Sök i Ratio Lex

Angående delning av bgggnadsstgrelseorganisationen, in. m

1967-03-17 · 40 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 38 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1967:61, Angående delning av bgggnadsstgrelseorganisationen, in. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

1

Nr 61

Kungl Maj. ts proposition till riksdagen angående delning av bgggnadsstgrelseorganisationen,

in. m.; given Stockholms

slott den 17 mars 1967.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över koinmunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Olof Palme

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till delning av byggnadsstyrelsen och

länsarkitektsorganisationen. Delningen av byggnadsstyrelsen föreslås genomförd

så, att de enheter i den nuvarande styrelsen, som handlägger myndighetsuppgifter

inom plan- och byggnadsväsendet, bildar en särskild myndighet

för plan- och byggnadsfrågor, statens planverk, som skall lyda under

kommunikationsdepartementet. De enheter inom styrelsen, som centralt

handlägger ärenden rörande byggande och förvaltning av statliga fastigheter

m. in., föreslås bilda en annan central myndighet, byggnadsstyrelsen, som

förs över från kommunikationsdepartementets till finansdepartementets

verksamhetsområde. Den nuvarande byggnadsstyrelsens kulturhistoriska

byrå föreslås till sin huvuddel överförd till riksantikvarieämbetet.

I propositionen föreslås vidare att den omedelbara vården av fastigheter

under byggnadsstyrelsens ansvar sammanförs med styrelsens nybyggnadsverksamhet

till en ny regional organisation med ett antal byggnadsförvaltningar

som ingår i den nya byggnadsstyrelseorganisationen. Förslaget medför

viss överflyttning av personal från länsarkitektkontoren till de nya bygg1—Bihang

till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 61

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

nadsförvaltningarna. Återstoden av länsarkitektsorganisationen föreslås ingå

i det nya planverket och utgöra dess regionala organisation.

Delningen av byggnadsstyrelseorganisationen föreslås genomförd den

1 juli 1967.

Vidare läggs i propositionen fram förslag till medelsanvisning på driftbudgeten

för budgetåret 1967/68 i fråga om statens planverk, länsarkitektsorganisationen

och bidrag till upprättande av regionplaner m. m. Slutligen

begärs på kapitalbudgeten för budgetåret 1967/68 medel till förskott till

vissa plankostnader m. m.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

3

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i

statsrådet på Stockholms slott den 17 mars 1967.

Närvarande:

Statsråden Sträng, Andersson, Lange, Kling, Edenman, Johansson,

Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson,

Geijer, Odhnoff, Wickman.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Palme, anmäler —

efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga om

delning av bgggnadsstgrelseorganisationen m. m. och anför.

I prop. 1967: 1 bil. 8 s. 108 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i

avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1967/68 beräkna till

Plan- och byggnadsväsendet ett anslag av 13 509 000 kr. Beredningen av

denna fråga är nu avslutad och jag anhåller att få redogöra för den närmare.

I. Inledning

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet uppdrog

jag den 21 januari 1966 åt en arbetsgrupp inom kommunikationsdepartementet

— arbetsgruppen för byggnadsstyrelseorganisationen, i det följande

benämnd arbetsgruppen — att bl. a. se över byggnadsstyrelseorganisationen

och därvid behandla följande frågor:

1. Uppdelning av byggnadsstyrelseorganisationen i en del för ärenden

rörande byggande och förvaltning av statliga fastigheter m. m. samt en del

för planfrågor m. m. Därvid förutsattes att den förstnämnda delen såsom

en särskild organisatorisk enhet skulle överföras till finansdepartementet.

2. Ledning och huvudorganisation för den centrala enheten för byggande

och fastighetsförvaltning (byggnadsstyrelsen).

3. Organisation av delen för planfrågor m. m., varvid utredningen i princip

skulle begränsas till vad som var en direkt följd av uppdelningen

enligt 1.

4. Kulturhistoriska byråns uppgifter och ställning.

5. Den regionala organisationen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kangl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

Arbetsgruppen har med skrivelse den 27 juni 1966 överlämnat en promemoria

»Uppdelning av byggnadsstyrelseorganisationen» (Stencil K 1966: 3).

Promemorian har av Kungl. Maj :t den 29 juni 1966 överlämnats till byggnadsstyrelsen

och riksantikvarieämbetet med föreskrift att myndigheterna

skulle avge sina anslagsframställningar för budgetåret 1967/68 med utgångspunkt

i det organisationsförslag som framlagts i promemorian.

Med skrivelse den 23 augusti 1966 har byggnadsstyrelsen överlämnat

yttrande över förslaget till delning av byggnadsstyrelseorganisationen och

framlagt förslag till medelsanvisning för budgetåret 1967/68 rörande dels

avlönings- och omkostnadsanslag för ett nytt verk för byggande och förvaltning

av statliga fastigheter, dels anslag till utredningar rörande byggnadsföretag

in. in., dels avlönings- och omkostnadsanslag för ett nytt verk för

planfrågor m. in. dels anslag till bidrag till upprättande av regionplaner

m. in. Med skrivelse samma dag har styrelsen vidare avgett förslag till anslag

på kapitalbudgeten under fonden för förlag till statsverket avsett till

förskott till vissa plankostnader. Styrelsen har därjämte med skrivelse den

7 september 1966 avgett förslag till anslag för avlöningar och omkostnader

för länsarkitektsorganisationen.

Med skrivelse den 31 augusti 1966 bär Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

framlagt förslag till anslag för budgetåret 1967/68 till avlöningar

och omkostnader för bl. a. riksantikvarieämbetet.

Yttranden över arbetsgruppens och byggnadsstyrelsens samt Vitterhets-,

liistorie- och antikvitetsakademiens förslag har avgetts av fortifikationsförvaltningen,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, statskontoret, riksrevisionsverket,

riksarkivet, riksantikvarieämbetet, lantmäteristyrelsen, statens naturvårdsnämnd,

bostadsstyrelsen, domkapitlen i Uppsala ärkestift, Västerås

stift, Lunds stift, Göteborgs stift och Visby stift, överståthållarämbetet, länsstyrelserna

i Stockholms län, Uppsala län, Östergötlands län, Malmöhus län,

Göteborgs och Bohus län och Västerbottens län, byggindustrialiseringsutredningen,

1958 års utredning kyrka—stat samt 1965 års musei- och utställningssakkunniga

(MUS 65). Vid länsstyrelsernas yttranden har fogats skrivelser

från vissa länsarkitekter, överlantmätare och landsantikvarier. Härjämte

har yttranden avgetts av byggnadsstyrelsens råd för samhällsplanering,

Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet,

Kyrkans byggnadsbyrå, Landsorganisationen i Sverige

(LO), Länsarkitekternas förening, Tjänstemännens centralorganisations

statstjänstemannasektion (TCO-S), Sveriges akademikers centralorganisation

(SACO; efter hörande av Svenska museimannaföreningens facksektion),

Svenska arkitekters riksförbund (SAR), Svenska byggnadsentreprenörföreningen

(SBEF) och Svenska väg- och vattenbyggares riksförbund

(SVR). Härefter har länsstyrelsen i Norrbottens län och Svenska riksbyggen

förening u. p. a. framfört vissa synpunkter.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

5

II. Delning av byggnadsstyrelseorganisationen

A. Nuvarande organisation

Byggnadsstyrelseorganisationen består av byggnadsstyrelsen och länsarkitektsorganisationen,

som i sin tur omfattar 24 länsarkitektsdistrikt.

Byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter regleras, förutom av instruktionen för

styrelsen den 3 december 1965 (nr 691), av föreskrifter i byggnadslagen,

byggnadsstadgan och vissa andra författningar samt särskilda beslut av

Kungl. Maj :t. 7 § byggnadslagen den 30 juni 1947 (nr 385; ändrad senast

1965: 718) föreskriver sålunda att den allmänna uppsikten över planläggningen

och byggnadsväsendet i riket tillkommer styrelsen. Enligt 76 § byggnadsstadgan

den 30 december 1959 (nr 612; ändrad senast 1966: 175) meddelar

styrelsen närmare föreskrifter rörande vissa förhållanden, varom

bestämmelser ges i stadgan, samt utfärdar de ytterligare råd och anvisningar

som fordras för stadgans tillämpning. I instruktionen anges att styrelsen är

central förvaltningsmyndighet för ärenden rörande planläggning av bebyggelse

och byggnadsväsende i övrigt. Det åligger styrelsen särskilt att förvalta

de delfonder av statens allmänna fastighetsfond som är ställda under styrelsen.

Styrelsen skall anskaffa lokaler för statsmyndigheterna och utreda

behovet av statliga byggnadsföretag, allt i den mån dessa uppgifter inte

ankommer på annan myndighet. Efter vederbörligt uppdrag skall styrelsen

projektera och utföra byggnadsföretag för statens räkning. Den skall vidare

kontrollera driftsekonomien vid värmeanläggningar. Det åligger slutligen

styrelsen att insamla och bearbeta kunskaper och erfarenheter inom styrelsens

verksamhetsområde samt att förmedla dem genom rådgivande verksamhet

och publikationer.

En tablå över byggnadsstyrelseorganisationens nuvarande uppbyggnad

torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som Bilaga 1.

Organisationsenheternas huvudsakliga arbetsuppgifter är följande.

Administrativa byrån handlägger personalärenden, oinbudsmannaärenden,

ekonomiska ärenden och allmänt administrativa ärenden.

Utredningsbyrån utreder statliga lokalbehov, upprättar planer för behovens

tillgodoseende samt gör upp byggnad sprogram för detta.

Intendentsbyrån svarar, delvis med hjälp av länsarkitektsorganisationen,

för förvaltningen av inom laxrdet belägna statliga fastigheter.

Kalkylavdelningen utför kostnadsuppskattningar, kostnadsberäkningar

och efterkalkyler för styrelsens byggnadsföretag.

Utrikesbyrån svarar för anskaffning av kanslilokaler och bostäder utomlands

för utrikesförvaltningens behov samt för förvaltning av utomlands

belägna svenska staten tillhöriga fastigheter.

Kulturhistoriska byrån svarar för styrelsens befattning med byggnadsmin1*—Bihang

till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 61

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

liesmärken samt fungerar som konsulterande organ dels vid styrelsens förvaltning

av även andra fastigheter med kulturhistoriskt värde, dels vid beredning

av ärenden angående äldre bebyggelsemiljöer. Dessutom handlägger

byrån vissa ärenden rörande kyrkliga fastigheter och begravningsväsendet.

Planbyrån och tekniska byrån utgör tillsammans organ för byggnadsstyrelsens

uppgift att vara central myndighet för ärenden rörande byggnadslagstiftningen.

Planbyrån handlägger bl. a. remisser från Kungl. Maj :t i planoch

byggnadsärenden samt informerar i normerande syfte, delvis genom

länsarkitektsorganisationen, län, regioner och kommuner om byggnadslagstiftningens

tillämpning.

Tekniska byrån svarar bl. a. för byggnadsstyrelsens anvisningar till byggnadsstadgan,

utarbetar tekniska meddelanden i anslutning till anvisningarna

samt deltar i planbyråns informationsverksamhet.

Projekteringsbyråerna leder och samordnar projektering av styrelsens

byggnadsföretag. För det direkta projekteringsarbetet anlitar byråerna

utomstående konsulter.

Byggnadsbyrån uppför byggnader till övervägande del genom entreprenad

och i viss mån i egen regi. Byrån har en lokalorganisation med kontor på

fem platser i landet.

Utrikesbyrån, kulturhistoriska byrån, planbyrån och tekniska byrån sorterar

direkt under generaldirektören. Projekteringsbyråerna och byggnadsbyrån

är underställda en teknisk direktör. Administrativa byrån, utredUingsbyrån

och intendentsbyrån samt kalkylavdelningen är underställda en

planeringsdirektör.

Till styrelsen är knutet ett råd för samhällsplanering och ett tekniskt råd.

Generaldirektören är ordförande i råden, i vilka ingår sakkunniga på respektive

områden.

Enligt sin instruktion är byggnadsstyrelsen chefsmyndighet för länsarkitektsorganisationen.

Länsarkitekt skall med honom underställda tjänstemän

enligt instruktionen för länsarkitektsorganisationen den 3 december 1965

(nr 701) biträda byggnadsstyrelsen och länsstyrelsen i fråga om planläggnings-

och byggnadsväsendet, handha den närmaste tillsynen över fastigheter

som förvaltas av byggnadsstyrelsen, utöva arkitektverksamhet för statens

räkning och i övrigt fullgöra vad honom åligger enligt föreskrift som

byggnadsstyrelsen meddelar. Varje län utgör ett länsarkitektsdistrikt, som

förestås av en länsarkitekt. Stockholms stad ingår inte i länsaxkitektsorganisationen.

Personalen utgörs, utöver länsarkitekten, av biträdande länsarkitekter,

arkitekter, ingenjörer och biträdespersonal. Befattningshavarna skall vara

stationerade i vederbörande residensstäder. Personalens fördelning på

distrikten bestäms av byggnadsstyrelsen.

Under rubriken Byggnadsväsendet upptar riksstaten för budgetåret 1966/

67 för byggnadsstyrelsen ett avlöningsanslag på 12 479 000 kr. och ett

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

omkostnadsanslag på 1 877 000 kr. För länsarkitektsorganisationen upptar

riksstaten för innevarande budgetår anslag till avlöningar på 8 858 000 kr.

och till omkostnader på 951 000 kr.

B. Delningsfrågans tidigare behandling

Av redogörelsen för byggnadsstyrelsens och länsarkitektsorganisationens

arbetsuppgifter framgår att dessa är av två principiellt sett skilda slag. Den

ena huvudgruppen av uppgifter består i anskaffande av lokaler för statlig

verksamhet genom nybyggnad eller förhyrning samt förvaltning av statliga

fastigheter i den mån uppgiften inte anförtrotts annan myndighet. Den

andra huvudgruppen innefattar statligt myndighetsutövande på planväsendets,

byggnadsväsendets och den kulturhistoriska byggnadsvårdens område.

De båda slagen av uppgifter har enbart i begränsad omfattning beröring

med varandra. Däremot kan styrelsen genom sin dubbelställning som företrädare

både för staten såsom myndighet och staten såsom fastighetsägare

stundom komma i konfliktsituationer. I och med att statens lokalbehov ökat

avsevärt och en allt större del av lokalanskaffningen anförtrotts byggnadsstyrelsen,

som även fungerar som rådgivande och samordnande organ för

andra statliga organ i detta avseende, har styrelsens, arbetsuppgifter på

byggnads- och förvaltningsområdet fått en mycket betydande omfattning.

Samtidigt har ökade krav ställts på byggnadsstyrelsen i fråga om vägledning,

samordning och normering när det gäller bebyggelseplanering, och

husbyggnad. En uppdelning av byggnadsstyrelseorganisationen i en de! för

lokalanskaffning och en del för myndighetsuppgifter har därför framstått

som naturlig. Förslag härom har flera gånger framförts av styrelsen i dess

anslagsframställningar under senare år. En sådan uppdelning diskuterades

även vid styrelsens omorganisation år 1962 (prop. 1962: 98 s. 22, 42 och 78).

Direktiven för den utredning — 1960 års byggnadsstyrelseutredning • råvara

huvudbetänkande »Byggnadsstyrelsens organisation» (SOU 1961: 48,)

låg till grund för 1962 års reform, innehöll att de sakkunniga skulle utarbeta

förslag till en ändamålsenlig och effektiv organisation för statens husbyggnadsverksamhet

och fastighetsförvaltning. Den i och för sig betydelsefulla

frågan om avgränsningen av byggnadsstyrelsens verksamhetsområde: skulle

tills vidare lämnas å sido. Utredningen hade att utgå från att styrelsen alltjämt

skulle vara den centrala myndigheten för plan- och byggnadsväsendet.

I sitt betänkande ifrågasatte dock utredningen om det inte med hänsyn

till utvecklingen beträffande styrelsens arbetsuppgifter var befogat att relativt

snart ta upp avgränsningsfrågan till prövning. I flera av remissyttrandena

föreslogs också i anslutning härtill att bl. a. uppgifterna inom planoch

byggnadsväsendet skulle brytas ut ur styrelsens verksamhet. I andra

yttranden förordades särskild utredning i frågan. :

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

Föredragande departementschefen erinrade (prop. 1962:98 s. 78) med

anledning härav att frågan om planväsendets organisation, som i sin tor var

ett delspörsmål i det omfattande problemkomplexet rörande organisationen

av samhällsplaneringen i vidaste bemärkelse, tidigare berörts i flera sammanhang.

För organisationen på länsplanet hade sålunda 1948 års länsstyrelseutredning

(SOU 1950: 28) framlagt ett relativt vittomfattande samordningsförslag,

som endast till en liten del blev genomfört. Ett förslag av 1947

års kommitté för stadsplaneväsendets omorganisation (SOU 1950:45) att

antingen skapa ett fristående planorgan eller, vilket kommittén föreslog

som ett första steg, inrätta eu särskild planavdelning i byggnadsstyrelsen

under en överdirektör, hade inte lett till något resultat. Också statens byggnadsbesparingsutredning

(SOU 1957:47) hade föreslagit en särskild myndighet

för planväsendet. Riksdagens revisorer hade vidare i sin år 1960 avgivna

berättelse (§ 19) tagit upp frågan om planväsendets centrala ledning

och skisserat vissa konturer till en gemensam myndighet för skilda former

av översiktlig planläggning. Statsutskottet (SU 1961: 116) hade dock ansett

att en prövning av planväsendets organisationsproblem borde tills vidare

anstå med hänsyn till andra pågående utredningar men hade förutsatt att

Kungl. Maj :t hade sin uppmärksamhet riktad på problemet och tog de initiativ,

som eventuellt kunde visa sig påkallade. För sin del ansåg departementschefen

att det med hänsyn till de snabba förändringarna i samhället

var högst angeläget med en större sammanhållning i organisatoriskt avseende

inom samhällsplaneringen i stort.

Som en första åtgärd i detta syfte föreslogs vissa ändringar i det till byggnadsstyrelsen

knutna rådet för översiktlig planläggning. En lösning av frågan

i hela dess vidd kunde emellertid inte nås utan ytterligare rätt vittgående

åtgärder. Vilka konkreta organisatoriska anordningar som borde vidtagas

kunde inte avgöras innan en allsidig utredning verkställts. 1962 års

riksdag kom i enlighet härmed att föreläggas ett organisationsförslag som

i allt väsentligt begränsade sig till byggnadsstyrelsens byggande och förvaltande

delar. Frågan om eu delning ställdes på framtiden. Förslaget godtogs

av riksdagen (SU 99, rskr 230).

Även därefter har frågan om planväsendets organisation tagits upp i

flera sammanhang. Sålunda föreslog byggnadsstyrelsen, som fått i uppdrag

av dåvarande chefen för kommunikationsdepartementet att utreda bebyggelseplaneringens

läge, i skrivelse den 1 april 1964 att samhällsplaneringens

uppgifter och organisation samt byggnadslagstiftningen gjordes till föremål

för en allsidig utredning och angav vissa synpunkter på frågan efter

vilka riktlinjer en sådan utredning borde bedrivas. Bostadsbyggnadsutredningen

framhöll i sitt betänkande »Höjd bostadsstandard» (SOU 1965: 32)

vikten ur bostadsbyggandets synpunkt av att en sådan utredning kom till

stånd och att åtgärder vidtogs för att rationalisera olika statliga myndigheters

befattning med planfrågor. En sammanfattning av utredningens syn
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 61 år 1967

9

punkter har lämnats i prop. 1966: 1 (bil. 13 s. 144). Nyligen har även lantmäteristyrelsen

i skrivelse den 24 februari 1967 redovisat vissa synpunkter

av principiell karaktär på behovet av en översyn av byggnadslagstiftningen

och därvid framhållit bl. a. att lantmäteriet i inte ringa mån medverkat vid

tillkomsten av viss översiktlig planläggning som ett led i sin fastiglietsbildningsverksamhet.

C. Arbetsgruppens förslag

a. Principiella synpunkter

Arbetsgruppen anser det vara odiskutabelt, att vid en fördelning av den

nuvarande byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter på ett planverk samt ett

byggande och fastighetsförvaltande verk de arbetsuppgifter som fullgörs

av planbyrån bör ankomma på det förstnämnda verket, samt att byggnadsbyråns,

intendentsbyråns, utrikesbyråns, uiredningsbyråns, projekteringsbyråernas

och kalkylavdelningens arbetsuppgifter bör ankomma på det

sistnämnda verket.

Vad beträffar tekniska byrån anför gruppen, att den organisationsenhet,

som före styrelsens ombildande år 1962 motsvarade tekniska byrån, utförde

även arbetsuppgifter, vilka direkt sammanhängde med styrelsens byggande

verksamhet. Numera sker inte detta. Byråns arbete ligger praktiskt

taget helt på det myndighetsutövande planet och rör tillämpningen av byggnadslagstiftningen.

Byrån svarar för byggnadsstyrelsens anvisningar till

byggnadsstadgan (BABS). Erfarenhetsunderlaget för byråns arbete hämtas

inte endast från styrelsens byggande och fastighetsförvaltande verksamhet

utan även och i större omfattning från sådan verksamhet bedriven av andra

statliga myndigheter, kommuner och enskilda samt via byggnadsforskningen.

Det föreligger vidare ett klart samband mellan detaljutformning och

planering i stort av bebyggelse. Frågan om statlig centralmyndighet för

ärenden rörande lagstiftning om byggnaders utförande bör dock tas upp till

förnyad prövning om det vid revision av planlagstiftningen kan visa sig

möjligt att dra en väldefinierad och i praktiken lätt iakttagbar gräns mellan

planlagstiftning i exklusiv mening och nyssnämnda lagstiftning.

I fråga om kulturhistoriska byrån framhåller arbetsgruppen, att byråns

arbetsuppgifter inte är sådana att de i sin helhet kan hänföras vare sig till

det nya byggande verkets eller till planverkets arbetsområde. Byrån kan

därför inte lämpligen överföras som eu organisatorisk enhet till någondera

av de båda myndigheterna.

Arbetsgruppen föreslår därför att kulturhistoriska byråns nuvarande uppgifter,

i den mån de naturligt tillhör arbetsområdet för en central myndighet

för landets byggnadsminnesvård i vidsträckt bemärkelse, överförs till riksantikvarieämbetet.

Det är enligt gruppens mening rationellt att till en lag

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 61 år 1967

sammanföra bestämmelser om synnerligen märkliga kulturhistoriska byggnader

och anläggningar, oberoende av vem som är ägare. Lagen skulle följaktligen

gällä såväl fastigheter i statlig, kommunal och enskild ägo som

kyrkliga fastigheter. Förslaget om överförande av byråns arbetsuppgifter

till'' riksantikvarieämbetet kräver även ändring i kungörelsen den 26 november

1920 (nr 744; ändrad senast 1960: 689) med föreskrifter rörande det

offentliga byggnadsväsendet samt vissa andra författningar. Ärenden rörande

kyrkliga byggnader och anläggningar, som cj kan anses jämförliga med

byggnadsminnen, bör handläggas som byggnads- eller fastighetsärenden i

allmänhet.

■ Arbetsgruppen understryker nödvändigheten av att såväl den nya organisationen

för byggande och förvaltning som organisationen för plan- och

byggnadsväsendet inom sig kommer att ha tillgång till tjänstemän med kulturhistorisk

sakkunskap samt att de skilda organens insatser samordnas.

Administrativa byrån föreslår gruppen böra delas mellan de båda myndigheterna.

Byggnadsstyrelsens råd för samhällsplanering och dess tekniska råd föreslår

gruppen skola bestå och vara knutna till delen för plan- och byggnadsväsendet.

För beredning av ärenden, som skall behandlas i planrådet, föreslås

att ett sekretariat inrättas.

b. Delen för byggande och förvaltning

Delen för byggande och förvaltning föreslås av gruppen erhålla en generaldirektör

som chef med tre avdelningschefer som närmaste medarbetare och

chefer för olika grupper av byråer. Under en av avdelningscheferna bör ligga

en kanslibyrå, en intendentsbyrå, en lokalplaneringsbyrå och en utrikesbyrå.

Under den andra avdelningschefen skulle sortera en teknisk byrå och en

ekonomibyrå samt under den tredje avdelningschefen tre projekteringsbyråer

och en byggnadsbyrå. Generaldirektören föreslås ensam besluta i

frågor i vars prövning han deltar. Besluten bör dock i regel fattas i närvaro

av alla tre avdelningscheferna. Generaldirektörens beslutanderätt bör i viss

utsträckning kunna delegeras till avdelningschef eller byråchef. Generaldirektören

och de tre avdelningscheferna förutsätts arbeta som en direktion,

vilken vid sin sida bör ha ett mindre direktionssekretariat.

Arbetsgruppen framhåller att en förstärkning av styrelsens ekonomifunktion

är angelägen på grund av de mycket stora värden styrelsens byggande

och projekterande verksamhet omfattar. Även med avseende på fastighetsförvaltningen

bör ekonomisidan inom verket ges ökad tyngd. Till ekonomifunktionen

hör också styrelsens kalkylverksamhet och kamerala verksamhet.

Erfarenheten har visat, att det ställer sig svårt att förena projektledning

för enskilda objekt med ett systematiskt utvecklingsarbete på området för

byggnadsutformning och övrig projekteringsnormering. Arbetsgruppen föreslår

att man i princip befriar första projekteringsbyrån från ledningen av

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

enskilda objekt och personalmässigt förstärker byråns sakkunskap på berörda

områden såsom de byggnadskonstruktiva, materialtekniska, produktionstekniska,

byggnadsekonomiska och installationstekniska. Enligt gruppens

mening kan även övervägas att inrätta en särskild installationsteknisk byrå.

Gruppen finner dock att sambandet mellan de ofta omfattande och komplicerade

installationstekniska anordningarna i en nutida byggnad och byggnadens

utförande i övrigt motiverar att allt utvecklings- och normeringsarbete

under ett inledande koordineringsskede sammanhålles inom en byrå.

Den ombildade första projekteringsbyråns huvuduppgift bör bli att skapa

fast underlag och preciserade riktlinjer för främst projekteringsbyråernas

arbete. Uppgifterna bör emellertid inte begränsas enbart till projekteringsbyråernas

arbetsområden. Samordningen av det tekniskt-ekonomiska utvecklingsarbetet

inom hela verket är nödvändig och rationell. Byrån bör inte

fungera som ett forskningsinstitut men förutsätts ha nära samarbete med

statens institut för byggnadsforskning och med nuvarande tekniska byrån

inom delen för plan- och byggnadsväsendet. Den förändrade inriktningen av

byråns verksamhet gör att den bör kallas tekniska byrån.

