Sök i Ratio Lex

Angående utbyggnad av systemet med växtförädlingsavgifter, m. m

1967-02-17 · 20 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1967:37, Angående utbyggnad av systemet med växtförädlingsavgifter, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1967

1

Nr 37

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utbyggnad av

systemet med växtförädlingsavgifter, m. m.; given

Stockholms slott den 17 februari 1967.

Kungl. Maj :t vin härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels anta härvid fogade förslag till

1) förordning om obligatorisk statsplombering av utsädesvarci och om

växtför ädling savgift,

2) förordning angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den 12 maj

maj 1961 (nr lh-5) om växtförädlingsavgift,

dels och bifalla det förslag i övrigt om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Eric Holmquist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att systemet med växtförädlingsavgift och obligatorisk

statsplombering, som f. n. omfattar strå- och trindsäd, utvidgas till

samtliga jordbruksväxter utom sockerbeta, lin och hampa. Utvidgningen

föreslås träda i kraft den 1 juli 1968. Växtförädlingsavgiften skall användas

till att främja växtförädlingsverksamheten. Samtidigt förordas att växtförädlingsavgiften

för strå- och trindsäd höjs fr. o. in. den 1 juli 1967.

I propositionen föreslås vidare att eu särskild avgift tas ut vid officiell

värdeprövning av nya utsädessorter vid lantbrukshögskolan. Avgiften avses

i princip täcka 50 % av högskolans rörliga kostnader för eu fullständig

prövning i fältförsök.

1 Bihartg till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 37

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1907

o

Förslag

till

Förordning

om obligatorisk statsplombering av utsädesvara och om växtförädlingsavgift

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Utsäde av potatis, stråsäd, trindsäd, vallbaljväxt eller vallgräs för jordbruksändamål,

beta, kålrot, rova, fodermärgkål, grönfoderraps, raps, rybs,

vitsenap eller oljedådra får icke avlämnas till köpare, som kan antagas använda

det till utsäde, eller föras ut ur landet annat än i förpackning som

är tillsluten och försedd med plomberingsbevis enligt bestämmelserna om

statsplombering av utsädesvara. Vad som sagts nu gäller ej vid enstaka

försäljning utan offentligt utbud, om säljaren odlat utsädet och icke yrkesmässigt

driver handel med utsädesvaror.

Konungen eller myndighet, som Konungen förordnar, får medge att utsäde

av visst slag, som icke är inneslutet i förpackning enligt första stycket

men kommer från sådan förpackning, avlämnas till köpare för att användas

till utsäde.

2§.

Vid plombering av utsädesvara, som avses i 1 §, skall den som begärt

plomberingen erlägga avgift (växtförädlingsavgift) med följande belopp för

deciton, förpackningens vikt inräknad, nämligen för

potatis 50 öre,

stråsäd och trindsäd 1 krona 25 öre,

vallbaljväxt och vallgräs för jordbruksändamål samt beta 15 kronor,

kålrot, rova, fodermärgkål, grönfoderraps, raps, rybs, vitsenap och oljedådra

25 kronor.

3 §•

Om växtförädlingsavgift gäller i tillämpliga delar förordningen den 3

april 1959 (nr 92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning. Beskattningsmyndighet

är statens centrala frökontrollanstalt. Annan frökontrollanstalt,

som utför plombering, skall debitera och uppbära avgiften

för centrala frökontrollanstaltens räkning. Vite förelägges och utdömes av

lantbruksstyrelsen. Till allmänt ombud utses tjänsteman hos lantbruksstyrelsen.

Varje plomberingstillfälle utgör sådan beskattningsperiod som avses i

nämnda förordning. Vid tillämpningen av 19 § samma förordning har verkställd

debitering samma verkan som preliminärt beslut som anges där. Avgiften

skall i sådant fall erläggas inom den tid som frökontrollanstalten

bestämmer.

4 §•

Uppburna avgiftsbelopp överföres till en särskild fond (växtförädiingsfonden),

vilken förvaltas enligt grunder som fastställes av Konungen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1967

5 §.

Befrielse från eller återbetalning av växtförädlingsavgift får medges vid

utförsel ur landet i den omfattning Konungen förordnar.

6 §.

Till böter dömes den som bryter mot

a) 1 § första stycket, om gärningen ej är belagd med straff i lagen den

30 juni 1960 (nr 418) om straff för varusmuggling,

b) föreskrift som lämnats vid medgivande enligt 1 § andra stycket.

7 §•

Finnes någon skyldig till brott mot 1 § första stycket, skall han förpliktas

erlägga växtförädlingsavgift som undandragits genom brottet.

8 §•

Den som i deklaration eller annars lämnar oriktig uppgift till frökontrollanstalt

om avgiftspliktig varas slag eller sort, dömes till böter, om gärningen

ej är belagd med straff i skattestrafflagen den 11 juni 1943 (nr

313). Om uppgiftslämnaren ej insett eller bort inse oriktigheten, skall han

ej dömas till ansvar.

9 §•

Närmare bestämmelser för tillämpningen av denna förordning meddelas

av Konungen eller myndighet som Konungen förordnar.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1968.

Genom förordningen upphäves förordningarna den 12 maj 1961 (nr 144)

om obligatorisk statsplombering av utsädesvara och (nr 145) om växtförädlingsavgift

samt den 26 maj 1961 (nr 431) med vissa bestämmelser om

utsädespotatis.

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den 12 maj 1961

(nr 145) om växtförädlingsavgift

Härigenom förordnas, att 3 § förordningen den 12 maj 1961 om växtförädlingsavgift

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3§.

Växtförädlingsavgiften utgår med Växförädlingsavgiften utgår med

en krona för deciton. Förpackning- en krona 25 öre för deciton. Förens

vikt inräknas i varans. packningens vikt inräknas i varans.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1967.

It Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 37

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1967

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

17 februari 1967.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Andersson, Lange, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,

Odhnoff.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om utbyggnad

av systemet med växtförädlingsavgifter, in. m., och anför.

Inledning

Genom beslut den 30 juni 1965 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen för jordbruksdepartementet

att tillkalla en utredningsman för att verkställa utredning

rörande dels utbyggnad av systemet med växtförädlingsavgifter

m. in., dels finansieringen av sortförsöken. Med stöd av detta bemyndigande

tillkallades såsom utredningsman professorn Harald Esbo. Såsom expert

förordnades byråchefen Henry Gustafsson.

Utredningen har den 10 juni 1966 avlämnat betänkandet »Växtförädlingsavgifter

och sortförsökens finansiering» (Stencil Jo 1966: 1).

