Sök i Ratio Lex

Angående fortsatt omorganisation av vägoch vattenbyggnadsverket, m. in

1967-02-17 · 35 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 35 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1967:44, Angående fortsatt omorganisation av vägoch vattenbyggnadsverket, m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr H år 1967

1

Nr 44

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående fortsatt omorganisation

av väg- och vattenbyggnadsverket, m. in.; given

Stockholms slott den 17 februari 1967.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Olof Palme

Propositionens huvudsakliga innehåll

På grundval av de under föregående år beslutade organisationsförändringarna

(prop. 1966: 129, SU 152, rskr 361) läggs i propositionen fram

lörslag till fortsatt omorganisation av väg- och vattenbyggnadsverket. Förslagen

innefattar indelning i sektioner och fristående kontor av de fem

huvudenheterna inom centralförvaltningen. Vidare föreslås att ytterligare

fyra byggnadsdistrikt inrättas. Tillsammans med de tre distrikt som beslutats

tidigare skulle sammanlagt sju byggnadsdistrikt finnas för verkets

fcy§Sande verksamhet. I fråga om vägförvaltningarna föreslås en organisation,

som innebär att verksamheten fördelas på ett planeringskontor, ett

driftkontor, ett kanslikontor och en enhet för enskilda vägar.

I propositionen redovisas även förslag till ändrad anslagsteknik för verkets

administrationskostnader. Förslagen innebär att huvuddelen av dessa

kostnader i fortsättningen belastar anslagen till vägbyggande och vägunderhåll.

Kostnader som inte lämpligen kan fördelas på dessa anslag föreslås

utgå från ett särskilt förslagsanslag till förvaltningskostnader. Slutligen

läggs i propositionen fram förslag till viss medelsanvisning för budgetåret

1967/68.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 sand. Nr H

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 4b år 1967

Utdrag av protokollet över kommnnikationsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott

den 17 februari 1967.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Andersson, Lange, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,

Odiinoff.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Palme, anmäler

efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga angående

fortsatt omorganisation av väg- och vattenbyggnadsverket, m. m. och anför.

I prop. 1967:1 (bil. 8 s. 19) bär Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i

avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1967/68 beräkna

till Statens vägverk: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 9 317 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen. Beredningen av denna fråga

är mi avslutad och jag anhåller att få redogöra för den närmare.

Inledning

Under föregående år beslutade riksdagen om ny organisation för väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen jämte vissa ändringar i väg- och vattenbyggnadsverkets

regionala organisation (prop. 1966:129, SU 152, rskr 361). I enlighet

härmed skall verksamheten inom den centrala administrationen fördelas på

fem avdelningar, nämligen driftavdelningen, byggnadsavdelningen, tekniska

avdelningen, ekonomiavdelningen och administrativa avdelningen. Under

driftavdelningen sorterar vägförvaltningarna och tre projekteringskontor,

vilka motsvarar de nuvarande tre planeringsavdelningarna. För väg- och brobyggnadsverksamheten

skall finnas en regional organisation med tills vidare

tre byggnadsdistrikt, omfattande sammanlagt nio län.

Verket har den 1 januari i år fått en lekmannastyrelse bestående av sex

ledamöter med generaldirektören som ordförande. Namnet på verket ändras

den 1 juli i år till statens vägverk med den nuvarande väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

som centralförvaltning.

Beträffande genomförandet av den nya organisationen i övrigt gäller att

avdelningarna avses vara organiserade den 1 april i år. De tre förutnämnda

byggnadsdistrikten inrättas den 1 juli i år.

I det följande redovisas förslag till fortsatt omorganisation av verket, bl. a.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ii år 1967 3

indelning i enheter av avdelningarna, samt inrättande av ytterligare byggnadsdistrikt.

De förslag till lönegradsplacering av vissa tjänster, som redovisas i det

följande, har varit föremål för förhandlingar mellan statens avtalsverk och

berörda personalorganisationer. Avtal har sedermera träffats — under förbehåll

av Kungl. Maj :ts godkännande — angående löneställningen för de i

förslaget ingående tjänsterna. Riksdagens lönedelegation har godkänt avtalet.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning om anslag till avlöningar

och omkostnader m.m. till statens vägverk för budgetåret 1967/68

I skrivelse den 5 oktober 1966 har väg- och vattenbyggnadsslyrelsen hemställt

om anslag till avlöningar och omkostnader m. m. till statens vägverk

för budgetåret 1967/68. Styrelsen har i samband härmed lagt fram förslag

till indelning i enheter av de i prop. 1966:129 föreslagna avdelningarna.

Vidare har styrelsen föreslagit, att ytterligare fyra byggnadsdistrikt och ett

projekteringskontor inrättas. Härjämte har föreslagits vissa ändringar i

vägförvaltningarnas organisation samt i den lokala organisationen för driftverksamheten.

Slutligen har styrelsen lagt fram förslag till vissa ändringar

av anslagstekniken för verkets administrationskostnader.

Förslag till organisation av avdelningarna inom centralförvaltningen m. in.

Inledningsvis lämnar styrelsen vissa uppgifter rörande administrationen

och anför därvid bl. a. följande.

Under budgetåret 1965/66 har system för kostnadsbudgetering införts

inom samtliga vägförvaltningar för vägbyggnadsverksamheten och vid åtta

vägförvaltningar för vägunderhållsverksamheten. Systematisk kostnadsrapportering

har likaså tillämpats. Budgetering och rapportering för vägunderhållsverksamheten

införs fr. o. m. år 1967 vid återstående 16 vägförvaltningar.

Förberedelsearbetet för övergång till automatisk databehandling inom

administrationen har avsett vidareutveckling av informationssystemet med

särskild inriktning på de ekonomiska rutiner som nu delvis tillämpas manuellt.

Med systemarbetet har samordnats utvecklingen av ett kontosystem,

som är anpassat till redovisningskraven i den föreslagna nya organisationen.

Avsikten är att den 1 juli 1967 införa ett nytt redovisningssystem. I ett fullt

utbyggt system förutsätts redovisningen kunna integreras med vissa arbetskrävande

rutiner såsom löneavräkning, maskinredovisning och personalstatistik.

Försök med ny arbetsredovisning för maskinell löneavräkning

pågår i anslutning till den nya underhållsorganisationen och programmering

för datamaskin av vissa delrutiner har påbörjats.

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr ii

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 1967

Ett av de viktigare projekten vid styrelsens rationaliseringsavdelning

under föregående budgetår har varit utvecklingen av ekonomifunktionen

inom verket. Den tekniska rationaliseringen har omfattat metod- och tidsstudier

av vägbyggnads- och vägunderhållsarbeten. Maskinstudier i avsikt

att klarlägga kapacitetsskillnader in. m. på olika maskiner har utförts.

Vidare har verksamheten inom vägmästarområdenas anläggningar undersökts.

Detta arbete ingår som ett led i de försök med ny distriktsorganisation,

som f. n. pågår i vissa län. Inom den administrativa sektorn har bl. a.

vägförvaltningarnas kansliavdelningar varit föremål för undersökning.

Verksledningen har låtit utarbeta en plan för verkets utvecklingsverksamhet

under den närmaste femårsperioden. Planen innehåller förutom

beskrivning av de väsentligaste utvecklingsprojekten även en prioritering

av dessa. Vid prioriteringen har stor hänsyn tagits till den inriktning av

verkets framtida verksamhet som föreslagits av väg- och vattenbyggnadsstyrelseutredningen.

Under år 1966 har verket utarbetat detaljplaner för

de aktuella utvecklingsprojekten. Planerna har godkänts av verksledningen

och de högst prioriterade projekten har satts i gång. Bland dessa kan

nämnas modeller för långsiktig planläggning och statistisk analys av trafiksituationen,

ekonomi-administrativt system, administrativ databehandling,

teknisk databehandling och principer för långsiktig personalplanering.

Beträffande personalläget anför styrelsen att antalet tjänstemän vid verket

— exkl. statens bilinspektion — den 1 juli 1966 uppgick till 5 439, varav

4 231 var tekniker. Personalomsättningen vid verket år 1965 uppgick totalt

till ca 12 %. Verkets möjligheter att rekrytera nyutexaminerad ingenjörspersonal

har under det senaste året förbättrats, främst i norrlandslänen.

Rekryteringen av personal med god ekonomisk och samhällsvetenskaplig

utbildning erbjuder alltjämt vissa svårigheter. För att delvis tillgodose det

ökade behovet i den nya organisationen av välutbildad personal inom bl. a.

ekonomifunktionen har en verksanpassad två-årig vidareutbildning av gymnasieekonomer

med såväl praktisk som teoretisk inriktning påbörjats.

Förslaget till detalj organisation för statens vägverk har utarbetats i enlighet

med de förutsättningar som angetts i propositionen angående ny organisation

för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, in. m. (prop. 1966:129, SU 152,

rskr 361). Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen avser att förslaget skall resultera

i en flexibel organisation. Anpassningen efter successivt ändrade förhållanden

bör enligt styrelsen i stort sett kunna åstadkommas inom den

föreslagna personalramen för tjänstemän. Med hänsyn härtill bör enligt

styrelsens mening förslaget betraktas som grundläggande organisation för

statens vägverk.

Följande uppgifter har ålagts statens vägverk, nämligen dels den allmänna

väghållningen på landsbygden, dels handläggningen av ärenden

angående väg- och gatuhållningen i städer och samhällen, som är väghållare,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 1967 5

samt angående enskilda vägar, dels deltagande inom väg- och gatuområdet i

samhällsplanering och trafiksäkerhetsarbete samt planering och utförande

av beredskapsarbeten. Vidare är verket, i avvaktan på statsmakternas ställningstagande

till bilförar- och körtidsutredningarnas förslag (SOU 1965:43),

central myndighet för ärenden rörande vägtrafiken och chefsmyndighet för

statens bilinspektion.

Vid sina överväganden om ny organisation för väg- och vattenbyggnadsverket

fann väg- och vattenbyggnadsstyrelseutredningen (SOU 1965:47)

det lämpligt att indela verksamheten i linje- eller företagsuppgifter, ämbetsverks-

eller myndighetsuppgifter samt företagsadministrativa frågor. Den

nya organisationen borde, enligt utredningen, bygga på att linje- eller företagsuppgifterna

fördelades mellan en driftavdelning och en byggnadsavdelning,

vardera med en central och en regional organisation, och att ämbetsverks-

eller myndighetsuppgifterna sammanfördes till en teknisk avdelning,

vilken även skulle lämna råd åt drift- och byggnadsavdelningarna. De företagsadministrativa

uppgifterna borde enligt utredningen delas mellan en

avdelning för ekonomi och en för administration.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har vid arbetet med detalj organisationen

strävat efter att följa motsvarande principer som utredningen vid

fördelningen av arbetsuppgifterna mellan de fem avdelningarnas underenheter.

För att närmare klargöra ansvarsförhållandena inom vägverket har

det varit nödvändigt att studera arbetsfördelningen mellan verkets avdelningar

och dessas centrala och regionala enheter mera i detalj. Detta studium

måste med hänsyn till väg- och gatuväsendets samband med utvecklingen

inom andra samhällssektorer såväl på central som regional nivå även

i viss mån avse samarbetet mellan verket och andra samhällsorgan. Styrelsen

lämnar i fortsättningen en redogörelse för huvuddragen av sina synpunkter

på berörda problem genom att behandla samspelet mellan översiktlig vägplanering

på riksplanet, regional planering inom länen och verkets långtidsplanläggning.

Den översiktliga vägplaneringen syftar till en bedömning

av behoven inom väg- och gatuväsendet med utgångspunkt från samhällsekonomiska

och andra samhälleliga värderingar. De slutliga och formella

bedömningarna är beroende av utvecklingen inom andra sektorer av samhällslivet

och ligger för den skull till stor del utanför vägverket. Däremot är

det en ämbetsverksuppgift för verket att utföra huvuddelen av det inom den

översiktliga vägplaneringen nödvändiga utredningsarbetet samt att på

grundval av detta lämna statsmakterna förslag till vägpolitisk målsättning.

