Sök i Ratio Lex

Angående de nya lant- /^c bruksnämndernas organisation, in. in

1967-03-17 · 133 sidor, varav 122 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 122 av 133 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1967:74, Angående de nya lant- /^c bruksnämndernas organisation, in. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

1

Nr 74

AK *-?: tf?

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående de nya lant- /^c

bruksnämndernas organisation, in. in.; given Stockholms

slott den 17 mars 1967.

A

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels anta härvid fogade förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 23 december 1914 (nr 451) om

hingstbesiktningstvång,

2) lag angående ändring i lagen den 20 juni 1918 (nr 399) om förbud mot

utsläppande av tjur eller hingst å samfälld betesmark,

3) lag angående ändring i lagen den 14 juni 1928 (nr 196) om galtbesiktningstvång,

4) förordning om ändring i förordningen den 8 maj 1942 (nr 341) med

vissa bestämmelser angående nötboskapsaveln,

5) förordning om seminverksamhet för avel av nötkreatur, får och svin,

6) lag angående ändring i lagen den 26 maj 1933 (nr 231) om utrotande

av berberis å viss mark,

7) förordning angående ändrad lydelse av 11 och 13 §§ förordningen den

21 april 1961 (nr 77) med vissa bestämmelser om skydd mot flyghavre,

8) förordning angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den 15 mars

1946 (nr 81) om bekämpande av smittsamma sjukdomar hos bin,

9) förordning om upphävande av förordningen den 8 juni 1923 (nr 228)

angående visst villkor för statsbidrag åt hushållningssällskap,

10) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370),

11) förordning angående ändrad lydelse av 28 och 38 §§ förordningen den

6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt,

dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Eric Holmquist

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 74

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

Propositionens huvudsakliga innehåll

Enligt principbeslut av 1965 års riksdag skall lantbruksnämnderna omorganiseras

och från hushållningssällskapen ta över uppgifter som är av sår

dan betydelse för jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering att de

bör has om hand av staten. På grundval av nämnda beslut läggs i propositionen

nu fram förslag om arbetsuppgifter, organisation och personalsammansättning

för de nya nämnderna. Hushållningssällskapens verksamhet av

statlig natur på fiskets område och hemkonsulentverksamheten förordas

tills vidare inordnas i nämnderna. De två lantbruksnämnderna i Älvsborgs

län föreslås bli sammanförda. Förslaget till personalplan för de nya nämnderna

upptar sammanlagt 1 341 tjänster. Härutöver beräknas särskilda medel

för tillfällig personal.

I fråga om lantbruksstyrelsen föreslås i propositionen att styrelsen vid behandling

av frågor som rör trädgårdsnäringen utökas med en ledamot med

särskild insikt i detta ämne. I övrigt föreslås vissa förstärkningar jämte vissa

smärre ändringar i styrelsens nuvarande organisation.

Vidare läggs i propositionen fram förslag till ett nytt samarbetsorgan för

informationsverksamhet på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden.

Organet avses ersätta jordbrukets upplysningsnämnd. Huvuduppgiften för

organet avses vara att verka för samordning av den statliga informationsverksamheten

på ifrågavarande områden som nu bedrivs på olika håll.

De nya lantbruksnämnderna förordas skola påbörja sin verksamhet den 1

juli 1967. För att underlätta omställningen för hushållningssällskapen föreslås

-sussa övergångsanordningar.

Vad beträffar hushållningssällskapens framtida uppgifter framhålls i propositionen

att det ankommer på sällskapen själva att dra upp riktlinjerna

för verksamheten. Vidare förutsätts att sällskapen själva har att ta ställning

till sin framtida organisationsform. I de fall sällskapen väljer att även i

fortsättningen ha ställning som offentligrättsligt organ förordas vissa förmåner.

I propositionen förordas rödare att lantbrukshögskolan erhåller en konsulentavdelning,

som skall överta de arbetsuppgifter som specialrådgivningen

nu har.

Slutligen läggs i propositionen fram förslag till medelsanvisning för bl. a.

lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1967

3

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 23 december 1914 (nr 451)

om hingstbesiktningstvång

Härigenom förordnas, dels att 5 och 6 §§ lagen den 23 december 1914

om hingstbesiktningstvång skall upphöra att gälla, dels att 1 och 4 §§ lagen1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

Där förhållandena inom något

hushållningssällskaps område sådant

påkalla, äger Konungen, på

framställning av hushållningssällskapet

och vederbörande landsting,

förordna, att hingstbesiktningstvång

skall införas inom hushållningssällskapets

område eller viss del därav.

Hingstbesiktningstvång skall--

4

Förseelse mot denna lag straffas

med böter från och med etthundra

till och med trehundra kronor. Äro

omständigheterna synnerligen mildrande

må bötesbeloppet nedsättas

till tjugufem kronor.

Därest någon under tid, då han är

ställd under tilltal för sådan förseelse,

densamma fortsätter, skall han

för varje gång stämning därför utfärdats

och delgivits fällas till de

böter, som för förseelsen äro stadgade.

5

, (Föreslagen lydelse)

§•

Där förhållandena inom lantbruksnämnds

område sådant påkalla,

äger Konungen på framställning

av lantbruksnämnden och landstinget

förordna, att hingstbesiktningstvång

skall införas inom området

eller viss del därav.

— tillhöriga beskällare.

§•

Den som bryter mot 2 § första

stycket dömes till böter, högst femhundra

kronor.

5 §•

För förseelse, som med husbondes

vetskap begås av hans husfolk

eller i hans arbete antagen person,

ansvare husbonden likasom vore förseelsen

begången av honom själv.

1 Senaste lydelse av 4 § se 1936:52.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

6 §■

Förseelse mot denna lag åtalas av

allmän åklagare.

Böter, som enligt denna lag ådömas,

tillfalla kronan.

Saknas tillgång till böternas fulla

gäldande, skola de förvandlas enligt

allmän strafflag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 7-4 år 1967

0

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 20 juni 1918 (nr 399) om förbud mot

utsläppande av tjur eller hingst å samfälld betesmark

Härigenom förordnas, dels att 3 och 5 §§ lagen den 20 juni 1918 om förbud

mot utsläppande av tjur eller hingst å samfälld betesmark skall upphöra

att gälla, dels att 1 och 2 §§ lagen skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

1

Där förhållandena inom något hushållningssällskaps

område sådant

påkalla, äger Konungen, på framställning

av hushållningssällskapet

och vederbörande landsting, förordna,

att inom hushållningssällskapets

område eller viss del därav tjur, som

är över sex månader, eller hingst,

som är över ett år, icke må utsläppas

å samfälld betesmark, med

mindre alla, som äga rätt till bete

därstädes, det medgiva.

(Föreslagen lydelse)

Där förhållandena inom lantbruksnämnds

område sådant påkalla,

äger Konungen på framställning

av lantbruksnämnden och landstinget

förordna, att inom området

eller viss del därav tjur, som är över

sex månader, eller hingst, som är

över ett år, icke må utsläppas å samfälld

betesmark, med mindre alla,

som äga rätt till bete därstädes, det

medgiva.

I dylikt

— dess ikraftträdande.

2

Förseelse mot enligt 1 § meddelat

förordnande, vare sig den sker med

uppsåt eller genom försummelse eller

oförsiktighet, straffes med böter

från och med fem till och med tvåhundra

kronor.

Därest någon under tid, då han

år ställd under tilltal för förseelse,

varom ovan sägs, densamma fortsätter,

skall han för varje gång

stämning därför utfärdats och delgivits

fällas till de böter, som för

förseelsen äro stadgade. 3

3 §•

För förseelse, som med husbondes

vetskap begås av hans hustru,

barn, husfolk eller i hans arbete an
-

Den som bryter mot förordnande,

som meddelats med stöd av 1 §

första stycket, dömes till böter, högst

femhundra kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj;ts proposition nr 74 år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

tagen person, ansvare husbonden, likasom

vore förseelsen begången av

honom själv.

5 §•

Förseelse, varom i denna lag sägs,

åtalas av allmän åklagare.

Böter, som enligt denna lag ådömas,

tillfalla kronan och skola vid

bristande tillgång till deras fulla

gäldande förvandlas enligt allmän

strafflag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

7

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 14 juni 1928 (nr 196)

om galtbesiktningstvång

Härigenom förordnas, dels att 5 och 6 §§ lagen den 14 juni 1928 om galtbesiktningstvång

skall upphöra att gälla, dels att 1 och 4 §§ lagen1 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

1

Där förhållandena inom hushållningssällskaps

område sådant påkalla,

äger Konungen på framställning

av hushållningssällskapet och vederbörande

landsting förordna, att

galtbesiktningstvång skall införas

inom hushållningssällskapets område

eller del därav.

Galtbesiktningstvång kan---

4

Förseelse mot denna lag straffes

med böter från och med tio till och

med tvåhundra kronor.

Därest någon under tid, då han är

ställd under åtal för sådan förseelse,

fortsätter densamma, skall han

för varje gång stämning därför utfärdats

och delgivits fällas till de böter,

som äro stadgade för förseelsen.

5 §■

För förseelse, som med husbondes

vetskap begås av hans husfolk eller

i hans arbete antagen person, ansvare

husbonden likasom förseelsen

vore begången av honom själv.

6 §■

Förseelse mot denna lag åtalas av

allmän åklagare. Åtal anhängiggöres

vid allmän domstol.

(Föreslagen lydelse)

§•

Där förhållandena inom lantbruksnämnds

område sådant påkalla, äger

Konungen på framställning av lantbruksnämnden

och landstinget förordna,

att galtbesiktningstvång skall

införas inom området eller del därav.

eller allmänt.

Den som bryter mot 2 §l första

eller andra stycket dömes till böter,

högst femhundra kronor.

1 Senaste lydelse av 1 och 2 §§ se 1946:61.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Böter, som ådömas enligt denna

lag, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till böternas fulla

gäldande, skola de förvandlas enligt

allmän strafflag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.

Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 8 maj 1942 (nr 341) med vissa

bestämmelser angående nötboskapsaveln

Härigenom förordnas, dels att 4 och 5 §§ förordningen den 8 maj 1942

med vissa bestämmelser angående nötboskapsaveln skall upphöra att gälla,

dels att 1 och 3 §§ förordningen skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

anges.

(Nuvarande lydelse)

1

Kungl. Maj :t äger på framställning

av hushållningssällskap förordna,

att inom sällskapets verksamhetsområde

eller del därav tjur icke

må, vare sig kostnadsfritt eller mot

ersättning, användas till betäckning

av kor, som tillhöra annan än tjurens

ägare, och ej heller, därest tjuren

äges av två eller flera personer

samfällt, till betäckning av kor, som

tillhöra någon av dem enskilt, med

mindre tjuren med avseende på härstamning

uppfyller de fordringar,

som i förordnandet angivas.

(Föreslagen lydelse)

§•

Kungl. Maj :t äger på framställning

av lantbruksnämnd förordna, att

inom nämndens område eller del

därav tjur icke må, vare sig kostnadsfritt

eller mot ersättning, användas

till betäckning av kor, som tillhöra

annan än tjurens ägare, och ej

heller, därest tjuren äges av två eller

flera personer samfällt, till betäckning

av kor, som tillhöra någon av

dem enskilt, med mindre tjuren med

avseende på härstamning uppfyller

de fordringar, som i förordnandet

angivas.

3

Förseelse mot föreskrifter, som

meddelats med stöd av denna förordning,

straffes med böter från och

med tio till och med tvåhundra kronor.

4

§•

Den som bryter mot förordnande

som meddelats med stöd av 1 §, dömes

till böter, högst femhundra kronor.

4 §•

För förseelse, som med husbondes

vetskap begås av hans husfolk eller

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Ib år 1967

9

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

i hans arbete antagen person, ansvare

husbonden liksom förseelsen

vore begången av honom själv.

5 §•

Böter, som ådömas enligt denna

förordning, tillfalla kronan.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1967.

Förslag

till

Förordning

om seminverksamhet för avel av nötkreatur, får och svin

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Vid verksamhet för befruktning på konstgjord väg (seminverksamhet)

av nötkreatur, får eller svin får användas sperma endast från djur som uppfyller

de fordringar lantbruksstyrelsen bestämmer.

Närmare bestämmelser om seminverksamhet meddelas av Konungen eller

myndighet som Konungen förordnar.

2 §•

Den som bryter mot 1 § eller mot bestämmelse som meddelats med stöd

därav, dömes till böter.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1967.

Genom förordningen upphäves förordningarna den 20 september 1950

(nr 532) med vissa bestämmelser angående seminverksamhet bland nötkreatur,

den 16 maj 1958 (nr 242) med vissa bestämmelser angående seminverksamhet

bland svin och den 13 mars 1964 (nr 33) med vissa bestämmelser

angående seminverksamhet bland får.

lf Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 74

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 maj 1933 (nr 231) om utrotande av

berberis å viss mark

Härigenom förordnas, dels att 4 § lagen den 26 maj 1933 om utrotande

av berberis å viss mark skall upphöra att gälla, dels att 1, 2 och 3 §§ lagen1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt

(Nuvarande lydelse)

1

Där förhållandena inom hushållningssällskaps

område sådant påkalla,

äger Kungl. Maj :t på framställning

av hushållningssällskapet

förordna, att vanlig berberis (Berberis

vulgaris), däri inbegripet dess

varieteter, samt andra arter av för

svartrost (Puccinia graminis) mottaglig

berberis skola inom hushållningssällskapets

område utrotas.

Skyldighet att — —- ------

Förordnande, varom-----

2

Utrotandet skall verkställas inom

tid, som angives i förordnandet. Tiden

må sättas olika för skilda delar

av det område förordnandet avser.

Förekommer efter utgången av den

i förordnandet angivna tiden inom

området sådan art av berberis, varå

denna lag äger tillämpning, skola,

där ej Kungl. Maj :t efter framställning

av hushållningssällskapet annorledes

förordnat, åtgärder omedelbart

vidtagas för utrotandet. Erinran

härom skall intagas i förordnandet.

3

Uraktlåter jordägare eller nyttjanderättshavare,

som avses i 1 §, att

verkställa föreskriven utrotning av

berberis, straffes med böter från och

nedan anges.

(Föreslagen lydelse)

§•

Där förhållandena inom lantbruksnämnds

område sådant påkalla, äger

Kungl. Maj :t på framställning av

lantbruksnämnden förordna, att vanlig

berberis (Berberis vulgaris), däri

inbegripet dess varieteter, samt andra

arter av för svartrost (Puccinia

graminis) mottaglig berberis skola

inom lantbruksnämndens område

utrotas.

--- skälig ersättning.

--- högre undervisningsanstalter.

§•

Utrotandet skall verkställas inom

tid, som angives i förordnandet. Tiden

må sättas olika för skilda delar

av det område förordnandet avser.

Förekommer efter utgången av den

i förordnandet angivna tiden inom

området sådan art av berberis, varå

denna lag äger tillämpning, skola,

där ej Kungl. Maj :t efter framställning

av lantbruksnämnden annorledes

förordnat, åtgärder omedelbart

vidtagas för utrotandet. Erinran

härom skall intagas i förordnandet.

§•

Den som uraktlåter att fullgöra

skyldighet enligt 1 § andra stycket

att utrota berberis dömes till böter,

högst femhundra kronor. Rätten äger

1 Senaste lydelse av 1 och 2 §§ se 1944:112 samt av 3 och 4 §§ se 1950:39.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 7 b år 1967

11

med tio till och med tvåhundra kronor;

och äge rätten tillika på yrkande

av åklagaren vid vite förelägga den

försumlige att inom viss tid hava

verkställt honom åliggande åtgärder.

Därest givet--------

Är vite----------

tillika på yrkande av åklagaren vid

vite förelägga den försumlige att inom

viss tid ha verkställt honom åliggande

åtgärder.

--den försumlige.

- föreläggandet avser.

4 §.

Böter och viten, som ådömas enligt

denna lag, tillfalla kronan.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 11 och 13 §§ förordningen den 21 april 1961

(nr 77) med vissa bestämmelser om skydd mot flyghavre

Härigenom förordnas, att 11 och 13 §§ förordningen den 21 april 1961

med vissa bestämmelser om skydd mot flyghavre skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

11

Där förhållandena inom hushållningssällskaps

område sådant påkalla,

äger Kungl. Maj :t på framställning

av hushållningssällskapet

förordna att flyghavre inom området

eller viss del därav skall bekämpas

enligt en av sällskapet upprättad

och av Kungl. Maj :t eller,

efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

av lantbrulcsstyrelsen fastställd plan.

Skyldighet att------ -—• :

(Föreslagen lydelse)

§•

Där förhållandena inom lantbruksnämnds

område sådant påkalla, äger

Kungl. Maj :t på framställning av

lantbruksnämnden förordna att flyghavre

inom området eller viss del

därav skall bekämpas enligt en av

nämnden upprättad och av Kungl.

Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

av lantbrulcsstyrelsen

fastställd plan.

v nyttjanderätten.

13 §.

Uraktlåter jordägare eller nyttj

anderättsinnehavare, som avses i

It §, att inom utsatt tid vidtaga

åtgärd som angives i bekämpningsplan,

äger länsstyrelsen på framställning

av hushållningssällskapet vid

vite förelägga den försumlige att

inom viss tid verkställa honom

åliggande åtgärder.

Efterkommes icke---

Uraktlåter jordägare eller nyttj

anderättsinnehavare, som avses i

It §, att inom utsatt tid vidtaga åtgärd

som angives i bekämpningsplan,

äger länsstyrelsen på framställning

av lantbruksnämnden vid vite

förelägga den försumlige att inom

viss tid verkställa honom åliggande

åtgärder.

-----försumliges bekostnad.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1967.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

13

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den 15 mars 1946 (nr 81)

om bekämpande av smittsamma sjukdomar hos bin

Härigenom förordnas, att 3 § förordningen den 15 mars 1946 om bekämpande

av smittsamma sjukdomar hos bin1 skall erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

3

I län, där biodling av någon betydenhet

bedrives, skall länsstyrelsen

efter samråd med vederbörande hushållningssällskaps

förvaltningsutskott

och styrelserna för större biodlarföreningar

inom länet, utse erforderligt

antal tillsyningsmän med

uppgift att inom för var och en av

dem bestämt tillsyningsdistrikt verka

för bekämpande av sjukdomar

som avses i denna förordning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1967.

(Föreslagen lydelse)

§■

I län, där biodling av någon betydenhet

bedrives, skall länsstyrelsen

efter samråd med lantbruksnämnden

och styrelserna för större biodlarföreningar

inom länet, utse erforderligt

antal tillsyningsmän med

uppgift att inom för var och en av

dem bestämt tillsyningsdistrikt verka

för bekämpande av sjukdomar

som avses i denna förordning.

1 Förordningen omtryckt 1962:60.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

Förslag

till

Förordning

om upphävande av förordningen den 8 juni 1923 (nr 228) angående visst

villkor för statsbidrag åt hushållningssällskap

Härigenom förordnas, att förordningen den 8 juni 1923 angående visst

villkor för statsbidrag åt hushållningssällskap skall upphöra att gälla vid

utgången av juni 1967.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

15

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 32 § 3 mom. och 53 § 1 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 samt punkt 4 av anvisningarna till 32 § samma

lag1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

3 m o m. Såsom intäkt — —

Vad i första stycket sägs skall äga

tillämpning i fråga om motsvarande

kostnadsersättning som anvisats

av kommun, hushållningssällskap eller

skogsvårdsstyrelse. Riksskattenämnden

må därjämte, när skäl därtill

äro, förklara att vad i första stycket

sägs skall äga tillämpning i fråga

om motsvarande ersättning, som

anvisats av annan offentlig institution.

Sådant beslut må, när omständigheterna

det föranleda, av riksskattenämnden

återkallas. Över beslut,

som riksskattenämnden meddelat

enligt detta stycke, må klagan icke

föras.

Förmånen av —

Såsom intäkt--

(Föreslagen lydelse)

32 §.

avsedda utgifter.

Vad i första stycket sägs skall äga

tillämpning i fråga om motsvarande

kostnadsersättning som anvisats

av kommun eller skogsvårdsstyrelse.

Riksskattenämnden må därjämte,

när skäl därtill äro, förklara att vad

i första stycket sägs skall äga tilllämpning

i fråga om motsvarande

ersättning, som anvisats av annan

offentlig institution. Sådant beslut

må, när omständigheterna det föranleda,

av riksskattenämnden återkallas.

Över beslut, som riksskattenämnden

meddelat enligt detta stycke,

må klagan icke föras.

— befattningshavare gällande.

— utfört arbete.

1 m o m. Skyldighet att

c) landsting, kommuner och andra

menigheter ävensom hushållningssällskap

:

för inkomst av fastighet och av

rörelse;

d) akademier, Nobelstiftelsen — - Riksskattenämnden må, -—- — -—

53 §.

egna behov;

c) landsting, kommuner och andra

menigheter ävensom hushållningssällskap

med stadgar som fastställts

av Konungen eller myndighet

som Konungen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av

rörelse;

- — eller rörelse,

icke föras.

1 Senaste lydelse av 32 § 3 mom. och 53 § 1 mom. se 1966:729 samt av punkt 4 av anvisningarna

till 32 § se 1963:265.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Anvisningar

till 32 §.

4. I vissa---------—

Är fråga om statlig tjänst, skall

den anvisade ersättningen icke upptagas

som intäkt av tjänsten, liksom

å andra sidan de kostnader, som skola

med ersättningen bestridas, ej få

avföras såsom utgift, även om ersättningen

icke förslår till kostnadernas

gäldande. Vad nu sagts gäller för de

fall, då den anvisade ersättningen är

avsedd att täcka utgifterna i fråga.

Är ersättningen däremot endast avsedd

att utgöra ett mindre bidrag till

kostnadernas bestridande, skall ersättningen

i sin helhet upptagas såsom

intäkt, medan å andra sidan

kostnaderna få avdragas såsom utgift,

även i den mån de överskjuta

ersättningen. Vad nu sagts skall gälla

även i fråga om kommunal tjänst

och tjänst hos hushållningssällskap

eller skogsvårdsstyrelse så ock eljest

vid anställning hos offentlig institution,

beträffande vilken förklaring

enligt 32 § 3 mom. andra stycket gäller.

I fråga

-enskild tjänst.

Är fråga om statlig tjänst, skall

den anvisade ersättningen icke upptagas

som intäkt av tjänsten, liksom

å andra sidan de kostnader, som skola

med ersättningen bestridas, ej få

avföras såsom utgift, även om ersättningen

icke förslår till kostnadernas

gäldande. Vad nu sagts gäller för de

fall, då den anvisade ersättningen är

avsedd att täcka utgifterna i fråga.

Är ersättningen däremot endast avsedd

att utgöra ett mindre bidrag till

kostnadernas bestridande, skall ersättningen

i sin helhet upptagas såsom

intäkt, medan å andra sidan

kostnaderna få avdragas såsom utgift,

även i den mån de överskjuta

ersättningen. Vad nu sagts skall gälla

även i fråga om kommunal tjänst

och tjänst hos skogsvårdsstyrelse så

ock eljest vid anställning hos offentlig

institution, beträffande vilken

förklaring enligt 32 § 3 mom. andra

stycket gäller.

till 33 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1968. Äldre bestämmelser gäller vid

1968 års taxering och vid eftertaxering för år 1968 eller tidigare år.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1967

17

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 28 och 38 §§ förordningen den 6 juni 1941

(nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom förordnas, att 28 och 38 §§ förordningen den 6 juni 1941 om

arvsskatt och gåvoskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

28 §.

Arvs- eller-------6 000 kronor.

Tillfaller lott--------ålder uppnås.

Efterlevande make — —-----från skatt.

I fråga-------tidigare tidpunkt.

Skattefri är------- 1 000 kronor.

Vid tillämpning-------med skyldskap.

I övrigt-------tio år.

Klass III. För testamentslott tillkommande

kyrka, landsting, kommun eller kyrka, landsting, kommun eller

annan menighet ävensom hushåll- annan menighet ävensom hushållningssällskap;

ningssällskap med stadgar som fast
ställts

av Konungen eller myndighet

som Konungen bestämmer;

stiftelse med huvudsakligt syfte----65 % av återstoden.

För skattelott,------2 procent av återstoden.

38 §.

Från gåvoskatt---personer, befriade:

kyrka, landsting, kommun eller

annan menighet ävensom hushållningssällskap;
-

stiftelse med huvudsakligt syfte —

Skattebefrielse enligt -— —---

kyrka, landsting, kommun eller

annan menighet ävensom hushållningssällskap

med stadgar som fastställts

av Konungen eller myndighet

som Konungen bestämmer;

--allmän samlingslokal.

■ del därav.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1968 men tillämpas icke

om skattskyldighet inträtt dessförinnan.

1 Senaste lydelse av 28 § se 1958:562 och av 38 § se 1952:246.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 17 mars 1967.

N ärvarande:

Statsråden Sträng, Andersson, Lange, Kling, Edenman, Johansson,

Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson,

Geijer, Odhnoff, Wickman.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om de nya

lantbruksnämndernas organisation, m. m. samt anför.

Inledning

Enligt principbeslut av 1965 års riksdag (prop. 100, JoU 17, rskr 256)

skall organisationen för jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering

ändras så att lantbruksnämndens och hushållningssällskapets uppgifter på

området förs samman i ett organ. Det nya regionalorganet skall vara statlig

myndighet och benämnas lantbruksnämnd. Hushållningssällskapen avses

bestå och ha till huvudsaklig uppgift att vara kontaktorgan mellan lantbruksnämnderna

och näringsutövarna inom jordbruk och trädgårdsnäring.

Den nya organisationen beräknades kunna genomföras tidigast den 1 juli

1967.

Den närmare utformningen av de nya lantbruksnämndernas organisation

och vissa därmed sammanhängande frågor har utretts av 1965 års lantbruksorganisationsutredning1.

Utredningen har den 8 augusti 1966 avlämnat

betänkandet Lantbruksnämndernas nya organisation m. in. (SOU 1966:

49). Yttranden har avgetts av justitiekanslersämbetet, arbetsmarknadsstyrelsen,

samtliga länsstyrelser, statskontoret, statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket

(RRV), statens personalpensionsverk, skolöverstyrelsen, domänstyrelsen,

lantbruksstyrelsen, lantmäteristyrelsen, skogsstyrelsen, veterinärstyrelsen,

fiskeristyrelsen, byggnadsstyrelsen, statens naturvårdsnämnd,

statens jordbruksnämnd, styrelsen för statens växtskyddsanstalt,

styrelsen för statens lantbrukskemiska kontrollanstalt, styrelsen för lantbrukshögskolan,

jordbrukets upplysningsnämnd, styrelsen för statens centrala

frökontrollanstalt, statens veterinärmedicinska anstalt, trädgårdsnä
1

Utredningsman överdirektören Hans Wetterhall.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

19

ringsutredningen, fritidsfiskeutredningen, veterinärväsendeutredningen,

hemkonsulentutredningen, hemslöjdsutredningen, 1964 års rennäringssakkunniga,

Hushållningssällskapens förbund, Landsorganisationen i Sverige

(LO), Riksförbundet Landsbygdens folk (RLF) och Sveriges lantbruksförbund

gemensamt, Skogs- och Lantarbetsgivareföreningen, Svenska landstingsförbundet,

Svenska kommunförbundet, landstinget i Älvsborgs län,

Svenska Lantarbetareförbundet, Sveriges Akademikers Centralorganisation

(SACO), Sveriges Handelsträdgårdsmästareförbund, Sveriges Yrkesfruktodlares

Riksförbund, Föreningen skogs- och lantbruksfilm, Fiskefrämjandet

samt Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Flera länsstyrelser har bilagt

yttranden av olika länsorgan. Lantbruksstyrelsen har bifogat yttranden

av samtliga lantbruksnämnder och hushållningssällskap. I anledning av betänkandet

har vidare skrifter inkommit från samarbetskommittén för hälsovårdsfrågor

i Jönköpings län, kommunalfullmäktige i Urshults kommun,

styrelsen för Kronobergs länsförbund av RLF, Kronobergs Yrkesfruktodlareförening

och Värends bärodlareförening, Björnekulla Fruktindustri, förening

u.p.a., vissa representanter för den yrkesmässiga bärodlingen i Finnerödj

aområdet, Sveriges lantmätareförening samt Länsingenjörers förening.

Lantbruksorganisationsutredningen har därjämte med skrivelse den 18

november 1966 överlämnat promemoria angående vissa fiskerifrågor i anledning

av omorganisationen av lantbruksnämndernas verksamhet m. m.

Häröver har yttranden avgetts av fiskeristyrelsen, lantbruksstyrelsen, statens

jordbruksnämnd, statistiska centralbyrån, statskontoret, riksrevisionsverket,

Svenska landstingsförbundet, landstinget i Göteborgs och Bohus län,

Hushållningssällskapens förbund och Sveriges fiskares riksförbund. Lantbruksstyrelsen

har bifogat yttrande av vissa hushållningssällskap.

Dessutom har Hushållningssällskapens förbund i skrift den 5 september

1966 hemställt om åtgärder för att säkerställa den fortsatta driften av sällskapens

veterinärbakteriologiska laboratorier. Yttranden häröver har avgetts

av veterinärstyrelsen, riksrevisionsverket, statens bakteriologiska laboratorium,

statens veterinärmedicinska anstalt, statens institut för folkhälsan

och veterinärväsendeutredningen.

Slutligen torde i förevarande sammanhang få redovisas skrivelser den 15

och 25 juli 1966 av styrelsen för lantbrukshögskolan, vari styrelsen

lagt fram förslag beträffande den framtida organisationen av specialrådgivningen

vid högskolan resp. publikationsverksamheten vid högskolan och

statens lantbruksbyggnadsförsök. Det sistnämnda förslaget har utarbetats

i samråd med statskontoret. Över förslagen har yttranden avgetts av lantbruksstyrelsen,

styrelsen för Alnarpsinstitutet, Sveriges lantbruksförbund,

RLF och Hushållningssällskapens förbund. Över det förstnämnda förslaget

har dessutom yttrande avgetts av TCO.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1967

I årets statsverksproposition (bil. 11 s. 12 och 165) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1967/68 beräkna

dels på driftbudgeten

a) till Lantbruksstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av 5 898 000 kr.,

b) till Lantbruksstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av 1 133 000

kr.,

c) till Lantbruksnämnderna: Avlöningar ett förslagsanslag av 39 901 000

kr.,

d) till Lantbruksnämnderna: Omkostnader ett förslagsanslag av 10 850 000

kr.,

e) till Lantbruksnämnderna: Utrustning ett reservationsanslag av

1 000 000 kr.,

f) till Utbildningskurser för viss personal vid lantbruksorganisationen

ett förslagsanslag av 150 000 kr.,

g) till Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. ett förslagsanslag

av 2 950 000 kr.,

h) till Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten ett reservationsanslag

av 6 745 000 kr.,

dels på kapitalbudgeten under Fonden för förlag till statsverket

till Förskott för inköp av inventarier för lantbrukshögskolans försöksverksamhet

ett investeringsanslag av 1 200 000 kr.

Lantbruksorganisationsutre dningens förslag

Huvuddragen i den nya lantbruksorganisationens verksamhet

Allmänt. Inledningsvis behandlar utredningen den allmänna u tvec

k lingen inom jord- och skogsbruket. Sammanfattningsvis

karakteriseras denna utveckling av minskade insatser av arbetskraft,

avspaltning av svagare jordbruksjord och högre kapacitetsutnyttjande av

de kvarstående produktionsresurserna. Detta sker genom storleksrationalisering

och utnyttjande av modern teknik samt genom nya produktionsformer.

En snabb och genomgripande strukturanpassning måste bygga på

ökad rörlighet av de till lantbruket knutna produktionsmedlen d. v. s. arbetskraft

och jord, på effektiva finansieringsvägar, på företagareutbildning

samt rådgivning för att sprida nya rön.

I fråga om lantbruksnämndernas framtida huvuduppgifter och ställning

erinrar utredningen om 1965 års riksdagsbeslut. Enligt detta beslut

skall de nya lantbruksnämndernas huvudsakliga uppgift vara att svara

för statens medverkan i jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

21

Detta innebär bl. a. att lantbruksnämnderna kommer att besluta i jordförvärvsärenden

m. m., köpa, förvalta och sälja fast egendom för rationaliseringsändamål

och besluta om omfattande ekonomiska åtaganden från statens

sida. Lantbruksnämnderna skall därför enligt riksdagsbeslutet vara

helstatliga organ. Beslutet innebär vidare bl. a. att serviceuppgifter av olika

slag kommer att falla inom nämndernas verksamhetsfält. De skall i princip

tillhandahålla sådan service som är angelägen för rationaliseringsverksamheten

och som inte nu kan väntas bli tillgodosedd utan de statliga insatserna.

En framträdande uppgift för lantbruksnämnderna blir att befrämja

näringsutövarnas egna initiativ till näringarnas utveckling och

medverka till att initiativen kan fullföljas. Nämnderna får sålunda en väsentlig

uppgift som rådgivnings- och serviceorgan till näringsutövarnas

tjänst. Enligt statsmakternas beslut skall nämnderna vidare med olika insatser

verka för strukturförbättring beträffande skogsmark. I anslutning

därtill erinrar utredningen om att det ankommer på den skogspolitiska

utredningen att ytterligare behandla frågan om den framtida organisatoriska

samordningen av de statliga insatserna för jordbrukets resp. skogsbrukets

rationalisering. Lantbruksorganisationen skall även medverka i vissa

överväganden och insatser i samband med den allmänna samhällsplaneringen.

Vissa verksamhetsgrenar. Mot bakgrunden av 1965 års riksdagsbeslut och

1960 års jordbrulcsutrednings förslag rörande den framtida jordbrukspolitiken

(SOU 1966:30 och 31) tar lantbruksorganisationsutredningen upp

vissa verksamhetsgrenar till närmare belysning. Detta gäller sådana uppgifter

för lantbruksorganisationen som väntas bli av särskild betydelse.

I fråga om den översiktliga planeringen för lantbruksorganisationens

verksamhetsfält — jordbruket, skogsbruket och trädgårdsnäringen

— framhåller utredningen vikten av att denna utformas som en

integrerande del av samhällsplaneringen i stort och inordnas i dess allmänna

ram. Bl. a. måste tillämpningen av de allmänna riktlinjerna för

såväl jordbrukspolitiken som arbetsmarknads- och lokaliseringspolitiken

samordnas. Härför erfordras att den centrala översiktliga planeringen på

jord- och skogsbrukets område inom samhällsplaneringens ram utformas

så att de allmänt formulerade riktlinjerna för jordbrukspolitiken in. m.

omsätts i en regionalt differentierad och konkretiserad plan som hålls aktuell

och tjänar som underlag för rationaliseringsinsatserna. Lantbruksorganisationen

bör i sin verksamhet svara för att sakuppgifter införskaffas,

bearbetas och ställs till förfogande för samhällsplaneringen.

En väsentlig uppgift för lantbruksstyrelsen blir att analysera behovet av

olika åtgärder och värdera effekten av insatta rationaliserings- och omställningsmedel

i syfte att ge den fortsatta verksamheten en så effektiv inrikt
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

ning som möjligt. För lantbruksnämndernas arbete är det angeläget bl. a.

att rationaliseringsinsatserna kan avvägas mot bakgrunden av den sannolika,

mer långsiktiga prisnivån på jordbruksprodukter och produktionsmedel.

Verkan av prispolitiska åtgärder bör därför studeras med särskilt

beaktande av sambandet prispolitik-strukturpolitik. Anknytningen till forskningen

inom området blir angelägen. Ett vidgat samarbete bör komma till

stånd mellan lantbruksstyrelsen och lantbrukshögskolan i fråga om bl. a.

metodikstudier rörande kombination av resurser inom jordbruket, undersökningar

rörande jordbrukets insatser av produktionsmedel och deras

utnyttjande samt undersökningar rörande lantbrukets effektiviseringsvägar.

Underlaget för den centrala verksamhetsplaneringen bör kunna erhållas

från bl. a. utvecklingsplaneringen i länen samt genom speciella

studier och undersökningar. Inom ramen för planeringen bör statistik läggas

upp och bearbetas så att den såvitt möjligt belyser sambandet priserrationalisering.

För att vinna arbetsbesparing och ökad säkerhet bör de

statistiska uppgifterna, prognoserna och behovsanalyserna systematiseras

och samordnas. En viktig uppgift för lantbruksstyrelsen blir att utveckla

och anvisa metodik för den översiktliga planeringen och lämna central

service till länen för statistisk bearbetning m. m.

De allmänna riktlinjerna för landet i dess helhet bör stegvis omsättas

till regionala riktlinjer för rationaliseringsverksamheten. Den centrala planeringen

bör därför även vara en allmän sammanhållande ram för den regionala

utvecklingsplaneringen och underlätta att centralt anpassa resurserna

efter behovet i de olika länen.

Den regionala planeringen bör samordnas centralt och integreras i den

allmänna planering för lokalisering och samhällsutveckling m. m. som bedrivs

under länsstyrelsens överinseende. En angelägen uppgift blir härvid

att avväga markresurserna, bl. a. med hänsyn till att permanentbebyggelse,

vägar, fritidsbebyggelse etc. tar alltmer mark i anspråk. Därför behövs en

god samordning med bebyggelseplaneringen, fritidsplaneringen och naturvårdsplaneringen.

En annan viktig uppgift vid den regionala planeringen

blir att belysa utvecklingsvägar för de enskilda företagen och utreda de ekonomiska

förutsättningarna för olika företagsformer. Vidare erfordras överväganden

beträffande omflyttningen av resurser mellan jordbruket och

andra näringar och mellan olika företag inom jordbruket. Andra viktiga

uppgifter blir att utarbeta vägledande riktlinjer för dispositionen av det

statliga finansieringsstödet, strukturrationaliseringen i skogsmark, inriktningen

av den aktiva inköpsverksamheten, omfattningen av samlade insatser

för jord- och skogsbrukets rationalisering samt inriktningen av upplysnings-

och rådgivningsverksamheten. Allmänt bör den regionala planeringen

syfta till att bilda underlag för diskussion av konkreta handlingsprogram

och forma ut sådana samt att ange utvecklingstendenser och anpassningsmöjligheter

som kan ingå i en allmän riksöverblick. Utrednings- och plane
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

ringsarbetet bör bedrivas i intimt samarbete med berörda länsorgan och

kommunerna. Samråd bör likaså ske med jordbrukets och skogsbrukets

ekonomiska och fackliga organisationer vid diskussion av utvecklingstendenser

och vid överväganden rörande handlingsprogram.

Beträffande rådgivningsverksamheten förutsätter utredningen

att staten i första hand skall medverka i sådan verksamhet som är av

betydelse för rationaliseringsverksamheten i vidare bemärkelse. Kommersiellt

betonad rådgivning bör däremot inte ingå i de statliga insatserna utan

i princip förbli en uppgift för näringsutövarnas egna organisationer. Utredningen

framhåller vikten av att rådgivningsverksamheten planeras mot

bakgrunden av de allmänna ekonomiska utvecklingstendenserna och riktlinjerna

för rationaliseringsverksamheten. Av central betydelse blir rådgivning

med syfte att främja en fortlöpande strukturanpassning med beaktande

av arbetsmarknadsfrågor och sammanhangen med näringslivet i övrigt.

En närliggande viktig uppgift, som bl. a. innefattar rådgivning, blir att i

samarbete med arbetsmarknadsorganen underlätta omställningen av arbetskraft

från jordbruket till andra näringsgrenar. En viktig del i de nya lantbruksnämndernas

rådgivning blir att medverka till att snabbt förmedla resultaten

av forsknings- och försöksverksamheten samt de praktiska rönen

på lantbruks- och trädgårdsnäringsområdet till yrkesutövarna. För att effektivera

rådgivningsverksamheten förordar utredningen bl. a. att den programmering

av rådgivningen som nu bedrivs såväl på riksplanet som på

länsplanet fortsätts och utvecklas. Verksamheten bör innefatta undersökning

och värdering av effekten av rådgivningsinsatserna. Det är därför angeläget

anser utredningen att lantbrukshögskolan får tillräckliga resurser för

forsknings- och utvecklingsarbete rörande mätningen av denna effekt.

Vad gäller fältorganisationen av rådgivningen understryker utredningen

behovet av fler specialinriktade rådgivare inom växtodlings-, husdjurs- och

trädgårdsområdena. Specialister krävs även på anläggningssidan, i första

hand rörande byggnader, maskiner och arbetsmetodik, markanläggningar

samt i företagsekonomi, struktur- och skogsfrågor. För verksamheten i de

nya nämnderna erfordras dylika specialister såväl med högskoleutbildning

som med lägre lantbruksutbildning. I lantbruksnämndernas rådgivning

kommer stor vikt att få fästas vid allmän företagsekonomisk planering och

driftsanpassningsproblem. En utbyggnad av den ekonomiska rådgivning,

som nu bedrivs främst genom ekonomikonsulenterna, med assistentpersonal

med lantmästarutbildning är därför påkallad. På grund av behovet av god

kontakt mellan rådgivarna och yrkesutövarna särskilt vad gäller de allmänt

företagsekonomiskt inriktade rådgivarna anser utredningen det mest ändamålsenligt

att dessa — vilka i fortsättningen bör benämnas distriktsrådgivare

—■ kan arbeta inom mindre distrikt. Vissa nackdelar med en alltför

spridd organisation talar dock för att distriktsrådgivarna placeras på kansliorten.

I de fall detta inte kan genomföras med hänsyn till reslängder etc. bör

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

vederbörandes arbetsplats väljas så att han får tillgång till normal kontorsservice

och ordnade, fortlöpande kontakter med lantbruksnämnden.

Rådgivningen bör, framhåller utredningen slutligen, bedrivas i nära kontakt

med yrkesutövarnas organisationer samt berörda myndigheter och

forsknings- och försöksinstitutioner på lantbrukets och trädgårdsnäringens

områden. Den bör stå öppen för alla yrkesutövare och således inte begränsas

till sådana som behöver statligt ekonomiskt stöd för rationaliseringsåtgärder.

Vad gäller åtgärderna för strukturanpassning framhåller utredningen

inledningsvis att dessa innefattar såväl uppbyggnad av effektiva

företagsenheter som utflyttning av resurser från näringen, främst arbetskraft

samt sådan jordbruks jord som inte lämpligen bör utnyttjas i det

framtida jordbruket. Verksamheten bör därför inriktas på att parallellt söka

lösa problemen för dem som stannar kvar i näringen och dem som av olika

skäl lämnar den. Utredningen betonar att arbetsuppgifterna på ifrågavarande

område — avvägning i frågor om markanvändning för olika ändamål,

markinköp och markförsäljning för uppbyggnad av effektiva företagsenheter,

handhavandet av det statliga stödet vid strukturrationaliseringen, prövning

av ärenden enligt jordförvärvslagen samt rörelsestimulerande medel på

arbetsmarknaden — växer genom den aktuella utvecklingen och vidgas enligt

jordbruksutredningens förslag. Sålunda krävs betydligt ökade insatser

för markanskaffningen till uppbyggnad av rationella enheter. I fråga om

verksamheten för strukturförbättring i skogsmark anser utredningen att nuvarande

skogligt utbildad personal i stort sett bör föras över till den nya

organisationen. I avvaktan på skogspolitiska utredningens förslag i fråga

om skogsvårdsstyrelsernas framtida organisation bör gälla att service från

utomstående skogliga organ anlitas så långt detta lämpligen kan ske. Nämnderna

bör emellertid utrustas med skoglig personal i den utsträckning som

erfordras för att tillgodose det löpande arbetet med strukturrationaliseringen.

I fråga om lantbruksnämndernas projekterings- och serviceverksamhet

föreslår utredningen att beställningsverksamheten avvägs

efter följande grunder. I princip bör servicebehovet tillgodoses genom den

verksamhet som bedrivs inom den privata sektorn av näringsutövarnas egna

organisationer och av andra företag. Lantbruksnämnderna bör emellertid

tillhandahålla sådan service som är angelägen för rationaliseringsverksamheten

och som inte nu kan väntas bli tillräckligt tillgodosedd utan de statliga

insatserna. Lantbruksorganisationen skall sålunda inte eftersträva någon

ensamrätt eller prioritet till serviceverksamhet inom visst område utan

verksamheten bör bedrivas i konkurrens på lika villkor. En allmän förutsättning

bör vara att staten avvecklar verksamheten i den mån näringslivet

är berett att självt ombesörja den i fortsättningen. Servicen bör i prin
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

cip sta öppen för alla företagare in. fl. i berörda näringar och inte begränsas

till sådana projekt som får statligt finansieringsstöd.

Utredningen anser som särskilt angeläget bl. a. att lantbruksnämnderna

står till tjänst med företagsekonomisk kalkylering och planering, Därigenom

främjas bl. a. att förekommande investeringar av betydenhet sker i

företag med ekonomiska förutsättningar att bära dem och felinvesteringar

motverkas. Beträffande dikning och ekonomibyggnader är det av stor vikt

att åtgärderna görs med tillfredsställande lösningar och nämndernas medverkan

bör också omfatta projektering för dessa ändamål. Nämnderna bör

sålunda stå till tjänst med projektering av sådana ekonomibyggnader, som

är angelägna ur rationaliseringssynpunkt och inte kräver detaljplaner till

grund för entreprenad. Arbetet bör kunna begränsas genom att typritningar

får ökad användning. Verksamheten vid lantbruksstyrelsens byggnadskontor

bör även i fortsättningen — men med ökade resurser — inriktas på

att i praktiska anvisningar omsätta de resultat som framkommer från försök

och forskning. Byggnadskontoret bör lämna länsorganen en omfattande

service, bl. a. i typritningar. Täckdikningen behöver intensifieras i

jordbrukslänen. Lantbruksnämnderna, som nu planlägger ca 90 % av

täckdikningen, bör även i fortsättningen kunna svara för planläggningen

på samma sätt som nu. Nämnderna bör också bl. a. vara beredda att lämna

eu väsentlig medverkan på vattenvårdens område, särskilt med tanke på att

avfall från siloanläggningar och djurstallar är vattenförorenande och att

näringsrika tillflöden från odlad jord är ägnade att påskynda igenväxning

av sjöar och vattendrag. Detta kräver en ständig uppmärksamhet bl. a. vid

planeringen av driftsbyggnader, uppsamlingsanordningar och dikessystem.

Bland övriga viktiga uppgifter nämner utredningen produktionsteknisk

service. I den senare ingår sådana uppgifter som att upprätta markkartor

till ledning för gödsling och val av växtodlingsinriktning samt växtodlings-,

utfodrings- och mekaniseringsplaner och planer för rationalisering inom

trädgårdsnäringen m. m.

Vad gäller försöksverksamheten på jordbrukets och trädgårdsnäringens

områden utgår utredningen från att ansvaret för och ledningen

av densamma skall åvila lantbrukshögskolan och att lantbruksnämnderna

i regel inte bör bedriva egen försöksverksamhet. Utredningen förordar att

lantbrukshögskolan skall äga begära lantbruksnämndernas medverkan i försöksverksamheten

i dess helhet d. v. s. även i den del för vilken statliga medel

inte disponeras för ändamålet. Nämnderna bör ha sådana resurser att

de kan vara beredda att på lantbrukshögskolans begäran medverka i en försöksverksamhet

som svarar mot de nuvarande riksförsöken samt ungefär

hälften eller ca 1 100 av de nuvarande länsförsöken. Kostnaden för de senare

försöken kan uppskattas till ca 1 milj. kr. årligen. F. n. uppgår statsbidragen

till länsförsöken till totalt ca 355 000 kr. per år. Även i fortsättningen

bör medel stå till förfogande för att säkerställa och möjliggöra att

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år i967

angelägna försök utanför riksprogrammet kan genomföras. Utredningen

förutsätter att nämnderna i viss utsträckning skall biträda också andra

statliga forskningsinstitutioner, bl. a. statens växtskyddsanstalt, med försök.

Utredningen understryker vikten av att ledningen av försöksverksamheten

vid lantbrukshögskolan och den ledning av rådgivningsverksamheten

som ankommer på lantbruksstyrelsen nära knyts samman. Lantbruksstyrelsen

bör därför vara representerad inom varje sektion av lantbrukshögskolans

försökslcollegium. Lantbruksnämnderna bör vara representerade i

distriktsförsöksnämnderna på liknande sätt som nu är fallet beträffande

hushållningssällskapen. Vid varje lantbruksnämnd bör bildas en särskild

rådgivande arbetsgrupp för försöksverksamhet. I arbetsgruppen bör

ingå representanter för yrkesutövarna. Sådan arbetsgrupp kan lämpligen

knytas till produktionsdelegation.

Enligt utredningens mening bör lantbruksnämnderna tillhandahålla den

personal som erfordras för att genomföra de försök som beställs av lantbrukshögskolan

och skaffa lämpliga försöksvärdar och försöksfält. Nämnderna

bör även tillhandahålla försöksutrustningen. Inköpen bör ske efter

anvisningar från lantbrukshögskolan.

Den närmaste lokala ledningen av försöksverksamheten bör enligt utredningen

handhas av en konsulent. Den fältarbetande personalen bör liksom

nu organiseras i försökspatruller. Utredningen räknar med att ca 50 sådana

patruller erfordras. Patrullerna bör placeras centralt inom verksamhetsområdet

och försöken bör såvitt möjligt koncentreras till speciella försöksgårdar

eller försöksplatser med särskilda försöksfält inom bestående

jordbruksbygder. Försöken bör handhas av en av de fast anställda assistenterna

på växtodlingsområdet med särskilt anlitade biträden. I den

mån det finns flera patruller inom ett län bör assistenten ha överinseendet

över patrullernas arbete. Behovet av förmän och övrig personal vid patrullerna

bör fyllas genom tillfälligt anställda. I län med mer omfattande försöksverksamhet

bör assistenten ha en försökstekniker till förfogande. Om

den senare kan utnyttjas för mera kvalificerade arbetsuppgifter såsom

markkarteringsuppgifter, ritarbeten in. in. bör vederbörande årsanställas.

Kostnaderna för personalen i försökspatrullerna samt för intrångsersättningar

till lantbrukare vilkas gårdar utnyttjas som demonstrationsgårdar

bör enligt utredningen täckas genom att lantbrukshögskolan betalar ersättning

härför till lantbruksorganisationen. För inköp av försöksutrustning

bör särskilda medel ställas till förfogande, lämpligen via lantbrukshögskolans

försöksanslag. Kostnaden härför beräknas av utredningen till minst

4 350 000 kr.

För att tillgodose de nya lantbruksnämndernas behov av olika medel för

demonstrationsverksamhet, bl. a. demonstrationsodlingar för att belysa

olika rationaliseringsåtgärders effekt vid enskilda lantbruk, bör särskilda

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 74 år 1967

27

medel ställas till lantbruksstyrelsens förfogande. Kostnaden för denna

verksamhet kan beräknas till 75 000 kr.

Enligt utredningens mening bör hushållningssällskapen skörda försöken

under hösten 1967. I den mån personal övergått till de nya lantbruksnämnderna

från den 1 juli 1967 bör hushållningssällskapen i tillräcklig utsträckning

kunna disponera personalen för att fullfölja försöksåtagandena. Utläggningen

av de försök som lantbrukshögskolan beställer bör däremot

ske i lantbruksnämndens regi hösten 1967.

Med beaktande av den strukturförändring som på senare år skett inom

animalieproduktionen och producentsammanslutningarna på detta område

har utredningen funnit starka skäl föreligga att administrationen och ledningen

av husdj urskontrollen och stam bokföringen i

ökad omfattning övertas av näringsutövarna själva. Staten bör endast behålla

en övervakande funktion och för det ändamålet ha viss insyn i verksamheten.

I fråga om övriga arbetsuppgifter inom växtodlings-

och husdj ursområdet föreslår utredningen att vissa i

olika författningar reglerade kontrolluppgifter m. m. flyttas över från hushållningssällskapen

till lantbruksnämnderna samt att bestämmelserna ändras

i enlighet därmed.

Det allmännas insatser för att främja utvecklingen av den yrkesmässiga

trädgårdsnäringen bör enligt utredningen inordnas i

de nya lantbruksnämndernas verksamhet. Arbetsuppgifterna bör, liksom

nu gäller för hushållningssällskapens trädgårdskonsulenter, huvudsakligen

omfatta rådgivning, projektering av vissa anläggningar samt handläggning

av ärenden rörande finansieringsstöd. Den s. k. allmänna trädgårdsrådgivningen,

d. v. s. den som avser mer amatörmässig trädgårdsskötsel samt

projektering av hemträdgårdar och parkanläggningar in. m., faller däremot

i det väsentliga utanför de nya lantbruksnämndernas verksamhetsfält. Enligt

vad utredningen erfarit avser flera hushållningssällskap att fortsätta

sin verksamhet på detta område.

Lantbruksnämndernas personalbehov för ifrågavarande uppgifter beräknar

utredningen till samma antal (25) konsulenter som nu finns hos sällskapen

jämte tio nya assisstenter. Härvid förutsätter utredningen att det

även i fortsättningen skall finnas två rådgivningscentraler i Malmö resp.

Stockholm. För dessa erfordras tio specialiserade konsulenter och fem av

de nya assistenterna. Övriga konsulenter och assistenter bör utplaceras i

olika län enligt lantbruksstyrelsens bestämmande. Utredningen föreslår vidare

att den arbetsenhet som inom lantbruksstyrelsen handhar uppgifter

på trädgårdsnäringens område förstärks med en kvalificerad befattningshavare.

Utredningen har även behandlat vissa frågor rörande jordbruksstatistik.

Härvid redogör utredningen för förslaget om obligatorisk skör
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

deskadeanmälan och uppgiftsinsamlingen till jordbruksräkningarna och

jordbruksinventeringarna. Lantbruksnämndernas personalbehov för hithörande

uppgifter beräknas till tolv assisstenter och tio biträden. Med hänsyn

till att granskningsuppgifterna för lantbruksnämndernas del väntas bli

väsentligt mer omfattande vid uppläggningen av det nya systemet än i fortsättningen

beräknas dock personalbehovet för startåret till 23 assistenter

och 31 biträden. Även andra året väntas arbetet vid nämnderna bli större.

Merkostnaden bar uppskattats till ca 100 000 kr. Den personal som inom

lantbruksnämnderna skall utföra granskningsarbeten m. m. bör enligt lantbruksorganisationsutredningens

mening föras upp på lantbruksnämndernas

personalstat. På grund av arbetets art bör kostnaderna hänföras till anslaget

Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd.

Den nuvarande utformningen av det lokala arbetet med skördeuppskattningarna

bör enligt utredningens mening behållas. Arbetet bör föras över

från hushållningssällskapen till de nya nämnderna. Provyteledarna bör tas

upp på nämndernas personalstat. Medel till ändamålet bör anvisas under

anslaget Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd. Vidare

förordar utredningen att de uppgifter som f. n. åligger hushållningssällskapen

vad gäller årsväxtrapporteringen, betäckningsstatistiken för suggor

och statistiken över lantarbetarnas löner förs över till lantbruksnämnderna.

1 fråga om fiskestatistiken erinrar utredningen om att denna f. n. övervägs

av en arbetsgrupp inom statistiska centralbyrån. Tills vidare bör lantbruksnämnderna

överta hushållningssällskapens roll som lokalorgan för insamling

av sådan statistik.

Utredningen har i sammanhanget närmare utvecklat jordbruksutredningens

förslag beträffande ett officiellt företagsregister över jordoch

skogsbruk. Utredningen lämnar vissa kompletterande synpunkter till

förslaget och föreslår att frågan om registrets innehåll, insamlingsrutiner

m. in. närmare utreds. Detta bör lämpligen göras av lantbruksstyrelsen,

statistiska centralbyrån och jordbruksnämnden gemensamt genom en särskild

arbetsgrupp. I anslutning härtill framhåller utredningen att registret

bör läggas upp redan under år 1967 om det skall kunna användas bl. a.

som utgångspunkt för bedömningen av verkningarna av den nya jordbrukspolitiken.

I

I fråga om veterinär verksamhet erinrar utredningen om att

veterinärväsendeutredningen har i uppdrag att göra en översyn av den

veterinära fältorganisationen. Uppdraget omfattar även den veterinära verksamhet

som hushållningssällskapen nu driver. Med hänsyn härtill har lantbruksorganisationsutredningen

inte närmare behandlat frågan om någon

del av denna verksamhet provisoriskt bör inordnas i lantbruksnämnderna.

För sin del finner utredningen det emellertid erforderligt att lantbruksnämnderna

bl. a. vid projektering av byggnader och planläggning av driften

har tillgång till erforderlig veterinärmedicinsk expertis. Utredningen anser

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj. ts proposition nr 74 år 1967

dock inte detta behov vara så stort att det motiverar att särskilda veterinära

befattningar inrättas inom lantbruksnämnderna. Nämnderna bör i stället

enligt utredningens mening erhålla medel på sakkunniganslag för att

anlita veterinärer. Genom resp. länsveterinär bör nämnderna få anvisning

på lämplig veterinär som konsult. Härvid bör bl. a. de regionala veterinärlaboratorierna

kunna ställa erforderlig personal till förfogande. Utredningen

erinrar i sammanhanget även om den särskilda sakkunskap som representeras

genom konsulenterna vid statens veterinärmedicinska anstalt.

Verksamheten vid hushållningssällskapens laboratorier bör enligt utredningens

mening tills vidare bedrivas i stort sett i samma omfattning som

f. n. och i sådan ordning att veterinärväsendeutredningens bedömningar

inte föregrips. I den mån hushållningssällskap inte håller egen personal för

det administrativa och kamerala arbetet för dess laboratorium bör tills vidare

lantbruksnämnd få befogenhet att på begäran av sällskapet och efter

närmare prövning av lantbruksstyrelsen åta sig att ombesörja detta arbete.

Eu annan möjlighet kan vara att hushållningssällskap i sådant fall får ett

tillfälligt administrativt bidrag. Den från Hushållningssällskapens förbund

inkomna skriften angående den fortsatta driften vid sällskapens laboratorier

redovisar jag i samband med remissutlåtandena över utredningens förslag.

Vad gäller lantbruksnämndernas befattning med fiskerifrågor erinrar

utredningen inledningsvis om att den verksamhet som hushållningssällskapen

f. n. bedriver på detta område i stor utsträckning berörs av

tritidsfiskeutredningens pågående arbete. Förslag till en mera permanent

lösning av organisatoriska anordningar för administrationen av de statliga

uppgifterna på fiskets område bör därför anstå. Utredningen föreslår att

lantbruksnämnderna fr. o. m. den 1 juli 1967 tills vidare övertar hushållningssällskapens

ifrågavarande uppgifter i den mån de är av statlig natur.

I samband med överföringen bör de personalförtecknade fiskerikonsulenterna

föras på lantbruksnämndernas personalstat. De övriga konsulenterna

och assistenterna bör, om inte annat överenskommes, föras över till nämnderna

på i princip oförändrade anställningsvillkor. Vid eventuellt uppkommande

vakans bör sådan tjänst inte få återbesättas utan Kungl. Maj :ts medgivande.

Verksamhet med fiskodlingsanstalter o. dyl. bör enligt utredningen

inte föras över till eller tas upp av lantbruksnämnderna. Utredningens

promemoria angående vissa fiskerifrågor i anledning av omorganisationen

av lantbruksnämndernas verksamhet m. in. återkommer jag till i det följande

under rubriken Vissa särskilda frågor.

Beträffande hemkonsulentverksamheten erinrar utredningen

om att hemkonsulentutredningen har att pröva frågan om huvudmannaskapet

för hemkonsulenterna. Enligt direktiven bör därvid bl. a. övervägas

om inte lämpligen annat organ än de nya lantbruksnämnderna skall

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 74 år 1967

vara huvudman. Enligt lantbruksorganisationsutredningens mening torde

hemkonsulenternas insatser i fråga om lantbruksföretag främst komma att

bestå i att lämna upplysning till jordbrukshushållen liksom till andra hushåll

i syfte att främja hushållsarbetets rationalisering. I övrigt kommer deras

medverkan huvudsakligen att behövas vid överväganden om att bäst

utnyttja familjens arbetskraft. Behovet av medverkan från hemkonsulenterna

i lantbruksnämndernas arbete bör enligt utredningens mening kunna

tillgodoses genom överenskommelser om samarbete. Skulle frågan om det

framtida huvudmannaskapet för hemkonsulenterna inte avgöras före den

1 juli 1967 bör dock dessa tills vidare inordnas i nämnderna. De icke personalförtecknade

konsulenterna bör kunna anställas på i princip oförändrade

villkor. Vid eventuellt uppkommande vakans bör sådan tjänst inte få återbesättas

utan Kungl. Maj :ts medgivande.

Hem slöjds verksam heten bör enligt utredningen — som erinrar

om att det statliga stödet till hemslöjden f. n. utreds av hemslöjdsutredningen

— inte tillhöra lantbruksnämndernas arbetsuppgifter. Utredningen

har vidare inte funnit anledning föreligga att infoga de lokala lantbrukskemiska

stationerna i den nya lantbruksorganisationen.

Lantbruksnämnderna bör fylla sitt behov av analyser såväl vid markkartering

som i andra sammanhang genom beställning hos de institutioner som

bedriver sådan analysverksamhet. Några särskilda bestämmelser härom

behöver inte utformas i förevarande sammanhang. Likaså har enligt utredningen

något skäl inte framkommit för att föra över verksamheten vid d e

lokala frö kontrollanstalterna till lantbruksnämnderna.

Lantbruksnämndernas organisation m. m.

Organisationen. Utredningen erinrar inledningsvis om 1965 års riksdagsbeslut

i ämnet. Enligt detta skall i fråga om lantbruksnämndernas

organisation gälla i huvudsak följande. Lantbruksnämnden skall bestå

av nio ledamöter. Av dessa skall Kungl. Maj :t utse ordförande och tre andra

ledamöter samt landstinget fyra ledamöter. Organets chef skall ingå som

självskriven ledamot. Landshövdingen i länet skall i regel utses till ordförande.

För att tillgodose behovet av samordning vid nämndens behandling

av frågor som berör annan länsmyndighets verksamhet skall representant

för den andra myndigheten beredas tillfälle att delta i överläggningarna.

Nämnden in pleno skall huvudsakligen dra upp de närmare riktlinjerna för

nämndens verksamhet, besluta i frågor av principiell natur samt avgöra

andra viktiga ärenden. Beslut i övriga ärenden skall fattas av delegationer.

Rutinärenden skall kunna delegeras till tjänstemän. Vid varje lantbruksnämnd

skall finnas en delegation för ärenden rörande strukturrationalisering.

Strukturdelegationen skall bestå av sex ledamöter, nämligen tre lelcmannaledamöter,

överlantmätaren, länsjägmästaren och organets chef.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1967

Vidare skall i regel finnas en jordbruks- och en utbildningsdelegation. Därutöver

skall vid behov kunna inrättas ytterligare delegationer, t. ex. i vissa

län för frågor rörande trädgårdnäringen. Lantbruksnämnderna skall ha

ortsombud.

Med beaktande av riksdagsbeslutet föreslår utredningen att lantbruksnämnden

organiseras enligt plan som återges på s. 32.

Utredningen utvecklar förslaget på i huvudsak följande sätt.

Ledamöterna i lantbruksnämnden bör förordnas för en tid av fyra år.

För envar av de icke självskrivna ledamöterna bör utses en suppleant.

Lantbruksnämnden bör inom sig utse vice ordförande. För att nämnden

in pleno skall vara beslutför bör minst sex ledamöter delta i besluten.

Nämnden bör i betydande utsträckning arbeta i delegationer. Antalet

delegationer och fördelningen av ärendena mellan dem bör kunna inom

vissa gränser anpassas efter förutsättningarna i olika län. I de större

länen bör finnas tre delegationer: en för strukturfrågor, en för investeringsfrågor

och en för produktionsfrågor. I flertalet övriga län bör det med

hänsyn till verksamhetens mer begränsade volym eller inriktning vara

lämpligt med två delegationer. Å andra sidan kan det i undantagsfall med

hänsyn till ärendenas art vara motiverat att utöka antalet delegationer för

särskilda ändamål, t. ex. i Stockholms och Malmöhus län för ärenden rörande

trädgårdsfrågor. Ytterligare permanent delegation bör därför kunna

inrättas efter medgivande av lantbruksstyrelsen.

Följande huvudsakliga arbetsfördelning bör gälla där tre delegationer

inrättas.

Strukturdelegationen bör normalt avgöra de enskilda ärenden som

avser individualplanering, tillämpning av förvärvslagstiftning, markanvändningsfrågor,

köp och försäljning av egendom för rationaliseringsändamål

och övriga strukturfrågor inberäknat det statliga ekonomiska stödet

till yttre rationalisering. Inom delegationen bör vidare behandlas frågor

rörande omställning av jordbrukets arbetskraft och frågor rörande jordbrukets

bostäder. Delegationen bör även ha att förbereda eller besluta i

ärenden rörande översiktlig planering, principfrågor rörande större rationaliseringsprojekt

in. m.

Investeringsdelegationen bör handlägga frågor om ekonomiskt stöd till

byggnader och markanläggningar, om jordförvärvslån och driftslån samt

om projektering av tekniska anläggningar (byggnader, maskiner, dikning

etc.), om sistnämnda frågor inte skall handläggas inom produktionsdelegationen.

Produktionsdelegationen bör bereda eller besluta i frågor rörande utbildning

och rådgivning inkl. planläggning av grupprådgivning i kursform. I

övrigt bör delegationen besluta i sådana jordbruksfrågor som inte handläggs

av annan delegation, bl. a. frågor rörande kontrollverksamheten, försöksverksamheten,

skördeskadeskyddet och skördeskadeuppskattningen. I vissa

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1967

Investerings
delegation
-

Särskild

delegation

Produktions
delegation
-

Struktur
delegation
-

1 + 4 av Kungl. Maj:t

4 av landstinget

Nämnd

Kan inrättas

Programnämnd

Samrådsgrupp för

planering

Samrådsgrupp för

trädgårdsfrågor

Investerings
avdelning
-

Stabsorgan

Chef

Administrativ

avdelning (Kansli)

Produktions
avdelning
-

Struktur
avdelning
-

fall bör tekniska projekteringsfrågor behandlas inom delegationen. Vidare

bör ärenden rörande trädgårdsnäringen handläggas i denna delegation.

I nämnder med endast två delegationer bör investeringsfrågorna i allmänhet

avgöras i strukturdelegationen.

I fråga om delegationernas sammansättning hänvisar utredningen vad

gäller strukturdelegationen till riksdagens beslut. Då strukturdelegationen

handlägger ärenden som har betydelse för arbetet inom andra länsmyndigheter,

såsom länsstyrelse, länsarbetsnämnd och länsbostadsnämnd, bör vid

behov dessa myndigheter vara representerade vid delegationens sammanträden.

För att delegationen skall anses beslutför bör gälla, att fyra ledamöter

varav minst två lekmän deltar i beslutet. Produktionsdelegationen

och investeringsdelegationen bör enligt utredningens mening bestå av tre

lekmannaledamöter, organets chefstjänsteman samt vederbörande avdelningschef.

För att säkerställa samordning mellan bedömningar rörande investeringsfrågor,

strukturfrågor och frågor rörande rådgivning och projektering

bör investeringsdelegationen innehålla minst en lekmannaledamot ur

vardera strukturdelegationen och produktionsdelegationen. För att produktionsdelegationen

och investeringsdelegationen skall vara beslutföra bör

gälla att tre ledamöter, varav två lekmän, deltar i beslutet.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1967

För att trygga kontakten mellan lantbruksnämnd och företrädare för

skilda intressen vid överväganden i vissa frågor, speciellt sådana som avser

riktlinjer för verksamheten, bör bl. a. särskilda sa m rådsgrupper

kunna inrättas. Detta gäller bl. a. uppläggningen av kursverksamheten där

det liksom nu bör finnas en programnämnd. Den översiktliga planeringen

bör ske i intim kontakt med företrädare för länsstyrelse, lantmäteri, länsarbetsnämnd,

länsbostadsnämnd, naturvårdsorgan, skogsvårdsstyrelse och

domänverket. Ett forum för överläggningar med näringslivet bör organiseras

som en rådgivande grupp. För frågor rörande försöksverksamheten

bör produktionsdelegationen kunna med sig adjungera behövlig expertis

inom området. Motsvarande kan gälla t. ex. beträffande växtodlings-, husdjurs-

och trädgårdsområdet. Or t sombuden kommer i fortsättningen

liksom hittills att fylla eu väsentlig uppgift för kontakten mellan lantbruksnämnden

och näringsutövarna. Någon särskild formell ordning för utseende

av ortsombud anser utredningen inte bör föreskrivas. Det får ankomma

på lantbruksnämnden att ta erforderliga kontakter innan nämnden utser

ortsombud. Det förutsätts att nämnden därvid rådgör med bl. a. kommunalnämnden.

I fråga om arbetsfördelningen på avdelningar bör gälla att nämnderna

skall kunna — med bibehållande av indelningen i huvudsak — vidta

de ändringar som kan motiveras av lokala förhållanden, personaltillgång,

arbetsbelastning o. s. v. I de större länen bör finnas en administrativ avdelning

samt tre fackavdelningar, nämligen en för strukturfrågor, en för produktionsfrågor

och eu för investeringsfrågor. I andra län bör verksamheten

kunna bedrivas på en administrativ avdelning och två fackavdelningar. Vidare

behövs ett stabsorgan till ledningens direkta förfogande.

Vid arbetets fördelning bör i huvudsak följande gälla.

Stabsorganet bör ha till uppgift att stå till chefstjänstemannens förfogande

i hans arbete för långsiktiga handlingsprogram samt för att samordna

arbetet i olika verksamhetsgrenar och biträda de olika avdelningarna

med informationer och material samt med sakkunskap enligt chefstjänstemannens

bestämmande. Särskild personal bör avdelas till förfogande

för ledningen för stabsorganet.

Strukturavdelningen, investeringsavdelningen resp. produktionsavdelningen

skall närmare handlägga de ärenden, som i det föregående angetts

ankomma på strukturdelegationen, investeringsdelegationen resp. produklionsdelegationen.

1 nämnd som har två fackavdelningar bör investeringsfrågorna föras till

strukturavdelningen, medan den företagsekonomiska rådgivningen och den

tekniska projekteringen bör tillkomma produktionsavdelningen.

Administrativa avdelningen bör ha att handlägga ärenden rörande personal,

organisations- och kamerala frågor samt frågor i övrigt av övervägande

administrativ natur. Fn viktig uppgift blir att lämna biträde vid be
2

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 74

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

redning av ärenden rörande lån och bidrag samt köp, försäljning och förvaltning

av fastigheter och verkställa nämndens beslut i sådana ärenden

samt fullgöra vad som ankommer på nämnden i avseende på inskrivningsoch

deklarationsåtgärder m. m. Inom avdelningen bör vidare ombesörjas

huvuddelen av serviceuppgifter på kontorsområdet, t. ex. maskinskrivnings-,

rälcne- och ritarbeten, registrering, expediering m. m.

Arbetsformer. I fråga om beslutsfunktioner inom lantbruksnämnderna

utgår utredningen från 1965 års riksdagsbeslut att nämnden i plenum huvudsakligen

bör dra upp de närmare riktlinjerna för nämndens verksamhet

och besluta i frågor av principiell natur och andra ärenden av större vikt.

Beslut i övriga frågor bör på grundval av tillämpad praxis i största möjliga

utsträckning fattas av delegation eller tjänsteman på nämndens vägnar.

Utredningen finner det inte påkallat att närmare reglera beslutsfördelningen

mellan nämnden in pleno och delegation.

Beträffande frågan om delegering av beslutanderätt anför utredningen

närmare bl. a. att det liksom nu bör gälla att lantbruksnämnden äger överlämna

till ordföranden, organets chefstjänsteman eller annan tjänsteman

att avgöra ärenden eller grupper av ärenden som inte är av beskaffenhet

att böra prövas av lantbruksnämnden i plenum eller i delegation. Denna

möjlighet bör enligt utredningens mening användas i ökad utsträckning.

Samordning med andra myndigheter m. fl. För att trygga en nödvändig

samordning med länsstyrelsen bör enligt utredningens mening Kungl. Maj :t

liksom hittills utse länets landshövding till ordförande i lantbruksnämnden.

Därutöver bör eu företrädare för länsstyrelsen, närmast från dess planeringsavdelning,

beredas tillfälle att närvara vid nämndens och strukturdelegationens

sammanträde och delta i överläggningarna. Nämndens chefstjänsteman

bör alltid kallas till sammanträden med länsstyrelsens planeringsråd

liksom till s. k. länsråd och sammanträden med naturvårdsråden.

Några ytterligare fasta former för samarbetet mellan lantbruksnämnd och

länsstyrelse erfordras knappast nu. Närmare bestämmelser härom bör övervägas

vid behandlingen av länsförvaltningsutredningens förslag.

Samrådsförfarandet mellan lantbruksnämnden och länsarbetsnämnden

bör organiseras så att eu gemensam planering för olika åtgärder kommer

till stånd och en smidig och tillräckligt effektiv kontakt etableras för de

enskilda ärendenas handläggning. Länsarbetsdirektören eller ersättare för

honom bör kallas till nämndens och strukturdelegationens sammanträden

då frågor av intresse för länsarbetsnämnden behandlas. Vidare har lantbruksnämnden

en företrädare i de särskilda samarbetsgrupper som länsarbetsnämnderna

i flertalet län knutit till sig för att främst följa den arbetsmarknadsmässiga

utvecklingen inom jordbruket och sprida informa
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

35

tion om densamma. Utöver den kontakt som kan hållas genom dessa grupper

bör lantbruksnämndens chefstjänsteman beredas tillfälle att delta i

länsarbetsnämndens överläggningar när frågor av väsentlig betydelse för

strukturanpassningen behandlas. I övrigt framhåller utredningen bl. a. att

ömsesidiga kontakter vid handläggningen inom de båda nämnderna av enskilda

ärenden som regel bör ske genom att föredragande samråder under

beredningen.

Vad gäller lantmäteri^ pekar utredningen på att ett organiserat samarbete

tryggas genom att överlantmätaren ingår som ledamot i lantbruksnämndens

strukturdelegation. Vidare framhåller utredningen att det varit

till stor fördel för rationaliseringsarbetet att det i en del län funnits eu

specialenhet inom lantmäteriet som ställts till överlantmätarens förfogande

med huvudsaklig uppgift att biträda lantbruksnämnden vid arbetet med

jord- och skogsbrukets rationalisering och för att utföra därav föranledda

lantmäteriförrättningar. Det är enligt utredningens mening angeläget att

även i fortsättningen sådana specialenheter finns med resurser att tillgodose

lantbruksnämnderna med denna service. Några ytterligare bestämmelser

rörande samarbetet mellan lantbruksorganisationen och lantmäteriet

behövs enligt utredningen inte nu.

I fråga om samarbetet med skogsvårdsstyrelsen framhåller utredningen

att länsjägmästaren eller ställföreträdare för honom avses ingå i strukturdelegationen.

Utredningen erinrar vidare om att lantbruksstyrelsen och

skogsstyrelsen i samråd meddelat anvisningar beträffande den service som

lantbruksnämnden kan behöva från bl. a. skogsvårdsstyrelsen i vissa frågor.

Det bör ankomma på ämbetsverken att i mån av behov revidera dessa

anvisningar. Att under det relativt korta övergångsskedet i avvaktan på

resultatet av den skogspolitiska utredningen nu skapa ytterligare fasta

samarbetsformer kan enligt utredningens mening inte anses befogat. För

att främja samarbetet bör dock i instruktionen för skogsvårdsstyrelserna

införas en bestämmelse om att lantbruksnämndens chefstjänsteman alltid

skall kallas till skogsvårdsstyrelsens sammanträden och underrättas om

ärenden som skall förekomma därvid.

Beträffande samarbetet mellan lantbruksnämnden och länsbostadsnämnden

erinrar utredningen om att detta f. n. är reglerat genom anvisningar

som utfärdats gemensamt av lantbruksstyrelsen och bostadsstyrelsen. Även

i fortsättningen bör frågan kunna ordnas på liknande sätt genom att anvisningar

avpassade efter de nya förhållandena utfärdas gemensamt av de

båda centralorganen efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen. Några ytterligare

organisatoriska anordningar på detta område anser utredningen

knappast vara påkallade.

Utredningen framhåller vidare, att utvecklingen gör behovet av kontakt

med primärkommunerna alltmer framträdande. I första hand gäller detta

den översiktliga planeringen samt överväganden om markanvändningsfrå
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1967

gor och därmed sammanhängande lokaliseringsspörsmål. De riktlinjer som

utformas t. ex. för investeringsinsatser och omställningsstöd är likaså av

klart intresse för kommunerna. Utredningen anser angeläget, att samarbetet

med primärkommunerna i sådana frågor av större vikt sker genom

att lantbruksnämnden tar upp direkta överläggningar med företrädare lör

vederbörande kommunala myndigheter.

Sammanförande av lantbruksnämnderna i Älvsborgs län. Utredningen har

inte funnit tillräckliga skäl föreligga att vid omorganisationen inrätta

två lantbruksnämnder i Älvsborgs län. Med hänsyn härtill föreslår utredningen

att fr. o. m. den 1 juli 1967 en lantbruksnämnd inrättas i nämnda

län med hela länet som verksamhetsfält. Denna bör ha Vänersborg som

kansliort. På grund av bl. a. alt en ändrad länsindelning kan bli aktuell

relativt snart bör en avdelning av nämnden tills vidare vara förlagd till

Borås. Det bör ankomma på lantbruksstyrelsen att i samråd med den nya

lantbruksnämnden närmare precisera Boråsavdelningens verksamhetsområde

och arbetssätt. Den bör vara uppbyggd så att den södra länsdelens behov

av insatser på det arbetsfält som den nya nämnden övertar från den nuvarande

lantbruksnämnden i Borås och hushållningssällskapet där blir väl

tillgodosett. Den nya lantbruksnämnden bör sammansättas så att de båda

nuvarande länsdelarna blir representerade. För handläggningen av vissa

löpande ärenden som inte ankommer på strukturdelegationen bör eventuellt

inrättas en särskild delegation för södra länsdelen.

Personalbehov. Utredningen framhåller inledningsvis att viktiga arbetsuppgifter

nu släpar efter och att initiativverksamhet hämmas av att personalresurserna

blivit otillräckliga. Bl. a. är så fallet med rådgivningen, markinköpsverksamheten

och servicen med företagsekonomisk kalkylering.

Det krävs, såsom också jordbruksutredningen framhållit, betydligt ökade

insatser från staten för att förverkliga det av jordbruksutredningen avsedda

målet för rationaliseringsverksamheten. Å andra sidan har utredningen

understrukit att ökad effekt kan nås om möjligheterna till arbetsrationalisering

tillvaratas i nära anslutning till omorganisationen. Arbetsuppgifter

bör i ökad omfattning dels föras över från högre utbildade befattningshavare

till assistentpersonal och dels flyttas över från fältarbetande

befattningshavare till kanslipersonal. En förutsättning härför är dels att

assistentpersonalen får ett tillskott och bereds tillfälle, bl. a. genom fortbildning,

att ytterligare kvalificera sig, dels att nämnderna får fler mellangradstjänster

bl. a. på kanslist- och kansliskrivarnivå. Utredningen utgår

från att befintlig personal vid omorganisationen skall flyttas över från en

del avtagande arbetsuppgifter till växande eller nya sådana, och likaså från

att en viss omgruppering av personalresurser mellan de olika länen skall

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

ske. Vid eu framtida övergång till större men färre län bör, framhåller utredningen,

arbetsfördelningen ytterligare kunna förbättras.

Utredningen framför därefter följande mera allmänna förslag i fråga om

personalbehovet vid de nya lantbruksnämnderna. Ledningen av verksamheten

vid de nya lantbruksnämnderna skall utövas av organets chef som

liksom vid nuvarande nämnder bör benämnas lantbruksdirektör. Samarbetet

med övriga myndigheter och organisationer inom länet förutsätts ta betydande

tid i anspråk för direktören. Vid varje avdelning har dess chef det

närmaste ansvaret för arbetsenheternas verksamhet. En av avdelningscheferna

fungerar som ställföreträdare för direktören. Inom de olika fackavdelningarna

bör finnas högskoleutbildad expertis för strukturanpassning,

företagsekonomi, mekanisering, växtodlingsfrågor, liusdjursfrågor och i åtskilliga

län för trädgårdsfrågor. För att göra det möjligt för den högskoleutbildade

expertisen att ägna sig åt verksamhetsledning samt andra kvalificerade

uppgifter erfordras assistentpersonal utan högskoleexamen. Även

denna personal bör i allmänhet vara i rätt hög grad specialiserad. Utredningen

har utgått ifrån att uppgifter i större utsträckning än hittills förs

över till denna personalgrupp. För varje högskoleutbildad specialist bör i

regel finnas 1—3 assistenter utan högskoleexamen. Personalen bör inte bindas

alltför hårt till ett visst ämnesområde. Särskilt assistentpersonalen bör

efter behov kunna fördelas mellan avdelningarna. Även i fortsättningen bör

personalstaten vara gemensam för samtliga lantbruksnämnder. Den närmare

fördelningen av personalen på olika lantbruksnämnder bör ankomma

på lantbruksstyrelsen.

Därefter framlägger utredningen förslag rörande behovet av personal

inom de olika arbetsenheterna. Förslaget utvecklas i huvudsak enligt följande.

Inom stabsorgan bör finnas en högskoleutbildad specialist, som närmast

under lantbruksdirektören handhar beredningen av den översiktliga

planeringen och samordningen av rådgivningen samt föredrar viktigare

ärenden som hör till stabsorganet. Dessutom erfordras en assistent som

biträder med förekommande uppgifter inom stabsorganet. Sammanlagt

erfordras i stabsorganen 15 högskoleutbildade befattningshavare och 24

assistenter. Av de senare behövs 12 för det obligatoriska skördeskadeskyddet.

I ledningen för strukturavdelning bör stå en chef, som vid sin

sida bör ha dels högskoleutbildad expertis, dels assistentpersonal med

agrar utbildning, dels skogligt utbildad personal (skogsmästare). Befattningshavarna

bör vara väl insatta i företagsekonomiska frågor och i jordlagstiftningen

samt närliggande delar på det fastighetsrättsliga området

ävensom planlagstiftningen.

För frågor som hänger samman med jord- och skogsbrukets strukturanpassning

har utredningen bedömt det sammanlagda personalbehovet till 78

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

högskoleutbildade. Härav kan förslagsvis 25 vara rekryteringstjänster. Behovet

av assistenter med agrar utbildning har bedömts till 93. För skogliga

arbetsuppgifter har beräknats 5 jägmästare samt dessutom 57 med annan

skoglig utbildning än jägmästarexamen.

Inom produktionsavdelning bör förutom chefen finnas dels

högskoleutbildade specialister på växtodlings- och trädgårdsfrågor samt

husdjursfrågor och dels assistentpersonal.

Sammanlagt erfordras vid produktionsavdelningarna 65 högskoleutbildade

befattningshavare — av vilka tjänster ca 15 bör vara rekryteringstjänster

— 89 assistenter inom växtodlingsområdet varav 24 för skördeskadeuppskattningen,

40 assistenter inom husdj ursområdet samt 25 konsulenter och

10 assistenter för trädgårdsfrågor.

I län där investeringsfrågor och företagsekonomisk rådgivning skall ingå

i en speciell investeringsavdelning bör vid avdelningen finnas

chef, högskoleutbildad personal för företagsekonomisk kalkylering, markanläggningsfrågor

samt byggnads- och mekaniseringsfrågor och assistentpersonal

med lägre utbildning.

För uppgifter med företagsekonomisk rådgivning och statligt ekonomiskt

stöd erfordras inom investeringsavdelningarna 64 högskoleutbildade, varav

13 i rekryteringstjänst, samt 88 assistenter. För projekteringsverksamheten

i fråga om markanläggningar behövs 45 ingenjörer och 58 assistenter. Inom

mekaniseringsområdet erfordras 24 högskoleutbildade befattningshavare.

För rådgivning och projektering inom byggnadsområdet behövs 22 konsulenter

och 9 ingenjörer. För mekaniserings- och byggnadsområdena gemensamt

krävs vidare 21 assistenter. Härutöver föreslår utredningen att inom

lantbruksorganisationen även i fortsättningen skall finnas sex lantbruksingenjörer

med regional placering.

I ledningen för administrativ avdelning bör stå en chef som

vid sin sida bör ha minst en, vid de större lantbruksnämnderna två kvalificerade

medarbetare med huvudsakliga arbetsuppgifter avseende personaloch

kamrerarfunktioner resp. fastighetsärenden. Till dessa bör finnas medhjälpare

i mån av behov.

Behovet av administrativ personal vid de nya lantbruksnämnderna beräknas

till sammanlagt 576 befattningshavare, nämligen 24 avdelningschefer,

35 befattningshavare närmast under avdelningschefen, 34 kanslister, 59

mera kvalificerade biträden (kansliskrivare eller högre), 400 övriga biträden

(varav 68 kartritningsbiträden) samt 24 expeditionsvakter. Därjämte

bör liksom f. n. möjligheter finnas att vid behov anställa administrativ personal

mera tillfälligt. Relationen mellan det föreslagna antalet fältarbetande

och administrativ personal blir i genomsnitt 3: 2.

Det totala behovet av personal i de nya lantbruksnämnderna

uppskattas således av utredningen till 1 438 befattningshavare, var
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74- år 1967

39

av dock 9 (6 lantbruksingenjörer och 3 jägmästare) beräknas avlönas på

lantbruksstyrelsens avlöningsanslag. I den beräknade personalstyrkan ingår

dels 24 assistenter med huvudsaklig uppgift att handha den objektiva

skördeskadeuppskattningen, dels 12 assistenter och 10 biträden för granskning

av blanketter i samband med det obligatoriska skördeskadeskyddet,

statistikgranskning m. m. En betydande del av personalen förutsätts komma

att ägna sig åt sådan verksamhet som ger taxeinkomster. Utöver de

nämnda 1 438 befattningshavarna tillkommer under en övergångsperiod

38 befattningshavare för hemkonsulentverksamheten och 41 för fiskerifrågor.

Fördelningen av personal på olika kategorier vid en fullt utbyggd organisation

av de nya lantbruksnämnderna enligt utredningens förslag framgår

— förutom av den föregående redogörelsen — av en i betänkandet

redovisad sammanställning, vilken återges på s. 40. I sammanställningen

har som jämförelse medtagits en beräkning av personalläget vid lantbruksnämnderna

och hushållningssällskapen. Jämförelsen baseras på personalstyrkan

den 1 mars 1966 med i stort sett motsvarande uppgifter hos dels

nämnderna, dels sällskapens rådgivande personal med vissa undantag

samt den administrativa personalen vid sällskapens centrala kanslier. Av

sammanställningen framgår att utredningens förslag i förhållande till

personalresurserna hos nämnderna och hushållningssällskapen vid nämnda

tidpunkt innebär en total ökning med 122 befattningshavare, varav 80 fältarbetande

och 42 på administrativa avdelningar. Sålunda tillkommer 45

högskoleutbildade befattningshavare inom fackavdelningarna och stabsorganen,

60 agrara assistenter, 12 skogsmästare, 6 byggnadskonsulenter eller

byggnadsingenjörer, 4 assistenter för byggnader och maskiner samt 42

administrativa befattningshavare. Å andra sidan inbesparas 26 chefstjänster,

varjämte antalet ingenjörer för torrläggningsfrågor minskar med 21.

I sammanhanget framhåller utredningen bl. a., att en viss del av den

personal vid hushållningssällskapen, som tagits med i sammanställningen,

avlönas av sällskapens egna medel. Detta innebär vid ett genomförande

av utredningens förslag att statens lönekostnader ökar inte blott i anledning

av den föreslagna ökningen med 122 tjänster utan även till en viss

del med lönemedel till sådan personal som tidigare avlönats av sällskapens

egna medel.

För att bl. a. möjliggöra en god rekrytering och en successiv anpassning

till nya och tillkommande arbetsuppgifter bör enligt utredningens mening

utbyggnaden av de nya lantbruksnämnderna ske under en treårsperiod.

Med hänsyn till riktlinjerna för intensifiering av verksamheten och till nytillkommande

arbetsuppgifter bör utbyggnaden i första hand ske inom

strukturavdelningarna, stabsorganen och kanslienheterna. Som närmare

framgår av den förut nämnda sammanställningen förutsätter utredningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

Den personella utbyggnaden av lantbruksnämnderna under åren 1967168, 1968/69

och 1969/70 i jämförelse med faktiska personalläget vid lantbruksnämnder och hushållningssällskap

i mars 1966

Tjänst (grupp)

Antal mars 1966

Föreslå-

+

Föreslaget antal

Ln

Hs

Totalt

get ant.

totalt

budgetåren

1967/ 1968/ 1969/

68

69

70

Chef ....................

25

25

50

24

—

26

24

24

24

Fackavdelningar och stabsorgan

Högskoleutbildade bef. h.

(utom nedanst. spec.) ....

98

104

202

246

+

44

227

236

246

Trädgårdskonsulent .......

25

25

25

25

25

25

Jägmästare ..............

3

3

5

+

21

4

5

5

Byggnadskonsulent........

23

23

22

—

i

22

22

22

Ingenjör (torrläggn.) ......

66

66

45

—

21

55

50

45

» (byggnads) ......

2

2

9

+

7

9

9

9

Assistent (skogl. inkl. skogl.

ass.) ..................

Assistent (agrar utom skör-

45

45

57

+

12

50

54

57

deuppsk.)..............

131

176

307

368

61

332

353

368

Assistent (trädg.)..........

Assistent (agrar skörde-

10 (+ 18)2

10 (+ 18)

2 10

10

10

10

uppsk.)................

25

25

24

—

1

24

24

24

Assistent (byggn. o. maskin)

9

8

17

21

+

4

19

21

21

377

348

725

832

+ 1073

777

809

832

Hemkonsulent............

38

38

38

38

38

38

Fiskerikonsulent..........

38

38

38

38

38

38

Assistent (fiskeri)..........

3

3

3

3

3

3

79

79

79

79

79

79

Lantbruksingenjör

(lantbruksstyr.) ........

6

6

6

6

6

6

Administrativa avdelningen

Avdelningschef............

25

25

50

24

26

24

24

24

Närm. avd.chefen ........

35

+

35

30

33

35

Kanslist ................

5

3

8

34

+

26

24

29

34

Mera kval. bitr. (kosk, kask)

25

9

34

59

+

25

47

53

59

Övr. biträden ............

261

164

425

400

—

25

400

400

400

Exp.vakt................

9

8

17

24

4*

7

24

24

24

325

209

534

576

+

42

549

563

576

Totalt

733

661

1 394

1 517

+

123

1 435

1 481

1 517

1 En av tjänsterna avlönas från styrelsens anslag. Av de fem regionalt placerade tjänsterna

avlönas tre från styrelsens anslag och två från nämndernas anslag.

2 Personal knuten till sådan projekteringsverksamhet som inte kommer att ingå i de nya lantbruksnämndernas

arbetsuppgifter.

2 En av de nytillkommande tjänsterna avlönas på lantbruksstyrelsens anslag.

att personalen under budgetåret 1967/68 ökas med 25 fältarbetande och

15 administrativa befattningshavare. Motsvarande tal för de båda följande

budgetåren anges till 32 och 14 resp. 23 och 13.

Utredningen framhåller slutligen, att personalstyrkan beräknats med

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 7fr år 1967

41

utgångspunkt från att de nya lantbruksnämnderna skall ha möjlighet att

i rätt betydande omfattning anställa tillfällig personal. För försöksverksamheten

bör nämnderna sålunda kunna anlita tillfällig personal som biträdande

patrulledare under försöksperioden. Fn sådan anordning bör även kunna

väljas t. ex. för vissa serviceuppgifter för intensifierade insatser under

en kortare period inom ett visst bestämt område eller för att klara arbetsbelastningen

vid speciella arbetstoppar.

Lantbruksstyrelsens organisation m. m.

Allmänt. Vid sina överväganden om lantbruksstyrelsens organisation utgår

utredningen från att beslutanderätten i görlig mån decentraliseras till

lantbruksnämnderna. Å andra sidan kan det enligt utredningens mening

vara lämpligt att vissa uppgifter inom de nuvarande länsorganen, främst

göromål som hänger samman med serviceuppgifter, efter hand centraliseras.

Detta gäller fall då man kan utnyttja personalbesparande tekniska hjälpmedel

och fördelarna med en långt driven specialisering. Under dessa betingelser

får, fortsätter utredningen, lantbruksstyrelsen som en huvuduppgift

att ge lantbruksnämnderna erforderlig ledning och hjälp i deras verksamhet.

Det kan bl. a. gälla att avväga var tillgängliga resurser skall sättas

in och vilka åtgärder som skall stödjas. Vidare erfordras en initiativverksamhet

för att söka effektivera arbetet inom organisationen. Styrelsen bör

enligt utredningens mening därför — såsom 1960 års jordbruksutredning

anfört i sitt organisationsbetänkande SOU 1964:55, kap. VII — i första

hand ha följande arbetsuppgifter, nämligen

att ombesörja den allmänt verksledande funktionen, inbegripet fördelningen

av de ekonomiska och personella resurserna, handhavandet i stort

av rekryterings- och andra personalfrågor, fortbildning m. in.,

att följa den allmänna utvecklingen inom näringslivet och dess återverkningar

för jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdssektorernas del, analysera

utvecklingstendenserna inom nämnda sektorer och ta initiativ till lämplig

anpassning av verksamhetens uppläggning och innehåll,

att i stort planera och programmera den löpande rationaliseringsverksamheten,

att i anvisningar och på annat sätt lämna direktiv i syfte att vinna enhetlighet

i ärendenas handläggning och att samordna den regionala verksamheten,

att handha överprövningen, fungera som besvärsinstans och remissorgan

inom sitt kompetensområde,

att rationalisera organisationen och förbättra arbetsmetodiken inom det

egna verket och underställda organ, samt

att lämna service åt regionalorganen inom sådana speciella områden, där

centralt placerade specialister visat sig vara den organisatoriskt bästa lösningen.

2f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 sam''. Nr 74

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

Organisationen. Utredningen föreslår, att lantbrnksstyrelsen organiseras

enligt följande plan.

Överdirektör

Arbetsgrupp

för rådgivningsfrågor
-

Arbetsgrupp

för översiktlig

planering

Jordbruks|

ekonomisk I

. byrå

Under|

visningsbyrå
-

Admi
nistrativ
byrå
-

Struk
turbyrå
-

Lant
bruks
byrå
-

djurs
-

Hus
-

Investe
rings
byrå
-

General
direktör
-

Styrelse

Utredningen utvecklar förslaget på i huvudsak följande sätt.

Verksstyr elsen bör utgöras av generaldirektören, som är styrelsens

ordförande och verkets chef, hans ställföreträdare överdirektören

samt minst fyra av Kungl. Maj:t särskilt utsedda lekmannaledamöter. Bestämmelserna

om att cheferna för vissa andra myndigheter skall äga närvara

personligen eller genom ställföreträdare vid behandling i plenum av

ärenden som berör vederbörande myndighets arbetsfält bör kvarstå och utvidgas

till att avse även arbetsmarknadsstyrelsen. Liksom hittills bör särskilda

nämnder kunna knytas till styrelsen som kontaktorgan i speciella

verksamhetsgrenar mellan styrelsen och olika berörda intressen.

I fråga om arbetets fördelning på arbetsenheter bör valet enligt

utredningens mening stå mellan två alternativ, nämligen antingen huvudavdelningar

som indelas i byråer eller indelning i ett fåtal byråer som direkt

underställs verksledningen. Med hänsyn bl. a. till att de olika delarna av

rationaliseringsverksamheten har så nära sammanhang förordar utredningen

det sistnämnda alternativet, vilket innebär att den nuvarande avdelningsindelningen

slopas. Utredningen förutsätter härvid att beslutsfunktionen

läggs på byråchefer och sektionschefer i sådan utsträckning att

verkschefen och hans ställföreträdare kan frigöras från flertalet löpande

ärenden. De fördelar som kan vara förknippade med en indelning i av
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

43

delningar bör enligt utredningen kunna vinnas genom att generaldirektören

och överdirektören fördelar arbetsuppgifterna mellan sig.

I förhållande till nuvarande byråindelning vid lantbruksstyrelsen innebär

utredningens förslag endast vissa justeringar som betingas av ökade eller

ändrade arbetsuppgifter för styrelsen i samband med att nya riktlinjer för

rationaliseringsverksamheten m. m. genomförs.

Administrativa byrån bör enligt utredningen bestå med funktioner av

samma art som nu. Yttre rationaliseringsbyrån och byrån för inre rationalisering

bör likaledes bibehållas men benämnas strukturbyrån resp. investeringsbyrån.

Byråerna bör ha kvar nuvarande uppgifter men får därutöver

vissa vidgade uppgifter. I fråga om lantbruksbyrån och husdjursbyrån har

utredningen övervägt olika alternativ, bl. a. att sammanföra dem till en

byrå, men stannat för att de bör bestå var för sig. Härför talar bl. a. arbetsuppgifternas

skilda art samt tendenserna till allt längre gående specialisering

inom jordbruksföretagen. I avvaktan på av jordbruksutredningen

föreslagen omprövning av den jordbruksekonomiska undersökningen

vad gäller såväl inriktning som uppläggning och metoder bör enligt utredningens

mening den nuvarande jordbruksekonomiska byrån inte nu

omorganiseras utan tills vidare kvarstå som en fristående arbetsenhet med

huvudsaklig uppgift att handha nämnda undersökning. Med hänsyn till att

det i nuvarande läge inte bör vidtas några förändringar som kan föregripa

behandlingen av organisationsfrågorna rörande skolorna bör enligt utredningen

undervisningsbyrån likaledes tills vidare kvarstå som en särskild

enhet med uppgift att ha hand om de ärenden, som ankommer på lantbruksstyrelsen

beträffande lantbrukets skolor, således även personal- och

anslagsärenden. För att tillgodose behovet av en väl kvalificerad arbetsenhet

för ledningen av rådgivningsverksamheten bör den nu provisoriskt

inrättade arbetsgruppen för rådgivningsfrågor fast inordnas i styrelsen.

Rådgivningsfrågornas mera definitiva ställning inom lantbruksstyrelsen

bör enligt utredningen närmare övervägas i samband med den slutliga lösningen

av organisationen av skolfrågorna inom lantbruksområdet. Arbetsenheten

bör därför tills vidare utgöra en arbetsgrupp till verksledningens

förfogande. Likaså bör enligt utredningens mening den nuvarande arbetsgruppen

för översiktlig planering fast inrättas och utbyggas med hänsyn

till de vidgade centrala arbetsuppgifter som följer av jordbruksutredningens

förslag. Utredningen framhåller att arbetsgruppens ställning kan komma

att behöva omprövas i samband med den slutliga bedömningen av den jordbruksekonomiska

byråns ställning. Ett alternativ kan härvid vara att föra

samman dessa två enheter till en utrednings- och planeringsbyrå.

Verksamheten inom byråerna bör enligt utredningen på lämpligt sätt

fördelas på sektioner eller andra underavdelningar. Den närmare fördelningen

av arbetsuppgifter och personal mellan byråer och sektioner bör

ankomma på lantbruksstyrelsen. I sammanhanget betonar utredningen vik
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

ten av att personalen, särskilt biträdespersonalen, kan omfördelas mellan

byråerna allt efter tillkommande och avtagande arbetsuppgifter.

I anslutning till organisationsförslaget har utredningen gjort vissa överväganden

i fråga om central service. Utredningen förordar bl. a. att verksamheten

med uppbörd, utbetalning och bokföring centraliseras till styrelsen.

I första hand bör detta gälla bokföringen.

Personalbehov. Enligt utredningen föreligger redan nu ett angeläget

behov av ytterligare personal vid lantbruksstyrelsen för vissa viktigare

verksamhetsavsnitt. Detta behov kan endast till en del fyllas genom interna

omflyttningar. Härtill kommer, att jordbruksutredningens förslag innebär

vidgade arbetsuppgifter även för styrelsen. Dessutom bör det eftersträvas

att erhålla en rationellare och effektivare organisation med större

möjligheter att följa upp viktigare verksamhetsavsnitt samt att driva verksamheten

med en verkligt initiativ- och servicebetonad inriktning. Mot denna

bakgrund lägger utredningen fram förslag till förstärkning av lantbruksstyrelsen

med sammanlagt 42 tjänster. Förslaget utvecklas på i huvudsak

följande sätt.

Vid administrativa byrån bör närmast under chefen för personalsektionen

för handläggning av personalärenden inrymmas tuå kvalificerade

befattningshavare för att avlasta sektionschefen. Den ene bör vara

sektionschefens närmaste man och svara för kvalificerade uppgifter avseende

tjänstetillsättningsfrågor och övriga mer svårbemästrade anställningsoch

personalärenden. Den andre bör ha att bereda och föredra olika personalärenden

och i övrigt att företa utredningar av kvalificerad art. För

att avlasta chefen för kamerala sektionen bör medel anvisas för att anställa

en befattningshavare med speciell kompetens att medverka med utredningar

rörande ekonomisk planering av verksamheten, analyser och uppföljning

därav, petitaarbete och bearbetning av verksamhetsstatistik. För

att centralisera utbetalning och bokföring bör en bokföringscentral inrättas

vid styrelsens ekonomienhet. Härför erfordras en föreståndare och två

operatriser, vartill kommer fyra biträden för den centraliserade uppbörden.

Alternativt ifrågasätts att endast bokföringen nu centraliseras.

Med hänsyn till att nuvarande system med särskild organisationsföredragande

visat sig ge alltför begränsade möjligheter att fullgöra uppgifterna

avseende organisations- och rationaliseringsfrågor bör en särskild enhet

inrättas för det interna rationaliseringsarbetet. Det bör ankomma på enheten

att genom utredningar av olika slag söka åstadkomma en rationell

och arbetsbesparande handläggning av de olika ärendegrupperna. Beträffande

vissa frågor — arbetsfördelning, arbetsrutiner, utrustning in. m. —

bör enheten lämna service såväl åt lantbruksstyrelsens arbetsenheter som

åt lantbruksnämnderna och övriga organ för vilka styrelsen är chefsmyndighet.

Inom styrelsen bör enheten ha en ledande och sammanhållande

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1967

45

funktion avseende olika serviceområden, t. ex. registratorsexpeditioner,

skrivcentraler, expeditionsvaktsgöromål och duplicering. Härför erfordras

förstärkning med en högt kvalificerad befattningshavare, som är rationaliseringsinriktad

och har erfarenhet av organisationsarbete. Till enheten bör

dessutom knytas en kanslist samt ett biträde med utbildning i blankettteknik.

Vid styrelsen bör vidare anställas en väl kvalificerad befattningshavare

med huvudsakliga uppgifter som pressombudsman. Med hänsyn till att

styrelsen fått allt mer omfattande uppgifter avseende internationella kontakter

bör anställas en befattningshavare, som är kvalificerad för att organisera

och svara för hithörande uppgifter.

Lantbruk sby råns sektion för trädgårdsärenden bör bestå och utökas

med en kvalificerad befattningshavare för trädgårdsfrågor. Denne bör

ha att insamla och sammanställa tillgängliga statistiska data om trädgårdsproduktionen

och dess ekonomiska utveckling inom olika produktionsgrenar

och företagstyper, om trädgårdsprodukternas avsättningsförhållanden,

om import och export av trädgårdsprodukter m. in., genomföra vissa

statistiska undersökningar som underlag till prognosverksamhet beträffande

den fortsatta utvecklingen inom trädgårdsnäringen, följa trädgårdspolitiken

i andra länder samt i övrigt biträda sektionschefen i hans arbete.

Lantbruksnämndernas ökade uppgifter på rådgivningsområdet motiverar

att byrån utökas med två befattningshavare för de initiativ och den vägledning

m. m. till länsorganen, som styrelsen bör svara för inom växtodlingsområdet.

I fråga om husdjur sbyrån föreslås med hänsyn till de speciella

förhållanden varunder rennäringen drivs, att de med näringen sammanknippade

frågorna i fortsättningen handläggs på en särskild rennäringssektion.

I avvaktan på 1964 års rennäringssakkunnigas överväganden rörande

den framtida regionala organisationen för rennäringsfrågorna bör det

få anstå med definitivt förslag till personalsammansättning inom sektionen.

Redan nu bör emellertid nuvarande arvodesbefattning som byrådirektör

personalförtecknas. De år 1963 tillkomna arvodesbefattningarna på fjäderfänäringens

och fårskötselns områden bör föras på personalstat.

Vad gäller strukturbyrån framhålls att jordbruksutredningens

förslag syftar till en kraftig intensifiering av verksamheten, bl. a. genom

särskilda insatser för att åstadkomma större rörlighet på fastighetsmarknaden

och underlätta omställning av brukare på svaga enheter till annan

verksamhet. Vidare förutsätts verksamheten med koncentrerade rationaliseringsinsatser

(KR-verksamheten) bli utvidgad. På grund härav erfordras

två fackutbildade befattningshavare vid byrån.

På byrån erfordras vidare ytterligare en juristtjänst. Härvid hänvisar utredningen

till att spörsmål av juridisk art, företrädesvis inom fastighetsrättens

och förvaltningsrättens områden, förekommer i stor utsträckning.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungi. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

Dessutom framhålls att lantbruksnämnderna har ett stort behov av vidgad

central service för det fastighetsjuridiska området. För att avlasta jägmästarna

kalkylarbeten m. m. behöver den skogliga sektionen förstärkas med

en skogsmästare. Vidare bör ytterligare en tjänst inrättas för en jägmästare.

På sektionen redovisas f. n. två jägmästare (byrådirektörer), som tjänstgör

vid fältorganisationen eller en krets av lantbruksnämnder för att leda

och bistå skogsmästarna. De tre jägmästarna aA^ses för tjänstgöring utanför

styrelsen i var sin krets av län.

Sammanlagt föreslås således strukturbyrån öka med tre fackutbildade

högre befattningshavare för de allmänna uppgifterna avseende strukturanpassning

och juridiska uppgifter samt för skogliga uppgifter med en

jägmästare för regional placering och en skogsmästare.

Vid investerings b yr ån behövs minst två högre tjänster för arbetet

med att utarbeta anvisningar samt bereda och föredra besvärs- och

underställningsärenden avseenden statligt investeringsstöd in. in. Dessa

tjänster kan inrymmas i nuvarande personalstab om en nu vakant tjänst

återbesätts. Vidare bör den allmänna sektionen vid byrån ökas ut med en

väl kvalificerad befattningshavare för kalkylverksamhet.

Eftersom förslaget att reducera personalen vid lantbruksnämnderna för

projektering av torrläggningsföretag bl. a. förutsätter att den centrala servicen

inom området utökas i fråga om mätteknik, databehandling m. m. bör

torrläggningssektionen förstärkas med minst en hgdrotekniker. För att styrelsen

skall kunna lämna länsorganen en omfattande och effektiv service

i samband med arbetsuppgifterna rörande ekonomibyggnader bör sektionen

för byggnadsfrågor förstärkas med en civilingenjör och en kvalificerad befattningshavare

på arbetsmetodikens område. I ledningen för sektionen

bör i fortsättningen stå en överingenjör, varvid nuvarande tjänst som chefsarkitekt

kan dras in.

De nuvarande befattningshavarna inom arbetsgruppen för rådgivningsfrågor

bör föras över till personalstat. Enheten bör dessutom

ökas ut med två kvalificerade befattningshavare. Den ene erfordras

för att systematiskt följa upp och studera effekten av olika rådgivningsinsatser

samt för att lämna service åt lantbruksnämnderna i fråga om planering

av lokalt anordnade koncentrerade rådgivningsinsatser och mätning

av effekten av dessa. Den andre befattningshavaren behövs för att tillgodose

lantbruksnämnderna med aktuellt rådgivningsmaterial inom olika fackområden

samt för att lämna central service i materialfrågor för nämndernas

demonstrationsverksamhet och utarbeta formulär och arbetshäften för

tekniska och ekonomiska planer etc.

Vid arbetsgruppen för översiktlig planering bör två

befattningar i Bg 1 och Ag 27 föras på personalstat. Vidare bör enheten

med hänsyn till nytillkommande arbetsuppgifter förstärkas med två befattningshavare.

Den ene bör fullgöra uppgifter rörande företagsregister och

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj.ts proposition nr 7i år 1967

verksamhetsstatistik samt bl. a. lägga upp och bearbeta statistik i syfte

att belysa sambandet priser-rationalisering samt ge underlag för värdering

av insatta rationaliseringsåtgärder. Den andre bör främst svara för

metodikstudier till grund för översiktlig planering, biträda nämnderna vid

utvecklingsplanering samt medverka i samarbetet med arbetsmarknadsverket

i frågor rörande omställning av arbetskraft som är sysselsatt i jordbruket.

En av tjänsterna kan inrättas genom att ombilda den byrådirektörstjänst

i Ae 25, som nu finns inrättad till förfogande för överdirektören på

rationaliseringsavdelningen. För den andra tjänsten bör särskilda medel

ställas till förfogande.

Vad gäller behovet av kanslister, biträdes- och expeditionsvaktspersonal

framhåller utredningen att styrelsen f. n. genom tillgång

till olika medel har ett stort antal dylika befattningshavare anställda

som extra tjänstemän eller mot arvode. Samtliga nuvarande, mer eller

mindre fast inordnade tjänster eller motsvarande bör inrymmas i styrelsen

även efter den 1 juli 1967. Till följd av de olika förslagen och övervägandena

bör dessutom medel totalt sett anslås för att ifrågavarande personalkategori

skall kunna ökas ut med tre kanslister, två kansliskrivare och 18

övriga biträden.

Sammanfattningsvis innebär utredningens förslag till personalförändringar

vid lantbruksstyrelsen följande. 21 högre tjänster tillkommer,

av vilka en är jägmästartjänst som föreslås placerad regionalt och

två hänför sig till det enligt det följande föreslagna samarbetsorganet för

informationsverksamhet. Av dessa 21 tjänster kan dock tre erhållas genom

att vissa nu befintliga tjänster omdisponeras. Utöver nämnda tjänster erfordras

medel för två befattningshavare i motsvarande lönegrader. Vidare

tillkommer en skogsmästare, tre kanslister, två kansliskrivare och 18 övriga

biträden. Å andra sidan inbesparas enligt förslaget en av de två nuvarande

överdirektör stjänsterna, en byråsekreterartjänst på övergångsstat

samt efter en viss tid en tjänst i 19 lönegraden.

Samarbetsorgan för informationsverksamhet

Mot bakgrunden av principbeslutet härom vid 1965 års riksdag framlägger

utredningen förslag till ett nytt samarbetsorgan för informationsverksamhet

på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden. Organet är

avsett att ersätta jordbrukets upplysningsnämnd.

Samarbetsorganet avses närmast vara en plattform för gemensamma

överläggningar mellan företrädare för informationstjänsten vid vetenskapliga

institutioner, myndigheter och organisationer inom berörda delar av

näringslivet, som har intresse av att medverka till en samordning av information

med anknytning till ifrågavarande näringsgrenar. Huvuduppgiften

för organet bör således vara att verka för bästa möjliga samordning

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1967

av sådana upplysningsinsatser där flera organisationer samverkar. Genom

samrådet bör arbetsuppgifter kunna fördelas på lämpligt sätt mellan de

olika medverkande organisationerna, överenskommelser träffas om framställning

av material för gemensamt bruk, m. in. Sådant upplysningsmaterial

som samarbetsorganet i första hand bör låta framställa är broschyrer,

foldrar, flygblad, affischer etc. för massdistribution till näringsutövarna.

Organet bör även kunna svara för en utbyggd presservice liknande den

jordbrukets upplysningsnämnd nu handhar med aktuella fackartiklar till

såväl dags- som fackpressen. Däremot bör upplysningsnämndens nuvarande

uppgifter avseende litteraturtjänst föras över till högskolornas egna informationsavdelningar.

För att nå full effekt av det upplysningsmaterial

som samarbetsorganet kommer att utge för massdistribution till näringsutövarna

och andra bör i princip samma spridningsvägar utnyttjas som

f. n. används av upplysningsnämnden. De bör emellertid kompletteras så

att materialet kan nå ut även utanför jordbrukets kretsar.

Styrelsen bör förordnas av Kungl. Maj :t och bör förslagsvis bestå av ordförande

och tio ledamöter. Institutioner, myndigheter och organisationer,

som verkar inom berörda områden, bör delta aktivt i organets arbete genom

att utse företrädare som knyts till organet som adjungerade ledamöter

av styrelsen. Styrelsen bör arbeta på sektioner. Personalen vid samarbetsorganets

kansli bör bestå av en sekreterare (avdelningsdirektör) för alt

handha samordningsfunktioner och leda arbetet, en redaktör för presstjänsten

och organets periodiska publikationer, två byrådirektörer för att

handha organets övriga publikationsverksamhet samt en kanslist, en kontorist,

ett kanslibiträde och ett skrivbiträde. I förhållande till den personal,

som nu är redovisad på lantbruksstyrelsens personalstat och ställd till jordbrukets

upplysningsnämnds förfogande, innebär förslaget förstärkningar

på så sätt att den nuvarande sekreterarsysslan på deltid ändras till heltidstjänst

samt att en ny byrådirektörstjänst inrättas, varjämte kontorspersonalen

ökas ut med en kontorist och ett skrivbiträde. Liksom i fråga

om upplysningsnämnden bör personalen redovisas på lantbruksstyrelsens

personalstat och lokaler ställas till förfogande genom lantbruksstyrelsens

försorg.

Det statsbidrag, som f. n. utgår till Föreningen Skogs- och lantbruksfilm

för film- och bildframställning, föreslås bli överfört till samarbetsorganet.

För att verksamheten skall kunna bedrivas i tillfredsställande omfattning

föreslås att anslagsposten för upplysningsverksamhet på lantbruksstyrelsens

omkostnadsanslag för budgetåret 1967/68 höjs från 100 000 kr. till

300 000 kr.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

49

Vissa särskilda frågor

Lokalfrågor. Utredningen framhåller att såväl lantbruksnämndernas som

lantbruksstyrelsens behov av lokaler kommer att öka väsentligt om utredningens

förslag till personalförstärkningar genomförs. Slutlig ställning till

lokalbehoven, även hushållningssällskapens, kan emellertid tas först i anslutning

till riksdagsbehandlingen av organisationsfrågan. Detta innebär

bl. a. att åtskilliga lokalfrågor kan komma att lösas successivt först efter

den 1 juli 1967. Under tiden dessförinnan är det angeläget att förberedande

åtgärder vidtas. Det bör ankomma på lantbruksstyrelsen och byggnadsstyrelsen

att verka för att erforderliga hyresavtal i förekommande fall så snart

som möjligt träffas med hushållningssällskapen.

Utrustningsfrågor. De nya lantbruksnämndernas behov av utrustning av

olika slag bör enligt utredningen kunna tillgodoses dels genom att de nuvarande

lantbruksnämndernas samt, i viss utsträckning, hushållningssällskapens

utrustning övertas, dels genom att utrustning nyanskaffas. Utredningen

föreslår att Kungl. Maj :t meddelar närmare föreskrifter om förfarandet

från statens sida vid inlösen av utrustning från sällskapen samt att

lantbruksstyrelsen får i uppdrag att träffa avtal med sällskapen och genomföra

inlösningen. Som ett alternativ härtill nämner utredningen att försvarets

fabriksverk, som besitter sakkunskap i hithörande frågor, eventuellt

bör få ombesörja värdering och träffa avtal. Avtalen bör helst träffas centralt

med Hushållningssällskapens förbund.

Under förutsättning att de nya nämnderna får omkring 1 520 tjänstemän

-— inkl. fiskeri- och hemkonsulenter under en övergångsperiod — uppskattar

utredningen engångskostnaderna för utrustning vid nämnderna, jämte

vissa flyttningskostnader, till 4 050 000 kr. vid nyanskaffning och 3 630 000

kr. vid inlösen från sällskapen. Kostnaderna redovisas närmare enligt följande

sammanställning.

Utan inlösen

Vid inlösen

från sällskapen

från sällskapen

kr.

kr.

Kontorsmöbler .................

........... 1 690 000

1 440 000

Mattor .......................

........... 160 000

160 000

Gardiner.......................

........... 90 000

80 000

Kontorsmaskiner ...............

........... 650 000

530 000

Undervisningsmateriel ...........

........... 302 000

302 000

Telefonväxlar m. m..............

........... 700 000

700 000

Flyttningskostnader.............

........... 72 000

72 000

Övrig utrustning ...............

........... 96 000

96 000

Oförutsett.....................

........... 290 000

250 000

Summa 4 050 000 3 630 000

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

Medel härför hör enligt utredningen anvisas på ett nytt reservationsanslag

benämnt Lantbruksnämnderna: Engångsutrustning. Anslaget bör få

disponeras av lantbruksstyrelsen under budgetåren 1967/68—1969/70.

Kostnaden för inköp av teknisk utrustning för fältarbete vid försöksverksamheten

uppskattas av utredningen vid inlösen från hushållningssällskapen

till 4 350 000 kr. och vid nyanskaffning till 5 250 000 kr. Härvid förutsätter

utredningen att omkring 50 försökspatruller bildas. För inköp av

sådan utrustning föreslås såsom tidigare berörts speciella medel ställas till

lantbruksnämndernas förfogande över anslaget till lantbrukshögskolans

försöksverksamhet.

Finansiering av beställnings verksam heten in. m. Utredningen lämnar inledningsvis

i sammandrag en beskrivning över vissa taxesystem av intresse

i sammanhanget och redogör för vissa uttalanden i hithörande frågor, bl. a.

av 1960 års jordbruksutredning i dess slutbetänkande SOU 1966: 31. Därefter

redovisar utredningen sina överväganden rörande finansiering av beställningsverksamheten.

Utredningen anför därvid i huvudsak följande.

Det är önskvärt att anordningar skapas för att behålla taxeinlcomsterna

inom lantbruksorganisationen för att mera direkt bekosta vissa med beställningsverksamheten

förenade verksamhetsgrenar. Hushållningssällskapen

förfogar fritt över sina taxeinkomster medan kartverkets fotogrammetriska

uppdragsverksamhet och skogsvårdsstyrelsernas serviceverksamhet

enligt vissa regler är bundna till omfattningen av inflytande taxeinkomster.

Dessa system ger en betydande rörelsefrihet. För beställningsverksamheten

vid de helstatliga lantbruksnämnderna ligger det nära till hands

att upprätta ett system som närmast liknar det som gäller för kartverket

och som får tillämpas under särskilda förutsättningar.

För viss sådan verksamhet bör därför under lantbruksnämndernas omkostnadsanslag

tas upp en särskild anslagspost på 1 000 kr. för projekterings-

och serviceverksamhet. Inom ramen för de inkomster som inflyter

under detta anslag bör, med avdrag för indirekta kostnader såsom utgifter

för pensionsförpliktelser, lokaler och allmän administration, medel få disponeras

för verksamheten enligt lantbruksstyrelsens bestämmande. För att

detta system skall få tillämpas för en verksamhetsgren bär krävas att omfattningen

av verksamheten är mera omedelbart beroende av efterfrågan

på service samt att verksamheten avser uppdrag som betalas av rekvirenten

efter självkostnadsprincipen och att dit hänförliga personal- och andra

kostnader kan klart särskiljas.

Beträffande den del av projekterings- och serviceverksamheten inom vilken

kostnaderna även i fortsättningen delvis kommer att stanna på statsverket

eller där en uppdelning av personalen efter taxebelagda och icke

taxebelagda uppgifter inte lämpligen kan göras bör utgifterna föras upp

under särskilda avlönings- och omkostnadsanslag och inkomsterna tillgodo
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1967

föras för lantbruksnämnderna uppförd inkomsttitel på riksstaten. Lantbruksorganisationen

bör vidare efter lantbruksstyrelsens bestämmande

kunna utnyttja icke-statliga medel som kan komma att ställas till dess förfogande

av olika uppdragsgivare för viss verksamhetsgren. Erforderliga

bokföringstransaktioner bör därvid få vidtas över en för ändamålet särskild

upprättad diversemedelstitel.

I fråga om de framtida ersättningsnormerna och taxenivåerna på projekterings-

och serviceområdet anser utredningen att enhetliga principer i görlig

mån bör tillämpas på hela området och att bestämmelserna bör tas in

i samma kungörelse. Enligt utredningens mening bör i huvudsak följande

riktlinjer ligga till grund för taxebestämmelserna.

Utgångspunkten vid taxesättningen bör vara att resp. verksamhet skall

vara självbärande d. v. s. att taxeersättningen i princip skall ge full kostnadstäckning.

De kostnader, som härvid skall beaktas, synes böra tas fram

enligt den metod som ligger till grund för lantmäteritaxan. Vid taxerevideringen

bör observeras att förenklad arbetsmetodik och ökad delegering av

arbetsuppgifter till biträdespersonal sänker självkostnaderna. Å andra sidan

bör taxan kunna modifieras på vissa punkter för att den inte skall

hämma rationaliseringsintresset.

Insatser för strukturrationalisering — upplysningsverksamhet, planläggning,

markinköps-, bytes- och försäljningsverksamhet m. m. — som sker i

syfte att genomföra initiativ av allmänt intresse bör liksom hittills bekostas

av staten. Detta bör också gälla verksamheten för att underlätta omställningen

av arbetskraft.

I fråga om teknisk projektering och driftsplanering o. dyl. som utförs

på beställning av jordbrukare bör huvudregeln vara att ersättning skall utgå

enligt självkostnadsprincipen. Vissa avsteg härifrån bör dock kunna

göras. Kostnader för åtgärder som vidtas helt på lantbruksnämndens initiativ,

t. ex. att upprätta detaljplaner för större dikningsföretag eller för driftsekonomisk

planering avseende en by, bör stanna på nämnden. Skulle sådana

detaljplaner leda till fullföljd bör man dock kunna ta betalt. För

åtgärder som har samband med yttre rationalisering, främst samlade insatser

såsom KR-verksamheten, bör reducerad avgift eller avgiftsfrihet

kunna ifrågakomma. Det bör få ankomma på lantbruksstyrelsen att närmare

överväga i vilken omfattning denna möjlighet bör utnyttjas. Härvid

bör hänsyn tas bl. a. till angelägenheten ur allmän synpunkt av att vissa

projekt kommer till stånd. Befrielse från avgift bör vidare kunna medges

i sådana fall då lantbruksnämnden avråder vederbörande från att fullfölja

visst projekt. En klarläggande bestämmelse härom bör införas i lantbruksnämndstaxan.

Enklare skisser som upprättas vid en första kontakt

mellan nämnden och lantbrukaren bör likaledes i regel vara kostnadsfria.

Rådgivning som jordbrukaren beställer bör i princip betalas efter självkostnadsprincipen.

Undantag i övrigt från nämnda princip bör i stort sett

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

följa samma linjer som angetts beträffande teknisk projektering och driftsplanering.

Råd och upplysningar som inte påkallar särskild undersökning

eller utredning bör även i fortsättningen vara ersättningsfria. Vidare bör

rådgivning kunna lämnas utan kostnad då rådgivningen tar kort tid i anspråk.

I likhet med vad som nu gäller bör det ankomma på lantbruksstyrelsen

att bestämma huruvida lantbruksnämnd skall uppbära ersättning för uppdrag

som utförs åt statlig eller kommunal myndighet.

Utredningen påpekar slutligen att vissa områden ur ersättningssynpunkt

bör bli föremål för särskilda överväganden. Hit hör uppgifter, t. ex. försöksverksamheten,

som fullgörs åt andra statliga myndigheter och institutioner.

Beträffande ersättningar för projektering av ekonomibyggnader ifrågasätter

utredningen — som erinrar om att dessa f. n. beräknas med tillämpning

av en volym-, yt- eller timkostnadsmetod — om man inte för att vinna

bättre anpassning till projektens storlek och svårighetsgrad bör övergå till

ett system som baseras på byggnadens anläggningskostnad.

Vissa fiskerifrågor. I fråga om administrationen av fiskerifrågor som ankommer

på staten har utredningen som tidigare nämnts föreslagit att de

nya lantbruksnämnderna fr. o. m. den 1 juli 1967 tills vidare övertar hushållningssällskapens

uppgifter. I en särskild, i inledningen nämnd promemoria

har utredningen behandlat vissa spörsmål som uppkommer därvid.

Det gäller främst förmedlingen av låneunderstöd från fonden för fiskerinäringens

befrämjande (fiskerilånefonden) samt vad därmed hänger samman.

Vidare berörs fiskerikonsulenternas uppgifter i fråga om fiskodling

och fisketillsyn samt statsbidragen till undervisning och statistikinsamling

på fiskets område. Dessutom behandlas frågan om överföring av den särskilda

fiskerikonsulenten för Vänern till den nya lantbruksorganisationen.

Beträffande fiskerilånefonden erinrar utredningen om att nu gällande

bestämmelser för lån från fonden finns i kungörelsen den 7 augusti 1907

angående ändrade bestämmelser rörande fonden för fiskerinäringens befrämjande

(omtryckt 1962:98; ändr. 1963:63, 1966:333). Fonden förvaltas

av statskontoret. Lån från fonden beviljas av fiskeristyrelsen till hushållningssällskap

eller när det gäller Göteborgs och Bohus län till landstinget.

Dessa förmedlar låneunderstöd till fiskare främst för att anskaffa fiskebåtar

samt motorer eller annan maskinell utrustning för sådana båtar. Låneförmedlare

har att fastställa säkerhet för låneunderstöd och står s. k.

delcredereansvar för lämnat understöd. Detta innebär att låneförmedlaren

ansvarar för låneunderstödet såsom för egen skuld om innehavaren

av understödet brister i fullgörandet av sina skyldigheter. Enligt bemyndigande

av riksdagen äger Kungl. Maj :t att efter prövning av i varje fall

förekommande omständigheter bevilja låneförmedlare gottgörelse för förluster

med skäligt belopp. Beloppet får dock inte i något fall överskrida hälf
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kangl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

ten av förlusten. Gottgörelse med hälften kan påräknas endast då det kan

styrkas att låneförmedlaren anskaffat och utnyttjat säkerhet som kunnat

bedömas som fullt betryggande vid beviljande av låneunderstödet.

Låneunderstöd beviljas av hushållningssällskapens förvaltningsutskott

resp. förvaltningsutskottet vid landstinget i Göteborgs och Bohus län. Arbetet

med förmedlingen av låneunderstöden omfattar i huvudsak granskning

av ansökningar, upprättande av förslag till fördelning av lånemedlen, införskaffande

av skuldförbindelser med borgen och inteckningar, uppbörd och

bokslut samt viss rådgivning. Granskningen av ansökningshandlingar och

upprättandet av förslag till fördelning av lånemedlen ombesörjs vid hushållningssällskapen

normalt av fiskerinämnd och vid landstinget av en

särskild fiskeridelegation. Närmare bestämmelser rörande fiskerinämnd

vid hushållningssällskap har utfärdats i Kungl. Maj :ts brev den 16 november

1962 till fiskeristyrelsen angående föreskrifter i anledning av

upphävande av kungörelsen den 17 juni 1948 (nr 502) angående statsbidrag

till vissa åtgärder för fiskets främjande m. m. Fiskerinämnden

handhar sällskapets verksamhet för fiskets främjande. Nämnden skall bestå

av minst fem ledamöter som utses av sällskapets förvaltningsutskott.

Vid valet av ledamöter skall tillses att inom sällskapets område verksamma

yrkesfiskare i erforderlig utsträckning blir representerade i nämnden.

Vidare skall i vissa län även ingå företrädare för domänverket samt lappväsendet.

Till sekreterare i fiskerinämnd skall utses fiskerikonsulent hos

hushållningssällskap. Fiskeridelegationen vid landstinget i Göteborgs och

Bohus län består av två ledamöter av förvaltningsutskottet och två fiskarerepresentanter.

Riksdagen fastställer för varje budgetår ram för utlåningen från fiskerilånefonden.

För budgetåret 1966/67 utgör ramen 9 milj. kr. Landstinget i

Göteborgs och Bohus län svarar för omkring hälften av låneunderstöden.

Landstinget uppskattar sina årliga administrationskostnader för verksamheten

till minst 20 000 kr. Några särskilda administrations- eller andra

bidrag för förmedlingen av låneunderstöden lämnas inte. Låneförmedlare

har emellertid möjlighet att tillgodogöra sig ränta från den dag lånet lyfts

hos statskontoret till dess understöden utlämnats.

Utredningen utgår från att statligt stöd till fisket alltjämt skall lämnas

efter ett lånesystem lika det nuvarande och inte ersättas med bestämmelser

om statlig kreditgaranti. Vidare förutsätter utredningen att fiskerilånefonden

även i fortsättningen skall förvaltas av statskontoret genom

dess fondbyrå.

I fråga om låneförmedlingen diskuterar utredningen olika system. Ett är

att även andra landsting än det i Göteborgs och Bohus län förmedlar lån

till fiskare. Flertalet landsting har emellertid på förfrågan från utredningen

ställt sig avvisande därtill. Långivningen kan också ske direkt till låntagarna

genom statliga organ. Härvid kan olika lösningar tänkas. En är att lant
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

bruksnämnderna beviljar låneunderstöd sedan fiskeristyrelscn enligt beslut

av riksdagen fastställt låneram för resp. län. En annan är att fiskeristyrelsen

efter förslag av lantbruksnämnd centralt beslutar om låneunderstöd

till fiskare. Ett sådant system kan också kombineras med att landstinget

i Göteborgs och Bohus län även i fortsättningen fungerar som låneförmedlare

i länet. Härför talar bl. a. att låneverksamheten har sin tyngdpunkt

i detta län. Eventuellt kan låneförmedlingen även i andra län handhas

av landsting som är villiga därtill. Andra möjligheter som utredningen

pekar på är att företagarföreningarna, riksbankens avdelningskontor eller

länsstyrelserna ombesörjer låneverksamheten. Beträffande handhavandet

av säkerhetshandlingar, utbetalning och återbetalning av lån, bokföring,

krav o. dyl. kan olika lösningar övervägas. Om landstingen förmedlar låneunderstöd

bör göromålen i fråga övertas av dessa. I annat fall kan uppgifterna

antingen helt centraliseras till statskontoret, fislceristyrelsen eller

lantbruksstyrelsen eller också helt eller delvis läggas på lantbruksnämnd

eller på lantbruksnämnd och landstinget i Göteborgs och Bohus län.

Enligt utredningens mening bör tills vidare följande system tillämpas

för låneverksamheten. Beslut om låneunderstöd bör fattas av landstinget i

Göteborgs och Bohus län och av lantbruksnämnderna i övriga län. Fiskeristyrelsen

bör liksom f. n. fastställa den låneram som skall gälla för resp.

län. Styrelsens beslut bör grundas på framställningar från nämnda landsting

och lantbruksnämnderna. Lantbruksnämnd bör kunna uppdra sin beslutanderätt

till en delegation inom nämnden. Nämndens beslut bör fattas

efter beredning och förslag från en fiskerinämnd eller fiskerikommitté och

under medverkan av fiskerikonsulent. Utredningen förutsätter att fiskerinämnderna

inte enbart skall syssla med lånefrågor utan ha motsvarande

uppgifter som f. n. Fiskerinämnderna bör utses av lantbruksnämnderna,

eventuellt efter förslag av vederbörande organisationer. De bör i princip

ha den sammansättning som de nuvarande fiskerinämnderna har. I Göteborgs

och Bohus län bör nuvarande ordning med dels en till landstinget

knuten fiskeridelegation, dels en till hushållningssällskapet knuten fiskerinämnd

bibehållas. Delegationen och nämnden bör sammansättas som nu.

Härvid erfordras inte någon särskild fiskerinämnd vid lantbruksnämnden

i länet. Hushållningssällskapet behöver emellertid anlita fiskerikonsulenten

hos lantbruksnämnden. Omkostnaderna härför bör bestridas av sällskapet.

Utredningens förslag innebär att nuvarande bestämmelser om låneansvar

alltjämt skall gälla beträffande Göteborgs och Bohus län. Härvid skall bl. a.

beaktas de säkerhetsföreskrifter som landstinget utfärdat. Beträffande övriga

län föreslår utredningen att lantbruksstyrelsen skall i samråd med fiskeristyrelsen

utfärda de närmare föreskrifter som behövs för att erhålla

betryggande säkerhet vid långivningen. Handhavandet av säkerhetshandlingar,

utbetalning av låneunderstöd, uppbörd m. in. bör ankomma på

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967 55

landstinget i fråga om Göteborgs och Bohus län och i övriga län på resp.

lantbruksnämnd.

Vad gäller nu uteliggande lån anser utredningen det vara enklast att inte

vidta någon ändring i Göteborgs och Bohus län. I övriga län bör lantbruksnämnderna

överta hushållningssällskapens uppgifter med förvaltningen av

lånen. Detta bör medföra att lantbruksnämnderna också övertar ansvaret

för lån som tidigare lämnats ut av sällskapen. Statskontoret bör närmare

överväga de föreskrifter som erfordras för att föra över de uteliggande lånen

till lantbruksnämnderna.

Som nämnts tidigare anser utredningen att verksamhet med fiskodling

inte bör föras över från hushållningssällskapen till de nya lantbruksnämnderna

eller tas upp av dessa. Enligt utredningens mening bör emellertid

sällskapen under övergångstiden för hithörande uppgifter kunna påräkna

medverkan av fiskerikonsulenterna främst i form av vägledning och expertråd.

Fiskerikonsulenternas uppgifter i fråga om fisketilisyn bör enligt utredningen

kunna fullgöras av konsulenterna såsom tjänstemän i lantbruksnämnderna.

För att inte konsulenternas arbete med rådgivning skall bli lidande

bör deras polisiära tillsynsverksamhet begränsas och uppgifterna därmed

företrädesvis skötas av andra personer.

Utredningen erinrar om att statsbidrag till undervisning och insamling av

statistik på fiskets område utgår över reservationsanslaget Befrämjande av

fiskerinäringen. Anslaget disponeras av fiskeristyrelsen. Bidraget till utbildningsverksamheten

bör i fortsättningen avses för lantbruksnämnderna.

Statsbidrag till insamling av fiskeristatistik lämnas f. n. till hushållningssällskap

eller annan ortskorporation med belopp som får motsvara högst

tre fjärdedelar av de medel som använts för ändamålet. För återstoden tillskjuter

sällskapen egna medel. Kostnaderna för denna verksamhet bör enligt

utredningen helt bestridas av statsmedel.

Slutligen förordar utredningen att arvodesbefattningen vid Värmlands

läns hushållningssällskap som fiskerikonsulent för Vänern förs över till den

nya organisationen. Utredningen förutsätter härvid att även övriga fiskerikonsulenter

inordnas i denna.

Vissa övergångsanordningar. Utredningen behandlar först ordningen

för vissa tjänstetillsättningar m. m. Då det redan vid 1965 år riksdag beslutats

hur nämnden i den nya organisationen skall vara sammansatt föreligger

enligt utredningens mening inget hinder för att de särskilda ledamöterna

i de nya nämnderna utses redan i början av år 1967. Det bör bl. a.

ankomma på nämnderna i deras nya sammansättning att ge förord till eller

tillsätta befattningar vid de nya lantbruksnämnderna. Särskilt beslut torde

erfordras om befogenhet för nämnderna att redan före den 1 juli 1967 behandla

tjänstetillsättningsärenden m. m. Chefstjänstemännen i de nya

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

nämnderna bör kunna utnämnas så snart riksdagsbeslut i organisationsfrågan

föreligger. Övriga tjänster vid nämnderna bör, såvitt inte annat

bestäms för vissa grupper, tillsättas efter ledigförklarande.

Med hänsyn till att inte alla tjänstetillsättningsärenden kan vara avgjorda

före den 1 juli 1967 föreslår utredningen att den nuvarande personalen

vid lantbruksnämnderna automatiskt får ingå i de nya lantbruksnämnderna

under ett övergångsskede. Likaså förordar utredningen att de personalförtecknade

befattningshavarna i hushållningssällskapen, vilka helt avlönas

av statsmedel, generellt förs över till de nya nämnderna på i princip

oförändrade anställningsvillkor under ett övergångsskede och att staten

därigenom inträder i sällskapens förpliktelser som arbetsgivare. Undantag

härifrån bör i särskilda fall kunna göras beträffande befattningshavare i

nyckelställning vid hushållningssällskap, i första hand chefstjänsteman.

Beslut bör träffas efter överenskommelse från fall till fall med vederbörande

sällskap om att sådan statsavlönad befattningshavare kvarstår i

sällskapets anställning tills vidare i avvaktan på sällskapets överväganden

om dess framtida administration. Denna tillfälliga anordning kan delvis behöva

tillämpas under andra halvåret 1967. Vidare bör undantag från överförandet

till lantbruksnämnderna få göras för sådana befattningshavare,

som förklarar sig inte önska anställning vid lantbruksnämnd.

Utredningen tar även upp vissa andra spörsmål som hänger samman med

verksamheten vid nämnderna och sällskapen under ett övergångsskede,

huvudsakligen under andra halvåret 1967. Sålunda bör hushållningssällskapen

få möjligheter att slutföra och avveckla sådana verksamhetsgrenar

som de i fortsättningen inte alls eller i mindre omfattning kommer att

syssla med. Som exempel härpå erinrar utredningen om förslaget att den

medverkan i försöksverksamheten, varom avtal träffats med lantbrukshögskolan,

skall fullföljas av sällskapen till utgången av år 1967. Hushållningssällskapens

personalbehov för sådana ändamål bör i viss utsträckning

kunna tillgodoses genom att tillträdet av eu del befattningar hos lantbruksnämnderna

får ske vid en lämplig tidpunkt efter den 1 juli 1967. I

övrigt bör personal som överflyttats till lantbruksnämnderna vid behov få

ställas till sällskapens disposition för att avsluta och avveckla verksamhetsgrenar

hos sällskapen. Vakanser vid lantbruksnämnderna på tjänster som

motsvaras av befattningshavare som kvarstår vid hushållningssällskapen

bör under en övergångstid i lämplig utsträckning kunna fyllas genom att

de senare förordnas att tills vidare som extra befattningshavare hos nämnden

fullgöra motsvarande göromål. Sådana tillfälliga anställningar bör inte

särskilt ledigförklaras.

Vidare föreslår utredningen riktlinjer för alt lösa vissa ekonomiska

spörsmål under övergångsskedet. Utredningen påpekar sålunda att en del

personal som övergångsvis kvarstår i anställning hos hushållningssällskap

kan vara sådan som nu är avlönad med statsmedel från de för sällskapens

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

57

verksamhet anvisade omkostnads- och avlöningsanslagen. Så länge befattningar

hos lantbruksnämnd, vilka är avsedda för motsvarande arbetsuppgifter,

ännu inte tillsatts eller tillträtts, uppstår på nämndens anslag en besparing

motsvarande lönekostnaden för vederbörande. I förekommande fall

bör därför medel för att täcka hushållningssällskapens lönekostnader för

dylika befattningshavare kunna disponeras genom överföring från nämndernas

anslag. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om sådana

dispositioner. Dessutom kommer vissa andra kostnader för vilka medel nu

disponeras från hushållningssällskapens omkostnadsanslag att övergångsvis

kunna belasta sällskapen i viss utsträckning under budgetåret 1967/68.

Detta gäller kostnader för årsmöten och andra sammanträden samt för åtgärder

som författningsenligt kan komma att åligga dem under någon tid

ävensom kostnader för försöksverksamheten och hyreskostnader för lokaler

till vissa statsavlönade befattningshavare m. in. Utredningen föreslår med

hänsyn till anförda förhållanden att medel för kostnader i samband med omorganisationen

anvisas för budgetåret 1967/68.

Utredningen redovisar ävén vissa överväganden om särskilda övergångsanordningar

angående personal. Sådana erfordras huvudsakligen för personal

i relativt hög ålder som inte lämpligen kan beredas arbete med liknande

uppgifter som de nu har samt t. ex. för befattningshavare som av

hälso- eller andra skäl har nedsatt arbetsförmåga. Vidare kan övertalig

personal komma att finnas lokalt bl. a. genom att omorganisationen får

väntas medföra minskning av personalstyrkan i en del län och ökning i

andra. Vissa åtgärder har vidtagits i syfte att i förväg undanröja eller överbrygga

svårigheter vid övergången till en ny organisation. Sålunda har

vissa tjänster i nämnder och sällskap vakantsatts. Lantbruksstyrelsen har

i samråd med utredningen planerat och satt igång kurser för fortbildning

av personal med hänsyn bl. a. till uppgifter som kommer till eller får ändrat

innehåll. Särskilda insatser för att under detta och följande budgetår

kunna fylla behovet av sådan utbildning förbereds. Kurserna omfattar

befattningshavare från såväl hushållningssällskap som lantbruksnämnder

varigenom de får likvärdiga förutsättningar att skaffa sig ökat kunnande

med inriktning på de kommande arbetsuppgifterna. Utredningen förutsätter

vidare att lantbruksstyrelsen i kontakt med andra myndigheter på allt

sätt söker medverka till att den nuvarande personalen bereds tillfredsställande

anställningar i samband med omorganisationen.

Utöver de övergångsanordningar som gällande bestämmelser om övergångsstat

m. m. innebär har utredningen funnit det angeläget att särskilda

regler om förtidspensionering m. m. under vissa förutsättningar får tilllämpas

i samband med omorganisationen. Utredningen redogör härvid för

de bestämmelser om pension och liknande förmåner som gäller för de

anställda vid hushållningssällskapen. Vidare framhåller utredningen att

personal som blir övertalig i samband med att staten övertar enskild verk
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

samhet eller vid organisationsändringar på det statliga området av billighetsskäl

brukar erhålla viss gottgörelse. Utredningen lämnar vissa exempel

härpå och föreslår att möjligheter öppnas att i samband med omorganisationen

i vissa fall medge förtidspensionering eller andra avskedsförinåner

av liknande innehåll som därvid tillämpats. Sådana bestämmelser

bör gälla såväl beträffande sådana tjänstemän hos hushållningssällskapen

som avlönas av medel från avlönings- eller omkostnadsanslag som beträffande

tjänstemän vid de nuvarande lantbruksnämnderna.

Vissa punktvis förekommande personalspörsmål som uppmärksammats

under utredningen föreslås få redovisas i särskild ordning. Detsamma

gäller sådana ytterligare frågor som kan uppkomma bl. a. vid kommande

förhandlingar.

Slutligen framhåller utredningen bl. a. att bestämmelserna för dispositionen

av fonden för stöd åt lantbruksmötesverksamheten med hänsyn till

ändrade förutsättningar bör omprövas.

Hushållningssällskapens framtida uppgifter m. m.

Utredningen erinrar inledningsvis om att 1965 års riksdagsbeslut i ämnet

utgår från att sällskapen bör vara kvar som formellt fristående organ

med uppgift bl. a. att vara kontaktorgan mellan lantbruksnämnderna och

näringsutövarna. Enligt utredningen, som haft överläggningar med samtliga

sällskap och med Hushållningssällskapens förbund, synes sällskapen

allmänt vilja medverka härvid men från åtskilliga håll betvivlas att denna

kontaktfunktion blir tillräcklig för att hålla intresset för medlemsanslutning

vid liv. Möjligheterna och förutsättningarna för att bedriva rådgivnings-

och serviceverksamhet har varit en förgrundsfråga vid överläggningarna.

Sammanfattningsvis konstaterar utredningen följande.

Såväl förhållandena inom näringsgrenarna som hushållningssällskapens

resurser är så olika i olika delar av landet, att det knappast kan påvisas en

gemensam nämnare av dylika uppgifter, som skulle kunna bilda underlag

för en i egen regi bedriven verksamhet hos samtliga sällskap. Även beträffande

den verksamhet, som sällskapen bedriver i anslutning till sina egna

gårdar eller vid olika inrättningar såsom veterinärlaboratorier, lantbrukskemiska

stationer, frökontrollanstalter och fiskodlingsanstalter, är olikheterna

stora. En del sällskap har en betydande rörelse, som de med all sannolikhet

vill fortsätta och kan bedriva med ekonomiskt tillfredsställande

resultat, medan andra sällskap har obetydlig eller ingen motsvarande verksamhet.

En stor del av sällskapen synes vara inställda på att i samband

med omorganisationen inrätta sig så att deras jordbruk och inrättningar

får en central ställning i verksamheten. Några sällskap torde överväga att

i varje fall för närmaste åren så gott som helt koncentrera sin verksamhet

till dessa.

Vid överläggningarna med de olika sällskapen har som ett gemensamt

önskemål framkommit att deras framtida resurser skall användas främst

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungi. Maj:ts proposition nr 74- år 1967

i syfte att ta initiativ till nytta för utvecklingen av jordbruket och närstående

näringsgrenar i det egna länet. Med denna utgångspunkt har olika

framtida organisationsformer diskuterats, såsom bibehållen ställning som

offentlig institution eller övergång till stiftelseform eller övergång till helt

fristående organ.

I fråga om den förstnämnda huvudtypen har förutsatts att sällskapens

nuvarande förmåner — viss skattebefrielse enligt 53 § kommunalskattelagen,

tjänstebrevsrätt och möjlighet att mot nedsatt avgift få anslutning

till det statliga pensionssystemet — i princip bibehålls, vilket utredningen

förordar. Vid det andra alternativet kan enligt utredningen så inte bli fallet.

Vid en sådan lösning får också frågan om förfogandet över de nuvarande

tillgångarna och förvaltningen av donationsfonder tas under särskilt

övervägande. Därjämte bortfaller uppgiften som kontaktorgan.

Såvitt hittills framgått synes hushållningssällskapen anse övervägande

skäl tala för att de även i fortsättningen skall ha en status liknande den

nuvarande. I valet mellan formen av officiell institution och stiftelseformen

har övervägande antalet sällskap ansett den förra vara att föredra.

Vid vissa sällskap, som har relativt små tillgångar och där möjligheterna

att på sikt bedriva egen verksamhet starkt ifrågasatts, har intresse för

stiftelseformen visat sig förefinnas.

Under fortlöpande kontakt mellan utredningen och Hushållningssällskapens

förbund har ett utkast till kungörelse utarbetats, avseende framtida

stadgebestämmelser m. m. för hushållningssällskap, som kvarstår

som offentlig institution med av Kungl. Maj :t fastställda stadgar. Det

har därvid förutsatts att i den mån hushållningssällskap kommer att ägna

sig åt arbetsuppgifter, som ligger inom lantbruksnämndernas arbetsfält,

detta skall ske i samråd med lantbruksstyrelsen eller, efter styrelsens bestämmande,

med lantbruksnämnderna. Hithörande frågor bör lösas genom

överenskommelser mellan staten och hushållningssällskapen, varvid ekonomiska

avtal kan aktualiseras. Utredningen föreslår bl. a. en förenklad

procedur för val av de ombud, som utövar beslutanderätt på hushållningssällskapens

sammanträden. De skulle enligt förslaget i fortsättningen benämnas

fullmäktige i stället för lantbruksombud. Genom att förlägga valproceduren

till hushållningsgillenas sammanträden synes radikala förenklingar

av valet bli möjliga. Vidare förutsätts bl. a. att hushållningssällskaps

räkenskaper och förvaltning skall granskas av tre revisorer varav en utses

av länsstyrelsen och två av hushållningssällskapet.

Vid överläggningarna har vidare framgått att hushållningssällskapen

vill ha möjlighet att åstadkomma större verksamhetsområden än de nuvarande

antingen genom en organiserad samverkan mellan närliggande

sällskap eller genom sammanför ing av två eller flera sällskap till att

bilda en enhet. Det föreliggande kungörelseförslaget innehåller icke några

bestämmelser, som begränsar befogenheterna att genomföra ombildning

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

till större verksamhetsområden. Utredningen har i sammanhanget tagit upp

frågor om dispositionsbestämmelser för donationsfonder m. m. i samband

med fusion.

Utredningen har även behandlat frågor om vissa ersättningar till hushållningssällskap

av statsmedel. Härvid erinrar utredningen inledningsvis bl. a.

om att enligt uttalande av departementschefen i prop. 1965: 100 behovet av

direkta statsbidrag till hushållningssällskapen för deras verksamhet på jordbrukets

och trädgårdsnäringens område bortfaller. Jordbruksutskottet (JoU

1965: 17) framhöll att i den mån sällskapen åtar sig statliga uppgifter,

frågan om statligt vederlag härför bör prövas i sådant sammanhang. Som

exempel på tjänster för vilka sällskapen bör åtnjuta ersättning nämner

utredningen insatser som kontaktorgan, nämligen genom sammankomster

för diskussion angående rationaliseringsverksamheten, medverkan vid anordnande

av kurser in. m., utgivande av publikationer som behandlar rationaliseringsverksamheten

etc. Vidare bör ersättning utgå då de statliga

organen anlitar hushållningssällskaps gårdar och anläggningar för kurser

demonstrationer, försök in. in. I övrigt kan tjänster av olika slag komma i

fråga allt efter de lokala förutsättningarna och de verksamhetsgrenar som

kommer att bedrivas av de olika sällskapen. Avtal om ersättningar bör då

kunna träffas antingen som normerande avtal eller som överenskommelser

från fall till fall för särskilda uppdrag. Utredningen föreslår att medel för att

betala av hushållningssällskapen utförda tjänster anvisas på en särskild

post under lantbruksnämndernas omkostnadsanslag. För budgetåret 1967/

68 beräknar utredningen medelsbehovet till 300 000 kr.

I den mån ersättning för hushållningssällskaps tjänster som kontaktorgan

utgår genom att lantbruksnämnden utför de administrativa uppgifter

som hänger samman med kontaktverksamheten bör olika ersättningsanordningar

väljas i olika sammanhang, bl. a. beroende på hur sällskapen

ordnar sin administration. Utredningen anför.

Hushållningssällskap, som avser att ha relativt omfattande verksamhet,

torde själva vilja hålla administrativ personal för hela sin verksamhet och då

helst uppbära kontant ersättning även för administration avseende kontaktverksamheten.

Företrädare för en del sällskap med små tillgångar har

understrukit det angelägna i att administrationskostnaderna för den framtida

verksamheten bringas ner till ett minimum, så att tillgångarna i största

möjliga utsträckning kan användas till sådana speciella ändamål, som

från tid till annan bedöms vara mest angelägna. Alternativ med administrationen

anknuten till lantbruksnämnden eller med endast deltidsanställd

administrativ personal blir då aktuella. I sistnämnda fall torde sällskapen

exempelvis önska anlita särskilda befattningshavare hos lantbruksnämnden.

Vad beträffar arbetsuppgifter som kan fullgöras utan att inkräkta på

tjänsten, torde tjänsteman hos lantbruksnämnd kunna åta sig dem som

eget uppdrag. I andra fall får överenskommelse mellan sällskap och nämnd

övervägas. Från vissa sällskap och Hushållningssällskapens förbund har

framhållits att vederbörande tjänsteman i vad rör sällskapets förvaltning

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1967

bör vara underställd och ansvarig direkt inför sällskapets förvaltningsutskott.

Att så bör vara fallet synes utredningen självklart.

Hushållningssällskapens tillgångar har närmare kartlagts av utredningen.

Hushållningssällskapens tillgångar och skulder år 1965 redovisas i tabell,

som återges på s. 62. Som framgår av tabellen uppgår överskottet av

tillgångar över skulder inkl. sällskapens fonder och reserverade medel till

48 milj. kr. Bl. a. som en följd av olika bokföringssystem hos de olika sällskapen

torde de redovisade talen ej kunna göras till föremål för en entydig

tolkning. Sällskapens tillgångar utgörs till betydande del av fastigheter för

vilka redovisade värden ej överensstämmer med de verkliga. Hushållningssällskapen

disponerar över totalt 179 fastigheter, varav bl. a. 92 jordbruksfastigheter

och 40 stadsfastigheter. Av fastigheterna äger sällskapen 137,

arrenderar 39 medan övriga disponeras på annat sätt. Det sammanlagda

taxeringsvärdet för de av sällskapen ägda fastigheterna uppgår till i det

närmaste 55 milj. kr.

Utredningen begränsar sig i fortsättningen huvudsakligen till frågor om

sällskapens fonder och reserverade medel. Hushållningssällskapens fonder

har därvid uppdelats på följande två grupper: a) donationsfonder, bildade

av egendom som överlämnats till sällskapet som gåva eller på grund av

testamente för att av sällskapet användas för visst ändamål, b) fonder eller

reserverade medel, som sällskapen avsatt av överskottsmedel av verksamheten

för att användas för vissa bestämda ändamål. Frågan huruvida staten

har anledning att ställa anspråk på återbetalning av vissa medel bör enligt

utredningens mening ställas i beroende av vilken status hushållningssällskapen

framdeles kommer att få. Om sällskap behåller sin nuvarande

karaktär av offentligt organ med av Kungl. Maj :t fastställda stadgar talar

mycket för att det hålls intakt i fråga om förmögenhetstillgången. Sedan

statsmakterna tagit ställning i princip till hithörande frågeställningar, bör

staten föranstalta om förhandlingar med hushållningssällskapen, bl. a. om

ekonomiska uppgörelser.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

Hushållningssällskapens tillgångar och skulder år 1965

Län

Tillgångar

Skulder

Be-

hållning1 2 3 4

Totala

tillgångar

Totalt

belopp

Därav

till av

sällska- pet av- satta

fonder

Andra av sällskapet

förvalt. fonder

Av skpt

till sär- skilda

ändamål

reserv.

medel

Tillgång

utöver

skulder

(nettotill-

gångar)

För särskil- da ända- mål reser- verade me- del ej upp- tagna i

balansen

Hskpt

tillhöriga

fonder

Andra

tillhöriga

fonder

AB

2 571 741

2 371 287

246 856

49 474

117 906

200 454

615 000

C

3 430 405

2 926 123

—

899 026

9 534

215 121

504 282

2 165 047

1 783 000

D

2 250 080

1 834 293

—

521 133

—

208 156

415 787

—

1 145 000

E

6 241 772

6 125 489

115 000

1 607 203

143 886

184 376

116 283

—

2 023 000

F

3 127 335

2 874 817

121 800

248 761

10 134

49 626

252 568

—

673 000

G

2 369 798

2 119 150

103 540

399 777

—

193 102

250 648

—

947 000

H

5 094 682

4 637 493

153 806

171 694

--

335 598

457189

2 79 897

3 6 863

1 198000

I

2 867 374

2 778 316

246 724

365 218

—

30 260

89 058

—

731 000

K

6 162 259

6 117 555

100 000

118 566

17 867

255 186

44 704

—

518 000

L

9 533 561

9 404 299

450 000

151 081

—

339 158

129 262

3 721 174

1 070 000

M

14 846 079

14 705 899

—

—

—

4 905 000

140 180

--

5 045 000

N

11 898 577

11 842 684

531 867

879 634

—

—

55 893

-•

1 467 000

0

4 300 737

3 489 375

58 771

829 090

—

601 800

811362

—

2 301 000

Pn

3 200 969

2 632 472

--

988 819

—

181 228

568 497

—

1 739 000

Ps

3 203 851

2 455 174

—

—

—

248 702

748 677

2 2 317 124

3 612 125

3 315 000

R

15 216 889

15 166 089

183 178

11 424 995

—

250 000

50 800

—

11 909 000

S

5 316 869

4 888 183

144 718

—

175 640

506 059

428 686

—

1 079 000

T

4 467 292

3 695 377

343 142

249 822

—

326 252

771 915

—

1 691 000

U

1 583 275

1 320 109

109 000

—

18 931

13 471

263 166

—

386 000

w

2 498194

2 275 329

—

1 329 251

210

8 023

222 865

—

1 560 000

X

3 118 364

2 582 481

279 442

36 580

13 060

246 286

535 883

—

1 098 000

Y

4 010 738

3 878 371

569 681

311 818

224 763

482 631

132 367

--

1 497 000

Z

3 253140

3 227 112

--

221 487

104 177

93 737

26 028

3 973 072

341 000

AG

6 353 487

6 306 981

—

203 257

—

1 828 638

46 506

—

2 078 000

BD

6 560 812

5 909 664

15 736

259 922

314 496

864 912

651 148

—

1 792 000

Hela

landet

133 478 330

125 564 122

3 773 261

21 266 608

1 032 698

12 485 228

7 914 208

2 2 562 068

3 2 313 234

448 001 000

1 Tillgångar utöver skulder; häri ingår sällskapens fonder och reserverade medel.

2 Hushållningssällskapet tillhöriga.

3 Andra tillhöriga.

4 Därjämte förvaltar några förvaltningsutskott, däribland i Malmöhus län och Älvsborgs läns

södra område, betydande fondmedel såsom styrelser för särskilda stiftelser. I andra fall disponerar

hushållningssällskap avkastning från donationer, som förvaltas av särskilda styrelser. Som

exempel kan nämnas stiftelsen C. R. Prytz’ donation.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

63

Anslagsberäkningar och kostnadsfrågor

Inkomst- och utgiftsförändringarna under budgetåret 1967/68 till följd

av den föreslagna omorganisationen framgår av följande i betänkandet redovisade

sammanställning.

Belopp enligt riks- Beräknad inkomst

Inkomst-

stat 1966/67

1967/68

ökning

Inkomster:

Uppbörd i statens verksamhet

Inkomster vid lantbruksnämnderna ....

1 700 000

3 000 000

1 300 000

Summa inkomstökning

1 300 000

Beräknad utgift

Beräknad utgift

Utgifts-

1966/67

1967/68

ökning

Utgifter:

L antbruksst j relsen:

Avlöningar..........................

5 356 000

6 480 000

1 124 000

Omkostnader........................

953 000

1 360 000

407 000

Lantbruksnämnderna:

Avlöningar..........................

19 061 000

Hushållningssällskapen:

Avlöningar..........................

16 608 000

37 790 000

2 121 000

Lantbruksnämnderna:

Omkostnader........................

4 555 000

Hushållningssällskapen:

Omkostnader........................

Utbildningskurser för viss personal vid

4 395 000

10 330 000

1 380 000

lantbruksnämnder och hushållnings- sällskap ..........................

82 000

200 000

118 000

Summa utgiftsökning

5 150 000

Avgår inkomstökning

1 300 000

Utgiftsökning, netto

3 850 000

Erforderligt engångsanslag

Lantbruksnämnderna:

Engångsutrustning ...................

3 630 000

3 630 000

Härtill kommer tidigare berörda särskilda kostnader för budgetåret

1967/68 i samband med omorganisationen. Beloppet bör enligt utredningen

få bestämmas senare. Utredningen uppskattar medelsbehovet till

storleksordningen 0,5—1 milj. kr.

Vid anslagsberäkningen har utredningen utgått från att vissa personaloch

övriga kostnader för organisationen, vilka f. n. bestrids över s. k. sakanslag,

i fortsättningen bör tas upp under avlönings- och omkostnadsanslag.

För att få ett rättvisande uttryck för de nuvarande statliga kostnaderna

i jämförelse med vad som beräknas för den nya organisationen har

utredningen i sammanställningen för budgetåret 1966/67 tagit med de belopp

som under resp. sakanslag är att hänföra till administrativa kostnader.

Anslag som bortfaller genom omorganisationen har i berörda delar

inarbetats i sammanställningen. Anslagsberäkningen har grundats på de

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj. ts proposition nr 74 år 1967

för budgetåret 1966/67 i 1966 års riksstat angivna beloppen. Förhandlingsöverenskommelsen

den 22 juli 1966 om tjänstemannalönerna har inte kunnat

beaktas i beräkningarna.

Avlönings- och omkostnadsstaterna för lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna

beräknar utredningen närmare enligt följande.

Lantbruksstyrelsen: Avlöningar

1. Avlöningar till tjänstemän .............................. 6 289 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t ................................................. 41000

3. Ersättningar till sakkunniga ............................ 150 000

Summa kr. 6 480 000

I anslagsposten Avlöningar till tjänstemän har räknats in dels ett belopp

av 100 000 kr., som enligt utredningens mening erfordras för att möjliggöra

den tillfälliga personalförstärkning som behövs för att genomföra

omorganisationen, dels 100 000 kr. för vikariats- och övertidsersättningar.

Anslagsposten har vidare räknats upp med 1 164 000 ler. till följd av den

föreslagna personalökningen.

Anslagsposten Ersättningar till sakkunniga har räknats ned med 55 000

kr. till följd av att viss lönekostnad förts över till anslagsposten Avlöningar

till tjänstemän.

Lantbruksstyrelsen: Omkostnader

1. Sjukvård in. in......................................... 16 000

2. Reseersättningar........................................ 396 000

3. Expenser .............................................. 530 000

4. Publikationstryck ...................................... 18 000

5. Upplysningsverksamhet ................................. 300 000

6. Kostnader för viss informationsverksamhet .............. 100 000

Summa kr. 1 360 000

Anslagsposterna Sjukvård m. in., Reseersättningar och Expenser har räknats

upp med resp. 3 000, 102 000 och 189 500 kr. till följd av den föreslagna

personalökningen om sammanlagt 42 personer.

Anslagsposten Upplysningsverksamhet har som tidigare berörts räknats

upp med 200 000 kr.

Lantbruksnämnderna: Avlöningar

1. Avlöningar till tjänstemän............................. 36 979 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t ................................................ 250 000

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

3. Ersättningar till sakkunniga m. nr....................... 171 000

4. Arvoden till ortsombuden .............................. 390 000

Summa kr. 37 790 000

Avlöningskostnaden för de nya nämnderna beräknar utredningen vid fullt

utbyggd organisation uppgå till 40 266 000 kr. Härav utgör lönekostnaderna

för den personal, som sysslar med fiske och hemkonsulentverksamhet,

1 063 000 kr. resp. 990 000 kr. Utredningen räknar med en personalstyrka

av 1 508 personer. Under de två budgetåren 1968/69 och 1969/70 räknar

utredningen med ett tillskott av sammanlagt 82 personer. Lönekostnaderna

för dessa beräknas till 2 476 000 kr. För budgetåret 1967/68 beräknas lönekostnaderna

således till (40 266 000 — 2 476 000 =) 37 790 000 kr.

I anslagsposten Avlöningar till tjänstemän ingår bl. a. ett belopp om

1 milj. kr. för tillfällig personal samt ett belopp om 200 000 kr. till övertids-

och vikariatsersättningar.

Lantbruksnämnderna: Omkostnader

1. Sjukvård in. m........................................ 85 000

2. Reseersättningar ...................................... 7 250 000

3. Expenser ............................................ 2 320 000

4. Kostnader i samband med projekteringsverksamheten .... 300 000

5. Ersättningar till hushållningssällskapen för medverkan i

nämndernas verksamhet .............................. 300 000

6. Ersättning för driftsintrång på demonstrationsgårdar...... 75 000

7. Beställningsverksamhet ................................ 1 000

Summa kr. 10 331 000

Särskilda uppbördsmedel:

Inkomst av beställningsverksamhet ........................ 1 000

Nettoutgift kr. 10 330 000

Anslagsposterna Sjukvård m. m., Reseersättningar och Expenser har beräknats

med utgångspunkt från en personalstyrka av 1 426 personer. Anslagsposten

Kostnader i samband med projekteringsverksamheten har dels

till följd av intensifierad verksamhet, dels till följd av att vissa arbetsuppgifter

flyttats över till nämnderna räknats upp med 100 000 kr. I fråga

om motiveringen för de föreslagna nya anslagsposterna Ersättningar till

hushållningssällskapen för medverkan i nämndernas verksamhet, Ersättning

för driftsintrång på demonstrationsgårdar och Beställningsverksamhet

torde få hänvisas till den föregående redogörelsen (resp. s. 60, 26 och

50). Den nya uppbördsposten Inkomst av beställningsverksamhet är avsedd

för bokföring av inflytande ersättningar för beställningsverksamheten.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 74

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

Lantbruksnämndernas omkostnader vid en helt utbyggd organisation

1969/70 i enlighet med utredningens förslag beräknas efter 1965 års kostnadsnivå

till 10 645 000 kr.

Höjningen av anslaget till utbildningskurser från 82 000 kr. till 200 000

kr. motiverar utredningen med att utbildningsfrågorna måste ges ökad vikt i

samband med omorganisationen. Beträffande anslaget till engångsutrustning

vid lantbruksnämnderna, vilket föreslås föras upp med 3 630 000 kr., hänvisar

utredningen till sina i det föregående redovisade beräkningar (s. 49).

Remissyttrandena m. m.

Remissinstanserna ansluter sig allmänt i allt väsentligt till utredningens

förslag vad gäller såväl huvuddragen i den nya lantbruksorganisationens

verksamhet som den närmare utformningen av organisationen in. in.

Viss huvudsakligen mera detalj betonad kritik framförs dock mot utrednens

förslag på flera punkter. I det följande redogörs främst för yttranden

där sådan kritik framförts.

Beträffande åtgärderna för strukturanpassning har ett par remissinstanser

tagit upp frågan om ansvarsfördelningen mellan skogsvårdsorganisationen

och lantbruksnämnderna vad gäller verksamheten med

strukturförbättring i skogsmark. Sålunda framhåller skogsstyrelsen att den

skogliga aspekten vid överförandet av nedlagd jordbruksjord till skogsbruk

enligt nu gällande ansvarsfördelning helt åvilar skogsvårdsorganisationen.

Styrelsen erinrar om att skogsvårdsstyrelserna sedan några år bedriver företagsekonomisk

rådgivning i samarbete med hushållningssällskap och

fr. o. m. år 1966 även med lantbruksnämnder. Med nuvarande uppdelning

synes det styrelsen vara mest ändamålsenligt att lantbruksnämnderna ansvarar

för den skogliga företagsplanering, som i enskilda fall direkt föranleds

av strukturanpassningsprojekt, medan skogsvårdsstyrelserna svarar

för den allmänna skogliga företagsekonomiska planeringen och rådgivningen.

I avvaktan på skogspolitiska utredningens förslag bör enligt styrelsens

mening lantbruksnämndernas skogliga personal f. n. inte utökas.

Styrelsen bedömer det som fullt möjligt för skogsvårdsstyrelserna att som

beställningsuppdrag handlägga de ökade uppgifter i fråga om skogsvärdering,

skoglig företagsplanering samt skötseln av skogen på nämndernas

fastigheter som under de närmaste åren kan aktualiseras av den förväntade

ökningen av nämndernas köp och försäljningar av fastigheter. Domänstyrelsen

framhåller betydelsen av att nämnderna vid planeringen av markanvändningen

i ökad omfattning även tar hänsyn till skogsbolagens och

domänverkets intressen, då behovet av skogsmark för arronderingsförbättringar

av enskilda jordbruk minskar eller bortfaller. Nämnderna har enligt

styrelsens erfarenhet tidigare inte tillräckligt beaktat storskogsbrukets

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

intressen i hithörande frågor. I anslutning härtill förordar styrelsen att i

rådgivande grupp vid lantbruksnämnd skall ingå företrädare för bondeskogsbruket

samt skogsbolag och övrigt storskogsbruk.

I fråga om lantbruksnämndernas projekterings- och serviceverksamhet

föreslår lantbruksnämnden och hushållningssällskapet i

Gotlands län att nämnderna får åta sig mer sådan verksamhet än vad utredningen

föreslagit. Som exempel nämner nämnden och sällskapet byggnadsproj

ekteringen och planeringen av trädgårdsanläggningar. Bär tillgång

på privata och fristående projektorer och annan servicepersonal saknas

uppstår stora svårigheter om nämnderna inte åtminstone under en övergångstid

tar upp hela den verksamhet på området som bedrivits av sällskapen.

Vad angår försöksverksamheten på jordbrukets och trädgårdsnäringens

områden framhåller styrelsen för lantbrukshögskolan att

en rad förutsättningar måste vara uppfyllda för att denna efter den föreslagna

omorganisationen skall fungera på ett tillfredsställande sätt. Sålunda

anser styrelsen att den s. k. länsförsöksverksamheten vid överförandet till

högskolan bör ges en kostnadsram av minst 1 milj. kr. i inledningsskedet.

Annan lokalt inriktad försöksverksamhet bör så långt möjligt samordnas

med högskolans verksamhet. Lantbruksnämndernas medverkan i högskolans

försöksverksamhet bör regleras genom avtal i överensstämmelse med

vad som gäller för hushållningssällskapen. Lantbruksnämnderna bör efter

samråd med högskolan tillhandahålla försöksteknisk utrustning och årligen

erhålla ersättning härför genom de avtalsmässigt reglerade försöksersättningarna.

Den i utredningen föreslagna kostnadsramen för utrustningen

är otillräcklig och omfattar över huvud taget inte trädgårdsförsöken.

En uppräkning är därför nödvändig. Den av lantbruksnämnderna tillhandahållna

personalen för försöksverksamheten bör vara årsanställd. Hushållningssällskapen

bör om möjligt ombesörja all verksamhet med anläggning,

skötsel och skörd av försöken under år 1967. I likhet med styrelsen för

lantbrukshögskolan anser bl. a. lantbruksstyrelsen att hela fältförsöksarbetet

under år 1967 bör utföras av hushållningssällskapen. För en fast anknytning

av personalen i försökspatrullerna till lantbruksnämnderna uttalar

sig även styrelsen för statens växtskyddsanstalt och SACO.

Hushållningssällskapens förbund framhåller att utredningens förslag

kan medföra att en dubbelorganisation för fältförsökens utförande erhålls

i vart fall i de större och mera betydande jordbrukslänen. Med hänsyn till

de redan nu stora investerings- och driftkostnaderna för dessa förefaller

det förbundet i hög grad tveksamt om även lantbruksnämnderna bör utrustas

med för sökspatruller och allt vad därmed följer. Sällskapen har

successivt byggt upp och skaffat sig en utrustning för försöksändamål

som i mycket replierar på sällskapens gårdar. Dessa förhållanden bidrar

till att hålla kostnaderna nere. Nämnderna torde inte få sådana möjlig
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

heter. Det syns då riktigast att även i fortsättningen knyta an till och utnyttja

den utrustning och apparatur som redan finns. Samverkan mellan

lantbrukshögskolan och sällskapen i vad avser försöken har inte lämnat

sådana erfarenheter att det nu är motiverat att ändra och begränsa

utrymmet för redan befintlig organisation samt att för de statliga försöken

bygga upp eu ny sådan med de kostnader detta innebär. Förbundet

anför vidare bl. a. att det torde finnas goda förutsättningar för att i samverkan

mellan nämnder och sällskap finna en tillfredsställande lösning

på de samordningsproblem som följer med att jordbruks- och trädgårdslconsulenterna

fortsättningsvis är placerade hos nämnderna och att sällskapen

får svara även för de statliga försökens utförande.

Flera hushållningssällskap framför invändningar mot att länsförsökens

antal minskas och uttrycker önskemålet att det regionala biträdet åt lantbrukshögskolan

vad gäller såväl riks- som länsförsöken även skall kunna

uppdras åt sällskapen. Lantbruks styrelsen förutsätter att lantbrukshögskolan

även i fortsättningen skall äga avtala med bl. a. hushållningssällskapen

om att utföra riksförsök. Sveriges lantbruksförbund och RLF finner

det önskvärt att lantbruksnämnderna utöver den försöksram som fastställs

av lantbrukshögskolan skall kunna ntföra lokala försök eller privata

beställningsförsök. Härigenom skulle en del av den stelhet som utmärker

en riksprogrammering av försöksverksamheten knnna undvikas.

För att i framtiden trygga en lämplig sammansättning av distriktsförsöksnämnderna

inom trädgårdssektorn förordar Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund

att i nämnderna skall ingå representanter för olika produktionsgrenar

inom näringen samt förslagsvis tre trädgårdskonsulenter

för skilda ämnesområden.

I fråga om husdjur skontrollen och stambokföringen

framhåller bl. a. flera lantbruksnämnder och hushållningssällskap nödvändigheten

av att lantbruksnämnderna under en övergångstid medverkar

vid kontrollverksamheten. Beträffande övriga uppgifter inom

växtodlings- och husdj ursområdet berör remissinstanserna

särskilt frågan om berberisbekämpning. Lantbruksstyrelsen anser att de

bidrag som nu utgår för berberisbekämpning i fortsättningen bör få disponeras

av lantbruksnämnderna. Även styrelsen för statens växtskyddsanstalt

anser att nämnderna bör ta initiativ till och utföra berberisbekämpning.

Enligt styrelsens mening bör vidare nämnderna bistå anstalten med

inspektion av växtmaterial från utlandet på orter där anstalten saknar

personal härför.

Vad gäller lantbruksnämndernas handläggning av trädgårdsfråg

o r anser som tidigare berörts lantbruksnämnden och hushållningssällskapet

i Gotlands län att denna även bör kunna omfatta s. k. allmän trädgårdsrådgivning.

Hushållningssällskapens förbund framhåller att trädgårdsskötselns

roll i fritids- och friluftsverksamheten är mycket betydande

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967 69

och finner det starkt motiverat med ett fortsatt stöd härtill ehuru i andra

former än f. n. Liknande synpunkter framförs av lantbruksstyrelsen, som

anser att frågan om fortsatt statsstöd till den allmänna trädgårdsrådgivningen

bör prövas i annat sammanhang, eventuellt i samband med statliga

åtgärder i fråga om landskapsvård och fritidssysselsättning. TCO anser att

ifrågavarande verksamhet bör handhas av hushållningssällskapen och att

bidrag härför bör lämnas av stat och landsting. Behovet av tjänstemän för

ändamålet bedömer TCO till minst en per län. _——

Synpunkter på utredningens bedömning av behovet av personal för uppgifterna

på trädgårdsnäringens område framförs av vissa remissinstanser.

Styrelsen för lanlbrukshögskolan påpekar att det behövs en konsulent i

Kronobergs län där det under senare år uppstått en omfattande bärodling

i anslutning till tidigare yrkesfruktodlingar kring Urshult. Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund

anser att ytterligare en konsulenttjänst erfordras

med placering i övre Norrland. Förbundet understryker vidare vikten

av att konsulenterna verkar inom större områden än det län vari de placeras.

SACO ifrågasätter om inte västra Sverige blivit missgynnat när det

gäller trädgårdsrådgivningen och finner det befogat att även där inrätta

en konsulentcentral av liknande typ som i Stockholm och Malmö. Denna

borde i första hand få en odlingskonsulent och en konsulent i företagsekonomiska

frågor.

Frågorna om jordbruksstatistik och företagsregister

behandlas närmare av några remissinstanser. Statens jordbruksnämnd förordar

att hushållningssällskapens gillesombud under en övergångstid anlitas

som uppgiftslämnare till årsväxtrapporteringen. Statistiska centralbyrån

förutsätter att lantbruksorganisationen svarar för eventuella kostnader

för ersättning till gillesombuden härför.

Statskontoret understryker betydelsen av att uppläggningen av olika

slags data inom förevarande sektor av näringslivet sker så att materialet

kan infogas i ett större samhällsekonomiskt sammanhang. Ämbetsverket

betonar vidare att utformningen av företagsregistret bör ske med beaktande

av de synpunkter som fastighetsregisterutredningen har att lägga till

grund för sitt arbete. Enligt statens jordbruksnämnds mening bör företagsregistret

även kunna användas som underlag för planläggning av den

ekonomiska försvarsberedskapen samt tjäna till ledning för uttagning av

traktorer och hästar till bl. a. krigsmakten och civilförsvaret. Enligt lantbruksstyrelsen

bör en närmare prövning av företagsregistrets innehåll göras

i samband med att detta definitivt utformas. Några remissinstanser, bl. a.

statistiska centralbyrån, Sveriges lantbruks förbund och RLF, framhåller

angelägenheten av att sekretessfrågan i samband med statistikuppgifterna

snarast utreds. De båda sistnämnda remissinstanserna ifrågasätter vidare

bl. a. om inte utredningen underskattat behovet av arbetskraft för företagsregistrets

å-jourhållning.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 7-4 år 1967

I sammanhanget erinrar statistiska centralbyrån om att de föreslagna

ändringarna av formerna för uppgiftsinsamlingen till de olika statistikgrenarna

aktualiserar en ändring av bestämmelserna på området.

Vad gäller den veterinära verksamheten ifrågasätter bl. a.

veterinärstyrelsen om inte någon slags provisorisk anknytning av hushållningssällskapens

veterinäravdelningar, i varje fall de laboratorier som sällskapen

inte förmår driva, bör ske till lantbruksnämnden i vederbörande

län. Statens veterinärmedicinska anstalt, som delar utredningens uppfattning

att det inte är nödvändigt att inrätta särskilda veterinära befattningar,

förordar att länsveterinären ingår i strukturdelegation eller på annat

sätt knyts till lantbruksnämnden. Veterinärväsendeutredningen framhåller

att ett fast årsarvode till en särskilt utsedd veterinär såsom expert skulle

underlätta ett mera kontinuerligt utnyttjande av veterinär även i detaljfrågor.

Då hushållningssällskapens veterinärbakteriologiska laboratorier i

fortsättningen inte kan räkna med att få disponera medel från hushållningssällskapen

och laboratorierna behöver vissa förskottsmedel för att bestrida

löner in. m. bör enligt utredningens mening ett särskilt förslagsanslag

anvisas för detta ändamål. Även veterinärstyrelsen och statens veterinärmedicinska

anstalt föreslår åtgärder för att förbättra laboratoriernas

likviditet. Utredningen anser det vidare motiverat att veterinärstyrelsen

som administrativ huvudman för veterinärväsendet i riket i samråd med

riksrevisionsverket och laboratoriernas huvudmän snarast tar upp frågan

om en översyn av den vid laboratorierna tillämpade taxan så att en ny taxa

kan träda i kraft redan den 1 juli 1967.

I detta sammanhang torde få redogöras för den i inledningen nämnda

skriften av Hushållningssällskapens förbund om åtgärder för att säkerställa

den fortsatta driften av sällskapens veterinärbakteriologiska laboratorier

samt för remissyttrandena över densamma.

Förbundet erinrar inledningsvis om att laboratoriernas verksamhet undan

för undan har ändrat karaktär. En rad undersökningar, obduktioner

m. m., som tidigare utförts centralt av statens veterinärmedicinska anstalt,

har successivt överflyttats till sällskapens laboratorier. En annan utvecklingstendens

är att laboratorierna från att till en början ha varit helt inriktade

på veterinär service och hjälp åt djurägare i allt större utsträckning

anlitas för allmän- och livsmedelshygieniska uppgifter. Laboratoriernas

taxor fastställs enligt av Kungl. Maj :t utfärdat reglemente av veterinärstyrelsen,

som därvid följer vad som gäller för statens veterinärmedicinska

anstalt. Anstaltens taxesättning innebär inte full kostnadstäckning.

Trots sällskapens stöd samt bidrag från landsting och jordbrukets

ekonomiska föreningsrörelse har laboratoriernas driftresultat undan för

undan försämrats. Underskotten har eliminerats med vissa från svinhälsokontrollen

härrörande fonderade medel. På så sätt har sagda kontroll fått

i betydande grad subventionera övrig laboratorieverksamhet.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

71

Beträffande laboratoriernas insatser och uppgifter av allmännyttig karaktär

anför förbundet bl. a. följande.

Laboratoriernas personal och utrustning utgör en beredskap som kan utnyttjas

dels för bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, dels föde

regionala hälsovårdsmyndigheternas undersökningar och åtgärder vid

salmonellainfektioner och matförgiftningar, vid sjukdomsutbrott där vattensmitta

befaras samt vid förekomst av andra vattenföroreningar m. m.

Medverkan från laboratorierna ingår som ett led i myndigheternas planering

för krig och beredskap, bl. a. i fråga om åtgärder mot bakteriologisk

krigföring. Dylik medverkan kräver förberedelser av olika slag.

Förbundet framhåller, att i och med omorganisationen av statens lantbruksorganisation

torde något omkostnadsanslag av hittillsvarande slag

inte längre komma att utgå till sällskapen. Dessa kommer således inte att

erhålla något statligt anslag, vars uppbärande kan sägas inrymma skyldighet

eller plikt att svara för kostnader av allmännyttig karaktär. Sällskapen

har inte heller egna eller andra resurser för ifrågavarande ändamål.

Vid förbundets överläggningar med berörda sällskap har framkommit,

att man från sällskapens sida är beredd att fortsätta laboratorieverksamheten,

om statsmakterna så önskar och under förutsättning att sällskapen

erhåller ersättning av statsmedel för kostnaderna för uppgifter och insatser

av allmännyttig karaktär. Förbundet utgår ifrån att storleken av eventuell

ersättning, bestämmelserna härför, m. m. blir föremål för överläggningar

mellan statsmakterna och sällskapen.

