Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring i lagen den 9 juni 1967 (nr 537) angående ändring i lagen den U september 19U (nr 705) om aktiebolag

1967-11-10 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1967:172, Med förslag till lag om ändring i lagen den 9 juni 1967 (nr 537) angående ändring i lagen den U september 19U (nr 705) om aktiebolag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 172 år 1967

1

Nr 172

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i lagen den 9 juni 1967 (nr 537) angående ändring

i lagen den U september 19U (nr 705) om aktiebolag;

given Stockholms slott den 10 november 1967.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag om ändring i lagen den 9 juni

1967 (nr 537) angående ändring i lagen den 14 september 1944 (nr 705) om

aktiebolag.

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

Enligt bestämmelser i aktiebolagslagen är aktiebolag skyldigt att avsätta

viss del av sin vinst till reservfond eller skuldregleringsfond, när bolagets

skulder överstiger summan av aktiekapitalet och de bägge fonderna. I propositionen

föreslås att bolaget vid tillämpningen av dessa bestämmelser inte

behöver räkna in bland skulderna belopp, som redovisas i balansräkningen

under rubriken Avsatt till pensioner, i den mån beloppet täcks av kreditförsäkring.

1

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 172

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1967

Förslag

till

Lag

om ändring i lagen den 9 juni 1967 (nr 537) angående ändring i lagen

den 14 september 1944 (nr 705) om aktiebolag

Härigenom förordnas, att lagen den 9 juni 1967 angående ändring i lagen

den 14 september 1944 (nr 705) om aktiebolag skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan anges.

(Gällande lydelse)1 (Föreslagen lydelse)

72 §.

2 mom. Vid tillämpning----------mot totalförlust.

Har för —------— —

Belopp, som upptagits under rubriken

Avsatt till pensioner, räknas icke

heller som skuld i dén mån det överstiger

det belopp, under vilket posten

jämlikt 7 § första stycket lagen den

9 juni 1967 (nr 531) om tryggande

av pensionsutfästelse m. m. icke får

nedbringas.

Där förskott

bland skulderna.

Belopp, som upptagits under rubriken

Avsatt till pensioner, räknas icke

heller som skuld i den mån det överstiger

det belopp, under vilket posten

jämlikt 7 § första stycket lagen den

9 juni 1967 (nr 531) om tryggande

av pensionsutfästelse m. m. icke får

nedbringas, eller i den mån det täckes

av kreditförsäkring hos svensk

försäkringsanstalt eller utländsk försäkringsanstalt

som har rätt att driva

försäkringsrörelse här i riket.

--är tillverkat.

Härmed avses lydelsen enligt 1967:537, som träder i kraft den 1 mars 1968.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1967

3

Utdrag av protokollet över justitieårenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 13 oktober 1967.

N är varande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Kling, Johansson,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring av konsolide

rings reglerna i 72 § aktiebolagslagen och anför.

Inledning

Aktiebolag är skyldigt att avsätta viss del av årsvinsten till en reservfond.

Avsättningsskyldigheten består tills fonden motsvarar minst en femtedel av

aktiekapitalet. Även därefter måste bolaget under vissa förutsättningar reservera

en del av årsvinsten till reservfonden eller en särskild skuldregleringsfond.

Denna skyldighet är beroende av förhållandet mellan bolagets

skulder, å ena sidan, och summan av aktiekapitalet, reservfonden och skuldregleringsfonden,

å andra sidan. Närmare bestämmelser härom finns i 72 §

lagen den 14 september 1944 (nr 705) om aktiebolag.

I skrivelse den 6 april 1965 har Sveriges industriförbund hemställt om

vissa ändringar i aktiebolagslagen. I framställningen har förbundet bl. a.

kritiserat lagens bestämmelser om reservfond och skuldregleringsfond och

därvid framhållit bl. a., att det synes omotiverat att skulder till pensionsstiftelser,

som avser kreditförsäkrade pensionsåtaganden, skall behöva

beaktas vid tillämpningen av dessa bestämmelser.

Aktiebolagslagstiftningen överses f. n. av särskild sakkunnig, som bedriver

sitt arbete i nordiskt samarbete (aktiebolagsutredningen; sakkunnig professor

emeritus Håkan Nial; direktiv se 1961 års riksdagsberättelse I Ju 39).

Innan resultatet av utredningsarbetet föreligger, bör inte några mer betydande

ändringar genomföras i den svenska aktiebolagslagstiftningen. Den

rättsliga behandlingen av aktiebolags pensionsskulder aktualiseras emellertid

genom den av årets riksdag antagna lagen den 9 juni 1967 (nr 531)

om tryggande av pensionsutfästelse m. in., vilken träder i kraft den 1 mars

1968 (prop. 1967:83, L1!) 38, rskr 292). Inom justitiedepartementet har

därför upprättats en promemoria med förslag till särskilda regler rörande

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt Nr 172

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1967

tillämpningen av fonderingsbestämmelserna i aktiebolagslagen i fråga om

pensionsskulder (Stencil Ju 1967:3).

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av bankinspektionen,

kommerskollegium, patent- och registreringsverket, aktiebolagsutredningen,

Sveriges advokatsamfund, Föreningen auktoriserade revisorer,

Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges industriförbund,

Sveriges hantverks- och industriorganisation, Sveriges köpmannaförbund,

Sveriges grossistförbund, Svensk industriförening, Svenska företagares

riksförbund, Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen

i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Sveriges

akademikers centralorganisation (SACO). Kommerskollegium har bifogat

yttranden från samtliga handelskamrar utom Smålands och Blekinge handelskammare.

Svenska bankföreningen, Sveriges industriförbund, S\ enska

arbetsgivareföreningen samt Stockholms och Gotlands handelskamrar har

avgett gemensamt yttrande genom särskilda delegerade, i fortsättningen betecknade

delegationen.

Gällande bestämmelser m. m.

Aktiebolagslagens fonderingsregler. Enligt 73 § 1 mom. aktiebolagslagen

får aktiebolag inte annat än i samband med nedsättning av aktiekapitalet betala

ut andra medel till aktieägarna än den vinst som föreligger enligt fastställd

balansräkning för senaste räkenskapsåret. Rätten att dela ut årsvinsten

är emellertid inte obegränsad utan inskränks genom bestämmelserna

om reservfond och skuldregleringsfond i 71 och 72 §§.

Enligt 71 § skall minst 10 % av den vinst som återstår efter avdrag för

vad som går åt för att täcka förefintlig förlust från föregående år avsättas

till reservfond. Avsättningarna skall fortsätta tills fonden har uppnått ett

belopp som motsvarar 20 % av aktiekapitalet eller det högre belopp som

kan vara föreskrivet i bolagsordningen. Om fonden sedermera går ned

under detta belopp skall nya avsättningar göras. Till reservfonden skall

alltid läggas vad som på grund av aktieteckning kan ha erhållits för aktierna

utöver det nominella beloppet och vidare belopp som kan ha erlagts för

aktie som förklarats förverkad. Reservfonden får — utom vid kapitalnedsättning

i visst fall — minskas bara för att täcka förlust, som föreligger

enligt fastställd balansräkning och inte kan ersättas av andra medel som

avsatts till framtida förfogande.

Även efter det att reservfonden har uppnått den storlek som föreskrivs i

71 § är bolaget enligt 72 § 1 mom. under vissa förutsättningar skyldigt att

reservera en del av årsvinsten i denna fond eller i en särskild skuldregleringsfond.

Om bolagets skulder enligt balansräkningen överstiger summan

av aktiekapitalet, reservfonden och skuldregleringsfonden skall sålunda

minst 10 % av årsvinsten avsättas till någon av dessa fonder. Så länge nämnda

förhållande mellan skulderna och bolagets eget bundna kapital består är

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj. ts proposition nr 172 år 1967

bolagets rätt att dela ut vinstmedel inskränkt också genom en annan regel. Av

vad som återstår av vinsten sedan 10 % fonderats får bolaget nämligen dela

ut högst vad som motsvarar 5 % av bolagets behållna förmögenhet enligt balansräkningen.

Bolaget har möjlighet att dela ut ytterligare belopp, dock endast

under förutsättning att ett lika stort belopp avsätts till reservfonden eller

skuldregleringsfonden. Sistnämnda fond får när som helst minskas genom

överföring till reservfonden. I övrigt får fonden minskas när summan av

aktiekapitalet, reservfonden och skuldregleringsfonden enligt balansräkningen

överstiger bolagets skulder, dock högst med en femtedel av överskottet

varje år. Har summan av aktiekapitalet och reservfonden under fem

år i följd överstigit skulderna får skuldregleringsfonden helt avföras.

I 72 § 2 mom. nämns vissa poster, som inte behöver räknas med bland

skulderna vid tillämpningen av 1 mom. Detta gäller för det första vissa

skulder för vilka bolaget har lämnat säkerhet i form av inteckning i fastighet

eller fartyg. I fråga om fastighetsinteckning gäller därvid, att den skall

ligga inom 60 % av taxeringsvärdet för jordbruksfastighet eller fastighet

i stad, köping eller municipalsamhälle, på vilken det finns byggnad som huvudsakligen

innehåller lägenheter för uthyrning till bostads-, butiks- eller

kontorsändamål, eller annan egendom, som enligt bestämmelse av Kungl.

Maj :t får anses erbjuda motsvarande säkerhet. Fartygsinteckning skall

ligga inom 30 % av det försäkringsvärde som åsatts fartyget vid civilförsäkring

mot totalförlust. Med säkerhet som bolaget självt har lämnat likställs

säkerhet som har lämnats av ett eller flera dotterbolag, vars aktier

till mer än 95 % ägs av moderbolaget. Vidare föreskrivs att förskott på beställning

skall räknas som skuld till den del det överstiger det bokförda värdet

av vad som har tillverkats med förskottet.

Enligt 72 § 3 mom. har Kungl. Maj :t rätt att bevilja visst bolag dispens

helt eller delvis från bestämmelserna i 1 inom., om med hänsyn till arten

av bolagets verksamhet och övriga omständigheter synnerliga skäl föranleder

det.

Redovisning av pensionsskuld. Om en arbetsgivare utfäster pension åt

sina anställda, uppstår en skuld för arbetsgivaren. Denne anses dock inte

skyldig att redovisa utfästelsen bland skulderna i sin bokföring. Arbetsgivaren

kan trygga pensionsborgenärernas rätt genom att teckna pensionsförsäkring

eller överföra medel till en pensionsstiftelse. Hittills har denna överföring

ofta skett endast genom att arbetsgivaren utställt eu revers till stiftelsen.

Denna kan sålunda som tillgång inneha fordran mot stiftaren. Det

har alltså inte krävts att arbetsgivaren överlämnar kontanta medel eller

andra reala förmögenhetsvärden till stiftelsen. Stiftelse vars förmögenhet

består av en fordran mot arbetsgivaren brukar benämnas reversstiftelse.

Stiftelse som har tillgångar av annat slag kallas realstiftelse.

Genom lagstiftningen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. avskaffas

reversstiftelserna. I stället intörs regler om särskild redovisning av pensions
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1967

skuld i balansräkningen. Vissa arbetsgivare, däribland aktiebolag, får rätt att

trygga utfästelse om pension till arbetstagare eller arbetstagares efterlevande

genom att redovisa pensionsskulden som särskild skuldpost i balansräkningen

under rubriken Avsatt till pensioner. Även andra arbetsgivare far göia sadan

redovisning i fråga om åtagande enligt s. k. allmän pensionsplan. Posten Avsatt

till pensioner får inte minskas under måttet för arbetsgivarens pensionsreserv,

dvs. i princip vad som motsvarar upplupen del''av de pensioner arbetsgivaren

har utfäst, om inte reserven har täckning i pensionsstiftelses förmögenhet.

Enligt den nya lagen får pensionsstiftelse i princip inte ta emot

fordran mot arbetsgivaren. Stiftelsen har dock rätt att låna ut medel till arbetsgivaren

mot betryggande säkerhet eller i övrigt med tillsynsmyndighetens

medgivande.

De reversstiftelser som är knutna till arbetsgivare, vilka får rätt att redovisa

pensionsskuld under rubriken Avsatt till pensioner, skall upplösas vid

lagens ikraftträdande. Stiftelsernas tillgångar återförs till arbetsgivaren och

redovisas i dennes bokföring under nämnda rubrik. Efter lagens ikraftträdande

kan alltså i aktiebolags balansräkning inte förekomma annan skuld

till pensionsstiftelse än sådan som grundas på återlån från realstiftelse.

Belopp som redovisas i balansräkningen under rubriken Avsatt till pensioner

skall i princip inräknas bland skulderna vid tillämpningen av 72 § aktiebolagslagen.

Beloppet kan emellertid överstiga arbetsgivarens pensionsreserv

eller den del därav, som inte har täckning i pensionsstiftelse, och det står da

arbetsgivaren fritt att avföra överskjutande belopp. Med hänsyn härtdl har

72 § 2 mom. aktiebolagslagen genom lag den 9 juni 1967 (nr 537) ändrats

så, att belopp som har upptagits under rubriken Avsatt till pensioner inte

skall räknas som skuld i den mån det överstiger det enligt lagen om tryggande

av pensionsutfästelse in. m. spärrade beloppet (prop. 1967: 83, IAU 38,

rskr 292).

Kollektivavtal rörande tryggande av pensionsutfästelse in. in. Mellan

Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska industritjänstemannaförbundet och

Sveriges arbetsledareförbund har den 30 juni 1960 träffats en central uppgörelse

angående de privatanställda tjänstemännens pensionsförmåner, den

s. k. ITP-planen (industriens tilläggspension för tjänstemän). Den har

reviderats år 1966, då även Handelstjänstemannaförbundet inträdde som

part på arbetstagarsidan. ITP-planen reglerar rätten till pension och pensionsförmånernas

storlek. Enligt planen skall pensionsförmånerna tryggas

antingen genom pensionsförsäkring eller på annat betryggande sätt. Avtalsparterna

har enats om att godta följande ordning som betryggande.

Pensioneringen administreras av arbetsgivaren med hjälp av en av avtalsparterna

stiftad ideell förening, benämnd Pensionsregistreringsinstitutet (PRI).

Arbetsgivaren tecknar kreditförsäkring i ett särskilt kreditförsäkringsbolag,

Försäkringsbolaget Pensionsgaranti, ömsesidigt (FPG), och avsätter mot

pensionsskulden svarande medel i form av en revers på skuldbeloppet till

en för ändamålet inrättad pensionsstiftelse, s. k. PRl-stiftelse.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1967

ITP-planen har formen av en rekommendation från Svenska arbetsgivareföreningen

till de anslutna medlemsförbunden. Den har antagits av samtliga

dessa förbund genom avtal med industrijänstemannaförbundet, arbetsledareförbundet

och handelstjänstemannaförbundet som motparter. Liknande

pensionsuppgörelser (allmänna pensionsplaner) har träffats mellan andra

organisationer.

Enligt gjorda beräkningar (SOU 1965:41 s. 80) uppgick den sammanlagda

förmögenheten i pensionsstiftelser vid utgången av år 1964 till omkring

7,5 miljarder kr. Härav avsåg ungefär 80 % eller 6 miljarder kr.

fordringar på arbetsgivaren och återstoden realtillgångar. PRI-skulden utgjorde

vid samma tidpunkt ungefär 1,4 miljarder kr. och beräknades under

de närmaste tio åren komma att öka med ungefär 400 milj. kr. årligen.

Övriga pensionsskulder, uppskattningsvis omkring 6 miljarder kr., avsåg dels

arbetarpensioner och dels tjänstemannapensioner. Beträffande sistnämnda

slag av pensioner beräknades skulden komma att öka något de närmaste

åren för att därefter minska, till en början långsamt men sedan allt hastigare,

och i det närmaste helt försvinna i början av 2000-talet. Arbetarpensionernas

betydelse i detta sammanhang är tämligen begränsad.

I fråga om FPG och dess verksamhet kan ytterligare nämnas följande.

Bolaget åtar sig i förhållande till försäkringstagaren en garanti att dennes

av försäkringen täckta pensionsutfästelser infrias. Skulle försäkringstagaren

råka i sådant obestånd att han inte själv kan svara för de utfästa pensionerna

träder FPG in, normalt genom att bolaget köper en pensionsförsäkring,

som motsvarar vad som intjänats av den utfästa pensionen. FPG kan alltså

sägas gå i borgen för försäkringstagarens pensionsskuld. Försäkringen

betecknas emellertid både av FPG självt och av försäkringsinspektionen som

kreditförsäkring. FPG är den enda försäkringsinrättning som meddelar

kreditförsäkring av detta slag i vårt land.

Försäkring får tecknas i FPG för pensionsutfästelse enligt ITP-planen

eller liknande allmän pensionsplan. Försäkringstiden är fem år, och försäkringspremien

utgör viss procent av den totala försäkrade pensionsskulden.

Någon premiedifferentiering förekommer inte. FPG är ett ömsesidigt försäkringsbolag,

och den som tecknar försäkring där åtar sig att bidra till

täckande av försäkringsbolagets eventuella förluster med belopp motsvarande

högst 3 % av sin egen försäkrade pensionsskuld. Innan ett företag får

teckna försäkring hos FPG underkastas det en mycket ingående solvensgranskning.

Till grund för denna granskning, som utförs i första hand av

en särskild solvensdelegation inom FPG, läggs uppgifter från företaget

självt och från andra, framför allt banker. Granskningen kan resultera i att

ansökningen bifalls eller avslås eller att den bifalls på vissa villkor, t. ex.

att företaget ställer säkerhet av visst slag. När det gäller fåmansbolag krävs

regelmässigt borgen av ägarna eller annan säkerhet. I fråga om dotterbolag

krävs borgen från moderbolaget.

Sedan ett företag tecknat försäkring hos FPG följer försäkringsbolaget

noga företagets fortsatta utveckling. Balansräkning och förvaltningsberät
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kangl. Maj.ts proposition nr 172 år 1967

telse skall insändas varje år, och FPG har också rätt att när som helst begära

kompletterande uppgifter om företagets ställning. FPG har rätt att säga upp

en försäkring i förtid, om försäkringstagaren inte längre kan anses god för

sina pensionsutfästelser. Detta har skett några gånger. Vid andra tillfällen

har åtgärden kunnat undvikas genom att företaget ställt erforderlig säkerhet.

Under FPG:s sex första verksamhetsår har antalet försäkringsfall varit

mycket obetydligt. FPG:s utbetalningar under denna tid har sammanlagt

uppgått till omkring 100 000 kr.

FPG:s totala garantiåtaganden uppgick vid årsskiftet 1966/67 till ungefär

2 335 milj. kr. Hittills har summan stigit med 400 å 500 milj. kr. årligen.

Bolaget räknar med fortsatt ökning under eu följd av år, men efter 20 ä 25

år torde ett jämviktsläge ha uppnåtts på en nivå av 7 å 8 miljarder kr.

Antalet försäkrade företag utgör omkring 1 900 med sammanlagt ungefär

190 000 pensionsberättigade tjänstemän. Detta innebär att omkring 65%

av samtliga pensionsåtaganden enligt ITP-planen tryggas genom FPGförsäkring.

När den nya lagstiftningen om tryggande av pensionsutfästelse in. m. träder

i kraft, upplöses de reversstiftelser som har inrättats enligt PRI-systemet

och deras tillgångar överförs till arbetsgivaren för redovisning under rubriken

Avsatt till pensioner. För att en pensionsskuld, som redovisas på detta

sätt, skall anses tryggad i enlighet med de allmänna pensionsplanernas föreskrifter

torde det komma att krävas att skulden är kreditförsäkrad hos FPG.

Framställningen från Sveriges industriförbund

Sveriges industriförbund anmärker helt allmänt att bestämmelserna i

72 § aktiebolagslagen kan motverka konsolideringssträvanden, eftersom fondering

måste ske med beskattade medel, och att reglerna drabbar ojämnt,

eftersom hänsyn inte tas till fria fonder och dolda reserver.

Förbundet — som utgår från ett system med reversstiftelser — vänder

sig bl. a. mot att åtaganden mot pensionsstiftelser skall räknas med bland

skulderna vid tillämpningen av bestämmelserna om skuldregleringsfond.

Detta drabbar vanligen de mest välkonsoliderade företagen och inte sådana

företag som lagstiftaren har åsyftat. Bolagens skulder till PRI-stiftelser

stiger i en takt som på intet sätt uppvägs av den avtappning av medel från

äldre pensionsstiftelser som samtidigt äger rum. Inom överskådlig framtid

väntas PRI-stiftelserna öka med minst 10 % om året vid oförändrad personalstyrka.

Vid en måttlig expansion av rörelsens omfattning finns det inte

anledning att vänta motsvarande ökning av balansomslutningen. Pensionsstiftelsernas

betydelse vid tillämpningen av 72 § aktiebolagslagen kommer

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1967

därför att öka ytterligare. Eftersom de pensionsåtaganden enligt ITP-planen

som motsvaras av skulder till PPJ-stiftelser är kreditförsäkrade till skydd

vid obestånd, anser förbundet det omotiverat att dessa skulder skall behöva

räknas med bland skulderna vid tillämpningen av bestämmelserna om skuldregleringsfond.

Promemorian

I promemorian erinras inledningsvis om att ändamålet med bestämmelserna

om fondavsättning och utdelningsbegränsning i 72 § aktiebolagslagen är, att

aktiebolagen genom konsolidering skall vinna större motståndskraft mot

förluster och bättre möjligheter till utveckling samt att det inte torde råda

delade meningar om vikten av att sådan konsolidering sker. Lagens bestämmelser

har emellertid länge varit föremål för kritik. Bl. a. har påpekats

att de drabbar ojämnt och att de på ett olämpligt sätt begränsar bolagens

rörelsefrihet vid valet av metod för konsolidering.

Om ett bolags verksamhet under ett år har gett överskott, kan detta

överskott användas till avskrivningar på bolagets tillgångar utöver vad som

krävs med hänsyn till tillgångarnas faktiska värdeminskning. Härigenom

skapas s. k. dolda reserver, som kan utnyttjas för att motverka eventuella

förluster under kommande år. Metoden med dolda reserver har från

bolagets synpunkt den fördelen att avskrivningarna bokförs som kostnader

och inom vissa gränser godtas som avdragsgilla vid taxering till inkomstskatt.

Metoden innebär emellertid alt skuldernas andel av balansomslutningen

ökar. Detta kan få till följd att särskild f onderings skyldighet enligt 72 §

inträder, i den mån bolaget redovisar vinst. För att göra det möjligt att till

aktieägarna utdela ett visst med hänsyn till verksamhetens resultat avpassat

belopp måste bolaget då redovisa en bokföringsmässig vinst som överstiger

detta belopp. Lagens konstruktion kan därför leda till att ett bolag underlåter

att lägga upp dolda reserver av sådan storlek som i och för sig skulle

vara möjlig och ekonomiskt önskvärd. En sådan effekt strider enligt promemorian

mot syftet att åstadkomma tillfredsställande konsolidering av

bolaget.

Metoden att lägga upp dolda reserver synes vara vanlig i bolag där aktierna

ägs av en enda person eller ett fåtal varandra närstående personer. I ett

sådant bolag är i allmänhet alla eller de huvudsakliga aktieägarna verksamma

i bolagets rörelse. De kan tillgodogöra sig överskott på verksamheten i

form av ersättning för utfört arbete, vilken bokförs som omkostnad för

bolaget, och de har därför inte intresse av att någon utdelningsbar vinst

uppkommer. För bolag där aktierna är spridda på många händer och

föremål för omsättning är förhållandena annorlunda. Ett sådant bolag

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1967

måste i regel av hänsyn till aktieägarnas intresse att få viss avkastning på

sitt kapital se till att åtminstone en del av överskottet redovisas som utdelningsbar

vinst. Det torde också bedömas som eftersträvansvärt att den

redovisade vinsten inte företer alltför stora variationer i olika riktningar

från det ena året till det andra. Ett sådant resultat kan uppnås genom att de

dolda reserveringarna växlar alltefter det verkliga överskottets storlek.

Det anförda visar enligt promemorian att frågan, om ett aktiebolag

över huvud skall redovisa någon vinst i balansräkningen och hur stort

belopp som i så fall skall redovisas, ofta beror på helt andra faktorer än det

faktiska resultatet av verksamheten. Vissa bolag redovisar kanske aldrig

någon vinst, trots att de bedriver en mycket framgångsrik verksamhet.

Fonderingspliktens anknytning till den i balansräkningen redovisade vinsten

leder alltså till betydande ojämnhet i tillämpningen.

Det förhållandet att frågan, om fonderingsskyldighet i och för sig

föreligger, skall bedömas på grundval av bokföringen ger enligt promemorian

anledning till motsvarande kritik. Ett bolags tillgångar kan på grund av att

dolda reserver förekommer vara upptagna till ett värde som väsentligt

understiger det verkliga. Å andra sidan medger värderingsreglerna i aktiebolagslagen,

att tillgångarna i vissa fall bokförs till högre belopp än det

verkliga värdet. Om två bolag i sina balansräkningar redovisar lika stora

summor på tillgångssidan, kan det alltså mycket väl förhålla sig så, att det

ena bolagets tillgångar i själva verket har ett värde som avsevärt överstiger

värdet hos det andra bolagets tillgångar. Fonderingsreglerna måste emellertid

trots detta tillämpas på samma sätt för de båda bolagen.

Fonderingsreglerna tar inte heller hänsyn till att skilda slag av tillgångar

och skulder har olika betydelse från konsolideringssynpunkt. Vidare lämnar

lagens regler inte något utrymme för beaktande av sådana svårmätbara

tillgångar som den i företaget representerade tekniska och affärsmässiga

skickligheten, vilka dock i hög grad kan påverka bedömningen av företagets

livsduglighet på längre eller kortare sikt. Eftersom hänsyn skall tas endast

till aktiekapitalet, reservfonden och skuldregleringsfonden blir det inte

heller möjligt för ett bolag att räkna sig till godo avsättningar som gjorts

till andra fonder.

Det anförda ger enligt promemorian vid handen, att vissa invändningar kan

riktas mot utformningen av bestämmelserna om fondering och utdelningsbegränsning

i 72 § aktiebolagslagen. Det framhålls emellertid samtidigt, att

invändningarna i detta sammanhang bara skall ses som bakgrund för en

bedömning av frågan, hur pensionsskuld bör behandlas med avseende på

fonderingsskyldigheten.

I promemorian påpekas därefter att det övervägande antalet arbetsgivare

är bundna av överenskommelser, som ålägger dem att avsätta belopp motsvarande

upplupen del av gjorda pensionsutfästelser till PRI-stiftelser, och

att företagens skulder till sådana stiftelser under överskådlig tid framåt

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 172 år 1967

kan beräknas komma att växa i snabbare takt än företagens balansomslutning.

Detta innebär att pensionsskulderna får allt större betydelse vid tillIämpningen

av reglerna i 72 § aktiebolagslagen och att allt flera bolag som

följd härav kommer att bli underkastade dessa regler.

Industriförbundets förslag att skulder till PRI-stiftelser inte skall beaktas

vid tillämpningen av nyssnämnda regler utgår från det hittills begagnade

systemet med reversstiftelser. Den nya lagen om tryggande av pensionsutfästelse

m. m. innebär emellertid, att dessa stiftelser avskaffas och ersätts

med ett system med särskild redovisning av pensionsskuld i en spärrad

skuldpost under rubriken Avsatt till pensioner. I framtiden skall aktiebolag

inte få ha annan skuld till pensionsstiftelse än sådan som grundas på återlån

från denna. Sådan skuld skiljer sig principiellt inte från andra låneskulder,

och nagon anledning att behandla den på annat sätt än övriga skulder

finns inte. Den av industriförbundet föreslagna lättnaden i aktiebolagslagens

fonderingsregler bör därför enligt promemorian avse belopp som redovisas

under rubriken Avsatt till pensioner.

För att ett företag med nuvarande lagstiftning skall ha rätt att trygga sina

pensionsutfästelser genom avsättning till reversstiftelse i stället för pensionsförsäkring

krävs enligt överenskommelserna på arbetsmarknaden, att

företaget har tecknat kreditförsäkring för sina åtaganden. Samma villkor

torde i fortsättningen komma att uppställas för att företaget skall få använda

systemet med särskild skuldföring under rubriken Avsatt till pensioner.

Kreditförsäkringen innebär att de pensionsberättigade är tillförsäkrade

att få ut sina pensionsförmåner, även om företagets egna medel inte

skulle förslå därtill. Från de pensionsberättigades synpunkt föreligger alltså

enligt promemorian i och för sig inte något behov av regler om konsolidering

av företaget. Försäkringsbolagets garanti kan emellertid inte tas i anspråk

annat än då företaget självt inte kan betala pensionsskulden. Garantin kommer

därför inte företagets övriga borgenärer till godo, utan dessa har att hålla

sig till företagets egna tillgångar och där konkurrera också med pensionsfordringarna.

Även om alltsa kreditförsäkringen inte direkt skyddar andra borgenärer

än dem som omfattas av garantin, dvs. de pensionsberättigade, innebär den

dock indirekt ett visst skydd också för dem. Detta sammanhänger med den särskilda

solvensgranskning som sker hos försäkringsbolaget. FPG träffar inte

försäkringsavtal med ett företag utan att ha noggrant undersökt företagets

solvens. Även efter det att försäkring meddelats följer FPG noga företagets

ekonomiska utveckling. FPG tillämpar samma premietariff för alla försäkringstagare

och differentierar alltså inte premierna efter den större eller

mindre risk som kan föreligga för att försäkringsfall skall inträffa. Detta

ger bolaget anledning att ställa särskilt stränga krav vid sin granskning.

Eftersom det stora flertalet pensionsfordringar inte är förenade med någon

särskild förmånsrätt måste granskningen ta hänsyn till företagets totala

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1967

belastning. Företaget skall inte bara kunna svara för sina pensionsåtaganden,

utan det måste också ha täckning för sina övriga skulder.

Den omständigheten att ett aktiebolag tillåtits att teckna kreditförsäkring

i FPG kan enligt promemorian med hänsyn till det anförda betraktas som en

viss garanti för att bolaget är tillräckligt solvent för att man inte skall behöva

ålägga det att stärka sin ställning genom avsättningar till skuldregleringsfond.

En viss osäkerhetsfaktor när det gäller att bedöma garantins

värde ligger emellertid däri, att FPG:s beslut att medge försäkring kan ha

grundats på att försäkringstagaren ställt särskild säkerhet. En sådan säkerhet

stärker inte i och för sig företagets ställning i andra hänseenden och

kommer inte övriga borgenärer till godo. Emellertid torde flertalet företag

där kompletterande säkerhet krävs vara fåmansbolag, och sådana bolag

redovisar i allmänhet resultatet av sin verksamhet på sådant sätt att det

inte uppstår någon utdelningsbar vinst.

