Sök i Ratio Lex

Angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1967/68, m. m

1967-02-17 · 20 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 18 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1967:38, Angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1967/68, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1967

1

Nr 38

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av

priserna på fisk under budgetåret 1967/68, m. m.;

given Stockholms slott den 17 februari 1967.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Eric Holmquist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås för budgetåret 1967/68 fortsatt reglering av priserna

på fisk samt importen och exporten av fisk. Regleringen förordas ske

enligt i huvudsak samma grunder som hittills.

Vidare föreslås att 1 milj. kr. ur prisregleringskassan för fisk får användas

till bidrag till Sveriges fiskares erkända arbetslöshetskassas fond.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 38

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1967

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj. t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

17 februari 1967.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Andersson, Lange, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,

Odhnoff.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om reglering

av priserna på fisk under budgetåret 1967/68, m. m., och anför.

Inledning

Statens jordbruksnämnd har i skrivelse den 31 januari 1967 lagt fram förslag

beträffande reglering av priserna på fisk under budgetåret 1967/68.

Jordbruksnämnden anmäler att representanter för vederbörande fiskarorganisationer

samt för fiskhandeln och industrin till nämnden framfört

sina synpunkter på frågan om de fortsatta regleringarna på fiskets område.

överläggningar har skett med jordbruksnämndens råd beträffande

prisregleringsfrågor på fiskets område. Nämnden har även samrått med

fiskeristyrelsen.

Sveriges fiskares erkända arbetslöshetskassa har i skrift den 5 oktober

1966 anhållit om bidrag med 1 milj. kr. ur prisregleringskassan för fisk.

Häröver har arbetsmarknadsstyrelsen, fiskeristyrelsen och statens jordbruksnämnd

avgett remissyttranden.

Nuvarande förhållanden m. m.

Innebörden av pris- och handelsregleringen. I förordningen den 30 maj

1952 (nr 320; omtryckt och senast ändrad 1966: 180) om prisregleringsavgift

för fisk m. m. meddelas bestämmelser om sådan avgift. Förordningen

gäller t. o. m. den 30 juni 1967. Importen och exporten av fisk och fiskprodukter

regleras genom kungörelsen den 14 mars 1947 (nr 82; omtryckt

1954:605 och senast ändrad 1961:368) angående allmänt importförbud

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1967

3

samt förordningarna den 5 juni 1953 (nr 372 och 374) angående reglering

av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur resp. utförseln av vissa slag

av fisk och skaldjur m. m. Även de båda sistnämnda förordningarna gäller

enligt kungörelse den 27 maj 1966 (nr 181) t. o. in. den 30 juni 1967.

Regleringen av priserna på fisk är i viss mån olika för väst- och sydkustens

prisregleringsområden och för ostkustens prisregleringsområde.

Prisregleringarna inom de två förstnämnda områdena innebär att jordbruksnämnden,

efter överläggningar med fiskarorganisationerna, fastställer

minimipriser på de viktigaste fiskslagen. Fiskarna får därigenom ut lägst

dessa priser för fisk som säljs till konsumtion inom landet eller för export

på vissa marknader. Den fisk, som inte kan säljas till minimipris, övertas

av särskilda prisregleringsföreningar, Västkustfisk, förening u. p. a., och

Sydkustfisk, förening u. p. a. Föreningarna säljer fisken för export till länder

med centraliserad import eller inom landet till djurföda eller beredning

av fiskmjöl. För verksamheten erhåller föreningarna vissa i förväg bestämda

statliga bidrag, s. k. pristillägg. Numera utgår dessa i form av ett fast

belopp för prisregleringen under ett år. Den del av dessa belopp, som ej

behöver tas i anspråk under året, överförs till prisregleringsföreningarnas

konjunktur utjämningsfonder. Föreningarna betalar till fiskaren ett s. k.

garantipris, som fastställs av föreningen i förväg med hänsyn till beräknade

försäljningsmöjligheter och erhållna pristillägg. Garantipriset är således det

pris som fiskaren lägst kan påräkna för sina leveranser av fisk. Beträffande

utformningen av regleringssystemet i övrigt på väst- och sydkusten hänvisas

till prop. 1946: 232, 1948: 48 och 1951: 81.

Prisregleringen på ostkusten är begränsad till strömming och har den 1

juli 1966 fått en ändrad utformning i samband med att handelsregleringen

på strömming avskaffats. Det nya systemet innebär i huvudsak, att under

en tid av sex år årliga bidrag utgår från prisregleringskassan för fisk till

strömmingsfisket med belopp som står i visst samband med storleken av

de medel som medlemmarna i ostkustens fiskförsäljningsföreningar tillskjuter.

Bidraget från kassan utgår under innevarande budgetår med lägst

150 000 kr. och högst 333 300 kr. Medlen skall användas bl. a. för tillskott

till priserna för strömming som inte kan avsättas för färskkonsumtion eller

rökning inom landet. För att ha hand om stödet har bildats en särskild förening,

Ostkustens prisregleringsförening, i vars styrelse ingår representanter

för staten, fiskets organisationer och för handeln. Eventuellt överskott i prisregleringsföreningens

verksamhet förs årligen över till en konjunkturutjämningsfond.

Den närmare innebörden av systemet finns redovisad i prop.

1965: 37 och 1966: 56.

Kostnaderna för prisregleringen av fisk täcks av prisreglerings- och införselavgifter

som tillförs den av jordbruksnämnden förvaltade prisregleringskassan

för fisk. Prisregleringsavgift erläggs av förstaliandsköpare av

fisk m. fl. och utgår för såväl svenskfångad som importerad saltvattenfisk.

lf Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 38

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. 31aj:ts proposition nr 38 år 1967

På västkusten tas prisregleringsavgift f. n. ut på i huvudsak all fisk med

undantag av skarpsill och de fiskslag — utom kungsfisk — varav filéer belagts

med införselavgift. För svenskfångad fisk, som förs i land på sydkusten,

tas avgift ut endast på sill (strömming). Fisk, som övertas av prisregleringsföreningarna

på väst- och sydkusten, är inte avgiftsbelagd. Regleringsavgiften

utgör 3 % av inköpspriset för svenskfångad fisk. Regleringsavgiften

på importerad fisk fastställs så att den i stort sett motsvarar avgiften

på svenskfångad fisk.

Införselavgift tas ut på viss filéad fisk. Under år 1966 har denna avgift

vid import från EFTA-länderna utgjort 9 öre per kg för frysta filéer. Denna

avgift avskaffades vid utgången av år 1966. Införselavgiften uppgår nu vid

import, som i tullhänseende är berättigad till områdesbehandling enligt

EFTA-konventionen, till 25 öre per kg för färsk eller kyld filéad torsk,

kolja, gråsej och vitling. Vid annan införsel uppgår avgiften till 45 öre per

kg för färsk, kyld eller fryst filéad torsk, kolja, gråsej, vitling och kungsfisk.

Prisregleringsföreningarnas behov av rörelsekapital täcks till stor del av

deras konjunkturutjämningsfonder. Föreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk

kan vidare erhålla statlig garanti för lån i Sveriges kreditbank

intill 3 milj. kr. resp. 2 milj. kr.

Enligt gällande grunder för importregleringen av fisk och fiskprodukter

äger jordbruksnämnden begränsa importen av fisk i den omfattning som

är nödvändig för att upprätthålla prisregleringssystemet. I frågor av allmänt

intresse beträffande tillämpningen av importregleringen inhämtar

jordbruksnämnden synpunkter från det av nämnden inrättade fiskimportrådet.

Detta består av representanter för fiskare, handel, beredare och konsumenter.

Vid tillämpningen av importregleringen medger nämnden import utan

licens av vissa fiskvaror från bl. a. OECD-länderna och vissa öststater. För

flertalet övriga fiskvaror utfärdar nämnden generella importlicenser. Vara,

som tagits upp på sådan licens, får föras in på samma villkor som de licensfria

varuslagen under förutsättning att fisken inköpts i fast räkning och

att den inte förts in direkt från fiskebåt, s. k. direktlandning. I annat fall

utfärdas individuell licens, som kan innebära, att importen kvantitativt

regleras. Under år 1966 har behovsprövning av importanspråken skett i

huvudsak endast i fråga om färsk och fryst strömming och torsk samt spillånga.

Som en följd av EFTA-konventionen avskaffades tullarna på fiskkonserver

o. d. den 31 december 1966 vid införsel från länder anslutna till EFTA.

Samtidigt har i enlighet med konventionens förpliktelser globalkontingenterna

avvecklats för frysta fiskfiléer och de formellt kvarstående kvantitativa

importrestriktionerna hävts för dessa varor.

Gällande exportreglering av fisk och fiskprodukter innebär i princip att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1967

5

av jordbruksnämnden utfärdad licens fordras för export. S. k. villkorlig licensfrihet

tillämpas. Detta innebär att dessa varor under vissa förutsättningar

tills vidare får exporteras utan licens till i huvudsak de länder, som

inte har centraliserad import. En av de förutsättningar, som jordbruksnämnden

uppställer för licensfriheten, är att fisken skall vara inköpt enligt

gällande bestämmelser om prisreglering beträffande fisk.

Exporten till länder med centraliserad import sker i enlighet med särskild

överenskommelse mellan föreningarna Ostkustfisk, Sydsvensk exportfisk,

Västkustfisk och Fiskkonservfabrikernas förening samt företrädare

för exporthandeln med färsk och fryst fisk samt svensk saltsill. Den

närmare innebörden av denna överenskommelse redovisas i prop. 1962:58

s. 22. I propositionen redogörs även för det s. k. fiskexportrådet.

Fångst- och prisutveckling m. m. Utvecklingen inom saltsjöfisket av antalet

fiskare och fiskebåtar, fångst- och prisutvecklingen inom saltsjöfisket,

exporten och importen av fisk- och fiskprodukter samt det ekonomiska

utfallet av den statliga prisregleringen på fisk framgår av följande tabeller.1

Under år 1965 redovisas på ost- och sydkusten en fortsatt minskning av

antalet yrkesfiskare liksom en fortsatt övergång till fiskebåtar med allt

större motorstyrka. Motsvarande utveckling torde under år 1965 ha ägt

ram på västkusten i varje fall vad angår övergången till större fiskebåtar.

Totala antalet yrkesfiskare var år 1965 uppskattningsvis 7 900 mot omkring

ca 8 000 år 1964.

Det svenska havsfiskets avkastning beräknas under år 1966 ha minskat

med omkring 50 milj. kg och 20 milj. kr. till eu kvantitet av omkring 320

milj. kg och ett värde av ca 250 milj. kr. Bortsett från en mindre fångstminskning

på ostkusten hänför sig nedgången till västkustens fångstområde.

Den betydande minskningen av västkustfiskets avkastning under år

1966 avser såväl ilandföringen i utlandet som i svenska hamnar. Nedgången

i fångstmängden berör i första hand s. k. skrapfisk, som beräknas ha minskat

med ca 35 milj. kg till något över 60 milj. kg. Fångsterna av konsumtionssill

har samtidigt minskat med ca 15 milj. kg till ungefär 138 milj. kg.

Av minskningen faller ca 35 milj. kg och 11 milj. kr. på den direkt i utlandet

ilandförda fångsten, som för år 1966 beräknas till ca 168 milj. kg

och 100 milj. kr. I högre grad än under tidigare år har utlandslandningarna

koncentrerats till Danmark, som under år 1966 beräknas svara för ca 98 %

av den i utlandet ilandförda fångsten. Förutom tillbakagången för sillfisket

har under år 1966 skett en fortsatt stark nedgång av räkfångsterna. På

sydkusten har fångsterna av såväl sill som torsk ökat något under år 1966.

[landföringen av skrapfisk på sydkusten har under år 1966 fortsatt att öka.

Strömmingsfångsterna på ostkusten har minskat något. Under år 1966 har

fångstbegränsningar, såvitt avser prisreglerade fiskslag, upprätthållits på

1 Tabellerna återfinns på s. 7—12.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1967

konsumtionssill och makrill på västkusten samt på sill och strömming på

syd- och ostkusten.

Förstahandspriserna på konsumtionssill, som svenska fiskare landat

utomlands, har under år 1966 legat på ungefär samma nivå som år 1965.

På västkusten har sill och andra viktigare fiskslag — med undantag av

torsk och kolja, där priserna gått ner på grund av stor tillförsel — betalats

med i genomsnitt något högre priser år 1966 än under år 1965. Detsamma

är förhållandet beträffande sydkusttorsk, medan medelpriset på sydkustsill

varit oförändrat jämfört med år 1965. Under år 1966 har högre minimipriser

än under år 1965 upprätthållits på flertalet av de av nämnden minimiprissatta

fiskslagen.

Utrikeshandeln med fisk och fiskprodukter under år 1966 kännetecknas

av att exporten minskat betydligt. Importen har däremot ökat, i synnerhet

värdemässigt. Exporten, som till övervägande del utgörs av fångster som

förts i land direkt i utrikes hamnar, beräknas under år 1966 ha uppgått till

189 milj. kg och 142 milj. kr., vilket innebär en nedgång med omkring 47

milj. kg och 17 milj. kr. Exportminskningen hänför sig till såväl direktlandningar

i utlandet som övrig utförsel (s. k. kommersiell export). Utlandslandningarnas

andel av den totala fiskexporten beräknas under år 1966 ha

uppgått till 89 % av kvantiteten och till 70 % av värdet. Importen av fisk

och fiskprodukter har under år 1966 ökat med 4 milj. kg och 31 milj. kr. till

omkring 74 milj. kg och 264 milj. kr. Främst importen av frysta filéer, räkor

och islandssill har ökat. Den starka ökningen av importvärdet under år 1966

sammanhänger både med ändrad sammansättning av införseln och med

höjda importpriser. Förbrukningen av färsk och fryst fisk samt skaldjur

under år 1966 beräknas till omkring 124 milj. kg och av konserver och

annan beredd fisk till omkring 44 milj. kg. Av konsumtionen av färsk och

fryst fisk utgjorde år 1966 38 r/0 frysta filéer mot 32 % år 1965. Importens

andel av förbrukningen av färska och frysta fiskvaror beräknas ha stigit

från 38 % år 1965 till 45 % år 1966.

Vissa undersökningar rörande fiskets lönsamhet visar att det beräknade

kontanta nettot av fisket liksom den taxerade nettointäkten under år 1964

ökat inte obetydligt på väst- och ostkusten, medan de på sydkusten varit i

stort sett oförändrade. Under år 1965 synes inkomsterna ha förbättrats totalt

sett, medan inkomstläget under år 1966 torde ha försämrats. Inkomstförbättringen

under år 1965 liksom inkomstförsämringen under år 1966

hänför sig närmast till västkusten.

Reglerings- och införselavgifterna har under år 1966 uppgått till 3,9 milj.

kr., varav 2,8 milj. kr. utgör avgifter på importfisk. Härutöver har prisregleringskassan

för fisk tillförts räntor med drygt 2 milj. kr. Utbetalningarna

från kassan uppgick sammanlagt till 3,1 milj. kr., varav till prisregleringsföreningarna

utbetalats 2,7 milj. kr. Behållningen i kassan var den 1

januari 1987 33,2 milj. kr. mot 30,4 milj. kr ett år tidigare.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 3967

7

Tabell 1. Antal fiskare vid saltsjöfisket 1935—1965

(Indextal: 1935/39 = 100)

År

Ostkusten (norr om Blekinge)

Sydkusten (Blekinge och Skåne)

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

In-

dextal

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

In-

dextal

1935/39 ..........

4 580

7 437

12 017

100

2 480

1 128

3 608

100

1940/44 ..........

5 432

6 921

12 353

103

2 558

1 409

3 967

no

1945/49 ..........

5 255

6 157

11 412

95

2 662

1 363

4 025

112

1950/54 ..........

3 786

5 677

9 463

79

2 213

1 152

3 365

93

3 955..............

3 007

5 549

8 556

71

1 913

1 098

3 011

83

1956..............

2 768

5 666

8 434

70

1 831

1 065

2 896

80

1957..............

2 479

5 716

8 195

68

1 772

1 016

2 788

77

1958..............

2 349

5 699

8 048

67

1 765

942

2 707

75

1959..............

2 338

5 684

8 022

67

1 721

985

2 706

75

1960..............

2 225

5 543

7 768

65

1 690

887

2 577

71

1961..............

2 070

5 457

7 527

63

1 655

856

2 511

70

1962..............

1 973

5 422

7 395

61

1 600

789

2 389

66

1963..............

1 810

5 472

7 282

61

1 540

612

2 152

60

1964..............

1 699

5 279

6 978

58

1 423

566

1 989

55

1965..............

1 646

3 991

5 637

47

1 358

551

1 909

53

År

Västkusten (Hallands län, Göte- borgs och Bohus län)

Samtliga kuststräckor

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

In-

dextal

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

In-

dextal

1935/39 ..........

6 586

1 406

7 992

100

13 646

9 971

23 617

100

1940/44 ..........

6 749

1 247

7 996

100

14 739

9 577

24 316

103

1945/49 ..........

7 231

1 258

8 489

106

15 148

8 778

23 926

101

1950/54 ..........

6 826

1 160

7 986

100

12 825

7 989

20 814

88

1955..............

6 058

1 076

7 134

89

10 978

7 723

18 701

79

1956..............

5 749

1 012

6 761

85

10 348

7 743

18 091

77

1957..............

5 583

970

6 553

82

9 834

7 702

17 536

74

1958..............

5 400

963

6 363

80

9 514

7 604

17 118

72

1959..............

5 291

942

6 233

78

9 350

7 611

16 961

72

1960..............

5 126

910

6 036

76

9 041

7 340

16 381

69

1961..............

5 242

873

6 115

77

8 967

7 186

16 153

68

1962..............

5 021

845

5 866

73

8 594

7 056

15 650

66

1963..............

4 956

905

5 861

73

8 306

6 989

15 295

65

1964..............

4 910

1 393

6 303

79

8 035

7 237

15 272

65

1965..............

Anm. Uppgifterna är hämtade från den officiella fiskestatistiken. Enligt instruktionen för

statistikinsamlarna skall som yrkesfiskare anses person, som har sin huvudsakliga inkomst av

fisket. Lokala skiljaktigheter förekommer emellertid i fråga om gränsdragningen mellan yrkesoch

binäringsfiskare.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1967

Tabell 2. Antal fiskebåtar 1935—1939, 1948—1965

År

Däckade båtar med motor

Öppna båtar med motor

Sum-

ma

Hkr

Sum-

Hkr

Sum-

båtar

ma

ma

med

1—

11—

31—

91—

151—

>200

1—5

6—

>10

motor

10

30

90

150

200

10

Ostkusten

1935/39 ----

388

4 636

5 024

1948/52 ____

834

535

21

1

—

—

1 391

3 178

1 509

109

4 796

6187

1953/57 ....

590

609

37

12

3

—

1 251

3 047

1 578

200

4 825

6 076

1958/62 ....

331

484

63

40

17

9

944

2 951

1 468

315

4 734

5 678

1963........

192

390

90

51

28

15

766

3 388

1 478

394

5 260

6 026

1964........

196

346

98

53

29

17

739

3 511

1 483

417

5 411

6 150

1965........

186

326

104

51

33

20

720

2 942

1 374

470

4 786

5 506

Sydkusten

1935/39 ....

749

459

1 208

1948/52 ....

314

302

122

36

—

• -

774

563

in

7

681

1 455

1953/57 ----

321

265

124

57

3

2

772

640

145

18

803

1 575

1958/62 ____

251

213

68

73

32

22

659

674

188

31

893

1 552

1963........

140

171

58

79

30

47

525

636

237

46

919

1 444

1964........

127

172

57

67

32

52

507

600

254

54

908

1 415

1965........

no

162

41

61

34

59

467

562

271

71

904

1 371

Västkusten

1935/39 ....

1 345

496

1 841

1948/52 ....

432

199

347

318

162

—

1 458

660

256

21

937

2 395

1953/57 ....

415

191

297

217

158

125

1 403

688

311

33

1 032

2 435

1958/62 ____

356

172

204

175

109

255

1 271

696

362

49

1 107

2 378

1963........

265

151

140

179

81

360

1 176

791

408

109

1 308

2 484

1964........

152

175

139

178

89

387

1 120

1 101

592

257

1 950

3 070

1965........

Samtliga

kuststräckor

1935/39 ....

2 482

5 591

8 073

1948/52 ....

1 580

1 036

490

355

162

—

3 623

4 401

1 876

137

6 414

10 037

1953/57 ____

1 326

1 065

458

286

163

128

3 426

4 375

2 034

251

6 660

10 086

1958/62 ....

938

869

336

288

158

285

2 874

4 321

2 018

395

6 734

9 608

1963........

550

759

288

309

139

422

2 467

4 815

2 123

549

7 487

9 954

1964........

475

693

294

298

150

456

2 366

5 212

2 329

728

8 269

10 635

1965........

Anm. I SOS Fiske redovisas också fiskebåtar utan motor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1967

9

Tabell 3. Saltsjöfiskets avkastning, fördelad på olika fångstområden, mängd och värde samt

procentuell fördelning 1935—1966

År

Ostkusten

Sydkusten

Västkusten

Totalfångst

Därav ilandfört

i utrikes

hamnar

Milj. kg

0/

/o

Milj. kg

0/

/O

Milj. kg

0/

/O

Milj. kg

0/

/o

Milj. kg

O/

/o

Fångstmängd

1935/39

31,9

27

11,9

10

75,6

63

119,4

100

14,8

12

1940/44

37,0

31

19,3

16

64,1

53

120,4

100

1,7

1

1945/49

27,9

17

24,2

14

115,6

69

167,7

100

12,6

8

1950/54

28,2

14

30,4

16

138,2

70

196,8

100

30,2

15

1955

30,1

14

34,1

15

155,3

71

219,5

100

45,0

21

1956

24,3

12

33,1

17

140,0

71

197,4

100

35,8

18

1957

24,2

11

40,0

18

157,9

71

222,1

100

38,0

17

1958

27,2

11

37.8

16

173,0

73

238,0

100

66,8

28

1959

29,6

11

37,1

14

201,3

75

268,0

100

82,0

31

1960

25,7

10

42,6

16

190,8

74

259,1

100

65,2

25

1961

24,8

9

43,4

16

199,1

75

267,3

100

85,3

32

1962

23,8

8

45,4

16

223,6

76

292,8

100

117,6

40

1963

22,6

7

40,7

12

277,2

81

340,5

100

163,1

48

19641

22,8

6

36,4

10

317,0

84

376,2

100

213,0

57

19651

23,5

6

35,7

10

308,0

84

367,2-

100

202,5

55

19661

22,3

7

38,1

12

259,0

81

319,4

100

167,6

52

År

Ostkusten

Sydkusten

V östkusten

Totalfångst

Därav ilandfört

i utrikes

hamnar

Milj. kr.

0/

/o

Milj. kr.

0/

/o

Milj. kr.

O''

/O

Milj. kr.

O/

/O

Milj. kr.

%

Fångstvärde

1935/39

8.3

28

3,7

13

17,6

59

29,6

100

3,1

10

1940/44

26,3

31

13,5

16

45,8

53

85,6

100

0,3

0

1945/49

23,8

23

14,0

14

05,4

63

103,2

100

7,0

7

1950/54

24,2

21

18,1

15

74,0

64

116,3

100

10,8

9

1955

23,8

18

23.2

17

88,5

65

135,5

100

16,1

12

1956

22,9

17

21,1

16

88,8

67

132,8

100

16,7

13

1957

23,2

16

25,2

17

100,5

67

148,9

100

17,9

12

1958

23,2

15

24,9

16

106,1

69

154,2

100

29,7

19

1959

26,7

16

26.5

15

117,7

69

170,9

100

33,8

20

1960

25,3

15

27,0

15

120,2

70

172,5

100

30,1

17

1961

28,4

15

29,0

15

130,7

70

188,1

100

40,6

22

1962

26,6

12

31.3

14

159,9

74

217,8

100

69,9

32

1963

26,4

12

29,7

14

161,6

74

217,7

100

67,7

31

19641

31,1

13

32.2

13

179,0

74

242,3

100

87,7

36

19651

31,2

12

31,2

12

207,0

76

269,4

100

110,2

41

19661

31,8

13

31,3

12

186,5

75

249,6

100

99,4

40

1 Uppgifterna är hämtade ur den officiella statistiken utom för år 1984, 1965 och 1966, för

vilka de är beräknade av jordbruksnämnden.

Anm. Med »Västkusten» avses fångstområdena Kattegatt, Skagerack, Nordsjön och avlägsnare

vatten; »Sydkusten» inkluderar Öresund. Avrens är inkluderat i fångstmängdsuppgifterna

fr. o. m. år 1949 men däremot inte för åren dessförinnan. Det totala avrenset har för åren

1945/1948 utgjort i genomsnitt 8,7 milj. kg. Fr. o. m. år 1949 är i ilandföringen i utrikes hamnar

inkluderad s. k. skrapfisk. Sådan fisk ingår däremot ej i motsvarande siffror för åren dessförinnan

och därmed ej heller i kolumnerna »Västkusten» och »Totalfångst». Före år 1949 torde

ilandföringen av skrapfisk i utlandet ha varit obetydlig. Ilandföringen i utrikes hamnar

fr. o. m. år 1963 i hel färskvikt, tidigare år i landad vikt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 4. Genomsnittliga fiskarpriser och minimipriser på fisk under tiden juli 1962—september 1966, öre/kg

Tid

V ästkusten

Sydkusten

Genom- snittet av

partinote- ringar på

strömming

i Stock- holm6

Genomsnittliga fiskarpriser1

Minimipriser3

Genomsnittliga

fiskarpriser

Minimipriser

All

fisk1 2

Sill

(färsk)

Torsk

Ma-

krill

Annan

fisk3

Sill

nr 11

Sill

nr 34

Torsk

nr 1

Torsk

nr 2

Makrill

nr l4

Sill

Torsk

Sill

nr 1

Sill

nr 3

Torsk

nr 15

Torsk

nr 25

1962

3:e kv.

102,1

65,2

113,1

122,7

135,3

64

(55)

46

(33)

80

65

66

(48)

56,4

67,1

70

61

61

58

152,6

4:e kv.

73,9

48,8

135,0

96,1

142,1

64

(55)

46

(33)

80

65

59

(48)

52,4

66,4

70

61

61

58

139,7

1963

l:a kv.

71,9

45,8

120,0

104,2

142,6

53

(44)

35

(25)

80

65

59

(48)

79,6

64,9

70

61

63

60

166,9

2:a kv.

87,3

47,2

108,1

85,4

124,2

53

(44)

35

(25)

80

65

69

(50)

59,0

66,1

70

61

63

60

157,9

3:e kv.

74,6

50,5

107,6

128,1

128,2

64

(45)

49

(36)

80

65

69

(50)

57,5

74,8

70

61

63

60

150,0

4:e kv.

95,9

42,6

159,5

83,2

148,9

57

(39)

43

(31)

80

65

59

(48)

59,4

71,3

70

61

63

60

151,7

1964

l:a kv.

102,6

49,7

118,7

122,3

143,9

55

(37)

40

(25)

80

65

59

(45)

69,7

68,6

70

61

64

61

152,0

2:a kv.

103,9

39,9

130,8

94,4

133,3

55

(35)

40

(27)

80

65

74

(52)

56,0

77,0

70

61

64

61

150,9

3:e kv.

96,6

54,5

135,2

120,3

141,2

64

(49)

49

(36)

80

65

74

(55)

61,4

86,6

70

61

64

61

158,8

4:e kv.

109,2

55,5

169,7

100,9

148,0

64

(50)

49

(36)

80

70

64

(50)

65,6

88,5

70

61

64

61

167,1

1965

l:a kv.

97,9

50,7

120,3

113,8

159,5

58

(45)

43

(33)

80

70

64

(50)

93,5

81,7

70

61

72

69

192,3

2:a kv.

123,2

63,3

133,8

103,3

140,4

58

(45)

43

(33)

85

70

79

(52)

64,0

90,0

70

61

70

67

167,3

3:e kv.

122,6

68,3

138,1

141,7

145,9

68

(57)

53

(38)

85

70

79

(53)

68,3

87,3

70

61

72

69

155,5

4:e kv.

108,0

60,7

158,1

110,2

156,6

68

(59)

53

(38)

91

76

64

(53)

72,4

85,0

70

61

72

69

167,9

1966

l:a kv.

124,0

78,1

135,5

118,8

160,1

71

(61)

55

(40)

91

76

64

(53)

105,7

87,5

70

61

76

73

224,0

2:a kv.

109,4

50,9

126,9

115,3

129,6

68

(56)

52

(38)

85

70

84

(57)

75,1

84,3

70

61

76

73

205,1

3:e kv.

101,9

59,6

100,5

124,0

143,2

70

(56)

54

(40)

85

70

84

(57)

67,6

88,2

70

61

76

73

188,8

1 Uppgifterna avser försäljningen vid fiskauktionerna i Göteborg,

Kungshamn, Smögen, Lysekil och Strömstad.

2 Skarpsill, saltsill, skrapfisk och skaldjur ej medtagna.

3 Minimipriserna på sill och makrill avser orensad vara samt på

torsk rensad vara med huvud.

4 Avser minimipriser vid försäljning på s. k. första auktion (för alla

köpare). Inom parentes har angetts minimipriset vid försäljning på

s. k. andra auktion (för exportörer och beredare).

5 Under åren 1962 resp. 1963 och 1964 har minimipriserna under

slutet av veckan legat 2 resp. 4 öre per kg under de angivna priserna.

6 Partinoteringen på strömming är det pris, som producentföreningen

fastställt vid försäljning till detaljhandeln. Detta är sålunda

ej jämförbart med de redovisade fiskarpriserna.

Anm. Såväl de genomsnittliga fiskarpriserna som minimipriserna

inkluderar i förekommande fall exempelvis auktionsavgifter och

fiskarens andel i lådkostnaden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1967

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 38 år 1967

11

Tabell 5. Utrikeshandeln med fisk, kräftdjur och blötdjur samt beredd eller konserverad

fisk m. m. tillhörande kap. 3 och 16 i tulltaxan

År

Utförsel

Införsel

Differens

Kommer

fisk,

kräft- djur och

blötdjur

kap. 3

>iell export

beredd

eller kon- serverad

fisk m.m.

kap. 16

Direkt- land- ningar i

utlandet

Sum-

ma

fisk,

kräft- djur och

blötdjur

kap. 3

beredd

eller kon- serverad

fisk m.m.

kap. 16

Sum-

ma

Utförsel- över- skott (+)

Införsel- över- skott (— )

Milj. kg

1935/39 ......

25,1

1,4

14,8

41.3

44,5

7,1

51,6

in s

1940/44 ......

5,4

0,4

1,7

7,5

11.6

0,4

12 0

A F>

1945/49 ......

30,2

2,0

12.6

44.8

21,5

4.7

26*2

18 6

1950/54 ......

47,9

2,5

30,2

80,6

25,6

8,8

34,4

+

46,2

1955..........

50,5

2,3

45,0

97,8

34,3

12,5

46,8

4-

51,0

1956..........

40,2

2,6

35,8

78,6

33.7

13,5

47,2

+

31.4

1957..........

42,0

1.9

38,0

81.9

30.2

11.8

42,0

+

39^9

1958..........

35,9

2,9

66,8

105.6

33.8

15,9

49,7

+

55,9

1959..........

38,1

2,8

82,0

122,9

30.2

16,8

47,0

+

75,9

1960..........

56,4

3,5

65,2

125,1

31.0

16,5

47*5

+

77,6

1961..........

45,3

2,7

85,3

133,3

37,7

20,2

57,9

+

75,5

1962..........

33.0

3,6

117,6

154,2

38,4

19,4

57.8

+

96*4

1963..........

34,3

3,3

163,1

200.7

42,0

17,7

59,7

+

141*0

1964..........

23,5

2,9

213,0

239,4

40,3

24,2

64,5

+

174*9

1965..........

29,3

3,2

202,5

235,0

45,4

24,8

70,2

+

164*8

1966..........

17,3

3,6

167,6

188,5

48,3

25,1

74,4

+

114*1

Milj. kr.

1935/39 ......

7,8

1,3

3.1

12,2

20,9

4,6

25,5

12 8

1940/44 ......

2,8

0,3

0.3

3,4

10,4

1,7

121

8 7

1945/49 ......

21,0

5,5

7,0

33,5

23,3

7,3

30,6

-f-

2 9

1950/54 ......

31,9

7,2

10,8

49,9

36,7

14,9

51,6

+

1,7

1955..........

34,2

6,6

16.1

56,9

61.9

24,6

29 6

1956..........

31,7

7,7

16.7

56,1

60,3

27,7

88*0

31 9

1957..........

36,9

5,3

17.9

60,1

59,9

28,6

88*5

28 4

1958..........

30,6

9,4

29,7

69,7

71,4

37,9

109^3

39 6

1959..........

32,5

9,7

33,8

76.0

66,6

38,5

105.1

29,1

1960..........

43,4

11.2

30,1

84,7

71,8

39,2

111*2

26,3

1961..........

39,2

10,1

40,6

89,9

85,5

46,3

131*8

41,9

1962..........

34,0

13,3

69,9

117,2

99,0

47,4

146’4

29,2

1963..........

34,5

13,5

67.7

115,7

110,5

50.2

160,7

45,0

1964..........

29,5

12,0

87,7

129,2

122,1

66,0

188,1

58,9

1965 ..........

1966 ..........

34,6

25,5

14,6

17,2

110,2

99,4

159,5

142,1

154,8

171,6

77,9

92,4

232,7

264,1

-

73,2

122,0

-.....vild i^uuseiveiaue varor av nsK och skaldjur, som i den tidigare tull
taxan

hanforts till stat. nr 281:1 och 321:5, ingår i denna tabell fr. o. m. år 1957.

Anm. 2. T. o. m. år 1948 är s. k. skrapfisk inte inkluderad i direktlandningarna i utlandet.

3- Direktlandningar i utlandet enligt jordbruksnämndens statistik. Övriga siffror är hämtade

från handelsstatistiken utom för år 1966, som grundar sig på tullverkets preliminära statistik.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 6. Tablå över inkomster (prisregleringsavgifter m. m.) och utgifter för prisregleringen på fisk under tiden 15/41 1946—-31/12 1966, kr.

År

Västkusten

Sydkusten

Ostkusten (strömming)

Importfisk

Prisregle-

ringsavgift

Utgifter

Prisregle-

ringsavgifter

Utgifter

Prisregle-

ringsavgifter

Utgifter

Prisregle-

ringsavgifter

Införsel-

avgifter

Pristillägg

in. m.

Pristillägg

m. m.

Prisutjäm-

ningsbidrag1 2 3

3 946—1950..............

8 604 534: 36

9 223 575: 36

1 234 31S: 23

1 187 022: 99

1 041 366:05

1 590 487: 20

1 188 025: 25

1951—1955..............

10 769 464:15

7 976 061:13

2 439 792: 09

1 102 423: 55

2 342 103:20

3 751 110: 95

7 018 342: 03

3956—1960..............

7 383 640: 09

9 587 783:11

1 454 777: 92

3 339 798: 50

1 973 592: 30

2 727 762: 76

7 093 614: 84

7 234 S86: 54

1961....................

1 414 027: 53

1 837 378: 80

293 096: 21

706 015:09

401 586: 66

488 022: 80

1 709 172: 38

1 314 767: 30

1962....................

1 408 989: 16

1 735 106: —

352 423: 21

701 162: 56

388 175: 24

627 378: —

1 825 697: 60

1 365 000: —

1963....................

1 155 857: 35

1 610 875: —

272 814: 16

720 536: 76

354 539:12

620 513: —

1 700 468: —

1 289 978: —

1964....................

728 761: 75

2 611 789: 60

243 922: 02

593 742: 71

326 479: 21

562 445: 76

1 223 257: —

1 386 068: —

1965....................

788 322:44

1 605 665: —

253 452:90

543 715: 23

332 910:22

681 047: 52

1 421 825:32

1 390 000: —

1966....................

704 692: 99

1 626 117: —

241 431: 63

3 578 525:50

214 160: 90

3 516 606: 11

1 430 877: 49

1 321 652: —

Omkostnader 1946—1966

Avveckling av statslån

613 418: 57

2 500 000: —

86 891: 98

500 000: —

3 4 690: 90

500 000: —

*-l 862 040: 42

Summa

32 958 289: 82

40 927 769: 57

6 786 028: 37

10 059 834: 87

7 374 912: 90

12 070 065: —

24 611 279:91

13 440 311: 42

Underskott

—7 969 479: 75

—3 273 806: 50

—4 695 152: 10

Överfört år 1946 från clearingskassan

för fisk ....

Ränteinkomster........

+ 22 113 152: 98

+ 1 000 000: —

+ 11 780 482: 46

Uppbörds-och kontrollkostnader

................

Överfört år 1963 till arbets

löshetskassan

Total behållning

31/12 1966..............

—■ 658 123: —

— 1 000 000: —

+ 33 235 512: 44

1 Beträffande strömmingsregleringen den 1/4.

2 Bortsett från fonder på tillhopa 543 168 kr., vilka vid regleringssystemets

införande ställts till Ostkustens förfogande för prisutjämningsbidrag

och sedermera helt gått åt.

3 Beloppet är preliminärt.

* Av beloppet utgör 647 863:12 kr. kostnad för fiskexportrepresentanten,

289 177: 30 kr. kostnad för kvalitetskontrollen för fisk och

925 000 kr. anslag till fiskpropaganda.

Anm. »Prisregleringsavgifter» och »införselavgifter» avser under resp.

år faktiskt influtna inkomster, medan »pristillägg m. m.» och »prisutjämningsbidrag»

belöper på resp. år. Specificerade siffror för åren

1946—1955 finns redovisade i prop. 1960: 82 och för åren 1956—

1960 i prop. 1963: 49.

Kungl. Maj. ts proposition nr 38 år 1967

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1967

Prisregleringsföreningarnas ekonomiska ställning anses tillfredsställande.

Föreningen Västkustfisk har år 1966 totalt övertagit 16,8 milj. kg fisk

för 8,9 milj. kr. och föreningen Sydkustfisk har övertagit 2,1 milj. kg sill

för 700 000 kr. År 1965 övertogs av Västkustfisk 18,8 milj. kg fisk för

9,4 milj. kr. och av Sydkustfisk 1,2 milj. kg sill för 300 000 kr. Den på ostkusten

prisreglerade strömmingskvantiteten beräknas under år 1966 ha

uppgått till 4,1 milj. kg eller samma kvantitet som år 1965.

Statens jordbruksnämnd

Prisregleringen. Statens jordbruksnämnd anför att fiskarorganisationerna

har framhållit att behov finns av en fortsatt prisreglering av fisk. Bl. a. har

de ansett, att jordbruksnämnden bör ha rätt att vid behov utvidga prisregleringen

till att omfatta även på sydkusten ilandförd makrill, horngädda och

skrubba samt på ostkusten norr om Blekinge landad torsk. Samtliga representanter

för fiskerinäringen har förordat att gällande förordningar om

prisregleringsavgift för fisk samt om reglering av importen och exporten av

lisk och fiskprodukter förlängs tills vidare. Prisregleringsföreningarna Västkustfisk

och Sydkustfisk har anhållit att få åtnjuta statlig kreditgaranti för

lån i Sveriges kreditbank även under nästa budgetår.

Jordbruksnämnden anmäler vidare att representanter för handeln med

färsk fisk i stort sett vitsordat lämpligheten av det gällande prisregleringssystemet

samt förordat en fortsatt prisreglering efter i huvudsak oförändrade

grunder. Inte heller från företrädare för konservindustrin eller för

handeln med salt sill har föreslagits principiella ändringar av regleringarna

på fiskets område.

Enligt jordbruksnämndens mening föreligger alltjämt behov av prisstöd

till fiskarna. Nämnden anser, att prisregleringsverksamheten även under

budgetåret 1967/68 bör bedrivas i stort sett enligt nu gällande grunder.

Nämnden gör dock förbehåll för sådana ändringar i fråga om handeln med

fiskprodukter som kan föranledas av åtaganden inom internationella organisationer.

Jordbruksnämnden hemställer om bemyndigande att även under nästa

budgetår få ta ut regleringsavgifter i huvudsaklig överensstämmelse med de

grunder som nu tillämpas. I anslutning härtill anhåller nämnden, att förordningen

om prisregleringsavgift för fisk förlängs tills vidare. Att begränsa

förordningens giltighetstid synes enligt nämndens mening inte behövligt

efter avvecklingen av bestämmelserna om reglering av handeln med fisk.

Jordbruksnämnden erinrar om att införselavgifterna för frysta filéer

från EFTA-länderna avvecklats helt den 31 december 1966. När dessa avgifter

infördes år 1958 slopades då utgående regleringsavgift för såväl importerad

som svenskfångad fisk av de fiskslag, varav filéer belagts med in
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Ma j:ts proposition nr 38 år 1967

förselavgift, ävensom för färska och frysta filéer av dessa fiskslag. Enligt

uttalande av föredragande departementschefen i prop. 1966:56 borde

hinder ej möta att, om det visade sig erforderligt, efter beslut av Kungl.

Maj :t åter införa regleringsavgift på här avsedd fisk redan under innevarande

budgetår. Nämnden har — efter viss utredning och remissförfarande

— ej funnit skäl föreligga att på grund av avvecklingen av införselavgifterna

anhålla, att nämnda regleringsavgifter skall återinföras. Enligt nämndens

beräkningar bör under i övrigt oförändrade inkomst- och utgiftsförhållanden

de årliga kostnaderna för prisregleringen även i fortsättningen

täckas av de medel, som inflyter till prisregleringskassan för fisk.

Jordbruksnämnden hemställer att de för regleringsåret 1967/68 inflytande

införselavgifterna, som nämnden uppskattar till 100 000 kr., får på i

huvudsak samma sätt som prisregleringsavgifterna disponeras för att täcka

de utgifter som erfordras för att upprätthålla prisregleringen.

För innevarande budgetår får av införselavgiftsmedel disponeras dels

200 000 kr. till den av centralnämnden för fiskpropaganda bedrivna verksamheten,

dels 100 000 kr. för att bestrida kostnaderna för en fiskexportrepresentant,

dels 60 000 kr. för att bekosta viss kvalitetskontroll av fisk.

Centralnämnden för fiskpropaganda har anhållit att under budgetåret

1967/68 få disponera 250 000 kr. för nämndens verksamhet. Som motiv

för höjningen åberopas stigande utgifter för inköp av reklam in. in. samt

ökade administrationskostnader. Jordbruksnämnden erinrar om sin principiella

ståndpunkt, att bidrag för fiskpropaganda bör utgå endast inom

ramen av de regleringsmedel, som ställs till prisregleringsföreningarnas förfogande

i prisstödjande syfte, och att därför endast begränsade belopp bör

betalas ut direkt ur prisregleringskassan för propagandaändamål. Inom fiskerinäringen

pågår utredning i syfte att slå samman de organ, som f. n.

bedriver propaganda för fisk, till eu för landet gemensam propagandaorganisation.

Jordbruksnämnden som understryker att det är angeläget att en

sådan sammanslagning sker anser att bidrag för budgetåret 1967/68 ej bör

utgå med högre belopp än för innevarande budgetår.

Behov av en befattning med uppgift att främja den svenska fiskexporten

föreligger enligt jordbruksnämndens mening även för tiden efter utgången

av innevarande budgetår. Vid de överläggningar, som nämnden

haft med fiskexportrådet, har understrukits vikten av att befattningen bibehålls.

Med hänsyn till bl. a. ökade lönekostnader beräknar nämnden att ett

något högre belopp krävs för fiskexportrepresentanten under budgetåret

1967/68 än under budgetåret 1966/67. Jordbruksnämnden hemställer om

bemyndigande att under nästa budgetår använda högst 115 000 kr. av införselavgifter

på fiskets område för att bestrida kostnaderna för fiskexportrepresentanten.

Enligt jordbruksnämndens uppfattning bör även i fortsättningen kvalitetskontroll

upprätthållas på svenska fiskvaror i huvudsakligen samma om
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj. ts proposition nr 38 år 1967

fattning som f. n. sker. För kontroll av fiskkonserver tillgängliga medel och

kontrollavgifter beräknas av nämnden räcka till för att under nästa budgetår

täcka uppkommande kostnader. Avgifterna för kvalitetskontrollen av

andra fiskvaror än konserver beräknas inte täcka kostnaderna. För budgetåret

1965/66 uppgick underskottet till något över 46 000 kr. Jordbruksnämnden

räknar med att underskott uppkommer även nästa budgetår och

hemställer därför att för ändamålet få disponera oförändrat högst 60 000

kr. av införselavgifter.

Med hänsyn till omfattningen av prisregleringsverksamheten tillstyrker

jordbruksnämnden, att föreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk även

under nästa budgetår skall få åtnjuta statlig kreditgaranti för lån i Sveriges

kreditbank i samma omfattning som f. n. Behållningen i prisregleringskassan

för fisk bör vidare på de villkor, som fastställts av Kungl. Maj :t

den 3 september 1954 och den 11 april 1958, alltjämt få användas för lån till

prisregleringsföreningarna för att tillfälligt finansiera krediter vid försäljning

av fisk på export.

Regleringen av utrikeshandeln med fisk. Jordbruksnämnden föreslår att

giltighetstiden för förordningarna den 5 juni 1953 (nr 372) angående reglering

av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur och (nr 374) angående

reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m. förlängs. I

likhet med vad som föreslås när det gäller förordningen om prisregleringsavgift

för fisk m. m. synes enligt nämnden giltighetstiden inte behöva begränsas.

Den fortsatta tillämpningen av import- och exportregleringen av fisk

föreslår nämnden skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder

som nämnden äger tillämpa under innevarande budgetår.

Jordbruksnämndens råd i prisregleringsfrågor på fiskets område har i

huvudsak lämnat nämndens förslag utan erinran. Flertalet av de närvarande

ledamöterna har emellertid uttalat sig för bifall till centralnämndens

för fiskpropaganda framställning.

Fiskeristyrelsen har vid samråd förklarat sig i sak biträda jordbruksnämndens

förslag.

Sveriges fiskares erkända arbetslöshetskassa

Sveriges fiskares erkända arbetslöshetskassa anhåller om bidrag med

1 milj. kr. ur prisregleringskassan för fisk. Medlen skall avsättas till en

sådan fond, som avses i 41 § i förordningen den 14 december 1956 (nr 629)

om erkända arbetslöshetskassor. Kassan som startade sin verksamhet den

1 juli 1963 har som medlemmar fiskare från Svenska västkustfiskarnas

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1967

centralförbund, Skånes fiskareförbund, Svenska sydkustfiskarnas centralförbund,

Svenska ostskustfiskarenas centralförbund och Svenska insjöfiskarnas

centralförbund. Antalet fiskare från nämnda förbund som är anslutna

till kassan utgjorde den 1 september 1966 resp. 4 241, 172 565, 573 och 25

eller sammanlagt 5 576. Kassan betalar under vissa förutsättningar ut ersättning

till fiskare då fiske omöjliggörs på grund av väderleksförhållandena,

ishinder, maskin- eller båthaveri eller drivmedelsbrist till följd av

importsvårigheter. Kassan finansierar sin verksamhet med medlemsavgifter

och sådant statsbidrag som går ut till erkända arbetslöshetskassor. Kassan

har vid tillkomsten enligt beslut av 1962 års riksdag fått bidrag med

1 milj. kr. ur prisregleringskassan för fisk, vilket belopp avsatts till en sådan

fond som tidigare nämnts. Då kassans utgifter under det senaste verksamhetsåret

med en onormalt hård vinter endast till en mindre del kunnat

täckas av inkomsterna, har fonden måst tas i anspråk så att den enligt det

preliminära bokslutet per den 31 augusti 1966 minskat till 506 205 kr. Därtill

kan dock läggas ett belopp av uppskattningsvis 200 000 kr. för resterande

statsbidrag. Behållningen i fonden anses nu för låg med hänsyn till

kassans omfattning och ekonomiska åtaganden. I avsikt att förbättra kassans

ekonomi har medlemsavgifterna höjts under våren och sommaren

1986. Vidare har ersättningarna från kassan begränsats i vissa fall. En förstärkning

av fonden med 1 milj. kr. är emellertid önskvärd för att stabilisera

kassans fortsatta verksamhet.

Enligt arbetsmarknadsstyrelsen utgör kassans behållning vid utgången

av försäkringsåret 1965/66 ca 750 000 kr. Detta innebär att ca 250 000 kr.

eller 25 % förbrukats av förut erhållet bidrag från prisregleringskassan för

fisk. Något akut behov av bidrag för att klara den löpande verksamheten

i kassan och säkra kassans fortsatta existens synes enligt styrelsen inte

föreligga. Det begärda beloppet anses dock vara motiverat genom att kassan

får en allmän förstärkning av fonderade medel som genom sin ränteavkastning

allmänt stärker kassans ekonomi. Den fond som kassan enligt

41 § förordningen om erkända arbetslöshetskassor skall sätta av beräknas

på grundval av kassans utbetalningar under försäkringsåren 1964/65 och

1965/66 utgöra 1,5 milj. kr. Ett bidrag från prisregleringskassan anser styrelsen

emellertid böra ges endast under förutsättning att tillräckliga garantier

skapas för kassans fortsatta bestånd. De nuvarande erkända arbetslöshetskassorna

har skapats på initiativ av olika fackliga organisationer. De

har därvid för sina medlemmar föreskrivit obligatoriskt medlemskap i resp.

arbetslöshetskassa i den mån kassans stadgar inte hindrat detta. Obligatoriskt

medlemskap gäller inte i fiskarnas arbetslöshetskassa. Styrelsen anser

obligatorisk anslutning vara en oundgänglig förutsättning för kassans fortsatta

bestånd. Arbetslöshetsrisken inom detta yrkesområde är som erfarenheten

visat betydligt större än man räknade med vid kassans tillkomst. Behovet

av riskutjämning är därför också stort. Garantier måste skapas för att

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1967

medlemmar med ringa arbetslöshetsrisk inte lämnar kassan vilket lätt kan

bli följden av ett helt frivilligt medlemskap. Så länge frågan om obligatoriskt

medlemskap för de organiserade yrkesfiskarna inte är definitivt löst genom

bestämmelser härom i stadgarna för Sveriges fiskares riksförbund synes enligt

styrelsens mening ytterligare prisregleringsmedel inte böra tillföras kassan.

Styrelsen finner det vidare önskvärt att en gemensam administration

upprättas för arbetslöshetskassan och Sveriges fiskares riksförbund. Genom

ett sådant samgående skulle i varje fall för kassans del vinnas en fastare

och mer effektiv samt mindre kostnadskrävande administration.

Fiskeristyrelsen framhåller den stora betydelse arbetslöshetskassan redan

haft och i ökad omfattning kan väntas få för den svenska yrkesfiskarkåren.

Styrelsen hemställer om bifall till kassans framställning.

Statens jordbruksnämnd anser att det inte klart visats att ytterligare

regleringsmedel behövs för att kassan skall kunna fungera på tillfredsställande

sätt. Någon större nedgång av kassans fondmedel har inte skett

trots att utbetalningarna från kassan under det senaste året totalt gått upp

till betydande belopp på grund av den extremt långa isvintern. I likhet med

arbetsmarknadsstyrelsen anser nämnden, att en förutsättning för kassans

fortsatta bestånd är obligatorisk anslutning till kassan. Det är vidare av

vikt att arbetslöshetsbegreppet tillämpas så att skydd bereds fiskarna endast

mot sådana mera väsentliga inkomstbortfall, som inte innefattas under

fiskets normala produktionsväxlingar. Nämnden har inhämtat att den

fond kassan skall avsätta enligt 41 § förordningen om erkända arbetslöshetskassor

har fastställts till 1,5 milj. kr. och att fonden skall byggas upp

inom en tioårsperiod. Även om något omedelbart behov inte föreligger vill

nämnden med hänsyn till det stöd kassan utgör för yrkesfisket inte motsätta

sig att ett begränsat belopp tillförs kassans fond från prisregleringskassan

för fisk. Dessförinnan bör emellertid garantier ha skapats för att frågan om

en obligatorisk anslutning till kassan får en tillfredsställande lösning.

Departementschefen

Statens jordbruksnämnd har efter överläggningar med representanter

för fiskarorganisationerna, fiskhandeln och industrin funnit att behov föreligger

av fortsatt prisreglering på fiskets område. Även jag anser att prisregleringsverksamheten

bör upprätthållas under nästa budgetår. Prisregleringen

bör handhas på samma sätt som hittills, dvs. i stort sett i enlighet

med de av riksdagen godkända uttalandena i ämnet som gjorts av föredragande

departementschefen i prop. 1951: 81 (JoU 40, rskr 340) när det gäller

väst- och sydkusten och i prop. 1965:37 (JoU 5, rskr 145) och 1966:56

(JoU 11, rskr 212) i fråga om ostkusten.

Statens kostnader för prisregleringen bör liksom hittills täckas av medel

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1967

som inflyter till prisregleringskassan för fisk. Statens jordbruksnämnd bör

få ta upp pr isregler ingsavgifter under budgetåret 1967/68 i den ordning

som gällt sedan den 1 juli 1966. Nämnden bör således få ta ut prisregleringsavgift

med högst 3 % av inköpspriset för fisk, som fångas av svenska

fiskare och som förs i land på väst- eller sydkusten. På importerad fisk bör

prisregleringsavgift få tas ut med belopp som motsvarar avgifterna på fisk

som svenska fiskare fångar. Uttagandet av prisregleringsavgift för fisk

sker med stöd av förordningen om prisregleringsavgift för fisk m. m. som

gäller t. o. in. den 30 juni 1967. Jag föreslår, att Kungl. Maj :t inhämtar

riksdagens bemyndigande att förlänga förordningens giltighetstid att gälla

tills vidare.

I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår bör — under särskilda

förhållanden och på de villkor som fastställs av Kungl. Maj :t — behållningen

i prisregleringskassan även nästa budgetår få användas för lån

till prisregleringsföreningarna på fiskets område för att tillfälligt finansiera

krediter vid försäljning av fisk på export. Jag biträder vidare jordbruksnämndens

förslag att prisregleringsföreningarna även under budgetåret

1967/68 bör kunna få statlig kreditgaranti för lån i Sveriges Kreditbank

i samma omfattning som nu gäller.

För innevarande budgetår får centralnämnden för fiskpropaganda för sin

verksamhet disponera högst 200 000 kr. av införselavgiftsmedel. Centralnämnden

har med hänsyn till stigande utgifter för inköp av reklam m. m.

samt ökade administrationskostnader anhållit att 250 000 kr. får disponeras

under budgetåret 1967/68. Statens jordbruksnämnd som framhåller,

att inom fiskerinäringen pågår utredning i syfte att slå samman olika organ,

som bedriver propaganda för fisk, avstyrker en höjning av medlen till

centralnämndens verksamhet. Jag förordar, att samma belopp som innevarande

budgetår, dvs. 200 000 kr., ställs til! centralnämndens förfogande

under budgetåret 1967/68.

För att täcka kostnaden för en befattning som fiskexportrepresentant

har under budgetåret 1966/67 fått tas i anspråk högst 100 000 kr. Jag biträder

jordbruksnämndens förslag att för nästa budgetår högst 115 000 kr.

skall få användas för ändamålet. Inte heller har jag något att erinra mot

förslaget att även för budgetåret 1967/68 högst 60 000 kr. får disponeras

för de av jordbruksnämnden angivna kostnaderna i samband med kvalitetskontroll

av andra fiskvaror än konserver.

Såsom jordbruksnämnden redovisat har införselavgifterna för frysta fiskfiléer

från EFTA-länderna avvecklats den 31 december 1966. Härigenom

väntas inkomsterna av införselavgifter minska till ett årligt belopp av

100 000 kr. Förut nämnda kostnader för fiskpropaganda och kvalitetskontroll

bör få bestridas av de införselavgifter på fiskets område som inflyter

under budgetåret 1967/68 och som bör redovisas särskilt. Om införselavgifterna

inte räcker till bör för de angivna ändamålen få disponeras medel från

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1967

prisregleringskassan för fisk. Även kostnaden för befattningen som fiskexportrepresentant

bör finansieras av prisregleringsmedel för fisk.

Importen och exporten av fisk m. m. regleras f. n. genom bl. a. förordningarna

angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur

samt angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m.

Dessa förordningar gäller t. o. m. den 30 juni 1967. Jag föreslår att Kungl.

Maj :t inhämtar riksdagens bemyndigande att förlänga förordningarnas giltighetstid

att gälla tills vidare.

Importregleringen bör i enlighet med jordbruksnämndens förslag fortfarande

tillämpas på i huvudsak samma sätt som innevarande budgetår.

Jordbruksnämnden bör därvid liksom hittills få företa de jämkningar som

kan bli erforderliga på grund av bestämmelserna i EFTA-konventionen

eller av åtaganden inom andra internationella organisationer.

Regleringen av exporten av fisk bör under nästa budgetår, såsom jordbruksnämnden

förordat, ordnas efter i huvudsak de grunder som följs

under innevarande budgetår.

Sveriges fiskares erkända arbetslöshetskassa har som nämnts i det föregående

anhållit om bidrag med 1 milj. kr. ur prisregleringskassan för fisk.

Som skäl åberopas bl. a. de ekonomiska påfrestningar arbetslöshetskassan

utsatts för under den stränga vintern 1965/66. Medlen avses skola tillföras

den fond kassan skall ha enligt 41 § förordningen om erkända arbetslöshetskassor.

Arbetsmarknadsstyrelsen och fiskeristyrelsen har tillstyrkt att

kassan tillförs det nämnda beloppet. Statens jordbruksnämnd motsätter sig

inte att kassan tillförs ett begränsat belopp av prisregleringsmedel. Både arbetsmarknadsstyrelsen

och jordbruksnämnden sätter som villkor för sin

tillstyrkan av bidrag till kassan att frågan om obligatoriskt medlemskap i

kassan för därtill berättigade löses. Enligt min mening är det angeläget att

arbetslöshetskassans fortsatta verksamhet i möjlig mån tryggas och stabiliseras.

Som nämnts tidigare har kassan utgjort ett väsentligt stöd för yrkesfiskarna

då fiske omöjliggjorts på grund av väderleksförhållandena, ishinder

eller maskin- eller båthaveri. Jag biträder därför att 1 milj. kr. ur prisregleringskassan

för fisk får tas i anspråk för bidrag till förutnämnda fond

vid Sveriges fiskares erkända arbetslöshetskassa. Som villkor för bidraget

bör gälla att nytillkommande medlemmar i yrkesfiskarnas fackliga organisationer

obligatoriskt ansluts till arbetslöshetskassan om de enligt stadgarna

kan tillhöra kassan. Vidare förutsätter jag att fiskarnas organisationer verkar

för ökad anslutning till kassan bland sina medlemmar.

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att

Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

1) bemyndiga Kungl. Maj :t att förlänga giltighetstiderna

för förordningarna den 30 maj 1952 (nr 320) om prisregleringsavgift

för fisk m. m., den 5 juni 1953 (nr 372) angående

reglering av införseln av vissa slag av fisk och skal
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1967

djur samt den 5 juni 1953 (nr 374) angående reglering av

utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur in. in.,

2) medge att för tiden t. o. m. den 30 juni 1968 reglering

av priserna på fisk ävensom importen och exporten av fisk

jämte vad därmed sammanhänger anordnas enligt de grunder

jag förordat i det föregående,

3) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att under

budgetåret 1967/68 för lån i Sveriges Kreditbank mot

gängse ränta ställa garanti dels åt Sydkustfisk, förening

u. p. a., intill ett belopp av 2 000 000 kr. jämte ränta, dels

åt Västkustfisk, förening u. p. a., intill ett belopp av

3 000 000 kr. jämte ränta,

4) medge att i enlighet med vad i det föregående förordats

1 000 000 kr. ur prisregleringskassan för fisk används

till bidrag till Sveriges fiskares erkända arbetslöshetskassa.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLMI96? 670190

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1967:10 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1967/ 68, m.m. s. 1 i texten