Sök i Ratio Lex

Angående förvärv av Skoklosters slott och samlingar

1967-03-10 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1967:63, Angående förvärv av Skoklosters slott och samlingar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1967

1

Nr 63

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förvärv av Skoklosters

slott och samlingar, given Stockholms slott den

10 mars 1967.

Kungl. Maj .t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att medel ställs till förfogande för förvärv av Skoklosters

slott och samlingar. Avtal har — under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande

träffats med innehavaren av Skoklosters fideikommiss om överlåtelse

av slottet och all till fideikommisset hörande lös egendom till staten för en

köpesumma av 25 milj. kr.

Vidare läggs förslag fram om förvaltningen av slottet och samlingarna och

begärs medel för ändamålet för nästa budgetår.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt Nr 63

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1967

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 10

mars 1967.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Edenman, Johansson, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,

Odhnoff, Wickman.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om förvärv av Skoklosters

slott och samlingar och anför.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1967

3

1. Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 januari 1965 tillkallade jag

samma dag tre sakkunniga (f. d. överståthållaren Johan Hagander, ordf., expeditionschefen

Nils Fjellander och överintendenten Carl Nordenfalk) med uppgift

att undersöka, om staten borde medverka till att fideikommisset Skoklosters

kulturvärden bevarades för framtiden och i så fall på vilket sätt detta borde

ske och de till fideikommisset hörande samlingarnas vård tryggas. De sakkunniga

har den 18 februari 1966 avlämnat ett betänkande med förslag till åtgärder

för bevarande av Skoklosters kulturvärden (Stencil E 1966: 4).

I anslutning till nämnda betänkande tillkallade jag den 27 maj 1966 med stöd

av Kungl. Majrts bemyndigande samma dag tre sakkunniga (f. d. överståthållaren

Johan Hagander, expeditionschefen Nils Fjellander och rättschefen Torsten

Löwbeer) för att på statens vägnar förhandla med innehavaren av Skoklosters

fideikommiss samt att, under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande,

träffa avtal i första hand om förvärv av Skoklosters slott och samlingar jämte

lämpligt markområde och i andra hand om statligt bidrag till åtgärder för slottets

och samlingarnas iståndsättande och underhåll samt om eventuellt förvärv

av Skoklosterarkivet. De sakkunniga har med skrivelse den 23 februari 1967

överlämnat ett avtal om överlåtelse av den egendom som utgörs av Skoklosters

fideikommiss m. m.

Inom ecklesiastikdepartementet har upprättats en den 23 februari 1967 daterad

promemoria (stencil E 1967: 4) angående förvaltningen av Skokloster.

Efter remiss har yttranden över betänkandet, skrivelsen den 23 februari 1967

och departementspromemorian avgetts av justitiekansler^ statskontoret, fideikommissnämnden,

byggnadsstyrelsen, riksarkivet, kungl. biblioteket, riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum, nationalmuseum, Nordiska museets

nämnd efter hörande av föreståndaren för livrustkammaren, 1965 års

musei- och utställningssakkunniga (MUS 65) och länsstyrelsen i Uppsala län.

2. Skoklosters slott och samlingar

Godset Skokloster är beläget i Skoklosters socken inom Uppsala län. Slottsbyggnaden

uppfördes av Carl Gustaf Wrangel efter ritningar av Jean de la Vallée

och Nicodemus Tessin d. ä. Den började uppföras år 1654 och beräknas ha blivit

färdigställd mot slutet av 1670-talet. Genom testamente förordnade år 1701

godsets dåvarande ägare grevinnan Margareta Juliana Brahe att »das Haus

Scho Kloster» med allt vad därinom fanns skulle utgöra fideikommiss för hennes

son och dennes avkomlingar. Det har ansetts, att fideikommissförordnandet omfattar

endast själva slottsbyggnaden med därtill hörande lösa inventarier men

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Ktmgl. Maj:ts proposition nr 63 år 1967

intet därutöver och således inte ens den mark som byggnaden står på. Sedan

fideikommissets tillkomst har emellertid godset alltid ägts av innehavare av fideikommisset.

Egendomen, dvs. godset och fideikommisset, innehas f. n. av friherre

Rutger von Essen, som år 1936 övertog den efter sin far.

Den ursprungliga fideikommissegendomen har sedermera utvidgats genom senare

fideikommissförordnanden.

Slottsbyggnaden är beträffande såväl den yttre arkitekturen som interiören

sällsynt väl bevarad. De till fideikommisset hörande samlingarna är synnerligen

rikhaltiga. I dem ingår möbler, gobelänger, tavlor, föremål av silver och andra

konstföremål, en vapensamling, som hör till de största och dyrbaraste i sitt slag,

och ett bibliotek omfattande ca 20 000 band. Härtill kommer det s. k. Skoklosterarkivet,

som sedan omkring 70 år är deponerat i riksarkivet. I bouppteckning

år 1936 efter nuvarande fideikommissinnehavarens far upptogs samlingarna

till ett sammanlagt värde av ca 6,6 milj. kr. Av detta belopp hänförde

sig 2 milj. kr. till biblioteket.

3. Lagstiftningen om avveckling av fideikommiss

Enligt lagen den 6 december 1963 (nr 583) om avveckling av fideikommiss skall

fideikommiss, som upprättats för obegränsad tid till förmån för medlemmar av en

eller flera släkter, i princip upphöra när den som vid lagens ikraftträdande är

innehavare av fideikommisset avlider (3 §). När fideikommiss upphör, skall den

avlidnes efterträdare erhålla hälften av egendomen, medan återstoden fördelas

mellan den avlidnes arvingar och testamentstagare (7 §). Från regeln att fideikommiss

skall upphöra vid nuvarande innehavares död görs bl. a. undantag för

det fall då fideikommissegendom har synnerligt kulturhistoriskt värde eller i övrigt

särskilda skäl föreligger. Kungl. Maj:t kan då förordna att fideikommissurkundens

bestämmelser skall tillämpas tills vidare eller till dess i beslutet angiven

innehavare avlider (6 §).

I prop. 1963:5 (s. 131) anförde chefen för justitiedepartementet i fråga om

nyssnämnda undantagsregel bl. a. att det i det enskilda fallet kunde tänkas, att

de allmänna intressena blev bäst tillgodosedda genom att ett fideikommiss fick

bestå. Detta hade under remissbehandlingen särskilt gjorts gällande i fråga om

Skoklosters fideikommiss. Det var självfallet synnerligen angeläget att Skoklosters

slott och samlingar, som tillhör våra förnämsta kulturminnesmärken, fick

förbli odelade. I varje fall föreföll det inte i dåvarande läge möjligt att detta

tillgodosågs på annat sätt än genom att fideikommisset fick bestå.

I fideikommissavvecklingslagen finns också en regel som möjliggör en omedelbar

avveckling av fideikommiss. Om fideikommiss omfattar endast egendom av

ringa värde eller om eljest synnerliga skäl föreligger, kan Kungl. Maj:t på begäran

av innehavaren förordna, att fideikommisset genast skall upphöra. Därvid

skall egendomen tillfalla innehavaren, om Kungl. Maj:t inte förordnar om en an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1967

nan fördelning (37 §). Enligt förarbetena till detta stadgande kan en sådan annan

fördelning ifrågakomma bl. a. för att tillgodose efterträdaren (prop. 1963: 5

s. 195).

4. De sakkunniga för utredning rörande fideikommisset

Skoklosters kulturvärden

4.1 Bakgrund

År 1962 anhöll innehavaren av Skoklosters fideikommiss hos Kungl. Maj:t om

tillstånd att få försälja dels Skoklosterarkivet, dels ett antal konstföremål, viss

etnografika och ett antal bokverk, sammanlagt värderade till ca 1,8 milj. kr.

Bakgrunden till ansökningen var bl. a. att fideikommisset inte kunde bestrida

driftkostnaderna med de inkomster som inflöt främst genom entréavgifter från

slottets besökare. Dyrbara reparationer som inte kunde anstå behövde vidare

göras och anordningar installeras för att minska eldfaran. Även vården av samlingarna

krävde avsevärda utgifter.

Över ansökningen inhämtades remissyttranden från riksarkivet, nationalmuseet,

Nordiska museets nämnd, riksbibliotekarien och fideikommissnämnden.

Riksarkivet framhöll bl. a. att det var synnerligen önskvärt att Skoklosterarkivet,

ett av våra mest betydande arkiv och en omistlig beståndsdel av vårt nationella

kulturarv, förvärvades av staten. Nationalmuseet ansåg det tveksamt om försäljning

av de föreslagna konstföremålen alls borde medges. Om försäljning

ändå medgavs, borde tillstånd endast lämnas under förutsättning att föremålen

först hembjöds till statlig inlösen och att medel för ändamålet ställdes till museets

förfogande. Nordiska museets nämnd avstyrkte försäljning av konstföremål

men fann inget hinder möta mot en statsinlösen av arkivaliema. Nämnden fann

liksom riksbibliotekarien att viss försäljning av böcker till staten under vissa

villkor kunde medges. Fideikommissnämnden fann sig inte utan vidare kunna tillstyrka

bifall till ansökningen om försäljning annat än vad beträffar arkivaliema.

Endast om statsmedel över huvud taget inte kunde ställas till förfogande, borde

den begärda försäljningen av konstföremål tillåtas.