Gruppen har övervägt att föreslå att administrativa byråns ekonomiavdelning

och den fristående kalkylavdelningen skulle ingå i den byggande och

förvaltande delens tekniska byrå. Av flera skäl, särskilt det nära samband,

som bör råda mellan kameral- och kalkylverksamhet, samt det önskvärda

i att dessa verksamheter sammanhålls och integreras under gemensam

ledning föreslår dock gruppen att en särskild ekonomibyrå, bildad av

ekonomi- och kalkylavdelningarna och finansierad över förskottsstat, ingår

i den nya styrelsen.

Beträffande antalet projekteringsbyråer anser gruppen tre projekteringsbyråer

vara motiverade för närvarande och någon tid framåt.

Arbetsgruppen föreslår att arbetsinriktningen vid projekteringsbyråerna

förblir densamma som nu, vilket innebär att byråerna leder och koordinerar

projektering, utförd av utanför verket stående sakkunniga, som utväljs från

fall till fall med hänsyn bl. a. till objektens art.

Byggnadsbyrån föreslås oförändrad ingå i delen för byggande och förvaltning.

Inte heller ifråga om utredningsbyrån och utrikesbyrån föreslår arbetsgruppen

några organisatoriska förändringar. Av praktiska skäl föreslås dock

gruppen namnet utredningsbyrån utbytt mot lokalplaneringsbyrån. Till

sistnämnda byrå bör, såsom byggnadsbesparingsutredningen påpekat, allt

programarbete vara koncentrerat. Byggnadsstyrelsens strävan har varit att

successivt åstadkomma en sådan koncentration. Det får förutsättas att den

nya styrelsen tillämpar samma riktlinjer som den nuvarande i ifrågavarande

avseende och att intentionerna fullföljs, när förhållandena så medger.

Även styrelsens representation i programkommittéer bör i möjligaste mån

ske genom lokalplaneringsbyrån.

Ifråga om förvaltningen av fastigheter inom landet förordar arbetsgrup
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 61 år 1967

pen, att det direkta ansvaret för denna verksamhet skall vara decentraliserat

till en regional organisation även i vad gäller fastigheter belägna i Stockholmsområdet.

För intendentsbyråns del innebär detta att sektionerna för

fastigheter i nämnda område inte skall ingå i byrån, vars ställning som

chefsmyndighet för fastighetsförvaltningen därigenom renodlas.

Då den byggande och förvaltande delens verksamhet i princip endast skall

omfatta byggande och förvaltning av lokaler för viss statlig verksamhet föreslår

gruppen att byggnadsstyrelsens bränslekontrollerande verksamhet ersätts

med en väsentligen till det egna fastighetsbeståndet orienterad driftteknisk

verksamhet, samordnad med styrelsens installationstekniska uppgifter

i övrigt. Den nuvarande bränslekontrollavdelningen bör därför som en sektion

överföras till tekniska byrån. Återstående enheter inom den administrativa

byrån sedan ekonomidelen överförts till en ekonomisk byrå, dvs. allmänna

avdelningen, personalavdelningen och oinbudsmannaavdelningen, föreslås

som sektioner bilda en kanslibyrå.

c. Delen för plan- och byggnadsväsendet

Det har synts arbetsgruppen naturligt att delen för byggande och förvaltning

inrättas som en helt självständig central myndighet med tillhörande

regional organisation. Beträffade delen för plan- och byggnadsväsendet finner

gruppen däremot alternativa anordningar tänkbara. Antingen kan de

delar av byggnadsstyrelsen som har dessa frågor om hand organiseras som

en fristående enhet, eller också kan dessa delar redan från början sammanfogas

med annan statlig verksamhet med nära anknytning till ifrågavarande

område. I båda fallen föreslår gruppen att organisationen blir provisorisk

i avvaktan på resultatet av en särskild utredning av ett planverks arbetsuppgifter

och ställning. Även om arbetsgruppen som ett huvudalternativ redovisar

planverket som en fristående organisatorisk enhet, pekar gruppen på

möjligheten att redan från början anknyta delen för plan- och byggnadsväsendet

till lantmäteristyrelsen eller det av statskontoret i enlighet med 1965

års riksdagsbeslut föreslagna naturvårdsverket.

Gruppen föreslår att planbyrån och tekniska byrån i princip oförändrade

ingår i delen för plan- och byggnadsväsendet. Tekniska byråns namn bör

ändras till byggnadsbyrån.

För handläggning av allmänt administrativa ärenden samt kameral- och

personalärenden föreslår arbetsgruppen en mindre från byråerna fristående

administrativ enhet. Under enheten bör expeditionsvakts- och telefonväxeltjänst

sortera. Gruppen finner det också möjligt att delen för plan- och byggnadsväsendet

tills vidare ifråga om administrativ-kameral och övrig kontorsteknisk

service utnyttjar den byggande och förvaltande delen.

Då organisationen för delen för plan- och byggnadsväsendet av gruppen

ses som ett provisorium avstår den från att framlägga förslag beträffande

verkschef. Gruppen vill dock understryka att behov finns att från början ge

planfrågorna en företrädare i tillräckligt auktoritativ ställning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungi. Ma j ds proposition nr 61 år 1967

I princip anser gruppen att ett verk med här ifrågavarande arbetsuppgifter

bör vara försett med en särskild lekmannastyrelse. Inrättandet av en sådan

styrelse bör dock tills vidare anstå. Vissa rådgivande funktioner inom

verkets arbetsområde föreslås utövade genom att de båda nuvarande råden

överflyttas till den nya organisationen för plan- och byggnadsväsendet.

d. Den regionala organisationen

Den föreslagna klyvningen av den nuvarande byggnadsstyrelsen i två

myndigheter föreslås av gruppen böra åtföljas av en motsvarande uppdelning

på det regionala planet på så sätt, att arbetsuppgifter och personal tillhörande

fastighetsförvaltningsområdet bryts ut ur länsarkitektsorganisationen

och underställs delen för byggande och förvaltning, medan länsarkitektsorganisationen

i övrigt underställs delen för plan- och byggnadsväsendet

i avvaktan på att organisationen eventuellt helt inlemmas i länsstyrelserna

som ett resultat av länsförvaltningsutredningens arbete.

För den byggande och förvaltande delens regionala fastighetsförvaltning

anser arbetsgruppen att större effektivitet kan åstadkommas genom att

inrätta en organisation, där varje distrikt omfattar flera län. Därigenom

uppnås, att varje förvaltningsenhet kan ställas under ledning av en särskilt

kvalificerad chef, att viss specialisering kan åstadkommas biand personalen

samt att man undgår personalekonomiskt alltför små enheter. Dessa fördelar

anses väsentligt överväga nackdelen med längre reseavstånd. Stockholmsområdet

samt de nu inte länsfördelade fastigheterna bör ingå i

distriktsorganisationen, eftersom därigenom enhetlighet skulle vinnas och

intendentsbyrån helt kunna ägna sig åt de betydelsefulla chefsfunktionerna.

Gruppen föreslår därför, att den omedelbara vården av de under byggnadsstyrelsens

förvaltning stående fastigheterna samt styrelsens nybyggnadsverksamhet

omhänderhas av en distriktsorganisation, direkt underställd

den nya styrelsen.

Byggnadsbyråns stockholmskontor svarar f. n. för nybyggnad inte blott i

Stockholms stad och större delen av Stockholms län utan även i Södermanlands,

Östergötlands och Gotlands län. För förvaltningens och byggandets

del motsvarar detta ca 60 % resp. inemot 50 % av den totala arbetsvolymen.

Bland annat dessa omständigheter jämte den omfattande byggnadsverksamhet

som förestår i Linköping gör att i det följande angiven distrikts- och

stationsortsindelning föreslås för den nya byggnadsstyrelsens regionala

organisation. Om man beaktar att den regionala fastighetsförvaltningen idag

är splittrad på 23 länsarkitektkontor jämte intendentsbyrån i byggnadsstyrelsen,

som förestår fastigheterna i Stockholms stad och län, ävensom vissa

inte länsfördelade objekt, och att byggandet sköts av 5 byggnadskontor,

innebär gruppens förslag alltså en minskning från 29 enheter till 7.

2*—Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 sand. Nr 61

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

Distrikt

Län

Stationsort

I

K, L, M

Lund

II

N, 0, P, R, S

Göteborg

III

D, E, F, G, H, I

Linköping

IV

Delar av A och B

Stockholm

V

Delar av A och B

Stockholm

VI

Del av B, C, T, U, W, X, Z

Uppsala

VII

Y, AC, BD

Umeå

Gruppen räknar med i stort sett oförändrad personal.

Sammanförandet till större enheter kan visserligen förväntas medföra en

effektivitetsökning, men dels bör man räkna med tämligen lång tid innan

distriktspersonal i avsedd omfattning kan bli etablerad på stationsorterna

eftersom rimlig hänsyn måste tas till bostadsanskaffningsproblem och

andra omständigheter som kan försvåra omflyttningen, dels växer det statliga

fastighetsbeståndet på flera håll i landet.

Det behov av arkitektsakkunskap, liksom av annan särskild expertis, som

inte kan tillgodoses inom den byggande och förvaltande styrelseorganisationen,

förutsätter arbetsgruppen bli täckt på konsultbasis.

D. Byggnadsstyrelsens yttrande ock förslag

Den 29 juni 1966 överlämnades som nämnts i det föregående arbetsgruppens

promemoria till byggnadsstyrelsen med föreskrift att denna skulle avge

sin anslagsframställning för budgetåret 1967/68 med utgångspunkt i det

organisationsförslag som framlagts i promemorian. I skrivelse den 23

augusti 1966 har styrelsen anfört bl. a. följande.

a. Principiella synpunkter

Byggnadsstyrelsen erinrar om att den i sin anslagsframställning för budgetåret

1966/67 underströk nödvändigheten av att myndighetsutövningen

inom plan- och byggnadsväsendet organisatoriskt skildes från den byggande

och fastighetsförvaltande verksamheten. Styrelsen ansluter sig därför till

den föreslagna delningen. Även om skäl kan anföras för att en del grundläggande

utredningar borde ha gjorts före denna delning, finner styrelsen att

utvecklingen och ansvällningen av uppgifterna inom de två huvudområdena

ställer sådana krav att reformen bör genomföras den 1 juli 1967.

Beträffande byggnadskulturområdet, kyrkobyggandet och begravningsväsendet

anser styrelsen att till delen för plan- och byggnadsväsendet bör höra

att för tillämpning i fysisk planering sammanfatta samhällets ambitioner i

miljöfrågor. Bevarandet av kulturhistoriskt och estetiskt värdefulla stadspartier

och andra bebyggelsemiljöer baseras i huvudsak på byggnadslagstiftningen.

Vid ett genomförande av arbetsgruppens förslag beträffande styrel
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

sens kulturhistoriska byrå måste därför plandelen ändock komma att vara

centralmyndighet för den sektor av byggnadskulturvården som replierar på

byggnadslagstiftningen. Självfallet måste därvid intimt samarbete äga rum

med riksantikvarieämbetet.

Den statliga uppsikten över kyrkobyggande och begravningsväsende bör

enligt styrelsens mening tills vidare upprätthållas i oförändrad form bl. a.

därför att arbetsgruppens förslag förutsätter en så genomgripande förändring

av bestämmelserna i kungörelsen med föreskrifter rörande det offentliga

byggnadsväsendet och i kungörelsen den 18 oktober 1963 (nr 540) om

begravningsplatser och gravar m. m. (begravningskungörelsen), att den

bör föregås av ett ingående utredningsarbete i samråd med bl. a. svenska

kyrkan. Om emellertid detta verksamhetsområde överföres till riksantikvarieämbetet,

som traditionellt betraktas som en enbart kulturminnesvårdande

myndighet, torde det under alla förhållanden böra betraktas som en interims^- lösning på ett problem som bör ägnas fortsatt utredning.

Mot bakgrund av det anförda anser styrelsen starka skäl i och för sig tala

för att man vid byggnadsstyrelsens delning och i avvaktan på erforderliga

utredningar låter den kulturhistoriska byrån ingå i det nya planverket tillsammans

med styrelsens övriga byråer med direkta myndighetsuppgifter.

Om byråns uppgifter överförs till riksantikvarieämbetet förutsätter styrelsen

att ämbetet får en verksinstruktion som svarar mot ämbetets delvis nya

uppgifter och inriktning.

Även om under en övergångstid vissa olägenheter skulle kunna uppstå

har byggnadsstyrelsen slutligen stannat för att namnet byggnadsstyrelsen

bör behållas för den byggande och fastighetsförvaltande delen.

Angående de båda till styrelsen knutna råden anser styrelsen att det tekniska

rådet har funnit goda arbetsformer och bör fortsätta arbetet i huvudsak

som hittills. Beträffande rådet för samhällsplanering bör däremot uppgifter

och arbetsformer ändras. Styrelsen är emellertid inte beredd att nu

framlägga något förslag. Detta bör ankomma på verket för plan- och byggnadsväsendet.

b. Delen för byggande och förvaltning

Byggnadsstyrelsen anser det uppenbart att den byggande och fastighetsförvaltande

verksamheten — i princip berörande samtliga departement som

en servicefunktion, finansierad över samtliga huvudtitlar — i sin helhet bör

höra till finansdepartementets ansvarsområde. Det nya verket bör med eu

sådan ställning och en successivt genomförd klarare affärsmässig uppbyggnad

mera aktivt kunna delta i och bidra till utvecklingsarbetet i vid bemärkelse

inom byggbranschen.