Yttranden har efter remiss avgetts av statskontoret, riksrevisionsverket,

generaltullstyrelsen, kommerskollegium, lantbruksstyrelsen (efter hörande

av originalutsädesnämnden), statens jordbruksnämnd, styrelsen för statens

centrala frökontrollanstalt, styrelsen för statens växtskyddsanstalt, styrelsen

för lantbrukshögskolan, växtförädlingsskyddsutredningen, 1965 års

lantbruksorganisationsutredning, Skogs- och lantbruksakademien, Hushållningssällskapens

förbund, Sveriges lantbruksförbund, Svenska lantmännens

riksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk (RLF), Sveriges utsädesförening,

W. Weibull ÅR, Allmänna Svenska Utsädes AB (Svalövsbolaget), Algot

Holmberg & Söner ÅR, Otto J. Olson & Sons AB (Hammenhögsbolaget),

J. E. Ohlsens Enke AB, styrelserna för frökontrollanstalterna i Linköping,

Skara och Örebro, Kooperativa förbundet, Sveriges potatisodlares riksförbund,

Sveriges fröengrossistförening, Sveriges fröhandlareförening, Sveriges

fröodlareförbund, Sveriges oljeväxtodlares centralförening, Institutet för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1967

5

växtforskning och kyllagring samt Svenska fodermedels- och spannmålshandlareföreningen.

Sveriges lantbruksförbund och Svenska lantmännens riksförbund har avgett

ett gemensamt yttrande.

Vidare har Skånefrö AB m. fl. inkommit med skrift angående systemet

med växtförädlingsavgift och obligatorisk statsplombering av frö.

Utbyggnad av systemet med växtförädlingsavgifter m. m.

Nuvarande ordning. Systemet med växtförädlingsavgifter och obligatorisk

statsplombering, som i sin första etapp skulle omfatta strå- och trindsäd,

beslöts av 1961 års riksdag (prop. 1961^92, JoU 23;/rskr 210). Systemet

innebär, att omsättningen i handeln av utsäde beläggs med en särskild avgift,

som kommer växtförädlarna till godo. Uppbörden .av avgiften sker i

samband med statsplomberingen. I princip får endast utsäde i förpackning

som är tillsluten under obruten plomb enligt gällande bestämmelser om

statsplombering av utsädesvara omsättas i handeln. Statsplomberingstvång

gäller även då varan skall exporteras.

Statens centrala frökontrollanstalt handhar kontrollen av att utsädesvaran

uppfyller vissa kvalitetskrav samt uppbörden av växtförädlingsavgiften.

En förutsättning för statsplombering av utsädesvara är bl. a. att varan

finns upptagen på rikssortlistan, som upprättas av originalutsädesnämnden.

Inflytande avgifter tillförs en fond, som används för bidrag till växtförädlarna

efter Kungl. Maj :ts beslut. Varje växtförädlares bidrag skall i huvudsak

motsvara de avgifter, som influtit för hans sorter. Även utländsk

förädlare får bidrag ur fonden, om förädlaren bär anmält svensk representant

lios originalutsädesnämnden och om svensk förädlare äger uppbära

växtförädlingsavgift i den utländske förädlarens hemland. Till grund för

fördelning av medlen ligger rikssortlistan. I vissa fall, om t. ex. innehavare

saknas till sort på rikssortlistan, kan medlen inte fördelas direkt på förädlare.

Dessa kvarstående belopp tilldelas jordbrukets forskningsråd för stöd

åt forskningsinsatser på växtförädlingens område.

Under de första fem verksamhetsåren har växtförädlingsavgiften på stråoch

trindsäd, 1 kr. per deciton, uppgått till följande belopp.

1961/62 .......................... 1 369 000 kr.

1962/63 .......................... 1 689 000 »

1963/64 .......................... 1 480 000 »

1964/65 .......................... 1 609 000 »

1965/66 .......................... 1 876 000 »

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1967

Författningsmässigt regleras systemet i huvudsak dels genom förordningen

den 12 maj 1961 (nr 144) om obligatorisk statsplombering av utsädesvara,

dels genom förordningen den 12 maj 1961 (nr 145) om växtförädlingsavgift,

dels genom kungörelsen den 12 maj 1961 (nr 143) om statsplombering

av utsädesvara. Vissa bestämmelser, bl. a. kvalitetsfordringar

för statsplombering, fastställs av lantbruksstyrelsen.

Utöver vad som angetts i det föregående innehåller förordningen om

obligatorisk statsplombering blott straffbestämmelser samt förordningen

om växtförädlingsavgift dels sådana bestämmelser, dels regler om förfarandet

vid avgiftens erläggande, om förvaltningen av uppburna avgiftsbelopp

samt om befrielse från eller återbäring av avgift. Beträffande förfarandet

gäller de allmänna reglerna om konsumtionsbeskattning, kompletterade

med vissa specialbestämmelser. Vid sidan av de nämnda författningarna

finns för utsädespotatis särskilda regler, avsedda att skapa garantier

för att utsädespotatis som bjuds ut eller säljs uppfyller vissa kvalitetsfordringar.

Reglerna finns i förordningen den 26 maj 1961 (nr 431) med vissa

bestämmelser om utsädespotatis och i kungörelsen den 26 maj 1961 (nr

432) rörande tillämpningen av förordningen den 26 maj 1961 (nr 431) med

vissa bestämmelser om utsädespotatis m. m.

Utredningen. Utredningen framhåller, att erfarenheterna av systemet med

växtförädlingsavgift och obligatorisk statsplombering för strå- och trindsäd

har varit goda. Den belastning av utsädespriset, som avgiften innebär, har

inte medfört någon minskad omsättning i handeln. Systemet har medfört

en viss rationalisering och koncentrering av utsädeshanteringen. Utredningen

anser att behov finns av en förstärkning av växtförädlingens resurser och

hänvisar till de motiv härför som anförts i två till utredningen överlämnade

framställningar från W. Weibull AB resp. Sveriges utsädesförening. I

framställningarna anvisas två vägar för en dylik förstärkning. W. Weibull

AB har anhållit om en höjning av nu utgående växtförädlingsavgift för stråoch

trindsäd från 1 kr. till 2 kr. per deciton. Sveriges utsädesförening har

föreslagit en höjning av avgiften för strå- och trindsäd till 1: 50 kr. per deciton

samt en utvidgning av systemet med obligatorisk statsplombering och

växtförädlingsavgift till att omfatta samtliga jordbruksväxter.

Enligt utredningens mening skulle enbart en höjning av växtförädlingsavgiften

för strå- och trindsäd innebära, att förädlingsarbetet med dessa

växtslag fick en ytterligare stimulans, medan arbetet med övriga jordbruksväxter

skulle kunna bli eftersatt. Även för jordbruket skulle en sådan

höjning via utsädeskostnaden kunna medföra en störning av balansen mellan

olika grödor. Utredningen förordar mot denna bakgrund dels en viss

höjning av avgiften för strå- och trindsäd, dels en utvidgning av

systemet till övriga jordbruksväxter, såsom ställdes i utsikt

redan i samband med 1961 års riksdagsbeslut.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1967

7

Utredningen anser inte att en utvidgning av systemet med växtförädlingsavgifter

bör anstå i avvaktan på resultatet av växtförädlingsskyddsutredningens

arbete. Den förordade utvidgningen anses inte medföra några komplikationer

för framtida ställningstaganden i fråga om rättsskydd för växtförädlingsprodukter.

Skulle ett rättsskydd skapas och en anslutning ske till

den internationella konventionen på området, kommer endast sådana nya

sorter, som första gången marknadsförs efter det att skyddet etablerats, att

beröras därav.

I likhet med vad som gäller för strå- och trindsäd bör växtförädlingsavgift

på utsäde av övriga jordbruksväxter kombineras med obligatorisk statsplombering

av all saluförd utsädesvara. Utvidgningen bör omfatta samtliga

jordbruksväxter utom sockerbetsfrö, som förädlas, prövas och marknadsförs

av Svenska sockerfabriks aktiebolaget ensamt. Däremot bör vissa gräsfröslag

inordnas under systemet, vilka förutom för jordbruksändamål används

till gräsmattor. Det anses ej praktiskt möjligt att tillämpa olika bestämmelser

för de två användningsområdena. Att undandra förädlarna växtförädlingsavgift

endast därför att en sort är lämplig även för gräsmattor,

anser utredningen inte vara rimligt.

Även efter utvidgningen bör systemet med växtförädlingsavgift och obligatorisk

statsplombering gälla såväl vid inhemsk försäljning som vid export.

Kvalitetsfordringarna för statsplomberad vara bör därvid liksom f. n. fastställas

av lantbruksstyrelsen. Särskilda, mera liberala kvalitetskrav bör dock

kunna tillämpas för exportvara, bl. a. för vallväxtfrö som inte kan användas

till konsumtion eller foder såsom en del andra utsädesvaror. Med hänsyn till

att vallväxtfrö saknar alternativ användning förordar utredningen även att

befrielse från eller återbetalning av växtförädlingsavgiften skall kunna ges

vid export av sådant frö. F. n. gäller att dylik befrielse eller återbetalning

kan medges för strå- och trindsäd i den omfattning Kungl. Maj :t förordnar.

Detta har inte förekommit i något fall. Enligt utredningen är det angeläget

att export av vallväxtfrö inte hindras av alltför snäva bestämmelser i fråga

om växtförädlingsavgiften, eftersom för vallväxtfrö inte finns de möjligheter

att underlätta exporten som är tillgängliga för de utsädesvaror som omfattas

av jordbruksregleringen.

En utvidgning av statsplomberingen medför enligt utredningen behov av

särskilda bestämmelser för isärvägning av statsplomberad förpackning

eftersom utsäde av flertalet andra grödor än strå- och trindsäd säljs

till odlarna i små kvantiteter. När det gäller potatis, vallbaljväxter och vallgräs

föreslår utredningen rätt till isärvägning av storförpackning i förpackning

understigande 25 kg utan förnyad plombering. Som villkor härför bör

gälla att köparen använder varan till utsäde (ej till produktion av utsäde),

att isärvägning sker på försäljningsstället samt att till köparen överlämnas

avskrift av plomberingsbeviset jämte försäkran att varan uppvägts ur statsplomberad

förpackning. Utredningen anser vidare att möjlighet bör ges till

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1967

ett förenklat plomberingsförfarande vid centralförpackning av mindre standardkollin.

Tillvägagångssättet bör härvid vara, att storförpackning plomberas

i vanlig ordning och att omförpackning i småkollin får ske under kontroll

av officiell provtagare mot erläggande av timtaxa. Därvid bör plomb

kunna få ersättas av hopldistring eller svetsning och anbringande av kontrollmärke.

Utredningen tar vidare upp frågan om rikssortlistans omfattning.

På denna lista tas f. n. upp sorter som är lämpliga för svensk växtodling

eller för export. Utredningen förordar att på listan i fortsättningen

skall tas upp endast sådana nya sorter som innebär förbättringar jämfört

med det tillgängliga sortimentet.

En utvidgning av växtförädlingsavgiftssystemet innebär enligt utredningens

mening att det system med särskilda privata avgifter för

efterodling av s. k. basutsäde, vilket förädlarna själva f. n. tillämpar, bör

upphöra.

Utredningen anser inte att tillräckliga motiv föreligger för en så stark

höjning av växtförädlingsa v giften för strå- och trinds

ä d som från 1 kr. till 2 kr. per deciton. Med hänsyn till prisutvecklingen

och de stegrade lönekostnaderna för växtförädlingsinstitutionerna föreslår

utredningen en höjning av avgiften till 1: 50 kr. per deciton. Härigenom beräknas

inflytande avgifter komma att uppgå till 2,2—2,4 milj. kr. per år,

vilket innebär en höjning från 1964/65 med ca 700 000 kr. per år.

Vid sina överväganden om storleken av växtförädlingsavgiften

för övriga jordbruksväxter har utredningen utgått från sitt förslag

för strå- och trindsäd, varefter två alternativa principer prövats.

I det ena fallet (alternativ A) har avgifterna framräknats med samma

procentsats av utsädespriset som gäller för strå- och trindsäd. En avgift om

1: 50 kr. per deciton på ett genomsnittligt pris för strå- och trindsäd av 85

kr. per deciton utgör 1,8 %.

I det andra fallet (alternativ B) har utredningen utgått från, att avgiften

skall belasta utsädeskostnaden per hektar och år med samma belopp som

för stråsäd, dvs. 3 kr./ha (utsädesmängd 2 dt/ha). Beräkningen av avgifterna

enligt detta alternativ har baserats på de allmänt tillämpade utsädesmängderna

för olika växtslag och en varaktighet av två år för flertalet gräs.

De två beräkningsgrunderna ger olika resultat särskilt för oljeväxter och

potatis. För oljeväxterna skulle avgiften bli påfallande låg enligt alternativ

A beroende på lågt utsädespris, medan avgiften för potatis skulle bli mycket

obetydlig enligt alternativ B beroende på den höga utsädesmängden per

hektar.

Med hänsyn till att avgiften ej bör rubba den ekonomiska balansen mellan

växtslag eller grupper av växtslag har utredningen i sitt förslag i första

hand tagit hänsyn till de beräkningar som utförts enligt alternativ B. I fråga

om vallbaljväxter samt gruppen kålrot, rova, fodermärgkål och grönfoder
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1967

9

raps har utredningen dock gjort en kompromiss mellan de båda principerna.

För potatisens del har utredningen stannat för alternativ A. Utredningens

alternativa beräkningar enligt A och B och utredningens förslag till

växtförädlingsavgifter för andra jordbruksväxter än strå- och trindsäd (alternativ

C) framgår av följande.

Växtslag

Alt. A

kr/kg

Alt. B

kr/kg

Alt. G

kr/kg

Vallbaljväxter......................

0,18

0,30

0,20

Vallgräs............................

0,11

0,15

0,15

Beta...............................

0,13

0,15

0,15

Kålrot, rova, fodermärgkål och grönfo- derraps ............................

0,14

0,60

0,30

Raps, rybs, vitsenap och oljedådra ....

0,05

0,30

0,30

Lin och hampa......................

0,05

0,04

0,05

Potatis ............................

0,01

0,0015

0,01

Totalt beräknas avgifterna för dessa växtslag uppgå till ca 2 milj. kr.

Vallgräsen svarar för det ojämförligt största bidraget (ca 48 %), därnäst

kommer de viktigaste oljeväxterna (ca 23 %) och vallbaljväxterna (ca 19 %).

Potatisens bidrag beräknas inte bli större än ca 7 % beroende på att en relativt

liten del av potatisutsädet passerar genom den yrkesmässiga handeln.

Avgifterna från övriga växtslag är förhållandevis små.

En dryg tredjedel av de beräknade avgifterna hänför sig f. n. till partier

utan sortnamn och sorter utan svensk sortinnehavare, för vilka avgift enligt

nuvarande ordning ej utdelas direkt till förädlare. Inom gruppen vallbaljväxter

och vallgräs är det främst den typtecknade rödklövern och »svensk

timotej» som hör till denna kategori. För rödklöverns del beräknas allt frö

vara sortbetecknat efter den 1 juli 1966. Utredningen räknar även med att

krav på sortbeteckning vid statsplombering av timotej frö kommer att införas.

Därmed kommer huvudparten av de för vallväxterna influtna avgifterna

att inom få år kunna fördelas direkt till förädlare. Sorter utan sortinnehavare

har en i detta sammanhang relativt obetydlig omfattning.

I fråga om övriga växtslagsgrupper, bortsett från potatis, är handel med

icke sortbetecknat utsäde eller sorter utan sortinnehavare förhållandevis

liten. Odlingsmaterialet av potatis intar däremot en särställning, eftersom

flertalet sorter är av utländsk härstamning och så gamla, att de saknar upprätthållare.

Endast ca 4 % av de för potatis influtna avgifterna skulle kunna

fördelas direkt till förädlare. Utredningen föreslår, att influtna medel för

de potatissorter som saknar sortinnehavare förs över till jordbrukets forskningsråd

men förbehålls växtförädlingen av potatis.

Utredningen har övervägt möjligheterna att göra växtförädlingsavgiften

värdebeständig men inte kunnat finna någon användbar bas för en fortlöpande

och automatisk reglering av avgiften.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1967

Utredningens förslag beräknas medföra följande administrativa

konsekvenser.

Någon större utökning av den totala arbetsvolymen för utsädesfrågor hos

lantbruksstyrelsen är inte att vänta. Däremot beräknas kostnaderna för originalutsädesnämnden

öka med 9 000 kr. per år.

Den årliga merkostnaden för att statens centrala frökontrollanstalt skall

administrera den utvidgade obligatoriska statsplomberingen och redovisa

växtförädlingsavgifterna beräknas uppgå till 21 000 kr. ökad plomberingsoch

analysverksamhet beräknas föranleda en årlig kostnad av 130 000 kr.,

varav 80 000 kr. på anstaltens avlöningar och 50 000 kr. på omkostnadsstaten.

Denna kostnad kommer dock att täckas av motsvarande inkomster.

Sortförsökens finansiering

För att originalutsädesnämnden skall kunna ta upp en ny sort till bedömning

måste sorten underkastas officiell värdepröyning av lantbrukshögskolan.

Prövningen bedrivs vid högskolans försöksavdelningary för öppen

och sluten växtodling samt köksväxtodling och sker f. n. i regel kostnadsfritt.

Enligt utredningens mening bör sådan officiell sortprövning, som inte kan

anses vara ett förädlingsmoment, även i fortsättningen bekostas med andra

allmänna medel än växtförädlingsavgifter. Gränsdragningen mellan förprövning,

vilken är att betrakta som ett förädlingsmoment, och den egentliga

värdeprövningen är emellertid svår att göra. Genom att växtförädlingsavgifter

för strå- och trindsäd införts har förädlarna fått ett ökat intresse av

att så snabbt som möjligt få fram underlag för originalutsädesnämndens

bedömning av nya sorter. Detta kommersiellt betingade intresse har i sin

tur lett till att ansökningar om intagning i den officiella värdeprövningen

numera inges på ett tidigare stadium än förut. En liknande utveckling är

att vänta i fråga om övriga jordbruksväxter.

Med hänsyn till dessa omständigheter har utredningen funnit rimligt, att

den som framställt en sort i fortsättningen bör ha att erlägga viss avgift för

att sorten skall underkastas officiell värdeprövning. Den ytterligare prövning,

som kan behövas som underlag för lantbrukshögskolans rådgivning,

bör det allmänna däremot helt bekosta.

Utredningen har inhämtat, att de rörliga kostnaderna för en fullständig

officiell värdeprövning i fältförsök av en jordbruEs växt s ort är omkring

6 000 kr. Hur stor del därav, som skall anses utgöra slutfas i växtförädlingen,

är inte lätt att ange, i synnerhet som förhållandena kan växla från fall

till fall. Utredningen föreslår, att till att börja med hälften av nyss angivet

belopp, 3 000 kr., tas ut som anmälningsavgift för sort, som intas i prövningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

il

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1967

Köksväxter kommer alltjämt att stå utanför systemet med växtförädlingsavgifter.

Efterfrågan på officiell sortprövning har dock varit betydande. Enligt

utredningens mening föreligger även för dessa växtslag behov av avgränsning

av materialet för officiell värdeprövning. Antalet försök för att

bedöma en köksväxtsort är i allmänhet mindre än för jordbruksväxter. A

andra sidan är kostnaden per sort och försök ej sällan högre för köksväxter.

Variationerna från växtslag till växtslag är dock stora. Den genomsnittliga

kostnaden torde vara omkring 2 000 kr. Utredningen föreslår en anmälningsavgift

vid prövning av köksyäxVsorlerjiä 1 000 kr ....... ~

Enligt utredningen bör de i form av anmälningsavgifter influtna medlen

— liksom nu är fallet beträffande de förprövningsavgifter som lantbrukshögskolan

redan tar ut -— få disponeras av högskolan för att bidra till att

täcka med prövningsuppgiften förenade kostnader! Om erfarenheten ''sedermera

ger anledning därtill, bör de föreslagna avgifterna kunna justeras.

Jämsides med den av lantbrukshögskolan utförda officiella värdeprövningen

utför statens centrala frökontrollanstalt en särskild prövning för att

fastställa, om en anmäld växtförädlingsprodnkt är att betrakta som en

självständig sort. Enligt utredningens mening bör även denna prövning avgiftsbeläggas.

Remissyttranden

Utbyggnad av systemet med växtförädlingsavgifter m. m. Lantbruksstyrelsen,

styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt, Hushållningssällskapens

förbund och Sveriges lantbruksförbund m. fl. vitsordar att systemet

med växtförädlingsavgift och obligatorisk statsplombering för strå- och

trindsäd har fungerat tillfredsställande. En grupp remissinstanser, främst

utsädesbolag och företrädare för handeln med utsäde, är dock kritiska mot

nu gällande system. Deras synpunkter redovisas närmare i det följande.

Ett övervägande antal remissinstanser tillstyrker helt eller med vissa förbehåll

utredningens förslag om utvidgning av systemet till

övriga jordbruksväxter.

Några remissinstanser, däribland Skogs- och lantbruksakademien och

Sveriges utsädesförening, anser det principiellt riktigare att ge stöd åt växtförädlingen

över statsbudgeten men vill inte motsätta sig utredningens förslag.

Utvidgningen bör dock betraktas som en förstärkning av växtförädlingens

resurser. Statsbidragen till växtförädling bör enligt dem bibehållas

vid oförändrat realvärde.

Växtförädlingsskyddsutredningen anför, att hinder inte synes föreligga att

utvidga systemet med växtförädlingsavgifter redan nu. Enligt utredningen

måste det under den långa tid som förflyter innan nu saluförda sorter ersatts

med nya sorter, för vilka ett rättsskydd i enlighet med 1961 års Paris
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1967

konvention kan utnyttjas, vara av vitalt intresse för växtförädlingen att

den får behålla den på de »gamla» sorterna utgående växtförädlingsavgiften.

Styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt föreslår, att tidpunkten

för utvidgningen sätts till den 1 juli 1968 för att handeln och fröodlingen

skall få tid för anpassning. Kooperativa förbundet föreslår en tillämpning

av systemet under en viss försöksperiod, varefter sådana ändringar kan ske

som vunna erfarenheter ger anledning till. Hushållningssällskapens förbund

anser, att en utvidgning till vallväxter och potatis bör ske etappvis

och grundas på successivt framkomna erfarenheter. Styrelsen för frökontrollanstalten

i Linköping förordar, att systemet utvidgas till oljeväxter

men ej till vallväxter och potatis.

Förslaget avstyrks av kommerskollegium, W. Weibull AB, Svalövsbolaget,

Algot Holmberg & Söner AB, Hammenhögsbolaget, J. E. Ohlsens Enke AB,

Sveriges fröhandlareförening och Sveriges fröengrossistförening. Sistnämnda

remissinstans anför, att erfarenheterna av det nuvarande systemet i

flera avseenden har varit negativa och snarare aktualiserar ett slopande

än en skärpning och generalisering av systemet. Även vissa utsädesbolag

vill ifrågasätta om systemet med växtförädlingsavgift och obligatorisk statsplombering

över huvud är det rätta. Systemet anses bl. a. medföra ökat arbete

och kostnader för handeln och en fördyring av utsädet för lantbrukarna.

Det uttalas även tvivel om den obligatoriska plomberingens kvalitetsfrämjande

verkan. En statlig plombering anses bl. a. innebära att kvaliteten

nivellcras till vissa plomberingsgränser.

W. Weibull AB finner, att lagstiftning om sortskydd i enlighet med 1961

års Pariskonvention är en både smidigare och effektivare stödform än

växtförädlingsavgiften. Liksom kommerskollegium m. fl. förordar bolaget,

att en utvidgning av systemet med växtförädlingsavgifter prövas först i

samband med frågan om att införa lagstiftning om sortskydd.

J. E. Ohlsens Enke AB och Sveriges fröhandlareförening framhåller, att

gräsmattefrö intar en särställning i sammanhanget. F. n. faller det i

rikssortlistan under rubriken vallväxter. Eftersom statsplombering kan göras

blott av i listan upptagna sorter, kan det bli så att de för gräsmattor

bästa gräsen genom att vara mindre goda som vallgräs inte blir upptagna

i rikssortlistan och inte kan säljas. Nämnda remissinstanser anser att här

finns ytterligare ett skäl att vänta. Prövningsresurserna måste vidare först

skapas och få ha verkat under ett antal år innan frågan kan övervägas på

nylt.

Alla remissinstanser som yttrat sig i frågan är överens om att särskilda

bestämmelser behövs om isärvägning. Olika meningar råder däremot

om dessas närmare utformning. Kommerskollegium finner, att mindre

stränga regler för isärvägning borde kunna godtas av lagstiftaren. Enligt

Sveriges lantbruksförbund och RBF bör bestämmelserna utformas så att

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kiingl. Maj:ts proposition nr 37 år 1967

den praktiska hanteringen inte onödigtvis försvåras samt att spelrum finns

för rationaliseringsåtgärder i försäljningsledet. Kooperativa förbundet anser,

att de föreslagna kontrollåtgärderna kan bli synnerligen kostsamma,

varför möjligheter till en förenklad kontrollmetod bör undersökas. Förbundet

ifrågasätter, om inte isärvägning kan ske utan särskild ytterligare kontroll,

eftersom frölagen den 14 juni 1928 (nr 289) föreskriver att säljaren

har skyldighet att lämna analysavskrift till köparen. J. E. Ohlsens Enke AB

anser, att handeln med gräsmattefrö skulle drabbas av väsentliga fördyringar

om isärvägning av partier skulle få göras blott i närvaro av statlig

kontrollant. Förslaget avstyrks även av Sveriges fröengrossistförening.

Restitution av växtförädlingsavgiften vid export, i synnerhet för

vallväxtfröer, förordas av Sveriges lantbriiksförbund, RLF, styrelsen för

frökontrollanstalten i Örebro, Sveriges fröodlareförbund och Institutet för

växtforskning och kyllagring. Sveriges potatisodlares riksförbund förordar

restitution eller avgiftsbefrielse vid export av utsädespotatis.

Utredningens förslag beträffande rikssortlistans omfattning

har föranlett bl. a. följande synpunkter.

Lantbruksstyrelsen tillstyrker utredningens förslag, att endast sådana

nytillkommande sorter som betecknar visst framsteg får statsplomberas.

Enligt växtförädlingsskyddsutredningen synes förslaget innebära en begränsning

i rätten att marknadsföra sortmaterial. Utredningen finner det

tveksamt, om regeln är förenlig med bestämmelserna i den internationella

konventionen om sortskydd. Med hänsyn till fördelar av jordbruksekonomisk

och praktisk natur vill utredningen likväl inte motsätta sig förslaget.

J. E. Ohlsens Enke AB och Sveriges fröhandlareförening anser, att förslaget

innebär ett visst försäljningsmonopol. Ett företag som fått en sort med

vissa egenskaper godkänd som rikssort skulle vara helt befriad från konkurrens

så länge inte en bättre sort blev förklarad som rikssort.

Utredningens förslag att särskilda privata avgifter vid sidan

av växtförädlingsavgiften inte får tillämpas tillstyrks av samtliga remissinstanser

som yttrat sig i frågan, bl. a. lantbruksstyrelsen och Sveriges

utsädesförening.

Utredningens förslag om höjning av växtförädlingsavgiften

för strå- och trindsäd med 50 öre till 1: 50 kr. per deciton

tillstyrks av riksrevisionsverket, kommerskollegium, lantbruksstyrelsen,

styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt, Hushållningssällskapens

förbund, Sveriges utsädesförening och styrelserna för frökontrollansialterna

i Linköping och Skara. W. Weibull AB och Algot Holmberg & Söner AB

föreslår, att avgiften för strå- och trindsäd i väntan på lagstiftning om sortskydd

höjs till 2 kr. per deciton. Sveriges fröengrossistförening finner det

tvivelaktigt, huruvida en höjning alls är påkallad för att främja förädlingsverksamheten.

Skulle statsmakterna likväl besluta detta, borde endast 25

öre av höjningen tillfalla förädlarna. Återstående 25 öre bör tillfalla stats
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1967

kassan som bidrag till dess kostnader för frökontrollen samt för att bekosta

sortförsök.

Förslaget avstyrks av Sveriges lantbrnksförbund, RLF, Svalövsbolaget

och Hammenhögsbolaget. Även statens jordbruksnämnd ifrågasätter höjningen

med hänvisning till den föreslagna utvidgningen av systemet. RLF

efterlyser en redovisning av på vilket sätt de hittills influtna medlen har

disponerats.

Lantbruksstyrelsen, styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt, Hushållningssällskapens

förbund och styrelsen för frökontrollanstalten i Örebro

framhåller i fråga om storleken av växtförädlingsavgiften

för övriga jordbruk sväxter, att avgiften är för hög för potatis.

Några remissinstanser ifrågasätter lägre avgift även för vall- och oljeväxter.

Enligt Sveriges lantbruksförbund bör principen om lika avgift per hektar

och år upprätthållas. W. Weibull AB anser, att vid beräkningen av avgiften

hänsyn bör tas till de olika växtslagens ekonomiska bärkraft. Flera faktorer

än de av utredningen angivna måste beaktas, bl. a. relationen mellan

mängden utsäde och avkastningen per hektar och den allmänna lönsamheten

för odlingen av växtslaget. Enligt RLF bör de föreslagna avgifterna omräknas

med utgång från oförändrad avgift för strå- och trindsäd.

Styrelsen för lantbrukshögskolan föreslår, att växtförädlingsavgiften görs

om till en växtförädlings- och sortprövningsavgift, av vilken huvudparten

skulle gå till växtförädlingen och en mindre del, förslagsvis 15 %, till den

officiella sortprövningen. Den exakta procentuella andelen för sortprövningen

anser styrelsen böra bli beroende av hur stor del av kostnaderna för

sortprövningen, som kommer att belasta växtförädlarna.

Flera remissinstanser, däribland styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt,

styrelsen för lantbrukshögskolan och Sveriges lantbruksförbund,

anser att avgifterna med lämpligt intervall bör anpassas till ett förändrat

penningvärde.

Hushållningssällskapens förbund och styrelserna för frökontrollanstalt erna

i Skara, Linköping och Örebro föreslår, att de lokala frökontrollanstalterna

erhåller ersättning för redovisning av växtförädlingsavgifter med ett

belopp av förslagsvis 5 % av de uppburna avgifterna. Det uppges, att de

lokala anstalterna f. n. redovisar ca en tredjedel av den totala växtförädlingsavgiften.

Sortförsökens finansiering. Utredningens förslag när det gäller sortförsökens

finansiering har framkallat delade meningar. Riksrevisionsverket

och styrelsen för frökontrollanstalten i Skara tillstyrker. Enligt styrelsen

för frökontrollanstalten i Linköping bör anmälningsavgiftens storlek närmare

utredas. Hushållningssällskapens förbund tillstyrker i princip men

förordar att avgiften i vart fall till en början inte sätts så högt som utredningen

föreslagit. Ej heller lantbruksstyrelsen, Sveriges fröodlareförbund

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1967

och Sveriges oljeväxtodlares centralförening vill motsätta sig förslaget men

anser att kostnaden för officiell värdeprövning i princip bör bekostas med

allmänna medel.

Institutet för växtforskning och kyllagring föreslår, att frågan om anrnälningsavgifter

tills vidare bordläggs och tas npp till förnyat övervägande sedan

viss erfarenhet vunnits av det befarade ökade trycket på sortprövningen.

Om det anses skäligt att växtförädlingen bidrar till den officiella sortprövningen

finner institutet det mera rättvist med en årlig avgift så länge

prövningen pågår, varvid avgiften bör ställas i direkt relation till faktiska

arbetskostnader för sorten i fråga.

Växtförädlingsskyddsutredningen erinrar om att även den prövning som

är nödvändig för att få rättsskydd kan komma att föranleda att en särskild

avgift tas ut.

Med hänvisning till att den officiella sortprövningen är ett samhällsintresse

avstyrks förslaget av kommerskollegium, styrelsen för statens centrala

frökontrollanstalt, Skogs- och lantbruksakademien, Sveriges lantbruksförbund,

RLF, Sveriges utsädesförening, W. Weibull AB, Algot Holmberg éc

Söner AB, Hammenhögsbolaget, styrelsen för frökontrollanstalten i Örebro,

Sveriges fröengrossistförening, Sveriges potatisodlares riksförbund och Fodermedels-

och spannmålshandlareföreningen.

117. Weibull AB in. fl. anser att anmälningsavgiften skulle bli en ekonomisk

tröskel, som skulle drabba framför allt de mindre bärkraftiga växtslagen.

Enligt Algot Holmberg & Söner AB bör förädlarens eller sortinnehavarens

bidrag till sortförsökens finansiering inte få utgöra ett villkor för

prövning eller över huvud tillåtas påverka det officiella försökssortimentets

sammansättning.

Vissa remissinstanser, däribland Sveriges lantbruksförbund, anser att en

befarad utökning av sortprövningen bör kunna motverkas genom att kraven

på förprövningen skärps. Om utredningsförslaget emellertid följs bör enligt

Hammenhögsbolaget anmälningsavgift återbetalas för sådana sorter, som

tas upp i rilcssortlistan.

J. E. Ohlsens Enke AB och Sveriges Fröhandlareförening utgår från att

den föreslagna avgiften i fråga om köksväxter innefattar alla kostnader för

fastställd försöksperiod, inkl. eventuell förprövning. Beträffande s. k. observationsodling

vid statens centrala förkontrollanstalt anses goda förutsättningar

finnas för en sådan rationalisering att ingen extra avgift behöver

tas ut.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1967

Departementschefen

Utbyggnad av systemet med växtförädlingsavgifter och obligatorisk statsplombering.

Växtförädling utgör en av vägarna till ökad produktivitet inom

jordbruket och trädgårdsodlingen. I synnerhet för ett land som Sverige med

dess nordliga läge och varierande odlingsbetingelser är en förädlingsverksamhet

av väsentlig betydelse. Sedan länge har utgått statsbidrag till växtförädlingen.

För att förstärka växtförädlingens resurser infördes vidare

den 1 juli 1961 en särskild växtförädlingsavgift kombinerad med obligatorisk

statsplombering. Systemet, som avser endast strå- och trindsäd, innebär

att i handeln omsatt utsäde skall avgiftsbeläggas med en krona per

deciton och vara statsplomberat. Avgifterna tillförs en fond, som används

för bidrag till växtförädlarna efter Kungl. Maj :ts beslut. Varje växtförädlares

bidrag skall i huvudsak motsvara de avgifter, som influtit för hans

sorter.

Vid behandlingen av frågan om växtförädlingsavgifter år 1961 uttalade

jordbruksutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande att en utvidgning

av systemet till övriga växtslag borde ske så snart erfarenheter av den

första etappen förelåg och tekniska förutsättningar härför fanns. Den av

mig i det föregående redovisade utredningen föreslår nu, att systemet med

växtförädlingsavgift och obligatorisk statsplomhering utvidgas till att omfatta

samtliga jordbruksväxter utom sockerbeta. Enligt utredningen har erfarenheterna

av systemet i fråga om strå- och trindsäd varit goda. Erforderliga

tekniska förutsättningar anses också finnas för att utvidga systemet.

Med hänsyn främst till kostnadsutvecklingen föreslår utredningen vidare

en höjning av växtförädlingsavgiften för strå- och trindsäd med 50 öre

till 1: 50 kr. per deciton.

Utredningens förslag om utvidgning av systemet tillstyrks i princip av

det övervägande antalet remissinstanser. Främst vissa utsädesbolag och representanter

för utsädeshandeln avstyrker emellertid eller ifrågasätter systemets

ändamålsenlighet över huvud taget. De gör bl. a. gällande att systemet

föranleder ökade kostnader och även i övrigt verkar hindrande för handeln.

Komplikationer befaras uppstå framförallt i fråga om vallväxtfröer.

En del av dessa remissinstanser förordar att växtförädlingsskyddsutredningens

förslag när det gäller rättsskydd för växtförädlingsprodukter avvaktas

och att frågan om en utvidgning av det interna svenska avgiftssystemet

prövas i samband med prövning av denna utrednings förslag.

Vid remissbehandlingen har vidare vissa invändningar gjorts i fråga om

växtförädlingsavgifternas storlek samt beträffande utredningens förslag i

olika detaljfrågor.

För min del anser jag att en utvidgning av det nuvarande systemet till

övriga jordbruksväxter är motiverad, då härigenom ges möjligheter till en

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 37 år 1967

17

intensifierad förädlingsverksamhet även beträffande dessa växter. Vegetabilieproduktionens

framtida utveckling torde vara starkt beroende av att nytt

sortmaterial kommer fram. Genom att så många växtslag som möjligt omfattas

av systemet undviks vidare ensidighet i förädlingsarbete och snedbelastning

av utsädeskostnaden. En eventuell anslutning från svensk sida

til] konventionen för skydd av växtförädlingsprodukter synes inte heller

hindra att utvidgningen genomförs redan nu. Ett dylikt skydd synes endast

— såsom både den redovisade utredningen och växtförädlingsskyddsutredningen

framhållit — komma att beröra de nya sorter som tillkommer efter

rättsskyddets ikraftträdande.

Jag förordar sålunda att systemet med växtförädlingsavgift och obligatorisk

statsplombering utvidgas till att omfatta utsäde av samtliga jordbruksväxter

utom sockerbeta, lin och hampa. Sockerbetsfrö bör såsom utredningen

föreslagit undantas från systemet eftersom förädling och marknadsföring

endast sker av Svenska sockerfabriks aktiebolaget. Utredningen har

föreslagit att vissa gräsfröslag vilka förutom för jordbruksändamål används

till gräsmattor skall inordnas i växtförädlingsavgiftssystemet. Några remissinstanser

har påpekat att detta skulle kunna medföra hinder för handeln

med gräsmattefrö. Jag förordar för min del att endast sådant frö som

är avsett för jordbruksändamål skall omfattas av systemet. Kungl. Maj :t

eller myndighet som Kungl. Maj :t förordnar bör äga bestämma om gränsdragningen

mellan gräsmattefrö och frö till jordbruksändamål.

Utvidgningen av systemet med växtförädlingsavgift och obligatorisk statsplombering

bör genomföras i huvudsak enligt de riktlinjer som gäller för

strå- och trindsäd. Såsom utredningen föreslagit bör systemet avse såväl

inom landet producerad som importerad vara. I likhet med vad som gäller

beträffande strå- och trindsäd bör vid export möjlighet finnas till befrielse

från eller återbetalning av växtförädlingsavgift. Utredningen och vissa remissinstanser

har framhållit att det är särskilt önskvärt att dylik befrielse

eller återbetalning sker vid export av vallväxtfrö med hänsyn bl. a. till att

vallväxtfrö inte har någon alternativ användning — för konsumtion eller

som foder — såsom en del andra utsäden. I vad mån nu angivna förhållanden

bör medföra befrielse från eller återbetalning av växtförädlingsavgift

för vallväxtfrö bör enligt min mening prövas i det enskilda fallet. Kungl.

Maj :t eller den myndighet Kungl. Maj :t förordnar bör äga pröva dessa ärenden.

Utvidgningen av statsplomberingen medför enligt utredningen behov av

särskilda bestämmelser angående omförpackning (isärvägning) av statsplomberad

förpackning utan förnyad plombering eftersom utsäde av flertalet

andra grödor än strå- och trindsäd överlåts till odlarna i små kvantiteter.

Alla remissinstanser som yttrat sig i frågan är överens om att särskilda

bestämmelser krävs för ändamålet. Flera remissinstanser, bl. a. kommerskollegium

och Kooperativa förbundet, anser emellertid att bestämmel
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1967

serna för isärvägningen bör utformas så att kontrollen av isärvägningen blir

enklare än utredningen föreslagit och onödiga kostnader och hinder för

hanteringen av utsädet undviks. Enligt min mening bör med hänsyn till

de synpunkter som framförts vid remissbehandlingen de av utredningen

föreslagna bestämmelserna för isärvägning överarbetas i syfte att åstadkomma

ett enklare och billigare förfarande. Kungl. Maj :t eller den myndighet

Kungl. Maj :t förordnar får meddela bestämmelser i ämnet.

Utredningen föreslår vidare ändrade regler för originalutsädesnämndens

prövning av nya sorter. Utredningens förslag innebär att i fortsättningen

endast sådana nya sorter får tas in i rikssortlistan för användning inom

landet vilka i något praktiskt viktigt avseende betecknar ett framsteg i förhållande

till allmänt brukade handelssorter av växtslaget i fråga och även

i övriga avseenden har högt värde. Med hänsyn bl. a. till önskvärdheten av

en viss konkurrens mellan även till synes likvärdiga utsädessorter kan jag

inte biträda utredningens förslag.

För alt få tid för erforderliga förberedelser samt för att handeln och

fröodlingen skall kunna anpassa sig förordar jag liksom styrelsen för statens

centrala frökontrollanstalt att utvidgningen av systemet skall träda

i kraft den 1 juli 1968.

När det gäller växtförädlingsavgifternas höjd förordar jag att avgiften

för strå- och trindsäd höjs med 25 öre till 1 kr. 25 öre per deciton. Höjningen

bör ske fr. o. in. den 1 juli 1967. Med utgång från denna avgiftsnivå

föreslår jag vidare att för övriga växtslagsgrupper fastställs följande avgifter,

nämligen för vallbaljväxter, vallgräs och beta 15 kr. per deciton, för

kålrot, rova, fodermärgkål och grönfoderraps samt raps, rybs, vitsenap och

oljedådra 25 kr. per deciton och för potatis 50 öre per deciton. I enlighet

med utredningens förslag förordar jag att för potatis inflytande avgiftsmedel,

som inte kan fördelas direkt på förädlare, överförs till jordbrukets

forskningsråd men förbehålls växtförädlingen av potatis.

Till frågan om behov av ökade resurser vid statens centrala frökontrollanstalt,

som kan föranledas bl. a. av ökad plomberingsverksamhet, har jag

för avsikt att återkomma vid nästa års budgetbehandling.

Sortförsökens finansiering. Utredningen föreslår, att för sort som underkastas

officiell värdeprövning vid lantbrukshögskolan i fortsättningen skall

tas ut en anmälningsavgift som till en början bör vara 3 000 kr. för jordbruksväxter

och 1 000 kr. för köksväxter. De angivna beloppen utgör ca

hälften av de rörliga kostnaderna för en fullständig officiell värdeprövning

i fältförsök. Sitt förslag grundar utredningen främst på iakttagelsen, att

växtförädlarna sedan växtförädlingsavgiften infördes ansöker om officiell

värdeprövning på ett tidigare stadium än förut. Detta innebär, att värdeprövningen

omfattar vissa förädlingsmoment som bör bekostas av förädlar -

na.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1967

Bland remissinstanserna råder delade meningar i denna fråga. Styrelsen

för lantbrnkshögskolan, som framhåller att högskolans sortförsök är i

starkt behov av ökade resurser, föreslår att förslagsvis 15 % av växtförädlingsavgifterna

skall utgå till sortförsökens finansiering. Om utredningens

förslag följs, bör föreslagen änmälningsavgift kompletteras med en särskild

avgift per försöksled och år. De, som avstyrker utredningens förslag,

finner att sortförsöken i princip bör bekostas av allmänna medel.

Med hänsyn bl. a. till vad utredningen anfört rörande tidpunkten för ansökan

om prövning av utsädessort finner jag mig böra biträda dennas förslag.

Jag förordar således, att för officiell värdeprövning av utsädessort vid

lantbrukshögskolan bör tas ut en avgift som beräknas täcka 50 % av de

rörliga kostnaderna för eu fullständig prövning i fältförsök av växtslaget i

fråga. Avgiften bör tas ut fr. o. in. den 1 juli 1967 och avse såväl jordbruks-

som köksväxter. De influtna avgiftsmedlen bör för budgetåret 1967/

6S av anslagstekniska skäl redovisas på_ riksstatens inkomsttitel Övriga

diverse inkomster under rubriken Diverse inkomster. Frågan om redovisningen

av fr. o. in. budgetåret 1968/69 influtna medel bör prövas i samband

med behandlingen av lantbrukshögskolans anslagsframställning för

budgetåret 1968/69.

Jämsides med den officiella värdeprövningen utför statens centrala frökontrollanstalt

eu särskild prövning för att fastställa, huruvida en anmäld

växtförädlingsprodukt är att betrakta som en självständig sort. Såsom utredningen

föreslagit bör även denna prövning avgiftsbeläggas.

\J i ,

(Xfj

Sk''Olo*

J

De förslag som jag angett i det föregående ger anledning till vissa ändringar

i vad som nu gäller enligt förordningen om obligatorisk statsplombering

av utsädesvara, förordningen om växtförädlingsavgift samt förordningen

med vissa bestämmelser om utsädespotatis. Dessa förordningar bör

ersättas av en ny förordning. Den bör i enlighet med vad jag tidigare förordat

gälla utsäde av samtliga jordbruksväxter utom sockerbeta, lin och

hampa, dvs. potatis, stråsäd, trindsäd, vallbaljväxter och vallgräs för jordbruksändamål,

beta, kålrot, rova, fodermärgkål, grönfoderraps, raps, rybs,

vitsenap och oljedådra. Förordningen bör i övrigt innehålla samma bestämmelser

om obligatorisk statsplombering och om växtförädlingsavgift som

nu gäller för stråsäd och trindsäd med de ändringar och tillägg som jag

angett i det föregående. De nya bestämmelserna bör såsom förut framgått

träda i kraft den 1 juli 1968. Den föreslagna höjningen den 1 juli 1967 av

växtförädlingsavgiften för stråsäd och trindsäd föranleder emellertid ändring

i den nu gällande förordningen om växtförädlingsavgift.

I enlighet med det anförda har inom jordbruksdepartementet upprättats

förslag till

1) förordning om obligatorisk statsplombering av utsädesvara och om

växtförädlingsavgift,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1967

2) förordning angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den 12 maj

1961 (nr 145) om våxtförädlingsavgift.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att

1) anta nämnda förslag,

2) godkänna de i det föregående föreslagna grunderna

beträffande dispositionen av växförädlingsavgifterna.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLMI967 670154

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1967:8 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbyggnad av systemet med växtförädlingsavgifter, m. in., jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten