Sök i Ratio Lex

Angående organisation in. m. an försvarets matcrielförvaltning i central instans in. m

1968-03-08 · 91 sidor, varav 74 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 74 av 91 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1968:107, Angående organisation in. m. an försvarets matcrielförvaltning i central instans in. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1068

1

Nr 107

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående organisation

in. m. an försvarets matcrielförvaltning i central instans

in. m.; given Stockholms slott den 8 mars 1968.

Kungl. Maj :l vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att ett för försvaret gemensamt materielverk —

försvarets materielverk — inrättas den 1 juli 1968. Det nya verket skall

överta de uppgifter som nu ankommer på försvarets intendenturverk, arméförvaltningen,

marinförvaltningen och flygförvaltningen samt försvarets

förvaltningsdirektions samordnande uppgifter på materielområdet.

Ledningen av det nya verket skall utövas av en styrelse och en verkschef.

Verkschefen skall vara generaldirektör. Verket föreslås bli indelat i fem

huvudavdelningar, av vilka fyra närmast motsvarar nuvarande armé-,

marin- och flygförvaltningarna och försvarets intendenturverk. De skall

benämnas armématerielförvaltningen, marinmaterielförvaltningen, flygmaterielförvaltningen

och intendenturmaterielförvaltningen. Till en femte

huvudavdelning — administrativa avdelningen — har förts de uppgifter som

f. n. ankommer på de administrativa byråerna.

Den föreslagna omorganisationen ingår som ett första led i en strukturomvandling

av försvarets materielförvaltning i central instans. Utöver samordningen

på det administrativa planet påverkas försvarsgrensförvaltningarnas

och intendenturverkets inre organisation inte nämnvärt av de nu

aktuella organisationsändringarna. Personalorganisationen blir i stort sett

oförändrad.

I propositionen begärs anslag för budgetåret 1968/69 till försvarets sjukvårdsstyrelse

och försvarets materielverk med sammanlagt 3 725 000 resp.

146 075 000 kr.

1—Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 107

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Knngl. Maj:ts proposition nr 107 år 1968

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

8 mars 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Odhnoff, Wickman,

Moberg.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om organisation

m. m. av försvarets materielförvaltning i central instans m. m. och anför.

1. Inledning

Den centrala förvaltningsorganisationen inom krigsmakten omfattar fem

olika förvaltningsgrenar, nämligen civilförvaltning, sjukvårdsförvaltning,

fortifikations- och byggnadsförvaltning, intendenturförvaltning och tygförvaltning.

Varje förvaltningsgren med undantag för tygförvaltningen leds av

ett för försvaret gemensamt verk. Tygförvaltningen är uppdelad på tre verk

— arméförvaltningen, marinförvaltningen och flygförvaltningen — vilka

var för sig i huvudsak svarar mot en av försvarsgrenarna.

Tygförvaltningens nuvarande organisation fastställdes genom beslut

av 1954 års riksdag (prop. 1954: 109, SU 133, rskr 319) och har sedan dess

endast varit föremål för smärre ändringar. Principen om ledning försvarsgrensvis

modifieras bl. a. genom den s. k. huvudförvaltningsprincipen och

genom att i verksorganisationen ingår vissa arbetsenheter för särskilda

förvaltningsuppgifter som är gemensamma för försvarsgrenarna. Samordningsfrågor

handhas av försvarets förvaltningsdirektion. Möjligheterna att

på detta sätt nå en tillfredsställande samordning av tygförvaltningstjänsten

på central nivå har emellertid visat sig vara starkt begränsade. Samtidigt

har behovet av ökad samordning på tygförvaltningsområdet gjort sig alltmer

gällande.