I fråga om verksledningen för här ifrågavarande del hävdar styrelsen att

en ny beslutsnivå inte bör bildas mellan verkschef och byråer. Karaktären

av direktion bör starkt framhävas. Till dess primära uppgifter bör höra

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

verkets centrala policy och planering med ett modernt planeringssystem

■som verktyg. Detta bör vara bakgrunden till en rationell, långtgående delegering

av verkställande befogenheter till byråer och byggförvaltningar. Verkschefen

bör inom vissa gränser kunna omdisponera direktionsmedlemmarnas

arbetsinsatser i olika avseenden.

Den föreslagna förändringen av bränslekontrollavdelningens nuvarande

verksamhet till en allsidig driftsteknisk verksamhet anser styrelsen naturlig

mot bakgrunden av utvecklingen inom området. Med hänsyn bl. a. till den

■ service styrelsen nu lämnar till andra statliga myndigheter och landstingen

■bör frågan dessförinnan utredas genom styrelsens försorg, varvid förhandlingar

bör ske med bl. a. landstingen.

Tekniska byrån bör tillsammans med ekonomibyrån svara för utvecklingsarbete

och central service till övriga enheter. Gentemot det av gruppen

diskuterade uppslaget att inrätta en särskild installationsteknisk byrå anser

styrelsen att behovet av koordinering av utvecklingsinsatserna och ett sammanhållande

av verkets fackkunskaper utgör skäl mot en administrativ

uppdelning som troligen inte kommer att avta efter inledningsskedet. Det

torde enligt styrelsens mening under alla förhållanden vara rationellt att

oavsett antalet byråer inom utvecklingsområdet bibehålla en samlad planerings-

och kanslifunktion. En väsentlig del av arbetsuppgifterna kan utföras

.inom »tvärteknologiska» arbetsgrupper, sammansatta av olika fack och

ledda på sätt som beslutas från fall till fall med hänsyn till uppgiftens art.

,c. Delen för plan- och byggnadsväsendet

Frågan om departementstillhörigheten för myndighetsfunktionen inom

planväsendet kan enligt byggnadsstyrelsens mening tas upp till prövning

senast i samband med en sådan total översyn av författningskomplex och av

central och regional organisation på planområdet som styrelsen anser vara

•nödvändig.

Som ett första led i den blivande organisationen bör delen för plan- och

byggnadsväsendet enligt styrelsens mening organiseras som ett fristående

ämbetsverk med ansvar för den centrala ledningen och samordningen på

bebyggelseplaneringens och byggnadsväsendets område. Däri ingår att lämna

de lokala plan- och byggmyndigheterna samt den byggande allmänheten och

■ fackmännen råd och anvisningar. I högre grad än för ämbetsverk i allmänhet

måste det karakteristiska för detta verk bli det stora behovet av kontakter

med andra myndigheter, organisationer och forskning. I fråga om den fysiska

samhällsplaneringen är det i stor utsträckning en fråga om samstämning

av synpunkter från olika specialmyndigheter och experter.

Organisationen för plan- och byggnadsväsendet bör redan från starten ledas

av en generaldirektör. För verksplanering och uppföljning av verksamheten

bör -— liksom i förslaget till naturvårdsverk och i enlighet med de

principer som numera får anses gälla för organisationen av centrala ämbetsverk

— till hans förfogande stå elt mindre stabsorgan.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 61 år 1967

Byggnadsstyrelsen finner skälen för att förlägga myndighetsfunktionen

inom det allmänna husbyggandet till delen för plan- och byggnadsväsendet

vara övertygande. Myndighetsfunktionerna enligt byggnadslagen och byggnadsstadgan

gäller såväl samhällsplaneringen som byggnadsväsendet. Dessa

båda verksamhetsområden har ett nära sammanhang med varandra. Bebyggelseplaneringen,

som i sitt slutskede resulterar i en fastställd stads- eller

byggnadsplan, påverkas av en hel del husbyggnadsfrågor, t. ex. rörande

grundläggning, brandskydd, bullerskydd och skydd mot luftföroreningar

från eldstäder o. d. På det lokala planet hålls plan- och byggnadsfrågorna

samman av byggnadsnämnden. Besvärs- och dispensärenden berör ofta såväl

bebyggelseplanen som byggnadsbestämmelserna. Nuvarande tekniska byrån,

som svarar för husbyggnadsfrågorna enligt byggnadslagstiftningen, bör

därför ingå i den nya myndigheten för plan- och byggnadsväsendet.

I sitt förslag till organisation av myndighetsdelen i byggnadsstyrelsen har

arbetsgruppen i enlighet med direktiven endast behandlat av delningen

direkt föranledda ändringar.

Byggnadsstyrelsen har emellertid i sitt ställningstagande till förslaget

även beaktat behov som enligt styrelsens mening föreligger oberoende av

delningen.

Byggnadsstyrelsen anser att planverket redan från början måste förses

med en fast och effektiv administration. De administrativa problemen torde

bli många och viktiga just i starten av verket och har betydelse långt fram

i tiden. Någon repliering på verket för byggande och förvaltning — vilket

arbetsgruppen ifrågasatt — bör man inte räkna med. Byggnadsstyrelsen

föreslår därför att den av gruppen föreslagna administrativa enheten bör

organiseras som en byrå.

Styrelsen konstaterar att det ständigt rått svårigheter att kapacitetsmässigt

hålla planorganen i nivå med de växande arbetsuppgifterna. Urbaniseringen

har fortgått i ständigt stegrad takt, nya planläggnings- och regleringsformer

har efter hand tillkommit, kraven på planeringens kvalitet samt planfrågornas

sakliga och formella behandling har successivt skärpts. De ansvariga

planorganen — statliga likaväl som kommunala — vilka förutsatts ligga

före och leda utvecklingen, har i stället på ett alltmer påtagligt sätt släpat

efter i denna utveckling. Att så skett har flera orsaker. Till väsentlig del kan

det tillskrivas bristen på fackmän av olika kategorier samt dålig effektivitet

i fråga om arbetsfördelning och organisation.

Tid efter annan har försök gjorts att förbättra förhållandena. För planbyråns

del har dessa försök medfört betydelsefulla återverkningar i fråga

om byråns löpande arbetsuppgifter. Fastställelseprövningen av stadsplaneärendena,

som tidigare krävde huvuddelen av byråns samlade insatser, sker

nu till största delen hos länsstyrelserna. Detta innebär emellertid inte att

byråns belastning med remisser och löpande ärenden nedgått på det sätt som

varit avsett. En följd av decentraliseringen — förstärkt av den accelererande

urbaniseringen och sådana förhållanden som samhällsbyggandets alltmer

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

växande beroende av stora produktionsenheter, tekniskt komplicerade och

ekonomiskt svårbedömda lösningar etc. — har varit att antalet andra ärenden,

framförallt bcsvärsmål, visat en kraftig stegring. En annan grupp av

ärenden som också visat en påtaglig tillväxt är expropriationsärendena.

Jämsides med handläggningen av granskningsärendena är det emellertid

en annan grupp av insatser, som alltmer trätt i förgrunden, nämligen de allmänt

samordnande och vägledande. När det gäller information, anvisningar

och normer har konstaterats en efterfrågan, som den nuvarande planbyrån

endast i högst otillräcklig omfattning kunnat möta. Ett självklart och väsentligt

led i planorganets uppgift är att främja en god samhällelig miljö. Centralorganet

måste härvidlag ha tillgång till ett väl belagt kunskaps- och erfarcnhetsunderlag.

Det bör även få anlita utomstående konsulter för olika utredningsuppdrag.

När det gäller samordningen mellan planväsendets olika sektorer är behovet

av målmedvetna insatser från det centrala planorganet uppenbart. Behovet

stegras i samma mån som antalet planerande instanser och omfattningen

av deras planeringsverksamhet tillväxer. Även om det alltjämt är en öppen

fråga på vad sätt statens medverkan i kommande riksplaneringsuppgifter

kommer att organiseras, framstår det som rätt naturligt att en sådan verksamhet

på ett eller annat sätt måste anknytas till planverket.

Styrelsen anser med hänsyn till det anförda rätt betydande förstärkningar

av planorganets resurser vara nödvändiga om det skall kunna fylla sina

uppgifter på ett någorlunda nöjaktigt sätt. Tidpunkten är inne för planbyråns

uppdelning på två skilda byråer, en för huvudsakligen granskningsärenden

och en för utvecklingsarbete och information. De båda byråerna

föreslås kallade planbyrån och utvecklingsbyrån.

Planbyrån får i huvudsak svara för handläggningen av löpande ärenden

och föreslås uppdelad på två sektioner, tekniska sektionen och juridiska sektionen.

Utvecklingsbyrån föreslås på motsvarande sätt uppdelad i två sektioner,

utvecklingssektionen och informationssektionen. Byråns huvudsakliga uppgift

bör vara att svara för den utåtriktade verksamheten i form av normer

och anvisningar samt allmänt vägledande insatser på planområdet.

Arbetsuppgifterna för den del av den nya myndigheten för plan- och byggnadsväsendet

som motsvaras av tekniska byrån sammanhänger med den

fortgående utvecklingen inom husbyggnadsfacket. Byrån skall handha byggnadsstyrelsens

åliggande att utöva den allmänna uppsikten över byggnadsväsendet

och svara för frågor angående byggnadsbestämmelser, tekniska

normer och rådgivning m. m.

I samband med en allmän översyn och revision av byggnadsstyrelsens

anvisningar till byggnadsstadgan (BABS) som pågått under de senaste två

åren, har styrelsen insamlat erfarenheter av anvisningarnas tillämpning

och synpunkter på den framtida verksamheten inom hithörande område.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

På grundval härav liar styrelsen i samråd med sitt tekniska råd i ett sjupunktsprogram

sammanställt riktlinjer för tekniska byråns verksamhet.

Detta program innefattar

att BABS ges bindande giltighet för hela landet samt fastställs av byggnadsstyrelsen;
att

byggnadsbestämmelser ges formen av funktionskrav;

att en samordning av bestämmelser som berör byggandet kommer till

stånd;

att enhetliga normer för installationer inom byggnader utarbetas;

att byggnadsstyrelsens typgodkännande verksamhet utvidgas till att

i princip omfatta praktiskt taget alla anordningar i byggnader samt hela

byggnader i syfte att underlätta ett industrialiserat husbyggande samt att

verksamheten avgiftsbeläggs;

att i syfte att underlätta ett industrialiserat byggande förlägga den enligt

byggnadsbestämmelserna förutsatta kvalitetskontrollen av byggvarorna i

anslutning till tillverkningen;

samt att en kontinuerlig insamling av erfarenheter av byggnadsbestämmelsernas

tillämpning kommer till stånd.

Enligt styrelsens mening bör nu vidtas de organisatoriska förändringar

som är motiverade av de angivna nya arbetsuppgifterna och verksamhetsformerna.

Styrelsen anser också nödvändigt att byråns personalresurser

förstärks.

d. Den regionala organisationen

Den av arbetsgruppen föreslagna regionala organisationen för byggnadsoch

förvaltningsärenden finner styrelsen vara en logisk följd av delningen och

i princip ändamålsenlig. Den föreslagna distriktsindelningen bör dock med

hänsyn till kommunikationer och huvudsakliga kontaktvägar justeras så

att Gotlands län förs till ettdera av de föreslagna stockholmsdistrikten (nr

IV och V). Erfarenheten av hittillsvarande verksamhet talar också för att

Jämtlands län förs till Umeådistriktet (nr VII). Den ingående kännedom om

lokal- och fastighetsbeståndet som länsarkitektsorganisationen besitter bör

övergångsvis få utnyttjas av byggnadsförvaltningarna på konsultbasis. På

motsvarande sätt kan byggnadsförvaltningarna ge tjänster till länsarkitektkontoren.

Hinder bör inte möta för länsstyrelse att förordna tjänsteman vid

byggnadsstyrelsens regionala organisation att medverka i statsbidragsärenden

m. in. Omstationeringen av den från länsarkitektsorganisationen utflyttade

ingenjörspersonalen bör ske med försiktighet. Den ej omstationerade

personalen bör lokalmässigt bli kvar i länsarkitektsorganisationen. I vissa

fall kan det visa sig lämpligt att inom en byggnadsförvaltnings verksamhetsområde

ha lokalkontor för underhållsverksamheten.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

E. Övriga remissyttranden

a. Principiella synpunkter

Arbetsgruppens förslag rörande delning av byggnadsstyrelse

o r g a n i s a t i o n e n i en del för byggande och fastighetsförvaltning

samt en del för plan- och byggnadsväsendet har i princip tillstyrkts eller

lämnats utan erinran av samtliga organ som inkommit med yttranden. Flertalet

framhåller samtidigt behovet av en grundlig utredning av samhällsplaneringens

organisation. Överståthållarämbetet anser att de problem som

kan uppkomma i samband med delningen bör bli föremål för en fortlöpande

organisationsundersökning. Svenska riksbyggen och TCO-S anser att beslut

i delningsfrågan bör uppskjutas i avvaktan på sådan utredning i ärendet.

Beträffande namnen på de båda föreslagna myndigheterna har

flertalet av remissorganen anslutit sig till arbetsgruppens förslag att låta den

byggande och förvaltande delen behålla namnet byggnadsstyrelsen. Av annan

mening är överståthållarämbetet, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

län, Länsarkitekternas förening samt SAR, som anser att verket för planoch

byggnadsväsendet skall benämnas byggnadsstyrelsen. Länsstyrelsen i

Uppsala län föreslår att varken den byggande och förvaltande delen eller den

myndighetsutövande delen behåller namnet byggnadsstyrelsen. Båda bör ges

helt nya namn.

I fråga om gränsdragningen vid en delning av byggnadsstyrelseorganisationen

har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uttryckt tveksamhet

beträffande en anknytning av den nuvarande tekniska byrån till plandelen.

Den av arbetsgruppen antydda möjligheten att sammanföra den

myndighetsutövande delen för plan- och byggnadsväsendet

med lantmäteri styr elsen eller det föreslagna

naturvårdsverket har kommenterats av några remissorgan.

Statskontoret finner det svårt att av det tillgängliga materialet bedöma

fördelar och nackdelar hos de lösningar som för statskontoret framstått

som huvudalternativen — fristående verk eller anknytning till lantmäteristyrelsen.

Verket kommer dock fram till att övervägande skäl föreligger

att välja det senare alternativet med hänsyn till att detta kan innebära ett

bättre ömsesidigt stöd mellan de båda förvaltningsgrenarna och att man i så

fall inte behöver bygga upp en ny administrativ organisation. För att mera

bestämt kunna bedöma frågan bör en organisationsundersökning genomföras

för att dels klarlägga förutsättningarna att anknyta den provisoriska

organisationen till lantmäteristyrelsen, dels ge underlag för ett bestämmande

av den kommande permanenta organisationen. Också om man väljer

alternativet fristående verk bör en särskild organisationsundersökning genomföras,

som inriktas på dimensioneringen av de administrativa resurserna

för verket och möjligheterna att i vissa hänseenden anlita de administrativa

funktionerna inom något annat ämbetsverk, t. ex. lantmäteristyrelsen

eller byggnadsstyrelsen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

Lantmäteristyrelsen förordar att planverket ingår som en integrerad del

av styrelsen. En sammanföring av planbyrån med styrelsens nuvarande byråer

skulle enligt styrelsens mening medföra avsevärda fördelar framför tillskapandet

av ett isolerat planverk, överförandet av den tekniska byrån bör

inte medföra några gränsdragningsproblem. Överlantmätaren i Stockholms

län ger uttryck för samma uppfattning.

Länsstyrelsen i Stockholms län föreslår- att lantmäteristyrelsen i framtiden

förs in i planverket samt att frågan om samverkan mellan planverket

och det föreslagna naturvårdsverket grundligt utreds, då en samordning i

någon form måste anses vara ett problem av fundamental betydelse för en

effektiv och rationell integration av den totala samhällsplaneringen i landet.

Den ifrågasatta sammanslagningen med naturvårdsverket tillstyrks av

SVR, medan statens naturvårdsnämnd för sin del anser att avsevärda svårigheter

skulle uppstå om man redan den 1 juli 1967 knöt det nya planorganet

till det föreslagna naturvårdsverket och finner övervägande skäl tala för

att planorganet åtminstone tills vidare organiseras som en fristående myndighet.

Länsstyrelsen i Uppsala län vill inte tillstyrka en provisorisk lösning som

går ut på att tills vidare anknyta planverksdelen till annat statligt verk i

avvaktan på resultatet av en nödvändig översyn av byggnadslagstiftningen

och planeringsfrågorna. Också Svenska landstingsförbundet är negativ mot

tanken att planorganet skulle sammanföras med något annat ämbetsverk

och understryker det angelägna i att planväsendet redan nu får sitt eget verk

och ges resurser så att det kan tillgodose kraven på översiktlig planering.

Arbetsgruppens förslag att kulturhistoriska byrån överförs till

riksantikvarieämbetet tillstyrks av statskontoret, naiurvårdsnämnden, riksantikvarieämbetet,

landsantikvarierna i Stockholms och Malmöhus län,

Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet och Svenska museimannaföreningens

facksektion. Tillstyrkandet motiveras med att man härigenom

skulle uppnå en koncentration av byggnadsminnesvården till det

ämbetsverk som redan nu är huvudmyndighet för kulturminnesvården i

landet.

Riksrevisionsverket anser att det kan övervägas om inte byrån skulle delas

mellan de två verken.

Arbetsgruppens förslag avstyrks bl. a. av fortifikationsförvaltningen, de

hörda domkapitlen, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Stockholms,

Uppsala, Östergötlands, Göteborgs och Bohus län samt Västerbottens län.

Man föreslår i dessa yttranden att kulturhistoriska byrån tills vidare förläggs

till det föreslagna planverket. Motiveringen härför är i stort sett den att

byggnadsstyrelsens nuvarande myndighetsfunktioner inte bör splittras upp

på flera verk och att det finns ett nära samband mellan ett planverks uppgifter

att bevaka god samhällsmiljö i allmänhet och den omsorg om äldre

byggnadsverk och deras miljö, som är kulturhistoriska byråns uppgift.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

MUS 65 anser alt kulturhistoriska byrån bör behålla sin plats i byggnadsstyrelsen

(planverket) i avvaktan på en allmän översyn av byggnadsminnes-

och kulturminnesvården.

Domkapitlet i Västerås stift uttalar farhågor för att huvudsakligen de

kulturhistoriska och antikvariska synpunkterna skulle komma till uttryck

om kulturhistoriska byrån överfördes till riksantikvarieämbetet och domkapitlet

i Göteborgs stift anför att det här är fråga om problem där såväl tekniska

som historiska och antikvariska synpunkter skall vägas mot de krav

som ställs på kyrkobyggnaderna som nyttobyggnader. Liknande åsikter

hävdas av domkapitlen i Uppsala ärkestift och i Lunds stift. 1958 års utredning

kgrka—stat och kyrkans byggnadsbyrå framhåller att innan utredningen

avslutat sitt arbete bör man inte ändra nuvarande ordning, dvs. kulturhistoriska

byrån hör kvarligga i byggnadsstyrelsen, sedan den byggande

delen uteslutits från denna.

Till samma slutsats kommer även länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län

som motiverar detta med behovet av att avvakta en fullständig översyn av

planlagstiftningen och samhällsplaneringens organisation, däri inbegripet

byggnadsminnesvård och naturvård.

En motsatt ståndpunkt intar länsstyrelsen i Östergötlands län som finner

starka skäl tala för eu inordning av byrån i den byggande och förvaltande

delen med hänsyn hl. a. till att en stor del av landets historiskt värdefulla

byggnader är i statlig ägo och därmed förvaltas av den byggande och förvaltande

myndigheten.

Endast några yttranden tar upp frågan om anknytandet av byggnadsstyrelsens

tekniska råd och råd för samhällsplanering

till planverket. Bostadsstyrelsen förordar viss översyn av rådens sammansättning

och verksamhetsformer i samband med överflyttningen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ifrågasätter om inte planrådet bör utökas

med en representant för näringslivet. Rådet bör ges möjligheter till

en mer aktiv medverkan i planverkets arbetsuppgifter. Naturvårdsnämnden

hemställer att den måtte bli representerad i planrådet eller alternativt

i en eventuell lckmannastyrelse för plandelen.

Svenska stadsförbundet anför att planrådet i sin nuvarande form väsentligen

torde ha haft betydelse som ett forum för utbyte av informationer

rörande de skilda verkens framtidsplanering samt om viktigare kommunala

framtidsplaner in. m. Byggnadsstyrelsen har vidare utnyttjat rådet vid

sina ställningstaganden till vissa remisser. Rådet har emellertid endast undantagsvis

låtit sina ställningstaganden ta formen av preciserade deklarationer

med syfte att konkret påverka planeringen eller handlandet i de frågor

rådet haft under prövning. I avvaktan på att andra samordningsorgan

byggs upp torde det böra övervägas att ge planrådet en aktivare roll. Rådet

bör fungera som samordnare mellan de statliga verken och även som kontaktorgan

i principiella frågor rörande statlig och kommunal planering.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

Det kan ifrågasättas om inte de statliga verken skulle vara företrädda

i rådet genom chefer och om inte den kommunala representationen i rådet

skulle förstärkas. Även rådet för samhällsplanering anser att dess

verksamhet bör aktiveras.

b. Delen för bgggande och förvaltning

Arbetsgruppens förslag till organisation för den byggande

och fastighets förvaltande delen har i stort sett tillstyrkts

av remissorganen. Statskontoret nttalar att med hänsyn till de stora påfrestningar

på verket som den tillströmmande arbetsmängden medför bör

skäliga resurser i ett sammanhang tillmätas. Riksrevisionsverket hävdar

dock att för närvarande bör en utökning av antalet fasta tjänster undvikas

till dess att den nya organisationen fungerat en tid. SVR föreslår att det

nya verket skall stå under ledning av en lekmannastyrelse. Bgggindustrialiseringsutredningen

och SBEF framhåller vikten av att det nya byggande

organet aktivt medverkar i ntprovningen av bättre och billigare byggnadsmetoder.

Länsstgrelsen i Göteborgs och Bohus län ifrågasätter om man inte borde

uppdela den byggande och fastighetsförvaltande delen på tre regionala förvaltningar,

som har möjlighet att självständigt och i smidiga former lokalt

utreda samt fatta beslut i byggnads- och fastighetsförvaltningsfrågorna.

Dessa tre förvaltningar borde vara stationerade i Stockholm, Göteborg och

Malmö. På generaldirektören skulle ankomma att med hj älp av ett litet och

funktionsdugligt kansli samordna verksamheten samt sköta kontakten med

regeringen.

c. Delen för plan- och bgggnadsväsendet

Flertalet remissorgan har framförallt uppehållit sig vid den föreslagna

delen för plan- och byggnadsväsenaet och dess arbetsuppgifter.

Vikten av att denna del ges tillräckliga resurser och möjligheter att redan

nu effektivt verka inom planväsendet framhålls allmänt och understryks

särskilt av bl. a. väg- och vattenbgggnadsstgrelsen, naturvårdsnämnden,

bostadsstgrelsen, läns stgr ds erna i Uppsala, Malmöhus och Östergötlands

län, byggindustrialiseringsutredningen, LO, Svenska kommunförbundet,

Svenska landstingsförbundet och Svenska stadsförbundet. Bostadsstgrelsen

framhåller att en av planverkets mer betydelsefulla arbetsuppgifter blir att

klarlägga sambandet och samspelet mellan bebyggelseplanering enligt byggnadslagen

och andra delar av den allmänna samhällsplaneringen. Rådet

för samhällsplanering anser att ett centralt statligt planorgan måste ha en

betydelsefull koordinerande roll på verksnivå för eu samordnad statlig

fysisk planering.

Inrättandet av en lekmannastyrelse för det föreslagna planver
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

ket förordas i princip av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, länsstyrelsen i

Malmöhus län, LO, Länsarkitekternas förening, SAR och SVR. Fortifikations

för valt ning en, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, länsstyrelsen

i Östergötlands län och SBEF instämmer i arbetsgruppens förslag

att planverket skall betraktas som ett provisoriu m i avvaktan på att

frågan om samhällsplaneringen i stort blir utredd.

Byggnadsstyrelsens förslag att klyva planbyrån i en byrå för löpande

ärenden och en för utrednings- och normeringsarbete har lämnats

utan erinran eller tillstyrkts av remissinstanserna. Rådet för samhällsplanering

förordar dessutom en ytterligare uppdelning av den

föreslagna planbyrån i en byrå för översiktlig planering och en för detaljerad

planering.

I fråga om tekniska byrån framhåller SAR att frågor rörande utformningen

av byggnader inte bör inordnas i byrån, som har att syssla med

tekniska problem.

Svenska riksbyggen föreslår att tekniska byrån hos planverket förstärks

med bostadsstyrelsens tekniska byrå med den motiveringen att det är en

fördel om samma verk blir ansvarig myndighet såväl för planfrågornas

lösning som de enskilda husens utformning.

d. Den regionala organisationen

I fråga om den regionala organisationen har synpunkter anlagts främst

på omorganisationen av den förvaltning av det statliga fastighetsbeståndet

som f. n. sker genom länsarkitektkontorens försorg. Länsstyrelsen i Malmöhus

län och SAR anser det tveksamt om det är lämpligt med en omorganisation

innan länsindelningsutredningen avgett sitt förslag, medan länsstyrelsen

i Östergötlands län inte har något att erinra men utgår från att distriktsindelningen

kan komma att ändras i den mån ändrad länsindelning motiverar

detta.

Länsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län framhåller att det är

önskvärt att förvaltningen av det statliga fastighetsbeståndet är lokaliserad

till residensstäderna, där huvuddelen av ifrågavarande fastigheter befinner

sig.

En från arbetsgruppens förslag skiljaktig mening företräder SAR som anför

att fastighetsingenjörerna inte bör flyttas ut från länsarkitektkontoren

där stort behov av dem föreligger. I stället bör det byggande och fastighetsförvaltande

verket träffa avtal när det vill ta dessa ingenjörers tjänster i

anspråk.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 61 år 1967 25

F. Byggnadsstyrelsens beräkning av medelsbehovet till avlöningar och omkostnader m. m. under

budgetåret 1967/68

Byggnadsstyrelsens förslag till detalj organisation för planverket och

länsarkitektsorganisationen innebär en ökning med drygt 30 nya tjänster

inom planverket samt sex nya tjänster inom länsarkitelctsorganisationen om

man i sistnämnda fall bortser från den föreslagna överföringen av 50

tjänster till den byggande och förvaltande delen. Vid sin beräkning har styrelsen

i fråga om planverket utgått från en uppskattad kostnad för planverksamheten

m. m. inom byggnadsstyrelsen och ifråga om länsarkitektsorganisationen

från de under sjätte huvudtiteln på riksstaten för innevarande

budgetår uppförda anslagen till avlöningar och omkostnader för länsarkitektsorganisationen

samt i fråga om bidrag till upprättande av regionplaner

in. m. från det under sjätte huvudtiteln på riksstaten för innevarande budgetår

uppförda anslaget till detta ändamål.

För avlöningar till den del av bgggnadsstgrelsen, som motsvarar det föreslagna

planverket är för innevarande budgetår enligt styrelsens uppskattning

anvisat 3 039 000 kr. Styrelsen beräknar en ökning av medelsbehovet

med 2 253 000 kr.

1. Personal- och tjänsteförändringar ...................... + 1 560 972

2. Särskilda utredningar och arvoden till viss expertis........ + 315 000

3. Vissa arvoden i samband med styrelsens verksamhet...... + 35 800

4. Löneomräkning ...................................... + 341 228

+ 2 253 000

För omkostnader för planverket har byggnadsstyrelsen beräknat ett medelsbehov

av 500 000 kr.

1. Sjukvård .............................................. 13 000

2. Reseersättningar ...................................... 50 000

3. Expenser

a) Bränsle, lyse och vatten ............................ 11 000

b) Övriga expenser .................................... 426 000

4. Publikationstryck ...................................... 849 000

Särskilda uppbördsmedel

5. Försäljning av publikationer .......................... — 850 000

499 000

Anslaget Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar är för innevarande

budgetår uppfört med 8 858 000 kr. Byggnadsstyrelsen beräknar det ökade

medelsbehovet till 9 245 000 kr.

Ökning eller

minskning

1. Personal- och tjänsteförändringar

a) Sex biträdande länsarkitekter ...................... + 357 624

b) Medel för anlitande av tillfällig personal och konsulter . . + 100 000

c) Minskning med 50 tjänster.......................... — 1 641 000

2. Löneomräkning ...................................... + 1 570 376

+ 387 000

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungi. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

1. Framlagda prognoser visar mot en både procentuellt och absolut sett

betydande ansamling av befolkningen i storstadsområdena och vissa andra

regioner. Byggnadsstyrelsen anser sig behöva förstärka dessa länsarkitektsdistrikt

med ytterligare planfackmän. Styrelsen förslår därför att sex

tjänster i A 27—B 5 som biträdande länsarkitekt inrättas.

2. Möjligheterna att anlita tillfällig personal och i förekommande fall

konsulter anser styrelsen böra utnyttjas i samma utsträckning som hittills

och föreslår därför att anslaget uppräknas med 100 000 kr.

Under anslaget Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader är för innevarande

budgetår anvisat 951 000 kr. Byggnadsstyrelsen beräknar det ökade

medelsbehovet till 1 097 000 kr.

Föreslagen

Anvisat

ändring

1966/67

1967/68

1. Sjukvård m. in....................

........... 15 000

+ 1 000

2. Reseersättningar .................

........... 370 000

+ 55 000

3. Expenser

a) Bränsle, lyse och vatten .........

........... 31000

±0

b) Övriga expenser ...............

........... 535 000

+ 90 000

951 000

+ 146 000

2. På grund av de den 1 juli 1966 höjda biljettpriserna på järnvägsresor,

de ökade ersättningarna för tjänsteresa med egen bil och de höjda

traktamentsersättningarna föreslås en uppräkning med 30 000 kr. De intensifierade

insatserna inom bl. a. samhällsplaneringen har föranlett en ökning

av resefrekvensen. Byggnadsstyrelsen vill därför föreslå en uppräkning

av anslaget i denna del med 60 000 kr., dvs. med 2 500 kr. per kontor.

Överflyttandet av fastighetsingenjörerna beräknas medföra en kostnadsminskning

med 35 000 kr. Styrelsen hemställer sålunda om en ökning av

posten reseersättningar med (30 000 + 60 000 — 35 000) 55 000 kr.

3. Städningskostnaderna beräknas öka med 20 000 kr.

Kostnaderna för skrivmateriel, papper, blankettryck o. d. beräknas stiga

med ca 7 000 kr.

Telefon- och annonskostnaderna torde komma att öka med 10 000 kr.

Kostnaderna för ersättningsanskaffningen, underhåll in. in. beräknas

uppgå till sammanlagt 210 000 ler., varav 130 000 kr. fordras i engångsanvisning

för att fullfölja den upprustning av inventarier och inredning som

påbörjades budgetåret 1964/65.

Vidare torde för bokinköp in. fl. ändamål ytterligare 9 000 kr. behöva

anvisas.

Bestämmelserna rörande bidrag till upprättande av regionplaner in. m.

återfinns i kungörelsen den 18 april 1958 (nr 163) angående statsbidrag

till vissa plankostnader. Dessa bestämmelser innebär i korthet att från anslaget

bestrids utgifter för kostnader dels för upprättande av regionplaner,

dels till vägförenings kostnader för genomförande av byggnadsplan.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

Byggnadsstyrelsen har i sin anslagsframställning framhållit att utöver

det statliga stödet till den reguljära regionplaneringen enligt byggnadslagens

regler förutses starkt växande krav komma att ställas på statens ekonomiska

medverkan till regionala planläggningsinsatser, som i vissa fall närmast

kan karakteriseras som riksplaneringsuppgifter. Hur en sådan storregional

översiktsplanering skall organiseras är till stor del alltjämt en öppen fråga.

Under alla förhållanden framstår det dock som uppenbart att staten måste

ta på sig en väsentlig del av ansvaret, inte minst ekonomiskt.

Vad som kan förutses begränsa det omedelbara behovet av medel är dels

bristen på planfackmän av de kategorier och med den kompetens som uppgifterna

kräver, dels den fördröjning som programskrivning, organisationsåtgärder

och andra förarbeten ofrånkomligen måste förorsaka. Å andra

sidan är det givetvis angeläget att planeringsinsatserna inte fördröjs eller

försvåras av brist på medel.

För den översiktliga planeringen synes det för regionplanering enligt

byggnadslagen gällande systemet med en kombination av förskott och bidrag

inte vara särskilt lämpligt. Det bör i stället bli fråga om direkta bidrag som

efter prövning av program och kostnadsberäkningar fördelas av Kungl.

Maj :t. Med anledning härav föreslås att medel beräknas för uppförande av

detta anslag med 3,5 milj. kr.

I fråga om medelsbehovet för det under kapitalbudgeten, fonden för

förlag till statsverket, upptagna anslaget till förskott till vissa plankostnader

m. m. har byggnadsstyrelsen i sin anslagsskrivelse den 23 augusti 1966

anfört att regionplanering enligt byggnadslagens regler f. n. pågår inom

fem områden. Inom tre av dessa (Stockholms-, Borås-och Sundsvallsregionerna)

gäller det översyn av tidigare planer, medan inom återstående två (Göteborgs-

och Eskilstunaregionerna) planeringen alltjämt är inne i sin första

omgång.

Styrelsen erinrar om att av tillgängliga medel på anslaget vid innevarande

budgetårs ingång, 1 230 700 kr., större delen torde komma att disponeras

vid bifall till inneliggande framställningar om bidrag på tillhopa 871 000

kr. och uppskattar med anledning härav medelsbehovet för budgetåret

1967/68 till 1 500 000 kr.

I skrivelse den 7 november 1966 bär byggnadsstyrelsen därefter yttrat sig

över en från Stockholmstraktens regionplaneförbund till Kungl. Maj :t inkommen

framställning om förskott till förbundets kostnader under år

1967 med 1 150 000 kr. Förbundet motiverar beloppets storlek med behovet

av att bedriva arbetet på den nya regionplanen för Stockholmsområdet

skyndsamt och efter ett med hänsyn till de stora förändringarna i Stockholmsområdets

utbyggnad utökat program. Byggnadsstyrelsen liksom överståthållarämbetet

och länsstyrelsen i Stockholms län har tillstyrkt det begärda

förskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

III. Departementschefen

a. Principiella synpunkter

Byggnadsstyrelseorganisationens uppgifter är väsentligen av två slag.

Den ena huvudgruppen av uppgifter utgörs av byggande eller förhyrning

av statliga tjänstelokaler och därmed sammanhängande fastighetsförvaltning

och byggnadsunderhåll. Den andra huvudgruppen innefattar utövande

av statlig myndighet på planväsendets, byggnadsväsendets och den kulturhistoriska

byggnadsvårdens områden. Sammanförandet av dessa olikartade

funktioner till ett och samma statliga organ har sin historiska förklaring,

och olägenheterna bör ha varit föga framträdande, så länge vården av statliga

byggnader dominerade. När byggnadsstyrelsens och dess regionala organs

uppgifter kom att i allt högre grad inriktas på å ena sidan nybyggnad

av statliga fastigheter av skiftande och ofta komplicerat slag och å andra

sidan ett omfattande normerings- och kontrollarbete såsom ansvarig myndighet

för utvecklingen på planläggning- och liusbyggnadsområdet blev

förhållandet ett annat. Ett skiljande av de två huvudslagen av uppgifter

kom att framstå som eu i längden nödvändig åtgärd för att de båda verksamhetsgrenarna

skulle kunna organiseras i former som bättre kunde

anpassas till behovet.

Ännu vid byggnadsstyrelsens omorganisation år 1962 ansåg man sig

kunna lösa de organisatoriska problemen genom att inom styrelsens ram

renodla de byggande och förvaltande uppgifterna från de ämbetsverksmässiga

och med en rationalisering av byggnadsärendenas handläggning. Man

räknade med att då rådande kraftiga expansion av styrelsens byggnadsverksamhet

och därmed följande ökning av det förvaltade fastighetskapitalet

efter några år skulle förbytas i en från år till år mera långsamt stigande

trend. Utvecklingen har kommit att bli en annan. Lokalbehovet inom

de statliga undervisnings- och vårdområdena, inom polisväsendet och den

centrala statsförvaltningen, för alt nämna de viktigaste sektorerna, är

sådant att byggnadsstyrelsen i sin anslagsframställning för budgetåret

1967/68 räknar med en fördubbling av sin byggnadsproduktion under de

närmaste 5 å 6 åren och en motsvarande utveckling på förvaltningssidan.

Denna starka expansion har inträffat under en period av snabb strukturell

och teknisk utveckling inom byggnadsbranschen. Det ligger därför i sakens

natur att en översyn av organisation och arbetsformer inom den byggande

och förvaltande delen av styrelsen och dess regionalorgan är motiverad

trots att endast kort tid förflutit efter senaste omorganisation. En fortsatt

utveckling mot större rationalitet och införande av mera affärsmässiga

former underlättas om ledningen för verket odelat kan ägna sina krafter

åt dessa uppgifter.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 61 år 1967 29

Det kan också framhållas att utvecklingen sedan länge gått i den riktningen

att byggnadsstyrelsen i fråga om husbyggande biträder samtliga

departement och utför en servicefunktion som finansieras över flertalet

huvudtitlar i statsbudgeten. Styrelsen har blivit det centrala organet för

civilt statligt byggande och — frånsett jordbruks- och skogsegendomar —

även för civil fastighetsförvaltning. Inom finansdepartementet har i praktiken

kommit att i allt högre grad beredas frågor rörande nybyggnad och

fastighetsförvaltning i samråd med företrädare för vederbörande fackdepartement.

Redan med hänsyn till dessa administrativa förhållanden har det

under senare år framstått som ett naturligt fullföljande av utvecklingen

att bilda ett särskilt verk för dessa produktions- och fastighetsekonomiska

uppgifter som hänförs till finansdepartementets verksamhetsområde.

Jag finner således starka skäl tala för att byggnadsstyrelsens byggande

och fastighet sförvaltande uppgifter handhas av ett särskilt ämbetsverk.

Jag övergår därefter till att behandla konsekvenserna av ett sådant särskiljande

för byggnadsstyrelsens myndighetsuppgifter på främst planväsendets

område.

Min företrädare som kommunikationsminister tillkallade år 1965 experter

för att inom departementet medverka i ett utvecklingsarbete på den

fysiska planeringens område. Som bakgrund för ett lagstiftnings- och

reformarbete eftersträvades i första hand en allmän bild av denna planerings

roll i det moderna samhället, dess samband med andra former av

planering och en målsättning för den planerade aktivitetens innehåll och

former. Detta arbete har sedan dess pågått inom departementet bl. a. i en

särskild arbetsgrupp under min ledning.

Det har därvid varit en strävan att förutsättningslöst angripa frågorna

om den fysiska miljöns utformning och om de därtill knutna planeringsbehoven

och dessas relationer till den övriga planering som utvecklats inom

skilda grenar av samhällsverksamheten. De hittills genomförda diskussionerna

har bland annat belyst hur den moderna samhällsutvecklingen för

med sig ändrade och nya planeringsbehov på den fysiska miljödaningens

område.

Det traditionella iältet för fysisk planering är stadsbebyggelsen. Det

nuvarande planväsendet och de gällande planreglerna inom byggnadslagstiftningens

ram har utvecklats främst för att möta behoven inom städer

och tätbebyggda distrikt. Ändrade produktionsformer inom stadsbyggandet

och växande krav på samordning mellan kommunernas ekonomiska

aktivitet och bebyggelseplanering liksom den ökade kompetensen hos kommunerna

är förhållanden som motiverar en översyn av stadsplaneväsendet

och byggnadslagstiftningen. Därtill kan läggas behovet att möta de planproblem

av delvis ny art som uppstår i samband med fritidsbebyggelsens

starkt ökande omfattning.

Den fortskridande urbaniseringen, som är bakgrunden till de nämnda

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

förhållandena, har också fört med sig växande planeringsbehov när det

gäller landsbygden. Denna blir av allt större betydelse för den växande

stadsbefolkningens rekreation och undergår samtidigt genom rationaliseringen

inom jord- och skogsbruksnäringarna en snabb miljöförändring.

Vidgade funktionella samband inom vida räjonger och mellan skilda

orter kan föra med sig att en enstaka åtgärd eller teknisk anläggning kan

beröra många platser inom ett vidsträckt område, vilket har synts motivera

en diskussion om formerna för en vidgad planering på regional nivå.

Slutligen kan framhållas att en ökande efterfrågan är att förutse på mark

för expanderande och nytillkommande funktioner i samhället och inte minst

på mark med speciella egenskaper. Denna efterfrågan sker i konkurrens

med redan etablerade användningssätt likaväl som mellan de nya funktionerna

inbördes. Det gör det angeläget att söka långsiktigt överblicka såväl

efterfrågesidan som utbudssidan för att hushålla med de markresurser

som står till förfogande. Detta är bakgrunden till min uppfattning att det

behövs en riksöversikt beträffande markens användning i stort.

Inom det allmänna utredningsarbetets ram pågår nu intensiva studier

med biträde av vissa till departementet knutna experter i syfte att belysa

metoder och program för en sådan riksplanering. Först på grundvalen

av erfarenheterna från dessa studier kan den lämpliga administrativa formen

och eventuellt erforderliga lagstiftningsåtgärder tas upp till diskussion.

Vad gäller de övriga sidor av markanvändningsplaneringen som jag berört

i det föregående kommer det fortsatta arbetet att inriktas på frågor

om lämpliga planeringsmetoder, planinstitutens utformning samt samordningen

mellan skilda planformer, huvudmannaskapet för planväsendet på

skilda nivåer och behovet av rättsregler. Det är min avsikt att detta arbete

på departemental nivå skall föras fram så långt att det ger underlag för

direktiv för en parlamentarisk kommitté som får uppgiften att utforma

förslag till ny lagstiftning.

Det är uppenbart att frågor om statens myndighetsutövning på planväsendets

område och uppbyggnaden av statens planvårdande organ är väsentliga.

Det kan inte uteslutas att organisatoriska förändringar kan komma

att aktualiseras. Med de vidgade anspråk som alltmer gör sig gällande

på en fysisk planering kommer sådana områden att beröras som nu hör

hemma inom skilda myndigheters verksamhetsfält och som sorterar under

skilda departement. Vissa omgrupperingar av arbetsuppgifterna mellan olika

organ kan tänkas bli aktuella. Det kan under sådana förhållanden anföras

skäl mot att just nu göra en förändring beträffande statens myndighetsutövande

verk på plan- och byggnadsväsendets område. En sådan omorganisation

som föreslås kan tänkas inom några år följas av en ytterligare förändring.

Jag har dock kommit till den uppfattningen att övervägande skäl talar

för att nu bilda ett särskilt verk för plan- och byggnadsfrågor. Det pågående

utredningsarbetet är så pass vittsyftande att det under alla förhål
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

31

landen måste dröja ett antal år innan det resulterar i en ny ordning. Under

tiden kommer uppgifterna inom planväsendet att växa. Det finns ett starkt

behov av att genomföra delreformer och att effektivisera planorganens verksamhet

inom i princip nuvarande lagstiftnings ram. Detta gäller även i viss

mån den allmänna tillsynen över byggnadsväsendet. Förutsättningarna härför

syns mig vara bättre om det tillskapas ett fristående verk för plan- och

byggnadsfrågor än om verksamheten ligger kvar sammankopplad med

statens egna fastighetsförvaltande och byggande uppgifter. Vissa remissinstanser

har föreslagit att man sammanför byggnadsstyrelsens myndighetsutövande

del med verk som företräder andra sidor av den fysiska planeringen.

Jag anser att sådana sammanslagningar eller omfördelningar

av skilda verks uppgifter bör diskuteras inom ramen för en större översyn

av planväsendets organisation. Jag finner det emellertid vara en fördel om

de enheter i den nuvarande byggnadsstyrelseorganisationcn som handlägger

myndighetsuppgifter inom plan- och byggnadsväsendet i avvaktan på

resultatet av dessa mer vittsyftande diskussioner bildar ett eget verk.

Mot den förut angivna allmänna bedömningen av byggnadsstyrelsens

verksamhetsfält var det angeläget att låta företa en undersökning av de

praktiska möjligheterna att skilja ut lokalanskaffning och fastighetsförvaltning

från byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter utan att invänta resultaten

av den tidigare omtalade planutredningen. Den 21 januari 1966 uppdrog

jag efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet

åt en arbetsgrupp inom kommunikationsdepartementet att se över byggnadsstyrelseorganisationen.

Gruppen skulle lägga fram förslag till ledning

och huvudorganisation för en central enhet för byggande och fastighetsförvaltning,

som skulle bildas genom delning av byggnadsstyrelsen. Gruppen

skulle vidare upprätta förslag till organisation för planfrågor m. in.,

varvid utredningen i princip skulle begränsas till vad som var en direkt

följd av delningen. Gruppen skulle särskilt undersöka kulturhistoriska byråns

uppgifter och ställning. Förslaget skulle också behandla byggnadsstyrelsens

regionala organ.

I den promemoria som arbetsgruppen har överlämnat har den utgått

från, att om man vill dela hyggnadsstyrelseorganisationen i en myndighetsdel

och en de! för byggande och fastighetsförvaltning, de arbetsuppgifter

som utförs av planbyrån och tekniska byrån bör sammanföras till den förstnämnda

delen och att byggnadsbyråns, intendentsbyråns, utrikesbyråns,

utredningsbyråns, projekteringsbyråernas och kalkylavdelningens arbetsuppgifter

bör hänföras till den sistnämnda delen. Bränslekontrollavdelningens

uppgifter bör därvid överföras till första projekteringsbyrån. Vissa

andra överflyttningar av uppgifter och personal mellan de olika till den

byggande delen förda byråerna föreslås även. Kulturhistoriska byrån föreslår

gruppen överförd till riksantikvarieämbetet. Administrativa byrån föreslås

bli delad med en del till vartdera av de nya organen. Byggnadsstyrel
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

sens regionala organisation delar gruppen upp på så sätt att arbetsuppgifter

och personal som tillhör fastighetsförvaltningen bryts ut från länsarkitektkontoren

och sammanförs med den nuvarande byggnadsstyrelsens regionala

byggnadskontor till byggnadsförvaltningar, som underställs det föreslagna

byggande verket. Återstoden av länsarkitektsorganisationen föreslås

lyda under verket för plan- och byggnadsfrågor.

Arbetsgruppens förslag har remissbehandlats i samband med byggnadsstyrelsens

samt Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens skrivelser

med förslag till anslag för budgetåret 1967/68. Gruppens promemoria och

vad som anförts i remissyttranden däröver visar att det är praktiskt genomförbart

att göra den delning av den nuvarande byggnadsstyrelsen, som

jag funnit funktionellt önskvärd på de i det föregående redovisade skälen.

Remissinstanserna har också med något enstaka undantag stött tanken

på en delning. Ett undantag utgör inställningen till kulturhistoriska byråns

placering.

Jag vill därför föreslå att byggnadsstyrelseorganisationen delas i ett verk

för styrelsens myndighetsuppgifter inom plan- och byggnadsväsendet och

ett verk för styrelsens byggande och förvaltande uppgifter. Jag föreslår att

det förra verket kallas statens planverk och det senare byggnadsstyrelsen:

Såsom jag nyss sade har remissopinionen varit mindre enhetlig i fråga

om vart den kulturhistoriska byrån bör föras. Ett slutligt ställningstagande

till vilken myndighet som skall svara för de uppgifter som nu handläggs av

byrån kräver en närmare undersökning av syftet med samhällets kulturminnesvård

och hur vården skall organiseras. Chefen för ecklesiastikdepartementet

kommer senare denna dag att föreslå att 1965 års museioch

utställningssakkunniga får i uppdrag att utreda kulturminnesvården.

I avvaktan på de resultat som de sakkunniga kan komma fram till bör

kulturhistoriska byrån anknytas till riksantikvarieämbetet och organisatoriskt

direkt underställas riksantikvarien. Av praktiska skäl bör därvid vissa

tjänster överföras från den kulturhistoriska byrån till enheten för byggande

och förvaltande uppgifter för att biträda denna enhet med den omedelbara

vården av statens äldre byggnader. Chefen för ecklesiastikdepartementet

kommer senare denna dag att föreslå att för nästa budgetår medel

beräknas för byrån under anslagen till riksantikvarieämbetet och statens

historiska museum.

Beträffande organisationen av den del av byggnadsstyrelsen som sysslar

med byggnads- och förvaltningsuppgifter för statens räkning och som

bör föras till finansdepartementets verksamhetsområde kommer chefen

för detta departement senare denna dag att framlägga förslag.

b. Organisationen av statens planverk

Statens planverk bör ledas av en överdirektör. Till verket bör överföras

den personal som nu tjänstgör på byggnadsstyrelsens planbyrå och dess

tekniska byrå, vidare viss personal från dess administrativa byrå. Verket bör

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

indelas i en planbyrå, en utvecklingsbyrå, en teknisk byrå och ett kansli.

I likhet med byggnadsstyrelsen och flertalet remissmyndigheter anser jag

nödvändigt att den nuvarande planbyrån uppdelas på två arbetsenheter,

en byrå för granskningsärenden och därmed sammanhängande frågor och

en byrå som kan odelat ägna sig åt den viktiga uppgiften att söka genom

utvecklingsarbete, rådgivning och information höja standarden i bebyggelseplaneringen

redan under nu gällande lagstiftnings bestånd. Det utvecklingsarbete

som nu tillfälligt bedrivs inom kommunikationsdepartementet

inriktas på andra problem än som skulle ankomma på den föreslagna

byrån. Tillskapandet av denna byrå bör kunna underlätta för verket

att spela en ledande och samordnande roll när det gäller förståelsen för

och den praktiska tillämpningen av planeringsprinciper och planlagstiftning.

Till planverket bör slutligen hänföras byggnadsstyrelsens råd för samhällsplanering

och dess tekniska råd. Under verket bör lyda länsarkitektsorganisationen,

sedan från denna avskilts den personal som nu sysslar

med fastighetsförvaltning.

För de olika arbetsenheternas uppgifter och indelning föreslår jag följande

allmänna riktlinjer. Jag betraktar därvid den av mig föreslagna

sektionsindelningen enbart som ett principförslag. Den bör redovisas för

riksdagen för att tjäna som underlag för riksdagens bedömning av verkets

anslagsbehov. Kungl. Maj :t bör äga genomföra de ändringar i sektionsindelning

och ärendefördelning som utvecklingen av verkets arbetsuppgifter

eller ändring i annat förhållande ger anledning till.

Planbijrån bör i huvudsak svara för löpande ärenden — fastställelsefrågor,

dispenser, besvärsmål, expropriationsärenden etc. — som i form

av remisser eller på annat sätt inkommer till verket på planväsendets område.

Personalen för handläggning av dylika ärenden består för närvarande

huvudsakligen av tekniker och jurister, en sammansättning som befunnits

lämplig i de avdelningar, som skulle bilda kärnan i den nya planbyrån.

Byrån bör lämpligen indelas i en teknisk och en juridisk sektion, som nära

bör samverka med varandra, allt efter ärendenas art.

Utvecklingsbgråns huvudsakliga uppgift bör vara att svara för den utåtriktade

verksamheten som verket bör bedriva på planområdet. Byråns

arbete torde i huvudsak få inriktas på att utarbeta generella normer och

anvisningar för fysisk planläggning och i anslutning till detta ge råd och

i övrigt vara vägledande, särskilt i större och översiktliga frågor. Byrån

bör indelas i två sektioner, en utvecklingssektion och en informationssektion.

På utvecklingssektionen bör ankomma att genom egna studier, anlitande

av utomstående experter, samarbete med forsknings- och utredningsorgan

och på annat lämpligt sätt samla det kunskaps- och erfarenhetsmaterial,

på vilket byrån skall grunda sina normer och anvisningar.

Informationssektionen skall lämpligen svara för olika kontaktuppgifter,

insamling av upplysningar om planförhållanden i Sverige och utlandet,

medverkan i kurser och överläggningar på byråns områden samt bedriva

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

muntlig och skriftlig information i planfrågor. För hela byrån bör gälla

att personalen medverkar i överläggningar kring metodfrågor i samband

med olika former av planering.

Tekniska byrån bör med oförändrat namn och organisation överflyttas

från byggnadsstyrelsen till verket för plan- och byggnadsfrågor. Byrån

bör alltså alltjämt vara indelad i fyra sektioner, en allmän sektion, eu

konstruktionssektion, en byggnadssektion och en installationssektion. Byrån

bör såsom hittills för verkets räkning handha den allmänna uppsikten

över byggnadsväsendet och svara för därmed sammanhängande frågor angående

byggnadsbestämmelser, tekniska normer och rådgivning. Det program

i sju punkter för en effektivisering av verksamheten, innebärande

även viss ny inriktning av denna, som byggnadsstyrelsen redogör för i sin

anslagsframställning, finner jag lämpligt att byrån, inom ramen för tillgängliga

ekonomiska och personella resurser, söker genomföra. Jag vill

härvid särskilt framhålla värdet av en utbyggnad av styrelsens typgodkännande

verksamhet, vilken fråga jag även behandlar i samband med förslag

som jag i annat sammanhang kommer att göra i fråga om ändringar i

byggnadsstadgan. Verksamheten avses bli självbärande.

För verkets administrativa funktioner föreslår jag inrättandet av ett

kansli, organiserat på en allmän sektion för budgetarbete, juridiska frågor,

taxefrågor, organisationsärenden samt vissa för verket gemensamma arbetsuppgifter,

ävensom en personalsektion för personalfrågor, utbildningsfrågor,

kamerala frågor in. m.

De båda råden, som, enligt vad jag föreslagit i föregående, bör hänföras

till planverket, kan i viss mån bidra till att ge detta önskvärd anknytning

till olika intressen, som bör vara företrädda där. Råden bör beredas

möjlighet att aktivt delta i verkets arbete. Deras behov av sekreterare torde

få tillgodoses av vederbörande byråer. Verkets chef bör såsom hittills varit

fallet beträffande byggnadsstyrelsens chef vara ordförande i råden.

c. Den regionala organisationen

Som arbetsgruppen med instämmande av de remissinstanser, som yttrat

sig liärom föreslagit anser jag att länsarkitektsorganisationen bör lyda under

verket för plan- och byggnadsfrågor samtidigt som den personal på länsarkitektkontoren

som nu sysslar med fastighet sförvaltningsuppgifter bör

föras över till verket för byggande och förvaltning. Den närmare utformningen

av distrikt sorganisationen för statens byggande och fastighetsförvaltning

kommer att anmälas av chefen för finansdepartementet.

d. Personal- och anslagsfrågor

I fråga om personalbehovet för statens planverk och dess distriktsorganisation

har jag utgått från nuläget på byggnadsstyrelsens planbyrå, tekniska

byrå och i viss mån dess administrativa byrå samt inom länsarkitektsorganisationen.

Vid delningen av byggnadsstyrelseorganisationen kommer

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 ur 1967

35

att från länsarkitektsorganisationen överföras 50 tjänster till den byggande

och förvaltande delens regionala organisation. Min beräkning av antalet

tjänstemän i planverket och den personalorganisation som ligger till grund

för anslagsberäkningen framgår av sammanställningar som torde få fogas

till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 2 och 3.

Jag föreslår att en tjänst som överdirektör och verkschef i Gp 4 inrättas.

Frågan om löneställningen för denna tjänst har tagits upp till behandling

mellan chefen för civildepartementet och berörd personalorganisation, som

förklarat sig inte ha någon erinran mot den föreslagna löneställningen.

För cheferna för byråerna bör två tjänster som byråchef och en som överingenjör

i Ce 1 inrättas.

I övrigt beräknar jag i fråga om statens planverk medel för åtta avdelningsdirektörer

i B 6, tio avdelningsdirektörer i B 5, sex byrådirektörer

i A 30, sex byrådirektörer i A 28, åtta byrådirektörer i A 26, en förste

byråsekreterare i A 23, två förste byråingenjörer i A 23, en kamrerare

i A 19, tre amanuenser/förste byråsekreterare i A 18/22, en ingenjör i A 17,

en kanslist i All/17, två assistenter i A 15, två kontorsskrivare i A 13,

en tekniker i All, tolv kansliskrivare i All, en expeditionsförman i

All, en expeditionsvakt i högst A 9, två kontorister i A 9 och sex kontorsbiträden

i A 3/9.

För länsarkitektsorganisationen innebär mina förslag att medel bör beräknas

för två tjänster som biträdande länsarkitekt i högst B 5, under det

att följande tjänster utgår, nämligen tre som byrådirektör i A 28, nio som

byrådirektör i A 26, elva som ingenjör i A 23, fyra som ingenjör i A 21, tre

som ingenjör i A 19, tre som ingenjör i A 17, en som maskinchef i A 17, tre

som ingenjör i A 15, en som maskinist i A 13, en som förste reparatör i

A 13 och elva som kontorsbiträde i A 3/9.

Beträffande löneställningen för tjänsterna vid utvecklingsbyrån och

kansliet samt tjänsterna för cheferna för planbyrån och dess sektioner har

avtal träffats mellan statens avtalsverk och berörda personalorganisationer.

Avtalet har den 16 mars 1967 godkänts av riksdagens lönedelegation

dock under förbehåll att riksdagen godkänner de organisatoriska förutsättningar

som legat till grund för avtalet. Övriga tjänster avses överföras till

planverket med oförändrade arbetsuppgifter.

Den av mig föreslagna omorganisationen bör genomföras den 1 juli 1967,

varvid följande anslag under sjätte huvudtiteln på riksstaten bör föras

över till sjunde huvudtiteln, nämligen F. 1 Byggnadsstyrelsen: Avlöningar,

F. 2 Byggnadsstyrelsen: Omkostnader och F. 3 Utredningar rörande byggnadsföretag

m. in.

Kungl. Maj :t bör äga att i samband med genomförandet av de av mig

i det föregående förordade förslagen uppföra tjänster på övergångsstat och

utfärda övergångsbestämmelser i övrigt.

I fråga om anslagsbehov vill jag anföra följande.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

För avlöningar till statens planverk beräknar jag medelsbehovet till

3 604 000 kr. Jag har därvid beräknat att 250 000 kr. anslås till särskilda

utredningar och arvoden till viss expertis, 46 000 kr. till vissa arvoden i

samband med planverkets verksamhet samt 2 000 kr. till en organisationsföredragande.

För löneomräkning har jag tagit upp 341 000 kr.

Beträffande medel till omkostnader för statens planverk förordar jag

att sammanlagt 356 000 kr. anvisas. Härvid har jag räknat med 12 000 kr.

till sjukvård och med 53 000 kr. till reseersättningar. I fråga om expenser

beräknar jag för bränsle, lyse och vatten 11 000 kr. och för övriga expenser

281 000 kr., varav 16 000 kr. för engångsanskaffning av inventarier in. in.

Kostnaderna för publikationstryck beräknar jag till 849 000 kr. Försäljning

av styrelsens publikationer beräknar jag inbringa 850 000 kr., vilket belopp

bör tas upp som uppbördsmedel under anslaget. .Tåg har i detta sammanhang

ej beräknat medel för telefoninstallationer o. d.

Jag beräknar vidare i fråga om länsarkitcktsorganisationens avlöningar

en nettoökning av medelsbehovet med 48 000 kr. för personal- och tjänsteförändringar.

Det minskade medelsbehovet på grund av den i det föregående

berörda utflyttningen av vissa tjänster har jag därvid i likhet med

byggnadsstyrelsen beräknat till 1 641 000 kr. Det ökade medelsbehovet för

nya tjänster har jag beräknat till 119 000 kr. För löneomräkning har jag

tagit upp 1 570 000 kr. Den sammanlagda medelsanvisningen skulle härigenom

komma att uppgå till (8 858 000 + 48 000)8 906 000 kr.

I fråga om länsarkitektsorganisationens omkostnader föreslår jag en ökning

med 40 000 kr. Till reseersättningar beräknar jag sålunda ytterligare

25 000 kr. och till övriga expenser ytterligare 15 000 kr. För engångsanskaffning

av inventarier m. in. har jag därvid beräknat 130 000 kr. Den sammanlagda

medelsanvisningen skulle sålunda komma att gå upp till

(951 000 + 40 000) 991 000 kr.

I fråga om bidrag till upprättande av regionplaner m. m. anser jag med

hänsyn till att redan tillgängliga medel under anslaget torde motsvara

behovet även under nästa budgetår, att det är tillräckligt om anslaget uppförs

med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Rörande det under kapitalbudgeten, fonden till förlag för statsverket,

upptagna anslaget till förskott till vissa plankostnader m. in. finner jag

med hänsyn till redovisade anslagsbehov och storleken av tillgängliga medel

på anslaget angeläget att anslaget för budgetåret 1967/68 uppförs med

1 500 000 kr., vilket innebär en ökning i förhållande till innevarande budgetår

med 500 000 kr.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för en uppdelning av byggnadsstyrelseorganisationen

jag har angivit i det föregående,

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj. ts proposition nr 61 år 1967

2. besluta att den 1 juli 1967 skall inrättas ett statligt verk med namnet

statens planverk i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag har förordat

i det föregående,

3. bemyndiga Kungl. Maj :t att föra upp tjänster på löneplan C på personalförteckning

för statens planverk i enlighet med vad har föreslagit i det

föregående,

4. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de övergångsancrdningar som fordras

med anledning av inrättandet av statens planverk,

5. för budgetåret 1967/68 på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln anvisa
a)

till Statens planverk: Avlöningar ett förslagsanslag av 3 604 000 kr.,

b) till Statens planverk: Omkostnader ett förslagsanslag av 356 000 kr.,

c) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar ett förslagsanslag av

8 906 000 kr.,

d) till Länsarkitektsorganisaiionen: Omkostnader ett förslagsanslag av

991 000 kr.,

e) till Bidrag till upprättande av regionplaner m. m. ett reservationsanslag

av 1 000 kr.,

6. för budgetåret 1967/68 på kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket,

under sjätte huvudtiteln till Förskott till vissa plankostnader m. m.

anvisa 1 500 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

05

00

Byggnadsstyrelseorganisationen den 1.7.1966

Byggnadsstyrelsen

Byggn.

byrå

Adm.

redn.

Utri
-

Tekn.

byrå

tend.

Kul
turhist.

byrå

24 länsarkitektsdistrikt
-

Generaldirektör

Planerings
direktör
-

Tekniskt råd

Råd för samhällsplanering
-

Teknisk

direktör

Byggnadsbyråns

lokalorganisation

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 61 år 1967

39

Bilaga 2

Departementschefens förslag till organisation för statens planverk

Teknisk

byrå

Utvecklings
byrå
-

Kansli

Planbyrå

Överdirektör

Byggnadsteknisk

sektion

Allmän

sektion

Teknisk

sektion

Konstruktions
sektion
-

Juridisk

sektion

Installationsteknisk

sektion

Personal
sektion
-

Informations
sektion
-

Utvecklings
sektion
-

Allmän

sektion

24 länsarkitektsdistrikt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967

Tablå över departementschefens förslag till personalorganisation för statens planverk

Planbyrån

Byråchef........... Cl

Teknisk sektion

1 avdelningsdirektör. B 6

2 avdelningsdirektörer.

.............. B 5

1 byrådirektör...... A 30

1 förste byråingenjör A 23

1 kanslist......... A 11/17

1 kansliskrivare..... All

Juridisk sektion

1 avdelningsdirektör. B 5

1 byrådirektör...... A 30

1 byrådirektör...... A 28

1 byrådirektör...... A 26

1 förste byråsekreterare.

............. A 23

1 kansliskrivare..... All

Överdirektör

Utvecklingsbyrån

Byråchef........... Cl

Utvecklingssektion

1 avdelningsdirektör.

B 6

3 avdelningsdirektö-

rer...............

B 5

2 byrådirektörer.....

A 30

1 byrådirektör......

A 26

2 amanuenser/förste

byråsekreterare A

18/22

2 kansliskrivare.....

A 11

Informationssektion

1 avdelningsdirektör.

B 6

1 avdelningsdirektör.

B 5

1 byrådirektör......

A 28

1 amanuens/förste

byråsekreterare A

18/22

1 kansliskrivare.....

A 11

Cp 4

Tekniska byrån

Överingenjör........ Cl

Allmän sektion

1 avdelningsdirektör. B 6

2 byrådirektörer..... A 26

1 ingenjör.......... A17

1 tekniker.......... All

3 kansliskrivare..... All

1 kontorsbiträde.... A 3/9

Konstruktionssektion

1 avdelningsdirektör. B 6

1 avdelningsdirektör. B 5

1 byrådirektör...... A 30

2 byrådirektörer .... A 28

1 förste byråingenjör A 23

1 kontorist......... A 9

B yggnadssekt i on

1 avdelningsdirektör. B 6

1 avdelningsdirektör. B 5

1 byrådirektör...... A 30

1 byrådirektör...... A 28

3 byrådirektörer .... A 26

1 kontorist ....... A 9

Kansliet

Avdelningsdirektör . . B 6

Allmän sektion

1 byrådirektör...... A 26

2 assistenter........ A 15

1 kontorsskrivare ... A 13

3 kansliskrivare..... All

1 expeditionsförman . All

1 expeditionsvakt

högst............ A 9

4 kontorsbiträden ... A 3/9

Personalsektion

1 byrådirektör...... A 28

1 kamrerare........ A 19

1 kontorsskrivare ... A 13

1 kansliskrivare..... A 11

1 kontorsbiträde .... A 3/9

Antal tjänstemän:

Statens planverk.... 78

Länsarkitektsorgani
sationen.

......... 238

316

Installationsteknisk sektion

1 avdelningsdirektör. B 6

1 avdelningsdirektör. B 5

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1967:268 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående delning av byggnadsstyrelseorganisationen m. m. a1 i texten
  2. SU 1967:108 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående delning av bgggnadsstyrelseorganisationen in. in. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  3. SU 1967:109 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag för budgetåret 1967/68 till riksantikvarieämbetet och statens historiska museum jämte i ä s. 1 i texten
  4. SU 1967:110 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1967/68 till byggnadsstyrelsen m. m. s. 1 i texten