Sök i Ratio Lex

Med anhållan om yttrande över vissa rekommendationer och resolutioner som Europarådets rådgivande församling antagit vid sitt artonde ordinarie möte

1967-02-24 · 27 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1967:27, Med anhållan om yttrande över vissa rekommendationer och resolutioner som Europarådets rådgivande församling antagit vid sitt artonde ordinarie möte

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967

1

Nr 27

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med anhållan om yttrande

över vissa rekommendationer och resolutioner

som Europarådets rådgivande församling antagit vid

sitt artonde ordinarie möte; given Stockholms slott

den 24 februari 1967.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesärenden

för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed ge riksdagen tillfälle att

yttra sig över de i protokollet angivna rekommendationer och resolutioner

som Europarådets rådgivande församling antagit vid sitt artonde ordinäre

möte åren 1966 och 1967.

GUSTAF ADOLF

Torsten Nilsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen anhålles om riksdagens yttrande över vissa rekommendationer

och resolutioner som Europarådets rådgivande församling antagit vid

sitt artonde ordinarie möte.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 27

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung'',. Maj.ts proposition nr 27 år 1967

Utdrag av protokollet över utrikesärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

24 februari 1967.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Lange, Kling, Edenman, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric

Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Odhnoff.

Ministern för utrikes ärendena anmäler efter gemensam beredning med

statsrådets övriga ledamöter fråga om att ge riksdagen tillfälle yttra sig

över vissa rekommendationer och resolutioner som Europarådets rådgivande

församling antagit vid sitt artonde ordinarie möte och anför.

Det artonde ordinarie mötet med Europarådets rådgivande församling

ägde rum i Strasbourg den 2—6 maj och den 26—30 september 1966 samt

den 23—27 januari 1967.

Sammanlagt 15 rekommendationer och resolutioner, som antagits under

det artonde mötet, har ansetts vara av sådan vikt att de på sedvanligt sätt

bör underställas riksdagen.

Texterna till rekommendationerna och de åsyftade resolutionerna ävensom

korta referat av övriga vid mötet antagna rekommendationer torde såsom

bilaga få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende. Jag ber att få

lämna en kort redogörelse för det huvudsakliga innehållet i de rekommendationer

och resolutioner som jag nu behandlar.

Rekommendation 459, resolution 321, rekommendation 474 samt resolution

332 om Europarådets allmänna politik

I rekommendation 459, antagen under maj sessionen, uppmanas regeringarna

i EEC:s medlemsländer och i övriga europeiska länder att stärka

sina förbindelser och lösa vissa utestående problem så att EEC kan utvidgas.

Regeringarna i Europarådets medlemsländer uppmanas att främja

multilateralt europeiskt samarbete inom teknologin och forskningen. De

bör vidare hålla varandra informerade i frågor, som rör initiativ i förhållande

till Östeuropa, samt utveckla de ekonomiska, politiska, kulturella och

sociala förbindelserna med de östeuropeiska länderna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967

3

I resolution 321, antagen under septembersessionen, förklarar församlingen,

att Europarådets strävan bör vara att uppmuntra åtgärder ägnade

att bl. a. i Östeuropa väcka förtroende för rådets vilja att skapa sådana förhållanden

att europeisk fred och säkerhet främjas, vilket bör ske först genom

bilaterala och senare genom multilaterala kontakter. Europarådet bör

vidare söka undanröja rivaliteten mellan Västeuropa och Östeuropa i det

tekniska samarbetet med utvecklingsländerna. Slutligen bör Europas enande

främjas genom att de europeiska gemenskapernas system utsträcks till

Storbritannien och andra stater som önskar förena sig med EEC som fullvärdiga

eller associerade medlemmar.

I rekommendation 474, antagen under januarisessionen, uppmanas ministerkommittén

att främja europeiska icke-medlemsländers deltagande i

tekniska konferenser. Ministerkommittén anmodas att ge generalsekreteraren

i uppdrag att i ökad omfattning sprida kännedom om Europarådets

verksamhet.

I resolution 332, antagen under januarisessionen, framhåller församlingen

att Europarådet bör uppmuntra de åtgärder, som vidtagits för att

uppnå Storbritanniens och övriga EFTA-länders inträde i eller association

med EEC, samt att Europa har ett särskilt ansvar för den allmänna avspänningen.

Europarådet bör mer än hittills utnyttjas för att främja en

utveckling i dessa syften.

Rekommendation 464 om förhandlingrna i Kennedy-ronden och resolution

324 med utlåtande om Europeiska frihandelssammanslutningens 6:e årsrapport
I

rekommendation 464, antagen under septembersessionen, uppmanas

medlemsregeringarna att snarast genomföra Ivennedy-förhandlingarna och

ge sina delegationer vid dessa förhandlingar erforderlig förhandlingsfullmakt.

I resolution 324, likaledes antagen under septembersessionen, förklarar

församlingen att det är realistiskt att räkna med att den nuvarande ekonomiska

uppdelningen av Europa kan bestå ännu någon tid. Församlingen

beklagar att EEC inte besvarat framställningen från EFTA:s ministerråd i

oktober 1965 att uppta förhandlingar med EFTA i syfte att underlätta den

europeiska handeln trots den nuvarande uppdelningen i två block. Församlingen

framhåller slutligen att en undersökning av de ekonomiska följderna

av förekomsten av två handelsblock i Europa bör genomföras samt välkomnar

samtalen mellan EFTA och Jugoslavien.

lf Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 27

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Knngl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967

Resolutionerna 322 och 323 om det anförande som Förenta Nationernas generalsekreterare

U Thant höll inför Europarådets rådgivande församling den

3 maj 1966

I resolution 322, antagen under septembersessionen, uppmanar församlingen

Europarådsländerna att intensifiera sitt politiska samarbete inom FN

enligt de riktlinjer som U Thant drog upp i sitt anförande. Församlingen

förklarar vidare, att kontakterna mellan Europarådets sekretariat och FN:s

fackorgan bör stärkas, samt ger det politiska utskottet i uppdrag att tillsätta

ett underutskott i syfte att harmonisera förbindelserna mellan de båda

organisationerna.

I resolution 323, som antogs under septembersessionen, uttalar församlingen

sitt förtroende för U Tbants tolkning av sitt ansvar gentemot världen

och uttrycker eu önskan att inga ansträngningar skall sparas för att undvika

att krisen inom FN förvärras.

Rekommendation 463 om åtgärder som kan ingå i en politisk uppgörelse i

Cypernfrågan i syfte att säkerställa att alla cypriotiska medborgares rättigheter

skyddas av internationella garantier

I rekommendation 463, antagen under septembersessionen, uppmanas de

berörda regeringarna att finna en politisk lösning på tvisten som på ett

effektivt sätt säkrar alla medborgares rättigheter, på basis särskilt av de

garantier vilka ingår i den europeiska konventionen till skydd för de mänskliga

rättigheterna och i den europeiska socialstadgan av år 1961.

Rekommendation 460 om europeiskt vetenskapligt och teknologiskt samarbete

efter det andra mötet med forskningsministrarna

I rekommendation 460, antagen under maj sessionen, uppmanas regeringarna

i Europarådets medlemsländer att införa en årlig forskningsbudget

och att anpassa den nationella statistiken efter den s. k. Frascatimetoden.

Regeringarna uppmanas vidare att förbättra samordningen mellan

nationella forskningsprojekt och att upprätta en samlad europeisk forskningsbudget.

Slutligen uppmanas ministerkommittén att så snart som möjligt

sammankalla ett ad hoc-möte mellan regeringarna i syfte att utarbeta

en samlad europeisk forskningspolitik.

Rekommendationerna 461 och 477 om europeiskt samarbete på rymdområdet

samt resolution 335 om den europeiska rymdforskningsorganisationens

första allmänna rapport

I rekommendation 461, antagen under maj sessionen, uppmanas ministerkommittén

att sammankalla en ministerkonferens med uppgift att bl. a.

inordna den nuvarande verksamheten inom ELDO, ESRO och CETS under

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967

5

en enda organisation med befogenhet att samordna de europeiska ansträngningarna

på rymdområdet.

I rekommendation 477, antagen under januarisessionen, uppmanas ministerkommittén

bl. a. mot bakgrunden av Förenta Staternas och Sovjetunionens

försprång gentemot Europa på rymdforskningsområdet att anmoda

medlemsregeringarna att uppmärksamma den europeiska rymdforskningens

stora betydelse och nuvarande svårigheter samt att främja den

samordning av verksamheten inom ESRO, ELDO och CETS som omnämns

i rekommendation 461.

I resolution 335, antagen under januarisessionen, anmodas ESRO att

publicera årsrapporter samtidigt med ELDO och, om möjligt, samtidigt

med CETS. ESRO bör vidare vidta åtgärder för att förbättra kostnadskontrollen.

Dessutom uppmanas ESRO:s medlemsregeringar att arbeta för ett

effektivt rymdforskningsprogram samt att särskilt främja tillämpad rymdforskning

och teknologi för praktiska icke-militära ändamål och att underlätta

samarbetet mellan ESRO och andra europeiska rymdorganisationer.

Resolution 319 om förbindelserna mellan den rådgivande församlingen och

de nationella parlamenten

I resolution 319, antagen under septembersessionen, uppmanas de nationella

delegationerna att årligen framlägga en rapport i sina parlament om

sin verksamhet i den rådgivande församlingen. Vidare uppmanas regeringarna

att göra detsamma beträffande verksamheten i ministerkommittén.

De nationella parlamentens talmän uppmanas överväga möjligheten av att

anordna en Europarådsdebatt minst en gång årligen. Församlingens utskott

och ständiga arbetsgrupp uppmanas slutligen att hålla presskonferenser

varje gång de sammanträder i medlemsländerna.

Rekommendation 476 om jordbrukspolitiken i Europa

I rekommendation 476, antagen under januarisessionen, uppmanas ministerkommittén

att i samarbete med OECD anmoda medlemsregeringarna

att främja en gemensam jordbrukspolitik och att undersöka möjligheterna

att genomföra en friare prissättning på jordbruksprodukter och uppmuntra

strukturomvandlingen inom jordbruket.

Departementschefen

En av hörnstenarna i Europarådets verksamhet är den rådgivande församlingens

debatter i olika allmänpolitiska frågor. Under de senaste åren

har dessa debatter helt naturligt i allt större utsträckning ägnats de europeiska

marknadsproblemen. Även under rådets nu avslutade artonde verksamhetsår

har integrationsfrågan, som framgår av de rekommendationer

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1967

och resolutioner som inledningsvis behandlats, varit eu av huvudpunkterna

pa församlingens dagordning. Församlingen har dessutom utgjort

forum för uppmärksammade uttalanden i marknadsfrågan från några

regeringars sida såsom då den danske statsministern Krag i ett anförande

i september 1966 vädjade till Västeuropas länder — och särskilt Frankrike

och Storbritannien — att enas och söka nå en snar överenskommelse

i de handelspolitiska frågorna. Vidare framträdde som bekant den brittiske

premiärministern Wilson i samband med sin rundresa till EECländernas

huvudstäder vid den nyligen avslutade tredje delsessionen av

församlingen och underströk sin regerings allvarliga avsikt och förhoppning

om inträde i den gemensamma marknaden.

Det gemensamma mötet med EEC-ländernas parlament, som föregick

församlingens septembersession, har betecknats som den mest givande

marknadsdebatten på parlamentarikerplanet hittills. Det är min uppfattning

att dessa kontakter med EEC-ländernas representanter liksom de

möten med EFTA-ländernas representanter, som regelbundet äger rum i

samband med församlingens sessioner, är nyttiga och angelägna.

Även inom ministerkommittén har integrationsfrågans politiska aspekter

regelbundet diskuterats. I samband med ministermötet i Paris i december

1966 redogjorde handelsminister Lange på EFTA-ländernas vägnar

för den senaste utvecklingen inom frihandelssammanslutningen.

Det är emellertid inte endast förbindelserna mellan Europarådets medlemsländer

som varit föremål för församlingens uppmärksamhet. I ökad

utsträckning har förbindelserna med icke-medlemsländer, och då i synnerhet

de östeuropeiska staterna, stått i förgrunden för församlingens

intresse. Det sedvanliga mötet mellan ministerkommitténs representanter

och företrädare för församlingen i december 1966 ägnades således en diskussion

av östvästförbindelserna och den tyska frågan. Samma frågeställningar

debatterades ingående under församlingens januarimöte, då

inte minst den nye västtyske utrikesministern Brandts inlägg uppmärksammades.

Herr Brandt framhöll sin regerings avsikt att verka för avspänning

i Europa och att förbättra förhållandet till de östeuropeiska länderna.

Jag vill i detta sammanhang nämna, att generalsekreteraren fortlöpande

håller ministerkommittén och dess ställföreträdare underrättade om de

förfrågningar i olika ämnen som myndigheter, organisationer och även

enskilda i Östeuropa riktar till rådets sekretariat. Antalet förfrågningar

från Östeuropa synes öka och på det tekniska planet har Europarådets kontakter

med de östeuropeiska länderna efter hand tilltagit. Representanter

för flera östeuropeiska länder deltog således i den europeiska befolkningskonferensen

som arrangerades av Europarådet i september 1966. De östeuropeiska

deltagarnas intryck av denna expertkonferens synes ha varit positiva.

Jag har tidigare framhållit, att den svenska regeringen stöder alla rea
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj. ts proposition nr 27 år 1967

listiska ansträngningar för att öka kontakterna och vidga samarbetet mellan

de europeiska staterna. Vissa av punkterna på Europarådets arbetsprogram

inom bl. a. de tekniska, rättsliga och kulturella sektorerna borde,

som jag utvecklade i ett uttalande i New York den 4 oktober 1966, kunna

utgöra lämpliga områden för samarbete mellan alla europeiska länder,

som så önskar, oberoende av medlemskap i Europarådet. Generalsekreterare

U Thant framförde f. ö. liknande synpunkter i sitt anförande i Europarådet

i maj 1966. Det kan tilläggas att ministrarna ingående diskuterade

rådets förbindelser med Östeuropa vid sitt decembermöte. Därvid beslöts att

generalsekreterarens mandat att på ett positivt sätt besvara förfrågningar

från Östeuropa skulle bibehållas oförändrat.

Församlingen och ministerkommittén har under det gångna året även

ingående behandlat samarbetet med Förenta Nationerna och dess fackorgan.

Vid sitt besök i Europarådet betonade generalsekreterare U Thant

i ett anförande inför församlingen att Europarådet, som representerade det

bästa i europeisk anda, borde i ökad utsträckning kunna visa att Europa

kunde bli en ledande kraft även i morgondagens värld.

Europarådets generalsekreterare Smithers har under förhösten avlagt

ett svarsbesök vid FN i New York. Dessa kontakter har resulterat i att visst

tekniskt samarbete med Förenta Nationerna inletts i delvis nya former.

Rådets sekretariat upprätthåller nu bl. a. regelbundna förbindelser med

FN:s kontor i Paris och Geneve. Församlingen har dessutom tillsatt ett

särskilt underutskott för att studera möjligheterna att ytterligare utveckla

förbindelserna mellan rådet och FN.

Den rådgivande församlingen har även i ökad utsträckning behandlat

den viktiga frågan om internationellt samarbete på det vetenskapliga planet.

Det är värdefullt att den rådgivande församlingen tillsatt ett särskilt

utskott för vetenskap och teknologi som på parlamentarikerplanet kan

diskutera dessa frågor och framlägga förslag till regeringarna.

Församlingen har vidare i en råd rekommendationer tagit upp frågor

rörande kommunsamarbete, region- och stadsplanering samt olika sociala

och rättsliga spörsmål. Jag vill i anslutning härtill framhålla, att det är

regeringens uppfattning, att Europarådets arbete på dessa områden är av

stort värde. De förslag, som församlingen nu framlagt, behandlas i ministerkommittén,

dess expertorgan och inom sekretariatet. Det är min förhoppning

att det skall visa sig möjligt att ta upp vissa av de föreslagna projekten

i Europarådets mellanstatliga arbetsprogram under kommande år.

Arbetet i ministerkommittén och dess ställföreträdaregrupp har under

verksamhetsåret koncentrerats till att följa upp och övervaka tillämpningen

av det första arbetsprogrammet för Europarådet. Detta antogs vid ministerkommitténs

möte i maj 1966.

Arbetsprogrammet för 1966/67, som fått beteckningen »Människan i

det europeiska samhället», utgör en katalog över rådets mångskiftande ar
2-f

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 27

opaginerad Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967

betsuppgifter. Det liar utdelats till riksdagens ledamöter under fjolåret. På

svensk sida har tillkomsten av detta arbetsprogram välkomnats. Regeringens

representant i ministerkommitténs ställföreträdaregrupp har uttryckt

förhoppningen att arbetsprogrammet, som kontinuerligt omprövas och fastställs

för ett år i taget, skall bidra till en effektiv användning av Europarådets

resurser bl. a. genom bättre planering.

Arbetsprogrammet avser samarbete mellan Europarådets medlemsländers

regeringar. Jag vill i detta sammanhang dock understryka, att de

kommentarer till programmet, som församlingen lämnat ministerkommittén,

är av stort värde.

Sverige har även under detta verksamhetsår haft förmånen att ta mot

besök av två av den rådgivande församlingens utskott. Befolknings- och

flyktingutskottet förläde sålunda ett sammanträde till Sverige i juni förra

året och det kulturella utskottet besökte Stockholm i samband med att

Christinautställningen, som ägde rum under Europarådets auspicier, öppnades.

Även rådets generalsekreterare P. Smithers besökte Stockholm i anledning

av utställningen.

Sverige har under detta verksamhetsår deponerat ratifikationsinstrumenten

till några Europarådskonventioner, nämligen överenskommelsen om förhindrande

av rundradiosändningar utanför nationella territorier samt protokoll

nr 5 till konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna

och de grundläggande friheterna. Dessutom har den europeiska domstolens

för de mänskliga rättigheterna behörighet godkänts.

Avslutningsvis vill jag liksom föregående år framhålla att jag anser det

värdefullt att svenska riksdagsmän aktivt deltar i Europarådets arbete såväl

med tanke på vår egen politiska debatt som för att i Europa öka förståelsen

för svensk politik och svenska samhällsförhållanden.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa,

att Kungl. Maj :t ger riksdagen tillfälle yttra sig över de

av Euioparådets rådgivande församling vid dess artonde ordinarie

möte antagna rekommendationer och resolutioner

som återges i bilaga till detta protokoll.

Med bifall av vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt,

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967

9

Bilaga

Vid Europarådets rådgivande församlings artonde ordinarie

möte antagna rekommendationer

(I propositionens text särskilt behandlade rekommendationer återges

i fullständig översättning, övriga endast i kort sammanfattning)

Sessionen 2—6 maj 1966

Rekommendation 457 om beviljande av konsultativ status åt vissa internationella,

icke-statliga organisationer

Avser följande organisationer: World Federation of Liberal and Radical

Youth, International Federation of Social Workers, European Association

of Radiology, European Group of National Associations of Pesticide Manufacturers,

European Veterans Federation, Council of European National

Youth Committees samt World Alliance of Young Men’s Christian Associations.

Rekommendation 458 om bidrag från Europarådet till det internationella

året för de mänskliga rättigheterna

Ministerkommittén och generalsekreteraren uppmanas aktivt bidraga till

detta år.

Rekommendation 459

om Europarådets allmänna politik

Församlingen,

1. som uttrycker sin tillfredsställelse över att den Europeiska ekonomiska

gemenskapen övervunnit sin senaste kris;

2. som hoppas att de sex snart skall nå en överenskommelse beträffande

en gemensam jordbrukspolitik, beträffande det sätt på vilket sammanslagningen

av de tre Gemenskapernas verkställande organ skall äga rum

och beträffande en gemensam politik ifråga om Kennedy-ronden;

3. som anser det vara nödvändigt att nya ansträngningar göres för att

utvidga EEC, så att andra av Europarådets medlemsstater, däribland Storbritannien,

vilka har uttryckt sin avsikt att under gynnsamma omständigheter

ansluta sig, kan göra detta så snart som möjligt;

4. som bekräftar att den bästa vägen till en europeisk enhet går genom de

Europeiska gemenskaperna;

5. som välkomnar det faktum att Förbundsrepubliken Tysklands rege
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967

ring, i sin note den 25 mars 1966, vilken överlämnats till regeringarna i

Öst- och Västeuropa, på ett konstruktivt sätt bidragit till den fredliga politiska

utvecklingen på vår kontinent;

6. som uttrycker sin oro över de tendenser till motsättningar som uppstått

i de atlantiska förbindelserna; men som är övertygad om att olika

uppfattningar i försvarsfrågor inte bör hindra de europeiska staterna från

att återuppta kontakter i syfte att bygga upp ett system för politiskt samarbete;
7.

som även uppmärksammar de växande svårigheterna för de olika

europeiska staterna att upprätthålla en konkurrenskraftig position i förhållande

till Förenta Staterna och Sovjetunionen inom den avancerade

teknologin och den på forskning baserade industrin; och Europas växande

beroende av Förenta Staterna inom flygplansindustrin, inom produktionen

av datamaskiner och ifråga om andra produkter som kräver stora investeringar

och omfattande forskningsresurser,

8. rekommenderar att ministerkommittén:

(a) uppmanar regeringarna i EEC:s medlemsländer och i de övriga

europeiska länder, som är villiga och i stånd att ikläda sig ansvaret

för medlemskap i eller association med EEG, att stärka sina förbindelser

i syfte att lösa de problem som måste lösas innan EEC kan utvidgas och

ett politiskt samarbete mellan de europeiska staterna kan påbörjas;

(b) ofördröj ligen främjar ett multilateralt europeiskt samarbete inom

den avancerade teknologin och den industri som baseras på forskning;

uppmuntrar befintliga bilaterala projekts utsträckande på multilateral

basis där så är lämpligt; och rekommenderar vidare att hela detta problem

diskuteras tillsammans med andra förslag som framföres i rekommendation

460 vid en konferens med de europeiska ministrarna för forskning

och teknologi;

(c) håller varandra informerade i frågor som berör initiativ i förhållande

till Östeuropa och anordnar regelbundna konsultationer så att de

ekonomiska, politiska, kulturella och sociala förbindelserna med de östeuropeiska

länderna kan utvecklas ytterligare, och så att nya initiativ på

dessa områden inte blir oförenliga med medlemsstaternas allmänna intressen.

Rekommendation 460

om europeiskt vetenskapligt och teknologiskt samarbete efter det andra

mötet med forskningsministrarna

Församlingen,

1. som studerat arbetsdokumenten, vilka framlagts för det andra mötet

med forskningsministrarna, hållet i Paris inom ramen för OECD den 12—

13 januari 1966;

2. som tagit del av den kommuniké, vilken offentliggjordes vid detta

ministermötes avslutning, liksom den rapport vilken M. Alain Peyrefitte

den franske ministern för forskning samt för atom- och rymdfrågor —

framlade för ministermötet i sin egenskap av dess ordförande;

3. som granskat den rapport vilken församlingens kulturella och vetenskapliga

utskott utarbetat;

4. som med oro noterar att det ännu inte tillskapats något organ för

fortlöpande samordning, vilket är ansvarigt för att det europeiska samar
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967

betet på de vetenskapliga och teknologiska forskningsområdena harmoniseras

och rationaliseras;

5. som beaktar att det redan finns ett antal europeiska organisationer

och program inom det vetenskapliga och teknologiska fältet; men att dessa,

som tillkommit vid olika tidpunkter och oberoende av varandra, ännu

inte är organiskt sammanlänkade och därför för närvarande inte representerar

en verklig europeisk forskningspolitik utan endast delar av en sådan

politik;

6. som med oro noterar tendensen hos dessa program och organisationer

att ställa växande och icke samordnade krav på de europeiska staternas

finansiella, mänskliga och materiella resurser;

7. som är övertygad om det tvingande behovet att samordna dessa program

och verksamheten inom de organisationer, vilka redan finns eller är

planerade, i syfte att på bästa möjliga sätt utnyttja den europeiska forskningspotentialen

och bromsa det ständiga utflödet från denna kontinent

av dess inhemska begåvningar och frukterna av dess idérikedom;

8. som observerar att, trots det ytterst värdefulla arbete som utförts av

forskningsministrarna i OECD:s medlemsländer inom ramen för en serie

ministermöten, de sagda mötena:

(a) inte har en varaktig institutionell karaktär;

(b) i praktiken endast är rådgivande sammankomster som äger rum

med ojämna mellanrum;

(c) innefattar icke-europeiska stater;

9. som är förvissad om nödvändigheten av att Europarådets medlemsländer,

såväl i individuellt som gemensamt intresse, håller den moderna

forskningens och teknologins framsteg under ständig och samfälld uppsikt,

i syfte att:

(a) säkra välståndet och den ekonomiska framstegstakten inom dessa

länder vart för sig och på den europeiska kontinenten som helhet;

(b) sätta Europa i stånd att uppfylla sina förpliktelser mot andra, fattigare

och mindre utvecklade, kontinenter;

(c) främja inte bara människans kunskap om sin egen natur och den

värld hon lever i, utan också hennes förmåga att förutse och planera inför

de optimala livsvillkoren i det framtida europeiska samhället;

10. som djupt beklagar att det, till följd av brist på jämförbar nationell

statistisk, ännu inte är möjligt att med precision fastställa Europas forskningspotential

och vilken andel av denna potential som kan uppbådas för

internationella samarbetsprogram på europeisk eller global nivå,

rekommenderar ministerkommittén

A. Vad beträffar den nationella forskningspolitiken:

11. att uppmana regeringarna i Europarådets medlemsländer att, såsom

rekommenderades till det andra mötet med forskningsministrarna, införa

den administrativa praxisen »årlig forskningsbudget» — antingen av typen

ex post eller ex ante — i syfte att:

(a) befordra en nationell forskningspolitik, väl samordnad och metodiskt

anpassad till de vetenskapliga framstegen;

(b) ge möjlighet till en klarare uppfattning, hos både parlament och

allmänhet, om storleken av landets ansträngningar och internationella

åtaganden ifråga om forskning och utveckling;

12. att därutöver uppmana nämnda regeringar att anpassa den nationella

statistiken så långt som möjligt efter den modell, som uppställts

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition, nr 27 år 1967

enligt den så kallade Frascatimetoden på så sätt att det blir möjligt, å

ena sidan för var och en av dem att göra en bättre jämförande bedömning

av det egna landets forskningspotential, och å andra sidan att göra en så

exakt beräkning som möjligt av de europeiska resurserna inom de vetenskapliga

och teknologiska forskningsområdena;

B. Vad beträffar den europeiska forskningspolitiken:

13. att uppmana nämnda regeringar att överväga åtgärder i syfte:

(a) att förbättra samordningen av sina forskningsprojekt och att harmonisera

dessa projekts målsättningar;

(b) att upprätta — på basis av de nationella forskningsbudgetarna, som

göres upp i enlighet med metoden i paragraf 11 ovan — en indikativ samlad

europeisk budget täckande alla befintliga och förutsebara program på

de vetenskapliga och teknologiska områdena, inom vilkas ram några av

eller alla Europarådets medlemsstater bedriver forskningssamarbete antingen

med varandra eller med de övriga länderna i världen;

(c) att deliniera, publicera och med jämna mellanrum offentligen pröva

riktlinjerna för det europeiska forskningssamarbetets utveckling;

14. att för detta ändamål sammankalla — så snart som möjligt och i

varje fall före nästa möte med OECD-ländernas forskningsministrar —

ett ad hocmöte mellan regeringarna, som skulle kunna följa efter ministerkonferensen,

som föreslås i rekommendation 461, och med uppgift att studera

de särskilda samarbetsproblemen mellan Europarådets medlemsländer

ifråga om vetenskaplig och teknologisk forskning och i synnerhet utarbeta

en samlad europeisk forskningspolitik.

Rekommendation 461

om europeiskt samarbete på rymdområdet

Församlingen,

1. som erinrar om rekommendation 251 (1960) om europeiskt samarbete

inom rymdforskning och rymdteknologi;

2. som beaktar resolution 284 (1964) om församlingens roll i utvecklingen

av det europeiska samarbetet på forskningsområdet;

3. som har granskat den första årsrapporten från Europeiska organisationen

för utveckling av rymdavskjutningsramper (ELDO), vilken denna

organisation tillställt Europarådet i enlighet med artikel 12 i Londonkonventionen

varmed ELDO instiftades;

4. som beaktar att en fruktbar dialog i rymdfrågor mellan regeringar

och parlamentsledamöter skulle främjas av att årsrapporter framlades inför

församlingen såväl av Europeiska konferensen för telekommunikationer

via satelliter (CETS) och Europeiska rymdforskningsorganisationen

(ESRO) som ELDO;

5. som lyckönskar CETS till att ha utarbetat planer, vilka tillåter Europa

att spela en betydelsefull roll i utvecklingen av ett globalt kommunikationssatellitsystem,

och som är övertygad om att även om Europa skulle

besluta att begränsa sin rymdverksamhet måste det fortsätta med ett förenat

och samordnat program för telekommunikationer och televisionsöverföring

via satelliter;

6. som är uppmärksam på att klyftan mellan Förenta Staternas och Sovjetunionens

rymdkapacitet å ena sidan, och Europas å den andra, är stor

och synes bli större;

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1967

7. som är medveten om den fara som ligger i att den europeiska ekonomins

konkurrenskraft på världsmarknaden skulle försämras om Europa

inte deltog på ett besinningsfullt, aktivt och konstruktivt sätt i rymdforskningen

och rymdteknologin, i synnerhet inom området för telekommunikationer

och televisionsöverf öring via satelliter;

8. som anser att internationellt samarbete på bredast möjliga basis är

alldeles särskilt påkallat inom detta område;

9. som dock anser det vara väsentligt att Europa spelar en betydelsefull

självständig roll i utforskandet av rymden för vetenskapliga ändamål

och i utnyttjandet av rymdteknologin för praktiska icke-militära

ändarnål;

10. som är övertygad om åt Europa i sista hand inte kommer att kunna

spela denna roll utan ei större egen avskj utningsramp;

11. som beaktar att mini åerkommittén har erkänt »medlemsländernas

gemensamma intresse av att Europa påskyndar utvecklingen på det tekniska

området samt rymdforskningens betydelse i detta sammanhang

och vikten av en samlad ansträngning på detta område»;

12. som beaktar de problem vilka den nuvarande storleken av de finansiella

bidragen till ELDO medför;

13. som anser att det krävs omedelbara beslut i Europarådets medlemsländers

regeringars gemensamma intresse;

rekommenderar ministerkommittén:

14. att inom en nära framtid sammankalla en ministerkonferens med

Europarådets medlemsstater, vars uppgifter skulle vara:

I. att fastställa rimliga mål — både på kort och lång sikt — för Europa

i rymden, därvid beaktande:

(a) det brådskande behovet av att Europa uppnår full operationsduglighet

inom kommunikationssatellittekniken;

(b) fördelarna med ett gemensamt europeiskt program för att utveckla

satelliter för andra praktiska ändamål än på kommunikationsområdet (inklusive

televisionssändningar);

(c) Europas därav följande behov av att äga egna hjälpmedel för att

placera stora satelliter i bana;

II. att ombesörja den nödvändiga resursallokeringen, underkastad en

effektiv budgetkontroll, för ett sådant program;

III. att upprätta en stark europeisk organisation under ministeriell och

parlamentarisk kontroll med befogenhet att samordna de europeiska ansträngningarna

i rymden och resurser att göra dessa ansträngningar effektiva;
IV.

att — i väntan på att en sådan stark organisation upprättas — tillsätta

en ministerkommitté vars kompetens skulle omfatta den nuvarande

verksamheten inom ELDO, ESRO och GETS, och som skulle utarbeta en

enad och samlad europeisk rymdpolitik och övervaka dess genomförande;

15. att uppmana regeringarna i ELDO:s medlemsstater:

I. att fullborda genomförandet av organisationens ursprungliga program;

II. att ofördröjligen ta dess framtida program under övervägande;

III. att vidta mått och steg för att stärka och utveckla ELDO.

Rekommendation 462 om ICEM:s verksamhet till förmån för europeiska

flyktingar

Ministerkommittén uppmanas att be ICEM ställa sina resurser till förfogande

för europeiska nationella flyktingar.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967

Sessionen 26—30 september 1966

Rekommendation 463

om åtgärder som kan ingå i en politisk uppgörelse i Cypernfrågan i syfte

att säkerställa att alla cypriotiska medborgares rättigheter skyddas

av internationella garantier

Församlingen,

1. som med stort intresse tagit del av den utredning generalsekreteraren

utarbetat om åtgärder, som kan innefattas i en politisk uppgörelse i

Cypernfrågan i syfte att säkerställa att alla cypriotiska medborgares rättigheter

skyddas av internationella garantier, och rapporten som framlagts

av det politiska utskottet;

2. som med växande oro noterar fortsättningen av Cypernkrisen vilken

stör relationerna mellan tre av Europarådets medlemsstater;

3. som erkänner svårigheten i att särskilja problemets politiska och

rättsliga aspekter i syfte att uppnå en lösning;

4. som tagit del av juridiska utskottets utlåtande i ämnet;

5. som är angelägen att inte hindra Förenta Nationernas ansträngningar

och förhandlingarna som pågår;

6. som anser att alla cypriotiska medborgares rättigheter måste säkras

utan uppskov genom både nationella och internationella garantier;

7. som anser att den europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna

utgör en lämplig ram och mekanism för att utöka nationella och

konstitutionella garantier med internationella garantier;

8. som välkomnar den av de cypriotiska myndigheterna uttryckta avsikten

att acceptera:

(a) rätten att rikta framställningar i enlighet med artikel 25 i den

europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna;

(b) den europeiska domstolens tvingande jurisdiktion vilken föreskrives

i artikel 46 i den europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna;

(c) systemet med internationell övervakning vilket föreskrives i den

europeiska socialstadgan av 1961;

9. som beaktar att de fakultativa förklaringar, vilka föreskrives i den

europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna, samt socialstadgans

föreskrifter, måste, vad som än inträffar, ingå i den politiska lösningen

som en viktig beståndsdel av uppgörelsen,

10. rekommenderar ministerkommittén att uppmana de berörda regeringarna

att finna en politisk lösning på tvisten vilken, på basis i synnerhet

av de ovannämnda garantierna, på ett effektivt sätt säkrar öns alla invånares

rättigheter.

Rekommendation 464

om förhandlingarna i Kennedy-ronden

Församlingen,

1. som är djupt medveten om att, i frånvaron av konkreta framsteg

mot en lösning av Västeuropas nuvarande splittring, Kennedy-förhandlingarna

inom GATT utgör de bästa, omedelbart till buds stående, medlen att

minska handelshindren i Europa och i världen;

2. som uppmärksammar att, om en uppgörelse skall kunna nås inom

den tid, som återstår före utlöpandet av Förenta Staternas Trade Expansion

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967

15

Ad den 30 juni 1967, det helt enkelt inte är möjligt för varje delegation

att även med hänsyn tagen till moderna kommunikationer fortlöpande

konsultera sina hemmamyndigheter, innan den fattar ståndpunkt i varje

fråga som kan uppkomma,

3. rekommenderar ministerkommittén att medlemsregeringarna bör

genomföra Kennedy-förhandlingarna med den nödvändiga känslan för sakens

brådskande natur och därför bör ge sina delegationer vid Kennedyförhandlingarna

i Geneve största möjliga mått av förhandlingsfrihet, om

nödvändigt genom att utse representanter med erforderlig fullmakt.

Rekommendation 465 om Greklands ekonomiska utveckling

Ministerkommittén uppmanas vidta en rad åtgärder för att underlätta

Greklands ekonomiska utveckling.

Rekommendation 466 om bristen på socialarbetare i Europa

Ministerkommittén uppmanas att beakta den kritiska situationen som

uppstått till följd av bristen på socialarbetare och medverka till att åtgärder

vidtas för att motverka denna genom bland annat ökad utbildning,

förbättrade löner och arbetsvillkor m. m. Ministerkommittén uppmanas

vidare att uppta frågan om socialarbetets framtida roll i medlemsländerna

på Europarådets arbetsprogram.

Rekommendation 467 om symposium med deltagande av parlamentariker

och specialister på hälsovårdsområdet

Ministerkommittén uppmanas inkludera vissa förslag, som antogs under

symposiet, i Europarådets arbetsprogram.

Rekommendation 468 om »au pair» - anställning

Ministerkommittén uppmanas bl. a. att utarbeta en konvention eller

överenskommelse med bestämmelser för »au pair »-anställning.

Rekommendation 469 om den lokala och regionala utvecklingen i medlemsländerna
Ministerkommittén

uppmanas bl. a. att överlämna församlingens och

den särskilda europeiska kommunkonferensens förslag till vederbörande

myndigheter samt att studera vissa förslag angående den lokala och regionala

utvecklingen i medlemsländerna.

Rekommendation 470 om konvention angående samarbete mellan lokala

myndigheter

Ministerkommittén uppmanas bl. a. att instruera en expertkommitté att

snarast möjligt utarbeta en konventionstext angående samarbete mellan

lokala myndigheter i Europa.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967

Rekommendation 471 om självfinansiering av det europeiska vänortsprogrammet

(The European Intermunicipal Exchanges Development Plan)

Ministerkommittén uppmanas bl. a. att fortsätta vänortsprogrammet.

Rekommendation 472 om samarbete på stads- och regionplaneringsområdet

inom Europarådet

Ministerkommittén uppmanas bl. a. att notera församlingens förslag att

tillskapa en särskild konferens för de ministrar som ansvarar för stadsoch

regionplaneringen.

Sessionen 23—27 januari 1967

Rekommendation 473

om beviljandet av konsultativ status åt vissa internationella, icke-statliga

organisationer

Avser följande organisationer: World Medical Association, Churches’

Committee on Migrant Workers in Western Europé, International Dental

Federation, International Commission for the Protection of Alpine Regions,

European Association for Catholic Adult Education, European Community

of Advertising Organisations.

Rekommendation 474

om Europarådets allmänna politik

Församlingen,

1. som hänvisar till sin resolution 332 (1967)

2. som uppmärksammar att Europarådets ansvar väsentligt ökats som

följd av den nuvarande utvecklingen i Europa;

3. som — utan att förbise Förenta Nationernas fackorgans väsentliga

roll på detta område ■—- anser, att särskilda ansträngningar borde göras

för att främja verksamheten inom Europarådet som kan möjliggöra för

europeiska icke-medlemsländer att delta i tekniska konferenser;

4. som anser att Europarådet för att uppnå sina i stadgan fastställda

mål skall upplysa Europas folk om rådets politik och verksamhet;

5. uppmanar ministerkommittén:

I. att vidtaga alla nödvändiga åtgärder för att främja verksamhet som

möjliggör för europeiska icke-medlemsländer att deltaga i tekniska konferenser;
II.

att vidtaga alla nödvändiga åtgärder för att uppnå praktiska resultat

av denna verksamhet eller dessa konferenser så att konstruktivt och

varaktigt samarbete mellan alla berörda länder främjas;

III. att anmoda generalsekreteraren att öka sina ansträngningar att ge

publicitet åt Europarådets verksamhet;

IV. att höja informationsbudgeten i enlighet härmed.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967 17

Rekommendation 475

med svar på Europeiska atomenergiorganets (ENEA:s) åttonde rapport

Rekommendation 476

om jordbrukspolitiken i Europa

Församlingen,

1. som tagit del av jordbruksutskottets rapport angående jordbrukspolitiken

i Europa och som erinrar om sina rekommendationer 411 (1965)

och 452 (1966) i samma fråga;

2. som anser att det ailmer ökande internationella ömsesidiga beroendet

på alla områden inom det ekonomiska och sociala livet kräver att medlemsländerna

samordnar sin politik och även sin jordbrukspolitik;

3. som beaktar den angelägna uppgiften för Europa att på ett effektivt

sätt bidraga till en lösning av världens försörjningsproblem;

4. som uppmärksammar behovet att ändra den nuvarande alltmer utbredda

tendensen att använda olika former av stridsåtgärder inom den

internationella handeln med jordbruksprodukter genom att fortlöpande

jämföra olika former av nationell jordbrukspolitik för att härigenom nå

den förståelse för de faktorer, som bestämmer jordbrukspolitiken och dess

allmänna inriktning, vilket är en nödvändig förutsättning för en mer

rationell utveckling av jordbrukshandeln och -produktionen;

5. som tillmäter beslutet om en gemensam organisation av jordbruksmarknaden

i EEC:s sex medlemsländer betydelse som ett viktigt element

i integrationsprocessen och som betonar att EEC påtar sig stort ansvar

för ett vidgat samförstånd på jordbrukspolitikens område;

6. som anser att ett sådant samförstånd inte endast borde utgöra en

kompromiss baserad på den minsta gemensamma nämnaren utan borde

omfatta bestämda åtgärder för att utveckla en rationell politik på pris-,

produktions- och strukturomvandlingsområdena under iakttagande av behovet

av att världsmarknaderna normaliseras;

7. som anser att det vore lämpligt att så snart som möjligt nå en överenskommelse

om de åtgärder som skall vidtas inom handeln med jordbruksprodukter

efter avslutandet av Kennedy-ronden; och som anser att

en sådan överenskommelse även kunde vara av värde vid samordnandet

av de europeiska ländernas och ländergruppernas politik inför den förestående

UNCTAD-konferensen,

8. rekommenderar ministerkommittén:

A. att inbjuda medlemsländernas regeringar:

(a) att vidtaga åtgärder för att uppnå en gemensam inriktning av jordbrukspolitiken

syftande till ett rättvist utnyttjande av alla medlemsländernas

jordbruksresurser;

(b) att i detta sammanhang undersöka möjligheterna att:

I. gradvis minska ingripandet i prissättningen på jordbruksprodukter

och kombinera detta med en effektiv inkomstpolitik för jordbrukarna;

II. verka för en friare prissättning, som avspeglar förhållandet mellan

utbud och efterfrågan, och därigenom reglera balansen mellan jordbruksproduktionens

olika grenar;

III. ytterligare uppmuntra strukturomvandlingen inom jordbruket och

därigenom möjliggöra för producenterna att reagera snabbare inför skiftande

marknadssituationer och en friare prisutveckling;

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967

B. att tillsammans med OECD:s råd via de två organisationernas förbindelsekommittéer

undersöka möjligheterna att genomföra rekommendationerna

under punkt 8 A ovan.

Rekommendation 477

om europeisk rymdpolitik

Församlingen,

1. som erinrar om rekommendation 251 (1960) angående europeiskt

samarbete inom rymdforskning och rymdteknologi och rekommendation

461 (1966) angående europeiskt samarbete på rymdområdet;

2. som noterar ministerkommitténs svar på rekommendation 461 (1966)

vilket särskilt framhåller att »ministerkommittén med tillfredsställelse ser

att församlingens inställning i stort ligger i linje med den allmänna politik

som regeringarna för på rymdområdet;»

ESRO

3. som i sin andra debatt om rymdpolitiska frågor har granskat den

europeiska rymdforskningsorganisationens (ESRO) första allmänna rapport,

vilken denna organisation har tillställt Europarådet i enlighet med

resolution nr X vid fullmäktigekonferensen 1962 — då ESRO grundades —

och enligt beslut av ESRO-rådet;

4. som noterar att ESRO:s svårigheter vid genomförandet av sitt program

inneburit en motgång för europeiska strävanden på rymdområdet

överhuvud;

5. som välkomnar ESRO-rådets förslag att hålla en ministerkonferens

sommaren 1967 för att diskutera såväl ESRO:s framtid efter den första

åttaårsperioden som de nuvarande svårigheterna;

6. som antar resolution 335 (1967) som syftar till att inför ESRO:s råd

och medlemsregeringar framlägga vissa förslag;

Uttalande om den allmänna rymd politiken

7. som ånyo framhåller:

(a) sin insikt om att klyftan mellan å ena sidan Förenta Staternas och

Sovjetunionens rymdkapacitet och å andra sidan Europas är stor och synes

bli större;

(b) sitt medvetande om faran att den europeiska ekonomins och industrins

konkurrenskraft på världsmarknaderna minskar, om inte Europa

tar en balanserad, aktiv och konstruktiv del i rymdforskningen och -teknologin,

särskilt rörande telekommunikationer med satelliter, navigationsoch

meteorologiska satelliter samt televisionsöverföring, -spridning och

-utsändning via satelliter;

(c) sin uppfattning att internationellt samarbete på bredast möjliga

bas är påkallat men att det inte desto mindre är väsentligt att Europa

självt spelar en betydelsefull roll vid utforskandet av rymden för vetenskapliga

ändamål och vid utvecklandet av rymdteknologin för praktiska ickemilitära

ändamål;

Aktuella utvecklingstendenser

8. som med tillfredsställelse noterar berörda regeringars föresats att,

på vissa länders initiativ och i linje med församlingens rekommendation

461, undersöka möjligheterna att upprätta de nödvändiga institutionerna

för en europeisk rymdpolitik;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1967

19

Rymdpolitik som en integrerad del av europeisk forskningspolitik

9. som är övertygad om att en europeisk rymdpolitik bör utgöra en

integrerad del av en europeisk forskningspolitik ägnad att minska den

vetenskapliga och teknologiska klyftan mellan Europa å ena sidan och

Förenta Staterna och Sovjetunionen å den andra, vilket endast kan förverkligas

genom intimt samarbete mellan Europarådets medlemsländer;

10. rekommenderar ministerkommittén att inbjuda medlemsregeringarna:
I.

att ofördröjligen överväga situationen på det fredliga rymdsamarbetsområdet

i Europa med hänsyn till dess stora betydelse och nuvarande

svårigheter;

11. att främja den nuvarande utvecklingen mot ett intimare samarbete

mellan de befintliga rymdorganisationerna (huvudsakligen ESRO, ELDO

och CETS) i syfte att så snart som möjligt i enlighet med rekommendation

461 (1966) upprätta en stark europeisk organisation — under ministeriell

och parlamentarisk kontroll — med befogenhet att samordna

Europas icke-militära strävanden på rymdområdet.

Rekommendation 478

om samvetsömmas rättigheter

Ministerkommittén uppmanas ge i uppdrag åt sina experter inom den

mänskliga rättighetskommittén att utarbeta en konvention eller rekommendation

som tryggar de samvetsömmas rättigheter.

Rekommendation 479

om vissa yrkesgruppers likställighet

Ministerkommittén uppmanas att inom ramen för nästa arbetsprogram

studera möjligheterna att förbättra vissa yrkesgruppers etableringsrätt

och rörelsefrihet inom Europarådets medlemsländer.

Rekommendation 489

om obligatorisk trafikförsäkring av motorfordon

Ministerkommittén uppmanas anmoda medlemsländerna att underteckna

och ratificera den europeiska konventionen om obligatorisk trafikförsäkring

av motorfordon.

Rekommendation 481

om registrering av testamenten

Ministerkommittén uppmanas ge den europeiska kommittén för samarbete

på det rättsliga området i uppdrag att undersöka önskvärdheten av

att upprätta ett system för registrering av testamenten.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967

Rekommendation 482

om privilegier och immunitet för internationella organisationer och

deras anställda

Ministerkommittén uppmanas ge den europeiska kommittén för samarbetet

på det rättsliga området i uppdrag att koncentrera sitt studium av

problem sammanhängande med privilegier och immunitet för internationella

organisationer och deras anställda till frågan om ansvarighet för skada

som åsamkas annan person eller egendom.

Rekommendation 483

om den internationella återuppbyggnadsbankens konvention om biläggande

av investeringstvister mellan stat och medborgare i annan stat

Ministerkommittén uppmanas anmoda medlemsländerna att underteckna

och ratificera konventionen i den mån så inte redan skett.

Rekommendation 484

om internationellt skydd för typsnitt

Ministerkommittén anmodas uppdra åt den europeiska kommittén för

samarbete på det rättsliga området att utarbeta en konvention angående

internationellt skydd för typsnitt.

Rekommendation 485

om ratificering av protokoll nr 2, 3 och 4 av den europeiska konventionen

för de mänskliga rättigheterna

Ministerkommittén uppmanas anmoda medlemsländerna att underteckna

och ratificera konventionen i den mån så inte redan skett.

Rekommendation 486

om beslut fattade vid det andra seminariet angående internationell frivilligtjänst.

— »Icke-statliga organisationers roll i afrikansk utveckling»

Ministerkommittén uppmanas bl. a. överlämna vissa beslut, som fatfats

vid det andra seminariet angående internationell frivilligtjänst, till

medlemsländernas regeringar.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967

21

Yissa vid rådgivande församlingens artonde ordinarie möte

antagna resolutioner

Sessionen 26—30 september 1966

Resolution 319

om förbindelserna mellan den rådgivande församlingen och de

nationella parlamenten

Församlingen,

1. som anser det vara lämpligt att så nära som möjligt anknyta de

nationella parlamenten till Europarådets arbete;

2. som anser att alla ledamöter i de nationella parlamenten borde hållas

underrättade om den rådgivande församlingens verksamhet av sina kolleger

vilka deltar i denna;

3. som erkänner de nationella parlamentens rätt att erhålla underrättelser

om utnyttjandet av de medel som de har anvisat för att finansiera

Europarådets verksamhet;

4. som beaktar att inte endast den rådgivande församlingens debatter

utan även ministerkommitténs mångskiftande arbete och beslut bör bringas

till de nationella parlamentens kännedom;

5. som anser att ledamöterna i de nationella parlamenten med hjälp

av denna information torde bli bättre skickade att bedöma de ansträngningar

som görs av alla Europarådets organ;

6. som erinrar om sina resolutioner 61 (1954) och 70 (1955) om förbindelserna

mellan den rådgivande församlingen och de nationella parlamenten,

samt sina resolutioner 104 (1956), 135 (1957) och 250 (1963)

beträffande den ständiga arbetsgruppens för förbindelser med de nationella

parlamenten och allmänheten inrättande, medlemsskap och mandat,

7. uppmanar:

(a) de nationella delegationerna:

I. att, i den mån så inte tidigare varit fallet, framlägga inför sina parlament,

årligen eller efter varje session, en rapport om sin verksamhet

i den rådgivande församlingen;

II. att sammanträda före öppnandet av varje session med den rådgivande

församlingen i Strasbourg, liksom också senare i sina hemländer

för att besluta vilka åtgärder som bör vidtagas i respektive parlament

i fråga om de rekommendationer och resolutioner som utvalts av arbetsgruppen;
III.

att i samband med varje session anordna en radio- och/eller televisionsdebatt

rörande Europarådsfrågor mellan utrikesministern och medlemmar

av den parlamentariska delegationen till den rådgivande församlingen;
(b)

regeringarna:

I. att framlägga inför sina parlament minst en gång årligen en rapport

om verksamheten i Europarådets ministerkommitté;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967

II. att medtaga ett avsnitt om Europarådet i statsverkspropositionen;

III. att låta utrikesministern omnämna Europarådets verksamhet då

utrikesbudgeten eller -budgetförslaget framlägges.

(c) de nationella parlamentens talmän eller motsvarande att överväga

möjligheten av:

I. att hålla, minst en gång årligen, en debatt om Europarådet vilken kan

äga rum i samband med att rapporterna framlägges av de nationella delegationerna

och regeringarna (se (a) och (b) I. ovan);

II. att vidarebefordra till Europarådet de officiella förteckningarna över

frågor som hänskjutits till parlamentariska utskott (lagförslag, motioner,

interpellationer etc.);

(d) församlingens utskott och ständiga arbetsgrupp att hålla presskonferenser

varje gång de sammanträder i medlemsländerna.

Resolution 321

om Europarådets allmänna politik

Församlingen,

1. som konstaterar att trots de påfrestningar som utvecklingen i Fjärran

Östern utsätter de öst-västliga relationerna för, det finns uppmuntrande

tecken på ett ökande intresse bland de östeuropeiska länderna för

att förbättra relationerna med västsidan genom både bilaterala och multilaterala

kontakter;

2. som erinrar om att Europarådets medlemsstater — antingen de är

medlemmar av Förenta Nationerna eller inte — i sitt regionala samarbete

är bundna att respektera principerna i Förenta Nationernas stadga

och att omsätta dem i praktisk politik;

3. som erkänner att genomförandet av avspänning mellan länderna i

Västeuropa och Östeuropa är en nödvändig förutsättning för en varaktig

fred i Europa;

4. som medger att det för en avspänning fordras effektiva garantier,

gemensamt åtagna av de östeuropeiska och de västeuropeiska staterna, för

att undanröja orsakerna till fruktan och misstänksamhet mellan grupper

av nationer som lever under fundamentalt olika politiska system;

5. som inser att detta kommer att föra med sig en omprövning av den

politik som hittills av säkerhetsskäl betraktats som oundgänglig;

6. som erinrar om att den tyska återföreningsfrågan är oupplösligt förenad

med de allmänna avspänningsproblemen;

7. som anser att den politik, som förordas i rekommendation 459, särskilt

i paragraf (c) utgör en god utgångspunkt för strävan till avspänning;

8. som bekräftar sin åsikt att Västeuropas politiska styrka är beroende

av medlemsstaternas förmåga att uppnå den enighet som är ett av stadgans

väsentliga mål;

9. som med tillfredsställelse noterar att det trots alla svårigheter pågår

en betydelsefull förändring inom den allmänna opinionen i Storbritannien

och andra länder, till förmån för att åter öppna förhandlingar

om att utvidga den europeiska gemenskapen,

10. deklarerar att det bör vara Europarådets strävan:

(a) att uppmuntra och främja alla gemensamma åtgärder ägnade att

väcka förtroende, särskilt bland länderna i Östeuropa, för vår organisations

vilja att skapa och vidmakthålla sådana politiska förhållanden i Västeuropa

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967 23

som kan tjäna som en varaktig grund för ett system för europeisk fred

och säkerhet;

(b) att främja förståelsen i Östeuropa för denna strävan genom först

bilaterala och senare multilaterala kontakter;

(c) att försöka undanröja rivaliteten mellan Västeuropa och Östeuropa

i det tekniska samarbetet med utvecklingsländerna och att överväga metoderna

för att uppnå detta;

(d) att stärka Västeuropas ställning som en faktor för fred och säkerhet

i det att man främjar Europas enande genom att inom en nära framtid

utsträcka de europeiska gemenskapernas system till Storbritannien och

andra medlemsstater som önskar förena sig med dem såsom fullvärdiga

eller associerade medlemmar, och

(e) att inte spara några ansträngningar att analysera förekommande

motsättningar mellan medlemsstaterna som hämmar strävandena till integration,

i akt och mening att framlägga förslag syftande till att undanröja

grunden för sådana motsättningar;

11. uppdrager åt det politiska utskottet att fortsätta sin undersökning

av metoderna att främja avspänningen och att rapportera härom vid nästa

session.

Resolution 322

om anförandet som Förenta Nationernas generalsekreterare, U Thant, höll

inför Europarådets rådgivande församling den 3 maj 1966

F örsamlingen,

1. som betonar att det besök vid Europarådet, som Förenta Nationernas

generalsekreterare U Thant avlade, var en händelse av otvivelaktig politisk

betydelse;

2. som erkänner det globala ansvar, som det är Europas plikt att ta på

sig, inte endast inom det politiska området utan även för den ekonomiska,

sociala, kulturella och vetenskapliga utvecklingen;

3. som beaktar att Europarådet, som en regional organisation, kan och

bör spela en ledande roll som den europeiska förtruppen och grundpelaren

i Förenta Nationernas världsomfattande arbete;

4. som erinrar om att Förenta Nationernas generalsekreterare yrkade

på samordnade åtgärder av Förenta Nationerna och Europarådet i ekonomiska

och sociala frågor och i behandlingen av sförre politiska problem;

5. som beaktar att dess olika utskott borde ges uppgiften att följa de

aspekter av Förenta Nationernas arbete som berör församlingen, antingen

på det allmänpolitiska planet eller i samband med arbetsprogrammet,

6. uppmanar Europarådsländerna att intensifiera sitt politiska samarbete

inom Förenta Nationerna för att göra det mer konstruktivt, enligt de

riktlinjer som U Thant drog upp i sitt Strasbourganförande;

7. står fast vid att inga ansträngningar får sparas för att intensifiera

och samordna Europarådets och Förenta Nationernas verksamhet i den

mån de kompletterar varandra, och för att säkra effektiva kontakter mellan

sekretariatet och andra organ inom Europarådet och till rådet anknutna

organisationer och Förenta Nationernas fackorgan;

8. ger det politiska utskottet i uppdrag att tillsätta ett underutskott i

vilket Europarådets generalsekreterare bör närvara, i syfte att harmonisera

förbindelserna mellan de båda organisationerna.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967

Resolution 323

om anförandet som Förenta Nationernas generalsekreterare, U Thant, höll

inför Europarådets rådgivande församling den 3 maj 1966

Församlingen,

1. som inser betydelsen av den deklaration vilken Förenta Nationernas

generalsekreterare avgav inför den i maj 1966;

2. som tagit intryck av den enträgna vädjan till förmån för fred och

förhandlingar i Hans Helighet Påvens senaste encyklika;

3. som är oroad av den tilltagande Vietnamkonflikten och den farliga

omfattning den kan tänkas få om den fortsätter;

4. som är övertygad om att följderna av Vietnamkrigets utvidgning gör

sig märkbara i Europa liksom annorstädes;

5. som inser svårigheterna vilka Förenta Nationernas generalsekreterare

möter på alla håll då han genomför sitt uppdrag,

6. hyllar hans behjärtade ansträngningar till förmån för freden;

7. beklagar hans beslut att inte söka förnyat mandat och hoppas han

vill ta det under omprövning;

8. uttalar sitt förtroende för hans tolkning av sitt ansvar gentemot

världen;

9. uttrycker sin önskan att inga ansträngningar må sparas för att undvika

förvärrandet av en kris inom FN vilken mer än någonsin skulle

sätta världsfreden i fara.

Resolution 324

med utlåtande om Europeiska Frihandelssammanslutningens 6:e

årsrapport

Församlingen,

1. tackar den Europeiska Frihandelssammanslutningen för överlämnandet

av dess 6:e årsrapport;

2. lyckönskar sammanslutningen till de avsevärda framsteg som gjorts

mot det slutliga avskaffandet, den 31 december 1966, av tullar och kvoteringar

inom sammanslutningens område, och för dess beslutsamhet att

garantera att fördelarna av en fri handel inom området inte omintetgöres

av andra bestämmelser och bruk;

3. som i ljuset av de nuvarande omständigheterna anser att det vore

realistiskt för EFTA att ta hänsyn till möjligheten av att den nuvarande

ekonomiska uppdelningen av Europa i två block kan bestå för någon

tid, och som besinnar att de kompletterande åtgärder, vilka är nödvändiga

för att säkra en allt fastare integration och en balanserad utveckling av

EFTA-ländernas näringsliv, bör aktivt vidareutvecklas, så mycket mer som

ett intensifierat samarbete mellan EFTA-länderna torde minska snarare

än öka problemen vilka sammanhänger med den eventuella tillkomsten

av en europeisk marknad;

4. som fortfarande anser att om alla fördelar av handelshindrens avskaffande

skall kunna tillgodogöras det är väsentligt att fördelarna med

tullsänkningar direkt överföres till konsumenterna, och som vill fästa

uppmärksamheten på behovet av garantier för att bl. a. restriktiva affärsmetoder

inte tillåts störa en sådan utveckling;

5. som noterar att EFTA:s ministerråd vid sitt möte i Bergen deklarerade

att uppmaningen, som i oktober 1965 riktades till EEC om att uppta

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1967

25

förhandlingar med EFTA på alla tänkbara nivåer i syfte att underlätta

den europeiska handeln trots den nuvarande uppdelningen, står kvar, och

beklagar både EEC:s uraktlåtenhet att besvara denna uppmaning och frånvaron

av omfattande tekniska kontakter mellan de båda organisationerna;

6. som anser att en auktoritativ undersökning av de ekonomiska följderna

av förekomsten av två handelsblock i Europa borde ha gjorts för

länge sedan, och som varmt välkomnar EFTA:s ministerråds beslut att

uppmana EFTA:s sekretariat »att överblicka och analysera den ekonomiska

inverkan av den nuvarande uppdelningen på två handelsblock i

Europa, och dess slöseri med befintliga och potentiella resurser»,

7. välkomnar de nuvarande samtalen mellan EFTA och Jugoslavien, och

hoppas att de leder till positiva åtgärder.

Sessionen 23—27 januari 1967

Resolution 332

om Europarådets allmänna politik

Församlingen,

1. som noterar viktiga nya utvecklingslinjer i flera europeiska staters

politik;

2. som är övertygad om att EEC:s utvidgning är ett grundläggande element

i den alltmer intima union mellan Europas stater som är Europarådets

huvudsakliga mål;

3. som välkomnar den brittiska regeringens ansträngningar att utröna

möjligheterna av ett brittiskt medlemskap i den Europeiska ekonomiska

gemenskapen;

4. som hoppas att medlemskap eller association skall utsträckas till

EFTA:s övriga medlemmar och som uttrycker en önskan att dessa förhandlingsförsök

skall mottas gynnsamt av alla medlemmar i den gemensamma

marknaden;

5. som anser att de tragiska händelserna i Vietnam inte bör hindra

försöken att säkra en fortsatt avspänning i de öst-västliga relationerna på

alleuropeisk basis;

6. som med tillfredsställelse noterar den försonliga andan i den västtyske

förbundskanslerns utrikespolitiska uttalande den 13 december 1966;

7. som betonar vikten av att Europa följer en politik som underlättar

utvecklingen av bättre förbindelser mellan Förbundsrepubliken Tyskland

och de östeuropeiska länderna;

8. som uttalar att självbestämmanderätten är och förblir en av Europarådets

grundsatser och som yrkar på att i det nuvarande avspänningsklimatet

alla lämpliga medel skall användas för att främja sådana förhållanden

att denna princip kan tillämpas i hela Tyskland;

9. som med tillfredsställelse noterar Förbundsrepubliken Tysklands regerings

ansträngningar att öka de mellantyska kontakterna i syfte att

minska splittringen mellan Tysklands båda delar utan att vika från den

rättsliga principen om erkännande;

10. som anser att Europarådet i kraft av dess arton medlemsländers

olika förbindelser kan spela en viktig roll genom att förmå dem att jämföra

och överlägga med varandra om sina multilaterala och bilaterala förbindelser

med Östeuropa;

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1967

11. som anser att det är dess plikt att stimulera regeringarnas och parlamentens

ansträngningar att främja europeiskt samarbete och integration;
12.

som beaktar att andan i företalet till dess stadga tillskriver Europarådet

en väsentlig roll i dessa olika frågor;

13. som är övertygad om att endast ett starkt och enat Europa kan hoppas

på att verksamt deltaga i världspolitiken,

14. anser därför:

(a) att Europarådet bör uppmuntra de åtgärder som vidtagits för att så

snart som möjligt uppnå Storbritanniens och de andra EFTA-ländernas inträde

i eller association med EEC;

(b) att Europa har ett särskilt ansvar då det gäller att främja och utnyttja

den allmänna avspänningen;

(c) att Europarådet bör i större utsträckning än hittills utnyttjas för att

uppnå de ovan nämnda målen.

Resolution 335

om den Europeiska rymdforskningsorganisationens (ESRO) första

allmänna rapport

Församlingen,

1. som tagit del av den europeiska rymdforskningsorganisationens

(ESRO) första allmänna rapport 1964—1965;

2. som erinrar om att Europarådets förbindelser med ESRO är mindre

formella än med den europeiska organisationens för utveckling av rymdavskjutningsramper

(ELDO) och som beklagar att grunden för dessa

förbindelser (resolution X från Pariskonferensen 1962) inte omnämns i

Doc. 2091;

3. som konstaterar att ESRO trots de problem som nyligen upprättade

internationella organisationer vanligen möter (och ett flertal oväntade motgångar)

har gjort framsteg inom ramen för sina fastställda mål;

4. som emellertid erinrar om den aktuella krisen inom ELDO, orsakad

av kostnadsstegringar, och som noterar att både kostnader och tidsplaner

—• särskilt för det stora astronomiska satellitprojektet (LAS) — har kraftigt

underskattats;

5. som hänvisar till rekommendation 477 (1967), som utstakar de principer

som medlemsregeringarna bör beakta vid utarbetandet av en allmän

europeisk rymdpolitik;

6. som är övertygad om att större handlingskraft och effektivitet kunde

ingjutas i ESRO:s verksamhet genom integration i ett enhetligt europeiskt

rymdorgan motsvarande Förenta Staternas National Aeronautics and Space

Administration (NASA),

7. beslutar — med denna politik som mål — att inbjuda

(a) ESRO-organen att i framtiden:

I. publicera sina årsrapporter samtidigt med ELDO:s (och om möjligt

med den europeiska konferensens för telekommunikationer via satelliter,

CETS) och i vilket fall inte senare än tre månader efter den period som

täcks av dessa organisationers rapporter;

II. årligen i sådana rapporter detaljerat ange framsteg som gjorts för att

stärka koordineringen med ELDO:s och CETS:s mål och arbetsprogram;

III. vidtaga åtgärder för att förbättra och utveckla metoderna för att

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 27 år 1967

27

noggrant kunna beräkna projektkostnader och för att förhindra att sådana

kostnader ökas på ett okontrollerat sätt;

(b) ESRO:s medlemsstaters regeringar att:

I. vidta de nödvändiga åtgärderna för att säkerställa ett effektivt rymdforskningsprogram

för ESRO;

II. särskilt betona vikten av tillämpad rymdforskning och teknologi för

praktiska icke-militära ändamål när de bedömer ESRO:s framtida program

;

III. underlätta samarbetet mellan ESRO och andra europeiska rymdorganisationer

(både statliga och icke-statliga), under beaktande av § 10

i rekommendation 477 (1967) om europeisk rymdpolitik.

MARCUS BOKTR STHLMI967 670071

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1967:368 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med anhållan om yttrande över vissa rekommendationer och resolutioner som Europarådets rådgiv a1 i texten
  2. UU 1967:13 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om gttrande över vissa rekommendationer och resolutioner som Europarådets rådgivande församling s. 1 i texten
  3. UU 1967:10 Utrikesutskottets memorial nr 10 år 1967 s. 1 i texten