Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68

1968-03-01 · 47 sidor, varav 39 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 39 av 47 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1968:105, Angående ytterligare utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 10ö år 1968

1

Nr 105

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ytterligare utgifter

på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1967/68; given Stockholms slott den 1 mars 1968.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om

vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

1 mars 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Aspling, Sven-Eric Nilsson,

Lundkvist, Gustafsson, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag som 1967 års riksdag anvisat sedan riksstaten för budgetåret

1967/68 fastställts har uppförts på tilläggsstat I (prop. 1967: 155, SU 210,

JoU 40, rskr 378 och 411). Vidare har vid början av innevarande års riksdag

begärts anslag på tilläggsstat II till nämnda riksstat (prop. 1968: 2).

Ytterligare anslagsframställningar på tilläggsstat under löpande budgetår

har nu ansetts erforderliga. De bör föreläggas riksdagen i en gemensam proposition

avseende ytterligare utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1967/68.

De framställningar om anslag på tilläggsstat som Kungl. Maj :t beslutar

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 105

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj:ts proposition nr 105 år 1968

om denna dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över försvars-, kommunikations-,

finans-, utbildnings-, jordbruks- och inrikesärenden. Utdrag av dessa

protokoll bör biläggas den gemensamma propositionen som bilagor 1—8. En

sammanställning över av Kungl. Maj:t på tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1967/68 t. o. m. denna dag begärda anslag utöver de i prop.

1968: 2 upptagna anslagen torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende

som bilaga 9.

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj:t i en gemensam proposition

förelägger riksdagen de förslag om anslag på tilläggsstat II, m. m„

som framgår av nämnda utdrag av statsrådsprotokollet.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Britta Ggllensten

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1968

3

Bilaga 1

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

1 mars 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Aspling, Sven-Eric

Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler de ärenden

under försvarsdepartementets handläggning som angår utgifter på tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1967/68 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Fjärde huvudtiteln

A. Försvarsdepartementet m. m.

[1] A 4. Kommittéer m. m. Till kommittéer in. m. har för innevarande budgetår

anvisats ett reservationsanslag av 1 450 000 kr. Behållningen på anslaget

uppgick den 31 december 1967 till endast ca 436 000 kr. till följd av stora

kostnader för pågående utredningar. För att under andra hälften av budgetåret

täcka kostnaderna för nu tillsatta utredningar behövs ytterligare medel.

Det kan ej heller uteslutas att behov av nya utredningar kan uppkomma.

Jag föreslår därför, att 450 000 kr. begärs på tilläggsstat för innevarande

budgetår. Beloppet bör ligga inom den bestämda ramen för försvarsutgifterna.

Avdrag med 450 000 kr. bör därför göras i samband med den slutliga

prisregleringen av försvarsutgifterna för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. på tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av

450 000 kr.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 105 år 1968

0. Diverse

[2] O 7. Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Medel för en svensk beredskapsstyrka

anvisades första gången efter förslag av Kungl. Maj :t i prop.

1956: 198 (SU 179, rskr 359) på tilläggsstat till budgetåret 1956/57. Sedermera

har för svenska FN-styrkors verksamhet m. m. anvisats ytterligare medel

under budgetåren 1957/58—1965/66. Fr. o. m. budgetåret 1965/66 anvisas

medel för de årliga kostnaderna inom Sverige i samband med rekrytering,

utbildning och organisering av den svenska beredskapsstyrkan m. m.

under förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst, medan kostnader

för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige — däri fr. o. m. den 1 juli 1967

inbegripet kostnader för observatörer — samt för viss personal vid Sveriges

ständiga representation i FN betalas från förevarande anslag. Sammanlagt

har för FN-styrkors verksamhet på tilläggsstat anvisats 330 750 000 kr.

Huvuddelen av ifrågavarande kostnader avses bli ersatt av FN. Hittills har

från FN influtit 253 909 646 kr. avseende kostnader för tiden intill utgången

av år 1966. Sveriges fordran hos FN uppgår f. n. till 21 163 929 kr. Större delen

av denna fordran kommer att tas upp i räkningar som avses tillställas

FN under våren 1968. Från FN inflytande ersättningar tillgodoförs inkomsttiteln

övriga diverse inkomster.

Efter förslag i prop. 1967: 105 (SU 72, rskr 184) anvisades medel som avsågs

täcka kostnader för FN-styrkan på Cypern under tiden januari—juni

1967 samt för FN-styrkan i Främre Orienten fr. o. m. april 1967 och ett år

framåt. Tjänstgöringstiden för FN-styrkan i Främre Orienten upphörde redan

i början av juni 1967. De anvisade medlen har därför varit tillräckliga

för att täcka — förutom kostnader för observatörer — även huvuddelen av

FN-styrkans på Cypern förlängda tjänstgöring på ön till utgången av december.

Vid ingången av januari 1968 fanns en brist under anslaget på

961 318 kr. som i januari 1968 täckts från anslaget till oförutsedda utgifter.

Genom Kungl. Maj :ts beslut den 29 december 1967 har den svenska FNinsatsen

på Cypern förlängts längst till utgången av mars 1968. Kostnaderna

för tiden januari—mars 1968 kan beräknas till 2,3 milj. kr. för månad

eller sammanlagt 6,9 milj. kr.

Antalet observatörer uppgick i januari 1968 till 38. Medelsbehovet för dessa

kan beräknas till i genomsnitt 168 000 kr. för månad eller för tiden januari—december

1968 till sammanlagt 2 016 000 kr.

Behovet av ytterligare medel för FN-styrkan på Cypern och för observatörer

uppgår alltså till (6 900 000 + 2 016 000) 8 916 000 kr. Med hänsyn till

vissa eftersläpande sjukvårdskostnader m. m. för tidigare kontingenter samt

oförutsedda kostnader, som kan uppkomma vid en avveckling av FN-styrkan

på Cypern m. m., bör härutöver beräknas ett belopp av 1 milj. kr. som allmän

medelsreserv. Härutöver behövs 961 318 kr. för att täcka kostnader som

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr tOii år 1968

betalts från anslaget till oförutsedda utgifter. Anslagsbehovet uppgår alltså

till avrundat 10,9 milj. kr.

Kostnader som förskottsvis betalats från anslaget till oförutsedda utgifter

_utöver vad som skett i januari 1968 — bör även de slutligt belasta anslaget

Kostnader för svenska FN-styrkor in. in. Med hänsyn till de många osäkra

faktorer som ligger i anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt att även

i fortsättningen anlita anslaget till oförutsedda utgifter. Frågan om täckning

av sålunda betalda kostnader bör få tas upp framdeles.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår

riksdagen

att till Kostnader för svenska FN-styrkor m.m. på tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett

reservationsanslag av 10 900 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

opaginerad Kontrollera mot PDF

, ■ ’ • •. i.V

7.-; • ?''l’ .. f y.

r/ifclitv- iltitrili r:

''c''*! t !ii>f j:! it! !,''i • i.»

■i>i .! <<> i i; ''it.'' ;.''" ,.

. f»''* i''

• v.../. h

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1968

t

Bilaga 2

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över kommunikationsärendcn, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms

slott den 1 mars 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Aspling, Sven-Eric

Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler

härefter ärende under kommunikationsdepartementets handläggning som

angår utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68 och

anför.

DRIFTBUDGETEN

Sjätte huvudtiteln

A. Kommunikationsdepartementet m. m.

[1] A 4. Extra utgifter. På riksstaten för innevarande budgetår har under

ifrågavarande anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 270 000 kr.

Med beaktande av en reservation på anslaget vid ingången av budgetåret

om 69 600 kr. finns totalt 339 600 kr. disponibelt. Belastningen på anslaget,

som vid utgången av januari 1968 utgjorde 162 298 kr., kan för hela budgetåret

1967/68 förväntas uppgå till ca 365 000 kr. Ett ytterligare medelsbeliov

föreligger således om 25 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Extra utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 25 000

kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1968

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kurigl. Maj.ts proposition nr 105 år 1908

9

Bilaga 8

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 1 mars

1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson. Aspling, Sven-Eric

Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg.

Statsrådet Wickman anmäler härefter de ärenden under finansdepartementets

handläggning som angår utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1967/68 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Sjunde huvudtiteln

D. Industri, bergsbruk, energiförsörjning m. in.

[1] D 17. Befrämjande av landsbygdens elektrifiering. På riksstaten för budgetåret

1967/68 är under förevarande anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag

om 3 milj. kr. vilket jämte ingående reservation från föregående budgetår

om 4 676 930 kr. står till kommerskollegiets förfogande för utbetalning

av beviljade upprustnings- och nyanläggningsbidrag samt för kollegiets

administration av verksamheten. Sedan budgetåret 1965/66 har kollegiet bemyndigats

bevilja bidrag till visst belopp utöver anvisade medel. För innevarande

budgetår får sådana bidrag beviljas till sammanlagt 10,5 milj. kr.

Kommerskollegium hemställer i skrivelse 22/2 1968 att på tilläggsstat för

budgetåret 1967/68 anvisas 6,3 milj. kr.

Kollegiet anför att av de medel som för innevarande budgetår funnits tillgängliga

för utbetalning återstår 706 602 kr. För återstående del av budgetåret

beräknar kollegiet att utbetalningar för bidrag som beviljats eller kommer

att beviljas kan beräknas till sammanlagt 6 995 691 kr.

2f Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 105

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 105 år 1968

Föredraganden

Redan beviljade bidrag för upprustning av landsbygdens elnät bör kunna

utbetalas. Härför erfordras under innevarande budgetår ytterligare 6

milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering på tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett

reservationsanslag av 6 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

I. Statens affärsverksfonder

F. Statens vattenfallsverk

[2] 1. Kraftstationer m. m. På riksstaten för budgetåret 1967/68 är under

denna rubrik uppfört ett investeringsanslag av 360 milj. kr. Av anslaget

skulle 10 milj. kr. jämte behållningen på anslaget vid budgetårets ingång,

vilken uppgick till 24 milj. kr., utgöra en marginal utöver en ram på 350

milj. kr. för medelsförbrukningen. I prop. 1967: 155 s. 27 anmälde Kungl.

Maj :t för riksdagen att statens vattenfallsverk utöver ramen bemyndigats

ta i anspråk ytterligare 34 milj. kr. av anslaget med hänsyn främst till sysselsättningssituationen

i Norrland. Vattenfallsverkets investeringsmedel för

innevarande budgetår har alltså helt tagits i anspråk.

Genom beslut den 2 februari 1968 har Kungl. Maj :t bl. a. föreskrivit att

arbetsmarknadsstyrelsen får — för tillverkning av förnödenheter för civil

statlig verksamhet — av tillgängliga medel under anslaget Allmänna beredskapsarbeten

m. m. disponera högst 28 milj. kr. för att förskottsvis bestrida

för ändamålet uppkommande kostnader. Jag har från arbetsmarknadsstyrelsen

inhämtat att medel kommer att disponeras för beställningar från

bl. a. statens vattenfallsverk.

Med hänvisning härtill och till de ytterligare behov som kan framkomma

i rådande arbetsmarknadsläge finner jag motiverat att anslaget Kraftstationer

in. m. ökas med 20 milj. kr., så att utrymme skapas för investeringar

som är påkallade av konjunkturmässiga skäl. Vattenfallsverket får då möjlighet

att med anlitande av egna medel tidigarelägga beställningar av förnödenheter,

som verket planerat att anskaffa efter den 1 juli 1968.

I årets statsverksproposition (bil. 9 s. 141) föreslås fullmäktige i riksgäldskontoret

erhålla bemyndigande att tillhandahålla vattenfallsverket en

från 100 milj. kr. till 200 milj. kr. ökad rörlig kredit. Härigenom kommer

vattenfallsverkets aktuella behov av ytterligare rörelsemedel att tillgodoses

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 är 1968

fr. o. in. den 1 juli 1968. Behov har emellertid uppkommit att kunna utnyttja

ytterligare rörelsemedel redan under innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

a) att till Kraftstationer in. m. på tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag

av 20 000 000 kr.,

b) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att för budgetåret

1967/68 tillhandahålla statens vattenfallsverk en

till 200 000 000 kr. utökad rörlig kredit.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

opaginerad Kontrollera mot PDF

jftlMit w rxi''. m K-.-.tVi* .>«y »-w\. Ä

■■•■ <> . :l hi: :■)!''. - ■:’ •■<: i • i I

.. : i :>■ i.

(•-.•i i ... /< ■

. yå • ........ . , . ''.

fl ■■ 1 ■ . ''•«*.( it !•

: I . .i- ■ ■ ui.Viii ii

. i .....i ... X !■

. ;■ . i ■! ‘i ii !>.!<: i i; i

!t|n'' •

;; '' ,t.r

i''\>i//

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1968

13

Bilaga i

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Höns

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

1 mars 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Aspling, Sven-Eric

Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg.

T.f. chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Moberg, anmäler härefter

de ärenden under utbildningsdepartementets handläggning som angår

utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

A. Utbildningsdepartementet m. m.

[ 1 ] A 3. Kommittéer m. m. I riksstaten för innevarande budgetår är under

åttonde huvudtiteln uppfört ett reservationsanslag till kommittéer m. in. av

7 milj. kr. Vid ingången av budgetåret fanns på anslaget en reservation av

i runt tal 8 000 kr. Av det för budgetåret 1967/68 disponibla beloppet har

under tiden t. o. m. januari 1968 förbrukats ca 4,1 milj. kr. Förbrukningen

under de senaste månaderna har varit stigande och uppgick under januari

1968 till ca 800 000 kr. Jag räknar med en fortsatt hög månadsförbrukning

under återstoden av budgetåret. Det ytterligare medelsbehovet under anslaget

för innevarande budgetår beräknar jag till 1 700 000 kr. Jag hemställer, att

Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. på tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av

1 700 000 kr.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1968

E. Högre utbildning och forskning

[2] E 85. Inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor m. m.

I riksstaten för innevarande budgetår är förevarande reservationsanslag

uppfört med ett belopp av 46,5 milj. kr. Av beloppet disponerar byggnadsstyrelsen

och tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté 15 milj.

kr. enligt en särskild inredningsplan och utrustningsnämnden för universitet

och högskolor 31,4 milj. kr. enligt en särskild utrustningsplan. Planerna

tar för varje objekt upp bl. a. kostnadsram och beräknad medelsförbrukning

intill utgången av budgetåret 1967/68. Styrelsen, kommittén och

nämnden får dels lägga ut beställningar intill högst det belopp som angetts

som kostnadsram för varje objekt, dels — oavsett den medelsförbrukning

för de olika objekten som förutsatts vid anslagsberäkningen —- inom ramen

för tillgängliga medel göra behövliga utbetalningar.

Vid sin anmälan i prop. 1967: 104 av frågan om anslag för innevarande

budgetår för ifrågavarande ändamål framhöll dåvarande departementschefen

(s. 42), att han vid sin beräkning i inrednings- och utrustningsplanerna

av medelsförbrukningen under budgetåren 1966/67 och 1967/68 strävat

efter att nå en så god överensstämmelse som möjligt mellan medelsanvisning

och medelsåtgång. Han framhöll emellertid därvid att erforderliga

medel torde kunna begäras på tilläggsstat till riksstaten om verksamheten

skulle få en större omfattning än som då kunde beräknas.

Vid min anmälan i prop. 1967: 155 (bil. 6) av frågor angående utgifter

på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår räknade jag —

mot bakgrund av då föreliggande beräkningar — med (s. 38) att de ökade

utgifterna för de inrednings- och utrustningsobjekt som jag därvid redovisade

kunde bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag utan

ytterligare medelsanvisning.

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor har i skrivelse den

5 februari 1968 hemställt att ytterligare 4 milj. kr. ställs till nämndens

förfogande för innevarande budgetår. För egen del finner jag att ytterligare

3 milj. kr. bör beräknas för ändamålet. Dessa medel bör anvisas på

tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Inredning och utrustning av lokaler vid universitet,

högskolor m. m. på tilläggsstat II för budgetåret 1967/

68 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kttngl. Maj.ts proposition nr 105 år 1 DOH

15

Il i laga 5

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

1 mars 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Aspling, Sven-Eric

Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg.

T. f. chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sven-Eric Nilsson,

anmäler härefter de ärenden under jordbruksdepartementets handläggning

som angår utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68

och anför.

DRIFTBUDGETEN

Nionde huvudtiteln

A. Jordbruksdepartementet m. m.

[1] A 5. Kommittéer m. m. På riksstaten för budgetåret 1967/68 är under

förevarande anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag av 1 550 000 kr.

Vid ingången av budgetåret fanns på anslaget en behållning av 18 000 kr.

Av det för budgetåret 1967/68 disponibla beloppet har under tiden t. o. m.

januari 1968 förbrukats 1 031 000 kr. Den genomsnittliga förbrukningen har

alltså uppgått till 147 000 kr. per månad. För återstoden av budgetåret räknar

jag med en motsvarande månatlig medelsåtgång. Jag anser mig därför

böra beräkna ett ytterligare medelsbehov av 200 000 kr. under anslaget för

innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. på tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av

200 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1968

D. Jordbruksprisreglering m. m. samt särskilt stöd åt vissa jordbruk

[2] D 7. Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd. På riksstaten

för budgetåret 1967/68 är under förevarande rubrik uppfört ett reservationsanslag

av 20 448 000 kr., varav 5 448 000 kr. avser kostnader för

skördeskadeskyddets administration.

Statistiska centralbyrån föreslår, att på tilläggsstat för budgetåret 1967/

68 anvisas 263 000 kr.

Centralbyrån anför att beloppet avser att täcka kostnadsstegringar under

innevarande budgetår på grund av bl. a. ökade löner och priser. Kostnadsökningarna

utgörs av dels löneökningar för timavlönad personal under

åren 1967 och 1968 med 228 000 kr., dels höjda frakter med 10 000 kr.

Vidare beräknas merkostnaden på grund av ett större antal skördeskadeanmälningar

än normalt uppgå till 25 000 kr.

Departementschefen

Mot centralbyråns beräkning av medelsbehovet för merutgifter under budgetåret

1967/68 på grund av löneökningar, prisstegringar och ökat antal

skördeskadeanmälningar har jag inget att erinra.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd

på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 263 000 kr.

F. Forskning och undervisning på jordbrukets och trädgårdsnäringens

områden

[3] F 7. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor

m. m. För innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett

reservationsanslag av 4 milj. kr. Av detta belopp disponeras 3,2 milj. kr. av

utrustningsnämnden för universitet och högskolor för ändamål som upptagits

i en särskild utrustningsplan. Återstående 800 000 kr. disponeras av

byggnadsstyrelsen för ändamål som redovisas i en särskild inredningsplan.

Nämnden och styrelsen får inom ramen för tillgängliga medel _oavsett i

utrustnings- och inredningsplanerna för objekten beräknad medelsförbrukning

— bestrida kostnader för utrustning resp. inredning av de i planerna

upptagna objekten intill högst det belopp, som för varje objekt anges som

kostnadsram.

Byggnadsstyrelsen föreslår att en kostnadsram på 319 000 kr. för inredning

och utrustning av personalrestaurangen vid lantbrukshögskolan förs

upp i den gällande inredningsplanen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Ktingl. Maj.ts proposition nr 105 år 1968

Personalrestaurangen vid Ultuna, som förutom av högskolan tas i anspråk

av statens maskinprovningar, statens lantbrukskemiska laboratorium och

Jordbrukstekniska institutet, uppfördes år 1948 och är dimensionerad för

800 matgäster per måltid. Avståndet till närmaste annan restaurang är 5 km.

Till följd av ökat antal studerande och anställda vid högskolan och övriga

institutioner uppgår antalet lunchgäster nu till ca 600 varje dag. Detta har

medfört svårartade köbildningar och tidsförluster, som inkräktar på de anställdas

arbetstid. Vidare är köksinredning och utspisningsanordningar nerslitna

och omoderna. Antalet lunchgäster varje dag beräknas öka till ca 900

år 1972.

Frågan om en utbyggnad av restaurangen har behandlats inom LUP-kommittén

för jordbrukets högskolor. Denna kom fram till att en större till- eller

nybyggnad av restaurangen ej behövde ske. I stället förordades att en

befintlig motionshall i restaurangbyggnadens källarplan tas i anspråk som

utspisningslokal och att en modernisering av nuvarande kök och utspisningsanordningar

genomförs.

I enlighet med dessa planer har en motionshall ställts i ordning i ett tidigare

häststall. Den äldre motionshallen kan därför tas i anspråk för utspisningsändamål.

Någon ombyggnad av lokalen behöver inte ske, men den måste

inredas på ett ändamålsenligt sätt. Utspisningsfunktionerna måste dessutom

rustas upp och anpassas efter de nya förutsättningarna.

Medel behövs sålunda för möblering av den nya utspisningslokalen samt

för utspisningsdiskar jämte därtill hörande utrustning i både den äldre och

den nya matsalen. Vidare behövs en upprustning av diskningsutrustningen.

Såväl utspisningsdiskar som övriga inventarier föreslås bli upphandlade direkt

med i marknaden förekommande standardtyper. Den sammanlagda

kostnaden inkl. vissa byggnadsarbeten för anslutning av ledningar m. m.

beräknas till 319 000 kr.

Remissyttrande

LVP-kommittén för Uppsala tillstyrker att bespisningslokaler anordnas

på det sätt byggnadsstyrelsen föreslagit.

Departementschefen

Den av byggnadsstyrelsen föreslagna kostnadsramen för ifrågavarande

projekt föranleder ingen erinran från min sida. .lag förordar alltså att i inredningsplanen

för jordbrukets högskolor m. m. förs upp en definitiv kostnadsram

för inredning och utrustning av personalrestaurangen vid lantbrukshögskolan,

Ultuna, på 319 000 kr. och att 300 000 kr. anvisas för ändamålet

på tilläggsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets

högskolor m. m. på tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 300 000

kr.

3f Bihang titt riksdagens protokoll 1968. 1 samt. ,Vr 10S

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1968

J. Fiskeriväsendet

[4] J 13. Bidrag till vissa fiskare med anledning av kvicksilverförekomst i

fisk. I beslut den 17 november 1967 uppdrog Kungl. Maj:t åt fiskeristyrelsen

att utreda frågan om erforderliga statliga åtgärder med anledning av att

personer som driver yrkesmässigt fiske kan lida avsevärt avbräck i sina utkomstmöjligheter

till följd av vidtagna åtgärder mot fisk från vissa av kvicksilver

förorenade vattenområden eller därav föranledda verkningar inom

närmast angränsande vattenområden och att efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen

skyndsamt komma in med förslag.

I beslut den 12 januari 1968 har Kungl. Maj:t efter förslag av fiskeristyrelsen

medgett, att till utövare av yrkesmässigt fiske inom berörda vattenområden,

som är omedelbart beroende av ekonomiskt stöd, får tills vidare

utgå bidrag med sammanlagt högst 300 000 kr.

Fiskeristyrelsen har den 29 januari 1968 överlämnat slutligt förslag i

ärendet. Styrelsen konstaterar bl. a. att ersättning enligt vattenlagen utgår

för intrång i enskild fiskerätt. Beträffande intrång i fiske på allmänt vatten

eller enskilt frivatten finns det inte någon lagstiftning som direkt svarar

på frågan om någon lagligen grundad rätt till ersättning föreligger. Styrelsen

finner det klarlagt att person som fiskat på frivatten inte kan göra gällande

några rättsligen grundade skadeståndsanspråk gentemot kronan på

grund av en livsmedelshygienisk avlysning av här aktuellt slag. Styrelsen

anser dock att den föreliggande situationen karakteriseras av att näringsintrånget

står i direkt orsakssammanhang med statsmyndigheters beslut,

vilket gör att staten framstår som ersättningsskyldig.

Styrelsen förordar dels löpande ersättning, dels engångsbidrag till berörda

fiskare. Ersättning och bidrag förutsätts därvid få utgå både till fiskerättsägande

och frifiskande yrkes- och binäringsfiskare. Styrelsen föreslår även

att ersättningsberättigad fiskare i vissa fall skall kunna få sina redskap

inlösta av staten.

De löpande ersättningarna bör enligt styrelsen baseras på graden av negativ

inverkan på fiskeutfallet och på storleken av eventuell kostnadsökning på

grund av förekomsten av kvicksilver. Fiskarna förutsätts lämna de uppgifter

om fångstmängder och inkomstförhållanden, som kan krävas för att

fastställa graden av intrång. Likaså förutsätts att berörda fiskare samtycker

till att den myndighet som skall beräkna ersättningen får ta del av de uppgifter

som de lämnat för sin taxering.

Endast fiskare som börjat sin fiskeverksamhet innan fiskevattnet avlysts

bör få ersättning. Styrelsen anser det dock skäligt att här göra ett principiellt

avsteg. Sålunda bör även son till äldre fiskare som vid avlysnings början

fyllt 18 år och som under intrångstiden efterträtt sin far i yrket eller

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 ur 1068

börjat fiska jämsides med honom få ersättning. Tillfällighetsfiskare och fritidsfiskare

bör inte medges ersättning.

Vid beräkning av ersättning bör man ntgå från att fiskaren i full omfattning

kan driva sin näring t. o. in. det år han uppnår 70 års ålder. Styrelsen

anser dock att denna regel kan tillämpas endast i de fall, då de faktiska omständigheterna

inte talar mot en sådan bedömning.

Enligt styrelsens förslag torde det bli nödvändigt alt också bestämma en

viss längsta tidsperiod, efter vilken det löpande bidraget upphör att utgå.

Därefter bör prövas om engångsbidrag eller ersättning i andra former eller

omskolningsbidrag skall lämnas.

Ersättningen bör beräknas av lantbruksnämnd. Fiskaren bör ansöka om

ersättningen hos nämnden. Samordning bör ske mellan ersättning från den

erkända arbetslöshetskassan för yrkesfiskare och från lantbruksnämnden.

Fiskare skall inte ha rätt till ^visningsersättning» från lantbruksnämnden

för tidsperiod, då han kan få ersättning från kassan. Motsvarande samordning

bör ske för tidsperiod, då fiskare får sjukpenning (hempenning).

Någon valrätt för fiskaren mellan nu nämnda ersättningar från lantbruksnämnden

och från arbetslöshetskassan resp. allmän försäkringskassa bör

sålunda inte föreligga.

Om det står klart för den avlysande myndigheten att eu avlysning måste

komma att bestå under många år framåt bör åtgärder vidtas för att underlätta

omskolning m. in. av berörda fiskare. Detta kan enligt styrelsen ske om

ekonomiskt stöd (engångsbidrag) lämnas från statens sida utöver redan

befintliga arbetsmarknadspolitiska stödåtgärder. Engångsbidraget bör utgå

skattefritt och utan behovsprövning med hänsyn till förmögenhet. Bidragens

storlek bör i princip fastställas med utgångspunkt från hur stor del

av fiskeinkomsterna som bortfallit till följd av avlysning av fiskevatten.

Till grund för denna bedömning av inkomstbortfallet bör läggas sökandens

till statlig beskattning taxerade inkomst av fiske under åren 1964—66. Till

de hårdast drabbade yrkesfiskarna liksom till vissa äldre yrkesfiskare bör

enligt styrelsen utgå bidrag med högst 15 000 kr. till varje fiskare. Bidragen

till övriga, mindre hårt drabbade yrkesfiskare bör utgå enligt en fallande

skala. Till de yrkesfiskare, vilkas inkomst av fiske endast i någon mån

bortfaller till följd av avlysning, föreslås bidrag med högst 3 000 kr. Binäringsfiskare

förordas få bidrag enligt samma skala som yrkesfiskarna, dock

med den skillnaden att beloppen bör halveras.

Fiskeristyrelsen förutsätter att de bidragsbelopp som beviljas enligt

Kungl. Maj :ts beslut den 12 januari 1968 skall avräknas mot nu föreslagna

bidrag.

Med hänsyn till det bristfälliga underlaget för beräkning av kostnaderna

för det föreslagna statliga stödet förordar styrelsen att anslaget för bidragsverksamheten

får karaktär av förslagsanslag och tas upp första gången på

tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1967/68. Ett förslagsanslag på 1

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1968

milj. kr. torde behövas för att finansiera såväl löpande ersättning som engångsbidrag

under en första prövotid.

I särskilt uttalande till fiskeristyrelsens förslag har en ledamot av styrelsen

bl. a. framhållit vikten av att åtgärder vidtas för att rationellt fiske

skall kunna återupptas i vatten som avlysts på grund av kvicksilverförekomst.

En annan ledamot har uttalat att engångsbidragen inte bort begränsas

uppåt.

Över fiskeristyrelsens förslag har remissyttranden avgetts av statskontoret,

riksrevisionsverket, arbetsmarknadsstyrelsen, statens jordbruksnämnd

och riksskattenämnden.

Samtliga remissinstanser ansluter sig i princip till tanken på statliga

stödåtgärder i de fall då personer som driver yrkesmässigt fiske lider avsevärt

avbräck i sina utkomstmöjligheter till följd av vidtagna åtgärder mot

fisk från vissa av kvicksilver förorenade vattenområden eller därav föranledda

verkningar inom närmast angränsande vattenområden.

Riksrevisionsverket framhåller att något rättsligt grundat ersättningskrav

inte torde kunna göras gällande mot staten för intrång i enskild fiskerätt

genom de åtgärder som vidtagits för att hindra att fisk från vissa vattenområden

saluförs. Verket anser sig i övrigt i stort kunna biträda fiskeristyrelsens

förslag. I fråga om de föreslagna engångsbidragen finner verket det

naturligt att ett »förmögenhetsstreck» införs vid 100 000 kr. nettoförmögenhet.

Verket ifrågasätter om engångsbidragen skall vara skattefria och påpekar

bl. a. att de engångsbidrag, som utgick till vissa räkfiskare enligt

beslut av 1964 års riksdag, inte blev skattefria.

Statskontoret anför att ersättningsfrågan är svårbedömd, då den intimt

hänger samman med myndigheternas ställningstaganden till kvicksilverproblemet.

Ämbetsverket framhåller vidare bl. a. att bidragstiden för löpande

bidrag torde böra begränsas till ett fåtal månader eftersom sådana bidrag

främst synes böra utgå i de fall, där förutsättningar för fiskets snara återupptagande

eller för fiskarens omedelbara omskolning anses föreligga. Bedöms

sådana förutsättningar inte förefinnas, synes det ligga närmare till

hands att överväga engångsersättning. Om sakliga skäl för att differentiera

statsmakternas insatser inte föreligger, anser statskontoret att de för räkfiskarna

tillämpade normerna för engångsbidrag i det väsentliga bör gälla

även för nu förekommande bidragsverksamhet. Inträdda indexförändringar

motiverar dock en höjning med 17 %. Statskontoret anför vidare att en förutsättning

för ersättning är att avbräcket i utkomstmöjligheterna är avsevärt.

För att få ersättning bör fiskare ha en inkomst av fiske som utgör mer

än 20 % av den sammanlagda inkomsten.

Arbetsmarknadsstyrelsen finner det angeläget att ersättning utgår i sådana

former att den inte verkar hämmande på arbetskraftens rörlighet.

Skulle en löpande ersättning på något sätt göras beroende av att vederbörande

i större eller mindre utsträckning behåller sin anknytning till fiskeri
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Ktingl. Maj:ts proposition nr 105 år 1968

näringen, finner styrelsen alt engångsersättning torde vara att föredra. Sådan

ersättning förefaller också befogad i samtliga fall, där det inte på mycket

goda grunder kan förväntas att avlysningen av fiskevatlnet blir av kort

varaktighet.

Statens jordbruksnämnd anser det viktigt att åtgärder från statens sida

vidtas för att i möjligaste mån återställa de avlysta fiskevattnen i sådant

skick alt fiske för avsalu kan tas upp igen. Det är angeläget att snarast fullfölja

de undersökningar som inletts för att utröna möjligheterna för att

förhindra ytterligare föroreningar och sanera redan förorenade vattenområden.

Riksskattenämnden anser alt ersättning i det uppkomna läget bör utgå.

Nämnden framhåller emellertid att förbudet att saluföra hälsovådlig fisk

inte automatiskt kan medföra laglig rätt till ersättning av kronan, vare sig

det är fråga om enskilt eller allmänt vatten. För att ersättning skall utgå

i de här aktuella fallen krävs att statsmakterna beslutar att ersätta fiskarna

för uppkommen skada. Riksskattenämnden uttalar vidare att de föreslagna

engångsbidragen torde vara skattepliktiga oavsett om ersättningen hänför

sig till fiske i enskilt eller allmänt vatten. Nämnden föreslår slutligen vissa

regler som enligt nämnden bör följas om statsmakterna skulle vilja göra bidragen

helt eller delvis skattefria.

Departementschefen

Av den redogörelse som lämnats i det föregående framgår att fiskeristyrelsen

liksom remissinstanserna ansett det rimligt att statliga åtgärder vidtas

för att stödja fiskare som lider avsevärt avbräck i sina utkomstmöjligheter

till följd av kvicksilverföroreningar i fiskevatten. Jag delar uppfattningen

att åtgärder bör vidtas från statens sida för att minska de svårigheter

som den uppkomna situationen kan medföra för berörda fiskare. Sådana

åtgärder är ett naturligt led i samhällets strävanden att säkra ekonomisk

och social trygghet åt medborgarna. Någon rättsligt grundad skadeståndsskyldighet

från statens sida mot berörda fiskare synes som riksrevisionsverket

och riksskattenämnden framhållit däremot inte finnas. Härav

följer att någon ersättning av allmänna medel för intrång i den fiskerätt

som tillkommer ägare eller arrendatorer av fiskevatten inte kan komma

i fråga.