Med stöd av Ivungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade chefen för försvarsdepartementet

år 1964 direktören Hugo Larsson för att utreda organisationen

av krigsmaktens tygförvaltning i central instans m. in. och avge av utredningen

betingade förslag. Syftet med utredningen var att mot bakgrunden

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma j.ls proposition nr 107 ur 1068 3

av tidigare utredningar tå underlag för ett val av organisationsform på tyglörvaltningsområdet

för framtiden. Som allmän målsättning för utredningsarbetet

angavs hl. a., att det skulle resultera i en mera enhetlig ledning av

tygförvaltningstjänsten eller av olika funktioner inom denna.

Utredningen antog benämningen 1964 års tygförvaltningsutredning (TFU

(>4; och avlämnade i november 1965 betänkandet Tygförvaltningens centrala

organisation (SOU 1966: 11) med förslag om inrättande av ett för försvaret

gemensamt tygförvaltningsverk, försvarets materielverk. Betänkandet

lades till grund för förslag i prop. 1966: 110 om fortsatt utredning av frågan

om att inrätta ett gemensamt tygförvaltningsverk. Sedan riksdagen godkänt

i propositionen förordade riktlinjer härför (SU 99, rskr 248), uppdrog Kungl.

Maj :t åt ordföranden i försvarets förvaltningsdirektion att — med biträde

av förvaltningsdirektionens kansli — utarbeta och till Kungl. Maj :t inkomma

med förslag till organisation och personalstater för ett försvarets materielverk.

Samtidigt förordnades chefen för arméförvaltningen, generalmajoren

Sten Wåhlin, att för tiden den 1 juli 1966—den 30 juni 1968 vara

förvaltningsdirektionens ordförande.

Utredningen, som antog benämningen försvarets inaterielférvaltningsutredning

1966 (MFU 66), avlämnade i november 1967 ett betänkande (Stencil

Fö 1967:13) med förslag rörande organisationen av ett för försvaret

gemensamt materielverk.

över betänkandet har yttranden avgetts av överbefälhavaren, efter försvarsgrenschefernas

hörande, försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse,

fortifikationsförvaltningen, försvarets intendenturverk, arméförvaltningen,

marinförvaltningen, flygförvaltningen, försvarets förvaltningsdirektion,

försvarets forskningsanstalt, försvarets fabriksverk, civilförsvarsstyrelsen,

statskontoret, riksrevisionsverket, överstyrelsen för ekonomisk

försvarsberedskap, socialstyrelsen, statens provningsanstalt, försvarets

centrala företagsnämnd, militära tjänstgöringsåldersutredningen,

1964 års försvarskostnadsutredning, Ingeniörsvetenskapsakademien, Sveriges

Industriförbund, Sveriges Hantverks- och Industriorganisation, Landsorganisationen

i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO),

Statstjänstemännens Riksförbund (SR), Sveriges Akademikers Centralorganisation

(SACO), Statsverkens Ingenjörsförbund och Svenska Teknologföreningen.

LO hänvisar i sitt yttrande till ett yttrande av Försvarsverkens

Civila Personals Förbund.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1968

2. Nuvarande förhållanden

Av försvarets centrala förvaltningsmyndigheter har armé-, marin- och

flygförvaltningarna och försvarets intendenturverk i huvudsak till uppgift

att svara för ledningen i central instans av materielförvaltningen inom tygoch

intendenturområdena. Materielförvaltande uppgifter ehuru i mindre

skala har även försvarets sjukvårdsstyrelse och fortifikationsförvaltningen,

sjukvårdsstyrelsen beträffande sjukvårdsmateriel och läkemedel och fortifikationsförvaltningen

beträffande fortifikationsmateriel. Försvarets förvaltningsdirektion

har vissa samordnande uppgifter.

Såväl tyg- som intendentur förvaltningen bibehöll genom 1954 års förvaltningsreform

en försvarsgrensvis ordnad organisation. Inom tygförvaltningen

gäller denna organisation i sina huvuddrag alltjämt. På intendenturområdet

har däremot efter beslut av 1961 års riksdag (prop. 109, SU 90,

rskr 258) en övergång till gemensam central intendenturförvaltning inom

försvaret ägt rum. Sedan den 1 juli 1963 är intendenturförvaltningen sålunda

—• i likhet med civilförvaltningen, sjukvårdsförvaltningen och fortifikationsförvaltningen

— sammanförd till ett för försvaret gemensamt verk.

