Sök i Ratio Lex

Angående viss konsultverksamhet inom televerket

1967-11-03 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1967:168, Angående viss konsultverksamhet inom televerket

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1967

1

Nr 168

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående viss konsultverksamhet

inom televerket; given Stockholms slott

den 3 november 1967.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Svante Lundkvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framläggs förslag avseende en teleteknisk konsultverksamhet,

som skall inriktas på främst utvecklingsländerna. Avsikten är att

verksamheten skall drivas i form av ett statligt aktiebolag under televerket.

För att täcka medelsbehovet för verksamheten behövs 360 000 kr. för

aktieteckning i bolaget, vilket belopp förutsätts belasta investeringsanslaget

Teleanläggningar m. m. Därjämte hemställs om riksdagens bemyndigande

att ikläda staten garanti intill ett belopp av högst 500 000 kr. för lån till

bolaget.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 168

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1967

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland,

i statsrådet på Stockholms slott den 3 november

1967.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Palme, Sven-Eric Nilsson,

Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler

efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om viss

konsultverksamhet inom televerket och anför.

Televerkets förslag

Svensk teknisk biståndsverksamhet på teleområdet till förmån för

utvecklingsländerna

Televerket har i skrivelse den 12 juni 1967 framlagt vissa förslag i syfte

att utveckla och effektivisera den svenska tekniska biståndsverksamheten

på teleområdet. Som allmän bakgrund till de framlagda förslagen anför televerket

bl. a. följande.

Den tekniska biståndsverksamheten till förmån för utvecklingsländerna i

enlighet med Förenta nationernas utvecklingsprogram (the United Nations

Development Programme) bedrivs på telekommunikationernas område under

medverkan av Internationella teleunionen (ITU), som är ett av FN:s

fackorgan. Inom ramen för ifrågavarande utvecklingsprogram biträder ITU

med anskaffning av experter för rådgivande, planerande och utbildande

funktioner i utvecklingsländerna, med tillhandahållande av den utrustning

som experterna behöver för sina uppdrag (demonstrations- och undervisningsmateriel,

mätningsutrustning etc.), förmedling av stipendier och praktikplatser

samt anordnande av seminarier. Inom eller utom ramen för FN:s

utvecklingsprogram biträder ITU även med anskaffning av kvalificerad teknisk

personal för operativa tjänster i utvecklingsländernas teleförvaltningar.

Den biståndsverksamhet som består i finansieringshjälp till investeringar

i utvecklingsländernas telekommunikationer faller utanför FN:s och

ITU:s insatser i anslutning till ifrågavarande utvecklingsprogram. Härvid
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1967

lag kan utvecklingsländerna i den utsträckning egna resurser inte förslår

antingen vända sig till något av FN :s finansieringsorgan — exempelvis

Världsbanken — eller eventuellt söka stöd i anslutning till bilaterala biståndsarrangemang.

ITU:s rekrytering av experter m. in. för uppdrag i utvecklingsländer och

dess praktikant-, stipendie- och seminarieverksamhet bedrivs i nära samarbete

med de till unionen anslutna teleförvaltningarna och i förekommande

fall med de myndigheter för tekniskt bistånd som finns i berörda länder.

För Sveriges del har mellan televerket och den svenska styrelsen för internationell

utveckling (SIDA) skett en fördelning av uppgifterna, som innebär

att televerket svarar för expertrekryteringen och SIDA — i samverkan

med televerket — för stipendie- och praktikantverksamheten. Det kan

nämnas, att televerket under femårsperioden 1962—1966 till ITU anmält ett

femtiotal svenska teletekniker — huvudsakligen bland verkets egna tjänstemän

— för experttjänstgöring i utvecklingsländer. Av dem har dock

endast en del uttagits. Under samma tid har ett trettiotal stipendiater —

delvis dock vid sidan av ITU — beretts tillfälle till praktikanttjänstgöring

inom televerket.

Även inom ramen för den bilaterala biståndsverksamhet, som bedrivs i

regi av SIDA och som regelmässigt torde vara förenad med ekonomiska åtaganden

från svensk sida, aktualiseras insatser av televerket. I sammanhanget

kan erinras om ett pågående telekommnnikationsprojekt avseende

Pakistan, som administreras av SIDA och i vilket ett antal svenska teletekniker

engagerats för planering, projektering och arbetsledning i anslutning

till en utbyggnad av landets telenät.