I anledning av fideikommissinnehavarens ansökning tillkallades som jag förut

nämnt den 22 januari 1965 tre sakkunniga med uppgift att undersöka, om staten

borde medverka till att fideikommisset Skoklosters kulturvärden bevarades för

framtiden och i så fall på vilket sätt detta borde ske och samlingarnas vård

tryggas.

4.2 Kostnaderna för vården av Skoklosters kulturvärden

Utredningsmännen har genom särskild expertis låtit undersöka behovet av

åtgärder för vården av Skoklosters slott. I fråga om slottsbyggnaden har därvid

samråd skett med byggnadsstyrelsen. Undersökningarna har visat att kostnaderna

för erforderliga yttre arbeten på slottsbyggnaden kan beräknas till ca

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 63 år 1967

2 milj. kr. Inre arbeten i slottet och vissa skyddsåtgärder kostnadsberäknas till

drygt 400 000 kr. samt konservering av möbler, textilier och tavlor till ca 1,2

milj. kr., dvs. sammanlagt ca 3,6 milj. kr.

Till dessa kostnader för restaurering av slottet och samlingarna kommer kostnaderna

för det fortlöpande underhållet av kulturegendomen. De sakkunniga har

vidare låtit inhämta uppgifter rörande intäkter och kostnader vid Skoklosters

slott för tiden den 1 juli 1964—den 30 juni 1965. Intäkterna av i första hand inträdesavgifter

och kortförsäljning uppgick till sammanlagt 112 000 kr. Kostnaderna

belöpte sig till 160 000 kr., varigenom underskottet under nyssnämnda period

alltså uppgick till 48 000 kr.

4.3 Förslag

De sakkunniga erinrar om att statsmakternas ståndpunkt vid tillkomsten av

lagstiftningen om avveckling av fideikommiss var att särskilda åtgärder bör

vidtas, om det till ett fideikommiss, som står under avveckling, hör kulturvärden

av sådan art att deras bevarande är av synnerlig vikt från allmän synpunkt.

De sakkunniga konstaterar att det sagda i särskild grad äger tillämpning i fråga

om Skoklosters fideikommiss, som från kultursynpunkt intar en särställning bland

fideikommissen. Samlingarna äger ingen annan motsvarighet än vissa samlingar

i allmän ägo. Vad som gör Skokloster till ett av vårt lands mest förnämliga kulturminnesmärken

är, förutom samlingarnas omfattning och delvis mycket höga

konstnärliga och kulturhistoriska värde, det förhållandet, att en betydande

del av de däri ingående föremålen hopbragts av slottets byggherre och förvarats

i slottet sedan dess tillkomst under 1600-talets senare hälft och att slottsbyggnaden,

även den förnämlig i sin art, bibehållits i huvudsak oförändrad såväl

till det yttre som i fråga om interiören. De sakkunniga finner det därför

synnerligen angeläget att Skoklosters slott och samlingar förblir odelade samt

att de sätts i stånd och underhålls fortlöpande.

Frågan om statens medverkan för att bevara Skoklosters kulturvärden bedömer

de sakkunniga mot bakgrunden av det läge som uppkommer vid nuvarande

fideikommissinnehavares frånfälle. De finner det troligt att den i lagen om

avveckling av fideikommiss inskrivna undantagsbestämmelsen om förordnande

att fideikommissurkundens bestämmelser skall tillämpas tills vidare i detta

fall skulle komma att behöva utnyttjas. Om det angivna syftet att bevara slottet

och samlingarna som en enhet skall uppnås, torde man emellertid inte kunna

stanna vid enbart ett sådant förordnande. Ett förordnande om att fideikommisset

skall bestå synes böra förbindas med ett ekonomiskt engagemang från det

allmännas sida. De''sakkunniga avvisar tanken på att genom en försäljning av

delar av samlingarna skaffa medel till underhåll av slott och samlingar. Man

skulle därigenom uppge tanken på att bevara Skoklosters kulturvärden.

Eftersom staten i varje fall vid nuvarande innehavarens frånfälle måste ta på

sig ett ansvar för att bévara Skoklosters kulturvärden, finner de sakkunniga att

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1967

ett engagemang från statens sida bör komma till stånd redan nu. Grunden för

ett statligt åtagande föreligger redan nu genom att Skoklosters kulturvärden är

av sådan art att deras bevarande är en samhällsangelägenhet av synnerlig vikt

och genom att fideikommisset inte kan bära deras underhåll. De sakkunniga

finner det önskvärt att det allmänna, som ändå förr eller senare måste påta

sig ett ansvar för egendomens bevarande, relativt snart får tillfälle att följa de

frågor beträffande underhållsåtgärderna som fortlöpande uppkommer.

De sakkunniga lägger fram två huvudalternativ för statens insatser för Skokloster.

Det första alternativet innebär att Skoklosters slott och samlingar —

slottet jämte ett för avstyckning lämpat område, omfattande bl. a. parken —

förvärvas av staten. Det andra alternativet innebär att staten lämnar bidrag

till de åtgärder som blir erforderliga för att sätta slottet och samlingarna i stånd

och för att underhålla dem. För båda alternativen förutsätts förhandlingar med

innehavaren av Skoklosters fideikommiss.

De sakkunniga finner det förstnämnda alternativet fördelaktigast, eftersom

därigenom garantier skapas för att kulturegendomen underhålls och att den

bibehålls som en enhet. Med tanke på de dryga kostnaderna för ett inköp av

egendomen erinrar de sakkunniga om att en slutgiltig lösning av frågan om Skokloster

under alla omständigheter förr eller senare kommer att kräva betydande

ekonomiska insatser av det allmänna. Sådana lösningar som innebär att staten

förvärvar en del av samlingarna eller slottsbyggnaden anser de sakkunniga vara

förenade med betydande nackdelar.

5. Avtal om överlåtelse av fideikommisset m. m.

Med skrivelse den 23 februari 1967 har de sakkunniga, som utsetts att på

statens vägnar förhandla med fideikommissets innehavare, överlämnat ett samma

dag undertecknat avtal mellan staten samt friherre Rutger von Essen som

innehavare av Skoklosters fideikommiss samt ägare av Skoklosters gods angående

överlåtelse av fideikommisset m. m. Avtalet är slutet under förbehåll av

Kungl. Maj:ts godkännande. Enligt avtalet överlåter friherre von Essen till staten

all den egendom, som utgörs av Skoklosters fideikommiss, dvs. Skoklosters

slott med all till fideikommisset hörande lös egendom, inbegripet Skoklosterarkivet,

för en köpesumma av sammanlagt 25 milj. kr. Tillträde skall enligt

avtalet ske, om Kungl. Maj:ts godkännande lämnas före den 1 juli 1967, den 1

september 1967 och annars den 2 januari 1968. Köpesumman skall erläggas vid

tillträdet. I avtalet förutsätts att fideikommisset med tillämpning av 37 § lagen

om avveckling av fideikommiss i samband med överlåtelsen skall förklaras skola

upphöra och att det skall förordnas, att hälften av köpesumman skall tillfalla

fideikommissets innehavare och återstoden såsom ersättning för s. k. efterträdarandel

hans äldste son. I samband med överlåtelsen av fideikommisset överlåter

friherre von Essen enligt avtalet från det honom personligen tillhöriga Sko
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 63 år 1967

kloster gods utan vederlag till staten den mark, på vilken slottet är beläget och

intilliggande park samt ett område i övrigt, allt med en sammanlagd yta av ca

11 hektar.

I sin skrivelse framhåller de sakkunniga att det inte torde vara tvivel underkastat

att det föreligger sådana synnerliga skäl som åsyftas i 37 § lagen om avveckling

av fideikommiss med hänsyn till de omständigheter som föranleder

överlåtelsen av fideikommissets egendom. Enligt de sakkunniga torde Kungl.

Maj :ts prövning inte behöva ta sig annat uttryck än att Kungl. Maj:t, om

förvärvsfrågan finnes böra avgöras enligt det träffade avtalet, godkänner detta

och tillika förordnar, att fideikommisset skall upphöra på tillträdesdagen samt

köpeskillingen fördelas på sätt avtalet anger.

6. Förvaltningen av Skokloster

I departementspromemorian läggs vissa förslag fram om hur verksamheten

vid Skokloster bör organiseras vid ett statligt förvärv.

I promemorian betonas att en långsiktig lösning av frågan om egendomens

förvaltning under tiden efter ett statligt förvärv kräver ett mera ingående utredningsarbete.

Detta blir beroende av de förslag som MUS 65 kan komma fram

till i fråga om de statliga museernas administration och verksamhet. Förslag från

de sakkunniga rörande dessa frågor kan troligen inte väntas förrän år 1968.

Ett eventuellt genomförande kan därför inte ske förrän tidigast budgetåret 1969/

70. Mot den bakgrunden är det enligt promemorian rimligt att nu provisoriskt

lösa frågan om driften av Skokloster under i varje fall budgetåret 1967/68 och

1968/69.

6.1 Provisorisk förvaltning under de närmaste budgetåren

Eftersom samlingarna är så omfattande och mångsidiga samt innehåller inte

blott konst och konsthantverk utan även böcker, arkivalier och vapen är det

enligt promemorian inte lämpligt att lägga hela ansvaret för driften på en enda

institution. Skokloster bör därför, innan frågan om förvaltningen på längre sikt

kan avgöras, förvaltas av en särskild styrelse med representanter i första hand

för de olika områden som Skoklosters samlingar hänför sig till.

Styrelsen för Skokloster bör innesluta expertis inom de konst- och kulturhistoriska,

byggnadshistoriska samt vapenhistoriska områdena, biblioteks- och arkivväsen

samt en representant för MUS 65. Styrelsen bör tillsättas av Kungl. Maj :t

för i första hand tiden från viss kortare tid före tillträdet till den 30 juni 1969.

Styrelsen bör ha följande uppgifter:

1. att förbereda statens övertagande av Skokloster,

2. att fr. o. in. statens övertagande ha ansvaret för förvaltningen,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1967

9

3. att göra upp planer över hur samlingarna skall sättas i stånd,

4. att till Kungl. Maj:t inge framställningar om anslag för verksamheten och

5. att i samråd med MUS 65 utreda frågan om hur verksamheten på längre

sikt skall ordnas.

Viss personal bör anställas för verksamheten vid slottet. Eftersom det inte är

rationellt att bygga upp en egen admininistration för en personalmässigt så

liten institution som Skokloster, bör den lämpligen anknytas till ett museum som

kan ställa administrativa resurser till förfogande för ändamålet. Då verksamheten

nännast har anknytning till Nordiska museets verksamhetsområde, bör

detta museum för Skoklosterstyrelsens räkning svara för sådant kameralt arbete,

personaladministrativa och andra uppgifter, som inte lämpligen bör handhas av

Skoklostermuseets egen personal.

Eftersom Skokloster föreslås bli en helstatlig institution, kommer byggnadsstyrelsen

att svara för fastighetens skötsel och underhåll. Under budgetåret

1967/68 avses uppgiften kunna begränsas till nödvändiga underhållsarbeten.

6.2 Kostnaderna för förvaltningen budgetåret 1967/68

I departementspromemorian framhålls att det inte är möjligt att mera exakt

beräkna storleken av erforderligt belopp för förvaltningen av Skokloster under

budgetåret 1967/68. De kostnader för driften räkenskapsåret 1964/65 som redovisats

i det år 1966 framlagda betänkandet om Skoklosters kulturvärden kan

endast tjäna till viss ledning för en bedömning av medelsbehovet. Den i betänkandet

lämnade kostnadsredovisningen inkluderar exempelvis inte den nuvarande

innehavarens insatser i samband med förvaltning och visningsverksamhet.

Förutsättningarna för förvaltningen förändras även i andra hänseenden vid ett

statligt förvärv. Visningsverksamhet liksom löpande underhållsarbeten bör enligt

promemorian under budgetåret 1967/68 få en i princip oförändrad omfattning

men den centrala och nya uppgiften blir inventerings- och utredningsarbete.

Från dessa utgångspunkter beräknas medelsbehovet för budgetåret 1967/68 till

185 000 kr., under förutsättning att staten övertar driften den 1 september

1967, och till 125 000 kr., om övertagandet sker först den 2 januari 1968. Hänsyn

har därvid tagits till att inkomster av visningsverksamheten inflyter blott under

en mindre del av år 1968.

7. Remissyttrandena

Nära nog alla remissinstanser understryker att Skokloster intar en unik ställning

och att det är av utomordentligt stort allmänt intresse att samlingarna

genom ett statligt förvärv för framtiden kan bevaras som en helhet.

MUS 65 hälsar med tillfredsställelse att staten genom inlösen av slottet och

samlingarna skapar garantier för att denna för vårt land unika och från inter
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1967

nationell synpunkt synnerligen värdefulla kulturhistoriska helhet bevaras.

Genom statens förvärv av Skokloster skapas möjligheter att göra Skoklosters

kulturskatter tillgängliga för en större allmänhet. Riksantikvarieämbetet och statens

historiska museum, som livligt tillstyrker den föreslagna lösningen med ett

statligt förvärv, anser att utredningen visat, att det inte är möjligt för en enskild

person att omhänderha vården av egendomen utan att en inlösen för kronans

räkning innebär en omedelbar och slutgiltig lösning av frågan om hur dessa kulturvärden

skall bevaras. Även nationalmuseet uttalar sin stora tillfredsställelse

över förslaget om ett statligt förvärv. På det sättet kan samlingarna, vilka

som helhet utgör ett minnesmärke över den europeiska högreståndskuituren och

har sitt stora värde i att förbli sammanhållna, behållas intakta. Statskontoret

understryker att den form för statens medverkan som lämnar de starkaste

garantierna för egendomens bevarande och underhåll är att staten såsom föreslagits

förvärvar slottet och samlingarna.

Justitielcanslern, som också är av den uppfattningen att en överlåtelse till staten

av fideikommisset är den mest rationella lösningen, har inte några invändningar

mot det föreslagna tillvägagångssättet för överlåtelsen eller mot avtalets

innehåll. Lagliga hinder synes inte finnas mot att det i samband med överlåtelsen

förordnas, att fideikommisset skall upphöra och att hälften av köpesumman

skall tillfalla fideikommissinnehavaren och återstoden dennes äldste son som

ersättning för s. k. efterträdarandel. Med hänsyn till förhållandena i fråga om

Skoklosters fideikommiss, som inte har någon motsvarighet i fråga om något

annat fideikommiss i landet, anser fideikommissnämnden att sådana synnerliga

skäl föreligger att villkoren i lagen om avveckling av fideikommiss för att ett

fideikommiss skall förklaras upphöra får anses uppfyllda. Nämnden har heller

inga erinringar mot förslaget om köpesummans fördelning på fideikommissinnehavaren

och dennes son.

Flera remissinstanser har närmare uttalat sig om olika delar av egendomen.

Sålunda anför t. ex. Nordiska museets nämnd bl. a. följande om slottet och samlingarna.

Byggnaden har i sällsynt grad undgått ombyggnader och moderniseringar.

Så till exempel står vissa vid byggherrens död ofullbordade inredningsdetaljer

oavslutade ännu i dag. Det i fideikommisset ingående lösöret är mångskiftande.

Där finns praktpjäser men framförallt svenska möbler av god klass, dyrbara

tapisserisviter av franskt, flamländskt och nederländskt ursprung men även

brukstextilier, en unik vapensamling och historiska minnesföremål men också de

snickar- och svarvarverktyg som användes vid bygget för trehundra år sedan,

dessutom en tavelsamling som huvudsakligen har person- och dräkthistoriskt

intresse men också innefattar ett antal konstverk av god internationell klass.

Av det sagda torde framgå att Skoklosters betydelse främst ligger på det kulturhistoriska

området.

Om Skoklosterarkivet uttalar riksarkivet bl. a.

Skoklosterarkivet innehåller sammanlagt 939 volymer och 370 pergamentsbrev.

Kärnan utgör de inom släkterna Wrangel och Brahe samt med dem befryn
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 63 år 1967

dade släkter framvuxna arkiven. Den största beståndsdelen utgörs av Carl Gustaf

Wrangels arkiv. Andra viktiga arkivbildare är Abraham och Per Brahe,

Gustaf Horn, Otto Wilhelm Königsmarck, Mauritz Wellingk och bröderna Ulrik

och Carl Fredrik Scheffer. Redan dessa arkiv och arkivdelar ger Skoklosterarkivet

en central ställning i vår historiska forskning. Därtill kommer så den

berömda handsskriftssamlingen, till stor del samnianbragt av den bekante 1700- talssamlaren Carl Gustaf Bielke. Denna handskriftssamling innehåller bl. a.

flera betydelsefulla krönike- och laghandskrifter, vissa handskrifter med proveniens

från klostren i Vadstena, Alvastra och Eskilstuna, Registrum Episcopi

Aboensis, flera viktiga Birgittamanuskript, några handskrifter med proveniens

från den franske boksamlaren Petau (Petavius), ett manuskript innehållande

bl. a. en version av Marco Polos resa och några s. k. portolaner, dvs. sjökartor

från 1500-talet. Slutligen bör nämnas den betydande pergamentbrevsamlingen,

omfattande ca 240 medeltidsbrev (det äldsta originalbrevet daterat den 3 januari

1278), samt ett inte ringa antal pappersbrev från medeltiden.

Inga invändningar riktas mot förslaget att tillsätta en styrelse för de

närmaste budgetåren med representanter för de olika områden som Skoklosters

samlingar hänför sig till. Statskontoret anser dock att även administrativ och

ekonomisk sakkunskap bör vara företrädd i styrelsen och MUS 65 föreslår, att

styrelsen skall omfatta även en företrädare för de publika intressena och turismen.

Nordiska museets nämnd finner det möjligt att museet enligt förslaget i promemorian

åtar sig att svara för kamerala och personaladministrativa uppgifter för

verksamheten vid Skokloster.

I fråga om de föreslagna kostnaderna för verksamheten under budgetåret

1967/68 ifrågasätter statskontoret, nationalmuseet, riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum samt Nordiska museets nämnd om inte de föreslagna

beloppen är otillräckliga. Nordiska museets nämnd anser dock att svårigheten

att överblicka kostnaderna är så stora att några alternativa beräkningar

inte kan presteras. Statskontoret menar att det bör finnas möjlighet att

överskrida det anslag som anvisas för förvaltningen under budgetåret 1967/68.

Enligt verkets mening bör Kungl. Maj:t fastställa en stat för medel som ställs

till förfogande. MUS 65 understryker att det finns ett akut behov av medel för

konserveringsarbeten redan under det första verksamhetsåret, varför medel bör

finnas disponibla för detta ändamål.

Byggnadsstyrelsen betonar att staten vid ett övertagande utöver köpeskillingen

får räkna med betydande kostnader enbart för byggnadernas och områdets

upprustning och underhåll. Styrelsen beräknar medelsbehovet för underhållsoch

upprustningsarbeten på Skokloster under budgetåret 1967/68 till 300 000 kr.

Efter förvärvet avser byggnadsstyrelsen att låta invärdera byggnaderna och

marken på statens allmänna fastighetsfond. I samband därmed blir det aktuellt

att slottet med tillhörande område tas upp i förteckningen över byggnadsminnesmärken.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1967

8. Departementschefen

Behovet av särskilda åtgärder i fråga om Skoklosters fideikommiss har aktualiserats

genom en ansökan från fideikommissets innehavare om att få försälja

vissa delar av samlingarna. Bakgrunden till behovet av försäljningen är att

fideikommisset inte kunnat bära kostnaderna för driften av den museala verksamheten

samt för underhåll av slottsbyggnad och samlingar.

Fideikommissariens ansökning ledde till att år 1965 särskilda sakkunniga tillkallades

för utredning rörande fideikommisset Skoklosters kulturvärden. I sitt

betänkande erinrar de sakkunniga om statsmakternas ståndpunkt vid tillkomsten

av lagstiftningen om avveckling av fideikommissen, att särskilda åtgärder

bör vidtas, om det till ett fideikommiss som står under avveckling hör kulturvärden

av sådan art att deras bevarande är av synnerlig vikt från allmän synpunkt.

De sakkunniga konstaterar att detta i särskilt hög grad äger tillämpning

på Skoklosters fideikommiss, som från kultursynpunkt intar en särställning

bland fideikommissen. Vad som gör Skokloster till ett av vårt lands mest förnämliga

kulturminnesmärken är enligt de sakkunniga, förutom samlingarnas

omfattning och delvis mycket höga konstnärliga och kulturhistoriska värde, det

förhållandet att en betydande del av föremålen hopbragts av slottets byggherre

och förvarats i slottet sedan dess tillkomst under 1600-talets senare hälft och

att slottsbyggnaden, även den förnämlig i sin art, bibehållits i huvudsak oförändrad

såväl till det yttre som i fråga om interiören.

I fråga om de särskilda åtgärder som kan behövas för att bevara Skoklosters

kulturvärden framhåller de sakkunniga att den möjlighet som fideikommissavvecklingslagen

ger att förordna om fideikommissets fortbestånd tills vidare inte

enbart skulle vara tillräcklig för att uppnå syftet att samlingarna och slottet bevaras

som en helhet. Ett sådant förordnande måste nämligen förbindas med ett

ekonomiskt engagemang från det allmännas sida. Eftersom staten således i varje

fall vid nuvarande innehavarens frånfälle måste ta på sig ett ansvar för att bevara

Skoklosters kulturvärden, finner de sakkunniga att ett engagemang från

statens sida bör komma till stånd redan nu. Av de två alternativ för statens

insatser som de lägger fram förordar de den lösning som innebär ett statligt förvärv

av slottet och samlingarna, eftersom därigenom garantier genast skapas för

att kulturegendomen underhålls och bibehålls som en enhet.

Mot denna bakgrund har — under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande

— träffats ett avtal med fideikommissinnehavaren om överlåtelse till staten av

Skoklosters slott och till fideikommisset hörande lös egendom för en köpesumma

av 25 milj. kr. Enligt avtalet överlåts utan särskilt vederlag även ett markområde

om It hektar till staten.

Samtliga remissinstanser, som representerar olika slags sakkunskap på kulturområdet,

understryker Skoklosters unika ställning och det utomordentligt stora

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 63 år 1967

allmänna intresset att samlingarna genom ett statligt förvärv kan bevaras för

framtiden som en helhet.

Redan i propositionen med förslag till lagstiftning om avveckling av fideikommiss

underströks, att det var synnerligen angeläget att Skoklosters slott och samlingar,

som tillhör våra förnämsta kulturminnesmärken, får förbli odelade. Jag

delar helt den uppfattningen som utvecklats i betänkandet och remissyttrandena,

nämligen att bevarandet av Skoklosters kulturvärden är en samhällsangelägenhet

av synnerlig vikt och att Skoklosters fideikommiss intar en unik ställning

bland fideikommissen. Med hänsyn härtill och då utredningen ger vid handen

att inkomsterna av fideikommisset inte på långt när täcker kosnaderna för

underhållet, finner jag det naturligt att staten tar ansvaret för att Skoklosters

slott och samlingar förblir odelade och att de sätts i stånd och underhålls. Liksom

de sakkunniga finner jag att detta syfte nås bäst genom att slottet och samlingarna

förvärvas av staten. Även om ett förvärv liksom den fortsatta skötseln

av slottet och samlingarna medför betydande kostnader, kommer en slutgiltig lösning

under alla förhållanden att kräva betydande ekonomiska insatser av det

allmänna. Genom ett statligt förvärv redan nu kommer Skoklosters slott och

samlingar att kunna få samma sakkunniga vård som museibyggnader och samlingar

vid övriga statliga museer. Samtidigt bör möjligheterna förbättras att göra

Skoklosters kulturskatter tillgängliga för en större allmänhet.

Jag förordar därför att ett belopp av 25 milj. kr. anvisas för förvärv av den

egendom som utgörs av Skoklosters fideikommiss. I riksstaten för budgetåret

1967/68 bör föras upp ett särskilt anslag för förvärv av Skoklosters slott och

samlingar.

I samråd med chefen för justitiedepartementet har jag funnit att hinder inte

föreligger att — som förutsatts i avtalet — förordnanden meddelas om att fideikommisset

med tillämpning av 37 § fideikommissavvecklingslagen i samband

med överlåtelsen förklaras skola upphöra samt att hälften av köpesumman

skall tillfalla fideikommissets innehavare och återstoden såsom ersättning för s. k.

efterträdarandel hans äldste son. Denna fråga torde få anmälas för Kungl. Maj:t

i samband med frågan om godkännande av avtalet.

Beträffande förvaltningen av Skokloster vid ett statligt förvärv har i en departementspromemoria

lagts fram vissa förslag, som innebär en provisorisk lösning

för de närmaste budgetåren. Förslaget om en särskild provisorisk styrelse

har också godtagits av remissinstanserna. På den bör ankomma i huvudsak

de uppgifter som angetts i promemorian. Administrativ och ekonomisk sakkunskap

bör vara representerad i styrelsen. Jag räknar med att Nordiska museet

svarar för kamerala och personaladministrativa uppgifter för verksamheten vid

Skokloster.

I departementspromemorian har betonats att det inte varit möjligt att mera

exakt beräkna storleken av erforderligt belopp för förvaltningen av Skokloster

under budgetåret 1967/68. Flera remissinstanser har ifrågasatt om inte de beräknade

beloppen blir otillräckliga. Bl. a påpekas behovet av medel för konserverings
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 63 år 1967

arbeten. I det läge som föreligger anser jag att medel bör ställas till förfogande

för budgetåret 1967/68 enligt vad som föreslagits i promemorian, dvs. ett belopp

av 185 000 kr. Jag förutsätter därvid att avtalet kan godkännas av Kungl. Maj:t

före den 1 juli 1967, vilket innebär att staten övertar driften den 1 september

1967. I riksstaten för budgetåret 1967/68 bör under åttonde huvudtiteln för ändamålet

föras upp ett nytt förslagsanslag med rubriken Skoklosters slott.

Slottsbyggnaden, det markområde som i samband med förvärvet av slottet

och samlingarna överlats till staten samt övriga byggnader, som ligger inom

området, bör invärderas på statens allmänna fastighetsfond. Eftersom endast

nödvändiga underhållsarbeten torde utföras under budgetåret 1967/68, räknar

jag med att medel under fastighetsfonden för reparation och underhåll kan disponeras

för ändamålet.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t

föreslår riksdagen att

a) till Förvärv av Skoklosters slott och samlingar för budgetåret

1967/68 under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag av

25 000 000 kr.,

b) till Skoklosters slott för budgetåret 1967/68 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 185 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1967

15

INNEHÅLL

Sid.

1. Inledning ....................................................... 3

2. Skoklosters slott och samlingar.................................... 3

3. Lagstiftningen om avveckling av fideikommiss ...................... 4

4. De sakkunniga för utredning rörande fideikommisset Skoklosters kulturvärden

.......................................................... 5

4.1. Bakgrund ................................................... 5

4.2. Kostnaderna för vården av Skoklosters kulturvärden............ 5

4.3. Förslag ..................................................... 6

5. Avtal om överlåtelse av fideikommisset m. m......................... 7

6. Förvaltningen av Skokloster....................................... 8

6.1. Provisorisk förvaltning under de närmaste budgetåren .......... 8

6.2. Kostnaderna för förvaltningen budgetåret 1967/68 .............. 9

7. Remissyttranden ................................................. 9

8. Departementschefen .............................................. 12

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1967:192 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående förvärv av Skoklosters slott och samlingar. a1 i texten
  2. SU 1967:80 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förvärv av Skoklosters slott och samlingar. s. 1 i texten