehar giltigt svenskt pass. Utlandssvenskarnas förening
gör ett uttalande av liknande innebörd. Föreningen håller det också för sannolikt
att sådana utlandssvenskar, som är intresserade av att rösta, i det
stora flertalet fall innehar svenskt pass.
Till den i förslaget framförda tanken att svenskt medborgarskap skall få
styrkas även genom intyg från pastorsämbete ställer sig några remissinstanser
tveksamma. Bland dessa märks länsstyrelsen i Västerbottens län och
kronokamreraren i Hälsingborg.
Enligt förslaget skall innehav av utländskt medborgarskap
jämte det svenska inte utgöra hinder för registrering och rösträtt.
Denna mening har vunnit anslutning från bl. a. Utlandssvenskarnas förening,
Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, länsstyrelsen
45
Kungl. Maj.ts proposition nr 145 år 1967
i Stockholms län, valnämnden i Stockholm, valnämnden i Rättviks kommun
och kronokamreraren i Hälsingborg. Utlandssvenskarnas förening framhåller
att en motsatt uppfattning skulle leda till att en utlandssvensks rösträtt
blev beroende av utländsk lagstiftning, något som självfallet inte kan accepteras.
Länsstyrelsen i Kristianstads län ifrågasätter däremot om inte rösträtt
bör förvägras utlandssvenskar som har dubbelt medborgarskap.
Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller lämnat utan erinran förslaget
om att tidigare mantalsskrivning här i riket skall utgöra
en förutsättning för att en utlandssvensk skall upptas i registret och få
rösträtt här. Några, bland dem Utlandssvenskarnas förening, Riksföreningen
för svenskhetens bevarande i utlandet, länsstyrelserna i Göteborg och
Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län menar emellertid att ett sådant villkor
inte bör uppställas. De anser att svenskt medborgarskap bör vara det
enda villkoret för registrering. Den föreslagna inskränkningen skulle, framhåller
sålunda utlandssvenskarnas förening, likaväl som andra inskränkningar
i myndiga svenska medborgares rösträtt vara oförenlig med bestämmelserna
i 16 § riksdagsordningen. I föreningens yttrande uttalas också
att farhågorna för att kretsen »andragenerationssvenskar» skulle vara mycket
vidsträckt och svårbestämbar är i hög grad överdrivna. Antalet utomlands
boende svenska medborgare som skulle drabbas av inskränkningen
torde vara litet. Bland dem finns emellertid sådana som utgör den
svenska kolonins stöttepelare och som i olika former gör värdefulla insatser
för Sverige. Länsstyrelsen i Skaraborgs län påpekar att en tidigare
mantalsskrivning, som kanske är enstaka och ligger långt tillbaka i tiden,
i och för sig inte är något kriterium på samhörigheten med hemlandet.
CFU, som liksom utredningsmannen anser att utlandssvenskarnas rösträtt
bör vara avhängig av att vederbörande någon gång varit registrerad
i den svenska folkbokföringen, vill anknyta till tidigare kyrkobokföring i
Sverige och inte til! mantalsskrivning här. Enligt CFU :s uppfattning skulle
kontrollen av vederbörandes personliga förhållande från teknisk synpunkt
bli lättare att genomföra. CFU utvecklar sin uppfattning på följande sätt.
Hos CFU förvaras personakter för personer som från och med 1947 överförts
till bok över obefintliga eller avförts som utvandrade. Vid sidan av
personakterna finns ett sökregister som innehåller registerkort avseende
dels nämnda kategorier dels ock personer som antecknats såsom obefintliga
före 1947.
Om en person återfinns i CFU:s register såsom utvandrad eller obefintlig
framgår det av registerkortet i vilken församling han senast var kyrkobokförd.
Mantalsskrivningsort finns däremot ej antecknad i personakt eller
kort. En bedömning av presumtiv mantalsskrivningsort kan visserligen
göras med ledning av de flyttningsdata som finns antecknade på personakten
men med säkerhet kan mantalsskrivningsorten ej fastställas. För
efterforskning i mantalslängd erfordras dessutom uppgift om den fastighet
där personen varit bokförd och denna framgår ej av personakten. I de fall
46
Kungl. Maj:ts proposition nr H5 ur 1967
sökanden ej kan lämna riktiga uppgifter om den fastighet och ort där han
senast var mantalsskriven skulle det bli nödvändigt att hos pastorsämbetet
inhämta upplysning därom.
Beträffande personer som avförts ur folkbokföringen före den 1 januari
1947 såsom utvandrade saknas uppgift i CFU:s register. Att återfinna sådan
person i mantalslängd där han senast varit mantalsskriven skulle bli
förenat med stora svårigheter. Man torde kunna utgå ifrån att vederbörande
själv i många fall ej längre vet varken fastighetens beteckning eller
år för utvandring. Genom de ändringar i fögderiindelningen som kan ha
skett är det många gånger svårt att avgöra i vilken lokal skattemyndighets
mantalslängd personen senast varit uppförd. För att utröna senaste kyrkobokföringsort
blir man i första hand hänvisad till församlingarnas utflyttningsböcker.
Även sådan efterforskning kan bli tidsödande men
torde dock vara betydligt mindre arbetskrävande och även leda till större
möjligheter att återfinna vederbörande. Har man på detta sätt kunnat fastställa
i vilken församling personen vid sin utvandring var kyrkobokförd,
synes det överflödigt att även konstatera att han varit upptagen i mantalslängd.
Då de kategorier svenska medborgare, varom här är fråga, som regel
torde ha varit såväl mantalsskrivna som kyrkobokförda i riket, skulle det
ej innebära någon nämnvärd ändring av kretsen röstberättigade i förhållande
till utredningens förslag om man anknyter förutsättningarna för
rösträtten till tidigare kyrkobokföring i riket i stället för mantalsskrivning.
I administrativ ordning bör bestämmas inom vilken församling sökanden
skall upptagas i röstlängd i de fall ändring i församlingsindelningen skett
eller personen angivits tillhöra icke territoriell församling.
I samband med behandlingen av kravet på tidigare mantalsskrivning
som förutsättning för utlandssvenskarnas rösträtt, tar vissa remissinstanser
upp frågan om en tidsgräns bör uppställas så att mantalsskrivningen
inte kommer att ligga alltför långt tillbaka i tiden. Tanken på en
sådan tidsgräns avvisas av Utlandssvenskarnas förening, Riksföreningen
för svenskhetens bevarande i utlandet, länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands,
Älvsborgs och Skaraborgs län samt valnämnden i Stockholm.
Andra menar däremot att en tidsgräns är motiverad från både praktiska
och principella synpunkter. Länsstyrelsen i Gotlands län framhåller att
förslaget öppnar möjlighet till valdeltagande för stora grupper svenskar,
som varit bosatta utomlands under mycket lång tid och som kanske lielt
förlorat kontakten med och intresset för hemlandet eller som saknar kännedom
om här rådande politiska förhållanden. Liknande synpunkter anförs
av länsstyrelserna i Kopparbergs och Gävleborgs län. Även länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län förordar en tidsgräns. Denna länsstyrelse
påpekar att om mantalsskrivningen får ligga längre tillbaka i tiden än
tio år så blir det mycket svårt att i mantalslängderna återfinna eller identifiera
en person, vars ansökan är ofullständig.
Medan utredningsmannens förslag att CFU skall vara registreringsmyndighet
i allmänhet godtagits av remissinstanserna, har däremot förslaget att
47
Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967
C F U: s beslut i registreringsärende inte skall få överklagas
väckt åtskillig kritik. CFU, öv er ståthållar ämbetet och valnämnden
i Stockholm har dock godtagit förslaget, valnämnden under påpekande
att praktiska skäl talar för den föreslagna ordningen.
Kritiska till förslaget är länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands,
Gotlands, Hallands, Göteborgs och Bohns, Skaraborgs och Norrbottens
län, Utlandssvenskarnas förening, samt valnämnden och kronokamr
erar en i Hälsingborg. Dessa remissinstanser finner det av hänsyn till rättssäkerheten
nödvändigt att möjlighet införs till överprövning av registreringsmyndighetens
beslut. Länsstyrelsen i Stockholms län menar också att
utredningsmannens förslag inte är hållbart från principiella synpunkter.
Inom förvaltningsförfarandet är den som varit part i eit ärende regelmässigt
berättigad att anföra besvär över beslutet i ärendet. Enligt gällande vallagar
föreligger också rätt att anföra besvär i anledning av framställd anmärkning
mot röstlängden och sådan besvärsrätt föreligger oaktat prövningen
av anmärkning som regel har samma formella karaktär och lämnar
lika litet utrymme för diskretionär prövning som CFU :s föreslagna prövning
av utlandssvensks ansökan att bli upptagen i utlandssvenskregistret.
I vissa av de kritiska yttrandena har förslag förts fram hur möjlighet till
överprövning av registreringsmyndighetens beslut lämpligen bör ordnas.
Utlandssvenskarnas förening och länsstyrelsen i Gotlands län menar att
CFU:s beslut i dessa frågor skall kunna överklagas till regeringsrätten.
Länsstyrelsen anser också att registreringsmyndigheten bör få möjlighet till
självrättelse. Tanken på att kammarrätten skall vara besvärsinstans förs
fram av en länsstyrelse, medan en annan ifrågasätter om inte överprövningen
bör äga rum hos lokal skattemyndighet. Länsstyrelsen i Norrbottens
län utvecklar i sitt yttrande vissa förslag som närmast syftar till att inom
ramen för gällande anmärkningsförfarande skapa möjlighet till här ifrågasatt
överprövning.
Tanken i förslaget att CFU skall upprätta röstlängder
över röstberättigade utlandssvenskar avstyrks av CFU själv. Enligt CFU:s
uppfattning bör CFU endast föra registret över utlandssvenskarna och med
ledning av registret tillställa lokal skattemyndighet uppgift om vilka utlandssvenskar
som är röstberättigade inom fögderiet. På den lokala skattemyndigheten
bör det därefter ankomma att införa vederbörande utlandssvensk
i ordinarie röstlängden för valdistriktet. Uppbördsdirektören i Stockholm
uttalar sig i liknande riktning
Utredningsmannens förslag att röstlängder över röstberättigade utlandssvenskar
skall upprättas valdi striktsvis har föranlett kritiska anmärkningar
från en del remissinstanser. CFU betvivlar att denna ordning
är lämplig. Förfarandet blir tungrott och opraktiskt om CFU skall upprätta
och underteckna röstlängder för ett mycket stort antal valdistrikt, av vilka
de llesta upptar endast ett fåtal röstberättigade. Valnämnden i Stockholm
48
Kungl. Maj.ts proposition nr H5 år 1967
påpekar att upprättandet av röstlängderna skulle bli tidsödande särskilt
med hänsyn till den årliga förändring som valdistrikten undergår av organisatoriska
skäl och på grund av ny fastighetsindelning. I stället föreslår
denna valnämnd att länsstyrelsen skall äga förordna att utlandssvenskarna
inom en kommun skall sammanföras till visst eller vissa valdistrikt.
Överståthållarämbetet ansluter sig till valnämndens förslag. Förslag av liknande
innebörd förs fram i valnämndens i Göteborg yttrande. I en promemoria,
som åberopats av valnämnden i Stockholm och som upprättats av
nämndens sekreterare, görs också gällande att övervägande skäl talar mot att
låsa fast utlandssvenskarna vid valdistrikt på det sätt som utredningsmannen
föreslagit.
Den omständigheten att någon är omyndigförklarad skall enligt utredningsmannens
förslag inte hindra att han upptas i registret över utlandssvenskar.
En annan fråga är vilken verkan en omyndighetsförklaring har
i röstlängdssammanhang. Utredningsmannen har föreslagit att av u tländsk
myndighet meddelad omyndighetsförklaring
av svensk medborgare inte skall diskvalificera från rösträtt. Detta förslag
har godtagits av bl. a. CFU, länsstyrelsen i Stockholms län, valnämnden i
Stockholm, Utlandssvenskarnas förening och kronokamreraren i Hälsingborg.
I några remissyttranden, bl. a. från valnämnderna i Göteborg och Hälsingborg,
ifrågasätts om inte ansökan att bli upptagen i registret bör innehålla
en försäkran att sökanden inte är förklarad omyndig i Sverige eller
annat nordiskt land.
Departementschefen
Sedan gammalt ligger mantalsskrivningen till grund för röstlängderna.
Den har därigenom betydelse för rösträtten både vid andrakammarval och
vid kommunala val. I praktiken betyder sammankopplingen av mantalsskrivning
och röstlängder att endast personer som är bosatta i Sverige är
röstberättigade vid svenska val. Vissa svenskar som bor eller stadigvarande
vistas utomlands kan dock fortsätta att vara mantalsskrivna i Sverige
och därmed bevara sin rösträtt under bortovaron från hemlandet. Detta
gäller diplomater, sjömän som är inskrivna i sjömanshus samt präster och
missionärer.
Tid efter annan har önskemål framförts att även andra utlandssvenskar
än de som tillhör någon av dessa kategorier skall få rätt att delta i svenska
val. Detta har visat sig vara en svårlöst fråga. Något säger det kanske i
sammanhanget att det fortfarande är undantag i demokratiskt styrda
länder att personer som bor utomlands får delta i hemlandets val. Varken
Danmark, Finland, Island eller Norge — för att nu bara se till våra
nordiska grannländer — känner i princip någon rätt för det egna landets
medborgare att delta i hemlandets val till folkrepresentationen eller
49
Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967
till kommunala församlingar under tid då de är bosatta i annat land.
Tvärtom fordras ibland vid återflyttning till hemlandet viss tids bosättning
där för att vederbörande skall få tillbaka sin rösträtt. I Finland gäller sålunda
en karenstid på tre år och i Island en karenstid på fem år.
Svårigheterna att tillgodose önskemålet om rösträtt för utlandssvenskar
sammanhänger med att utlandssvenskarna utgör en mycket heterogen
grupp. I gruppen ingår personer som emigrerat i egentlig mening, dvs. definitivt
lämnat Sverige i avsikt att skapa sig en ny framtid i ett annat land.
Met det finns också utlandssvenskar som bor i ett främmande land under ett
begränsat antal år t. ex. för studier eller som representanter för svenska
företag eller som tjänstemän i internationella organisationer. Tänker man
på emigranterna ter det sig knappast rimligt att de skall ha rösträtt vid
svenska val, eftersom de inte alls eller endast i mycket ringa utsträckning
påverkas av de beslut som riksdagen och svenska kommunala församlingar
fattar. Tänker man däremot på den senare kategorin finner man att starka
skäl talar för att bortovaro hemifrån under några få år inte skall behöva
medföra ens temporär förlust av rösträtt. Antalet svenskar som vistas utomlands
en kortare period för att sedan återvända hem har ökat under de
senaste decennierna och kommer sannolikt också i framtiden att öka i
takt med den ekonomiska integrationen i Europa och vidareutvecklingen
av våra internationella förbindelser med världen i övrigt.
Två utredningar har under senare år arbetat med uppgiften att finna en
lösning på frågan om utlandssvenskarnas rösträtt, och de betänkanden som
nu föreligger från dessa utredningar innehåller konkreta förslag i ämnet.
Remissbehandlingen av betänkandena visar att det är en utbredd uppfattning
bland remissinstanserna att man bör ge utlandssvenskar rätt att under
vissa villkor delta i a n d r a k a in m a r v a 1. Jag delar denna uppfattning.
Men jag vill genast göra klart att problemen på detta område är sådana
att man aldrig kan komma fram till en helt idealisk lösning. Redan av vad
jag tidigare har sagt framgår att det inte kan komma ifråga att ge rösträtt
åt alla svenska medborgare som bor utomlands oavsett om de kan antas
återvända till Sverige och oavsett hur länge de varit borta hemifrån.
Men det är å andra sidan inte möjligt att utforma regler som på ett oomtvistligt
sätt skiljer ut just de utlandssvenskar som bör vara bevarade vid
sin rösträtt under vistelsen utomlands. Om man vill ha en positiv lösning,
måste man acceptera regler som innebär en schematisk avgränsning av den
röstberättigade personkretsen.
En reform som ger utlandssvenskar rätt att delta i andrakammarval för
automatiskt med sig en motsvarande utvidgning av kretsen av röstberättigade
vid folkomröstning. För att reformen skall omfatta även k o mmunalval
krävs däremot särskilda lagstiftningsåtgärder. I båda betänkandena
sägs denna fråga vara mindre angelägen, och denna åsikt delas
av det stora flertalet remissinstanser. De som vill att en rösträtts4
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 145
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 1A5 år 1967
reform skall omfatta även kommunalvalen hänvisar bl. a. till kommunalvalens
betydelse för första kammarens sammansättning. De anser det inkonsekvent
att utlandssvenskarna skulle få vara med och välja andrakammarledamöter
men inte få något inflytande på första kammaren, vars
sammansättning bestäms av kommunalvalens utgång. Oberoende av vilken
vikt man tidigare kan ha velat tillmäta detta argument, måste det numera
anses ha förlorat sin tyngd. Författningsfrågan har kommit i ett sådant
läge att man har anledning att räkna med att tvåkammarriksdagen inom
kort kommer att ersättas med en enkammarriksdag som i sin helhet väljs
i direkta val. Det kan också antas att utlandssvenskarnas intresse för valen
är betydligt mindre när det gäller kommunala val än när det gäller riksdagsval.
Jag finner inte något hinder mot att, som båda utredningarna
har föreslagit, hålla kommunalvalen utanför den tilltänkta reformen.
I 1965 års betänkande har utredningsmannen gett uttryck åt uppfattningen
att frågan om utlandssvenskarnas rösträtt inte kan lösas utan
grundlagsändring. Jag finner inte anledning att här ta upp hans
resonemang till utförlig behandling. Jag kan i stort sett nöja mig med att
konstatera att det inte finns någon bestämmelse i våra grundlagar som gör
rösträtten beroende av bosättningen. De bestämmelser som gör att rösträtten
vid andrakammarval f. n. i huvudsak är begränsad till personer som
är bosatta i Sverige återfinns uteslutande i ValL och folkbokföringsförordningen.
Det är visserligen riktigt, som utredningsmannen påpekar, att en utlandssvensk
som får rösträtt därmed också blir valbar som andrakammarledamot
för den valkrets där han är röstberättigad, och det kan synas
mindre tilltalande att en person som inte är bosatt i Sverige skall kunna
väljas till riksdagsman. Några praktiska problem tror jag emellertid inte
att denna formella möjlighet kommer att skapa, och jag kan i varje fall
inte se att utredningsmannen har fog för sin åsikt att den skulle tvinga till
en omprövning av valbarhetsbestämmelserna i 19 § riksdagsordningen.
Den första frågan man ställs inför när det gäller att avgränsa den krets
av utlandssvenskar som bör få rösträtt är vilken metod man bör välja för
avgränsningen. Skall man försöka lösa rösträttsfrågan genom att välja ut
vissa kategorier av utlandssvenskar som i likhet med diplomater, sjömän
m. fl. skall kunna stå kvar i den svenska folkbokföringen trots att de stadigvarande
vistas utomlands? Eller skall man försöka finna generellt verkande
kriterier som kan tillämpas på alla kategorier av utlandssvenskar? Båda
utredningarna och en så gott som enhällig remissopinion har avvisat den
förra metoden. Även jag är av den uppfattningen att man inte kan komma
långt med en lösning inom folkbokföringens ram. Jag har redan påpekat
att utlandssvenskarna är en utomordentligt heterogen grupp och en avgränsning
av den röstberättigade personkretsen efter yrke eller annat liknande
kriterium måste bli godtycklig om man går nämnvärt utanför de redan
51
Kungl. Maj.ts proposition nr i ko år 1967
na privilegierade kategorierna. Det skulle också vara svårt att göra kriterierna
tillräckligt konturskarpa. Dessutom tillkommer även åtskilliga andra
betänkligheter av vilka en del sammanhänger med att folkbokföring av en
utlandssvensk får rättsverkningar på många andra områden än vallagstiftningens.
Jag tror att tanken på att av rösträttsskäl mantalsskriva utlandssvenskar
i Sverige i väsentligt större omfattning än som f. n. sker kan
avföras ur diskussionen.
Möjligheterna att finna lämpliga generella kriterier för avgränsning av
den röstberättigade personkretsen är begränsade. Det bästa vore om man
kunde finna ett kriterium som gjorde att vid varje val rösträtt förbehölls
sådana utlandssvenskar som kan väntas återvända till Sverige inom en inte
alltför avlägsen framtid. Det är ju dessa utlandssvenskar som på ett mera
påtagligt sätt berörs av de beslut riksdagen skall fatta under den period
som valet gäller. Det säger sig emellertid självt att något sådant kriterium
inte står att finna. Man får i stället hålla sig till utlandssvenskens anknytning
till Sverige i det förflutna.
Båda utredningarna har föreslagit regler som innebär att endast utlandssvenskar
som tidigare varit folkbokförda i Sverige skall få rätt att delta i
andrakammarvalen. 1955 års valutredning har i sitt förslag dessutom uppställt
krav på en tidsgräns som innebär att folkbokföringen i Sverige
skall hänföra sig till något av de senaste fem åren före det år då röstlängden
upprättas. Detta är enligt min mening en naturlig och riktig tanke.
Dels är typiskt sett ovissheten större om utlandssvensken någonsin kommer
att återvända till Sverige ju längre han har varit borta. Dels måste man
anta att förtrogenheten med svensk samhällsutveckling och med de problem
som är aktuella i den svenska dagspolitiken generellt sett blir mindre
ju längre tid som har förflutit från det utlandssvensken lämnade Sverige.
Mot en tidsgräns kan inte med fog invändas att den är ett alltför grovt
kriterium. Som jag tidigare framhållit ligger det i sakens natur att den
röstberättigade personkretsen måste bestämmas på ett schematiskt sätt.
Om man stannar vid fem år som valutredningen har föreslagit torde rösträttsreformen
inbegripa alla de kategorier av utlandssvenskar som det är
särskilt angeläget att få med. Som jag ser det är det väsentligaste skälet för
den tilltänkta reformen att man bör anpassa vallagstiftningen till en modern
tids förhållanden. Med det livliga ekonomiska och kulturella utbyte
över gränserna som numera förekommer är det framför allt angeläget att
se till att rösträtten inte går förlorad för de många svenskar som tillbringar
några år i ett främmande land t. ex. för studier eller såsom led i yrkesverksamhet
eller för att göra en insats i internationell biståndsverksamhet.
För den av valutredningen förordade tidsgränsen kan emellertid anföras
även andra skäl. Förändringar av betydelse för rösträtten som inträffar efter
det utlandssvensken lämnat Sverige är svåra att få besked om för de svenska
röstlängdsmyndigheterna. Osäkerheten om den som vill bli upptagen i
52 Kungl. Maj.ts proposition nr lk5 år 1967
röstlängd verkligen uppfyller de allmänna rösträttsvillkoren i 16 § riksdagsordningen
skulle kunna bli besvärande om man inte hade en tidsgräns. Detta
gäller inte minst det grundläggande rösträttsvillkoret att vederbörande skall
vara svensk medborgare för att få komma med i röstlängden. Den bevisning
om medborgarskapet som man kan fordra i röstlängdssammanhang
måste under alla förhållanden bli summarisk och den kan inte ge hundraprocentig
säkerhet. I sammanhanget kan erinras om att en svensk, som
bosätter sig i annat nordiskt land, brukar kunna förvärva medborgarskap
i hemvistlandet efter fem år. Han förlorar då samtidigt sitt svenska
medborgarskap.
Valutredningens förslag om ett femårsvillkor är alltså enligt min uppfattning
välmotiverat från både principiella och praktiska synpunkter. Jag
förordar att man tar fasta på förslaget vid lösningen av utlandssvenskarnas
rösträttsfråga.
Det jag hittills har sagt hänför sig till frågan i vilken utsträckning man
för utlandssvenskarnas skull bör uppmjuka det krav på bosättning som i
praktiken gäller som villkor för rösträtt vid andrakammarval. I allt annat
än sådant som har med bosättningsförhållandena att göra bör man enligt
min mening tillämpa samma villkor för utlandssvenskar som för andra. Den
omständigheten att någon vid sidan av sitt svenska medborgarskap även har
utländskt medborgarskap bör alltså i och för sig inte, som valutredningen
förordat i sitt betänkande, hindra att han blir upptagen i röstlängd.
I konsekvens härmed men till skillnad från valutredningen anser jag
också att en omyndighetsförklaring som meddelats av utländsk
myndighet bör utgöra diskvalifilcationsgrund endast om omyndighetsförklaringen
har giltighet i Sverige i andra hänseenden än beträffande rösträtten.
Detta torde i allmänhet inte vara fallet. Har en svensk förklarats
omyndig i Danmark, Finland, Island eller Norge gäller beslutet emellertid
civilrättsligt här i landet och det bör då beaktas även i rösträttshänseende.
Jag är medveten om att min ståndpunkt i sällsynta undantagsfall kan ge
eu utlandssvensk en gynnad ställning. Det kan sålunda inträffa t. ex. att en
svensk, som är bosatt i Tyskland och har blivit förklarad omyndig där, får
delta i ett andrakammarval fastän han kanske, om han bott i Sverige, skulle
ha förklarats omyndig även i vårt land och därmed förlorat sin rösträtt.
Det är emellertid tvivelaktigt om det skulle stå i överensstämmelse med 16 §
riksdagsordningen att i vallagstiftningen införa villkor som kompletterar
riksdagsordningens bestämmelser om omyndighet som rösträttshinder. Även
om detta vore möjligt skulle de kompletterande reglerna knappast komma
att fungera i praktiken.
Beträffande den tekniska utformningen av ett system som ger utlandssvenskar
möjlighet att delta i val i hemlandet är det en fast utgångspunkt
att systemet måste bygga på att de som vill utöva sin rösträtt själva ger sig
till känna för myndigheterna. Svenska myndigheter förfogar inte över så
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967 53
dana uppgifter beträffande svenskar som bor utomlands att ett officialförfarande
är möjligt.
I övrigt kan man gå fram efter olika linjer. Enligt valutredningens förslag
i 1962 års betänkande skall utlandssvenskar efter anmälan tas upp i
de vanliga röstlängderna som upprättas valdistriktsvis av de lokala skattemyndigheterna.
Svagheten med ett sådant system är främst att en lokal
handläggning av ärendena gör det svårt att kontrollera att utlandssvensken
uppfyller villkoren för att bli upptagen i röstlängd. Möjligheterna att förebygga
dubbelregistrering och dubbelröstning inom skilda valkretsar eller
valdistrikt blir också små. Under remissbehandlingen har riktats åtskillig
kritik mot utredningens förslag just från dessa synpunkter.
En annan möjlighet anvisas i 1965 års betänkande. Utredningsmannen
föreslår i betänkandet att man skall lägga upp ett centralt register över
utlandssvenskar och att detta register skall användas som underlag för särskilda
röstlängder för utlandssvenskarna på motsvarande sätt som mantalslängderna
utgör underlaget för de vanliga röstlängderna. Systemet är
avsett att fungera så att anmälningar flyter in varje år till registret som
förs av en central myndighet, CFU. Varje utlandssvensk, som någon gång
varit mantalsskriven i Sverige, kan bli upptagen i registret vare sig han
uppfyller de i 16 § riksdagsordningen föreskrivna rösträttsvillkoren eller
inte. Men en förutsättning för att han skall få stå kvar i registret är att
han gör ny anmälan varje år. På grundval av registret upprättar CFU
valdistriktsvis särskilda röstlängder för utlandssvenskar. De särskilda röstlängderna
sänds sedan till de lokala skattemyndigheterna och fogas vid
de vanliga röstlängderna. I fortsättningen skall enligt förslaget tillämpas
samma procedur för de särskilda röstlängderna som för de vanliga, dvs.
samma tillvägagångssätt för granskning, framställande och prövning av
anmärkning mot röstlängdens innehåll etc.
I sitt betänkande har utredningsmannen uttalat förhoppningen att ett register
över utlandssvenskar skulle kunna bli till nytta i andra sammanhang
än valsammanhang, t. ex. när våra myndigheter i en internationell krissituation
vill nå kontakt med svenska medborgare i ett oroshörn av världen.
Han är emellertid inte själv övertygad om att det finns ett absolut
behov av ett register över utlandssvenskar. Tvivlen har knappast skingrats
genom remissbehandlingen. Det föreslagna registret måste bli betungande
att föra för den centrala myndigheten, och ändå kommer det inte att ge
fullständiga upplysningar om vilka svenskar som är bosatta på olika platser
utanför vårt lands gränser. Endast de som låtit registrera sig och förnyat
sin registrering på föreskrivet sätt kommer att finnas med. Jag tror
för min del inte att nyttan av ett på detta sätt avgränsat register uppväger
de administrativa olägenheterna och kostnaderna. Man kan också med skäl
fråga sig om systemet i verkligheten skulle komma att fungera på det sätt
som är tänkt. För många utlandssvenskar kan det te sig egendomligt att
54
Kungl. Maj.ts proposition nr Hd år 1967
anmälan om registrering skall behöva göras under mellanvalsåren. Det är
inte säkert att kravet på årligen förnyade anmälningar skulle kunna upprätthållas
i längden.
Inom justitiedepartementet har under ärendets beredning utarbetats ett
tredje alternativ, som i likhet med valutredningens förslag innebär att utlandssvenskens
initiativ skall inriktas direkt på att han skall bli upptagen
som röstberättigad i röstlängd. Handläggningen av ansökningsärendena
skall däremot, liksom i 1965 års förslag, ske centralt hos CFU, som har
de bästa förutsättningarna att snabbt och säkert kontrollera sökandenas
tidigare folkbokföringsförhållanden. CFU skall upprätta särskilda
röstlängder för utlandssvenskar, en för varje valkrets. I det fortsatta
förfarandet får länsstyrelserna beträffande de särskilda röstlängderna
överta de funktioner som valnämnderna har i fråga om de vanliga röstlängderna,
dvs. länsstyrelserna skall lägga ut röstlängderna för granskning
och pröva anmärkningarna mot dem. Jag är för min del övertygad
om att ett system med dessa huvuddrag bättre än de båda utredningsförslagen
förenar kraven på att systemet dels skall vara enkelt och smidigt
för den enskilde utlandssvensken och dels skall möjliggöra en snabb handläggning
hos myndigheterna och en tillfredsställande kontroll såväl av
att endast personer som uppfyller föreskrivna villkor blir upptagna i röstlängderna
som av alt inga tillfällen ges till dubbelregistrering eller dubbelröstning.
Tanken att de särskilda röstlängderna för utlandssvenskar
skall upprättas valkretsvis och inte valdistriktsvis tror jag är ägnad att
spara åtskilligt arbete som CFU annars skulle få lägga ned på att placera
in utlandssvenskarna i rätt valdistrikt. Valdistrikten är talrika — fler än
6 000 — och ändringar i distriktsindelningen förekommer ofta. En fördelning
av utlandssvenskarna på valdistrikt är inte nödvändig för att de
skall kunna delta i andrakammarval eller folkomröstning. Däremot behövs
en fördelning på valkretsar. En sådan kan man få genom att varje
utlandssvensk som är röstberättigad upptas i den särskilda röstlängden
för den valkrets där han senast varit folkbokförd. Det arbete som är förbundet
med att fördela röstberättigade utlandssvenskar på valkretsar torde
inte skapa några större svårigheter för CFU.
Beträffande villkoren för att en utlandssvensk skall
bli upptagen i särskild röstlängd framgår av vad jag tidigare
har sagt alt man bör kräva dels att han uppfyller de allmänna rösträttsvillkoren
enligt 16 § riksdagsordningen (dvs. att han är svensk medborgare,
har uppnått rösträttsåldern och inte är omyndigförklarad) dels
att han inte är mantalsskriven i Sverige men har varit folkbokförd här
någon gång under de fem år som närmast föregått det år då röstlängden
upprättas. I fråga om den tidigare folkbokföringen föreslår jag att man,
i enlighet med vad CFU förordat, knyter an till kyrkobokföringen och inte
Kungl. Maj:ts proposition nr H5 år 1967
55
till mantalsskrivningen. Tidigare kyrkobokföring kan kontrolleras i CFU:s
egna register och akter, medan detta däremot inte är fallet beträffande
mantalsskrivningen.
Den kontroll som CFU skall göra av att en utlandssvensk, som ansöker
om att bli upptagen i särskild röstlängd, uppfyller föreskrivna villkor
får bli huvudsakligen formell och kan i allmänhet ske med ledning av
material som redan finns hos CFU. Endast beträffande villkoret att sökanden
skall vara svensk medborgare uppkommer ett problem. Det är i allmänhet
svårt för utlandssvensken att prestera fullt övertygande bevisning att
han fortfarande är svensk medborgare. Att lita enbart till en försäkran på
heder och samvete av sökanden själv är knappast lämpligt. Ett uppslag,
som kommit fram under remissbehandlingen av betänkandena och som
jag däremot anser att man kan ta fasta på, är att utlandssvensken får
styrka sitt medborgarskap genom ett färskt intyg från polismyndighet, beskickning
eller konsulat om att han har ett giltigt svenskt pass och enligt
passet är svensk medborgare. Jag föreslår att företeende av sådant intyg
görs obligatoriskt. Visserligen föreligger inget passtvång inom Norden.
Svenskar som bor i annat nordiskt land får emellertid förutsättas ha pass
eller, om de önskar bibehålla sin rösträtt i Sverige, skaffa sig pass. Normalt
bör intyget om svenskt pass anses utgöra tillräcklig bevisning. Om
det i något fall skulle visas att sökanden, trots att han företett föreskrivet
intyg, inte längre är svensk medborgare måste dock helt naturligt denna
motbevisning beaktas.
Tidsschemat för handläggningen av ärenden angående särskild
röstlängd kan lämpligen fastställas i nära anslutning till vad som gäller för
de vanliga röstlängderna. Jag föreslår följande.
1. Ansökan skall komma in till CFU senast den 30 april.
2. CFU prövar ansökningarna så snabbt som möjligt och upprättar de
särskilda röstlängderna. Röstlängderna upprättas före den 30 juni.
3. Röstlängd översänds till vederbörande länsstyrelse. Hos länsstyrelsen
skall särskild röstlängd vara framlagd för granskning under tiden den
6—12 juli.
4. Anmärkning mot särskild röstlängd skall framställas hos länsstyrelsen
senast den 18 juli.
5. Anmärkningar prövas och röstlängden justeras av länsstyrelsen den
5 augusti.
6. Om val skall hållas i september sänder länsstyrelserna omedelbart efter
sammanträdet den 5 augusti röstkort till de utlandssvenskar som är röstberättigade.
Själva röstningsf örfarandet erbjuder inte några speciella problem.
Det kan vara lämpligt att länsstyrelsen får utse ett valdistrikt där den
särskilda röstlängden för valkretsen skall vara utlagd när val hålls. På det
56
Kungl. Maj.ts proposition nr 145 år 1967
sättet får utlandssvensken möjlighet att rösta genom personlig inställelse
om han är hemma vid valtillfället. Det normala måste emellertid antas
bli att utlandssvensken röstar på beskickning eller konsulat eller, om han
är i Sverige, på posten.
Jag har förut sagt att det nya systemet bör vara så enkelt och smidigt
som möjligt för utlandssvenskarna. För att underlätta för dem att anlita
systemet bör blanketter till ansökan att bli upptagen i röstlängd och intyg
om svenskt pass tillhandahållas kostnadsfritt hos CFU och på beskickningar
och konsulat. Av praktiska skäl är det nödvändigt att fordra ett strikt
iakttagande av att ansökan och intyg skall vara CFU tillhanda senast den
30 april. Fn ofullständighet i ansökan i något hänseende bör emellertid
inte föranleda att ansökan avslås om sökanden ändå kan återfinnas i
CFU :s handlingar och han uppfyller villkoren för att bli upptagen i särskild
röstlängd. De formella kraven hör begränsas till ett nödvändigt minimum.
Utlandssvenskarna bör få möjlighet att delta redan i 1968 års andrakammarval.
De nya reglerna om särskild röstlängd för utlandssvenskar bör därför
träda i kraft den 1 januari 1968.
Bestämmelserna om särskild röstlängd bör få sin plats i ValL. Införandet
av dessa bestämmelser kräver jämkningar även i KVL. Samtidigt bör
emellertid göras vissa ändringar i dessa lagar som inte sammanhänger med
frågan om utlandssvenskarnas rösträtt. De fristående ändringarna föranleds
dels av att Stockholms stad och Stockholms län den 1 januari 1968 läggs
samman till ett län (jfr prop. 1967:77, SU 97, rskr 221), dels av att vid
sidan av värnpliktstjänstgöring numera införts en annan form av tjänsteplikt,
vapenfri tjänst (prop. 1966:107, IAU 45, rskr 269), som måste beaktas
vid utformning av ValL:s och KVL:s regler om röstning före valdagen.
Specialmotivering
I avbidan på en lagteknisk översyn av ValL i dess helhet — en sådan
översyn torde inte kunna anstå någon längre tid — bör de nya bestämmelserna
om särskild röstlängd kunna införas i bokstavsbetecknade paragrafer
under rubriken »Om särskild röstlängd» omedelbart efter de nuvarande
bestämmelserna i ValL om den vanliga, av lokal skattemyndighet
upprättade röstlängden. Den vanliga röstlängden bör därvid få benämningen
»allmän röstlängd».
Kungl. Mcij:ts proposition nr 145 år 1967
57
Förslag till lag angående ändring i lagen om val till riksdagen
1, 12, 13, 14, 28 och 30 §§.
1 och 30 §§ innehåller bestämmelser om landets indelning i valkretsar för
förstakammar- resp. andrakammarval. Stockholms stad och Stockholms
län läggs den 1 januari 1968 samman till ett län. Den nya länsindelningen
är emellertid inte avsedd att påverka vare sig den landstingskommunala indelningen
eller indelningen i andrakammarvalkretsar. Stockholms stad och
Stockholms läns landstingskommun skall alltså utgöra var sin valkrets vid
val till andra kammaren. Samtidigt med att 30 § jämkas i överensstämmelse
härmed bör en redaktionell ändring göras i 1, 12, 13, 14 och 28 §§. ValL:s
term landstingsområde bör utbytas mot det numera gängse uttrycket landstingskommun.
37—53 §§.
Röstlängd, som upprättas av lokal skattemyndighet, bör, som jag nyss
sagt, i fortsättningen benämnas allmän röstlängd för att tydligt skilja den
från särskild röstlängd som upprättas av CFU och avser enbart utlandssvenskar.
Denna ändrade nomenklatur fordrar vissa redaktionella jämkningar
i rubriken före 37 § och i vissa av de paragrafer som nu handlar om
röstlängd. De två första paragraferna i avsnittet, vilket bör rubriceras »Om
allmän röstlängd», bör jämkas något för att åstadkomma bättre överensstämmelse
med inledningen till det nya avsnittet »Om särskild röstlängd».
De nuvarande 53 § och 53 a § bör få de ändrade beteckningarna 52 a § och
53 §.
53 a §.
Det nya avsnittet »Om särskild röstlängd» bör uppdelas på tio paragrafer,
53 a—53 j §§. Avsnittet föreslås disponerat så att efter portalparagrafen,
53 a §, som talar om vad särskild röstlängd är och vilka myndigheter
som tar befattning med sådan röstlängd, får följa en paragraf som
uttömmande anger villkoren för att bli upptagen i särskild röstlängd. I
fortsättningen bör dispositionen vara i huvudsak kronologisk. De två sista
paragraferna kan lämpligen handla, 53 i § om kungörelse och underrättelser
samt 53 j § om formulär, blanketter och tillämpningsföreskrifter.
Avsikten är att CFU skall upprätta särskild röstlängd. Av lagtekniska skäl
bör emellertid i 53 a § inte sägas annat än att särskild röstlängd upprättas
av myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer.
53 b §.
Som nämnts i den allmänna motiveringen måste upprättandet av särskild
röstlängd bygga på ett ansölcningsförfarande till skillnad från den allmänna
röstlängden, som kommer till stånd genom att den lokala skattemyn
-
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967
digheten ex officio i röstlängden tar med alla som finns upptagna i mantalslängden
och uppnått en viss ålder. Den allmänna röstlängden upptar
både röstberättigade och icke röstberättigade personer (t. ex. utlänningar).
Beträffande särskild röstlängd kan det inte fylla någon funktion att ta med
andra än röstberättigade i längden. Givetvis bör dock även den som uppnår
rösträttsåldern det år då röstlängden upprättas tas med i den särskilda röstlängden.
I den allmänna motiveringen har utvecklats vilka villkor som bör gälla
för att någon skall bli upptagen i särskild röstlängd. I denna paragraf, där
dessa villkor skall införas, bör även anges till vilken tidpunkt CFU:s prövning
av att villkoren är uppfyllda skall hänföra sig. Jag föreslår att tidpunkten
bestäms till den 30 april då ansökningstiden utgår. Härigenom åstadkommer
man att CFU kan ta itu med prövningen av ansökningarna på ett
tidigt stadium och att besked om ev. avslagsbeslut kan meddelas utan onödigt
dröjsmål. Det är av vikt att den som får avslag på en ansökan att bli
upptagen i särskild röstlängd får besked i så god tid att han har en reell
möjlighet att anmärka på röstlängden och få sin sak prövad av länsstyrelsen.
I princip skall alltså omständigheter som inträffar efter ansökningstidens
utgång inte kunna inverka på ett ärende. Ett undantag är dock påkallat.
Om det i ett anmärkningsärende skulle framgå att någon, som blivit upptagen
av CFU i särskild röstlängd, efter den 30 april förlorat sitt svenska
medborgarskap eller av annan anledning upphört att vara röstberättigad,
bör han strykas ur röstlängden.
53 c §.
Beträffande ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd torde inte behöva
föreskrivas annat än att den skall göras skriftligen och vara CFU till
handa senast den 30 april. Vid ansökan skall vara fogat intyg om innehav
av giltigt svenskt pass. Det bör föreskrivas att intyget skall vara utfärdat
samma år som röstlängden upprättas.
Intyg om innehav av giltigt svenskt pass bör kunna utfärdas av svensk
polismyndighet och av svensk utlandsmyndighet. Paragrafen bör formuleras
så att bemyndigande att utfärda intyg kan lämnas inte bara till svenska
beskickningar utan även till svenska delegationer hos internationella organisationer
och till svenska konsulat, såväl lönade som olönade.
53 d §.
Den som skall antecknas i särskild röstlängd bör upptagas i röstlängden
för den valkrets där han senast har varit kyrkobokförd. Har den församling
där han senast varit kyrkobokförd överförts från en valkrets till en annan,
bör han hänföras till den valkrets, inom vilken församlingen i fråga är belägen
det år då röstlängden upprättas.
59
Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967
Den lid under vilken den särskilda röstlängden skall vara framlagd för
granskning bör helt sammanfalla med den som gäller för granskning av
den allmänna röstlängden (40 § första stycket).
Att vem som helst har rätt att ta del av särskild röstlängd sedan den överlämnats
till länsstyrelsen följer av tryckfrihetsförordningens bestämmelser
om allmänna handlingars offentlighet. Någon uttrycklig föreskrift härom
motsvarande den som finns i 39 § andra stycket i fråga om den allmänna
röstlängden torde därför inte behövas.
53 e §.
Anmärkningstiden bör vara densamma som gäller för den allmänna röstlängden.
Beträffande anmärkningsrätten gäller i fråga om allmän röstlängd
den begränsningen att ingen kan anmärka mot att någon annan ej upptagits
som röstberättigad i röstlängd. Tanken är att den som vill utöva sin rösträtt
själv bör vara aktiv för att tillvarata sin rätt. Eftersom den särskilda röstlängden
bygger på att den som vill bli upptagen i röstlängden själv skall
ansöka om detta, torde det inte vara nödvändigt här med en motsvarande begränsning.
53 f §.
Sammanträde för prövning av anmärkningar som framställts mot allmän
röstlängd skall enligt 45 § hållas den 25 jidi eller, om denna dag är en lördag
eller söndag, närmast följande vardag. Med tanke på att det måste finnas
tidsutrymme även för en utlandssvensk som bor i en avlägsen del av
världen att bevaka sin rätt om någon skulle framställa anmärkning mot att
han blivit upptagen i röstlängd bör anmärkningssammanträdet, när det gäller
särskild röstlängd, förläggas till en senare dag. Som framgår av den allmänna
motiveringen har jag stannat för den 5 augusti som lämplig dag.
53 g §.
Anmärkningar som framställts mot allmän röstlängd prövas av valnämnden.
Valnämndens beslut i sådant ärende kan överklagas hos länsstyrelsen.
Mot länsstyrelsens beslut får talan föras endast i samband med besvär över
valförrättning.
När det gäller särskild röstlängd skall, enligt vad jag har föreslagit i den
allmänna motiveringen, valnämndens funktioner beträffande granskning
och prövning av anmärkningar övertas av länsstyrelsen. Det finns inte utrymme
för någon reguljär överprövning av länsstyrelsens beslut, eftersom
val skall kunna hållas inom mindre än två månader efter anmärkningssammanträdet.
I samband med besvär över valförrättning bör emellertid
länsstyrelsens beslut, på motsvarande sätt som gäller i fråga om allmän
röstlängd, kunna överklagas hos regeringsrätten.
60
Kungl. Maj.ts proposition nr 145 år 1967
I anslutning till besvärsfrågorna vill jag fästa uppmärksamheten på att
det av mig föreslagna röstlängdsförfarandet innehåller den rättssäkerhetsgarantin
att ingen kan slutligt vägras rösträtt utan att han haft tillfälle att
få sin sak prövad av två från varandra helt fristående myndigheter, CFU
och vederbörande länsstyrelse.
Enligt gällande bestämmelser kan rättelse göras i allmän röstlängd om
någon till följd av uppenbart fel ej blivit upptagen som röstberättigad i
röstlängden. Risken för att någon som är röstberättigad blir helt bortglömd
vid upprättandet av allmän röstlängd sammanhänger med officialförfarandet.
Några motsvarande felrisker torde inte finnas inom ramen för ett ansökningsförfarande
och bestämmelser om rättelse behöver därför inte införas
i detta avsnitt.
53 h §.
Som nämnts i den allmänna motiveringen bör en i den särskilda röstlängden
upptagen väljare ha möjlighet att rösta i vallokal på valdagen. För att
nå detia resultat föreslår jag att bär införs en bestämmelse om att länsstyrelsen
skall utse ett valdistrikt inom valkretsen där den särskilda röstlängden
skall ligga. I regel torde vara lämpligt att röstlängden är utlagd i ett valdistrikt
i residensstaden.
53 i §.
De nya bestämmelserna bör innehålla vissa föreskrifter om kungörelse
och underrättelser motsvarande vad som enligt 40, 41 och 43 §§ förekommer
vid det vanliga r ö stlängdsf ö r far an d e t. Skyldigheten att underrätta en
sökande som fått avslag på sin ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd
bör givetvis åvila CFU. Underrättelse till en sökande att annan framställt
anmärkning mot att han upptagits i röstlängd bör lämnas av vederbörande
länsstyrelse.
53 j §.
Som tidigare nämnts bör både ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd
och intyg om svenskt pass avfattas enligt särskilda formulär. Formulären
bör fastställas av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer.
För tillämpningen i övrigt av bestämmelserna om särskild röstlängd fordras
vissa närmare föreskrifter som bör meddelas av Kungl. Maj :t. Bl. a. bör
genom sådana föreskrifter meddelas anvisningar beträffande det närmare
innehållet i särskild röstlängd. Bestämmelser torde också böra meddelas
om skyldighet för beskickning och annan utlandsmyndighet att avgiftsfritt
utfärda intyg om passinnehav samt att kostnadsfritt vidarebefordra ansökningar
om upptagande i särskild röstlängd. Det bör emellertid påpekas att
utlandsmyndigheterna inte genom sådana tillämpningsföreskrifter kan åläg
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 1£5 år 1967
61
gas att stå risken för att ansökningar, som befordras genom myndigheternas
försorg, hinner fram till CFU i rätt tid.
55 a §.
Denna paragraf innehåller bestämmelser om röstkort. I paragrafen bör
tilläggas att röstkort för den som upptagits i särskild röstlängd skall upprättas
av länsstyrelsen.
I övrigt bör i paragrafen göras vissa jämkningar som föranleds av att man
i fortsättningen får två slag av röstlängder.
56 §.
Denna paragraf innehåller bl. a. föreskrifter om kungörelse som länsstyrelse
skall utfärda inför varje val. I sådan kungörelse bör i framtiden också
anges i vilket valdistrikt utlandssvenskar kan rösta genom personlig inställelse.
Bestämmelsen om röstmottagande utlandsmyndighet bör i denna paragraf
liksom även i 57, 65, 70, 72, 75 och 96 §§ jämkas till redaktionell överensstämmelse
med reglerna om intyg sutfärdande utlandsmyndighet i 53 c §.
61—63 §§.
I förevarande paragrafer finns vissa bestämmelser om skyldighet för
väljare att i samband med valförrättning uppge sitt hemvist inom valdistriktet.
Motsvarande skyldighet för utlandssvensk bör avse uppgift om var han
senast var kyrkobokförd här i riket.
70 §.
Den form av tjänsteplikt, s. k. vapenfri tjänst, som enligt lagen den 3
juni 1966 (nr 413) om vapenfri tjänst fullgörs av vissa personer som på
grund av samvetsnöd inte vill göra värnplikt är inte att beteckna som militärtjänst
i lagteknisk mening. Det är emellertid uppenbart att den som
är förhindrad att rösta i sitt valdistrikt på valdagen på grund av att han
fullgör vapenfri tjänst bör ha samma rätt som enligt denna paragraf tillkommer
värnpliktig att rösta på postanstalt före valdagen. Detta föranleder en
jämkning i paragrafen.
55, 72, 73, 75, 77, 95 och 96 §§.
I dessa paragrafer bör göras vissa smärre jämkningar som inte kräver
någon närmare kommentar.
Förslag till lag om ändring i kommunala vallagen
De ändringar som jag nyss föreslagit i ValL kräver vissa följdändringar
i 9, 10 a, 11, 20, 31, 35, 37, 40, 41 och 60 §§ KVL. Följdändringarna är av det
slaget att de inte behöver kommenteras särskilt.
62
Kungl. Maj. ts proposition nr 1^5 år 1967
Hemställan
I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats
förslag till
1) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val
till riksdagen,
2) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).
Jag hemställer att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att
antaga lagförslagen.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
MARCUS BOK1R. STHLM 1957 670531
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- KU 1967:55 Utlåtande i anledning av proposition med förslag angående rösträtt för utlandssvenskar m. m. jämte motioner. s. 1 i texten