I vissa fall förekommer det att ett utvecklingsland — vid sidan om ITU

och utan att en bilateral överenskommelse träffats mellan svenska staten

och utvecklingslandets regering om svenskt utvecklingsbistånd — gör en

framställning på regeringsnivå eller direkt till televerket om tillhandahållande

av svensk teleteknisk expertis. Det kan gälla ett utvecklingsland, som

exempelvis erhållit finansiellt stöd från något av FN:s långivande organ till

en upprustning av landets telekommunikationsväsen men som av olika skäl

inte kan eller vill anlita ITU för den erforderliga expertrekryteringen. Det

kan också vara fråga om ett land, som planerar en sådan upprustning utan

finansiell medverkan från FN. Som exempel kan nämnas att ett relativt

stort antal experter från televerket (ca 35 under de senaste femton åren)

ställts till den etiopiska teleförvaltningens förfogande för teleteknisk biståndsverksamhet.

Expertinsatser av här ifrågavarande slag med anlitande

av anställda inom televerket har även — låt vara i mera begränsad

omfattning — gjorts i vissa asiatiska och sydamerikanska länder.

l j Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 16S

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1967

Behovet av en utbyggd teknisk biståndsverksamhet på teleområdet

På telekommunikationernas område gör sig behovet av tekniskt bistånd

till förmån för utvecklingsländerna starkt gällande. Härtill bidrar inte minst

den snabba tekniska utvecklingen, som successivt skärper kraven på kvalificerade

insatser vid planering, projektering och administration av upprustnings-

och utbyggnadsföretag.

De tekniska biståndskraven avser i första hand eu kvantitativ ökning av

biståndsinsatserna men även en utveckling av formerna för desamma. I

förstnämnda hänseende kan erinras om det förslag, som vid en konferens

år 1965 väcktes inom ITU från vissa utvecklingsländers sida att komplettera

FN:s biståndsprogram med ett särskilt utvecklingsprogram i unionens egen

regi, vilket program skulle finansieras främst med bidrag från unionens

medlemmar. Förslaget behandlades ingående men avvisades med en knapp

majoritet för avslag. Bl. a. hänvisades till de olägenheter som kunde uppstå

genom att FN:s samordning av den multilaterala tekniska biståndsverksamheten

försvårades. I sammanhanget antogs emellertid en resolution, vari de

tekniskt utvecklade medlemsländerna ävensom berörda instanser inom FN

och ITU uppmanades att var och en på sitt håll vidta lämpliga åtgärder för

att främja och effektivisera det tekniska biståndet på teleområdet.

Från ITU :s sida har under hand framhållits den särskilda betydelse, som

det svenska deltagandet i biståndsverksamheten tillmäts, detta med hänsyn

dels till Sveriges utrikespolitiskt neutrala ställning, dels till det internationella

anseende som det svenska televäsendet åtnjuter. Med hänsyn härtill

har man vädjat till televerket att såvitt möjligt öka de svenska insatserna.

Det erinras här också om de önskemål, som från olika håll framförts om

vidgade möjligheter till opartisk rådgivning och konsultmedverkan. Televerket

konstaterar, att i de fall då ett utvecklingsland av olika skäl inte kan

tillgodose sitt biståndsbehov genom hänvändelse till ITU eller inom ramen

för ett bilateralt biståndsavtal med ett industriellt utvecklat land det för

utvecklingslandet återstår att antingen engagera industriella tillverkare inom

telebranschen eller också anlita fristående konsultföretag för den önskade

rådgivningen. Bristen på kvalificerade, av tillverkare oberoende konsulter

utgör härvidlag ett problem, som påtalats av såväl utvecklingsländer

som långivande institutioner. Världsbanken har exempelvis funnit angivna

förhållande vara en hämmande faktor vid långivning avseende telekommunikationsprojekt.

Företrädare för teleförvaltningar i utvecklingsländer har

vid olika tillfällen understrukit den betydelse som tillgången till en svensk

konsultverksamhet med hänsyn härtill skulle få.

Behovet av en konsultverksamhet har också framhållits av svensk teleindustri.

Bl. a. har ett allvarligt hinder för utvecklingen av telekommunikationerna

i utvecklingsländerna angetts vara, att dessa saknar personella resurser

att administrera driften av teleanläggningarna, sedan dessa väl in
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kiingl. Maj:ts proposition nr 168 år 1967

stallerats. Det bedöms därför såsom synnerligen betydelsefullt att möjligheter

finns till konsulthjälp i fråga om en telerörelses organisation och drift.

Formerna för en på utvecklingsländerna inriktad konsultverksamhet

Med hänsyn till utvecklingsländernas stora behov av teleteknisk expertis

har televerket övervägt i vad mån förutsättningar finns att utveckla och

effektivisera de svenska biståndsinsatserna på detta område. Televerket har

därvid funnit, att det som komplement till verkets medverkan i ITU:s hjälpprogram

och till den av SIDA bedrivna verksamheten bör — på samma sätt

som i vissa andra länder, exempelvis Storbritannien, Västtyskland och USA

— byggas upp en främst på utvecklingsländerna inriktad konsultverksamhet.

Denna bör avse alla de aktiviteter och problem av organisatorisk, teknisk,

trafikal och ekonomisk art, som sammanhänger med teleadministration.

Inom ramen för en sådan konsultverksamhet skall även mera omfattande

projekt kunna genomföras. Televerket tänker sig därvid en ordning

med särskilda projektledare, under vilka lämpliga experter successivt kopplas

in på olika delar av de ifrågakommande projekten. Ett sådant tillvägagångssätt

är utan tvekan rationellare än den ordning, som vanligen tilllämpas

vid de av ITU förmedlade expertuppdragen och som innebär, att det

direkta ansvaret för ett projekt läggs på en enda person, vilken i princip har

att täcka hela det kunskapsområde projektet representerar.

Med hänsyn till den förtroendeställning som ett konsultorgan bör inta i

förhållande såväl till de utvecklingsländer vilka anlitar organet som till de

organisationer och institutioner, vilka lämnar lån och bidrag till utvecklingsprojekt

i berörda länder, föreslås konsultverksamheten i lämplig form bli

knuten till televerket. Det erinras dock om att en sådan på utvecklingsländerna

inriktad konsultfunktion faller utom ramen för televerkets normala

verksamhet. Detta förhållande i förening med önskvärdheten, att konsultverksamheten

kan bedrivas på ett mera obundet sätt än verksställningen

medger, motiverar att en fristående Juridisk person tillskapas för ändamålet.

Därmed kan formerna för expertrekryteringen och konsultaktiviteterna

smidigare anpassas till successivt ändrade betingelser och behov. Televerket

föreslår sålunda, att för konsultverksamheten bildas ett aktiebolag'', vars

aktier innehas av televerket och vars firma anger dess anknytning till verket.

Enligt det förslag till bolagsordning, som bilagts televerkets framställning,

bör bolagets firma vara Swedish Telecommunication Consulting aktiebolag.

Såsom nämnts bör bolaget kunna åta sig uppdrag av bl. a. organisatorisk

och ekonomisk art, exempelvis medverkan vid den organisatoriska uppbyggnaden

av centrala och regionala teleförvaltningar, vid uppläggningen

av budget-, redovisnings- och taxesystem, vid planeringen av anläggnings-,

underhålls- och kommersiell verksamhet etc. På utbildningsområdet kan

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1967

uppdragen avse planering av utbildnings- och kursverksamhet. Vidare kan

det bli fråga om projektering av kopplings- och förbindelsetekniska anläggningar

samt radioanläggningar, medverkan vid anbudsgranskning och leveranskontroll

m. m.

En på utvecklingsländerna inriktad konsultverksamhet kan förväntas

fluktuera starkt. För att skapa betingelser för en någorlunda jämn sysselsättning

för den fast anställda personalen kan det enligt televerket vara

lämpligt att bolaget fyller ut arbetsprogrammet med uppdrag även från

andra än utvecklingsländer.

Då bolagets konsultverksamhet avses komplettera redan existerande aktiviteter

på teleområdet till förmån för utvecklingsländerna, följer härav att

exempelvis den expertrekrytering som televerket f. n. ombesörjer för ITU:s

räkning skall fortsätta i hittillsvarande former. SIDA:s verksamhet berörs

inte på annat sätt än att myndigheten får möjlighet att för sina projekt anlita

bolaget och att förmedla uppdrag till detta.

Konsultverksamheten förutsätts få eu sådan karaktär, att bolaget åtminstone

i ett inledningsskede inte behöver ha mer än ett fåtal fast anställda.

I övrigt utgår televerket från att bolaget kommer att engagera experter,

vilka anställs för den tid resp. projekt pågår. Därvid kommer bolaget att i

betydande utsträckning vara beroende av möjligheterna att få utnyttja anställda

inom televerket. Det är emellertid också önskvärt, att bolaget tillvaratar

möjligheterna att för sina konsultuppdrag engagera den expertis,

som finns att tillgå utanför verket. — Televerket konstaterar, att bolagets

beroende av verket för sin personal- och expertrekrytering kan medföra

intressemotsättningar, särskilt om bolagets efterfrågan kommer att avse

mera kvalificerade tjänstemän inom verket. Härav följande olägenheter

torde dock genom lämplig samordning kunna begränsas, därvid förutsätts

att verket får ett bestämmande inflytande över bolagets dispositioner.

Enligt televerkets förslag till bolagsordning skall styrelsen bestå av fem ledamöter

samt två suppleanter för dem. Kungl. Maj :t utser tre av styrelseleJ

damöterna samt en av suppleanterna, medan övriga styrelseledamöter samt

den andra suppleanten väljs av bolagsstämman. Ordföranden förordnas av

Kungl. Maj :t. — Med hänsyn till den samverkan som fordras mellan verket

och bolaget bör majoriteten eller tre av ledamöterna i styrelsen utses bland

ledande befattningshavare inom verket. Av ifrågavarande tre ledamöter förutsätts

en vara generaldirektören och chefen för verket, som även bör utses

till styrelsens ordförande.

I ekonomiskt hänseende avses att verksamheten skall drivas i affärsmässiga

former. Bolaget skall sålunda täcka sina kostnader med de arvoden,

som debiteras uppdragsgivarna. Även om något egentligt vinstsyfte inte

föreligger, bör också visst mindre överskott eftersträvas.

Televerket räknar inte med något större kapitalbehov för bolaget. Vid bestämningen

av det egna kapitalet får man dock — särskilt i ett inlednings
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1967

skede och intill dess ekonomisk stabilitet uppnåtts — beakta bolagets behov

av rörelsemedel. Enligt förslaget till bolagsordning skall aktiekapitalet

utgöra lägst 150 000 kr. och högst 450 000 kr. Vid bolagets start kan aktiekapitalet

lämpligen bestämmas till 300 000 kr. Aktierna föreslås tecknade

till en kurs av 120 %, varigenom den lagstadgade reservfonden omedelbart

kan skapas med i företaget obeskattade medel.

Televerket föreslår vidare, att genom fullmäktige i riksgäldskontoret statlig

garanti_ ställs för de rörelsemedel i form av lån, som kan komma att behövas.

Ett garantibelopp om 300 000 kr. torde i och för sig vara tillräckligt,

men med hänsyn till oförutsedda omständigheter kan det finnas skäl att en

större garantiram medges, förslagsvis 500 000 kr.

Remissyttranden

Över televerkets förslag har yttranden avgetts av SIDA, statskontoret,

riksrevisionsverket, kommerskollegium samt Sveriges allmänna exportförening

och Sveriges industriförbund. Till kommerskollegiets yttrande har

fogats utlåtanden från vissa handelskamrar.

Remissinstanserna har understrukit betydelsen av utökade svenska insatser

av konsultkaraktär på telekommunikationsområdet samt har i allmänhet

tillstyrkt eller lämnat utan erinran, att en konsultverksamhet av

ifrågavarande slag i lämplig form knyts till televerket.

SIDA framhåller, att enligt dess uppfattning den av televerket föreslagna

konsultverksamheten kommer att bidra till att täcka viktiga u-landsbebov

och således innebära en värdefull svensk insats. En konsultverksamhet av

angivet slag — som kan tillhandahålla en från leverantörsintressen fristående

expertis — bedöms också vara av värde i SIDA:s egen verksamhet.

SIDA kan sålunda härigenom få lämplig konsultmedverkan vid den tekniskekonomiska

granskningen och resultatbedömningen av de biståndsprojekt,

som aktualiseras för Sveriges del. Härjämte ställs ofta krav på fortlöpande

konsultinsatser vid genomförandet av de med svenska utvecklingskrediter finansierade

biståndsprojekten. Det kan gälla organisationsutredningar, byggledning

och kontroll samt projektering och teknisk rådgivning.

Sveriges allmänna exportförening och Sveriges industriförbund anför,

att det utan tvekan finns ett stort behov i utvecklingsländerna av kvalificerade

konsulttjänster på telekommunikationsområdet, vilket behov f. n. inte

kan tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Bristen på administrativa och

tekniska experter är sålunda betydande, och det har kunnat konstateras att

åtskilliga av de konsulter som anlitas inte fyller kraven på sakkunskap och

objektivitet. Från industrins synpunkt är det särskilt angeläget, att kraven i

dessa hänseenden blir bättre tillgodosedda. En sakkunnig och objektiv konsultmedverkan

vid projektering och anbudsspecifikation är en förutsättning

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1967

för att företagen skall få konkurrera på lika villkor vid internationella anbudstävlingar.

Mot denna bakgrund och med hänsyn till de resurser och

det kunnande som finns samlat inom det svenska televäsendet anser föreningen

och förbundet det vara angeläget, att en konsultverksamhet av

angivet slag kommer till stånd.

Vad beträffar frågan om de former i vilka verksamheten

skall bedrivas har SIDA, kommerskollegium, Sveriges allmänna exportförening,

Sveriges industriförbund och vissa handelskamrar tillstyrkt

eller lämnat utan erinran förslaget om aktiebolagsform.

Enligt SIDA motiveras aktiebolagsformen av kraven på flexibilitet i verksamheten.

Även det förhållandet att de experter som arbetar med projekt

utomlands med nödvändighet måste ha tillgång till en ordentlig basorganisation

för projektering, konstruktionsarbeten etc. talar för en sådan företagsform.

Kommerskollegium hyser visserligen principiella betänkligheter mot

bolagsformen men vill ändå — framför allt med hänsyn till att det är fråga

opi en verksamhet, som faller utanför televerkets normala ämbetsområde

— biträda förslaget om företagsform. Sveriges allmänna exportförening och

Sveriges industriförbund understryker vikten av att verksamheten kan bedrivas

i tillräckligt obundna och smidiga former och anser, att den med

hänsyn härtill bör organiseras i form av en från televerket fristående juridisk

person, lämpligen då ett aktiebolag.

Statskontoret och riksrevisionsverket ställer sig däremot tveksamma till

bolagsformen, och vissa handelskamrar anser sig böra avvisa, förslaget i

denna del.

Statskontoret konstaterar, att den ifrågavarande verksamheten är av affärsmässig

karaktär, närmast jämförbar med den konsultverksamhet som

bedrivs av enskilda företag inom teleområdet. Detta förhållande liksom omfattningen

av verksamheten och önskvärdheten att hålla denna skild från

den dagliga arbetsrutinen inom televerket kan i och för sig motivera bolagsformen.

Statskontoret ifrågasätter dock, om inte den apparat, som bolagsbildning

medför, är alltför tungrodd och innebär större våld än nöden kräver!

En smidigare och från principiella synpunkter mera tilltalande lösning

} synes då vara tillskapandet av ett särskilt institut, som ägs och förvaltas av

; televerket. De principiella skäl som talar för en sådan lösning är att förutsättningar

därigenom skapas för en insyn i verksamheten och överhuvud

för offentlighetsprincipens tillämpning. — Riksrevisionsverket anför liknande

principiella synpunkter mot bolagsformen och uppehåller sig i sammanhanget

även vid de revisionella aspekterna på denna. Enligt verket finns

det skäl att närmare överväga förutsättningarna för att inordna verksamheten

i televerkets egen organisation.

Av handelskamrarna ger Stockholms handelskammare och handelskammaren

i Göteborg mera allmänt uttryck åt uppfattningen, att statlig verk
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1967

9

samhet inte bör bedrivas i aktiebolagsform utan att starka skäl kan åberopas

härför. Några sådana skäl anses televerket inte ha anfört i sin skrivelse.

Även Skånes handelskammare och handelskammaren i Karlstad avstyrker

bolagsformen.

I anslutning till de av televerket föreslagna riktlinjerna för konsultbolagets

verksamhet uppehåller sig statskontoret vid frågan

om kostnadstäckning. Enligt statskontoret skall de avgifter, som debiteras

företagets kunder, täcka den fulla kostnaden, dvs. såväl arvoden och övriga

löneförmåner till anlitade konsulter som företagets kostnader i övrigt. Det

bör också inkalkyleras en vinst, som är tillräckligt stor för att täcka de förluster

som kan uppstå beträffande en del uppdrag. Kommerskollegium, som

framhåller att verksamheten bör utformas så att andra konsultföretag ges

möjlighet till konkurrens på i huvudsak lika villkor, understryker med hänsyn

härtill vikten av att principen om full kostnadstäckning tillämpas.

Stockholms handelskammare och Skånes handelskammare framhåller,

att för det fall ett konsultbolag bildas detta inte bör åta sig andra uppdrag

än sådana som avser insatser till förmån för utvecklingsländer.

Departements chefen

Det ekonomiska och tekniska bistånd som från internationella organisationers

och enskilda länders sida lämnas utvecklingsländerna på telekommunikationernas

område har en betydande omfattning. Ekonomiskt stöd

tillhandahålls genom olika internationella kredit- och finansieringsinstitutioner.

Teknisk biståndsverksamhet bedrivs inom ramen för FN :s utvecklingsprogram

under medverkan av Internationella teleunionen. Betydande

insatser görs också i anslutning till bilaterala biståndsarrangemang.

I den tekniska biståndsverksamheten på teleområdet har det svenska televerket

sedan länge varit engagerat. Televerket har sålunda i anslutning till

FN:s utvecklingsprogram och till samarbetet inom Internationella teleunionen

medverkat vid rekryteringen av experter för olika slags rådgivande,

planerande, utbildande och operativa funktioner. Inom ramen för

den svenska bilaterala biståndsverksamhet som bedrivs i SIDA:s regi

aktualiseras också insatser från televerket. Som exempel kan erinras om det

f. n. aktuella projektet avseende en utbyggnad av telekommunikationerna i

Pakistan, vilket administreras av SIDA och för vilket ett antal svenska teletekniker

engagerats för planering, projektering och arbetsledning. Tidvis

ganska betydande insatser görs vidare av televerket till förmån för utvecklingsländer,

som med anlitande av internationell finansieringshjälp eller

egna ekonomiska resurser själva vill svara för utvecklingen av sina telekommunikationer

och som — till svenska regeringen eller direkt till televerket

— anhåller om medverkan av svensk teleteknisk expertis.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1967

Från utvecklingsländernas sida har understrukits angelägenheten av

ökade insatser på här ifrågavarande område och även av en effektivisering

och utveckling av formerna för den tekniska biståndsverksamheten. I det

senare hänseendet har bl. a. framförts önskemål om vidgade möjligheter

till opartisk rådgivning och konsultmedverkan. Särskilda svårigheter att

erhålla sådan möter exempelvis nyssnämnda utvecklingsländer, som av

olika skäl vill genomföra sina telekommunikationsprojekt i egen regi. Ofta

har de inte någon annan möjlighet än att för den önskade rådgivningen

engagera industriföretag inom telebranschen eller enskilda konsultföretag.

Bristen på kvalificerade, av tillverkare oberoende konsulter har påtalats

inte bara av utvecklingsländerna utan även av de internationella finansieringsinstitutionerna,

som bl. a. funnit bristen vara en hämmande faktor

vid långivningen för ifrågavarande slag av projekt. Företrädare för utvecklingsländerna

har i olika sammanhang — under hänvisning bl. a. till Sveriges

utrikespolitiskt neutrala ställning och till det anseende som det svenska

televäsendet åtnjuter — framhållit det värde som en svensk konsultverksamhet

skulle ha.

Det är mot denna bakgrund televerkets förslag bör bedömas. Förslaget

innebär i korthet, att det under televerket bildas ett särskilt statligt bolag

för en främst på utvecklingsländerna inriktad konsultverksamhet på teleområdet.

Verksamheten skall i princip avse alla de aktiviteter och problem

av organisatorisk, teknisk och ekonomisk art, som sammanhänger med teleteknisk

administration och anläggningsverksamhet. Avsikten är att den skall

drivas i former, som medger en smidig anpassning av arbetsorganisationen

till arten av den uppdragsverksamhet som i olika skeden blir aktuell. Man

tänker sig sålunda en ordning med särskilda projektledare, till vilka på

kontraktsbasis knyts den expertis från televerket eller den enskilda industrin

som de ifrågavarande projekten motiverar. Med en sådan ordning bör

enligt televerket den fasta personalen kunna begränsas till ett fåtal anställda.

Behovet av eget kapital och lånemedel bedöms också bli förhållandevis

ringa.

Jag anser att en konsultverksamhet av det slag televerket förordat kommer

att bli ett värdefullt bidrag i den tekniska biståndsverksamheten till

förmån för utvecklingsländerna. SIDA understryker i sitt yttrande värdet

av den konsultmedverkan som därigenom kan erhållas vid den tekniskekonomiska

förprövningen och vid genomförandet av de biståndsprojekt,

som aktualiseras för Sveriges del. Sveriges allmänna exportförening och

Sveriges industriförbund betonar bl. a. de möjligheter till en sakkunnig och

objektiv konsultservice åt utvecklingsländerna i projekterings- och anbudsflågor,

som verksamheten erbjuder och som är av särskilt värde för industriföretagen

med hänsyn till deras önskemål att få konkurrera på lika villkor

i anbudssammanhang.

Den omständigheten att konsultverksamheten i första hand avses inrik
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1967

11

lad på utvecklingsländerna bör enligt min mening inte utesluta andra uppdrag.

Det bör sålunda — exempelvis för att utjämna fluktuationer i verksamheten

— finnas möjlighet att från ut- och inländska kunder motta uppdrag,

som kapacitetsmässigt och med hänsyn till sin art passar in i det

övriga arbetsprogrammet.

I fråga om formerna för verksamheten anser jag, att denna bör drivas

organisatoriskt fristående från teleförvaltningen. Det är här fråga om uppgifter

av sådan karaktär att de bör handhas i mera flexibla och obundna

former än som televerkets affärsverks- och myndighetsställning medger.

Aktiebolagsformen erbjuder härvidlag avgjorda fördelar. Jag tillstyrker

därför, att för ändamålet bildas ett särskilt bolag, som bör vara statsägt

och ha karaktären av dotterföretag till televerket.

Bolaget bör driva verksamheten affärsmässigt, vilket innebär att kostnaderna

för denna -— inklusive förräntning av det insatta kapitalet — skall

täckas av inflytande ersättningar. Dessa bör även medge täckning av de

förluster vilka kan uppstå beträffande en del uppdrag.

Jag anser mig kunna godta televerkets bedömning av bolagets kapitalbehov

och sättet för dess tillgodoseende. Sålunda bör ett belopp av 300 000

kr. tillföras bolaget som aktiekapital och — genom att aktierna tecknas till

en kurs av 120 % -— ett belopp av 60 000 kr. tillföras bolagets reservfond.

De medel som behövs för aktieteckningen torde få täckas från det för budgetåret

1967/68 anvisade investeringsanslaget Teleanläggningar in. m. För

att tillgodose bolagets behov av rörelsemedel bör vidare riksdagens bemyndigande

inhämtas att ikläda staten garanti för lån åt aktiebolaget intill ett

belopp av 500 000 kr.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår

riksdagen att

a) medge att en teleteknisk konsultverksamhet anordnas

i enlighet med vad jag föreslagit i det föregående;

b) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda

staten garanti intill ett belopp av högst 500 000 kr. för lån

till ett av televerket bildat aktiebolag för den angivna konsultverksamheten.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 6 7 0 604

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1967:389 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner angående planeringen av investeringarna på trafikoch samfärdselområdet. a1 i texten
  2. SU 1967:197 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående viss konsultverksamhet inom televerket. a1 i texten