Angående ytterligare utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68
1968-03-01 · 47 sidor, varav 39 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 39 av 47 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1968:105, Angående ytterligare utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 10ö år 1968
1
Nr 105
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ytterligare utgifter
på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1967/68; given Stockholms slott den 1 mars 1968.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om
vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
1 mars 1968.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Gustafsson, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.
De anslag som 1967 års riksdag anvisat sedan riksstaten för budgetåret
1967/68 fastställts har uppförts på tilläggsstat I (prop. 1967: 155, SU 210,
JoU 40, rskr 378 och 411). Vidare har vid början av innevarande års riksdag
begärts anslag på tilläggsstat II till nämnda riksstat (prop. 1968: 2).
Ytterligare anslagsframställningar på tilläggsstat under löpande budgetår
har nu ansetts erforderliga. De bör föreläggas riksdagen i en gemensam proposition
avseende ytterligare utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1967/68.
De framställningar om anslag på tilläggsstat som Kungl. Maj :t beslutar
1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 105
2
Kungi. Maj:ts proposition nr 105 år 1968
om denna dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över försvars-, kommunikations-,
finans-, utbildnings-, jordbruks- och inrikesärenden. Utdrag av dessa
protokoll bör biläggas den gemensamma propositionen som bilagor 1—8. En
sammanställning över av Kungl. Maj:t på tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1967/68 t. o. m. denna dag begärda anslag utöver de i prop.
1968: 2 upptagna anslagen torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende
som bilaga 9.
Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj:t i en gemensam proposition
förelägger riksdagen de förslag om anslag på tilläggsstat II, m. m„
som framgår av nämnda utdrag av statsrådsprotokollet.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Britta Ggllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1968
3
Bilaga 1
FÖRSVARSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
1 mars 1968.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Aspling, Sven-Eric
Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler de ärenden
under försvarsdepartementets handläggning som angår utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1967/68 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Fjärde huvudtiteln
A. Försvarsdepartementet m. m.
[1] A 4. Kommittéer m. m. Till kommittéer in. m. har för innevarande budgetår
anvisats ett reservationsanslag av 1 450 000 kr. Behållningen på anslaget
uppgick den 31 december 1967 till endast ca 436 000 kr. till följd av stora
kostnader för pågående utredningar. För att under andra hälften av budgetåret
täcka kostnaderna för nu tillsatta utredningar behövs ytterligare medel.
Det kan ej heller uteslutas att behov av nya utredningar kan uppkomma.
Jag föreslår därför, att 450 000 kr. begärs på tilläggsstat för innevarande
budgetår. Beloppet bör ligga inom den bestämda ramen för försvarsutgifterna.
Avdrag med 450 000 kr. bör därför göras i samband med den slutliga
prisregleringen av försvarsutgifterna för innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. på tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av
450 000 kr.
4
Kungl. Maj. ts proposition nr 105 år 1968
0. Diverse
[2] O 7. Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Medel för en svensk beredskapsstyrka
anvisades första gången efter förslag av Kungl. Maj :t i prop.
1956: 198 (SU 179, rskr 359) på tilläggsstat till budgetåret 1956/57. Sedermera
har för svenska FN-styrkors verksamhet m. m. anvisats ytterligare medel
under budgetåren 1957/58—1965/66. Fr. o. m. budgetåret 1965/66 anvisas
medel för de årliga kostnaderna inom Sverige i samband med rekrytering,
utbildning och organisering av den svenska beredskapsstyrkan m. m.
under förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst, medan kostnader
för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige — däri fr. o. m. den 1 juli 1967
inbegripet kostnader för observatörer — samt för viss personal vid Sveriges
ständiga representation i FN betalas från förevarande anslag. Sammanlagt
har för FN-styrkors verksamhet på tilläggsstat anvisats 330 750 000 kr.
Huvuddelen av ifrågavarande kostnader avses bli ersatt av FN. Hittills har
från FN influtit 253 909 646 kr. avseende kostnader för tiden intill utgången
av år 1966. Sveriges fordran hos FN uppgår f. n. till 21 163 929 kr. Större delen
av denna fordran kommer att tas upp i räkningar som avses tillställas
FN under våren 1968. Från FN inflytande ersättningar tillgodoförs inkomsttiteln
övriga diverse inkomster.
Efter förslag i prop. 1967: 105 (SU 72, rskr 184) anvisades medel som avsågs
täcka kostnader för FN-styrkan på Cypern under tiden januari—juni
1967 samt för FN-styrkan i Främre Orienten fr. o. m. april 1967 och ett år
framåt. Tjänstgöringstiden för FN-styrkan i Främre Orienten upphörde redan
i början av juni 1967. De anvisade medlen har därför varit tillräckliga
för att täcka — förutom kostnader för observatörer — även huvuddelen av
FN-styrkans på Cypern förlängda tjänstgöring på ön till utgången av december.
Vid ingången av januari 1968 fanns en brist under anslaget på
961 318 kr. som i januari 1968 täckts från anslaget till oförutsedda utgifter.
Genom Kungl. Maj :ts beslut den 29 december 1967 har den svenska FNinsatsen
på Cypern förlängts längst till utgången av mars 1968. Kostnaderna
för tiden januari—mars 1968 kan beräknas till 2,3 milj. kr. för månad
eller sammanlagt 6,9 milj. kr.
Antalet observatörer uppgick i januari 1968 till 38. Medelsbehovet för dessa
kan beräknas till i genomsnitt 168 000 kr. för månad eller för tiden januari—december
1968 till sammanlagt 2 016 000 kr.
Behovet av ytterligare medel för FN-styrkan på Cypern och för observatörer
uppgår alltså till (6 900 000 + 2 016 000) 8 916 000 kr. Med hänsyn till
vissa eftersläpande sjukvårdskostnader m. m. för tidigare kontingenter samt
oförutsedda kostnader, som kan uppkomma vid en avveckling av FN-styrkan
på Cypern m. m., bör härutöver beräknas ett belopp av 1 milj. kr. som allmän
medelsreserv. Härutöver behövs 961 318 kr. för att täcka kostnader som
5
Kungl. Maj:ts proposition nr tOii år 1968
betalts från anslaget till oförutsedda utgifter. Anslagsbehovet uppgår alltså
till avrundat 10,9 milj. kr.
Kostnader som förskottsvis betalats från anslaget till oförutsedda utgifter
_utöver vad som skett i januari 1968 — bör även de slutligt belasta anslaget
Kostnader för svenska FN-styrkor in. in. Med hänsyn till de många osäkra
faktorer som ligger i anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt att även
i fortsättningen anlita anslaget till oförutsedda utgifter. Frågan om täckning
av sålunda betalda kostnader bör få tas upp framdeles.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Kostnader för svenska FN-styrkor m.m. på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett
reservationsanslag av 10 900 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
opaginerad Kontrollera mot PDF
, ■ ’ • •. i.V
7.-; • ?''l’ .. f y.
r/ifclitv- iltitrili r:
''c''*! t !ii>f j:! it! !,''i • i.»
■i>i .! <<> i i; ''it.'' ;.''" ,.
. f»''* i''
• v.../. h
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1968
t
Bilaga 2
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över kommunikationsärendcn, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms
slott den 1 mars 1968.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Aspling, Sven-Eric
Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler
härefter ärende under kommunikationsdepartementets handläggning som
angår utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68 och
anför.
DRIFTBUDGETEN
Sjätte huvudtiteln
A. Kommunikationsdepartementet m. m.
[1] A 4. Extra utgifter. På riksstaten för innevarande budgetår har under
ifrågavarande anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 270 000 kr.
Med beaktande av en reservation på anslaget vid ingången av budgetåret
om 69 600 kr. finns totalt 339 600 kr. disponibelt. Belastningen på anslaget,
som vid utgången av januari 1968 utgjorde 162 298 kr., kan för hela budgetåret
1967/68 förväntas uppgå till ca 365 000 kr. Ett ytterligare medelsbeliov
föreligger således om 25 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 25 000
kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1968
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kurigl. Maj.ts proposition nr 105 år 1908
9
Bilaga 8
FINANSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 1 mars
1968.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson. Aspling, Sven-Eric
Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg.
Statsrådet Wickman anmäler härefter de ärenden under finansdepartementets
handläggning som angår utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1967/68 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Sjunde huvudtiteln
D. Industri, bergsbruk, energiförsörjning m. in.
[1] D 17. Befrämjande av landsbygdens elektrifiering. På riksstaten för budgetåret
1967/68 är under förevarande anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag
om 3 milj. kr. vilket jämte ingående reservation från föregående budgetår
om 4 676 930 kr. står till kommerskollegiets förfogande för utbetalning
av beviljade upprustnings- och nyanläggningsbidrag samt för kollegiets
administration av verksamheten. Sedan budgetåret 1965/66 har kollegiet bemyndigats
bevilja bidrag till visst belopp utöver anvisade medel. För innevarande
budgetår får sådana bidrag beviljas till sammanlagt 10,5 milj. kr.
Kommerskollegium hemställer i skrivelse 22/2 1968 att på tilläggsstat för
budgetåret 1967/68 anvisas 6,3 milj. kr.
Kollegiet anför att av de medel som för innevarande budgetår funnits tillgängliga
för utbetalning återstår 706 602 kr. För återstående del av budgetåret
beräknar kollegiet att utbetalningar för bidrag som beviljats eller kommer
att beviljas kan beräknas till sammanlagt 6 995 691 kr.
2f Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 105
10
Kungl. Maj. ts proposition nr 105 år 1968
Föredraganden
Redan beviljade bidrag för upprustning av landsbygdens elnät bör kunna
utbetalas. Härför erfordras under innevarande budgetår ytterligare 6
milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett
reservationsanslag av 6 000 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder
F. Statens vattenfallsverk
[2] 1. Kraftstationer m. m. På riksstaten för budgetåret 1967/68 är under
denna rubrik uppfört ett investeringsanslag av 360 milj. kr. Av anslaget
skulle 10 milj. kr. jämte behållningen på anslaget vid budgetårets ingång,
vilken uppgick till 24 milj. kr., utgöra en marginal utöver en ram på 350
milj. kr. för medelsförbrukningen. I prop. 1967: 155 s. 27 anmälde Kungl.
Maj :t för riksdagen att statens vattenfallsverk utöver ramen bemyndigats
ta i anspråk ytterligare 34 milj. kr. av anslaget med hänsyn främst till sysselsättningssituationen
i Norrland. Vattenfallsverkets investeringsmedel för
innevarande budgetår har alltså helt tagits i anspråk.
Genom beslut den 2 februari 1968 har Kungl. Maj :t bl. a. föreskrivit att
arbetsmarknadsstyrelsen får — för tillverkning av förnödenheter för civil
statlig verksamhet — av tillgängliga medel under anslaget Allmänna beredskapsarbeten
m. m. disponera högst 28 milj. kr. för att förskottsvis bestrida
för ändamålet uppkommande kostnader. Jag har från arbetsmarknadsstyrelsen
inhämtat att medel kommer att disponeras för beställningar från
bl. a. statens vattenfallsverk.
Med hänvisning härtill och till de ytterligare behov som kan framkomma
i rådande arbetsmarknadsläge finner jag motiverat att anslaget Kraftstationer
in. m. ökas med 20 milj. kr., så att utrymme skapas för investeringar
som är påkallade av konjunkturmässiga skäl. Vattenfallsverket får då möjlighet
att med anlitande av egna medel tidigarelägga beställningar av förnödenheter,
som verket planerat att anskaffa efter den 1 juli 1968.
I årets statsverksproposition (bil. 9 s. 141) föreslås fullmäktige i riksgäldskontoret
erhålla bemyndigande att tillhandahålla vattenfallsverket en
från 100 milj. kr. till 200 milj. kr. ökad rörlig kredit. Härigenom kommer
vattenfallsverkets aktuella behov av ytterligare rörelsemedel att tillgodoses
11
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 är 1968
fr. o. in. den 1 juli 1968. Behov har emellertid uppkommit att kunna utnyttja
ytterligare rörelsemedel redan under innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
a) att till Kraftstationer in. m. på tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag
av 20 000 000 kr.,
b) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att för budgetåret
1967/68 tillhandahålla statens vattenfallsverk en
till 200 000 000 kr. utökad rörlig kredit.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
opaginerad Kontrollera mot PDF
jftlMit w rxi''. m K-.-.tVi* .>«y »-w\. Ä
■■•■ <> . :l hi: :■)!''. - ■:’ •■<: i • i I
.. : i :>■ i.
(•-.•i i ... /< ■
. yå • ........ . , . ''.
fl ■■ 1 ■ . ''•«*.( it !•
: I . .i- ■ ■ ui.Viii ii
. i .....i ... X !■
. ;■ . i ■! ‘i ii !>.!<: i i; i
!t|n'' •
;; '' ,t.r
i''\>i//
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1968
13
Bilaga i
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Höns
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
1 mars 1968.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Aspling, Sven-Eric
Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg.
T.f. chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Moberg, anmäler härefter
de ärenden under utbildningsdepartementets handläggning som angår
utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Åttonde huvudtiteln
A. Utbildningsdepartementet m. m.
[ 1 ] A 3. Kommittéer m. m. I riksstaten för innevarande budgetår är under
åttonde huvudtiteln uppfört ett reservationsanslag till kommittéer m. in. av
7 milj. kr. Vid ingången av budgetåret fanns på anslaget en reservation av
i runt tal 8 000 kr. Av det för budgetåret 1967/68 disponibla beloppet har
under tiden t. o. m. januari 1968 förbrukats ca 4,1 milj. kr. Förbrukningen
under de senaste månaderna har varit stigande och uppgick under januari
1968 till ca 800 000 kr. Jag räknar med en fortsatt hög månadsförbrukning
under återstoden av budgetåret. Det ytterligare medelsbehovet under anslaget
för innevarande budgetår beräknar jag till 1 700 000 kr. Jag hemställer, att
Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. på tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av
1 700 000 kr.
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1968
E. Högre utbildning och forskning
[2] E 85. Inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor m. m.
I riksstaten för innevarande budgetår är förevarande reservationsanslag
uppfört med ett belopp av 46,5 milj. kr. Av beloppet disponerar byggnadsstyrelsen
och tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté 15 milj.
kr. enligt en särskild inredningsplan och utrustningsnämnden för universitet
och högskolor 31,4 milj. kr. enligt en särskild utrustningsplan. Planerna
tar för varje objekt upp bl. a. kostnadsram och beräknad medelsförbrukning
intill utgången av budgetåret 1967/68. Styrelsen, kommittén och
nämnden får dels lägga ut beställningar intill högst det belopp som angetts
som kostnadsram för varje objekt, dels — oavsett den medelsförbrukning
för de olika objekten som förutsatts vid anslagsberäkningen —- inom ramen
för tillgängliga medel göra behövliga utbetalningar.
Vid sin anmälan i prop. 1967: 104 av frågan om anslag för innevarande
budgetår för ifrågavarande ändamål framhöll dåvarande departementschefen
(s. 42), att han vid sin beräkning i inrednings- och utrustningsplanerna
av medelsförbrukningen under budgetåren 1966/67 och 1967/68 strävat
efter att nå en så god överensstämmelse som möjligt mellan medelsanvisning
och medelsåtgång. Han framhöll emellertid därvid att erforderliga
medel torde kunna begäras på tilläggsstat till riksstaten om verksamheten
skulle få en större omfattning än som då kunde beräknas.
Vid min anmälan i prop. 1967: 155 (bil. 6) av frågor angående utgifter
på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår räknade jag —
mot bakgrund av då föreliggande beräkningar — med (s. 38) att de ökade
utgifterna för de inrednings- och utrustningsobjekt som jag därvid redovisade
kunde bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag utan
ytterligare medelsanvisning.
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor har i skrivelse den
5 februari 1968 hemställt att ytterligare 4 milj. kr. ställs till nämndens
förfogande för innevarande budgetår. För egen del finner jag att ytterligare
3 milj. kr. bör beräknas för ändamålet. Dessa medel bör anvisas på
tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Inredning och utrustning av lokaler vid universitet,
högskolor m. m. på tilläggsstat II för budgetåret 1967/
68 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kttngl. Maj.ts proposition nr 105 år 1 DOH
15
Il i laga 5
JORDBRUKSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
1 mars 1968.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Aspling, Sven-Eric
Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg.
T. f. chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sven-Eric Nilsson,
anmäler härefter de ärenden under jordbruksdepartementets handläggning
som angår utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68
och anför.
DRIFTBUDGETEN
Nionde huvudtiteln
A. Jordbruksdepartementet m. m.
[1] A 5. Kommittéer m. m. På riksstaten för budgetåret 1967/68 är under
förevarande anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag av 1 550 000 kr.
Vid ingången av budgetåret fanns på anslaget en behållning av 18 000 kr.
Av det för budgetåret 1967/68 disponibla beloppet har under tiden t. o. m.
januari 1968 förbrukats 1 031 000 kr. Den genomsnittliga förbrukningen har
alltså uppgått till 147 000 kr. per månad. För återstoden av budgetåret räknar
jag med en motsvarande månatlig medelsåtgång. Jag anser mig därför
böra beräkna ett ytterligare medelsbehov av 200 000 kr. under anslaget för
innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. på tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av
200 000 kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1968
D. Jordbruksprisreglering m. m. samt särskilt stöd åt vissa jordbruk
[2] D 7. Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd. På riksstaten
för budgetåret 1967/68 är under förevarande rubrik uppfört ett reservationsanslag
av 20 448 000 kr., varav 5 448 000 kr. avser kostnader för
skördeskadeskyddets administration.
Statistiska centralbyrån föreslår, att på tilläggsstat för budgetåret 1967/
68 anvisas 263 000 kr.
Centralbyrån anför att beloppet avser att täcka kostnadsstegringar under
innevarande budgetår på grund av bl. a. ökade löner och priser. Kostnadsökningarna
utgörs av dels löneökningar för timavlönad personal under
åren 1967 och 1968 med 228 000 kr., dels höjda frakter med 10 000 kr.
Vidare beräknas merkostnaden på grund av ett större antal skördeskadeanmälningar
än normalt uppgå till 25 000 kr.
Departementschefen
Mot centralbyråns beräkning av medelsbehovet för merutgifter under budgetåret
1967/68 på grund av löneökningar, prisstegringar och ökat antal
skördeskadeanmälningar har jag inget att erinra.
Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd
på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 263 000 kr.
F. Forskning och undervisning på jordbrukets och trädgårdsnäringens
områden
[3] F 7. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor
m. m. För innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett
reservationsanslag av 4 milj. kr. Av detta belopp disponeras 3,2 milj. kr. av
utrustningsnämnden för universitet och högskolor för ändamål som upptagits
i en särskild utrustningsplan. Återstående 800 000 kr. disponeras av
byggnadsstyrelsen för ändamål som redovisas i en särskild inredningsplan.
Nämnden och styrelsen får inom ramen för tillgängliga medel _oavsett i
utrustnings- och inredningsplanerna för objekten beräknad medelsförbrukning
— bestrida kostnader för utrustning resp. inredning av de i planerna
upptagna objekten intill högst det belopp, som för varje objekt anges som
kostnadsram.
Byggnadsstyrelsen föreslår att en kostnadsram på 319 000 kr. för inredning
och utrustning av personalrestaurangen vid lantbrukshögskolan förs
upp i den gällande inredningsplanen.
17
Ktingl. Maj.ts proposition nr 105 år 1968
Personalrestaurangen vid Ultuna, som förutom av högskolan tas i anspråk
av statens maskinprovningar, statens lantbrukskemiska laboratorium och
Jordbrukstekniska institutet, uppfördes år 1948 och är dimensionerad för
800 matgäster per måltid. Avståndet till närmaste annan restaurang är 5 km.
Till följd av ökat antal studerande och anställda vid högskolan och övriga
institutioner uppgår antalet lunchgäster nu till ca 600 varje dag. Detta har
medfört svårartade köbildningar och tidsförluster, som inkräktar på de anställdas
arbetstid. Vidare är köksinredning och utspisningsanordningar nerslitna
och omoderna. Antalet lunchgäster varje dag beräknas öka till ca 900
år 1972.
Frågan om en utbyggnad av restaurangen har behandlats inom LUP-kommittén
för jordbrukets högskolor. Denna kom fram till att en större till- eller
nybyggnad av restaurangen ej behövde ske. I stället förordades att en
befintlig motionshall i restaurangbyggnadens källarplan tas i anspråk som
utspisningslokal och att en modernisering av nuvarande kök och utspisningsanordningar
genomförs.
I enlighet med dessa planer har en motionshall ställts i ordning i ett tidigare
häststall. Den äldre motionshallen kan därför tas i anspråk för utspisningsändamål.
Någon ombyggnad av lokalen behöver inte ske, men den måste
inredas på ett ändamålsenligt sätt. Utspisningsfunktionerna måste dessutom
rustas upp och anpassas efter de nya förutsättningarna.
Medel behövs sålunda för möblering av den nya utspisningslokalen samt
för utspisningsdiskar jämte därtill hörande utrustning i både den äldre och
den nya matsalen. Vidare behövs en upprustning av diskningsutrustningen.
Såväl utspisningsdiskar som övriga inventarier föreslås bli upphandlade direkt
med i marknaden förekommande standardtyper. Den sammanlagda
kostnaden inkl. vissa byggnadsarbeten för anslutning av ledningar m. m.
beräknas till 319 000 kr.
Remissyttrande
LVP-kommittén för Uppsala tillstyrker att bespisningslokaler anordnas
på det sätt byggnadsstyrelsen föreslagit.
Departementschefen
Den av byggnadsstyrelsen föreslagna kostnadsramen för ifrågavarande
projekt föranleder ingen erinran från min sida. .lag förordar alltså att i inredningsplanen
för jordbrukets högskolor m. m. förs upp en definitiv kostnadsram
för inredning och utrustning av personalrestaurangen vid lantbrukshögskolan,
Ultuna, på 319 000 kr. och att 300 000 kr. anvisas för ändamålet
på tilläggsstat.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets
högskolor m. m. på tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 300 000
kr.