F. n. är FPG den enda försäkringsinrättning som meddelar kreditförsäkring

för pensionsutfästelser. Det finns emellertid inte något direkt hinder

mot att andra försäkringsbolag får koncession för sådan verksamhet. Även

ett sådant bolag skulle enligt promemorian utan tvivel komma att granska

försäkringstagarnas ekonomiska ställning mycket noga. Möjligen skulle det

kunna tänkas att ett bolag som tillämpade en differentierad premiesättning

skulle kunna tillåta företag av mera osäker solvens att teckna försäkring.

Utrymmet för sådana variationer torde dock vara begränsat, eftersom det

blir meningslöst för ett företag att teckna kreditförsäkring, när premierna

stiger över en viss nivå.

Med hänsyn till det anförda föreslås i promemorian att bestämmelserna i

72 § aktiebolagslagen ändras så, att vid tillämpningen av dessa bestämmelser

hänsyn inte behöver tas till pensionsskulder som täcks av kreditförsäkring.

Lagändringen anses böra träda i kraft samtidigt med den nya

lagstiftningen om tryggande av pensionsutfästelse m. in., dvs. den 1 mars

1968.

Remissyttrandena

Förslaget tillstyrks av samtliga remissinstanser utom bankinspektionen,

som avstyrker det, och LO, som inte uttalar någon bestämd uppfattning.

I många remissyttranden betecknas det som angeläget att förslaget genomförs.

Samtidigt understryks på flera håll vikten av att en allmän översyn

av reglerna om reservfond och skuldregleringsfond kommer till stånd

så snart som möjligt. Sådana uttalanden görs av delegationen, Sveriges

advokatsamfund, Sveriges hantverks- och industriorganisation och flera handelskamrar.

Delegationen kritiserar de nuvarande bestämmelserna och

framhåller vidare, att den minskande självfinansieringsgraden hos svenska

företag sannolikt kommer att medföra att ett ökat antal aktiebolag inom en

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1967

nära framtid får större känning av reglernas negativa verkningar än hittills.

Eftersom en genomgripande översyn av bestämmelserna med hänsyn till det

pågående samnordiska utredningsarbetet inte kan göras snabbt, måste en

provisorisk lösning tillgripas nu för att undvika att de ogynnsamma verkningarna

blir ännu mer besvärande. Promemorians förslag innebär visserligen

inte någon från principiell synpunkt tillfredsställande lösning, men

det mildrar på ett praktiskt sett dessa verkningar. Norrbottens och Västerbottens

läns handelskammare anser inte att resultatet av utredningsarbetet

bör avvaktas innan en allmän översyn av de aktuella bestämmelserna i

aktiebolagslagen sker. Handelskammaren finner det otillfredsställande att

denna fråga skjuts på framtiden.

Rörande den praktiska betydelsen av den föreslagna lagändringen anför

delegationen.

De företag som tillämpar den s. k. ITP-planen kommer sannolikt att under

de närmaste åren verkställa avsättningar till s. k. PRI-stiftelser med sammanlagt

500 å 550 milj. kr. De avsättningar i sådant syfte som hittills gjorts

har i förhållandevis stor omfattning hos flertalet företag kunnat kompenseras

genom utnyttjande av befintliga överskott i äldre pensionsstiftelser.

Sedan dessa överskott emellertid smultit ihop har man anledning att räkna

med att företagens skulder genom framtida avsättningar till PRI-stiftelserna

formellt kommer att öka. Samtidigt bör understrykas att det övervägande antalet

av dessa företag tillhör de mest expansiva och bäst konsoliderade företagen

inom svenskt näringsliv, varför det knappast är troligt att en avsättning

till skuldregleringsfond för ifrågavarande pensionsstiftelseavsättningar påverkar

företagen från konsolideringssynpunkt. Andra konsolideringsåtgärder

har beträffande nu angivna företag avgjort större betydelse för borgenärernas

möjligheter att erhålla betalning. En avsättning till skuldregleringsfond

för den ökade pensionsskulden skulle i många fall snarast minska

dessa företags möjligheter att genom avskrivningar, rationaliseringsåtgärder

och framsynta investeringar konsolidera sig. Det bör också i detta sammanhang

understrykas att de företag som här angivits är föremål för en omsorgsfull

bedömning från kreditsynpunkt genom FPG.

Delegationen påpekar också, i likhet med TCO och SACO, att de pensionsberättigades

förmåner är tryggade på tillfredsställande sätt genom försäkringen

hos FPG. Kommerskollegium anför att förslaget, särskilt med hänsyn

till den solvensprövning som förutsätts skola ske innan kreditförsäkring

lämnas, innebär att bolagen får ökade möjligheter att välja lämpliga

konsolideringsmetoder samtidigt som betryggande säkerhet finns för att

deras pensionsförpliktelser fullgörs. Aktiebolagsutredningen säger sig oavsett

tyngden av den kritik som i promemorian riktas mot reglerna om skuldregleringsfond

finna förslaget väl motiverat. Eftersom de andra nordiska

länderna inte har eller planerar att införa regler om skuldregleringsfond

kan törslaget inte vålla komplikationer i arbetet på att förenhetliga de nordiska

aktiebolagslagarna.

Skånes handelskammare hälsar förslaget med tillfredsställelse men på
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1967

pekar samtidigt att man inte helt får bortse från den försvagning av borgenärernas

ställning som ett undantagande i större eller mindre omfattning

av pensionsskulder från fonderingsplikten innebär. En sådan försvagning

bör dock tillfälligt kunna accepteras till dess möjlighet finns att i samband

med behandlingen av aktiebolagsutredningens betänkande ta upp hela problemet

om fonderingsplikten till bedömning.

Ett par handelskamrar ifrågasätter om ändringsförslaget går tillräckligt

långt. Skånes handelskammare beklagar sålunda att det inte närmare har

övervägts att låta undantaget från fonderingsplikten omfatta även icke kreditförsäkrade

skulder. De bolag som utan att skyldighet härtill föreligger

redovisar gjorda pensionsutfästelser såsom skuld i sin bokföring måste med

avseende på dessa utfästelser anses bättre konsoliderade än de bolag som

bara anmärker utfästelserna inom linjen. Även om dessa pensionsskulder

inte kan antas få samma betydelse i framtiden som nu, kommer de dock

under lång tid framöver att representera betydande belopp. Den nya lagen

om tryggande av pensionsutfästelse m. m. ger aktiebolag rätt att göra avsättning

till konto även för icke kreditförsäkrad pensionsutfästelse. Handelskammaren

anser det angeläget att vid en framtida samlad bedömning

av de med fonderingsplikten sammanhängande spörsmålen de nya reglerna

utformas så att en redovisning av icke kreditförsäkrade pensionsutfästelser

som skuld inte föranleder längre gående konsolideringsplikt än

om utfästelserna bara anmärks inom linjen. Frågan om behandlingen av

skuld på grund av åtcrlån från realstiftelse tas upp av handelskammaren

i Gävle. Sådan skuld måste givetvis i och för sig jämställas med bolagets

övriga skulder. Handelskammaren påpekar emellertid — dock utan att

framställa något förslag —- att en skuld till realstiftelse i vissa fall kan

överstiga stiftelsens pensionsreserv. Detta kan bero på att företaget behöver

behålla medel i stiftelsen t. ex. för pensionering av personal i samband

med strukturrationalisering.

Svenska företagares riksförbund vill i sammanhanget förorda sådan ändring

av skattereglerna att avsättning till reservfond och skuldregleringsfond

kan göras av obeskattade vinstmedel. De nuvarande reglerna inverkar

enligt förbundets uppfattning negativt på företagens konsolidering.

Bankinspektionen påpekar i sitt avstyrkande yttrande, att FPG enligt

sin bolagsordning har regressrätt mot arbetsgivaren för belopp som utbetalas

på grund av försäkringen. Genom försäkring i FPG befrias arbetsgivaren

alltså inte från sitt ansvar för pensionsskulden. Skulden är därför

inte utan betydelse för dennes övriga borgenärer, och det föreligger

inte någon godtagbar anledning att vid tillämpning av konsolideringsreglerna

i 72 § aktiebolagslagen behandla denna skuldpost annorlunda än

andra skulder. Inspektionen kan inte dela den i promemorian framförda

uppfattningen att den särskilda solvensgranskningen hos FPG skulle innebära

en viss garanti för att bolaget är så solvent att man inte skall behöva

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1967

15

ålägga det att stärka sin ställning genom avsättningar till skuldregleringsfond.

Det förhållandet att en arbetsgivares ekonomiska ställning befunnits

inte utgöra hinder för ett sådant försäkringsåtagande som avses här är inte

tillräckligt skäl för att vid tillämpningen av reglerna om avsättning till

skuldregleringsfond helt bortse från arbetsgivarens pensionsskuld.

LO erinrar om att det i propositionen med förslag till lag om tryggande

av pensionsutfästelse m. m. anfördes att frågor om ändringar i aktiebolagslagen

som inte stod i omedelbart samband med den föreslagna lagstiftningen

om pensionslöften inte borde behandlas i det sammanhanget. LO

säger sig dela denna uppfattning.

Departementschefen

Bestämmelserna i 72 § aktiebolagslagen innebär att viss del av aktiebolags

vinst skall avsättas till reservfond eller skuldregleringsfond och att rätten

till vinstutdelning är begränsad, när bolagets skulder överstiger summan

av aktiekapitalet och de bägge fonderna. Syftet med dessa regler är att

åstadkomma konsolidering av företagen. Att så sker ligger inte bara i aktieägares

och borgenärers intresse utan är också av vikt från allmän synpunkt.

Utformningen av bestämmelserna har emellertid kritiserats från

näringslivets sida alltsedan reglerna kom till. Det har därvid gjorts gällande

att bestämmelserna kan motverka sitt syfte genom att försvåra konsolidering

i andra och lämpligare former än dem lagen anvisar och att reglerna drabbar

företagen mycket ojämnt. Denna kritik kommer också till uttryck i den nu

aktuella framställningen från industriförbundet.

Innan resultatet av pågående utredningsarbete på aktiebolagsrättens område

föreligger är jag, som jag nämnde inledningsvis, inte beredd att överväga

några mera betydande ändringar i aktiebolagslagen. Den i industriförbundets

framställning berörda frågan om behandlingen av pensionsskuld

vid tillämpning av reglerna i 72 § aktiebolagslagen har emellertid

fått särskild aktualitet genom den av årets riksdag antagna nya lagstiftningen

om tryggande av pensionsutfästelse m. m. Det synes därför lämpligt

att denna begränsade fråga nu tas upp till behandling, så att en lagändring

kan träda i kraft samtidigt med nyssnämnda lagstiftning, dvs. den

1 mars 1968.

Enligt den nya pensionsutfästelselagen skall vissa arbetsgivare, däribland

aktiebolag, kunna trygga utfästelse om pension till arbetstagare

eller arbetstagares efterlevande genom att redovisa pensionsskulden i en

särskild spärrad skuldpost i balansräkningen, benämnd Avsatt till pensioner.

Denna ordning skall ersätta det hittills tillämpade systemet med s. k.

reversstiftelser, vilket innebär att arbetsgivaren kan trygga pensionsskuld

genom att överlämna revers på skuldbeloppet till en särskilt inrättad stiftelse.

Systemet med redovisning av pensionsskuld under rubriken Avsatt

till pensioner innebär, liksom nuvarande ordning med reversstiftelse, att

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 172 år 1967

pensionsskulden tas upp bland skulderna i arbetsgivarens balansräkning.

Härav följer att den skall beaktas vid tillämpningen av fonderingsreglerna

i 72 § aktiebolagslagen. I den departementspromemoria som upprättats

med anledning av industriförbundets framställning föreslås, att vid tillämpningen

av dessa bestämmelser hänsyn inte skall tas till pensionsskuld

under rubriken Avsatt till pensioner i den mån pensionsskulden täcks av

kreditförsäkring. Förslaget har mottagits mycket positivt vid remissbehandlingen.

Bara en remissinstans, bankinspektionen, har avstyrkt det.

De överenskommelser, s. k. allmänna pensionsplaner, som under senare

år träffats på den privata arbetsmarknaden medger, att pensionsutfästelse

tryggas genom att arbetsgivaren utfärdar revers på skuldbeloppet till pensionsstiftelse.

Som ytterligare förutsättning gäller dock att utfästelsen skall

vara kreditförsäkrad i ett särskilt försäkringsbolag, FPG. Samma krav på

kreditförsäkring kan förutsättas komma att gälla för arbetsgivare som

framdeles tillämpar systemet med särskild redovisning av pensionsskulden

under rubriken Avsatt till pensioner. De allmänna pensionsplanerna medför,

att bl. a. aktiebolagens pensionsskulder, som redan uppgår till betydande

belopp, kommer att stiga snabbt under eu följd av år. En reform

i enlighet med promemorieförslaget skulle därför få stor praktisk betydelse

för bolagen och avsevärt öka deras frihet vid valet av metod för

konsolidering.

FPG-försäkringen innebär, att försäkringsbolaget garanterar att arbetsgivarens

pensionsutfästelser kommer att infrias. Från de pensionsberättigades

synpunkt finns därför inte något behov av regler som ålägger

arbetsgivaren att stärka sin ställning genom fondavsättningar. De i ärendet

hörda tjänstemannaorganisationerna har också godtagit förslaget.

Genom försäkringen befrias emellertid arbetsgivaren inte från det primära

betalningsansvaret för sina pensionsutfästelser. Dessa utgör således

en verklig belastning på hans förmögenhet. Som skäl för förslaget att pensionsskulden

likväl inte skall behöva beaktas vid tillämpningen av reglerna

om fonderingsskyldighet och utdelningsbegränsning har i promemorian

åberopats den solvensgranskning som sker hos FPG. Innan FPG tilllåter

ett företag att teckna försäkring görs nämligen en noggrann undersökning

av företagets solvens. Även därefter följer FPG noga företagets

ekonomiska utveckling. Försäkringsavtalet kan när som helst sägas upp,

om försäkringstagaren inte längre anses god för sina utfästelser. Det sagda

innebär enligt promemorian en viss garanti för att ett företag som har tilllåtits

att teckna försäkring hos FPG är så solvent att man inte skall behöva

ålägga det att stärka sin ställning genom särskilda fondavsättningar. Denna

bedömning godtas inte av bankinspektionen. Den omständigheten att ett

företags ekonomiska ställning ansetts tillåta ett försäkringsåtagande av

åsyftat slag är enligt inspektionens mening inte tillräckligt skäl för att helt

bortse från pensionsskulden vid tillämpningen av reglerna i 72 § aktiebolagslagen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1967

Enligt min mening måste emellertid FPG:s granskning anses innebära

ett betydande mått av säkerhet för att de bolag som tillåts teckna kreditförsäkring

är väl konsoliderade. Vad inspektionen anfört bör därför inte

hindra att den önskade ändringen genomförs i avvaktan på en allmän översyn

av hithörande bestämmelser i aktiebolagslagen. Jag förordar sålunda

att promemorieförslaget läggs till grund för lagstiftning. Däremot är jag

inte beredd att nu tillstyrka att reformen i enlighet med vad som har antytts

i ett par remissyttranden vidgas till att avse också vissa icke kreditförsäkrade

pensionsskulder och skulder på grund av återlån från s. k. realstiftelse.

När det gäller ändringsförslagets närmare utformning är att märka att

FPG f. n. är det enda bolag som meddelar kreditförsäkring för pensionsutfästelser.

Undantagsregeln bör emellertid i enlighet med promemorieförslaget

utformas så att den blir tillämplig även om sådan kreditförsäkring

i framtiden meddelas av annan svensk försäkringsanstalt eller av utländsk

försäkringsanstalt, som har rätt att driva försäkringsrörelse i Sverige.

Även i övrigt kan jag ansluta mig till promemorians förslag. Jag vill understryka

att det, för att undantagsregeln skall bli tillämplig, krävs att försäkringsbolaget

har åtagit sig att vid arbetsgivarens insolvens i förhållande

till den pensionsberättigade svara för hela den upplupna delen av den

utfästa pensionen.

Som jag tidigare har antytt bör den föreslagna lagändringen träda i kraft

den 1 mars 1968. Den synes böra ges formen av en ändring i den lag om ändring

i aktiebolagslagen som har antagits av vårriksdagen.

Den av en remissinstans väckta frågan om sådan ändring i gällande

skatteregler att aktiebolags fondavsättningar kan ske med obeskattade vinstmedel

går utöver ramen för den reform som nu är aktuell. I samråd med

chefen för finansdepartementet föreslår jag att den inte tas upp i detta sammanhang.

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet

upprättats förslag till lag om ändring i lagen den 9 juni 1967 (nr 537) angående

ändring i lagen den 14 september 1944 (nr 705) om aktiebolag. Förslaget

torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga.1

Hemställan

Jag hemställer att lagrådets utlåtande över lagförslaget inhämtas för det

i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet genom utdrag av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl.

Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

1 Bilagan, som är likalydande med det vid propositionen fogade förslaget, har uteslutits här.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1967

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 6 november 1967.

Närvarande:

f. d. justitierådet Lind,

justitierådet Alexanderson,

regeringsrådet Ringdén,

justitierådet Westerlind.

Enligt lagrådet den 20 oktober 1967 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitieärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen

av Halland, i statsrådet den 13 oktober 1967, hade Kungl. Maj :t förordnat,

att lagrådets utlåtande skulle för det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet

inhämtas över upprättat förslag till lag om ändring i lagen den 9 juni

1967 (nr 537) angående ändring i lagen den 74 september 1944 (nr 705)

om aktiebolag.

Förslaget, som finns bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

hovrättsassessorn Anders Knutsson.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Ingrid Hellström

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1967

19

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 10 november

1967.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Kling, Johansson,

Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson,

Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets utlåtande över

förslag till lag om ändring i lagen den 9 juni 1967 (nr 537) angående ändring

i lagen den lb september 19M (nr 705) om aktiebolag.

Föredraganden upplyser, att lagrådet lämnat lagförslaget utan erinran,

och hemställer, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att

antaga förslaget.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans

Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. 1LU 1967:64 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen den 9 juni 1967 s. 1 i texten