Utredningsverksamheten för den översiktliga vägplaneringen bör utföras

inom verkets centralförvaltning.

Vägverkets engagemang i den regionala planeringen är att

betrakta som en ämbetsverksuppgift på länsnivå. Verksamheten innebär

huvudsakligen att delta i den fysiska samhällsplaneringen. Eftersom de

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Knngl. Maj.ts proposition nr 44 år 1967

resulterande planerna i hög grad bestämmer de framtida trafikförhållandena

hör trafikintressena vägas mot övriga argument redan under ett tidigt skede

av planeringsarbetet. En betydande del av informationerna för den översiktliga

vägplaneringen kommer från den regionala samhällsplaneringen. Verkets

direkta utredningsuppgifter i samband med den regionala planeringen

hör utföras av vägförvaltningarna medan förekommande centrala enheter

bör inriktas på utveckling och rådgivning.

För att tillgodose vägverkets behov av konkreta handlingsprogram inom

ramen för den av statsmakterna utformade vägpolitiken erfordras en systematiserad

intern långtids p la nläggni ng. Denna skall primärt avse

upprättande av långtidsplaner för investeringsverksamheten baserade på

beskrivningar av det befintliga vägnätet, kvalitetskriterier, behovssammanställningar,

ekonomiska bedömningar och hänsynstagande till väganslagens

sannolika utveckling, resultat av regional planering m. m.

I långtidsplanerna för investeringsverksamheten på landsbygden, vilka

bör omprövas och kompletteras minst vart tredje år, medtas i princip alla

företag, som beräknas kunna komma till utförande under en period av

10—15 år. De närmaste fem åren av denna period upptar projekt, som även

ingår i flerårsplanerna. Genom denna anknytning kommer den interna

långtidsplanläggningen att utgöra ett värdefullt komplement till flerårsplanerna.

De företag, som tas upp i långtidsplanerna för landsbygden, inordnas

i ett schematiskt, rullande system av produktionsprogram för de olika

stadier varje nybyggnadsföretag måste passera innan det är slutfört —

inventering, utredning, projektering och byggande. Sådana årligen omprövade

produktionsprogram utarbetas även för driftverksamheten. Ett system

av produktionsprogram synes vara en förutsättning för central styrning

med bibehållen regional självständighet i vad avser verkställigheten. Samordningen

beträffande verkets långtidsplanläggning för landsbygdens väghållning

avses ske inom driftavdelningens centrala organisation.

Under arbetet med detalj organisationen har det inte framkommit några

väsentliga erinringar mot den av väg- och vattenbyggnadsstyrelseutredningen

föreslagna indelningen av verkets avdelningar i underenheter. Styrelsen

föreslår dock vissa mindre avvikelser och några ändringar i enheternas

benämningar. Vid utformningen av den nya detalj organisationen för verkets

centralförvaltning har en genomgång av den regionala organisationen

visat sig erforderlig. Ett motiv härför är att de väsentligt fastare organisations-

och ansvarsförhållanden, som måste gälla för det nya verket, kräver

enhetliga organisationsprinciper inom hela organisationen. Ett annat motiv

är behovet av en samlad genomgång av verkets personalresurser. Det ökade

engagemanget i samhällsplaneringen samt utvecklingen inom planerings- och

projekteringsområdena kräver dessutom viss omdisponering av de regionala

resurserna. Vidare påverkar den föreslagna byggnadsorganisationen inte

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år 1967

enbart de nuvarande byggnadsavdelningarna utan även organisationen av

driftverksamheten och det administrativa arbetet inom vägförvaltningarna.

Det har däremot f. n. inte ansetts erforderligt med närmare genomgång av

den regionala organisationen för verkstads- och förrådsrörelserna samt för

den enskilda väghållningen.

Den i vissa län sedan något år prövade nya lokala driftorganisationen har

enligt hittills vunna erfarenheter visat sig medföra betydande fördelar. Den

nya organisationen innebär att den lokala driftverksamheten samordnas

inom ett vägdistrikt som till storleken motsvarar tre å fyra av de nuvarande

vägmästarområdena. Enligt styrelsens uppfattning medför den nya driftorganisationen

att det blir väsentligt lättare för vägförvaltningarna att uppfylla

de ökade kraven på resursplanering och resursutnyttjning. Förslaget

till detalj organisation för vägverket med regionala enheter samt tillhörande

beräkningar av behovet av tjänstemän baseras i vad avser regionala driftenheter

bl. a. på den nya linjeorganisationen för driftverksamheten.

Uppbyggnaden av vägverkets huvudorganisation bär i hög grad skett med

sikte på att erhålla så klart avgränsade befogenhets- och ansvarsförhållanden

som möjligt. Denna princip har varit vägledande även vid arbetet med

detalj organisationen. För relationerna mellan driftavdelningen och byggnadsavdelningen

— resp. mellan dessas regionala enheter — gäller att driftavdelningen

som beställare eller byggherre är huvudansvarig för väghållningen

på landsbygden medan byggnadsavdelningen såsom entreprenör åt

driftavdelningen har ett ansvar, som i princip är begränsat till delaktigheten

i varje väg- eller broprojekt för sig. Byggnadsavdelningens ansvar är i tekniskt

avseende baserat på fackmässigt utförande enligt gällande normer eller

anvisningar och i ekonomiskt avseende på att i förväg lämnade kostnadskalkyler

kan innehållas.

Den nya organisationen bör byggas upp på sådant sätt att en långt driven

delegering av befogenheter blir möjlig. Enligt styrelsens mening underlättas

detta om nämnda principiella avgränsning kan följas inom hela organisationen.

Vid delegering till vägförvaltningar och byggnadsdistrikt måste uppmärksammas,

att dessa enheter ingår som linjeenheter i driftavdelningen

resp. byggnadsavdelningen.

Vid arbetet med detalj organisationen har styrelsen ansett det nödvändigt

att närmare studera avgränsningen mellan driftavdelningen och byggnadsavdelningen

resp. mellan vägförvaltning och byggnadsdistrikt vid övergången

mellan projektering och byggande. Vissa preliminära regler har för

den skull utformats för samarbetet mellan vägförvaltningar och byggnadsdistrikt

vid avslutandet av projekteringsstadiet och igångsättningen av

byggandet. Sålunda avses den s. k. förplaneringen utföras av byggnadsorganisationen

under projekteringsarbetets slutskede. Denna planering resulterar

bl. a. i en kalkyl över byggnadskostnaderna, som i princip utgör byggnadsdistriktets

bindande kostnadserbjudande för företaget. Väg- och vatten
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 1967

byggnadsstyrelseutredningen föreslog i sitt betänkande att i princip all

byggnadsverksamhet skulle utföras av byggnadsavdelningens regionala enheter

och att vägförvaltningarnas arbete inom detta verksamhetsområde

skulle begränsas till vad som fordrades för kontinuerlig sysselsättning av

arbetskraften inom driftverksamheten. Utförda undersökningar bekräftar

att denna fördelning är riktig.

Till vägförvaltningarnas arbetsuppgifter hör handläggning av frågor

rörande det statsbidragsberättigade väg- och gatunätet i städerna. Däri ingår

bl. a. byggnadsteknisk och ekonomisk granskning av statsbidragsberättigade

byggnadsföretag. För dessa uppgifter utnyttjas f. n. personal inom

byggnadsavdelningarna. I den nya organisationen förutsätts att vägförvaltningarna

konsulterar personal från byggnadsdistrikten för den byggnadstekniska

kontrollen.

På grundval av organisationsförslagen i prop. 1966:129 lägger styrelsen

fram förslag till indelning i sektioner och kontor av avdelningarna inom

centralförvaltningen. I fråga om driftavdelningen föreslår styrelsen en

indelning i fem sektioner, nämligen allmänna sektionen, projekteringssektionen,

driftsektionen, maskinsektionen och försvarssektionen.

Allmänna sektionen avses vara det centrala samordnings- och

beredningsorganet för verkets långtidsplanläggning — långtidsplaner och

produktionsprogram — och för flerårsplanläggningen av vägnätet på landsbygden.

Den skall vara samordnande och rådgivande samt lämna anvisningar

för resursplanering, budgetering, kostnadsuppföljning och ekonomisk

förvaltning inom avdelningens verksamhetsområde, handha den ekonomiska

förvaltningen för maskincentralförråd, fastigheter, husbyggnader

och grustag samt svara för sammanställning av avdelningens underlag för

framställning och anslag beträffande väghållningen på landsbygden, enskilda

vägar och verkets förrådsfond med avseende på maskincentralförråd

m. m. och handlägga driftavdelningens allmänna administrativa ärenden.

Projekteringssektionen skall leda metodikutveckling, lämna

råd och anvisningar, samordna resursutnyttjning och utöva kontroll över de

regionala organens verksamhet i fråga om inventering, utredning och projektering

samt svara för central handläggning av arbetsplaner, ärenden

rörande förändring av enskild väg till allmän samt frågor rörande enskilda

vägar. I likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelseutredningen anser styrelsen

att ärenden rörande arbetsplaner för väg-, gatu- och broföretag på

landsbygden och s.k. förändringsärenden, vilka enligt den principiella indelningen

av verkets arbetsuppgifter är ämbetsverks- eller myndighetsuppgifter,

skall handläggas inom driftavdelningen. Styrelsen anser likaledes att

ärenden rörande enskilda vägar hör samman med nämnda frågor och föreslår

därför att den centrala handläggningen av dessa ärenden även skall ske

inom driftavdelningens projekteringssektion.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr kk år 1967

Driftsektion en skall leda utvecklingsarbetet, lämna råd och anvisningar,

samordna resorsutnyttj ning samt utöva kontroll i fråga om verkets

driftverksamhet i vad avser vägunderhållet samt drift av färjor och rörliga

broar.

Maskinsektionen skall som verkets specialorgan för maskin-,

verkstads- och husbyggnadsfrågor leda utvecklingsarbete, samordna planering,

svara för inköp, lämna råd och anvisningar för och utöva kontroll av

skötsel av motorfordon, maskiner och färjor, som redovisas inom maskincentralförrådet,

samt centralt handlägga ärenden rörande fastigheter och

husbyggnader för stadigvarande bruk.

Försvarssektionen har att initiera och samordna vägväsendets

krigs- och beredskapsplanläggning samt förbereda verkets försvarsorganisation.

Den regionala organisationen inom driftavdelningen består av vägförvaltningar

och fristående projekteringskontor. Styrelsen föreslår att utöver de

tre projekteringskontoren i Stockholm, Göteborg och Växjö ett nytt kontor

organiseras i Jönköping. Det nya kontoret skulle bildas genom att från projekt

eringsavdelningen vid vägförvaltningen i Jönköpings län bryta ut sektionen

för motorvägsprojektering. Genom att göra sektionen till fristående projekteringskontor

förbättras möjligheterna att utnyttja enheten för speciella

uppdrag inom Jönköpings och angränsande län.

Vägförvaltningarna skall var och en inom sitt län ha det regionala

ansvaret för den allmänna väghållningen på landsbygden och i städer

och samhällen, där kronan är väghållare. De skall med i huvudsak egna

resurser planera utbyggnad och svara för driften av det allmänna vägnätet,

utföra inventering, utredning och projektering samt vissa smärre byggnadsföretag.

De skall vidare handlägga ärenden rörande väg- och gatuhållningen

i städer och samhällen, som är väghållare, och rörande enskilda vägar samt

delta i samhällsplanering och trafiksäkerhetsarbete. Vid handläggningen av

frågor rörande väg- och gatuhållning, samhällsplanering, trafiksäkerhet

in. m. i städer och samhällen, som är väghållare, sorterar vägförvaltningarna

enligt särskilda rutiner under tekniska avdelningen. Vägförvaltningarna

skall på det regionala planet företräda vägverket gentemot statliga och

kommunala myndigheter samt enskilda organisationer och intressenter.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelseutredningen fann att organisationen för

en vägförvaltning i regel kunde utgöras av ett planeringskontor, ett driftkontor,

ett kanslikontor och en enhet — grupp — för enskilda vägar. Med

hänsyn till de ökade kraven framför allt inom ekonomisidan men även på

personalområdet föreslår styrelsen att kansliuppgifterna vid vägförvaltningarna

i Stockholms, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län delas

mellan ett ekonomikontor och ett personalkontor.

Projekteringskontoren skall på beställning utföra utredning

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr ii år 1967

och projektering för sammanhängande komplex av flera vägföretag eller för

enstaka större vägföretag.

Bijggnadsavdelningen föreslås inom centralförvaltningen delad på två

sektioner, nämligen en allmän sektion och en produktionssektion. Avdelningens

regionala organisation består av byggnadsdistrikt.

Allmänna sektionen skall lämna byggnadsdistrikten riktlinjer

och anvisningar för deras medverkan i verkets långtidsplanläggning, delta i

den centrala handläggningen av denna planläggning, samordna resursplaneringen

inom avdelningen samt lämna råd och anvisningar och följa upp de

regionala enheternas för- och detaljplanering av väg- och brobyggnadsföretag.

Den skall vidare lämna anvisningar för budgetering och kostnadsuppföljning

inom byggnadsavdelningens verksamhetsområde samt för byggnadsdistriktens

kostnadsberäkningar i samband med för- och detaljplanering.

Slutligen skall sektionen handlägga avdelningens allmänna administrativa

ärenden.

Produktionssektionen är det centrala rådgivnings- och kontrollorganet

för byggnadsverksamheten. Inom sektionen finns kapacitet för

att på uppdrag biträda tekniska avdelningens gatusektion med byggnadsteknisk

granskning och kontroll beträffande arbeten i Stockholms stad.

Byggnadsdistrikt skall på beställning utföra väg- och brobyggnadsföretag

i egen regi eller på entreprenad. I uppgifterna ingår att utföra

förplanering av sådana företag i slutstadiet av vägförvaltningarnas projektering

samt att biträda förvaltningarna med byggnadstekniska synpunkter

under planerings- och projekteringsarbetets tidigare skeden. Distrikten skall

vidare bistå förvaltningarna med byggnadsteknisk personal för teknisk och

ekonomisk kontroll av städernas byggnadsarbeten och med arbetsledningspersonal

för smärre vägbyggnadsföretag.

Tekniska avdelningen föreslås inom centralförvaltningen bestå av sex

sektioner, nämligen sektionen för översiktlig vägplanering, vägsektionen,

brosektionen, gatusektionen, sektionen för fotogrammetri och databehandling,

trafiksektionen och ett fristående sekretariat.

Sektionen för översiktlig vägplaneriig skall vara verkets

specialorgan för den översiktliga vägplaneringen. I arbetsuppgifterna

ingår bl.a. att hålla kontakt med myndigheter och institutioner i frågor

rörande översiktlig planering inom övriga samhällssektorer. Vidare skall

sektionen utarbeta verkets informationer och förslag till statsmakterna i

frågor av allmänt vägpolitisk karaktär, delta i arbetet med utveckling av

metodik för bl. a. prioritering av vägprojekt samt insamling av trafikdata

och övriga underlag för verkets långtidsplanläggning.

I sektionen bör ingå personal med teknisk, ekonomisk, naturvetenskaplig

och samhällsvetenskaplig utbildning.

Vägsektionen skall som central specialenhet följa utvecklingen,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj ds proposition nr 44 år 1967

utarbeta och introducera tekniska normer och anvisningar samt verka som

internt konsultorgan inom de väggeometriska, vägbyggnadstekniska och

geotekniska områdena.

Brosektionens uppgift skall vara att som central specialenhet för

broar följa utvecklingen, utarbeta och introducera tekniska normer och anvisningar

samt på uppdrag utföra projektering, konstruktion eller andra

uppgifter inom broområdet.

Gatusektionen skall svara för den centrala handläggningen av

frågor rörande väg- och gatuhållningen i städer och samhällen, som är väghållare,

och av region-, general-, trafikleds-, stads- och byggnadsplaner samt

som verkets specialenhet för samhällsplanering och trafildedsplanering

lämna råd och anvisningar, utföra vissa utredningar samt samordna verkets

insatser beträffande den regionala planeringen på länsplanet.

Sektionen för fotogrammetri och databehandling

skall svara för verkets utvecklingsarbete inom fotogrammetri och databehandling,

för rådgivning, anvisningar och central produktion inom dessa

områden samt för centralt register över vägnätets tillstånd och för allmänna

trafikinformationer och analyser. Sektionen skall även medverka vid det

tekniska utvecklingsarbetet i övrigt inom verket. Vidare skall sektionen

svara för utvecklingen inom den administrativa databehandlingen och medverka

vid utvecklingen av ekonomi-administrativa system och övriga administrativa

rutiner samt svara för verkets dokumentationstjänst.

Trafiksektionen. Enligt prop. 1966: 129 skall den nuvarande trafikbyrån

med i huvudsak bibehållna arbetsuppgifter ingå som en sektion i

tekniska avdelningen. Därmed kommer bilinspektionens 15 distrikt att ingå

som en regional organisation i tekniska avdelningen.

Sekretariatet inom tekniska avdelningen skall dels handlägga avdelningens

allmänna administrativa ärenden, dels samordna dess resursplanering,

budgetering och kostnadsuppföljning för den interna verksamheten,

inklusive uppdragen från de regionala enheterna.

Ekonomiavdelningen indelas i budgetsektionen, förrådssektionen och

redovisningssektionen.

Budgetsektionen skall svara för utveckling och samordning beträffande

verkets ekonomifunktion. Däri ingår bland annat kvalificerade

utredningar på ekonomiområdet, central kostnadsuppföljning, utformning,

introduktion och uppföljning av kalkylregler samt utförande av företagsekonomisk

analys för olika delar av verkets verksamhet.

F örråds sektionen skall centralt samordna verkets politik i inköps-,

förråds- och lagerhållningsfrågor, handha upphandlingar och försäljningar

i den mån ej annan enhet erhållit sådan befogenhet samt svara för

verksamheten vid verkets effektcentralförråd.

Redovisningskontoret skall handlägga frågor rörande verkets

2*—Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 sand. Nr 44

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr H år 1967

medelsförsörjning, anslagsredovisning och kostnadsredovisning samt samordna

den kamerala verksamheten.

Administrativa avdelningen indelas i personalsektionen, juridiska sektionen,

organisationskontoret och informationskontoret. Till avdelningen

hör vidare centralförvaltningens kontorsservice.

Personalsektionen skall utarbeta förslag till riktlinjer för personalarbetet

och i samråd med berörda enheter utforma och genomföra verketa

handlingsprogram för detta arbete beträffande såväl tjänstemän som arbetare,

samordna handläggningen av personalärenden inom verket samt tillhandahålla

underlag för avdelningarnas personalplanering och beslut i

sådana personalfrågor för vilka beslutsbefogenheter delegerats till cheferna

för avdelningarna. Sektionen företräder verket i personalärenden gentemot

andra myndigheter, organisationer och företag. I uppgifterna för sektionen

ingår att i samråd med berörda enheter genomföra beslutade handlingsprogram

för utbildningsverksamheten, biträda vid analys och kartläggning av

utbildningsbehov, svara för information om de utbildningsvägar som står tilL

buds samt samordna verkets utbildningsåtgärder med övrig sådan verksamhet.

Juridiska sektionen skall utarbeta förslag till verksledningens

riktlinjer i marklösen- och faslighetsersättningsfrågor och lämna anvisningar

inom dessa områden, svara för samordning, central handläggning,

rådgivning och processverksamhet avseende marklösen- och fastighetsersättningsfrågor,

skaderegleringsärenden, vattenrätts- och sjörättsmål och

därvid företräda verket och bevaka dess rätt inför förlikningsnämnder, domstolar

och andra myndigheter samt lämna verkets enheter råd, anvisningar

och medverkan inom det juridiska området i övrigt. Chefen för sektionen

skall som verkets chefsjurist vara föredragande i författnings- och disciplinärenden.

Organisationskontoret skall utarbeta förslag till verksledningens

riktlinjer i organisationsfrågor, ha inseende över organisationsförändringar

inom verket, utföra utredningar och undersökningar rörande

verkets organisation och administrativa rutiner samt svara för verkets

arkiv-, publikations- och blankettfrågor.

Informationskontoret skall ha hand om den utåtriktade uppIysningstjänsten

rörande vägväsendet och den interna verksinformationen.

Central förvalt ningens kontorsservice skall ha hand om

centralt registratur, bibliotekstjänst, fastighetsdrift, telekommunikationer,

bud- och transporttjänst samt lagerhållning av kontorsmateriel, blanketter

m.m.

Den fristående revisionssektionen skall ha till uppgift att pröva ändamålsenligheten

av vidtagna åtgärder och kontrollera att verksamheten bedrivs

i enlighet med fastställda riktlinjer. I den senare uppgiften ingår granskning

av verkets kostnadsbokföring såsom i fråga om kalkylmässiga intäkter och

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 1967

kostnader, interna debiteringar, för- och efterkalkyler samt resultatberäkningar

i syfte att säkerställa en rimlig överensstämmelse mellan kostnadsredovisning

och faktiska förhållanden. Däri ingår även granskning av

anslagsbokföringen, med avseende på korrekt debitering, kontering och

attestering. Genom sin sakrevisionella och kontrollerande verksamhet skall

sektionen rikta uppmärksamheten på behovet av undersökningar i rationaliseringssyfte

inom verkets olika verksamhetsområden och enheter.

En tablå över styrelsens förslag till indelning i enheter inom avdelningarna

torde såsom bilaga få fogas till statsrådsprotokollet. (Bilaga 1.)

I fråga om indelningen av landet i planläggningsom råden och

byggnadsdistrikt erinrar styrelsen om att väg- och vattenbyggnadsstyrelseutredningen

angett vissa krav på planläggningsområdenas allmänna

utformning. Å ena sidan konstateras behovet av regional samverkan mellan

vägverket och länsmyndigheterna på planläggnings- och projekteringsstadierna,

vilket leder till att planläggningsområdena bör bildas av hela län.

Å andra sidan uttalas att områdena bör utgöra näringsgeografiskt sammanhängande

områden och att större städers influensområden inte bör delas

mellan flera planläggningsområden. Då väg- och vattenbyggnadsverket är

en stor konsument av statistiska informationer kan en anslutning av planläggningsområdena

till av statistiska centralbyrån tillämpad indelning av

riket ifrågasättas. Verkets ställning och uppgifter inom totalförsvaret kan

även motivera en anslutning till rikets militära indelning. Styrelsen har

övervägt dessa alternativ och kommit till att inget av dem helt fyller de krav

som uppställts på planläggningsområdenas utformning. Den nya indelningen

i militärområden är dock lämplig som undelag för vidare överväganden.

Kungl. Maj :t har i prop. 1966: 129 föreslagit inrättande av tre byggnadsdistrikt

med Göteborg, Karlstad och Luleå som stationeringsorter. Dessa

distrikt kommer även att utgöra planläggningsområden. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslår att den övriga delen av landet indelas i fyra

planläggningsområden resp. byggnadsdistrikt. Områdenas benämning och

utformning framgår av följande sammanställning. I denna anges även

huvudorterna för distrikten, vilka styrelsen föreslår bör benämnas centralorter.

Byggnadsdistriktets

I distriktet

benämning

ingående län

Centralort

Östra

B, C, D, I, U

Stockholm

Sydöstra

E, F, G, H

Jönköping

Södra

K, L, M,

Malmö

Västra

N, O, P, R

Göteborg

Nordvästra

S, T, W

Karlstad

Nedre norra

X, Y, Z

Sundsvall

Övre norra

AC, BD

Luleå

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år 1967

Östra byggnadsdistriktet består av mälarområdet jämte

Gotland. I området ingår Stockholms stad. Området bildar i stort sett en enhet

från såväl näringsgeografisk som trafikmässig synpunkt. Den för militärområdet

gällande gränsen mot Norrland följs inte utan Gävleborgs län

måste i sin helhet ingå i nedre norra området. Som centralort för byggnadsdistriktet

föreslås Stockholm.

Sydöstra distriktet bildas av de sydöstra länen med undantag

för Blekinge län. Området utgör en enhet med likartade näringsgeografiska

förutsättningar med undantag av norra delen av Östergötlands län. Detta

läns naturliga samhörighet i övrigt med norra Kalmar och Jönköpings län

motiverar dock den föreslagna avgränsningen.

Med hänsyn till den förutsedda byggnadsverksamheten anser styrelsen

Jönköping lämpligast som centralort för byggnadsdistriktet.

Södra distriktet bildas av storstadsområdet vid Öresund och

resterande delar av Malmöhus län samt Kristianstads och Blekinge län.

Styrelsen har bedömt att Malmö bör vara centralort för distriktet.

Västra distriktet skall enligt prop. 1966: 129 omfatta Hallands,

Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län med Göteborg som

centralort.

Nordvästra distriktet skall enligt samma proposition omfatta

Värmlands, Örebro och Kopparbergs län och ha Karlstad som centralort.

Nedre norra distriktet bildas av Gälveborgs, Västernorrlands

och Jämtlands län, vilkas näringsgeografiska struktur och trafikmässiga förhållanden

är likartade. Bebyggelsen är till största delen koncentrerad till

kustbygden och älvdalarna. Inlandstrafiken utgörs till stor del av skogstransporter

i riktning mot kusten. Styrelsen har funnit övervägande skäl

tala för att Sundsvall bör vara centralort för byggnadsdistriktet.

Övre norra distriktet skall enligt prop. 1966:129 omfatta

Västerbottens och Norrbottens län med Luleå som centralort.

Den ekonomiska omslutningen kommer att vara olika stor för de sju

byggnadsdistrikten. Den årliga omslutningen i södra distriktet beräknas

sålunda bli ungefär hälften av den i östra distriktet.

Enligt styrelsens mening torde det inte vara möjligt att uppnå en jämnare

volymmässig fördelning om kravet på bl.a. näringsgeografisk enhetlighet

skall kunna uppfyllas.

Personalbehovet samt tidpunkt för genomförandet av ng organisation

Vid beräkningen av behovet av tjänstemän i den nya organisationen har

styrelsen utgått från nuvarande arbetsvolym för verket. Antalet tjänstemän

inom byggnadsorganisationen har beräknats med utgångspunkt från byggnadsverksamhetens

nuvarande omfattning och fördelning mellan byggande

med egna resurser och av utomstående. Därjämte har förutsatts att arbetet

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr kk år 1967

inom de olika enheterna förenklas genom utveckling av normer, anvisningar

och arbetsrutiner.

Arbetsuppgifterna har klarlagts och fördelats på olika enheter och organisationsnivåer

samt i huvudsak klassificerats enligt det yrkesnomenklatursystem

som tillämpas inom industrin. Då verkets nuvarande arbetsuppgifter

tidigare preliminärt har klassificerats enligt samma system har jämförelser

kunnat göras mellan beräknat behov av tjänstemän för den nya organisationen

och tillgången i den nuvarande. Beräkningarna har redovisats med

befattningshavarna fördelade inom ett högre och ett lägre kvalifikationsområde.

Till det högre kvalifikationsområdet har hänförts lägst befattningar

för personal med ansvar för visst avsnitt av verksamheten och i vars arbete

ingår att välja, anpassa och utarbeta metoder. Till det lägre kvalifikationsområdet

bär hänförts befattningar för personal, som biträder befattningshavare

inom det högre kvalifikationsområdet eller utför arbetsuppgifter av

service- och rutinkaraktär inklusive den direkta arbetsledningen för sådana

uppgifter. En tablå över styrelsens beräkning av antalet tjänstemän i den

nya organisationen samt nuvarande personaluppsättning torde såsom bilaga

få fogas till statsrådsprotokollet. (Bilaga 2.)

Styrelsens förslag till detaljorganisation och därav föranlett behov av

tjänstemän innebär att centralförvaltningen ökar i förhållande till nuvarande

organisation med 85 tjänstemän, varav 76 tillhör det högre kvalifikationsområdet.

Vid denna jämförelse har direktionsmedlemmar respektive

ledamöter av nuvarande fackmannastyrelse ej medräknats. Den kvantitativa

och kvalitativa utökningen erfordras främst för översiktlig vägplanering,

tätortsplaneringsfrågor, programarbete, vägbyggnadstekniska, drifttekniska

och geoteknislca frågor samt för arbetsuppgifter inom ekonomifunktionen.

Förslaget innebär beträffande den regionala organisationen en kvalitetsmässig

höjning av personalresurserna samtidigt som antalet tjänstemän

reduceras. Sålunda tillkommer omkring 200 befattningar inom det högre

kvalifikationsområdet medan det lägre minskar med omkring 500. Driftkontorens

lokala organisation föreslås få ökad kapacitet för planering, resultatuppföljning

och direkt arbetsledning.

Styrelsen anser det möjligt att till stor del uppnå den nödvändiga personella

kapacitetshöj ningen genom interna åtgärder för utbildning av redan

anställda för uppflyttning till det högre kvalifikationsområdet. En mindre

nyrekrytering blir dock nödvändig. Det planerings- och budgeteringssystem

med uppföljningar och kontroller som avses införas i samband med omorganisationen

gör det möjligt för verksledningen att i detalj styra utvecklingen

även på personalområdet.

Kostnaderna för den nya organisationen kan anges först efter genomförda

förhandlingar med berörda personalorganisationer. Styrelsen har dock

överslagsmässigt beräknat dessa kostnader genom att preliminärt invärdera

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år 1967

de föreslagna nya arbetsuppgifterna i det tidigare nämnda yrkesnomenklatursystemet

och därefter ntföra beräkningarna med hjälp av den lönestatistik

som bygger på detta system. Motsvarande kostnader i nuvarande organisation

har beräknats på samma sätt. Detta har möjliggjort jämförelse

mellan lönekostnader för tjänstemän i den nya organisationen och i den

nuvarande.

Lekmannastyrelsen har i enlighet med vad som angetts i prop. 1966: 129

inrättats fr. o. in. den 1 januari 1967. Avdelningarna avses vara organiserade

den 1 april och indelningen i sektioner och kontor i huvudsak vara klar den

den 1 juli 1967. Vidare föreslogs i nämnda proposition att västra, nordvästra

och övre norra byggnadsdistrikten inrättas fr. o. in. den 1 juli 1967.

De framlagda förslagen till huvudorganisation, detalj organisation och

arbetssätt för statens vägverk innebär i flera avseenden genomgripande

förändringar, vilka kräver viss övergångstid för att bli helt genomförda.

Under övergångstiden kommer antalet tjänstemän att vara större än vad

organisationsförslaget anger dels därför att arbetet under denna tid måste

utföras efter nu gällande rutiner och dels därför att viss nyrekrytering av

kvalificerad personal erfordras för bl. a. utvecklingsarbete. Genomförandet

av centralförvaltningens organisation innebär i huvudsak en omgruppering

av större eller mindre enheter inom den nuvarande väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Därtill kommer personell förstärkning, både kvalitativt och kvantitativt

inom vissa funktioner, vilket gör genomförandet delvis beroende av

möjligheterna att rekrytera. Styrelsen bedömer att centralförvaltningens

organisation kan vara i huvudsak genomförd under år 1967.

Uppbyggnaden av den nya regionala byggnadsorganisationen förutsätter

personalomflyttningar jämte viss nyrekrytering. Personal för direkt arbetsledande

uppgifter berörs inte nämnvärt av flyttningar. Däremot blir det

fråga om flyttning för huvuddelen av den personal som skall placeras i

byggnadsdistriktens centralorter för planering, uppföljning och ledning av

byggnadsverksamheten. Resultatet av den påbörjade noggranna ekonomiska

uppföljningen av byggnadsverksamheten kan först på sikt komma att påverka

relationerna mellan utförande i egen regi och genom utomstående

entreprenörer. En eventuell framtida ändring av relationerna kan inte nu

påverka avvägningen av byggnadsdistriktens personalbehov. Med hänsyn

härtill och då den för uppbyggnad av den regionala organisationen erforderliga

vidareutbildningen och nyrekryteringen inte bedöms medföra nämnvärda

svårigheter föreslår styrelsen, alt de fyra nya byggnadsdistrikten

organiseras under år 1968.

Genomförandet av den regionala organisationen i övrigt innebär främst

bildande av lokala organisationsenheter — driftområden — för planläggning

och ledning av driftverksamheten samt en koncentration av de nuvarande

projekteringsavdelningarnas verksamhet mot samhällsplanering, inventering,

utredning och projektledning. Driftkontorens organisation bör

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 1967

genomföras i samband med att de lokala driftområdena bildas, vilket bör

kunna ske senast under år 1969.

Styrelsens förslag till ändrad anslagsteknik beträffande administrationskostnaderna
Verkets

huvudaktiviteter är vägunderhåll och vägbyggande och till dessa

ansluter sig i huvudsak all verksamhet både centralt och regionalt. Då en

redovisning per aktivitet eftersträvas blir redovisningen per kostnadsslag av

underordnat eller sekundärt intresse. Redovisning per kostnadsslag kan tas

fram på statistisk väg ur kostnadsredovisningen. De arbetsbeskrivningar

som upprättats i samband med genomgång av detalj organisationen för statens

vägverk ger underlag för att särskilja kostnaderna för personal som är

sysselsatt med sådan verksamhet för vilken kostnaderna hänför sig till

aktiviteterna vägunderhåll och vägbyggande.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslår, att de nuvarande anslagen till

avlöningar och omkostnader till styrelsen och vägförvaltningarna inte längre

förs upp på riksstaten. I stället bör under sjätte huvudtiteln på driftbudgeten

under ett förslagsvis betecknat anslag med rubriken Statens vägverk:

Förvaltningskostnader anvisas medel för att täcka avlöningar och omkostnader

för den personal i statens vägverks centralförvaltning och vid vägförvaltningarna,

vars arbete inte direkt kan hänföras till aktiviteterna vägunderhåll

och vägbyggande. Från anslaget till förvaltningskostnader skulle

bestridas kostnaderna för verksledning, cheferna för avdelningarna, sektionen

för översiktlig vägplanering, gatusektionen, trafiksektionen, försvarssektionen,

juridiska sektionens allmänna kontor samt vägdirektörerna och

enheter för enskilda vägar vid vägförvaltningarna. Enligt styrelsens mening

låter sig dessa kostnader svårligen fördelas.

Avlöningar och omkostnader för ekonomiavdelningen, administrativa

avdelningen och revisionssektionen i centralförvaltningen samt kanslikontoren

vid vägförvaltningarna bör enligt styrelsen preliminärt föras av under

anslaget till vägunderhållet för senare fördelning på anslagen till vägunderhåll

resp. vägbyggande.

De enheter vilkas uppgifter direkt hänför sig till vägunderhåll föreslås

belasta för denna aktivitet anvisade anslag. Vidare föreslås att utgifterna

för avlöningar och omkostnader för byggnadsverksamheten helt bestrids

från anslaget till byggande av riksvägar.

Styrelsens beräkning av medelsbehovet till avlöningar och omkostnader

budgetåret 1967/68

Styrelsens förslag till detalj organisation för statens vägverk innebär att

drygt 80 nya tjänster fordras för verksamheten inom centralförvaltningen

varjämte inom verket som helhet krävs en kvalitativ förstärkning. Genom

personalförstärkningen tillförs verket temporärt ett större antal tjänste
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 1967

män än vad som anges i förslaget till detaljorganisation. Detta överskott

avses kunna avvecklas genom naturlig avgång. Styrelsen har i sin anslagsframställning

inte tagit med några kostnader för vatten- och avloppsbyrån

och länsingenjörskontoren då vatten- och avloppsorganisationen den 1 juli

1967 överförs till annan myndighet. Vid sin beräkning av medelsbehovet

har styrelsen utgått från de på riksstaten för innevarande budgetår uppförda

anslagen till avlöningar och omkostnader för styrelsen och vägförvaltningarna.

Under anslaget Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar är för innevarande

budgetår anvisat 18 672 000 kr. Styrelsen beräknar en ökning av

medelsbehovet med 5 428 000 kr.

Ökning eller minskning

1. Personal-och tjänsteförändringar........... +4 574 100

2. Vatten- och avloppsbyrån .................... — 1 000 500

3. Löneomräkning ..... .............. ....... + 1 854 400

+ 5 428 000

För innevarande budgetår bär under anslaget! Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Omkostnader anvisats 2 924 000 kr. Styrelsen föreslår en uppräkning

med 1 688 500 kr.

1. Sjukvård m. m.................

Anvisat

1967/68

76 200

Föreslagen ändr. 1967/68

Mynd.

+ 23 900

2. Reseersättningar m. m...........

1 055 000

+

338 100

3. Bränsle, lyse och vatten..........

125 000

+

107 800

4. Övriga expenser

a) För eget behov ..............

1 317 800

+

869 700

b) För annat än eget behov......

290 000

+

220 000

5. Publikationstryck ..............

198 000

+

99 000

6. Övriga utgifter ................

12 000

+

30 000

Särskilda uppbördsmedel

Försäljning av publikationer, ljus- kopiering åt utomstående in. m. . . -

— 150 000

+ 1 688 500

2. På grund av de fr. o. m. den 1 juli 1966 höjda biljettpriserna vid resa

på järnväg och ändrade resekostnadsersättningarna vid tjänsteresa med

egen bil samt höjda traktamentsersättningarna föreslås en uppräkning med

74 000 kr. För ökad reseverksamhet bl. a. i samband med införandet av nya

rutiner och arbetsmetoder samt för ökade kostnader för flyttningsersättningar,

anstånd med omstationering in. m. begärs en uppräkning med

138 000 kr.

Personalökning i samband med omorganisationen beräknas öka kostnaderna

under posten med 166 100 kr. Vatten- och avloppsbvråns överförande

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr H år 1967 19

till annan myndighet beräknas minska medelsbehovet med 40 000 kr. Sammanlagt

föreslås sålunda under posten en uppräkning med (74 000 +

138 000 + 166 100 — 40 000) 338 100 kr.

3. ökat medelsbehov med hänsyn till bl. a. belastningen på posten och

utökade lokaler.

4 a) Städningskostnaderna beräknas öka med 110 500 kr.

För ökade kostnader för skrivmaterialier in. in. begärs uppräkning med

18 000 kr.

Kostnaderna för telegram, telefon och annonsering ökar med 43 500 kr.

För anskaffning av viss möbelutrustning begärs 90 000 kr. samt för skjutbara

arkivhyllor 50 000 kr. För anskaffning av snabbtelefonanläggning,

vissa kontorsmaskiner in. m. tar styrelsen upp ett belopp av 85 000 kr.

För beräknad prisstegring begärs 15 000 kr. Vidare föreslås för vissa diverse

utgifter en uppräkning med 37 200 kr. Minskningen av medelsbehovet

på grund av vatten- och avloppsbyråns bortflyttning uppskattas till 6 000

kr. Sammanlagt begärs sålunda för anskaffning av möbler, kontorsmaskiner

in. m. uppräkning med (90 000 + 50 000 + 85 000 + 15 000 + 37 200

— 6 000) 271 200 kr.

Under delposten till övriga expenser för eget behov begärs sålunda eu

uppräkning med (110 500+ 18 000 + 43 500 + 271 200) 443 200 kr. Härtill

kommer 426 500 kr. för beräknad personalökning i samband med omorganisationen.

Sammanlagt begär styrelsen sålunda 869 700 kr., varav 455 000

kr. utgör engångskostnad.

4 b) Posten bör med hänsyn till belastningen och väntade prisstegringar

räknas upp med 180 000 kr. samt med hänsyn till införandet av nya rutiner

med 40 000 kr. eller sammanlagt 220 000 kr.

5) För utgivning av personaltidskriften Vårt Verk disponeras under

budgetåret 1966/67 55 000 kr. I sin nuvarande utformning har tidskriften

endast utgetts försöksvis. Styrelsen avser att fr. o. m. år 1967 ge ut skriften

i annan typografisk utformning. För omläggningen jämte inträffade

prisstegringar erfordras 27 000 kr. Med hänsyn till belastningen på posten

föreslås en uppräkning med 67 000 kr. För väntade prisstegringar beräknas

en ökning med 20 000 kr. Minskningen genom vatten- och avloppsbyråns

bortflyttning beräknas till 15 000 kr. Sammanlagt ökar sålunda posten

med (27 000 + 67 000 + 20 000 — 15 000) 99 000 kr.

6) Organiserad fritidsverksamhet finns numera vid styrelsen och 23 väglörvaltningar.

Av verksamheten föranledda kostnader har helt erlagts av

medlemmarna dels i form av lokala medlemsavgifter, dels genom särskilda

insamlingar. Sammanlagt har medlemmarna på detta sätt tillskjutit ca

28 000 kr. Genom att personalorganisationerna erlägger centrala medlemsavgifter

till det för ändamålet bildade fritidsförbundet, ökar de anställdas

insatser för verksamheten med ytterligare ca 13 000 kr. Enligt styrelsens

mening synes det rimligt att verket och de anställda i samma utsträckning

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 1967

stöder fritidsförbundets verksamhet. På grund härav föreslås en uppräkning

med 30 000 kr.

Anslaget Vägförvaltningarna: Avlöningar är för innevarande budgetår

uppfört med 44 906 000 kr. Styrelsen beräknar det ökade medelsbehovet till

894 000 kr.

Ökning eller minskning

1. Personal- och tjänsteförändringar.............. -— 61 800

2. Länsingenjörskontoren ...................... —3 797 200

3. Löneomräkning .............................. + 4 753 000

+ 894 000

Under anslaget Vägförvaltningarna: Omkostnader är för innevarande

budgetår anvisat 7 066 000 kr. Styrelsen beräknar att medelsbehovet minskar

med 326 000 kr.

Anvisat

Föreslagen ändr. 1967/68

1966/67

Mynd.

1. Sjukvård m. in........

........... 97 600

+ 12 300

2. Reseersättningar in. m.

.......... 4 568 000

— 645 900

3. Bränsle, lyse och vatten

.......... 202 000

— 32 000

4. Övriga expenser ......

.......... 2 138 400

+ 329 600

5. Underhåll och drift av

tjänstebilar 45 000

+ 10 000

6. Övriga utgifter .......

........... 15 000

—

— 326 000

2) På grund av de fr. o. m. den 1 juli 1966 höjda biljettpriserna vid resa

på järnväg och ändrade resekostnadsersättningarna vid tjänsteresa med

egen bil samt höjda traktamentsersättningarna föreslås en uppräkning med

326 000 kr.

ökad inspektionsverksamhet i samband med högertrafikreformens genomförande

samt verkets ordinarie verksamhet beräknas kosta 150 000 kr.

Dänsingenjörskontorens inordnande i länsstyrelserna samt minskning av

personal å avlöningsanslag i samband med omorganisationen beräknas medföra

ett minskat medelsbehov av 618 100 kr. resp. 503 800 kr. Sammanlagt

beräknar sålunda styrelsen under förevarande post att medelsbehovet minskar

med (326 000 + 150 000 — 618 100 — 503 800) 645 900 kr.

4) Städningskostnaderna beräknas öka med 136 000 kr.

Den ökade verksamheten samt införandet av nya rutiner och blanketter

beräknas medföra en ökning av kostnaderna för skrivmaterialier, papper

m. m. med 16 500 kr.

Telefon- och annonskostnaderna beräknas öka med 72 000 kr.

För väntade prisstegringar på möbler, skriv- och räknemaskiner m. m.

föreslås en uppräkning med 30 000 kr. För anskaffning av möbler samt

skriv- och räknemaskiner begärs 50 000 kr. Anskaffning av snabbtelefonoch

personsökaranläggningar till vägförvaltningar, som ännu inte utrus
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj. ts proposition nr 44 år 1967

tats härmed, samt komplettering av befintliga anläggningar beräknas kosta

53 000 kr. För anskaffning av ljuskopieringsanläggning begärs 16 000 kr.

Vid fyra vägförvaltningar använder man bokföringsmaskiner med hålremsstans.

Styrelsen beräknar 175 000 kr. för inköp av ytterligare fem bokföringsmaskiner.

Länsingenjörskontorens överflyttning minskar medelsbehovet

med 12 000 kr. För anskaffning av möbler, kontorsmaskiner m. m. beräknas

sålunda en uppräkning med (30 000 + 50 000 + 53 000 + 16 000 +

175 000— 12 000) 312 000 kr. Vidare föreslås för vissa diverse utgifter en

uppräkning med 74 000 kr. Minskningen av personal å avlöningsanslag i

samband med omorganisationen beräknas medföra en minskning av medelsbehovet

med 280 900 kr.

Sammanlagt föreslås sålunda under delposten en uppräkning med

(136 000 + 16 500 + 72 000 + 312 000 + 74 000 — 280 900) 329 600 kr.

Sammanlagt beräknar styrelsen medelsbehovet för avlöningar och omkostnader

i den nya organisationen till 81 402 500 kr. Av beloppet föreslår

styrelsen att 10 167 500 kr. tas upp under anslaget till förvaltningskostnader,

38 089 700 kr. under anslaget till vägunderhållet samt 33 145 300 kr.

under anslaget till byggande av riksvägar.

Yttrande

Över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning om anslag till avlöningar

och omkostnader in. in. för budgetåret 1967/68 har yttrande avgetts

av riksrevisionsverket. Myndigheten anför bl. a. att utformningen

av ett nytt redovisningssystem m. m. påverkar inte endast vägverkets möjligheter

till effektivitetsbedömning samt ekonomisk styrning och kontroll

m. in. utan även såsom en följd härav såväl internrevisionens som externrevisionens

inriktning och arbetsuppgifter. Riksrevisionsverket finner det

därför vara angeläget att det fortsatta utvecklingsarbetet på ekonomifunktionsområdet

bedrivs i nära samverkan med riksrevisionsverket, varigenom

även skapas förutsättningar för utnyttjande av erfarenheter inom samma

ämnesområde hos andra statliga organ.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag att avlöningar och omkostnader

för ekonomiavdelningen, administrativa avdelningen och revisionssektionen

i centralförvaltningen samt kanslikontoren vid vägförvaltningarna

skall avföras under anslaget till vägunderhållet för senare fördelning på

anslag för vägunderhåll och vägbyggande bör ses mot bakgrunden av departementschefens

uttalande i prop. 1966: 129 om att ett för verket gemensamt

förslagsanslag för förvaltningskostnader under vilket personalkostnader

och omkostnader, som ej utan vidare låter sig fördelas, borde upptas.

Enligt riksrevisionsverkets mening bör med ledning av departementschefens

uttalande även kostnaderna för ekonomiavdelningen, administrativa

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 1967

avdelningen och revisionssektionen i centralförvaltningen samt kanslikontoren

vid vägförvaltningarna belasta anslaget till förvaltningskostnader.

Slutligen erinrar riksrevisionsverket om departementschefens uttalande i

prop. 1966: 129 att verkets utbildningsverksamhet, som i första hand torde

komma att hänföra sig till det tekniska området, anpassas och samordnas

med de möjligheter i övrigt som finns inom samhället samt att verket i princip

inte självt bör ordna sådan utbildning som samhället ombesörjer i annan

ordning.

Departementschefen

Under hösten 1966 beslutade riksdagen om ny organisation för väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen jämte vissa förändringar i väg- och vattenbyggnadsverkets

regionala organisation. Till grund för propositionen låg förslagen

i väg- och vattenbyggnadsstyrelseutredningens betänkande »Statens

vägverk» (SOU 1965:47). Beslutet innebär, att verksamheten inom den

centrala administrationen fördelas på fem avdelningar, nämligen driftavdelningen,

byggnadsavdelningen, tekniska avdelningen, ekonomiavdelningen

och administrativa avdelningen. Under driftavdelningen sorterar vägförvaltningar

och projekteringskontor. För väg- och brobyggnadsverksamheten

tillskapas en regional organisation med tills vidare tre byggnadsdistrikt, omfattande

sammanlagt nio län. I övriga län bibehålls tills vidare byggnadsavdelningarna

vid vägförvaltningarna. Avdelningarna inom den centrala

administrationen inrättas den 1 april och byggnadsdistrikten den 1 juli i år.

Chefer för avdelningarna är tre tekniska direktörer, en ekonomidirektör

resp. en administrativ direktör, samtliga i lönegraden C 3.

Verket har den 1 januari 1967 ställts under ledning av en lekmannastyrelse

som består av sex ledamöter med generaldirektören som ordförande.

Namnet på verket ändras den 1 juli i år till statens vägverk med den nuvarande

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som centralförvaltning.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i anslutning till sin framställning

om anslag till avlöningar och omkostnader för statens vägverk för budgetåret

1967/68 redovisat vissa organisationsförslag, vilka innebär en fortsättning

av den tidigare påbörjade omorganisationen. Styrelsen har sålunda

lagt fram förslag angående dels indelning i sektioner och fristående kontor

av avdelningarna inom centralförvaltningen, dels inrättande av ytterligare

fyra byggnadsdistrikt, dels inrättande av ytterligare ett projekteringskontor,

dels huvudorganisation för vägförvaltningarna, dels vissa ändringar i den

regionala driftorganisationen. Vidare har styrelsen förordat vissa ändringar

i anslagstelcniken beträffande verkets avlöningar och omkostnader.

Styrelsens förslag till indelning i sektioner och fristående kontor av avdelningarna

inom centralförvaltningen innebär följande.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj. ts proposition nr 44 år 1967

Driftavdelningen föreslås uppdelad på allmänna sektionen, projekteringssektionen,

driftsektionen, maskinsektionen och försvarssektionen.

Byggnadsavdelningen föreslås bestå av en allmän sektion och en produktionssektion.

I fråga om tekniska avdelningen förordar styrelsen en uppdelning i sju

enheter. Dessa är sektionen för översiktlig vägplanering, vägsektionen, brosektionen,

gatusektionen, sektionen för fotogrammetri och databehandling,

trafiksektionen och sekretariatet.

Ekonomiavdelningen föreslås bestå av budgetsektionen, förrådssektionen

och redovisningskontoret.

Administrativa avdelningen föreslås delad i personalsektionen, juridiska

sektionen, organisationskontoret, informationskontoret och centralförvaltningens

kontorsservice.

Styrelsens förslag till indelning i sektioner och kontor innebär endast vissa

smärre ändringar i förhållande till väg- och vattenbyggnadsstyrelseutredningens

förslag. Avvikelserna hänför sig väsentligen till byggnadsavdelningen,

ekonomiavdelningen och administrativa avdelningen och avser i

huvudsak en minskning av antalet sektioner. I fråga om byggnadsavdelningen

innebär styrelsens förslag att antalet sektioner minskar från fyra till två.

Inom ekonomiavdelningen har den av utredningen föreslagna enheten för

administrativ databehandling slopats och arbetsuppgifterna i stället lagts in

under sektionen för fotogrammetri och databehandling inom tekniska avdelningen.

För samordningen av utbildningsverksamheten inom verket föreslog

utredningen en särskild enhet inom administrativa avdelningen. Vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen har ansett att dessa frågor bör ingå i personalsektionen.

Jag har vid mina överväganden rörande indelningen av avdelningarna i

sektioner och fristående kontor ansett mig böra biträda styrelsens förslag

med de ändringar som framgår av det följande.

I prop. 1966: 129 angående ny organisation för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

in. m. anförde jag, att det av bilförar- och körtidsutredningarna

framlagda förslaget om att inrätta ett särskilt trafikverk var under beredning

inom departementet och att jag med hänsyn härtill då inte var beredd

att ta ställning till frågan om en ändrad fördelning av ansvaret för trafiksäkerhetsarbetet

på olika myndigheter. Jag föreslog därför, att den nuvarande

trafikbyrån jämte bilinspektionens 15 distrikt skulle bibehållas inom statens

vägverk med i princip oförändrade arbetsuppgifter. Den av styrelsen föreslagna

trafiksektionen inom tekniska avdelningen motsvarar nuvarande

trafikbyrån. Jag avser senare föreslå Kungl. Maj :t, att i särskild proposition

lägga fram förslag om en trafiksäkerhetsmyndighet. Jag vill emellertid

redan nu redovisa de arbetsuppgifter på trafiksäkerhetsområdet som bör

åvila statens vägverk.

Som ansvarigt organ för det allmänna vägnätet bör vägverket handlägga

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 1967

frågor rörande utnyttjandet av vägnätet med hänsyn till bl. a. bärigheten..

Ärenden avseende ansökan om dispenser från gällande bestämmelser för

vägnätets användning bör sålunda handhas av vägverket och inordnas under

driftavdelningens driftsektion. I fråga om vissa dispenser såsom från bestämmelserna

rörande fordons längd och bredd bör samråd ske med den

trafiksäkerhetsmyndighet, rörande vilken förslag inom kort kommer att

läggas fram. Handläggningen av dispensärenden sker f. n. inom trafikbyråns

avdelning för trafikärenden, sektionen för allmänna trafikärenden in. m.

Även frågor rörande vägbelysning bör handläggas inom statens vägverk.

Vidare anser jag att den del av verksamheten inom trafikbyråns avdelning

för järnvägsärenden som avser kontroll över enskilda järnvägar och spårvägar

samt bidragsgivning till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar

tills vidare bör ligga kvar hos vägverket. Dessa uppgifter torde lämpligen

höra läggas in under tekniska avdelningens brosektion. Slutligen bör det

statistikarbete som ligger till grund för bedömningen av vägens standard

från trafiksäkerhetssynpunkt ligga kvar hos vägverket. Övriga uppgifter

inom nuvarande trafikbyrån bör i avvaktan på överflyttning till annan myndighet

inordnas i en trafiksektion inom tekniska avdelningen. Jag kommer

senare i samband med redovisningen av förslagen rörande trafiksäkerhetsmyndighet

att föreslå tidpunkt för överflyttningen.

Den föreslagna indelningen i sektioner och fristående kontor bör betraktas

som en principlösning. Kungl. Maj :t bör äga besluta om ändringar i

organisationen.

Riksdagen har tidigare beslutat om inrättande av tre byggnadsdistrikt.

Ett av dessa omfattar Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs

samt Skaraborgs län med Göteborg som stationeringsort. Ett andra distrikt

omfattar Värmlands, Örebro och Kopparbergs län. Stationeringsorten för

detta distrikt är Karlstad. I det tredje distriktet ingår Västerbottens och

Norrbottens län med Luleå som stationeringsort. Styrelsen föreslår att

distrikten benämnes västra, nordöstra resp. övre norra distriktet.

I propositionen angående ny organisation för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

in. in. anförde jag bl. a., att förläggandet av byggnadsverksamheten

till särskilda byggnadsdistrikt torde ge goda möjligheter att driva

denna verksamhet rationellt och effektivt. Genom en indelning i tillräckligt

stora distrikt erhålls ökade möjligheter att utjämna fluktuationer i

arbetsvolymcn och öka konkurrensen även i fråga om större byggnadsprojekt.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har lagt fram förslag om inrättande av

ytterligare fyra byggnadsdistrikt. Styrelsen förordar att Stockholms, Uppsala,

Södermanlands, Gotlands och Västmanlands län bildar ett distrikt.

Distriktet föreslås benämnas östra distriktet. Vidare föreslår styrelsen ett

distrikt, kallat sydöstra distriktet, omfattande Östergötlands, Jönköpings,

Kronobergs och Kalmar län. Södra distriktet föreslås omfatta Blekinge,

Kristianstads och Malmöhus län. Gävleborgs, Västernorrlands och Jämt
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 1967

lands län föreslås bilda nedre norra distriktet. Vid mina överväganden har

jag funnit mig böra biträda styrelsens förslag rörande utformningen av de

fyra nya byggnadsdistrikten. Den variation i arbetsvolymen som kan beräknas

komma att föreligga mellan distrikten bör beaktas vid uppbyggnaden

av distriktens personalorganisation.

Byggnadsdistrikten kommer enligt styrelsens förslag att ha samma

gränser som verkets planläggningsområden. Med anledning härav vill jag;

erinra om att jag i propositionen angående ny organisation för väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, m. in. anfört att indelningen i planläggningsområden

torde böra uppfattas endast som en intern områdesindelning vid fördelningen

av arbetsuppgifterna inom verket. Områdena har inte avsetts bli

utrustade med egna planeringsresurser.

Huvudorterna i distrikten bör enligt väg- och vattenbyggnadsstyelsen

benämnas centralorter. Som centralorter i de fyra nya byggnadsdistrikten

har styrelsen föreslagit Stockholm i östra distriktet, Jönköping i sydöstra

distriktet, Malmö i södra distriktet samt Sundsvall i nedre norra distriktet.

Jag ansluter mig till styrelsens förslag beträffande centralorterna i östra och

sydöstra distrikten. I östra distriktet bör dock byggnadskontoret kunna

förläggas till ort inom storstockholmsområdet. Vid mina överväganden rörande

centralort i södra distriktet har jag funnit skäl tala för att välja Kristianstad.

Hänsyn bör tas bl. a. till att byggnadsverksamheten under avsevärd

tid framöver till betydande del kan beräknas bli förlagd till de nordvästra

och nordöstra delarna av distriktet. Även från allmänna lokaliseringssynpunkter

bör Kristianstad ges företräde framför Malmö. Jag föreslår,

att Kristianstad blir centralort i distriktet.

Centralorten inom nedre norra distriktet bör liksom inom övriga distrikt

ges så nära anknytning som möjligt till den regionala planerings- och projekteringsfunktionen.

Samrådet mellan projekterande och byggande enhet

underlättas därmed. I synnerhet vid avslutandet av projekteringsstadiet och

före igångsättningen av byggandet krävs en nära kontakt mellan nämnda två

enheter. Jag har från denna utgångspunkt och med hänsynstagande till

kraven på en rationellt utformad byggnadsorganisation funnit att Härnösand

bör vara centralort i nedre norra distriktet. Styrelsens förslag i övrigt

rörande byggnadsdistrikten finner jag mig kunna biträda.

Förslaget om att inrätta ett projekterings kontor i Jönköping

anser jag mig även böra biträda. Kontoret kommer att bestå av den enhet

vid vägförvaltningen i Jönköpings län som bl. a. svarar för projektering av

motorväg. Det föreslagna projekteringskontoret avses utföra projektering av

särskilda projekt inom såväl Jönköpings län som angränsande län. Med

hänsyn härtill kan det ifrågasättas om projekteringskontoret i Växjö bör

bibehållas. Enligt vad jag erfarit har kontoret f. n. arbetsuppgifter av sådan

art att det inte bör avvecklas omedelbart som fristående kontor. Det bör

emellertid successivt inordnas under projekteringskontoret i Jönköping.

Kungl. Maj :t äger besluta om inrättande av projekteringskontor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungi. Maj.ts proposition nr ii år 1967

Styrelsen har även lagt fram förslag till huvudorganisation för v ä g f ö rvaltningarna.

I enlighet härmed bör vägförvaltning organiseras på

ett planeringskontor, ett driftkontor och ett kanslikontor samt en enhet för

enskilda vägar. I fråga om kansliuppgifterna vid vägförvaltningarna i

Stockholms, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län föreslår

styrelsen att dessa delas på ett ekonomikontor och ett personalkontor.

Jag finner mig böra biträda styrelsens förslag om huvudorganisation för

vägförvaltningarna. Däremot har jag inte ansett tillräckliga skäl föreligga

att dela kansliuppgifterna på två enheter vid de av styrelsen föreslagna vägförvaltningarna.

Dessa förvaltningar bör sålunda ha samma huvudorganisation

som de övriga. Kungl. Maj :t bör äga besluta om avvikelser från den

föreslagna organisationen för vägförvaltningarna.

Sedan ett par år pågår försöksverksamhet inom tre län med ny linjeorganisation

för vägunderhållet. Fr. o. in. den 1 januari i år

omfattar försöksverksamheten ytterligare fyra län. Den nya linjeorganisationen

innebär att tre eller fyra av de nuvarande vägmästarområdena

sammanförts till särskilda driftenheter, vägdistrikt. Resultaten av den hittillsvarande

försöksverksamheten synes visa att inte oväsentliga fördelar

kan vinnas med den nya organisationen. Innan slutlig ställning tas till

frågan om ändrad lokal organisation för vägunderhållet bör emellertid

ytterligare någon tids erfarenhet av pågående försöksverksamhet avvaktas.

Jag anser mig därför inte nu böra biträda väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag om ändrad regional organisation för vägunderhållet. Kungl. Maj :t

bör senare äga besluta härom.

Beträffande tidpunkten för genomförande av den nya organisationen

gäller att sektionerna och de fristående kontoren inom centralförvaltningen

i huvudsak bör vara organiserade den 1 juli 1967. De fyra nya byggnadsdistrikten

bör organiseras successivt så att de i sin helhet är i funktion vid

slutet av år 1968.

I anslutning till genomförandet av den nya organisationen bör vissa nya

tjänster inrättas. Jag föreslår sålunda, att för cheferna för allmänna sektionen

inom driftavdelningen, allmänna sektionen inom byggnadsavdelningen

samt gatusektionen inom tekniska avdelningen inrättas tre tjänster som

byråchef, alternativt överingenjör i C 1. Vidare bör för cheferna för driftsektionen,

produktionssektionen resp. brosektionen inrättas tre tjänster som

överingenjör i C 1. För cheferna för personalsektionen resp. juridiska sektionen

bör inrättas två tjänster som byråchef i Cl. För cheferna för byggnadsdistrikten

bör inrättas sju tjänster som byggnadsdirektör, varav en i

C 2 och de övriga i C 1. För cheferna för vägförvaltningarna bör liksom hittills

finnas 24 tjänster som vägdirektör, varav 6 i C 2, 17 i C 1 och 1 i B 5. I

övrigt beräknar jag medel för sex tjänster som avdelningsdirektör i B 7 för

cheferna för projekteringssektionen, maskinsektionen, sektionen för översiktlig

vägplanering, vägsektionen, sektionen för fotogrammetri och databe
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr H år 1967

handling resp. budgetsektionen. För chefen för revisionssektionen beräknar

jag medel för en tjänst som avdelningsdirektör i B 6. För chefen för förrådssektionen

beräknar jag medel för en tjänst som avdelningsdirektör i

B 5. Vidare beräknar jag medel för tre tjänster som byrådirektör i A 30 för

cheferna för försvarssektionen, redovisningskontoret resp. organisationskontoret

samt två tjänster soip. byrådirektör i A 28 för cheferna för informationskontoret

resp. centralförvaltningens kontorsservice. Tjänsterna bör

inrättas den 1 juli 1967. Frågan om lönegradsplaceringen av ifrågavarande

tjänster har varit föremål för förhandling mellan statens avtalsverk och

berörda personalorganisationer. Förhandlingsöverenskommelsen har godkänts

den 15 februari 1967 av riksdagens lönedelegation. Anställningsformen

för berörda befattningshavare bör vara extra ordinarie med möjlighet att

för bestämd tid förordna den, som redan tidigare innehar sådan förordnandetj

änst.

Följande tjänster bör utgå ur organisationen, nämligen tre som överinspektör

i Cp 1, en som gatuinspektör i Cp 1, tre som avdelningsdirektör i

Bp 6, en som väginspektör i Bp 6, en som avdelningsdirektör i Be 6, två som

avdelningsdirektör i Bp 5, en som avdelningsdirektör i Be 5, fyra som byrådirektör

i A 30 samt två som byrådirektör i A 28. Vidare bör 23 tjänster som

förste vägingenjör i B 5, A 30 och A 28 vid vägförvaltningarnas byggnadsavdelningar

utgå ur verkets organisation. Övriga förordnandetjänster vid

verket bör vid nybesättning förändras till extra ordinarie. Den fortsatta

omorganisationen bör det ankomma på verket att genomföra. Kungl. Maj :t

bör äga meddela föreskrifter för organisationsarbetet. Vidare bör Kungl.

Maj :t i den utsträckning som fordras i samband med genomförandet av den

nya organisationen äga föra tjänster på övergångsstat och utfärda erforderliga

övergångsbestämmelser.

Jag övergår härefter till att behandla frågan om ändrad anslagsteknik

beträffande verkets administrationskostnader.

I propositionen angående ny organisation för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

m. m. anförde jag att avlöningar och omkostnader, som ett led i

den avsedda omläggningen mot ökad ekonomisk inriktning, i princip borde

belasta skilda aktiviteter. Jag erinrade i sammanhanget om att en liknande

anordning genomförts för sjöfartsverket. Vidare anmälde jag, att jag övervägde

att senare föreslå att ett för verket gemensamt förslagsanslag för

förvaltningskostnader skulle uppföras för att täcka personalkostnader och

omkostnader som ej utan vidare lät sig fördelas på de olika aktiviteterna.

Styrelsen har i enlighet härmed föreslagit att de nuvarande anslagen till

avlöningar och omkostnader till styrelsen och vägförvaltningarna slopas

och att i stället administrationskostnaderna i princip belastar anslagen till

vägunderhåll och vägbyggande. Vidare har styrelsen föreslagit att på driftbudgeten

uppförs ett nytt förslagsanslag med beteckningen Statens väg
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr H år 1967

verk: Förvaltningskostnader under vilket skall anvisas medel för täckande

av den del av administrationskostnaderna, som inte direkt kan hänföras till

vägunderhåll eller vägbyggande. Anslaget till förvaltningskostnader bör

enligt styrelsens mening belastas med kostnaderna för verksledningen och

cheferna för avdelningarna samt med kostnaderna för sektionen för översiktlig

vägplanering, gatusektionen, trafiksektionen, försvarssektionen, juridiska

sektionens allmänna kontor, vägdirektörerna och enheten för enskilda

vägar vid vägförvaltningarna. Vidare föreslår styrelsen, att avlöningar

och omkostnader för ekonomiavdelningen, administrativa avdelningen och

revisionssektionen i centralförvaltningen samt kanslikontoren vid vägförvaltningarna

preliminärt avförs under anslaget till vägunderhållet för att

senare fördelas på detta anslag och anslaget till byggande av riksvägar.

Jag kan i princip ansluta mig till den av styrelsen föreslagna fördelningen

av administrationskostnaderna. Då verkets arbetsuppgifter till huvudsaklig

del utgörs av vägbyggande och vägunderhåll kan den övervägande

delen av administrationskostnaderna hänföras till dessa aktiviteter. Det ligger

därför i sakens natur att den del av de totala administrationskostnaderna,

som inte lämpligen kan fördelas, blir förhållandevis ringa. Riksrevisionsverket

har i sitt yttrande förklarat att vissa ytterligare kostnader borde

hänföras till förvaltningskostnadsanslaget i stället för att fördelas på vägbyggande

och vägunderhåll. Från redovisningssynpunkt är det angeläget att

kostnaderna i så stor utsträckning som möjligt belastar de grenar av verksamheten

dit de rätteligen hör. Enligt min mening synes kostnader utöver

vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit inte böra hänföras till förvaltningskostnadsanslaget.

Jag biträder därför de av styrelsen föreslagna

principerna rörande användningen av anslaget till förvaltningskostnader.

I enlighet med nämnda principer bör anslaget till vägunderhållet belastas

med administrationskostnaderna för följande enheter nämligen dels den

del av allmänna sektionen inom driftavdelningen som hänför sig till verksamheten

inom vägunderhållet, dels driftsektionen, dels maskinsektionen,

dels driftkontoren inom vägförvaltningarna. I årets statsverksproposition

har jag förordat, att de nuvarande anslagen till byggande av riksvägar,

byggande av länsvägar, byggande av ödebygdsvägar och byggande av storbroar

slopas och att i stället ett nytt anslag med beteckningen Vägbyggandet

förs upp på driftbudgeten fr. o. m. budgetåret 1967/68. Från detta anslag bör

bestridas administrationskostnaderna för följande enheter, nämligen dels

den del av allmänna sektionen inom driftavdelningen som hänför sig till

verksamheten inom vägbyggandet, dels projekteringssektionen, dels byggnadsavdelningen,

dels vägsektionen, dels brosektionen, dels sektionen för

fotogrammetri och databehandling, dels sekretariatet inom tekniska avdelningen,

dels den del av juridiska sektionen som svarar för markfrågorna,

dels planeringskontoren vid vägförvaltningarna, dels projekteringskontoren,

dels byggnadsdistrikten.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr H år 1967

Förslaget att preliminärt avföra administrationskostnaderna för vissa

enheter från anslaget till vägunderhållet för att därefter fördela dessa kostnader

på anslagen till vägbyggande och vägunderhåll anser jag mig böra tillstyrka.

Kostnaderna bör fördelas i förhållande till den omfattning i vilken

varje enhet beräknas bli utnyttjad för uppgifter inom vägbyggnad resp.

vägunderhåll. Vissa praktiska svårigheter kan föreligga att fastställa hur

arbetsuppgifterna inom ifrågavarande enheter fördelar sig på de nämnda

aktiviteterna. Genom att närmare studera arbetsuppgifternas art och omfattning

torde det vara möjligt att fastställa vissa riktlinjer för kostnadsfördelningen.

Riktlinjerna bör utformas på sådant sätt att de uppfyller kraven på

såväl tillfredsställande kostnadsredovisning som enkel tillämpning. Kungl.

Maj :t bör efter förslag av verket fastställa de närmare föreskrifterna för

kostnadsfördelningen.

Vid beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1967/68 har styrelsen

utgått från de på riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslagen till

avlöningar och omkostnader för styrelsen resp. vägförvaltningarna. Jag

redovisar i det följande mina ställningstaganden till styrelsens förslag i

samma ordning. Därefter kommer jag på grundval av förslaget rörande ny

anslagsteknik för statens vägverks administrationskostnader att redovisa de

belopp som bör beräknas under anslagen till förvaltningskostnader, vägbyggandet

och vägunderhållet.

För budgetåret 1966/67 är på riksstaten uppförda anslag till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

avlöningar om 18 672 000 kr. och till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

omkostnader om 2 924 000 kr. Anslagen till vägförvaltningarna:

avlöningar och vägförvaltningarna: omkostnader är uppförda

med 44 906 000 kr. resp. 7 066 000 kr.

I fråga om väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avlöningar beräknar jag det

ökade medelsbehovet för personal- och tjänsteförändringar till 2,7 milj. kr.

Jag har därvid förutsatt att, förutom de av mig i det föregående föreslagna

tjänsterna, viss ytterligare personalförstärkning erfordras. Minskningen av

medelsbehovet till följd av att vatten- och avloppsbyrån utgår ur verkets

organisation beräknar jag i likhet med styrelsen till 1 000 500 kr. För löneomräkning

tar jag upp 1,8 milj. kr. Mina förslag innebär sålunda en medelsanvisning

av (18 672 000 + 3 499 500) 22 171 500 kr.

Beträffande medel till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens omkostnader

räknar jag med att posten till sjukvård m. m. bör räknas upp med 10 000 kr.

och posten till reseersättningar m. m. med 90 000 kr. Under posten Expenser

beräknar jag för bränsle, lyse och vatten en uppräkning med 40 000 kr. samt

för övriga expenser för eget behov en ökning med 317 700 kr. och för övriga

expenser för annat än eget behov med 100 000 kr. Det ökade medelsbehovet

under posten till publikationstryck beräknar jag till 38 000 kr. och under

posten till övriga utgifter till 5 000 kr. De särskilda uppbördsmedlen bör

räknas upp med 75 000 kr. Sammanlagt förordar jag sålunda en medelsanvisning

av (2 924 000 + 525 700) 3 449 700 kr.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år 1967

Jag beräknar vidare i fråga om vägförvaltningarnas avlöningar en minskning

av medelsbehovet med 200 000 kr. för personal- och tjänsteförändringar.

Det minskade medelsbehovet på grund av att länsingenjörskontoren utgår

ur verkets organisation beräknar jag i likhet med styrelsen till 3 797 200

kr. För löneomräkning föreslår jag ett belopp av 2 milj. kr. Jag har härvid

räknat med vissa rationaliseringsvinster på grund av den nya organisationen

redan under budgetåret 1967/68. Den sammanlagda medelsanvisningen

för avlöningar skulle härigenom uppgå till (44 906 000 — 1 997 200)

42 908 800 kr.

I fråga om vägförvaltningarnas omkostnader beräknar jag en minskning

av medelsbehovet med 2 000 kr. för sjukvård samt med 1 042 000 kr. för

reseersättningar m. in. Jag beräknar vidare beträffande posten Expenser att

kostnaderna för bränsle, lyse och vatten minskas med 32 000 kr. och för

övriga expenser med 141 000 kr. För underhåll och drift av tjänstebilar

beräknar jag ett ökat medelsbehov av 5 000 kr. Mina förslag innebär en

medelsanvisning av )7 066 000 — 1 212 000) 5 854 000 kr.

Det sammanlagda mcdelsbehovet beräknar jag sålunda till avrundat

65 080 000 kr. för avlöningar och 9 304 000 kr. för omkostnader eller tillhopa

74 384 000 kr. Jag har i det föregående redovisat mina förslag rörande ändrad

anslagsteknik för vägverkets administrationskostnader. På grundval härav

kan medelsbehovet för budgetåret 1967/68 i vad avser avlöningar beräknas

fördela sig med 8 265 000 kr. på anslaget till förvaltningskostnader, med

31 629 000 kr. på anslaget till vägunderhållet samt med 25 186 000 kr. på anslaget

till vägbyggandet. I fråga om omkostnaderna beräknar jag 1 052 000

kr. under anslaget till förvaltningskostnader, 3 340 000 kr. under anslaget till

vägunderhållet samt 4 912 000 kr. under anslaget till vägbyggandet. I enlighet

med den preliminära beräkningen i statsverkspropositionen bör alltså

på riksstaten för budgetåret 1967/68 på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln

uppföras ett nytt anslag under rubriken Statens vägverk: Förvaltningskostnader

med ett belopp av 9 317 000 kr. Anslaget bör vara förslagsvis

beräknat och avräknas mot automobilskattemedlen.

I linje med den ökade ekonomiska inriktningen av verksamheten inom

statens vägverk hör verket i större utsträckning än hittills ta ut ersättning

för tjänster åt utomstående. Som exempel vill jag nämna att kostnaderna för

utredningar i samband med dispenser för breda och tunga transporter ofta

torde uppgå till betydande belopp. Ersättning bör utgå enligt bestämmelser

av Kungl. Maj :t. Vidare bör under anslaget redovisas andra inkomster som

inte tas till uppbörd på riksstatens inkomstsida och som inte heller hänför

sig till verkets övriga anslag. Verkets personalförteckning bör i dess helhet

redovisas under förvaltningskostnadsanslaget.

Anslagen till vägunderhållet och vägbyggandet är beräknade för kalenderår.

Motsvarande beräkning bör göras för den del av administrationskostnaderna

som skall hänföras till dessa anslag. Medel bör sålunda beräk
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år 1967

31

nas även för andra hälften av kalenderåret 1968. Det sammanlagda behovet

av medel för avlöningar under perioden den 1 juli 1967—den 31 december

1968 beräknar jag utgöra 47 518 000 kr. under anslaget till vägunderhållet

och 37 854 000 kr. under anslaget till vägbyggandet. Mina förslag rörande

omkostnaderna innebär ett sammanlagt medelsbehov för nämnda period av

5 020 000 kr. under anslaget till vägunderhållet och 7 402 000 kr. under

anslaget till vägbyggandet. Sammanlagt uppgår sålunda det beräknade medelsbehovet

under nämnda anslag till 52 538 000 kr. resp. 45 256 000 kr.

I statsverkspropositionen har jag lagt fram förslag till medelsanvisning

under anslagen till vägunderhållet och vägbyggandet i enlighet med vad jag

nu anfört samt angett de medelsförbrukningsramar som bör gälla för anslagen

kalenderåren 1967 och 1968. Jag har beräknat att vägunderhållsanslaget

under andra hälften av år 1967 kommer att belastas med avlöningar och

omkostnader om sammanlagt 15,6 milj. kr. resp. 1 640 000 kr. Motsvarande

medelsförbrukning under anslaget till vägbyggandet har jag beräknat till

12,4 milj. kr. resp. 2,4 milj. kr. För kalenderåret 1968 beräknar jag under

anslaget till vägunderhållet 31 918 000 kr. till avlöningar och 3 380 000 kr.

till omkostnader. Under anslaget till vägbyggandet beräknar jag för samma

ändamål 25 454 000 kr. resp. 5 002 000 kr.

I statsverkspropositionen har jag förordat att Kungl. Maj :t fastställer stater

för användningen av anslagen till vägunderhållet och vägbyggandet. I

vardera staten bör ingå en post till administrationskostnader för vilken särskild

stat bör fastställas. Härvid bör i administrationsposten under vägunderhållsanslaget

tas med kostnaderna för vägmästarnas resor och expenser

samt verkets utbildningsverksamhet. Dessa kostnader har redan tidigare

belastat anslaget. För perioden den 1 juli 1967—den 31 december 1967 uppskattar

jag dessa kostnader till 2,5 milj. kr. resp. 300 000 kr. För år 1968

beräknas kostnaderna till 5,2 milj. kr. resp. 790 000 kr.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen att

I. godkänna de riktlinjer jag föreslagit för fortsatt omorganisation

av väg- och vattenbyggnadsverket;

II. bemyndiga Kungl. Maj :t att på personalförteckning för

statens vägverk föra upp tjänster på löneplan C i enlighet

med vad jag föreslagit i det föregående;

III. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de övergångsanordningar

som fordras i anledning av den fortsatta omorganisationen;
IV.

till Statens vägverk: Förvaltningskostnader för budgetåret

1967/68 på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr ii år 1967

anvisa ett förslagsanslag av 9 317 000 kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 1967

33

Bilaga 1.

Tablå över huvudorganisation för statens vägverk

Ekonomi
avdelningen
-

Administrativa

avdelningen

Tekniska

avdelningen

Drift
avdelningen
-

Byggnads
avdelningen
-

Sekretariat

Trafik
sektion
-

Revisions
sektion
-

Informa
tionskontor
-

Gatusektion

Maskin
sektion
-

Brosektion

Vägsektion

Sektion för

översiktlig

vägplanering

Redovis
nings
kontor
-

Förråds
sektion
-

15 Bilinspektionsdistrikt
-

7 Byggnadsdistrikt
-

Juridisk

sektion

Allmän

sektion

Projek
terings
sektion
-

Drift
sektion
-

Projek
terings
kontor
-

Personal
sektion
-

_ 24 Vägför
valtningar
-

Organisa
tionskontor
-

Allmän

sektion

Budget
sektion
-

Produktions
sektion
-

Försvars
sektion
-

Centralför
valtningens
kontors
service
-

Sektion för

fotogrammetri

och

databehandling
-

Generaldirektören

Styrelsen

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj. ts proposition nr ii år 1967

Bilaga 2.

Behov och tillgång av tjänstemän vid statens vägverk

A Centralförvaltningen

Organisationsenhet

Befattningar inom

det högre kvalifika- tionsområdet

Befattningar inom

det lägre kvalifika- tionsområdet

Summa

Behov

Till-

gång

Diff.

Behov

Till-

gång

Diff.

Behov

Till-

gång

Diff.

Driltavdelningen.........

99

75

— 24

92

191

Byggnadsavdelningen.....

22

17

— 5

26

48

Tekniska avdelningen.....

157

135

— 22

in

268

Ekonomiavdelningen.....

37

23

— 14

46

83

Administrativa avdelningen

46

38

— 8

83

129

Revisionssektionen.......

7

4

— 3

2

9

Summa

368

292

- 76

360

351

— 9

728

643

— 85

B Regionala enheter

Vägförvaltningar.........

991

910

— 81

1 767

2 125

+ 358

2 758

3 035

+ 277

Byggnadsdistrikt.........

424

360

— 64

701

857

— 156

1 125

1 217

+ 92

Projekteringskontor......

98

42

— 56

54

67

+ 13

152

109

— 43

Regionala arbetsstudie- grupper, centralförråd

och maskinkontroll ....

24

18

— 6

42

32

— 10

66

50

— 16

Summa

1 537

1 330

— 207

2 564

3 081

+ 517

4 101

4 411

+ 310

C Summa för statens vägverk

Centralförvaltningen......

Regionala enheter........

368

1 537

292

1 330

— 76

— 207

360

2 564

351

3 081

— 9

+ 517

728

4 101

643

4 411

— 85

+ 310

Summa

1 905

1 622

— 283

2 924

3 432

+ 508

4 829

5 054

+ 225

Anm: Tillgången avser läget den 1.7.1966.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 1967 35

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Inledning............................................................ 2

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning om anslag till avlöningar

och omkostnader m. m. till statens vägverk för budgetåret 1967/68

Förslag till organisation av avdelningarna inom centralförvaltningen m. m. 3

Personalbehovet samt tidpunkt för genomförandet av ny organisation...... 14

Styrelsens förslag till ändrad anslagsteknik beträffande admininistrations
kostnaderna.

...................................................... 17

Styrelsens beräkning av medelsbehovet till avlöningar och omkostnader

budgetåret 1967/68................................................. 17

Yttrande............................................................ 21

Departementschefen.................................................. 22

Hemställan.......................................................... 31

Bilaga 1. Tablå över huvudorganisation för statens vägverk..............

Bilaga 2. Tablå över behov och tillgång av tjänstemän vid statens vägverk.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1967:153 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt omorganisation av vägoch vattenbyggnadsverket m. m. a1 i texten
  2. SU 1967:55 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt omorganisation av vägoch vattenbyggnadsverket in. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten