Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring i kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753), m. m

1967-01-20 · 28 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 27 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1967:28, Med förslag till lag om ändring i kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753), m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

1

Nr 28

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i kommunallagen den 18 december 1953 (nr

753), m. mgiven Stockholms slott den 20 januari

1967.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag,

dels föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753),

2) lag om ändrad lydelse av 48 § och 51 § 2 mom. kommunallagen den

1 mars 1957 (nr 50) för Stockholm,

3) lag angående ändrad lydelse av 8 § lagen den 4 januari 1956 (nr 2) om

socialhjälp,

4) lag om ändrad lydelse av 12 § barnavårdslagen den 29 april 1960 (nr

726),

5) lag om ändrad lydelse av 15 § skollagen den 6 juni 1962 (nr 319),

6) lag om ändrad lydelse av kommunala delegationslagen den 27 mars

1954 (nr 130),

dels inhämta riksdagens yttrande över härvid fogade förslag till

7) kungörelse om ändrad lydelse av 7 § byggnadsstadgan den 30 december

1959 (nr 612),

8) kungörelse om ändrad lydelse av 12 § hälsovårdsstadgan den 19 december

1958 (nr 662).

GUSTAF ADOLF

Svante Lundkvist

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 28

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att de legala möjligheterna att delegera kommunal

nämnds beslutanderätt skall utsträckas att omfatta också suppleant

av nämnden. Stadskollegium som f. n. saknar delegationsrätt föreslås få

sådan rätt i samma utsträckning som andra nämnder.

Vidare föreslås att den rätt som bl. a. kommun och landstingskommun

har att uppdra åt arbetsgivarorganisation — kommunförbund — att träffa

kollektivavtal m. m. med bindande verkan för kommunen skall få utövas

av den kommunala lönemyndigheten.

Förslagen föranleder åtskilliga författningsändringar. Dessa föreslås

träda i kraft den 1 juli 1967.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

3

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753)

Härigenom förordnas, att 43, 45 och 49 §§ kommunallagen den 18 december

1953 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

Fullmäktige må antaga —

a) att med----

(Föreslagen lydelse)

43 §.

--------reglementet må bestämmas:

------ nämnder; samt

b) att styrelsen äger uppdraga åt

särskild inom densamma bildad avdelning

eller åt ledamot av styrelsen

eller åt i kommunens tjänst anställd

befattningshavare att å styrelsens

vägnar fatta beslut i vissa grupper

av ärenden, vilkas beskaffenhet skall

i reglementet angivas, dock att framställning

eller yttrande till fullmäktige

icke må beslutas annorledes än''

av styrelsen samfällt.

b) att styrelsen äger uppdraga åt

särskild avdelning, bestående av ledamöter

eller suppleanter i styrelsen,

eller åt ledamot eller suppleant eller

åt tjänsteman hos kommunen eller

åt sådan tjänsteman tillsammans

med ledamot eller suppleant att å

styrelsens vägnar fatta beslut i vissa

grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet

skall i reglementet angivas,

dock att framställning eller yttrande

till fullmäktige icke må beslutas an
-

Innan beslut

I övrigt--

Beslut om —

norledes än av styrelsen samfällt.

-----nästa sammanträde.

— sina åligganden.

---länsstyrelsens prövning.

45 §.

Beträffande sådan----motsvarande tillämpning.

Nämnd, varom-------

a) om fullmäktige så besluta, uppdraga

åt särskild inom nämnden bildad

avdelning eller åt ledamot av

nämnden eller åt i kommunens tjänst

anställd befattningshavare att å

nämndens vägnar fatta beslut i vissa

1*—Bihang till riksdagens protokoll

---stadgas, må:

a) om fullmäktige så besluta, uppdraga

åt särskild avdelning, bestående

av ledamöter eller suppleanter

i nämnden, eller åt ledamot eller

suppleant eller åt tjänsteman hos

kommunen eller åt sådan tjänsteman

1967. 1 samt. Nr 28

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

(Nuvarande lydelse)

grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet

skall i fullmäktiges beslut angivas,

dock att framställning eller

yttrande till fullmäktige icke må beslutas

annorledes än av nämnden

samfällt; samt

(Föreslagen lydelse)

tillsammans med ledamot eller suppleant

att å nämndens vägnar fatta

beslut i vissa grupper av ärenden,

vilkas beskaffenhet skall i fullmäktiges

beslut angivas, dock att framställning

eller yttrande till fullmäktige

icke må beslutas annorledes än

av nämnden samfällt; samt

löpande arbetet.

b) för vård

Beslut, vilket------nästa sammanträde.

Stadsfullmäktige skola

49 §.

gemensamt reglemente.

Med avseende å drätselkammaren

må i reglementet meddelas bestämmelser

av det slag, som sägs i 43 §

första stycket; och skola i dylikt fall

stadgandena i andra stycket av samma

paragraf äga motsvarande till
-

I reglementet må meddelas bestämmelser

av det slag, som sägs i

43 § första stycket; och skola i dylikt

fall stadgandena i andra stycket av

samma paragraf äga motsvarande

tillämpning.

lämpning.

I övrigt — —-------- sina åligganden.

Beslut om--------— Konungens prövning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

5

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 48 § och 51 § 2 mom. kommunallagen

den 1 mars 1957 (nr 50) för Stockholm

Härigenom förordnas, att 48 § och 51 § 2 mom. kommunallagen den 1

mars 1957 för Stockholm skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

48

Stadsfullmäktige skola -—---

Med avseende å drätselnämnden

må i dess reglemente bestämmas:

a) att med drätselnämndens medelsförvaltning

skall sammanföras

medelsförvaltning, som enligt särskilda

författningar tillkommer andra

kommunala nämnder; samt

b) att drätselnämnden äger uppdraga

åt särskild inom densamma

bildad avdelning eller åt ledamot av

nämnden eller åt i stadens tjänst anställd

befattningshavare att å nämndens

vägnar fatta beslut i vissa grupper

av ärenden, vilkas beskaffenhet

skall i reglementet angivas, dock att

framställning eller yttrande till

stadsfullmäktige icke må beslutas

annorledes än av nämnden samfällt.

Innan beslut

(Föreslagen lydelse)

§•

------och drätselnämnden.

1 reglementena för stadskollegiet

och drätselnämnden må bestämmas:

a) i fråga om drätselnämnden att

med dess medelsförvaltning skall

sammanföras medelsförvaltning, som

enligt särskilda författningar tillkommer

andra kommunala nämnder,

b) i fråga om stadskollegiet och

drätselnämnden att var och en av

dessa nämnder äger uppdraga åt särskild

avdelning, bestående av ledamöter

eller suppleanter i nämnden,

eller åt ledamot eller suppleant eller

åt tjänsteman hos staden eller

åt sådan tjänsteman tillsammans

med ledamot eller suppleant att å

nämndens vägnar fatta beslut i vissa

grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet

skall i reglementet angivas,

dock att framställning eller yttrande

till stadsfullmäktige icke må beslutas

annorledes än av nämnden samfällt.

--nästa sammanträde.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Mäj:ts proposition nr 28 år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

I övrigt------—--sina åligganden.

Beslut om---------Konungens prövning.

51

2 mom. Nämnd, varom förmäles i

49 § andra stycket, må, om stadsfullmäktige

så besluta, uppdraga åt

särskild inom nämnden bildad avdelning

eller åt ledamot av nämnden

eller åt i stadens tjänst anställd befattningshavare

att å nämndens vägnar

fatta beslut i vissa grupper av

ärenden, vilkas beskaffenhet skall i

fullmäktiges beslut angivas, dock att

framställning eller yttrande till fullmäktige

icke må beslutas annorledes

än av nämnden samfällt.

Beslut, vilket

§•

2 mom. Nämnd, varom förmäles

i 49 § andra stycket, må, om stadsfullmäktige

så besluta, uppdraga åt

särskild avdelning, bestående av ledamöter

eller suppleanter i nämnden,

eller åt ledamot eller suppleant

eller åt tjänsteman hos staden

eller åt sådan tjänsteman tillsammans

med ledamot eller suppleant

att å nämndens vägnar fatta beslut i

vissa grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet

skall i fullmäktiges beslut

angivas, dock att framställning

eller yttrande till fullmäktige icke

må beslutas annorledes än av nämnden

samfällt.

--nästa sammanträde.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

7

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 8 § lagen den 4 januari 1956 (nr 2) om socialhjälp

Härigenom förordnas, att 8 § lagen den 4 januari 1956 om socialhjälp1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

8

Är någon — ------- —---

Om kommunens fullmäktige så besluta,

äger socialnämnden uppdraga

åt särskild inom nämnden bildad avdelning

eller åt ledamot av nämnden

eller åt i kommunens tjänst anställd

befattningshavare att å nämndens

vägnar fatta beslut i vissa grupper

av ärenden, vilkas beskaffenhet skall

angivas i fullmäktiges beslut. Framställning

eller yttrande till fullmäktige

må dock icke beslutas annorledes

än av nämnden samfällt.

Beslut, vilket

(Föreslagen lydelse)

§•

honom socialhjälp.

Om kommunens fullmäktige så besluta,

äger socialnämnden uppdraga

åt särskild avdelning, bestående av

ledamöter eller suppleanter i nämnden,

eller åt ledamot eller suppleant

eller åt tjänsteman hos kommunen

eller åt sådan tjänsteman tillsammans

med ledamot eller suppleant

att å nämndens vägnar fatta beslut i

vissa grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet

skall angivas i fullmäktiges

beslut. Framställning eller yttrande

till fullmäktige må dock icke

beslutas annorledés än av nämnden

samfällt.

--nästa sammanträde.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.

1 Senaste lydelse av 8 § se 1964: 66.

2*—Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 28

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 12 § barnavårdslagen den 29 april 1960 (nr 726)

Härigenom förordnas, att 12 § barnavårdslagen den 29 april 19601 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

12

Om kommunens fullmäktige så bestämma,

äger barnavårdsnämnden

uppdraga åt särskild inom nämnden

bildad avdelning eller åt ledamot i

nämnden eller åt befattningshavare

i kommunens tjänst att på nämndens

vägnar avgöra vissa grupper av

ärenden, vilkas beskaffenhet skall

angivas i fullmäktiges beslut. Nämnden

må dock icke annorledes än genom

samfällt beslut

1. utdöma förelagt

Beslut som---

(Föreslagen lydelse)

§•

Om kommunens fullmäktige så bestämma,

äger barnavårdsnämnden

uppdraga åt särskild avdelning, bestående

av ledamöter eller suppleanter

i nämnden, eller åt ledamot eller

suppleant eller åt tjänsteman hos

kommunen eller åt sådan tjänsteman

tillsammans med ledamot eller

suppleant att på nämndens vägnar

avgöra vissa grupper av ärenden, vilkas

beskaffenhet skall angivas i fullmäktiges

beslut. Nämnden må dock

icke annorledes än genom samfällt

beslut

kommunens fullmäktige,

nästa sammanträde.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.

1 Senaste tydelse av 12 § se 1964: 67.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

9

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 15 § skollagen den 6 juni 1962 (nr 319)

Härigenom förordnas, att 15 § skollagen den 6 juni 1962 skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

15

Om kommunens fullmäktige så besluta,

äger skolstyrelsen uppdraga

åt särskild inom styrelsen bildad avdelning

eller åt ledamot av styrelsen

eller åt skolchefen, annan skolledare

eller särskild i kommunens tjänst anställd

befattningshavare att å styrelsens

vägnar fatta beslut i vissa

grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet

skall angivas i fullmäktiges

beslut. Skolstyrelsen må dock ej annorledes

än genom samfällt beslut

pröva fråga om meddelande eller

återkallande av godkännande enligt

34 § eller göra framställning eller avgiva

yttrande till fullmäktige.

Beslut, vilket

(Föreslagen lydelse)

§•

Om kommunens fullmäktige så besluta,

äger skolstyrelsen uppdraga

åt särskild avdelning, bestående av

ledamöter eller suppleanter i styrelsen,

eller åt ledamot eller suppleant

eller åt skolchefen eller annan skolledare

eller tjänsteman hos kommunen

eller åt sådan tjänsteman tillsammans

med ledamot eller suppleant

att å styrelsens vägnar fatta

beslut i vissa grupper av ärenden,

vilkas beskaffenhet skall angivas

i fullmäktiges beslut. Skolstyrelsen

må dock ej annorledes än genom

samfällt beslut pröva fråga om

meddelande eller återkallande av

godkännande enligt 34 § eller göra

framställning eller avgiva yttrande

till fullmäktige.

--nästa sammanträde.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.

opaginerad Kontrollera mot PDF

io

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av kommunala delegationslagen den 27 mars 1954 (nr 130)

Härigenom förordnas, att kommunala delegationslagen den 27 mars 1954

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Kommun, som — —-------att fastställa.

Kommunen äger bestämma att

uppdrag enligt första stycket får

lämnas av nämnd, som handlägger

frågor om anställningsvillkor för arbetstagare

i kommunens tjänst.

Med kommun---— —- — --— kommunal förvaltningsenhet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

11

Förslag

till

kungörelse om ändrad lydelse av 7 § byggnadsstadgan

den 30 december 1959 (nr 612)

Härigenom förordnas, att 7 § byggnadsstadgan den 30 december 1959

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

7 §•

(Föreslagen lydelse)

Byggnadsnämnd äger uppdraga åt

en eller flera ledamöter i nämnden

eller åt befattningshavare hos nämnden

att å nämndens vägnar fatta beslut

i vissa grupper av ärenden, vilkas

beskaffenhet skall närmare angivas

i nämndens beslut. Sådant uppdrag

må dock ej avse befogenhet att

besluta om framställning eller yttrande

till Konungen, länsstyrelsen eller

kommunens fullmäktige, att meddela

föreläggande vid vite eller annat

äventyr eller att slutligt avgöra

ärende, som är av principiell innebörd

eller eljest av större vikt.

Nämndens beslut

Vad i---—

Byggnadsnämnd äger uppdraga åt

en eller flera ledamöter eller suppleanter

i nämnden eller åt befattningshavare

hos nämnden att å nämndens

vägnar fatta beslut i vissa grupper

av ärenden, vilkas beskaffenhet skall

närmare angivas i nämndens beslut.

Sådant uppdrag må dock ej avse befogenhet

att besluta om framställning

eller yttrande till Konungen,

länsstyrelsen eller kommunens fullmäktige,

att meddela föreläggande

vid vite eller annat äventyr eller att

slutligt avgöra ärende, som är av

principiell innebörd eller eljest av

större vikt.

länsstyrelsens prövning,

nästa sammanträde.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1967.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 28 år 1967

Förslag

till

kungörelse om ändrad lydelse av 12 § hälsovårdsstadgan

den 19 december 1958 (nr 662)

Härigenom förordnas, att 12 § hälsovårdsstadgan den 19 december 1958

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

12

Hälsovårdsnämnd äger uppdraga

åt en eller flera ledamöter i nämnden

eller åt befattningshavare hos

nämnden att å nämndens vägnar fatta

beslut i vissa grupper av ärenden,

vilkas beskaffenhet därvid skall närmare

angivas. Sådant uppdrag må

dock ej innefatta befogenhet att besluta

om framställning eller yttrande

till Konungen, länsstyrelsen eller

kommunens fullmäktige, om föreläggande

vid vite eller om verkställande

av åtgärd på försumligs bekostnad.

Hälsovårdsnämnds beslut----

(Föreslagen lydelse)

§•

Hälsovårdsnämnd äger uppdraga

åt en eller flera ledamöter eller suppleanter

i nämnden eller åt befattningshavare

hos nämnden att å

nämndens vägnar fatta beslut i vissa

grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet

därvid skall närmare angivas.

Sådant uppdrag må dock ej

innefatta befogenhet att besluta om

framställning eller yttrande till Konungen,

länsstyrelsen eller kommunens

fullmäktige, om föreläggande

vid vite eller om verkställande av åtgärd

på försumligs bekostnad.

-------nästa sammanträde.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1967.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 28 år 1967

13

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 20 januari

1967.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,

Odhnoff.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

statsrådet Lundkvist fråga om delegation av kommuns beslutanderätt och

anför.

Inledning

Fråga om delegation av kommunal beslutanderätt har aktualiserats i två

fall den senaste tiden.

I betänkandet »Om den kommunala självstyrelsens lokala förankring»

(SOU 1965: 6) redovisar kommunalrättskommittén1 ett uppdrag att mot bakgrund

av utvecklingen mot större kommunenheter undersöka möjligheterna

att tillgodose de lokala intressena i den kommunala förvaltningen. Kommittén

föreslår endast en begränsad reform som avser möjlighet att delegera

beslutanderätt till suppleant i kommunens styrelse eller annan kommunal

nämnd.

Över betänkandet har efter remiss yttranden avgetts av socialstyrelsen,

kammarkollegiet, överståthållarämbetet — som har bifogat yttrande från

stadsfullmäktige i Stockholm — samtliga länsstyrelser — som har bifogat

yttranden från kommuner och i tre fall från kommunal samarbetsnämnd —

socialpolitiska kommittén, Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet,

Svenska landstingsförbundet, Sveriges kommunaltjänstemannaförbund,

Föreningen Sveriges kommunala förvaltnings jurister och Svenska

samernas riksförbund.

1 F. d. landshövdingen Thorwald Bergquist, ordförande, samt ledamoten av första kammaren

direktören Carl Albert Andersson, direktören H. S. Aronsson, ledamoten av andra kammaren

direktören C. W. Carlsson, direktören Sven-Olof Dahlman, ledamoten av första kammaren NilsEric

Gustafsson, direktören Sven A. Järdler, kaptenen Axel Mannerskantz och kommunaldirektören

Olof Wiklund.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Ma j. ts proposition nr 28 år 1967

8 idare har Svenska landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet

i skrivelser till Kungl. Maj:t den 11 resp. den 24 maj 1966 föreslagit sådan

ändring i kommunala delegationslagen den 27 mars 1954 (nr 130) att kommunal

nämnd — liksom f. n. fullmäktige — skall få lämna uppdrag enligt

lagen.

Efter remiss har yttranden över framställningarna avgetts av kammarkollegiet,

socialstyrelsen, länsstyrelserna i Jönköpings, Hallands, Örebro,

Kopparbergs, Gävleborgs och Jämtlands län — som har bifogat yttranden

från fyra städer och en landskommun — Svenska stadsförbundet, Sveriges

akademikers centralorganisation (SACO), Svenska kommunaltjänstemannaförbundet

och Svenska kommunalarbetareförbundet.

Dessa två frågor bör nu tas upp till behandling i ett sammanhang.

Gällande rätt

Inledning

Enligt 4 § kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753) (KL) och 4 §

kommunallagen den 1 mars 1957 (nr 50) för Stockholm (KLS) utövas kommunens

beslutanderätt av fullmäktige medan förvaltning och verkställighet

tillkommer kommunens styrelse och övriga nämnder.

Med stöd av författningsbestämmelser eller enligt rättspraxis i anslutning

till 4 § KL och 4 § KLS har emellertid också nämnderna i vid utsträckning

beslutanderätt, antingen omedelbart eller efter bemyndigande (delegation)

av fullmäktige.

Samma principer för fördelningen av beslutanderätt mellan det representativa

samt de förvaltande och verkställande organen gäller för landstingskommun.

Den grundläggande bestämmelsen härom finns i 5 § landstingslagen

den 14 maj 1954 (nr 319) (LL) som överensstämmer med 4 § KL.

Det heter sålunda i 5 § LL att landstingskommunens beslutanderätt utövas

av landstinget samt att förvaltning och verkställighet tillkommer förvaltningsutskott

och övriga nämnder.

Även nämnderna — både primärkommunala och landstingskommunala —

kan i viss utsträckning delegera sin beslutanderätt. Bestämmelser härom —

som i stort sett är desamma för primärkommunala och landstingskommunala

nämnder — finns i fråga om nämnder för kommunallagsreglerad förvaltning

i KL, KLS och LL och i fråga om nämnder för specialreglerad förvaltning

i de författningar där förvaltningen regleras.

Delegation av det representativa organets beslutanderätt

Som framgår av vad jag har sagt nyss har primärkommunal eller landstingskommunal

nämnd i vid utsträckning beslutanderätt. Sådan rätt kan

tillkomma nämnd bl. a. på grund av delegation från fullmäktige resp. lands
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 28 år 1967

tinget. Det anses i sådana fall liksom annars när nämnd utövar beslutanderätt

va ra fråga om en befogenhet inom ramen för förvaltning och verkställighet.

Frågan i vilken utsträckning delegation får ske regleras till stor del i

rättspraxis. En tämligen vidsträckt möjlighet till delegation föreligger enligt

praxis i avtals- och lönefrågor. Sålunda har fullmäktige förklarats behöriga

att ge avtals- och lönenämd allmänt bemyndigande att fatta för kommunen

bindande beslut i ärenden om arbets- och löneförhållanden för arbetare och

personal som är likställd med dem (RÅ 1934 ref. 16). Motsvarande torde

gälla också i fråga om andra arbetstagare. Landsting har samma befogenhet

i det här avseendet som fullmäktige.

Delegation av kommunallagsreglerad nämnds beslutanderätt

Enligt 43 och 45 §§ KL får fullmäktige bestämma att nämnd skall ha rätt att

uppdra åt avdelning som har bildats inom nämnden, åt ledamot av nämnden

eller åt tjänsteman hos kommunen att på nämndens vägnar fatta beslut i vissa

grupper av ärenden. 43 § behandlar kommunernas styrelse — i stad i allmänhet

drätselkammaren och i köping eller landskommun kommunalnämnden

— och 45 § andra nämnder. Beskaffenheten av de ärenden i vilka beslutanderätten

sålunda får delegeras skall anges i fullmäktiges beslut. Enligt

förarbetena är delegationsmöjligheten avsedd främst för rutinärenden (prop.

1953: 210 s. 120). Bara en ärendegrupp undantas dock uttryckligen från delegation,

nämligen framställningar eller yttranden till fullmäktige. I fråga

om kommuns styrelse meddelas fullmäktiges beslut om delegation i reglemente

för styrelsen. Reglementet underställs länsstyrelsens prövning.

Beslut som har fattats med stöd av delegation skall anmälas vid nämndens

nästa sammanträde.

Styrelsen i stad kan också vara ett stadskollegium, om Kungl. Maj :t på

förslag av stadsfullmäktige har bestämt det (29 § 1 mom. KL). I sådan stad

skall enligt 49 § KL finnas ett för kollegiet och drätselkammaren gemensamt

reglemente som antas av stadsfullmäktige och underställs Kungl. Maj :ts

prövning. I fråga om stadskollegiet — som skall leda förvaltningen av stadens

angelägenheter och ha inseende över de andra nämndernas arbete samt

fullgöra andra centrala styrelsefunktioner (47 § KL) — saknas bestämmelser

om delegation. Kollegiets beslutanderätt kan alltså inte delegeras. Däremot

kan i fråga om drätselkammare i stad med stadskollegium — som skall ta

befattning med stadens drätsel och fullgöra de uppdrag som stadsfullmäktige

eller stadskollegiet överlämnar till kammaren — i reglementet ges samma

föreskrifter om delegation som för styrelse i stad utan stadskollegium

(49 § KL).

I Stockholm finns stadskollegium på grund av bestämmelser i KLS. Stadens

drätsel handhas av en drätselnämnd. Även för stadskollegiet i Stock
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

liolm saknas bestämmelser om delegation. I fråga om drätselnämnden och

andra nämnder i Stockholm finns i 48 § och 51 § 2 mom. KLS bestämmelser

om delegation med samma innehåll som KL:s bestämmelser om delegation

av kommunstyrelsens resp. andra nämnders beslutanderätt.

Som jag har nämnt får delegation ske till nämndledamot. Däremot kan delegation

inte ske till suppleant. Suppleant kan inte heller utses till ledamot i

avdelning som på grund av delegationsbeslut utövar beslutanderätt på nämndens

vägnar (RÅ 1955 ref. 54).

I fråga om landstingskommuns förvaltningsutskott och andra nämnder

gäller enligt 52 och 54 §§ LL i huvudsak samma regler om delegation som i

fråga om kommuns nämnder.

Delegation av specialreglerad nämnds beslutanderätt

Bestämmelserna om delegation av specialreglerade nämnders beslutanderätt

har formen antingen av en hänvisning till 45 § KL och 51 § 2 mom. KLS,

varigenom dessa lagrum blir tillämpliga på de specialreglerade nämnderna,

eller av särskilda bestämmelser som i allmänhet nära ansluter till lydelsen

av nämnda lagrum.

Den första metoden används i 11 § 2 mom. lagen den 20 mars 1959 (nr 99)

om köttbesiktning m. in. (slakthusstgrelse), 41 § 2 mom. civilförsvarslagen

den 22 april 1960 (nr 74) (särskild civilförsvarsnämnd), 3 § 1 mom. brandstadgan

den 30 mars 1962 (nr 91) (särskild brandstyrelse), 25 och 26 §§

familj ebidragsförordningen den 29 april 1946 (nr 99; omtryckt 1960: 152)

(särskild familjebidr ags nämnd), 9 § 3 mom. sjukvårdslagen den 6 juni

1962 (nr 242) (sjukvårdsstyrelse), 11 § 4 mom. samma lag (sjukhusdirektion),

10 § lagen den 20 mars 1964 (nr 63) om kommunal beredskap (särskild

beredskapsnämnd) och 6 § lagen den 20 mars 1964 (nr 47) om krigshjälp

(särskild krigshjälpsnämnd). Enligt 7 § kungörelsen den 3 juni 1966

(nr 369) med närmare föreskrifter om arbetslöshetsnämnd och dess verksamhet

m. m. äger i fråga om särskild arbetslöshetsnämnds sammanträden

och verksamhet i övrigt bestämmelserna om kommuns styrelse i KL och KLS

motsvarande tillämpning.

Den andra metoden används i fråga om socialnämnd, barnavårdsnämnd

och skolstyrelse. Enligt 8 § socialhjälpslagen den 4 januari 1956 (nr 2), 12 §

barnavårdslagen den 29 april 1960 (nr 97) och 15 § skollagen den 6 juni

1962 (nr 319) får sålunda fullmäktige bestämma att dessa nämnder skall

ha rätt att uppdra åt avdelning som har bildats inom nämnden, åt ledamot

av nämnden eller åt vissa tjänstemän att på nämndens vägnar fatta beslut

i vissa grupper av ärenden. Beskaffenheten av ärendena skall anges i fullmäktiges

beslut. Undantag från delegationsmöjligheten görs för framställningar

eller yttranden till fullmäktige. I fråga om barnavårdsnämnd undantas

vidare bl. a. ärenden om utdömande av vite, varning, övervakning,

samhällsvård och intagning på ungdomsvårdsskola, vissa ärenden om fos
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

terbarnsvård samt ärenden enligt föräldrabalken. Skolstyrelse får inte delegera

ärenden om godkännande av vissa privatskolor. Beslut som har fattats

på grund av delegation skall anmälas på nämndens nästa sammanträde.

Enligt 8 § socialhjälpslagen och 11 § barnavårdslagen får vidare nämndens

ordförande i brådskande fall vidta vissa åtgärder tills vidare. 9 § socialhjälpslagen

öppnar också möjlighet för kommuns fullmäktige eller, efter

bemyndigande av fullmäktige, för nämnden att dela in kommunen i distrikt

och utse en ledamot att utöva den närmaste uppsikten över socialhjälpsverksamheten

inom distriktet.

I fråga om mjkterhetsnåmnd saknas motsvarighet till delegationsbestämmelserna

i 45 § KL. I 8 § 2 mom. lagen den 27 januari 1954 (nr 579) om

nykterhetsvård föreskrivs dock att nämnden får uppdra åt ordföranden,

en eller flera ledamöter eller viss befattningshavare hos nämnden att avge

yttrande till polismyndigheten i körkortsärenden. Anmälan om åtgärd på

grund av sådant uppdrag skall göras till nämnden.

Enligt 11 § socialhjälpslagen, 8 § 3 mom. nykterhetsvårdslagen och 13 §

barnavårdslagen skall i fråga om Stockholm gälla de särskilda bestämmmelser

som Kungl. Maj :t fastställer efter förslag av stadsfullmäktige. Kan i annan

kommun organisationen av socialhj älpsverksamheten, nykterhetsvården

och barnavården inte lämpligen ordnas enligt bestämmelserna i socialhjälps-,

nykterhetsvårds- resp. barnavårdslagarna får enligt nyssnämnda

lagrum Kungl. Maj :t på framställning av kommunens fullmäktige medge

de undantag som behövs. 8 § 3 mom. nykterhetsvårdslagen fick det innehåll

som jag nu har angett genom lagändring år 1964 (prop. 1964:202, L2U 72,

rskr 365). Syftet med dessa bestämmelser om dispenser är att öppna möjlighet

att förlägga beslutanderätten i socialhjälps-, nykterhetsvårds- och barnavårdsärenden

till lokala organ för olika delar av kommunen i vilka kan ingå

också andra än ledamöter av den centrala nämnden, t. ex. suppleanter. Härigenom

kan man tillgodose det behov av orts- och personkännedom och kontakt

med lokala problem och synpunkter som annars kunde bli eftersatt om

det totala antalet ledamöter i nämnderna minskar till följd av att kommuner

slås samman eller på grund av att nämnderna ges en identisk sammansättning

som ett led i en strävan att tillämpa den s. k. familjevårds- eller familjeprincipen

inom socialvården. (Jfr prop. 1964: 202).

Hälsovårdsnämnd och byggnadsnämnd får — utan bemyndigande av fullmäktige

— delegera sin beslutanderätt till en eller flera ledamöter i nämnden

eller till befattningshavare hos nämnden. Undantagna från delegationsmöjligheten

är dock — förutom ärenden om framställning eller yttrande till

fullmäktige — framställning eller yttrande till Kungl. Maj :t eller länsstyrelse

och ärende om föreläggande av vite samt dessutom i fråga om hälsovårdsnämnd

ärende om att vidta åtgärd på försumligs bekostnad och i fråga om

byggnadsnämnd ärende av principiell innebörd eller annars av stor vikt.

Nämndens beslut om delegation skall underställas länsstyrelsens prövning.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 28 år 1967

Beslut som har fattats på grund av delegation skall anmälas vid nämndens

nästa sammanträde. De bestämmelser som jag har redogjort för nu finns i 12 §

hälsovårdsstadgan den 19 december 1958 (nr 662) resp. 7 § byggnadsstadgan

den 30 december 1959 (nr 612).

Rätt för nämndsuppleant att delta i nämndens sammanträden

Enligt 36, 45, 47 och 48 §§ KL bör — i fråga om alla nämnder — suppleant

kallas till tjänstgöring i den mån det behövs till följd av hinder för ledamot

eller när plats har blivit ledig efter ledamot som inte har utsetts vid proportionellL

val och ledigheten ännu inte har hunnit fyllas. Suppleant har rätt att

vara närvarande vid nämndens sammanträde också annars. Han skall alltid

underrättas om tid för sammanträde. På grund av hänvisning till KL äger

dessa bestämmelser tillämpning också på de specialreglerade nämnder som

jag har redogjort för tidigare.

KLS saknar i fråga om stadskollegiet motsvarighet till bestämmelsen att

suppleant har rätt att vara närvarande vid alla sammanträden och att han

alltid skall underrättas om tid för sammanträde men innehåller i övrigt

samma bestämmelser som jag har redogjort för nyss (38 och 47 §§ och 51 §

1 mom. KLS).

Inget hindrar att kommunal nämnd medger suppleant rätt att ta del i

överläggningarna. Rätt att ställa yrkanden eller delta i beslut kan dock aldrig

tillkomma suppleant annat än när han tjänstgör i ordinarie ledamots

ställe.

Delegation av kommunal beslutanderätt till utomstående

Hillills har jag bara behandlat delegation till kommunalt organ. Delegation

till annan, s. k. extern delegation, strider mot principen att kommunala angelägenheter

skall handhas av kommunala organ. Extern delegation medför

att reglerna om kommunala besvär, om kommunal revision och om kommunala

handlingars offentlighet sätts ur spel. Som huvudprincip anses därför

gälla att kommun inte får delegera befogenheter till utomstående.

Genom kommunala delegationslagen har emellertid extern delegation tilllåtits

för en särskild grupp av ärenden. Enligt lagen får sålunda kommun

som tillhör arbetsgivarorganisation uppdra åt denna att med bindande verkan

för kommunen genom kollektivavtal eller på annat sätt enhetligt reglera

anställningsvillkoren för arbetstagare i kommunens tjänst. Med kommun

jämställs i lagen församling, municipalsamhälle, landstingskommun och

annan borgerlig eller kyrklig kommunal förvaltningsenhet.

Arbetsgivarorganisationer för kommunerna är Svenska stadsförbundet,

Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet.

Befogenheten att delegera enligt kommunala delegationslagen tillkommer

kommunen. Trots att kommunens beslutanderätt enligt 4 § KL och 4 § KLS

utövas av fullmäktige och landstingskommunens beslutanderätt enligt 5 § LL

av landstinget får, som jag har sagt tidigare, fullmäktige och landstinget i

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 28 år 1967

vissa fall delegera sin beslutanderätt till nämnd, t. ex. beslutanderätten i

fråga om arbets- och anställningsförhållanden för arbetstagare i kommunens

eller landstingets tjänst. Sin delegationsrätt enligt kommunala delegationslagen

kan emellertid fullmäktige eller landstinget inte delegera till någon

nämnd. Nämndernas delegationsmöjligheter är nämligen uttömmande reglerade

genom delegationsbestämmelserna i KL, KLS och LL och dessa bestämmelser

medger inte extern delegation.

Förslagen

Delegation till suppleant

Stadsfullmäktige i Stockholm begärde i skrivelse den 25 april 1960 att 48

och 51 §§ KLS skulle ändras så att nämnd fick rätt att delegera beslutanderätt

även till suppleant i nämnden. Fullmäktige föreslog också motsvarande

ändring i de särskilda bestämmelserna om organisationen av socialhjälpsverksamheten

i Stockholm. Ändringarna motiverades enligt fullmäktiges mening

av de särskilda svårigheter som på grund av förvaltningsverksamhetens

stora omfattning i Stockholm förelåg att fördela delegationsuppdragen på

enbart ledamot av nämnd. Fullmäktige framhöll att inget torde hindra att

nämndsuppleant utsågs också till suppleant i beslutande avdelning av nämnden.

Han blev därmed berättigad att vid förfall för ordinarie ledamot tjänstgöra

i avdelningen. Att i större omfattning tillämpa ett system som förutsatte

att de ordinarie delegationsledamöterna i realiteten inte skulle fungera

syntes emellertid fullmäktige föga tilltalande.

Stadsfullmäktiges skrivelse föranledde ingen åtgärd från statsmakternas

sida.

Kommunalrättskommittén föreslår som ett led i strävan att få till stånd

representation från en kommuns olika delar och att öka möjligheterna till

en smidigare organisation vid handläggning av företrädesvis rutinärenden

att suppleant i kommunens styrelse eller i annan kommunallagsreglerad

nämnd skall få utses att regelmässigt tjänstgöra som ledamot i en delegation

med beslutanderätt.

Ändring i kommunala delegationslagen

I Svenska landstingsförbundets och Svenska kommunförbundets skrivelser

erinras till en början om att utvecklingen av förhandlingsväsendet

inom det kommunala området av praktiska skäl har gjort det nödvändigt

att i betydande omfattning överlåta beslutanderätt i avtals- och lönefrågor

till den nämnd som handlägger sådana frågor (lönemyndigheten). Av stor

betydelse är därvid att fr. o. m. år 1966 de kommunala tjänstemännen har

jämställts med andra kommunala arbetstagare i fråga om förhandlingsrätt

och möjligheterna att reglera anställnings- och lönevillkoren genom kollektivavtal.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 28 år 1967

Att genom kommunala delegationslagen möjlighet infördes till extern delegation

av beslutanderätten i ärenden om kollektivavtal motiverades främst

av praktiska synpunkter, framhåller förbunden vidare i sina skrivelser. De

skäl som sålunda anfördes för denna lagstiftning framstår i än skarpare

relief mot bakgrunden av den nya förhandlingsrätten för tjänstemännen. I

det sammanhanget framhåller förbunden att det på tj änstemannasidan inom

den kommunala sektorn finns ett betydande antal organisationer soin kollektivavtal

skall träffas med och att många avtal berör förhållandevis små

grupper av arbetstagare.

För landsting eller primärkommun som vill lämna kommunförbund uppdrag

enligt kommunala delegationslagen kan det enligt förbundens mening

i vissa situationer vara lämpligt att låta lönemyndigheten utöva delegationsrätten.

En motsatt ordning vilken innebär att landstinget resp. fullmäktige

beslutar om extern delegation i sådana löne- och anställningsfrågor som tidigare

har avgjorts av lönemyndigheten för med sig risk för oklarhet om var

gränsen går mellan lönemyndighetens och förbundets befogenheter och är

dessutom oläglig från administrativ synpunkt när ett skyndsamt delegationsbeslut

behövs. För tjänstemän och andra arbetstagare gäller att bl. a. förhandling

om upprättande eller förlängning av kollektivavtal skall föras som

central förhandling om central part begär det. I sådant fall kan det uppenbarligen

vara en direkt hindrande eller försvårande omständighet för parterna

— och därmed deras medlemmar — att behöva avvakta den omständliga

och tidsödande procedur som ett beslut av landstinget eller fullmäktige

innebär. Härtill kommer att det i regel är lönemyndigheten som känner till

fakta i ärendet och som har haft hand om den tidigare handläggningen av

frågan. I detta sammanhang erinrar landstingsförbundet om att landstingen

i regel sammanträder bara två gånger om året.

Med hänsyn till de vidsträckta befogenheter som landstinget och fullmäktige

har att — internt och externt — överlåta beslutanderätt i dessa frågor

kan enligt förbundens mening ingen saklig motivering anföras för att landstinget

och fullmäktige skall vara hindrade att bemyndiga lönemyndigheten

att lämna uppdrag enligt kommunala delegationslagen.

Det är oklart om landstinget och fullmäktige får lämna sådant bemyndigande,

anför förbunden. Denna oklarhet bör undanröjas genom komplettering

av kommunala delegationslagen med en bestämmelse att uppdrag

enligt lagen får lämnas av lönemyndigheten om nämnden bemyndigas därtill.

Förbunden föreslår att lagen ändras i enlighet härmed.

Remissyttrandena

Delegation till suppleant

Av de remissinstanser som bär yttrat sig över kommunalrättskommitténs

förslag att öppna möjlighet till delegation till nämndsuppleant ställer sig i

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

det närmaste samtliga positiva till förslaget. Det tillstyrks sålunda eller

lämnas utan erinran av kammarkollegiet, tolv länsstyrelser, omkring 60

kommuner samt Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet.

Härtill kommer fyra länsstyrelser, omkring 35 kommuner och tre samarbetsnämnder

som inte närmare behandlar detta särskilda förslag men som lämnar

betänkandet i dess helhet utan erinran.

Stadsfullmäktige i Nacka anför att en sådan ordning som kommittén föreslår

skulle ge kommunerna friare händer att sätta samman avdelningar —

som ofta har specialuppdrag — av lämpliga personer. Det kan enligt fullmäktiges

mening på intet sätt anses olämpligt att en suppleant i nämnden

får ställning som ordinarie ledamot av avdelning eftersom samma suppleant

kan fungera som ersättare för ordinarie ledamot i nämnden med alla en

ordinarie ledamots rättigheter och skyldigheter. Drätselkammaren i Kiruna

anser att den lagändring som föreslås är ägnad att stimulera intresset för

kommunala förtroendeengagemang och att ge bättre möjlighet att utnyttja

suppleantgruppens kapacitet. Därmed kan underlaget för rekrytering till de

ordinarie ledamotsposterna breddas. Även andra kommuner stryker under

behovet av lagändringen. Stadsfullmäktige i Borås framhåller att behovet är

särskilt framträdande i samband med kommunsammanslagningar. Flera

kommuner anför dock att lagändringen kan väntas få endast liten praktisk

betydelse.

Sex remissinstanser avstyrker eller anför kritiska synpunkter på förslaget,

nämligen länsstyrelsen i Södermanlands län, stadskollegiet i Hälsingborg,

stadsfullmäktige i Örebro och Sundsvall, drätselkammaren i Luleå samt

föreningen Sveriges kommunala förvaltnings jurister. Representativt för denna

grupp remissinstanser är följande yttrande av stadsfullmäktige i Örebro.

Suppleantuppdraget innebär i princip rätt och skyldighet att vid ordinarie

ledamots frånvaro inträda i dennes befogenheter men icke något mera. Då

det emellertid kan vara en fördel för verksamheten, att suppleant beredes

tillfälle att mera kontinuerligt följa arbetet, innehåller reglementena för

t. ex. kommunens styrelse och kommunalnämnd ofta föreskrifter att suppleant

alltid skall underrättas om sammanträde, att han äger deltaga däri

även om den ledamot för vilken han utsetts också är närvarande, ibland även

att han äger deltaga i diskussionen. Under alla förhållanden är han dock

betagen rätten att ställa förslag till beslut och att deltaga i beslut.

Kommunalrättskommitténs förslag innebär ett avsteg från denna vedertagna

princip. Detta är i och för sig betänkligt, då varje sådan åtgärd är

ägnad att utsudda klara kompetensregler och skapa oklarhet om suppleantens

verkliga ställning. Om man överhuvud skall vidtaga en ändring måste

man ha mycket starka skäl därtill, så starka och så speciella att de principiella

betänkligheterna måste få vika. Man måste med andra ord kunna

visa, att vitala intressen föreligger, som icke kan på annat sätt tillgodoses.

Så är enligt stadsfullmäktiges mening icke förhållandet i det aktuella förslaget.

Kommunalrättskommittén anför bl. a. att suppleant, som representerar

en viss kommundel, genom dylik lagändring kan beredas möjlighet att

deltaga i kommunala beslut. Att märka är emellertid att det främst är fråga

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ls proposition nr 28 år 1967

om rutinärenden. På annat ställe i utredningen har kommittén hävdat den

enligt stadsfullmäktiges mening fullt riktiga uppfattningen, att representanter

för olika kommundelar knappast torde känna sig särskilt lockade av

att ute i sina orter anförtros rutinärenden. Man frågar sig då om befogenheten

blir mera eftersträvansvärd om den ntövas i eu avdelning av centralinstansen.

Stadsfullmäktige betvivlar att sa är fallet. Det egentliga värdet av

suppleantskap i t. ex. en drätselkammare eller en kommunal nämnd torde

ligga på ett helt annat område. Suppleanten är med i det kommunala arbetet,

känner till dess arbetssätt och problem och har kontakter med ledamöter

och tjänstemän. Tämligen regelmässigt har han dessutom rätt att deltaga i

alla sammanträden, ibland också i de därvid förda diskussionerna. Han bör

härigenom helt visst äga fullgoda möjligheter att argumentera för sin mening

och föra sin kommundels talan. Medbestämmanderätt i ärenden av mindre

vikt torde därvidlag sakna praktiskt taget all betydelse.

Ej heller det andra av kommunalrättskommittén anförda skälet, smidigare

handläggning av rutinärenden, synes äga tillräcklig tyngd. Delegation kan

redan nu ske till särskild avdelning, till viss ledamot eller till kommunal

tjänsteman. Rutinärendena är ej särskilt tids- och arbetskrävande och deras

behandling sker i stor utsträckning på grundval av tidigare avgöranden i likartade

frågor. Stadsfullmäktige har svårt att se att delta relativt underordnade

verksamhetsområde skulle vara så betungande, att man bör ifrågasätta

att inkalla suppleanter för ärendenas avgörande.

Föreningen Sveriges kommunala förvaltnings jurister anför att en ökningav

antalet ordinarie ledamöter i nämnderna är en bättre väg att få fler aktiva

förtroendemän. Även remissinstanser som tillstyrker kommitténs förslag

pekar på denna metod som ett lämpligt alternativ.

Stadsfullmäktige i Nyköping tillstyrker att suppleant får ingå i beslutande

avdelning av nämnd men avstyrker att beslutanderätt delegeras till suppleant

ensam. Tierps kommun finner det mindre välbetänkt att suppleant får rätt

att själv avgöra ärenden.

Stadsfullmäktige i Göteborg förordar att delegationsrätt införs för stadskollegium.

Med inrättande av ett stadskollegium åsyftar man att få till stånd

en kommunstyrelse, som är i möjligaste mån frigjord från löpande förvaltningsbestyr.

Detta har anförts som motiv för att stadskollegium inte medgetts

delegationsrätt. Från Göteborgs stads erfarenheter vill fullmäktige göra

gällande att just på grund av behovet att frigöra stadskollegiet från löpande

förvaltningsbestyr och rutinärenden för att kollegiet helt skall kunna ägna

sig åt de stora ledande uppgifterna finns det större skäl för delegationsmöjligheter

för stadskollegium än för någon annan kommunal nämnd. I en

stad i stark utveckling med behov av att kunna koncentrera alla de viktiga

styrelsefunktionerna till stadskollegiet följer med växande arbetsuppgifter

och större personalstab också vissa rutinärenden, anför stadsfullmäktige

vidare. Som exempel på sådana nämns personalfrågor om semester, tjänstledighet,

tjänsteresor, deltagande i kurser m. in. och tillsättning av lägre

tjänster samt frågor om representation, användning av stadens vapen, tillstånd

för nämnderna att i rutinfall återbesätta tjänster, medelsplacering och

lån enligt givna riktlinjer samt mindre inköp.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr .28 år 1967

Svenska stadsförbundet framhåller som önskvärt att det i kommunallagarna

slås fast att suppleanterna också har rätt att delta i överläggningarna

vid nämndsammanträdena.

Ändringen i kommunala delegationslagen

Samtliga remissinstanser har tillstyrkt Svenska landstingsförbundets och

Svenska kommunförbundets förslag. I huvudsak anför remissinstanserna

samma motiveringar som förts fram av förbunden. Det heter sålunda i flera

yttranden att den vidgade förhandlingsrätt för kommunala tjänstemän som

gäller fr. o. in. år 1966 medför att de centrala förhandlingarna får ökad betydelse

och att därmed behovet ökar av en smidig form för delegation av

beslutanderätten i avtals- och lönefrågor. Förslaget sägs vara ägnat att

främja snabbhet och smidighet i förhandlingsarbetet och medverka till en

administrativ förenkling.

Lönenämnden i Örebro, vars yttrande åberopas av drätselkammaren i staden,

anför att nämnden enligt sin instruktion alltsedan år 1959 har haft

befogenhet att lämna uppdrag enligt kommunala delegationslagen. Erfarenheterna

härav är emellertid begränsade eftersom lagen har tillämpats endast

i ringa omfattning. Delegation har sålunda i huvudsak förekommit bara i

fråga om vissa formalhandlingar såsom uppsägning och prolongation av

kollektivavtal. Den nya förhandlingsordningen för de offentliga tjänstemännen

får många praktiska konsekvenser. Bl. a. skall kollektivavtal upprättas

med samtliga personalorganisationer på tjänstemannarådet, f. n. bortåt 40.

Hur den nya förhandlingsrätten kommer att mera i detalj förändra parternas

centrala och lokala verksamhet är det ännu alldeles för tidigt att yttra

sig om. Men nämnden finner det angeläget att inga vägar lämnas oprövade

som kan leda till administrativa förenklingar i det framtida löne- och förhandlingsarbetet.

Den lagändring som föreslås är utan tvivel en sådan väg.

En annan fråga som är vanskligare att bedöma är i vad mån uppdrag enligt

kommunala delegationslagen bör lämnas i fortsättningen. Det är nämndens

bestämda uppfattning att även i framtiden en betydande sektor av lönearbetet

måste förbehållas lokalt avgörande.

F öredraganden

Delegation till suppleant

Under lång tid har en diskussion förts om betydelsen för den kommunala

demokratin av utvecklingen mot större kommunenheter. I samband med

både 1952 års kommunreform och den kommunindelningsreform som 1962

års riksdag beslutat om (prop. 1961: 180, KU 1962: 1, rskr 64) diskuterades

sålunda den inverkan reformerna skulle få på den kommunala demokratin.

Farhågor yppades för att reformerna skulle leda till bl. a. minskat lekmannainflytande

över kommunalförvaltningen över huvud taget eller minskad

representation från olika delar av utvidgade kommuner. Detta skulle i sin

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

tnr medföra bristande orts- och personkännedom samt sämre kontakt med

lokala problem, synpunkter och önskningar.

I anslutning härtill har övervägts — bl. a. av den arbetsgrupp för överläggningar

om frågor rörande den kommunala demokratin som bildades inom

inrikesdepartementet i samband med 1962 års reform — att försöka tillgodose

de lokala intressena inom en kommuns olika delar genom att utvidga

möjligheterna till delegation av beslutanderätt inom den kommunala förvaltningen.

Gällande lagstiftning medger att lokala intressen tillgodoses genom

delegation av beslutanderätt till lokala organ för olika delar av kommunen

i fråga om ärenden som handläggs av socialnämnd och barnavårdsnämnd

samt — efter 1964 års ändring i nykterhetsvårdslagen — också nykterhetsnämnd.

Kommunalrättskommittén och så gott som alla remissinstanserna

har funnit att en utskiftning av beslutanderätt på lokala kommunala

organ i andra fall inte är en lämplig väg att komma till rätta med problemen.

I detta läge anser jag att man får inskränka sig till att överväga den

mindre utvidgning av delegationsmöjligheterna som kommunalrättskommittén

föreslår. Därutöver får man lita till att kommunerna så långt det är

lämpligt och möjligt i varje kommun utnyttjar de utvägar som inom ramen

för nuvarande lagstiftning finns att låta lokala opinioner komma till tals

och låta lokala intressen och sakkunskap bli representerade. Utvecklingen

på området bör emellertid också i fortsättningen noga följas av statsmakterna.

Kommunalrättskommitténs förslag innebär att kommunens styrelse eller

annan nämnd får rätt att — efter fullmäktiges bemyndigande — delegera

sin beslutanderätt inte bara som f. n. till avdelning inom nämnden, ledamot

av nämnden eller tjänsteman hos kommunen utan också till nämndsuppleant

— ensam eller som ledamot av avdelning. Det kan utnyttj as så att

fler kommundelar blir representerade bland dem som beslutar på kommunens

vägnar och är sålunda ägnat att i någon mån skapa bättre förutsättningar

för en lokal förankring av den kommunala förvaltningen. Möjligheten

att sprida delegationsuppdragen på fler personer har också — som

har framhållits under remissbehandlingen — organisatoriska fördelar och

kan stimulera intresset för kommunala engagemang och ge bättre möjligheter

att utnyttja suppleanterna i nämndarbetet.

Det kan invändas att man kan vinna i stort sett samma fördelar som nu

har framhållits genom att öka antalet ledamöter i nämnderna. En sådan åtgärd

skulle emellertid många gånger leda till att dessa får fler ledamöter än

som från organisatoriska, arbetstekniska och andra synpunkter är ändamålsenligt.

En ökning av antalet ordinarie ledamöter kan vidare få till konsekvens

att antalet suppleanter samtidigt måste ökas, vilket också kan vara

olägligt. Den väg kommittén har anvisat har därför enligt min mening klara

fördelar från praktiska synpunkter.

För min del anser jag att de principiella invändningar som har gjorts

under remissbehandlingen inte är starkare än att de bör vika för de skäl

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

som talar för förslaget. Förslaget har också tillstyrkts av i det närmaste alla

remissinstanser som har yttrat sig över det. Jag vill vidare stryka under att

förslaget inte innebär annat än att de kommuner som finner det lämpligt

bereds möjlighet att anförtro nämndsuppleant beslutanderätt. Det står alltså

varje kommun fritt att pröva om en sådan ordning med hänsyn till den kommunens

förhållanden skulle föra med sig sådana fördelar att ordningen bör

tillämpas.

Jag förordar därför att kommitténs förslag genomförs.

En ändring av KL och KLS i enlighet med vad jag nu har förordat för i

flera fall automatiskt med sig att den nya delegationsregeln blir tillämplig

på primärkommunala nämnder för specialreglerad förvaltning. De författningar

som reglerar nämndernas förvaltning innehåller nämligen ofta inga

andra föreskrifter om delegationsrätt än en hänvisning till delegationsreglerna

i KL och KLS. Det är fallet i fråga om slakthusstyrelse, särskild

civilförsvarsnämnd, särskild brandstyrelse, särskild familjebidragsnämnd,

sjukvårdsstyrelse och sjukhusdirektion i landstingsfria städer, särskild

krigshjälpsnämnd, särskild beredskapsnämnd samt särskild arbetslöshetsnämnd.

Men den nya delegationsregeln bör gälla även i fråga om sådana primärkommunala

nämnder för specialreglerad förvaltning som på grund av föreskrifter

i de författningar som reglerar förvaltningen har i huvudsak samma

delegationsmöjligheter. Dessa nämnder är socialnämnd, barnavårdsnämnd,

skolstyrelse, hälsovårdsnämnd och byggnadsnämnd. I fråga om nykterhetsnämnd

kan bara åliggandet att avge yttrande till polismyndigheten i körkortsärenden

delegeras, såvida inte Kungl. Maj :t fastställer särskild organisation

för nykterhetsvården i kommunen. Det synes inte finnas skäl att

utsträcka denna delegationsmöjligliet till att omfatta suppleant.

Jag föreslår därför att bestämmelserna om delegation i de författningar

som reglerar socialnämndens, barnavårdsnämndens, skolstyrelsens, hälsovårdsnämndens

och byggnadsnämndens förvaltning ändras så att möjligheten

att delegera beslutanderätt till suppleant kommer att stämma överens

med vad som föreslås gälla enligt KL och KLS.

I fråga om stadskollegium — som finns i några av de största städerna —

saknas bestämmelser om delegation. Dess beslutanderätt kan alltså inte delegeras.

Stadskollegiets uppgifter skall vara begränsade till centrala styrelseuppgifter.

Som stadsfullmäktige i Göteborg framhåller i sitt remissyttrande

kan emellertid även sådana uppgifter föra med sig rutinärenden som det

vore ändamålsenligt att kunna delegera. I likhet med fullmäktige anser jag

att behovet att frigöra stadskollegiet från löpande förvaltningsbestyr och

handläggning av rutinärenden motiverar att möjlighet öppnas att delegera

kollegiets beslutanderätt.

Jag föreslår därför att i fråga om stadskollegium skall gälla samma regler

om delegation som i fråga om andra nämnder.

I den mån suppleant i kommuns styrelse eller annan nämnd får i uppdrag

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 28 år 1967

att fatta beslut på nämndens vägnar är det naturligt att han också ges rätt

att delta i nämndens överläggningar även i sådana fall där lian inte tjänstgör

i ordinarie ledamots ställe. Som jag har sagt tidigare ger KL och KLS honom

inte rätt härtill men kommun kan besluta att han skall ha sådan rätt. Jag

utgår från att kommunerna regelmässigt kommer att utnyttja denna möjlighet

i sådana fall där beslutanderätt delegeras till suppleant. Med hänsyn

härtill anser jag det inte nödvändigt att — som föreslagits under remissbehandlingen

— i lag reglera suppleants yttranderätt.

Ändring i kommunala delegationslagen

Enligt kommunala delegationslagen kan kommun och landstingskommun

uppdra åt arbetsgivarorgaisation (kommunförbund) att med bindande verkan

för kommunen genom kollektivavtal eller på annat sätt enhetligt reglera

anställningsvillkoren för arbetstagare i kommunens tjänst. De centrala organisationerna

på den kommunala sektorn kan alltså träffa avtal som omedelbart

binder parterna. Betydelsen härav torde öka sedan fr. o. in. år 1966

de kommunala tjänstemännen bär jämställts med andra kommunala arbetstagare

i fråga om förhandlingsrätt och möjlighet att reglera anställnings-

och lönevillkoren genom kollektivavtal. Antalet delegationsbeslut

torde komma att öka till följd av reformen särskilt som de kommunala

tjänstemännen är organiserade i ett stort antal organisationer.

Det är numera vanligt att landstingen resp. kommunernas fullmäktige

har överlåtit sin beslutanderätt i avtals- och lönefrågor — både i fråga om

tjänstemän och andra arbetstagare — till den nämnd som handlägger sådana

frågor. Med hänsyn till utformningen av bestämmelserna om delegation

av nämnds beslutanderätt kan emellertid rätten att lämna uppdrag

enligt kommunala delegationslagen inte utövas av nämnd.

Svenska landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet har nu

föreslagit att i kommunala delegationslagen tas in en bestämmelse att uppdrag

enligt lagen får lämnas av den nämnd som handlägger frågor om anställningsvillkor

för arbetstagare i landstingets eller kommunens tjänst om

nämnden bemyndigas därtill.

Som förbunden med instämmande av samtliga remissinstanser har anfört

skulle en sådan reform vara ägnad att medge en snabbare och administrativt

enklare ordning än som f. n. är tillåten. Det är uppenbart att det finns ett

beaktansvärt behov av att kunna tillämpa en sådan smidigare ordning. I vad

mån en möjlighet härtill lämpligen bör utnyttjas bör det stå landstingen och

fullmäktige fritt att själva pröva.

Jag biträder alltså i huvudsak de skäl som förbunden har anfört och förordar

i likhet med en enhällig remissopinion att förbundens förslag genomförs.

Den föreslagna ordningen bör tillämpas på alla de kommunala förvaltningsenheter

som i lagen jämställs med kommun. Bemyndigandet för nämn
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

den att lämna uppdrag enligt lagen skall enligt allmänna regler lämnas av det

organ som utövar den kommunala förvaltningsenhetens beslutanderätt, dvs.

i fråga om kommun och landstingskommun fullmäktige resp. landstinget.

Specialmotivering

De reformer som jag har förordat i det föregående föranleder ändringar

i KL, KLS, socialhjälpslagen, barnavårdslagen, skollagen, byggnadsstadgan,

hälsovårdsstadgan och kommunala delegationslagen. Inom inrikesdepartementet

har upprättats förslag till dessa författningsändringar. De bör träda

i kraft den 1 juli 1967.

Ändringen i KL bör beröras närmare på en punkt. De övriga ändringarna

synes tillräckligt kommenterade därmed och med vad som har anförts i den

allmänna motiveringen.

KL

43 och 45 §§

Bestämmelserna om styrelsens och andra kommunallagsreglerade nämnders

delegationsrätt innehåller att fullmäktige får bestämma att nämnden

skall ha rätt att uppdra åt särskild avdelning som har bildats inom nämnden

eller åt ledamot av nämnden eller åt befattningshavare i kommunens tjänst

att fatta beslut på nämndens vägnar.

Kommunalrättskommittén föreslår dels att delegation skall kunna ske till

suppleant ensam, dels att suppleant skall kunna väljas in i avdelning inom

nämnden till vilken delegation har skett. I likhet med samtliga remissinstanser

som har tillstyrkt en utvidgning av delegationsrätten biträder jag

förslaget. I lagtexten bör uttryckligen anges att avdelning kan sammansättas

av både ledamöter och suppleanter. Enligt lagrummens hittillsvarande lydelse

får det anses ha varit tillåtet att delegera beslutanderätt till en eller

flera ledamöter tillsammans med tjänsteman — vilka med hänsyn till tjänstemannens

ställning inte bör betraktas som en inom nämnden bildad avdelning.

Enligt den föreslagna ordningen bör också delegation till en eller

flera suppleanter tillsammans med tjänsteman vara tillåten. För att undanröja

varje osäkerhet bör dessa delegationsmöjligheter komma till uttryck i

förevarande bestämmelser.

Jag förordar alltså att delegationsbestämmelserna utformas i enlighet

härmed.

Hemställan

Föredraganden hemställer att Kungl. Maj :t genom proposition

dels föreslår riksdagen att antaga följande förslag till

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

1) lag om ändring i kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753),

2) lag om ändrad lydelse av 48 § och 51 § 2 mom. kommunallagen den

1 mars 1957 (nr 50) för Stockholm,

3) lag angående ändrad lydelse av 8 § lagen den 4 januari 1956 (nr 2)

om socialhjälp,

4) lag om ändrad lydelse av 12 § barnavårdslagen den 29 april 1960

(nr 726),

5) lag om ändrad lydelse av 15 § skollagen den 6 juni 1962 (nr 319),

6) lag om ändrad lydelse av kommunala delesationslasen den 27 mars

1954 (nr 130),

dels inhämtar riksdagens yttrande över förslag till

7) kungörelse om ändrad lydelse av 7 § byggnadsstadgan den 30 december

1959 (nr 612),

8) kungörelse om ändrad lydelse av 12 § hälsovårdsstadgan den 19 december

1958 (nr 662).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

ESSELTE AB, STHLM 67

714525

Doktrin (1)

  1. Yngve Adolphson, Att delegera beslutanderätt, FT 1973 nr 3 s. 90, på s. 97, 98 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. KU 1967:32 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunallagen m.m., innebärande ändrade delegationsregler, jämte motioner. s. 1 i texten

Doktrin (2)

2 kopplingar i 1 dokument.

  1. FT 1973 s. 90 Yngve Adolphson, Att delegera beslutanderätt s. 97 · s. 98 i texten