Sök i Ratio Lex

Angående dispositionen av vissa medel ur skördeskadefonden

1967-03-31 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1967:93, Angående dispositionen av vissa medel ur skördeskadefonden

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 93 år 1967

1

Nr 93

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående dispositionen

av vissa medel ur skördeskadefonden; given Stockholms

slott den 31 mars 1967.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Eric Holmquist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att högst 2 milj. kr. ur skördeskadef onden får

disponeras för bidrag till vissa jordbrukare som drabbats av skador på inbärgad

gröda genom angrepp av sorkar och möss.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 93

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1967

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

31 mars 1967.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist,

Aspling, Palme, Sven-Erig Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer,

Odhnoff.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om dispositionen

av vissa medel ur skör deskadef onden och anför.

I skrivelser den 23 och 26 januari 1967 föreslog länsstyrelserna i Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län särskilda åtgärder i anledning av

omfattande sorkskador på inbärgad gröda, främst hö. Hushållningssällskapen

i de berörda länen uppskattade värdet av det skadade fodret til! 34,5

milj. kr.

Genom beslut den 27 januari 1967 uppdrog Kungl. Maj :t åt statens jordbruksnämnd

att skyndsamt undersöka möjligheterna att sälja överskott

av fodersäd till nedsatt pris till de drabbade jordbrukarna. Jordbruksnämnden

överlämnade den 9 februari 1967 en promemoria med förslag i ämnet.

Förslaget innebar att berörda jordbrukare genom medverkan av lantbruksnämnderna,

föreningen Svensk Spannmålshandel och vissa spannmålsföretag

skulle få köpa vissa överskottskvantiteter havre med en rabatt av

ca 19 kr. per dt. Jordbruksnämnden anmälde samtidigt att betydande angrepp

av sork på stråfoder förekom även i Västernorrlands län.

Den 10 februari 1967 anbefallde Kungl. Maj :t statens jordbruksnämnd att

skyndsamt vidta åtgärder för att i enlighet med nämndens förslag havre till

nedsatt pris skulle kunna försäljas till de jordbrukare i Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län som drabbats av omfattande

skador på inbärgad gröda genom angrepp av sorkar och möss.

I Jämtlands län utbröt hösten 1966 en tularemiepidemi. Undersökningar

visade att tularemiinfekterade sorkar var orsaken till epidemien genom att

de smittade ned hö. Vissa människor som handskades med sådant infekterat

hö insjuknade. Länsstyrelsen i länet begärde i skrivelse den 16 februari 1967

att medel skulle ställas till länsstyrelsens förfogande för bl. a. smittrening av

hölador. På förslag av chefen för socialdepartementet bemyndigade Kungl.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj. ts proposition nr 93 år 1967

Maj:t den 17 mars 1967 länsstyrelsen i Jämtlands län att på vissa villkor

betala ut ersättningar av statsmedel till dem som på uppdrag av hälsovårdsnämnd

smittrenade lador och brände infekterat hö. Kostnaderna skulle intill

ett belopp av 1 milj. kr. bestridas från anslaget till epidemiberedskap

in. m.

Skogs- och lantbruksakademiens kommitté för utredning av smågnagarskador

inom jord- och skogsbruk har med anledning av de inträffade skadorna

sammanställt en promemoria, varav framgår bl. a. följande.

De skador som inrapporterats under innevarande säsong torde till allra

största delen ha orsakats av åkersork samt i någon mån av ängssork. Smågnagarna

uppvisar kraftiga svängningar i populationernas individantal och

populationstoppar inträffar med 3—4 års mellanrum. Ett toppår kan

individantalet vara tio gånger större än under ett bottenår och i extrema fall

1 000 gånger större. Så starka och långa toppar som inträffat under åren

1961 och 1962 samt åren 1965 och 1966 förekommer inte normalt. Skadegörelsen

sammanfaller nästan helt med populationstopparna och kulminerar

vintertid. Inom skogsbruket och fruktodlingen sker skadegörelsen genom

att plantornas stammar ringbarkas och genom att grenar och rötter

bits av. Inom jordbruket skadas växande och magasinerad gröda.

Kommittén pekar på att det i vissa fall är möjligt att med lämpliga skydd,

t. ex. nät, hindra smågnagarna från att komma åt enstaka objekt, som man

anser särskilt värda att skydda. Bekämpning med kemiska medel har visat

sig dyrbar och i huvudsak verkningslös. Sammanpressning av snötäcket inom

en zon runt en skyddsvärd yta torde kunna väsentligt hämma eu sorkinvasion.

Djurens tunnlar i vegetationsskiktet mellan marken och snön blockeras

genom en sådan åtgärd.

Riksförbundet Landsbygdens folk (RLF) har i skrift den 15 mars 1967

anhållit om viss ekonomisk gottgörelse åt lantbrukare som drabbats av sorkskador.

Rabatteringen av fodersäd innebär självfallet en lättnad för vederbörande

jordbrukare. Enligt RLF:s uppfattning måste emellertid ytterligare

åtgärder vidtas för att hjälpa dem som drabbats av sorkskador.

RLF förordar i första hand att medel anvisas för ändamålet över statsbudgeten.

Eftersom det är fråga om en speciell typ av skördeskada, som

dock inte omfattas av skördeskadeskyddet, anser riksförbundet att det kan

övervägas att åtminstone delvis ordna finansieringen av hjälpåtgärderna

genom att ta i anspråk medel som står till skördeskadeskyddets förfogande.