3f Bihang titt riksdagens protokoll 1968. 1 samt. ,Vr 10S
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1968
J. Fiskeriväsendet
[4] J 13. Bidrag till vissa fiskare med anledning av kvicksilverförekomst i
fisk. I beslut den 17 november 1967 uppdrog Kungl. Maj:t åt fiskeristyrelsen
att utreda frågan om erforderliga statliga åtgärder med anledning av att
personer som driver yrkesmässigt fiske kan lida avsevärt avbräck i sina utkomstmöjligheter
till följd av vidtagna åtgärder mot fisk från vissa av kvicksilver
förorenade vattenområden eller därav föranledda verkningar inom
närmast angränsande vattenområden och att efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen
skyndsamt komma in med förslag.
I beslut den 12 januari 1968 har Kungl. Maj:t efter förslag av fiskeristyrelsen
medgett, att till utövare av yrkesmässigt fiske inom berörda vattenområden,
som är omedelbart beroende av ekonomiskt stöd, får tills vidare
utgå bidrag med sammanlagt högst 300 000 kr.
Fiskeristyrelsen har den 29 januari 1968 överlämnat slutligt förslag i
ärendet. Styrelsen konstaterar bl. a. att ersättning enligt vattenlagen utgår
för intrång i enskild fiskerätt. Beträffande intrång i fiske på allmänt vatten
eller enskilt frivatten finns det inte någon lagstiftning som direkt svarar
på frågan om någon lagligen grundad rätt till ersättning föreligger. Styrelsen
finner det klarlagt att person som fiskat på frivatten inte kan göra gällande
några rättsligen grundade skadeståndsanspråk gentemot kronan på
grund av en livsmedelshygienisk avlysning av här aktuellt slag. Styrelsen
anser dock att den föreliggande situationen karakteriseras av att näringsintrånget
står i direkt orsakssammanhang med statsmyndigheters beslut,
vilket gör att staten framstår som ersättningsskyldig.
Styrelsen förordar dels löpande ersättning, dels engångsbidrag till berörda
fiskare. Ersättning och bidrag förutsätts därvid få utgå både till fiskerättsägande
och frifiskande yrkes- och binäringsfiskare. Styrelsen föreslår även
att ersättningsberättigad fiskare i vissa fall skall kunna få sina redskap
inlösta av staten.
De löpande ersättningarna bör enligt styrelsen baseras på graden av negativ
inverkan på fiskeutfallet och på storleken av eventuell kostnadsökning på
grund av förekomsten av kvicksilver. Fiskarna förutsätts lämna de uppgifter
om fångstmängder och inkomstförhållanden, som kan krävas för att
fastställa graden av intrång. Likaså förutsätts att berörda fiskare samtycker
till att den myndighet som skall beräkna ersättningen får ta del av de uppgifter
som de lämnat för sin taxering.
Endast fiskare som börjat sin fiskeverksamhet innan fiskevattnet avlysts
bör få ersättning. Styrelsen anser det dock skäligt att här göra ett principiellt
avsteg. Sålunda bör även son till äldre fiskare som vid avlysnings början
fyllt 18 år och som under intrångstiden efterträtt sin far i yrket eller
19
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 ur 1068
börjat fiska jämsides med honom få ersättning. Tillfällighetsfiskare och fritidsfiskare
bör inte medges ersättning.
Vid beräkning av ersättning bör man ntgå från att fiskaren i full omfattning
kan driva sin näring t. o. in. det år han uppnår 70 års ålder. Styrelsen
anser dock att denna regel kan tillämpas endast i de fall, då de faktiska omständigheterna
inte talar mot en sådan bedömning.
Enligt styrelsens förslag torde det bli nödvändigt alt också bestämma en
viss längsta tidsperiod, efter vilken det löpande bidraget upphör att utgå.
Därefter bör prövas om engångsbidrag eller ersättning i andra former eller
omskolningsbidrag skall lämnas.
Ersättningen bör beräknas av lantbruksnämnd. Fiskaren bör ansöka om
ersättningen hos nämnden. Samordning bör ske mellan ersättning från den
erkända arbetslöshetskassan för yrkesfiskare och från lantbruksnämnden.
Fiskare skall inte ha rätt till ^visningsersättning» från lantbruksnämnden
för tidsperiod, då han kan få ersättning från kassan. Motsvarande samordning
bör ske för tidsperiod, då fiskare får sjukpenning (hempenning).
Någon valrätt för fiskaren mellan nu nämnda ersättningar från lantbruksnämnden
och från arbetslöshetskassan resp. allmän försäkringskassa bör
sålunda inte föreligga.
Om det står klart för den avlysande myndigheten att eu avlysning måste
komma att bestå under många år framåt bör åtgärder vidtas för att underlätta
omskolning m. in. av berörda fiskare. Detta kan enligt styrelsen ske om
ekonomiskt stöd (engångsbidrag) lämnas från statens sida utöver redan
befintliga arbetsmarknadspolitiska stödåtgärder. Engångsbidraget bör utgå
skattefritt och utan behovsprövning med hänsyn till förmögenhet. Bidragens
storlek bör i princip fastställas med utgångspunkt från hur stor del
av fiskeinkomsterna som bortfallit till följd av avlysning av fiskevatten.
Till grund för denna bedömning av inkomstbortfallet bör läggas sökandens
till statlig beskattning taxerade inkomst av fiske under åren 1964—66. Till
de hårdast drabbade yrkesfiskarna liksom till vissa äldre yrkesfiskare bör
enligt styrelsen utgå bidrag med högst 15 000 kr. till varje fiskare. Bidragen
till övriga, mindre hårt drabbade yrkesfiskare bör utgå enligt en fallande
skala. Till de yrkesfiskare, vilkas inkomst av fiske endast i någon mån
bortfaller till följd av avlysning, föreslås bidrag med högst 3 000 kr. Binäringsfiskare
förordas få bidrag enligt samma skala som yrkesfiskarna, dock
med den skillnaden att beloppen bör halveras.
Fiskeristyrelsen förutsätter att de bidragsbelopp som beviljas enligt
Kungl. Maj :ts beslut den 12 januari 1968 skall avräknas mot nu föreslagna
bidrag.
Med hänsyn till det bristfälliga underlaget för beräkning av kostnaderna
för det föreslagna statliga stödet förordar styrelsen att anslaget för bidragsverksamheten
får karaktär av förslagsanslag och tas upp första gången på
tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1967/68. Ett förslagsanslag på 1
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1968
milj. kr. torde behövas för att finansiera såväl löpande ersättning som engångsbidrag
under en första prövotid.
I särskilt uttalande till fiskeristyrelsens förslag har en ledamot av styrelsen
bl. a. framhållit vikten av att åtgärder vidtas för att rationellt fiske
skall kunna återupptas i vatten som avlysts på grund av kvicksilverförekomst.
En annan ledamot har uttalat att engångsbidragen inte bort begränsas
uppåt.
Över fiskeristyrelsens förslag har remissyttranden avgetts av statskontoret,
riksrevisionsverket, arbetsmarknadsstyrelsen, statens jordbruksnämnd
och riksskattenämnden.
Samtliga remissinstanser ansluter sig i princip till tanken på statliga
stödåtgärder i de fall då personer som driver yrkesmässigt fiske lider avsevärt
avbräck i sina utkomstmöjligheter till följd av vidtagna åtgärder mot
fisk från vissa av kvicksilver förorenade vattenområden eller därav föranledda
verkningar inom närmast angränsande vattenområden.
Riksrevisionsverket framhåller att något rättsligt grundat ersättningskrav
inte torde kunna göras gällande mot staten för intrång i enskild fiskerätt
genom de åtgärder som vidtagits för att hindra att fisk från vissa vattenområden
saluförs. Verket anser sig i övrigt i stort kunna biträda fiskeristyrelsens
förslag. I fråga om de föreslagna engångsbidragen finner verket det
naturligt att ett »förmögenhetsstreck» införs vid 100 000 kr. nettoförmögenhet.
Verket ifrågasätter om engångsbidragen skall vara skattefria och påpekar
bl. a. att de engångsbidrag, som utgick till vissa räkfiskare enligt
beslut av 1964 års riksdag, inte blev skattefria.
Statskontoret anför att ersättningsfrågan är svårbedömd, då den intimt
hänger samman med myndigheternas ställningstaganden till kvicksilverproblemet.
Ämbetsverket framhåller vidare bl. a. att bidragstiden för löpande
bidrag torde böra begränsas till ett fåtal månader eftersom sådana bidrag
främst synes böra utgå i de fall, där förutsättningar för fiskets snara återupptagande
eller för fiskarens omedelbara omskolning anses föreligga. Bedöms
sådana förutsättningar inte förefinnas, synes det ligga närmare till
hands att överväga engångsersättning. Om sakliga skäl för att differentiera
statsmakternas insatser inte föreligger, anser statskontoret att de för räkfiskarna
tillämpade normerna för engångsbidrag i det väsentliga bör gälla
även för nu förekommande bidragsverksamhet. Inträdda indexförändringar
motiverar dock en höjning med 17 %. Statskontoret anför vidare att en förutsättning
för ersättning är att avbräcket i utkomstmöjligheterna är avsevärt.
För att få ersättning bör fiskare ha en inkomst av fiske som utgör mer
än 20 % av den sammanlagda inkomsten.
Arbetsmarknadsstyrelsen finner det angeläget att ersättning utgår i sådana
former att den inte verkar hämmande på arbetskraftens rörlighet.
Skulle en löpande ersättning på något sätt göras beroende av att vederbörande
i större eller mindre utsträckning behåller sin anknytning till fiskeri
-
21
Ktingl. Maj:ts proposition nr 105 år 1968
näringen, finner styrelsen alt engångsersättning torde vara att föredra. Sådan
ersättning förefaller också befogad i samtliga fall, där det inte på mycket
goda grunder kan förväntas att avlysningen av fiskevatlnet blir av kort
varaktighet.
Statens jordbruksnämnd anser det viktigt att åtgärder från statens sida
vidtas för att i möjligaste mån återställa de avlysta fiskevattnen i sådant
skick alt fiske för avsalu kan tas upp igen. Det är angeläget att snarast fullfölja
de undersökningar som inletts för att utröna möjligheterna för att
förhindra ytterligare föroreningar och sanera redan förorenade vattenområden.
Riksskattenämnden anser alt ersättning i det uppkomna läget bör utgå.
Nämnden framhåller emellertid att förbudet att saluföra hälsovådlig fisk
inte automatiskt kan medföra laglig rätt till ersättning av kronan, vare sig
det är fråga om enskilt eller allmänt vatten. För att ersättning skall utgå
i de här aktuella fallen krävs att statsmakterna beslutar att ersätta fiskarna
för uppkommen skada. Riksskattenämnden uttalar vidare att de föreslagna
engångsbidragen torde vara skattepliktiga oavsett om ersättningen hänför
sig till fiske i enskilt eller allmänt vatten. Nämnden föreslår slutligen vissa
regler som enligt nämnden bör följas om statsmakterna skulle vilja göra bidragen
helt eller delvis skattefria.
Departementschefen
Av den redogörelse som lämnats i det föregående framgår att fiskeristyrelsen
liksom remissinstanserna ansett det rimligt att statliga åtgärder vidtas
för att stödja fiskare som lider avsevärt avbräck i sina utkomstmöjligheter
till följd av kvicksilverföroreningar i fiskevatten. Jag delar uppfattningen
att åtgärder bör vidtas från statens sida för att minska de svårigheter
som den uppkomna situationen kan medföra för berörda fiskare. Sådana
åtgärder är ett naturligt led i samhällets strävanden att säkra ekonomisk
och social trygghet åt medborgarna. Någon rättsligt grundad skadeståndsskyldighet
från statens sida mot berörda fiskare synes som riksrevisionsverket
och riksskattenämnden framhållit däremot inte finnas. Härav
följer att någon ersättning av allmänna medel för intrång i den fiskerätt
som tillkommer ägare eller arrendatorer av fiskevatten inte kan komma
i fråga.
De stödåtgärder som jag förordar i det följande ansluter i sin principiella
utformning till det stöd som i allmänhet utgår till för yrkesverksamma
vid ekonomisk otrygghet. I förevarande fall är det nödvändigt att komplettera
de generella arbetsmarknadspolitiska och ekonomisk-sociala medlen
med särskilda åtgärder. Skälen härtill är främst att den uppkomna situationen
för berörda fiskare kan göra det svårt att utnyttja exempelvis omskolningsbidrag
eller — för de äldre fiskarna — de omställningsbidrag som
efter föredragning av chefen för inrikesdepartementet föreslås i prop. 1968:
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1968
29 angående särskilt stöd åt äldre arbetslösa m. in. Som villkor för att få
nämnda slag av bidrag gäller bl. a. att sökanden skall upphöra med sin
verksamhet och stå till arbetsmarknadens förfogande. För de berörda fiskarna
kan dessa krav bli förhållandevis svåra att uppfylla eftersom det ofta
föreligger osäkerhet om de fortsatta utkomstmöjligheterna av fiske i de
förorenade fiskevattnen. För många fiskare kan det vara möjligt att i varje
fall till en del ersätta inkomstbortfallet genom annat fiske. Jag vill i detta
sammanhang erinra om att statens naturvårdsverk den 17 november 1967
fått i uppdrag att undersöka möjligheterna att hindra kvicksilverutsläpp.
Vidare har samma dag uppdragits åt 1964 års naturresursutredning att undersöka
möjligheterna att sanera vattenområden som förorenats av kvicksilverutsläpp.
Med hänsyn bl. a. till svårigheten att i dagens läge förutsäga tidpunkten
när fisket i kvicksilverförorenade fiskevatten kan tas upp i full utsträckning
ligger det såsom statskontoret framhållit närmast till hands att ge
det statliga stödet formen av engångsbidrag. Engångsbidrag synes också
mest lämpligt eftersom det som arbetsmarknadsstyrelsen anfört inte verkar
hämmande på arbetskraftens rörlighet. Ett engångsbidrag underlättar
omställning för de fiskare som bedömer omställningen till annat yrke vara
ett realistiskt alternativ till fortsatt fiske. Jag förordar alltså att stödet
ges i form av engångsbidrag. Om en fiskare kan få omställningsbidrag enligt
de regler för kontantstöd till äldre arbetslösa som i prop. 1968: 29 föreslagits
gälla fr. o. in. den 1 juli 1968 bör han som regel inte ha möjlighet att
få sådant stöd som jag nu förordat. I de fall fiskare får sådant stöd och senare
ansöker om omställningsbidrag bör vad han sålunda tillerkänts avräknas
om omställningsbidrag beviljas. Det nu förordade stödet till fiskare bör
göras beroende av sökandens ålder på så sätt att helt bidrag får utgå till
den som är 55—59 år, tre fjärdedelar av bidraget till den som är 60—64 år
och halvt bidrag till den som är 65—67 år.
Stödet bör utgå till insjöfiskare vars taxerade nettoinkomst under de senaste
tre åren före avlysningen i genomsnitt kan antas ha till mer än 20 %
härrört från fiske i avlyst vattenområde eller närmast angränsande vatten.
Stödet bör utgå med belopp som motsvarar bortfallet av inkomst av fiske
under ett år, dock högst 12 000 kr. Det bör beräknas så att det motsvarar
skillnaden mellan sökandens genomsnittliga nettoinkomst av fiske under de
senaste tre åren och sökandens beräknade inkomst av fiske under ett år
räknat från tidpunkten för avlysningen. Summan av bidrag och beräknad
årsinkomst från alla förvärvskällor får inte överstiga den genomsnittliga
årsinkomsten från alla förvärvskällor under jämförelseperioden. De ekonomiska
verkningarna av en avlysning begränsar sig emellertid inte alltid till
det avlysta vattenområdet och närmast angränsande vatten, utan avlysningen
kan ha betydelse för hela det sjösystem i vilket det avlysta vattenområdet
ingår. Med hänsyn härtill bör enligt min mening även andra fiskare
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 är 1968
än de nu nämnda kunna få stöd. Som förutsättning härför bör dock gälla
att mer än 50 % av fiskarens taxerade nettoinkomst i genomsnitt under de
senaste tre åren härrört från fiske i det sjösystem där det avlysta vattenområdet
ingår. Stödet till fiskare i denna grupp bör få uppgå till högst
10 000 kr. och frågan om stöd bör i övrigt bedömas enligt samma grunder
som gäller för den först nämnda gruppen insjöfiskare.
När det gäller saltsjöfiskare som drivit fiske i avlyst vatten eller närmast
angränsande vattenområde kan möjligheterna att kompensera inkomstbortfall
genom fiske i annat område förmodas i många fall vara bättre
än för insjöfiskarna. I en del fall, t. ex. vid fasta ålfisken, kan dock möjligheterna
till annat fiske beräknas vara begränsade eller en omläggning
vara förenad med betydande kostnader. Även fiskare som driver fiske i
avlysta vatten utmed kusten bör mot bakgrund av vad nu anförts kunna
få bidrag med högst 10 000 kr. Bidraget bör utgå endast om det bedöms
sannolikt att fiske i angränsande vattenområden inte kan i rimlig mån kompensera
inkomstbortfallet och endast till fiskare vars taxerade nettoinkomst
under de senaste tre å, en efter avlysningen i genomsnitt till mer än
hälften härrört från fiske. I övrigt bör gälla de bidragsgrunder som föreslagits
för fiskare som driver fiske i avlyst insjö eller närmast angränsande
vattenområde.
Bidrag bör inte utgå till den som taxerats till statlig förmögenhetsskatt.
Med hänsyn till det generella stöd som folkpensionen utgör och till de förbättringar
som under senare år gjorts av denna pension för att ge ålderstrygghet
anser jag att engångsbidraget ej bör beviljas fiskare som fyllt 67 år
eller som dessförinnan blivit berättigad till hel förtidspension.
Engångsbidrag bör vara beskattningsbara enligt gällande regler för inkomstbeskattning.
Bidrag bör beviljas av lantbruksnämnd efter samråd
med länsarbetsnämnd. Från beviljat bidrag bör avräknas tidigare beviljat
förskottsbidrag liksom eventuellt omställningsbidrag. I de fall bidragssumman
överstiger 10 000 kr. vill jag förorda att sökanden ges möjlighet att efter
prövning få bidraget uppdelat och utbetalat på två skilda beskattningsår.
Bidrag bör kunna sökas inom två år efter avlysning som berör vattenområde
där sökanden fiskar. Kungl. Maj:t bör kunna besluta om vilken
myndighet som skall bevilja bidrag liksom om ansökningstiden.
Fiskeristyrelsens förslag att staten skulle lösa in fiskredskap är jag inte
beredd att tillstyrka.
Det sammanlagda medelsbehovet för bidragsgivningen uppskattar jag
till i runt tal 1 milj. kr. För ändamålet bör på riksstaten för budgetåret
1967/68 tas upp ett nytt anslag med rubriken Bidrag till vissa fiskare med
anledning av kvicksilverförekomst i fisk. Anslaget bör föras upp med 1
milj. kr. och vara ett reservationsanslag. Medel från anslaget bör få användas
för att bekosta den provisoriska bidragsverksamheten enligt Kungl.
Maj -.ts förut nämnda beslut den 12 januari 1968, som förskottsvis finansie
-
24
Kxingl. Maj.ts proposition nr 105 år 1968
rats med medel ur prisregleringskassan för fisk. De prisregleringsmedel
som tagits i anspråk kan därigenom återbetalas till prisregleringskassan
för fisk.
Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) godkänna de av mig förordade grunderna för statsbidrag
till fiskare med anledning av kvicksilverförekomst i
fisk,
b) till Bidrag till fiskare med anledning av kvicksilverförekomst
i fisk på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.
M. Diverse
[5] M 5. Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. På riksstaten
för budgetåret 1967/68 är under förevarande rubrik uppfört ett reservationsanslag
av 1 000 kr. Vid utgången av budgetåret 1966/67 fanns en reservation
under anslaget på 3 017 000 kr. Från anslaget utbetalas bidrag
såsom ersättning för förluster på grund av naturkatastrof i enlighet med
föreskrifter som Kungl. Maj :t meddelar i varje särskilt fall.
Länsstyrelserna i Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län har anmält,
att den ovanligt svåra stormen över södra Sverige i oktober 1967 orsakade
ålfiskarna i länen stora förluster genom skador på fiskredskap. Länsstyrelsen
i Blekinge län har uppskattat skadorna till omkring 150 000 kr. Till
länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus län har anmälts skador som
av särskilda värderingsmän beräknats till 343 000 resp. 2 028 000 kr.
Med hänsyn till den stora omfattningen av skadorna anser länsstyrelserna
att vissa skadeersättningar bör utgå av statsmedel. Länsstyrelsen i Malmöhus
län framhåller att höststormar även år 1966 medförde avbrott i ålfisket
i länet och att fiskarnas ekonomi i många fall har blivit undergrävd.
På grundval av ingivna utredningar rörande bl. a. de berörda fiskarnas
ekonomiska förhållanden hemställer länsstyrelserna i Kristianstads och
Malmöhus län, att 202 195 kr. resp. 1 086 178 kr. ställs till länsstyrelsernas
förfogande för fördelning mellan dessa fiskare enligt grunder som i huvudsak
överensstämmer med dem som f. n. tillämpas för bidrag från detta anslag.
Länsstyrelsen i Blekinge län hemställer att erforderliga medel ställs
till länsstyrelsens förfogande för ändamålet.
Remissyttrande
över länsstyrelsernas framställningar har yttrande avgetts av riksrevisionsverket.
Ämbetsverket erinrar inledningsvis om de möjligheter till
statligt stöd som finns genom lån ur statens fiskredskapslånefond enligt
25
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 196H
kungörelsen den 6 april 1962 (nr 100, ändrad 1967:415). Sådant lån får
beviljas med högst 75 % av redskapens förbrukningsvärde, dock med högst
10 000 kr. per låntagare. Efter amortering med minst 80 %, i särskilt ömmande
fall minst 60 %, kan låntagaren under vissa förutsättningar befrias
från kvarstående betalningsskyldighet. Förutsättningen för att få
lån är att ekonomiskt bistånd behövs för att den skadelidande skall kunna
fortsätta med yrkesfiske. Däremot finns inte någon inkomstgräns. Av del
föregående framgår att i de mest ömmande fallen högst 4 000 kr. kan utgå
i bidrag. På grund av amorteringsreglerna kan detta dock ske tidigast tre
år efter utbetalningen av lånet.
Möjligheterna till statligt stöd enligt nyssnämnda kungörelse synes emellertid
riksrevisionsverket inte vara tillräckliga i förevarande fall. Med hänsyn
bl. a. till skadornas omfattning och storleksordning vill ämbetsverket
inte motsätta sig att det statliga stödet undantagsvis utgår i form av bidrag
efter behovsprövning enligt praxis som tillämpats vid de senaste årens naturkatastrofer.
De fiskare, som på grund av den inkomstgräns som tillämpas
för sådana bidrag inte kan få bidrag men som för sin yrkesutövning
likväl behöver ekonomiskt bistånd, bör hänvisas att söka fiskredskapslån.
Enligt verkets mening bör ett särskilt bidragsanslag anvisas för detta skadetillfälle.
Departementschefen
Som framgår av vad länsstyrelserna i Blekinge, Kristianstads och Malmöhus
län anfört orsakade den ovanligt svåra stormen över södra Sverige i oktober
1967 ålfiskarna i länen betydande förluster genom skador på fiskredskap.
Skadorna beräknas uppgå till sammanlagt drygt 2,5 milj. kr. Hårdast
drabbat är ålfisket i Malmöhus län, vars förluster värderats till ca 2 milj. kr.
Många fiskare har härigenom försatts i en svår ekonomisk situation.
På grund av de för flertalet fiskare ovanligt stora skadorna anser jag i
likhet med länsstyrelserna och riksrevisionsverket det vara motiverat, att bidrag
av statsmedel kan utgå till fiskare som behöver sådant bistånd för att
kunna fortsätta med yrkesfiske. Bidragen bör utgå till fiskare för att ersätia
förlorade eller förstörda redskap och för att reparera befintliga redskap.
Bidragen bör lämnas från förevarande anslag.
För bidragsgivningen från anslaget gäller vissa principer som godkänts av
1960 och 1967 års riksdagar (prop. 1960: 2, SU 17, rskr 59; prop. 1967: 105,
JoU 16, rskr 174). Enligt dessa principer medges f. n. bidrag endast i undantagsfall
till skadelidande som enligt senast tillgängliga uppgifter har
haft en till statlig inkomstskatt taxerad inkomst överstigande 15 000 kr. eller
har taxerats till statlig förmögenhetsskatt, varvid samtaxerade makar betraktas
som en person. Bidrag utgår i regel med 50 % av skadebeloppet
med möjlighet att i särskilt ömmande fall öka bidraget till 90 % av nämnda
belopp. För skadebelopp som understiger 300 kr. utgår i regel inte något
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1968
bidrag. Länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus län har utifrån nämnda
principer men med en övre inkomstgräns på 16 000 kr. beräknat medelsbehovet
för bidragsgivningen i ifrågavarande län till i runt tal 202 000 resp.
1 086 000 kr. Bidrag föreslås få utgå till sammanlagt omkring 160 fiskare
i dessa län. För Blekinge län föreligger endast preliminära uppgifter enligt
vilka mer än 25 fiskare drabbats av skador på fiskredskap som uppskattats
till sammanlagt omkring 150 000 kr.
Jag har intet att erinra mot länsstyrelsernas beräkningar av medelsbehovet
för att ge bidrag till fiskare i Kristianstads och Malmöhus län. Motsvarande
belopp för Blekinge län kan beräknas uppgå till högst 100 000 kr. Totalt
erfordras alltså för ändamålet ett belopp av i runt tal 1,4 milj. kr. Kungl.
Maj :t bör meddela närmare föreskrifter rörande bidragsgivningen. Enligt
uppgift resterar flera av de skadelidande för skatter. Beviljade bidrag kan
därför komma att utmätas. Avsikten med bidragen uppnås då inte. Kungl.
Maj:t bör därför även få föreskriva att beviljade bidrag inte får utmätas.
Beslut i de enskilda fallen om bidrag för ifrågavarande skador bör kunna
meddelas av länsstyrelserna.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att den som vid utövning av yrkesmässigt
fiske förlorat fiskredskap eller fått sådana redskap skadade även
har möjlighet att få lån från statens fiskredskapslånefond. Någon övre inkomstgräns
för den lånesökande finns inte. Högsta beloppet för lån ur
fonden är f. n. 10 000 kr. I prop. 1968: 1 (bil. 11 s. 198) har jag förordat
att detta belopp höjs till 15 000 kr.
Med hänsyn till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof in. in.
på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa
ett reservationsanslag av 1 400 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
Statens affärsverksfonder
G. Domänverket
[6] 6. Förvaltningsbyggnad för domänstyrelsen. Domänstyrelsen föreslår att
7 550 000 kr. anvisas på tilläggsstat för budgetåret 1967/68 för att påbörja
arbetena med ny förvaltningsbyggnad i Bergshamra, Solna. För att slutföra
byggnadsarbetena beräknar styrelsen att ytterligare ca 7 milj. kr. senare
kommer att behövas.
27
Kangl. Maj.ts proposition nr 105 år 1068
Domänstyrelsen framhåller att det är angeläget att arbetena med den nya
ämbetsbyggnaden kommer i gång snarast. Styrelsen har sina lokaler spridda
på fem platser i Stockholm. För en del av dessa lokaler löper hyresavtalen ut
inom ca ett år. Vidare är annexet på Riddarholmskajen byggnadstekniskt
sett i så dåligt skick att det inte kan utnyttjas som kontorslokal under någon
längre tid.
Departementschefen
Jag biträder domänstyrelsens förslag och hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Förvaltningsbyggnad för domänstyrelsen på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett
investeringsanslag av 7 000 000 kr.
[7] 7. Ersättning till domänverkets markfond. Styrelsen för lantbrukshögskolan
föreslår att domänverkets markfond tillförs 2 275 000 kr. som ersättning
för köpeskillingen för fastigheter som inköpts för högskolans räkning
av medel från fonden.
Genom skilda beslut har Kungl. Maj :t bemyndigat domänstyrelsen att
köpa fast egendom för kronans räkning för ifrågavarande ändamål, nämligen
markområden om tillhopa ca 6 ha i Umeå stad för 256 930 kr., fastigheten
Lanna 141 i Saleby socken, Skaraborgs län, på ca 31 ha för 297 200
kr., fastigheten Nåntuna 219 i Danmarks socken, Uppsala län, på ca 23 ha
för 560 400 kr. och fastigheten Kasby 31 i Lagga socken, Stockholms län,
på ca 300 ha för 1 160 000 kr. Köpeskillingarna, som uppgår till sammanlagt
2 274 530 kr., har förskotterats av domänstyrelsen från verkets markfond.
Departementschefen
För att tillgodose behovet av mark för forsknings- och försöksändamål
för lantbrukshögskolan har domänstyrelsen på uppdrag av Kungl. Maj:t
och i samråd med högskolan köpt ifrågvarande fasta egendom. Köpeskillingarna
utgör sammanlagt 2 274 530 kr., vilket belopp förskotterats från
domänverkets markfond. Med hänsyn härtill förordar jag att fonden tillförs
ett till 2 275 000 kr. avrundat belopp.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Ersättning till domänverkets markfond på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett
investeringsanslag av 2 275 000 kr.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1968
Statens allmänna fastighetsfond
[8] 28. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. För innevarande
budgetår har under förevarande anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag
av 7 milj. kr. att disponeras i enlighet med en investeringsplan, som för
de i planen ingående objekten upptar av riksdagen godkända kostnadsramar.
Byggnadsstyrelsen hemställer att följande byggnadsprojekt tas upp i investeringsplanen
och att medel för projektet anvisas på tilläggsstat för budgetåret
1967/68.
Lantbrukshögskolan, Ultuna
Värmekulvert. Under hösten 1967 påbörjades byggnadsarbetena för
om- och tillbyggnad för institutionen för genetik och växtförädling. De värmepannor
som finns i institutionens byggnader är delvis obrukbara och i övrigt
inte ändamålsenliga. Byggnadsstyrelsen har därför funnit det vara mest
rationellt att ansluta institutionens byggnader till högskolans panncentral
och föreslår att en värmekulvert byggs från panncentralen. Kostnaden för
kulverten beräknas till 635 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1967.
Departementschefen
Förevarande byggnadsprojekt avser byggande av värmekulvert från panncentralen
till institutionen för genetik och växtförädling vid lantbrukshögskolan,
Ultuna. Mot den redovisade kostnadsberäkningen på 635 000 kr. enligt
prisläget den 1 april 1967 bär jag ingen erinran. Objektet bör med nämnda
ram tas upp i investeringsplanen. Utgifterna under innevarande budgetår
för objektet synes kunna rymmas inom det till byggnadsarbeten vid jordbrukets
högskolor m. m. anvisade anslaget. Jag förordar därför att kostnaderna
för objektet får bestridas av tillgängliga medel under anslaget.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att godkänna vad jag i det föregående förordat angående
bestridande av utgifterna för visst byggnadsobjekt vid lantbrukshögskolan.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1968
29
Bilaga 6
INRIKESDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
1 mars 1968.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Aspling, Sven-Eric
Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg.
Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, anmäler härefter
de ärenden under inrikesdepartementets handläggning som angår utgifter
på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Elfte huvudtiteln
A. Inrikesdepartementet m. m.
fl] A 3. Kommittéer m. m. På riksstaten för innevarande budgetår har under
denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 2,4 milj. kr. Behållningen
på anslaget vid utgången av budgetåret 1966/67 uppgick till ca 134 700
kr. Under tiden t. o. m. januari 1968 har av anslaget förbrukats drygt 1,9
milj. kr. Det återstående beloppet, ca 0,6 milj. kr., kan inte beräknas räcka
till för att täcka kostnaderna under resten av budgetåret för den omfattande
utredningsverksamhet som pågår inom inrikesdepartementets verksamhetsområde.
Jag räknar med ett ytterligare medelsbehov av 0,6 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. på tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av
600 000 kr.
30
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1968
B. Arbetsmarknad in. m.
[2] B 9 a. Ytterligare kostnader för allmänna beredskapsarbeten m. m. Under
rubriken Allmänna beredskapsarbeten m. in. har på riksstaten för budgetåret
1967/68 förts upp ett reservationsanslag av 350 milj. kr., varav förslagsvis
140 milj. kr. att avräknas mot automobilskattemedlen. Med anledning av
förslag i prop. 1968:2 (s. 31) har riksdagen (SU 22, rskr 59) under samma
rubrik på tilläggsstat II anvisat ett reservationsanslag av 30 milj. kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen. Vidare har på riksstaten för budgetåret
1967/68 under rubriken Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för handikappade
m. fl. förts upp ett reservationsanslag av 190 milj. kr., varav förslagsvis
30 milj. kr. att avräknas mot automobilskattemedlen. I enlighet med
förslag i nämnda prop. 1968: 2 (s. 32) har riksdagen under samma rubrik
på tilläggsstat II anvisat ett reservationsanslag av 130 milj. kr., varav förslagsvis
45 milj. kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
Arbetsmarknadsstyrelsen hemställer att ytterligare 125 eller alternativt
135 milj. kr. anvisas på tilläggsstat för allmänna beredskapsarbeten och vissa
andra sysselsättningsskapande åtgärder. Vidare hemställer styrelsen att
ytterligare 25 milj. kr. anvisas för vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder
för handikappade in. fl. Styrelsen anför.
Som en följd av konjunkturavmattningen har efterfrågan på arbetskraft
fortsatt att sjunka under år 1967. Kvarstående efterfrågan är i stor utsträckning
förenad med särskilda krav på yrkeskunskaper m. in. Arbetslösheten
har stigit men ökningen har inte varit exceptionellt stor i förhållande till den
säsongmässiga ökningen. Inom en del arbetsmarknadsområden har emellertid
utvecklingen fått mera djupgående följder än som har kunnat förutses
tidigare. Det gäller särskilt skogsbruket inom vilket det på sina håll praktiskt
taget råder avverkningsstopp. Konsekvenserna härav för sysselsättningen
kommer dock att bli fullt märkbara först under senvintern och våren. Till
detta bör läggas att den väntade ekonomiska återhämtningen kommer att få
liten effekt på arbetsmarknaden under första halvåret i år. Styrelsen bedömer
det därför nödvändigt att bedriva beredskapsarbetena något längre under
våren än som har varit vanligt under de senaste åren. Ett ytterligare skäl
härför är att en ovanligt stor andel av de i beredskapsarbete sysselsatta tillhör
kategorin handikappade. I nuvarande läge föreligger inte samma möjligheter
som tidigare att snabbt placera denna arbetskraft i arbete på öppna
marknaden. Antalet dagsverken kan härigenom förutses stiga till 3,5 milj.
Disponibla medel medger emellertid endast 3 milj. dagsverken. Kostnaderna
för en sådan ökning av dagsverksvolymen beräknar styrelsen till 100 milj. kr.
Av beloppet avses 75 milj. kr. för allmänna beredskapsarbeten och 25 milj.
kr. för beredskapsarbeten för handikappade m. fl.
För att täcka de kostnader som föranleds av Kungl. Maj :ts beslut i december
1967 och i februari 1968 rörande vissa åtgärder för ökad sysselsättning
inom verkstadsindustrin behövs 50 milj. kr. Styrelsen erinrar vidare om att
Kungl. Maj :t genom beslut den 17 februari 1967 har uppdragit åt styrelsen
Kungl. Maj.ts proposition nr 10Ö är 1968 31
att inom eu kostnadsram av It) milj. kr. vidtaga åtgärder för att ge industriell
sysselsättning åt arbetstagare inom textilindustrin. Styrelsen har hittills disponerat
7,5 milj. kr. och kommer inom kort att taga i anspråk resterande del
av ramen. Kostnaderna skall förskottsvis bestridas från anslaget Allmänna
beredskapsarbeten in. m.
Medelsförbrukningen för andra ändamål under anslaget kommer såvitt
styrelsen nu kan bedöma inte att minska i förhållande till vad som har beräknats.
Några besparingar som skulle kunna användas för att täcka del
ökade medelsbehovet för beredskapsarbeten och för åtgärder för ökad sysselsättning
inom verkstadsindustrin kan därför inte väntas uppkomma. Anslaget
Allmänna beredskapsarbeten m. in. bör därför förstärkas med ytterligare
125 milj. kr. eller med 135 milj. kr. om förutnämnda kostnader för sysselsättningsstöd
inom textilindustrin skall slutligt täckas av medel från anslaget.
Det för beredskapsarbeten beräknade beloppet, 75 milj. kr., bör helt
avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för handikappade in. fl.
bör förstärkas med ytterligare 25 milj. kr., varav 5 milj. kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen.
Departementschefen
I prop. 1968: 1 (bil. 13 s. 47) framhöll jag att viss osäkerhet råder om när
den väntade konjunkturuppgången kan komma att ge märkbara utslag i vår
ekonomi och att detta ställer krav på fortsatt skärpt uppmärksamhet på utvecklingen
på arbetsmarknaden. I samband därmed underströk jag att åtgärderna
till stöd för dem, som drabbas av friställningar, i rådande ekonomiska
läge främst måste få formen av selektiva åtgärder huvudsakligen av
arbetsmarknadspolitisk art.
Sedan statsverkspropositionen lades fram har nu ytterligare material blivit
tillgängligt beträffande arbetsmarknadsläget och utsikterna under de
närmaste månaderna. Även om det inte skingrar osäkerheten om konjunkturutvecklingen
innehåller det dock positiva drag. Arbetslösheten som i januari
uppgick till 64 400 sjönk i februari till 53 500. Antalet lediga platser
steg mellan januari och februari med ca 2 000 till ca 27 000. Varslen om
driftsinskränkningar och driftsnedläggelser som under de sista månaderna
1967 minskade i omfattning för att sedan öka kraftigt i januari sjönk under
februari till en lägre nivå än för ett år sedan.
Huruvida denna utveckling är ett uttryck för en återhämtning i konjunkturen
är ännu för tidigt att avgöra. Kraven på en hög arbetsmarknadspolitisk
beredskap kan därför inte efterges. Fortfarande ligger arbetslösheten
bland metallarbetarna kvar på en jämfört med de senaste åren hög nivå.
Antalet arbetstagare inom olika yrken som på grundval av lämnade varsel
väntas bli friställda under tiden mars—maj i år beräknas till 3 400. Efterfrågan
på arbetskraft ligger på betydligt lägre nivå än under motsvarande
månader under första hälften av 1960-talet. Efterfrågan på arbetskraft kan
väntas förbli begränsad också under våren och försommaren.
Regeringen vidtog föregående år en rad åtgärder för att öka sysselsätt
-
32
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1968
ningen inom byggnadsverksamheten och verkstadsindustrin under vinterhalvåret
1967/68. Dessa åtgärder har jag närmare redogjort för i 1968 års
statsverksproposition (bil. 13 s. 49). För att ytterligare stärka sysselsättningen
inom verkstadsindustrin beslöt Kungl. Maj:t den 2 februari 1968 att
åtgärder får vidtas för anskaffning av förnödenheter för kommunal och för
civil statlig verksamhet inom ramen för en inköpssumma av ca 140 milj. kr.
De kommunala insatserna i sysselsättningsstödjande syfte har därvid beräknats
till ca 110 milj. kr., vartill statsbidrag utgår med 20 %. Statsbidragssununan
kan alltså beräknas till 22 milj. kr. Kostnaderna för statliga anskaffningar
har beräknats till 28 milj. kr. och skall förskottsvis belasta anslaget
Allmänna beredskapsarbeten m. m.
När det gäller övriga åtgärder som har vidtagits för att motverka arbetslösheten
vill jag särskilt framhålla, att arbetsmarknadsutbildningen har
byggts ut väsentligt. I mitten av februari deltag 33 800 personer i kurser av
olika slag mot 25 000 ett år tidigare. Utbildningsverksamheten kan väntas
öka ytterligare under de närmaste månaderna. Också beredskapsarbetena
har ökats. I mitten av februari sysselsattes i allmänna beredskapsarbeten
10 500 och i beredskapsarbeten för handikappade in. fl. 14 000 personer.
Hela antalet sysselsatta i beredskapsarbeten var således 24 500 mot 15 800 i
februari förra året. En betydande ökning har vidare skett av sysselsättningen
i skyddat verkstadsarbete och i arkivarbete.
Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller att med hänsyn till det nuvarande
arbetsmarknadsläget och till utsikterna under de närmaste månaderna kommer
det att bli nödvändigt att i år bedriva beredskapsarbetena längre än
som varit vanligt de senaste åren. Till följd härav anser styrelsen att det
sammanlagda dagsverksantalet under innevarande budgetår, som tidigare
har beräknats till 3 milj., behöver ökas med 0,5 milj. Kostnaden härför beräknar
styrelsen till 100 milj. kr. Jag delar styrelsens uppfattning att beredskapsarbetena
i vår kan behöva avvecklas i långsammare takt än tidigare
och har ingen erinran mot styrelsens beräkning av det ökade medelsbehovet
för dessa arbeten. Jag beräknar alltså för allmänna beredskapsarbeten ytterligare
75 milj. kr. och för särskilda beredskapsarbeten för handikappade
m. fl. ytterligare 25 milj. kr.
I enlighet med styrelsens framställning om medel för att täcka kostnaderna
för sysselsättningsstödjande åtgärder inom verkstadsindustrin beräknar
jag för ändamålet ett belopp av 50 milj. kr.
Jag beräknar alltså anslagsbehovet under förevarande anslag till (75 +
50) 125 milj. kr. Vid utgången av budgetåret föreliggande reservation på
anslaget bör föras över till det i riksstatsförslaget för budgetåret 1968/69
upptagna anslaget till Allmänna beredskapsarbeten m. in.
Beträffande anslaget till Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för handikappade
m. fl. kommer jag att göra hemställan under nästa anslagspunkt.
Här hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
33
Kungl. Maj. ts proposition nr 1()ö år 11)68
att till Ytterligare kostnader för allmänna beredskapsarbeten
m. in. på tilläggsstat II till riksstatcn för budgetåret
1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 125 000 000 kr.,
därav förslagsvis 75 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
r3] B 10 a. Ytterligare kostnader för vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder
för handikappade m. fl. Med hänvisning till vad jag anfört under föregående
punkt beräknar jag anslagsbehovet till 25 milj. kr. Vid utgången av
budgetåret föreliggande reservation på anslaget bör föras över till det i riksstatsförslaget
för budgetåret 1968/69 upptagna anslaget till Särskilda beredskapsarbeten
m. in. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Ytterligare kostnader för vissa sysselsättningsfrämjande
åtgärder för handikappade m. fl. på tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 000 kr., därav förslagsvis 5 000 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen.
[4] B 15. Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade. Under denna
rubrik har för budgetåret 1967/68 anvisats ett förslagsanslag av 10 milj.
kr. För samma budgetår har arbetsmarknadsstyrelsen medgivits att meddela
beslut om anordningsbidrag intill ett belopp av 25 milj. kr.
Arbetsmarknadsstyrelsen anför. Takten i näringslivets strukturomvandling
med företagsnedläggningar och driftsinskränkningar som följd har
medfört, att friställning av handikappad och i övrigt svårplacerad arbetskraft
har ökat. En av förutsättningarna för att denna arbetskraft skall
kunna fortsätta att vara yrkesverksam är att resurserna för skyddad sysselsättning
byggs ut i snabbare takt. Av den fastställda ramen av 25 milj.
kr. kvarstår f. n. endast 2,6 milj. kr. disponibla. Till styrelsen inkomna ansökningar
som ännu inte hunnit färdigbehandlas omfattar bidrag till ett
belopp av ca 6,2 milj. kr. Från länsarbetsnämnderna inhämtade uppgifter
ger vid handen att ansökningar om bidrag till ett belopp av ytterligare 5,0
milj. kr. kan förväntas inom den närmaste tiden. Av vital betydelse är att
styrelsen kan möta de aktuella behoven utan tidsutdräkt. Styrelsen hemställer
därför att ramen för beviljande av ansökningar om anordningsbidrag
under återstoden av budgetåret vidgas med 8,5 milj. kr.
Departementschefen
Enligt bestämmelserna om statsbidrag till verkstäder inom arbetsvärden
utgår bidrag för anordnande av lokaler för arbetsprövning, arbetsträning
och skyddad sysselsättning samt anskaffning av första uppsättningen maskiner
eller likvärdig utrustning för sådana lokaler. Bidrag beviljas av ar
-
34
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1968
betsmarknadsstyrelsen. För styrelsens bidragsgivning har för innevarande
budgetår fastställts en ram av 25 milj. kr.
Huvudmännens stora intresse för att bygga ut den skyddade verksamheten
har medfört att vid utgången av februari endast en ringa del återstår
av den ram inom vilken styrelsen kan bevilja bidrag. Inneliggande inte
färdigbehandlade ansökningar och förväntade ansökningar som faller utanför
den återstående delen av ramen uppgår till 8,5 milj. kr. Som styrelsen
framhåller är en förstärkning av resurserna för skyddad sysselsättning angelägen
med hänsyn till de särskilda svårigheter på arbetsmarknaden som
föreligger för handikappade och i övrigt svårplacerade.
Det intresse som visas från huvudmännens sida för en utbyggnad av verksamheten
är mot denna bakgrund mycket glädjande. Jag förordar därför
att ramen för bidragsgivningen vidgas i enlighet med styrelsens förslag.
Jag vill f. ö. erinra om att Kungl. Maj :t i prop. 1968: 1 (bil. 13 s. 97) i samband
med förslag om bidragsram för nästa budgetår även begärt riksdagens
bemyndigande att om behov uppkommer kunna vidga ramen i erforderlig
omfattning. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att medge att beslut om bidrag till anordnande av verkstäder
för handikappade under budgetåret 1967/68 meddelas
intill ett ytterligare belopp av 8 500 000 kr.
[5] 18 a. Ramen för statlig garanti åt hantverks- och industriföretag m. m.
Enligt beslut av 1967 års riksdag (prop. 1, bil. 12 s. 28, SU 83, rskr 195)
har ramen för den statliga kreditgarantigivningen för innevarande budgetår
bestämts till 55 milj. kr. En mindre del härav är avsedd för i första hand
turisthotellnäringen. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 9 juni 1967 har kommerskollegium
bemyndigats att under budgetåret 1967/68 bevilja industrioch
hotellgarantier intill ett belopp av sammanlagt högst 40 milj. kr.
Kommerskollegium har i skrivelse den 23 januari 1968 hemställt om vidgning
av ramen för industri- och hotellgarantilån och anfört bl. a. följande.
Kollegiet har under tiden den 1 juli—den 30 november 1967 beviljat statliga
garantier för lån på sammanlagt 21 milj. kr. Därutöver har genom
beslut av Kungl. Maj:t beviljats garantier för 2,7 milj. kr. På grund av
att en relativt stor del av garantiramen således tagits i anspråk och då
vid sistnämnda tidpunkt hos kollegiet fanns ansökningar om lånegarantier
på ca 23 milj. kr., har kollegiet hos företagareföreningarna inhämtat uppgift
om den sannolika omfattningen av de ansökningar om statlig garanti
som föreningarna beräknade överlämna till kollegiet under tiden den 1
december 1967—den 30 april 1968. Av uppgifterna framgår att föreningarna
beräknade att under nämnda tid överlämna ansökningar om garantier på
totalt ca 85 milj. kr. Härtill kommer framställningar om hotellgarantier på
högst 3 milj. kr. På grundval av gjorda erfarenheter bedömer kollegiet
det troligt att kollegiet eller i förekommande fall Kungl. Maj :t kommer att
35
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 196S
bevilja lånegarantier för omkring 75 milj. kr. på grund av de ansökningar
som redan har kommit in eller som beräknats bli överlämnade till kollegiet
före utgången av april 1968. Den av riksdagen fastställda garantilåneramen
på 55 milj. kr. skulle sålunda enligt kollegiets beräkningar behöva ökas
med lägst 45 milj. kr. för att täcka konstaterade och väntade garantianspråk.
Departementschefen
Garantiramen fastställdes för budgetåret 1965/66 till 55 milj. kr. och har
därefter inte ändrats. Under nämnda budgetår beviljades garantier med
ca 43 milj. kr. och budgetåret 1966/67 med ca 45 milj. kr. Hittills under
innevarande budgetår har efterfrågan på garantier varit betydligt större
än under de två föregående budgetåren. T. o. m. den 15 februari 1968 uppgår
det beviljade garantibeloppet till ca 37 milj. kr. ökningen beror på
flera faktorer. Bl. a. har konjunkturavmattningen medfört påfrestningar
på de mindre och medelstora företagens likviditet. Dessa företag, vilka i
mindre utsträckning än större företag har tillgångar som kan ställas som
säkerhet för lån i bank, har därför i allt större omfattning ansökt om statlig
garanti.
Av uppgifter som kommerskollegium har inhämtat från företagareföreningarna
framgår att betydande anspråk på statlig garanti kan väntas även
under den återstående delen av budgetåret. Detta torde inte enbart ha samband
med företagens likviditetsproblem utan får även ses som tecken på deras
investeringsvilja, bl. a. föranledd av en ökad rationaliseringstakt. Den
allmänna tendensen mot mera kapitalkrävande investeringar är tydlig
även för de mindre och medelstora företagen. Därjämte kan konstateras att
de medelstora företagen i allt större utsträckning söker statlig garanti.
Jag anser därför att garantiramen för innevarande budgetår bör ökas till
80 milj. kr. Jag hemställer således att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att medge att statsgaranti för lån till hantverks- och industriföretag
m. m. under budgetåret 1967/68 beviljas intill
ett belopp av 80 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj .t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
opaginerad Kontrollera mot PDF
''AW.\ t(, ?/<U v.V.ysvif
■*Kg!}imUh‘.tiii ,T>! iliur I. v'' .:r; ■ .:«•■!''.'' iäij ''Vji it.''. ''!■
■■ . ■ •*> in ii; .|«s i .it; !.!-•.
■:m{« - . i .jii.u . .* >;i;
.i •
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1968
37
Bilaga 7
AVSKRIVNING AV NYA KAPITALINVESTERINGAR
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 1
mars 1968.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Aspling, Sven-Eric
Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Morerg.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter fråga
om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar på tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1967/68 och anför.
Under innevarande budgetår har begärts investeringsanslag dels på tillläggsstat
I till gällande riksstat, dels på tilläggsstat II. I enlighet med de
principer som hittills tillämpats bör nu, då avskrivningsbehovet för de olika
investeringarna kan överblickas, förslag om erforderliga avskrivningsanslag
föreläggas riksdagen. Skulle nya avskrivningsbehov uppkomma eller ändring
ske i de till grund för här beräknade avskrivningar liggande förhållandena
förutsätter jag, att vederbörliga tillägg och jämkning vidtas av riksdagen.
Statens allmänna fastighetsfond. Enligt gällande regler för avskrivning av
investeringar i allmänna fastighetsfonden utgör grundavskrivning vid nybyggnader
för ämbetsverk 25 % av anläggningskostnaden och vid nybyggnader
för kriminalvården, sjukhus, forskningsinstitut och skolor 50 %.
Kostnader för markförvärv avskrivs inte.
Med tillämpning av dessa grunder bör avskrivningsanslag på tilläggsstat
uppföras i enlighet med följande sammanställning.
Anslag Investering Avskrivning
kr. kr.
Socialdepartementet:
Till- och ombyggnadsarbeten m. m. vid statens
bakteriologiska laboratorium .............. 400 000 200 000
Utbyggande av karolinska sjukhuset.......... 5 000 000 2 500 000
Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala 280 000 140 000
38
Kungi. Maj.ts proposition nr 105 år 1968
Anslag
Investering
Avskrivning
Finansdepartementet:
Nybyggnad för kavitationslaboratorium vid sta-
kr.
kr.
tens skeppsprovningsanstalt ..............
U tbildningsdepartementet:
Byggnadsarbeten vid seminarierna för huslig ut-
125 000
63 000
bildning (jfr prop. 1967: 155 bil. 6)..........
Civildepartementet:
90 000
45 000
Statlig förvaltningsskola ....................
950 000
475 000
Statens utlåningsfonder. På tilläggsstat II har förts upp ett tilläggsanslag
till studiemedelsfonden på 95 milj. kr., vilket bör avskrivas helt.
Fonden för låneunderstöd. För lån till vissa byggnadsarbeten in. m. vid
Norrbackainstitutet har på tilläggsstat I uppförts ett anslag på 340 000 kr.
På samma tilläggsstat har dessutom uppförts ett anslag på 450 000 kr.
till lån för ombyggnad av djursjukhuset i Hälsingborg. Då dessa båda lån
är ränte- och amorteringsfria bör de avskrivas med hela lånebeloppet.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter
angivna fonder på tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1967/68 anvisa följande reservationsanslag,
nämligen
Statens allmänna fastighetsfond
Socialdepartementet
Till- och ombyggnadsarbeten m. m. vid sta
-
tens bakteriologiska laboratorium....... 200 000
Utbyggande av karolinska sjukhuset ...... 2 500 000
Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala
.................................. 140 000
Finansdepartementet
Nybyggnad för kavitationslaboratorium vid
statens skeppsprovningsanstalt .......... 63 000
Utbildningsdepartementet
Byggnadsarbeten vid seminarierna för huslig
utbildning ............................ 45 000
Civildepartementet
Statlig förvaltningsskola ................. 475 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1968 39
Statens utlåningsfonder
Utbildningsdepartementet
Stndiemedelsfonden ...................... 95 000 000
Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet
Lån till vissa byggnadsarbeten m. m. vid
Norrbackainstitutet .................... 340 000
Jordbruksdepartementet
Lån för ombyggnad av djursjukhuset i Hälsingborg
.............................. 450 000
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
opaginerad Kontrollera mot PDF
T» %n W,. t"V\
i ''» i rt ''■» hl '') ! •! B cj *> b *. ^ (1 i »I t) 1 i it i
... ..... n&tofiCi Vi f ''''
. böi*Tsf>n->jiiC;i iZi /(•>!>»< ••''•!
i • •! • {• ’
(liv .in si ‘ , ha*; •«!>;. Jiyt •• - ’ !’■ • f f -’-.:
.. -v ’
■i it I :*i f> ‘I . I.
i i - ., f { ’ t
4Ui<>
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj. ts proposition nr 105 år 1068
11
Ii i laga 8
STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
1 mars 1968.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Aspling, Sven-Eric
Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter fråga
om medel för budgetåret 1967/68 till reparations- och underhållskostnader
in. in. under slottsbyggnadernas och karolinska sjukhusets delfonder av
statens allmänna fastighetsfond och anför.
I] Reparations- och underhållskostnader m. m. under slottsbyggnadernas
delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under anslagsposten till reparations-
och underhållskostnader m. m. har på denna delfond för budgetåret
1967/68 beräknats sammanlagt 6 190 000 kr. Härav har under delposten till
vissa iståndsättningsarbeten tagits upp 3 650 000 kr.
Byggnadsstyrelsen har bl. a. hemställt, att för reparation av Riddarholmskyrkans
tornspiror ytterligare 1 milj. kr. anvisas under delfonden.
Styrelsen har därvid anfört, att till förstärkningsarbeten i kyrkans torn
anvisats 300 000 kr. för budgetåret 1967/68 (prop. 1967: 1 bil. 20 s. 46, SU
35, rskr 85) och att för reparation av yttertak och listavtäckningar för
budgetåret 1968/69 beräknats 300 000 kr. (prop. 1968: 1 bil. 20 s. 5).
Vid de byggnads- och andra åtgärder som hittills vidtagits har styrelsen
kunnat konstatera att de pågående arbetena med tornets murdel kommer
att bli mera tids- och kostnadskrävande än beräknat. Bl. a. har skador konstaterats
på tornets listverk av gjutjärn, vilka inte varit åtkomliga förrän
byggnadsställningen rests. Då arbetena, som beräknas kunna i huvudsak
avslutas under år 1968, bör genomföras ulan avbrott, anser sig byggnadsstyrelsen
föranlåten att till bestridande av kostnadsökningen ta i anspråk,
helt eller delvis, de 300 000 kr. som tagits upp i prop. 1968: 1 bil. 20. De i
och för sig behövliga takarbetena, för vilka dessa medel begärts, måste då
senareläggas.
42
Kungl. Maj. ts proposition nr 105 år 1968
För att utföra nödvändiga reparationsarbeten på hörnspirorna har det
visat sig nödvändigt att montera ned dessa. Därvid har en mängd sprickor
i spirornas gjutjärnsgods upptäckts. En besiktning av tornets huvudspira
visade så omfattande skador att byggnadsstyrelsen av säkerhetsskäl anser
nödvändigt att spirans övre del monteras ned och repareras. Kostnaderna
för arbeten med tornets järnspiror, omfattande bl. a. nedmontering av huvudspiran,
reparation eller nytillverkning av skadade delar m. m., ytbehandling,
uppmontering, kontroll och provning samt förhyrning av byggnadsställningar,
har av styrelsen uppskattats till 1,8 milj. kr. Då det av
många skäl är angeläget att här angivna reparationsarbeten genomförs i en
följd och i direkt anslutning till murverkets reparation under den tid byggnadsställningen
finns på plats, hemställer byggnadsstyrelsen att 1 milj. kr.
anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår. Styrelsen avser att sedermera
i särskild framställning begära det belopp som behövs för arbetenas
slutförande.
Departementschefen
Vid de pågående arbetena på riddarholmskyrkan har upptäckts skador
på murverk och tornspiror, som nödvändiggör ytterligare byggnads- och reparationsåtgärder.
Jag finner det angeläget, att dessa arbeten kan utföras
i ett sammanhang då byggnadsställningar m. m. finns på platsen. Byggnadsstyrelsens
kostnadsberäkning kan jag godta.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen
att i staten för statens allmänna fastighetsfond, slottsbyggnadernas
delfond, under anslagsposten Reparationsoch
underhållskostnader in. m. för budgetåret 1967/68 beräkna
ett belopp av ytterligare 1 000 000 kr.
[II] Reparations- och underhållskostnader m. m. under karolinska sjukhusets
delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under anslagsposten till reparations-
och underhållskostnader m. m. har på denna delfond för budgetåret
1967/68 beräknats sammanlagt 4 260 000 kr. Härav har under delposten
till serafimerlasarettet tagits upp 1 milj. kr.
Direktionen för karolinska sjukhuset har hemställt, att för ändamålet
ytterligare 241 000 kr. anvisas under delfonden.
Direktionen har därvid anfört, att Kungl. Maj :t den 30 juni 1967 åt direktionen
uppdragit att inom serafimerlasarettets panncentral anskaffa och
installera en ny hetvattenpanna med oljebrännare och andra erforderliga
tillbehör. Kostnaderna skulle bestridas genom anlitande förskottsvis av tillgängliga
medel från vederbörlig anslagspost i staten för statens allmänna
fastighetsfond. Direktionen bedömer nu totalkostnaden för pannanläggningen
samt erforderliga byggnads- och rörarbeten till 91 000 kr.
Knngl. Maj.ts proposition nr i05 år l!)liS 43
Vidare anför direktionen, att riksdagen på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1967/68 anvisat särskilda medel för anskaffning av utrustning
till njurtransplantationsverksamheten vid serafimerlasarettet. Föredragande
departementschefen yttrade därvid (prop. 1967:155 s. 18) att
kostnaderna för anordnande av dialysavdelning vid lasarettet borde bestridas
genom ianspråktagande av tillgängliga underhållsmedel från karolinska
sjukhusets delfond av statens allmänna fastighetsfond. Direktionen beräknar
nu kostnaderna för anordnande av dialysavdelningen till 105 000 kr.
och framhåller att de inte kan inrymmas i de under nämnda delfond upptagna
medlen till löpande underhåll vid lasarettet.
Direktionen erinrar vidare om att 200 000 kr. ställts till direktionens förfogande
från det under femte huvudtiteln upptagna reservationsanslaget till
bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet m. in.
för utrustning av tre vårdplatser inom lasarettets medicinska klinik för patienter
med hjärtinfarkt (prop. 1967: 155 bil. 4, SU 201, rskr 393). Hjärtinfarktenheten,
som är anordnad i provisoriska former, har bidragit till att
dödligheten hos patienter med hjärtinfarkt avsevärt nedbringats vid kliniken.
Med hänsyn till de goda resultaten av verksamheten hittills bör en enhet
för intensivobservation av patienter med hjärtinfarkt anordnas inom
avdelning 2 vid medicinska kliniken. Intensivobservationsenheten bör få sju
vårdplatser och kombineras med mottagning och ambulant behandling av
pace-maker-patienter. Ombyggnadsåtgärderna beräknas kosta ca 250 000 kr.
Emellertid bör vissa fondmedel kunna tas i anspråk för ändamålet. Om detta
blir möjligt återstår att behov av 45 000 kr. för ombyggnaden. Den nu föreslagna
enheten kräver vidare viss kompletterande utrustning för ca 129 000
kr.
Departementschefen
Kostnaderna för ny hetvattenpanna bör inte lämpligen inrymmas i det
för normalt underhåll på serafimerlasarettet beräknade beloppet. För utrustning
till njurtransplantationsverksamheten vid sjukhuset har på tillläggsstat
I till riksstaten för innevarande budgetår beräknats 300 000 kr.
Stockholms stad, som beräknas överta sjukhuset den 1 juli 1968, har i detta
sammanhang förklarat sig inte ha något att erinra mot direktionens förslag
rörande transplantationsverksamheten. Jag finner att kostnaderna för anordnande
av dialysavdelningen inte utan förfång för den ordinarie nnderliållsverksamheten
kan inrymmas inom ramen för det belopp, som i staten
för statens allmänna fastighetsfond tagits upp för reparations- och underhållskostnader
m. m. vid serafimerlasarettet.
Jag finner vidare angeläget att en intensivobservationsenhet för patienter
med hjärtinfarkt, kombinerad med mottagning och behandling i öppen
vård av pace-maker-patienter, anordnas på föreslaget sätt inom serafimeriasarettets
medicinska klinik. Byggnadskostnaderna härför uppgår till
44
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1968
250 000 kr. Viss del skulle emellertid kunna bestridas genom ianspråktagande
av fondmedel. Därefter kvarstår ett behov av 45 000 kr. Det är ännu inte
klart om fondmedlen står till förfogande för ändamålet. Jag räknar emellertid
i detta sammanhang med ett medelsbehov av 45 000 kr. för ifrågavarande
byggnadsåtgärder.
Kostnaderna för komplettering av utrustningen för den föreslagna enheten
bör betalas med medel från serafimerlasarettets omkostnadsanslag. Detta
anslag kan alltså komma att belastas med högre belopp än som beräknats
i riksstaten.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen
att i staten för statens allmänna fastighetsfond, karolinska
sjukhusets delfond, under anslagsposten Reparationsoch
underhållskostnader m. m. för budgetåret 1967/68 beräkna
ett belopp av ytterligare 241 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande avstatsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1008
45
llilaga 0
Förteckning
över av Kungl. Maj:t hos riksdagen år 1968 begärda anslag på tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1967/68 utöver de i prop. 1968: 2
upptagna anslagen
DRIFTBUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter
IV. Försvarsdepartementet
A 4 Kommittéer m. m., reservationsanslag.................. 450 000
O 7 Kostnader för svenska FN-styrkor m. m., reservationsanslag 10 900 000
11 350 000
VI. Kommun ikationsdepartementet
A 4 Extra utgifter, reservationsanslag...................... 25 000
VII. Finansdepartementet
D 17 Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag
............................................ 6 000 000
VIII. Utbildningsdepartementet
A 3 Kommittéer m. m., reservationsanslag.................. 1 700 000
E 85 Inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor
m. m., reservationsanslag .................... 3 000 000
4 700 000
IX. Jordbruksdepartementet
A 5 Kommittéer m. m., reservationsanslag.................. 200 000
D 7 Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd,
reservationsanslag ................................ 263 000
F 7 Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor
m. m., reservationsanslag..................... 300 000
J 13 Bidrag till fiskare med anledning av kvicksilverförekomst
i fisk, reservationsanslag .......................... 1 000 000
M 5 Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m., reservationsanslag
.................................... 1 400 000
3 163 000
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1968
XI. Inrikesdepartementet
A 3 Kommittéer m. m., reservationsanslag.................. 600 000
B 9a Ytterligare kostnader för allmänna beredskapsarbeten m. m.,
reservationsanslag, därav förslagsvis 75 000 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen................ 125 000 000
B 10a Ytterligare kostnader för vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder
för handikappade m. fl., reservationsanslag, därav
förslagsvis 5 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen
........................................ 25 000 000
_150 600 000
Summa egentliga statsutgifter 175 838 000
B. Utgifter för statens kapitalfonder
II. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
B. Statens allmänna fastighetsfond
Socialdepartementet:
7 Till- och ombyggnadsarbeten m. m. vid statens bakterio
logiska
laboratorium (II: 8), reservationsanslag.......... 200 000
8 Utbyggande av karolinska sjukhuset (II: 9), reservations
anslag
.......................................... 2 500 000
9 Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala (II: 10),
reservationsanslag ................................ 140 000
Finansdepartementet:
18 Nybyggnad för kavitationslaboratorium vid statens skepps
provningsanstalt
(II: 23), reservationsanslag .......... 63 000
Utbildningsdepartementet:
22 Byggnadsarbeten vid seminarierna för huslig utbildning
(II: 27), reservationsanslag ......................... 45 000
Civildepartementet:
25 Statlig förvaltningsskola (II: 30), reservationsanslag ...... 475 000
3 423 000
D. Statens utlåningsfonder
Utbildningsdepartementet:
1 Studiemedelsfonden (IV: 5), reservationsanslag .......... 95''000 000
E. Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet:
5a Lån till vissa byggnadsarbeten in. m. vid Norrbackainstitu
tet
(V: 5a), reservationsanslag ...................... 340 000
Kungl. Maj.ls proposition nr lOö år 1968 47
Jordbruksdepartementet:
7a Lån för ombyggnad av djursjukhuset i Hälsingborg (V: <Ja),
reservationsanslag ................................ 450 000
Summa utgifter för statens kapitalfonder 99 213 000
Summa för driftbudgeten 275 051 000
KAPITALBUDGETEN
Kapitalinvestering
I. Statens afjärsverksfonder
F. Statens vatten fallsverk
1 Kraftstationer m. m................................. 20 000 000
G. Domänverket
Jordbruksdepartementet:
6 Förvaltningsbyggnad för domänstyrelsen .............. 7 000 000
7 Ersättning till domänverkets markfond................ 2 275 000
Summa för kapitalbudgeten 29 275 000
MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680179
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
17 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (17)
17 kopplingar.
- Rskr. 1968:309 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om avsättning av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfo a1 i texten
- SU 1968:141 Memorial angående tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1967/68. s. 1 i texten
- Rskr. 1968:215 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68 inom jordbruksdepar a1 i texten
- SU 1968:137 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68 i vad propositionen a s. 5 i texten
- Rskr. 1968:193 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68 i vad a a1 i texten