De stödåtgärder som jag förordar i det följande ansluter i sin principiella

utformning till det stöd som i allmänhet utgår till för yrkesverksamma

vid ekonomisk otrygghet. I förevarande fall är det nödvändigt att komplettera

de generella arbetsmarknadspolitiska och ekonomisk-sociala medlen

med särskilda åtgärder. Skälen härtill är främst att den uppkomna situationen

för berörda fiskare kan göra det svårt att utnyttja exempelvis omskolningsbidrag

eller — för de äldre fiskarna — de omställningsbidrag som

efter föredragning av chefen för inrikesdepartementet föreslås i prop. 1968:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1968

29 angående särskilt stöd åt äldre arbetslösa m. in. Som villkor för att få

nämnda slag av bidrag gäller bl. a. att sökanden skall upphöra med sin

verksamhet och stå till arbetsmarknadens förfogande. För de berörda fiskarna

kan dessa krav bli förhållandevis svåra att uppfylla eftersom det ofta

föreligger osäkerhet om de fortsatta utkomstmöjligheterna av fiske i de

förorenade fiskevattnen. För många fiskare kan det vara möjligt att i varje

fall till en del ersätta inkomstbortfallet genom annat fiske. Jag vill i detta

sammanhang erinra om att statens naturvårdsverk den 17 november 1967

fått i uppdrag att undersöka möjligheterna att hindra kvicksilverutsläpp.

Vidare har samma dag uppdragits åt 1964 års naturresursutredning att undersöka

möjligheterna att sanera vattenområden som förorenats av kvicksilverutsläpp.

Med hänsyn bl. a. till svårigheten att i dagens läge förutsäga tidpunkten

när fisket i kvicksilverförorenade fiskevatten kan tas upp i full utsträckning

ligger det såsom statskontoret framhållit närmast till hands att ge

det statliga stödet formen av engångsbidrag. Engångsbidrag synes också

mest lämpligt eftersom det som arbetsmarknadsstyrelsen anfört inte verkar

hämmande på arbetskraftens rörlighet. Ett engångsbidrag underlättar

omställning för de fiskare som bedömer omställningen till annat yrke vara

ett realistiskt alternativ till fortsatt fiske. Jag förordar alltså att stödet

ges i form av engångsbidrag. Om en fiskare kan få omställningsbidrag enligt

de regler för kontantstöd till äldre arbetslösa som i prop. 1968: 29 föreslagits

gälla fr. o. in. den 1 juli 1968 bör han som regel inte ha möjlighet att

få sådant stöd som jag nu förordat. I de fall fiskare får sådant stöd och senare

ansöker om omställningsbidrag bör vad han sålunda tillerkänts avräknas

om omställningsbidrag beviljas. Det nu förordade stödet till fiskare bör

göras beroende av sökandens ålder på så sätt att helt bidrag får utgå till

den som är 55—59 år, tre fjärdedelar av bidraget till den som är 60—64 år

och halvt bidrag till den som är 65—67 år.

Stödet bör utgå till insjöfiskare vars taxerade nettoinkomst under de senaste

tre åren före avlysningen i genomsnitt kan antas ha till mer än 20 %

härrört från fiske i avlyst vattenområde eller närmast angränsande vatten.

Stödet bör utgå med belopp som motsvarar bortfallet av inkomst av fiske

under ett år, dock högst 12 000 kr. Det bör beräknas så att det motsvarar

skillnaden mellan sökandens genomsnittliga nettoinkomst av fiske under de

senaste tre åren och sökandens beräknade inkomst av fiske under ett år

räknat från tidpunkten för avlysningen. Summan av bidrag och beräknad

årsinkomst från alla förvärvskällor får inte överstiga den genomsnittliga

årsinkomsten från alla förvärvskällor under jämförelseperioden. De ekonomiska

verkningarna av en avlysning begränsar sig emellertid inte alltid till

det avlysta vattenområdet och närmast angränsande vatten, utan avlysningen

kan ha betydelse för hela det sjösystem i vilket det avlysta vattenområdet

ingår. Med hänsyn härtill bör enligt min mening även andra fiskare

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 är 1968

än de nu nämnda kunna få stöd. Som förutsättning härför bör dock gälla

att mer än 50 % av fiskarens taxerade nettoinkomst i genomsnitt under de

senaste tre åren härrört från fiske i det sjösystem där det avlysta vattenområdet

ingår. Stödet till fiskare i denna grupp bör få uppgå till högst

10 000 kr. och frågan om stöd bör i övrigt bedömas enligt samma grunder

som gäller för den först nämnda gruppen insjöfiskare.

När det gäller saltsjöfiskare som drivit fiske i avlyst vatten eller närmast

angränsande vattenområde kan möjligheterna att kompensera inkomstbortfall

genom fiske i annat område förmodas i många fall vara bättre

än för insjöfiskarna. I en del fall, t. ex. vid fasta ålfisken, kan dock möjligheterna

till annat fiske beräknas vara begränsade eller en omläggning

vara förenad med betydande kostnader. Även fiskare som driver fiske i

avlysta vatten utmed kusten bör mot bakgrund av vad nu anförts kunna

få bidrag med högst 10 000 kr. Bidraget bör utgå endast om det bedöms

sannolikt att fiske i angränsande vattenområden inte kan i rimlig mån kompensera

inkomstbortfallet och endast till fiskare vars taxerade nettoinkomst

under de senaste tre å, en efter avlysningen i genomsnitt till mer än

hälften härrört från fiske. I övrigt bör gälla de bidragsgrunder som föreslagits

för fiskare som driver fiske i avlyst insjö eller närmast angränsande

vattenområde.

Bidrag bör inte utgå till den som taxerats till statlig förmögenhetsskatt.

Med hänsyn till det generella stöd som folkpensionen utgör och till de förbättringar

som under senare år gjorts av denna pension för att ge ålderstrygghet

anser jag att engångsbidraget ej bör beviljas fiskare som fyllt 67 år

eller som dessförinnan blivit berättigad till hel förtidspension.

Engångsbidrag bör vara beskattningsbara enligt gällande regler för inkomstbeskattning.

Bidrag bör beviljas av lantbruksnämnd efter samråd

med länsarbetsnämnd. Från beviljat bidrag bör avräknas tidigare beviljat

förskottsbidrag liksom eventuellt omställningsbidrag. I de fall bidragssumman

överstiger 10 000 kr. vill jag förorda att sökanden ges möjlighet att efter

prövning få bidraget uppdelat och utbetalat på två skilda beskattningsår.

Bidrag bör kunna sökas inom två år efter avlysning som berör vattenområde

där sökanden fiskar. Kungl. Maj:t bör kunna besluta om vilken

myndighet som skall bevilja bidrag liksom om ansökningstiden.

Fiskeristyrelsens förslag att staten skulle lösa in fiskredskap är jag inte

beredd att tillstyrka.

Det sammanlagda medelsbehovet för bidragsgivningen uppskattar jag

till i runt tal 1 milj. kr. För ändamålet bör på riksstaten för budgetåret

1967/68 tas upp ett nytt anslag med rubriken Bidrag till vissa fiskare med

anledning av kvicksilverförekomst i fisk. Anslaget bör föras upp med 1

milj. kr. och vara ett reservationsanslag. Medel från anslaget bör få användas

för att bekosta den provisoriska bidragsverksamheten enligt Kungl.

Maj -.ts förut nämnda beslut den 12 januari 1968, som förskottsvis finansie
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kxingl. Maj.ts proposition nr 105 år 1968

rats med medel ur prisregleringskassan för fisk. De prisregleringsmedel

som tagits i anspråk kan därigenom återbetalas till prisregleringskassan

för fisk.

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

a) godkänna de av mig förordade grunderna för statsbidrag

till fiskare med anledning av kvicksilverförekomst i

fisk,

b) till Bidrag till fiskare med anledning av kvicksilverförekomst

i fisk på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

M. Diverse

[5] M 5. Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. På riksstaten

för budgetåret 1967/68 är under förevarande rubrik uppfört ett reservationsanslag

av 1 000 kr. Vid utgången av budgetåret 1966/67 fanns en reservation

under anslaget på 3 017 000 kr. Från anslaget utbetalas bidrag

såsom ersättning för förluster på grund av naturkatastrof i enlighet med

föreskrifter som Kungl. Maj :t meddelar i varje särskilt fall.

Länsstyrelserna i Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län har anmält,

att den ovanligt svåra stormen över södra Sverige i oktober 1967 orsakade

ålfiskarna i länen stora förluster genom skador på fiskredskap. Länsstyrelsen

i Blekinge län har uppskattat skadorna till omkring 150 000 kr. Till

länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus län har anmälts skador som

av särskilda värderingsmän beräknats till 343 000 resp. 2 028 000 kr.

Med hänsyn till den stora omfattningen av skadorna anser länsstyrelserna

att vissa skadeersättningar bör utgå av statsmedel. Länsstyrelsen i Malmöhus

län framhåller att höststormar även år 1966 medförde avbrott i ålfisket

i länet och att fiskarnas ekonomi i många fall har blivit undergrävd.

På grundval av ingivna utredningar rörande bl. a. de berörda fiskarnas

ekonomiska förhållanden hemställer länsstyrelserna i Kristianstads och

Malmöhus län, att 202 195 kr. resp. 1 086 178 kr. ställs till länsstyrelsernas

förfogande för fördelning mellan dessa fiskare enligt grunder som i huvudsak

överensstämmer med dem som f. n. tillämpas för bidrag från detta anslag.

Länsstyrelsen i Blekinge län hemställer att erforderliga medel ställs

till länsstyrelsens förfogande för ändamålet.

Remissyttrande

över länsstyrelsernas framställningar har yttrande avgetts av riksrevisionsverket.

Ämbetsverket erinrar inledningsvis om de möjligheter till

statligt stöd som finns genom lån ur statens fiskredskapslånefond enligt

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 196H

kungörelsen den 6 april 1962 (nr 100, ändrad 1967:415). Sådant lån får

beviljas med högst 75 % av redskapens förbrukningsvärde, dock med högst

10 000 kr. per låntagare. Efter amortering med minst 80 %, i särskilt ömmande

fall minst 60 %, kan låntagaren under vissa förutsättningar befrias

från kvarstående betalningsskyldighet. Förutsättningen för att få

lån är att ekonomiskt bistånd behövs för att den skadelidande skall kunna

fortsätta med yrkesfiske. Däremot finns inte någon inkomstgräns. Av del

föregående framgår att i de mest ömmande fallen högst 4 000 kr. kan utgå

i bidrag. På grund av amorteringsreglerna kan detta dock ske tidigast tre

år efter utbetalningen av lånet.

Möjligheterna till statligt stöd enligt nyssnämnda kungörelse synes emellertid

riksrevisionsverket inte vara tillräckliga i förevarande fall. Med hänsyn

bl. a. till skadornas omfattning och storleksordning vill ämbetsverket

inte motsätta sig att det statliga stödet undantagsvis utgår i form av bidrag

efter behovsprövning enligt praxis som tillämpats vid de senaste årens naturkatastrofer.

De fiskare, som på grund av den inkomstgräns som tillämpas

för sådana bidrag inte kan få bidrag men som för sin yrkesutövning

likväl behöver ekonomiskt bistånd, bör hänvisas att söka fiskredskapslån.

Enligt verkets mening bör ett särskilt bidragsanslag anvisas för detta skadetillfälle.

Departementschefen

Som framgår av vad länsstyrelserna i Blekinge, Kristianstads och Malmöhus

län anfört orsakade den ovanligt svåra stormen över södra Sverige i oktober

1967 ålfiskarna i länen betydande förluster genom skador på fiskredskap.

Skadorna beräknas uppgå till sammanlagt drygt 2,5 milj. kr. Hårdast

drabbat är ålfisket i Malmöhus län, vars förluster värderats till ca 2 milj. kr.

Många fiskare har härigenom försatts i en svår ekonomisk situation.

På grund av de för flertalet fiskare ovanligt stora skadorna anser jag i

likhet med länsstyrelserna och riksrevisionsverket det vara motiverat, att bidrag

av statsmedel kan utgå till fiskare som behöver sådant bistånd för att

kunna fortsätta med yrkesfiske. Bidragen bör utgå till fiskare för att ersätia

förlorade eller förstörda redskap och för att reparera befintliga redskap.

Bidragen bör lämnas från förevarande anslag.

För bidragsgivningen från anslaget gäller vissa principer som godkänts av

1960 och 1967 års riksdagar (prop. 1960: 2, SU 17, rskr 59; prop. 1967: 105,

JoU 16, rskr 174). Enligt dessa principer medges f. n. bidrag endast i undantagsfall

till skadelidande som enligt senast tillgängliga uppgifter har

haft en till statlig inkomstskatt taxerad inkomst överstigande 15 000 kr. eller

har taxerats till statlig förmögenhetsskatt, varvid samtaxerade makar betraktas

som en person. Bidrag utgår i regel med 50 % av skadebeloppet

med möjlighet att i särskilt ömmande fall öka bidraget till 90 % av nämnda

belopp. För skadebelopp som understiger 300 kr. utgår i regel inte något

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1968

bidrag. Länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus län har utifrån nämnda

principer men med en övre inkomstgräns på 16 000 kr. beräknat medelsbehovet

för bidragsgivningen i ifrågavarande län till i runt tal 202 000 resp.

1 086 000 kr. Bidrag föreslås få utgå till sammanlagt omkring 160 fiskare

i dessa län. För Blekinge län föreligger endast preliminära uppgifter enligt

vilka mer än 25 fiskare drabbats av skador på fiskredskap som uppskattats

till sammanlagt omkring 150 000 kr.

Jag har intet att erinra mot länsstyrelsernas beräkningar av medelsbehovet

för att ge bidrag till fiskare i Kristianstads och Malmöhus län. Motsvarande

belopp för Blekinge län kan beräknas uppgå till högst 100 000 kr. Totalt

erfordras alltså för ändamålet ett belopp av i runt tal 1,4 milj. kr. Kungl.

Maj :t bör meddela närmare föreskrifter rörande bidragsgivningen. Enligt

uppgift resterar flera av de skadelidande för skatter. Beviljade bidrag kan

därför komma att utmätas. Avsikten med bidragen uppnås då inte. Kungl.

Maj:t bör därför även få föreskriva att beviljade bidrag inte får utmätas.

Beslut i de enskilda fallen om bidrag för ifrågavarande skador bör kunna

meddelas av länsstyrelserna.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att den som vid utövning av yrkesmässigt

fiske förlorat fiskredskap eller fått sådana redskap skadade även

har möjlighet att få lån från statens fiskredskapslånefond. Någon övre inkomstgräns

för den lånesökande finns inte. Högsta beloppet för lån ur

fonden är f. n. 10 000 kr. I prop. 1968: 1 (bil. 11 s. 198) har jag förordat

att detta belopp höjs till 15 000 kr.

Med hänsyn till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att

till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof in. in.

på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa

ett reservationsanslag av 1 400 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

Statens affärsverksfonder

G. Domänverket

[6] 6. Förvaltningsbyggnad för domänstyrelsen. Domänstyrelsen föreslår att

7 550 000 kr. anvisas på tilläggsstat för budgetåret 1967/68 för att påbörja

arbetena med ny förvaltningsbyggnad i Bergshamra, Solna. För att slutföra

byggnadsarbetena beräknar styrelsen att ytterligare ca 7 milj. kr. senare

kommer att behövas.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kangl. Maj.ts proposition nr 105 år 1068

Domänstyrelsen framhåller att det är angeläget att arbetena med den nya

ämbetsbyggnaden kommer i gång snarast. Styrelsen har sina lokaler spridda

på fem platser i Stockholm. För en del av dessa lokaler löper hyresavtalen ut

inom ca ett år. Vidare är annexet på Riddarholmskajen byggnadstekniskt

sett i så dåligt skick att det inte kan utnyttjas som kontorslokal under någon

längre tid.

Departementschefen

Jag biträder domänstyrelsens förslag och hemställer, att Kungl. Maj:t

föreslår riksdagen

att till Förvaltningsbyggnad för domänstyrelsen på tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett

investeringsanslag av 7 000 000 kr.

[7] 7. Ersättning till domänverkets markfond. Styrelsen för lantbrukshögskolan

föreslår att domänverkets markfond tillförs 2 275 000 kr. som ersättning

för köpeskillingen för fastigheter som inköpts för högskolans räkning

av medel från fonden.

Genom skilda beslut har Kungl. Maj :t bemyndigat domänstyrelsen att

köpa fast egendom för kronans räkning för ifrågavarande ändamål, nämligen

markområden om tillhopa ca 6 ha i Umeå stad för 256 930 kr., fastigheten

Lanna 141 i Saleby socken, Skaraborgs län, på ca 31 ha för 297 200

kr., fastigheten Nåntuna 219 i Danmarks socken, Uppsala län, på ca 23 ha

för 560 400 kr. och fastigheten Kasby 31 i Lagga socken, Stockholms län,

på ca 300 ha för 1 160 000 kr. Köpeskillingarna, som uppgår till sammanlagt

2 274 530 kr., har förskotterats av domänstyrelsen från verkets markfond.

Departementschefen

För att tillgodose behovet av mark för forsknings- och försöksändamål

för lantbrukshögskolan har domänstyrelsen på uppdrag av Kungl. Maj:t

och i samråd med högskolan köpt ifrågvarande fasta egendom. Köpeskillingarna

utgör sammanlagt 2 274 530 kr., vilket belopp förskotterats från

domänverkets markfond. Med hänsyn härtill förordar jag att fonden tillförs

ett till 2 275 000 kr. avrundat belopp.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Ersättning till domänverkets markfond på tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett

investeringsanslag av 2 275 000 kr.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1968

Statens allmänna fastighetsfond

[8] 28. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. För innevarande

budgetår har under förevarande anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag

av 7 milj. kr. att disponeras i enlighet med en investeringsplan, som för

de i planen ingående objekten upptar av riksdagen godkända kostnadsramar.

Byggnadsstyrelsen hemställer att följande byggnadsprojekt tas upp i investeringsplanen

och att medel för projektet anvisas på tilläggsstat för budgetåret

1967/68.

Lantbrukshögskolan, Ultuna

Värmekulvert. Under hösten 1967 påbörjades byggnadsarbetena för

om- och tillbyggnad för institutionen för genetik och växtförädling. De värmepannor

som finns i institutionens byggnader är delvis obrukbara och i övrigt

inte ändamålsenliga. Byggnadsstyrelsen har därför funnit det vara mest

rationellt att ansluta institutionens byggnader till högskolans panncentral

och föreslår att en värmekulvert byggs från panncentralen. Kostnaden för

kulverten beräknas till 635 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1967.

Departementschefen

Förevarande byggnadsprojekt avser byggande av värmekulvert från panncentralen

till institutionen för genetik och växtförädling vid lantbrukshögskolan,

Ultuna. Mot den redovisade kostnadsberäkningen på 635 000 kr. enligt

prisläget den 1 april 1967 bär jag ingen erinran. Objektet bör med nämnda

ram tas upp i investeringsplanen. Utgifterna under innevarande budgetår

för objektet synes kunna rymmas inom det till byggnadsarbeten vid jordbrukets

högskolor m. m. anvisade anslaget. Jag förordar därför att kostnaderna

för objektet får bestridas av tillgängliga medel under anslaget.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående förordat angående

bestridande av utgifterna för visst byggnadsobjekt vid lantbrukshögskolan.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1968

29

Bilaga 6

INRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

1 mars 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Aspling, Sven-Eric

Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, anmäler härefter

de ärenden under inrikesdepartementets handläggning som angår utgifter

på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Elfte huvudtiteln

A. Inrikesdepartementet m. m.

fl] A 3. Kommittéer m. m. På riksstaten för innevarande budgetår har under

denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 2,4 milj. kr. Behållningen

på anslaget vid utgången av budgetåret 1966/67 uppgick till ca 134 700

kr. Under tiden t. o. m. januari 1968 har av anslaget förbrukats drygt 1,9

milj. kr. Det återstående beloppet, ca 0,6 milj. kr., kan inte beräknas räcka

till för att täcka kostnaderna under resten av budgetåret för den omfattande

utredningsverksamhet som pågår inom inrikesdepartementets verksamhetsområde.

Jag räknar med ett ytterligare medelsbehov av 0,6 milj. kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. på tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av

600 000 kr.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1968

B. Arbetsmarknad in. m.

[2] B 9 a. Ytterligare kostnader för allmänna beredskapsarbeten m. m. Under

rubriken Allmänna beredskapsarbeten m. in. har på riksstaten för budgetåret

1967/68 förts upp ett reservationsanslag av 350 milj. kr., varav förslagsvis

140 milj. kr. att avräknas mot automobilskattemedlen. Med anledning av

förslag i prop. 1968:2 (s. 31) har riksdagen (SU 22, rskr 59) under samma

rubrik på tilläggsstat II anvisat ett reservationsanslag av 30 milj. kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen. Vidare har på riksstaten för budgetåret

1967/68 under rubriken Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för handikappade

m. fl. förts upp ett reservationsanslag av 190 milj. kr., varav förslagsvis

30 milj. kr. att avräknas mot automobilskattemedlen. I enlighet med

förslag i nämnda prop. 1968: 2 (s. 32) har riksdagen under samma rubrik

på tilläggsstat II anvisat ett reservationsanslag av 130 milj. kr., varav förslagsvis

45 milj. kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Arbetsmarknadsstyrelsen hemställer att ytterligare 125 eller alternativt

135 milj. kr. anvisas på tilläggsstat för allmänna beredskapsarbeten och vissa

andra sysselsättningsskapande åtgärder. Vidare hemställer styrelsen att

ytterligare 25 milj. kr. anvisas för vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder

för handikappade in. fl. Styrelsen anför.

Som en följd av konjunkturavmattningen har efterfrågan på arbetskraft

fortsatt att sjunka under år 1967. Kvarstående efterfrågan är i stor utsträckning

förenad med särskilda krav på yrkeskunskaper m. in. Arbetslösheten

har stigit men ökningen har inte varit exceptionellt stor i förhållande till den

säsongmässiga ökningen. Inom en del arbetsmarknadsområden har emellertid

utvecklingen fått mera djupgående följder än som har kunnat förutses

tidigare. Det gäller särskilt skogsbruket inom vilket det på sina håll praktiskt

taget råder avverkningsstopp. Konsekvenserna härav för sysselsättningen

kommer dock att bli fullt märkbara först under senvintern och våren. Till

detta bör läggas att den väntade ekonomiska återhämtningen kommer att få

liten effekt på arbetsmarknaden under första halvåret i år. Styrelsen bedömer

det därför nödvändigt att bedriva beredskapsarbetena något längre under

våren än som har varit vanligt under de senaste åren. Ett ytterligare skäl

härför är att en ovanligt stor andel av de i beredskapsarbete sysselsatta tillhör

kategorin handikappade. I nuvarande läge föreligger inte samma möjligheter

som tidigare att snabbt placera denna arbetskraft i arbete på öppna

marknaden. Antalet dagsverken kan härigenom förutses stiga till 3,5 milj.

Disponibla medel medger emellertid endast 3 milj. dagsverken. Kostnaderna

för en sådan ökning av dagsverksvolymen beräknar styrelsen till 100 milj. kr.

Av beloppet avses 75 milj. kr. för allmänna beredskapsarbeten och 25 milj.

kr. för beredskapsarbeten för handikappade m. fl.

För att täcka de kostnader som föranleds av Kungl. Maj :ts beslut i december

1967 och i februari 1968 rörande vissa åtgärder för ökad sysselsättning

inom verkstadsindustrin behövs 50 milj. kr. Styrelsen erinrar vidare om att

Kungl. Maj :t genom beslut den 17 februari 1967 har uppdragit åt styrelsen

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 10Ö är 1968 31

att inom eu kostnadsram av It) milj. kr. vidtaga åtgärder för att ge industriell

sysselsättning åt arbetstagare inom textilindustrin. Styrelsen har hittills disponerat

7,5 milj. kr. och kommer inom kort att taga i anspråk resterande del

av ramen. Kostnaderna skall förskottsvis bestridas från anslaget Allmänna

beredskapsarbeten in. m.

Medelsförbrukningen för andra ändamål under anslaget kommer såvitt

styrelsen nu kan bedöma inte att minska i förhållande till vad som har beräknats.

Några besparingar som skulle kunna användas för att täcka del

ökade medelsbehovet för beredskapsarbeten och för åtgärder för ökad sysselsättning

inom verkstadsindustrin kan därför inte väntas uppkomma. Anslaget

Allmänna beredskapsarbeten m. in. bör därför förstärkas med ytterligare

125 milj. kr. eller med 135 milj. kr. om förutnämnda kostnader för sysselsättningsstöd

inom textilindustrin skall slutligt täckas av medel från anslaget.

Det för beredskapsarbeten beräknade beloppet, 75 milj. kr., bör helt

avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för handikappade in. fl.

bör förstärkas med ytterligare 25 milj. kr., varav 5 milj. kr. att avräknas mot

automobilskattemedlen.

Departementschefen

I prop. 1968: 1 (bil. 13 s. 47) framhöll jag att viss osäkerhet råder om när

den väntade konjunkturuppgången kan komma att ge märkbara utslag i vår

ekonomi och att detta ställer krav på fortsatt skärpt uppmärksamhet på utvecklingen

på arbetsmarknaden. I samband därmed underströk jag att åtgärderna

till stöd för dem, som drabbas av friställningar, i rådande ekonomiska

läge främst måste få formen av selektiva åtgärder huvudsakligen av

arbetsmarknadspolitisk art.

Sedan statsverkspropositionen lades fram har nu ytterligare material blivit

tillgängligt beträffande arbetsmarknadsläget och utsikterna under de

närmaste månaderna. Även om det inte skingrar osäkerheten om konjunkturutvecklingen

innehåller det dock positiva drag. Arbetslösheten som i januari

uppgick till 64 400 sjönk i februari till 53 500. Antalet lediga platser

steg mellan januari och februari med ca 2 000 till ca 27 000. Varslen om

driftsinskränkningar och driftsnedläggelser som under de sista månaderna

1967 minskade i omfattning för att sedan öka kraftigt i januari sjönk under

februari till en lägre nivå än för ett år sedan.

Huruvida denna utveckling är ett uttryck för en återhämtning i konjunkturen

är ännu för tidigt att avgöra. Kraven på en hög arbetsmarknadspolitisk

beredskap kan därför inte efterges. Fortfarande ligger arbetslösheten

bland metallarbetarna kvar på en jämfört med de senaste åren hög nivå.

Antalet arbetstagare inom olika yrken som på grundval av lämnade varsel

väntas bli friställda under tiden mars—maj i år beräknas till 3 400. Efterfrågan

på arbetskraft ligger på betydligt lägre nivå än under motsvarande

månader under första hälften av 1960-talet. Efterfrågan på arbetskraft kan

väntas förbli begränsad också under våren och försommaren.

Regeringen vidtog föregående år en rad åtgärder för att öka sysselsätt
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1968

ningen inom byggnadsverksamheten och verkstadsindustrin under vinterhalvåret

1967/68. Dessa åtgärder har jag närmare redogjort för i 1968 års

statsverksproposition (bil. 13 s. 49). För att ytterligare stärka sysselsättningen

inom verkstadsindustrin beslöt Kungl. Maj:t den 2 februari 1968 att

åtgärder får vidtas för anskaffning av förnödenheter för kommunal och för

civil statlig verksamhet inom ramen för en inköpssumma av ca 140 milj. kr.

De kommunala insatserna i sysselsättningsstödjande syfte har därvid beräknats

till ca 110 milj. kr., vartill statsbidrag utgår med 20 %. Statsbidragssununan

kan alltså beräknas till 22 milj. kr. Kostnaderna för statliga anskaffningar

har beräknats till 28 milj. kr. och skall förskottsvis belasta anslaget

Allmänna beredskapsarbeten m. m.

När det gäller övriga åtgärder som har vidtagits för att motverka arbetslösheten

vill jag särskilt framhålla, att arbetsmarknadsutbildningen har

byggts ut väsentligt. I mitten av februari deltag 33 800 personer i kurser av

olika slag mot 25 000 ett år tidigare. Utbildningsverksamheten kan väntas

öka ytterligare under de närmaste månaderna. Också beredskapsarbetena

har ökats. I mitten av februari sysselsattes i allmänna beredskapsarbeten

10 500 och i beredskapsarbeten för handikappade in. fl. 14 000 personer.

Hela antalet sysselsatta i beredskapsarbeten var således 24 500 mot 15 800 i

februari förra året. En betydande ökning har vidare skett av sysselsättningen

i skyddat verkstadsarbete och i arkivarbete.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller att med hänsyn till det nuvarande

arbetsmarknadsläget och till utsikterna under de närmaste månaderna kommer

det att bli nödvändigt att i år bedriva beredskapsarbetena längre än

som varit vanligt de senaste åren. Till följd härav anser styrelsen att det

sammanlagda dagsverksantalet under innevarande budgetår, som tidigare

har beräknats till 3 milj., behöver ökas med 0,5 milj. Kostnaden härför beräknar

styrelsen till 100 milj. kr. Jag delar styrelsens uppfattning att beredskapsarbetena

i vår kan behöva avvecklas i långsammare takt än tidigare

och har ingen erinran mot styrelsens beräkning av det ökade medelsbehovet

för dessa arbeten. Jag beräknar alltså för allmänna beredskapsarbeten ytterligare

75 milj. kr. och för särskilda beredskapsarbeten för handikappade

m. fl. ytterligare 25 milj. kr.

I enlighet med styrelsens framställning om medel för att täcka kostnaderna

för sysselsättningsstödjande åtgärder inom verkstadsindustrin beräknar

jag för ändamålet ett belopp av 50 milj. kr.

Jag beräknar alltså anslagsbehovet under förevarande anslag till (75 +

50) 125 milj. kr. Vid utgången av budgetåret föreliggande reservation på

anslaget bör föras över till det i riksstatsförslaget för budgetåret 1968/69

upptagna anslaget till Allmänna beredskapsarbeten m. in.

Beträffande anslaget till Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för handikappade

m. fl. kommer jag att göra hemställan under nästa anslagspunkt.

Här hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj. ts proposition nr 1()ö år 11)68

att till Ytterligare kostnader för allmänna beredskapsarbeten

m. in. på tilläggsstat II till riksstatcn för budgetåret

1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 125 000 000 kr.,

därav förslagsvis 75 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

r3] B 10 a. Ytterligare kostnader för vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder

för handikappade m. fl. Med hänvisning till vad jag anfört under föregående

punkt beräknar jag anslagsbehovet till 25 milj. kr. Vid utgången av

budgetåret föreliggande reservation på anslaget bör föras över till det i riksstatsförslaget

för budgetåret 1968/69 upptagna anslaget till Särskilda beredskapsarbeten

m. in. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Ytterligare kostnader för vissa sysselsättningsfrämjande

åtgärder för handikappade m. fl. på tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag

av 25 000 000 kr., därav förslagsvis 5 000 000 kr.

att avräknas mot automobilskattemedlen.

[4] B 15. Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade. Under denna

rubrik har för budgetåret 1967/68 anvisats ett förslagsanslag av 10 milj.

kr. För samma budgetår har arbetsmarknadsstyrelsen medgivits att meddela

beslut om anordningsbidrag intill ett belopp av 25 milj. kr.

Arbetsmarknadsstyrelsen anför. Takten i näringslivets strukturomvandling

med företagsnedläggningar och driftsinskränkningar som följd har

medfört, att friställning av handikappad och i övrigt svårplacerad arbetskraft

har ökat. En av förutsättningarna för att denna arbetskraft skall

kunna fortsätta att vara yrkesverksam är att resurserna för skyddad sysselsättning

byggs ut i snabbare takt. Av den fastställda ramen av 25 milj.

kr. kvarstår f. n. endast 2,6 milj. kr. disponibla. Till styrelsen inkomna ansökningar

som ännu inte hunnit färdigbehandlas omfattar bidrag till ett

belopp av ca 6,2 milj. kr. Från länsarbetsnämnderna inhämtade uppgifter

ger vid handen att ansökningar om bidrag till ett belopp av ytterligare 5,0

milj. kr. kan förväntas inom den närmaste tiden. Av vital betydelse är att

styrelsen kan möta de aktuella behoven utan tidsutdräkt. Styrelsen hemställer

därför att ramen för beviljande av ansökningar om anordningsbidrag

under återstoden av budgetåret vidgas med 8,5 milj. kr.

Departementschefen

Enligt bestämmelserna om statsbidrag till verkstäder inom arbetsvärden

utgår bidrag för anordnande av lokaler för arbetsprövning, arbetsträning

och skyddad sysselsättning samt anskaffning av första uppsättningen maskiner

eller likvärdig utrustning för sådana lokaler. Bidrag beviljas av ar
-

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1968

betsmarknadsstyrelsen. För styrelsens bidragsgivning har för innevarande

budgetår fastställts en ram av 25 milj. kr.

Huvudmännens stora intresse för att bygga ut den skyddade verksamheten

har medfört att vid utgången av februari endast en ringa del återstår

av den ram inom vilken styrelsen kan bevilja bidrag. Inneliggande inte

färdigbehandlade ansökningar och förväntade ansökningar som faller utanför

den återstående delen av ramen uppgår till 8,5 milj. kr. Som styrelsen

framhåller är en förstärkning av resurserna för skyddad sysselsättning angelägen

med hänsyn till de särskilda svårigheter på arbetsmarknaden som

föreligger för handikappade och i övrigt svårplacerade.

Det intresse som visas från huvudmännens sida för en utbyggnad av verksamheten

är mot denna bakgrund mycket glädjande. Jag förordar därför

att ramen för bidragsgivningen vidgas i enlighet med styrelsens förslag.

Jag vill f. ö. erinra om att Kungl. Maj :t i prop. 1968: 1 (bil. 13 s. 97) i samband

med förslag om bidragsram för nästa budgetår även begärt riksdagens

bemyndigande att om behov uppkommer kunna vidga ramen i erforderlig

omfattning. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att medge att beslut om bidrag till anordnande av verkstäder

för handikappade under budgetåret 1967/68 meddelas

intill ett ytterligare belopp av 8 500 000 kr.

[5] 18 a. Ramen för statlig garanti åt hantverks- och industriföretag m. m.

Enligt beslut av 1967 års riksdag (prop. 1, bil. 12 s. 28, SU 83, rskr 195)

har ramen för den statliga kreditgarantigivningen för innevarande budgetår

bestämts till 55 milj. kr. En mindre del härav är avsedd för i första hand

turisthotellnäringen. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 9 juni 1967 har kommerskollegium

bemyndigats att under budgetåret 1967/68 bevilja industrioch

hotellgarantier intill ett belopp av sammanlagt högst 40 milj. kr.

Kommerskollegium har i skrivelse den 23 januari 1968 hemställt om vidgning

av ramen för industri- och hotellgarantilån och anfört bl. a. följande.

Kollegiet har under tiden den 1 juli—den 30 november 1967 beviljat statliga

garantier för lån på sammanlagt 21 milj. kr. Därutöver har genom

beslut av Kungl. Maj:t beviljats garantier för 2,7 milj. kr. På grund av

att en relativt stor del av garantiramen således tagits i anspråk och då

vid sistnämnda tidpunkt hos kollegiet fanns ansökningar om lånegarantier

på ca 23 milj. kr., har kollegiet hos företagareföreningarna inhämtat uppgift

om den sannolika omfattningen av de ansökningar om statlig garanti

som föreningarna beräknade överlämna till kollegiet under tiden den 1

december 1967—den 30 april 1968. Av uppgifterna framgår att föreningarna

beräknade att under nämnda tid överlämna ansökningar om garantier på

totalt ca 85 milj. kr. Härtill kommer framställningar om hotellgarantier på

högst 3 milj. kr. På grundval av gjorda erfarenheter bedömer kollegiet

det troligt att kollegiet eller i förekommande fall Kungl. Maj :t kommer att

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 196S

bevilja lånegarantier för omkring 75 milj. kr. på grund av de ansökningar

som redan har kommit in eller som beräknats bli överlämnade till kollegiet

före utgången av april 1968. Den av riksdagen fastställda garantilåneramen

på 55 milj. kr. skulle sålunda enligt kollegiets beräkningar behöva ökas

med lägst 45 milj. kr. för att täcka konstaterade och väntade garantianspråk.

Departementschefen

Garantiramen fastställdes för budgetåret 1965/66 till 55 milj. kr. och har

därefter inte ändrats. Under nämnda budgetår beviljades garantier med

ca 43 milj. kr. och budgetåret 1966/67 med ca 45 milj. kr. Hittills under

innevarande budgetår har efterfrågan på garantier varit betydligt större

än under de två föregående budgetåren. T. o. m. den 15 februari 1968 uppgår

det beviljade garantibeloppet till ca 37 milj. kr. ökningen beror på

flera faktorer. Bl. a. har konjunkturavmattningen medfört påfrestningar

på de mindre och medelstora företagens likviditet. Dessa företag, vilka i

mindre utsträckning än större företag har tillgångar som kan ställas som

säkerhet för lån i bank, har därför i allt större omfattning ansökt om statlig

garanti.

Av uppgifter som kommerskollegium har inhämtat från företagareföreningarna

framgår att betydande anspråk på statlig garanti kan väntas även

under den återstående delen av budgetåret. Detta torde inte enbart ha samband

med företagens likviditetsproblem utan får även ses som tecken på deras

investeringsvilja, bl. a. föranledd av en ökad rationaliseringstakt. Den

allmänna tendensen mot mera kapitalkrävande investeringar är tydlig

även för de mindre och medelstora företagen. Därjämte kan konstateras att

de medelstora företagen i allt större utsträckning söker statlig garanti.

Jag anser därför att garantiramen för innevarande budgetår bör ökas till

80 milj. kr. Jag hemställer således att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att medge att statsgaranti för lån till hantverks- och industriföretag

m. m. under budgetåret 1967/68 beviljas intill

ett belopp av 80 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj .t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

opaginerad Kontrollera mot PDF

''AW.\ t(, ?/<U v.V.ysvif

■*Kg!}imUh‘.tiii ,T>! iliur I. v'' .:r; ■ .:«•■!''.'' iäij ''Vji it.''. ''!■

■■ . ■ •*> in ii; .|«s i .it; !.!-•.

■:m{« - . i .jii.u . .* >;i;

.i •

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1968

37

Bilaga 7

AVSKRIVNING AV NYA KAPITALINVESTERINGAR

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 1

mars 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Aspling, Sven-Eric

Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Morerg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter fråga

om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar på tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1967/68 och anför.

Under innevarande budgetår har begärts investeringsanslag dels på tillläggsstat

I till gällande riksstat, dels på tilläggsstat II. I enlighet med de

principer som hittills tillämpats bör nu, då avskrivningsbehovet för de olika

investeringarna kan överblickas, förslag om erforderliga avskrivningsanslag

föreläggas riksdagen. Skulle nya avskrivningsbehov uppkomma eller ändring

ske i de till grund för här beräknade avskrivningar liggande förhållandena

förutsätter jag, att vederbörliga tillägg och jämkning vidtas av riksdagen.

Statens allmänna fastighetsfond. Enligt gällande regler för avskrivning av

investeringar i allmänna fastighetsfonden utgör grundavskrivning vid nybyggnader

för ämbetsverk 25 % av anläggningskostnaden och vid nybyggnader

för kriminalvården, sjukhus, forskningsinstitut och skolor 50 %.

Kostnader för markförvärv avskrivs inte.

Med tillämpning av dessa grunder bör avskrivningsanslag på tilläggsstat

uppföras i enlighet med följande sammanställning.

Anslag Investering Avskrivning

kr. kr.

Socialdepartementet:

Till- och ombyggnadsarbeten m. m. vid statens

bakteriologiska laboratorium .............. 400 000 200 000

Utbyggande av karolinska sjukhuset.......... 5 000 000 2 500 000

Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala 280 000 140 000

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungi. Maj.ts proposition nr 105 år 1968

Anslag

Investering

Avskrivning

Finansdepartementet:

Nybyggnad för kavitationslaboratorium vid sta-

kr.

kr.

tens skeppsprovningsanstalt ..............

U tbildningsdepartementet:

Byggnadsarbeten vid seminarierna för huslig ut-

125 000

63 000

bildning (jfr prop. 1967: 155 bil. 6)..........

Civildepartementet:

90 000

45 000

Statlig förvaltningsskola ....................

950 000

475 000

Statens utlåningsfonder. På tilläggsstat II har förts upp ett tilläggsanslag

till studiemedelsfonden på 95 milj. kr., vilket bör avskrivas helt.

Fonden för låneunderstöd. För lån till vissa byggnadsarbeten in. m. vid

Norrbackainstitutet har på tilläggsstat I uppförts ett anslag på 340 000 kr.

På samma tilläggsstat har dessutom uppförts ett anslag på 450 000 kr.

till lån för ombyggnad av djursjukhuset i Hälsingborg. Då dessa båda lån

är ränte- och amorteringsfria bör de avskrivas med hela lånebeloppet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

föreslår riksdagen

att till Avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter

angivna fonder på tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1967/68 anvisa följande reservationsanslag,

nämligen

Statens allmänna fastighetsfond

Socialdepartementet

Till- och ombyggnadsarbeten m. m. vid sta
-

tens bakteriologiska laboratorium....... 200 000

Utbyggande av karolinska sjukhuset ...... 2 500 000

Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala

.................................. 140 000

Finansdepartementet

Nybyggnad för kavitationslaboratorium vid

statens skeppsprovningsanstalt .......... 63 000

Utbildningsdepartementet

Byggnadsarbeten vid seminarierna för huslig

utbildning ............................ 45 000

Civildepartementet

Statlig förvaltningsskola ................. 475 000

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1968 39

Statens utlåningsfonder

Utbildningsdepartementet

Stndiemedelsfonden ...................... 95 000 000

Fonden för låneunderstöd

Socialdepartementet

Lån till vissa byggnadsarbeten m. m. vid

Norrbackainstitutet .................... 340 000

Jordbruksdepartementet

Lån för ombyggnad av djursjukhuset i Hälsingborg

.............................. 450 000

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

opaginerad Kontrollera mot PDF

T» %n W,. t"V\

i ''» i rt ''■» hl '') ! •! B cj *> b *. ^ (1 i »I t) 1 i it i

... ..... n&tofiCi Vi f ''''

. böi*Tsf>n->jiiC;i iZi /(•>!>»< ••''•!

i • •! • {• ’

(liv .in si ‘ , ha*; •«!>;. Jiyt •• - ’ !’■ • f f -’-.:

.. -v ’

■i it I :*i f> ‘I . I.

i i - ., f { ’ t

4Ui<>

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 105 år 1068

11

Ii i laga 8

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

1 mars 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Aspling, Sven-Eric

Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter fråga

om medel för budgetåret 1967/68 till reparations- och underhållskostnader

in. in. under slottsbyggnadernas och karolinska sjukhusets delfonder av

statens allmänna fastighetsfond och anför.

I] Reparations- och underhållskostnader m. m. under slottsbyggnadernas

delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under anslagsposten till reparations-

och underhållskostnader m. m. har på denna delfond för budgetåret

1967/68 beräknats sammanlagt 6 190 000 kr. Härav har under delposten till

vissa iståndsättningsarbeten tagits upp 3 650 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har bl. a. hemställt, att för reparation av Riddarholmskyrkans

tornspiror ytterligare 1 milj. kr. anvisas under delfonden.

Styrelsen har därvid anfört, att till förstärkningsarbeten i kyrkans torn

anvisats 300 000 kr. för budgetåret 1967/68 (prop. 1967: 1 bil. 20 s. 46, SU

35, rskr 85) och att för reparation av yttertak och listavtäckningar för

budgetåret 1968/69 beräknats 300 000 kr. (prop. 1968: 1 bil. 20 s. 5).

Vid de byggnads- och andra åtgärder som hittills vidtagits har styrelsen

kunnat konstatera att de pågående arbetena med tornets murdel kommer

att bli mera tids- och kostnadskrävande än beräknat. Bl. a. har skador konstaterats

på tornets listverk av gjutjärn, vilka inte varit åtkomliga förrän

byggnadsställningen rests. Då arbetena, som beräknas kunna i huvudsak

avslutas under år 1968, bör genomföras ulan avbrott, anser sig byggnadsstyrelsen

föranlåten att till bestridande av kostnadsökningen ta i anspråk,

helt eller delvis, de 300 000 kr. som tagits upp i prop. 1968: 1 bil. 20. De i

och för sig behövliga takarbetena, för vilka dessa medel begärts, måste då

senareläggas.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj. ts proposition nr 105 år 1968

För att utföra nödvändiga reparationsarbeten på hörnspirorna har det

visat sig nödvändigt att montera ned dessa. Därvid har en mängd sprickor

i spirornas gjutjärnsgods upptäckts. En besiktning av tornets huvudspira

visade så omfattande skador att byggnadsstyrelsen av säkerhetsskäl anser

nödvändigt att spirans övre del monteras ned och repareras. Kostnaderna

för arbeten med tornets järnspiror, omfattande bl. a. nedmontering av huvudspiran,

reparation eller nytillverkning av skadade delar m. m., ytbehandling,

uppmontering, kontroll och provning samt förhyrning av byggnadsställningar,

har av styrelsen uppskattats till 1,8 milj. kr. Då det av

många skäl är angeläget att här angivna reparationsarbeten genomförs i en

följd och i direkt anslutning till murverkets reparation under den tid byggnadsställningen

finns på plats, hemställer byggnadsstyrelsen att 1 milj. kr.

anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår. Styrelsen avser att sedermera

i särskild framställning begära det belopp som behövs för arbetenas

slutförande.

Departementschefen

Vid de pågående arbetena på riddarholmskyrkan har upptäckts skador

på murverk och tornspiror, som nödvändiggör ytterligare byggnads- och reparationsåtgärder.

Jag finner det angeläget, att dessa arbeten kan utföras

i ett sammanhang då byggnadsställningar m. m. finns på platsen. Byggnadsstyrelsens

kostnadsberäkning kan jag godta.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen

att i staten för statens allmänna fastighetsfond, slottsbyggnadernas

delfond, under anslagsposten Reparationsoch

underhållskostnader in. m. för budgetåret 1967/68 beräkna

ett belopp av ytterligare 1 000 000 kr.

[II] Reparations- och underhållskostnader m. m. under karolinska sjukhusets

delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under anslagsposten till reparations-

och underhållskostnader m. m. har på denna delfond för budgetåret

1967/68 beräknats sammanlagt 4 260 000 kr. Härav har under delposten

till serafimerlasarettet tagits upp 1 milj. kr.

Direktionen för karolinska sjukhuset har hemställt, att för ändamålet

ytterligare 241 000 kr. anvisas under delfonden.

Direktionen har därvid anfört, att Kungl. Maj :t den 30 juni 1967 åt direktionen

uppdragit att inom serafimerlasarettets panncentral anskaffa och

installera en ny hetvattenpanna med oljebrännare och andra erforderliga

tillbehör. Kostnaderna skulle bestridas genom anlitande förskottsvis av tillgängliga

medel från vederbörlig anslagspost i staten för statens allmänna

fastighetsfond. Direktionen bedömer nu totalkostnaden för pannanläggningen

samt erforderliga byggnads- och rörarbeten till 91 000 kr.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj.ts proposition nr i05 år l!)liS 43

Vidare anför direktionen, att riksdagen på tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1967/68 anvisat särskilda medel för anskaffning av utrustning

till njurtransplantationsverksamheten vid serafimerlasarettet. Föredragande

departementschefen yttrade därvid (prop. 1967:155 s. 18) att

kostnaderna för anordnande av dialysavdelning vid lasarettet borde bestridas

genom ianspråktagande av tillgängliga underhållsmedel från karolinska

sjukhusets delfond av statens allmänna fastighetsfond. Direktionen beräknar

nu kostnaderna för anordnande av dialysavdelningen till 105 000 kr.

och framhåller att de inte kan inrymmas i de under nämnda delfond upptagna

medlen till löpande underhåll vid lasarettet.

Direktionen erinrar vidare om att 200 000 kr. ställts till direktionens förfogande

från det under femte huvudtiteln upptagna reservationsanslaget till

bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet m. in.

för utrustning av tre vårdplatser inom lasarettets medicinska klinik för patienter

med hjärtinfarkt (prop. 1967: 155 bil. 4, SU 201, rskr 393). Hjärtinfarktenheten,

som är anordnad i provisoriska former, har bidragit till att

dödligheten hos patienter med hjärtinfarkt avsevärt nedbringats vid kliniken.

Med hänsyn till de goda resultaten av verksamheten hittills bör en enhet

för intensivobservation av patienter med hjärtinfarkt anordnas inom

avdelning 2 vid medicinska kliniken. Intensivobservationsenheten bör få sju

vårdplatser och kombineras med mottagning och ambulant behandling av

pace-maker-patienter. Ombyggnadsåtgärderna beräknas kosta ca 250 000 kr.

Emellertid bör vissa fondmedel kunna tas i anspråk för ändamålet. Om detta

blir möjligt återstår att behov av 45 000 kr. för ombyggnaden. Den nu föreslagna

enheten kräver vidare viss kompletterande utrustning för ca 129 000

kr.

Departementschefen

Kostnaderna för ny hetvattenpanna bör inte lämpligen inrymmas i det

för normalt underhåll på serafimerlasarettet beräknade beloppet. För utrustning

till njurtransplantationsverksamheten vid sjukhuset har på tillläggsstat

I till riksstaten för innevarande budgetår beräknats 300 000 kr.

Stockholms stad, som beräknas överta sjukhuset den 1 juli 1968, har i detta

sammanhang förklarat sig inte ha något att erinra mot direktionens förslag

rörande transplantationsverksamheten. Jag finner att kostnaderna för anordnande

av dialysavdelningen inte utan förfång för den ordinarie nnderliållsverksamheten

kan inrymmas inom ramen för det belopp, som i staten

för statens allmänna fastighetsfond tagits upp för reparations- och underhållskostnader

m. m. vid serafimerlasarettet.

Jag finner vidare angeläget att en intensivobservationsenhet för patienter

med hjärtinfarkt, kombinerad med mottagning och behandling i öppen

vård av pace-maker-patienter, anordnas på föreslaget sätt inom serafimeriasarettets

medicinska klinik. Byggnadskostnaderna härför uppgår till

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1968

250 000 kr. Viss del skulle emellertid kunna bestridas genom ianspråktagande

av fondmedel. Därefter kvarstår ett behov av 45 000 kr. Det är ännu inte

klart om fondmedlen står till förfogande för ändamålet. Jag räknar emellertid

i detta sammanhang med ett medelsbehov av 45 000 kr. för ifrågavarande

byggnadsåtgärder.

Kostnaderna för komplettering av utrustningen för den föreslagna enheten

bör betalas med medel från serafimerlasarettets omkostnadsanslag. Detta

anslag kan alltså komma att belastas med högre belopp än som beräknats

i riksstaten.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen

att i staten för statens allmänna fastighetsfond, karolinska

sjukhusets delfond, under anslagsposten Reparationsoch

underhållskostnader m. m. för budgetåret 1967/68 beräkna

ett belopp av ytterligare 241 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande avstatsrådets

övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1008

45

llilaga 0

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen år 1968 begärda anslag på tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1967/68 utöver de i prop. 1968: 2

upptagna anslagen

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

IV. Försvarsdepartementet

A 4 Kommittéer m. m., reservationsanslag.................. 450 000

O 7 Kostnader för svenska FN-styrkor m. m., reservationsanslag 10 900 000

11 350 000

VI. Kommun ikationsdepartementet

A 4 Extra utgifter, reservationsanslag...................... 25 000

VII. Finansdepartementet

D 17 Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag

............................................ 6 000 000

VIII. Utbildningsdepartementet

A 3 Kommittéer m. m., reservationsanslag.................. 1 700 000

E 85 Inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor

m. m., reservationsanslag .................... 3 000 000

4 700 000

IX. Jordbruksdepartementet

A 5 Kommittéer m. m., reservationsanslag.................. 200 000

D 7 Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd,

reservationsanslag ................................ 263 000

F 7 Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor

m. m., reservationsanslag..................... 300 000

J 13 Bidrag till fiskare med anledning av kvicksilverförekomst

i fisk, reservationsanslag .......................... 1 000 000

M 5 Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m., reservationsanslag

.................................... 1 400 000

3 163 000

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1968

XI. Inrikesdepartementet

A 3 Kommittéer m. m., reservationsanslag.................. 600 000

B 9a Ytterligare kostnader för allmänna beredskapsarbeten m. m.,

reservationsanslag, därav förslagsvis 75 000 000 kr. att

avräknas mot automobilskattemedlen................ 125 000 000

B 10a Ytterligare kostnader för vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder

för handikappade m. fl., reservationsanslag, därav

förslagsvis 5 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen

........................................ 25 000 000

_150 600 000

Summa egentliga statsutgifter 175 838 000

B. Utgifter för statens kapitalfonder

II. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

B. Statens allmänna fastighetsfond

Socialdepartementet:

7 Till- och ombyggnadsarbeten m. m. vid statens bakterio
logiska

laboratorium (II: 8), reservationsanslag.......... 200 000

8 Utbyggande av karolinska sjukhuset (II: 9), reservations
anslag

.......................................... 2 500 000

9 Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala (II: 10),

reservationsanslag ................................ 140 000

Finansdepartementet:

18 Nybyggnad för kavitationslaboratorium vid statens skepps
provningsanstalt

(II: 23), reservationsanslag .......... 63 000

Utbildningsdepartementet:

22 Byggnadsarbeten vid seminarierna för huslig utbildning

(II: 27), reservationsanslag ......................... 45 000

Civildepartementet:

25 Statlig förvaltningsskola (II: 30), reservationsanslag ...... 475 000

3 423 000

D. Statens utlåningsfonder

Utbildningsdepartementet:

1 Studiemedelsfonden (IV: 5), reservationsanslag .......... 95''000 000

E. Fonden för låneunderstöd

Socialdepartementet:

5a Lån till vissa byggnadsarbeten in. m. vid Norrbackainstitu
tet

(V: 5a), reservationsanslag ...................... 340 000

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ls proposition nr lOö år 1968 47

Jordbruksdepartementet:

7a Lån för ombyggnad av djursjukhuset i Hälsingborg (V: <Ja),

reservationsanslag ................................ 450 000

Summa utgifter för statens kapitalfonder 99 213 000

Summa för driftbudgeten 275 051 000

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

I. Statens afjärsverksfonder

F. Statens vatten fallsverk

1 Kraftstationer m. m................................. 20 000 000

G. Domänverket

Jordbruksdepartementet:

6 Förvaltningsbyggnad för domänstyrelsen .............. 7 000 000

7 Ersättning till domänverkets markfond................ 2 275 000

Summa för kapitalbudgeten 29 275 000

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680179

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

17 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (17)

17 kopplingar.

  1. Rskr. 1968:309 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om avsättning av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfo a1 i texten
  2. SU 1968:141 Memorial angående tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1967/68. s. 1 i texten
  3. Rskr. 1968:215 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68 inom jordbruksdepar a1 i texten
  4. SU 1968:137 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68 i vad propositionen a s. 5 i texten
  5. Rskr. 1968:193 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68 i vad a a1 i texten

Visa alla 17