Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring i lagen den 6 juni 1925 (nr 382) angående uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m

1967-01-20 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1967:25, Med förslag till lag om ändring i lagen den 6 juni 1925 (nr 382) angående uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 25 år 1967

1

Nr 25

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i lagen den 6 juni 1925 (nr 382) angående

uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m.;

given Stockholms slott den 20 januari 1967.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl.

Maj :t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om

ändring i lagen den 6 juni 1925 (nr 382) angående uppvärmning av till

kreatursföda avsedd mjölk m. m.

GUSTAF ADOLF

Eric Holmquist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att nuvarande bestämmelser i den s. k. pastöriseringslagen

om skyldighet att bränna slam som uppkommer vid separering

av mjölk upphävs. Avsikten är att mera tidsenliga föreskrifter om förstöring

av sådant slam i stället skall införas i mejeristadgan.

1

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 25

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 25 år 1967

Förslag

till

Lag

om ändring i lagen den 6 juni 1925 (nr 382) angående uppvärmning

av till kreatursföda avsedd mjölk m. m.

Härigenom förordnas, dels att 2 och 5—7 §§ lagen den 6 juni 1925 angående

uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m. skall upphöra

att gälla, dels att 4 § lagen skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Gällande lydelse)

§ 2.

Den, som driver rörelse, varom i

§ 1 sägs, vare pliktig tillse, att vid

separering av mjölken uppkommande

slam, som avsätter sig å centrifugens

inre väggar och delar, dagligen

vid centrifugens rengöring avlägsnas

och brännes.

§

Bryter någon mot vad i § 1 första

stycket eller § 2 stadgas eller mot

enligt § 1 andra stycket meddelat

förordnande, straffes, där icke för

det fall, varom i § 3 förmäles, i samma

paragraf föreskriven underrättelse

lämnats, med böter från och

med tio till och med tvåhundra kronor.

Därest någon under tid, då han är

ställd under tilltal för förseelse, varom

ovan sägs, densamma fortsätter,

skall han för varje gång stämning

därå utfärdats och delgivits dömas

till de böter, som äro stadgade för

sådan förseelse.

Ej må straff enligt denna lag tilllämpas,

där förseelsen enligt allmänna

strafflagen bör beläggas med

strängare straff.

(Föreslagen lydelse)

Den som bryter mot § 1 första

stycket eller mot förordnande, som

meddelats med stöd av § 1 andra

stycket, dömes, om ej fall som avses

i § 3 är för handen och där föreskriven

underrättelse lämnats, till

böter, högst tvåhundra kronor, om

gärningen ej är belagd med straff i

brottsbalken.

För förseelse, som med husbondes

vetskap begås av hans hustru, barn,

husfolk eller i hans arbete antagen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 25 år 1967

3

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

person) ansvarar husbonden, likasom

vore förseelsen begången av honom

själv.

§ 6.

Förseelse, varom i denna lag sägs,

åtalas av allmän åklagare.

§ 7.

Böter, som ådömas enligt denna

lag, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till böternas fulla

gäldande, skola de förvandlas enligt

allmänna strafflagen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.

lf Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 25

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 25 år 1967

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

20 januari 1967.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,

Odhnoff.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring i

den s. k. pastöriseringslagen och anför.

I skrivelse den 26 oktober 1966 har Svenska Mejeriernas Riksförening

it. p. a. (SMR) hemställt om ändring i 2 § lagen den 6 juni 1925 (nr 382)

angående uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk in. in. (den s. k.

pastöriseringslagen; ändrad 1936:548).

Efter remiss har yttranden över förslaget avgetts av veterinärstyrelsen,

statens jordbruksnämnd, statens institut för folkhälsan och statens vatteninspektion.

Gällande bestämmelser

Enligt pastöriseringslagen föreligger skyldighet för den som driver mejerirörelse

att pastörisera mjölk eller kärnmjölk som säljs eller i övrigt lämnas

ut från mejeriet, om det inte framgår av omständigheterna att mjölken

ej skall användas till kreatursföda (1 §). Motsvarande skyldighet föreligger

enligt förordningen den 21 juli 1937 (nr 737) med vissa bestämmelser rörande

till människoföda avsedd mjölk och grädde m. m. (den s. k. pastöriseringsförordningen,

ändrad 1942: 327, 1947: 206 och 1950: 177) i fråga om

mjölk och grädde som skall användas till människoföda.

Förutom de bestämmelser som gäller pastöriseringsskyldigheten innehåller

pastöriseringslagen en bestämmelse som avses med föreningens framställning

och som ålägger den som driver mejerirörelse att tillse att slam,

som avsätter sig på inre väggar och delar av centrifug som används vid separering

av mjölk, dagligen vid centrifugens rengöring avlägsnas och

bränns (2 §). Denna bestämmelse är tillämplig vid all separering som görs

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 25 år 1967

5

i mejeri, oavsett om produkten från den separerade mjölken skall användas

till kreatursföda eller människoföda. Brott mot bestämmelsen är belagt

med bötesstraff mellan 10 och 200 kr. (4 §). Enligt 6 § åtalas förseelse

av allmän åklagare och enligt 7 § tillfaller ådömda böter kronan. Sistnämnda

paragraf innehåller också en föreskrift om bötesförvandling.

Pastöriseringslagen äger inte tillämpning inom Kopparbergs, Väster norrlands,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, om inte Kungl. Maj :t

på grund av särskilda förhållanden förordnar om lagens tillämpning inom

ett eller flera av dessa län. Kungl. Maj :t har också den 11 maj 1934 förordnat

att lagen fr. o. m. den 1 juli 1934 skall äga tillämpning inom Kopparbergs

län.

Tillämpningsbestämmelser till pastöriseringslagen och pastöriseringsförordningen

finns i kungörelsen den 22 maj 1942 (nr 328) angående förfarandet

vid pastörisering av mjölk och grädde m. in. (ändrad 1952: 172,

1953: 68, 1957: 305 och 630 samt 1964: 31, jfr även 1947: 207). Enligt denna

utövar veterinärstyrelsen högsta tillsynen över efterlevnaden av pastöriseringslagen

och pastöriseringsförordningen samt i enlighet därmed utfärdade

föreskrifter rörande förfarandet vid och kontrollen över pastörisering

av mjölk och grädde m. m. (5 §).

Mejeristadgan den 22 maj 1936 (nr 174; ändrad 1936:481, 1945:395

och 1965: 233) innehåller bestämmelser om bl. a. ordningen i mejeri. Med

mejeri avses i stadgan varje lägenhet med därtill hörande lokaler, där mjölk

eller grädde från två eller flera producenter eller till en i stadgan närmare

angiven mängd bereds till produkter för försäljning eller annars undergår

yrkesmässig maskinell behandling (1 §). Mejeri och inventarier som hör till

mejeriet skall hållas i rent och gott skick. Minst en gång dagligen skall

bl. a. kärl, redskap, rörledningar och maskindelar som kommer i direkt beröring

med mjölk, grädde eller mejeriprodukter noggrant och ändamålsenligt

rengöras (7 §). Mejeriföreståndare som inte iakttar dessa föreskrifter

straffas med dagsböter (17 §). Efterlevnaden av mejeristadgan övervakas

av veterinär styrelsen (13 §).

Bestämmelser om avledande av industriellt avloppsvatten finns i 8 kap.

vattenlagen. Industriellt avloppsvatten får inte avledas så att det genom

förorening av vattendrag, sjö eller annat vattenområde från allmän eller

enskild synpunkt uppkommer olägenhet av någon betydelse. Förbudet gäller

dock inte om de åtgärder som krävs för att förebygga föroreningen inte

skäligen kan fordras (32 §).

Enligt kungörelsen den 30 november 1956 (nr 583) om för prövning rörande

åtgärder till motverkande av vattenförorening in. m. skall anmälan

göras till statens vatteninspektion innan mejeri anläggs, om industriellt

avloppsvatten skall släppas ut från mejeriet eller om mängden avloppsvatten

från mejeri väsentligt skall ökas eller sammansättningen av sådant

vatten eller sättet för dess utsläppande väsentligt skall ändras (2 och 3 §§).

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. May.ts proposition nr 25 år 1967

Enligt epizootilagen den 12 april 1935 (nr 105; ändrad 1941:341) åligger

det länsstyrelse, då sjukdom som avses i lagen inträffar eller misstänks

förekomma i länet, att i samband med smittförklaring utfärda bestämmelser

som behövs för att förekomma och hämma sjukdomen. Anvisningar

och föreskrifter om bestämmelsernas innehåll meddelas av veterinärstyrelsen

(4 § 1 inom.).

SMR:s förslag

I sin skrivelse föreslår SMR att pastöriseringslagen ändras så att skyldigheten

att bränna slam upphävs i vissa fall. Som skäl för sitt förslag anför

SMR.

Den svenska mejeriindustrin har sedan slutet av förra seklet använt centrifugalmaskiner

för rening och separering av mjölken. Vid behandlingen

avsätter sig slam på centrifugkulans väggar. Slammet tas bort genom att

kulan öppnas och rengöres för hand. Detta slam utgörs huvudsakligen av

äggvita, leukocyter och hudfragment från kons juver och kan vara infekterat

av bakterier. Det skall enligt pastöriseringslagen avlägsnas och brännas.

Den fortgående rationaliseringen inom mejeriindustrin har medfört

nya typer av centrifugalmaskiner, som i sin funktion avviker från dem

som förutsattes vid lagens tillkomst. Sålunda har kravet på rengöring av

mejeriutrustningen utan föregående isärtagning samt en utveckling mot

fjärrmanövrerade och automatiserade driftsenheter medfört en typ av

centrifugalmaskiner, i vilka det avskilda slammet intermittent avlägsnas ur

kulan genom ett hydrauliskt manövrerat öppningsförfarande.

SMR har vid sin skrivelse fogat en beskrivning av en av de maskintyper

som f. n. förekommer. I sådan maskin avlägsnas slammet genom att kulväggen,

som är delad, under ett kort tidsmoment öppnas, varvid slammet av

centrifugalkraften kastas ur kulan. Enligt SMR töms kulan på detta sätt en

gång i timmen och då kastas fem—sju liter slam och vätska ut ur kulan.

Centrifugkulan är omgiven av en huv, som fångar upp vätskan och det däri

finfördelade slammet. Från huven avleds sedan vätskan genom en sluten

utloppsanordning, cyklon, till avlopp. Genom att slammet vid själva utskjutningsförfarandet

finfördelas och uppblandas i en mindre volym vätska,

undviks ett fast slam, och den sålunda bildade uppslamningen kan avledas

i slutet system till avlopp. Det beskrivna förfarandet ger enligt SMR avsevärda

fördelar i förhållande till tidigare förfarande. Ett arbetskrävande och

ohygieniskt arbetsmoment elimineras och slammet kan avlägsnas ur mejerilokalen

utan infektionsrisker. Vid det tidigare använda förfaringssättet,

då det i centrifugkulan avsatta slammet måste manuellt avlägsnas ur

kulan, kunde man nämligen inte bortse från viss risk för att infektion kun
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 25 år 1967

de spridas vid hantering och transport av det fasta slammet. Pastöriseringslagen

föreslås därför ändrad så att i fall som det förnt nämnda slammet

inte behöver brännas.

Remissyttrandena

Samtliga remissinstanser tillstyrker SMR:s förslag.

Veterinärstyr elsen, som i ärendet samrått med statens vatteninspektion,

anför att kravet på bränning av separatorslam nu i princip kan efterges eftersom

läget i fråga om förekomsten av tuberkulos och smittsam kastning

hos nötkreatur förändrats efter det att bekämpningen av dessa sjukdomar

avslutats. Övriga smittsamma sjukdomar inom landet, främst sådana av

viroskaraktär, vid vilka smitta kan spridas genom separatorslam, har normalt

sådan utbredning att skäl till särskilda åtgärder med slammet i vanliga

fall icke föreligger. Det är således närmast i fråga om normalt icke förekommande

smittor, såsom mul- och klövsjuka, som ett utsläppande av separatorslam

i opastöriserat skick kan innebära en ökad smittspridningsmöjlighet.

Veterinärstyrelsen anför vidare. Slammet utgör ett koncentrat av mer eller

mindre främmande och otjänliga beståndsdelar, inklusive bakterier, från

den obehandlade leverantör mjölken. Före slamavskilj ningen uppvärms

mjölken. Enligt ett system sker uppvärmningen till endast 50—55° för att

underlätta separeringen. Enligt ett annat, ungefär lika vanligt system, upphettas

mjölken enligt pastöriseringsbestämmelserna före slamavskilj ningen.

Båda systemen har sina för- och nackdelar ur hygienisk synpunkt. Det

sistnämnda ger ett pastöriserat och sålunda i princip hygieniskt ofarligt

centrifugslam men medför ökad känslighet för reinfektioner under mjölkens

vidare passage efter pastöriseringen. I synnerhet då det system används

som ger ett pastöriserat slam torde det föreslagna nya sättet att avlägsna

slammet via slutet avlopp vara att föredra framför den f. n. påbjudna

slamavskilj ningen. De från hygienisk synpunkt känsliga mejerilokalerna

undgår den risk de med nuvarande ordning löper att besudlas av slammet

och risken för en infektionsspridning genom slammet via avloppsvattnet

blir mycket liten. Detta pastöriseringssystem tillämpas allmänt i de

södra landsdelarna.

Även statens institut för folkhälsan anser att det av SMR angivna förfaringssättet

innebär viss fördel ur hygienisk synvinkel eftersom risken för

att produkter, som används till människo- och kreatursföda, skall infekteras

genom slammet synes bli helt eliminerad inom mejeriet.

Statens vatteninspektion meddelar att det framgår av undersökningar

som SMR och Mjölkcentralen redovisat att slammets vattenhalt är ungefär

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 25 år 1967

9/10 av volymen och alt övriga beståndsdelar till större delen utgörs av

organisk substans. Vid separering av 100 000 liter mjölk uppstår ungefär

140 liter slam, vars biokemiska syrebehov är 3,1 kg eller samma föroreningsmängd

som från ungefär 50 personer under ett dygn.

Inspektionen framhåller att utsläppet i mejeriavlopp av centrifugslam

strider mot de allmänna riktlinjer, som är vägledande för interna vattenskyddsåtgärder

vid industrier. Koncentrerat spill och fast avfall bör nämligen

så långt möjligt uppsamlas vid källan och omhändertas på annat sätt

än genom direkt eller indirekt utförande i vattenområde. Denna princip är

lagfäst i 8 kap. 32 § vattenlagen som innehåller förbnd mot att utsläppa

vassle samt galvaniskt bad eller koncentrerat sköljvatten som härrör från

sådant bad. Principen är emellertid i praktiken godtagen för åtskilliga andra

typer av avfallsvätskor. Föroreningsmängden i centrifugslammet torde,

enligt inspektionen, i fråga om biokemisk syreförbrukning normalt utgöra

endast högst 10 % eller oftast mindre av totalföroreningsmängden från ett

mejeri. Några specifika egenskaper, som skulle kunna försvåra avloppsvattnets

rening eller förorsaka särskilda olägenheter genom vattenförorening,

torde slammet vanligtvis inte ha, bortsett från kvarvarande hygienisk risk

vid epizootier. Med hänsyn till de avsevärda praktiska fördelar den nya

centrifugeringsmetoden synes medföra, särskilt vid automatisk tömning

av slammet till avlopp, vill inspektionen därför inte motsätta sig bifall till

SMR :s hemställan. Inspektionen förordar slutligen att föreskrifter meddelas

för att snabbt göra det möjligt att slammet vid risk för epizootier särskilt

tas om hand, därest sådana föreskrifter inte redan nu finns.

Även veterinärstyrelsen påpekar att den av SMR föreslagna anordningen,

oavsett smittspridningsriskerna, innebär vissa nackdelar från vattenföroreningssynpunkt

i synnerhet där avloppsvattnet ej passerar reningsverk. Statens

institut för folkhälsan förutsätter att föreskrift meddelas därom att i

de fall, då ifrågavarande maskiner kommer till användning, slam eller

avloppsvatten blir föremål för effektiv bakteriologisk rening. Avloppsvattnet

kan nämligen genom nppslamningen tillföras olika smittämnen, som

sedan kan föras till avloppsvattenrecipienten och medföra sanitära vådor

för både människor och djur. Veterinärstyrelsen anmärker emellertid att

under tider med risk för epizootismitta föreskrifter kan meddelas enligt

epizootilagen om uppsamling av slam för att oskadliggöra detta före utsläppet.

Tekniskt bör detta inte heller stöta på några större svårigheter.

Departementschefen

Enligt pastöriseringslagen är den som driver mejerirörelse skyldig tillse

att slam som uppkommer vid separering av mjölk och som avsätter sig på

centrifugens inre väggar och delar dagligen vid centrifugens rengöring avlägsnas

och bränns. SMR föreslår nu att lagen ändras så att slam inte be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kiingl. Maj.ts proposition nr 25 år 1967

höver brännas i fall då vid separering används sådan maskin, i vilken det

avskilda slammet med vissa tidsmellanrum automatiskt kan avlägsnas ur

centrifugen och i ett slutet system finfördelat föras ut i avloppsledning.

Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget. Vissa har därvid förordat åtgärder

i syfte att förebygga att avloppsrecipienten tillförs smitta.

Föreskriften att separatorslam skall särskilt avlägsnas och brännas infördes

första gången år 1915 i en kungörelse med vissa föreskrifter i anledning

av utbruten smittsam mul- och klövsjuka. Den gällde då endast i Skånelänen.

Bestämmelsen överfördes oförändrad först till en kungörelse år 1925

angående förbud mot utlämning i vissa fall från mejeri av mjölk m. m.,

som inte uppvärmts till viss temperatur, och därefter till 1925 års pastöriseringslag

och gäller sedan dess i större delen av landet. Med hänsyn till

den tekniska utvecklingen inom mejerihanteringen ter sig bestämmelsen

emellertid numera otidsenlig. Den torde f. ö., enligt vad som framkommit

vid remissbehandlingen, icke vara helt invändningsfri från hygienisk synpunkt.

Institutet för folkhälsan har berört frågan om behovet av bakteriologisk

rening av avloppsvatten som tillförs centrifugslam. Spörsmål av detta slag

behandlas i vattenlagen och kungörelsen den 30 november 1956 om förprövning

rörande åtgärder till motverkande av vattenförorening in. m. Innan

ett mejeri skall anläggas krävs sålunda anmälan enligt kungörelsen.

Detsamma torde gälla om sammansättningen av ett befintligt mejeris avloppsvatten

skall ändras genom övergång till den av SMR förordade metoden.

.lag finner det därför icke nödvändigt att här gå närmare in på den

av institutet berörda frågan. Vatteninspektionen har föreslagit särskilda

föreskrifter, i den mån de inte finns i epizootilagstiftningen, för att göra det

möjligt att slam särskilt tas om hand vid risk för epizootier. Såsom veterinärstyrelsen

framhållit finns redan möjligheter enligt epizootilagen att komma

till rätta med sådana problem.

Med hänsyn till vad som anförts förordar jag att nuvarande bestämmelse

om förstöring av centrifugslam ersätts med mera tidsenliga bestämmelser.

Med tanke på den fortgående tekniska utvecklingen samt de skilda förhållanden

som kan råda i fråga om mejeriernas tekniska utrustning och

beträffande rening av avloppsvatten i olika orter bör dessa bestämmelser

dock inte närmare precisera metoden för förstöring av slammet. De böi i

stället utformas så att tillsynsmyndigheterna, veterinärstyrelsen och statens

vatteninspektion, ges befogenhet att efter samrad meddela löreskriltei om

metoder som med hänsyn till rådande förhållanden motiveras av kraven på

hygien och vattenvård.

Såsom förut nämnts gäller skyldigheten att bränna centrifugslam den

som driver mejerirörelse, oavsett om mejeriprodukterna är avsedda till människoföda

eller till kreatursföda. Övriga bestämmelser som avser hygienen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 25 år 1967

i mejeri finns sedan år 1936 i mejeristadgan. Föreskrifter som gäller rengöring

av centrifug och avlägsnande av slam bör därför ha sin plats i denna

stadga. Den ifrågavarande bestämmelsen i pastöriseringslagen har nu

ett begränsat tillämpningsområde, eftersom lagen inte gäller i hela landet.

Om de nya bestämmelserna intas i mejeristadgan blir de liksom stadgans

Övriga bestämmelser tillämpliga inom hela landet. De nämnda tillsynsmyndigheterna

får därför överväga om särskilda förhållanden påkallar speciella

föreskrifter i fråga om tillämpningsområdet. Självfallet bör dock beredskapen

mot smittspridning från mejerier vara effektiv i hela landet.

På grund av vad jag nu anfört bör bestämmelserna i 2 § pastöriseringslagen

upphävas och ersättas med bestämmelser i mejeristadgan. I anslutning

härtill bör straffbestämmelserna i 4 § och 5—7 §§ kunna utgå såsom

överflödiga. (Jfr prop. 1964: 10 s. 223.)

De bestämmelser i mejeristadgan som bör ersätta 2 § pastöriseringslagen

äger Kungl. Maj :t meddela.

I enlighet med vad jag nu anfört har inom jordbruksdepartementet upprättats

förslag till lag om ändring i lagen den 6 juni 1925 (nr 382) angående

uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk in. in. Lagen bör lämpligen

träda i kraft den 1 juli 1967.

Under åberopande av det anförda hemställer jag,

att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen

att anta det inom jordbruksdepartementet upprättade förslaget

till lag om ändring i lagen den 6 juni 1925 (nr 382)

angående uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk

in. in.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLMI967 67011 7

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:110 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 12 juni 191f2 a1 i texten