Närmast till hands anser riksförbundet vara att utnyttja någon del av det

garantibelopp på 75 milj. kr. som staten gav utfästelse om i samband med

införandet av det permanenta skördeskadeskyddet.

Värdet av rabatteringen av fodersäd är ca 6 milj. kr. RLF föreslår att ett

belopp av 20 milj. kr. nu ställs till förfogande. En viss ersättning per ton hö

eller per ha bedöms räcka som fördelningsgrund.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1967

Departementschefen

Den under år 1966 starkt ökade sorkstammen i de fyra nordligaste länen

har åstadkommit stora skador på bl. a. bärgad gröda. Skadorna har

för jordbrukarna inom de drabbade områdena medfört betydande förluster.

Det bör bringas till riksdagens kännedom, att Kungl. Maj :t, för att mildra

skadeverkningarna och minska kapitalförluster genom nödslakt m. m., den

10 februari 1967 bemyndigat statens jordbruksnämnd att till skadedrabbade

jordbrukare i Yästernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län genom medverkan av föreningen Svensk Spannmålshandel, lantbruksnämnderna

och vissa spannmålsföretag sälja överskottskvantiteter havre

med en rabatt av ca 19 kr. per dt. Jordbruksnämnden har vidare bemyndigats

att för att täcka kostnaderna för prisnedsättningen på havren ta i

anspråk under regleringsåret 1966/67 influtna eller inflytande införselavgifter

för fodermedel med högst samma belopp som vid export av motsvarande

kvantitet havre skulle ha tagits i anspråk för att täcka utgifterna för exporten.

Jordbrukarna har beställt drygt 25 000 ton rabatterad havre. Värdet

av prisnedsättningen uppgår således till ca 5 milj. kr. Såsom närmare framgår

av redogörelsen i det föregående har Kungl. Maj :t vidare låtit vidta

vissa åtgärder för att förhindra spridning av en tularemiepidemi vilken

med sorkar som smittbärare brutit ut i Jämtland.

RLF har framhållit att den angivna rabatteringen av fodersäd inneburit

en lättnad för de berörda jordbrukarna. Enligt förbundets uppfattning

måste emellertid statsmakterna vidta ytterligare åtgärder för att hjälpa

dem som drabbats av sorkskador.

Såsom framgått av den föregående redogörelsen är möjligheterna att bekämpa

sorkar och möss och att begränsa de skador som de förorsakar relativt

begränsade. Skador på redan inbärgad gröda omfattas ej av det permanenta

skördeskadeskyddet. Jordbrukarna har ej heller några möjligheter

att på annat sätt försäkra sig mot skador av denna art. Mot denna bakgrund

och med hänsyn till de betydande ekonomiska förluster som sorkangreppet

förorsakat vissa jordbrukare anser jag att ytterligare åtgärder bör

vidtas för att hjälpa de hårdast drabbade. RLF har bl. a. föreslagit att den

av statsmakterna lämnade garantin på 75 milj. kr. för skördeskadeskyddet

tas i anspråk. För min del anser jag att skadorna på grund av sorkarnas

härjningar företer vissa likheter med skördeskador som omfattas av det

permanenta skördeskadeskyddet. Enligt min uppfattning bör därför skördeskadefonden

kunna utnyttjas för ändamålet. Jag föreslår att högst 2

milj. kr. ur skördeskadefonden disponeras för särskilda bidrag till jordbrukare

i de fyra nordligaste länen som under den gångna hösten och vintern

drabbats av omfattande skador på inbärgad gröda genom angrepp av

sorkar och möss>. Enligt min mening bör detta belopp förslå att täcka de

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kangl. Maj:ts proposition nr 93 år 1967

mest angelägna hjälpbehoven. Jag vill i sammanhanget meddela att behållningen

i skördeskadefonden efter utbetalningen av ersättning för skador

på 1966 års skörd uppgår till ca 60 milj. kr. Hittills har fonden tillförts ca

10 milj. kr. i upplupna räntor.

För dessa särskilda bidrag bör i tillämpliga delar gälla samma bestämmelser

som för behovsprövade skördeskadebidrag. Detta innebär

att som villkor för att få bidrag bör krävas att sökanden drabbats av betydande

sorkskador och att behovet av bidrag är stort. Bidrag bör få ges endast

om skadorna för sökanden medfört ett bortfall av inkomster, vilket framstår

som väsentligt i förhållande till hans normala årsinkomst. Inkomstbortfallet

bör också ha medfört att hans ekonomi har blivit så hårt pressad,

att han får anses ha avsevärda svårigheter att betala räntor, amorteringar,

arrenden och andra utgifter, som är nödvändiga för driftens fortsättande.

För att syftet med bidragen inte skall förfelas bör bidragen i

de enskilda fallen avvägas så att de kommer att innebära en verklig hjälp

för de sökande att fortsätta jordbruksdriften. Kungl. Maj :t eller, efter Kungl.

Maj :ts bestämmande, statens jordbruksnämnd bör få meddela närmare bestämmelser

för bidragsgivningen.

Jag hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att medge att högst 2 000 000 kr. ur skördeskadefonden

disponeras för bidrag till jordbrukare inom de fyra nordligaste

länen som drabbats av skador på inbärgad gröda

genom angrepp av sorkar och möss.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Margit Edström

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 67031 5

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1967:212 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Mai ris ''proposition angående dispositionen av vissa medel ur skördeskadefonden jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten
  2. JoU 1967:21 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dispositionen av vissa medel ur skördeskadefonden jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten