Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), m. m

1967-03-31 · 67 sidor, varav 65 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 65 av 67 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1967:84, Med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 84- år 1967

1

Nr 84

Kungl. Majrts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370), m. m.; given Stockholms slott den

31 mars 1967.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370);

2) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 26 juli

1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt;

3) förordning om ändrad lydelse av 33 § taxeringsförordningen den 23

november 1956 (nr 623).

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås på grundval av ett betänkande av pensionsstiftelseutredningen

ändrade regler om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning

för tryggande av pensionsutfästelser och för avsättning till personalstiftelse.

De nya bestämmelserna bygger på det förslag till civilrättslig

lagstiftning på området som framlagts i prop. 1967: 83. 1

1 Biliang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 84

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, dels att punkt 6 av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 skall upphöra att gälla, dels att

19 §, 28 § 1 mom., 29 § 4 mom. och 53 § 1 mom. samt punkt 3 av anvisningarna

till 21 §, punkt 1 av anvisningarna till 22 §, punkt 2 av anvisningarna

till 29 § och punkt 8 av anvisningarna till 53 § samma lag1 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att i lagen skall till anvisningarna

till 24 § fogas en ny punkt, betecknad punkt 8, och till anvisningarna

till 25 § en ny punkt, betecknad punkt 6, av nedan angiven lydelse.

(Nuvarande lydelse)

Till skattepliktig -----

vad som — — ------

(Se vidare anvisningarna.)

1 in o in. Till intäkt

Räntor samt —

Royalty och —

Ersättning, som

Belopp, som idkare av rörelse uppburit

ur pensions- eller annan personalstiftelse

såsom gottgörelse för

utgift, räknas som intäkt av rörelse.

Vad nu sagts skall dock icke gälla

i den mån utgiften föranlett att avdrag

vid tidigare års taxering ej fått

göras för avgifter, som avses i 29 §

4 mom. sista ledet, eller gottgörel
-

(Föreslagen lydelse)

19 §.

- ■---— räknas icke:

- likartad form;

sådan gottgörelse för utgift eller

kostnad som arbetsgivare uppburit

från pensions- eller personalstiftelse

ur medel, för vilka avdrag icke medgivits

vid taxering, vid första tillfälle

dylika medel finnas i stiftelsen.

(Se vidare anvisningarna.)

28 §.

- ------honom tillgodo.

--tillhört rörelsen.

annan fastighet.

av rörelse.

Sådan gottgörelse för utgift eller

kostnad, som arbetsgivare uppburit

från pensions- eller personalstiftelse,

räknas som intäkt av rörelse, om

avdrag för avsättning till stiftelsen

medgivits vid beräkning av nettointäkt

av rörelse.

Vederlag, som arbetsgivare erhållit

för att han övertagit ansvaret för 1

1 Senaste lydelse av 19 § se 1964:70, av 28 § 1 mom., 29 § 4 mom., punkt 1 av anvisningarna

till 22 §, punkt 2 av anvisningarna till 29 § och punkt 6 av anvisningarna till 53 §

se 1961:586, av 53 § 1 mom. se 1966:729, av punkt 3 av anvisningarna till 21 § se 1954:45

och av punkt 8 av anvisningarna till 53 § se 1951:689.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967 3

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

sen skett av medel, för vilka avdrag pensionsutfästelse i samband med

ej fått göras vid avsättningen till

stiftelsen. Gottgörelsen skall i första

hand anses hava skett av sådana

medel.

övertagande av rörelse, räknas som

intäkt av rörelsen.

Redovisar arbetsgivare enligt lagen

om tryggande av pensionsutfästelse

in. m. pensionsskuld under

rubriken Avsatt till pensioner i sin

balansräkning och är denna post

mindre än motsvarande post vid utgången

av föregående beskattningsår,

räknas skillnaden som intäkt av

rörelse. Om posten överstiger det

lägsta belopp vartill posten enligt

7 § nämnda lag får minskas, räknas

även överskjutande belopp (disponibla

pensionsmedel) som intäkt.

Denna intäkt beräknas dock högst

till summan av avsättning under året

till pensionsstiftelse, kostnad för inköp

under året av pensionsförsäkring

mot engångspremie och en tiondel

av disponibla pensionsmedel vid

utgången av närmast föregående beskattningsår,

i den mån summan

överstiger det belopp vilket räknas

som intäkt enligt första punkten.

Räknas disponibla pensionsmedel

som intäkt enligt närmast föregående

punkt, skall motsvarande minskning

av posten Avsatt till pensioner

som sker närmast därefter icke räknas

som intäkt.

Upphör arbetsgivare med sin rörelse,

räknas disponibla pensionsmedel

som intäkt av rörelse det beskattningsår

då rörelsen upphörde.

Går arbetsgivare i likvidation eller

skifias dödsbo efter arbetsgivare,

räknas disponibla pensionsmedel

som intäkt för det beskattningsår

då beslutet om likvidation fattades

eller skiftet ägde rum. För fusion

som avses i 3 mom. gäller vad som

föreskrives där och i 4 mom.

Medel, för vilka avdrag icke medgivits

vid taxering, räknas icke som

intäkt enligt sjunde eller åttonde

stycket vid första tillfälle sådana

medel finnas redovisade under rubriken

Avsatt till pensioner.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

29 §.

4 mom. Avdrag får icke göras för:

hyra för —----— —- — i rörelsen;

kostnad för ny-, till- eller om- kostnad för ny-, till- eller om
-

byggnad av rörelseidkaren tillhörig,

i rörelsen använd fastighet eller annan

anläggning eller för grundförbättring

därå;

avgifter från arbetsgivare enligt

lagen om försäkring för allmän tilllägg

spension till den del kostnaden

härför motsvaras av under räkenskapsåret

erlagda dylika avgifter,

för vilka den skattskyldige ägt gottgöra

sig enligt 5 § lagen med vissa

bestämmelser om pensionsstiftelse

men för vilka han icke uttagit gottgörelse,

dock att vad nu sagts skall

gälla endast i den mån gottgörelsen

kunnat uttagas utan att stiftelsens

förmögenhet bringats att underskrida

ett belopp motsvarande etthundratjugu

procent av stiftelsens pensionsreserv.

(Se vidare anvisningarna.)

53

1 in o in. Skyldighet att--—- -

d) akademier, Nobelstiftelsen

samt stiftelsen Dag Hammarskjölds

Minnesfond, så ock allmänna undervisningsverk,

sådana sammanslutningar

av studerande vid rikets universitet

och högskolor i vilka de studerande

enligt gällande stadgar äro

skyldiga att vara medlemmar, sjömanshus,

svenska skeppshypotekskassan,

skeppsfartens sekundärlånekassa,

norrlandsfonden, malmfonden

för forsknings- och utvecklingsarbete,

järnkontoret, så länge kontorets

vinstmedel användas till allmänt

nyttiga ändamål och kontoret

icke lämnar utdelning åt sina delägare,

aktiebolaget tipstjänst, svenska

penninglotteriet aktiebolag, allmänna

pensionsfonden, allmänna

sjukförsäkringsfonden, pensionsstiftelser,

allmänna försäkringskassor,

byggnad av rörelseidkaren tillhörig,

i rörelsen använd fastighet eller annan

anläggning eller för grundförbättring

därå.

(Se vidare anvisningarna.)

§•

- — — av rörelse;

d) akademier, Nobelstiftelsen

samt stiftelsen Dag Hammarskjölds

Minnesfond, så ock allmänna undervisningsverk,

sådana sammanslutningar

av studerande vid rikets universitet

och högskolor i vilka de studerande

enligt gällande stadgar äro

skyldiga att vara medlemmar, sjömanshus,

svenska skeppshypotekskassan,

skeppsfartens sekundärlånekassa,

norrlandsfonden, malmfonden

för forsknings- och utvecklingsarbete,

järnkontoret, så länge kontorets

vinstmedel användas till allmänt nyttiga

ändamål och kontoret icke lämnar

utdelning åt sina delägare, aktiebolaget

tipstjänst, svenska penninglotteriet

aktiebolag, allmänna

pensionsfonden, allmänna sjukförsäkringsfonden,

pensionsstiftelser

som avses i lagen om tryggande av

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 84 år 1967

(Nuvarande lydelse)

understödsföreningar, som icke bedriva

till livförsäkring hänförlig

verksamhet, jämlikt lagen om aktiebolags

pensions- och andra personalstiftelser

bildade stiftelser för arbetslöshetsunderstöd,

sjukhjälp eller

hjälp vid olycksfall, sådana ömsesidiga

försäkringsbolag för försäkring

av egendom, å vilka lagen om försäkringsrörelse

icke äger tillämpning

eller vilkas verksamhetsområden falla

utanför Stockholm och omfatta

allenast visst län eller del av län,

ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag,

som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring:
-

för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, andra — ------

Riksskattenämnden må,---

(Föreslagen lydelse)

pensionsutfästelse in. m., allmänna

försäkringskassor, understödsföreningar,

som icke bedriva till livförsäkring

hänförlig verksamhet,

personalstiftelser som avses i lagen

om tryggande av pensionsutfästelse

m. m. med ändamål uteslutande att

lämna understöd vid arbetslöshet,

sjukdom eller olycksfall, sådana

ömsesidiga försäkringsbolag för försäkring

av egendom, å vilka lagen

om försäkringsrörelse icke äger tilllämpning

eller vilkas verksamhetsområden

falla utanför Stockholm

och omfatta allenast visst län eller

del av län, ävensom sådana ömsesidiga

försäkringsbolag, som avses i

lagen om yrkesskadeförsäkring:

för inkomst av fastighet;

--eller rörelse.

------icke föras.

Anvisningar

till 21 §.

3. Såsom intäkt----------stadgandena i 35 §.

Sådan gottgörelse för utgift eller

kostnad, som arbetsgivare uppburit

från pensions- eller personalstiftelse,

räknas som intäkt av jordbruksfastighet,

om avdrag för avsättning till

stiftelsen medgivits vid beräkning

av nettointäkt av jordbruksfastighet.

Redovisar arbetsgivare enligt lagen

om tryggande av pensionsutfästelse

m. in. i sin balansräkning en

post Avsatt till pensioner, äga 28 §

1 mom. sjätte—nionde styckena

motsvarande tillämpning i fråga om

jordbruksfastighet.

Därest inkomst--------om jordbruksfastighet.

Har skattskyldigs ---------stället tillämpas.

till 22 §.

1. Såsom driftkostnad — ---------ny sådan.

Värdet av-------— —---som driftkostnad.

Avdrag för avsättning till pensions-

eller personalstiftelse får ske

enligt bestämmelserna om rörelse i

punkt 2 av anvisningarna till 29 §.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 8b år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Redovisar arbetsgivare enligt la
-

Därest inkomst av jordbruksfastighet

beräknas enligt bokföringsmässiga

grunder, skall i stället för

eller utöver vad i första och andra

styckena stadgas gälla vad nedan

sägs.

Kostnad för----—---- —

Bestämmelserna i punkt 2 av anvisningarna

till 29 § angående avdrag

för överföring av medel till pensionsstiftelse

eller annan personalstiftelse,

såvitt angår rörelse, ävensom bestämmelserna

i 28 § 1 mom. sista

stycket och 29 § b mom. sista ledet

avseende rörelseidkare, som äger

gottgöra sig för utgift ur sådan stiftelse,

skola äga motsvarande tillämpning

i fråga om jordbruksfastighet.

Värdet av--------

gen om tryggande av pensionsutfästelse

m. m. i sin balansräkning en

post Avsatt till pensioner, äger punkt

2 av anvisningarna till 29 § motsvarande

tillämpning i fråga om jordbruksfastighet.

Därest inkomst av jordbruksfastighet

beräknas enligt bolcföringsmässiga

grunder, skall i stället för

eller utöver vad i första—fjärde styckena

stadgas gälla vad nedan sägs.

avdrag i fråga om jordbruksfastighet.

— som intäkt.

till 24 §.

8. Sådan gottgörelse för utgift eller

kostnad, som arbetsgivare uppburit

från pensions- eller personalstiftelse,

räknas som intäkt av annan

fastighet, om avdrag för avsättning

till stiftelsen medgivits vid beräkning

av nettointäkt av annan

fastighet.

Redovisar arbetsgivare enligt lagen

om tryggande av pensionsutfästelse

m. m. i sin balansräkning eu

post Avsatt till pensioner, äga 28 §

1 mom. sjätte—nionde styckena motsvarande

tillämpning i fråga om annan

fastighet.

till 25 §.

6. Avdrag för avsättning till pensions-

eller personalstiftelse får ske

enligt bestämmelserna om rörelse i

punkt 2 av anvisningarna till 29 §.

Redovisar arbetsgivare enligt la
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 84 år 1967

7

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

gen om tryggande av pensionsutfästelse

m. m. i sin balansräkning en

post Avsatt till pensioner, äger punkt

2 av anvisningarna till 29 § motsvarande

tillämpning i fråga om annan

fastighet.

till 29 §.

2. a. Skattskyldig må åtnjuta avdrag

för medel, som avsatts till pensionsstiftelse

varom förmäles i

punkt 6 av anvisningarna till 53 §.

Avdrag må icke medgivas med

mindre avsättningen avser pensionering,

som anordnats på sätt i anvisningarna

till 31 § föreskrives som

villkor för att livförsäkring skall

hänföras till pensionsförsäkring.

För rått till avdrag kräves vidare

att medlen kontant eller i form av

aktier, obligationer eller därmed

jämförliga tillgångar till ett värde

motsvarande den gjorda avsättningen

överlämnats till stiftelsen. År

fråga om aktiebolag, ekonomisk förening,

ömsesidigt försäkringsbolag,

sparbank, Sveriges allmänna hypoteksbank,

Konungariket Sveriges

stadshypotekskassa, hypoteksförening,

svenska bostadskreditkassan

eller bostadskreditförening, må med

tillgångar som nyss sagts jämställas

av den skattskyldige utfärdat och

till stiftelsen överlämnat skuldebrev.

Såsom förutsättning härför skall

gälla, att skuldebrevet innefattar utfästelse

om att ränta skall utgå med

lägst tre och högst sex procent om

året och om att räntan årligen skall

tillföras huvudstolen. Avdrag må

dock medgivas även om skuldebrevet

innehåller förbehåll att skyldighet

att utgiva ränta ej föreligger,

när stiftelsens förmögenhet uppgår

till ett belopp motsvarande etthundratjugu

procent av stiftelsens pensionsreserv.

För rätt till avdrag kräves jämväl

att avsättningen tjänar till tryggan
-

2. a. Arbetsgivare får avdrag för

medel, som avsatts till personalstiftelse

enligt lagen om tryggande av

pensionsutfästelse m. in.

b. Arbetsgivare får avdrag för medel,

som avsatts till pensionsstiftelse

enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse

in. m. för att uppbringa

stiftelsens tillgångar till vad

som motsvarar upplupen del av den

utfästa pension (jfr 2 § samma lag),

som tryggas av stiftelsen, efter avdrag

för den skuld stiftelsen själv

kan ha ådragit sig. Att stiftelsens

ändamål får omfatta pension åt vissa

personer endast till begränsat belopp

framgår av 10 § tredje stycket

nämnda lag.

Avser pensionsstiftelsen att trygga

pensionsutfästelse enligt allmän

pensionsplan, medges avdrag för avsättning

för att täcka pensionsreserv

enligt pensionsplanen.

c. Redovisar arbetsgivare enligt lagen

om tryggande av pensionsutfästelse

m. m. pensionsskuld under rubriken

Avsatt till pensioner i sin balansräkning

och är denna post större

än motsvarande post vid utgången

av föregående beskattningsår, får

han avdrag för skillnaden mellan de

båda beloppen. Om posten vid beskattningsårets

utgång överstiger

lägsta belopp enligt 7 § nämnda

lag, minskas avdraget med överskjutande

belopp (disponibla pensionsmedel).

d. Vid beräkning av avdrag enligt

b eller c ovan får pensionsutfästelse

beaktas endast om försäkring för utfästelsen

skulle ha varit sådan pen
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

de av den skattskyldiges utfästelser sionsförsäkring som avses i punkt 1

om pension. Utfästelse skall vara av anvisningarna till 31 §.

gjord av den skattskyldige till arbetstagare

eller arbetstagares efterlevande.

Utfästelse till arbetstagare

om pension, som ännu ej börjat utgå,

skall innefatta att denne vid avgång

ur tjänsten utan samband med

inträffat pensionsfall har rätt till

den del av pensionen som intjänats

vid avgången (fribrev). Avdraget för

avsättningen må uppgå till högst det

belopp som fordras för att uppbringa

stiftelsens förmögenhet vid beskattningsårets

utgång till vad som motsvarar

en enligt 10 § lagen med vissa

bestämmelser om pensionsstiftelse

beräknad pensionsreserv för sådana

utfästelser som ovan sagts.

Om aktierna i aktiebolag eller andelarna

i ekonomisk förening till

huvudsaklig del ägas eller på därmed

jämförligt sätt innehavas — direkt

eller genom förmedling av juridisk

person —- av en fysisk person

eller ett fåtal fysiska personer, må

vid tillämpning av bestämmelserna

i nästföregående stycke hänsyn icke

tagas till pensionsutfästelse avseende

någon, vilken genom eget eller anhörigs

innehav av aktier eller andelar

har ett avgörande inflytande i bolaget

eller föreningen, eller ock efterlevande

till någon varom sålunda

är fråga.

b. Skattskyldig må åtnjuta avdrag

för medel, som avsatts till annan

personalstiftelse än pensionsstiftelse,

därest medlen kontant eller i

form av aktier, obligationer eller

därmed jämförliga tillgångar till ett

värde motsvarande den gjorda avsättningen

överlämnats till stiftelsen

och under förutsättning tillika

att stiftelsens ändamål är sådant,

att den skattskyldige vid direkt omkostnad

för dylikt ändamål är berättigad

till avdrag, att stiftelsen,

om den icke bildats enligt lagen om

aktiebolags pensions- och andra per
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

sonalstiftelser eller är knuten till

bankaktiebolag eller sparbank, står

under tillsyn enligt lagen om tillsyn

över stiftelser samt att stiftelsen i

övrigt uppfyller villkor motsvarande

dem som i punkt 6 av anvisningarna

till 53 § stadgats beträffande

pensionsstiftelse.

till 53 S.

8. Frågan om skattskyldigheten

för stiftelse skall bedömas med

hänsyn till det ändamål som tillgodoses

i den bedrivna verksamheten.

Om stiftelse under längre tid icke

bedrivit eller icke kan väntas komma

att bedriva verksamhet i en omfattning

som skäligen svarar mot

avkastningen å stiftelsens tillgångar,

skall stiftelsen, oavsett dess ändamål,

anses hänförlig under 53 §

1 mom. f). Stiftelse, som i sin verksamhet

främjar flera ändamål, anses

hänförlig under 53 § 1 mom. e),

därest verksamheten huvudsakligen

avser att tillgodose ändamål av sådan

beskaffenhet som i nämnda

stadgande omförmäles. Detta anses

vara fallet, om i verksamheten allenast

i ringa omfattning främjas

ändamål av annan art.

Vad nu sagts om stiftelse skall

jämväl gälla förening, dock att, därest

under föreningens förvaltning

finnes stiftelse, frågan om skattskyldigheten

skall för stiftelsen och föreningen

var för sig bedömas på sätt

ovan angives.

8. Frågan om skattskyldigheten

för stiftelse skall bedömas med hänsyn

till det ändamål som tillgodoses

i den bedrivna verksamheten.

Stiftelse, som i sin verksamhet

främjar flera ändamål, anses hänförlig

under 53 § 1 mom. e), därest

verksamheten huvudsakligen avser

att tillgodose ändamål av sådan beskaffenhet

som i nämnda stadgande

omförmäles. Detta anses vara

fallet, om i verksamheten allenast i

ringa omfattning främjas ändamål

av annan art.

Om stiftelse under längre tid icke

bedrivit eller icke kan väntas komma

att bedriva verksamhet i en omfattning

som skäligen svarar mot

avkastningen å stiftelsens tillgångar,

skall stiftelsen, oavsett dess ändamål,

anses hänförlig under 53 §

1 mom. f). Att pensionsstiftelse lägger

avkastning till kapitalet, medför

sådan påföljd endast om stiftelsen

har överskott på kapitalet enligt 15 §

lagen om tryggande av pensionsutfästelse

m. m.

Vad i denna punkt sagts om stiftelse

skall jämväl gälla förening,

dock att, därest under föreningens

förvaltning finnes stiftelse, frågan

om skattskyldigheten skall för stiftelsen

och föreningen var för sig bedömas

på sätt ovan angives.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1968. Äldre bestämmelser gäller vid

1968 års taxering och vid eftertaxering för år 1968 och tidigare år.

Vid den första taxeringen enligt de nya bestämmelserna anses skattskyldig

i sin balansräkning vid utgången av det beskattningsår, som låg till

grund för närmast föregående taxering, ha en post Avsatt till pensioner,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 84- år 1967

som svarar mot vad han enligt punkt 4 av övergångsbestämmelserna till

lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. skall ha fört till konto

Avsatt till pensioner. Bestämmelserna i 28 § 1 mom. sjunde stycket andra

och tredje punkterna tillämpas icke vid den första taxeringen enligt de nya

bestämmelserna.

Vid beräkning av det belopp som enligt punkt 2 av anvisningarna till

29 § får dragas av för avsättning till pensionsstiftelse och för ökning av

posten Avsatt till pensioner samt vid beräkning av det belopp, varmed

disponibla pensionsmedel enligt 28 § 1 mom. upptages som intäkt, gäller

utöver vad i nämnda lagrum stadgas följande.

Har utfästelse om pension som icke är förenad med fribrev lämnats före

den 1 januari 1967, tages vid beräkning av arbetsgivares pensionsreserv

enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. och vid beräkning av

upplupen del av utfäst pension, som tryggas av pensionsstiftelse, hänsyn

även till sådant utfäst tillägg som föranledes av levnadskostnadernas ökning

fram till den tidpunkt beräkningen avser. Vid beräkningen anses pension,

som börjat utgå före den 5 juni 1955, alltid utgå på grund av utfästelse.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

11

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)

om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 7 § förordningen den 26 juli 1947 om statlig

inkomstskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

7

Från skattskyldighet —----

för all inkomst;

d) landsting, kommuner och andra

menigheter ävensom hushållningssällskap:
för

all inkomst;

e) akademier, Nobelstiftelsen

samt stiftelsen Dag Hammarskjölds

Minnesfond, så ock allmänna undervisningsverk,

sådana sammanslutningar

av studerande vid rikets universitet

och högskolor i vilka de

studerande enligt gällande stadgar

äro skyldiga att vara medlemmar,

sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan,

skeppsfartens sekundärlånekassa,

norrlandsfonden, malmfonden

för forsknings- och utvecklingsarbete,

järnkontoret, så länge

kontorets vinstmedel användas till

allmänt nyttiga ändamål och kontoret

icke lämnar utdelning åt sina

delägare, aktiebolaget tipstjänst,

svenska penninglotteriet aktiebolag,

allmänna pensionsfonden, allmänna

s jukförsäkringsf onden, pensionsstiftelser,

allmänna försäkringskassor,

understödsföreningar, med undantag

för dem, vilka enligt sina

stadgar äga meddela annan kapitalförsäkring

än sådan som omfattar

kapitalunderstöd å högst 500 kronor

för medlem, jämlikt lagen om

(Föreslagen lydelse)

§•

- c) staten:

för all inkomst;

d) juridisk person som avses i

53 § 1 mom. första stycket c) kommunalskatte

lagen :

för all inkomst;

e) understödsförening som enligt

sina stadgar icke får meddela annan

kapitalförsäkring än sådan som

omfattar kapitalunderstöd på högst

500 kronor för medlem och annan

juridisk person som avses i 53 § 1

mom. första stycket d) kommunalskattelagen

än understödsförening:

för all inkomst;

1 Senaste lydelse av 7 § se 1966:730.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

(Nuvarande lydelse)

aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser

bildade stiftelser för

arbetslöshetsunderstöd, sjukhjälp

eller hjälp vid olycksfall, sådana

ömsesidiga försäkringsbolag för försäkring

av egendom, å vilka lagen

om försäkringsrörelse icke äger tilllämpning

eller vilkas verksamhetsområde

falla utanför Stockholm och

omfatta allenast visst län eller del

av län, ävensom sådana ömsesidiga

försäkringsbolag, som avses i lagen

om yrkesskadeförsäkring :

för all inkomst;

f) kyrkor, andra trossamfund än

svenska kyrkan därest de utöva

kyrklig verksamhet, sjukvårdsinrättningar

vilkas verksamhet ej bedrives

i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar,

stiftelser som hava till

huvudsakligt ändamål att under

samverkan med militär eller annan

myndighet stärka rikets försvar eller

att, utan begränsning till viss familj,

vissa familjer eller bestämda personer,

främja vård och uppfostran av

barn eller lämna understöd för beredande

av undervisning eller utbildning

eller utöva hjälpverksamhet

bland behövande eller främja vetenskaplig

forskning, ävensom sådana

föreningar vilka, utan att i sin verksamhet

tillgodose medlemmarnas

ekonomiska intressen, huvudsakligen

verka för ändamål av den i fråga

om stiftelser här angivna art:

för sådan inkomst som ej härflutit

av rörelse;

g) här ovan----

Riksskattenämnden må.

Att personer, — ----

(Föreslagen lydelse)

f) juridisk person som avses i

53 § 1 mom. första stycket e) kommunalskattelagen:
för

sådan inkomst som ej härflutit

av rörelse;

—- h) kommunalskattelagen.

—-----icke föras.

--samma paragraf.

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1968. Äldre bestämmelser

gäller vid 1968 års taxering och vid eftertaxering för år 1968 och tidigare

år.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

13

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 33 § taxeringsförordningen

den 23 november 1956 (nr 623)

Härigenom förordnas, att 33 § taxeringsförordningen den 23 november

19561 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

33 §.

Är stiftelse-----till beskattning.

Uppgiftsskyldighet, som i första stycket sägs, åligger

1) pensionsstiftelse,

2) jämlikt lagen om aktiebolags

pensions- och andra personalstiftelser

bildad stiftelse för arbetslöshetsunderstöd,

sjukhjälp eller hjälp vid

olycksfall,

3) stiftelsesom--

Uppgift avfattas-----från skattskyldighet.

Uppgift avlämnas----— nämnda skyldighet.

Det åligger —- — -—■ ---föreningens skattskyldighet.

1) pensionsstiftelse som avses i

lagen om tryggande av pensionsutfästelse

m. m.,

2) personalstiftelse som avses i

lagen om tryggande av pensionsutfästelse

m. m. med ändamål uteslutande

att lämna understöd vid arbetslöshet,

sjukdom eller olycksfall,

--— statlig inkomstskatt.

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1968 och skall tillämpas

första gången vid 1969 års taxering.

1 Senaste lydelse av 33

se 1965:753.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott

den 31 mars 1967.

Närvarande :

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist,

Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer,

Odhnoff.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om avdrag vid

taxeringen för avsättning för tryggande av pensionsutfästelser, m. m., samt

anför.

Inledning

I prop. 1967:83 har efter förslag av chefen för justitiedepartementet

framlagts ett där utarbetat förslag till lag om tryggande av pensionsutfästelse

m. m. Till grund för förslaget ligger ett av Pensionsstiftelseutredningen1

den 24 juni 1965 avgivet andra betänkande, »pensionsstiftelser II» (SOU

1965:41), omfattande utredningens slutliga överväganden angående de

civilrättsliga och skatterättsliga frågor som har samband med tryggande av

privata pensioner. Det inom justitiedepartementet utarbetade förslaget gäller

den civilrättsliga lagstiftningen. Jag avser nu att ta upp frågan om den

skatterättsliga lagstiftningen.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgivits av Svea hovrätt,

hovrätten för Västra Sverige, lagberedningen, kammarrätten, riksförsäkringsverket,

bankinspektionen, försäkringsinspektionen, patent- och registreringsverket,

kommerskollegium, riksskattenämnden, bokföringsutredningen,

aktiebolagsutredningen, ordföranden i företagsskatteutredningen,

överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Malmöhus,

Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Värmlands, Västmanlands, Västernorrlands

och Norrbottens län, allmänna ombudet hos mellankommunala

1 Betänkandet är undertecknat av professor Folke Schmidt, ordförande, ombudsmannen i

Landsorganisationen i Sverige Bertil Bolin, direktören i Sveriges juristförbund Styrbjörn von

Feilitzen, Industriens skattesakkunnige docenten Dag Helmers, direktören i Försäkringsbolaget

Pensionsgaranti, ömsesidigt, Sven Hydén, departementsrådet i finansdepartementet Sture Lundell,

landskamreraren Gösta Löfstedt samt advokaten Axel Wahlberg.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 84 år 1967

15

prövningsnämnden, Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges

köpmannaförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation

(SHIO), Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk, Sveriges

redareförening, Kooperativa förbundet, Svenska arbetsgivareföreningen

(SAF), Svenska bankföreningen, Familjeföretagens förening, Svenska

sparbanksföreningen, Svenska livförsäkringsbolags förening, Svensk industriförening,

Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation

(TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Taxeringsnämndsordförandenas

riksförbund, Sveriges advokatsamfund, Föreningen

Auktoriserade revisorer samt Enskilda företags tjänstepensionärsförbund.

Av kommerskollegium har överlämnats yttranden från vissa av rikets

handelskamrar. Sveriges arbetsledareförbund (SALF) har inkommit med

särskilt yttrande.

Sveriges industriförbund, Svenska bankföreningen, Svenska försäkringsbolags

riksförbund, Svenska livförsäkringsbolags förening, Svenska arbetsgivareföreningen

samt Stockholms handelskammare har gemensamt åberopat

yttrande av delegerade för vissa näringsorganisationer, kallade Näringslivets

skattedelegation. I detta yttrande har SHIO förklarat sig instämma

i huvudsak. Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens

folk har som gemensamt yttrande åberopat utlåtande av Lantbrukets skattedelegation.

Utredningens förslag har fått ett i huvudsak positivt bemötande från

remissinstansernas sida.

Av utredningen framlagda författningsförslag på skattelagstiftningens

område torde såsom bilaga få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende.

Historik och gällande rätt

Regler om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till pensionsstiftelse

infördes år 1937 i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370) (KL). I prop. 1937: 301 framhölls, att det ej var fullt klart

i vad mån rätt till avdrag förefanns enligt allmänna principer för avsättning

eller överföring av medel till sådan stiftelse. Rätten till avdrag kunde sammanhänga

dels med stiftelsens karaktär, dels med andra omständigheter.

Det ansågs därför klokast att avstå från en allmän reglering av denna fråga

och såsom regel överlämna åt rättstillämpningen att avgöra, hur långt avdragsrätten

i varje särskilt fall sträckte sig. Vad angick pensionsstiftelse

enligt det samtidigt framlagda förslaget till lag om aktiebolags pensionsoch

andra personalstiftelser ansågs det däremot vara av vikt att ge särskilda

föreskrifter om avdragsrätt. Oavsett om rätt till avdrag för avsättning

eller överföring till sådan stiftelse följde av allmänna principer eller ej, an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungi. Maj.ts proposition nr 84 år 1967

sågs det med hänsyn till de garantier, varmed dessa stiftelser var kringgärdade,

inte böra möta betänkligheter att uttryckligen stadga rätt till avdrag,

då det gällde avsättning eller överföring enligt den föreslagna lagstiftningen.

Genom beslut av 1937 års riksdag (BevU 29, rskr 414, SFS 662) upptogs

i punkt 2 av anvisningarna till 29 § KL en bestämmelse av innehåll, att

aktiebolag, som enligt lagen den 18 juni 1937 (nr 521) om aktiebolags pensions-

och andra personalstiftelser (1937 års lag) överfört medel till pensionsstiftelse

(s. k. bunden stiftelse), erhöll avdrag för överföringen. För att

avdrag skulle erhållas krävdes inte, att den skattskyldige som arbetsgivare

gjort utfästelse till anställd om pension. Avdrag kunde erhållas för vad som

överförts till sådan pensionsstiftelse utan någon som helst begränsning.

Motsvarande kom enligt skattepraxis att gälla även beträffande s. k. fria

pensionsstiftelser, dvs. pensionsstiftelser som inte bildats enligt 1937 års

lag. Även andra skattskyldiga än aktiebolag kunde i praxis erhålla avdrag

för avsättning till fri pensionsstiftelse enligt de regler som enligt KL gällde

för de bundna stiftelserna.

Efter förslag av 1944 års allmänna skattekommitté i betänkandet »II Med

förslag till ändrade bestämmelser angående beskattning av livförsäkringsanstalter

och livförsäkringstagare in. m.» (SOU 1948: 22) begränsades rätten

till avdrag för avsättning till pensionsstiftelse (prop. 1950: 93, BevU 49,

rskr 249, SFS 308). De nya bestämmelserna, som reglerade även avsättning

till fria pensionsstiftelser, innebar att avsättning inte fick överstiga den s. k.

engångspremiereserven enligt försäkringsteknisk beräkning eller, med lagtextens

ord, vad som erfordrades »för att säkerställa de pensioner jämte

dyrtidstillägg och andra därmed jämförliga tillägg, vilka enligt gjorda utfästelser

eller inom vederbörande företag tillämpad sedvänja högst skola

utgå».

Under början och mitten av 1950-talet gjordes i konjunkturdämpande

syfte vissa inskränkningar i avdragsrätten. Enligt den för beskattningsåret

1951 gällande förordningen den 30 mars 1951 (nr 151) angående en tillfällig

skatt i syfte att motverka vissa investeringar i varulager och inventarier

(investeringsskatt) fick sålunda avdrag för avsättning till pensionsstiftelse

göras — utan att taxering till sådan skatt föranleddes —- högst med belopp,

som måste avsättas för att stiftelsens förmögenhet vid beskattningsårets utgång

skulle uppgå till belopp, som fordrades för att »jämte framtida avgifter»

säkerställa pensionerna (det s. k. investeringsskattetaket). Avsättning

till pensionsstiftelse föranledde med andra ord taxering till investeringsskatt

till den del avsättningen avsåg att täcka framtida kostnader för

pensionering. En begränsningsregel av i huvudsak samma innehåll infördes

beträffande inkomsttaxeringen för beskattningsåren 1952, 1953 och 1954

i förordningen den 6 juni 1952 (nr 380) om tillfällig begränsning av rätten

till fri avskrivning å maskiner och andra inventarier vid inkomsttaxe
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 84 år 1967

ringen in. m. och förordningen den 26 februari 1954 (nr 50) om begränsning

av rätten till fri avskrivning å maskiner och andra inventarier vid

1955 års inkomsttaxering, m. m.

Efter förslag av företagsbeskattningskommittén i betänkandet »Ändrad

företagsbeskattning» (SOU 1954: 19) ändrades reglerna på nytt (prop.

1955: 100, BevU 45, rskr 284, SFS 255). Beträffande storleken av det avdragsgilla

beloppet innebar de nya reglerna att investeringsskattetaket

gjordes permanent,

sesidigt försäkringsbolag och sparbank — men inga andra skattskyldiga

- uttrycklig rätt att erhålla avdrag för avsättning som skett genom att till

stiftelsen överlämnats ett av den skattskyldige utfärdat skuldebrev. Genom

lagändring år 1956 (prop. 47, BevU 10, rskr 91, SFS 57) utsträcktes denna

rätt till Sveriges allmänna hypoteksbank och några andra kreditinstitut.

Vid 1960 års taxering gällde vissa speciella bestämmelser som innebar,

att man vid beräkning av avdragsgill avsättning till pensionsstiftelse skulle

bortse från att en före ar 1959 lämnad pensionsutfästelse kunde vara försedd

med förbehåll att pensionen fick nedsättas om den anställde fick pension

enligt lagstiftningen om allmän tilläggspension (ATP). Även vid 1961

års taxering gällde särskilda bestämmelser som innebar att skattskyldig,

som lämnat utfästelse om pension enligt den mellan Svenska arbetsgivareföreningen,

Svenska industritjänstemannaförbundet och Sveriges arbetsledareförbund

den 30 juni 1960 träffade överenskommelsen rörande bl. a.

plan föi kompletterande pensionsförmåner eller enligt annan överenskommelse

med väsentligen likalydande ändamål (allmän pensionsplan), fick avdrag

för den avsättning till pensionsstittelse som föranleddes härav, även om

han därigenom erhöll större avdrag än enligt KL:s regler.

År 1961 antogs (prop. 178, BevU 78, rskr 389, SFS 586) nya regler på detta

område på grundval av pensionsstiftelseutredningens första betänkande

»Pensionsstiftelser I» (SOU 1961:14). De nya reglerna, som i huvudsak

trädde i kraft vid 1962 års taxering, är alltjämt gällande. Beträffande innehållet

i gällande rätt kan följande framhållas.

I punkt 6 av anvisningarna till 53 § KL stadgas att med pensionsstiftelse

förstås, förutom pensionsstiftelse som bildats enligt 1937 års lag, även annan

pensionsstiftelse om följande förutsättningar är uppfyllda. Stiftelsens

stadgar skall ha fastställts av tillsynsmyndigheten och innehålla föreskrift

att stiftelsens ändamål är uteslutande pensionering på grund av tjänst, att

stiftelsens ändamål skall vara oförändrat så länge stiftelsen består och att,

vid upplösning eller då det inte finns någon som äger få tjänstepension

liån stiftelsen, återstående medel skall antingen användas för tjänstepensionering

eller också anslås till välgörande eller annat allmännyttigt ändamål.

I 53 § KL behandlas skattskyldigheten och där anges under 1 mom. d), att

pensionsstiftelse är skyldig att erlägga skatt endast för inkomst av fastighet.

Såvitt gäller den statliga inkomstskatten är pensionsstiftelse enligt 7 § e)

2 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 84

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungi. Maj.ts proposition nr 84 år 1967

förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt (SI) frikallad

från skattskyldighet för all inkomst. Pensionsstiftelse är enligt 6 §

1 mom. b) förordningen den 26 juli 1947 (nr 577) om statlig förmögenhetsskatt

(SF) frikallad även från skyldighet att erlägga förmögenhetsskatt.

Som nyss framhållits skall pensionsstiftelsens ändamål vara uteslutande

pensionering på grund av tjänst, om stiftelsen skall erhalla lättnader i beskattningen.

Före år 1955 uppställdes inte detta krav. Stiftelsen kunde vid

sidan av pensionering även bereda personalen andra förmåner. I särskild

övergångsbestämmelse till 1961 års lagstiftning har därför föreskrivits att

sådan stiftelse, som utom vad avser stiftelsens ändamålsbestämning uppfyller

förutsättningarna för frikallelse, helt eller delvis, från skattskyldighet

för inkomst och förmögenhet, är frikallad från sådan skattskyldighet, om

stiftelsen bildats före den 5 juni 1955 och stiftelsens ändamålsbestämning

uppfyller de krav som uppställdes före år 1955.

Enligt punkt 2.a. av anvisningarna till 29 § KL erhåller skattskyldig avdrag

för avsättning till pensionsstiftelse intill dess stiftelsens förmögenhet

vid beskattningsårets utgång motsvarar en pensionsreserv beräknad enligt

10 § lagen den 8 december 1961 (nr 583) med vissa bestämmelser om pensionsstiftelse.

För rätt till avdrag krävs dels att avsättningen skall trygga

den skattskyldiges utfästelser om pension, dels att utfästelserna avser s. k.

oantastbar pensionsrätt, dvs. arbetstagaren skall om han slutar före pensionsåldern

ha rätt till den del av pensionen som intjänats vid avgången

(fribrev). Enligt övergångsbestämmelserna till 1961 års lagstiftning medges

dock avdrag för avsättning för att trygga vissa pensioner, som inte innefattar

oantastbar pensionsrätt. Vid beräkning av avdragsgill avsättningskall

pensionsutfästelse, som inte är förenad med fribrev, ändock anses

förenad med fribrev om utfästelsen lämnats före den 1 januari 1963. Beträffande

sådan pensionsutfästelse skall dock hänsyn inte tas till mer än

det belopp som var utfäst före nämnda dag jämte sådana utfästa tillägg,

som föranletts av levnadskostnadernas ökning fram till tidpunkten för avsättningen.

Vidare får pension, som börjat utgå före den 5 juni 1955, medräknas

vid beräkning av avdragsgill avsättning även om pensionen inte

utgår på grund av utfästelse.

Har pensionsstiftelse, som bildats före den 5 juni 1955, sådan ändamålsbestämning,

att avdrag för avsättning till stiftelsen inte kan erhållas på

grund därav, skall enligt övergångsbestämmelserna till 1961 års lagstiftning

avdrag ändock kunna erhållas, om den skattskyldige vid självdeklaration

fogar handling som visar att stiftelsens styrelse beslutat ta emot de

under beskattningsåret avsatta medlen under uttryckligt förbehåll att medlen

skall användas uteslutande för pensionering.

Avdrag för avsättning till pensionsstiftelse medges endast om avsättningen

avser pensionering som anordnats på det sätt som i anvisningarna

till 31 § KL föreskrivs såsom villkor för att livförsäkring skall hänföras

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungi. Maj:ts proposition nr 84- år 1967

till pensionsförsäkring. Vidare krävs för rätt till avdrag att medel kontant

eller i form av aktier, obligationer eller därmed jämförliga tillgångar överlämnats

till stiftelsen till ett värde motsvarande den gjorda avsättningen.

Är fråga om aktiebolag, ekonomisk förening, ömsesidigt försäkringsbolag,

sparbank, Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,

hypoteksförening, Svenska bostadskreditkassan eller bostadskreditförening,

får med tillgångar som nyss sagts jämställas skuldebrev

som utfärdats av den skattskyldige och överlämnats till stiftelsen. Som

förutsättning skall dock gälla att skuldebrevet innefattar viss utfästelse

om ränta.

I s. k. familj ebolag får avdrag inte ske för avsättning till pensionsstiftelse

för att säkerställa pensionsutfästelser till »någon, vilken genom eget

eller anhörigs innehav av aktier eller andelar har ett avgörande inflytande

i holaget eller föreningen, eller ock efterlevande till någon varom sålunda

är fråga».

Enligt 28 § 1 inom. femte stycket KL skall gottgörelse, som en rörelseidkare

uppbär ur eu pensionsstiftelse, räknas som intäkt av rörelsen. Som

förutsättning härför gäller dock att han fått avdrag för avsättning till

stiftelsen.

De avsättningar, som före år 19(51 gjorts till pensionsstiftelser, har i

många fall visat sig vara för stora i förhållande till de utfästelser som stiftelserna

numera skall trygga. Detta heror bl. a. på att pensionsutfästelserna

reducerats genom tillkomsten av ATP. Den schablonmässiga beräkningen

av skattetaket, som fick tillämpas före år 1962, har även bidragit till att avsättningarna

blivit för stora.

Genom 1961 års lagstiftning infördes regler som syftade till att återföra

överskotten i pensionsstiftelserna till beskattning. Avtappningsskyldigheten

begränsas till det belopp, varmed stiftelseförmögenheten överstiger 120 %

av pensionsreserven. Bestämmelserna återfinns i 29 § 4 mom. KL och har

konstruerats så att avdrag vägras vid inkomstbeskattningen för ATP-avgifter,

för vilka den skattskyldige ägt goltgöra sig enligt 5 § lagen med vissa

bestämmelser om pensionsstiftelse men för vilka han inte uttagit gottgörelse.

Enligt övergångsbestämmelserna till 1961 års lagstiftning kan riksskattenämnden,

om synnerliga skäl föreligger, medge rätt till avdrag för

ATP-avgifter utan hinder av stadgandet i 29 § 4 inom., om stiftelsens förmögenhet

enligt föreskrifter av nämnden senast under beskattningsåret

1967 nedbringas till ett belopp motsvarande 120 % av stiftelsens pensionsreserv.

1 punkt 1 av anvisningarna till 22 § KL föreskrivs slutligen alt de regler

som beskrivits nu och som avser inkomstslaget rörelse har motsvarande

tillämpning i fråga om jordbruksfastighet, om inkomsten beräknas enligt

bokföringsmässiga grunder.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 8k år 1967

År 1937 infördes i KL även regler om avdrag för avsättning till a n n a n

personalstiftelse än pensionsstiftelse. Avdrag erhölls för avsättning

till dylik stiftelse om stiftelsens ändamål var sådant, att bolaget vid

direkt omkostnad för dylikt ändamål var berättigat till avdrag. Bestämmelserna

avsåg stiftelse bildad enligt 1937 års lag (bunden stiftelse). Någon

principiell skillnad i fråga om avdragsrätten för avsättning till bunden och

fri personalstiftelse förelåg emellertid inte. Beträffande de fria personalstiftelserna

godtogs emellertid inte att avsättning skedde endast genom eu

bokföringsåtgärd. I praxis krävdes att avsättningen innebar ett definitivt

avhändande av de till stiftelsen avsatta medlen. Detta ansågs uppfyllt —

förutom vid utbetalning kontant eller på därmed jämförligt sätt — då

skuldebrev utfärdats till stiftelsen på det avsatta beloppet.

Efter förslag av företagsbeskattningskommittén i betänkandet »Ändrad

företagsbeskattning» (SOU 1954: 19) ändrades bestämmelserna till de nu

gällande (prop. 1955: 100, BevU 45, rskr 284, SFS 255). Pensionsstiftelseutredningen

föreslog i sitt första betänkande inte någon ändring i då gällande

regler om avdragsrätt för avsättning till andra personalstiftelser än

pensionsstiftelser. Beträffande innehållet i gällande rätt kan följande framhållas.

Bundna stiftelser med arbetslöshetsunderstöd, sjukhjälp eller hjälp vid

olycksfall såsom ändamål är enligt 53 § d) KL skattskyldiga endast för inkomst

av fastighet. Vid taxeringen till statlig inkomstskatt är de enligt 7 §

e) SI helt skattefria. Likaså är dessa stiftelser enligt 6 § 1 inom. b) SF helt

befriade från skattskyldighet vid förmögenhetstaxeringen. Beträffande andra

personalstiftelser än de nu nämnda har man att urskilja stiftelser, som

kan hänföras till »from stiftelse» eller »stipendiefond». En »from» stiftelse

är skattskyldig enligt 53 § e) KL enbart för inkomst av fastighet och

av rörelse samt vid den statliga taxeringen enligt 7 § f) SI för inkomst av

rörelse och enligt 6 § 1 inom. b) SF för den förmögenhet, som är nedlagd

i rörelse. För övriga stiftelser gäller inga särregler. Pensionsstiftelseutredningen

menar att man på goda grunder kan anta, att flertalet bundna personalstiftelser

och så gott som samtliga fria personalstiftelser är skattskyldiga

utan inskränkning. Skattesatserna för dessa skattskyldiga är dock

relativt förmånliga, vid taxeringen till statlig inkomstskatt 15 % av beskattningsbar

inkomst och vid förmögenhetstaxeringen 1,5 % av beskattningsbar

förmögenhet över 5 000 kr.

Enligt punkt 2.b. av anvisningarna till 29 § KL medges skattskyldig

vid beräkning av inkomst av rörelse avdrag för avsättning till personalstiftelse,

om avsatta medel kontant eller i form av aktier, obligationer eller

därmed jämförliga tillgångar överlämnats till stiftelsen. Avdragsrätt förutsätter

dessutom, att stiftelsens ändamål är sådant att den skattskyldige vid

direkt omkostnad för dylikt ändamål är berättigad till avdrag, att stiftelsen

står under tillsyn samt att stiftelsen i övrigt uppfyller villkor motsvarande

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 84 år 1967

dem som är stadgade för pensionsstiftelse i punkt 6 av anvisningarna till

53 § KL (bl. a. krav på att stiftelsens stadgar skall ha fastställts av tillsynsmyndigheten).

Motsvarande regler om rätt till avdrag för avsättning till

personalstiftelse gäller enligt punkt 1 av anvisningarna till 22 § femte stycket

KL för jordbruksfastighet, om inkomsten av sådan fastighet beräknas

enligt bokföringsmässiga grunder.

P ensionsstifteiseutredningen

Såsom framgår av den redogörelse för utredningens förslag, som lämnats

i prop. 1967: 83, innebär detta i fråga om pensionsstiftelse, att reversstiftelserna

avskaffas och ersätts med redovisning (bokföring) av en

särskild skuldpost i arbetsgivarens balansräkning benämnd Avsatt till pensioner.

Rätt att trygga pension genom skuldredovisning under denna rubrik

tillkommer aktiebolag och liknande kvalificerade rättssubjekt, dock i huvudsak

endast beträffande sådan pension som ingår i centrala överenskommelser

på arbetsmarknaden (allmän pensionsplan). Realstiftelser skall fortfarande

få finnas, men de skall ha en självständigare ställning till arbetsgivaren

än f. n. Pensionsstiftelse skall enligt förslaget i fortsättningen tjäna

endast pensionering. Annat välfärdsändamål tillgodoses genom annan personalstiftelse.

De civilräftsliga bestämmelserna om bokföring av pensioner och om pensionsstiftelser

m. m. har i utredningens förslag sammanförts i en lag om

tryggonde av pensionslöften, i det följande benämnd tryggandelagen. Beträffande

den närmare utformningen av denna lag liksom av annan lagstiftning

på civilrättens område, som utredningen föreslagit, hänvisas till

prop. 1967: 83. Helt allmänt kan sägas att utredningen inte ansett tillräckliga

skäl föreligga att ändra grundvalen för nuvarande system utan inriktat

sitt arbete på att göra nuvarande form för tryggande och finansiering

av privata pensioner mer arbetsduglig. Sett från skatterättslig synpunkt innebär

utredningens förslag i huvudsak följande.

De av utredningen föreslagna skatterättsliga bestämmelserna bygger på

den civilrättsliga lagstiftningen i långt större utsträckning än som är fallet

med nuvarande regler. Sålunda hänvisas i skattelagstiftningen till tryggandelagens

bestämmelser såväl när det gäller avdragsrätt för tryggande av

pensionslöften som när det gäller återföring till beskattning av sådana avsättningar

för dylikt ändamål, som visat sig vara för stora. Detta har blivit

möjligt genom att tryggandelagens bestämmelser utformats med hänsyn

tagen även till skatterättsliga synpunkter.

Som redan nämnts skall enligt utredningens förslag reversstiftelserna avskaffas

och ersättas med en särskild skuldpost i arbetsgivarens balansräk
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 84 år 1967

ning kallad Avsatt till pensioner. Det är dock endast reversstiftelser tillhöriga

aktiebolag, ekonomisk förening, ömsesidigt försäkringsbolag och sparbank

som skall avvecklas på detta sätt. Pensionsstiftelser tillhöriga andra

skattskyldiga skall alltjämt bestå och anses som realstiftelser även om deras

tillgångar helt eller delvis motsvaras av reverser utfärdade av arbetsgivaren.

Kungl. Maj :t skall dock kunna medge även arbetsgivare som inte är

juridisk person av nyss angivet slag att trygga pensionsutfästelse genom att

redovisa en post Avsatt till pensioner. I sådant fall skall även reversstiftelse

som tillhör sådan arbetsgivare avvecklas.

Om en arbetsgivare enligt förslaget till tryggandelag får trygga pension

genom att redovisa en post Avsatt till p e n s i o n e r i sin balansräkning

skall bokföring under posten medföra avdragsrätt vid taxeringen.

Minskas posten skall ett belopp motsvarande minskningen upptas som

skattepliktig intäkt. I tryggandelagen regleras vilka slag av pensionsutfästelser

och vilka belopp som får tryggas genom avsättning till posten Avsatt

till pensioner.

Aktiebolag, ekonomisk förening, ömsesidigt försäkringsbolag och sparbank

får på detta sätt trygga vad arbetsgivaren är skyldig att redovisa som

avsatt enligt allmän pensionsplan. övergångsvis får dock enligt förslaget

även andra löften tas i beaktande inom vissa gränser. Sålunda får utfästelse,

som lämnats senast den 31 december 1966, beaktas intill pensionens nominella

belopp nämnda dag. Därigenom uppnås bl. a. att redan gjorda avsättningar

till reversstiftelse kan överföras till posten Avsatt till pensioner

oavsett pensionens beskaffenhet. Vidare får pensionsutfästelse till arbetstagare,

som är född år 1907 eller tidigare, beaktas intill tre basbelopp,

oavsett när utfästelsen kommit till stånd. Genom att skatteavdrag enligt

förslaget avses skola få ske för sistnämnda slag av utfästelser har utredningen

velat uppmuntra arbetsgivarna att lämna pensionsutfästelser till

sådana arbetstagare som åtnjuter endast begränsad ATP-pension. Även

handelsbolag skall enligt förslaget till tryggandelag få trygga pensioner

genom att redovisa en post Avsatt till pensioner men endast i fråga om

åtaganden enligt allmän pensionsplan. Har arbetsgivaren pensionsstiftelse,

skall vid beräkning av det belopp som högst får redovisas under Avsatt

till pensioner avdrag ske med vad som har täckning i stiftelsen.

EU led i utredningens förslag är även en föreskrift i tryggandelagen att

arbetsgivaren skall räkna ut sin faktiska pensionsskuld med vissa mellanrum,

vare sig skulden upptagits i själva balansräkningen eller inte. Härtill

kommer förslag, att varje arbetsgivare skall vara skyldig att uppge sina

pensionsåtaganden inom linjen i balansräkningen.

Vad som är redovisat under Avsatt till pensioner är enligt förslaget till

tryggandelag bundet intill måttet av arbetsgivarens pensionsreserv i den

mån reserven inte har täckning i pensionsstiftelses förmögenhet. Belopp,

som inte är bundet, benämns disponibla pensionsmedel. Dessa disponibla

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 84 år 1967

23

pensionsmedel skall minskas enligt särskilda regler som anges i 2 kap. 6 §

förslaget till tryggandelag.

1 nämnda lagrum stadgas att disponibla pensionsmedel skall minskas

om arbetsgivaren gör avsättning till pensionsstiftelse eller inköper pensionsförsäkring.

Minskning skall ske med ett belopp som motsvarar avsättningens

storlek eller premien för pensionsförsäkringen.

Vid räkenskapsårets utgång skall disponibla pensionsmedel minskas

med det lägsta av följande två belopp, nämligen de disponibla pensionsmedlen

vid årets ingång och en tiondel av pensionsreserven vid samma

tidpunkt. Om de disponibla pensionsmedlen vid utgången av vart och ett

av de tre närmast föregående räkenskapsåren överstigit en tiondel av pensionsreserven,

får några disponibla pensionsmedel inte finnas kvar på posten

Avsatt till pensioner vid årets utgång.

Dessa regler ersätter de bestämmelser om avtappning av pensionsstiftelsemedel

som f. n. finns i 29 § 4 mom. KL. Det belopp varmed

posten Avsatt till pensioner minskat under året upptas som skattepliktig

intäkt. Om arbetsgivare skulle underlåta att minska disponibla pensionsmedel

i den takt som föreskrivs i förslaget till tryggandelag, skall enligt

särskild bestämmelse som skattepliktig intäkt upptas det belopp, varmed

minskning bort ske. Varje minskning räknas som intäkt, även om

minskningen avsett bundet belopp.

Avtappningsreglerna i tryggandelagen kompletteras i två hänseenden

genom bestämmelser i punkt 5 av anvisningarna till 28 § KL som utredningen

föreslår. Riksskattenämnden föreslås sålunda få rätt att medge

att intäkt, som föranleds av att disponibla pensionsmedel minskas enligt

tryggandelagens bestämmelser, fördelas till beskattning på högst sex räkenskapsår.

Vidare föreslås att, om en arbetsgivare upphör med sin rörelse.

disponibla pensionsmedel skall tas upp såsom intäkt senast det räkenskapsår

rörelsen upphör. Träder arbetsgivaren i likvidation skall dessa

medel tas upp såsom intäkt senast räkenskapsåret efter det då beslut om

likvidation fattades. Vid fusion enligt 28 § 3 eller 4 mom. KL gäller dock

särskilda föreskrifter.

För att lörhindra att posten Avsatt till pensioner utnyttjas i resultatutjämnande

syfte t. ex. på det sätt att posten under ett förlustår nedbringas

under bundet belopp, föreslår utredningen ett stadgande i punkt

2.c. av anvisningarna till 29 § KL av innebörd att — om arbetsgivaren

nedsatt posten Avsatt till pensioner under bundet belopp och åtgärden inte

berott på ursäktligt förbiseende — avdrag skall vägras för ett motsvarande

belopp när posten Avsatt till pensioner ett senare år ökas.

Avsättning till pensionsstiftelse får enligt utredningens

förslag i fortsättningen inte ske genom att arbetsgivaren överlämnar ett av

honom utfärdat skuldebrev. Detta gäller även för aktiebolag och andra

opaginerad Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

juridiska personer. Stiftelsen får inte mottaga egendom från arbetsgivaren

på villkor, som begränsar stiftelsens rätt att förfoga över egendomen.

Avsättning till stiftelse får, med avdragsrätt vid inkomsttaxeringen, ske

intill belopp motsvarande upplupen del av utfäst pension som tryggas

av stiftelsen. Varje arbetsgivare har rätt till avdrag för avsättning till

pensionsstiftelse. Vad arbetsgivare uppbär i gottgörelse från pensionsstiftelse

skall liksom f. n. utgöra skattepliktig intäkt. Eftersom en pensionsstiftelse

enligt förslaget i fortsättningen skall inneha endast realtillgångar, har

några särskilda avtappningsregler inte ansetts erforderliga för det fall då

stiftelsens förmögenhet överstiger kapitalvärdet av pensionsutfästelserna.

Det får ankomma på stiftelsens styrelse att tillse att medlen kommer till

avsett ändamål. Särskilda regler föreslås för stiftelses likvidation, syftande

bl. a. till att framtvinga upplösning av medel som inte längre behövs för

sitt ändamål eller är uppenbart otillräckliga.

De undantagsbestämmelser, som f. n. gäller i skattelagstiftningen i fråga

om avdrag för avsättning för tryggande av pensionsutfästelse till huvuddelägare

i familj ebolag, har intagits i tryggandelagen men föreslås

väsentligt ändrade. Bestämmelserna skall gälla även i beskattningshänseende.

Kretsen av huvuddelägare bestäms något snävare än enligt gällande

skattepraxis. Pensionsutfästelse till huvuddelägare får vid avsättning

till pensionsstiftelse beaktas så länge fråga är om sedvanliga förmåner

i branschen för arbetstagare med motsvarande uppgifter. Även vid redovisning

under rubriken Avsatt till pensioner får utfästelse till huvuddelägare

beaktas om utfästelsen är grundad på allmän pensionsplan.

För den situationen att en arbetsgivare upphör med sin rörelse

finns i förslaget särskilda bestämmelser. En rörelse kan upphöra av olika

anledningar såsom att den nedläggs eller överlåts. I sådana fall får arbetsgivaren

enligt förslaget regelmässigt inte längre ha pensionsskulden innestående

hos sig, utan han är skyldig att inköpa pensionsförsäkring. Är anledningen

till att arbetsgivaren upphör med rörelsen den, att han vill

överlåta rörelsen på annan (efterträdaren), gäller inte detta krav, om efterträdaren

med pensionsborgenärernas samtycke åtar sig ansvaret för pensionsskulden.

Vägrar pensionsborgenär att lämna samtycke, skall tillstånd

till överflyttande av pensionsskulden enligt förslaget kunna utverkas av

tillsynsmyndigheten.

Enligt en bestämmelse i punkt 2 e) av anvisningarna till 29 § KL skall

vederlag, som arbetsgivare utger till efterträdare i rörelse eller i rörelsegren

för att efterträdaren övertagit ansvaret för pensionslöfte, inte räknas

som driftkostnad.

Aktiebolag eller motsvarande rättssubjekt har enligt förslaget rätt till

avdrag vid inkomsttaxeringen för medel, som redovisas under rubriken

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967 25

Avsatt till pensioner, vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet och

av rörelse. Företag som hav sådan rätt föreslås vara skyldigt att tillämpa

bokföringsmässig redovisning av inkomst av jordbruksfastighet.

Enligt tryggandelagen skall vad i lagen den 24 maj 1929 (nr 116) om

tillsyn över stiftelser är föreskrivet om anmälningsplikt, stadgar samt ålägganden

och ansvar för styrelse, med vissa i 3 kap. 8 § tryggandelagen angivna

tillägg och ändringar, gälla för pensionsstiftelse. Härigenom blir de nuvarande

bestämmelserna i punkt 6 av anvisningarna till 53 § KL överflödiga.

I 3 kap. 8 § tryggandelagen stadgas bl. a. hur ledamöter och suppleanter i

styrelsen skall utses. Om pensionsstiftelsen tryggar utfästelse om pension

till huvuddelägare i familjebolag eller efterlevande till sådan arbetstagare,

föreslås tillsynsmyndigheten skola utse ordförande. Tillsynsmyndighet

skall enligt förslaget vara länsstyrelsen i det län, där arbetsgivaren har sitt

hemvist.

Utredningens förslag innefattar även ändrade regler för avdrag för avsättning

till annan personalstiftelse än pensionsstiftelse. Utredningen

lämnar i betänkandet (s. 218) en utförlig redogörelse för historik

och gällande rätt i fråga om personalstiftelser. Vidare lämnar utredningen

(s. 225) en redogörelse för svaren på en rundfråga som utredningen tillställt

samtliga länsstyrelser, bankinspektionen, sparbanksinspektionen, försäkringsinspektionen

och mellankommunala prövningsnämnden för att få

del av dessa myndigheters erfarenheter av och synpunkter på personalstiftelser.

Till dessa redogörelser torde här få hänvisas. I bilaga 2 till betänkandet

lämnas vidare vissa statistiska uppgifter angående personalstiftelser.

Utredningen anser, att personalstiftelserna har en funktion såsom förmedlare

av välfärd till arbetstagare vid sidan om den välfärd, som direkt

erbjuds i arbetsgivarens rörelse. Personalstiftelserna bör därför enligt utredningens

mening alltjämt bestå. Utredningen anser dock nuvarande lagstiftning,

som huvudsakligen finns på skattesidan, inte tillfredsställande.

Sålunda kan det, framhåller utredningen, ej anses nöjaktigt från skattesynpunkt

att medel — såsom nu är fallet — kan »lagras» i stiftelsen för

obegränsad tid. Den omständigheten, att arbetsgivaren åberopat visst ändamål

såsom grund lör avsättning, hindrar honom inte från att själv bestrida

samma utgift med medel ur sin egen rörelse och erhålla avdrag

härför. Som huvudregel bör enligt utredningen gälla, att till personalstiftelse

anslagna medel skall komma till användning inom rimlig tid.

För personalstiftelses ändamål bör, framhåller utredningen, uppställas

en relativt snäv ram. Personalstiftelsen bör bli föremål för ökad kontroll

från det allmännas sida och arbetstagarna bör få inflytande på stiftelsens

verksamhet. De materiella bestämmelserna bör såvitt möjligt ges i civillag

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 8b år 1967

och inte såsom nu i skattelag. Utredningen föreslår därför införandet av

en särskild lag om personalstiftelse, utformad med 3 kap. tryggandelagen

som förebild.

De viktigaste punkterna i förslaget till lag om personalstiftelse är följande.

Personalstiftelse skall ha till ändamål att i arbetsgivarens intresse främja

arbetstagares eller deras efterlevandes välfärd. Nuvarande föreskrift i skattelag

att stiftelsens ändamål skall vara sådant, att den skattskyldige varit

berättigad till avdrag vid direkt omkostnad blir därigenom överflödig. Personalstiftelse

får enligt förslaget inte ha till ändamål att sörja för pensionering

eller avlöning eller annan förmån, som arbetsgivaren är pliktig att utge

till enskild arbetstagare. I ett hänseende har utredningen framfört förslag

till föreskrift i skattelag. Som villkor för avdrag vid avsättning skall nämligen

enligt utredningen gälla att medlen beräknas komma till användning

under de närmaste åren.

Det allmännas kontroll över personalstiftelserna skärps enligt förslaget.

Samtliga personalstiftelser föreslås bli ställda under tillsyn enligt lagen

om tillsyn över stiftelser. Ett annat led i kontrollen ntgörs av föreskriften,

att ordförande i stiftelsens styrelse alltid skall utses av tillsynsmyndigheten.

Kravet på kontant avsättning bibehålls. Förbud uppställs mot återlån

till arbetsgivaren av avsatta medel. Förbudet gäller även om fullgod säkerhet

erbjuds stiftelsen.

De anställda får ökad insyn i stiftelsen och medbestämmanderätt vid förvaltningen

av stiftelsens förmögenhet. Detta sker genom föreskriften att

styrelsens ledamöter — ordföranden oräknad — skall till lika delar bestå

av representanter för arbetsgivaren och arbetstagarna.

Genom nu nämnda bestämmelser anser utredningen sig ha förebyggt

missbruk av rätten till avdrag för avsättning till personalstiftelse. Samtidigt

får enligt utredningen anses, att arbetsgivares benägenhet att avsätta medel

till personalens bästa inte motverkas i högre grad. Utredningen erinrar om

att personalstiftelse även enligt förslaget tillåts att i personalfrämjande

syfte äga fast egendom såsom semesterhem och att detta förhållande ger

arbetsgivaren avsevärda fördelar i skattehänseende vid jämförelse med att

sådan fastighet inköps i rörelsen. För anskaffningskostnad för fastighet

i rörelsen är arbetsgivaren nämligen inte berättigad till avdrag i annan

form än såsom värdeminskningsavdrag på byggnad. Avsättning till stiftelsen

betraktas däremot som kostnad och grundar därför avdragsrätt.

Utredningen föreslår vidare att samtliga personalstiftelser skall erhålla

samma skatteprivilegier som enligt gällande rätt tillkommer vissa bundna

personalstiftelser med kvalificerat ändamål.

I punkt 8 av anvisningarna till 53 § KL föreslår utredningen en bestämmelse

av innebörd, att det förhållandet att en pensionsstiftelse lägger av
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 8''i år 1967

27

kastning till kapital inte skall medföra att stiftelsen blir skattskyldig såvida

inte stiftelsen har överskott på kapitalet.

Enligt utredningens förslag skall vidare 1937 års lag upphöra att gälla.

Skillnaden mellan bundna och fria stiftelser försvinner därmed.

Remissyttrandena

1 prop. 1967: 83 har lämnats en redogörelse för remissyttrandena såvitt

avser utredningens förslag till civilrättslig lagstiftning. Till denna sammanställning

torde i första hand få hänvisas. De skatterättsliga regler som utredningen

föreslagit bygger, som framgått av redogörelsen för förslaget,

i stor utsträckning på de civilrättsliga bestämmelserna. Den följande redogörelsen

begränsas till de yttranden som tar sikte främst på förslaget till

skatterättslig lagstiftning.

Avdrag för pensionsutfästelser

Utredningens förslag om rätt till avdrag för avsättning till pensionsstiftelse

(29 § 2.bJ har i regel inte föranlett någon erinran från remissinstansernas

sida. Länsstyrelsen i Värmlands län framhåller dock att de

pensionsutfästelser som får tryggas genom avdragsgill avsättning till pensionsstiftelse

bör vara förenade med fribrev. Tidigare gjorda antastbara

löften bör genom en övergångsbestämmelse göras oantastbara med möjlighet

till jämkning om uppfyllandet skulle anses otillbörligt.

Frågan om värderingen av pensionsstiftelsens förmögenhet har berörts

i några yttranden. Flera remissinstanser bl. a. riksskattenämnden, näringslivets

skattedelegation och Kooperativa förbundet anser att värderingen av

stiftelsens tillgångar bör regleras genom lagstiftning. Riksskattenämnden

anmärker att värderingen är såväl ett skatterättsligt som ett civilrättsligt

spörsmål med civilrätten som grund och att frågan därför inte kan lösas

genom anvisningar av riksskattenämnden. Näringslivets skattedelegation anser

att börsnoterade aktier bör upptas till högst 80 % av börsvärdet vid räkenskapsårets

slut. Kooperativa förbundet framhåller att värderingsreglerna

bör utformas så, att uppskattning av tillgångarnas saluvärde kan ske

med tillbörlig försiktighet. Länsstyrelsen i Värmlands län erinrar om att

eu intressekonflikt kan uppkomma när det gäller värderingen. Tillsynsmyndigheten

önskar i destinatärernas intresse att tillgångarna värderas

lågt, för att få en så omfattande säkerhet som möjligt för pensionsutfästelserna,

medan det från fiskal synpunkt är ett intresse att tillgångarna inte

värderas för lågt.

Föreningen Auktoriserade revisorer framhåller att problem kan uppkomma

i samband med bokslut på grund av att pensionsreserven för arbetsgiva
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

ren och för pensionsstiftelsen inte är uträknade på balansdagen. Föreningen

anför.

Den avsättning till pensionsstiftelse, som kan vara nödvändig för att öka

pensionsstiftelsens kapital till nivå med dess pensionsreserv, kan sålunda

inte fastställas förrän någon tid efter balansdagen. Då det synes högeligen

önskvärt att behövliga avsättningar kan komma till stånd per rätt tidpunkt,

vill föreningen uttala sig för att det i lagen eller i propositionen

klarläggs, att den lösning som riksskattenämnden anvisat i avgörandet rapporterat

i dess meddelande 1956 nr 4: 4 kan tillämpas på pensionsstiftelseavsättningar.

Överlämnandet av kontanta penningar eller motsvarande resp.

av affärsmässig säkerhet borde sålunda kunna få ske intill tiden för deklarationens

avlämnande. Några större betänkligheter ur civilrättslig synpunkt

borde en sådan lösning inte behöva ge upphov till.

Utredningens förslag angående förutsättningarna för skuldföring av pensionsutfästelser

— kretsen av rättssubjekt och beskaffenheten av utfästelserna

— har föranlett kritik från många remissinstanser. En utförlig redovisning

för remissyttrandena i denna del lämnas i prop. 1967: 83.

Förslaget att avdragsrätt skall föreligga för belopp, varmed posten A vsatt

till pensioner ökat under beskattningsåret, har godtagits av

remissinstanserna. Däremot har bestämmelserna i sista punkten 29 § 2.c.

föranlett erinringar i flera yttranden. I denna punkt föreslås en bestämmelse

om att arbetsgivare, som nedsatt posten Avsatt till pensioner under

bundet belopp, skall vägras avdrag för motsvarande belopp när posten senare

ökas, om inte den tidigare nedsättningen berott på ursäktligt förbiseende.

Försäkringsinspektionen framhåller, att bestämmelsen kan få till följd

att en arbetsgivare finner det ekonomiskt fördelaktigt att inte avsätta mera

medel till posten Avsatt till pensioner. Bestämmelsen kan under sådana

förhållanden bli till men för pensionsborgenärerna. Även om en arbetsgivare

kan utnyttja posten Avsatt till pensioner i vinstreglerande syfte bör det

allmännas skatteanspråk enligt inspektionens mening vika för pensionsborgenärernas

intressen. Stadgandet bör därför inte tas upp i KL. Kammarrätten

anser det inte invändningsfritt att vägra avdrag vid taxeringen i syfte

att nå effekter utanför beskattningsområdet. En skärpning av straffbestämmelsen

i tryggandelagen framstår enligt kammarrättens mening såsom en

mera logisk åtgärd. Liknande synpunkter anförs av länsstyrelsen i Värmlands

län som tillägger att — om bestämmelsen anses nödvändig — riksskattenämnden

bör äga rätt medge avdrag i vissa fall. Länsstyrelsen

påpekar att arbetsgivaren kan göra avsättning till pensionsstiftelse

utan inskränkning. Riksskattenämnden anser, att några fiskala intressen

inte trätts för nära genom den oriktiga nedsättningen och att åtgärden

i fråga därför inte bör bestraffas genom en skatterättslig påföljd. Även näringslivets

skattedelegation, lantbrukets skattedelegation, Kooperativa förbundet

och Sveriges redareförening avstyrker bestämmelsen i fråga.

Sveriges advokatsamfund motsätter sig en bestämmelse, som

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

29

medför att den som i ett bokslut gjort sig skyldig till en förseelse och önskar

att i ett senare bokslut rätta till detta fel, skall drabbas av en i sak

omotiverad extra skattebörda. Bestämmelsen är enligt samfundet desto

mera orimlig som den skulle tillämpas inte endast i de fall, då uppsåt eller

grov oaktsamhet förelegat, utan även då den otillåtna åtgärden berott på

förbiseende, som ej bedöms som ursäktligt. Den föreslagna straffbestämmelsen

för fall av uppsåt eller grov oaktsamhet (2 kap. 8 § tryggandelagen)

och skattemyndigheternas kontrollmöjligheter bör enligt samfundet anses

tillräckliga för att förhindra några mera avsevärda avsteg från de givna

bestämmelserna om pensionsskuldens upptagande i balansräkning.

Enligt utredningens förslag skall vad som stadgas beträffande avdragsrätt

för ökning av posten Avsatt till pensioner i fråga om rörelse äga motsvarande

tillämpning på inkomstslaget j ordbruk sfastighet, om

arbetsgivaren beräknar inkomsten av förvärvskällan enligt bokföringsmässiga

grunder. Som en följd härav föreslår utredningen att aktiebolag, ekonomisk

förening, ömsesidigt försäkringsbolag eller sparbank, som äger jordbruksfastighet,

skall beräkna inkomsten härav enligt bokföringsmässiga

grunder. Sistnämnda förslag har föranlett erinringar i några yttranden.

Länsstyrelsen i Norrbottens län anser, att redovisning enligt bokföringsmässiga

grunder av inkomst av jordbruksfastighet för aktiebolag och motsvarande

rättssubjekt bör vara frivillig och föreslår att stadgandet utformas

så att inkomsten av jordbruksfastighet skall beräknas enligt bokföringsmässiga

grunder för de beskattningsår den skattskyldige redovisar

medel under rubriken Avsatt till pensioner. Lantbrukets skattedelegation

avstyrker bestämt förslaget om obligatorisk bokföringsmässig redovisning.

Delegationen anför.

F. n. gäller att ägare eller brukare av jordbruksfastighet har valfrihet i

fråga om redovisningsmetod. Detta innebär att man kan välja den metod,

som med hänsyn till driftinriktningen och planeringen ställer sig lämpligast.

En tvångsvis övergång ett visst beskattningsår kan leda till oförutsedda

skattekonsekvenser framför allt på djursidan och inventariesidan. Det

kan inte vara rimligt att utsätta en viss grupp skattskyldiga — i detta fall

aktiebolag — för konsekvenser som i vissa fall kan medföra att bolag inte

kan fullgöra sina skyldigheter mot borgenärerna. Delegationen vill erinra

om att ett aktiebolag, som på jordbruksfastigheten enbart har göddjurseller

svinbesättning, vid övergången inte erhåller något ingångsvärde på

dessa, om omläggning till denna driftform skett under senare tid. Vid utgången

av övergångsåret måste värdet på djuren lägst tas upp till riksskattenämndens

schablonvärden motsvarande i princip 80 % av saluvärdet.

Ett häremot svarande belopp påverkar då resultatet, vilket kan innebära

att bolaget tvingas redovisa en hög vinst utan att ha motsvarande

skatteförmåga.

Delegationen anser inte att reglerna i tryggandelagen nödvändiggör den

föreslagna ändringen, eftersom utredningen bl. a. inte inräknat handels
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 8b år 1967

bolag under 41 § KL, ehuru handelsbolag enligt tryggandelagen har rätt att

redovisa skuldpost i balansräkningen för utfästelser enligt allmän pensionsplan.

Handelsbolag kan, framhåller delegationen, i likhet med övriga juridiska

personer driva jordbruk i synnerhet som arrendator.

Kammarrätten ifrågasätter om inte en tvångsvis genomförd omläggning

av inkomstredovisningen kräver mer ingående överväganden än som redovisats

i betänkandet. Sålunda bör behovet av övergångsbestämmelser prövas

med tanke på likviditetssvårigheter som kan uppkomma.

Utredningens förslag att rätt till avdrag inte skall medges i inkomstslaget

annan fastighet för vad som avsatts under rubriken Avsatt till pensioner

har berörts i några yttranden. Länsstyrelsen i Ä lusborgs län framhåller,

att konsekvensen blir att ett aktiebolag, som driver ej endast jordbruk

och rörelse utan även en omfattande fastighetsförvaltning, tvingas

trygga pensionering på olika sätt. För anställda i fastighetsförvaltningen

måste avsättning till pensionsstiftelse göras, medan för övriga anställda

skuldföring — under i övrigt tillämpliga förutsättningar — är tillåten. Fog

saknas enligt länsstyrelsens mening för en sådan åtskillnad.

Kammarrätten framhåller, att ägare av annan fastighet i rättspraxis tillåtits

redovisa inkomst för hyresår i stället för kalenderår. Kammarrätten

tillägger.

Då såsom villkor härför krävs ordnad bokföring, bör också fastighetsägare

med sådan bokföring kunna redovisa inkomsten enligt bokföringsmässiga

grunder även i de fall han deklarerar för kalenderår. Så blev också fallet

i ett av regeringsrätten avgjort mål, som återgivits i riksskattenämndens

meddelande år 1960 nr 1: 4. Nämnas må även att 41 § erhållit sin nu ifrågavarande

avfattning genom en lagändring år 1951. Denna avsåg emellertid

endast att skapa regler för bokföringsmässig redovisning av inkomst från

jordbruksfastighet. Avsikten var således inte att begränsa enligt tidigare

praxis förefintlig rätt till bokföringsmässig redovisning av inkomst av annan

fastighet.

Kammarrätten ifrågasätter emellertid om det finns behov av rätt till

kontoavsättning i inkomstslaget annan fastighet.

Frågan om rätten till avdrag för avsättning för tryggande av pensionsutfästelser,

när arbetsgivaren har inkomster av annat inkomstslag

än fastighet eller rörelse, tas upp i några yttranden. Lantbrukets skattedelegation

framhåller, att avdragsrätt för avsättning till pensions- eller personalstiftelse

föreligger i inkomstslagen jordbruksfastighet, annan fastighet

eller rörelse. Vidare innehåller den föreslagna tryggandelagen bestämmelse

om att bl. a. ekonomisk förening får i balansräkningen redovisa en post

Avsatt till pensioner under förutsättning att föreningen har åtaganden

enligt allmän pensionsplan. Reglerna i tryggandelagen skall enligt förslaget

direkt tillämpas vid den skatterättsliga bedömningen. Sålunda utgör minsk
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 8A år 1967

31

ning av posten Avsatt till pensioner skattepliktig intäkt i resp. förvärvskälla.

Delegationen tillägger.

Utredningen synes emellertid inte ha förutsett att ekonomisk förenings

huvudsakliga verksamhet kan bestå av sådan verksamhet som skattemässigt

inte anses utgöra förvärvskälla, nämligen om intäkterna i verksamheten huvudsakligen

utgörs av medlemsavgifter och andra bidrag som inte är hänlörliga

till skattepliktig inkomst. Samtidigt kan föreningen ha inkomst av

jordbruksfastighet eller vanligast annan fastighet. Flertalet anställda är då

sysselsatta i den verksamhet, som skattemässigt inte utgör förvärvskälla,

men för vilka balansräkningen enligt tryggandelagen upptar en skuldpost för

föreningens pensionsåtaganden om dessa grundas på allmän pensionsplan.

Svårigheter lär i sådant fall uppkomma vid bedömningen dels av den skattemässiga

avdragsrätten vid ökning av posten »Avsatt till pensioner», dels av

den skattepliktiga inkomsten vid minskning av samma post. Problemet

torde visserligen beröra endast ett fåtal föreningar, företrädesvis inom näringslivets

branschorganisationer i den mån dessa har ekonomisk förening

som företagsform. Det kan emellertid inte lämnas åt praxis att lösa frågan.

Enligt delegationens mening kan svårigheter uppkomma även vid tillämpning

av övergångsbestämmelserna då reversstiftelse skall upphöra och återföras

till beskattning om avsättningen gjorts med obeskattade medel. Taxeringsmyndigheterna

kan i sådana fall ha behandlat en ekonomisk förenings

verksamhet tidvis som förvärvskälla tidvis som icke förvärvskälla utan

möjlighet att vid tidpunkten för reversstiftelsens avskaffande bestämma i

vilken utsträckning de tidigare avsättningarna skall anses ha gjorts med

beskattade resp. obeskattade medel. I det enskilda fallet kan, framhåller

delegationen, olikhet i uppfattning vid bedömningen av denna fråga leda

till avsevärda skattekonsekvenser.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län erinrar om att utredningen uttalat,

att sådana organisationer som Svenska arbetsgivareföreningen, LO

och TCO framdeles kan ha intresse av att tillämpa bestämmelserna om

bokföring av pensioner och tillägger.

Den omständigheten att arbetsgivares inkomst av förvärvsverksamheten

hänförs till andra förvärvskällor än inkomst av rörelse anses enligt utredningen

inte i och för sig böra hindra tillämpning av 2 kap. i tryggandelagen;

utredningen har förutsatt att Konungen jämlikt 1 § sista stycket tryggandelagen

skall kunna medge dessa organisationer rätt att i balansräkningen

redovisa en post Avsatt till pensioner. I och för sig finns inte något att

erinra häremot. Det torde emellertid böra framhållas, att omförmälda organisationer

inte anses driva rörelse i skattelagarnas mening, varför anordningen

torde sakna betydelse i beskattningshänseende.

Utredningens förslag att rätt till avdrag skall föreligga för att trygga

vissa pensionsutfästelser till huvuddelägare i familjebolag har berörts

i flera yttranden. Svea hovrätt framhåller, att om t. ex. en företagsledare

äger huvuddelen av aktierna och hans hustru en obetydlig aktiepost

eller ej någon aktie alls samt hustrun också är anställd i företaget kan

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungi. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

stadgandet i och för sig tolkas så att pensionsutfästelse till hustrun inte i

något fall får beaktas. Hovrätten tillägger.

Det får antas att utredningen åsyftat en sådan tolkning, som enligt uppgift

överensstämmer med skattemyndigheternas tillämpning av nuvarande

regel i punkt 2.a., femte stycket, anvisningarna till 29 § KL. Att i fall som

det anförda beteckna hustrun såsom en person med bestämmande inflytande

över företaget måste dock ofta framstå såsom stridande mot normalt

språkbruk. Även om i skattepraxis uttrycket »person med bestämmande

inflytande» ansetts innefatta även ifrågavarande anhöriga oavsett deras

verkliga inflytande i företaget, synes ett klarare uttryckssätt böra eftersträvas

i den nya lagtexten.

Näringslivets skattedelegation tillstyrker, att den bestämning som utredningen

föreslagit i 1 § 2 kap. tryggandelagen lagfästs. En civilrättslig regel

beträffande vad som av pensionens belopp får tryggas av realstiftelser synes

enligt delegationen kunna godtas, men den bör ges en något annorlunda avfattning,

enär en hänvisning till branschens förhållanden inte alltid ger en

nöjaktig ledning för bedömningen. Delegationen anför.

Inom vissa branscher är nämligen spridningen i fråga om företagsstorlek

sådan att något för branschen sedvanligt inte låter sig fixera. De huvuddelägare,

om vilka nu är fråga, är oftast företagsledare och lönesättningen för

denna grupp av tjänstemän är inte branschbunden. Helt avgörande är däremot

arbetsuppgiftens art och det därmed förenade ansvaret, vilket för den

erforderliga bedömningen bättre kan värderas genom en jämförelse med

företag av motsvarande storlek oavsett bransch. Med hänvisning till vad

nu anförts yrkar vi att orden »inom branschen» utgår i 3 st. 1 § 3 kap.

tryggandelagen.

Liknande synpunkter anförs av Familjeföretagens förening och Sveriges

köpmannaförbund.

Kammarrätten anser den föreslagna begränsningsregeln i och för sig

ofrånkomlig men ifrågasätter om den inte i förslaget utformats på sådant

sätt, att den kan föranleda tvister eller förhindra befogad avsättning. Såsom

exempel kan, framhåller kammarrätten, nämnas huvuddelägare, som

i konsolideringssyfte begränsat sin lön i avsikt att i framtiden ta ut högre

pension. Ett annat exempel utgör det fall, att en person, som är huvuddelägare

i flera bolag, av olika skäl fördelar kostnaderna på så sätt att han tar

ut lön i ett bolag men pension framdeles i ett annat.

Överståthållarämbetet anser bestämmelsen godtagbar med hänsyn till

föreskriften att—om stiftelsen tryggar pensionsutfästelse till huvuddelägare

— ordföranden skall utses av tillsynsmyndigheten. Ämbetet anser det dock

önskvärt att vissa anvisningar måtte utfärdas genom riksskattenämndens

försorg till ledning för såväl stiftelsestyrelsen som taxeringsmyndigheter.

Liknande synpunkter anförs av försäkringsinspektionen och länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län. Länsstyrelsen ifrågasätter om inte de pensioner,

som gäller för allmän tjänst, bör få vara vägledande vid avgörandet av

dessa frågor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 8k år 1967

Näringslivets sknttedelegation och Familjeföretagens förening förordar

möjlighet till skuldföring av kreditförsäkrade pensionsutfästelser — även

sådana till huvuddelägare — utanför allmän pensionsplan. Skattedelegationen

påpekar dock att sådan kreditförsäkring inte förekommer f. n. men

anser att lagen likväl bör skapa utrymme för en sådan kreditförsäkringsform.

Riksskattenämnden säger sig dela utredningens uppfattning, att familjebolagen

med hänsyn till risken för missbruk av avdragsrätten inte i alla avseenden

kan jämställas med andra bolag och tillägger.

Beträffande gränsdragningen mellan s. k. huvuddelägare och övriga arbetstagare

i 2 kap. 1 § tredje stycket i lagen har riksskattenämnden uppmärksammat,

att kretsen huvuddelägare enligt förslaget omfattar färre anhöriga

än enligt gällande skattepraxis. Även om kretsen huvuddelägare engällande

skatterätt ej kan anses till alla delar klart avgränsad torde det

inte rada någon tvekan om att syskon för närvarande »diskriminerar»

varandra genom aktieinnehav. Enligt förslaget skall så inte vara förhållandet.

Riksskattenämnden har vid övervägande av förevarande spörsmål diskuterat

huruvida tillräcklig anledning föreligger att ändra gällande rättspraxis

och om inte i vart fall syskons aktieinnehav bör grunda huvuddelägarskap.

Möjligen kan emellertid hävdas, att det mellan syskon ej sällan

föreligger varandra balanserande intressen, och att en viss skillnad sålunda

föreligger jämfört med förhållandet mellan föräldrar och barn, vilka i normalfallet

kan antas vara inriktade på att vilja gynna varandra. Riksskattenämnden

har därför stannat vid att inte påyrka någon ändring av förslaget

i denna del.

Eftersom risken för missbruk av avdragsrätten för familjebolagens del

i huvudsak har samband med att pension till huvuddelägare kan bestämmas

till högre belopp än vad som kan anses skäligt i förhållande till vederbörandes

arbetsinsats säger sig riksskattenämnden även ha diskuterat den

lösningen av problemet, att pension till huvuddelägare enligt 2 kap. 1 §

första stycket c) skulle tillåtas endast intill ett schablonmässigt beräknat

»tak», t. ex. den högsta ITP-pensionen eller ett visst antal basbelopp. En

dylik beloppsmässig begränsning skulle, framhåller nämnden, möjliggöra

att kretsen av varandra »diskriminerande» anhöriga kunde göras relativt

vid. Emellertid skulle eu sådan regel förutsätta kontroll av pensionens belopp

och därigenom komplicera lagstiftningen. Riksskattenämnden anser

sig inte kunna förorda en sådan regel.

Kammarrätten anser, att den av utredningen angivna personkretsen bör

utsträckas att avse far- och morföräldrar. I övrigt har kammarrätten inte

något att erinra mot den i förhållande till nuvarande skattepraxis vid medgivande

av avdrag för avsättning till pensionsstiftelse snävare gränsdragningen

beträffande kretsen av personer med presumerat bestämmande inllytande.

Liknande synpunkter anförs av länsstyrelsen i Stockholms län.

Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att även syskon bör inbegripas i

personkretsen.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 81

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

Äterföring till beskattning av disponibla pensionsmedel

Utformningen av reglerna för minskning av disponibla pensionsmedel

i 2 kap. 6 § andra och tredje styckena tryggandelagen — vilka regler från

beskattningssynpunkt bör sammanställas med förslaget till ny lydelse av

anvisningarna till 28 § KL — har föranlett erinringar från ett stort antal

remissinstanser.

Bestämmelserna i 2 kap. 6 § pensionsstiftelseutredningens förslag till

tryggandelag har följande lydelse.

Sker avsättning till pensionsstiftelse, skola disponibla pensionsmedel

minskas med ett belopp som motsvarar avsättningens storlek. Lika med

avsättning till pensionsstiftelse anses inköp av pensionsförsäkring.

Vid räkenskapsårets utgång skola disponibla pensionsmedel minskas med

det lägsta av följande två belopp, nämligen de disponibla medlen vid årets

ingång och en tiondel av pensionsreserven vid samma tidpunkt.

Hava disponibla pensionsmedel vid utgången av vart och ett av de tre

närmast föregående räkenskapsåren överstigit en tiondel av pensionsreserven,

får vid årets utgång på posten Avsatt till pensioner icke redovisas disponibla

pensionsmedel.

Erinringarna mot förslaget i denna del avser dels bestämmandet av

minskningsbeloppets storlek enligt de alternativa föreskrifterna i andra

stycket dels själva existensen av tredje stycket eller i vart fall styckets utformning.

Vad angår de alternativa reglerna i andra stycket anser kammarrätten

och Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund att tillämpningen skulle

underlättas för taxeringsmyndigheterna om reglerna sammanslogs till en

enda mer lätthanterlig regel. Reglerna är vidare enligt Föreningen Auktoriserade

revisorer behäftade med den bristen att det inte klart framgår att

samtliga disponibla pensionsmedel får avföras. Föreskriften i andra stycket

ger i stället intryck av en tvingande regel för bestämmande av minskningsbelopp

medan den i själva verket är en minimiregel.

Näringslivets skattedelegation yrkar, att de alternativa reglerna i andra

stycket ersätts med en enda föreskrift om att minskningen av disponibla

medel skall avse en tiondel av dylika medel vid årets ingång. Delegationen

yrkar vidare, att tredje stycket helt utgår. Till stöd för sin ståndpunkt anför

delegationen.

Från fiskal synpunkt är självfallet överskotten hos de börsnoterade företagens

stiftelser intressantast. Dessa överskott uppgick enligt utredningen

år 1962 till c:a 600 milj. kr. Ett fåtal stickprov, som delegationen gjort bland

de börsnoterade företagen, visar att de tillfrågade företagen kommer att ha

nedbringat sina överskott i slutet av 60-talet framför allt till följd av PRIskuldens

tillväxt. En något mera utförlig undersökning men ändock av ren

stickprovskaraktär har företagits beträffande vissa medelstora rörelsedrivande

företag anslutna till FPG/PRI-systemet. Den föreslagna huvudregelns

verkningar för dessa företag synes i många fall bli desamma som för de

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 8b år 1967

börsnoterade företag som studerats. I den lilla grupp medelstora företag

som undersökts finns emellertid flera fall där avtappningsregeln i tredje

stycket slår utomordentligt hårt. Även en tillämpning av den föreslagna dispensregeln

i KL skulle för sistnämnda företag vara otillräcklig. Det kan

därför hävdas att sistnämnda regel är för onyanserad även om man förutsätter

att dispens alltid meddelas. Även från rent teknisk synpunkt kan

dispensregeln kritiseras. En sådan regel skulle nämligen få en egendomlig

effekt i de fall där beskattning det fjärde året beslutas men där samtidigt

pensionsreserven stiger åren därefter. Vidare är det mindre tillfredsställande

att en dispensregel införs, om man kan förutsätta att dispens alltid

måste medges för att undvika från allmän synpunkt inte önskvärda påfrestningar

med för de anställda ogynnsamma verkningar. Företagens konsolidering

är av omedelbart intresse för de anställda inte minst i avseende på

pensionsförmånerna. Ihågkommas bör att det 20-procentiga tillägget försvinner

och att löften till huvuddelägare enligt 2 kap. 1 § tryggandelagen

kommer att beaktas vid avtappningen i mindre grad än hittills.

Mot bakgrund av vad nu anförts yrkar delegationen att den kompletterande

regeln i tredje stycket utgår. En enda regel torde enligt delegationen

från fiskal synpunkt vara helt tillräcklig och har därutöver fördelen att

den kan utformas på sådant sätt att den möjliggör en någorlunda korrekt

förhandsbedömning av verkningarna. Vid planering av olika former av

samgående är det också av vikt att avtappningsregeln görs enkel. Enligt delegationens

mening bör 6 § ges följande lydelse.

Sker avsättning till pensionsstiftelse, skola disponibla pensionsmedel

minskas med ett belopp som motsvarar avsättningens storlek. Lika med

avsättning till pensionsstiftelse anses inköp av pensionsförsäkring mot engångspremie.

Vid räkenskapsårets utgång skola därutöver disponibla pensionsmedel

minskas med en tiondel av dylika medel vid årets ingång.

Vad delegationen anfört om utformningen av andra stycket och om slopandet

av tredje stycket överensstämmer, helt eller delvis, med yttranden

från åtskilliga andra remissinstanser. Sålunda anför kammarrätten, att regeln

i tredje stycket, som enligt motiven är avsedd att träffa sovande företag

och företag som definitivt upphört med sin rörelse, kan drabba även rörelsedrivande

företag. Som exempel härpå nämner kammarrätten det fall,

att avsättning skett till reversstiftelse före den 1 januari 1955 med stöd av

då gällande skattelag för att trygga pension till huvuddelägare, ett förhållande

som bör sammanställas med förslagets bestämning av begreppet arbetsgivares

pensionsreserv. I detta begrepp får skuld för pensionsutfästelsen

åt huvuddelägare inte inräknas i vidare mån än som framgår av 2 kap.

1 § a). Dispensregeln i KL är enligt kammarrättens mening otillräcklig från

likviditetssynpunkt, varför en utvidgning av uppskovsförfarandet bör övervägas.

Farhågor för reglernas verkningar från likviditetssynpunkt uttalas i flera

yttranden. Sålunda framhåller Sveriges köpmannaförbund och Sveriges rest

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 84

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 8i år 1967

dareförening, att regeln i tredje stycket, bl. a. av det av kammarrätten åberopade

skälet, kommer att träffa ett mycket stort antal företag bland dem

aktiva medelstora företag, varför antalet dispensansökningar med stöd av

den samtidigt föreslagna dispensregeln i KL sannolikt blir mycket stort.

Kommerskollegium anser, att verkningarna av minskningsreglerna inte

torde helt kunna överblickas framför allt i vad avser avvecklingen av reversstiftelserna.

Smålands och Blekinge handelskammare framhåller, att det

inom handelskammarens område finns ett ej oväsentligt antal bolag

med reversstiftelser som har avsevärda överskott. Skånes handelskammare,

handelskammaren i Gävle, Västernorrlands och Jämtlands läns

handelskammare och Sveriges grossistförbund betonar, att tredje stycket

skulle medföra mycket allvarliga konsekvenser för ett betydande

antal företag inom grosshandeln och att ett slopande av regeln saknar betydelse

från statsfinansiell synpunkt. Lantbrukets skattedelegation samt Familjeföretagens

förening understryker det av kammarrätten anförda skälet

avseende familjebolagen. De sålunda uttalade farhågorna har utmynnat

antingen i yrkanden motsvarande de av näringslivets skattedelegation framförda

eller i förslag om förlängning av tidsfristen i tredje stycket till 8—

10 år.

Skånes handelskammare och handelskammaren i Gävle anser att riskmarginalen

enligt nuvarande regler beträffande inte kreditförsäkrade löften

bör bibehållas.

Enligt Kooperativa förbundet kan de av utredningen föreslagna minskningsreglerna

tillsammantagna medföra en ojämn och ryckig ändring av

medlen under rubriken Avsatt till pensioner. Sannolikt skulle ett jämnare

förlopp erhållas, om tredje stycket slopades. Liknande synpunkter anförs

av Sveriges advokatsamfund, som förordar en uppmjukning av minskningsreglerna

i syfte att undvika alltför hårda skattekonsekvenser. Samfundet

anser inte dispensregeln i KL tillfyllest. Bestämmelserna i andra stycket

bör enligt samfundet kompletteras med en regel, att minskningen av de

disponibla pensionsmedlen vid räkenskapsårets utgång inte skall behöva

överstiga en femtedel av desamma före minskningen. Den i tredje stycket

av paragrafen föreslagna regeln om överföring till vinstmedel av samtliga

disponibla pensionsmedel bör inte gripa in, med mindre de disponibla medlen

vid utgången av vart och ett av de fyra närmast föregående räkenskapsåren

överstigit en tiondel av pensionsreserven. Med de sålunda förordade

ändringarna skapas — betonar samfundet — större möjligheter att åstadkomma

en jämnare vinstfördelning mellan åren även i sådana fall då pensionsskulden

kommer att ett år hastigt nedbringas till följd av att en eller

flera arbetstagare med stor intjänt pension avlider i förtid.

Mot minskningsreglerna i andra och tredje styckena framställs slutligen

bestämda erinringar av lantbrukets skattedelegation under hänvisning till

att reglernas innebörd är att pensionsskulden, som normalt jämställs med

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967 37

långfristig skuld, omvandlas till kortfristig skuld till den del den utgörs av

disponibla medel. Delegationen anför vidare.

Delegationen har övervägt hur avtappningsregeln skulle kunna konstrueras

utan att få de skadliga verkningar som utredningens förslag medför och

därvid kommit fram till att avtappningsberäkningen synes kunna anknytas

till ett rullande 5-årsgenomsnitt på pensionsreserven. Detta genomsnitt

skulle härvid kunna utgöra den nedre gräns vartill disponibla medel skulle

avtappas. Avtappningspliktigt belopp skulle då utgöra det lägsta av följande

två belopp, nämligen minskningen av 5-årsgenomsnittet av pensionsreserven

vid jämförelse med förhållandet vid årets ingång och utgång eller den del av

disponibelt belopp vid årets utgång, som överstiger då beräknat 5-årsgenomsnitt.

Regeln innebär alltså att avtappningsplikten upphör då 5-årsgenomsnittet

är lika med eller högre än den vid årets utgång beräknade pensionsreserven.

För »sovande företag» synes enligt delegationen avtappningen normalt

kunna ske under en 5-årsperiod efter övergångsårets slut med lika belopp

varje år. I särskilda fall skulle dispens från denna regel kunna erhållas

hos riksskattenämnden.

Vad angår dispensregeln i punkt 5 sista stycket av anvisningarna

till 28 § KL har, utöver vad som framgått av det föregående, från remissinstansernas

sida framhållits att regeln både är för liberal för viss grupp av

företag och för sträng i andra fall. Sålunda gör allmänna ombudet hos mellankommunala

prövningsnämnden gällande, att regeln kan gynna familjeholag,

som gjort avsättning före år 1955 med stöd av då gällande skatteregler.

Avdrag för dessa avsättningar har inte godtagits av senare lagstiftning

och beloppen har även växt med ränta. Då dessa bolag ändå — sett från

gällande rätts synpunkt — fått uppskov med beskattning under avsevärd

lid, synes det inte påkallat med ytterligare favör från huvudregeln, önskar

man likväl medge undantag från huvudregeln, förefaller det enligt allmänna

ombudet bättre att något förlänga den tidrymd under vilken minskning

skall ske enligt 2 kap. 6 § tredje stycket. Enligt länsstyrelsen i Älvsborgs

län torde dispensregeln, oaktat att den kan synas generös, kunna träffa åtskilliga

företag alltför hårt. Riksskattenämnden bör därför enligt länsstyrelsen

erhålla befogenhet att efter eget bedömande fördela skatten på det

antal år, som i det enskilda fallet befinns skäligt.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län framhåller, att motivet för det föreslagna

stadgandet i 28 § 1 mom. första stycket KL angetts vara ett uttryck för

principen att gottgörelse från stiftelser skall hänföras till den förvärvskälla,

vari avsättning skett. Företag, som samtidigt driver jordbruk, rörelse

och fastighetsförvaltning torde dock enligt länsstyrelsen mera sällan ha inrättat

en stiftelse för varje verksamhetsgren. Det bör därför räcka med ett

allmänt stadgande av innebörd, att uppburna medel skall hänföras till den

förvärvskälla, vari avsättning skett, så långt detta är möjligt. Ett sådant

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

stadgande täcker enligt länsstyrelsens mening även det fall, att en företagare

har flera olika rörelser men avsättning för pensionering skett endast i

någon eller några av dessa.

Den föreslagna bestämmelsen att beskattade medel som upplöses på

posten Avsatt till pensioner inte räknas som intäkt har föranlett erinringar i

några yttranden.

Enligt kammarrätten torde uttrycket beskattade medel avse, att medlen

beskattats hos arbetsgivaren. Är antagandet riktigt, blir — menar kammarrätten

— bl. a. sådan gottgörelse ej skattepliktig som härrör ur tillgångar

hos stiftelsen, vilka förvärvats från annan än arbetsgivaren, t. ex. avkastning

på kapital eller fastighet. Denna avkastning kan i vissa fall ha

beskattats hos stiftelsen, i andra fall inte. Mer klargörande bestämmelser än

de föreslagna finner kammarrätten erforderliga. Även länsstyrelsen i Älvsborgs

län och Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund riktar kritik

mot uttrycket. Enligt riksskattenämnden bör orden »beskattade medel» för

klarhetens skull utbytas mot »medel, för vilka avdrag icke fått göras vid

avsättning till stiftelsen». Av lagtexten bör enligt nämnden även framgå att

föreskriften avser endast en undantagssituation. Den föreslagna utformningen

kan ge läsaren intryck av att det är fråga om en normal företeelse. Motsvarande

gäller enligt nämnden förslaget beträffande anvisningarna till 28 §

punkt 5 tredje stycket. Innebörden av förslaget blir, hävdar Skånes handelskammare,

i praktiken att arbetsgivaren blir skyldig att avtappa medel oaktat

sådan skyldighet eljest ej föreligger.

Upphörande och överlåtelse av rörelse

Förslaget att arbetsgivare, som upphör med sin rörelse, skall ta upp sina

disponibla pensionsmedel i ett sammanhang såsom intäkt finner Sveriges

köpmannaförbund vara alltför strängt. Efter dispens bör medlen enligt förbundet

kunna få tas upp till beskattning under flera år, varjämte möjlighet

hör beredas enskild rörelseidkare att komma i åtnjutande av skatteberäkning

för ackumulerad inkomst.

Förslaget att — vid överlåtelse av rörelse eller rörelsegren — företrädaren

inte skall få avdrag för det vederlag han lämnar efterträdaren mot det att

denne övertar ansvaret för pensionsskulden har föranlett erinringar i många

yttranden.

Flertalet remissinstanser, som berört spörsmålet, bl. a. länsstyrelserna i

Stockholms, Värmlands och Norrbottens län, Föreningen Auktoriserade revisorer,

SHIO, lantbrukets skattedelegation och Kooperativa förbundet, förordar

bestämt, att relationen mellan företrädaren och efterträdaren bedöms

på motsatt sätt mot vad utredningen gjort. Genomgående åberopas härvid,

att vederlaget är att anse som driftkostnad för företrädaren. Länsstyrelsen

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Knngl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

i Värmlands län framhåller, att vederlaget kan avräknas osynligt genom

att t. ex. goodwill-ersättningen minskas med motsvarande belopp. Företrädaren

får — om osynlig avräkning är möjlig — en i motsvarande grad lägre

intäkt för goodwill medan efterträdaren får ett lägre avskrivningsunderlag.

Skatten kan i så fall fördelas mellan parterna efter deras gottfinnande. Liknande

skäl anförs av lantbrukets skattedelegation. Knligt länsstyrelsen i

Norrbottens län bör anvisningarna till 28 § kompletteras med en bestämmelse

av innebörd att som intäkt skall upptas även det vederlag som skattskyldig

erhåller av företrädare i rörelse eller rörelsegren för att den skattskyldige

övertagit ansvaret för pensionslöfte. Enligt Föreningen Auktorisei

ade revisorer kan någon principiell olikhet mellan detta övertagande av en

skuld och övertagandet av andra skulder inte finnas. Något vederlag utgår

inte i annan form än att pensionsskulden liksom andra skulder avräknas

mot de i rörelseöverlåtelsen ingående tillgångarnas värde. Man kan, framhåller

föreningen ytterligare peka på, att om överlåtaren i stället för att låta

efterträdaren överta skulden tecknar pensionsförsäkringar för att infria

sina åtaganden gentemot arbetstagarna, avdragsrätt erhålls för premierna.

Avdrag för »vederlaget» bör således erhållas. Kooperativa förbundet — som

finner förslaget om företrädarens och efterträdarens skattskyldighet ha betydelse

även för överföring av medel mellan olika konton i gemensam stiftelse

anser det av utredningen föreslagna förfaringssättet kunna beskrivas

i korthet sålunda.

Överföringen från företrädaren till efterträdaren av ansvaret för tidigare

intjänad pensionsrätt föranleder en tvångsmässig efterbeskattning hos företrädaren

för tidigare gjorda reserveringar utan beaktande av den kostnad

som föi eträdaren fått ikläda sig för att bli löst från sina tidigare pensionslöften.

Den bristande balans, som härigenom uppkommer, återställs hos

efterträdaren pa så sätt att denne berättigas till avdrag för pensionsreserv

motsvarande övertagna pensionslöften utan att han beskattas för den ersättning,

som mottas som kompensation för det övertagna ansvaret.

Utformas lagstiftningen på föreslaget sätt, får detta till följd att denna ur

ekonomisk och andra synpunkter onaturliga överföring av avdragsrätten

till efterträdaren, måste beaktas vid uppgörelsen mellan företrädaren och

efterträdaren och resultera i att företrädaren på något sätt i andra sammanhang

kompenserar sig för den beskattning, som drabbar honom eller, om

man så vill, betingar sig ersättning för det »extraavdrag» som tillkommer

efterträdaren. Av dylika uppgörelser föranledda diskussioner och tvister

rörande storleken av denna med beaktande bl. a. av kanske olika skattebelastning

hos företrädare och efterträdare, synes helt onödiga och föranledda

av en olämplig lagstiftning.

Mot denna bakgrund yrkar förbundet bestämt, att förslaget ändras och att

man i stället väljer den utformning av bestämmelserna som enligt utredningens

egen utsago framstår som den naturliga. Innebörden av bestämmelserna

bör, framhåller förbundet, vara följande.

Hos företrädaren stadgas skatteplikt för upplupet kapitalvärde av de

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 84- år 1967

pensionslöften som överförs i den mån avdrag härför tidigare åtnjutits. I

denna del avser styrelsen sålunda icke att föreslå någon ändring i utredningens

förslag. Företrädaren bör emellertid berättigas till avdrag för utbetalning

eller annan ersättning som lämnas till efterträdaren för det övertagna

ansvaret. Efterträdaren bör vara skattskyldig för mottagen ersättning

samtidigt som han på sätt utredningen föreslagit berättigas till avdrag för

den skuldföring eller avsättning, som vidtas i anledning av de övertagna

pensionslöftena. Måhända bör lämpligen av tillsynsmyndighet föreskrivas

skyldighet för efterträdaren att verkställa ifrågavarande skuldformg eller

avsättning till pensionsstiftelse.

Avsättning till personalstiftelse

Det föreslagna villkoret för avdragsgillhet i fråga om avsättning till personalstiftelse,

nämligen att medlen kan beräknas komma till användning

under de närmaste åren, har föranlett olika bedömning från de remissinstanser

som yttrat sig häröver.

Villkoret bör utgå enligt riksskattenämnden, som befarar att detsamma

kommer att vålla taxeringsmyndigheterna stora svårigheter. Med hänsyn

till personalstiftelsens självständiga ställning med en av tillsynsmyndigheten

tillsatt ordförande får det antas, att stiftelsen kommer att tillse att avsatta

medel förbrukas inom rimlig tid. Mot föreskriften kan, framhåller

nämnden, även invändas att den innehåller en obestämd tidsangivning och

att bestämmelsen kan föranleda processer. Det torde därför vara tillräckligt

med en bestämmelse på skattesidan om att arbetsgivaren åtnjuter avdrag

för medel som avsatts till personalstiftelse. I detta yttrande instämmer

Skånes handelskammare, som föreslår att avdragsrätten utformas så att

avdragsrätt föreligger, då utgiften vid direkt utbetalning från arbetsgivaren

skulle varit avdragsgill i hans rörelse. Även Kooperativa förbundet finner

villkoret alltför vagt och »obekvämt formulerat» samt påpekar att tvister

kan uppstå inte blott vid avsättningstillfället utan även senare vid en ev.

ifrågasatt eftertaxering.

Risken för missbruk av avdragsrätten har å andra sidan av några remissinstanser

ansetts inte vara undanröjd. Länsstyrelsen i Värmlands län påpekar

sålunda, att befogenheten av större avsättningar enligt förslaget skall

styrkas genom en plan, som utvisar i vilken takt medlen skall förbrukas.

En sådan plan utgör dock, såvitt länsstyrelsen kan finna, ingen garanti för

att ändamålet förverkligas, och eftertaxering är knappast möjlig. Länsstyrelsen

i Västernorrlands län åberopar såsom exempel det fall, att avdragyrkas

för ett mera betydande belopp, varvid som ändamål anges inköp av

semesterhem. Som grund för vägran att godta avdraget kan då, framhåller

länsstyrelsen, inte åberopas den omständigheten, att arbetsgivaren under

de närmast föregående åren underlåtit att gottgöra sig för mera allmänt

förekommande personalvård. Med hänsyn därtill hade varit önskväit med

en avtappningsregel, enligt vilken återföring till beskattning skall ske av

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kung!. Maj.ts proposition nr 84 år 1967

medel som stått oanvända under viss ej alltför kort tid, såsom tio år. För

att förebygga missbruk framför allt från familjebolags sida bör enligt allmänna

ombudet hos mellankommunala prövningsnämnden tillsynsmyndigheten

inkopplas på ett tidigare stadium. Så skulle kunna ske, om lagtexten

erhöll följande lydelse, »Arbetsgivare åtnjuter avdrag för medel som avsatts

till personalstiftelse, när utarbetade av tillsynsmyndighet godkända

planer föreligger för medlens användning under de närmaste åren.» Alternativt

föreslås en avtappningsregel om missbruk förekommit.

Lantbrukets skattedelegation framhåller, att förslaget i vissa avseenden

fått sådan utformning att arbetsgivaren inte har någon garanti för att hans

intentioner kommer att följas av styrelsen för stiftelsen. Därjämte kan

sägas att lagstiftningen i sig själv innehåller motsägande bestämmelser och

att de uppställda kraven för avdragsrätt enligt KL för avsättning till personalstiftelse

inte säkerställs i lagförslaget för personalstiftelse. Delegationen

anför.

Tidsbestämningen »de närmaste åren» synes innebära att i normalfallet

medlen i personalstiftelse skall disponeras inom en 5-årsperiod. Har så ej

skett, lär taxeringsmyndigheterna kunna ifrågasätta att genom eftertaxering

vägra avdrag för den tidigare gjorda avsättningen under påståendet att det

avsättande företaget inte uppfyllt de förutsättningar, under vilka avdrag för

avsättningen då medgavs. Det är tveksamt om företaget kan freda sig mot

eftertaxering genom framhållande av att styrelsen i personalstiftelsen, där

arbetstagarerepresentanterna jämte ordföranden, utsedd av tillsynsmyndigheten,

innehar majoriteten, underlåtit att disponera medlen enligt den av

företaget uppgjorda planen. De föreslagna reglerna i lagen om personalstiftelse

kan därför komma i konflikt med KL:s bestämmelser, beträffande

vilka utredningen uttalat att skattemyndigheten vid större avsättningar bör

kunna kräva att arbetsgivaren framlägger en plan som utvisar i vilken

takt medlen skall förbrukas.

Kammarrätten framhåller, att personalstiftelserna f. n. fungerar som

beredandestiftelser. Kammarrätten belyser arbetsgivarens avdragsrätt beträffande

beredandestiftelse med följande exempel.

Enligt KL äger rörelseidkare inte rätt till avdrag, eller till omedelbart

avdrag, för kostnad för anläggande av en idrottsplats. Han torde emellertid

enligt gällande rätt kunna erhålla sådant avdrag, och detta omedelbart och

fullständigt, på indirekt väg genom att överföra medel till en personalstiftelse,

som sedan uppför och bekostar anläggningen. Det kan i och för sig

diskuteras om en sådan avdragsrätt bör på en omväg kunna uppnås, men

denna fråga är inte av utredningen aktualiserad. Utredningens förslag

får med andra ord bedömas med utgångspunkt från en bibehållen avdragsrätt

i antydda hänseende. För att denna i praktiken skall bibehållas i fall

som dessa måste stiftelsen alltså tjäna som beredande- och inte som tryggandestiftelse.

Den föreslagna lagtexten innehåller inte något uttryckligt

törbud mot att tillämpa systemet med beredandestiftelse; i motiven utsägs

också att en stiftelse kan i fortsättningen inneha fastighet avsedd t. ex. för

semesterhem.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 8k år 1967

Länsstyrelsen i Östergötlands län anser, att vissa möjligheter fortfarande

kvarstår att gynna huvudaktieägares eller andra ägares intressen genom

avsättning till personalstiftelse, och anför.

Länsstyrelsen tänker härvidlag på sådana situationer i förvärvskällorna

rörelse, jordbruk eller annan fastighet, där släktintressen bland såväl ägare

som arbetstagare kan tänkas helt dominera. Det förefaller därvid föga

tillfredsställande, därest personalstiftelses inköp av semesterhem skulle

medföra skatteavdrag. Såsom direkt stötande torde en sådan situation

framstå, där ifrågavarande släktmedlemmar till personalstiftelsen överlåtit

sina egna av dem före överlåtelsen nyttjade semesterbostäder.

Mot förslaget att jämställa personalstiftelse med pensionsstiftelse i fråga

om skattskyldighet anmäler kammarrätten en viss tveksamhet

under hänvisning till personalstiftelsernas art. De praktiska skälen är

dock, framhåller kammarrätten, så starka att principiella betänkligheter

måhända bör vika. Även länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län finner

förslaget tveksamt. Det kan enligt länsstyrelsen ifrågasättas, om skattebefrielse

bör avse andra stiftelser än sådana som har till ändamål att lämna

ersättning vid sjukdom och olycksfall.

Beträffande det föreslagna stadgandet i punkt 8 av anvisningarna till

53 § KL framhåller Skånes handelskammare att som ytterligare villkor

för skatteplikt bör gälla att stiftelsens passivitet inte framstår såsom en

naturlig följd av stiftelsens ändamål. Stiftelsen kan ha till ändamål att

bereda skydd vid sjukdom och arbetslöshet, och det förhållandet att någon

arbetstagare inte drabbas av sådan händelse bör inte leda till skatteplikt,

framhåller handelskammaren, som anser att anvisningspunkten bör utformas

så att samordningen med 3 kap. 5 § förslaget till tryggandelag framgår

klarare.

Överståthållarämbetet anser, att i anvisningarna till 53 § bör anges, att med

pensionsstiftelse avses endast sådan stiftelse, som har till uteslutande ändamål

att främja pensionering av arbetstagare eller deras efterlevande.

Kontrollen

Kammarrätten framhåller, att det förhållandet att taxeringsmyndigheterna

åläggs att tolka och tillämpa civilrättsliga lagar med delvis invecklade

bestämmelser givetvis kommer att tynga och försvåra taxeringsarbetet.

Tillsynsmyndigheterna kan också antas bli avsevärt belastade genom

de utökade uppgifterna och kanske inte minst genom hänvändelser och

förfrågningar från taxeringsorganen. Å andra sidan kommer, framhåller

kammarrätten, arbetet för de senare att underlättas i flera hänseenden om

förslaget genomförs. Så t. ex. försvinner den besvärande skillnaden mellan

civilrättslig och skatterättslig pensionsreserv. Kammarrätten tillägger.

Kammarrätten har med det sagda uttalat farhågor för att ett genomfö
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungi. Maj.ts proposition nr 84 år 1967

rande av förslaget kan komma att inte obetydligt öka eller försvåra myndigheternas

arbete. Detta gäller främst övergångsskedet. Väl genomfört

torde systemet kräva inte oväsentligt mindre arbete än tidigare samt möjliggöra

bättre tillsyn över kvarstående stiftelser. De av kammarrätten påvisade

svårigheterna torde i hög grad kunna övervinnas genom centralt

ordnad information och utfärdande av vägledande anvisningar. Riksskattenämnden,

förstärkt med erforderlig expertis, torde här kunna göra en insats.

Liknande synpunkter anförs av länsstyrelsen i Västernorrlands län.

Förslaget om försök ringsteknisk beräkning av pensionsåtagandena

ger enligt lagberedningen inte vid handen vilka arbetsgivare

som avses. Samtidigt påpekar lagberedningen att de beräkningar som föranleds

av 2 kap. 1 och 2 §i§ förslaget till tryggandelag behåller sin giltighet

endast till nästa bokslut; pensionsborgenärerna kan ha avlidit och »deras

ålder har i övrigt överlag förändrats och därmed även dödlighetssannolikheten,

basbeloppen kan ha ändrats och detsamma gäller tillämpliga

antaganden rörande dödlighet och räntefot». Sveriges köpmannaförbund

anser, att försäkringsteknisk beräkning inte är nödvändig ens vart tredje

år, om disponibla medel saknas. Länsstyrelsen i Värmlands län befarar,

att beräkningarna många gånger kan bli felaktiga, om företaget ej anlitar

sakkunnig. Länsstyrelserna saknar försäkringstekniskt utbildad personal.

Det vore därför, menar länsstyrelsen, önskvärt att myndigheterna erhåller

befogenhet att förelägga arbetsgivarna att förete utredning angående pensionsreserven,

något som i dag inte torde låta sig göra.

Förslaget att pensionsskulden skall redovisas inom linjen i balansräkningen

i enlighet med punkterna a)—d) i 2 kap. 7 § förslaget

till tryggandelag har föranlett uttalanden från riksskattenämnden, Sveriges

köpmannaförbund, Föreningen Auktoriserade revisorer, näringslivets skattedelegation,

lantbrukets skattedelegation, Taxeringsnämndsordförandenas

riksförbund samt Kooperativa förbundet.

Enligt näringslivets skattedelegation möjliggör förslaget kontroll bl. a.

av att bundet belopp inte minskas och av att avdrag ej yrkas med för högt

belopp; förstnämnda uppgift bevakas av företagets ledning och revisorer

samt den senare av taxeringsmyndigheterna. Förslaget om redovisning —

som uttryckligen bör undanta pensionsförsäkrade utfästelser — tillgodoser

såväl företagens krav på en förenklad administration som pensionsborgenärernas

behöriga intressen, sammanfattar delegationen.

I övriga yttranden riktas däremot kritik mot bestämmelsens innehåll

och utformning. Sålunda anser riksskattenämnden och Taxeringsnämndsordförandenas

riksförbund, att bestämmelsen för att bättre tillgodose

skattemyndigheternas intressen bör omarbetas så, att man får en klarare

bild av arbetsgivarens skatteförhållanden (rätt till avsättning eller skyl
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj. ts proposition nr S4 år 1967

dighet att minska disponibla medel). Enligt riksskattenämnden skulle detta

syfte uppnås om punkterna a)—d) 2 kap. 7 § förslaget till tryggandelag ersattes

med följande föreskrifter.

1. Arbetsgivarens totala pensionsskuld — med bortseende från den skuld

som är täckt genom pensionsförsäkring — fördelad på skuld för planlöften

och övrig del.

2. Arbetsgivarens pensionsreserv, dvs. vad som får täckas genom kontoavsättning.

3. Stiftelsens pensionsreserv och vad av arbetsgivarens totala pensionsskuld

som har täckning i pensionsstiftelsen.

4. Förmögenhet i pensionsstiftelse och Adlken grupp av personer, som

omfattas av stiftelsens ändamål.

Föreningen Auktoriserade revisorer finner de föreslagna föreskrifterna

olämpliga och opraktiskt utformade och anför.

Den upplysning, som bör krävas, är uppgift om förekommande övereller

underskott dels i posten »Avsatt till pensioner» dels i pensionsstiftelser,

allt i förhållande till resp. pensionsreserver. Reglerna bör utformas

endast med sikte på detta. Därmed bortfaller sådana för bedömandet av

företaget helt ovidkommande uppgifter som »förmögenhet hos pensionsstiftelse»

och »vilken grupp av personer som omfattas av stiftelsens ändamål»

samt pensionsreservens fördelning på allmän pensionsplan och

övriga pensionslöften. Beträffande särskilt uppgiften om pensionsreserv

enligt allmän pensionsplan bör framhållas, att denna uppgift inte kan

tjäna något syfte att underlätta kontroll från t. ex. PRI:s sida, eftersom

uppgiften skulle gälla pensionsreserven och inte vad som faktiskt avsatts

under »Avsatt till pensioner». Föreningen anser det nödvändigt att

andra stycket helt omarbetas. För praktiskt bruk är det i nuvarande utformning

genom sin otymplighet helt olämpligt.

I uppfattningen att de föreslagna föreskrifterna är alltför detaljerade

och föranleder alltför omfattande uppgiftsskyldighet instämmer Sveriges

köpmannaförbund och lantbrukets skattedelegation. Köpmannaförbundet

anser, att det med tanke på mindre och medelstora företag är orealistiskt

att tillämpa föreskrifterna om redovisning med uppdelning på olika poster.

I stor utsträckning saknas kompetent arbetskraft och hjälp utifrån

kan enligt förbundets åsikt säkert inte påräknas i större omfattning, även

om organisationerna förvisso kommer att göra allt vad som är möjligt för

att tillhandahålla sådan hjälp. Det bör enligt förbundets mening räcka med

en uppgift om pensionsförpliktelsernas omfattning utan uppdelning, i allt

fall om förpliktelserna understiger 500 000 kr. i nuvarande penningvärde.

Även lantbrukets skattedelegation finner det vara tillfyllest med uppgift

om den totala pensionsreserven, vilken uppgift dock bör avse även hur stor

del därav som tryggas av pensionsstiftelse.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

45

Departementschefen

Om eu arbetsgivare ger en anställd utfästelse om pension, får eu sådan

utfästelse vissa verkningar redan innan arbetstagaren går i pension. En

verkan är att den del av pensionen, som arbetstagaren tjänar in under ett

år, företagsekonomiskt utgör en kostnad för arbetsgivaren och bildar en

successivt växande skuldpost. Enligt gällande skatteregler får arbetsgivaren

göra avdrag vid inkomsttaxeringen för denna skuldökning endast under

förutsättning att han avsätter motsvarande medel till en pensionsstiftelse.

Av den lämnade historiken och redogörelsen för gällande rätt framgår

att möjligheterna till skattefria avsättningar till pensionsstiftelser successivt

begränsats sedan början av 1950-talet. Skattereglerna på detta område var

senast föremål för översyn vid 1961 års riksdag. De ändringar som då

vidtogs var betingade främst av det förändrade läge som uppstått för pensionsstiftelserna

genom tillkomsten av ATP.

Utformningen av de regler som gällde före 1961 års lagstiftning får ses

mot bakgrund av att pensionsfrågan före ATP:s tillkomst för det stora

flertalet anställda var helt beroende av frivilliga åtaganden från arbetsgivarens

sida. Genom liberala avsättningsmöjligheter hade man i viss mån

velat stimulera företagarna att lämna pensionsutfästelser. Som en följd härav"

hade bl. a. vid beräkning av avdragsgill avsättning godtagits även utfästelser

om s. k. antastbar pension, dvs. pension som utgår endast under

förutsättning att den anställde vid uppnådd pensionsålder fortfarande är

i tjänst hos den arbetsgivare som gjort utfästelsen.

Jag framhöll år 1961 att det — oaktat utfästelser om antastbar pensionsrätt

även i fortsättningen och framför allt innan ATP trätt helt i kraft

kunde ha betydelse för de anställda — inte längre fanns samma anledning

att stimulera till sådana utfästelser genom liberala avsättningsregler. Enligt

1961 års lagstiftning gäller därför i princip att avdrag för avsättning

till pensionsstiftelse medges endast om utfästelsen avser oantastbar pensionsrätt,

dvs. innebär rätt till fribrev om den anställde slutar innan han

uppnår pensionsåldern. Övergångsvis godtas dock antastbar utfästelse om

pension vid beräkning av avdragsgill avsättning, om utfästelsen lämnats

före den 1 januari 1963.

År 1961 infördes även en skyldighet för företag att »avtappa» ev. överskott

i pensionsstiftelserna. På grund av det ändrade läge som uppstått genom

bl. a. tillkomsten av ATP hade i många fall de medel, som skattefritt avsatts

till pensionsstiftelserna, blivit för stora i förhållande till de pensionsutfästelser

som stiftelserna i fortsättningen skulle trygga. Jag framhöll år 1961 att

det från principiella synpunkter inte borde möta betänkligheter att överskotten

i pensionsstiftelserna, så långt dessa medel förslog och innan företagets

egna tillgångar togs i anspråk för ändamålet, användes för bestridande av

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

löpande pensioneringskostnader. Det framstod, konstaterade jag, snarare

som naturligt att ett företag, som har medel avsatta för ett visst ändamål, i

första hand tar dessa medel i anspråk för sina kostnader för ändamålet i

fråga. Avtappningsreglerna utformades på så sätt att arbetsgivare, som har

överskott i pensionsstiftelse, vägras avdrag vid taxeringen för avgift till

ATP om han inte tar ut gottgörelse från stiftelsen för denna avgift. Stiftelseförmögenheten

behöver dock inte genom sådan gottgörelse bringas att

underskrida ett belopp motsvarande 120 % av stiftelsens civilrättsliga pensionsreserv.

Gottgörelse från pensionsstiftelse utgör skattepliktig intäkt för

arbetsgivaren.

Till grund för 1961 års lagstiftning låg ett av pensionsstiftelseutredningen

avgivet betänkande »Pensionsstiftelser I» (SOU 1961: 14) med förslag till

ändringar på såväl civilrättens som skatterättens område. Pensionsstiftelseutredningen

har nu avgivit sill slutbetänkande »Pensionsstiftelser II» (SOU

1965: 41). Betänkandet innehåller förslag till civilrättslig och skatterättslig

lagstiftning och syftar till en mera slutgiltig reglering av frågan om tryggande

av pensionsutfästelser. Förslag till civilrättslig lagstiftning grundad på

detta betänkande har framlagts i prop. 1967: 83.

De förslag pensionsstiftelseutredningen framlägger i sitt senaste betänkande

syftar bl. a. till att åstadkomma överensstämmelse mellan civilrättens

och skatterättens regler både när det gäller avsättning för tryggande av pensionsutfästelse

och när det gäller återföring av för stor avsättning. Det har

från remissinstansernas sida allmänt framhållits att en sådan överensstämmelse

i reglerna är synnerligen önskvärd. Såsom framgår av prop. 1967:83

har man vid utformningen av den civilrättsliga lagstiftningen eftersträvat

att få bestämmelser som kan tillämpas även inom skatterätten. Förslaget till

civilrättslig lagstiftning skiljer sig dock från utredningens förslag i några

viktiga hänseenden. Sålunda får alla arbetsgivare, således även enskilda

företagare, rätt att trygga pensionsutfästelser genom att avsätta i räkenskaperna

under rubriken Avsatt till pensioner. Vidare får avsättning under

nämnda rubrik och till pensionsstiftelse göras för att trygga alla oantastbara

pensionsutfästelser och även sådana antastbara utfästelser som lämnats

före den 1 januari 1967. För andra skattskyldiga än aktiebolag m. fl.

juridiska personer är dock rätten att avsätta under rubriken Avsatt till

pensioner begränsad till utfästelser enligt allmän pensionsplan. Vidare kvarstår

begränsningarna i fråga om pensionsutfästelser till huvuddelägare i

familjebolag. Som jag i det följande närmare skall utveckla anser jag att

de regler, som föreslagits i den civilrättsliga lagstiftningen i fråga om avsättning

för tryggande av pensionsutfästelse, i huvudsak kan anses uppfylla

de krav, som bör uppställas när det gäller avdrag vid inkomsttaxeringen.

Några regler om återföring av för stora avsättningar har inte ansetts böra

tas in i den civilrättsliga lagstiftningen. Sådana regler är betingade enbart

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungi. Maj.ts proposition nr 84 år 1967

av fiskala skäl och frågan om avtappningen av överskott får därför liksom

hittills regleras i KL.

Enligt nuvarande skatteregler gäller att för rätt till avdrag i princip krävs

»att medlen kontant eller i form av aktier, obligationer eller därmed jämförliga

tillgångar till ett värde motsvarande den gjorda avsättningen överlämnats

till stiftelsen». Från denna huvudregel finns emellertid ett viktigt

undantag. Aktiebolag, ekonomisk förening, ömsesidigt försäkringsbolag,

sparbank in. fl. juridiska personer har rätt till avdrag även om de endast

överlämnar ett skuldebrev utan särskild säkerhet till stiftelsen. Eftersom

det helt övervägande antalet stiftelser bildats av sådana juridiska personer

som har denna rätt, har flertalet stiftelser som enda tillgång en fordran på

arbetsgivaren utan särskild säkerhet. Före år 1955 kunde även annan arbetsgivare

än nu nämnda juridiska personer med avdragsrätt överlämna ett

skuldebrev.

I prop. 1967: 83 föreslås, i överensstämmelse med pensionsstiftelseutredningens

förslag, att pensionsstiftelses fordran mot arbetsgivare, som är aktiebolag,

ekonomisk förening, ömsesidigt försäkringsbolag och sparbank,

skall upphöra att gälla den 1 mars 1968 till den del säkerhet för fordringen

inte är ställd. Upphör arbetsgivarens skuld till stiftelsen skall han per

den 1 mars 1968 i sin bokföring under rubriken Avsatt till pensioner som

skuld ta upp ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan den skuld till

stiftelsen som sålunda upphör och sådan från denna övertagen skuld, som ej

avser stiftelsens egna pensionsutfästelser.

Enligt det förslag till lag om tryggande av pensionsutfästelse m. in., som

framläggs i prop. 1967: 83, skall aktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag,

ekonomisk förening och sparbank kunna trygga sina utfästelser om pension

till arbetstagare och arbetstagares efterlevande genom redovisning under

rubriken Avsatt till pensioner. Då, som redan nämnts, dessa juridiska personer

enligt gällande skatteregler får avdrag för avsättning till pensionsstiftelse

genom överlämnande av skuldebrev utan särskild säkerhet, anser

jag mig kunna tillstyrka avdragsrätt även för belopp som med stöd av lagstiftning

tillförs kontot Avsatt till pensioner. Såsom förutsättning bör dock

givetvis gälla att avsättningen på kontot inte avser att trygga andra pensionsutfästelser

än sådana som f. n. kan tryggas genom avdragsgill avsättning

till pensionsstiftelse. Enligt förslaget till civilrättslig lagstiftning får

emellertid på kontot Avsatt till pensioner redovisas pensionsskuld hänförlig

även till vissa utfästelser, som enligt gällande skatteregler inte medför avdragsrätt.

Det gäller utfästelser om antastbar pensionsrätt som lämnats under

något av åren 1963—1966. Då man torde kunna utgå från att några antastbara

pensionsutfästelser av betydelse inte lämnats under nämnda år,

eftersom avdragsrätt vid taxeringen inte förelegat, kan jag godta att även

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

sådana utfästelser får medföra avdragsrätt i fortsättningen. Jag vill i detta

sammanhang framhålla att avdragsrätt för pensionsskuld, som hänför sig

till pension som börjat utgå, föreligger endast om pensionen utgår på grund

av utfästelse. Detta överensstämmer med gällande skatterätt. Såsom pensionsstiftelseutredningen

framhållit i sitt betänkande är det dock inte nödvändigt,

att löftet är uttryckligt och klätt i skriftlig form. Avdrag skall

medges vid taxeringen om ett pensionslöfte får anses vara för handen

enligt civilrättsliga regler. Den omständigheten, att en,pension börjat utgå,

bör i allmänhet godtas som bevis härför, om det inte finns skäl att anta

att arbetsgivaren önskat ha fria händer att bestämma pensionens belopp

år efter år med hänsyn till rörelsens resultat. Till frågan i vad mån hänsyn

skall tas till utfästelser om tillägg till antastbara pensionslöften skall

jag återkomma i det följande vid behandlingen av förslaget till övergångsbestämmelser.

Det bör framhållas att rätten till avdrag för avsättning på

kontot Avsatt till pensioner innefattar även vad arbetsgivaren kan ha utfäst

sig att redovisa som tillägg till utgående pension.

Enligt förslaget till lag om tryggande av pensionsutfästelse m. m. får

även annan arbetsgivare än aktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag, ekonomisk

förening eller sparbank trygga utfästelse om pension genom avsättning

på ett konto i räkenskaperna Avsatt till pensioner. Det får dock i

sådant fall avse endast skuld som han enligt allmän pensionsplan åtagit sig

att redovisa under rubriken i fråga. Med hänsyn till de krav som ställs på

en arbetsgivare när det gäller utfästelser enligt allmän pensionsplan och

med hänsyn till att sådana utfästelser är kreditförsäkrade anser jag mig

kunna godta att avdragsrätt medges för sådan pensionsskuld som enligt förslaget

till tryggandelag får redovisas under rubriken Avsatt till pensioner

även om arbetsgivaren är ett handelsbolag eller en fysisk person. Hittills

torde emellertid ytterst få arbetsgivare, som inte är aktiebolag, ömsesidigt

försäkringsbolag, ekonomisk förening eller sparbank, ha lämnat utfästelser

enligt allmän pensionsplan som ej är tryggade genom pensionsförsäkring.

Rätten till avdrag för avsättning för att trygga pensionsutfästelse enligt

allmän pensionsplan bör gälla även utfästelse till sådan arbetstagare, som

är huvuddelägare i aktiebolag eller förening. Även detta innebär en avvikelse

från gällande skatteregler. F. n. medges inte avdrag för avsättning till

pensionsstiftelse för att trygga pensionsutfästelse till huvuddelägare i familjebolag.

När det gäller pensionsutfästelse som ingår i allmän pensionsplan

bar man emellertid garanti för att pension verkligen kommer att utgå

och att utfästelsen inte är gjord enbart för att få lättnad i beskattningen.

Jag anser mig i likhet med bl. a. riksskattenämnden i princip kunna godta

den definition av begreppet huvuddelägare, dvs. arbetstagare med bestämmande

inflytande i aktiebolag eller förening, som getts i förslaget till tryggandelag.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

Det bör understrykas att begreppet huvuddelägare i 5 § andra stycket

lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. är detsamma som i nuvarande

punkt 2 av anvisningarna till 29 § KL. Det är således fråga om någon,

som har ett avgörande inflytande i ett familj ebolag, dvs. ett bolag eller förening,

»vars aktier eller andelar till huvudsaklig del ägas eller på därmed

jämförligt sätt innehavas — direkt eller genom förmedling av juridisk person

— av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer». Endast på en

punkt föreligger en skillnad. I tryggandelagen har begreppet huvuddelägare

erhållit en närmare precisering i två hänseenden. Dels har det obestämda

uttrycket »anhörig» i KL utbytts mot en uppräkning av de släktingar som

skall tas i betraktande. Vidare har det direkt i lagtexten utsagts att det är

det sammanlagda aktieinnehavet som skall läggas till grund för bedömandet

huruvida en arbetstagare är att anse som huvuddelägare eller ej. Genom

de gjorda ändringarna har begreppet huvuddelägare fått en mera entydig

bestämning och jag har, som redan framhållits, inte någon erinran

mot den definition som föreslagits i tryggandelagen.

I förslaget till tryggandelag har intagits en ansvarsbestämmelse för det

fall, att arbetsgivare uppsåtligen eller av grov oaktsamhet minskar posten

Avsatt till pensioner under pensionsreserven. Däremot har inte föreskrivits

någon påföljd om arbetsgivaren redovisar större belopp på nämnda post än

som svarar mot pensionsreserven för det slag av pensionsutfästelser som

omfattas av tryggandelagen. Det ankommer emellertid på taxeringsmyndigheterna

att kontrollera att avdrag inte medges för större avsättning på posten

Avsatt till pensioner än som motsvarar pensionsreserv enligt tryggandelagen.

Jag skall i det följande återkomma till frågan om arbetsgivarens skyldighet

att förete utredning om den pensionsreserv för vilken avdrag kan medges.

Som redan nämnts innehåller förslaget till tryggandelag inte heller några

regler om att posten Avsatt till pensioner skall minskas när den överstiger

pensionsreserven. Avtappningsregler måste därför liksom nu finnas i KL.

Beträffande utformningen av dessa regler skall jag återkomma i en specialmotivering.

Om förslaget till tryggandelag bifalls av riksdagen kommer, som redan

framhållits, de s. k. reversstiftelserna att avvecklas. Kvar kommer emellertid

att finnas de pensionsstiftelser som har tillgångar i form av kontanter,

aktier, fordringar med säkerhet etc., s. k. realstiftelser. Arbetsgivarens utfästelser

om pension kan enligt tryggandelagen tryggas även genom avsättning

till sådan stiftelse av kontanter och likvärdiga tillgångar. De utfästelser

som kan tryggas genom avsättning till pensionsstiftelse är i princip samma

utfästelser som ett aktiebolag kan trygga genom reservering på posten Avsatt

till pensioner. För utfästelser som lämnas efter den 31 december 1966

gäller sålunda att utfästelsen skall avse oantastbar pensionsrätt. Stiftelsen

anses dock icke trygga åtaganden enligt allmän pensionsplan, om detta inte

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

framgår av stiftelsens stadgar, avtal mellan arbetsgivare och dem som omfattas

av stiftelsens ändamål eller andra omständigheter. Bortsett från att

avsättning till stiftelse — liksom reservering på posten Avsatt till pensioner

när det gäller aktiebolag m. fl. juridiska personer — kan ske även för att

trygga utfästelser om antastbar pensionsrätt som lämnats under något av

åren 1963—1966, är den pensionsskuld, som enligt förslaget till tryggandelag''

får tryggas genom avsättning till stiftelse inte större än det »tak» som

enligt KL f. n. gäller för avdragsgill avsättning till pensionsstiftelse. På en

väsentlig punkt föreligger dock en skillnad.

Enligt förslaget till tryggandelag får avsättning till pensionsstiftelse ske

även för att trygga utfästelse till huvuddelägare i familjebolag. Den utfästa

pensionen får dock inte överstiga vad som kan anses sedvanligt för arbetstagare

med motsvarande uppgifter. Såsom några remissinstanser påpekat

kan en sådan bestämmelse te sig betänklig från taxeringssynpunkt. Det är i

regel vanskligt att avgöra vad som i det enskilda fallet kan anses vara skälig

pension. Emellertid skall enligt förslaget till tryggandelag avsättning till

stiftelse i fortsättningen alltid ske i form av kontanter och likvärdiga tillgångar

och återlån till arbetsgivaren får inte ske med mindre betryggande

säkerhet lämnas. Därjämte skall länsstyrelsen utse ordföranden i stiftelsens

styrelse, när stiftelsen har till ändamål att trygga utfästelse om pension även

till arbetstagare, som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller

föreningen, eller efterlevande till sådan arbetstagare. Under sådana förhållanden

anser jag mig kunna godta att avdrag medges vid taxeringen för avsättning

till pensionsstiftelse enligt de regler som föreslås i tryggandelagen.

Förslaget till tryggandelag innehåller bestämmelser även beträffande personalstiftelser.

Den ändamålsbestämning som i tryggandelagen ges för personalstiftelser

och de regler som gäller i fråga om avsättning anser jag kunna

godtas även från taxeringssynpunkt. Detta gäller även förslaget till övergångsbestämmelser

till tryggandelagen. Vad där föreslås angående pensionsstiftelser

och personalstiftelser inger inte några betänkligheter från

skattemässiga synpunkter.

På grundval av vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats

förslag till ändringar i kommunalskattelagen, förordningen om statlig

inkomstskatt och taxeringsförordningen. Jag övergår nu till att behandla de

olika bestämmelserna i dessa förslag.

19 § KL

Gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare erhåller från pensions-

eller personalstiftelse skall givetvis liksom f. n. utgöra skattepliktig

intäkt för arbetsgivaren. Detta föreskrivs i 28 § 1 mom. och i anvisningarna

till 21 och 24 §§. I princip skall gottgörelsen tas upp som skattepliktig in
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

täkt i den förvärvskälla i vilken avdrag för avsättning till stiftelsen medgetts.

Har avdrag inte erhållits för avsättning till stiftelsen skall inte heller

gottgörelsen inverka på taxeringen. I regel torde dessa bestämmelser inte

föranleda några komplikationer vid tillämpningen. Det är endast i undantagsfall

som en skattskyldig gjort avsättning i flera förvärvskällor. Än mera

sällsynt torde det vara att avsättning till stiftelse gjorts, för vilken avdrag inte

fått ske vid inkomsttaxeringen. I vilken utsträckning och på vilket sätt beskattningen

i dylika undantagsfall skall ske kan inte regleras i författningstext.

Det måste bli en prövning från fall till fall och tillämpningen måste

här överlåtas åt praxis. Problemet är f. ö. inte nytt. Det finns redan enligt

gällande regler.

Finns i stiftelsen medel, för vilka avdrag inte medgetts vid taxeringen,

skall dessa medel i första hand anses ha tagits i anspråk när stiftelsen lämnar

gottgörelse. Detta är innebörden av de föreslagna reglerna i 19 §. Det

hör understrykas att all gottgörelse från pensions- eller personalstiftelse,

som inte härrör från medel för vilka avdrag vägrats när de överlämnats till

stiftelsen, är skattepliktig. Om medel som uppkommit genom avkastning på

stiftelsens kapital tas i anspråk för gottgörelse, är gottgörelsen skattepliktig.

Detta gäller även om avkastningen härrör av medel, för vilka avdrag vägrats

vid avsättningen.

28 § 1 inom. KL

Såsom framhållits i flera remissyttranden bör ersättning, som en arbetsgivare

erhåller när han övertar ansvar för pensionsutfästelse i samband med

övertagande av rörelse, räknas som intäkt av rörelsen. En regel av denna

innebörd har tagits in i sjätte stycket av 28 § 1 mom. Att ersättningen utgör

avdragsgill kostnad för överlåtaren ligger i sakens natur och synes inte behöva

särskilt regleras. Av förslaget till tryggandelag följer vidare att om ansvaret

för pensionsutfästelse överflyttats är innehavaren av pensionsfordringen

beträffande utfästelsens rättsverkningar att anse som anställd hos

efterträdaren från dagen för anställningen hos företrädaren. Efterträdaren

har därför möjlighet att erhålla avdrag för att trygga denna pensionsutfästelse

till hela sitt belopp.

Förslaget till lag om tryggande av pensionsutfästelse in. m. innehåller, som

redan nämnts, inte några föreskrifter om återföring av medel som avsatts

för tryggande av pensionsutfästelse när de avsatta medlen överstiger pensionsreserven.

Sådana avtappningsregler är inte nödvändiga från civilrättslig

synpunkt. Från beskattningssynpunkt kan däremot dylika regler inte helt

undvaras.

Om förslaget till tryggandelag bifalls av riksdagen, kommer pensionsstiftelserna

i fortsättningen att inneha endast realtillgångar, dvs. kontanter,

aktier, fordringar med godtagbar säkerhet etc. Man bör kunna bortse från

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

de fall då en pensionsstiftelse, som tillhör fysisk person eller handelsbolag,

har en fordran på arbetsgivaren som uppkommit före år 1955 och för vilken

säkerhet inte är ställd. De medel som finns i pensionsstiftelserna kommer

destinatärerna till godo. De kan inte återgå till arbetsgivaren annat än i form

av gottgörelse för pensionskostnader som arbetsgivaren haft. De kan heller

inte utlånas till arbetsgivaren utan betryggande säkerhet. Under sådana förhållanden

anser jag att man i fortsättningen inte behöver föreskriva avtappningsregler

såvitt gäller medel som avsatts till pensionsstiftelse.

Annorlunda förhåller det sig däremot med de medel som reserveras på

posten Avsatt till pensioner. Om en sådan avsättning blivit för stor i förhållande

till de utfästelser den skall trygga, skall givetvis avsättningen till

denna del återföras till beskattning. Detta är en regel som gäller alla reserveringar

av obeskattade medel.

Pensionsstiftelseutredningen har i sitt förslag benämnt den del av avsättningen,

som inte behövs för att täcka pensionsutfästelserna, för disponibla

pensionsmedel. Det synes lämpligt att använda denna benämning för

medel som i princip bör återföras till beskattning. Enligt pensionsstiftelseutredningens

förslag till avtappningsregler skall disponibla vinstmedel

minskas med belopp som svarar mot vad som under året avsatts till pensionsstiftelse

och vad som använts för inköp av pensionsförsäkring mot engångspremie.

Förslaget i denna del har godtagits av remissinstanserna. Däremot

har utredningens förslag till bestämning av det belopp, varmed disponibla

pensionsmedel därutöver skall minskas under räkenskapsåret, föranlett

erinringar i flera yttranden. Man har ansett att en återföring till beskattning

av de disponibla vinstmedlen i den takt utredningen föreslagit

skulle leda till likviditetssvårigheter främst för vissa mindre och medelstora

företag.

Av den tidigare lämnade redogörelsen för utredningens förslag och för

remissyttrandena framgår hur de av utredningen föreslagna avtappningsreglerna

konstruerats. Dessa regler upptogs i utredningens förslag till civilrättslig

lagstiftning men de kompletterades med en regel i KL av innebörd

att riksskattenämnden ägde medge att det återförda beloppet fick fördelas

till beskattning på högst sex år.

Det är i och för sig önskvärt att avtappningsreglerna om möjligt utformas

så att de inte leder till likviditetssvårigheter för företagen och att någon

dispensregel inte är nödvändig. Detta kan man nå genom att utforma avtappningsregeln

på det sätt som föreslagits av bl. a. näringslivets skattedelegation,

nämligen att avtappning sker med en tiondel av disponibla pensionsmedel

vid beskattningsårets ingång. Därjämte skall minskning ske med belopp

som svarar mot vad som under året avsatts till pensionsstiftelse och

vad som må ha erlagts i engångspremie för pensionsförsäkring. Avtappning

kan givetvis inte ske med större belopp än som svarar mot disponibla

medel vid beskattningsårets utgång. Även om jag är medveten om att det i

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967 53

flertalet fall inte är nödvändigt att avtappningen sker i så långsam takt

är jag dock benägen att nu godta en sådan utformning av bestämmelsen.

Eu regel av denna innebörd har intagits i sjunde stycket av 28 § 1 mom.

Sedan lagstiftningen tillämpats en tid bör avtappningsregeln emellertid

överses med hänsyn till de uppgifter angående disponibla medel som då

kan erhållas från deklarationerna.

Om disponibla pensionsmedel tas upp som intäkt med stöd av avtappningsregeln,

innebär det att beskattning sker av sådana medel utan att posten

Avsatt till pensioner minskat med motsvarande belopp. I vissa fall

kommer den skattskyldige då sannolikt att ändra balansräkningen för beskattningsåret

i fråga för att få överensstämmelse mellan bokföring och

beskattning. Om så inte sker, skall en minskning av posten Avsatt till pensioner

som görs ett senare beskattningsår inte räknas som intäkt om minskningen

inte överstiger det belopp som redan beskattats med tillämpningav

avtappningsregeln.

Det ankommer givetvis på den skattskyldige att förete utredning om

storleken av disponibla pensionsmedel. Pensionsstiftelseutredningen har

utgett ett nytt tabellhäfte för beräkning av pensionsreserv (SOU 1964: 28).

I vissa fall torde en enkel överslagsberäkning kunna visa att det inte finns

några disponibla pensionsmedel. Finns sådana medel måste beräkningen

göras noggrannare. Det bör dock inte vara nödvändigt att göra en försäkringsteknisk

utredning varje år, om det framstår som sannolikt att disponibla

pensionsmedel inte ökat. Beräkningen av det belopp som skall återföras

till beskattning kan då grundas på en tidigare år lämnad uppgift om

disponibla pensionsmedel. Om den skattskyldige inte företer utredning om

disponibla pensionsmedel, får beskattningsmyndigheterna med ledning av

de uppgifter som kan finnas tillgängliga beräkna det tillägg för sådana medel

som är påkallat.

Om en arbetsgivare upphör med sin rörelse eller om arbetsgivaren går i

likvidation eller dödsbo efter honom skiftas skall disponibla pensionsmedel

samma år tas till beskattning. Arbetsgivaren kan upphöra med rörelsen genom

att överlåta den till annan, övertar efterträdaren därvid företrädarens

pensionsutfästelser, blir alla de medel som finns på posten Avsatt till pensioner

hos företrädaren disponibla pensionsmedel. Dessa återförs då till beskattning

hos företrädaren men denne erhåller, som jag redan framhållit,

avdrag för den ersättning han lämnat efterträdaren för att denna övertagit

pensionsutfästelserna.

Sveriges köpmannaförbund har anfört att en regel att disponibla pensionsmedel

skall återföras till beskattning på en gång när rörelsen upphör

ar alltför sträng. Förbundet föreslår att medlen efter dispens skall få fördelas

till beskattning under flera år och att reglerna om ackumulerad inkomst

skall bil tillämpliga. Återföring av disponibla pensionsmedel blir aktuell

främst hos juridiska personer och det finns därför knappast anledning

4 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 84

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Kungl. Maj.ts proposition nr år 1967

att göra reglerna om ackumulerad inkomst tillämpliga. Om åteiföiing av

disponibla pensionsmedel blir aktuell i ett familjebolag — det torde \aia

detta fallet förbundet närmast har i åtanke — beror förekomsten av sådana

medel i regel på att bolaget lämnat utfästelse om pension till huvuddelägare

och att avtappning enligt nu gällande regler därigenom förhindrats. Bolaget

kan emellertid undgå beskattningen genom att fullfölja pensionsutfästelsen

och inköpa en pensionsförsäkring mot engångspremie. Det finns därför

inte någon anledning att införa sådana fördelningsregler som förbundet

föreslagit.

I sista stycket av 28 § 1 mom. har föreskrivits att — om arbetsgivaren under

rubriken Avsatt till pensioner redovisar medel för vilka han inte fått

avdrag vid taxeringen — dessa medel inte tas upp som skattepliktig intäkt.

Finns sådana medel, för vilka avdrag inte medgetts vid taxeringen, skall

dessa medel i första hand anses ha tagits i anspråk då posten A\satt till

pensioner minskas eller då den föreslagna avtappningsregeln i 28 g 1 mom.

sjunde stycket blir tillämplig.

29 § 4 mom. KL

Den avtappningsregel som f. n. finns i 29 § 4 mom. utgår och ersätts av

avtappningsregeln i det föreslagna nya sjunde stycket i 28 § 1 mom. Sistnämnda

regel gäller endast medel som redovisas under rubriken Avsatt till

pensioner. Då pensionsstiftelserna enligt förslaget i fortsättningen endast

skall ha reala tillgångar finns, som redan framhållits, inte behov av särskilda

avtappningsregler i fråga om stiftelserna.

53 § 1 mom. KL

Pensionsstiftelseutredningen har föreslagit att alla personalstittelser i

fortsättningen skall åtnjuta samma privilegierade ställning i beskattningshänseende

som f. n. tillkommer pensionsstiftelser och bundna personalstiftelser

för arbetslöshetsunderstöd, sjulthjälp eller hjälp vid olycksfall.

Sådana stiftelser är skattskyldiga till kommunal inkomstskatt endast för

inkomst av fastighet. De är frikallade från skattskyldighet till statlig inkomstskatt

och förmögenhetsskatt. Övriga personalstiftelser är oinskränkt

skattskyldiga för inkomst och förmögenhet. Den statliga inkomstskatten

beräknas efter 15 %.

De personalstiftelser som har till uteslutande uppgift att lämna understöd

vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall bör liksom hittills vara begränsat

skattskyldiga. Däremot kan jag inte finna anledning att föreslå en lindring

i beskattningen för övriga personalstiftelser. Samma förman skulle da sannolikt

komma att krävas av andra stiftelser och sammanslutningar med

likvärdigt ändamål.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 84 år 1967

55

Anvisningarna till 21, 22, 24 och 25 §§ KL

Enligt förslaget i prop. 1967:83 till tryggandelag kan en arbetsgivare,

som har anställda i ett jordbruk eller i en annan fastighet, trygga pensionsutfästelse

genom att redovisa skuld på posten Avsatt till pensioner. Detta

gäller oberoende av om arbetsgivaren redovisar inkomsten av förvärvskällan

enligt bokföringsmässiga grunder eller enligt kontantprincipen. Enligt pensionsstiftelseutredningens

förslag skulle avdrag vid taxeringen medges för

avsättning på kontot Avsatt till pensioner — förutom i rörelse — i inkomstslaget

jordbruksfastighet när inkomsten av förvärvskällan beräknas enligt

bokföringsmässiga grunder. Vidare föreslog utredningen att aktiebolag,

ekonomisk förening, ömsesidigt försäkringsbolag och sparbank skulle vara

skyldiga att i edovisa inkomst av jordbruksfastighet enligt bokföringsmäsgrunder.

Sistnämnda förslag bär inte upptagits i propositionsförslaget.

Jag anser mig kunna tillstyrka att arbetsgivare, som enligt förslaget till

tryggandelag kan trygga pensionsutfästelse genom redovisning av skuld på

posten Avsatt till pensioner, skall få åtnjuta avdrag för avsättning till detta

konto enligt de regler som gäller för inkomst av rörelse även i fråga om

pensionsutfästelse till anställd i inkomstslagen jordbruksfastighet och annan

fastighet. Detta bör gälla även om inkomsten av förvärvskällan beräknas

enligt kontantprincipen. De nya bestämmelserna i anvisningarna till

21, 22, 24 och 25 §§ KL har utformats med hänsyn härtill.

Någon rätt till avdrag för avsättning för att trygga pensionsutfästelse till

anställd i annat inkomstslag än jordbruksfastighet, annan fastighet eller

rörelse bör däremot inte ifrågakomma.

Anvisningarna till 29 § KL

Punkt 2. a. Pensionsstiftelseutredningen har föreslagit att som villkor för

avdragsrätt för avsättning till personalstiftelse skall gälla, att de avsatta

medlen kan beräknas komma till användning under de närmaste åren. Jag

delar emellertid riksskattenämndens uppfattning att ett sådant villkor kan

föranleda svårigheter vid tillämpningen. Med hänsyn till de föreskrifter,

som i förslaget till tryggandelag stadgas för personalstiftelser i fråga om

ändamålsbestämningen, formen för avsättning av medel och styrelsens sammansättning,

anser jag att tillräcklig garanti finns för att avsättning till

personalstiftelse icke kommer att ske i syfte att nå icke avsedda skattelättnader.

Det bör emellertid framgå av lagtexten att det skall vara fråga om eu

avsättning enligt tryggandelagens regler. Avdragsrätt föreligger inte för avsättning

till annan personalstiftelse tillhörig arbetsgivaren än sådan som

avses i tryggandelagen.

Punkt 2. b—d. Såväl när det gäller avdrag för avsättning till pensionsstiftelse

som när det gäller avdrag för ökning av posten Avsatt till pensioner

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

måste en beräkning göras av högsta tillåtna avsättning. Med hänsyn till de

krav som i fortsättningen gäller för avsättning till pensionsstiftelser, nämligen

att avsättningen sker i form av kontanter och likvärdiga tillgångar och

att betryggande säkerhet måste lämnas vid återlån, torde benägenheten att

göra för stora avsättningar till sådana stiftelser bli mindre. Däremot är det

sannolikt att möjligheten att avsätta till kontot Avsatt till pensioner kommer

att utnyttjas fullt ut. Det åligger den skattskyldige att förete utredning

om förutsättning för avdrag. Om tillfredsställande utredning inte lämnas

skall avdrag givetvis vägras.

Pensionsstiftelseutredningens förslag att avdrag skall vägras för ökning

av posten Avsatt till pensioner, när denna post tidigare minskats i strid

med tryggandclagens regler, anser jag mig av skäl som anförts i remissyttrandena

inte kunna tillstyrka.

Med anledning av vad Föreningen Auktoriserade revisorer anfört angående

tidpunkten när medlen senast skall ha tillförts en stiftelse för att avdrag

skall medges för visst beskattningsår, får jag uttala, att jag delar den uppfattning

riksskattenämnden gett uttryck för i det meddelande som åberopas

av föreningen (1956: 4: 4).

Vid beräkning av avdragsgill avsättning kan fråga även uppkomma om

värdering av pensionsstiftelses tillgångar. Denna fråga har berörts i prop.

1967: 83 och jag hänvisar därför till vad där anförts. Värderingen måste givetvis

ske efter samma principer vid tillämpningen av den civilrättsliga och

den skatterättsliga lagstiftningen.

Det bör understrykas att avdrag för avsättning för tryggande av pensionsutfästelse

i fortsättningen kan erhållas endast genom avsättning, i räkenskaperna

under rubriken Avsatt till pensioner i den mån detta är medgivet

enligt tryggandelagens bestämmelser och genom avsättning till sådan pensionsstiftelse

som avses i nämnda lag.

Anvisningarna till 53 § KL

Bestämmelserna i punkt 8 av anvisningarna till 53 § KL har utformats i

huvudsaklig överensstämmelse med pensionsstiftelseutredningens förslag

och torde inte kräva någon ytterligare kommentar.

Övergångsbestämmelserna till ändringarna i KL

Enligt punkt 2 av övergångsbestämmelserna till 1961 års lagstiftning får

vid beräkning av avdragsgill avsättning till pensionsstiftelse hänsyn tas till

utfästelse om rätt till antastbar pension, om utfästelsen lämnats före den 1

januari 1963. Även utfästa tillägg till sådan pension får beaktas, om tilläggen

är betingade av levnadskostnadernas ökning. Enligt nu föreslagen lagstiftning

får hänsyn tas till utfästelse om antastbar pensionsrätt, om utfäs
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 84- år 1967

telsen lämnats före den 1 januari 1967. Även i fortsättningen bör hänsyn få

tas till utfästa tillägg till dessa pensioner, om tilläggen är föranledda av

ökade levnadskostnader. I överensstämmelse med nu gällande regler bör

vidare en pension som börjat utgå före den 5 juni 1955 alltid anses som

utfäst pension.

De nya reglerna tillämpas första gången vid 1969 års taxering. Avtappningsregein

i 28 § 1 mom. sjunde stycket andra och tredje punkterna blir

dock tillämplig först vid 1970 års taxering.

De föreslagna bestämmelserna i 7 § förordningen om statlig inkomstskatt

och 33 § taxeringsförordningen torde inte kräva någon särskild kommentar.

Den långa uppräkningen av skattskyldiga i 7 § e) och f) har i stort sett

kunnat slopas genom en hänvisning till motsvarande uppräkning i KL. Den

i 7 § d) föreslagna ändringen sammanhänger med förslaget i prop. 1967: 74

om ändring i hushållningssällskapens framtida ställning.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t föreslår riksdagen att antaga de inom finansdepartementet upprättade

förslagen till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370);

2) förordning angående ändrad Igdelse av 7 § förordningen den 26 juli

1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt;

3) förordning om ändrad Igdelse av 33 § taxeringsförordningen den 23

november 1956 (nr 623).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Margit Edström

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 8b år 1967

Bilaga

Pensionsstiftelseutredningens förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, dels att 19 §, 28 § 1 mom., 29 § 4 mom., 41 § och

53 § 1 mom. d) ävensom punkt 3 av anvisningarna till 21 §, punkt 1 av anvisningarna

till 22 §, punkt 2 av anvisningarna till 29 § samt punkt 8 av anvisningarna

till 53 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels att i samma lag1 skall till

anvisningarna till 24 § fogas en ny punkt, betecknad punkt 8, till anvisningarna

till 25 § en ny punkt, betecknad punkt 6, och till anvisningarna till 28 §

en ny punkt, betecknad punkt 5, av nedan angiven lydelse och dels att punkt

6 av anvisningarna till 53 § samma lag skall upphöra att gälla.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

19 §.

Till skattepliktig---— — — räknas icke:

vad som —------likartad form;

gottgörelse till arbetsgivare fi-ån

pensions- eller personalstiftelse ur

beskattade medel vid första tillfälle

sådana medel finnas tillgängliga.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

28 §.

1 m o in. Till intäkt — ----- — — honom tillgodo.

Räntor samt ------ — — tillhört rörelsen.

Royalty och------annan fastighet.

Ersättning, som — — —■ — --i

Belopp, som idkare av rörelse uppburit

ur pensions- eller annan personalstiftelse

såsom gottgörelse för utgift,

räknas som intäkt av rörelse.

Vad nu sagts skall dock icke gälla i

den mån utgiften föranlett att avdrag

vid tidigare års taxering ej fått

göras för avgifter, som avses i 29 § b

inom. sista ledet, eller gottgörelsen

skett av medel, för vilka avdrag ej

fått göras vid avsättningen till stif
-

rörelse.

Gottgörelse, som arbetsgivare uppburit

från pensions- eller personalstiftelse,

räknas såsom intäkt av rörelse,

om avsättning till stiftelsen

skett enligt 29 §.

Redovisar arbetsgivare enligt 2

kap. lagen om tryggande av pensionslöften

i sin balansräkning eu

post Avsatt till pensioner, som är

mindre än denna post vid utgången

av föregående räkenskapsår, räknas

1 Senaste lydelse av 19 § se SFS 1964:70, av 28 § 1 mom. och 29 § 4 mom. se SFS 1961:586,

av 41 § se SFS 1951:790, av 53 § 1 mom. se SFS 1963:303, av punkt 3 av anvisningarna till 21 §

se SFS 1954:45, av punkt 1 av anvisningarna till 22 § och av punkt 2 av anvisningarna till 29 §

se SFS 1961:586 samt av punkt 8 av anvisningarna till 53 § se SFS 1951:689.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr S4 år 1967

59

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

telsen. Gottgörelsen skall i första skillnaden mellan de två beloppen

hand anses hava skett av sådana me- såsom intäkt av rörelse.

del.

29

4 mom. Avdrag får icke göras

hyra för------—■ -—• —

kostnad för ny-, till- eller ombyggnad

av rörelseidkaren tillhörig,

i rörelsen använd fastighet eller annan

anläggning eller för grundförbättring

därå;

avgifter från arbetsgivare enligt

lagen om försäkring för allmän tillläggspension

till den del kostnaden

härför motsvaras av under räkenskapsåret

erlagda dylika avgifter, för

vilka den skattskyldige ägt gottgöra

sig enligt 5 § lagen med vissa bestämmelser

om pensionsstiftelse men

för vilka han icke uttagit gottgörelse,

dock att vad nu sagts skall gälla

endast i den mån gottgörelsen kunnat

uttagas utan att stiftelsens förmögenhet

bringats att underskrida

ett belopp motsvarande etthundratjngu

procent av stiftelsens pensionsreserv.

(Se vidare anvisningarna.)

§•

för:

— i rörelsen;

kostnad för ny-, till- eller ombyggnad

av rörelseidkaren tillhörig,

i rörelsen använd fastighet eller annan

anläggning eller för grundförbättring

därå.

(Se vidare anvisningarna.)

41

Inkomst av rörelse skall beräknas

enligt bokföringsmässiga grunder, i

den mån dessa icke stå i strid med

särskilda bestämmelser i denna lag.

Jämväl inkomst av jordbruksfastighet

skall beräknas på sätt nyss sagts,

därest den skattskyldige för räkenskaper

enligt vad därom särskilt

stadgas. I

I andra----■ —----

(Se vidare anvisningarna.)

§•

Inkomst av rörelse skall beräknas

enligt bokföringsmässiga grunder, i

den mån dessa icke stå i strid med

särskilda bestämmelser i denna lag.

Inkomst av jordbruksfastighet skall

beräknas på samma sätt, därest den

skattskyldige utgör aktiebolag, ekonomisk

förening, ömsesidigt försäkringsbolag

eller sparbank. Även annan

skattskyldig må beräkna inkomst

av jordbruksfastighet enligt

bokföringsmässiga grunder, om han

för föreskrivna räkenskaper.

- ägt rum.

(,Se vidare anvisningarna.)

53 §.

1 mom. Skyldighet att--------av rörelse;

d) akademier, Nobelstiftelsen samt d) akademier, Nobelstiftelsen samt

stiftelsen Dag Hammarskjölds Min- stiftelsen Dag Hammarskjölds Min
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

(Nuvarande lydelse)

nesfond, så ock allmänna undervisningsverk,

sådana sammanslutningar

av studerande vid rikets universitet

och högskolor i vilka de studerande

enligt gällande stadgar äro

skyldiga att vara medlemmar, sjömanshus,

svenska skeppshypotekskassan,

norrlandsfonden, malmfonden

för forsknings- och utvecklingsarbete,

järnkontoret, så länge kontorets

vinstmedel användas till allmänt

nyttiga ändamål och kontoret icke

lämnar utdelning åt sina delägare,

aktiebolaget tipstjänst, svenska penninglotteriet

aktiebolag, allmänna

pensionsfonden, allmänna sjukförsäkringsfonden,

pensionsstiftelser,

allmänna försäkringskassor, understödsföreningar,

som icke bedriva

till livförsäkring hänförlig verksamhet

jämlikt lagen om aktiebolags

pensions- och andra personalstiftelser

bildade stiftelser för arbetslöshetsunderstöd,

sjukhjälp eller hjälp

vid olycksfall, sådana ömsesidiga

försäkringsbolag för försäkring av

egendom, å vilka lagen om försäkringsrörelse

icke äger tillämpning eller

vilkas verksamhetsområden falla

utanför Stockholm och omfatta

allenast visst län eller del av län,

ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag,

som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring

:

för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, andra---— ■— ---

Riksskattenämnden må, ----—

(Föreslagen lydelse)

nesfond, så ock allmänna undervisningsverk,

sådana sammanslutningar

av studerande vid rikets universitet

och högskolor i vilka de studerande

enligt gällande stadgar äro

skyldiga att vara medlemmar, sjömanshus,

svenska skeppshypotekskassan,

norrlandsfonden, malmfonden

för forsknings- och utvecklingsarbete,

järnkontoret, så länge kontorets

vinstmedel användas till allmänt

nyttiga ändamål och kontoret icke

lämnar utdelning åt sina delägare,

aktiebolaget tipstjänst, svenska penninglotteriet

aktiebolag, allmänna

pensionsfonden, allmänna sjukförsäkringsfonden,

pensionsstiftelser,

allmänna försäkringskassor, understödsföreningar,

som icke bedriva

till livförsäkring hänförlig verksamhet,

personalstiftelser, sådana ömsesidiga

försäkringsbolag för försäkring

av egendom, å vilka lagen om

försäkringsrörelse icke äger tillämpning

eller vilkas verksamhetsområden

falla utanför Stockholm och omfatta

allenast visst län eller del av

län, ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag,

som avses i lagen om

yrkesskadeförsäkring:

för inkomst av fastighet;

eller rörelse.

-— —- icke föras.

Anvisningar

till 21 §.

3. Såsom intäkt------stadgandena i 35 §.

Gottgörelse, som arbetsgivare uppburit

från pensions- eller personalstiftelse,

räknas såsom intäkt av

jordbruksfastighet, om avsättning

till stiftelsen skett enligt 22 §.

Därest inkomst — —----om jordbruksfastighet.

Redovisar arbetsgivare enligt 2

kap. lagen om tryggande av pen
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

sionslöften i sin balansräkning en

post Avsatt till pensioner, skall vad

i 28 § 1 mom. sjätte stycket samt i

punkt 5 av anvisningarna till 28 §

stadgas angående rörelse äga motsvarande

tillämpning i fråga om

jordbruksfastighet.

Har skattskyldigs------i stället tillämpas.

till 22 §.

1. Såsom driftkostnad----

Värdet av--------

Därest inkomst------

Kostnad för anskaffande av djur

får alltid avdragas, enär djuren anses

såsom varor i jordbruket. Kostnad

för anskaffande av maskiner

och andra dylika för stadigvarande

bruk avsedda inventarier får däremot

avdragas endast genom årliga

värdeminskningsavdrag. Är sådan

tillgång underkastad hastig förbrukning,

vilket vanligen kan anses vara

fallet, när den beräknas hava en varaktighetstid

av högst tre år, får dock

under anskaffningsåret avdragas hela

kostnaden för dess anskaffande.

Vad i övrigt i punkterna 3 och i av

anvisningarna till 29 § stadgas angående

avdrag för värdeminskning

av inventarier i rörelse skall äga

motsvarande tillämpning beträffande

sådant avdrag i fråga om jordbruksfastighet.

Bestämmelserna i punkt 2 av anvisningarna

till 29 § angående avdrag

för överföring av medel till

pensionsstiftelse eller annan personalstiftelse,

såvitt angår rörelse,

ävensom bestämmelserna i 28 § 1

mom. sista stycket och 29 § i mom.

sista ledet avseende rörelseidkare,

som äger gottgöra sig för utgift ur

sådan stiftelse, skola äga motsvarande

tillämpning i fråga om jordbruksfastighet.

Värdet av----------

--- ny sådan.

som driftkostnad.

Avdrag för avsättning av medel

till pensions- eller personalstiftelse,

må ske på det sätt och i den ordning,

som enligt punkt 2 av anvisningarna

till 29 § gäller för rörelse.

— nedan sägs.

Kostnad för anskaffande av djur

får alltid avdragas, enär djuren anses

såsom varor i jordbruket. Kostnad

för anskaffande av maskiner

och andra dylika för stadigvarande

bruk avsedda inventarier får däremot

avdragas endast genom årliga

värdeminskningsavdrag. Är sådan

tillgång underkastad hastig förbrukning,

vilket vanligen kan anses vara

fallet, när den beräknas hava en

varaktighetstid av högst tre år, får

dock under anskaffningsåret avdragas

hela kostnaden för dess anskaffande.

Vad som stadgas i punkt 2 av anvisningarna

till 29 § angående post

Avsatt till pensioner och i punkterna

3 och i angående avdrag för värdeminskning

av inventarier i rörelse

skall äga motsvarande tillämpning i

fråga om jordbruksfastighet.

som intäkt.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

till 24 §.

8. Gottgörelse, som arbetsgivare

uppburit från pensions- eller personalstiftelse,

räknas såsom intäkt av

annan fastighet, om avsättning till

stiftelsen skett enligt 25 §.

till 25 §.

6. Avdrag för avsättning av medel

till pensions- eller personalstiftelse

må ske på det sätt och i den ordning,

som enligt punkt 2 av anvisningarna

till 29 § gäller för rörelse.

till 28 §.

5. Som intäkt upptages det belopp,

varmed disponibla pensionsmedel

enligt 2 kap. 6 § lagen om tryggande

av pensionslöften skolat minskas

under räkenskapsåret, ändå att posten

Avsatt till pensioner jämfört med

föregående års balansräkning minskats

med lägre belopp.

Upphör arbetsgivare med sin rörelse,

upptagas disponibla pensionsmedel

såsom intäkt av rörelse det

räkenskapsår händelsen inträffar.

Träder arbetsgivare i likvidation

upptagas dessa medel såsom intäkt

senast räkenskapsåret efter det, då

beslutet om likvidation fattades. För

fusion som avses i 28 § 3 och 4 mom.

gäller vad där föreskrivits.

Beskattade medel räknas icke som

intäkt enligt 28 § 1 mom. sjätte

stycket eller enligt föreskrifterna i

första och andra styckena här ovan

första gången dessa medel finnas tillgängliga.

Riksskattenämnden äger medgiva,

att intäkt som avses i första stycket

må fördelas till beskattning på högst

sex räkenskapsår. Över riksskattenämndens

beslut må klagan icke föras.

till 29 §.

2. a. Skattskyldig må åtnjuta av- 2. a. Arbetsgivare åtnjuter avdrag

drag för medel, som avsatts till pen- för medel, som avsatts till personalsionsstiftelse

varom förmäles i stiftelse, när medlen kunna beräk
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 84 år 1967

63

(Nuvarande lydelse)

punkt 6 av anvisningarna till 53 §.

Avdrag må icke medgivas med

mindre avsättningen avser pensionering,

som anordnats på sätt i anvisningarna

till 31 § föreskrives som

villkor för att livförsäkring skall

hänföras till pensionsförsäkring.

För rätt till avdrag kräves vidare

att medlen kontant eller i form av

aktier, obligationer eller därmed

jämförliga tillgångar till ett värde

motsvarande den gjorda avsättningen

överlämnats till stiftelsen. År fråga

om aktiebolag, ekonomisk förening,

ömsesidigt försäkringsbolag,

sparbank. Sveriges allmänna hypoteksbaiuc,

Konungariket Sveriges

stadshypotekskassa, hypoteksförening,

svenska bostadskreditkassan

eller bostadskreditförening, må med

tillgångar som nyss sagts jämställas

av den skattskyldige utfärdat och till

stiftelsen överlämnat skuldebrev. Såsom

förutsättning härför skall gälla,

att skuldebrevet innefattar utfästelse

om att ränta skall utgå med lägst

tre och högst sex procent om året och

om att räntan årligen skall tillföras

huvudstolen. Avdrag må dock medgivas

även om skuldebrevet innehåller

förbehåll att skyldighet att utgiva

ränta ej föreligger, när stiftelsens

förmögenhet uppgår till ett belopp

motsvarande etthundratjugu procent

av stiftelsens pensionsreserv.

För rätt till avdrag kräves jämväl

att avsättningen tjänar till tryggande

av den skattskyldiges utfästelser

om pension. Utfästelse skall vara

gjord av den skattskyldige till arbetstagare

eller arbetstagares efterlevande.

Utfästelse till arbetstagare

om pension, som ännu ej börjat utgå,

skall innefatta att denne vid avgång

ur tjänsten utan samband med

inträffat pensionsfall har rätt till den

del av pensionen som intjänats vid

avgången (fribrev). Avdraget för avsättningen

må uppgå till högst det

belopp som fordras för att upp
-

(Föreslagen lydelse)

nas komma till användning under de

närmaste åren.

b. Arbetsgivare åtnjuter avdrag

för medel, som avsatts till pensionsstiftelse

för att uppbringa stiftelsens

tillgångar till vad som motsvarar —

efter avdrag för den gäld stiftelsen

själv må hava ådragit sig — upplupen

del av de löften om pension, som

tryggas av stiftelsen. Att stiftelsens

ändamål icke må omfatta pension

för vissa personer utöver visst belopp

framgår av 3 kap. 1 § tredje

stycket lagen om tryggande av pensionslöften.

Avser pensionsstiftelsen att trygga

pensionslöften enligt allmän pensionsplan,

åtnjutes avdrag för avsättning

för att täcka pensionsreserv

enligt pensionsplanen.

c. Redovisar arbetsgivare enligt 2

kap. lagen om tryggande av pensionslöften

i sin balansräkning en

post Avsatt till pensioner, som är

större än denna post vid utgången av

föregående räkenskapsår, åtnjutes

avdrag för skillnaden mellan de bägge

posterna. Har arbetsgivare under

ett tidigare räkenskapsår nedsatt

posten Avsatt till pensioner under

bundet belopp och har åtgärden icke

berott på ursäktligt förbiseende,

skall dock avdrag vägras för ett motsvarande

belopp.

d. Vid beräkning av avdrag enligt

b. och c. ovan får pensionslöfte beaktas

endast under förutsättning, att

försäkring tecknad för löftet skulle

hava varit pensionsförsäkring i den

mening, som angives i punkt 1 av

anvisningarna till 31 §.

e. Vederlag, som arbetsgivare utgiver

till efterträdare i rörelse eller i

rörelsegren för att denne övertagit

ansvaret för pensionslöfte, räknas

icke till driftkostnad.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 ar 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

bringa stiftelsens förmögenhet vid

beskattningsårets utgång till vad

som motsvarar en enligt 10 § lagen

med vissa bestämmelser om pensionsstiftelse

beräknad pensionsreserv

för sådana utfästelser som ovan

sagts.

Om aktierna i aktiebolag eller andelarna

i ekonomisk förening till

huvudsaklig del ägas eller på därmed

jämförligt säd innehavas — direkt

eller genom förmedling av juridisk

person — av en fysisk person

eller ett fåtal fysiska personer, må

vid tillämpning av bestämmelserna i

nästföregående stycke hänsyn icke

tagas till pensionsutfästelse avseende

någon, vilken genom eget eller anhörigs

innehav av aktier eller andelar

har ett avgörande inflytande i bolaget

eller föreningen, eller ock efterlevande

till någon varom sålunda

är fråga.

b. Skattskyldig må åtnjuta avdrag

för medel, som avsatts till annan

personalstiftelse än pensionsstiftelse,

därest medlen kontant eller i

form av aktier, obligationer eller därmed

jämförliga tillgångar till ett

värde motsvarande den gjorda avsättningen

överlämnats till stiftelsen

och under förutsättning tillika att

stiftelsens ändamål är sådant, att

den skattskyldige vid direkt omkostnad

för dylikt ändamål är berättigad

till avdrag, att stiftelsen, om den icke

bildats enligt lagen om aktiebolags

pensions- och andra personalstiftelser

eller är knuten till bankaktiebolag

eller sparbank, står under

tillsyn enligt lagen om tillsyn över

stiftelser samt att stiftelsen i övrigt

uppfyller villkor motsvarande dem

som i punkt 6 av anvisningarna till

53 § stadgats beträffande pensionsstiftelse.

till

8. Frågan om skattskyldigheten för

stiftelse skall bedömas med hänsyn

till det ändamål som tillgodoses i den

bedrivna verksamheten. Om stiftelse

53 §.

8. Frågan om skattskyldigheten för

stiftelse skall bedömas med hänsyn

till det ändamål som tillgodoses i den

bedrivna verksamheten.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 8b år 1967

65

(Nuvarande lydelse)

under längre tid icke bedrivit eller

icke kan väntas komma att bedriva

verksamhet i en omfattning som skäligen

svarar mot avkastningen å stiftelsens

tillgångar, skall stiftelsen,

oavsett dess ändamål, anses hänförlig

under 53 § 1 mom. f). Stiftelse,

som i sin verksamhet främjar flera

ändamål, anses hänförlig under 53 §

1 mom. e), därest verksamheten huvudsakligen

avser att tillgodose ändamål

av sådan beskaffenhet som i

nämnda stadgande omförmäles. Detta

anses vara fallet, om i verksamheten

allenast i ringa omfattning främjas

ändamål av annan art.

Vad nu sagts om stiftelse skall

jämväl gälla förening, dock att, därest

under föreningens förvaltning finnes

stiftelse, frågan om skattskyldigheten

skall för stiftelsen och föreningen

var för sig bedömas på sätt

ovan angives.

(Föreslagen lydelse)

Stiftelse, som i sin verksamhet

främjar flera ändamål, anses hänförlig

under 53 § 1 mom. e), därest

verksamheten huvudsakligen avser

att tillgodose ändamål av sådan beskaffenhet

som i nämnda stadgande

omförmäles. Detta anses vara fallet,

om i verksamheten allenast i ringa

omfattning främjas ändamål av annan

art.

Om stiftelse under längre tid icke

bedrivit eller icke kan väntas komma

att bedriva verksamhet i en omfattning

som skäligen svarar mot avkastningen

å stiftelsens tillgångar, skall

stiftelsen, oavsett dess ändamål, anses

hänförlig under 53 § 1 mom. f).

Att pensionsstiftelse lägger avkastning

till kapitalet, skall icke medföra

sådan påföljd, med mindre stiftelsen

har överskott å kapitalet.

Vad i denna punkt sagts om stiftelse

skall jämväl gälla förening,

dock att, därest under föreningens

förvaltning finnes stiftelse, frågan

om skattskyldigheten skall för stiftelsen

och föreningen var för sig bedömas

på sätt ovan angives.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1967 och skall tillämpas första gången

vid 1968 års taxering. Äldre bestämmelser skola fortfarande gälla i

fråga om 1967 års taxering samt i fråga om eftertaxering för år 1967 eller

tidigare år. Vid ikraftträdandet skall följande iakttagas. Vid första taxering

enligt de nya bestämmelserna anses skattskyldig i sin balansräkning föregående

räkenskapsår hava en post Avsatt till pensioner, som svarar mot

vad han enligt 7 § lagen om införande av lagen om tryggande av pensionslöften

och lagen om personalstiftelse skall hava fört till konto Avsatt till

pensioner. Att skattskyldig icke är skyldig att under övergångsåret minska

disponibla pensionsmedel på sätt i 2 kap. 6 § andra stycket lagen om tryggande

av pensionslöften sägs framgår av 10 § lagen om införande av lagen

om tryggande av pensionslöften och lagen om personalstiftelse.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 84 år 1967

Pensionsstiftelseulredningens förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen om statlig

inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 7 § förordningen om statlig inkomstskatt den

26 juli 19471 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

7

Från skattskyldighet------

för all inkomst;

e) akademier, Nobelstiftelsen samt

stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond,

så ock allmänna undervisningsverk,

sådana sammanslutningar

av studerande vid rikets universitet

och högskolor i vilka de studerande

enligt gällande stadgar äro skyldiga

att vara medlemmar, sjömanshus,

svenska skeppshypotekskassan,

norrlandsfonden, malmfonden för

forsknings- och utvecklingsarbete,

järnkontoret, så länge kontorets

vinstmedel användas till allmänt nyttiga

ändamål och kontoret icke lämnar

utdelning åt sina delägare, aktiebolaget

tipstjänst, svenska penninglotteriet

aktiebolag, allmänna pensionsfonden,

allmänna sjukförsäkringsfonden,

pensionsstiftelser, allmänna

försäkringskassor, understödsföreningar,

med undantag för

dem, vilka enligt sina stadgar äga

meddela annan kapitalförsäkring än

sådan som omfattar kapitalunderstöd

å högst 500 kronor för medlem, jämlikt

lagen om aktiebolags pensionsoch

andra personalstiftelser bildade

stiftelser för arbetslöshetsunderstöd,

sjukhjälp eller hjälp vid olycksfall,

sådana ömsesidiga försäkringsbolag

för försäkring av egendom, å

vilka lagen om försäkringsrörelse

icke äger tillämpning eller vilkas

verksamhetsområden falla utanför

Stockholm och omfatta allenast visst

1 Senaste lydelse av 7 § se SFS 1963:27.

(Föreslagen lydelse)

§•

--ävensom hushållningssällskap:

e) akademier, Nobelstiftelsen samt

stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond,

så ock allmänna undervisningsverk,

sådana sammanslutningar

av studerande vid rikets universitet

och högskolor i vilka de studerande

enligt gällande stadgar äro skyldiga

att vara medlemmar, sjömanshus,

svenska skeppshypotekskassan,

norrlandsfonden, malmfonden för

forsknings- och utvecklingsarbete,

järnkontoret, så länge kontorets

vinstmedel användas till allmänt nyttiga

ändamål och kontoret icke lämnar

utdelning åt sina delägare, aktiebolaget

tipstjänst, svenska penninglotteriet

aktiebolag, allmänna pensionsfonden,

allmänna sjukförsäkringsfonden,

pensionsstiftelser, allmänna

försäkringskassor, understödsföreningar,

med undantag för

dem, vilka enligt sina stadgar äga

meddela annan kapitalförsäkring än

sådan som omfattar kapitalunderstöd

å högst 500 kronor för medlem, personalstiftelser,

sådana ömsesidiga

försäkringsbolag för försäkring av

egendom, å vilka lagen om försäkringsrörelse

icke äger tillämpning eller

vilkas verksamhetsområden falla

utanför Stockholm och omfatta allenast

visst län eller del av län, ävensom

sådana ömsesidiga försäkringsbolag,

som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring

:

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

67

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

län eller de! av län, ävensom sådana

ömsesidiga försäkringsbolag, som avses

i lagen om yrkesskadeförsäkring:

för all inkomst; för all inkomst;

f) kyrkor, andra------liänförlig verksamhet.

Riksskattenämnden må,----— — icke föras.

Aktiebolag och------ — bolagens verksamhet.

Om aktierna--— -— --lös egendom.

Riksskattenämnden må,------icke föras.

Att personer,----—--samma paragraf.

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1967 och skall tillämpas

första gången vid 1968 års taxering. Äldre bestämmelser skola fortfarande

gälla i fråga om 1967 års taxering samt i fråga om eftertaxering för år 1967

och tidigare år.

Pensionsstiftelseutredningens förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 33 § taxeringsförordningen

den 23 november 1956 (nr 623)

Härigenom förordnas, att 33 § taxeringsförordningen den 23 november

19561 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

33 §.

Är stiftelse — —----- — till beskattning.

Uppgiftsskyldighet, som i första stycket sägs, åligger

1) pensionsstiftelse, 1) pensionsstiftelse,

2) jåmligt lagen om aktiebolags 2) personalstiftelse,

pensions- och andra personalstiftelser

bildad stiftelse för arbetslöshetsunderstöd,

sjukhjälp eller hjälp vid

olycksfall,

3) stiftelse som —------statlig inkomstskatt.

Uppgift avfattas-------- från skattskyldighet.

Uppgift avlämnas--— — — — nämnda skyldighet.

Det åligger----■ •—- — föreningens skattskyldighet.

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1967 och skall tillämpas

första gången vid 1968 års taxering.

1 Senaste lydelse av 33 § se SFS 1963:28.

MARCUS BOKTR. STHLMI967 670181

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:249 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ;proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 a1 i texten

Rättsfall (3)

3 kopplingar.

  1. RÅ 1997 ref. 56 ur registret
  2. RÅ 1997 ref. 30 ur registret
  3. RÅ 1995 ref. 37 ur registret · dokumentnivå