Styrelserna för statens bakteriologiska laboratorium och statens institut

för folkhälsan understryker starkt den betydelse sällskapens veterinärbakteriologiska

laboratorier har även för deras verksamhet. De förordar, att

åtgärder vidtas för att säkra en fortsatt drift av laboratorierna i hittillsvarande

omfattning. Att en regional laboratorieverksamhet av det slag

sällskapen bedriver oundgängligen måste upprätthållas vitsordas vidare

av veterinärstyrelsen. Styrelsen erinrar om att i de fall taxan för laboratorierna

inte täcker kostnaderna beror det på det allmännas intresse av att

inte genom kostnaden avskräcka allmänheten från att insända material,

som kan vara av betydelse för att på tidigt stadium upptäcka olika smittsamma

sjukdomar. Praktiskt taget all salmonella i fjäderfäbesättningar

har upptäckts på djur som insänts för obduktion. Styrelsen framhåller, att

det främst är obduktionerna som ger dålig kostnadstäckning. En obduktion

av en höna drar en kostnad av 30—40 kr. samtidigt som avgiften är

5 kr.

Om behov av statsbidrag till sällskapens laboratorieverksamhet föreligger

bör enligt riksrevisionsverkets mening medel härför anvisas under ett

maximerat anslag.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungi. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

Vad gäller lantbruksnämndernas befattning med fiskerifrågor

ifrågasätter fiskeristijrelsen, om inte utredningen övervärderat fritidsfiskeutredningens

betydelse för lösandet av den lokala fiskeriadministrationens

problem. Enligt styrelsens mening borde lantbruksorganisationsutredningen

ha framlagt förslag till principlösningar i fråga om t. ex. huvudmannaskap,

stationering samt ansvars- och befälslinjer. Styrelsen erinrar

om att fiskerinämnden f. n. står i centrum för hushållningssällskapens fiskeriorganisation.

Gällande bestämmelser härom återfinns i Kungl. Maj :ts

brev den 16 november 1962 till fiskeristyrelsen angående föreskrifter i anledning

av upphävandet av kungörelsen den 17 juni 1948 (nr 502) angående

statsbidrag till vissa åtgärder för fiskets främjande. Styrelsen förordar att

någon form av nämndinstitution organiseras och knyts till de nya lantbruksnämnderna

i länen. Till allmän motivering härför framhåller styrelsen

betydelsen av den lokala anknytning beträffande fiskefrågor som

fiskerinämnderna innebär. Denna lokala sakkunskap är ovärderlig för utredningar

i många fiskeekonomiska och fiskesociala frågor inom styrelsens

verksamhetsområde. Ur mera speciell synpunkt erinrar styrelsen i sammanhanget

vidare om att lantbruksnämnderna enligt utredningens förslag tills

vidare bör överta hushållningssällskapens roll som lokalorgan för insamlingav

fiskestatistiken. Fiskerinämnderna bör ha att beakta såväl yrkesfiskets

som fritidsfiskets intressen. Eventuellt bör även representation i nämnderna

beredas det organiserade jordägarintresset vilket i stor utsträckning sammanfaller

med det s. k. fiskevattensägarintresset.

Lantbruksnämnden i Göteborgs och Bohus län föreslår att en särskild fiskeridelegation

inrättas vid lantbruksnämnden i länet med hänsyn bl. a.

till havsfiskets betydelse för sysselsättningen i länet. Hushållningssällskapet

i Kalmar län anser att motsvarigheter till nuvarande fiskerinämnder, nämligen

fiskerikommittéer, bör knytas till lantbruksnämnderna. Några remissinstanser,

bl. a. länsstyrelsen i Skaraborgs län och Hushållningssällskapens

förbund, anser det lämpligast att låta fiskeripersonalen kvarstanna hos sällskapen

till dess organisationsfrågorna beträffande denna personal lösts. Om

en överflyttning finnes böra ske anser förbundet med hänsyn bl. a. till

vattenvårdsfrågornas ökade aktualitet att personalen bör placeras i länsstyrelserna.

Utredningens närmare förslag om administrationen av vissa statliga fiskerifrågor

som f. n. ankommer på hushållningssällskapen har föranlett

vissa avvikande synpunkter och erinringar från remissinstanserna.

Låneunderstöd från fislcerilånefonden, bör enligt statskontoret

i fortsättningen inte förmedlas lokalt genom lantbruksnämnd eller

landsting. En sådan ordning kan enligt statskontorets mening motverka

en rationell fördelning av lånemedlen till fiskarna. Statskontoret förordar

i stället att fiskeristyrelsen skall besluta i låneärendena. Styrelsen bör även

besluta om säkerhet för låneunderstöd i den mån detta inte regleras i låne
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 7-4 år 1967

författningen. Ansökan om låneunderstöd bör ges in till vederbörande fiskerikommitté

inom lantbruksnämnderna resp. ifrågakommande landsting,

som bör ha att med eget yttrande vidarebefordra ansökan till fiskeristyrelsen.

Vidare bör statskontorets fondbyrå lämna ut och förvalta låneunderstöden

och sköta därmed förknippat kameralt arbete. Härför talar

att fondbyrån redan nu administrerar sådan verksamhet bl. a. vad gäller

den utlåning från fiskerilånefonden som sker i arbetslöshetsbekämpande

syfte. En sådan ordning skulle dessutom kräva avsevärt mindre förstärkning

med arbetskraft på fondbyrån än om ärendena sprids ut. Statskontoret

har inte något att erinra mot att landstinget i Göteborgs och Bohus län liksom

tidigare får handha det kamerala arbetet med lån beviljade inom

detta län. Härvid förutsätter statskontoret att detta kan ske utan särskilda

kostnader för statsverket.

Statens jordbruksnämnd erinrar om att nämnden i olika remissyttranden

under senare år uttalat sig för att ersätta fiskerilånefonden med ett system

med statlig lånegaranti. I samband därmed har nämnden förordat en allmän

översyn av verksamheten i syfte att få till stånd en viss centralisering

av långivningen och därmed en mera ändamålsenlig inriktning av verksamheten.

Nämnden anför att systemet med beslutanderätt för fiskeristyrelsen

ligger närmast den ståndpunkt nämnden sålunda redan intagit. Ledamoten

Levin har anmält avvikande mening och anslutit sig till utredningens

förslag.

Svenska landstingsförbundet framhåller att företagarföreningarna förmedlar

statligt bidragsstöd för att främja bl. a. småindustri, hemslöjd och

hantverk. Enligt förbundets mening talar vissa skäl för att även nu ifrågavarande

verksamhet anförtros dessa föreningar. Några hushållningssällskap

anser att verksamheten generellt bör handhas av lantbruksnämnderna,

således även i Göteborgs och Bohus län.

Göteborgs och Bohus läns landsting har inget att invända mot att tills

vidare förmedla låneunderstöd från fiskerilånefonden. Härvid förutsätter

landstinget att det go tf görs av statliga medel såväl för alla kostnader för

handläggningen av ärendena som för eventuella förluster som kan uppkomma

i samband med verksamheten. Endast om det kan styrkas att landstinget

eftersatt kraven på normalt betryggande säkerhet, dvs. eftersatt sitt

delcredereansvar, bör det sättas i fråga att landstinget skall delta

i kostnaderna för att täcka förluster.

Fiskeristgrelsen anser också att det är olämpligt att behålla delcredereansvaret

för Göteborgs och Bohus läns landsting. Såväl landstinget som

den lånebehövande fiskarbefolkningen i länet kan bli lidande härpå. Eftersom

landstinget har delcredereansvar för stora belopp samt beskattningsrätt

är nämligen villkoren för låneunderstöden f. n. något strängare där än på

vissa andra håll i landet. Styrelsen anser att alla som förmedlar låneunderstöd

från fiskerilånefonden bör beredas ansvarsfrihet i civilrättsligt avse
3f

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 74

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

ende. Vidare bör bestämmelserna beträffande lånetider, kraven på säkerheter

o. s. v. vara lika för alla. Göteborgs och Bohus läns landsting bör

anlitas efter frivilligt åtagande och mot ersättning av statsmedel för administrationskostnaderna.

Likaså finner Svenska landstingsförbundet starka

skäl tala för att nuvarande bestämmelser om ansvar för låneunderstöd

omprövas så att inte vederbörande landsting åsamkas ekonomisk förlust.

Statskontoret förutsätter som tidigare nämnts att säkerhet för låneunderstöd

i fortsättningen skall bestämmas av statlig myndighet. Som en

följd härav bör enligt statskontoret delcredereansvar för låneunderstöd

inte förekomma. Fondbyrån bör få befogenhet att besluta om avskrivning

och eftergift i anledning av de förluster som kan uppstå sedan lämnade

säkerheter och andra legala åtgärder utnyttjats. Vad gäller redan beviljade

låneunderstöd tillstyrker statskontoret att ansvaret skall upphöra för hushållningssällskapens

del. Härvid förutsätter statskontoret att lämnade säkerheter

är av sådan beskaffenhet som hädanefter avses skola godtas för

lån från fiskerilånefonden. Beträffande låneunderstöd som beviljats av

landstinget i Göteborgs och Bohus län bör landstingets delcredereansvar

kvarstå.

Beträffande övriga frågor som hänger samman med låneverksamheten anförs

bl. a. följande. Utredningens uppfattning att någon fiskerinämnd eller

fiskerikommitté inte behövs vid lantbruksnämnden i Göteborgs och Bohus

län delas inte av fiskeristyrelsen. Enligt styrelsens mening saknas skäl för

att där ha andra anordningar än dem som skall gälla inom andra län. Till

nämnden bör därför knytas en fiskerikommitté med den sammansättning

som hushållningssällskapets fiskerinämnd nu har. Sällskapets fiskerikonsulent

bör underställas lantbruksnämnden och vara sekreterare åt kommittén.

Hushållningssällskapet i Göteborgs och Bohus län anser att konsulenten

under en övergångstid alltjämt bör knytas till sällskapet eller i

varje fall stå till dess odelade disposition. Sällskapet utgår härvid från att

lantbruksnämnden i länet inte kommer att handlägga fiskefrågor. I sammanhanget

anför sällskapet erinringar mot utredningens förslag att det

skall bestrida omkostnaderna för att anlita konsulenten. Sällskapet redovisar

vissa beräkningar rörande utgifterna för dess fiskeriverksamhet.

Dessa täcks redan nu delvis av sällskapets egna medel. Enligt sällskapets

mening bör avtal upprättas mellan staten och sällskapet om ersättning för

att det fullgör vissa uppgifter. Riksrevisionsverket förutsätter att ersättningarna

för att nyssnämnda hushållningssällskap anlitar vederbörande fiskerikonsulent

tillförs lantbruksnämndernas inkomsttitel.

Önskemål om sammansättningen av fiskerinämnderna framförs från

några håll. Enligt lantbruksstgrelsen och Hushållningssällskapens förbund

samt flera hushållningssällskap bör eu av ledamöterna utses på förslag

av hushållningssällskapet. Där det kan vara motiverat med hänsyn till

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 7i år 1967 75

lokala förhållanden bör även fritidsfisket och jordägarna vara representerade

i nämnden.

Ett villkor för att fiskerinämnderna inte enbart skall syssla med lånefrågor

utan ha motsvarande uppgifter som f. n. bör enligt riksrevisionsverket

vara att dessa uppgifter i princip skall övertas av statsverket i samband

med omorganisationen av hushållningssällskapen.

Några remissinstanser påpekar att de nuvarande fiskerinämnderna vid

sällskapen även sysslar med frågor om fördelning av återburna bensinskattemedel

från yrkesfisket. Hushållningssällskapet i Norrbottens lån

anför att denna verksamhet varit betydande för länets del och föreslår att

den förs över till lantbruksnämnderna. Detta föreslås även av bi. a. hushållningssällskapet

i Stockholms län och stad. Sveriges fiskares riksförbund

anser att dessa uppgifter alternativt kan övertas av yrkesfiskarnas organitioner

inom länet.

Några hushållningssällskap ställer sig tveksamma till möjligheterna för

sällskapen att i fortsättningen bedriva verksamhet med fiskodling.

Örebro läns hushållningssällskap framhåller att verksamheten med fiskodling

behöver byggas ut i enlighet med de nya rön som gjorts på området.

Detta kräver åtminstone till en början kunnig personal och ganska stora

investeringar. Efter omorganisationen kan sällskapen knappast belastas

därmed. Med hänsyn bl. a. till risken för spridning av fisksjukdomar och

kräftpest behöver verksamheten kontrolleras av myndighet eller annat ansvarigt

organ. Sällskapet hemställer att verksamheten allsidigt utreds. Liknande

synpunkter anförs av Älvsborgs läns norra hushållningssällskap.

Hushållningssällskapens förbund påpekar att utredningen inte berört de

frågor som har samband med främst Norrlandssällskapens åtaganden att

vidta och svara för fiskevårdande kompensationsåtgärder i anslutning till

kraftverksbyggen och andra vattenexploateringar. Dessa åtaganden som är

av betydande ekonomisk storleksordning bygger på förutsättningen att

sällskapen har fiskeexpertis anställd hos sig. Hithörande frågor måste enligt

förbundets mening beaktas. Motsvarande synpunkter anförs av hushållningssällskapet

i Gävleborgs län.

Befintlig fiskodlingsverksamhet som bedrivs med statsbidrag och inte är

kommersiellt inriktad bör enligt hushållningssällskapet i Gotlands län få

fortsätta under fiskerikonsulentens ledning om verksamheten kan anses

vara av betydelse för fisket i länet. Det allmänna bör härvid svara för kostnaderna

för fiskerikonsulentens medverkan. Hushållningssällskapet i Hallands

län anser att de sällskap som antagit av Kungl. Maj :t fastställda

stadgar skall äga rätt att utan ersättning anlita fiskerikonsulent för fiskodling.

Enligt lantbruksstgrelsens mening bör sällskap som anlitar konsulent

för fiskodlings- eller annan kommersiell verksamhet ersätta lantbruksnämnden

för resor och traktamenten.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

Beträffande fiskerikonsulenternas uppgifter i fråga om fisketillsyn

råder delade meningar bland remissinstanserna. Enligt Stockholms läns

och stads hushållningssällskap bör fiskerikonsulenternas befattning med

fisketillsyn inte begränsas utan tvärtom ökas. Fisketillsynen i länet är f. n.

alltför splittrad och en samordning måste komma till stånd. Fiskerikonsulenterna

bör i första hand svara för denna samordning. Östergötlands läns

hushållningssällskap anser i likhet med Sveriges fiskares riksförbund att

fiskerikonsulenterna även i fortsättningen bör förordnas som fisketillsynsmän

och som förmän för övriga tillsynsmän som förordnas av länsstyrelsen.

Hushållningssällskapens förbund finner det vara mest realistiskt att

räkna med att konsulenterna måste handha dessa uppgifter i nuvarande

omfattning.

Andra hushållningssällskap stöder utredningens mening att fiskerikonsulenternas

arbete med fisketillsynen bör begränsas. Västmanlands låns

hushållningssällskap anser att fisketillsynen endast i undantagsfall bör ankomma

på konsulenten. Däremot bör andra, mera komplicerade arbetsuppgifter

som direkt har med fiske och fiskproduktion samt vattenförorening

att göra kunna inordnas i dennes arbetsuppgifter.

I anledning av utredningens förslag att bidraget till utbildningsverksamhet

på fiskets område i fortsättningen skall avses för

lantbruksnämnderna anför riksrevisionsverket viss erinring. Om verksamheten

avsetts skola bedrivas helt i statlig regi bör kostnaderna enligt riksrevisionsverkets

uppfattning bestridas på samma sätt som sker för lantbruksnämndernas

verksamhet över huvud taget. Vid beräkningen av medelsbehovet

under anslaget Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen

bör motsvarande minskning av belastningen på anslaget beaktas. Västmanlands

läns hushållningssällskap anför i sammanhanget att det bör

undersökas om inte utbildningsverksamheten på jordbruksnäringens och

fiskerinäringens områden kan samordnas under lantbruksstyrelsen. Härigenom

skulle vinnas en betydande arbetsbesparing och administrativ förenkling.

Utredningens förslag att kostnaderna för att insamla statistik på

fiskets område i fortsättningen skall helt bestridas av statsmedel

biträds av statistiska centralbyrån. Detta motiverar enligt centralbyrån att

den härför avsedda anslagsposten under anslaget Befrämjande i allmänhet

av fiskerinäringen räknas upp med i första hand en tredjedel. För att beloppet

skall helt motsvara sällskapens faktiska kostnader behöver posten

emellertid räknas upp ytterligare. Centralbyrån utgår från att fiskerikonsulenternas

hittillsvarande uppgifter med att insamla och sammanställa

fiskeristatistiskt primärmaterial inte ändras i avvaktan på resultatet av

pågående utredning rörande utformningen och organisationen av fiskestatistiken.

Förslaget att föra över arvodesbefattningen som fisk eri konsulent

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

f ör Vänern till den nya organisationen tillstyrks av fiskeristyrelsen.

Styrelsen förutsätter att befattningen i likhet med övriga fiskerikonsulenter

hos hushållningssällskap skall vara ordinarie och således i fortsättningen

finansieras över riksstaten i stället för med fiskeavgiftsmedel. Förslaget

biträds även av hushållningssällskapet i Värmlands län. Sällskapet

anser att konsulenten bör placeras inom Värmlands län, som upptar det

längsta kustavsnittet av Vänern. Befattningen har registrerats hos statens

personalpensionsverk. Sällskapet förutsätter att staten ikläder sig ansvaret

för pensionsförmånerna. I sammanhanget förordar sällskapet att lantbruksnämnden

i Värmlands län omhänderhar all verksamhet beträtfande fiskeriiånen

för Vänernfisket. Vidare föreslår sällskapet att det även i fortsättningen

skall finnas en fiskerinämnd för Vänern. F. n. utser hushållningssällskapen

i Värmlands och Skaraborgs län samt Älvsborgs läns norra hushållningssällskap

vardera två ledamöter i nämnden. Ledamöterna bör efter

omorganisationen utses på motsvarande sätt av de berörda lantbruksnämnderna.

Utredningens förslag rörande lantbruksnämndernas organisation

och arbetsformer har likaledes föranlett vissa avvikande

synpunkter och förslag från remissinstansernas sida.

Vad gäller sammansättningen av lantbruksnämnden framhåller Sveriges

handelsträdgårdsmästareförbund att även trädgårdsnäringen bör vara representerad

i nämnden. Detta skulle enligt förbundets mening avsevärt

främja ett intimt samarbete mellan rationaliseringsorganen och trädgårdsnäringens

utövare.

Rörande behovet av olika delegationer vid nämnderna framförs från några

håll avvikande meningar eller särskilda synpunkter. Sålunda anser lantbruksnämnden

och hushållningssällskapet i Gotlands län att investeringsdelegationer

bör inrättas vid alla nämnder för att de ekonomiska problemen

i jordbruket skall kunna tillbörligt beaktas. Å andra sidan ställer sig

lantbruksnämnden och hushållningssällskapet i Västmanlands län tveksamma

till behovet av investeringsdelegation och ifrågasätter om inte riskerna

för bristande samordning säkrast elimineras om investeringsfrågorna

behandlas av strukturdelegationen. Andra remissinstanser anser att

ytterligare delegationer erfordras för särskilda ändamål. Främst framförs

från bl. a. några lantbruksnämnder önskemål om att fiskeridelegationer

inrättas. Lantbruksnämnden i Västernorrlands län anser att två smärre

delegationer erfordras för att sanera ärendeflödet till de stora delegationerna

och plenarsammanträdena.

I fråga om sammansättningen av delegationerna framförs avvikande

meningar särskilt vad gäller strukturdelegationen. Sålunda anser länsstyrelsen

i Älvsborgs län att chefen för strukturavdelningen bör ingå i nämnda

delegation. Länsstyrelsen framhåller härvid att de ärenden som skall

handläggas inom strukturdelegationen är av särskild vikt för rationalise
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

ringsverksamheten och därigenom i särskilt hög grad berör andra länsorgan

samt att chefen för strukturavdelningen har det närmaste ansvaret

för beredningen av de viktiga strukturärendena. Av samma uppfattning

är bl. a. lantbruksnämnderna i Östergötlands och Hallands län, lantbruksnämnden

i Älvsborgs läns norra område samt lantbruksnämnden och hushållningssällskapet

i Västmanlands län. För att bevara eftersträvad jämvikt

mellan lekmanna- och tjänstemannainflytande i strukturdelegationen

föreslår de båda sistnämnda remissinstanserna att antalet lekmannaledamöter

utökas till fyra. Lantbruksnämnden i Älvsborgs läns norra område

föreslår även att överlantmätaren eller länsj ägmästaren inte skall ingå i

delegationen utan adjungeras till denna. Enligt lantbruksnämnden i Hallands

län bör möjligheterna att adjungera både överlantmätaren och länsjägmästaren

till delegationen undersökas. Å andra sidan anser lantbruksstgrelsen

det med hänsyn till kravet på enkelhet i arbetsformerna och till

vederbörandes ställning som ansvarig tjänsteman inte motiverat att chefen

för strukturavdelningen ingår i strukturdelegationen. Samtidigt framhåller

styrelsen att, om strukturdelegationen skulle få att i större mängd

handlägga andra ärenden än sådana som motiverat dess speciella sammansättning,

det kan vara ändamålsenligt att föreskriva att delegationen vid

handläggning av dylika ärenden skall vara beslutför om två leltmannaledamöter

jämte chefstjänstemannen är närvarande. Styrelsen uttalar vidare

bl. a. att ordföranden i nämnden, som regel landshövdingen, bör kunna

ingå som lekmannaledamot i delegationer vilket främst får betydelse i fråga

om strukturdelegationens sammansättning. Lantbruksnämnden i Stockholms

län och stad anser det likaledes lämpligt att landshövdingen ingår i

nämnda delegation med hänsyn till övriga länsorgans intressen och samhällsplaneringen

i stort i länet.

Vad gäller sammansättningen av produktions- och investeringsdelegationerna

kan statskontoret inte finna att tillräckliga skäl anförts för att avdelningschef

vid lantbruksnämnd skall ingå i dessa delegationer. I trädgårdsdelegation

bör enligt Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund ingå

två representanter för den yrkesmässiga trädgårdsodlingen vilka bör väljas

utanför nämnden. Förbundet anser det vidare nödvändigt att inrätta

samrådsgrupper för trädgårdsfrågor inom de lantbruksnämnder som inte

får trädgårdsdelegationer. Dessa samrådsgrupper bör enligt förbundets

mening i likhet med vad som nu gäller vid hushållningssällskapen benämnas

trädgårdsnämnder. Som tidigare nämnts anser fiskeristyrglsen att

någon form av fiskerinämnder bör inrättas vid lantbruksnämnderna.

I fråga om antalet fackavdelningar vid lantbruksnämnd anför lantbruksstgrelsen

att dessa normalt bör vara två. Styrelsen bör dock ha möjlighet

att medge avvikelse härifrån där så motiveras av arbetsmängd eller speciella

förhållanden. Preliminärt beräknar styrelsen att tre fackavdelningar

kan behövas vid tio lantbruksnämnder. Härutöver kan avdelningar för

opaginerad Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

trädgårdsärenden behöva inrättas vid lantbruksnämnderna i Stockholms

och Malmöhus län. Preliminärt kan antalet fackavdelningar vid lantbruksnämnderna

således beräknas till 60.

Förslaget att sammanföra lantbruksnämnderna i Älvsborgs län tillstyrks

av bl. a. länsstyrelsen i länet och lantbruksnämnden i länets norra

område men avstyrks av lantbruksnämnden i länets södra område och de

båda hushållningssällskapen i länet. Avstyrkandet motiveras främst med

att utredning pågår angående länsindelningen.

Utredningens bedömning av personalbehovet vid lantbruksn

ämn derna bär föranlett viss kritik från remissinstansernas sida i

fråga om såväl personalantalet som sammansättningen av personalen.

Lantbruksstyrelsen anför att utredningens beräkningar i stort kan godtas.

Antalet avdelningschefer, cheferna för de administrativa avdelningarna

ej inräknade, beräknar styrelsen till 58. På styrelsens stat bör även tas

upp jägmästarna i Västerbottens och Norrbottens län. De tjänstemän som

närmast är avsedda att biträda chef för administrativ avdelning med

handläggning av fastighetsärenden bör i viss utsträckning kunna vara

kanslister. En av de fem ekonomiassistenter som föreslås bli överförda

från styrelsen till lantbruksnämnderna bör behållas på styrelsens stat.

Antalet assistenter och kanslister såväl absolut som i relation till antalet

tjänstemän med högre utbildning synes vara beräknat i underkant. Det kan

enligt styrelsen därför antas att ett behov av flera sådana tjänstemän

kommer att ge sig till känna sedan organisationen varit i verksamhet någon

tid. I fråga om behovet särskilt av byggnadsteknisk personal framhåller

styrelsen att utvecklingen mot större lantbruksföretag medfört att

byggnadsutformning och konstruktioner blir mera komplicerade än tidigare.

Detta leder i sin tur till att kraven såväl på byggnadshandlingarnas

och konstruktionernas utförande som på byggnadsbedömningen och konstruktionskontrollen

ökar. Samtidigt måste byggnadskontrollen skärpas på

de företag till vilka statligt stöd utgår. Behovet av personal för ifrågavarande

uppgifter kommer därför enligt styrelsen att inom en snar framtid få

omprövas.

Ytterligare personalförstärkningar föreslås av ett flertal lantbruksnämnder.

Bl. a. understryker lantbruksnämnderna i Göteborgs och Bohus m. fl.

län starkt behovet av personal med administrativ utbildning. Lantbruksnämnden

i Stockholms län och stad m. fl. kan inte godta att antalet ingenjörer

minskar bl. a. med hänsyn till torrläggningsuppdrag och vattenvårdsfrågor.

Lantbruksnämnden i Jämtlands län framhåller bl. a. att utredningen

inte närmare behandlat personalbehovet för vissa speciella verksamhetsgrenar,

t. ex. ärenden i anslutning till förvaltningen av fjällägenheter,

vilka endast förekommer inom vissa norrlandslän men som av olika

skäl är mycket arbetskrävande. Lantbruksnämnden i Älvsborgs läns södra

område ifrågasätter om inte proportionerna mellan skogliga och agrara

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Majrts proposition nr 7 k år 1967

assistenter blivit oförmånliga för den skogliga sidan. Nämnden förordar

att antingen en jämnare fördelning av dessa tjänster sker eller att ett

antal befattningar hålls öppna för båda slagen av assistenter. Lantbruksnämnden

i Gävleborgs län framför önskemål om fler befordringstjänster

för biträden för att nämnderna skall kunna behålla denna personal vars

rörlighet på arbetsmarknaden är stor.

Styrelsen för lantbrukshögskolan framför likaledes erinringar mot utredningens

förslag. Styrelsen framhåller att den ekonomiska planeringen

kräver ökade insatser på de tekniska och biologiska områdena. Hittills

vunna erfarenheter talar för att jordbrukarnas intresse och behov av kunskaper

och fortlöpande information påtagligt ökar med ökad specialiseringsgrad.

Storleksrationaliseringen får anses verka i samma riktning. Med hänsyn

härtill anser styrelsen att utredningens förslag till nedskärning av den

fältarbetande personalen på assistentnivå, särskilt inom husdjurs- och

växtodlingsområdena, kan få olyckliga konsekvenser. Vad gäller förslaget

om att rådgivning på byggnads- resp. maskinområdet skall åvila särskilda

byggnads- eller mekaniseringskonsulenter anser styrelsen det mera rationellt

att rådgivningen på dessa områden samordnas under en konsulent.

Enligt styrelsens mening bär nämligen utvecklingen på byggnadsområdet

medfört att den tekniska utrustningen blivit en allt mera dominerande del

av byggnaden och att denna måste bedömas samtidigt med byggnadskonstruktionen.

Agronomerna på det tekniska området ges numera en sådan

utbildning att de kan verka som kombinerade byggnads- och maskinkonsulenter.

Under senare år har sålunda undervisningen i lantbruksbyggnader

vid lantbrukshögskolan ökat och samordnats med utbildningen i maskinteknik

och arbetsmetodik. Därjämte ges dessa studerande ekonomisk utbildning

och i vissa fall utbildning i hydroteknik. Den kombinerade konsulenten

bör vara chef för den tekniska rådgivningsverksamheten inom länsorganet

och till sin hjälp ha två specialister, en på vardera byggnads- och

maskinområdet, samt därtill tillgång till assistenthjälp allt efter behovet i

olika län. Specialisten på byggnadsområdet bör ha byggnadsingenjör sutbildning.

Vidare ifrågasätter styrelsen om inte ett slopande av den föreslagna

investeringsavdelningen skulle inom den föreslagna ramen möjliggöra en

ökning av antalet högskoleutbildade rådgivare.

Några remissinstanser, bl. a. länsstyrelsen i Kopparbergs län, understryker

vikten av att de nya lantbruksnämnderna i någon form tillförs juridisk

expertis vid de administrativa avdelningarna. Länsstyrelsen framhåller att

många ärenden som handläggs vid dessa avdelningar kräver ett större eller

mindre mått av juridisk bedömning och hävdar att i varje fall en civilekonom-

eller jur.kand.examen inte bara är önskvärd utan även nödvändig

vad gäller cheferna för avdelningarna.

SACO riktar i sitt yttrande inledningsvis uppmärksamheten på den långt

drivna specialisering som genomförts inom agronomutbildningen. Denna

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

81

specialisering förutsätter att de nya lantbruksnämnderna förses med specialister

inom de olika verksamhetsfälten. Då det inte klart framgår hur

utredningen tänkt sig den högskoleutbildade personalen för projekteringsverksamheten

i fråga om markanläggningar understryker förbundet att det

i princip får anses nödvändigt att inom varje nämnd räkna med en specialist

i hydroteknik. Förbundet har vidare funnit att några rekryteringstjänster

inte föreslagits inom ämnesområdena för mekanisering och trädgård.

Enligt förbundets mening är det lika angeläget här som på övriga

specialområden med rekryteringstjänster och förbundet föreslår därför att

ett antal sådana inrättas.

Förbundet riktar vidare stark kritik mot nedskärningen av den högskoleutbildade

personalen för produktionsteknisk och produktionsekonomisk

rådgivning samt assistentpersonalen för dessa uppgifter. Även beträffande

maskinområdet synes enligt förbundets mening den föreslagna assistentpersonalen

vara för lågt tilltagen och förbundet föreslår därför att på

varje specialist skall finnas minst en assistent med agrar utbildning. På

trädgårdsområdet bör enligt förbundets mening assistentpersonalen utökas

så att de områden som blir utan hortonom åtminstone får eu assistent. Förbundet

har i likhet med utredningen funnit att frågan om nya dikningsföretag

för den utökade täckdikningen f. n. har den största aktualiteten inom

de viktigare jordbrukslänen men anser att frågan om underhåll av befintliga

eller moderniserade dikningsföretag bär och kommer att få allt större

betydelse inom hela landet. Mot denna bakgrund ställer sig förbundet tveksamt

till utredningens förslag om minskning av antalet ingenjörer.

I likhet med SACO ifrågasätter TCO lämpligheten av att redan från början

minska antalet ingenjörer. Den föreslagna personalstyrkan för skoglig

personal förefaller vidare TCO vara för liten med tanke på den starka

expansionen inom denna sektor.

Mera allmänna uttalanden för en ytterligare personalförstärkning görs

i några remissyttranden. Sålunda anser t. ex. Hushållningssällskapens förbund

att starka skäl talar härför, särskilt i fråga om den fältarbetande

personalen och då främst inom produktionsavdelningarna och för byggnads-

och mekaniseringsåtgärderna. Om en sådan ytterligare förstärkning

inte är möjlig i nuvarande läge bör enligt förbundets mening fördelningen

av personalresurserna omprövas. Sveriges lantbruksförbund och RLF betraktar

den föreslagna dimensioneringen av personalstyrkan för rådgivning

som uttryck för ett minimibehov, bl. a. vad gäller projekteringsverksamhet

i fråga om markanläggningar.

Å andra sidan saknas inte uttalanden i motsatt riktning mot de som redovisats

i det föregående. Sålunda ställer sig länsstyrelsen i Blekinge län

tveksam till den föreslagna personalutökningen. Enligt länsstyrelsens mening

borde det vara möjligt att vid en sammanslagning av lantbruksnämnder

och hushållningssällskap uppnå betydande rationaliseringsvinster, sär
-

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

skilt vad gäller den administrativa och kamerala verksamheten. Länsstyrelsen

finner det vidare befogat att utgå ifrån att den statliga administrationen

för jordbruksnäringen bör kunna begränsas med hänsyn

till att antalet sysselsatta inom näringen blir allt mindre. Utvecklingen

inom jordbruket mot större och bärkraftigare enheter medverkar enligt

länsstyrelsen till att behovet av statliga insatser för företagsekonomisk rådgivningsverksamhet

kan bli mindre.

Kompetenskraven för tjänsterna har något berörts av SACO och TCO.

Enligt SACO förefaller det som om någon av specialisterna på det företagsekonomiska

området eller markanläggningsområdet avses bli chef för

inve sterings avdelningen. Förbundet finner inte någon sådan begränsning

i kompetenskraven befogad utan anser att kompetenskraven för avdelningschefstjänsterna

bör vara så utformade, att hela den högskoleutbildade

personalen oavsett ämneskombination får möjlighet att på samma

villkor konkurrera om tjänsterna. TCO påtalar den anmärkningsvärt

stränga åtskillnad mellan högskoleutbildade och andra som fortfarande

upprätthålls inom lantbruksorganisationen trots att de formella kompetenskraven

för länge sedan slopats.

Frågan om lantbruk sstyrelsens organisation behandlas

närmare av några remissinstanser.

I fråga om sammansättningen av verksstyrelsen framför Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund

önskemål om att i styrelsen skall få ingå en

representant för trädgårdsnäringen.

Vad gäller lantbruksstyrelsens inre organisation godtar lantbruksstyrelsen

i allt väsentligt utredningens förslag. Styrelsen föreslår sålunda, att

verket under generaldirektören och en överdirektör organiseras på följande

sätt. Två arbetsgrupper skall finnas för resp. översiktlig planering och

rådgivningsfrågor. Administrativa byrån organiseras på en allmän avdelning,

en personalavdelning, en kameralavdelning och en organisationsavdelning.

Till byrån skall vidare knytas personal till förfogande för samarbetsorganet

för informationsverksamhet, registratorskontor, skrivcentral,

dupliceringscentral, vakttjänst, arkiv och bibliotek samt telefonväxel. Lantbruksbyrån

indelas i en allmän avdelning och en avdelning för trädgårdsärenden.

Husdjursbyrån organiseras på en allmän avdelning, en avdelning

för svinskötselärenden, en avdelning för hästärenden och en avdelning

för rennäringsärenden. Strukturbyrån indelas i en allmän avdelning och en

skoglig avdelning. Investeringsbyrån organiseras på en allmän avdelning,

en kalkylavdelning, en torrläggningsavdelning och en byggnadsavdelning.

Jordbruksekonomiska byrån indelas inte i avdelningar medan slutligen

undervisningsbyrån organiseras på en allmän avdelning och en avdelning

för undervisningsärenden.

Personalbehovet beräknas av lantbruksstyrelsen till sammanlagt 211

tjänstemän, varav 114 i högre lönegrader och 97 i ställning motsvarande

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1987

83

högst kanslist (assistent). I förhållande till utredningens förslag innebär

styrelsens bedömning bl. a. följande avvikelser. Arbetsgruppen för rådgivningsfrågor

förstärks med en byråassistent, motsvarande en av de fem

vid lantbruksnämnd eller hushållningssällskap placerade ekonomiassistenter,

vilka f. n. tillhör gruppen. Administrativa byrån förstärks med ytterligare

en byrådirektör för allmänna administrativa uppgifter, såsom handläggning

av mera omfattande remisser av allmänt innehåll, utarbetande av

föreskrifter och anvisningar i allmänt administrativa ämnen, m. m. För avdelningen

för rennäringsärenden vid husdjursbyrån beräknar styrelsen preliminärt

sex befattningshavare, nämligen en överinspektör, en byrådirektör,

två byråassistenter och två biträden varav ett kvalificerat. På strukturbyrån

tillkommer vid den skogliga avdelningen två j ägmästare, som f. n.

är placerade vid lantbruksnämnderna i Västerbottens och Norrbottens län

och även i forsättningen avses vara placerade regionalt. Byggnadsavdelningen

vid investeringsbyrån tillförs två tjänster som ritare samtidigt som en

befattning som tekniskt biträde indras. Vid undervisningsbyrån tillkommer

— under förutsättning att riksdagens principbeslut om överförande

av yrkesutbildningen på jordbrukets område till skolöverstyrelsen inte genomförs

inom en nära framtid — en skolkonsulent för trädgårdsskolorna,

två assistenter samt ett kvalificerat biträde. Dessutom innebär förslaget

att en befattning som rektor på övergångsstat, som finns uppförd på lantbrukshögskolans

personalstat, ändras till byrådirektör och tas upp på

styrelsens stat.

Statskontoret har i och för sig inte något att erinra mot utredningens

förslag till organisation för lantbruksstyrelsen men förutsätter att organisationen

betraktas som provisorisk i avvaktan på att övervägandena rörande

den jordbruksekonomiska undersökningen och yrkesutbildningen på

lantbrukets område slutförts. Statskontoret understryker emellertid angelägenheten

av att personal särskilt avdelas för rationalisering av den egna

verksamheten. Denna personal bör dock enligt statskontorets mening inte

inordnas i den administrativa byrån utan bör i stabsfunktion vara direkt

underställd generaldirektören.

Styrelsen för lantbrukshögskolan finner förslaget att öka antalet tjänster

vid lantbruksstyrelsen mindre motiverat än en utbyggnad av fältorganisationen.

Särskilt gäller detta mot bakgrunden av att ett informationsorgan

byggts upp vid lantbrukshögskolan, nämligen specialrådgivningen,

och att andra vetenskapliga institutioner enligt 1960 års j ordbruksutrednings

förslag bör erhålla motsvarande organ. Högskolestyrelsen erinrar

vidare om att lantbruksstyrelsen är representerad i styrelsen och i olika

nämnder vid lantbrukshögskolan. Högskolans verksamhet inom berörda

sektorer kan genom denna representation påverkas i önskvärd riktning.

Med hänsyn till nämnda förhållanden ifrågasätter högskolestyrelsen behovet

av att man inom lantbruksstyrelsen bygger upp en organisation med

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

produktionstekniska rådgivare på växtodlings- och husdjursområdena. SACO

finner det inte tillrådligt att skjuta upp frågan om personalförstärkning

vid undervisningsbyrån och föreslår därför att byrån tillförs ett antal

nya tjänster av bl. a. skolkonsulenttyp. TCO finner starka skäl tala för

att styrelsen tillförs en personalkonsulent och förordar vidare att en särskild

tjänst inrättas för ledningen av den interna utbildningsverksamheten.

Några remissinstanser, bl. a. lantbruksstyrelsen och vissa lantbruksnämnder,

ställer sig tveksamma till förslaget att nu centralisera bokföringen

m. m. Lantbruksstyrelsen erinrar härvid om att det f. n. inom riksrevisionsverket

pågår en utredning som syftar till att införa ett enhetligt

system för redovisning och bokföring inom statsförvaltningen. Med hänsyn

härtill har styrelsen vid sin bedömning av personalbehovet inte räknat

med den av utredningen för ändamålet föreslagna personalförstärkningen

med sju befattningshavare vid styrelsens kamerala avdelning. Inte heller

har styrelsen räknat med medel för att anskaffa de maskiner som skulle

behövas för att genomföra centraliseringen. Om denna inte genomförs blir

det enligt styrelsens bedömning nödvändigt att i stället anskaffa bokföringsmaskiner

till lantbruksnämnderna. Kostnaden härför beräknar styrelsen

preliminärt till sammanlagt ca 360 000 kr. Statskontoret erinrar

likaledes om riksrevisionsverkets pågående utredning och föreslår, att lantbruksstyrelsen

i denna fråga håller fortlöpande kontakt med riksrevisionsverket.

Utredningens förslag till ett nytt sam arbetsorgan för infortionsverksamhet

bör enligt Hushållningssällskapens förbund överarbetas

med hänsyn bl. a. till att styrelsen för lantbrukshögskolan framlagt

förslag till ny organisation för specialrådgivningen. I övrigt framförs

huvudsakligen endast mera begränsad kritik mot förslaget. Lantbruksstyrelsen

anser att organet bör benämnas lantbrukets upplysningsnämnd medan

jordbrukets upplysningsnämnd förordar att benämningen på organet

inte ändras. Enligt upplysningsnämndens mening bör frågan om litteraturbevakningen

till rådgivare och lärare utredas ytterligare och i avvaktan

på resultatet av en sådan översyn tills vidare handhas av samarbetsorganet.

Lantbruksstyrelsen ifrågasätter likaledes lämpligheten av att överflytta

litteraturtjänsten till högskolorna. Såväl lantbruksstyrelsen som upplysningsnämnden

finner de föreslagna personella och materiella resurserna

vid organet vara ett minimum och styrelsen förordar för sin del att anslaget

höjs med ytterligare 75 000 kr., vilket belopp motsvarar det anslag

som f. n. utgår till Föreningen Skogs- och lantbruksfilm. Å andra sidan

erinrar statskontoret om att det i en särskild utredning angående lantbrukshögskolans

publikationsverksamhet föreslagits att en tjänst som förste

byråsekreterare förs över från upplysningsnämnden till lantbrukshögskolan.

Enligt statskontorets mening kan under nämnda förhållande den före
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74- år 1967

85

slagna personalen vid samarbetsorganet minskas. Styrelsen för lantbrukshögskolan

tillstyrker för sin del utredningens förslag till utbyggnad av

samarbetsorganet men framhåller att tjänsterna bör besättas med journalistiskt

utbildad arbetskraft. Vidare framhåller högskolestyrelsen samt

Hushållningssällskapens förbund önskvärdheten av att nuvarande system

för film- och bildframställning bibehålls. Detta inbjuder enligt högskolestyrelsen

till ett fruktbärande samarbete mellan statliga institutioner och

näringslivets organisationer.

Beträffande lokalfrågorna anför byggnadsstyrelsen att goda lokaler

bör kunna stå till flertalet lantbruksnämnders förfogande från den 1

juli 1967 eller kort tid därefter. I några fall har det inte lyckats styrelsen

att skaffa sammanhängande kontorslokaler till nämnda tidpunkt. Även på

de platser där så inte kunnat ske synes emellertid förutsättningar finnas

för en samlad förläggning inom ett eller ett par år från tidpunkten för

organisationens genomförande. Lantbruksnämnden i Stockholms län och

stad torde inte kunna påräkna att få lokaler i nuvarande centrala läge inom

staden. Däremot räknar styrelsen med att kunna bereda nämnden lokaler i

Solna. I dessa eller närliggande lokaler skulle även ytterligare utrymmen

kunna beredas för lantbruksstyrelsens behov.

Utredningens förslag angående vissa utrustningsf rågor har ej

föranlett annan erinran från remissinstansernas sida än att styrelsen för

lantbrukshögskolan förordat en uppräkning av kostnadsramen för inköp av

försöksteknisk utrustning. Vad gäller övertagandet av vass utrustning från

hushållningssällskapen anser Hushållningssällskapens förbund i likhet med

utredningen det vara lämpligast att som utgångspunkt för regionala uppgörelser

ha centrala överenskommelser. Förbundet är berett att medverka

härvid.

Vad gäller det av utredningen föreslagna systemet för finansieringen

av beställningsverksamheten framförs i viss del kritik

av riksrevisionsverket. Sålunda framhåller riksrevisionsverket att systemet

för finansieringen av vissa verksamhetsgrenar inte ansluter sig till vad

som gäller för kartverket. Däremot påminner det om vad som tillämpas vid

fiskeristyrelsen genom anslaget Undersökningar inom fiskeriorganisationen.

Detta senare system bör enligt riksrevisionsverket få betraktas som

ett undantag från de f. n. i allmänhet tillämpade reglerna. Med hänsyn härtill

och då någon ändring av nuvarande principer inte bör ske i avvaktan

på vad programbudgetberedningen kan komma att föreslå finner riksrevisionsverket

ej skäl tillstyrka utredningens förslag i denna del. Ämbetsverket

har däremot inte något att erinra mot att redovisningen läggs upp i

överensstämmelse med det system som tillämpas vid kartverket för de

delar av projekterings- och serviceverksamheten som skall vara självbärande

och för vilka kostnaderna kan klart avgränsas. För ifrågavarande grenar

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

av verksamheten bör således föras upp ett förslagsanslag med ett belopp

som beräknas ungefärligen täcka kostnaderna härför. Under anslaget bör

avlönings- och omkostnadsstater tas in. Dessutom bör föreskrift meddelas

om att av anslagsposterna må disponeras sammanlagt högst så stort belopp

som motsvarar de ersättningar som lantbruksnämnderna betingar sig av

uppdragsgivarna med avdrag för de i ersättningarna ingående tilläggen för

pensions- och kapitalkostnader m. m.

I övrigt framförs endast mera allmänna synpunkter på förslaget. Lantbruksstyrelsen

understryker nödvändigheten av att vid uppbyggnaden av

taxesystemet kunna göra avsteg från principen att verksamheten skall vara

självbärande för att inte rationaliseringsintresset skall hämmas. Lantbruksnämnden

i Älvsborgs läns norra område framhåller särskilt betydelsen av

att med taxerabatt kunna stimulera till samlade planläggningsåtgärder för

större områden i ett sammanhang. Enligt lantbruksnämnden och hushållningssällskapet

i Kronobergs län bör de nya lantbruksnämnderna få förhållandevis

stor frihet att själva avgöra när rådgivning skall vara taxebelagd

och att fastställa taxenivåerna. Lantbruksnämnden i Värmlands län

förutsätter att individuell rådgivning på nämndens initiativ blir kostnadsfri

för brukaren. Lantbruksnämnden i Älvsborgs läns södra område är beträffande

kostnaderna för projektering av ekonomibyggnader tveksam om

vinsten av att byta nu tillämpad metod mot ett system baserat på byggnadens

anläggningskostnad. Nämnden erinrar härvid om att huvudregeln är

att ersättningen skall utgå enligt självkostnadsprincipen.

Utredningens förslag rörande vissa övergångsanordningar

har likaledes föranlett olika såväl allmänna som speciella erinringar av remissinstanserna.

Allmänt hävdas av hushållningssällskapen och av Hushållningssällskapens

förbund att den föreslagna tidpunkten för omorganisationens genomförande

inte ger utrymme för erforderliga förberedelser i olika avseenden.

Enligt förbundet och vissa hushållningssällskap bör omorganisationen därför

uppskjutas åtminstone ett halvår, medan andra hushållningssällskap

förordar att tidpunkten framflyttas ett helt år. Liknande uttalanden görs

även av ett par lantbruksnämnder. Sålunda anser lantbruksnämnden i Göteborgs

och Bohus län att arbetsuppgifter som övertas från sällskapen bör

överflyttas till nämnderna fr. o. in. den 1 januari 1968 även om omorganisationen

i princip genomförs den 1 juli 1967. Lantbruksnämnden i Gotlands

län föredrar att omorganisationen genomförs först den 1 januari 1968.

Lantbruksstyrelsen uttalar också att vissa skäl talar för att omorganisationens

genomförande uppskjuts till den 1 januari 1968. Härvid hänvisar

styrelsen främst till att verksamheten vid hushållningssällskapen är anpassad

till produktionsåret vid jordbruket samt att sällskapen får svårigheter

att i god tid före omorganisationen fatta erforderliga beslut om avveckling

av sådana verksamhetsgrenar som skall föras över till lantbruks
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

87

nämnderna och om sin fortsatta verksamhet. Med hänsyn till såväl ett allmänt

intresse som speciella personalintressen av att omorganisationen nu

genomförs snabbt anser sig styrelsen likväl böra förorda att genomförandet

sker den 1 juli 1967. Under förutsättning att så sker biträder styrelsen

utredningens förslag i fråga om utbyte av tjänster mellan lantbruksnämnd

och hushållningssällskap. I fråga om personalförtecknad tjänsteman som

förs över till lantbruksnämnd bör ett sådant utbyte kunna ske genom order

att i tjänsten fullgöra vissa uppgifter hos sällskapet. Beträffande annan befattningshavare

vid sällskapet bör utbytet kunna ske genom tillfällig anställning

hos nämnden. För sällskapens kostnader i samband med avvecklingen

av den verksamhet som skall föras över till lantbruksnämnder bör

enligt styrelsens mening anvisas ett förslagsanslag av 1,5 milj. kr. Anslaget

bör disponeras enligt föreskrifter som Kungl. Maj :t fastställer efter

förslag av styrelsen. Vidare framhåller styrelsen angelägenheten av att de

av utredningen föreslagna bestämmelserna om förtidspensionering och

andra avskedsförmåner får ett generöst innehåll och en generös tillämpning.

Styrelsen framhåller även att den nya lantbruksorganisationen bör

ses över på nytt sedan den varit i verksamhet en tid. Detta bör bl. a. beaktas

vid valet av anställningsform för personalen under de första åren.

Hushållningssällskapens förbund beräknar för sin del hushållningssällskapens

anslagsbehov för budgetåret 1967/68 preliminärt till ca 4 983 000

kr.

TCO finner att utredningen i stort sett intagit en positiv attityd till frågan

om de anställdas intressen i samband med omorganisationen. Samtidigt

anför TCO emellertid starka betänkligheter mot förslaget i vad avser

den personal vid hushållningssällskapen som avlönas med sällskapens egna

medel och för vilken sällskapen själva är huvudmän. Att göra åtskillnad

mellan denna personal och de personalförtecknade befattningshavarna vid

sällskapen strider enligt TCO:s uppfattning mot allmänt vedertagna grunder

för behandling av personalproblem i samband med förstatligande av

enskilda företag och institutioner och avviker också från den positiva inställning

till denna fråga som deklarerats av jordbruksutskottet i dess utlåtande

1965: 17. Enligt TCO:s mening måste statsmakternas beslut att

överta verksamheten vid sällskapen innebära att arbetsgivaransvaret för

samtliga anställda ytterst övergår på staten. Detta betyder enligt TCO i

praktiken att personalen utom personalförteckning skall i alla avseenden

behandlas på samma sätt som övrig personal. Förslaget om att övergångsvis

överföra personal till de nya lantbruksnämnderna kommer därför att,

i den mån inte personalens framtida anställning ordnas på annat fullt betryggande

sätt, få gälla även den s. k. fria sektorns personal. Lösningen av

denna fråga bör enligt TCO:s uppfattning ges högsta prioritet i samband

med omorganisationen.

Vad gäller pensionsfrågorna erinrar statens personalpensionsverk om att

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

den del av hushållningssällskapens personal som finns upptagen på personalförteckning

vilken Kungl. Maj :t fastställt med stöd av riksdagens beslut

omfattas av statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SPR) på samma

sätt som personal i statlig tjänst och utan villkor om avgiftsbetalning. SPR

omfattar även annan anställningshavare hos hushållningssällskap i verksamhet

till främjande av jordbruk med binäringar samt fiske och hemslöjd

liksom anställningshavare vid till sällskap anknuten lokal lantbrukskemisk

kontrollstation eller lokal frökontrollanstalt, under förutsättning

att vederbörande anmäls för pensionsrätt och att avgift er läggs. Beträffande

nyssnämnda båda grupper bör de frågor som uppstår i samband med

lantbruksnämndernas omorganisation kunna lösas inom ramen för nu gällande

bestämmelser. Om nya kategorier av statliga tjänster skulle inrättas

i sammanhanget bör enligt personalpensionsverket i vanlig ordning övervägas

huruvida ändringar erfordras i bestämmelserna om pensioneringsperioder

m. m. Sådana ändringar kan vidare behövas på grund av avveckling

av vissa typer av anställningar på den icke-statliga sidan.

Personalpensionsverket erinrar vidare om att •— i den mån och så länge

som hushållningssällskapen även i fortsättningen har anställningshavare

inom verksamhet till främjande av jordbruk med binäringar samt fiske och

hemslöjd eller vid lokala lantbrukskemiska kontrollstationer och frökontrollstationer

— enligt nuvarande bestämmelser möjlighet kommer att finnas

till s. k. SPV-anslutning för sådana anställningshavare. Behovet av författningsändring

bör övervägas först sedan sällskapens framtida ställning

och förhållanden klarlagts. Frågan hur det skall ordnas för personal som

blir övertalig i samband med omorganisationen bör tas upp till övervägande

i samband med den närmare planläggningen av genomförandet av organisationsändringarna.

Slutligen erinrar personalpensionsverket om att det

vid överföring av viss personal från anställningar med s. k. helstatlig pensionering

till avgiftspensionering genom verket under vissa förutsättningar

kan erfordras inbetalning av särskilda engångsavgifter, om försämringar

i pensionsförmånerna skall undvikas.

Utredningens förslag i fråga om hushållningssällskapens

framtida uppgifter m. m. har föranlett såväl mera allmänna invändningar

som erinringar i speciella frågor.

Hushållningssällskapens förbund förordar i sammanhanget — som tidigare

berörts — ett uppskov med att genomföra den nya lantbruksorganisationen.

Förbundet pekar på att utredningen förutsätter fortsatta överväganden

och förhandlingar. I allt väsentligt torde dock sällskapen själva få dra

upp riktlinjerna. Av dessa skäl blir enligt förbundets mening tiden mellan

det nya riksdagsbeslutet och den föreslagna tidpunkten för genomförandet

alltför knapp. Sällskapen måste beredas tid och rådrum för att kunna med

någorlunda fasthet och stadga anpassa sig till de nya förhållandena inom

sina nuvarande verksamhetsområden. Definitiva besked härom kan inte be
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

räknas föreligga förrän våren 1967. Ett viktigt led i denna anpassning är att

få klarhet i riktlinjerna för det samarbete sällskapen emellan som den nya

situationen torde kräva i åtskilliga avseenden. Andra skäl som enligt förbundet

talar för ett uppskov är bl. a. de svårigheter som uppstår för sällskapen

att kunna fortsätta vissa verksamheter, t. ex. fiskodlingsverksamheten,

när nuvarande vei''ksamhetsledning faller bort. Liknande synpunkter

anförs av flera hushållningssällskap.

Vad gäller sällskapens möjligheter att i framtiden bedriva olika verksamheter

har vid remissbehandlingen i stort sett inte framkommit andra synpunkter

än de som redovisats i betänkandet. I sammanhanget framhåller

flera hushållningssällskap att gränsdragningen mellan nämndernas och

sällskapens blivande uppgifter behandlats ofullständigt av utredningen.

Hushållningssällskapens förbund önskar få närmare klarlagt hur sällskapen

skall få möjlighet att följa nämndernas verksamhet så att kontaktverksamheten

kan fungera på avsett sätt. Lantbruksstyrelsen ifrågasätter om

inte i instruktionen för de blivande lantbruksnämnderna bör tas in en

bestämmelse om att hushållningssällskapets verkställande befattningshavare

skall äga närvara vid nämndens sammanträden in pleno även om han

inte är ledamot av nämnden. Liknande förslag framförs av bl. a. hushållningssällskapet

i Kristianstads län.

Ej heller i fråga om sällskapens framtida organisationsformer har mera

väsentliga nya synpunkter framkommit vid remissbehandlingen.

Det av utredningen beräknade medelsbehovet, 300 000 kr., för ersättningar

till hushållningssällskapen för deras medverkan i lantbruksnämndernas

verksamhet förefaller bl. a. Hushållningssällskapens förbund alltför begränsat

för att kunna inrymma ifrågasatta åtgärder.

Utredningens synpunkter i fråga om dispositionen av hushållningssällskapens

tillgångar har föranlett vissa invändningar och påpekanden från

remissinstansernas sida.

Justitiekanslern finner det i princip riktigt att hushållningssällskapen

skall behålla förvaltningen av donationsfonderna och framhåller att detta

i och för sig inte påkallar något särskilt beslut. Det synes dock ej kunna

uteslutas att beträffande någon donationsfond förvaltningen lämpligen bör

överföras till annat organ med hänsyn till ändringarna i hushållningssällskapens

verksamhet. Om fusioner av hushållningssällskap sker bör detta

föranleda permutationsbeslut beträffande de berörda sällskapens donationsfonder

såvitt rör förvaltningsreglerna för fonderna och fondernas verksamhetsområde.

Det senare bör i regel vara oförändrat. I och för sig kan det

vara lämpligt att det allmänna tillförsäkras insyn i förvaltningen av donationsfonderna

genom en av länsstyrelsen utsedd revisor. Detta synes dock

knappast helt nödvändigt om fonderna skulle komma under länsstyrelses

tillsyn enligt 1929 års lag om tillsyn över stiftelser. Omorganisationen av

hushållningssällskapen kan tänkas även komma att påverka den framtida

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

användningen av donationsfonderna, särskilt i fall då verksamhet som

hittills tillgodosetts med donationsmedel genom omorganisationen övertas av

det allmänna. Även av andra skäl kan i detta sammanhang en översyn av

donationsfondernas ändamål vara lämplig. Förhållandena är därvidlag emellertid

så skiftande att det inte är möjligt att generellt ange under vilka förutsättningar

och efter vilka riktlinjer permutation bör ske utan en prövning

från fall till fall erfordras.

Sammanfattningsvis uttalar justitiekansler!! att — sedan beslut föreligger

om hushållningssällskapens framtida organisation —- varje hushållningssällskap

bör verkställa en översyn av förvaltningen och användningen

av donationsfonderna och i förekommande fall inkomma till Kungl. Maj :t

med framställning om de ändringar i dessa hänseenden som påkallas av

hushållningssällskapets ändrade organisation eller eljest.

Riksrevisionsverket framhåller att, om stadgarna för hushållningssällskapen

kan inrymma en verksamhet som i en eller annan form innebär

beviljande av bidrag eller annan disposition av de donationer m. in. varom

här är fråga, permutation ej synes kunna ifrågakomma. Det torde enligt

riksrevisionsverket även vara osäkert om permutation bör ifrågasättas för

det fall verksamhet fortsätts i form av stiftelse och det allmänna härvid

tillförsäkras insyn i förvaltningen av donationsfonderna på sätt utredningen

föreslagit. Om sällskapen övergår till andra organisationsformer kommer

frågan däremot i ett annat läge. Lantbruksstyrelsen föreslår att hushållningssällskap

oavsett vilken framtida organisationsform det väljer i

princip skall få behålla sina tillgångar även till den del de härrör från verksamhet

med statliga insatser under förutsättning att garanti kan anses finnas

för att tillgångarna kommer att användas till fromma för jordbruket

eller eljest i överensstämmelse med de ändamål som avses med desamma.

Liknande synpunkter framförs av bl. a. Sveriges lantbruksförbund och RLF.

Förbunden anser vidare i likhet med flera hushållningssällskap att hushållningssällskapens

rätt att disponera över fondmedlen inte bör vara beroende

av deras ställning som officiellt eller icke officiellt organ.

Remissinstanserna har i allmänhet inte gått in på någon närmare bedömning

av utredningens förslag rörande anslagsberäkningar

och kostnadsfrågor. Beträffande vissa erinringar och förslag som

framförts torde få hänvisas till den föregående redogörelsen.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

91

Lantbruks styrelsens anslagsyrk anden

Lantbruksstyrelsen: Avlöningar

1966/67 Anslag ........

1967/68 Förslag .......

.......... 5 128 000

.......... 8 620 000

Tjänster

Föreslagen ändring

1966/67 1967/68

Handläggande personal................

____ 75

+ 27

Övrig personal ......................

+ 23

160

+ 50

Anslag

Avlöningar till tjänstemän..............

____ 4 882 000

+ 3 548 000

Arvoden och särskilda ersättningar......

41 000

1 000

Ersättningar till sakkunniga............

____ 205 000

55 000

5 128 000

+ 3 492 000

Beträffande organisationen och personaluppsättningen hänvisar styrelsen

till sitt i den föregående redogörelsen redovisade yttrande över lantbruksorganisationsutredningens

förslag. I gruppen handläggande personal redovisar

styrelsen, förutom generaldirektören och en överdirektör, 11 byråchefer,

76 byrådirektörer, 9 tjänstemän med högskoleutbildning och 4 byråingenjörer.

Till övrig personal hänför styrelsen 11 assistenter, 12 kanslister,

32 kvalificerade biträden varav 2 ritare och 5 kartritningsbiträden,

47 övriga biträden samt 6 expeditionsvakter. Då styrelsen utgår från att

lönerna för personalen kommer att bli föremål för s. k. AB-förhandling

har posten för avlöningar till tjänstemän beräknats preliminärt. I posten

ingår 170 000 kr. för tillfällig arbetskraft och 100 000 kr. för vikariatsoch

övertidsersättningar. I beloppet för ersättningar till sakkunniga ingår

liksom för innevarande budgetår 125 000 kr. för att anlita extra arbetskraft

för omorganisationens genomförande.

Lantbruksstyrelsen: Omkostnader

1966/67 Anslag .................... 893 000

1967/68 Förslag ...................1 744 000

Föreslagen ändring

1966/67 1967/68

13 000 + 4 000

294 000 + 237 000

1. Sjukvård......

2. Reseersättningar

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

Föreslagen ändring

1966/67 1967/68

3. Expenser

a) Bränsle, lyse och vatten.................. 14 000 + 3 000

b) Övriga expenser........................ 326 500 + 345 000

4. Publikationstryck ........................ 18 000 + 7 000

5. Upplysningsverksamhet.................... 130 000 + 245 000

6. Kostnader för viss informationsverksamhet .... 100 000 —

7. Fritidsverksamhet ........................ — + 5 000

8. Representation ....................... .. — + 5 000

895 500 + 851 000

Särskilda uppbördsmedel:

Försålda formulär, blanketter och kungörelser in. m. 2 500

Nettoutgift 893 000 + 851 000

Styrelsen erinrar inledningsvis om att omkostnader för styrelsens personal

f. n. även bestrids från styrelsens och lantbruksnämndernas avlöningsanslag

samt från anslaget Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. in. För

budgetåret 1965/66 uppgick dessa omkostnader till sammanlagt 60 000 kr.

Enligt styrelsens beräkningar fördelade sig nämnda belopp på de under

förevarande anslag upptagna posterna till sjukvård in. in., reseersättningar

och expenser med resp. 1 000 kr., 39 000 kr. och 20 000 kr.

Till motivering för förslagen under de olika anslagsposterna anför styrelsen

i huvudsak följande.

1. 1 000 kr. tillkommer från förut nämnda anslag. Den föreslagna personalförstärkningen

ökar sjukvårdskostnaderna med ca 3 000 kr.

2. 39 000 kr. tillkommer från förut nämnda anslag. Höjningar av biljettpriserna

för järnvägsresor samt av bil- och traktamentsersättningarna ökar

utgifterna med 28 000 kr. Den föreslagna personalförstärkningen ökar reseoch

traktamentsersättningarna med 120 000 kr. Tjänsteresorna ökar betydligt

i omfattning på grund av den intensifierade rationaliseringsverksamheten

samt fortbildningen av lantbruksnämndernas personal och behovet

av personliga kontakter med nämnda personal i samband med omorganisationen.

På grund härav erfordras 50 000 kr.

Även behovet av internordiska kontakter beräknas öka. Av anslagsposten

bör därför under nästa budgetår 10 000 kr. få disponeras för internordiska

resor.

3 a), ökningen motiveras av omorganisationen.

3 b). 20 000 kr. tillkommer från förut nämnda anslag. På grund av

höjda löner och viss utökning av styrelsens lokaler ökar kostnaderna för

städning och renhållning med 18 000 kr. Höjda telefonavgifter ökar ut
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

gifterna med 10 000 kr. Med hänsyn till belastningen vad gäller telefon och

annonsering erfordras ytterligare 15 000 kr. Höjda priser ökar kostnaderna

för skrivmaterialier, papper, blanketter o. d. samt kontorsmöbler och kontorsmaskiner

med ca 20 000 kr. För personalvård erfordras 1 000 kr. Med

hänsyn till den föreslagna personalförstärkningen bör delposten räknas upp

med 185 000 kr. Härav avser 110 000 kr. engångsbelopp för att anskaffa kontorsutrustning

m. m. I samband med personalförstärkningen behöver telefonväxeln

hyggas ut vilket beräknas kosta ca 55 000 kr. Härtill kommer årliga

abonnemangskostnader med ca 8 000 kr. För att fullfölja den påbörjade

upprustningen av kontorsmaskiner krävs ett engångsbelopp av 33 000 kr.

För att anskaffa en snabbtelefonanläggning erfordras ytterligare ett engångsbelopp

av 5 000 kr.

Till följd av att arbetet med elektronisk databehandling av avlöningsuträkning

m. m. den 1 januari 1967 flyttas över till försvarets civilförvaltning

inbesparas ca 25 000 kr.

4. Ökningen motiveras av belastningen samt ökat behov av nytryck av

cirkulär, kungörelser och anvisningar m. nr.

5. För verksamheten vid det av lantbruksorganisationsutredningen föreslagna

samarbetsorganet för informationsverksamhet erfordras 375 000 kr.

Beloppet bör i huvudsak disponeras med 50 000 kr. för presstjänst, 50 000

kr. för en seriepublikation om tolv nummer per år, 60 000 kr. för övriga

seriepublikationer och referattjänst, 20 000 kr. för en årsbok, 120 000 kr.

för upplysningskampanjer, foldrar och broschyrer samt 75 000 kr. för film.

7. Styrelsen erinrar om att vissa myndigheter har medel till förfogande

för att stödja de anställdas fritidsverksamhet. Sådana medel finns inte att

tillgå inom lantbruksorganisationen. Detta är enligt styrelsens mening en

hrist ur personalvårdande synpunkt. För ändamålet bör ett fritidsförbund

bildas med lokala avdelningar. Styrelsen anser det angeläget att förbundet

får ekonomiskt stöd. För ändamålet bör 5 000 kr. anvisas på en ny, förslagsvis

betecknad anslagspost.

8. För representation vid studiebesök av utlänningar bör 5 000 kr. anvisas

på en ny, förslagsvis betecknad anslagspost. Beloppet skall användas

för representation vid såväl styrelsen som nämnderna. Anslagsposten bör

efter Kungl. Maj :ts bestämmande få disponeras av lantbruksstyrelsen.

Lantbruksnämnderna: Avlöningar

1966/67 Anslag ................. 17 924 000

1967/68 Förslag ................ H7 070 000 1

1 I anledning av omorganisationen förs tidigare anslag till lantbruksnämndernas och hushållningssällskapens

avlöningar samman till ett anslag. Vidare har personalkostnader, som bestritts

över vissa sakanslag, förts över till rubricerade anslag.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj ds proposition nr 74 år 1967

Tjänster

Föreslagen ändring

1966/67 1967/68

Handläggande personal.................. 184 -f 302

Övrig personal ........................ 465 + 477

649

+ 779

Anslag

1.

Avlöningar till tjänstemän ............

16 475 000

+ 30 175 000

2.

Arvoden och särskilda ersättningar......

227 000

+ 23 000

3.

Arvoden till ortsombuden..............

390 000

- 390 000

4,

Ersättning till täckdiknings- och cemente-

ringsförmän ........................

50 000

- 50 000

5.

Ersättningar till sakkunniga ..........

782 000

- 612 000

17 924 000

+ 29 146 000

Vad gäller organisationen och personaluppsättningen vid lantbruksnämnderna

hänvisar styrelsen till sitt i den föregående redogörelsen redovisade

yttrande över lantbruksorganisationsutredningens förslag. Enligt vad styrelsen

tillstyrkt skulle under budgetåret 1967/68 sammanlagt 1 428 tjänstemän

finnas vid nämnderna. I gruppen handläggande personal redovisar

styrelsen 24 chefer, 82 avdelningschefer, 194 tjänstemän med högskoleutbildning,

22 byggnadskonsulenter, 38 hemkonsulenter, 64 ingenjörer, 38

fiskerikonsulenter samt 24 kamrerare. Till övrig personal hänför styrelsen

437 assistenter, 34 kanslister, 155 kvalificerade biträden varav 37 kartritningsbiträden,

292 övriga biträden samt 24 expeditionsvakter. Med hänsyn

till att lönerna måste fastställas genom förhandlingar har posten för avlöningar

till tjänstemän beräknats preliminärt. I posten ingår 1 milj. kr.

för tillfällig personal och 200 000 kr. för övertids- och vikariatsersättningar.

Lantbruksnämnderna: Omkostnader

1966/67 Anslag......

1967/68 Förslag ____

1. Sjukvård ..............

2. Reseersättningar ........

3. Expenser

a) Bränsle, lyse och vatten

4 147 000

Hl 023 000

Föreslagen ändring

1966/67 1967/68

40 000 + 46 000

2 710 000 + 4 900 000

43 000 + 22 000

1 I anledning av omorganisationen förs tidigare anslag till lantbruksnämndernas och hushållningssällskapens

omkostnader samman till ett anslag.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

95

1966/67

Föreslagen ändring

1967/68

b) Anskaffning av instrument och annan

fältutrustning ......................

c) Övriga expenser ....................

4. Kostnader i samband med projekteringsverk-

samhet ..............................

70 000

1 084 000

200 000

+ 70 000

+ 1 438 000

+ 100 000

5. Ersättningar till hushållningssällskapen för

medverkan i nämndernas verksamhet......

+ 300 000

6. Beställningsverksamhet ................

—

+ 1 000

4 147 000

+ 6 877 000

Särskilda uppbördsmedel:

Inkomst av beställningsverksamhet..........

_

1 000

Nettoutgift

4 147 000

+ 6 876 000

Till motivering för förslagen under de olika anslagsposterna anför styrelsen

i huvudsak följande.

1. Vid en personalstyrka om 1 428 personer krävs en ökning av posten

med 46 000 kr.

2. Rese- och flyttningskostnadsersättningar samt traktamenten beräknas

för nästa budgetår komma att uppgå till 7 610 000 kr. Vid beräkningarna

har hänsyn tagits till kostnadsläget den 1 juli 1966.

3 a). Posten bör med hänsyn till den föreslagna personalstyrkan och

utökat behov av kontorslokaler föras upp med 65 000 kr.

3 b). För att ersätta försliten utrustning erfordras liksom för innevarande

budgetår 40 000 kr. Med hänsyn till behovet att kompensera minskningen

av personal för torrläggningsverksamheten erfordras 18 automatiska

avvägningsinstrument. Till följd av ökad användning av flygbilder

för stereoändamål behövs 10 spegelstereoskop och 5 optiska pantografer.

Kostnaderna för att anskaffa nämnda, arbetsbesparande utrustning beräknas

till sammanlagt ca 100 000 kr.

3 c). På grund av löne- och andra kostnadshöjningar ökar utgifterna för

renhållning och städning med ca 61 000 kr. Nya lokaler ökar städningskostnaden

med ytterligare 200 000 kr. Höjda telefonavgifter ökar belastningen

med 30 000 kr. Prisstegringar ökar kostnaderna för inköp av skrivmaterialier,

papper, blanketter o. dyl. samt kontorsutrustning m. m. med

ca 60 000 kr. De löpande kostnaderna beräknas dessutom stiga med ca

1 060 000 kr. till följd av personalökningen. För att anskaffa ytterligare

modern facklitteratur erfordras 38 000 kr. För personalvård behövs 8 000

kr. Till förevarande anslagspost bör föras över vissa expensmedel på sammanlagt

60 000 kr. som f. n. belastar anslagen Lantbruksnämnderna: Avlöningar,

Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. in., Bidrag till produk
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj.ts proposition nr Ib år 1967

tionsbefrämjande åtgärder i Norrland, m. in. och Befrämjande av husdjursaveln

in. in. Delposten kan räknas ned med 79 000 kr. som anvisats som engångsbelopp

för innevarande budgetår.

I sammanhanget anmäler styrelsen att flyttningskostnaderna och kostnaderna

för viss utrustning i de nya lokalerna inte nu kan beräknas. Styrelsen

avser att återkomma härtill sedan lokalfrågorna lösts.

4. Styrelsen hänvisar till behovet att anpassa projekteringsverksamheten

mot ytterligare automatisering av mätnings- och beräkningstekniken.

För hyra av datamaskin, stansning o. dyl. beräknas ca 20 000 kr. Utökad

flygkartering höjer kostnaderna med 50 000 kr. Automatiska höjningar av

de kostnader som i övrigt skall bestridas från posten ökar belastningen med

30 000 kr.

5. Styrelsen hänvisar till lantbruksorganisationsutredningens förut redovisade

förslag.

I lorevarande sammanhang erinrar lantbruksstyrelsen om att lantbruksorganisationsutredningen

föreslagit att 75 000 kr. anvisas på en särskild

anslagspost under nämndernas omkostnadsstat för att bestrida ersättningar

för driftsintrång på demonstrationsgårdar. Styrelsen föreslår att medel

härtill i stället anvisas under anslaget Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering

in. in.

Lantbruksnämnderna: Engångsutrustning

1967/68 Förslag .................. 3 500 000

Lantbruksstyrelsen erinrar om att lantbruksorganisationsutredningen föreslagit

att ett nytt reservationsanslag på 3 630 000 kr. förs upp i riksstaten

för att täcka kostnader som uppstår vid utrustningen av de nya lantbruksnämnderna.

Utredningen har därvid beräknat medel dels för anskaffning

av kontorsmöbler, kontorsmaskiner, mattor, gardiner, teleutrustning

och undervisningsmateriel, dels för flyttningar. Därutöver erfordras enligt

lantbruksstyrelsens mening snabbtelefon- och personsökaranläggningar i

vart fall vid de större nämnderna. För att täcka ett förstahandsbehov behövs

70 000 kr. I avvaktan på en övergång till automatisk databehandling

vad gäller bokföringen in. m. bör nämnderna vidare utrustas med maskiner

för postgiroremittering och bokföring. Härför erfordras 375 000 kr.

Enär styrelsen inte räknar med att hela det angivna beloppet för utrustningsändamål,

4 075 000 kr., behövs under budgetåret 1967/68 föreslås att

anslaget för nämnda budgetår förs upp med 3,5 milj. kr.

Vad gäller flyttningskostnaderna framhåller styrelsen att utredningen

endast kunnat beräkna kostnaderna för de interna omflyttningarna. Beträffande

flyttningskostnaderna i övrigt avser styrelsen att återkomma sedan

nämndernas lokalfrågor definitivt lösts.

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1967

Särskilda kostnader i samband med lantbruksnämndernas och hushållningssällskapens

omorganisation

1967/68 Förslag .................. 1 500 000

Lantbruksstyrelsen föreslår att ett nytt förslagsanslag med angiven rubrik

förs upp i riksstaten för budgetåret 1967/68. Anslaget erfordras med

hänsyn till att hushållningssällskapen även efter omorganisationen den

1 juli 1967 kommer att belastas med vissa kostnader som hittills täckts med

statliga bidrag. Styrelsen har preliminärt beräknat kostnaderna enligt följande

sammanställning.

1. Sammanträdeskostnader

(ett ordinarie och ett extra sammanträde med hushållningssällskapen;

sammanträden med förvaltningsutskott och nämn
-

der under andra halvåret 1967) ......................... 500 000

2. Hyror av lokaler samt expenser för fältarbetande personal

under senare hälften av år 1967 ........................ 300 000

3. Hästpremieringarna under andra halvåret 1967 ........... 120 000

4. ATP-avgifter .......................................... 420 000

5. Arbetsgivaravgifter .................................... 65 000

6. Oförutsett ............................................ 95 000

1 500 000

Styrelsen föreslår att anslaget disponeras enligt föreskrifter som bestäms

av Kungl. Maj :t efter förslag av styrelsen.

Utbildningskurser för viss personal vid lantbruksnämnder och hushållningssällskap
-

1966/67 Anslag .................... 82 000

1967/68 Förslag ................... 220 000

Lantbruksstyrelsen föreslår att anslaget på de skäl som anförts av lantbruksorganisationsutredningen

och med hänsyn till bl. a. höjda arvoden

till föreläsare höjs med 138 000 kr. Därjämte föreslår styrelsen att anslagsrubriken

ändras till Utbildningskurser för personal vid lantbruksstyrelsen

och lantbruksnämnderna.

Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m.

1966/67 Anslag1 .................. 2 820 000

1967/68 Förslag .................. 3 100 000

1 Avser den del, som disponeras av lantbruksstyrelsen.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 74

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj ds proposition nr 74 år 1967

Lantbruksstyrelsen föreslår att den del av anslaget som står till förfogande

för styrelsen för nästa budgetår höjs med 280 000 kr. enligt följande

sammanställning.

1. Kursverksamhet .......................

2. Studieresor ...........................

3. Framställning av undervisningsfilm och bild

serier.................................

4. Medel överförda från anslaget Bidrag till jord

brukets rationalisering, m. m............

5. Ersättning för driftsintrång på demonstrations

gårdar ...............................

6. För utökad verksamhet .................

Till motivering för förslagen under de olika punkterna anför styrelsen i

huvudsak följande.

1. ökningen hänför sig till höjda lär ararvoden samt höjda bil- och traktamentser

sättningar.

3. Medlen bör enligt lantbruksorganisationsutredningen fr. o. in. nästa

budgetår ställas till förfogande för det av utredningen föreslagna samarbetsorganet

för central informations- och upplysningsverksamhet pa lantbrukets

och trädgårdsnäringens områden.

4. Omföringen bär föreslagits av lantbruksorganisationsutredningen.

5. Lantbruksorganisationsutredningen har föreslagit att 75 000 kr. tas

upp på lantbruksnämndernas omkostnadsstat till kostnader för ersättning

för driftsintrång på demonstrationsgårdar. Verksamheten vid demonstrationsgårdarna

ansluter nära till grupprådgivningen. Kostnaderna bör därför

tas upp under förevarande an''lag.

6. Kursverksamheten bör intensiiieras till följd av jordbruksutredningens

förslag om ökade rationaliseringsinsatser och omställningsåtgärder. På

grund härav beräknas belastningen på anslaget öka.

1966/67

1967/68

2 713 000

+ 135 000

32 000

—

75 000

—

75 000

—

+

56 000

_

+

75 000

—

+

89 000

2 820 000 + 280 000

Styrelsens för lantbrukshögskolan förslag beträffande specialrådgivningen

och publikationsverksamheten vid högskolan

Styrelsen. I fråga om s p e c i a 1 r å d g i v n i n g e n vid högskolan erinrar

styrelsen inledningsvis om att den sedan dess tillkomst för fem år

sedan haft eu provisorisk organisation. Specialrådgivningen står under ledning

av högskolans styrelse. Den omedelbara ledningen utövas av en kommitté,

som styrelsen utsett och som består av högskolans rektor, förestån
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

darna för de institutioner, där specialrådgivningens experter är placerade,

samt dessa experter. I en rådgivande nämnd, som likaså utses av styrelsen,

ingår representanter för högskolan, lantbruksstyrelsen, hushållningssällskapen,

RLF, Sveriges lantbruksförbund och lantmäteristyrelsen. Personalen

vid specialrådgivningen utgörs av fyra experter, tio specialrådgivare

och nio biträden. Medlen till specialrådgivningen anvisas undgr anslaget

Kursverksamhet för i ordbrukets rationalisering-m. in. och uppgår budgetåret

1966/67 till totalt 1 045 000 kr. All personal vid specialrådgivningen

är arvodesanställd.

Anledningen till inrättandet av specialrådgivningen vid lantbrukshögskolan

var, framhåller styrelsen, behovet av att åstadkomma en effektivare

och snabbare spridning av de forsknings- och försöksresultat som framkommer

dels vid högskolan, dels utomlands. Till forskning och försök på

jordbruks- och trädgårdsområdena anslås varje år 15—20 milj. kr. För att

verksamheten skall få avsedd effekt måste de resultat som framkommer

utan dröjsmål nå berörda näringsutövare och utnyttjas av dessa. Specialrådgivningen

är alltså det organ, som har till uppgift att sprida kännedom

om forsknings- och försöksresultaten på j ordbruks- och trädgårdsområdena.

Det bör enligt styrelsen därvid åligga specialrådgivningen att samordna och

presentera resultaten från såväl inhemsk som utländsk forskning och försöksverksamhet

i sådan form, att dessa kan omsättas i praktisk verksamhet,

samt att företrädesvis genom rådgivare vid lantbruksnämnderna, lärare

och övriga, som handhar information inom jordbruk och trädgårdsnäring,

förmedla forskningens och försöksverksamhetens resultat till berörda näringar.

Den bör vidare ha hand om högskolans publikationsverksamhet

samt förmedla jordbrukets och trädgårdsnäringens problem till forskningen

och försöksverksamheten.

Specialrådgivningsorganisationen bör enligt styrelsen i fortsättningen benämnas

lantbrukshögskolans informationstjänst och lyda under högskolans

styrelse och rektorsämbete. Det viktigaste informationsmediet för informationstjänsten

bör enligt styrelsens mening vara publikationsverksamheten.

Andra viktiga uppgifter för denna bör vara fortbildningen, anordnandet av

konferenser, demonstration av nya försöksresultat samt informationsspridning

genom radio och television.

För specialrådgivningen tillämpas f. n. i stort sett samma ämnesindelning

som för försöksverksamheten. Specialrådgivningen är företrädd inom

fyra områden, nämligen ekonomi, jordbruk, husdjur och teknik. Därjämte

finns en specialrådgivare inom trädgårdsområdet. Styrelsen anser att även

för framtiden en liknande ämnesindelning bör tillämpas. Detta är motiverat

bl. a. av att informationstjänsten alljämt bör vara lokalmässigt förlagd till

de viktigaste institutionerna för de tillämpade ämnesområdena. Informationstjänsten

bör organiseras på fem avdelningar, nämligen för ekonomi,

teknik, jordbruk, husdjur och trädgård. Den ekonomiska avdelningen fö
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 7-4 år 1967

reslås inriktad på struktur- och anpassningsfrågor samt pris- och marknadsfrågor,

jordbruksavdelningen på grovfoder- och potatisodling, norrländsk

växtodling, ogräsfrågor, växtföljder, växtnäring samt markfrågor,

husdjursavdelningen på mjölk-, kött- och fjäderfäproduktion, svinskötsel

samt pälsdjursuppfödning, tekniska avdelningen på lantbruksbyggnader

och lantbruksmaskiner samt trädgårdsavdelningen på köksväxt- och

prydnadsväxtodling samt frukt- och bärodling.

För att samordna och leda informationsverksamheten föreslår styrelsen

en tjänsFsöm informationschef/Vidare föreslås nya tjänster som redaktör

och förste byråsekreterare. De befintliga experterna och specialrådgivarna

bör i fortsättningen benämnas statskonsulenter. Under perioden t. o. m.

budgetåret 1971/72 föreslås antalet statskonsulenter öka med åtta till 22.

Medel för informationstjänsten bör enligt styrelsen fr. o. in. nästa budgetår

anvisas under lantbrukshögskolans anslag till avlöningar, omkostnader

och materiel m. m. Förslaget innebär att medelsanvisningen för budgetåret

ökar med 1 106 000 kr. under avlöningsanslaget, 208 000 kr. under omkostnadsanslaget

och 165 000 kr. under materielanslaget eller totalt 1 479 000

kr. I stället kan anslaget Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering

in. m. minskas med 1 045 000 kr.

Beträffande publikationsverksamheten vid lantbrukshögskolan

och statens lantbruksbyggnadsförsök lämnar styrelsen i huvudsak

följande redogörelse.

Vid högskolan utges publikationsserierua »Lantbrukshögskolans annaler»,

»Lantbrukshögskolans meddelanden», »Aktuellt från lantbrukshögskolan»,

»Grundförbättringar» samt »Publikationstjänsten». Tryckkostnaderna

för dessa serier uppgick år 1965 till 141 000 kr.

I »Lantbrukshögskolans annaler» presenteras materialet förutom på

svenska även på engelska, tyska eller franska. Publikationen utkommer

med 3—4 häften per år. »Lantbrukshögskolans meddelanden, Serie A» innehåller

företrädesvis försöksrapporter. Språket är svenska, men varje meddelande

förses med engelsk sammanfattning och kompletteras med engelsk

figur- och tabelltext. Ämnesområdena ekonomi, mark-växter, trädgård och

husdjur behandlas omväxlande. »Serie B» innehåller sådant material som

inte låter sig hänföras till någon av de andra publikationsserierna. Språket

är svenska. »Aktuellt från Lantbrukshögskolan» är främst specialrådgivningens

språkrör och innehåller litteratursammanfattningar, problemöversikter

och referat riktade främst till rådgivarna. Språket är svenska. De

ämnesgrupper som behandlas är ekonomi, arbete-maskiner-byggnader,

mark-växter, trädgård och husdjur. Tidskriften »Grundförbättring» utges

av institutionerna för lantbrukets hydroteknik och marklära vid lantbrukshögskolan

och institutionen för kulturteknik vid tekniska högskolan i

Stockholm. »Publikationstjänsten» är en stencilerad, månatlig publikation,

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967 101

som innehåller ett index över artiklar i nordisk lantbrukspress och korta

referat av utvalda utländska uppsatser.

Från statens lantbruksbyggnadsförsök utges tre serier, nämligen »Handlingar»,

»Meddelanden» och »Förhandsmeddelanden.» Därjämte utges av

lantbruksstyrelsen serierna »Typritningar» och »Tekniska blad», som innehåller

sammanfattningar av bl. a. resultaten från de olika meddelandeserierna

från lantbruksbyggnadsförsöken. Tryckningskostnaderna vid lantbruksbyggnadsförsöken

belöpte sig budgetåret 1964/65 till 27 000 kr. Inkomsterna

för försålda publikationer var under motsvarande tid 11 000 kr.

Publikationsverksamheten vid lantbruksbyggnadsförsöken bör enligt styrelsen

inordnas i lantbrukshögskolans. Den samordnade publikationsverksamheten

bör föras över till den föreslagna informationstjänsten vid högskolan.

Styrelsen understryker behovet av ökade resurser för informationsverksamheten.

Ett attraktivare utförande av serierna kommer att dra större

kostnader. Samtidigt bör dock priset kunna höjas och försäljningen komma

att öka. Styrelsen förordar slutligen att de intäkter som publikationsverksamheten

ger får användas för att täcka verksamhetens kostnader.

Föreståndaren för statens lantbruksbyggnadsförsök, N. Holmqvist, som

varit medlem i högskolans arbetsgrupp rörande publikationsverksamheten,

har i särskilt yttrande bl. a. framhållit, att det inte är möjligt att få en

publikationsverksamhet, som är kvalitativt godtagbar, med de begränsade

personalresurser som högskolestyrelsen föreslår. Med hänsyn till att utbyggnaden

av redaktionsverksamheten inom specialrådgivningen torde komma

att gå relativt långsamt, bör enligt Holmqvist denna verksamhet först byggas

ut innan lantbruksbyggnadsförsökens publikationsverksamhet inlemmas

i högskolans.

Remissyttrandena. I fråga om organisationen av specialrådgivningen

understryker lantbruksstyrelsen behovet av att forskningens och

försöksverksamhetens resultat snabbt sprids till näringsutövarna för att

påskynda utvecklingstakten inom lantbruket. Ett informationsorgan knutet

till lantbrukshögskolan bör enligt styrelsens uppfattning vara ägnat

att bidra till att ge en ökad spridning av dessa resultat. Med den föreslagna

uppbyggnaden av informationstjänsten omfattande ett stort antal specialister

föreligger dock enligt styrelsen risk för att informationstjänsten utvecklas

till ett rådgivningsorgan, vars verksamhet kan komma att inriktas

direkt på näringsutövarna och sålunda bedrivas parallellt med de nya lantbruksnämndernas

rådgivningsarbete. Detta skulle medföra en splittring av

verksamheten. Styrelsen finner det därför nödvändigt, att hela frågan om

informationsverksamheten vid lantbrukshögskolan liksom vid andra högskolor

utreds ytterligare.

Om den föreslagna omorganisationen dock skulle komma till stånd anser

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 7h år 1967

lantbruksstyrelsen bl. a. att i informationskollegiet bär ingå två representanter

för styrelsen. Liksom förhållandet är f. n. bör såväl befattningshavare

vid informationstjänsten som forskare och försölcsmän m. fl. medverka

i den utbildning av rationaliseringsorganens personal, som administreras

av styrelsen. Vidare bör informationstjänstens personal medverka i

den demonstrationsverksamhet, som bedrivs av jordbrukets rationaliseringsorgan.

Styrelsen för Alnarpsinstitutet biträder förslaget om en fastare organisation

av och ökade resurser för specialrådgivningen.

Sveriges lantbruks förbund anför, att specialrådgivningen på ett tillfredsställande

sätt löst sina arbetsuppgifter och varit till stor nytta då det gällt

att effektivisera rådgivningen inom jordbruket. I strävandena att påskynda

utvecklingstakten inom jordbruket, vilket kraftigt understrukits av 1960 års

jordbruksutredning och till vilket förbundet också ansluter sig, kommer

verksamheten att ha en stor och ständigt växande betydelse. Förbundet

framhåller att informationstjänsten bör ges resurser även för att inhämta

utländska forskningsresultat. En angelägen uppgift för informationstjänsten

bör också vara att från det praktiska jordbruket och rådgivningsorganen

förmedla önskemål om forskningsprojekt till högskolan. Informationstjänsten

bör ha nära kontakt med det centrala samarbetsorgan, som av 1965

års lantbruksorganisationsutredning föreslagits bli inrättat vid lantbruksstyrelsen.

Den föreslagna organisationen med fem avdelningar finner förbundet

vara lämplig. Förbundet tillstyrker även befattningen som informationschef.

Högskolans förslag tillstyrks av RLF, som i huvudsak anför samma

synpunkter som lantbruksförbundet, samt av Hushållningssällskapens förbund

och TCO.

När det gäller publikationsverksamheten anför lantbruksstyrelsen

att den publikationsverksamhet vid lantbrukshögskolan, som riktar

sig direkt till näringsutövarna, bör samordnas med övrigt central information

på lantbrukets område. Frågan om publikationsverksamheten vid

högskolan bör tas upp till förnyad prövning i samband med den utredning

rörande högskolans informationsverksamhet, som styrelsen förordat.

Styrelsen för Alnarpsinstitutet finner, att informationstjänsten inte bör

ha hand om publikationsverksamheten. Ledningen av denna verksamhet

bör i stället ankomma på ett särskilt organ, i vilket ingår representanter

för såväl forskningen och försöksverksamheten som informationstjänsten.

Sveriges lantbruksförbund, RLF och Hushållningssällskapens förbund

tillstyrker att högskolans och lantbruksbyggnadsförsökens publikationsverksamhet

samordnas och handhas av informationstjänsten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

103

Departementschefen

Enligt principbeslut av 1965 års riksdag skall lantbruksnämndens och hushållningssällskapets

uppgifter med jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering

föras samman i ett organ. Det nya regionalorganet skall vara

statlig myndighet och benämnas lantbruksnämnd. Hushållningssällskapen

avses bestå och ha till huvudsaklig uppgift att vara kontaktorgan mellan

lantbruksnämnderna och näringsutövarna inom jordbruk och trädgårdsnäring.

Beslutet innefattar vissa närmare ställningstaganden till och riktlinjer

för den nya organisationen. Härtill får jag återkomma i det följande.

1965 års lantbruksorganisationsutredning har utrett och lämnat detaljförslag

rörande de nya lantbruksnämndernas arbetsuppgifter och organisation

samt personalbehov. Förslaget innefattar sammanföring av de båda

lantbruksnämnderna i Älvsborgs län. Vidare har utredningen lagt fram förslag

om viss ändring av lantbruksstyrelsens organisation och om personalförstärkningar

vid styrelsen. Utredningen har även lämnat förslag till ett

nytt samarbetsorgan för informationsverksamhet på jordbrukets och trädgårdsnäringens

områden. Organet avses ersätta jordbrukets upplysningsnämnd.

Organisationsändringarna föreslås böra genomföras med början

den 1 juli 1967. I anslutning till förslagen har utredningen lagt fram beräkningar

av medelsbehovet för de olika ändamålen. Slutligen har utredningen

bl. a. behandlat frågor om hushållningssällskapens framtida arbetsuppgifter

och organisation m. m.

Som framgår av den föregående redogörelsen har remissinstanserna i allt

väsentligt anslutit sig till utredningens förslag. Detta gäller såväl huvuddragen

i den nya lantbruksorganisationens verksamhet som den närmare utformningen

av organisationen. Kritik har dock framförts på vissa punkter.

Även jag anser att utredningens förslag i huvudsak bör kunna ligga till grund

för den nya organisationen.

I sammanhanget finner jag det lämpligt att även behandla förslag av styrelsen

för lantbrukshögskolan beträffande den framtida organisationen av

specialrådgivningen vid högskolan samt publikationsverksamheten vid högskolan

och statens lantbruksbyggnadsförsök.

Lantbruksnämndernas uppgifter och organisation. I lantbruksorganisationsutredningens

uppdrag har ingått att närmare överväga arbetsuppgifterna

för de nya lantbruksnämnderna. I prop. 1965: 100 angav jag vissa riktlinjer

för utredningens överväganden. Enligt 1965 års riksdagsbeslut i ämnet

bör nämnderna i princip överta uppgifter som är av sådan betydelse för jordbrukets

och trädgårdsnäringens rationalisering i vid bemärkelse att de bör

handhas av staten. Annan från statens synpunkt i och för sig angelägen verksamhet,

som hushållningssällskapen nu bedriver, bör föras över till annat or
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj ds proposition nr 74 år 1967

gan än lantbruksnämnderna. Är detta f. n. inte möjligt bör verksamheten tillfälligt

inordnas i nämnderna. Övrig verksamhet kan ligga kvar hos hushållningssällskapen.

Det huvudsakliga innehållet och omfattningen av lantbruksnämndernas

arbetsuppgifter i fråga om jordbrukets rationalisering bestäms till väsentliga

delar av de förslag, som kommer att föreläggas riksdagen i proposition

angående riktlinjer för jordbrukspolitiken m. m. Jag begränsar mig därför

i förevarande sammanhang till att behandla vissa särskilda frågor rörande

nämndernas arbetsuppgifter.

Rationaliseringsverksamheten på jordbrukets område syftar till att fortlöpande

anpassa näringen till målet för jordbrukspolitiken. Härför krävs ett

handlingsprogram för verksamheten som ständigt hålls aktuellt. Översiktlig

och regional planering samt individualplanering har sedan länge använts

som medel i lantbruksnämndernas verksamhet. Den översiktliga jordbrulcsplaneringen

har växt fram parallellt med motsvarande verksamhet inom andra

sektorer i samhället. Lantbruksstyrelsen har anvisat lantbruksnämnderna

en för hela riket likartad uppläggning och metodik beträffande översiktsplaneringen.

Härigenom har möjlighet öppnats att få fram jämförbara resultat

och skapa en förhållandevis riktig bild av nuläget, som täcker landet i dess

helhet.

Den översiktliga planeringen bör enligt min mening kunna utvecklas till ett

värdefullt medel för att samordna de olika insatserna för lantbrukets rationalisering

i vidare bemärkelse. Eu väsentlig uppgift för lantbruksstyrelsen bör

vara att analysera behovet av olika åtgärder och värdera effekten av insatta

rationaliserings- och omställningsmedel i syfte att ge den fortsatta verksamheten

en så effektiv inriktning som möjligt. En annan viktig uppgift för lantbruksstyrelsen

bör vara att utveckla och anvisa metodik för den översiktliga

planeringen och lämna central service till länen för statistisk bearbetning

m. m. Den centrala planeringen bör mynna ut i regionalt differentierade

handlingsprogram.

Viktiga uppgifter vid den regionala planeringen bör bl. a. vara att avväga

markresurserna och belysa utvecklingsvägar och ekonomiska förutsättningar

för de enskilda företagen. Andra viktiga uppgifter blir att utarbeta riktlinjer

för dispositionen av det statliga finansieringsstödet, strukturrationaliseringen,

den aktiva inköps- och försäljningsverksamheten samt upplysnings- och

rådgivningsverksamheten. Vidare erfordras överväganden beträffande omflyttningen

av resurser mellan jordbruket och andra näringar samt inom

jordbruket.

Utvecklingen i jordbruket och i andra samhällssektorer är beroende av

varandra, särskilt vad gäller lokaliseringen av näringslivet samt efterfrågan

på arbetskraft och på mark för bebyggelse- och fritidsändamål. Jag vill därför

understryka vikten av att planeringen såväl centralt som regionalt inord
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

105

nas i den allmänna ramen för samhällsplaneringen. Inte minst gäller detta

frågor om markanvändning och omställning av arbetskraft.

Jag återkommer till dessa frågor vid anmälan av proposition rörande riktlinjer

för jordbrukspolitiken m. m.

Ett av de viktigaste medlen i rationaliseringsverksamheten är rådgivningen.

Lantbruksstyrelsen gör nu upp riksprogram för rådgivningsverksamheten

på lantbrukets område. Härvid medverkar vederbörande högskolor och myndigheter

samt de organisationer som företräder företagare och arbetstagare

inom de berörda näringarna. Programmen bildar en ram för rådgivnings- och

upplysningsverksamheten i allmänhet inom området. De tjänar vidare till

ledning för de särskilda programnämnder genom vilka samråd sker på länsplanet.

Rådgivningen och upplysningen sker såväl individuellt som genom

kurser.

I likhet med utredningen anser jag att staten bör medverka i första hand

i sådan rådgivningsverksamhet som är av särskild betydelse för rationaliseringen

inom jordbruket. Kommersiellt betonad produktionsrådgivning bör

dock i princip skötas av näringsutövarnas egna organisationer. För att effektivisera

den rådgivning som staten skall svara för bör såsom utredningen

förordat programmeringen fortsättas och utvecklas. Denna rådgivning bör

anpassas till ändrade förutsättningar inom lantbruket. Den förskjutning

som ägt rum från en huvudsakligen produktionsteknisk rådgivning mot en

mer företagsekonomiskt inriktad verksamhet bör fortsätta. Rådgivningen

bör stå öppen för alla yrkesutövare. Den bör således inte begränsas till sådana

som behöver statligt ekonomiskt stöd för rationaliseringsåtgärder.

I lantbruksnämndernas rationaliseringsverksamhet intar den aktiva inköps-

och försäljningsverksamheten en framträdande plats. Den har visat

sig vara ett verksamt medel för strukturanpassningen. Härtill kommer uppgiften

att bevilja statligt ekonomiskt stöd till storleksrationalisering eller

arronderingsförbättring. I nämndernas uppgift ingår även att bevilja sådant

stöd till investeringar i byggnader och andra anläggningar. I detta och i

andra sammanhang har nämnderna att överväga markanvändningsfrågor

och frågor om omställning av arbetskraft i jordbruket. Enligt min mening

bör stor vikt läggas på dessa arbetsuppgifter för att åstadkomma en snabb

strukturanpassning inom lantbruket.

Utredningens bedömning av de uppgifter som bör ingå i lantbruksnämndernas

beställningsverksamhet synes väl avvägd. Jag förutsätter härvid att,

såsom utredningen förordat, endast sådan service tillhandahålls som är angelägen

för rationaliseringsverksamheten och som inte blir tillräckligt tillgodosedd

utan de statliga insatserna. En allmän riktlinje bör således vara

att staten avvecklar verksamheten i den mån näringslivet är berett att sj älvt

ombesörja den i fortsättningen. Servicen bör bedrivas i konkurrens på lika

villkor och stå öppen för alla företagare i berörda näringar. Den bör således

5 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 74

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj. ts proposition nr 74 år 1967

inte begränsas till sådana projekt som får statligt finansieringsstöd. Finansieringen

av beställningsverksamheten kommer jag att behandla i ett senare

avsnitt.

Lantbruksnämnderna bör således liksom f.n. bedriva beställningsverksamhet

i fråga om projektering av dikning samt ekonomibyggnader. Vidare bör

nämnderna kunna bedriva företagsekonomisk kalkylering och planläggning

även på beställning. Dessutom bör nämnderna från hushållningssällskapen

överta uppgifterna med sådan produktionsteknisk service såsom markkartering

och planer för växtodling, huscljursavel och utfodring. Därtill kommer

planer för att lösa mekaniseringsfrågor samt rationaliseringsarbetet inomgårds

och för rationalisering inom trädgårdsnäringen.

De lantbrukskemiska stationerna och frökontrollanstalterna bör däremot

inte inordnas under nämnderna. Nämnderna bör inte heller bedriva fiskodling

i egen regi eller åta sig att projektera trädgårdar och parker eller ha

några uppgifter på hemslöjdens område. Bokföringsuppgifter och deldarationsservice

bör också ligga utanför nämndernas arbetsområde. Här berörda

uppgifter är enligt min mening nämligen inte av sådan betydelse för

jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering att de bör has om hand

av staten.

Hushållningssällskapens uppgifter med undervisningsverksamheten behandlas

i reglementet den 30 juni 1949 (nr 451) för statsunderstödd utbildningsverksamhet

på lantbrukets område. Härvid har föreskrivits att bl. a.

lantbruksnämnd eller hushållningssällskap kan anordna undervisning i

jordbrukets rationalisering och andra till lantbruket hörande ämnen. Enligt

kungörelsen den 30 juni 1949 (nr 452) angående statsbidrag till utbildningsverksamhet

på lantbrukets område kan hushållningssällskap beviljas

statsbidrag för ändamålet. Efter omorganisationen bör emellertid

i första hand lantbruksnämnderna svara för denna kursverksamhet. Hushållningssällskapen

bör även i fortsättningen kunna anlitas i sådan verksamhet.

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bestämmande, lantbruksstyrelsen

bör få besluta närmare härom.

Utredningen har i betänkandet lämnat en utförlig redogörelse för de bestämmelser

som gäller i fråga om husdjurskontroll och stambokföring. Vid

anmälan av prop. 1965: 100 ifrågasatte jag om hushållningssällskapens befattning

med hithörande uppgifter borde övertas av lantbruksnämnderna.

På de skäl utredningen angett finner jag starka skäl tala för att administrationen

och ledningen av kontrollverksamheten och stambokföringen i ökad

utsträckning övertas av näringsutövarna själva. Hushållningssällskapen

har därutöver vissa uppgifter på animalieproduktionens område. Dessa bör

i enlighet med vad utredningen närmare föreslagit föras över till lantbruksnämnderna.

Enligt kungörelsen den 2 juni 1950 (nr 501) angående statsbidrag till

kontrollföreningsverksamheten m. in. kan statsbidrag under vissa förut
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 7 b år 1967

107

sättningar utgå för kontrollverksamhet beträffande nötboskap. Genom att

lantbruksnämnderna nu övertar vissa av de uppgifter som hittills åvilat

hushållningssällskapen på husdjursområdet bör formerna för denna bidragsgivning

ändras. Det bör ankomma på lantbruksstyrelsen att pröva frågan

om statsbidrag bör beviljas samt meddela närmare föreskrifter om villkoren

för dessa bidrag. Bidragen bör lämnas av lantbruksnämnderna och

som hittills avse kreatursbesättningar om högst tio kor och uppgå till högst

de belopp som gäller enligt nuvarande bestämmelser.

Jag vill emellertid anmäla att jag senare avser att föreslå Kungl. Maj :t att

lantbruksstyrelsen får i uppdrag att, mot bakgrunden av den utveckling som

skett rörande kontrollverksamheten, överväga om behov föreligger av här

ifrågavarande statsbidrag även efter nästa budgetårs utgång och att avge

de förslag vartill undersökningen kan leda.

För tillsyn av kontrollverksamheten beträffande nötboskap skall enligt

kungörelsen angående statsbidrag till kontrollföreningsverksamheten m. infinnas

en särskild kontrollnämnd med viss angiven sammansättning. Enligt

kungörelsen den 16 maj 1958 (nr 244) om stambokföring och kontroll

av avelssvin skall för den svinstamkontroll som föreskrivs i kungörelsen

finnas en rådgivande nämnd, även den med viss bestämd sammansättning.

Då som förut nämnts avsikten är att administrationen och ledningen av

kontrollverksamheten i ökad omfattning skall övertas av djurägarnas medlemsorganisationer

synes det inte längre erforderligt att särskilda nämnder

är inrättade för dessa ändamål. Anser sig emellertid lantbruksstyrelsen

behöva anlita speciell sakkunskap för att övervaka kontrollverksamheten,

har jag ingen erinran mot att styrelsen tillkallar rådgivande nämnder.

Några särskilda författningsbestämmelser härom eller om nämndernas sammansättning

och verksamhet är emellertid inte behövliga.

Förslagen i det föregående kräver att vissa lagar och förordningar ses

över, nämligen:

1) lagen den 23 december 1914 (nr 451) om hingstbesiktningstvång,

2) lagen den 20 juni 1918 (nr 399) om förbud mot utsläppande av tjur

eller hingst å samfälld betesmark,

3) lagen den 14 juni 1928 (nr 196) om galtbesiktningstvång,

4) förordningen den 8 maj 1942 (nr 341) med vissa bestämmelser angående

nötboskapsaveln,

5) förordningen den 29 september 1950 (nr 532) med vissa bestämmelser

angående seminverksamhet bland nötkreatur,

6) förordningen den 16 maj 1958 (nr 242) med vissa bestämmelser angående

seminverksamhet bland svin,

7) förordningen den 13 mars 1964 (nr 33) med vissa bestämmelser angående

seminverksamhet bland får.

Beträffande de fyra första författningarna erfordras i sakligt hänseende

bara den ändringen, att lantbruksnämnden ersätter hushållningssällskapet

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

beträffande framställning till Kungl. Maj :t om vissa tvångsförordnanden

till skydd för husdjursaveln. Samtidigt bör vissa straffrättsliga bestämmelser

uteslutas från nämnda författningar såsom överflödiga och övriga straffrättsliga

bestämmelser ges en tidsenlig redaktionell utformning. I överensstämmelse

med förekommande bestämmelser i brottsbalken om penningböter

bör bötesmaximum höjas.

Enligt de tre sistnämnda författningarna, dvs. förordningarna om seminverksamhet

bland nötkreatur, svin och får, gäller bl. a., att handjur som är

infört i s. k. riksstambolc får användas för seminverksamhet. Eftersom avsikten

är att stambokföringen i princip skall övertas av näringsutövarna

utan skyldighet för dem att föra stambok, bör bestämmelserna om stambokföring

som förutsättning för seminavel utgå. I stället bör lantbruksstyrelsen

få ange de fordringar som från avelssynpunkt bör ställas på handjur

som skall användas för seminavel. Fordringarna torde kunna anpassas till

nuvarande regler på sådant sätt, att övergångsbestämmelser kan undvaras.

Djur som vid tiden för de nya bestämmelsernas ikraftträdande är godkända

för seminavel liksom sperma från sådana djur bör alltså i princip få användas

i verksamheten även i fortsättningen. De tre förordningarna om seminverksamhet

bör i samband med dessa ändringar ersättas av eu ny förordning

om seminverksamhet för avel av nötkreatur, får och svin.

Vad beträffar de nya lantbruksnämndernas befattning med vissa växtskyddsfrågor

ansluter jag mig till utredningens förslag. Lantbruksnämnderna

bör alltså svara för bl. a. samhällets åtgärder i fråga om berberis- och

flyghavrebekämpningen. Skyldighet för markägare och nyttjanderättshavare

att medverka i bekämpningen föreligger enligt lagen den 26 maj 1933 (nr

231) om utrotande av berberis å viss mark och förordningen den 21 april

1961 (nr 77) med vissa bestämmelser om skydd mot flyghavre. Dessa författningar

bör ändras så, att lantbruksnämnden i stället för hushållningssällskapet

har att göra framställning hos Kungl. Maj :t rörande förordnande

om bekämpingsåtgärder. En överflödig straffrättslig bestämmelse i

berberislagen kan samtidigt utgå. I överensstämmelse med förekommande

bestämmelser i brottsbalken om penningböter bör bötesmaximum höjas.

Enligt förordningen den 15 mars 1946 (nr 81) om bekämpande av smittsamma

sjukdomar hos bin är innehavare av bisamhälle skyldig att vidta

vissa bekämpningsåtgärder. Dessa föreskrivs av en särskild tillsynsman

som utses av länsstyrelsen i samråd med hushållningssällskapets förvaltningsutskott.

Förordningen bör ändras så, att sådant samråd i fortsättningen

sker med lantbruksnämnden, som bör handha även vissa andra uppgifter till

skydd för pollenöverförande insekter.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört har inom jordbruksdepartementet

upprättats förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 23 december 1914 (nr 451) om hingstbesik

in ings tvång,

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

2) lag angående ändring i lagen den 20 juni 1918 (nr 399) om förbud mot

utsläppande av tjur eller hingst å samfälld betesmark,

3) lag angående ändring i lagen den 14 juni 1928 (nr 196) om galtbesiklningstvång,

4) förordning om ändring i förordningen den 8 maj 1942 (nr 341) med

vissa bestämmelser angående nötboskapsaveln,

5) förordning om seminverksamhet för avel av nötkreatur, får och svin,

6) lag angående ändring i lagen den 26 maj 1933 (nr 231) om utrotande

av berberis å viss mark,

7) förordning angående ändrad lydelse av 11 och 13 §§ förordningen den

21 april 1961 (nr 77) med vissa bestämmelser om skydd mot flyghavre,

8) förordning angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den 15 mars

1946 (nr 81) om bekämpande av smittsamma sjukdomar hos bin.

De författningar i övrigt på husdjurs- och växtskyddsområdena som behövs

i anledning av lantbruksnämndernas nya organisation kan utfärdas

av Kungl. Maj :t utan riksdagens medverkan.

•’ Det allmännas insatser för att främja utvecklingen av den yrkesmässiga

trädgårdsnäringen anser jag i likhet med utredningen böra inordnas i de

nya lantbruksnämndernas verksamhet. Arbetsuppgifterna bör huvudsakligen

omfatta rådgivning, projektering av vissa anläggningar samt handläggning

av ärenden rörande finansieringsstöd. Uppgifter på trädgårdsområdet

i övrigt t. ex. rådgivning och projektering av villaträdgårdar och parkanläggningar

är enligt min mening knappast att betrakta som en statlig uppgift.

Service på detta område torde i den mån den ej ombesörjs av kommunerna

alltjämt kunna handhas av hushållningssällskapen. Jag är ej heller

beredd att såsom ifrågasatts i ett remissyttrande förorda att statsbidrag

utgår till verksamhet av ifrågavarande slag. ''/<

Lantbruksnämnderna och hushållningssällskapen svarar f. n. regionalt

för vissa uppgifter i fråga om jordbruksstatistik och skördeskadeskydd.

Sålunda fungerar hushållningssällskapen tillsammans med kommunerna

som lokalt organ för insamling och granskning av primäruppgifter till jordbruksstatistiken

medan lantbruksnämnderna granskar skördeskadeanmälningar.

De uppgifter i samband med skördeskadeskyddet som f. n. vilar på hushållningssällskapen

bör föras över till lantbruksnämnderna. Vidare anser

jag att fältarbetet med den objektiva skördeuppskattningen bör föras över

till de nya lantbruksnämnderna. Arbetet bör i huvudsak bedrivas på samma

sätt som nu. Provyteledarna bör såsom utredningen föreslagit föras upp på

nämndernas personalstat. Därav följer att medel för denna personal bör

anvisas på lantbruksnämndernas avlönings- och omkostnadsanslag.

I enlighet med lantbruksorganisationsutredningens förslag bör vidare hushållningssällskapens

uppgifter vad gäller årsväxtrapporteringen, betäckningsstatistiken

för suggor och statistiken över lantarbetarnas löner övertas

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

av lantbruksnämnderna. I avvaktan på närmare förslag från statistiska

centralbyrån angående fiskestatistiken bör nämnderna dessutom tills vidare

överta hushållningssällskapens uppgifter med insamling av material till

sådan statistik.

Statistiska centralbyrån och jordbruksnämnden har på uppdrag av Kungl.

Maj :t i samråd med lantbruksstyrelsen och skördestatistislca nämnden utrett

frågan om eventuell övergång till obligatorisk anmälan till skördeskadeskyddet.

I denna utredning har sambandet mellan obligatorisk anmälan

och uppgiftsinsamling till jordbruksstatistiken beaktats. 1960- års jordbruksutredning

har föreslagit att ett företagsregister över jord- och skogsbruk inrättas.

Lantbruksorganisationsutredningen har lämnat vissa kompletterande

synpunkter till förslaget och förordat att frågan om registrets innehåll

m. m. utreds. Jag kommer att vid anmälan av den tidigare omnämnda propositionen

angående riktlinjer för jordbrukspolitiken m. in. behandla frågan

om obligatorisk skördeskadeanmälan och företagsregistret.

Hemkonsulentverksamhetens organisatoriska ställning utreds f. n. av

hemkonsulentutredningen. Utredningen har bl. a. att överväga om inte

annat organ än den nya lantbruksnämnden lämpligen bör vara lokal huvudman

för verksamheten. I avvaktan på beslut i ämnet bör hemkonsulenterna

enligt min mening tills vidare föras över till nämnderna.

Till utredningens förslag i fråga om försöksverksamheten på jordbrukets

och trädgårdsnäringens områden samt nämndernas befattning med veterinär

verksamhet och fiskerifrågor återkommer jag i ett senare avsnitt.

I fråga om lantbruksnämndernas organisation m. m. skall enligt 1985

års riksdagsbeslut lantbruksnämnden bestå av nio ledamöter. Av dessa skall

Kungl. Maj :t utse ordförande och tre andra ledamöter samt landstingen

fyra ledamöter. Därjämte skall nämndens chefstjänsteman ingå som självskriven

ledamot. Till ordförande skall i regel utses landshövdingen i länet.

Lekmannaledamöterna skall utses så att de såvitt möjligt allsidigt företräder

berörda näringar samt konsumenterna. Landstingen skall innan

de utser ledamöter samråda med hushållningssällskapen. Överlantmätaren,

länsjägmästaren och länsarbetsdirektören skall äga närvara vid

nämndens behandling av ärenden som rör lantmäteriets, skogsvårdsstyrelsens

resp. länsarbetsnämndens uppgifter. Nämnden in pleno skall huvudsakligen

dra upp riktlinjerna för nämndens verksamhet, besluta i frågor

av principiell natur samt avgöra andra viktigare ärenden. Beslut i övriga

ärenden skall fattas av delegationer. Rutinärenden skall kunna avgöras av

tjänstemän.

I delegatipnerna skall ingå ledamöter i nämnden samt vissa tjänstemän.

Nämnden skall själv utse de lekmannaledamöter av nämnden som skall ingå

i delegationerna. Nämndens chefstjänsteman skall ingå i samtliga delegationer.

Efter medgivande av nämnden skall han dock äga sätta annan tjänsteman

hos nämnden i sitt ställe. Strukturdelegationen skall bestå av chefs
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

tjänstemannen och ytterligare tre ledamöter av nämnden samt överlantmätaren

och läns jägmästaren. Till ordförande i strukturdelegationen skall

nämnden utse en av lekmannaledamöterna. Vid delegationens sammanträden

bör företrädare för andra länsmyndigheter än de redan nämnda, t. ex.

länsstyrelse, länsarbetsnämnd och länsbostadsnämnd, vid behov kunna närvara.

Ledamot av nämnden som ingår i delegation skall äga påfordra att

ärende hänskjuts till nämnden för avgörande.

För lantbruksorganisationsutredningens förslag till närmare utformning

av lantbruksnämndernas organisation m. in. har lämnats redogörelse i det

föregående. Rörande vissa där behandlade organisatoriska frågor äger Kungl.

Maj :t besluta. Jag begränsar mig därför till att i det följande ta upp vissa

spörsmål, som är av beskaffenhet att böra underställas riksdagen.

Lantbruksnämnd bör som utredningen förordat i görlig mån arbeta i delegationer.

Vid varje lantbruksnämnd bör förutom strukturdelegationen

finnas ytterligare en permanent delegation. Den bör benämnas produktionsdelegation

och behandla de ärenden som ej skall hänföras till strukturdelegationen.

Som jag anförde i prop. 1965: 100 kan dock i vissa län ytterligare

delegationer behöva inrättas, t. ex. för frågor rörande trädgårdsnäringen.

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bestämmande, lantbruksstyrelsen bör

äga besluta härom.

Produktionsdelegationen och eventuella övriga delegationer bör bestå av

högst fem ledamöter, nämligen fyra lekmannaledamöter samt nämndens

chefstjänsteman. Nämndens ordförande bör kunna ingå som ordförande

eller ledamot i såväl dessa delegationer som strukturdelegationen.

I prop. 1965: 100 förutsatte jag att arbetsgrupper skall kunna bildas för

samarbete mellan lantbruksnämnden och företrädare för skilda intressen.

Till lantbruksnämnd bör sålunda knytas programnämnd med uppgift att

utarbeta länsprogram för rådgivningen m. in. Vidare bör varje lantbruksnämnd

såsom nu är fallet i fråga om hushållningssällskapen ha en fislcerinämnd

med rådgivande funktioner. Därjämte bör för kontakter i övrigt

med näringslivet kunna bildas rådgivande grupper.

Lantbruksnämnderna bör enligt riksdagsbeslutet liksom nu ha ortsombud

med uppgift att bl. a. bistå nämnderna med upplysningar om de lokala

förhållandena. Vederbörande kommunalnämnd skall beredas tillfälle att

föreslå ortsombud. Härvid skall eftersträvas att till ortsombud utses kommunal

förtroendeman. Lantbruksorganisationsutredningen har ifrågasatt

den ändringen i detta beslut att någon formell ordning ej bör föreskrivas

för utseende av ortsombud. Jag finner emellertid ej att skäl framkommit

som bör leda till att riksdagsbeslutet i denna fråga frångås. Det torde

kunna förutsättas att till ortsombud kommer att föreslås personer som är

väl förtrogna med jordbrukets förhållanden.

Som jag tidigare berört finns det f. n. två lantbruksnämnder och två

hushållningssällskap i Älvsborgs län. Dessa har Vänersborg resp. Borås som

s. 112 Kontrollera mot PDF

112 Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

kansliort. För att vinna ökad effektivitet och minskade kostnader bör såsom

utredningen föreslagit fr. o. m. den 1 juli 1967 finnas endast en lantbruksnämnd

i länet. Nämnden bör ha Vänersborg som kansliort. I likhet

med utredningen anser jag det lämpligt att förlägga en arbetsenhet till Borås.

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, lantbruksstyrelsen

bör äga besluta i frågor som uppkommer på grund av sammanslagningen.

I lantbruksnämndernas kansliorganisation bör enligt min mening i regel

ingå två arbetsenheter, en för strukturfrågor samt en för produktionsfrågor.

Fiskefrågorna och hemkonsulentverksamheten bör tills vidare handhas

av produktionsenheten. Dessutom bör finnas en administrativ enhet för

ärenden rörande personal, organisations- och kamerala frågor samt frågor

i övrigt av övervägande administrativ natur. Vidare bör till chefens förfogande

stå en eller ett par tjänstemän för bl. a. planeringsuppgifter.

Utredningens bedömning av personalbehovet i den nya organisationen

har i stort sett godtagits av remissinstanserna. Enligt min mening bör sammanföringen

av de statliga uppgifterna rörande jordbrukets och trädgårdsnäringens

rationalisering medföra betydande vinster från effektivitetssynpunkt.

Genom samordningen bör det således redan inom nuvarande

personalram vara möjligt att få en ökad verksamhet för jordbrukets rationalisering.

Vid beräkning av personalbehovet har jag bl. a. utgått ifrån

att antalet tjänster skall motsvara förutom lantbruksnämndernas nuvarande

personalstat och viss personal för vilka kostnaderna nu belastar

sakanslag även det antal tjänster vid hushållningssällskapen vars innehavare

i huvudsak är sysselsatta med uppgifter som förs över till den nya

organisationen. Jag har därvid räknat med de befattningar som är personalförtecknade,

de som avlönas från hushållningssällskapens omkostnadsanslag

och därjämte ett betydande antal befattningar, som nu avlönas med

taxeinkomster in. m. Med hänsyn till vikten av att arbetet med jordbrukets

rationalisering intensifieras har jag vidare räknat med en real förstärkning

av organisationen med 13 assistenttjänster och sju biträdestjänster. Jag vill

framhålla att jag i likhet med skogsstyrelsen anser det vara lämpligt att

lantbruksnämnderna vid behov av skoglig expertis för inköps- och försäljningsverksamheten

i görligaste mån utnyttjar den personal inom skogsvårdsstyrelserna

som är utbildad för skogsvärdering. Sammanlagt upptar

mitt förslag till personalplan 1 341 tjänster. Härvid har jag också tagit hänsyn

till att 30 tjänster som hemkonsulent och 33 tjänster som fiskerikonsulent

tills vidare bör ingå i organisationen. Personalplanen redovisas i sin

helhet i det följande. Härutöver beräknar jag särskilda medel för tillfällig

personal. Personalstaten bör även i fortsättningen vara gemensam för samtliga

lantbruksnämnder.

Förslaget till personalorganisation för de nya lantbruksnämnderna medför

ett väsentligt ökat behov av lokaler. Det åligger byggnadsstyrelsen att

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967 113

i samråd med lantbruksstyrelsen vidta förberedelser för att lämpliga lokaler

skall kunna ställas till förfogande den 1 juli 1967 eller snarast möjligt

därefter.

I det föregående har jag uttalat att jag ansluter mig till utredningens

förslag att de nya lantbruksnämnderna skall kunna driva viss beställningsverksamhet.

I fråga om finansieringen av beställningsverksamheten understryker

utredningen angelägenheten av att ramen för anslagsmedel till

tillfälliga personalförstärkningar görs så vid att en önskvärd flexibilitet

i verksamheten kan ernås. Utredningen finner det vidare önskvärt att anordningar

skapas för att behålla vissa taxeinkomster inom lantbruksorganisationen

för att mera direkt bekosta vissa verksamhetsgrenar som är

förenade med beställningsverksamhet. Utredningen förutsätter härvid bl. a.

att verksamheten avser uppdrag som betalas av rekvirenten efter sjäh''- kostnadsprincipen och att dit hänförliga personal- och andra kostnader

kan klart särskiljas.

Enligt min mening bör inkomsterna av lantbruksnämndernas förrättningsverksamhet

liksom nu i sin helhet tillgodoföras särskild inkomsttitel

på riksstaten och utgifterna för verksamheten tas upp under avlöningsresp.

omkostnadsanslaget. För att möta uppkommande behov av speciell

förrättningsverksamhet bör Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bestämmande,

lantbruksstyrelsen äga disponera visst belopp av anslagsmedlen.

Som jag uttalade i prop. 1965: 100 bör hinder inte möta mot att nämnderna

efter tillstånd tar emot medel för viss verksamhet som ställs till förfogande

av t. ex. hushållningssällskap, landsting eller organisationer. Frågan

om tillstånd härtill bör prövas av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts

bestämmande, av lantbruksstyrelsen enligt gällande generella regler.

Som närmare framgår av den föregående redogörelsen har utredningen

lagt fram förslag till riktlinjer för taxebestämmelser för beställningsverksamheten.

Jag anser i likhet med utredningen att utgångspunkten bör

vara att beställda tjänster i princip skall betalas så att ersättningen ger

full kostnadstäckning. Under en övergångstid bör dock som utredningen

föreslagit full kostnadstäckning ej krävas. Jag föreslår därför att kostnadstäckningen

under budgetåret 1987/68 i regel bör vara 60 % mot nu 40 %

för förrättningar, som rör jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering.

Insatserna för strukturrationalisering bör liksom hittills göras på statens

bekostnad. Detta gäller också verksamhet för att underlätta omställningen

av arbetskraft. För åtgärder som vidtas på nämndens initiativ bör kostnaden

få stanna på nämnden. Lantbruksnämnderna bör bl. a. ha relativt

vida befogenheter att själva ta initiativ till individuell rådgivning. Den

närmare utformningen av taxebestämmelserna ankommer på Kungl. Maj :t.

5f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 74

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 7 k år 1967

Den försöksverksamhet som hushållningssällskapen f. n. bedriver består

dels av medverkan i lantbrulcshögskolans fältförsöksverksamhet (riksförsök),

dels egna försök för vilka sällskapen erhåller statsbidrag (länsförsök),

dels ock försök för enskilda uppdragsgivare (övriga beställningsförsök).

Den framtida, med statliga medel finansierade försöksverksamheten

bör, såsom utredningen framhållit, i sin helhet planeras centralt för att

största möjliga utbyte skall erhållas. I likhet med utredningen anser jag

därför att lantbrukshögskolan bör svara för planeringen och ledningen av

denna försöksverksamhet, som alltså helt kommer att ingå i högskolans

riksförsöksprogram.

Utredningen har räknat med att endast omkring hälften av de nuvarande

länsförsöken bör behållas och inordnas i riksförsökens ram samt att lantbruksnämnderna

i stället för hushållningssällskapen i fortsättningen bör biträda

med försökens genomförande. Nämnderna bör som regel inte bedriva

egen försöksverksamhet. Jag ansluter mig till utredningens uppfattning om

försöksverksamhetens anordnande. Under år 19(57 bör dock hushållningssällskapen

svara för försöksverksamheten.

Det bör i den mån lantbrukshögskolans försöksdistrikt ej själva handhar

skötseln av försöken i allmänhet ankomma på lantbruksnämnderna att biträda

vid försökens genomförande. Lantbruksnämnderna skall därvid tillhandahålla

den personal som erfordras för försöksverksamheten samt anskaffa

lämpliga försöksvärdar och försöksfält. Kostnaderna för personalen i

försökspatrullerna, intrångsersättningar samt andra direkta kostnader bör

täckas av lantbrukshögskolan och sålunda debiteras högskolan av nämnderna.

Hinder bör dock ej föreligga att om så befinnes lämpligt högskolan

efter samråd med vederbörande lantbruksnämnd överenskommer med hushållningssällskap

att även i fortsättningen ombesörja vissa arbetsuppgifter

med försöken.

För att lantbrukshögskolan skall kunna finansiera de länsförsök, som bör

ingå i riksförsöksprogrammet, bör en höjning ske av högskolans anslag till

försöksverksamheten. Från detta anslag bör även kunna bestridas kostnaderna

för smärre lokala projekt utanför de fastställda årsprogrammen. För

att anskaffa erforderlig försöksutrustning bör medel ställas till högskolans

förfogande på investeringsanslaget Förskott för inköp av inventarier för

lantbrukshögskolans försöksverksamhet. Jag återkommer senare till anslagsfrågorna.

Till följd av omorganisationen bör lantbruksstyrelsen enligt utredningen

vara representerad i de olika sektionerna i högskolans försökskollegium. Likaså

bör enligt utredningen representanter för lanbruksnämnderna ingå i

distriktsförsöksnämnderna inom högskolans fältförsöksorganisation i stället

för de nuvarande representanterna för hushållningssällskapen. Lantbruksorganisationen

får därmed möjlighet att såväl centralt som lokalt delta

i planeringen av försöksverksamheten. Jag har ingen erinran häremot.

Kungl. Maj :t äger besluta i denna fråga.

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj:ts proposition nr 7J år 1967

Hushållningssällskapen driver viss veterinär verksamhet. Sålunda har

sällskapen ett fyrtiotal veterinärer anställda för hälsokontroll hland husdjuren.

Veterinärerna avlönas av sällskapen. Tolv sällskap driver veterinärbakteriologiska

laboratorier. En år 1965 tillsatt utredning, veterinärväsendeutredningen,

har i uppdrag att överse den veterinära fältorganisationen.

Uppdraget omfattar även sällskapens veterinära verksamhet. Närmare ställning

till denna bör enligt min mening tas vid prövningen av de förslag som

kommer att lämnas av nyssnämnda utredning. Jag anser det därför inte befogat

att tills vidare inordna verksamheten i lantbruksnämnderna.

Lantbruksnämnderna kommer såsom utredningen påpekat i sin verksamhet

i kontakt med veterinärmedicinska frågor. Detta gäller bl. a. vid projektering

av byggnader och driftplanläggning. Nämnderna bör i sådana fall

kunna anlita expertis. Kostnaderna härför bör bestridas från sakkunnigposten

under nämndernas avlöningsanslag.

Enligt min mening bör i avvaktan på resultatet av veterinärväsendeutredningens

arbete i fråga om den veterinära verksamheten vid hushållningssällskapens

laboratorier vidtas åtgärder som tryggar sådan verksamhet som är

av betydelse ur det allmännas synpunkt. Jag biträder därför förslaget att

lantbruksnämnd efter prövning av lantbruksstyrelsen får möjlighet att tills

vidare biträda veterinärbakteriologiskt laboratorium med administrativa

och kamerala uppgifter. Jag föreslår vidare att medel ställs till lantbruksstyrelsens

förfogande för att i samråd med veterinärstyrelsen disponeras för

lån åt veterinärbakteriologiska laboratorier och därmed sammanhängande

verksamhet för att klara uppkommande likviditetssvårigheter. Jag förordar,

att för nämnda ändamål under fonden för låneunderstöd för nästa budgetår

anvisas ett investeringsanslag till lån till driften av veterinärbakteriologiskt

laboratorium m. m. av 100 000 kr. Kungl. Maj :t bör äga besluta rörande

ränte- och amorteringsvillkor för nämnda lån.

I detta sammanhang vill jag erinra om att Kungl. Maj :t den 30 december

1966 på min föredragning beslutat uppdra åt veterinärstyrelsen att i samråd

med riksrevisionsverket och veterinärväsendeutredningen överse taxan

för vissa undersökningar vid hushållningssällskapens laboratorier i sådan

tid att ny taxa kan tillämpas fr. o. in. den 1 juli 1967. Styrelsen skall därvid

i de fall då undersökningarna vid sällskapens laboratorier avses bli taxesatta

med beaktande av andra grunder än kostnadstäckningsprincipen överväga

lämpligt system för bidrag av statsmedel härför. Jag avser att återkomma

till Kungl. Maj :t i denna fråga sedan veterinärstyrelsen kommit in

med förslag i ämnet.

Administrationen av de lokala statliga insatserna på fiskets område är

uppdelad mellan staten och hushållningssällskapen. Sällskapens hithörande

uppgifter bör tills vidare — i avvaktan på resultatet av de överväganden

i särskild ordning som kan visa sig erforderliga rörande fiskerifrågorna —

handläggas av de nya lantbruksnämnderna. Härav föranledda ändringar av

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Knngl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

författningar och särskilda föreskrifter samt åtgärder i övrigt ankommer i

stor utsträckning på Kungl. Maj :t eller underlydande organ. Vissa frågor är

emellertid av den natur att de bör underställas riksdagen.

Överflyttningen av de personalförtecknade fiskerikonsulenterna till lantbruksnämndernas

personalstat medför att lagen den 5 maj 1960 (nr 130)

om fiskevårdsområden bör ändras. Yttrande skall nämligen, enligt lagen, inhämtas

från hushållningssällskapets fiskerikonsulent när fiskevårdsområde

bildas eller upplöses. Denna föreskrift bör i stället avse motsvarande befattningshavare

vid lantbruksnämnd.

Även i fiskeristadgan, som utfärdats efter riksdagens hörande, bör vidtas

ett par liknande ändringar. Beslut härom torde kunna fattas av Kungl.

Maj:t utan att utarbetade författningsförslag anmäls för riksdagen (jfr.

prop. 1954: 183 s. 23).

Enligt 2 kap. 9 § vattenlagen slutligen har hushållningssällskap samma

befogenhet som kronan och kommun att i vissa närmare angivna hänseenden

vara verksamt till förmån för allmänna fiskeintressen. Denna befogenhet

bör i konsekvens med det i det föregående anförda ej längre kvarstå.

Beträffande de nämnda ändringarna i lagen om fiskevårdsområden och

vattenlagen torde jag få återkomma i ett annat sammanhang.

Vad gäller förmedlingen av låneunderstöd från fiskerilånefonden

anser jag det ändamålsenligt att tills vidare tillämpa ett

system som i huvudsak ansluter till nuvarande ordning. Jag biträder därför

utredningens förslag att låneförmedlingen skall skötas lokalt i Göteborgs

och Bohus län av landstinget och i övriga län av lantbruksnämnderna. Härvid

förutsätter jag att överenskommelse härom kan träffas med nämnda

landsting på i det följande angivna villkor. I annat fall bör uppgifterna

skötas av lantbruksnämnden i länet. Lantbruksnämnd bör självfallet kunna

uppdra beslutanderätten i fråga om låneunderstöd till delegation inom

nämnden. Ärendena bör beredas av de fiskerinämnder som i enlighet med

vad jag förordat i det föregående bör finnas vid nämnderna.

Fislceristyrelsen bör liksom f. n., inom den av riksdagen för varje budgetår

beslutade ramen för utlåning från fiskerilånefonden, fastställa de låneramar

som skall gälla för resp. län. Styrelsens beslut bör grundas på förslag

från landstinget och lantbruksnämnderna. Enligt min mening bör

Kungl. Maj :t eller den myndighet Kungl. Maj :t bestämmer äga meddela de

närmare föreskrifter som behövs för att erhålla betryggande säkerhet vid

långivningen. Landstinget i Göteborgs och Bohus län bör, såsom förordats

av bl. a. fiskeristyrelsen och landstinget, inte stå s. k. delcredereansvar för

de lån som lämnas ut i fortsättningen.

Handhavandet av säkerhetshandlingar, utbetalning av lån till fiskarna

och övriga administrativa uppgifter som är förenade med låneverlcsamheten

bör liksom f. n. ankomma på låneförmedlarna. I likhet med utredningen

anser jag att landstinget inte bör erhålla ersättning av statsmedel för ad
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. Maj:ts proposition nr 7i år 1967

ministrationskostnaderna. Med anledning av den avvikande mening härom

som framförts av fiskeristyrelsen och landstinget vill jag erinra om att

landstinget liksom f. n. kan tillgodogöra sig ränta från den dag lånebeloppet

lyfts hos statskontoret till dess lånet utlämnats.

Förvaltningen av lån som beviljats av hushållningssällskap före den 1 juli

1967 bör såsom utredningen förordat övertas av den nya lantbruksnämnden.

I likhet med utredningen och statskontoret anser jag att sällskapens

delcredereansvar för dessa lån i princip bör upphöra. Statskontoret bör äga

utfärda de närmare föreskrifter som behövs för att föra över de uteliggande

lånen till lantbruksnämnderna. Delcredereansvaret för lån som beviljats i

Göteborgs och Bohus län före den 1 juli 1967 bör emellertid även i fortsättningen

ligga på landstinget.

Utredningens förslag att hushållningssällskapen tills vidare skall kunna

påräkna viss medverkan av fiskerikonsulenterna vid nämnderna för sällskapens

verksamhet med fiskodling kan jag biträda. Denna medverkan bör

såsom utredningen anfört i huvudsak begränsas till vägledning och expertråd.

I den mån resekostnader eller andra kostnader uppkommer vid sådan

medverkan förutsätter jag att de åvilar sällskapen.

I likhet med utredningen anser jag hinder inte föreligga att fiskerikonsulenterna

vid nämnderna fullgör uppgifter i fråga om fisketillsyn. Omfattningen

av dessa uppgifter bör få bli beroende av konsulenternas ordinarie

arbetsuppgifter.

Medel för bidrag enligt reglementet den 2 juni 1950 (nr 269) för statsunderstödd

utbildningsverksamhet på fiskerinäringens område anvisas som

en särskild post under reservationsanslaget Befrämjande i allmänhet av

fiskerinäringen. Med bidragen anordnas undervisningskurser och studieresor

på området. Kurserna anordnas av hushållningssällskap eller, efter

tillstånd av fiskeristyrelsen i varje särskilt fall, av annan institution eller

myndighet. Statsbidrag för ändamålet beviljas av fiskeristyrelsen. Enligt

min mening bör ifrågavarande kursverksamhet även i fortsättningen kunna

bedrivas på i stort sett motsvarande sätt som hittills. Med hänsyn härtill

har jag i statsverkspropositionen för budgetåret 1967/68 liksom tidigare

beräknat medel för ändamålet under förut nämnda anslag. Jag avser att

föreslå Kungl. Maj :t att uppdra åt fiskeristyrelsen att, om erfarenheterna

visar att annan ordning behövs för att kursverksamheten skall kunna bedrivas

på ett tillfredsställande sätt, lägga fram förslag härom.

Medel för bidrag till hushållningssällskap eller andra ortskorporationer

för att insamla primäruppgifter till fiskestatistik beträffande saltsjöfisket

har hittills anvisats på en särskild post under anslaget Befrämjande i

allmänhet av fiskerinäringen. Ifrågavarande statsbidrag lämnas enligt nuvarande

ordning med belopp som får motsvara högst tre fjärdedelar av de

medel som använts för ändamålet. För återstoden tillskjuter sällskapen

egna medel. I fortsättningen bör såsom utredningen förordat kostnaderna

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1967

för denna verksamhet helt bestridas av statsmedel. Jag beräknar i det följande

medel för ändamålet på en särskild post under lantbruksnämndernas

omkostnadsanslag. I avvaktan på resultatet av pågående utredning inom

statistiska centralbyrån rörande fiskeristatistikens utformning och organisation

bör verksamheten tills vidare bedrivas som nu.

Jag kan slutligen biträda utredningens förslag att nuvarande arvodestjänst

som fiskerikonsulent för Vänern tills vidare skall vara inordnad i den

nya lantbrulcsorganisationen.

Utredningens förslag att genomföra den nga organisationen den 1 juli

1967 har rönt kritik från vissa remissinstanser och därvid särskilt från hushållningssällskapens

sida. Härvid har bl. a. uttalats att den tidpunkt utredningen

föreslår ej ger utrymme för erforderliga förberedelser i olika avseenden.

Omorganisationen bör därför enligt dessa remissinstanser flyttas

fram åtminstone ett halvt år. Även lantbruksstyrelsen har ställt sig tveksam

men har på vissa skäl ansett sig böra förorda att omorganisationen genomförs

den 1 juli 1967. Jag är medveten om att under ett övergångsskede vissa

problem kan komma att uppstå. Jag har emellertid funnit att uppkommande

problem kommer att vara av natur att kunna lösas i samförstånd mellan

hushållningssällskapet och lantbruksnämnden. De övergångsanordningar

som jag i det följande kommer att föreslå har också utformats så att de

skall underlätta omställningen för resp. organ. Jag förordar att de nya lantbruksnämnderna

skall börja sin verksamhet den 1 juli 1967. Tidpunkten

synes mig lämpligt vald särskilt med hänsyn till att då är att vänta vissa

ändringar i arbetsuppgifterna för lantbruksorganisationen som har samband

med beslut som riksdagen i annat sammanhang kan komma att fatta

rörande riktlinjer för jordbrukspolitiken in. in. Även ur personalsynpunkt

är det angeläget att undvika tidsutdräkt med omorganisationen.

För att de nya lokalorganen så snabbt som möjligt skall kunna organisera

sig för sina uppgifter bör enligt min mening all den personal som i dag handhar

uppgifter, vilka skall övertas av de nya lantbruksnämnderna, kunna gå

över till nämnderna den 1 juli 1967. Jag räknar med att så gott som all sådan

personal vid hushållningssällskapen, som haft sin huvudsakliga verksamhet

med uppgifter som övertas av de nya lantbruksnämnderna, skall

kunna erhålla tjänst vid nämnderna. Om detta ej blir fallet beträffande

tjänsteman vid hushållningssällskap, som innehar personalförtecknad

tjänst, bör denne erhålla motsvarande tjänst på övergångsstat hos lantbruksnämnden.

Befattningshavare hos hushållningssällskap, som ej innehar

personalförtecknad tjänst men som haft sina huvudsakliga arbetsuppgifter

i fråga om verksamhet som förs över till lantbruksnämnderna, bör

efter prövning i det enskilda fallet kunna erhålla arvodestjänst vid lantbruksnämnd.

Fråga om eventuell förtidspensionering av befattningshavare

vid lantbruksnämnd och hushållningssällskap får prövas av Kungl. Maj :t

i varje särskilt fall med utgångspunkt från de principer som i detta hän
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

seende tillämpas i samband med omorganisationer. Kungl. Maj :t bör äga

närmare bestämma om övergångsanordningar som i övrigt krävs.

För att göra det möjligt för hushållningssällskapen att smidigt avveckla

sådana verksamhetsgrenar som de i fortsättningen inte skall handha biträder

jag utredningens förslag att personal, som går över till lantbruksnämnden

den 1 juli 1967, under ett övergångsskede t. o. m. den 31 december

1967 skall kunna ställas till hushållningssällskapens förfogande. Avlönings-

och andra kostnader för sådan personal bör alltjämt belasta lantbruksnämndernas

anslag. Jag förutsätter därvid att i den mån personalinsatsen

medför taxeinkomster desamma tillgodoförs lantbruksorganisationen.

I vilken omfattning som personal på nyss angivet sätt skall ställas till

hushållningssällskapens förfogande bör lantbruksstyrelsen äga besluta efter

samråd med vederbörande hushållningssällskap.

Hushållningssällskapens framtida uppgifter m. m. 1965 års riksdagsbeslut

grundade sig på antagandet att hushållningssällskapen skulle kunna vara

kvar som formellt fristående organ. En väsentlig uppgift för sällskapen angavs

därvid vara att de bl. a. skulle verka som kontaktorgan mellan lantbruksnämnderna

och näringsutövarna. Som framgår av den tidigare redogörelsen

har utredningen närmare sökt klarlägga vilka arbetsuppgifter sällskapen

lämpligen bör handha. Utöver funktionen som kontaktorgan bör

de enligt utredningen kunna ta upp sådan rådgivnings- och serviceverksamhet,

som inte täcks av de statliga organen. Liksom nu bör hushållningssällskapen

vara oförhindrade att driva särskilda inrättningar på affärsmässig

grund. För många sällskap kommer enligt utredningen driften av egna gårdar

att inta en central ställning i verksamheten. Vad utredningen anfört

om sällskapens framtida verksamhet har jag ej något att erinra mot. Jag

vill emellertid understryka att det ankommer på hushållningssällskapen

själva att dra upp riktlinjerna för den verksamhet som de framdeles vill

bedriva.

Samtliga hushållningssällskap har sedan länge haft stadgar som fastställts

av Kungl. Maj :t. Detta har nämligen varit förutsättningen för statsunderstöd

till sällskapens verksamhet. Enligt förordningen den 8 juni 1923

(nr 228) angående visst villkor för statsbidrag åt hushållningssällskap skall

stadgarna vara avfattade i huvudsaklig överensstämmelse med de allmänna

grunder för sällskapens organisation som Kungl. Maj :t bestämmer. I detta

avseende gäller f. n. kungörelsen den 19 juli 1947 (nr 394) med allmänna

grunder för hushållningssällskaps organisation. Med den ställning hushållningssällskapen

hittills intagit såsom offentligrättsliga korporationer har

följt viss begränsning av skatteplikten. Sällskapen har på detta område varit

jämställda med kommuner, landsting och andra menigheter. Till detta har

kommit tjänstebrevsrätt och rätt att ansluta sällskapens anställda till det

statliga pensionssystemet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

i 20

Kungl. Maj:ts proposition nr 74- år 1967

Sällskapens framtida organisation är en fråga som sällskapen själva har

att ta slutlig ställning till. Den nu tillämpade formella grunden till statens

inflytande på hushållningssällskapens organisation och verksamhet bortfaller

genom att sällskapen inte längre skall uppbära statsbidrag. 1965 års

riksdagsbeslut förutsätter dock att hushållningssällskap, som skall verka

som kontaktorgan mellan lantbruksnämnd och näringsutövarna, skall

ha stadgar som fastställts av Kungl. Maj :t eller myndighet Kungl. Maj :t bestämmer.

Enligt min mening är detta påkallat av de särskilda förmåner, som

dessa hushållningssällskap alltjämt bör få åtnjuta och som jag återkommer

till i det följande.

För att ta slutlig ståndpunkt i denna fråga torde sällskapen behöva visst

ytterligare rådrum. Jag föreslår därför, att samtliga hushållningssällskap

under eu övergångstid utan att nya stadgar fastställts får behålla sin nuvarande

karaktär av offentligrättsliga organ. Övergångstiden bör dock inte

sträcka sig längre än till den 1 januari 1968, vilket betyder att Kungl. Maj :ts

fastställelsebeslut beträffande sällskapens nuvarande stadgar bör gälla

längst till årets slut. Senast vid denna tidpunkt bör sålunda de sällskap som

önskar kvarstå som offentligrättsliga organ ha antagit nya stadgar. Nyssnämnda

riksdagsbeslut innebär att stadgarna bl, a. bör innehålla föreskrifter

om vilka som äger bli medlemmar, om val inom sällskapet samt om ändamål

och uppgifter. Härjämte bör stadgarna för afl kunna fastställas innehålla

föreskrifter om sällskapets verksamhet, som i princip ej strider mot

vad jag nyss anfört angående sällskapens framtida uppgifter. För att sällskap

med fastställda stadgar skall få ta upp ny verksamhet bör krävas medgivande

av lantbruksstyrelsen. Enligt min mening bör stadgar som i övrigt

utformats i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag som lantbruksorganisationsutredningen

framlagt kunna godtas.

Hushållningssällskapen åtnjuter som nämnts f. n. vissa förmåner i skattehänseende.

Enligt 53 § 1 mom. kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370) är hushållningssällskaps skyldighet att betala kommunalskatt

sålunda begränsad till inkomst av fastighet och av rörelse. Befrielse

från skyldighet att betala statlig inkomstskatt gäller enligt 7 § förordningen

den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt för all inkomst och i följd

härav även beträffande skatt för förmögenhet enligt 6 § 1 mom. förordningen

den 26 juli 1947 (nr 577) om statlig förmögenhetsskatt. Vidare

stadgas i förordningen den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt

i 28 § att arvsskatt för hushållningssällskap uttas efter klass III och

i 38 § att hushållningssällskap är befriade från gåvoskatt.

Med hänvisning till vad jag tidigare anfört och efter samråd med chefen

för finansdepartementet anser jag att dessa begränsningar av skatteplikten

bör bestå för alla hushållningssällskap t. o. in. den 31 december 1967 och

för sådana sällskap som fått nya stadgar officiellt fastställda även för tiden

därefter. En sådan ordning uppnås, om hushållningssällskapens för
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

månsställning enligt nämnda författningsrum fr. o. m. 1969 års taxering

förknippas med ett uttryckligt villkor om officiellt fastställda stadgar samt

hittills meddelade fastställelsebeslut upphör att gälla den 1 januari 1968.

Med denna lösning bör förordningen angående visst villkor för statsbidrag

åt hushållningssällskap jämte den därtill anslutna kungörelsen med allmänna

grunder för hushållningssällskaps organisation upphöra att gälla

vid utgången av juni 1967.

Enligt 32 § 3 mom. andra stycket första meningen kommunalskattelagen

och punkt 4 av anvisningarna till samma paragraf gäller vidare att traktamentsersättningar

m. m. som anvisats av bl. a. hushållningssällskap i beskattningshänseende

likställs med statliga traktamentsersättningar. Detta

innebär bl. a. att de inte behöver tas upp som intäkt vid beskattningen. Den

nya ordningen beträffande hushållningssällskapen bör medföra att denna

ovillkorliga likställighet upphävs. Om likställighet i fortsättningen skall

föreligga i förevarande hänseende får bero på beslut av riksskattenämnden

enligt andra meningen i förenämnda stycke av 32 § 3 mom. kommunalskattelagen.

Skulle nämnden finna att likställighet inte bör medges finns

möjlighet för hushållningssällskap som berörs av ett sådant beslut att hos

förste taxeringsintendenten utverka rätt att lämna förenklad kontrolluppgift

rörande traktamentsersättning under förutsättning att riksdagen bifaller

det förslag som framlagts i prop. 1967: 31.

I enlighet med vad jag nu anfört har inom jordbruksdepartementet upprättats

förslag till

1) förordning om upphävande av förordningen den 8 juni 1923 (nr 228)

angående visst villkor för statsbidrag åt hushållningssällskap,

2) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370),

3) förordning angående ändrad lydelse av 28 och 38 §§ förordningen den

6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt.

Erforderlig ändring i förordningen om statlig inkomstskatt kommer att

föreslås i annat sammanhang.

Vad gäller tjänstebrevsrätten bör hushållningssällskap kunna få behålla

den i sin verksamhet som kontaktorgan mellan lantbruksnämnd och näringsutövare.

I fråga om annan förekommande verksamhet bör sällskapen

inte ha denna rätt.

Personalförtecknade tjänster vid hushållningssällskapen är enligt stadgande

i bilagan till SPR anslutna till den statliga personalpensioneringen.

Möjlighet till sådan anslutning föreligger också beträffande vissa andra anställningar

vid sällskapen och dem närstående institutioner. I och med att

den av mig nu föreslagna omorganisationen genomförs bör kvarblivande

anställningar vid sällskapen och närstående institutioner inte vidare vara

inordnade under SPR, vilket förutsätter viss ändring i bilagan till reglementet.

Den som redan är underkastad SPR i sådan anställning bör dock ges

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj. ts proposition nr 7 k år 1967

möjlighet att erhålla en personlig pensionsrätt mot det att huvudmannen

svarar för hela kostnaden för pensioneringen. Riksdagens bemyndigande

bör inhämtas att göra avsedd ändring i SPR. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj :t att utfärda bestämmelser om personlig pensionsrätt enligt vad

jag här förordat.

1965 års jordbruksutskott uttalade i sitt av riksdagen godkända utlåtande

nr 17 i anledning av prop. 1965: 100 att i den mån hushållningssällskapen

åtar sig statliga uppgifter frågan om statligt vederlag härför bör prövas i

sådant sammanhang. Utredningen har i den i det föregående lämnade redogörelsen

angett vilka slag av utgifter som bör kunna komma i fråga att ersättas

av staten. Även jag anser att i den mån hushållningssällskap åtar sig

uppgifter av statlig natur ersättning härför bör kunna lämnas av statsmedel.

Lantbruksnämnd bör ockå där så befinns lämpligt kunna åta sig att

utan kostnad för hushållningssällskap handlägga vissa administrativa göromål

som sammanhänger med kontaktverksamheten.

Frågan om de nuvarande sällskapens tillgångar bör som utredningen föreslagit

bedömas utifrån den organisationsform sällskapen väljer. Om sällskap

behåller karaktären av offentliga organ och således har fastställda

stadgar, anser jag i likhet med utredningen att de bör kunna hållas intakta

i fråga om förmögenhetstillgången. Om sällskapen däremot övergår till

annan organisationsform, bör enligt min mening förhandlingar tas upp om

dispositionen av tillgångar som uppkommit genom statlig medverkan. Jag

avser att föreslå Kungl. Maj :t att lämna uppdrag om de förhandlingar som

bör ske i anslutning till att de nuvarande hushållningssällskapen väljer

organisationsform. Oavsett vilken organisationsform hushållningssällskapen

väljer bör dock förhandlingar upptas med sällskapen om att staten utan

kostnad eller mot reducerad kostnad får överta sådan inventarieutrustning

in. in. som direkt utnyttjats för den verksamhet som förs över på de nya

lokalorganen och till huvudsaklig del bestritts med statsmedel.

I fråga om hushållningssällskapens donationsfonder uttalar justitiekanslern

i sitt remissyttrande att omorganisationen av hushållningssällskapen

kan tänkas påverka den framtida användningen av donationsfonderna

men att förhållandena är så skiftande att det inte är möjligt att generellt

ange under vilka förutsättningar och efter vilka riktlinjer permutation bör

ske. Därför bör prövning ske från fall till fall. I enlighet med vad justitiekanslern

anfört får det förutsättas att hushållningssällskapen efter omorganisation

ser över förvaltningen och användningen av sina donationsfonder

och i de fall så krävs kommer in till Kungl. Maj :t med framställning om de

ändringar som påkallas.

Lantbruksstyrelsens organisation. Enligt instruktionen utgörs lantbruksstyrelsen

av en generaldirektör och chef, två överdirektörer, varav en är

souschef, och minst fyra andra ledamöter, som Kungl. Maj :t utser särskilt.

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. Maj:ts proposition nr 7k år 1967

Vid behandling i plenum av ärende, som berör statens jordbruksnämnds,

lantmäteristyrelsens, skogsstyrelsens eller i fråga om rennäringen kammarkollegiets

verksamhetsområde, äger chefen för berörda myndighet närvara.

överdirektörerna förestår var sin avdelning, nämligen rationaliseringsavdelningen

med en byrå för yttre rationalisering och en för inre rationalisering

samt lantbruksavdelningen med en lantbruksbyrå, en husdjursbyrå,

en undervisningsbyrå och en jordbruksekonomisk byrå. Vid sidan av avdelningarna

finns en administrativ byrå. Till denna är knuten jordbrukets

upplysningsnämnds kansli.

I fråga om verksstyrelsen föreslår utredningen ingen annan ändring än

den som följer av utredningens i det följande berörda förslag att en av

överdirektörstjänsterna skall dras in. Ej heller jag finner det befogat att

vidta annan ändring av styrelsens ordinarie sammansättning. I anledning

av vad Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund anfört i sitt remissyttrande

bör dock styrelsen vid behandling av frågor som rör trädgårdsnäringen utökas

med en ledamot med särskild insikt i detta ämne. I likhet med utredningen

finner jag det också lämpligt att chefen för arbetsmarknadsstyrelsen

skall äga närvara vid behandling i plenum av ärende som berör arbetsmarknadsstyrelsens

verksamhetsområde.

Vad gäller lantbruksstyrelsens inre organisation anser jag liksom utredningen

det vara mest ändamålsenligt att byråerna ställs direkt under verksledningen.

Härför talar bl. a. att en sådan organisation gör det möjligt att

genomföra en längre gående delegering av beslutanderätten än nu. Härigenom

kan verkschefen och hans ställföreträdare frigöras från flertalet löpande

ärenden. Den nuvarande avdelningsindelningen bör således slopas.

I samband därmed kan som förut antytts en av överdirektörstjänsterna dras

in. Jag delar vidare utredningens uppfattning att nuvarande indelning i sju

byråer bör behållas tills vidare. Arbetsgrupperna för översiktlig planering

resp. för rådgivningsfrågor bör såsom utredningen förordat behållas som

fristående arbetsenheter till verksledningens förfogande. Jag kan dock inte

biträda utredningens förslag att arbetsgrupperna fast inordnas i styrelsen.

Med hänsyn bl. a. till att det i senare sammanhang kan bli aktuellt att ändra

styrelsens inre organisation, främst vad gäller jordbruksekonomiska byrån

och undervisningsbyrån, bör arbetsgrupperna enligt min mening även i

fortsättningen vara provisoriskt inrättade. Kostnaderna för personal som

ingår i arbetsgrupperna bör helt bestridas från lantbruksstyrelsens avlöningsanslag.

Med hänsyn till nya och utökade arbetsuppgifter anser jag mig kunna tillstyrka

att styrelsen tillförs en avdelningsdirektör stjänst, en byrådirektörstjänst,

en kanslisttjänst och två kansliskrivartjänster. Å andra sidan bör

såsom förut nämnts den ena överdirektör stjänsten kunna dras in liksom två

tjänster som lantbruksingenjör med hänsyn till minskad verksamhet med

stora torrläggningsförrättningar.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1967

Den föreslagna avdelningsdirektörstj änsten bör i enlighet med statskontorets

förslag särskilt avdelas för rationalisering av den egna verksamheten

och ställas direkt under generaldirektören.

Samarbetsorgan för informationsverksamhet på jordbrukets och trädgårdsnäringens

områden. Kontakt- och informationsorgan har byggts upp vid

olika myndigheter. Som jag uttalade i prop. 1965: 100 behöver den centrala

informationsverksamheten om rönen från forskning och försök och om annat

material av betydelse för rationaliseringsverksamheten på ett effektivt

sätt samordnas. För dessa uppgifter bör därför finnas ett särskilt samarbetsorgan.

I utredningens uppdrag har ingått att närmare överväga denna fråga.

Utredningen har lagt fram ett i det föregående närmare redovisat förslag till

ett nytt samarbetsorgan för informations- och upplysningsverksamhet på

jordbrukets och trädgårdsnäringens områden. Organet avses ersätta jordbrukets

upplysningsnämnd. Förslaget har i huvudsak tillstyrkts av remissinstanserna.

Även jag ansluter mig i huvudsak till förslaget. Jag föreslår således, att

jordbrukets upplysningsnämnd den 1 juli 1967 ersätts med ett nytt samarbetsorgan

för informations- och upplysningsverksamhet på jordbrukets

och trädgårdsnäringens områden. Huvuduppgiften för organet bör vara att

verka för samordning av den centrala informationsverksamhet på ifrågavarande

områden, som bedrivs på olika håll. Verksamheten bör såsom utredningen

framhållit inte begränsas till enbart forsknings- och försöksresultat.

Kännedom bör också spridas om i praktiken vunna erfarenheter och

resultat samt om allmänna föreskrifter och lagbestämmelser.

En viktig uppgift för samarbetsorganet blir att sprida upplysning till näringsutövarna

genom broschyrer, foldrar och annat informationsmaterial

samt genom massmedia. Nämnda material bör i princip spridas på samma

sätt som nu sker från upplysningsnämnden. Härvid bör eftersträvas att

materialet når även utanför jordbrukets kretsar. Organet bör även kunna

svara för presservice liknande den upplysningsnämnden nu handhar med

aktuella fackartiklar till såväl dags- som fackpressen.

I upplysningsnämndens uppgifter ingår litteraturtjänst. Denna innehåller

korta referat av in- och utländska forskningsresultat och riktar sig till lantbrukets

rådgivare och lärare. Jag delar utredningens uppfattning att litteraturtjänst

inte bör ingå i det nya samarbetsorganets arbetsuppgifter. Enligt

min mening bör upplysningsnämndens litteraturtjänst föras över till

lantbrukshögskolan. Detta berörs närmare i det förslag rörande specialrådgivningen

och publikationsverksamheten vid lantbrukshögskolan, som jag

lägger fram i det följande.

Samarbetsorganet bör såsom utredningen föreslagit ha karaktären av en

styrelse. I denna bör ingå representanter för berörda myndigheter och vetenskapliga

institutioner samt för det praktiska jordbruket och trädgårdsnä
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj:ts proposition nr 7h år 1967

ringen ävensom för konsumenterna och massmedia. Kungl. Maj :t bör äga

att bestämma antalet ledamöter i styrelsen och utse dessa. För att under

styrelsen leda och samordna arbetet behövs såsom utredningen anfört en

sekreterare. För att handha publikationsverksamheten och presstjänsten bör

det enligt min mening vara till fyllest med två byrådirektör stjänster. För

övriga uppgifter bedömer jag personalbehovet till tre biträden.

Samarbetsorganets personal bör redovisas på lantbruksstyrelsens personalstat.

I likhet med vad som nu gäller bör de direkta kostnaderna för upplysningsverksamheten

bestridas från en särskild anslagspost under lantbruksstyrelsens

omkostnadsanslag. Övriga kostnader för verksamheten bör

belasta resp. anslagsposter under styrelsens omkostnadsanslag.

Specialrådgivningen vid lantbrukshögskolan. Den s. k. specialrådgivningen

insamlar, samordnar och sprider resultaten från inhemsk och utländsk

forsknings- och försöksverksamhet på jordbrukets och trädgårdsnäringens

områden. Resultaten skall presenteras på sådant sätt att de kan tillämpas

i praktisk verksamhet. Specialrådgivningen vänder sig i första hand till

personal vid rationaliseringsorganen, lärare och andra personer som svarar

för rådgivning och undervisning inom de berörda näringarna. I specialrådgivningens

arbetsuppgifter ingår även att förmedla dessa näringars problem

till dem som handhar forskning och försök. Verksamheten påbörjades

år 1961 och har därefter successivt byggts ut. Den omfattar f. n. fyra experter

och tio specialrådgivare samt nio biträden. Personalen är placerad vid

lantbrukshögskolan i Ultuna. Två specialrådgivare har dock sin verksamhet

förlagd till högskolans anläggningar i Alnarp resp. Röbäcksdalen. Kostnaderna

för specialrådgivningen bestrids f. n. från anslaget till kursverksamhet

för jordbrukets rationalisering m. m.

Forsknings- och försöksarbetet vid lantbrukshögskolan utgör enligt min

mening ett viktigt led i jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering.

Särskilt försöksverksamheten är inriktad på att få fram praktiska resultat,

som kan utnyttjas inom näringen. Det är av väsentlig betydelse att dessa

resultat snabbt når ut till dem som svarar för rationaliseringsverksamheten

och till de enskilda näringsutövarna. Specialrådgivningen tillkom i första

hand för att tillgodose detta syfte. Den har visat sig på ett effektivt sätt kunna

fylla uppgiften. Verksamheten har hittills haft försökskaraktär men bör

nu få eu fastare organisation. Även om en viss tveksamhet kan råda om lantbrukshögskolan

eller lantbruksstyrelsen bör vara huvudman för verksamheten

har jag stannat för att den tills vidare liksom nu i administrativt hänseende

bör vara knuten till högskolan och direkt underställas högskolestyrelsen

och rektor. Jag. fi)inrdai\.alt xerksainheten hålls ihop i en särskild avdelning

inom högskolan, kallad konsulentavdelningen. Liksom nu bör

tjänstemännen dock vara placerade vid de institutioner till vilkas område

deras arbetsuppgifter hör. I frågor som rör verksamheten vid avdelningen

s. 126 Kontrollera mot PDF

126 Kungl. Mnj:ts proposition nr 7 fr år 1967

bör liksom hittills hållas nära kontakt mellan högskolan och lantbruksstyrelsen.

För ledningen av konsulentavdelningen bör inrättas en extra ordinarie

tjänst som förste statskonsulent. Någon motsvarande tjänst finns f. n. inte.

Vidare bör räknas medel för 14 extra ordinarie tjänster som statskonsulent.

Dessa tjänster motsvarar de nuvarande arvodestjänsterna som experter och

specialrådgivare. Medel bör vidare beräknas för nio extra ordinarie biträdest

jänster.

Beträffande löneställningen för dessa tjänster har avtal träffats mellan

statens avtalsverk och berörda personalorganisationer. Avtalet har den 3

mars 1967 överlämnats till riksdagens lönedelegation för godkännande och

denna har för sin del godkänt avtalet på riksdagens vägnar, dock under förbehåll

att riksdagen godkänner de organisatoriska förutsättningarna som legat

till grund för avtalet. Enligt avtalet skall tjänsten som förste statskonsulent

vara placerad i C 1 samt sju av tjänsterna som statskonsulent vara placerade

i B 5 och sju i högst A 28. Av biträdestjänsterna skall en vara kontorsskrivare

i A 13, fyra kansliskrivare i A 11 och fyra kontorsbiträden i

högst A 9.

Konsulentavdelningen kommer i sin verksamhet att vända sig till lantbruksnämndernas

personal, lärare och andra som är sysselsatta med undervisning,

rådgivning och rationalisering inom jordbruks- och trädgårdsområdena.

I avdelningens uppgifter bör ingå att ombesörja den s. k. litteraturtjänsten

på jordbrukets område som nu has om hand av jordbrukets upplysningsnämnd.

Avdelningens verksamhet kommer alltså inte att sammanfalla

med de uppgifter som samarbetsorganet för informationsverksamhet på

jordbrukets och trädgårdsnäringens områden skall ha. Som jag tidigare

nämnt skall samarbetsorganet lämna information m. m. direkt till näringsutövarna.

För att samordning skall ske mellan konsulentavdelningen och

samarbetsorganet avser jag att föreslå Kungl. Maj :t att konsulentavdelningens

chef eller någon annan representant för lantbrukshögskolan ingår i styrelsen

för det sistnämnda organet.

Lantbrukshögskolan har föreslagit att konsulentavdelningen skall svara

för publikationsverksamheten vid högskolan och statens lantbruksbyggnadsförsök.

Förslaget innebär en samordning av de båda institutionernas publikationsverksamhet.

För min del har jag i princip inget att erinra häremot.

Det ankommer på högskolestyrelsen att inom ramen för de resurser, som

står till högskolans och byggnadsförsökens förfogande för ändamålet, besluta

om hur publiceringen av resultaten från de båda organens forskningsoch

försöksverksamhet skall organiseras.

I prop. 1967: 1 (bil. 11 s. 36, 40—42) har under lantbrukshögskolans anslag

till avlöningar, omkostnader, materiel m. m. och bokinköp m. in. för

budgetåret 1967/68 beräknats medel för konsulentavdelningen och publikationsverksamheten.

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

Anslagsfrågor. På grundval av mina i det föregående gjorda uttalanden

om lantbruksstyrelsens organisation har jag beträffande lantbruksstyrelsens

avlöningsanslag beräknat medel för ytterligare en avdelningsdirektör

i Be 5, en byrådirektör i Ae 28 samt för en kanslist och två

kansliskrivare. För den personal, som skall ställas till förfogande för samarbetsorganet

för informationsverksamhet och som skall föras upp på lantbruksstyrelsens

personalstat, har jag utöver tidigare personalkostnader för

jordbrukets upplysningsnämnd beräknat medel för en avdelningsdirektör

i Be 5 och en kansliskrivare. Vidare har jag beräknat medel för sex tjänster,

för vilka kostnaderna tidigare belastat anslaget Bidrag till jordbrukets rationalisering,

m. m., nämligen en avdelningsdirektör i Bg 5, fyra byrådirektörer

varav två i Ag 28 och två i Ag 26 och en kansliskrivare. Jag har därutöver

beräknat bl. a. 490 000 kr. för löneomräkning. Å andra sidan kan anslaget

minskas med tillhopa 191 000 kr. till följd av att en tjänst som överdirektör

och souschef och två lantbruksingenjörstjänster kan föras av från

personalförteckningen. Vidare bör 20 000 kr. föras över från posten till sakkunniga

till styrelsens omkostnadsanslag. Anslaget bör föras upp med

5 957 000 kr.

Under lantbruksstyrelsens omkostnadsanslag bör med

hänsyn till kostnadsstegringar anslagsposterna till reseersättningar, övriga

expenser, publikationstryck samt upplysningsverksamhet räknas upp med

resp. 21 000, 32 000, 1 000 och 9 000 kr. Av anslagsposten till upplysningsverksamhet

bör disponeras 30 000 kr. för den s. k. litteraturtjänsten på jordbrukets

område, vilken jag i det föregående förordat böra ombesörjas av

konsulentavdelningen vid lantbrukshögskolan. Från jordbruksdepartementets

anslag Extra utgifter bör föras över ett belopp av 10 000 kr. för utrikes

resor. Vidare bör 20 000 kr. föras över från lantbruksstyrelsens avlöningsanslag

såsom förut nämnts samt 37 000 kr. från anslaget Bidrag till jordbrukets

rationalisering, in. in., motsvarande omkostnaderna för den personal,

som enligt förslag under föregående punkt bör föras över på lantbruksstyrelsens

stat. Dessutom bör från anslaget Kursverksamhet för

jordbrukets rationalisering m. m. föras över 75 000 kr. som hittills anvisats

för framställning av undervisningsfilm och bildserier. Beloppet bör

i fortsättningen disponeras av samarbetsorganet för informationsverksamhet.

Vidare bör anslaget räknas upp med 70 000 kr. för att allmänt förstärka

samarbetsorganets resurser. På grund av föreslagen personalförstärkning

vid styrelsen bör posten till övriga expenser räknas upp med ett

engångsbelopp av 37 000 kr. Anslaget bör sålunda höjas med ett sammanlagt

belopp av 312 000 kr.

Vad gäller lantbruksnämndernas avlöningsanslag har

förslaget till omorganisation föranlett en översyn av personalens lönegradsplacering

m. m. Beträffande löneställningen för dessa tjänster har avtal träf
-

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungi. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

fats mellan statens avtalsverk och berörda personalorganisationer. Avtalet

har den 3 mars 1967 överlämnats till riksdagens lönedelegation för godkännande

och denna har för sin del godkänt avtalet på riksdagens vägnar, dock

under förbehåll att riksdagen godkänner de organisatoriska förutsättningarna,

som legat till grund för avtalet.

I följande förteckning ingår samtliga nu föreslagna tjänster vid lantbruksnämnderna.

Kungl. Maj :t äger själv inrätta dessa tjänster. Redovisningen

sker för att ge underlag för anslagsberäkningen.

Förteckning med förslag rörande tjänster vid lantbruksnämnderna
Antal

och benämning Lönegrad

24 lantbruksdirektörer..................................... Bo 7

Fackenheterna

48 avdelningsdirektörer .................................... Bo 5

25 förste lantbrukskonsulenter.............................. Ao 30

80 lantbrukskonsulenter ................................... Ao 28

16 lantbrukskonsulenter ................................... Ae 28

25 lantbrukskonsulenter ................................... Ao 26

34 lantbrukskonsulenter ................................... Ae 26

24 konsulenter............................................ Ae 23

22 byggnadskonsulenter ................................... Ae 23

26 ingenjörer............................................. Ao 23

30 hemkonsulenter ........................................ Ao 22

24 lantbrukskonsulenter .............................. Ag 18/Ae 22

28 assistenter ............................................ Ao 21

20 assistenter ............................................ Ae 21

33 fiskerikonsulenter ...................................... Ao 21

12 ingenjörer............................................. Ao 21

35 assistenter............................................. Ao 19

61 assistenter............................................. Ae 19

8 ingenjörer ............................................ Ao 19

4 ingenjörer ............................................ Ae 19

43 assistenter............................................. Ao 17

98 assistenter............................................. Ae 17

96 assistenter............................................. Ae 15

Administrativa enheterna och gemensam personal

24 byrådirektörer ........................................ Ao 26

24 kamrerare ........................................... Ao 21

30 kanslister....................................... Ag 11/Ae 17

74 kontorsskrivare/förste ritare ........................... Ao 13

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967 129

Antal och benämning Lönegrad

20 kontorsskrivare/förste ritare............................ Ae 13

11 kansliskrivare ........................................ Ao 11

109 kansliskrivare ........................................ Ae 11

24 kartritningsbiträden . ........................... högst Ae 11

209 kontorsbiträden ................................. högst Ae 9

Om den nu angivna personalorganisationen genomförs får lantbruksnämnderna

sammanlagt 1 341 tjänster. Medel har beräknats i enlighet med

den redovisade förteckningen samt därjämte med 950 000 kr. för tillfällig

personal m. m. Anslagsposterna till arvoden och särskilda ersättningar

samt till ersättningar till sakkunniga in. in. bör föras upp med resp. 250 000

kr. och 171 000 kr. Vidare bör anslagsposten till arvoden till ortsombud

tas upp med oförändrat 390 000 kr. Slutligen bör anvisas ett belopp av

500 000 kr., vilket bör stå till Kungl. Maj :ts disposition för att vid behov

användas till bestridande av vissa övergångskostnader i samband med

omorganisationen. De framlagda förslagen medför att anslaget bör föras

upp med 44 700 000 kr.

Vad beträffar lantbruksnämndernas o in k o s t n a d s a n s 1 a g

har för sjukvård beräknats 75 000 kr. och för reseersättningar 7 340 000 kr.

Vidare har jag för bränsle, lyse och vatten beräknat 55 000 kr., för anskaffning

av instrument och annan fältutrustning 130 000 kr. samt för övriga

expenser 2 350 000 kr. För kostnader i samband med proj ekteringsverksamheten

har jag beräknat 300 000 kr. och för ersättningar för tjänster som

hänger samman med kontakterna mellan nämnderna och näringsutövarna

100 000 kr. Till kostnaden för att insamla material till fiskestatistik bör

beräknas 50 000 kr. Vidare har jag beräknat ett särskilt belopp av 500 000

kr. för bestridande av vissa övergångskostnader i anledning av omorganisationen.

Anslaget bör således tas upp med 10 900 000 kr.

Utredningen har föreslagit att ett reservationsanslag betecknat Lantbruksnämnderna:

Utrustning tas upp på riksstaten för att

täcka de kostnader som uppstår vid utrustningen av de nya lantbruksnämnderna.

Jag ansluter mig till detta förslag. Anslaget bör för budgetåret 1967/

68 föras upp med 1 milj. kr.

Lantbruksnämndernas anslag till Utbildn in g skurser för viss

personal vid lantbruk sorganisationen1 bör räknas upp

med 68 000 kr. till 150 000 kr. Det ökade medelsbehovet bör ses mot bakgrunden

av nu föreslagna organisationsändringar. Medel bör i erforderlig

omfattning finnas tillgängliga för att anordna fortbildningskurser för berörda

personalkategorier.

1 Tidigare rubrik: Utbildningskurser för viss personal vid lantbruksnämnder och hushållningssällskap.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1967

Av anslaget Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering

m. m., vilket för innevarande budgetår tagits upp med 3 895 000

kr., har hittills 1 075 000 kr. disponerats av styrelsen för lantbrukshögskolan

för specialrådgivningen. Såsom jag anfört i det föregående bör kostnaderna

för ifrågavarande verksamhet — som föreslagits i fortsättningen

bli bedriven inom en konsulentavdelning -—• fr. o. in. nästa budgetår belasta

lantbrukshögskolans avlönings-, omkostnads, materiel- och bokinköpsanslag.

Från anslaget Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m.

bör dock bestridas kostnader om tillhopa 30 000 kr. avsedda för ersättningar

till deltagare i kurser anordnade i anslutning till konsulentavdelningens

verksamhet samt till kostnader för att anlita andra föreläsare än

sådana som tillhör konsulentavdelningen vid dessa kurser. Anslaget bör

därför minskas med 1 045 000 kr. Vidare bör som förut nämnts 75 000 kr.

föras över till lantbruksstyrelsens omkostnadsanslag. Till följd av ökade

kostnader för lärararvoden samt rese- och traktamentsersättningar beräknar

jag ytterligare 100 000 kr. Anslaget bör således föras upp med tillhopa

2 875 000 kr.

Anslaget till Lantbruk shögs kolan: Försöksverksamheten

har för innevarande budgetår tagits upp med 4 745 000 kr. Såsom jag

tidigare anfört bör vissa av de försök som hushållningssällskapen utfört

övertas av högskolan. Till följd av att högskolans analyslaboratorium

fr. o. m. budgetåret 1967/68 inordnas i statens lantbrukskemiska laboratorium

uppstår också kostnader för den analysverksamhet som laboratoriet

kommer att utföra åt högskolan. Med hänsyn till det anförda och för att i

övrigt göra en ökning av försöksverksamheten möjlig förordar jag för budgetåret

1967/68 en sammanlagd ökning av anslaget med 2 milj. kr.

Vidare föreslår jag under hänvisning till vad jag tidigare anfört rörande

den veterinära verksamheten att ett investeringsanslag till Lån till driften

av veterinärbak t eriologis k t laboratorium m. m.

tas upp under fonden för låneunderstöd. Anslaget bör för budgetåret 1967/

68 föras upp med 100 000 kr.

Till förskott för inköp av inventarier vid vissa jordbruksegendomar som

disponeras för lantbrukshögskolans försöksverksamhet har under kapitalbudgeten

för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 200 000

kr. För detta ändamål bör för budgetåret 1967/68 beräknas ett oförändrat

belopp. Till högskolans förfogande bör vidare ställas medel för anskaffning

av viss utrustning i samband med att högskolan övertar de försök som hushållningssällskapen

hittills bedrivit. Detta medelsbehov beräknar jag till

1 milj. kr. Det totala medelsbehovet under budgetåret 1967/68 till Förskott

för inköp av inventarier för lantbrukshögskolans

försöksverksamhet beräknar jag alltså till 1,2 milj. kr.

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) anta de författningsförslag, som jag angett i det föregående,

b) godkänna de grunder för omorganisationen av lantbruksnämnderna,

som jag förordat i det föregående,

c) godkänna vad jag i det föregående förordat i fråga om

lantbruksstyrelsens organisation,

d) bemyndiga Kungl. Maj :t att från personalförteckningen

för lantbruksstyrelsen avföra eu tjänst som överdirektör

och souschef i lönegrad Cp 3,

e) godkänna vad jag i det föregående anfört i fråga om

hushållningssällskapens verksamhet,

f) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i statens

allmänna tjänstepensionsreglemente den 28 maj 1959

(nr 287), som föranleds av förslaget om hushållningssällskapen,

g) inrätta ett samarbetsorgan för informationsverksamhet

på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden i stället

för jordbrukets upplysningsnämnd i överensstämmelse

med vad som förordats i det föregående,

h) godkänna vad jag i det föregående förordat om att

upphäva hushållningssällskapens s. k. delcredereansvar för

låneunderstöd från fiskerilånefonden,

i) besluta om vad jag i det föregående förordat angående

organisation för den särskilda rådgivningen vid lantbrukshögskolan,

j) bemyndiga Kungl. Maj :t att på personalförteckningen

för lantbrukshögskolan föra upp en tjänst som förste statskonsulent

i Ce 1,

k) på riksstaten för budgetåret 1967/68 under nionde

huvudtiteln anvisa

1) till Lantbruksstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag

av 5 957 000 kr.,

2) till Lantbruksstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag

av 1 205 000 kr.,

3) till Lantbruksnämnderna: Avlöningar ett förslagsanslag

av 44 700 000 kr.,

4) till Lantbruksnämnderna: Omkostnader ett förslagsanslag

av 10 900 000 kr.,

5) till Lantbruksnämnderna: Utrustning ett reservationsanslag

av 1 000 000 kr.,

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Iiungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1967

6) till Utbildning skur ser för viss personal vid

lantbruksorganisationen ett reservationsanslag av

150 000 kr.,

7) till Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering

in. m. ett förslagsanslag av 2 875 000 kr.,

8) till Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten

ett reservationsanslag av 6 745 000 kr.,

l) på kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd

till Lån till driften av veterinärbakteriologiskt laboratorium

m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag

av 100 000 kr., samt

m) på kapitalbudgeten under fonden för förlag till statsverket

till Förskott för inköp av inventarier för lantbrukshögskolans

försöksverksamhet för budgetåret 1967/68 anvisa

ett investeringsanslag av 1 200 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

133

Innehållsförteckning

Propositionen ................................................. 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ............................ 2

Författningsförslag ............................................ 3

Utdrag av statsrådsprotokollet den 17 mars 1967 .................. 18

Inledning ................................................... 18

Lantbruksorganisationsutredningens förslag .................... 20

Huvuddragen i den nya lantbruksorganisationens verksamhet . . 20

Allmänt ................................................ 20

Vissa verksamhetsgrenar................................. 21

Lantbruksnämndernas organisation m. m..................... 30

Organisationen .......................................... 30

Arbetsformer ........................................... 34

Samordning med andra myndigheter m. fl................. 34

Sammanförande av lantbruksnämnderna i Älvsborgs län .... 36

Personalbehov .......................................... 36

Lantbruksstyrelsens organisation m. m....................... 41

Allmänt ................................................ 41

Organisationen .......................................... 42

Personalbehov .......................................... 44

Samarbetsorgan för informationsverksamhet................. 47

Vissa särskilda frågor...................................... 49

Lokalfrågor............................................. 49

Utrustningsfrågor ....................................... 49

Finansiering av beställningsverksamheten in. m............. 50

Vissa fiskerifrågor ...................................... 52

Vissa övergångsanordningar .............................. 55

Hushållningssällskapens framtida uppgifter m. m............. 58

Anslagsberäkningar och kostnadsfrågor ...................... 63

Remissyttrandena m. m....................................... 66

Lantbruksstyrelsens anslag syrkanden .......................... 91

Styrelsens för lantbrukshögskolan förslag beträffande specialrådgivningen

och publikationsverksamheten vid högskolan.......... 98

Styrelsen ................................................. 98

Remissyttrandena.......................................... 101

Departementschefen.......................................... 103

Lantbruksnämndernas uppgifter och organisation ............ 103

Hushållningssällskapens framtida uppgifter m. m............. 119

Lantbruksstyrelsens organisation............................ 122

Samarbetsorgan för informationsverksamhet på jordbrukets och

trädgårdsnäringens områden................................ 124

Specialrådgivningen vid lantbrukshögskolan.................. 125

Anslagsfrågor ............................................ 127

Departementschefens hemställan .............................. 131

MARCUS BOKTR. STHLMI967 670075

Doktrin (1)

  1. Utredningsuppdrag, FT 1973 nr 6 s. 289, på s. 292 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

10 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (9)

9 kopplingar.

  1. JoU 1967:25 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående riktlinjer för jordbrukspolitiken m.m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 64 i texten
  2. Rskr. 1967:244 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj :ts ''proposition angående de nya lantbruksnämndernas organisation, m. m., i vad propositionen hänvisats till a1 i texten
  3. Rskr. 1967:248 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 86 och 88 §§ lagen den 8 april 1927 a1 i texten
  4. Rskr. 1967:214 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående de nya lantbruksnämndernas organisation, m. m., jämte i ämnet väckta motioner, såvitt a1 i texten
  5. 3LU 1967:41 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vattenlagen m. m. jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten

Visa alla 9

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. FT 1973 s. 289 Utredningsuppdrag s. 292 i texten