Sök i Ratio Lex

Angående beslutanderätten i ärenden om tillstånd att bearbeta icke inmutningsbara miner alfyndighet er på kronojord

1967-02-03 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1967:34, Angående beslutanderätten i ärenden om tillstånd att bearbeta icke inmutningsbara miner alfyndighet er på kronojord

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1967

1

Nr 34

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående beslutanderätten

i ärenden om tillstånd att bearbeta icke inmutningsbara

miner alfyndighet er på kronojord; given

Stockholms slott den 3 februari 1967.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gunnar Lange

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att riksdagen medger att befogenheten att besluta

i ärenden om tillstånd att bryta icke inmutningshara mineraler på

kronojord delegeras från Kungl. Maj :t. Avsikten är att uppdraget skall

lämnas till domänstyrelsen i fråga om kronomark, som står under styrelsens

förvaltning, och i övrigt till kommerskollegium. Förslaget omfattar inte

ärenden, som rör mark ovanför odlingsgränsen eller på renbetesfjällen.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 34

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 3b år 1967

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj. t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

3 februari 1967.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Edenman, Johansson, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om beslutanderätten

i ärenden om tillstånd att bearbeta icke inmutningsbara mineralfgndigheter

på kronojord och anför.

Departementsutredningen (direktiv se 1964 års riksdagsberättelse s.

71) har med skrivelse den 14 juni 1966 överlämnat en promemoria (nr

66) angående beslutanderätten i ärenden om tillstånd att på kronomark

bryta vissa icke inmutningsbara mineraler. Efter remiss har yttranden

över promemorian avgetts av domänstyrelsen, statens naturvårdsnämnd,

kommerskollegium, Sveriges geologiska undersökning, länsstyrelserna i

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samt lappväsendet i samma

län. Kommerskollegium bar bifogat yttranden av rikets fyra bergmästarämbeten.

Nuvarande ordning

Enligt 1 § första stycket gruvlagen den 3 juni 1938 (nr 314) kan var och

en genom inmutning få rätt att på de villkor och med de inskränkningar

som föreskrivs i lagen undersöka och bearbeta sådan på egen eller

annans grund belägen mineralfyndighet som innehåller antingen malm

till vissa i paragrafen uppräknade metaller eller svavelkis, magnetkis,

grafit, apatit eller magnesit.

Mineraler som inte räknas upp i 1 § gruvlagen kan inte inmutas. Icke inmutningsbara

mineraler på enskild mark får i princip endast jordägaren

tillgodogöra sig.

Frågan om upplåtelse av rätt att bearbeta icke inmutningsbara mineralfyndigheter

på kronomark prövades av 1944 års riksdag (prop. 1944: 24,

SU 37, rskr 55).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1967

3

Riksdagen beslutade därvid att »för de fall, beträffande vilka icke särskilda

bestämmelser med riksdagens medverkan träffats, medgiva, att

Kungl. Maj :t skulle tills vidare äga att

dels åt svenska medborgare bevilja tillstånd att, mot den årliga avgäld

och under de villkor i övrigt Kungl. Maj :t bestämmer, å kronojord inom

visst å marken utstakat område under en tid för varje gång av högst tio

år med andras uteslutande med arbete belägga och tillgodogöra sig mineralfyndigheter

av andra slag än som enligt 1 § gruvlagen kunnat utgöra

föremål för inmutning, med rätt för koncessionsinnehavaren att, därest

vid upplåtelsetidens utgång dylik upplåtelse fortfarande är av riksdagen

medgiven, äga företräde till överenskommelse om fortsatt arbete med fyndighetens

tillgodogörande på de villkor, Kungl. Maj :t då på grund av sig

företeende omständigheter kan finna gott bestämma,

dels ock åt sådan koncessionsinnehavare för den tid, varunder koncessionen

beviljats, upplåta erforderlig mark för vägar samt för anläggning

av verkstäder och arbetarbostäder, med skyldighet för koncessionsinnehavaren

att för sålunda åt honom upplåtna förmåner gälda visst årligt arrende,

som bestämmes genom särskild uppskattning före upplåtelsens medgivande»

.

Vad riksdagen sålunda beslutat meddelade Kungl. Maj :t kommerskollegium

och domänstyrelsen till kännedom i brev den 17 mars 1944 ( SFS nr

80).

Det bemyndigande som lämnats Kungl. Maj:l har efter medgivande av

1948 års riksdag (prop. 1948: 122, SU 120, rskr 252) förts över på domänstyrelsen

såvitt avser upplåtelse av rätt till provbrytning på mark under

styrelsens förvaltning (Kungl. Maj :ts brev till domänstyrelsen den 17 juni

1948).

Det av 1944 års riksdag beslutade koncessionsförfarandet har generell

giltighet, om annat inte särskilt föreskrivs i bestämmelser vid vars tillkomst

riksdagen medverkat. Om tillgodogörande av naturfyndigheter i vissa

fall föreskrivs i lagen den 28 maj 1886 (nr 46) angående stenkolsfyndigheter

m. in. (i det följande benämnd stenkolslagen), uranlagen den 2 december

1960 (nr 679), lagen den 18 juli 1928 (nr 309; senast ändrad 1960;

145) om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige (i det följande benämnd

renbeteslagen) och i förordningen den 10 maj 1935 (nr 157) angående

grunder för förvaltningen av vissa kronoskogar (i det följande benämnd

kronoskogsförordningen). Enligt 3 § lagen den 3 juni 1966 (nr 314) om kontinentalsockeln

kan Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer

meddela tillstånd för annan än staten att utvinna naturtillgångar

från kontinentalsockeln, varmed bl. a. förstås havsbotten och dess underlag

inom allmänt vattenområde. Tillståndsgivningen i fråga om sand-, gruseller

stentäkt på kontinentalsockeln har enligt 5 § kungörelsen den 3 juni

1966 (nr 315) angående tillämpningen av lagen om kontinentalsockeln

delegerats till kommerskollegium.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 34 år 1967

Stenkolslagen innehåller bestämmelser om rätten att eftersöka och bearbeta

stenkols-, salt-, olje-, gas- eller alunskifferfyndighet. I uranlagen ges

bestämmelser om rätten att undersöka och bearbeta fyndigheter av uranhaltigt

mineral.

Är mark belägen ovanför odlingsgränsen eller på renbetesfjällen kan

enligt 56 § andra stycket renbeteslagen Kungl. Maj :t, eller myndighet som

Kungl. Maj :t bestämmer, meddela upplåtelse av bete, slätter, grustäkt

eller annan därmed jämförlig nyttighet, vilken inte används av de renskötande

samerna. Förutsättningen är dock att upplåtelsen kan ske utan

intrång eller skada för renskötseln. Rätten att meddela sådana upplåtelser

har Kungl. Maj :t den 30 juni 1947 delegerat till var och en av länsstyrelserna

i de tre nordligaste länen.

Av 1 och 4 §§ kronoskogsförordningen följer att domänstyrelsen eller

styrelsen underställd tjänsteman kan upplåta rätt till bete eller slåtter eller

till sten-, kalk-, sand-, grus- eller torvtäkt eller annan sådan rättighet på

kronoskogar under domänslyrelsens förvaltning.

Under senare år har samtliga ansökningar till Kungl. Maj :t om att tillgodogöra

icke inmutningsbar mineralfyndighet på kronomark avsett upplåtelse

för brytning av kvarts eller fältspat eller, i ett fall, dolomit.

Ansökan om upplåtelse lämnas i allmänhet in till domänstyrelsen, någon

gång till länsstyrelsen eller direkt till Kungl. Maj :t. Yttranden inhämtas

från domänstyrelsen, om inte ansökan getts in dit, samt från kommerskollegium,

länsstyrelsen, om inte ansökan getts in dit, och statens naturvårdsnämnd.

Berör upplåtelsen renbetesmark hör länsstyrelsen dels alltid

tjänsteman vid lappväsendet, dels — om upplåtelsen avser mark ovanför

odlingsgränsen eller den ändå kan inverka menligt på renskötseln — den

eller de berörda lappbyarna.

Avgälden bestäms i praxis till visst belopp per ton bortfraktat mineral

och har för kvarts och fältspat under senare år uppgått till ca 3 kr./ton,

eller ungefär 10 % av det genomsnittliga saluvärdet. Förekommande variationer

i avgifternas storlek beror på fyndigheternas art och belägenhet.

Domänstyrelsen samråder ofta med kommerskollegium och vederbörande

bergmästarämbete om avgifternas storlek. Kungl. Maj :t följer i regel domänstyrelsens

avgiftsförslag. Avgifterna redovisas som driftsinkomster för

domänstyrelsen, om upplåtelsen avser mark under styrelsens förvaltning.

Sker upplåtelse ovanför odlingsgränsen eller på renbetesfjällen bestämmer

Kungl. Maj :t i vad mån särskild gottgörelse skall utgå för det intrång

som upplåtelsen kan orsaka renskötseln.

Kungl. Maj :ts beslut innebär ett medgivande för den markförvaltande

myndigheten att medge sökanden rätt att bryta viss kvantitet av ifrågavarande

mineral mot en viss avgift per bortfraktat ton. På grundval av

Kungl. Maj :ts beslut utfärdar myndigheten ett tillståndsbevis, vari de närmare

villkoren för upplåtelsen anges.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majrts proposition nr 34 år 1967

Under år 1965 meddelade Kungl. Maj :t fyra tillståndsbeslui avseende

rätt att bryta, i tre fall kvarts och fältspat samt i ett fall kvarts. Ett av

ärendena avsåg upplåtelse ovanför odlingsgränsen. Under år 1966 har endast

ett ärende om brytningstillstånd kommit in till Kungl. Maj :t.

Depariementsutredningen

Utredningen anser, att det förhållandet att kronomark förvaltas av domänstyrelsen

i en del fall och i övrigt av annan statlig myndighet inte bör

vara bestämmande för om Kungl. Maj:t eller underlydande myndighet skall

kunna medge tillstånd till nyttiggörande av icke inmutningsbar mineralfyndighet

på sådan mark. Det torde inte heller finnas skäl att göra en uppdelning

mellan Kungl. Maj :t och underlydande myndigheter av beslutanderätten

i tillståndsärende efter arten av mineral. En sådan uppdelning borde

i så fall grundas på resp. mineralers ekonomiska betydelse. De ekonomiskt

mest betydelsefulla tillståndsärendena avgörs emellertid redan nu av underlydande

myndighet.

Under dessa förhållanden anser utredningen, att alla frågor om rätt att

bearbeta icke inmutningsbar mineralfjmdighet på kronomark bör kunna

avgöras av underlydande myndighet. Utredningen föreslår därför, att beslutanderätten

i berörda frågor skall utövas av domänstyrelsen, när det

gäller fyndigheter på kronomark som styrelsen förvaltar, och annars av

kommerskollegium. Domänstyrelsen bör före beslut i tillståndsfråga samråda

med länsstyrelsen och med kommerskollegium. Kollegiet bör före beslut

samråda med länsstyrelsen, domänstyrelsen och den markförvaltande

myndigheten. Talan mot beslut av domänstyrelsen eller kommerskollegium

kan enligt instruktioner, som gäller för dessa myndigheter, föras hos Kungl.

Maj :t genom besvär.

Förslaget omfattar inte ärenden om upplåtelse av kronomark, som ligger

ovanför odlingsgränsen eller på renbetesfjällen. I sådant ärende uppkommer

vanligen fråga om ersättning till samerna för det intrång som upplåtelsen

kan föranleda. Det kan vidare bli aktuellt att undanta mark från

de renskötande samernas begagnande. Utredningen kommer att behandla

beslutskompetensen i sådana ärenden i annat sammanhang.

Remissyttrandena

Departementsutredningens förslag tillstyrks eller lämnas utan erinran

av samtliga remissinstanser. Länsstyrelsen och lappväsendet i Jämtlands

län tillägger att en eventuell delegation av beslutanderätten i ärenden om

tillgodogörande av mineraler på kronomark som ingår i renbetesfjällen

bör ske till kammarkollegiet. Länsstyrelsen och lappväsendet i Västerbottens

län anser att ärenden angående brytning inom områden som avses i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 34 år 1967

5(5 § renbeteslagen även framdeles bör prövas och avgöras i den ordning som

gäller för övriga nyttjanderättsupplåtelser i dessa områden.

Några remissinstanser understryker ytterligare vissa synpunkter som

de anser bör beaktas vid genomförandet av förslaget. Så t. ex. anför naturvårdsnämnden,

atl vederbörande länsstyrelse i egenskap av regional naturvårdsmyndighet

enligt förslaget alltid kommer att höras innan brytningstillstånd

meddelas. Länsstyrelsen kan då ange de föreskrifter till

skydd för landskapsbilden som befinns erforderliga. Det bör åvila den

markförvaltande myndigheten att tillse att brytning sker i enlighet med

dessa föreskrifter. Lappväsendet i Norrbottens län erinrar om att samerna,

enligt 2, 3 och 57 §§ renbeteslagen, får uppehålla sig med renar även

i vissa områden nedanför odlingsgränsen och utanför renbetesfjällen. Av

denna anledning bör vid genomförandet av utredningens förslag uttryckligen

föreskrivas skyldighet för den beslutande myndigheten att inhämta

yttrande från de samer, som kan bli berörda av ett brytningstillstånd.

Sveriges geologiska undersökning framhåller, att de beslutande myndigheterna

också bör uppmärksamma de geologiska problem som kan föreligga

i tillståndsärenden. I sammanhanget föreslås, att avskrift av beslut i

dessa ärenden rutinmässigt tillställs undersökningen.

Departementschefen

Departementsutredningens förslag utgör ett led i arbetet på att befria

Kungl. Maj :t från rutinbetonade eller annars mindre väsentliga ärenden

(jfr prop. 1965: 65, SU 105, rskr 295). Av utredningens promemoria framgår

att rationella skäl saknas för den nuvarande uppdelningen på Kungl.

Maj :t och underlydande myndigheter av beslutanderätten i ärenden om

tillstånd till att bryta icke inmutningsbara mineraler på kronomark. Sådana

ärenden bör kunna avgöras av domänstyrelsen och kommerskollegium

i enlighet med vad utredningen föreslagit. För att beslutanderätten skall

kunna delegeras från Kungl. Maj :t till underlydande myndighet krävs

medgivande av riksdagen. Medgivandet bör avse rätt för Kungl. Maj :t att

överlämna beslutanderätten enligt det av 1944 års riksdag lämnade bemyndigandet

åt myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer.

Den föreslagna omläggningen gäller endast sådana tillstånd, för vilka det

inte finns särskilda bestämmelser som tillkommit under medverkan av

riksdagen. Det kan framhållas att förslaget alltså inte berör t. ex. mark

som ligger ovanför odlingsgränsen eller på renbetesfjällen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen

att medge att Kungl. Maj :t överlämnar beslutanderätten

enligt det av 1944 års riksdag lämnade bemyndigandet att

upplåta rätt till att bearbeta icke inmutningsbara mineral
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 3b år 1967

7

fyndigheter på kronojord åt myndighet som Kungl. Maj :t

bestämmer.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLMI967 6701 31

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:119 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beslutanderätten i ärenden om tillstånd att bearbeta icke inmutning sbara mineralfyndi a1 i texten