Angående utgifter på tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1967/68
1967-02-04 · 76 sidor, varav 74 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 74 av 76 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1967:155, Angående utgifter på tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1967/68
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
1
Nr 155
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter på
tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1967/68;
given Stockholms slott den 3 november 1967.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om
vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
G. E. Sträng
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 3 november 1967.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Palme, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.
De medelsbehov utöver gällande riksstat, som bör anmälas för riksdagen
vid dess höstsession och som nu kan överblickas, bör sammanfattas i en
särskild proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1967/68. Denna proposition bör föreläggas riksdagen nu.
De framställningar om anslag på tilläggsstat som Kungl. Maj :t beslutar om
denna dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över justitie-, utrikesdeparte1
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt Nr 155
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
ments-, försvars-, social-, finans-, ecklesiastik-, jordbruks-, handels- och inrikesärenden.
Utdrag av dessa protokoll bör biläggas den gemensamma propositionen
som bilagor 1—10. En sammanställning över av Kungl. Maj :t i
denna proposition begärda anslag torde få bifogas statsrådsprotokollet i
detta ärende som bilaga 11.
Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj :t i en gemensam proposition
förelägger riksdagen de förslag om anslag på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1967/68 som framgår av nämnda utdrag av statsrådsprotokollet.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
3
Bilaga 1
JUSTITIEDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över justitieärenden! hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 3 november 1967.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Palme, Sven-Erig Nilsson,
Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler ärende under
justitiedepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1967/68 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Andra huvudtiteln
E. Rättegångsväsendet i allmänhet
fl] E 6. Information om ny hyreslagstiftning. Genom proposition den 6 september
1967, nr 141, har riksdagen förelagts förslag till ny hyreslagstiftning
som är avsedd att träda i kraft den 1 januari 1969. Förslaget innebär
bl. a. att hyresregleringen avskaffas och ersätts med helt nya regler i
nyttjanderättslagen om hyressättning och om skydd för hyresgästerna mot
obilliga hyreskrav. Även i andra frågor än dem som berör hyrans storlek
innebär förslaget viktiga och delvis genomgripande förändringar i de bestämmelser
som reglerar förhållandet mellan hyresvärd och hyresgäst.
Jag anser det angeläget att allmänheten genom statens försorg får en
objektiv information om innebörden av de beslut som riksdagen fattar med
anledning av propositionen. Informationen bör främst inriktas på frågor
som gäller skyddet för hyresgästerna på orter med påtaglig bostadsbrist men
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
den bör också behandla andra mera betydelsefulla nyheter i hyreslagstiftningen.
Ett förberedande arbete som avser utformningen av en sådan information
har påbörjats inom statsdepartementen. Kostnaderna för informationsverksamheten
kan enligt preliminära beräkningar antas uppgå till omkring
300 000 kr. Medel för ändamålet bör anvisas på tilläggsstat I under ett särskilt
anslag med benämningen Information om ny hyreslagstiftning.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Information om ny hyreslagstiftning på tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
5
Bilaga 2
UTRIKESDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland,
i statsrådet på Stockholms slott den 3 november
1967.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Palme, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg.
Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter de ärenden under utrikesdepartementets
handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1967/68 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Tredje huvudtiteln
C. Tekniskt och humanitärt bistånd
[ 1 ] C 4. Humanitärt bistånd till flyktingar m. fl. Krigshändelserna i Mellanöstern
under försommaren 1967 medförde en förvärring av flyktingsituationen
inom området. Dels tillkom nya flyktingskaror, dels försvårades levnadsvillkoren
för redan befintliga flyktinggrupper. Hjälpaktioner sattes in
av såväl stater som internationella organ och frivilligorganisationer. Sverige
bidrog med sammanlagt 12 milj. kr. Därav lämnades under tredje huvudtiteln
från reservationsanslaget C 7. Fältverksamhet 10,5 milj. kr. till FN:s
hjälporgan för Palestinaflyktingar (UNRWA), medan från reservationsanslaget
G 4. Humanitärt bistånd till flyktingar m. fl. 1 milj. kr. anvisades
till Röda Korset och 500 000 kr. till Rädda Barnen för respektive organisations
verksamhet bland arabflyktingarna. Vidare har från sistnämnda an
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
slag 100 000 kr. anvisats till FN:s flyktingkommissarie för hjälp åt judiska
flyktingar från arabländer.
Återstående medel under anslaget Humanitärt bistånd till flyktingar m. fl.
täcker enbart ordinarie bidrag till FN:s båda flyktingorgan, det svenska utbildningsprogrammet
för afrikansk flyktingungdom samt programmet för
stöd åt apartheidpolitikens offer.
Departementschefen
Med hänsyn till det alltjämt labila politiska läget i Mellanöstern, liksom
till situationen i Vietnam och på olika håll i Afrika, där snabba stödåtgärder
av humanitär natur kan bli nödvändiga, anser jag det önskvärt att ett belopp
av 1 milj. kr. tillförs detta anslag.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Humanitärt bistånd till flyktingar m. fl. på tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett
reservationsanslag av 1 000 000 kr.
E. Diverse
[2] E 6. Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor.
I. Svenska FN-förbundet begär i skrivelse den 31 augusti 1967 106 000
kr. i extra bidrag under innevarande budgetår för att utjämna ett kapitalunderskott.
Förbundet, som 1957 antog namnet Svenska FN-förbundet, har
sedan Förenta Nationernas tillkomst bedrivit aktiv och kontinuerlig upplysningsverksamhet
om världsorganisationen och dess fackorgan. Riksdagen
har under en följd av år under tredje huvudtiteln beviljat förbundet
bidrag för verksamheten.
Statsbidrag under III ht till Svenska FN-förbundet1
1962/63.................. 17 500 1965/66.................. 37 5002
1963/64.................. 19 800 1966/67.................. 47 500
1964/65.................. 27 500 1967/68.................. 57 500
1 Inkluderar ej med förbundet samverkande organisationer.
2 Därjämte ett engångsbidrag på 30 000 kr. för FN:s internationella samarbetsår.
Förbundets anslagsframställningar har under senare år upptagit i förhållande
till beviljade statsbidrag betydande belopp — för budgetåret 1967/
68 100 000 kr. Tillsammans med bidrag under åttonde huvudtiteln för information
om Unesco och utgivning av tidskriften Världshorisont (budgetåret
1967/68 sammanlagt 25 000 kr.) motsvarar statsbidragen f. n. omkring
eu fjärdedel av förbundets budget. Övriga inkomster härrör i huvudsak
från medlemsavgifter och bidrag från anslutna riksorganisationer och FNföreningar
samt försäljning av upplysningslitteratur och lotterier. Förbun
-
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
det anför: »Framför allt beroende på att förbundets äskanden rönt bifall
endast i begränsad utsträckning har medelsanskaffningen de senaste två
åren emellertid inte nått upp till den nivå styrelsen haft anledning räkna
med. Detta har lett till att förbundet tvingats att kalkylera med inkomster
från försäljning, vars resultat emellertid är svårt att bedöma på grund av
att sådan verksamhet är konjunkturbetonad och tidsmässigt till större delen
ligger inom verksamhetsårets sista kvartal. De felkalkyler som på grund
härav kan uppstå blir särskilt ödesdigra då budgeten på grund av den ringa
omslutningen inte har marginaler... Som en följd av ovannämnda omständigheter
och vissa ofrånkomliga åtaganden som medfört icke kalkylerade
utgifter har styrelsen nödgats redovisa underskott i förbundets ekonomi
1965 och 1966.» År 1965 uppstod således ett underskott på 26 000 kr. som
nästan uteslutande berodde på tryckningskostnader, vilka ej kunde täckas
genom intäkter från försäljning av trycksaker för undervisningsändamål i
samband med FN :s internationella samarbetsår. År 1966 förvärrades förbundets
ekonomiska läge; det redovisade underskottet uppgick till 36 300
kr. Detta sammanhängde enligt förbundet bl. a. med att kostnaderna för
övertagandet av upplysningsverksamheten om Unesco från Svenska Unescorådet
kom att överstiga den utgående ersättningen för uppdraget. Värdskapet
för en kurs inom ramen för samarbetet mellan de nordiska FN-förbunden
ökade påfrestningarna på ekonomin. I augusti 1967 hade förbundet
dessutom en löpande kapitalbrist på 17 000 kr. Bland tillgångarna upptogs
vid senaste årsskifte 43 816 kr. för inneliggande lager av böcker och broschyrer,
som snabbt sjunker i värde och enligt förbundet knappast kan tas
upp som en tillgång vid nästa bokslut. Det reella underskottet uppgår enligt
förbundet till sammanlagt minst 106 000 kr.
Förbundet, som säger sig ha vidtagit alla till buds stående åtgärder för
att lösa finansieringsproblemen, konstaterar att verksamheten nu är allvarligt
hotad. Om inte kapitalunderskottet kan utjämnas före 1967 års utgång
måste större delen av personalen sägas upp. Förbundet har i det uppkomna
läget inget annat val än att vända sig till statsmakterna med begäran
om effektivt stöd för att sanera förbundets ekonomi.
Förbundet tillägger att förbundsstyrelsen uttalat den principiella uppfattningen
att huvuddelen av kostnaderna för förbundets verksamhet bör
bestridas av statsmedel.
II. FN-förbundet har vidare i skrivelse den 4 september 1967 begärt ett
särskilt engångsbidrag under tredje huvudtiteln på 70 000 kr. för upplysningsverksamhet
med anledning av det internationella året för de mänskliga
rättigheterna. Enligt en av Förenta Nationernas generalförsamling år
1963 antagen resolution, nr 1961 (XVIII), skall år 1968 observeras som det
internationella året för de mänskliga rättigheterna. Genom senare resolutioner
har ett verksamhetsprogram för FN lagts fram och rekommendationer
till åtgärder riktats till medlemsstater och icke-statliga organisationer.
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1967
Vad gäller manifestationerna i Sverige under året har FN-förbundet samordnat
förberedelsearbetet genom en arbetsgrupp bestående av företrädare
för berörda myndigheter och organisationer. FN-förbundets planerade upplysningsaktion
har av förbundet kostnadsberäknats till 119 000 kr. varav
70 000 kr. enligt förbundets anslagsframställning skulle falla på tredje
huvudtiteln och 40 000 kr. på åttonde huvudtiteln; resterande 9 000 kr.
skulle täckas genom intäkter från försäljning.
Departementschefen
I. Revisionsberättelsen för Svenska FN-förbundets verksamhetsår 1966
innehåller följande uttalande: »Som påpekas i revisionsberättelsen för år
1965 ingav den ekonomiska ställningen då anledning till oro. Den ekonomiska
ställningen per den 31/12 1966 har ytterligare förvärrats. Vi får därför
med skärpa framhålla vikten av att den i balansräkningen redovisade
kapitalbristen i enlighet med uppgjord budget för år 1967 täckes och att
verksamheten framdeles drives på ett sådant sätt att inkomsterna täcker
utgifterna.» Den ekonomiska situationen har emellertid sedan dess ytterligare
försämrats.
Förbundsstyrelsen har uttryckt principuppfattningen att huvuddelen av
kostnaderna för förbundets verksamhet bör bestridas av statsmedel. Jas
O
kan inte dela denna uppfattning. Den finner ej stöd i tidigare departementschefs-
eller riksdagsuttalanden eller i den utredning rörande samordningen
av informationen om FN som framlades den 30 augusti 1965
(Stencil UD 1965:3). Den värdefulla verksamhet — på självständig, frivillig
och ideell grund — som bedrivs av Svenska FN-förbundet och med
förbundet samverkande organisationer bidrar till mångsidigheten vid belysningen
av och informationen om FN och har under en följd av år fått
statsmakternas ekonomiska stöd. Detta stöd bör fortsätta och — i den mån
det bedöms möjligt med hänsyn till andra angelägna behov inom ramen
för begränsade resurser — utökas. En fortsättning av FN-förbundets verksamhet
förutsätter att förbundets ekonomi saneras. Detta skulle i princip
kunna åstadkommas genom ett kapitaltillskott antingen från förbundets
medlemmar eller från staten. Eftersom den första utvägen f. n. inte synes
vara framkomlig anser jag mig inte kunna förorda någon annan lösning än
ett statligt kapitaltillskott. En förutsättning för ett sådant tillskott bör
vara att staten får ökad insyn i förbundets verksamhet och ekonomiska förhållanden.
Enligt vad jag underhand erfarit har förbundets styrelse nyligen
beslutat föreslå sådana åtgärder. Jag förutsätter vidare att förbundets verksamhet
i fortsättningen kommer att anpassas till de ekonomiska resurserna
på ett fullt betryggande sätt. I beaktande härav förordar jag att Svenska
FN-förbundet får ett tillskott på 100 000 kr. för innevarande budgetår, uteslutande
avsett att täcka den redovisade kapitalbristen.
II. I samråd med chefen för ecklesiastikdepartementet föreslår jag att
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967 9
FN-förbundet får ett engångsbidrag på 50 000 kr. för särskilda aktiviteter
under FN:s år för de mänskliga rättigheterna. Bidraget avser samtliga aktiviteter
utom den utökade information om Unesco som kan bli aktuell. Bidrag
för det senare ändamålet kommer att tas upp i samband med prövningen
av årsbidraget till Unesco-information för budgetåret 1968/69.
Sammanlagt bör alltså anslaget liöjas med 150 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska
frågor på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1967/68 anvisa ett anslag av 150 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungi. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
11
Bilaga 3
FÖRSVARSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 3 november 1967.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Palme, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter
de ärenden under försvarsdepartementets handläggning som angår utgifter
på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Fjärde huvudtiteln
O. Diverse
[1] O 4. Kostnader för projektilröjning på Järvafältet. I enlighet med förslag
i prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 183) anvisade riksdagen för budgetåret 1967/68
ett reservationsanslag av 200 000 kr. till projektilröjning på Järvafältet.
Från anslaget bestrids kostnaderna för den projektilröjning inom norra
Järvafältets ytterområden, som bedöms möjlig att genomföra i avvaktan
på flyttningen av I 1 och Ing 1 från Järvafältet.
Fortifikationsförvaltningen hemställer i skrivelse den 29 september 1967
att ytterligare 100 000 kronor ställs till myndighetens förfogande för projektilröjning
under innevarande budgetår. Röjningsarbetet har kunnat bedrivas
i större omfattning än beräknat genom att relativt stora områden
kunnat ställas till förfogande för röjning samt genom att väderleken under
sommaren 1967 varit särskilt gynnsam för arbetet. Från och med den 1
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
april 1967 har vidare arbetskostnaderna ökat. De för ändamålet disponibla
medlen beräknas därför vara förbrukade redan under hösten 1967.
Departementschefen
Med hänsyn till den planerade exploateringen för civila ändamål av marken
inom norra Järvafältet anser jag det angeläget att projektilröjningsarbetena
på Järvafältet får fortgå utan avbrott. Jag föreslår därför att 100 000
kr. anvisas på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår för att
möjliggöra fortsatt projektilröjning under budgetåret. Ifrågavarande kostnad
bör i likhet med tidigare anvisade medel för ändamålet beräknas utanför
försvarets ram.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kostnader för projektilröjning på Järvafältet på
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa
ett reservationsanslag av 100 000 kr.
[2] O 5. Förband med särskild budget. 1964 års försvarskostnadsutredning
(FKU) har till uppgift att undersöka möjligheterna att införa nya metoder
för budgetering och redovisning inom de delar av statsförvaltningen som
bör till försvarsdepartementet. Utredningens uppdrag får ses som ett led i
det omfattande arbete som pågår inom försvarsdepartementets verksamhetsområde
i syfte att införa nya metoder för långsiktsplanering, genomförande
och uppföljning av verksamheten. Det knyter därmed an till det arbete på
införande av programbudget för försvarsdepartementets verksamhetsområde
för vilket redogjorts i prop. 1967: 110 (s. 5 ff).
FKU har fått Kungl. Maj :ts medgivande att bedriva viss försöksverksamhet
inom Södra militärområdet. Syftet härmed har varit att på lokal
och regional nivå pröva och få underlag för detaljutformning av ett system
för ekonomisk planering, samordning, ledning och kontroll av verksamheten.
I ett sådant system är budgetering och kostnadsredovisning de väsentliga
elementen. För givna uppgifter budgeteras beräknad förbrukning
av resurser, uttryckta som kostnader. Kontroll av resursförbrukning sker
genom kostnadsredovisning. Jämsides med denna kontrolleras även uppnådda
prestationer. En försöksverksamhet av angivet slag har under budgetåret
1966/67 bedrivits vid bl. a. Norra Smålands regemente (I 12),
Skånska dragonregementet (P 2) och Skånska flygflottiljen (F 10).
Ett väsentligt syfte med försöksverksamheten är att pröva vilka konsekvenser
en större ekonomisk handlingsfrihet för lokala myndigheter får för
effektiviteten i verksamheten. Enligt gällande budgetsystem anvisas medel
till lokala myndigheter enligt beslut av centrala myndigheter från ett stort
antal riksstatsanslag som i sin tur kan delas upp på anslagsposter eller
andra anvisningar på maximerade belopp. Genom dessa anvisningar regleras
vilka slag av resurser som får förbrukas vid förbanden och omfatt
-
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
ningen av förbrukningen. Kontroll av förbrukningen sker genom bokföring
på redovisningstitlar som svarar mot anvisningarna. Budget- och redovisningssystemet
styr härigenom de lokala myndigheternas val och förbrukning
av resurser. Systemet försvårar eller rent av omöjliggör ett användande
av de budget- och redovisningsmetoder som KFU önskar få prövade. Utredningen
har därför begärt att medel till försöksförbanden I 12, P 2 och
F 10 för budgetåret 1967/68 anvisas såsom ett belopp. Verksamheten förutsätts
härvid regleras med tillhjälp av förbandsbudgeter. Dessa innehåller
dels de uppgifter som överordnade myndigheter ålagt förbanden dels beräknad
resursförbrukning m. m. Förbandens uppgifter och mot dessa svarande
resursförbrukning fördelas på kostnadsbärare som förutsätts ha direkt
anknytning till programbudgetens programindelning.
Riksrevisionsverket som yttrat sig över FKU framställning framhåller att
tillämpningen av en medelsredovisning av den typ som föreslagits bör ge
erfarenheter som inte bara är av värde för verksamheten vid försöksförbanden
utan även i ett större sammanhang. Riksrevisionsverket har med hänsyn
härtill inte något att erinra mot bifall till framställningen. Verket föreslår
att för ändamålet upptas ett särskilt riksstatsanslag'', som bör uppföras
med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Genom beslut den 30 juni 1967 har Kungl. Maj :t föreskrivit att försöksverksamhet
med verksamhetsplanering, budgetering, kostnadsredovisning
och verksamhetskontroll (prestationsmätningar) samt därav betingade organisationsförsök
får bedrivas under budgetåret 1967/68 vid I 12, P 2 och
F 10. Verksamheten vid förbanden skall regleras enligt särskilda av Kungl.
Maj :t godkända förbandsbudgeter. Vidare har förordnats att nettoutbetalningarna
för budgetåret 1967/68 icke får överstiga för I 12 18 634 000 kronor,
för P 2 18 707 000 kronor och för F 10 38 156 000 kronor. Dessa utbetalningar
redovisas tills vidare vid sidan av riksstaten på särskilda förskottstitlar.
Utbetalningarna för I 12, P 2 och F 10 egen verksamhet får inte ske från
anslag som finns uppfört under fjärde huvudtiteln i riksstaten för budgetåret
1967/68. Inte heller får utgiftsstaten för försvarets fastighetsfond
för budgetåret 1967/68 utan Kungl. Maj :ts medgivande utnyttjas för utbetalningar
som hänför sig till I 12, P 2 eller F 10.
Slutligen har Kungl. Maj :t föreskrivit att vissa belopp på reservationsanslag
under fjärde huvudtiteln skall ställas till Kungl. Maj :ts förfogande
samt att vissa belopp av försvarets fastighetsfond inte får utnyttjas utan
Kungl. Maj :ts medgivande. De belopp som sålunda spärrats motsvarar vad
som i förbandsbudgeterna upptagits för ändamålen.
Departementschefen
En utvidgad försöksverksamhet med verksamhetsplanering, budgetering,
kostnadsredovisning och verksamhetskontroll har enligt min mening stor
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
betydelse för strävandena att finna former för en ytterligare förbättrad hushållning
på olika områden inom försvaret.
Den beslutade försöksverksamheten är också av stort värde som underlag
för beslut om programbudgetering och dess tillämpning på olika nivåer
inom departementets verksamhetsområde.
Om försöksverksamhet av det slag som enligt Kungl. Maj :ts beslut den
30 juni 1967 bedrivs vid I 12, P 2 och F 10 under innevarande budgetår
inte skall snedvridas genom tillämpning av det nuvarande budget- och
redovisningssystemet, krävs särskilda åtgärder. Riksrevisionsverket har
därför föreslagit att utbetalningarna för försöksförbanden under budgetåret
1967/68 skall redovisas på ett särskilt anslag i riksstaten. Jag ansluter
mig till ämbetsverkets förslag. För ändamålet bör ett förslagsanslag »Förband
med särskild budget» anvisas på tilläggsstat I.
Förslagsanslaget Förband med särskild budget bör uppföras med ett formellt
belopp av 1 000 kr. Anslaget bör inte få belastas med utbetalningar
till större belopp än netto 75 497 000 kr. Detta belopp svarar mot de enligt
Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1967 medgivna sammanlagda nettoutbetalningarna
till I 12, P 2 och F 10 under budgetåret 1967/68.
En anordning av angivet slag innebär inte att den för det militära försvaret
för innevarande budgetår fastställda utgiftsramen får överskridas.
Besparingar som svarar mot de budgeterade utgifterna vid försöksförbanden
bör uppkomma på riksstatsanslag som inte får belastas med utgifter
för dessa förband. Kungl. Maj :t får vidta åtgärder för att reglera den sammanlagda
medelsförbrukningen. Viss avstämning av medelsförbrukningen
bör göras innan prisregleringsanslaget disponeras slutligt.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Förband med särskild budget på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
15
Bilaga 4
S 0 CI ALD E PARTE M E NTET
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 3 november 1967.
N är varande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Palme, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg.
T. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Geijer, anmäler härefter
de ärenden under socialdepartementets handläggning som angår utgifter
på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Femte huvudtiteln
G. Universitetssjukhus m. m.
[1] G 6. Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet
in. in. Till detta ändamål har för budgetåret 1967/68 anvisats ett reservationsanslag
av 1 000 kr.
Direktionen för karolinska sjukhuset
För verksamhet med njurtransplantationer och för en vårdenhet för patienter
med hjärtinfarkt vid serafimerlasarettet föreslås att 500 000 kr. an
-
visas enligt följande.
1. Utrustning för njurtransplantationsverksamhet ............ 300 000
2. Utrustning för en hjärtinfarktenhet........................ 200 000
500 000
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
1. Med bidrag från statens medicinska forskningsråd påbörjades år 1964
njurtransplantationskirurgi vid serafimerlasarettets kirurgiska klinik, varvid
njurar opereras in hos människor som inte själva har fungerande njurar.
Före januari 1967 har sammanlagt 32 sådana transplantationer utförts.
Av dessa fungerade den inopererade njuren fortfarande hos 14 patienter i
januari 1967. Verksamheten har alltjämt karaktär av utvecklingsarbete. Den
ställer emellertid krav som inte kan tillgodoses inom den fastställda ramen
för serafimerlasarettets normala verksamhet. Vunna resultat av nj urtransplantationskirurgin
talar för att verksamheten bör få bedrivas i en omfattning,
som kan förenas med övrig kirurgisk verksamhet inom kliniken. Hänsyn
måste därvid även tas till de s. k. serviceavdelningarnas kapacitet. Särskilda
utredningar har verkställts angående förutsättningarna för den framtida
nj ur transplantationskirurgin vid serafimerlasarettet. Man kan räkna
med att ca 55 fall årligen inom storstockholmsområdet är lämpade för ifrågavarande
operationer. Utredningarna visar emellertid att serafimerlasarettets
resurser medger högst 25 njurtransplantationer per år. Direktionen
förordar därför, att verksamheten dimensioneras till att omfatta högst 25
njurtransplantationer per år. Verksamheten, som i huvudsak förutsätts bygga
på användande av njurar från avlidna, bör förläggas till dagtid. Detta
förutsätter att en givarorganisation skapas, som kan utnyttja samtliga kirurgiska
kliniker i storstockholmsområdet. Överläkaren vid kirurgiska kliniken
vid serafimerlasarettet bör svara för uppbyggnaden av en sådan organisation.
I detta sammanhang understryks bl. a. angelägenheten av att ett
intensivt studium ägnas problemet om förlängning av den tid som står till
förfogande för funktionsdugligheten hos ett uttaget transplantat.
Patienter, som skall undergå en njuroperation, måste i avvaktan härpå
få blodet regelbundet renat genom s. k. dialysbehandling. För sådan behandling
måste ett särskilt njurdialysrum anordnas inom kirurgiska kliniken.
Kostnaderna för anordnandet härav beräknar direktionen till ca 90 000 kr.
Dessa kostnader kan bestridas från det anslag till serafimerlasarettets underhåll,
som finns upptaget under karolinska sjukhusets delfond av statens
allmänna fastighetsfond.
Direktionen framhåller i detta sammanhang att dialysrummet kräver
särskild personal för övervakning av patienterna m. m. Förutom vid kirurgiska
kliniken behövs en förstärkning av personalen även vid anestesiavdelningen
och kemiska centrallaboratoriet med anledning av njurtransplantationsverksamheten
vid lasarettet. Sammanlagt räknar direktionen med
ett behov av 400 000 kr. årligen till avlöningar åt personal för verksamhet
som sammanhänger med njurtransplantationskirurgin. Detta innebär en
viss inte närmare redovisad nedskärning av det behov av två läkare och ca
nitton andra tjänstemän, som läggs fram i utredningarna till en beräknad
kostnad av inte fullt 600 000 kr. per år i löneläget år 1966. I utred
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967 17
ningarna uppskattas vidare vissa årliga omkostnader för verksamheten till
100 000 kr.
För dialysbehandlingen fordras dialysapparater, dialysfilter och specialbord
in. m. för ca 135 000 kr. Vidare behövs blodkylskåp, blodvärmare och
övervakningsapparatur för ca 60 000 kr. Provtagning och rutinanalyser i
samband med njurtransplantationsverksamheten bör ske vid ett särskilt
laboratorium inom kliniskt-kemiska centrallaboratoriet. Laboratoriet bör
bl. a. utrustas med viss s. k. autoanalyser. Kostnaden för laboratorieutrustningen
beräknas till ca 85 000 kr. Slutligen räknar direktionen med att viss
utrustning för ca 30 000 kr. behövs på olika arbetsplatser vid lasarettet. Totalt
fordras utrustning för avrundat 300 000 kr.
2. Man kan räkna med att årligen ta emot 250 patienter med hjärtinfarkt
vid serafimerlasarettets medicinska klinik. Vårdresurserna är otillräckliga.
Tre intensivobservationsplatser för patienter med hjärtinfarkt bör inrättas
inom en vårdavdelning vid medicinska kliniken. Denna bör utrustas med
EKG- och registreringsapparatur m. in. för ca 200 000 kr.
Direktionen erinrar om att Stockholms stad övertar huvudmannaskapet
för serafimerlasarettet den 1 juli 1968.
Yttranden
Medicinalstyrelsen finner förslaget till framtida organisation av njurtransplantationsverksamheten
vid serafimerlasarettet förtjänstfullt och tillstyrker
bifall till framställningen. Byggnadsstyrelsen anser att man bör undersöka
möjligheterna att utöka bilokalerna till föreslaget nj ur dialysrum.
I övrigt har styrelsen inget att erinra. Kostnaden för anordnandet av rummet
uppskattar styrelsen dock till totalt 130 000 kr.
Stockholms stadskollegium anser, att den nj ur transplantationskirurgi ska
verksamheten för storstockholmsområdet bör i en framtid förläggas till
det blivande Huddinge sjukhus. I avvaktan härpå bör verksamheten i föreslagen
omfattning fortsättas vid serafimerlasarettet. Stadskollegiet tillstyrker
de framlagda förslagen men understryker, att verksamheten bör inriktas
på att tillgodose storstockholmsområdets behov. Fördelningen av kostnader
för personal och övriga omkostnader förutsätts komma att regleras
enligt det avtal om huvudmannaskap för och läkarutbildning vid serafimerlasarettet
in. m. som träffas inför lasarettets överlämnande till Stockholms
stad den 1 juli 1968.
Departementschefen
Driften av serafimerlasarettet beräknas komma att övertas av Stockholms
stad den 1 juli 1968.
Med bidrag från statens medicinska forskningsråd har njurtransplanta
2
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 155
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
tionskirurgi — innebärande att njurar opereras in hos människor som saknar
fungerande njurar — bedrivits vid serafimerlasarettets kirurgiska klinik
sedan år 1964. Fram till januari 1967 har sammanlagt 32 sådana njurtransplantationer
utförts. Hos 14 av patienterna fungerade den inopererade
njuren fortfarande nämnda månad. Njurtransplantationsverksamheten har
emellertid ställt krav, som i längden inte kan tillgodoses inom ramen för
serafimerlasarettets normala verksamhet. Direktionen har nu lagt fram förslag,
som syftar till att foga in njurtransplantationskirurgin i lasarettets
normala verksamhet. Sålunda föreslås att en särskild dialysavdelning anordnas
för patienter, som står i tur för njurtransplantation. Vidare räknar
direktionen bl. a. med ett särskilt laboratorium inom kliniskt-kemiska centrallaboratoriet
för provtagningar och analyser.
Behovet av njurtransplantationer inom stor stockholmsområdet har uppskattats
till 55 operationer varje år. Vissa utredningar som gjorts av direktionen
visar emellertid att det av många orsaker inte är möjligt att utföra
flera än 25 sådana operationer årligen vid lasarettet. På sikt får man därför
räkna med att verksamheten tas upp även vid något annat sjukhus i området.
Det framgår även av direktionens förslag att den organisation för njurtransplantationsverksamhet,
som f. n. är möjlig på serafimerlasarettet, blir
relativt dyrbar. Den måste därför betraktas som en försöksorganisation under
ett flerårigt medicinskt utvecklingsarbete.
Direktionens förslag innebär att ca 25 njurtransplantationer skall kunna
utföras varje år vid serafimerlasarettet.
Kostnaderna för anordnandet av dialysavdelningen har byggnadsstyrelsen
uppskattat till 130 000 kr. Direktionen för karolinska sjukhuset beräknar
personalkostnaderna för njurtransplantationsverksamheten till 400 000 kr.
per år räknat i 1966 års löneläge. På omkostnadssidan uppskattas merutgifterna
till ca 100 000 kr. årligen, vartill kommer anskaffningskostnader för
viss utrustning.
Stockholms stad, som beräknas överta lasarettet den 1 juli 1968, har
inte haft något att erinra mot direktionens förslag rörande transplantationsverksamheten.
Medicinalstyrelsen tillstyrker bifall till förslagen.
Jag finner direktionens förslag väl avvägda och tillstyrker att de genomförs
under innevarande budgetår. För anskaffning av utrustning till njurtransplantationsverksamhet
vid serafimerlasarettet beräknar jag sammanlagt
300 000 kr.
Kostnaderna för anordnande av dialysavdelningen bör bestridas genom
ianspråktagande av tillgängliga underhållsmedel från karolinska sjukhusets
delfond av statens allmänna fastighetsfond. Det ankommer på Kungl. Maj :t
att besluta om de överskridanden av avlönings- och omkostnadsanslagen
för serafimerlasarettet, som kan komma att behövas med anledning av
njurtranspläntationsverksamheten.
Inom lasarettets medicinska klinik bör vidare i enlighet med direktionens
19
Kungl. Maj.ts proposition nr i55 år 1967
förslag snarast anordnas tre vårdplatser för patienter med hjärtinfarkt. För
utrustning till denna verksamhet beräknar jag 200 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid
serafimerlasarettet m. in. på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 500 000
kr.
[2] G 9. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning. Till detta ändamål
har för budgetåret 1967/68 anvisats ett reservationsanslag av 2 850 000 kr.
Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala
Under anslagsposten Akademiska sjukhusets i Uppsala delfond av statens
allmänna fastighetsfond har de senaste budgetåren tagits upp medel
för inköp av bostadsrättslägenheter för sjukhusets behov. Sjukhuset har
kunnat bl. a. förvärva 14 femrumslägenheter i ett nyligen uppfört bostadsområde.
Lägenheterna bör möbleras, varefter sjukhuset kan hyra ut lägenheterna
till anställda vid sjukhuset. Kostnaderna för erforderliga möbler
beräknas till 150 000 kr. I hyresintäkten kommer sedan att kunna läggas
in såväl amortering som ränta på möbleringskostnaderna.
Departementschefen
Akademiska sjukhuset i Uppsala har förvärvat ett antal större bostadsrättslägenheter.
För att dessa lägenheter skall kunna utnyttjas som bostäder
för viss sjukhuspersonal bör de hyras ut i möblerat skick. Kostnaderna
för anskaffning av möbler, vilken bör ske snarast möjligt, beräknar jag i
likhet med sjukhusdirektionen till 150 000 kr. Räntor och amortering på
dessa kostnader avses läggas in i hyrorna.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning på
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa
ett reservationsanslag av 150 000 kr.
[3] G 15 a. Bidrag till regionsjukhuset i Linköping. Något anslag till detta
ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1967/68.
Statens förhandling snämnd
Förhandlingsnämnden har under våren 1967 slutit avtal med Östergötlands
läns landsting om läkarutbildning vid regionsjukhuset i Linköping.
Avtalet är träffat under förbehåll om godkännande av Kungl. Maj :t och
landstinget.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
Avtalet innehåller i huvuddrag följande. Landstinget skall vid regionsjukhusets
kommande utbyggnad anordna och utrusta sjukhuset även för
läkarutbildning och klinisk forskning. Därvid skall lokalerna för läkarutbildningen,
som läsåret 1969/70 inleds med det propedeutiska årets kurser,
dimensioneras för årlig intagning av ca 85 medicine kandidater. Staten
skall i princip lämna investeringsbidrag med 25 % av kostnaderna för anläggningens
färdigställande. Bidraget skall tillhandahållas i ungefärlig proportion
till landstingets utlägg med början under januari 1968. Avtalet
avses gälla fr. o. in. den 1 juli 1967 t. o. in. den 30 juni 1970. Parterna avser
att ta upp förhandlingar om ett nytt avtal under år 1968. Landstinget har
emellertid fått viss garanti för investeringsbidrag även för tiden efter den
30 juni 1970.
Statens förhandlingsnämnd, som den 16 mars 1967 överlämnat avtalet
för Kungl. Maj ds prövning, har varit medveten om svårigheterna för statsmakterna
att hinna pröva avtalet före den 1 juli 1967 då avtalet enligt sin
lydelse skulle träda i kraft. Nämnden har i frågan anfört följande.
Eftersom anslag till bidrag för regionsjukhuset i Linköping inte finns upptaget
i 1967 års statsverksproposition, torde bidrag inte kunna börja utbetalas
den 1 juli 1967. En hel del byggnadsåtgärder som enligt avtalet är
bidragsgrundande har redan utförts, och landstinget har yrkat att bidrag
för dessa och senare under år 1967 utförda arbeten, kostnadsberäknade
till totalt ca 30 milj. kr., skall kunna utbetalas under januari månad 1968.
Nämnden, som ansett yrkandet skäligt, har förutsatt att vid ifrågavarande
tidpunkt medel för ändamålet skall finnas tillgängliga för utbetalning —
eventuellt förskottsvis i avvaktan på ett slutligt godkännande av avtalet.
Landstinget beräknar att t. o. in. den 30 juni 1968 vid regionsjukhuset kunna
bygga och utrusta för ca 56 milj. kr., vilket skulle föranleda statligt investeringsbidrag
under budgetåret 1967/68 med ca 14 milj. kr.
Departementschefen
Villkorligt träffat avtal om läkarutbildning vid regionsjukhuset i Linköping
har träffats med Östergötlands läns landsting. Staten skall i princip
lämna investeringsbidrag med 25 % av kostnaderna för sjukhusets utbyggande
för läkarutbildning och forskning. Avtalet är avsett att gälla fr. o. m.
den 1 juli 1967 t. o. in. den 30 juni 1970. Parterna har förutsatt att investeringsbidrag
skall kunna börja utbetalas under januari 1968.
Mot bakgrunden av detta avtal har ytterligare 86 nybörjarplatser för
medicine studerande anordnats vid universitetet i Uppsala fr. o. in. läsåret
1967/68 i enlighet med av riksdagen godtagna förslag i prop. 1965:141
(SU 173, rskr 411). Avtalet har godkänts av landstinget i april 1967. Beredningen
av avtalsärendet är emellertid för statens del ännu inte avslutad.
Förslag rörande avtalet in. in. kan läggas fram tidigast under 1968 års riksdags
vårsession. Jag vill dock framhålla att jag inte funnit anledning till
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
erinran mot avtalsförslagets huvudprinciper, vilka överensstämmer med
dem som tillämpats vid träffande av flertalet gällande avtal rörande läkarutbildning
vid undervisningssjukhus. En skillnad, som bör vara till fördel
för båda parter, är dock att statens garanti för investeringsbidraget är knutet
till ett visst belopp och inte gäller under viss tid. Det synes mig därför
rimligt att staten — utan att avvakta avtalets slutliga godkännande — tills
vidare fullgör sina i avtalet upptagna förpliktelser. Jag föreslår därför att
Kungl. Maj :t redan nu inhämtar riksdagens bemyndigande att från ett särskilt
för ändamålet upptaget anslag förskottsvis till Östergötlands läns
landsting betala ut de investeringsbidrag m. m., som skulle ha erlagts om
avtalet varit godkänt även av staten.
För ändamålet bör ett förslagsanslag anvisas under rubriken Bidrag till
regionsjukhuset i Linköping. Jag har inget att erinra mot den beräkning
av anslagsbehovet till 14 milj. kr. för budgetåret 1967/68, som gjorts av
statens förhandlingsnämnd.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) godkänna vad jag i det föregående anfört om förskottsvis
utbetalande av vissa investeringsbidrag m. m. till
Östergötlands läns landsting på grundval av ett villkorligt
träffat avtal om läkarutbildning vid regionsjukhuset i Linköping;
b)
till Bidrag till regionsjukhuset i Linköping på tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett
förslagsanslag av 14 000 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fasti gliets fond
[4] 9. Utbyggande av karolinska sjukhuset. Till ändamålet har för budgetåret
1967/68 anvisats ett investeringsanslag av 13,5 milj. kr.
/. Lokal- och utrustnings programkommittén för karolinska sjukhuset
Sedan hösten 1965 har konsulter engagerats vid karolinska sjukhuset
för utredningar bl. a. angående befintliga huskroppars byggnadstekniska
tillstånd, grundförhållanden och olika för sörjningsfrågor (vatten och avlopp,
elkraft, VVS och kommunikationer m. m.). För sjukhusets räkning
har också föranstaltats om vissa program- och stadsplaneutredningar. Dessa
grundläggande tekniska utredningar är nödvändiga som underlag för
programmering och projektering av sjukhusets utbyggnad.
Till ändamålet har statsmakterna hittills anvisat 1,5 milj. kr. (prop.
1966: 2, bil. 3, SU 18, rskr 56, prop. 1966: 105, bil. 3, SU 81, rskr 196 och
prop. 1967: 1 bil. 7 s. 218, SU 5, rskr 5).
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
Under budgetåret 1967/68 skall enligt en av lokal- och utrustningsprogramkommittén
(LUP-kommittén) för karolinska sjukhuset antagen tidsplan
den s. k. östra byggnaden — innehållande bl. a. cemtraloperation —
programmeras. Detta innebär en stark forcering av arbetet inom kommittén.
Programmeringen kräver intensiv medverkan av konsulter, särskilt
arkitektkonsulter. Forceringen av programarbetet medför ökade kostnader
för tekniska utredningar. Det ytterligare medelsbehovet för programutredningar
beräknas av kommittén till 400 000 kr., vilket belopp bör ställas till
sjukhusets förfogande.
II. Byggnadsstyrelsen
Under våren 1966 har universitetskanslersämbetet lämnat över en ansökan
från konsistoriet vid karolinska institutet om tillstånd att från Ford
Foundation och Wenner-Grenska Samfundet få ta emot gåvomedel om
sammanlagt omkring 2,3 milj. kr. för uppförande av forskningslokaler för
medicinsk fortplantnings- och utvecklingsforskning. Med anledning härav
har byggnadsstyrelsen lagt fram förslag till en tillbyggnad av djurhuset
vid karolinska sjukhusets centrallaboratorium, vari forskningslokalerna kan
inrymmas. Kostnaderna uppskattades till 4,6 milj. kr. i prisläget den 1
april 1966, varav 0,5 milj. kr. för projekteringskostnader.
Kungl. Maj :t har den 7 april 1967 bemyndigat karolinska institutet att
motta gåvomedlen under förutsättning att mottagandet inte för med sig
andra framtida kostnader för statsverket än som angivits i ansökningen.
Vidare fick byggnadsstyrelsen i uppdrag att — i samråd med LUP-kommittén
för karolinska sjukhuset och sjukhusets direktion — på grundval
av förslagen utföra projektering fram till och med färdigställande av bygghandlingar,
innefattande tillförlitlig kostnadsberäkning, av tillbyggnaden till
djurhuset. Byggnadsstyrelsen skulle därvid få använda högst 0,5 milj. kr.
från det under fonden för förlag till statsverket anvisade investeringsanslaget
till vissa projekteringskostnader.
Lokalerna i tillbyggnaden avses bli generellt utformade. Av kostnaderna
avser 560 000 kr. fast laboratorieinredning. Byggnaden beräknas kunna tas
i bruk under sommaren 1969.
En allmän medicinsk forskargrupp för fortplantningens endokrinologi
har inrättats den 1 juli 1967 under ledning av en professor (prop. 1967: 1
bil. 10, s. 334, SU 8, rskr 8). Som förste innehavare av professuren har utnämnts
E. Diczfalusy. Forskargruppen avses få lokaler i tillbyggnaden i
avvaktan på att stadigvarande forskningslokaler kommer till vid karolinska
sjukhuset i överensstämmelse med förslagen härom i 1964 års generalplan
för sjukhuset (prop. 1965: 59, SU 99, rskr 273).
Även en grupp under professorn i pediatrik vid karolinska institutet J.
Lind, som sysslar med utvecklingsforskning rörande bl. a. nyföddhetsperiodens
fysiologi och nutrition samt fostermissbildningarnas uppkomst (teratologi)
och andra läkemedelsbiverkningar, kan i de nya lokalerna få för
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1967
23
bättrade forskningsmöjligheter. Konsistoritet vid karolinska institutet har
härutöver räknat med att forskargrupper, som bl. a. behandlar cirkulationsorganens
åldersförändringar och deras förebyggande, skall kunna få plats i
den planerade byggnaden. Enligt universitetskanslersämbetets uppfattning
är samtliga nämnda forskningsprojekt av synnerligen hög angelägenhetsgrad.
Departementschefen
För den vidare utbyggnaden av karolinska sjukhuset är det viktigt att
grundläggande tekniska utredningar görs på ett tidigt stadium. Vidare behövs
utredningar om hur sjukhusets kommunikations- och distributionssystem
m. m. bör utformas. Forceringen av programmeringen av den planerade
s. k. östra byggnaden, som bl. a. skall innehålla centraloperation,
har fört med sig ett ökat medelsbehov för de tekniska utredningarna vid
sjukhuset. Programkommitténs förslag bör godtas. Jag beräknar sålunda
för detta ändamål ett ytterligare medelsbehov av 400 000 kr. under budgetåret
1967/68.
Fortplantningsforskningen tillmäts numera stor betydelse bl. a. för familjeplaneringen
i utvecklingsländerna. Fn allmän-medicinsk forskargrupp
för fortplantningens endokrinologi har inrättats den 1 juli 1967 under
ledning av professor E. Diczfalusy. Gruppen avses få lokaler vid karolinska
sjukhuset, vilka emellertid t. v. blir provisoriska.
Vikten av forskning rörande fostrets och spädbarnets utveckling har belysts
av bl. a. den s. k. neurosedynkatastrofén.
Ford Foundation och Wenner-Grenska Samfundet har ställt sammanlagt
ca 2,3 milj. kr. till förfogande för att arbetsvillkoren för den medicinska
fortplantnings- och utvecklingsforskningen vid karolinska sjukhuset skall
kunna förbättras genom tillkomsten av nya forskningslokaler. Lokalerna
kan erhållas genom att man omedelbart uppför den tillbyggnad till sjukhusets
djurhus, som upptagits redan i 1964 års generalplan för karolinska
sjukhuset. Kostnaden för tillbyggnaden har uppskattats till 4,6 milj. kr. i
prisläget den 1 april 1966. Mot bakgrunden av angelägenheten av den forskning
som kan inrymmas i den föreslagna byggnaden har Kungl. Maj :t den
7 april 1967 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra projektering t. o. m.
bygghandlingar av tillbyggnaden. Tillbyggnaden bör snarast uppföras. Jag
har ingen erinran mot den gjorda kostnadsuppskattningen. Under förutsättning
av att riksdagen godtar förslagen rörande byggnadsföretaget skulle
byggnadsuppdrag kunna lämnas under våren 1968 och byggnaden stå färdig
för inflyttning under sommaren 1969. Härigenom skulle bl. a. den nämnda
forskargruppen för fortplantningens endokrinologi kunna få mera tillfredsställande
lokaler vid denna tidpunkt.
Medlen för byggnadsföretaget bör anvisas i ett sammanhang. Gåvomedlen
bör tillgodoföras den på riksstaten för budgetåret 1967/68 upptagna inkomsttiteln
Övriga diverse inkomster.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
Jag beräknar således 4,6 milj. kr. för uppförandet av en tillbyggnad av
djurhuset vid karolinska sjukhuset.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Utbyggande av karolinska sjukhuset på tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag
av 5 000 000 kr.
Fonden för låneunderstöd
[6] 5 a. Lån till vissa byggnadsarbeten m. m. vid Norrbackainstitutet. I riksstaten
för budgetåret 1965/66, Fonden för låneunderstöd, har under denna
anslagsrubrik uppförts ett investeringsanslag av 2 250 000 kr. för ett tills vidare
ränte- och amoteringsfritt lån till föreningen för bistånd åt lytta och
vanföra i Stockholm. Lånet var avsett för byggande av ett elevhem med 60
internatplatser för rörelsehindrade elever vid Lidingöhemmet.
Föreningen har anmält att byggnadsarbetena slutförts och att det nya
elevhemmet är i bruk. Den totala kostnaden för anläggningen anges till
2 591 736 kr., dvs. 341 736 kr. mer än som anvisats. Härav hänför sig
175 000 kr. till kostnadsökning som föranletts av den allmänna byggnadskostnadsstegringen
under byggnadstiden. Återstoden avser oförutsedda merkostnader
för bl. a. elarbeten och ny anläggning för automatiskt brandalarm.
Föreningen hemställer om ytterligare ränte- och amorteringsfritt lån med
341 736 kr. för att täcka de uppkomna merkostnaderna för byggnadsarbetena
vid Lidingö skolhem.
Byggnadsstyrelsen bedömer den redovisade totalkostnaden för byggnadsarbetena
som rimlig. Den uppkomna merkostnaden anses försvarbar.
Departementschefen
Jag tillstyrker att föreningen beviljas ett tills vidare ränte- och amorteringsfritt
lån med 340 000 kr. för att täcka den uppkomna merkostnaden
för de utförda byggnadsarbetena.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Lån till vissa byggnadsarbeten m. m. vid Norrbackainstitutet
på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1967/68 anvisa ett investeringsanslag av 340 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
25
Bilaga 5
FINANSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 3 november 1967.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Palme, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Odhnoff, Wicilman, Moberg.
Härefter anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, de
under punkterna 1 och 5 samt statsrådet Wickman de under punkterna 2,
3 och 4 i det följande upptagna ärendena under finansdepartementets handläggning
som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1967/68. Föredragandena anför.
DRIFTBUDGETEN
Sjunde huvudtiteln
C. Skatte- och kontrollväsen
[1] C 11. Mynt- och justerings verket: Nyanskaffning av vissa maskiner
m. m. Till detta ändamål har för budgetåret 1967/68 anvisats ett reservationsanslag
av 125 000 kr. (prop. 1967: 1 bil. 9 s. 48, SU 7, rskr 7).
Mynt- och justeringsverket har anmält, att en av verkets myntpräglingsmaskiner
har havererat och att maskinen är så hårt sliten att det inte
lönar sig att reparera den. Eftersom präglingskapaciteten var hårt ansträngd
redan före haveriet, finner verket det angeläget att en ny maskin
kan anskaffas redan under detta budgetår. Verket beräknar kostnaderna
för en sådan till 180 000 kr. och föreslår att detta belopp ställs till verkets
förfogande.
26 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
Departementschefen
Jag delar mynt- och justeringsverkets uppfattning att en ny myntpräglingsmaskin
bör anskaffas så snart som möjligt. Verkets uppgift om kostnaden
för en sådan kan jag godta. De medel, som tidigare anvisats till nyanskaffning
av vissa maskiner in. m., kan inte tas i anspråk för präglingsmaskinen
utan att andra angelägna anskaffningar eftersatts. Jag hemställer
därför, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Mynt- och justeringsverket: Nyanskaffning av vissa
maskiner m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 180 000 kr.
D. Industri, bergsbruk, energiförsörjning m. in.
[2] D 4. Statens institut för hantverk och industri: Utrustning och inredning.
För budgetåret 1967/68 är på riksstaten under förevarande anslagsrubrik
uppfört ett reservationsanslag av 400 000 kr.
Statens institut för hantverk och industri hemställer i skrivelse den 22
maj 1967 att medel till ett belopp av 70 000 kr. ställs till förfogande för
flyttnings- och inredningskostnader. Institutet anför, att dess elektroniksektion
av byggnadsstyrelsen har anvisats särskilda lokaler utanför institutsbyggnaden.
Flyttningen samt inredningen av de anvisade lokalerna har
medfört extra kostnader på tillsammans 69 569 kr. På grund av dessa kostnaders
extraordinära natur kan de inte täckas av de medel som ställts till
institutets förfogande för utrustning och inredning.
Yttrande
Riksrevisionsverket anför i skrivelse den 10 oktober 1967 att upphandlingen
av armatur påkallar särskild utredning. I avvaktan härpå kan större
anslag än 45 000 kr. inte tillstyrkas.
Föredraganden
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens institut för hantverk och industri: Utrustning
och inredning på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 45 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
27
KAPITALBUDGETEN
Statens affärsverksfonder
F. Statens vattenfallsverk
[3] 1. Kraftstationer m. m. I årets statsverksproposition förordade föredragande
departementschefen en ram för medelsförbrukningen under innevarande
budgetår av 350 milj. kr. Beräkningen av anslagsbeloppet skedde under
hänsynstagande till att en marginal utöver ramen bör finnas för att
möjliggöra den ökning av medelsförbrukningen under löpande budgetår
som kan påkallas av konjunkturmässiga eller andra särskilda skäl. Med
beaktande av den beräknade behållningen på anslaget vid utgången av budgetåret
1966/67 togs anslaget upp med 360 milj. kr.
Genom beslut den 9 juni 1967 föreskrev Kungl. Maj.t alt vattenfallsverket
under budgetåret 1967/68 inte utan Kungl. Maj :ts medgivande får
belasta anslaget med högre belopp än sammanlagt 350 milj. kr.
Föredraganden
Med hänsyn främst till sysselsättningssituationen i Norrland har Kungl.
Maj:t genom beslut den 22 september och den 27 oktober 1967 föreskrivit
att vattenfallsverket får ta i anspråk ytterligare sammanlagt 34 milj. kr.
av anslaget till kraftstationer in. m.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
ger riksdagen till känna vad jag anfört om det utökade
bemyndigandet för statens vattenfallsverk att ta i anspråk
anslaget Kraftstationer m. m.
Statens allmänna fastighetsfond
[4] 23. Nybyggnad för kavitationslaboratorium vid statens skeppsprovningsanstalt.
Vid 1965 års riksdag fattades beslut om att inrätta ett kavitationslaboratorium
vid statens skeppsprovningsanstalt i Göteborg (prop. 1965- 1
bil. 12 s. 86, SU10, rskr 10).
För ändamalet har hittills anvisats ett investeringsanslag om sammanlagt
2 375 000 kr., vilket motsvarar den beräknade kostnaden för byggnadsföretaget
i prisläget den 1 april 1966 (prop. 1967: 1 bil. 12 s. 162).
28
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1967
Byggnadsstyrelsen (skr. 22/8 1967) beräknar, att denna kostnadsram
med hänsyn till den allmänna byggnadskostnadsstegringen motsvarar
2 440 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1967. Härutöver erfordras att kostnadsramen
höjs med 60 000 kr. på grund av extraordinära grundförhållanden
som tidigare inte kunnat förutses. Styrelsen föreslår därför nu en
kostnadsram om (2 440 000 + 60 000 =) 2 500 000 kr. i prisläget den 1
april 1967. Med hänsyn till den förbrukning som styrelsen beräknar för
budgetåret 1967/68 bör skillnaden mellan detta belopp och hittills anvisade
medel d. v. s. (2 500 000—2 375 000=) 125 000 kr., anvisas på tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1967/68.
Föredraganden
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Nybyggnad för kavitationslaboratorium vid statens
skeppsprovningsanstalt på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag av
125 000 kr.
Fonden för statens aktier
[5] 2. Teckning av aktier i Sveriges kreditbank. Enligt 62 § lagen den 31
mars 1955 (nr 183) om bankrörelse (banklagen) är affärsbankernas rätt att
mottaga inlåning från allmänheten volymmässigt begränsad till en viss
multipel av bankens eget kapital. Undantagna från denna regel är inlånade
medel, som placeras i tillgångar av vissa slag. Sådana tillgångar brukar
betecknas som täckningsfria. Helt täckningsfria tillgångar är t. ex. medel
placerade i kassa och hos riksbanken, på postgiro eller i annan bank innestående
medel samt — intill marknadsvärdet, dock högst nominella värdet
— svenska statens skattkammarväxlar och s. k. guldkantade obligationer
med en återstående löptid av högst fem år. Innebörden av bestämmelserna
om inlåningsrätt är således, att en bank, om inlåningen från allmänheten
ökas så att den föreskrivna proportionen mellan eget kapital och inlåningsmedlen
inte kan hållas, inte kan använda de överskjutande inlåningsmedlen
för utlåning till allmänheten utan måste placera dem i täckningsfria tillgångar.
Med eget kapital avses aktiekapital, reservfond och dispositionsfond, s. k.
fria skattefonder samt vinstbalans och andra jämförbara fondavsättningar.
Vid bestämmande av inlåningsrätten får hänsyn tas till av banken utfärdade
förlagsbevis. Beloppet härför har intill den 1 juli 1965 varit maximerat
till halva aktiekapitalet, men ändrades då till att motsvara hela storleken
av aktiekapitalet.
En ytterligare uppmjukning av inlåningsrättsbestämmelserna genomför
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967 29
des våren 1966, då täckningsfriheten för vissa fordringar mot fullgod säkerhet
höjdes.
Styrelsen för Sveriges kreditbank hemställer i skrivelse den 19 september
1967 att åtgärder vidtas till förberedande av en ökning av bankens aktiekapital
med 39,6 milj. kr.
Styrelsen erinrar inledningsvis om att kreditbanken — sedan ett investeringsanslag
för ändamålet anvisats av riksdagen — genomförde en nyemission
våren 1963. Den innebar emission av en ny aktie för två gamla
och emissionskursen var satt till 150 kr. per aktie. Genom emissionen ökade
bankens eget kapital med 59,4 milj. kr. och bankens inlåningsrätt vidgades
härigenom med i det närmaste 600 milj. kr. Åtgärden vidtogs sedan banken
till fullo utnyttjat då föreliggande möjligheter att vidga inlåningsrätten
genom emission av förlagslån.
Kreditbankens inlåning har, framhåller styrelsen, i likhet med övriga
affärsbankers, vuxit i snabb takt. För femårsperioden 1961—65 uppgår
den årliga ökningen för kreditbankens del till i genomsnitt 11 %. År 1966
var ökningen 12,4 % och första halvåret 1967 ökade inlåningen med 7,3 %
till 4 132 milj. kr. För hela perioden 31 december 1960—30 juni 1967 uppgår
ökningen till 2 046 milj. kr. eller 98 %. Den snabba ökningen av inlåningen
har gjort att frågan om åtgärder för att öka bankens inlåningsrätt nästan
ständigt varit aktuell.
Efter nämnda nyemission har två förlagslån emitterats av inlåningsrättsliga
skäl, nämligen ett på 30 milj. kr. vid halvårsskiftet 1965 och ett på samma
belopp den 15 mars 1967. Därmed har denna möjlighet till ökning av
bankens inlåningsrätt vid nuvarande storlek av aktiekapitalet ånyo helt
utnyttjats. En ytterligare ökning av aktiekapitalet genom nyemission framstår
därför enligt styrelsens mening som ofrånkomlig om en uppbromsning
av bankens normala utveckling skall kunna förhindras. I detta sammanhang
erinras om att två storbanker under förra året och en under innevarande
år av samma skäl sett sig föranlåtna att verkställa nyemissioner.
Vid utgången av år 1966 uppgick kreditbankens eget kapital, satt i relation
till den totala inlåningen, till 5,3 %. Motsvarande siffra för samtliga
affärsbanker är 7,1 %. För enbart de fyra övriga storbankerna är genomsnittssiffran
7,7 %. En viss »underkapitalisering» av verksamheten kan sålunda,
anser styrelsen, med visst fog sägas föreligga hos kreditbanken för
närvarande.
Kreditbanken har givetvis, betonar styrelsen, med egna medel sökt höja
det inlåningsgrundande egna kapitalet genom fondering av vinstmedel. Sedan
1961 har det egna kapitalet på detta sätt kunnat ökas med 30 milj. kr.
Samtidigt har banken ansett sig böra använda en väsentlig del av rörelseöverskottet
till avsättningar till värderegleringskonton för konsolidering av
verksamheten. Under femårsperioden 1962—1966 har sålunda den sammanlagda
behållningen på värderegleringskontot för utestående fordringar
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
kunnat ökas med 54,5 milj. kr. och under samma period har till värderegleringskontot
för obligationer avsatts 31 milj. kr. Denna senare konsolidering
på i runt tal 85 milj. kr., vilken skett med anlitande av obeskattade
vinstmedel, är inte inlåningsrättsgrundande. Med tanke på den snabbt expanderande
rörelsen synes det önskvärt att banken även i fortsättningen
skall kunna göra liknande avsättningar. Härav följer emellertid att man i
vart fall för de närmaste åren inte kan räkna med att behovet av inlåningsgrundande
eget kapital skall kunna tillgodoses enbart genom fondering av
beskattade vinstmedel.
Enligt styrelsens uppfattning är en ökning av bankens aktiekapital genom
nyemission nu nödvändig. Det understryks, i detta sammanhang, att syftet
med nyemissionen enbart är att vidga inlåningsrätten och inte att förstärka
bankens likviditet, vilken är mycket god. Med hänsyn till den utveckling,
som synes kunna väntas i fortsättningen, bör enligt styrelsens
uppfattning nyemission inte avse ett lägre belopp än ca 40 milj. kr. En
emission av eu ny aktie för tre gamla skulle vid nuvarande storlek av aktiekapitalet,
118,8 milj. kr., ge ungefär detta belopp eller närmare bestämt
39,6 milj. kr. Styrelsen har för avsikt att på bolagsstämma föreslå en höjning
av bankens aktiekapital till 158,4 milj. kr. genom utgivande av 396 000
nya aktier. Aktieägare skulle därvid äga företrädesrätt att teckna en ny
aktie för tre gamla. Av bankens nuvarande 1 188 000 aktier äger staten
1 187 232.
Styrelsen erinrar i detta sammanhang om att banken i anslutning till den
fortgående utvecklingen och konsolideringen av rörelsen också successivt
höjt utdelningen på aktiekapitalet. Efter att åren 1956—1962 ha varit 5 %
höjdes utdelningen år 1963 till 6 %, år 1965 till 7 % och år 1966 slutligen
till 8 %. Beloppsmässigt har den årliga utdelningen från år 1962 till år
1966 stigit från 4 till 9,5 milj. kr. Med hänsyn till bl. a. de villkor, på vilka
andra affärsbankers emissioner skett under de senaste åren, föreslås emellertid
att de nya aktierna emitteras till pari, d. v. s. en kurs av 100 kr. per
aktie. Kommer nyemissionen till stånd finns möjlighet att från dispositionsfonden,
som nu uppgår till 32 milj. kr., till reservfonden överföra det belopp,
19,8 milj. kr., som behövs för att reservfonden skall uppgå till hälften av det
höjda aktiekapitalet.
Departementschefen
Sveriges kreditbanks inlåning har sedan bankens senaste nyemission år
1963 fortsatt att öka i snabb takt. Bankens inlåningsökning har under 1960- talet varit relativt sett större än i affärsbankssektorn som helhet och även
jämfört med de övriga fyra största affärsbankerna. Frågan om åtgärder
för att öka bankens inlåningsrätt har därför, liksom för övriga banker, varit
aktuell vid flera tillfällen. År 1963 höjdes bankens aktiekapital med i runt
tal 60 milj. kr., vilket gav behövligt utrymme i inlåningsrättsavseende för
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1967 31
bankens expansion under ett par år. En vidgning av inlåningsrätten blev på
nytt aktuell år 1965 då ett förlagslån på 30 milj. kr. emitterades vid halvårsskiftet.
Efter ytterligare en emission i mars 1967 har bankens möjligheter
att genom emission av förlagslån vidga inlåningsrätten helt utnyttjats.
Banken har också med egna medel höjt det inlåningsrättsgrundande
egna kapitalet genom fondering av vinstmedel. Denna väg att vidga inlåningsrätten
begränsas emellertid genom att avsättningar till värderegleringskonton
också bör göras med tanke på den snabbt expanderande rörelsen
och det torde därför inte vara möjligt att genom fondering av vinstmedel
vidga inlåningsrätten i behövlig utsträckning. Jag delar bankens bedömning
att en nyemission nu bör göras. Intet synes vara att erinra mot att nyemissionen
får avse det av banken förordade beloppet 39,6 milj. kr. En kapitalökning
med detta belopp skulle vidga bankens inlåningsrätt med i det närmaste
400 milj. kr. Samtidigt vidgas rätten att uppta förlagslån, varigenom
inlåningsrätten kan vidgas med ytterligare närmare 400 milj. kr. Eftersom
staten äger 1 187 232 av bankens nuvarande 1 188 000 aktier, skulle ökningen
av det egna kapitalet så gott som helt falla på staten.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Teckning av aktier i Sveriges kreditbank på tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett
investeringsanslag av 39 600 000 kr.
Vad föredragandena sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
33
Bilaga 6
ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland,
i statsrådet på Stockholms slott den 3 november 1967.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Palme, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg.
Härefter anmäler chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Palme,
dels de i det följande under punkterna 1, 2 och 5 upptagna frågorna angående
utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68, dels
fråga om ny benämning på ecklesiastikdepartementet. Vidare anmäler statsrådet
Moberg de i det följande under punkterna 3, 4, 6 och 7 upptagna frågorna
angående utgifter på samma tilläggsstat. Föredragandena anför.
DRIFTBUDGETEN
Åttonde huvudtiteln
B. Allmänna kultur- och bildningsändamål
[1] B 13. Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Ur det under denna rubrik
på riksstaten uppförda reservationsanslaget, det s. k. kulturmedelsanslaget,
utgår bl. a. det statliga stödet till de sex större grkesorkestrarna
i landet. Som förutsättning för bidrag till dessa föreskrivs med visst undantag
att från kommun eller annorledes bidrag skall utgå med samma
eller större belopp. Det statliga bidraget är konstruerat som ett förlusttäckningsbidrag
och dess storlek är därför beroende av förhållandet mellan
kostnader och intäkter. Det påverkas med andra ord av en rad ovissa och
svårberäkneliga faktorer.
Bidrag till ifrågavarande orkestrar för spelåret 1966/67 anvisades i början
av juni 1966 ur det för motsvarande budgetår anvisade anslaget. Det
B Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 155
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
var vid denna tidpunkt inte möjligt att helt överblicka orkestrarnas behov
av förlusttäckningsbidrag för spelåret och det har därför liksom tidigare år
förutsatts att efter spelårets slut ytterligare bidrag skulle utgå i den mån
omständigheter, som orkesterföretagen inte själva kunnat bestämma över,
medfört inte förutsedda kostnadsökningar eller ändrade intäktsförutsättningar.
För spelåret 1966/67 har bidrag utgått till de sex orkestrarna med sammanlagt
4 785 000 kr. Uppgifter har nu infordrats angående det ekonomiska
utfallet av verksamheten under nämnda spelår. Av dessa framgår, att vid
tillämpning av nyss angivna principer för beräkning av det statliga förlusttäckningsbidraget
behov föreligger av ytterligare bidrag med sammanlagt
1 253 000 kr. Huvuddelen av det anmälda medelsbehovet är föranlett av
automatiskt ökade kostnader för löner till följd av nya löneavtal. Därjämte
har redovisats automatiskt ökade kostnader för arbetsgivaravgifter till riksförsäkringsverket
(ATP m. m.).
Till Folkteatern i Göteborg ekonomisk förening har Kungl. Maj :t ur kulturmedelsanslaget
för budgetåret 1966/67 anvisat ett belopp av 450 000 kr.
till teaterverksamheten under motsvarande spelår. På samma sätt som nyss
redovisats beträffande orkestrarna har beträffande denna teater förutsatts,
att en viss ökning av det statliga förlusttäckningsbidraget eventuellt skulle
kunna ifrågakomma i efterhand. Styrelsen för teatern har nu överlämnat
ett preliminärt bokslut för nämnda år utvisande ett underskott av 248 000
kr. Styrelsen anhåller om ett tilläggsanslag med hälften av detta belopp,
dvs. 124 000 kr.
Departementschefen
Det siffermaterial, som redovisats av orkestrarna samt av Folkteatern i
Göteborg beträffande det ekonomiska utfallet av verksamheten under spelåret
1966/67, visar att kostnaderna blivit avsevärt större än vad som kunnat
förutses. I huvudsak beror detta på de ovanligt stora avtalsbundna lönehöjningarna
under budgetåret 1966/67. I enlighet med den förut lämnade
redovisningen räknar jag — sedan viss reduktion visat sig befogad — med
ett medelsbehov av (1 191 000 + 124 000=) 1315 000 kr. för statsbidrag
till täckning av de av nämnda omständigheter föranledda förlusterna för
spelåret.
På riksstaten för innevarande budgetår har till bidrag till särskilda kulturella
ändamål anvisats 17,5 milj. kr. Härav återstår nu endast ett mindre
belopp, som bör reserveras för förutsedda och eventuellt uppkommande
behov in. m. under budgetåret 1967/68. Det av mig beräknade medelsbehovet
1 315 000 kr. bör täckas genom anvisande av ett anslag på tilläggsstat
I till riksstaten för innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
35
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
att till Bidrag till särskilda kulturella ändamål på tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett
reservationsanslag av 1 315 000 kr.
[2] B 57 a. Bidrag till stiftelsen Skansen. Till verksamheten vid stiftelsen
Skansen utgår f. n. inga bidrag från staten. Verksamheten har förutsatts
vara självbärande. På grund av sjunkande besökssiffror och ökade kostnader
har stiftelsens ekonomiska situation försämrats. Samtidigt har behov
redovisats rörande såväl nyanläggningar inom Skansens verksamhetsgrenar
som upprustningar av det nuvarande byggnadsbeståndet. I olika skrivelser
har stiftelsen begärt att staten och Stockholms stad skall ställa medel till
förfogande för täckande av uppkommet underskott och för genomförande
av ett omfattande investeringsprogram.
Genom beslut den 4 november 1966 uppdrog Kungl. Maj :t åt statens förhandlingsnämnd
att uppta förhandlingar med Stockholms stad för att finna
en ändamålsenlig lösning av stiftelsen Skansens ekonomiska problem.
I skrivelse den 12 oktober 1967 har statens förhandling snämnd meddelat
att någon uppgörelse ännu inte kunnat träffas med Stockholms stad. Av
skrivelsen framgår vidare att Stockholms stad, sedan förhandlingarna inletts
i januari 1967, åtagit sig att lämna stiftelsen lån för att förse stiftelsen
med det rörelsekapital som bedömts nödvändigt för tiden fram till sommaren
1967, då Skansens likviditetssituation förväntades bli bättre till följd av
inflytande inkomster. Staden har härefter utlämnat räntebärande lån till
stiftelsen på sammanlagt 1,5 milj. kr., nämligen 500 000 kr. den 25 januari
1967 mot 8,25 % ränta och 1 milj. kr. den 21 mars 1967 mot 7,75 % ränta.
Förstnämnda lån har — jämte ränta — återbetalats den 15 augusti 1967. Det
senare lånet förföll till betalning den 15 oktober 1967. Stiftelsen saknade
emellertid möjlighet att återbetala hela lånet nämnda dag.
Enligt en sommaren 1967 gjord prognos beräknas Skansens underskott
för detta år uppgå till ca 2,2 milj. kr. Likviditetsunderskottet beräknas till
ca 1,6 milj. kr. per den 31 december 1967 och beräknas stiga med ytterligare
ca 1,5 milj. kr. fram till sommarsäsongen 1968.
Eftersom staden tillsköt medel för att täcka underskottet föregående lågsäsong,
anser förhandlingsnämnden att det är rimligt, att staten denna gång
träder emellan. Nämnden utgår från att i den nu uppkomna situationen
Stockholms stad inte skall påfordra betalning av det belopp, inkl. ränta,
som förföll till betalning den 15 oktober 1967. Under denna förutsättning
anser nämnden, att staten bör ställa ett belopp av 2,5 milj. kr. till stiftelsens
förfogande att användas till oundgängliga löpande driftkostnader, som
inte täcks av inflytande intäkter. Beloppet måste med hänsyn till likviditetskrisen
utanordnas snarast möjligt. Eftersom statens och stadens insatser
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
görs vid olika tidpunkter, hör vid den slutliga uppgörelsen ränta beräknas på
det statliga bidraget efter samma grunder som gäller för stadens lån.
Departementschefen
På grund av den av statens förhandlingsnämnd redovisade ekonomiska
krisen för stiftelsen Skansen, har Kungl. Maj :t genom beslut den 13 oktober
1967 anvisat ett belopp av 1 600 000 kr. till stiftelsen Skansen från det under
XIII huvudtiteln anvisade förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.
Medlen är avsedda för sådana oundgängliga löpande driftutgifter som inte
täcks av andra inflytande medel. De har beräknats motsvara det belopp som
måste stå till stiftelsens förfogande under den återstående delen av år 1967
för att tillgodose likviditetsbehovet. Beloppet är att betrakta som en provisorisk
statlig insats i avvaktan på slutlig överenskommelse med Stockholms
stad beträffande stiftelsens ekonomi. För utbetalat belopp skall ränta beräknas
efter samma grunder som tillämpas av staden för de medel som från
dess sida ställts till förfogande.
Som framgår av förhandlingsnämndens skrivelse fordras utöver den
nämnda omedelbara insatsen ytterligare medel för att säkerställa stiftelsen
Skansens likviditet fram till sommarsäsongen 1968. Eftersom jag inte funnit
anledning till erinran mot förhandlingsnämndens förslag, beräknar jag
således ett ytterligare medelsbehov av 900 000 kr., vilket belopp bör anvisas
under samma förutsättningar som gäller för det belopp som redan ställts till
förfogande.
För att täcka detta ytterligare medelsbehov samt för att ianspråktaget belopp
under anslaget Oförutsedda utgifter skall kunna återföras bör ett särskilt
anslag av 2 500 000 kr. anvisas på tilläggsstat under rubriken Bidrag
till stiftelsen Skansen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till stiftelsen Skansen på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett anslag av
2 500 000 kr.
E. Högre utbildning och forskning
[3] E 85. Inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor m. m.
I riksstaten för innevarande budgetår är uppfört ett reservationsanslag till
inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor m. in. av
46,5 milj. kr. Av beloppet disponerar byggnadsstyrelsen och tekniska högskolans
i Stockholm byggnadskommitté 15 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan
och utrustningsnämnden för universitet och högskolor 31,4
milj. kr. enligt en särskild utrustningsplan (jfr prop. 1967: 104 s. 36 och
38). Planerna tar för varje objekt upp bl. a. kostnadsram och beräknad
37
Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1967
medelsförbrukning intill utgången av budgetåret 1967/68. Styrelsen, kommittén
och nämnden får dels lägga ut beställningar intill högst det belopp
som angetts som kostnadsram för resp. objekt, dels — oavsett den medelsförbrukning
för de olika objekten som förutsatts vid anslagsberäkningen —
inom ramen för tillgängliga medel göra behövliga utbetalningar.
Byggnadsstyrelsen och utrustningsnämnden har lagt fram förslag om
nya och ändrade kostnadsramar för vissa inrednings- och utrustningsobjekt.
För de förslag som med hänsyn till föreliggande tidsplaner nu bör
behandlas kommer jag att i det följande lämna en kortfattad redogörelse.
Lund
Mikrobiologi. Den 1 juli 1966 inrättades eu till matematisk-naturvetenskapliga
fakulteten knuten professur i ämnet mikrobiologi vid uni■v
ei sitetet i Lund. br. o. in. vårterminen 1968 kommer undervisning att ges
för 16 tvåbetygsstuderande per år. Mikrobiologins lokalbehov har provisoriskt
tillgodosetts i de lokaler vid Paradisgatan som tidigare disponerats
av institutionen för medicinsk mikrobiologi. Lokal- och utrustningsprogramkommittén
(LUP-kommittén) för Lund är inte beredd att lägga fram
förslag till definitiv kostnadsram för utrustning innan den tagit ställning
till bl. a. frågan om lokalprogram för ämnet. Kommittén finner det dock
nödvändigt att den i utrustningsplanen uppförda delramen av 100 000 kr.
redan under innevarande budgetår höjs till 350 000 kr.
F a r in a k o 1 o g i. Vid behandlingen i det följande av anslaget till byggnadsarbeten
vid universiteten och vissa högskolor avser jag att närmare
redogöra för den ombyggnad för farmakologiska institutionen vid universitetet
i Lund som erfordras i samband med att institutionen övertar hela
den byggnad vid Sölvegatan som den f. n. delar med ämnet medicinsk kemi.
Institutionens lokalbestånd ökar därmed från 1 100 in2 nettoyta till 2 750 m2
rumsyta och utbildningskapaciteten från 100 till 180 platser per år.
LUP-kommittén för Lund föreslår utan att ta ställning till institutionens
samlade utrustningsbehov att viss utrustning tillförs institutionen redan
under innevarande budgetår och att en delram av 350 000 kr. benämnd
Farmakologi därför förs upp i utrustningsplanen.
Stockholm
Lokaler i k v. Blästern för tandläkarutbildning. Kungl.
Maj :t medgav den 3 augusti 1967 att byggnadsstyrelsen fick disponera högst
1 125 000 kr. för att bygga om hyrda lokaler vid Hudiksvallsgatan (kv. Blästern)
för de s. k. fantomkurserna och utbildningen i materiallära vid odontologiska
fakulteten vid karolinska institutet. Utbildningen i tandanatomi
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
och propedeutisk bettfysiologi avses vidare bli förlagd till dessa utrymmen
i avvaktan på att permanenta lokaler färdigställs för ändamålet i en planerad
laboratoriebyggnad inom karolinska institutets område.
När undervisningen i materiallära flyttas till lokalerna vid Hudiksvallsgatan
friställs för andra ändamål utrymmen om ca 135 in2 nettoyta i fakultetens
byggnad vid Holländaregatan. Flyttningen till de hyrda lokalerna
innebär vidare att statens farmacevtiska laboratorium och statens rättsläkarstation
tillförs de utrymmen om sammanlagt ca 650 m2 nettoyta i dessa
institutioners byggnader som nu disponeras för fantomkurserna samt för
utbildningen i tandanatomi och propedeutisk bettfysiologi.
LUP-kommittén för Stockholm föreslår att en definitiv kostnadsram av
500 000 kr. för utrustning av ifrågavarande undervisningslokaler förs upp
i utrustningsplanen. För inredning uppskattar byggnadsstyrelsen kostnaderna
till 450 000 kr.
Föredraganden
För att utrustning utan försening skall kunna anskaffas till de objekt
som jag redogjort för i det föregående bör de av LUP-kommittéerna för
Lund och Stockholm föreslagna kostnadsramarna nu föras upp i utrustningsplanen.
För de lokaler som hyrts i kv. Blästern i Stockholm för tandläkarutbildningen
vid karolinska institutet bör vidare en delram av 300 000
kr. föras upp i inredningsplanen i avvaktan på att kostnaden för objektet
kan beräknas närmare.
Mina ställningstaganden framgår av följande sammanställning.
Objekt
Förordad ram
eller förordad
ändring av
tidigare ram
(1 000-tal kr.)
Kostnadsram (1 000-tal kr.)
definitiv
ram
delram
t. o. m.
30/6 1968
Inredning
Stockholm
Lokaler i kv. Blästern för tandläkarutbildning
+ 300
300
Utrustning
Lund
Mikrobiologi ............................
+ 250
350
Farmakologi ............................
+ 350
350
Stockholm
Lokaler i kv. Blästern för tandläkarutbildning
+ 500
500
Mot bakgrund av de beräkningar som byggnadsstyrelsen och utrustningsnämnden
gjort av medelsbehovet för inrednings- och utrustningsverksamheten
under innevarande budgetår räknar jag med att de ökade utgilter
som hänger samman med nu ifrågavarande objekt kan bestridas utan ytter
-
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
ligare medelsanvisning. Jag förordar därför att dessa utgifter får bestridas
av tillgängliga medel under förevarande anslag.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att godkänna vad jag i det föregående förordat angående
bestridande av vissa inrednings- och utrustningskostnader.
H. Imtemationellt-kultiirellt samarbete
[4] H 1. Kulturellt utbyte med utlandet. Under denna rubrik har för innevarande
budgetår anvisats ett reservationsanslag av 1 350 000 kr. Anslaget
har oförutsett kommit att belastas av kostnader för svenskt deltagande i en
gemensam nordisk aktion för att rädda konstföremål m. in. som skadades
vid översvämningskatastrofen i Florens i november 1966.
Sedan det efter översvämningen i Florens konstaterats att mycket stora
skador uppkommit på böcker och konstföremål i staden, tog företrädare
för museiväsendet i de nordiska länderna initiativ till en räddningsaktion
för att begränsa de uppkomna skadorna. Vid ett sammanträde mellan de
nordiska undervisnings- och kulturministrarna i Stockholm den 4 februari
1967 kom dessa överens om att verka för att organisera eu gemensam nordisk
insats för restaureringsarbeten i Florens. En kommitté med företrädare
för de olika nordiska länderna tillsattes för att utarbeta närmare förslag
rörande räddningsaktionens utformning.
Sedan förutsättningarna för en nordisk insats närmare undersökts utarbetades
förslag till en överenskommelse mellan de nordiska länderna.
Denna överenskommelse godkändes för Sveriges del — under förbehåll av
riksdagens godkännande i vad avser de ekonomiska förpliktelserna — genom
beslut av Kungl. Maj :t den 6 juli 1967.
Överenskommelsen innebär att en gemensam nordisk arbetsgrupp upprättas
för att biträda de italienska myndigheterna i Florens under en tid av
tre år, räknat från den 1 juli 1967. Arbetet leds av en aktionskommitté med
tre ledamöter från varje nordiskt land. Hjälpprogrammet inriktas på att ett
antal nordiska konservatorer förlägger sitt arbete till Florens. En sådan
insats har bedömts vara av väsentlig betydelse inte bara för att ta hand om
skadade föremålen utan även för fortbildningen av de deltagande konservatorerna.
Dessa kommer att väsentligt kunna vidga sitt yrkeskunnande genom
kontakterna med experter från andra länder och genom att lösa de speciella
problem som den omfattande skadegörelsen fört med sig.
Sammanlagt sex nordiska konservatorer, varav två från vardera Sverige
och Danmark samt en från vardera Norge och Finland, skall fortlöpande
vara verksamma i Florens. Tjänstgöringen för varje konservator skall omfatta
tre månader. Konservatorns hemland svarar för kostnaderna för lön,
traktamente och resor. Utöver dessa kostnader uppkommer medelsbehov för
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
den gemensamma aktionskommittcns utgifter, avseende visst lönetillägg för
ledaren av restaureringsarbetet, viss utrustning, skrivhjälp åt aktionskommitténs
ledning i Köpenhamn, resor för aktionskommitténs ledamöter m. in.
De gemensamma utgifterna förutsätts bli begränsade till 105 000 kr. per år,
varav Sverige och Danmark skall svara för vardera en tredjedel samt Norge
och Finland för vardera en sjättedel.
Genom beslut den 20 juli 1967 uppdrog Kungl. Maj:t åt nationalmuseum
att i samråd med de svenska ledamöterna i aktionskommittén utse de konservatorer,
som skall delta i restaureringsarbetet. Museet fick också i uppdrag
att handha utbetalningen av de ersättningar som skall utgå. Samtidigt
anvisades behövliga medel för kostnaderna under andra halvåret 1967 ur anslaget
Kulturellt utbyte med utlandet.
Nationalmuseum har beräknat de sammanlagda kostnaderna för Sveriges
deltagande i aktionen i Florens till 170 000 kr. under budgetåret 1967/68.
Av beloppet avser 81531 kr. löner till konservatorerna, 42 355 kr. traktamenten,
9 520 kr. resor och 1 594 kr. oförutsedda utgifter. I beloppet ingår
vidare 35 000 kr. i svenskt bidrag till den nordiska aktionskommittén för
gemensamma utgifter. Utöver nämnda belopp behövs ett belopp av 8 000
kr. för att täcka lönekostnaderna för en i aktionen deltagande konservator
från riksarkivet under tre månader. Den sammanlagda kostnaden för svenskt
deltagande i Florensaktionen under budgetåret 1967/68 uppgår således till
178 000 kr.
Föredraganden
De skador på konstskatterna i Florens som uppkommit genom översvämningen
förra hösten har föranlett aktioner från skilda håll för att rädda så
mycket som möjligt av de skadade föremålen. För de nordiska länderna bär
eu gemensam aktion kunnat organiseras. På grund av den katastrofsituation
som förelegat har det framstått som väsentligt att sätta in hjälpåtgärderna
snabbt. Sedan förberedelsearbetet avslutats har därför medel som
står till Kungl. Maj :ts disposition under anslaget Kulturellt utbyte med utlandet
utnyttjats för att täcka kostnaderna intill dess ett förslag i frågan
kunde föreläggas riksdagen. Detta har inneburit att nämnda anslag kommit
att utnyttjas för ändamål som inte förutsetts. Inte heller finns det
möjlighet att täcka kostnaderna för de fortsatta insatserna inom ramen för
anslaget. Medel för räddningsaktionen i Florens under budgetåret 1967/68
bör därför anvisas på tilläggsstat. Samtidigt förordar jag att Kungl. Maj :t
inhämtar riksdagens godkännande i vad avser de med aktionen förenade
ekonomiska åtagandena.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) godkänna i det föregående angivna ekonomiska åtaganden
för svensk medverkan i en gemensam nordisk aktion
för att restaurera konstföremål i Florens,
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
41
b) till Kulturellt utbyte med utlandet på tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag
av 178 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastighetsfond
[5] 16. Radio- och televisionshus. För budgetåret 1967/68 har under statens
allmänna fastighetsfond till radio- och televisionshus anvisats ett investeringsanslag
av 4 955 000 kr. Beloppet är i sin helhet bundet till pågående
byggnadsarbeten i Stockholm.
Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 22 augusti 1967 hemställt om medel
för påbörjande av arbeten på ett radio- och televisionshus i Göteborg.
Det erinras om att styrelsen — i anslutning till ett av Kungl. Maj :t den
12 mars 1965 lämnat projekteringsuppdrag — redan tidigare med skrivelse
den 22 augusti 1966 redovisade kostnadsberäknade huvudhandlingar
avseende detta projekt. Kostnaden för detta angavs då till 28,5 milj. kr. i
prisläget den 1 april 1966. I den i november 1966 framlagda propositionen
angående rundradions fortsatta verksamhet m. m. (prop. 1966: 136) framhöll
chefen för kommunikationsdepartementet att ifrågavarande byggnadsföretag
så snart som möjligt borde komma till utförande. Med hänsyn till
det då rådande arbetsmarknadsläget var departementschefen dock inte beredd
att ta ställning till tidpunkten för projektets igångsättning. Ett liknande
uttalande gjordes i 1967 års statsverksproposition. Genom Kungl. Maj:ts
beslut den 20 januari 1967 erhöll byggnadsstyrelsen i uppdrag att fullfölja
projekteringsarbetet fram till bygghandlingar. Sådana färdigställdes under
maj månad 1967.
Det ifrågavarande projektet, som byggnadsstyrelsen nu på nytt — med
skrivelsen den 22 augusti 1967 — begär anslag till, avser ett radio- och
televisionshus i tre våningsplan jämte ett begränsat källarplan på tomt
nr 1 i kv. Kungschampignonen vid Delsjövägen i Göteborg. Byggnaden,
som har en sammanlagd rumsyta inklusive serviceyta av ca 9 800 m2 och en
byggnadsvolym av ca 72 600 m3, består av ett entréplan, ett studioplan och
ett kontorsplan. Entréplanet rymmer bl. a. entréhall, filmlokaler, kontor
för nyhetsredaktion samt garage-, lastnings- och serviceutrymmen för OBenheter
m. m. Studioplanet innefattar teater-, musik- och talstudios för
ljudradion samt en s. k. livestudio på 600 m2 jämte kontrollrum och en
aktuelltstudio för televisionen, central teknik för ljudradio och television,
dekor- och underhållsverkstäder, vissa personalutrymmen samt televerkets
distributionslokaler. Kontorsplanet slutligen innefattar administrationslokaler
och kontorsrum för teknisk och administrativ personal.
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
Såsom nämnts beräknades vid framläggandet av huvudhandlingarna i
fjol kostnaderna till 28,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1966. Därav avsåg
3,0 milj. kr. projektering, 15,3 milj. kr. egentliga byggnadsarbeten, 6,5
milj. kr. VVS- och elinstallationer, 1,9 milj. kr. yttre arbeten samt 1,8 milj.
kr. central administration, anslutningsavgift etc. — Uppräknat i prisläget
den 1 april 1967 anges totalkostnaden numera till 29,3 milj. kr. Byggnadsstyrelsen
hemställer i den nämnda skrivelsen av den 22 augusti 1967, att
av detta belopp 9 milj. kr. anvisas på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1967/68.
Departementschefen
Lokalsituationen för Sveriges Radios programverksamhet i Göteborg har
under senare år varit mindre tillfredsställande. Detta gäller särskilt i fråga
om televisionen, vars programproduktion bedrivits i provisoriska lokaler,
som varit kapacitetsmässigt otillräckliga och ur driftsynpunkt orationella.
Att komma till rätta med dessa lokalförhållanden är så mycket mera angeläget
som Göteborg redan nu är och i framtiden i ännu högre grad kommer
att bli en av Sveriges Radios mera betydelsefulla programkällor.
Såsom framgår av det föregående bär byggnadsstyrelsen i fjol framlagt
kostnadsberäknade huvudhandlingar avseende ett trevåningars radio- och
televisionshus vid Delsjövägen i Göteborg. Byggnaden kommer att innehålla
studiolokaler för ljudradions och televisionens programverksamhet
jämte service- och verkstadsutrymmen, administrations- och kontorslokaler
in. in. Under förutsättning av byggstart strax efter årsskiftet 1967/68 bedöms
huset kunna färdigställas under tredje kvartalet 1970. Kostnaderna för
projektet anges i prisläget den 1 april 1967 till 29,3 milj. kr.
Vid män prövning av ärendet har jag funnit mig i allt väsentligt kunna
godta de bedömningar och planlösningar, som ligger till grund för de av
byggnadsstyrelsen upprättade huvudhandlingarna. Även de beräknade
kostnaderna får anses acceptabla. Med hänsyn härtill förordar jag, att det
ifrågavarande projektet kommer till utförande i huvudsaklig överensstämmelse
med det framlagda förslaget. Medelsförbrukningen under budgetåret
1967/68 beräknar jag — på grundval av vissa inom byggnadsstyrelsen
verkställda reviderade beräkningar — till 5,5 milj. kr. Detta belopp bör
ställas till förfogande på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår.
För ett vart av budgetåren 1968/69 och 1969/70 behövs därefter 10
milj. kr. och för budgetåret 1970/71 slutligen 3,8 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Radio- och televisionshus på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag
av 5 500 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
43
[6] 26. Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor. För investeringar
vid universiteten och de till ecklesiastikdepartementet hörande högskolorna
har i riksstaten för innevarande budgetår under denna anslagsrubrik
förts upp ett investeringsanslag av 95 milj. kr. Medelsreservationen
vid budgetårets början uppgick till 46 milj. kr. Någon medelsanvisning
på tilläggsstat torde inte behövas. Däremot bör ett antal byggnadsobjekt,
som enligt föreliggande tidsplaner kan påbörjas redan under innevarande
budgetår, redovisas för riksdagen i detta sammanhang. Kostnaderna anges
i prisläget den 1 april 1967 där inte annan prisnivå anges. För tiden den
1 april 1966—den 1 april 1967 beräknar byggnadsstyrelsen den allmänna
byggnadskostnadsstegringen till 3 %.
Uppsala
Nybyggnader på Artillerifältet, etapp I. Utförliga redogörelser
för dessa nybyggnader lämnades i prop. 1966: 2 (bil. 5 s. 20) och
1967:104 (s. 6). Nybyggnaderna planeras för att tillgodose lokalbehoven
för de medicinskt-teoretiska ämnena i vilka antalet nybörjarplatser enligt
riksdagens beslut i anledning av prop. 1965: 141 (SU 173, rskr 411) läsåret
1966/67 ökat med 20 till 110 och läsåret 1967/68 med ytterligare 86
till 196. Planeringen sker vidare med hänsyn till att den farmaceutiska
utbildnings- och forskningsorganisationen enligt samma beslut skall flyttas
över till Uppsala och inordnas i universitet, tills vidare inom ramen för en
särskild fakultet. Intagningskapaciteten vid denna fakultet skall därvid
ökas från 80 till 120 platser per år.
Som redovisades i prop. 1967: 1 (bil. 10 s. 264) och 1967: 104 (s. 6) avses
lokaler för ämnena biokemi och mikrobiologi vid matematisk-naturvetenskapliga
fakulteten bli förlagda i direkt anslutning till de planerade
lokalerna för samma ämnen vid de medicinska och farmaceutiska fakulteterna.
Vidare är avsikten att särskilda lokaler för serviceverksamhet inom
det separationstekniska området för hela landets behov skall inrymmas i
nybyggnaderna.
I investeringsplanerna för budgetåren 1965/66 och 1966/67 var uppförd
en kostnadsram av 29 250 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1965 för en
första etapp om ca 12 570 m2 rumsyta av ifrågavarande nybyggnader. Kungl.
Maj :t uppdrog den 27 maj 1966 åt byggnadsstyrelsen att utföra schaktningsarbeten
m. m. för etapp I. Dessa arbeten påbörjades i juni 1966. Genom
beslut den 11 november 1966 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen
att inom en kostnadsram av 21 milj. kr. enligt prisläget den 1 april
1966 utföra en etapp — etapp la — av nybyggnaderna omfattande en
rumsyta av närmare 9 000 in2.
I investeringsplanen för innevarande budgetår är uppförd en kostnads
-
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
ram av sistnämnda belopp avseende etapp I a (jfr prop. 1967: 104 s. 6 och
17). De egentliga byggnadsarbetena för etapp I a påbörjades 1 mars 1967
och beräknas vara färdiga i oktober 1968.
Som framgår av redogörelsen för objektet i den nämnda prop. 1967: 104
(s. 6) fick vederbörande myndigheter den 9 december 1966 i uppdrag att
utreda de lokalbehov som planeras bli tillgodosedda inom ifrågavarande
nybyggnader och därmed sammanhängande frågor så skyndsamt att byggnadsstyrelsen
skulle kunna redovisa förslag till byggnadsprogram och tidsplan
för utbyggnaden för Kungl. Maj :t senast den 15 maj 1967.
Sedan LUP-kommittén för Uppsala färdigställt ett förslag till lokalprogram
för nybyggnaderna omfattande 37 820 m2 programyta, har byggnadsstyrelsen
med skrivelse den 9 oktober 1967 underställt Kungl. Maj:t sitt
förslag till byggnadsprogram för dessa. Styrelsen har överslagsmässigt ökat
den nämnda ytan med ca 15 % för behovet av lokaler för kapprum, toaletter
etc. och för skyddsrum. Förslaget till byggnadsprogram omfattar därför en
programyta av ca 43 600 in2. Kostnaderna för nybyggnaderna uppskattar
styrelsen till 97,2 milj. kr.
I nämnda skrivelse hemställer byggnadsstyrelsen vidare om uppdrag att
utföra en ytterligare etapp — etapp Ib — av nybyggnaderna. Styrelsen beräknar
kostnaderna för hela etapp I — etapperna I a och Ib — till sammanlagt
29,2 milj. kr.
Etapp I omfattar enligt byggnadsstyrelsen ca 13 300 in2 rumsyta. I ett
preliminärt förslag till användningen av dessa lokaler tar styrelsen upp
ca 4 250 in2 för högre utbildning och forskning — i första hand i fysiologi
och medicinsk fysik samt i farmakologi och toxikologi —, ca 3 350 m2 för
grundutbildning i anatomi och histologi, fysiologi och medicinsk fysik, medicinsk
kemi samt farmakologi och toxikologi samt ca 1 000 in2 för gemensamma
lokaler som seminarierum, bibliotek m. m. För verkstad och djurhus
har härutöver tagits upp ca 860 in2 resp. 1 240 m2. Vidare föreslås fyra
hörsalar om vardera ca 120 platser. Resterande utrymmen i etapp I avser
enligt förslaget skyddsrum samt kapprum, toaletter etc.
För att fördelarna av ett kontinuerligt byggande skall kunna tas till vara
och för att en jämn sysselsättning av byggnadsarbetare skall bli möjlig bör
enligt byggnadsstyrelsen etapp I b påbörjas i november 1967.
Nybyggnad för fysiska institutionen m. in. I gällande
utrustningsplan för universitet, högskolor m. m. är eu kostnadsram av
8 milj. kr. uppförd för anskaffande av en Tandem van de Graaff-accelerator
i Uppsala. Kungl. Maj :t uppdrog, som framgår av den redogörelse för anläggningen
som lämnades i prop. 1965:40 (s. 30 och 60), den 26 februari
1965 åt byggnadsstyrelsen att projektera en nybyggnad för ett acceleratorlaboratorium.
Vid projekteringen skulle ett lokalprogram för en påbyggnad
med fyra till fem våningar över laboratoriet — som till större delen
45
Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1967
skulle förläggas under markytan — skyndsammast utarbetas av LUP-kommittén
för Uppsala och överlämnas till byggnadsstyrelsen. Styrelsen skulle
på grundval av lokalprogrammet utarbeta förslag till byggnadsprogram och
underställa detta Kungl. Maj :ts prövning så skyndsamt att laboratoriet
och påbyggnaden kunde projekteras och utföras som ett byggnadsföretag.
Sedan byggnadsprogram och förslagshandlingar redovisats av byggnadsstyrelsen
uppdrog Kungl. Maj :t den 30 juni 1967 åt styrelsen att projektera
objektet t. o. m. färdiga bygghandlingar samt att därefter underställa
ärendet Kungl. Maj :ts förnyade prövning. Vid projekteringen skulle enligt
beslutet ytterligare undersökas möjligheterna att nedbringa kostnaderna för
objektet, vilka uppskattats till 12 875 000 kr. Enligt förslagshandlingarna
omfattar nybyggnaden en rumsyta av ca 5 260 m2, varav ca 3 620 in2 avses
för fysiska institutionen och ca 1 640 in2 för verksamhet vid acceleratorsanläggningen.
Enligt nämnda handlingar skall själva acceleratorlaboratoriet innehålla
förutom utrymmen för VVS- och elinstallationer — apparathall, målrum
och manöverrum. Apparathallen och målrummet, som har en höjd av 5 m
och omfattar vardera närmare 450 m2, kräver särskilda anordningar för
strålskydd. Av apparathallen, som är ca 8 in bred och ca 55 m lång, utgörs
dock ca 85 m2 av ett reservutrymme som tills vidare skall användas för fysiska
institutionens behov. Manöverrummets rumsyta uppgår till ca 200 m2.
För verksamheten vid acceleratorn har vidare beräknats arbetslokaler ovan
jord omfattande ca 500 m2 rumsyta.
Fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala disponerar eniigt den
lokalinventering som redovisades i specialutredningsdelen av 1963 års universitets-
och högskolekommittés betänkande (SOU 1965: 12 s. 631) ca 8 100
in2 nettoyta. Enligt förslagshandlingarna för ifrågavarande nybyggnad får
institutionen ett lokaltillskott av 3 620 m2 rumsyta. Antalet utbildningsplatser
för två betyg i examensämnet fysik vid matematisk-naturvetenskapliga
fakulteten vid universitetet skall vara 240 enligt den av statsmakterna antagna
utgångspunkten för planeringen för de spärrade naturvetenskapliga
ämnena (jfr prop. 1965: 141 s. 43 och 140, SU 173, rskr 411).
Vid universitetet i Uppsala skall vidare ges civilingenjörsutbildning och
teknisk magisterutbildning i enlighet med de riktlinjer som beslutats av
riksdagen i anledning av prop. 1965: 141 (s. 138, SU 173, rskr 411) och prop.
1967. 4 (s. lo4, SU 51, rskr 143). Antalet utbildningsplatser vid civilingenjörsutbildningen
— som bedrivs vid universitetet sedan år 1962 _ skall
läsåret 1968/69 öka från 30 till 60. Utbildningen skall därvid läggas om så
att den totala utbildningstiden förkortas från f. n. fem till fyra år. Den tekniska
magisterutbildningen skall börja läsåret 1968/69 med 40 intagningsplatser.
Vid full utbyggnad skall den årliga intagningskapaciteten vara 72
platser. Universitetskanslersämbetet fick den 12 maj 1967 i uppdrag att i
början av år 1968 till Kungl. Maj :t inkomma med förslag om civilingen
-
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
jörsutbildningen. Ämbetet skall därvid pröva frågan om ny utbildningsplan
och samordning mellan nämnda utbildning, teknisk magisterutbildning
och utbildningen i matematik och fysik.
Genom nämnda beslut den 30 juni 1967 fick LUP-kommittén för Uppsala
i uppdrag att efter samråd med kanslersämbetet se över användningen av
såväl fysiska institutionens nuvarande lokaler som lokalerna i nybyggnaden
med utgångspunkt i att alla möjligheter skall tillvaratas att åstadkomma
ett effektivt utnyttjande av lokalerna genom att de används gemensamt
för nämnda utbildningslinjer. Enligt beslutet skall översynen utföras så
skyndsamt att byggnadsstyrelsen kan för Kungl. Maj :t redovisa ett på densamma
grundat förslag till disposition av lokalerna i nybyggnaden senast
i samband med att byggnadsärendet, sedan bygghandlingar färdigställts,
underställs Kungl. Maj :ts förnyade prövning.
Som tidigare nämnts har kostnaden för nybyggnaden uppskattats till
12 875 000 kr. Den avses bli uppförd i kv. Kemikum utmed Villavägen i —
förutom en vindsvåning — fyra våningar över markytan. Byggnadsstyrelsen
räknar med att kunna redovisa bygghandlingar jämte förslag till disposition
av lokalerna under andra kvartalet 1968. Enligt styrelsen bör dock
för att nybyggnaden skall kunna färdigställas så snart som möjligt schaktnings-
och grundarbetena, som är omfattande och tidskrävande, påbörjas
redan under första kvartalet 1968. Nybyggnaden beräknas i sin helhet kunna
tas i bruk under hösten 1969.
Lund
Ombyggnad för farmakologiska institutionen. Intagningen
till läkarutbildningen vid universitetet i Lund har i enlighet med
statsmakternas beslut (prop. 1963: 142, SU 112, rskr 264) fr. o. m. höstterminen
1965 ökat från 120 till 190 studerande per år. Detta innebär att utbildningskapaciteten
i ämnet farmakologi fr. o. in. vårterminen 1968 skall
ökas till 180 platser per år.
Farmakologiska institutionen har f. n. lokaler om ca 1100 in2 nettoyta
i en äldre institutionsbyggnad vid Sölvegatan. I denna byggnad inryms
också lokaler för ämnet medicinsk kemi, vilka friställs hösten 1967 då den
medicinska kemin flyttas över till nybyggnaderna för kemiskt centrum.
Enligt förslag av byggnadsstyrelsen och LUP-kommittén för Lund skall
farmakologiska institutionen då överta hela byggnaden som efter ombyggnad
beräknas få en sammanlagd rumsyta av ca 2 750 m2. Byggnadsarbetena
beräknas börja våren 1968 och vara helt färdiga till höstterminen 1970.
Kostnaden för ombyggnaden uppskattas av byggnadsstyrelsen till 3 150 000
kr.
Kungl. Maj :t uppdrog den 6 oktober 1967 åt byggnadsstyrelsen att projektera
ombyggnaden t. o. m. färdiga bygghandlingar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
47
Stockholm
Nybyggnad för sektion Am.m. För tekniska högskolans i Stockholm
del innebar statsmakternas beslut i anledning av prop. 1965: 141 (SU
173, rskr 411) bl. a. en ökad årlig intagning av studerande vid sektion L
höstterminen 1966 från 56 till 60, vid sektion A höstterminen 1967 från 72
till 90 och vid sektion V höstterminen 1970 från 90 till 180. Vid sektion L
har intagningen av studerande höstterminen 1967 ökat med ytterligare 10
till 70 (jfr prop. 1967: 1 bil. 10 s. 273, SU 40, rskr 113).
I prop. 1967: 104 (s. 15 och 21) redovisades att beredningen av det förslag
tiU byggnadsprogram för en nybyggnad för sektion A som lagts fram av
tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté ännu inte hade avslutats.
I investeringsplanen fördes i avvaktan bl. a. härpå upp en delram
av 1 milj. kr. för de rivnings-, schaktnings- och grundarbeten som planerades
bli utförda hösten 1967.
Kungl. Maj :t uppdrog den 30 juni 1967 åt byggnadskommittén att projektera
nybyggnaden t. o. m. färdiga huvudhandlingar. Kungl. Maj :t föreskrev
därvid att man vid det försatta planerings- och projekteringsarbetet
för sektionerna A, V och L vid högskolan skall utgå från att kostnaderna
lör anskaffning av ytterligare lokaler för genomförande av den beslutade ökningen
av utbildningskapaciteten vid dessa sektioner skall begränsas inom
en kostnadsram av 23 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1966.
De lokaler som f. n. disponeras av sektionerna A, V och L omfattar enligt
byggnadskommittén ca 15 130 m2. Härav utgörs ca 1245 in2 av provisoriska
lokaler i f. d. seminariebyggnaden vid Riddargatan 5. Enligt kommittén
medger den nämnda kostnadsramen av 23 milj. kr. en ökning av de
permanenta lokalerna för dessa sektioner med 11 930 m2 till (15 130—1 245
+11 930=) 25 815 in2.
Sedan högskolans byggnadskommitté den 12 september 1967 redovisat
huvudhandlingar för ifrågavarande nybyggnad uppdrog Kungl. Maj :t den
6 oktober 1967 åt kommittén att projektera densamma jämte tillhörande
försörjningsåtgärder t. o. m. färdiga bygghandlingar. Som framgår av den
i prop. 1967: 104 lämnade redogörelsen avses nybyggnaden bli uppförd på
den högskolan närbelägna tomten för det s. k. östermalmsfängelset (kv.
Domherren). Nybyggnaden, som omfattar ca 6 920 in2, kommer enligt huvudhandlingarna
att få en höjd av fem våningar utefter Rådmansgatan och
Östermalmsgatan och av en våning utefter Uggleviksgatan. Lokalprogrammet
för sektion A, vilket tillstyrkts av LUP-kommittén för Stockholm, upptar
ca 6 830 m2. Resterande utrymmen i nybyggnaden är enligt byggnadskommittén
avsedda för sektionerna V och L. Kostnaden för nybyggnaden
och tillhörande för sörj ningsåtgärder beräknar byggnadskommittén enligt
prisläget den 1 april 1966 till 13,3 milj. kr. resp. 450 000 kr., dvs. sammanlagt
13 750 000 kr. vilket i prisläget den 1 april 1967 motsvaras av 14 165 000
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
kr. Byggnadsarbetena beräknas kunna påbörjas i januari 1968. Denna tidpunkt
har bestämts med hänsyn till att utflyttningen ur de av riksarkivet
disponerade lokalerna i östermalmsfängelset beräknas vara slutförda då.
Nybyggnaden beräknas vara i huvudsak färdigställd i januari 1970.
Ombyggnad för sektion E m. m. Sedan sektionerna M och B
vid tekniska högskolan flyttat till nybyggnader har lokaler i huvudbyggnaden,
byggnad III, blivit friställda. Enligt generalplanen för utbyggnad
1960—1970 av högskolan skall matematikinstitutionerna överta de av sektion
M tidigare använda lokalerna i byggnadens nordöstra del. Denna omdisposition
föranleder inga ombyggnader. Vidare skall de lokaler i byggnadens
sydvästra del som utnyttjats för sektion B efter ombyggnad övertas
av sektion E. Härigenom får sektion E ett lokaltillskott på ca 4 450 m2 programyta.
Behovet av lokaltillskott för sektion E sammanhänger bl. a. med
att intagningen av studerande i första årskursen höstterminen 1984 ökade
från 135 till 150 och höstterminen 1969 kommer att öka med ytterligare 20
(jfr prop. 1965: 141 s. 137, SU 173, rskr 411).
Kungl. Maj :t uppdrog den 30 juni 1967 åt högskolans byggnadskommitté
att på grundval av redovisat byggnadsprogram projektera ombyggnaden
t. o. m. färdiga huvudhandlingar.
Kostnaden för ombyggnaden uppskattar byggnadskommittén till 4 milj.
kr. Byggnadsarbetena beräknas kunna påbörjas i mars 1968 och avslutas
i september 1969.
Ombyggnad för fysik, centralverkstad m. m. Från
det gamla maskintekniska laboratoriet (byggnad VI a—b) vid tekniska
högskolan har institutionen för mekanisk värmeteori och kylteknik och
institutionen för ångteknik flyttat till nybyggnaden för sektion M. Enligt
ett förslag av högskolans byggnadskommitté skall de därvid friställda utrymmena
byggas om för centralverkstaden samt institutionen för läran om
vattenmotorer och pumpar. I nybyggnaden för sektion M finns enbart skrivrum
för sistnämnda institution. De särpräglade laboratorierna med tornbyggnad,
vattenrännor m. m. i byggnad VI förutsätts nämligen även fortsättningsvis
bli använda av institutionen. Kommitténs förslag innebär att
institutionens lokaler i byggnad VI, vilka nu omfattar ca 710 in2, skall utökas
med ca 520 in2. För centralverkstaden upptar förslaget 420 m2. Kostnaden
för ombyggnaden har uppskattats till 0,9 milj. kr.
Centralverkstadens nuvarande lokaler i byggnad VII avses då verkstaden
flyttar till byggnad VI bli ombyggda för institutionen för regleringsteknik
(jfr SOU 1965: 12 s. 293). Kostnaden för denna ombyggnad uppskattar byggnadskommittén
till 450 000 kr.
Kungl. Maj :t uppdrog den 22 september 1967 åt byggnadskommittén att
Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1967 49
projektera ifrågavarade ombyggnadsarbeten t. o. m. färdiga bygghandlingar.
Byggnadsarbetena bei''äknas kunna bli utförda under våren 1968.
Byggnad XXII på högskoleområdet inrymmer kurslaboratorier för fysik,
vissa lokaler för fysiska institutionen samt 13 ritsalar för den gemensamma
undervisningen i de lägre årskurserna. Byggnadskommittén föreslår, att
ritsalarna, sedan lokaler för detta ändamål iordningställts i byggnad III, omändras
till fysiklaboratorier. Kostnaderna för arbetena i byggnad XXII, som
kan utföras under våren 1968, har beräknats till ca 130 000 kr.
De sammanlagda kostnaderna för nu ifrågavarande arbeten uppgår till
(900 000 + 450 000 + 130 000 =) 1 480 000 kr.
Umeå
Nybyggnad för matsal m. m. På uppdrag av Kungl. Maj :t har
byggnadsstyrelsen upprättat förslagshandlingar för en nybyggnad för matsal
in. m. vid universitetet i Umeå. Enligt handlingarna omfattar nybyggnaden
2 665 m2 rumsyta enligt följande sammanställning.
o
Matsal med 410 platser................ 555 m2
Kafé med 175 platser................. 260 in2
Kök med biutrymmen................. 766 m2
Kårlokaler............................ 360 m2
Butiker m. m......................... 283 m2
Kapprum, toaletter etc................ 321 m2
Skyddsrum .......................... 120 m2
2 665 m2
Lokalprogrammet för bespisnings- och studentkårlokalerna har utarbetats
av 1962 års umeåkommitté. Som redovisats i prop. 1967: 2 (bil. 5 s. 18)
fann kommittén att den snabbaste vägen att få kårlokaler inom universitetsområdet
var att staten anordnade s. k. insprängda kårlokaler som övergångsvis
upp] äts åt studentkåren mot en nedsatt hyra. Kommittén erinrade
därvid om att frågan om hyrans storlek m. m. bestäms av statens
nämnd för samlingslokaler. I den nybyggnad för administration, datamaskincentral
m. m. som f. n. utförs inryms i enlighet med kommitténs förslag
vissa arbetsrum för studentkårens funktionärer in. m. (jfr prop.
1967: 2 bil. 5 s. 16). De föreslagna lokalerna i förevarande nybyggnad avser
rum för samkvam etc. På längre sikt räknade kommittén med att behovet
av kårlokaler skulle tillgodoses genom att ett kårhus uppförs med lån från
lånefonden för studentkårlokaler.
Enligt de dimensioneringsgrunder som föreslagits av det till LUP-kommittéerna
knutna arbetsutskottet för bespisningslokaler (jfr prop. 1966: 1
4 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 155
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
bil. 10 s. 649) kan över 1 750 lunchmål serveras i matsalen och kaféet. Om
kårlokalerna efter en övergångstid används som matsal beräknas ytterligare
över 800 lunchmål kunna serveras. Köksutrymmena har dimensionerats
så att denna ökning är möjlig.
Lokalprogrammet för butiker m. in., vilket upprättats av byggnadsstyrelsen
i samråd med LUP-kommittén för Umeå, upptar utrymmen för intressebyrå,
kiosk, bokhandel, bank samt herr- och damfrisering. Lokalerna
avses bli uthyrda av byggnadsstyrelsen på marknadsmässiga villkor.
Kungl. Maj :t uppdrog den 30 juni 1967 åt byggnadsstyrelsen att projektera
nybyggnaden t. o. in. färdiga bygghandlingar. Kostnaden för nybyggnaden
uppskattar styrelsen till 6 765 000 kr. Byggnadsarbetena beräknas
kunna påbörjas under våren 1968 och avslutas under sommaren 1969.
De studerande vid universitetet i Umeå bär tidigare haft möjlighet att
äta i lasarettets matsal. Byggnadsstyrelsen har dock anmält att landstinget
fr. o. in. höstterminen 1967 kan bereda plats endast för studerande vid medicinska
och odontologiska fakulteterna. Fem seminarierum i nybyggnaden
för bibliotek, samhällsvetenskap m. in. har därför tagits i bruk som
matsal med 350 platser, vilket innebär att drygt 1 000 lunchmål kan serveras.
Kostnaderna för att ställa lokalen i ordning och för att sedan återställa
den i ursprungligt skick har styrelsen uppskattat till 200 000 kr.
Föredraganden
Som framgår av min redogörelse i det föregående har förslag till byggnadsprogram
för hela den planerade utbyggnaden på Artillerifältet i Uppsala
nyligen överlämnats av byggnadsstyrelsen. Styrelsen har därvid bl. a.
hemställt om uppdrag att redan nu påbörja etapp I b. Med hänsyn till de
fördelar som detta enligt styrelsen medför avser jag att senare denna dag
föreslå Kungl. Maj:t att uppdrag ges styrelsen att ntföra huvuddelen av
nämnda etapp. Det nämnda förslaget till byggnadsprogram bereds f. n. Jag
avser därför att i annat sammanhang återkomma till bl. a. frågan om den
närmare användningen av lokalerna i etapp I.
I investeringsplanerna för budgetåret 1965/66 och 1966/67 var som jag
tidigare nämnt uppförd en kostnadsram som avsåg hela etapp I av nybyggnaderna
på Artillerifältet. Den i gällande investeringsplan uppförda ramen
avser däremot endast etapp I a. I planen bör med hänsyn till vad jag nyss
anfört föras upp en höjd kostnadsram som motsvarar den beräknade kostnaden
för hela etapp I av 29,2 milj. kr.
I samband med att dåvarande departementschefen i prop. 1967: 104 redogjorde
för sitt förslag till investeringsplan för budgetåret 1967/68 framhöll
han att för samtliga nya objekt som fördes upp i planen gällde att de
beräknades bli påbörjade under innevarande höst. Han räknade med att
det skulle bli möjligt att under hösten 1967 — sedan erforderliga handlingar
och kostnadsutredningar prövats av Kungl. Maj :t — lägga fram för
-
51
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
slag om att i investeringsplanen ta upp ytterligare ett antal objekt för vilka
byggnadsarbetena beräknades kunna sättas igång under våren 1968.
Jag har i det föregående förutom för nybyggnaderna på Artillerifältet i
Uppsala redogjort för sex byggnadsobjekt för vilka samtliga gäller att
handlingar och kostnadsutredningar numera prövats av Kungl. Maj :t. Alla
dessa objekt bör få påbörjas innevarande budgetår.
Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående bör i gällande investeringsplan
föras upp en höjd kostnadsram för etapp I av nybyggnaderna
på Artillerifältet och nya kostnadsramar för de sex nämnda byggnadsobjekten
enligt följande sammanställning, i vilken samtliga kostnadsramar
tagits upp enligt prisläget den 1 april 1967.
Uppsala
Nybyggnader på Artillerifältet, etapp I .................... 29 200 000
Nybyggnad för fysiska institutionen m. m................... 12 875 000
Lund
Ombyggnad för farmakologiska institutionen .............. 3 150 000
Stockholm
Nybyggnad för sektion A m. m............................. 14 165 000
Ombyggnad för sektion E m. m........................... 4 000 000
Ombyggnad för fysik, centralverkstad m. in................. 1 480 000
Umeå
Nybyggnad för matsal m. m............................... 6 765 000
Med hänsyn till beräkningar som byggnadsstyrelsen gjort av medelsbehovet
för byggnadsverksamheten under innevarande budgetår räknar jag
med att de utgifter som hänger samman med nu ifrågavarande byggnadsobjekt
kan bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag. Jag
förordar att så får ske.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att godkänna vad jag förordat angående bestridande av
kostnaderna för vissa byggnadsobjekt vid universiteten i
Uppsala, Lund och Umeå samt vid tekniska högskolan i
Stockholm.
[7] 27. Byggnadsarbeten vid seminarierna för huslig utbildning. För seminariet
för huslig utbildning i Göteborg har färdigställts en nybyggnad för
vilken redogörelse lämnats senast i prop. 1967: 1 (bil. 10 s. 404). Kostnaden
för nybyggnaden har tidigare beräknats till 7 550 000 kr. i prisläget den
1 juli 1966. I samband med slutuppgörelsen med entreprenören har det
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
dock enligt byggnadsstyrelsen visat sig att det för att täcka samtliga kostnader
för byggnadsföretaget är nödvändigt att höja kostnadsramen till
7 640 000 kr. Då hittills har anvisats sammanlagt 7 550 000 kr. för objektet
behövs ytterligare (7 640 000 — 7 550 000 =) 90 000 kr. för att slutreglering
av kostnaderna skall kunna ske.
Föredraganden
Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen redovisat hemställer jag, att
Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten vid seminarierna för huslig utbildning
på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1967/68 anvisa ett investeringsanslag av 90 000 kr.
[8] Fråga om ny benämning på ecklesiastikdepartementet: Sedan länge har
namnet »ecklesiastikdepartementet» framstått såsom mindre representativt
för departementets verksamhetsområde. Det synes rimligt och naturligt
att den klart övervägande delen av departementets område, nämligen
utbildningsväsendet, får komma till uttryck i departementets benämning.
Det kan framhållas att departementet vid internationella kontakter i regel
benämnts »Ministry of Education and Cultural Affairs». På svenska skulle
detta närmast svara emot »utbildnings- och kulturdepartementet». Emellertid
kan denna benämning förefalla tung och med hänsyn härtill bör departementet
benämnas enbart »utbildningsdepartementet».
Frågan om ändring i stadgan den 17 maj 1963 (nr 214) angående statsdepartementen
torde få anmälas senare av chefen för justitiedepartementet.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
ger riksdagen till känna vad jag anfört om ny benämning
på ecklesiastikdepartementet.
Vad föredragandena sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
53
Bilaga 7
JORDBRUKSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i
statsrådet på Stockholms slott den 3 november 1967.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Palme, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler härefter
de ärenden under jordbruksdepartementets handläggning som angår
utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för bvidgetåret 1967/68 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Nionde huvudtiteln
C. Lantbrukets rationalisering och befrämjande av dess produktion, m. m.
[1] C 3. Lantbruksnämnderna: Utrustning. På riksstaten för budgetåret 1967/
68 är under förevarande anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag av 1
milj. kr.
Lantbruksstyrelsen föreslår, att på tilläggsstat för budgetåret 1967/68
anvisas 1 milj. kr.
Styrelsen beräknar att kostnaderna för utrustning av de nya lantbruksnämnderna
med kontorsinventarier och annan utrustning kommer att uppgå
till 3 milj. kr. Tillgång till dessa medel är en nödvändig förutsättning
för att nämnderna skall kunna bedriva sin verksamhet på ett rationellt
sätt. Anslaget för innevarande budgetår är nu disponerat för telefon- och
annan nödvändig utrustning. För budgetåret 1968/69 har styrelsen begärt
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1067
1 milj. kr. Utrustningsbehovet är särskilt stort hos de åtta lantbruksnämnder
som på grund av omorganisationen måste flytta in i nya lokaler.
Statskontoret har ingen erinran mot lantbruksstyrelsens beräkningar av
medelsbehovet och biträder även styrelsens ställningstagande till den tidsmässiga
medelsfördelningen.
Departementschefen
Mot lantbruksstyrelsens beräkning av det ytterligare medelsbehovet för
utrustning av lantbruksnämnderna under innevarande budgetår har jag
inget att erinra.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Lantbruksnämnderna: Utrustning på tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr.
F. Forskning ocli undervisning på jordbrukets och trädgårdsnäringens
områden
[2] F 7. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m.
För innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett
reservationsanslag på 4 milj. kr. Av detta belopp disponeras 3,2 milj. kr.
av utrustningsnämnden för universitet och högskolor för ändamål som
upptagits i en särskild utrustningsplan. Återstående 800 000 kr. disponeras
av byggnadsstyrelsen för ändamål som redovisas i en särskild inredningsplan.
Nämnden och styrelsen äger inom ramen för tillgängliga medel
— oavsett i utrustnings- och inredningsplanerna för objekten beräknad
medelsförbrukning — bestrida kostnader för utrustning resp. inredning
av de i planerna upptagna objekten intill högst det belopp, som för varje
objekt anges som kostnadsram.
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor föreslår att kostnadsramar
för utrustning förs upp i den nu gällande utrustningsplanen för
följande projekt, nämligen
Lantbrukshögskolan
U 11 u n a
1. Kemi in. in.......................................... 535 000 kr.
2. Nybyggnader vid Kungsängen, etapp I.................. 200 000 kr.
Skogshögskolan
3. Telefonväxel ........................................ 120 000 kr.
55
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
Kostnadsramarna för projekten 1 och 2 föreslås bli definitiva och ramen
för projekt 3 föreslås bli delram.
Nämnden har överlämnat förslag till utrustningsprogram för ifrågavarande
objekt från lokal- och utrustningsprogramkommittén för jordbrukets
högskolor.
Kemi in. in. De utrymmen i »gamla» och »stora» institutionsbygggnaderna
i Ultuna, vilka har friställts under våren 1967 eller kommer att friställas
under vintern 1967/68 genom att institutionerna för växtodling och
växtpatologi samt kemiska analyslaboratoriet får nya byggnader, avses
efter ombyggnad ställas till förfogande för institutionerna för husdjursförädling,
närings- och husdjursfysiologi samt kemi. Vidare avses lokalerna
i det tidigare gårdskontoret komma att disponeras för högskolans konsulentavdelning.
Inom de aktuella lokalerna pågår sedan våren 1967 ombyggnader.
De institutioner m. m. som genom nämnda ombyggnader får nya lokaler
behöver viss ny utrustning till ett belopp av 535 000 kr.
Nybyggnader vid Kungsängen, etapp I. Den första etappen
av nybygggnaderna för lantbrukshögskolans djurförsöksstation vid Kungsängen
har färdigställts under våren 1967. För denna första byggnadsetapp
bar byggnadskostnaderna i gällande investeringsplan (prop. 1967: 1, bil. 11,
s. 161) beräknats till 1 630 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1966. Etapp I
omfattar kontorslokaler, maskinhall och torkanläggning avsedda för högskolans
lantbruksförvaltning samt institutionen för husdjurens utfodring
och vård. Byggnadsföretaget har utförts genom direkt upphandling enligt
det s. k. totalentreprenadförfarandet. För maskinell utrustning av torkanläggningen
har i utrustningsplanen upptagits en definitiv kostnadsram av
700 000 kr.
Kostnaderna för utrustning av kontorshus och maskinhall som ingår i
byggnadsetapp I beräknas till 200 000 kr. inkl. varuskatt.
Telefonväxel vid skogshögs kolan. Vid skogshögskolan finns
f. n. två mindre telefonväxlar som är över 30 år gamla och som numera är
otillräckliga med hänsyn till den ökning av personalen som skett. På den
växel som tillhör Stockholms universitet finns outnyttjade anknytningar.
Denna växel kommer att bytas ut mot en utbyggbar koordinatväljarväxel.
Nämnden har funnit att en anknytning av högskolans telefoner till universitetets
växel är den ur både investerings- och driftsekonomiska synpunkter
fördelaktigaste lösningen för högskolans del. Kostnaderna har
preliminärt beräknats till 200 000 kr.
Enligt nämndens mening behövs f. n. ingen ytterligare medelsanvisning
för de förutnämnda utrustningsobjekten.
56
Kungl. Maj ris proposition nr 155 år 1967
Departementschefen
De av utrustningsnämnden för universitet och högskolor föreslagna nya
kostnadsramarna för ifrågavarande projekt föranleder ingen erinran från
min sida. Jag förordar alltså att i utrustningsplanen för jordbrukets högskolor
m. m. förs upp definitiva kostnadsramar för utrustning för institutionen
för kemi m. in. och för nybyggnader vid Kungsängen, etapp I, vid
lantbrukshögskolan på 535 000 resp. 200 000 kr. samt för telefonväxel för
skogshögskolan en delram på 120 000 kr. I enlighet med utrustningsnämndens
förslag bör dessa kostnader få bestridas av tillgängliga medel under
förevarande anslag.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att godkänna vad jag i det föregående förordat angående
bestridande av vissa utrustningskostnader vid jordbrukets
högskolor.
M. Diverse
[3] M 10. Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, in. m. I prop. 1967: 136
angående ändringar i jaktlagstiftningen erinrade jag om att Kungl. Maj :t
beslutat om översyn av normerna för ersättning av statsmedel i anledning
av vissa rovdjursskador på tamdjur. Vidare anförde jag alt jag avsåg att
återkomma till Kungl. Maj :t i frågan i sådan tid att möjlighet fanns att
lägga fram förslag till 1967 års riksdags höstsession. Beredningen av frågan
är nu avslutad.
Enligt 27 § 2 mom. jaktstadgan den 3 juni 1938 (nr 279) gäller att skada
på tamdjur, som orsakas av björn, lo eller örn, skall ersättas av statsverket,
om skadan inte beror på uppenbar vårdslöshet vid djurens bevakning eller
att djuren släppts på område, där de inte får komma in för att beta. Enligt
kungörelsen den 12 april 1946 (nr 146) skall motsvarande bestämmelse tilllämpas
i fråga om skada på tamdjur som orsakas av järv eller varg. Kungl.
Maj :t har senast i brev den 16 juni 1966 utfärdat föreskrifter rörande ersättning
för rovdj ursskador på tamdjur. Ersättning för skadade renar och får
lämnas av statsmedel med belopp som anges i en taxa, som tagits in i brevet.
Den centrala naturvårdsmyndigheten skall årligen göra de ändringar
i taxan som den finner nödvändiga med hänsyn till prisutvecklingen för
renar och får. Beslut om ersättning fattas såvitt gäller skador i de fyra
nordligaste länen av länsstyrelserna och för landet i övrigt av naturvårdsmyndigheten.
1964 års rennäringssakkunniga och statens naturvårdsnämnd (numera
statens naturvårdsverk) har efter uppdrag av Kungl. Maj:t den 16 juni 1966
i samråd sett över grunderna m. m. för ersättning av rovdj ursskador på
tamdjur. I skrivelse den 15 april 1967 redovisar de resultatet av översynen
57
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
och föreslår vissa ändringar av gällande ersättningsgrunder. De framhåller
att frågan om rovdjursskadorna bör på längre sikt behandlas som en del av
frågan om att skapa ett katastrof skydd för rennäringen, motsvarande jordbrukets
skördeskadeförsäkring. Intill dess att ett dylikt skydd införs, finns
emellertid alltjämt behov av speciella skaderegleringsbestämmelser.
Enligt nuvarande regler ersätts endast sådana renar som enligt visad
utredning skadats av rovdjur. Gällande ersättningsbestämmelser grundas
på att värdet av varje återfunnen rovdjursdödad ren skall uppskattas så
noga som möjligt. Denna huvudprincip bör behållas, men vissa ändringar
bör ske för att förenkla skadevärderingen och få ersättningarna att bättre
än hittills avspegla skadornas faktiska betydelse för renägarna. Bl. a. föreslås
alt nu gällande särskilda ersättningsnorm för ungrenar (1—2 år gamla)
slopas. Det är nämligen ofta förenat med betydande svårigheter att avgöra en
rens ålder. En uppdelning av renarna i tre klasser — vuxen hanren, vuxen
honren och årskalv — är därför tillräcklig. Vidare föreslås vissa mindre
ändringar i avvägningen av nuvarande ersättningsbelopp för renar och får.
Vid beräkningen av värdet för vuxen honren bör sålunda i fortsättningen
tas hänsyn till att djuret som regel är dräktigt och följs av en kalv.
Ersättning ges enligt nuvarande regler endast till den som styrkt att
han är ägare till renen. Ersättning föreslås få utgå även för rovdjursskadade
renar, vilkas ägare är okända. Värdet av omärkta renar tillkommer vederbörande
lappby enligt 13 § lagen den 5 maj 1960 (nr 144) om renmärken.
Med hänsyn härtill bör gottgörelse för rovdjursriven ren, vars ägare
ej kan fastställas, utgå till den lappby inom vars område renen påträffats.
I förslaget framhålls vidare att renägarna drabbas av, förutom skador för
dödade, återfunna renar, en hel del andra förluster som vållas av rovdjur.
Med hänsyn till att rovdjuren uppträder inom vidsträckta och delvis mycket
svårtillgängliga marker måste man räkna med att åtskilliga rovdjursdödade
renar inte anträffas eller hittas inom sådan tid efter angreppet att
det är möjligt att styrka dödsorsaken. Redan förekomsten av rovdjur i närheten
av en renhjord medför att djuren blir oroade, vilket förorsakar väsentligt
merarbete för renskötarna. Rennäringssakkunniga och naturvårdsnämnden
finner det skäligt att även sådana skador och olägenheter, vilkas
förekomst eller omfattning knappast kan bevisas i det särskilda fallet,
ersätts av allmänna medel.
Eftersom det inte är möjligt att i fråga om nyssnämnda skador och olägenheter
utpeka viss person som skadelidande, bör gottgörelsen utgå kollektivt
antingen till rennäringen i dess helhet eller till rennäringsidkarna
inom visst område. Lämpligast är enligt förslaget att ersättning lämnas till
varje lappby för sig, varvid gottgörelsens storlek kan bestämmas i förhållande
till de bevisliga rovdjursskador som under året inträffat inom byns
område. Dessa skador utgör nämligen enligt de sakkunnigas och nämndens
mening ett mått på rovdjursförekomsten i trakten och därmed också på
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
omfattningen av de störningar som rovdjuren vallar renskötseln. Ersättning
för skadorna och olägenheterna föreslås utgå med 300 kr. per återfunnen
ren. Som jämförelse kan nämnas att ersättningsbeloppet för återfunnen
vuxen ren föreslås utgöra 250 eller 260 kr. Ersättningen till lappbyn bör.
liksom den tidigare föreslagna gottgörelsen för inte identifierade renar, tillfalla
bykassan så att medlen kan användas för lappbyns gemensamma angelägenheter.
Ersättningen för nyssnämnda förluster föreslås vara lika för skador av
olika arter av rovdjur. Även om varg och järv vållar större indirekta skador
på renskötseln än andra rovdjur, är avvikelserna inte så väsentliga att de
motiverar skilda ersättningsregler.
I fråga om skador på får föreslås att nuvarande ersättningsgrunder i
huvudsak behålls. Ersättningsbeloppen bör dock anpassas bättre till djurens
verkliga värde. Vidare lörordas att även försvunna fai ersätts, dock
med högst hälften av beloppet för återfunnet djur. Som förutsättning för
ersättning bör gälla dels att åtminstone något rovdj ursangripet får påträffats,
dels att det genom utredning blivit styrkt att djuren varit försvunna
sedan tiden för rovdjursangreppet. Förhållandevis höga krav bör ställas
på den utredning som läggs till grund för sådan ersättning.
Nuvarande bestämmelser rörande ersättning för vissa rovdj ursskador
omfattar även andra tamdjur än renar och får. Några särskilda eisättningsbelopp
finns inte fastställda för dessa. Enligt förslaget är det inte
nödvändigt att fastställa ersättningsbelopp för sådana djur eftersom skador
på dessa förekommer förhållandevis sällan. För fullständighetens skull
bör dock i de nya ersättningsbestämmelserna tas in föreskrift om att gottgörelse
för skada på annat tamdjur än ren eller får skall fastställas med
tillämpning av reglerna för värdering enligt epizootilagen den 12 april 1935
(nr 105).
Remissyttrandena
Efter remiss har yttranden över förslaget avgetts av riksrevisionsverket,
lantbruksstyrelsen — som hört rennäringsnämnden — veterinärstyrelsen,
statens veterinärmedicinska anstalt, domänstyrelsen, länsstyrelserna i Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, Riksförbundet
Landsbygdens folk (RLF), Sveriges lantbruksförbund samt Svenska samernas
riksförbund. Länsstyrelserna har bifogat yttranden från vissa länsorgan
in. m.
Remissinstanserna tillstyrker det framlagda förslaget till nya grunder for
ersättning av renar, får och andra tamdjur, som dödats av rovdjur. 1 eterinärstyrelsen
understryker, att den ändrade rovdj urspolitiken i Sverige bör
medföra en generösare syn på förevarande ersättningsproblem. Liknande
synpunkter framförs av länsstyrelsen i Jämtlands län, RLF och Sveriges
lantbruksförbund.
59
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
Riksrevisionsverket anser att förslaget att gottgörelse skall lämnas för
förluster, som inte styrkts, avviker från vanligen tillämpade principer i ersättningsfrågor.
Med hänsyn till de speciella förhållandena i förevarande
fall finner verket det dock skäligt att ersättning utgår.
Rennäring snämnden och Svenska samernas riksförbund, som ansluter
sig till principerna i det framlagda förslaget, anser dock kompensationen för
de indirekta rovdjur skadorna och ersättningen för återfunna renar vara
för lågt beräknade. Sistnämnda ersättning bör ej sättas lägre än vad som
utgår för renar som körts över av tåg. Veterinärstyrelsen, statens veterinärmedicinska
anstalt och länsstyrelsen i Jämtlands län ifrågasätter om ej
alla renar oavsett kön och ålder bör ersättas med ett och samma belopp.
Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att samma värde bör åsättas vuxna
han- och honrenar.
I fråga om ersättning för får framhåller länsstyrelsen i Jämtlands län,
RLF och Sveriges iantbruksförbund att för sådana djur som försvunnit efter
rovdj ursanfall bör full ersättning utgå.
Departementschefen
Enligt nuvarande bestämmelser utgår ersättning av statsmedel för tamdjur
som skadats av björn, lo, varg, järv eller örn. Ersättning som i princip
motsvarar djurets värde ges till ägaren för varje funnet djur.
Det förslag till nya ersättningsbestämmelser, som 1964 års rennäringssakkunniga
och statens naturvårdsnämnd gemensamt lagt fram och som
jag i det föregående redogjort för, innebär att ersättning alltjämt skall
utgå till ägaren för sådant djur som skadats av rovdjur och som därefter
återfunnits. Därutöver föreslås att ersättning skall lämnas även i de fail där
ägaren till skadad ren är okänd. Ersättningen skall i sådana fall ges till
bykassan i den lappby inom vars betesområde renen påträffas. Jag har
ingenting att erinra mot nu angivna riktlinjer.
Rennäringssakkunniga och naturvårdsnämnden förordar vidare — mot
bakgrunden av de inskränkningar som skett i jakträtten i fråga om större
rovdjur — att rennäringen ges ersättning även för andra rovdj ursskador än
de nyss nämnda. Härigenom avses samerna få kompensation för förlusten
av djur som inte återfunnits och för merarbete på grund av att renhjordarna
skingrats vid rovdj ursangrepp. För varje återfunnen rovdj ur sdödad ren
föreslås utgå en extra ersättning av 300 kr. till den lappby, inom vars
betesområde renen påträffats. Förslaget innebär att sådana skador ersätts
vilkas frekvens och storlek i allmänhet inte kan bevisas. Riksrevisionsverket
påpekar i sitt remissyttrande att förslaget avviker från de principer
i ersättningsfrågor som vanligen tillämpas. Med hänsyn till de speciella
förhållandena vid rovdj ursskador på tamdjur har verket dock funnit det
skäligt att ersättning utgår. Även jag anser att starka skäl talar för att ersättning
bör utgå i dessa fall. Ersättning bör dock till en början utgå för
-
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
söksvis. Utvecklingen av ersättningsanspråken bör nämligen följas under
en tid innan definitiv ställning tas. Kungl. Maj :t bör få besluta om ersättningens
storlek.
Också när det gäller får föreslår rennäringssakkunniga och naturvårdsnämnden
en viss utsträckning av statens ersättningsskyldighet. Denna
skall sålunda även omfatta gottgörelse till ägaren för får som försvunnit
vid tiden för rovdjursangrepp och senare inte återfunnits. Som förutsättning
bör dock enligt förslaget gälla att ersättning lämnats för något återfunnet
får som skadats vid samma angrepp. Även i detta fall anser jag att
ersättning tills vidare bör utgå försöksvis. I enlighet med förslaget bör ersättning
för ej återfunnet får inte överstiga hälften av värdet av får som
dödats vid samma rovdjursangrepp men senare hittats.
De sakkunniga och nämnden föreslår vidare att storleken av ersättningsbeloppen
för ren och får anpassas bättre till djurens verkliga värde, samt
att ersättningen för övriga tamdjur blir bestämd med ledning av reglerna
för värdering av klövbärande djur och fjäderfä enligt epizootilagen den 12
april 1935 (nr 105). Kungl. Maj :t äger besluta i hithörande frågor.
De nya ersättningsgrunderna bör tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1968.
Kostnadsökningarna för att genomföra förslaget beräknar jag till ca 230 000
kr. per år. Kostnaderna bör betalas med medel från förslagsanslaget Ersättning
för av rovdjur dödade tamdjur, in. m. som alltså under budgetåret
1967/68 i motsvarande mån kan komma att belastas med högre belopp
än som beräknats i riksstaten.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att godkänna de riktlinjer i fråga om ersättning för vissa
av rovdjur förorsakade skador som jag förordat i det föregående.
KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastighetsfond
[4] 28. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor in. m. För innevarande
budgetår har under förevarande anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag
av 7 milj. kr. att disponeras i enlighet med en investeringsplan, som
för de i planen ingående objekten upptar av riksdagen godkända kostnadsramar.
Byggnadsstyrelsen hemställer att följande byggnadsprojekt tas upp i investeringsplanen
och att medel anvisas på tilläggsstat för budgetåret 1967/
68 för följande projekt.
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
61
Lantbrukshögskolan
Alnar p. Nybyggnader för trädgårdssektionen
LantbruksJiögskolans trädgårdssektion i Alnarp inrättades den 1 juli
1962. Undervisningen vid denna sektion inleddes 1964, då den första årskursen
av hortonomie studerande kom till Alnarp efter två års studier vid
Ultuna. F. n. antas årligen 25 hortonomie studerande. Trädgårdssektionen
har sedan sin tillkomst varit provisoriskt förlagd till ett flertal olika byggnader.
Denna mycket splittrade förläggning har varit orationell för såväl
undervisning som forskning och försöksverksamhet på området.
Byggnadsstyrelsen redovisade i skrivelse den 11 oktober 1965 byggnadsprogram
för nybyggnader för institutionerna för frukt- och bärodling,
köksväxt- och prydnadsväxtodling, trädgårdskonst och naturvård samt
underavdelningarna för trädgårdsodlingens driftsekonomi, trädgårdsodlingens
arbetsmetodik och teknik samt växtpatologi, allt vid lantbrukshögskolans
Alnarpsdel.
Genom beslut den 18 februari 1966 uppdrog Kungl. Maj :t åt styrelsen
att på grundval av nämnda byggnadsprogram utföra projektering fram
t. o. m. färdigställande av huvudhandlingar, innefattande tillförlitlig kostnadsberäkning
av nybyggnader av institutions- och laboratorielokaler, samt
att därefter underställa ärendet Kungl. Maj :ts förnyade prövning. I fråga
om arbets- och lagerlokaler, växthus, bänkgård, näthall och övriga byggnader
för ekonomiutrymmen föreskrev Kungl. Maj :t att det fortsatta planeringsarbetet
skulle inriktas på att dessa projekt skulle — på grundval
av nämnda byggnadsprogram — anskaffas genom direkt upphandling av
lämpligt företag. Ärendet skulle åter underställas Kungl. Maj :ts förnyade
prövning, sedan en på anbud grundad kostnadsberäkning verkställts och
ärendet var så berett att direkt upphandling kunde ske. Utredning och
beredning av byggnadsprojekten förutsattes ske inom en arbetsgrupp i
vilken företrädare för lantbrukshögskolan skulle ingå.
Styrelsen hemställer att Kungl. Maj :t uppdrar åt styrelsen att inom en
kostnadsram av 3 350 000 kr. utföra nybyggnader av växthus jämte tillhörande
försörj ningsanläggning som en första etapp vid lantbrukshögskolans
Alnarpsdel och att härför på tilläggsstat anvisas 1 milj. kr. Styrelsens
kostnadsberäkningar grundar sig på inkomna anbud. Styrelsen avser
att senare redovisa återstående ny- och ombyggnader som eu andra etapp.
Röbäc k sdalen. Ny- och ombyggnad av djurstallar
Enligt beslut av 1962 års riksdag (prop. 1 bil. 11, JoU 14, rskr 180) skall
husdjur sförsöksstationen i norra försöksdistriktet liksom jordbruks- och
trädgårdsförsöksstationerna inom detta distrikt förläggas till Röbäcksda
-
62
Kungl. Maj :ts proposition nr 155 år 1967
len. I propositionen angavs att resurserna för husdjur sförsök vid Röbäcksdalen
skulle planeras för ca 50 mjölkkor och 100 tackor jämte ungdjur.
Genom beslut den 13 september 1963 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen
att på grundval av ett tidigare redovisat byggnadsprogram utföra
projektering fram t. o. m. färdiga bygghandlingar för ombyggnad av ladugård
och nybyggnad av fårstail. Efter framställning av byggnadsstyrelsen
överlämnade Kungl. Maj :t genom beslut den 6 december 1965 ifrågavarande
byggnadsärenden till lokal- och utrustningsprogramkommittén för
jordbrukets högskolor (LUP-kommittén).
Av handlingarna i ärendet framgår att LUP-kommittén i skrivelse till
byggnadsstyrelsen funnit att besättningen av mjölkkor bör uppgå till 80
djur med hänsyn till för söksstatistiska och driftsekonomiska synpunkter.
Kommittén har förordat att en ny byggnad uppförs för 80 mjölkkor och
att den befintliga ladugården disponeras för ungdjur och kalvar. Kommittén
förordade vidare att den nya byggnaden i största möjliga utsträckning
upphandlas i monteringsfärdigt skick.
Byggnadsstyrelsen hemställer att Kungl. Maj :t uppdrar åt styrelsen att
inom en kostnadsram på 1 375 000 kr. utföra ny- och ombyggnad av djurstallar
vid Röbäcksdalen i enlighet med LUP-kommitténs nämnda förslag.
Styrelsens kostnadsberäkningar grundar sig på inkomna anbud. Vidare har
styrelsen hemställt att 600 000 kr. anvisas på tilläggsstat för ändamålet.
Departementschefen
Förevarande byggnadsprojekt omfattar nybyggnad av växthus för lantbrukshögskolams
trädgårdssektion i Alnarp samt ny- och ombyggnad av
djurstallar för lantbrukshögskolans husdjursförsöksstation i Röbäcksdalen.
Den beredning som skett av projekten med anbudsinfordran från leverantörer
finner jag ändamålsenlig och ägnad att minska kostnaderna. Mot
den redovisade kostnadsberäkningen på 3 350 000 kr. resp. 1 375 000 kr. har
jag inget att erinra. Objekten bör med nämnda ramar tas upp i investeringsplanen.
Medelsförbrukningen under innevarande budgetår för dessa
byggnadsobj ekt synes, såvitt nu kan bedömas, rymmas inom det till byggnadsarbeten
vid jordbrukets högskolor m. m. anvisade anslaget. Jag förordar
därför att kostnaderna för ifrågavarande objekt får bestridas av tillgängliga
medel under förevarande anslag.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att godkänna vad jag i det föregående förordat angående
bestridande av kostnaderna för vissa ny- och ombyggnader
vid jordbrukets högskolor.
Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1967
63
Fonden för låneunderstöd
[5] 9 a. Lån för ombyggnad av djursjukhuset i Hälsingborg. Genom beslut
den 3 juni 1965 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla fem sakkunniga för att utreda veterinärväsendets uppgifter
och organisation. Utredningen1 har den 20 april 1967 avlämnat betänkande
om sluten djursjukvård (stencil Jo 1967: 6).
Utredningen
Med sluten djursjukvård menar utredningen sådan sjukvård som lämnas
vid särskilda inrättningar där djuret kan stanna kvar för operation
eller annan behandling. Sluten vård ges djur av alla slag vid veterinärhögskolans
kliniker, veterinärinrättningen i Skara, djursjukhusen i Hälsingborg
och Strömsholm, de militära sjukstallarna och vid vissa s. k. distriktskliniker.
Sluten vård ges vidare vid Blå stjärnans kliniker; i Borås och
Göteborg samt vid djursjukhuset i Malmö men dessa tar främst emot sällskapsdjur.
Sluten djursjukvård förekommer även vid vissa travbanor.
Veterinärhögskolans kliniker, veterinärinrättningen i Skara och de militära
sjukstallarna är statliga. Huvudman för djursjukhuset i Hälsingborg
är hushållningssällskapet i Malmöhus län medan djursjukhuset i Strömsholm
har en särskild stiftelse som huvudman. De s. k. di strikt sklinikerna
drivs som regel privat av distriktsveterinärerna, men får vissa bidrag av
vederbörande kommuner eller andra lokala intressenter. Djursjukhuset i
Malmö är privatägt. Vid de nämnda inrättningarna togs åren 1965 och 1966
in 77 825 resp. 84 458 djur. Av dessa fick emellertid endast 18 resp. 17 %
sluten vård. Av dem som under år 1966 fick sluten vård var 82 % sällskapsdjur,
12 % hästar, 5 % nötkreatur och 1 % svin.
Vid sina överväganden rörande det framtida behovet av sluten
djursjukvård har utredningen delat upp djurmaterialet på animalieproduktionens
djur inklusive jord- och skogsbrukets hästar samt på
sporthästar och sällskapsdjur.
Den slutna djursjukvården inom animalieproduktionen avser f. n. främst
ett mindre antal dyrbarare avelsdjur. De ekonomiska synpunkterna bestämmer
helt om ett djur som blir sjukt skall få sluten vård eller gå till slakt. Efterfrågan
på sluten vård för animalieproduktionens djur beräknas även i
fortsättningen inte bli särskilt stor. Därvid förutsätts att avgifter för vården
tas ut så att verksamheten i princip är ekonomiskt självbärande. För de
delar av landet som även i framtiden väntas utgöra kärnan inom svenskt
jordbruk beräknas djursjukhuset i Hälsingborg och veterinärinrättningen
i Skara tillgodose behovet. Det sjukvårdsbehov som finns i övrigt bör liksom
hittills främst tillgodoses inom den öppna vårdens ram.
1 Riksdagsmännen Sven Persson (ordförande) och Harald Pettersson, överdirektör Gösta
Björkman, ombudsman Arne Nybom och byrådirektör Curt "Werner.
64
Kungl. Maj :ts proposition nr 155 år 1967
Sporthästarnas antal har under senare år ökat starkt. Varje sådan häst
representerar i regel ett inte obetydligt ekonomiskt värde. På grund härav
kan sluten vård ofta vara motiverad. En utbyggnad av den slutna vården
för sporthästar bör dock ske utan statligt engagemang. Utgiften för sjukvård
bör ingå som en faktor bland andra när tävlingsanordnarnas andel av
de på totalisatorn satsade medlen avvägs.
Som en följd av den stigande levnadsstandarden har också antalet hundar
ökat. Det kan antas att såväl antalet hundar soan efterfrågan på sluten
vård för dessa kommer att fortsätta att öka. Utredningen anser sig emellertid
inte kunna tillstyrka, att några statliga åtgärder vidtas för att öka
tillgången på slutna vårdplatser för hundar. Utredningen anser inte att
någon skyldighet föreligger för staten att av etiska eller andra skäl tillgodose
det ökade behovet av sluten djursjukvård. Ansvaret för att djur
behandlas väl och såvitt möjligt skyddas mot lidande ankommer i första
hand på djurets ägare. Utredningen påpekar att hundarna i stor utsträckning
finns i storstäderna med omgivande kommuner och finner det vara
motiverat att kommunerna vidtar åtgärder för att tillförsäkra hundarna
erforderlig sjukvård. Det är inte nödvändigt att kommunerna driver hundsjukhus
i egen regi. Oavsett kommunala insatser kan initiativ till djursjukvård
tas av enskilda eller sammanslutningar.
Kungl. Maj :t har till utredningen överlämnat en framställning från hushållningssällskapet
i Malmöhus län om statlig medverkan i dels upprustning
av djursjukhuset i Hälsingborg, dels sjukhusets fortsatta
drift. Hushållningssällskapet har därefter i skrivelse till utredningen
förklarat sig i princip berett att självt ansvara för driften under förutsättning
att statligt bidrag i en eller annan form kan erhållas till viss ombyggnad
av sjukhuset.
Utredningen framhåller att djursjukhuset i Hälsingborg, som är inrymt
i byggnader som togs i bruk år 1912, är hårt slitet. Personalen får arbeta
under förhållanden som på intet sätt motsvarar nutida krav. För att
få bort de mest markanta missförhållandena vid sjukhuset behövs en ombyggnad
som av hushållningssällskapet kostnadsberäknats till 600 000 kr.
Med hänsyn till den betydelse djursjukhuset i Hälsingborg har för animalieproduktionen
inom de sydligare delarna av landet föreslår utredningen
att hushållningssällskapet i Malmöhus län erhåller ett statligt ränteoch
amorteringsfritt lån på 75 % av den av sällskapet beräknade kostnaden
för ombyggnad av sjukhuset. Då en eventuell framtida utbyggnad av
sjukhuset torde komma att i allt väsentligt tillgodose andra behov än animalieproduktionens,
anser utredningen att statens medverkan bör begränsas
till vad nu föreslagits.
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
65
Remissyttrandena
Yttranden över betänkandet har efter remiss avgetts av överbefälhavaren,
överståthållarämbetet (efter hörande av Stockholms stadskollegium),
riksrevisionsverket, lantbrnksstyrelsen, veterinärstyrelsen, styrelsen för
statens veterinärmedicinska anstalt, styrelsen för lantbrukshögskolan, styrelsen
för veterinärhögskolan, kommunalrättskommittén, Svenska stadsförbundet,
Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, Hushållningssällskapens
förbund, Malmöhus läns hushållningssällskap, Sveriges
lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk (RLF), Svenska
travsportens centralförbund, Ridfrämjandet, Svenska kennelklubben, Stiftelsen
Sydöstra Sveriges djursjukhus, Sveriges veterinärförbund och Svensk
Husdjursskötsel. Stiftelsen djursjukhuset i Strömsholm har inkommit med
skrift i ämnet.
Utredningens förslag tillstyrks i sin helhet av lantbrnksstyrelsen och styrelsen
för lantbrukshögskolan. Utredningens bedömning av behovet av
sluten djursjukvård för animalieproduktionens djur delas av
Sveriges lantbruksförbund, Hushållningssällskapens förbund och Svensk
Husdjursskötsel.
Styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt anser att djursjukhus
är en integrerande del i den veterinära fältorganisationen. Enligt anstaltsstyrelsen
har utredningen i alltför stor utsträckning sett på det enskilda
djurets värde och inte beaktat att detta djur är eu del av en besättning. Även
den slutna vården kan tjäna ett profylaktiskt syfte. Härtill kommer att
djursjukhusen ger råd till veterinärerna i specialfall samt lämnar material
för den kliniska forskningen på djursjukdomarnas område. Om hänsyn tas
till nämnda faktorer kan det ifrågasättas om behovet av sluten djursjukvård
för animalieproduktionens djur är tillgodosett. Liknande synpunkter
anförs av styrelsen för veterinärhögskolan och Sveriges veterinärförbund.
Enligt dessa bör slutligt ställningstagande till frågan om den slutna djursjukvården
anstå till dess utredningen fullgjort hela sitt uppdrag.
Rehovet av ökade vårdresurser för sällskapsdjur, främst hundar, understryks
av samtliga remissinstanser som uttalat sig i frågan.
När det gäller sporthästar framhåller Ridfrämjandet att det är mycket
svårt att få vårdplats vid de nuvarande djursjukvårdsanstalterna. Utredningens
siffror anses inte ange det verkliga behovet.
Enligt Sveriges veterinärförbund finns det inga godtagbara skäl att i
fråga om sluten djursjukvård göra en principiell skillnad mellan animalieproduktionens
djur och sällskapsdjur. Den väsentliga frågeställningen är
hur samtliga grupper av husdjur skall på rationellast möjliga sätt beredas
en medicinskt sett riktig omvårdnad. För att tillgodose detta behov i olika
delar av landet förordar förbundet och flera andra remissinstanser, däribland
överbefälhavaren, veterinärstyrelsen, styrelsen för veterinärhögsko
5
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 155
66
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
lan och RLF, att ett visst antal regiondjursjukhus inrättas. Det framhålls
som mest angeläget att nya djursjukhus tillkommer i sydöstra Sverige och
Norrland.
Statligt huvudmannaskap för den slutna djursjukvården förordas av
överbefälhavaren, styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt, Svenska
stadsförbundet, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet,
stadskollegiet i Stockholm, Svenska kennelklubben och Sveriges veterinärförbund.
Man hänvisar bl. a. till att den öppna djursjukvården genom
distriktsveterinärorganisationen har staten som huvudman. De kommunala
remissinstanserna framhåller också, att djursjukhusfrågan inte kan betraktas
som en primärkommunal angelägenhet. Även om man bortser från tveksamheten
rörande kompetensen, anses kommunerna generellt sett utgöra
alltför små enheter som underlag för lösningen av djursjukhusfrågan. Djurskyddslagens
bestämmelser kan vidare inte efterlevas om inte staten ansvarar
för att sluten vård finns att tillgå i tillräcklig omfattning. Svenska kennelklubben
erinrar om att hundägarna kräver att hundskatten verkligen
används för ett för hundhållningen positivt syfte. Enligt kommunalrättskommittén
synes det knappast finnas något principiellt hinder för kommunalt
engagemang i sluten djursjukvård.
Veterinärstyrelsen vill inte förorda statligt huvudmannaskap men anser
att statliga lån skall lämnas till investeringar i djursjukhus enligt plan
som anger vilka sjukhuslokaliseringar som skall stödjas. Om staten inte
inträder som huvudman för sluten djursjukvård, anser också Svenska stadsförbundet
det vara en skyldighet för staten att genom statsbidrag stimulera
och underlätta en planmässig utbyggnad av djursjukhusorganisationen.
Vissa remissinstanser, däribland Svenska travsportens centralförbund, anser
att huvudmannaskapet för sluten djursjukvård bör handhas antingen av
statlig eller kommunal institution eller av båda i förening.
De remissinstanser som diskuterat frågan om finansieringen av djursjukhus
anser i regel att det allmänna bör lämna stöd åt verksamheten. Som
motiv åberopas bl. a. hundskatten och statens inkomster från totalisator.
Utredningens principiella ståndpunkt att djursjukhusens verksamhet bör
vara självfinansierad delas av Svenska kommunförbundet.
Utredningens förslag om statligt lån för ombyggnad av djursjukhuset
i Hälsingborg hälsas med tillfredsställelse av samtliga
remissorgan som uttalat sig i frågan. Med hänsyn till att det av utredningen
föreslagna investeringsbidraget begränsats till 75 % av kostnaden
samt till att löneutvecklingen medfört betydande ökningar av driftskostnaderna
anser Malmöhus läns hushållningssällskap och Hushållningssällskapens
förbund dock skäligt att även årligt statligt bidrag utgår till
sjukhuset.
Stiftelsen djursjukhuset i Strömsholm föreslår, att djursjukhuset i
Strömsholm tillerkänns ett statligt ränte- och amorteringsfritt lån om 75 %
67
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
av de skulder som åvilar stiftelsen i form av byggnadslån på 700 000 kr.
Att statligt stöd bör utgå till djursjukhuset i Strömsholm understryks av
Sveriges veterinärförbund.
Departementschefen
Som framgår av det föregående anser utredningen att behovet av sluten
sjukvård för animalieproduktionens djur är i huvudsak tillgodosett. Utökade
vårdresurser behövs främst för hundar. Enligt utredningens mening
är sluten djursjukvård i princip inte en statlig angelägenhet. Utredningen
anser det önskvärt att bl. a. kommunerna vidtar lämpliga åtgärder för att
tillgodose vårdbehovet för hundarna. För att avhjälpa vissa akuta brister
vid djursjukhuset i Hälsingborg föreslår utredningen att ett statligt lån lämnas
för ombyggnad av sjukhuset. Som motiv härför åberopas bl. a. sjukhusets
betydelse för animalieproduktionens djur. Lånet bör vara ett engångsstöd.
Bland remissinstanserna råder delade meningar om den slutna djursjukvårdens
framtida organisation. De remissinstanser som har anknytning till
veterinärmedicinen gör gällande, att djursjukhusen bör utgöra en integrerande
del i den statliga veterinära fältorganisationen. Statligt huvudmannaskap
för den slutna djursjukvården förordas också av de kommunala
remissorganen. De anser bl. a. att kommunerna är för små enheter som
underlag för att lösa djursjukhusfrågor. Lantbruksslyrelsen och nästan
samtliga remissorgan som har en direkt anknytning till jordbruket instämmer
däremot helt i utredningens ställningstaganden.
Jag ansluter mig till utredningens uppfattning att sluten djursjukvård
i princip inte bör vara en statlig uppgift. De statliga insatserna på det veterinära
området, bl. a. genom distriktsveterinärorganisationen, har hittills
främst avsett animalieproduktionens djur och tillräckliga skäl synes inte
föreligga för en väsentligt ändrad inriktning och omfattning av statens insatser.
De anstalter för sluten djursjukvård som redan har staten som huvudman
har i huvudsak anknytning till annan statlig verksamhet i fråga om
utbildning och forskning eller till den militära organisationen.
Några hinder av principiell natur synes inte föreligga för kommunerna
att vidta åtgärder av olika slag för att tillförsäkra sällskapsdjuren erforderlig
sjukvård. Eftersom sällskapsdjuren i stor utsträckning finns i de större
städerna med omgivande kommuner torde i regel underlaget för eventuella
sjukvårdsinrättningar bli tillräckligt stort. Som utredningen framhållit är
det inte nödvändigt att kommunerna driver hundsjukhus i egen regi. I frågor
om lämplig lokalisering av djursjukhus kan bl. a. veterinärstyrelsen
verka i sin egenskap av central myndighet för sjukvården bland husdjuren.
Jag tillstyrker utredningens förslag om att ge Malmöhus läns hushållningssällskap
ett statligt ränte- och amorteringsfritt lån för ombyggnad av
djursjukhuset i Hälsingborg. Lånet som bör ses såsom ett engångsstöd mo
-
68
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
tiverat av de särskilda omständigheterna i fråga om detta djursjukhus bör
få uppgå till 75 % av den av sällskapet beräknade kostnaden eller 450 000
kr. Kungl. Maj :t bör få besluta rörande närmare villkor för lånet. Något
statligt stöd härutöver till djursjukhuset i Hälsingborg bör inte utgå. Ej
heller kan jag förorda något statligt stöd till djursjukhuset i Strömsholm.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Lån för ombyggnad av djursjukhuset i Hälsingborg
på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68
anvisa ett investeringsanslag på 450 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
69
Bilaga 8
HANDELSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 3 november 1967.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Palme, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Odiinoff, Wickman, Moberg.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler härefter
ärende under handelsdepartementets handläggning som angår utgifter på
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 och anför.
KAPITALBUDGETEN
Diverse kapitalfonder
Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap
[1] 5. Förrådsanläggningar m. m. Under denna rubrik har för innevarande
budgetår anvisats ett investeringsanslag av 2 150 000 kr.
Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap föreslår, att på tilläggsstat
I för budgetåret 1967/68 anvisas 300 000 kr. för att täcka oförutsedda
merkostnader för förbättringsarbeten vid en av överstyrelsen förvaltad
hergcisternanläggning som tillhör staten.
Styrelsen anför, att sammanlagt 3,37 milj. kr. anvisats för dessa arbeten
under budgetåren 1964/65 och 1965/66. Arbetena, som nu är slutförda,
har på grund av bergets beskaffenhet blivit mer omfattande än som ursprungligen
beräknades. Merkostnaden uppgår till 300 000 kr.
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
Departementschefen
Den merkostnad som uppstått i samband med förbättringsarbeten vid
bergcisternanläggningen har inte kunnat förutses och bör enligt min mening
föranleda ytterligare medelsanvisning. Jag hemställer, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen
att till Förrådsanläggningar m. m. på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag
av 300 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
71
Bilaga 9
INRIKESDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 3 november 1967.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Palme, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg.
T. f. chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Geijer, anmäler härefter
de ärenden under inrikesdepartementets handläggning som angår utgifter
på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Elfte huvudtiteln
C. Bostadsbyggande in. m.
[1] C 9. Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet. Under denna rubrik
har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 105 milj. kr. Riksdagen
har tidigare i år (prop. 100, SU 100, rskr 265) medgivit att räntefria
förbättringslån, som skall utgå från detta anslag, beviljas inom ramen av ett
belopp av 100 milj. kr. under år 1967. För 1968 har likaledes en ram om 100
milj. kr. fastställts. Samtidigt har riksdagen fastställt vissa ramar för lån
som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande. Riksdagen har därvid
medgivit att lån till ombyggnad samt räntebärande förbättringslån och räntebärande
tvätterilån beviljas inom ramen av ett belopp av 125 milj. kr.
under år 1967 och ett belopp av 135 milj. kr. under år 1968. Såväl räntefria
som räntebärande förbättringslån utgår huvudsakligen för förbättring av
åldringsbostäder i en- och tvåfamilj shus.
72
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
Bostadsstyrelsen hemställer att ramarna under år 1967 utvidgas för
räntefria förbättringslån till 125 milj. kr. och för lån till ombyggnad samt
räntebärande förbättrings- och tvätterilån till 140 milj. kr.
I fråga om ramen för räntefria förbättringslån anför styrelsen att tidigare
förslag om ramens storlek i huvudsak grundats på resultatet av den år
1964 påbörjade inventeringen av åldringarnas bostäder. Erfarenheterna av
låneverksamheten visar emellertid att inventeringen varit ofullständig. Nya
kategorier lånesökande bland åldringar, som inte berörts av inventeringen,
har vidare tillkommit. En sammanställning av uppgifter från länsbostadsnämnderna
visar att det behövs ett belopp av 124 milj. kr. för beslut om
räntefria förbättringslån under år 1967. Den av riksdagen beslutade ramen
på 100 milj. kr. motsvarar alltså inte behovet, såsom detta nu beräknas.
Under första halvåret 1967 förbrukades 63,4 milj. kr. av ramen. De vid
mitten av 1967 inneliggande ansökningarna representerar ett belopp av
omkr. 28 milj. kr.
Departementschefen
Regeringen har tidigare i år vidtagit en rad åtgärder i syfte att trygga
sysselsättningen under den kommande vintern. Bl. a. har ramarna för bostadslån
till nybyggnad och för igångsättningstillstånd till byggande utan
statligt stöd vidgats väsentligt. Även upprustning av småhus med stöd av
förbättringslån är av betydelse från sysselsättningssynpunkt. Med hänsyn såväl
härtill som till behovet av upprustning av de gamlas bostäder förordar jag
att 1967 års ramar för förbättringslån vidgas på sätt bostadsstyrelsen föreslagit,
dvs. med 25 milj. kr. för räntefria och 15 milj. kr. för räntebärande
förbättringslån. För att med hjälp av denna långivning åstadkomma ytterligare
effekt på sysselsättningen kommer i 1968 års statsverksproposition
att föreslås ramökningar även för år 1968.
I fråga om ramen för beviljande av räntebärande förbättringslån m. m.
under år 1967 gör jag hemställan under rubriken Lånefonden för bostadsbyggande
(p. 2).
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att medge att räntefria förbättringslån som skall utgå
från anslaget Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet
beviljas med högst 125 000 000 kr. under år 1967.
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
73
KAPITALBUDGETEN
Statens utlåningsfonder
[2] 11. Lånefonden för bostadsbyggande. Under åberopande av vad jaganfört
i det föregående under rubriken Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet
hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att medge att lån till ombyggnad samt räntebärande förbättringslån
och räntebärande tvätterilån beviljas inom ramen
av ett belopp av 140 000 000 kr. under år 1967.
Fonden för låneunderstöd
[3] 11. Lokaliseringslån. Medelsramen för lokaliseringslån för en femårig
försöksperiod med början budgetåret 1965/66 har av riksdagen bestämts
till 500 milj. kr. För vart och ett av budgetåren 1965/66, 1966/67 och 1967/
68 har riksdagen anvisat anslag till lokaliseringslån på 100 milj. kr. Vidare
har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att under budgetåren 1965/66 och
1966/67 bevilja lokaliseringslån med högre belopp än som anvisats under
anslaget.
Under budgetåren 1965/66 och 1966/67 har lån beviljats med 129 resp.
248 milj. kr. eller totalt 377 milj. kr. T. o. in. den 30 september 1967 har
lån beviljats med ytterligare 57 milj. kr. Vid den nämnda tidpunkten förelåg
icke avgjorda eller aviserade ansökningar om lokaliseringslån avseende ett
sammanlagt belopp av ca 250 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1966/67
hade från anslaget betalats ut sammanlagt 142 milj. kr.
Departementschefen
I prop. 1967:56 angående bildande av ett statligt kreditaktiebolag för
finansiering av investeringar inom näringslivet behandlade föredragande
statsrådet även frågan om lokaliseringsstödet. Han anförde därvid att, med
hänsyn till omfattningen av redan beviljade lån och de stora behov av ytterligare
lokaliseringspolitiska insatser som kunde förutses, totalramen för
lokaliseringslån torde behöva utvidgas samt att förslag härom skulle komma
att föreläggas riksdagen.
När ramen för lokaliseringsstödet bestämdes år 1964 saknades säkra
hållpunkter för beräkningen av vilket kapitalbehov som kunde anmäla sig
i samband med en aktiv lokaliseringspolitik. Bl. a. av denna anledning gavs
verksamheten för sökskaraktär.
Erfarenheterna hittills har visat alt särskilt behovet av lånemedel har
varit större än väntat. Bl. a. medförde konjunkturavmattningen under hös
-
74
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
ten 1966 särskilt inom vissa branscher relativt starka påfrestningar. Dessa
föranledde friställning av arbetskraft, bl. a. på orter där omständigheterna
inte medgav en omedelbar överflyttning av arbetskraften. Nämnda förhållande
har nödvändiggjort att lokaliseringslån utnyttjats för punktinsatser
även utom stödområdet av inte oväsentlig storlek.
De investeringar, till vilka lokaliseringsstöd hittills har lämnats, beräknas
ge en avsevärd sysselsättningseffekt. Enligt företagens uppgifter skulle
sålunda ca 10 000 nya sysselsättningstillfällen tillkomma. Redan detta resultat
kan väntas mildra verkningarna av omställningarna.
Målet för stödverksamheten är emellertid därmed långt ifrån nått. Fortfarande
kan strukturomvandlingen inom näringslivet beräknas medföra
ytterligare friställningar av arbetskraft. Vidare präglas många tätorters
näringsliv av en stark ensidighet med den känslighet för konjunkturväxlingar
som därigenom blir följden. Utrymme för fortsatta lokaliseringspolitiska
insatser måste därför finnas.
Som framgår av vad jag inledningsvis har anfört har såväl den totala
ramen för lokaliseringslån under försöksperioden som det för innevarande
budgetår anvisade anslaget för ändamålet redan till större delen förbrukats.
För att stödverksamheten skall kunna fortgå finner jag det nödvändigt
att till lokaliseringslån anvisas ytterligare 50 milj. kr. på tilläggsstat
för innevarande budgetår. Vidare förordar jag att den totala ramen
för lokaliseringslån ökas till 600 milj. kr. samt att Kungl. Maj:t inhämtar
riksdagens bemyndigande att inom denna ram bevilja lokaliseringslån med
högre belopp än som anvisats under anslaget. Frågor rörande ytterligare
åtgärder för att främja stödverksamheten avses skola tas upp vid 1968 års
riksdag.
Jag hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) till Lokaliseringslån på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag av
50 000 000 kr.;
b) besluta att ramen för lokaliseringslån under den femåriga
försöksperioden vidgas till 600 000 000 kr.;
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1967/
68 bevilja lokaliseringslån med högre belopp än som anvisats
under anslaget.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Britta Ggllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
75
Bilaga 10
STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 3 november 1967.
N ärvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Palme, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter fråga
om försäljning av vissa fastigheter och anför.
Försäljning av fastigheter i Lycksele. Enligt avtal den 6 oktober 1967 mellan
företrädare för svenska staten och Lycksele stad överlåter staten för en
köpeskilling av 200 000 kr. till staden stadsägorna nr 9 C, 10 A och 12 i
Lycksele stad med därå belägna byggnader. Beträffande den närmare innebörden
av avtalet torde få hänvisas till handlingarna.
Stadsägornas areal utgör 17 107 m2 och taxeringsvärdet uppgår till
900 000 kr. De på stadsägorna uppförda byggnaderna disponerades tidigare
av folkskoleseminariet i Lycksele. Seminariet upphörde med utgången av
juni 1966. Byggnaderna har därefter upplåtits till Lycksele stad för skoländamål.
Stadsfullmäktige i Lycksele har den 29 september 1967 godkänt avtalet
genom beslut som vunnit laga kraft.
Departementschefen
Jag tillstyrker alt ifrågavarande fastigheter försäljs till Lycksele stad
och hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtalet om
försäljning av stadsägorna nr 9 C, 10 A och 12 i Lycksele
stad.
76
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967
77
Bilaga 11
Förteckning
över av Kungl. Maj:t Iios riksdagen begärda anslag på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1967/68
DRIFTBUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter
II. Justitiedepartementet
E 6 Information om ny hyreslagstiftning, reservationsanslag .. 300 000
III. Utrikesdepartementet
C 4 Humanitärt bistånd till flyktingar m. fl., reservationsanslag 1 000 000
E 6 Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska
frågor ........................................ 150 000
1 150 000
IV. Försvarsdepartementet
O 4 Kostnader för projektilröjning på Järvafältet, reservationsanslag
............................................ 100 000
O 5 Förband med särskild budget, förslagsanslag ........... 1 000
101 000
V. Socialdepartementet
G 6 Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimer
lasarettet
m. m., reservationsanslag .................... 500 000
G 9 Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning, reservationsanslag
............................................ 150 000
G 15 a Bidrag till regionsjukhuset i Linköping, förslagsanslag____ 14 000 000
14 650 000
VII. Finansdepartementet
Cll Mynt- och justeringsverket: Nyanskaffning av vissa maskiner
m. m., reservationsanslag.......................... ISO 000
D 4 Statens institut för hantverk och industri: Utrustning och
inredning, reservationsanslag.......................... 45 000
225 000
VIII. Ecklesiastikdepartementet
B 13 Bidrag till särskilda kulturella ändamål, reservationsanslag 1 315 000
B 57 a Bidrag till stiftelsen Skansen ........................ 2 500 000
H 1 Kulturellt utbyte med utlandet, reservationsanslag ...... 178 000
3 993 000
78 Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1967
IX. Jordbruksdepartementet
C 3 Lantbruksnämnderna: Utrustning, reservationsanslag......
Summa för driftbudgeten
KAPITALBUDGETEN
Kapitalinvestering
II. Statens allmänna fastighets fond
Socialdepartementet:
9 Utbyggande av karolinska sjukhuset..................
Finansdepartementet:
23 Nybyggnad för kavitationslaboratorium vid statens skeppsprovningsanstalt
..................................
Ecklesiastikdepartementet:
16 Radio- och televisionshus............................
27 Byggnadsarbeten vid seminarierna för huslig utbildning ..
V. Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet:
5 a Lån till vissa byggnadsarbeten m. m. vid Norrbackainstitutet
............................................
Jordbruksdepartementet:
9 a Lån för ombyggnad av djursjukhuset i Hälsingborg......
Inrikesdepartementet:
11 Lokaliseringslån ..................................
VI. Fonden för statens aktier
Finansdepartementet:
2 Teckning av aktier i Sveriges kreditbank ..............
VIII. Diverse kapitalfonder
Handelsdepartementet:
Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap:
5 Förrådsanläggningar m. m. .. • r—jj ——
Summa för kapitalbudgeten
1 000 000
21419 000
5 000 000
125 OOO
5 500 000
90 000
10 715 000
340 000
450 000
50 000 000
50 790 000
39 600 000
300 000
101 405 000
MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670591
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
20 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (20)
20 kopplingar.
- Rskr. 1967:378 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1967168, såvitt propositione a1 i texten
- Rskr. 1967:390 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 i vad propositionen a1 i texten
- Rskr. 1967:391 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 i vad propositionen a1 i texten
- Rskr. 1967:392 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 i vad propositionen a1 i texten
- Rskr. 1967:393 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 i vad propositionen a1 i texten