Den centrala ledningen av försvarets tyg- och intendenturförvaltning är i

dag organiserad på sätt framgår av en tablå, som torde få bifogas statsrådsprotokollet

i detta ärende som bilaga 1.

Tygförvaltningen

De tre försvarsgrensförvaltningarna är centrala förvaltningsmyndigheter

för förvaltningen vid armén av tygmateriel och ammunition, vid marinen

av vapenteknisk och skeppsteknisk materiel och vid flygvapnet av flygmateriel.

Enligt gällande instruktioner åligger det dem bl. a. att

vidta åtgärder för att förse försvarsgrenen (krigsmakten) med angiven

materiel,

tillse att denna materiel är ändamålsenlig och brukbar samt förvaras på

lämpligt sätt,

följa den tekniska utvecklingen, bearbeta insamlat material och tillhandahålla

upplysningar i detta hänseende samt

fastställa ritningar till, modeller av och benämningar på materielen, om

detta inte ankommer på Kungl. Maj :t eller annan myndighet.

Armé-, marin- och flygförvaltningarna är i stort sett likformigt organiserade

med de avvikelser som är betingade av försvarsgrensinriktningen.

Förutom lednings- och andra administrativa organ finns dels vissa funktionellt

organiserade enheter med uppgifter av i huvudsak servicekaraktär

och dels mot olika produktslag — vapen, fordon, fartyg, flygplan etc. — inriktade

sakenheter. Vad gäller robot- och telemateriel har strävandena att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj:Is proposition nr 107 år 1968 •>

åstadkomma samordning över försvarsgrensgränserna kommit till uttryck

i organisationen. Delta gäller också försvarsmaterielens klassificei ing, typminskning

och standardisering.

Förvallniinjsorjjanisationen i stort

Chef för arméförvaltningen är eu militär tjänsteman med

tjänslebenämningen generalfälttygmästare eller en generaldirektör. Dessutom

finns en fälttygmästare, som är verkschefens ställföreträdare.

I arméförvaltningens organisation ingår fem avdelningar, nämligen vapenavdelningen,

fordonsavdelningen, elektroavdelningen, verkstadsavdelningen

och inköpsavdelningen. Vapenavdelningen omfattar en centralsektion,

två vapenbyråer, en kontrollbyrå, ett robotkontor och ett ritkontor. Till

avdelningen hör också provskjntningscentralen. Fordonsavdelningen beslår

av en centralsektion, en fordonsbyrå, en fältarbetsbyrå, en specialteknisk

sektion, en kontrollsektion och ett ritkontor. Elektroavdelningen är uppdelad

på en centralsektion, en telebyrå, en radarbyrå, en elkraftsektion, en

specialteknisk sektion, en kontrollsektion och ett ritkontor. Verkstadsavdelningen

är organiserad på en centralsektion, en driftbyrra, en krigsreparationssektion

och en anläggningssektion.

Vid sidan av dessa avdelningar finns fyra byråer, nämligen tygforrådsbyrån,

ammunitionsförrådsbyrån, normaliebyrån och administrativa byrån.

1 stället för de båda förråd sbyråerna är sedan den 1 mars 1966 på försök

inrättad en förrådsbyrå för såväl tygmateriel som ammunition. Ytterligare

fem andra enheter sorterar direkt under verksledningen, nämligen

centralplaneringen, underrättelsecentralen, materielinspektionen, datacentralen

och personalkårexpeditionen. Centralplaneringen, underrättelsecentralen,

materielinspektionen och datacentralen är underställda fälttygmäslaren.

Chef för marinförvaltningen är en militär eller civilmilitär

tjänsteman eller en generaldirektör. Verkschefen biträds av eu marinöverdirektör,

som svarar för den tekniska planeringsverksamheten m. in.

Inom marinförvaltningen finns tre avdelningar, nämligen vapenavdelningen,

skeppsbyggnadsavdelningen och inköpsavdelningen. Vapenavdelningen

är uppdelad på eu vapenplanering, en artilleribyrå, en torpedbyrå,

en minbyrå, en telebyrå, ett kontrollkontor och en expedition. Skeppsbyggnadsavdelningen

består av en fartygsplanering, en fartygsbyrå, en ubåtsbyrå,

en maskinbyrå, en elektrobyrå och en expedition.

Vid sidan av avdelningarna finns tre byråer, nämligen verkstadsbyrån,

normaliebyrån och administrativa byrån. Med dessa sidoordnade enheter

är centralplaneringen, förrådskontoret och datasystemkontoret. Dessutom

finns en personal- och utbildningssektion, som är underställd marinöverdirektören.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kungl. Maj. ts proposition nr 107 år 1968

Chef för flygförvaltningen är en militär eller civilmilitär tjänsteman

eller en generaldirektör. Dessutom finns en flygöverdirektör och f. n.

även en biträdande flygöverdirektör.

I flygförvaltningens organisation ingår fem avdelningar, nämligen flygplanavdelningen,

elektroavdelningen, robotavdelningen, underhållsavdelningen

och inköpsavdelningen. Flygplanavdelningen är uppdelad på en vapenbyrå,

en flygplanbyrå, eu motorbyrå och en flygelektrobyrå. Under avdelningen

sorterar också försökscentralen. Elektroavdelningen består av

personal för planering m. in. samt en telebyrå, eu radarbyrå och en lnftbevakningsbyrå.

Robotavdelningen, som är gemensam för försvaret, är

organiserad på eu centralsektion, en planerings- och kontrollsektion, eu projektbyrå

och en försöksbyrå. Underhållsavdelningen omfattar en centralsektion,

en driftbyrå och en förrådsbyrå.

Vid sidan av avdelningarna finns en projektledning för flygplansystem 37

och två byråer, normaliebyrån och administrativa byrån. Därutöver finns

lem andra sidoordnade enheter, nämligen centralplaneringen, underrättelsecentralen,

systemplaneringen, materielkontrollsektionen samt personal- och

utbildningssektionen. Projektledningen för flygplansystem 37, systemplaneringen,

materielkontrollsektionen och personal- och utbildningssektionen

är underställda flygöverdirektören.

Uppgifternas fördelning på organisationsenheter

Verksamheten är organisatoriskt uppdelad på planerings- och andra administrativa

organ, sakorgan och funktionella organ. Till den första gruppen

hör centralplaneringar och administrativa byråer. Sakorganen är som förut

har framhållits produktinriktade och svarar för den objektbundna delen av

verksamheten. De funktionella organen svarar för inköp, verkstads- och

förrådsledning, normalieverksamhet in. m.

Centralplaneringarna — inom flygförvaltningen även systemplaneringen

och projektledningen för flygplansystem 37 — biträder vid planeringen

och uppföljningen av anskaffningsverksamheten m. m. inom förvaltningen.

De utarbetar långsiktsplaner för forskning, försök och anskaffning,

tar fram underlag för anslagsframställningar och svarar för fördelning av

anslag in. m.

De administrativa byråerna handlägger administrativa, kamerala och juridiska

ärenden, som hör till den s. k. civilförvaltningsljänsten. Så är oekså

fallet med personal- och organisationsfrågor. Verksamheten är fördelad på

en kanslisektion, ett personalkontor, en ekonomisektion, ett organisationskontor

och en expedition. Inom marinförvaltningens administrativa byrå

finns vid sidan av organisationskontoret ett särskilt intendentskontor.

Vid arméförvaltningen är inrättad en personalkårexpedition för hand
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kunt/I. Maj.ts proposition nr 107 dr 1908

läggning av ärenden som rör fälttygkårens och tygtekniska kårens personal

samt övrig militär eller c i vi I in i I ilär personal vid verket. Motsvarande uppgifter

handhas inom marin- och flygförvaltningarna av personal- och uthildningssektionerna.

De handlägger personal- och utbildningsfrågor rörande

mariningenjör- resp. flygingenjörpersonalen och i övrigt frågor som

rör teknisk utbildning inom de båda försvarsgrenarna.

Sakenheterna svarar för huvuddelen av förvaltningarnas anskaffningsverksamhet.

Med anskaffning avses i detta sammanhang en serie åtgärder,

bl. a. projektering, konstruktion, försök, fastställande av tekniskt underlag,

inköp och kontroll av levererad materiel samt utarbetande av materielbeskrivningar

in. in. Flygförvaltningens robotavdelning fungerar sedan den

1 juli 1962 som ett för de tre försvarsgrenarna gemensamt organ för kvalificerade

tekniska uppgifter i samband med anskaffning av robotar för

krigsmakten. Motsvarande organ inom arméförvaltningen (robotkontoret)

och marinförvaltningen (robotsektionen) har begränsade uppgifter för arméns

resp. marinens behov.

Verkstads- och förrådsledningsfunktionerna är inom armé- och marinförvaltningarna

uppdelade på skilda organ. Inom flygförvaltningen är dessa

båda funktioner samlade hos en enhet, underhållsavdelningen. Till denna

avdelning har organisatoriskt varit anslutet ett för krigsmakten gemensamt

teleunderhållskontor. Kontoret, som har varit i verksamhet sedan år 1963, är

fr. o. m. den 1 oktober 1967 underställt försvarets förvaltningsdirektion.

Dess uppgift är att leda och samordna teleunderhållsverksamheten inom

krigsmakten enligt särskilda av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser.

Normaliebyråerna handlägger ärenden rörande standardisering och klassificering

samt publikations-, reproduktions- och bibliotekstjänst in. in. Inom

arméförvaltningen är till normaliebyrån knutna ett materiallaboratorium

och en experimentverkstad. Till flygförvaltningens normaliebyrå är knuten

eu för krigsmakten gemensam klassifikationscentral, försvarets klassifikalionscentral.

Den fungerar som sekretariat åt försvarets standardiseringsdelegation

och handlägger ärenden angående samordning av typminskning och

standardisering samt benämning och beteckning på krigsmaktens materiel

och övriga förnödenheter.

Inköpsavdelningarna svarar för den merkantila och upphandlingstekniska

delen av inköpsverksamheten.

Särskilda enheter för underrättelsetjänst har bl. a. till uppgift att inhämta,

bearbeta och delge underrättelser om utländsk militärteknisk utveckling

och materiel.

Materielinspektionen inom arméförvaltningen svarar för inspektion av

tygmaterielens tillstånd, vård och förvaring.

Inom marinen är organiserad en särskild arbetsgrupp — örlogsbasförflyttningen

(ÖBF) — som är knuten till marinförvaltningen. Denna arbetsgrupp

har att samordna ärenden rörande förflyttning och omorganisation

av Ostkustens örlogsbas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1968

Intendenturförvaltningen

Försvarets intendenturverk är central förvaltningsmyndighet för intendenturförvaltningen

vid krigsmakten. Verket har att tillgodose krigsmaktens

behov av intendentur- och veterinärmateriel, intendenturförnödenheter

i övrigt samt hästar och hundar. De åligganden, som följer härav, överensstämmer

med dem som gäller för tygförvaltningen i central instans. Enligt

gällande instruktion skall intendenturverket också

ombesörja inköp av bränslen för krigsmaktens fasta anläggningar samt

anskaffning in. in. av drivmedel,

framställa publikationer och blanketter, som är avsedda för krigsmakten,

och hålla dem i förråd samt

handlägga ärenden om krigsmaktens personalkassor.

Chef för intendenturverket är en militär tjänsteman eller en generaldirektör.

Intendenturverkets organisation överensstämmer i allt väsentligt med

försvarsgrensförvaltningarnas, dock med den skillnaden att verket fullgör

uppgifter för försvaret som helhet. Verksamheten är fördelad på fem byråer,

nämligen materielbyrån, livsmedelsbyrån, drivmedelsbyrån, förrådsbyrån

och administrativa byrån. Vid sidan av byråerna finns ytterligare

två enheter, nämligen centralplaneringen och normaliesektionen.

Inom administrativa byrån är personal- och organisationsfunktionerna

sammanförda till en enhet, personal- och organisationskontoret. En annan

olikhet i jämförelse med försvarsgrensförvaltningarna är att inköpsfunktionen

inte är samlad inom en funktionellt organiserad enhet.

övrig materielförvaltning

Försvarets sjukvårdsstyrelse är central förvaltningsmyndighet för sjukvårdsförvaltningen

samt hälso- och sjukvården inom krigsmakten. Det åligger

styrelsen bl. a. att vidta åtgärder för att förse krigsmakten med sjukvårdsmateriel

och att tillse att sjukvårdsmaterielen är ändamålsenlig och

brukbar samt förvaras på lämpligt sätt. Inom styrelsen handhas dessa uppgifter

av en särskild materielbyrå.

Fortifikationsförvaltningen, som är central förvaltningsmyndighet för

fortifikations- och byggnadsväsendet vid krigsmakten, svarar för förvaltningen

av fortifikationsmateriel.

Försvarets förvaltningsdirektion

Försvarets förvaltningsdirektion har till uppgift att samordna den verksamhet

som bedrivs av krigsmaktens centrala förvaltningsmyndigheter.

Enligt gällande instruktion åligger det direktionen bl. a. att utse huvudförvaltningsmyndighet

och avgöra frågor om tillämpning av huvudförvaltningsprincipen

i övrigt. Direktionen skall också tillsätta samarbetsdelega
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj:Is proposition nr 107 ur 1(108 !)

lioner shinl ange riktlinjer och meddela föreskrifter för delegationernas

verksamhet.

Direktionens suinnuinsnUninu >■''•

Förvaltningsdirektionen har åtta ledamöter, nämligen cheferna för försvarets

intendenturverk, arméförvaltningen, marinförvaltningen, flygförvaltningen

och försvarets fabriksverk samt tre andra ledamöter, som Kimgl.

Maj :t utser särskilt och som skall besitta erfarenhet från och skicklighet

inom näringslivet. Bland de särskilt utsedda ledamöterna förordnar Kungl.

Maj :t en ordförande. Direktionen utser inom sig vice ordförande.

Behandlas i direktionen fråga, som enligt ordförandens bedömande berör

försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse eller fortifikationsförvaltningen

eller som för sitt avgörande kräver tillgång till sakkunskap

från någon av dessa myndigheter, ingår chefen för detta verk som ledamot

av direktionen. Chefen för försvarets forskningsanstalt ingår som ledamot

av direktionen vid behandling av fråga, för vars avgörande tillgång till sakkunskap

från anstalten enligt ordförandens bedömande är av betydelse.

Chefen för försvarsstaben eller annan företrädare för överbefälhavaren

äger närvara vid direktionens sammanträden och delta i dess överläggningar.

Samma rätt har chefen för överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap

vid behandling av fråga som rör överstyrelsens verksamhetsområde.

Hos direktionen finns ett kansli med ett mindre antal heltidsanställda

tjänstemän.

Former för samordning

Huvudförvaltningsprincipen innebär att förnödenheter, som i samma eller

likartat utförande används inom olika delar av krigsmakten, skall anskaffas

för försvaret i dess helhet av en av förvaltningarna i egenskap av huvudförvaltningsmyndighet.

Till huvudförvaltningsmyndighet skall för visst

slag av materiel utses den förvaltning som med beaktande av samtliga på

anskaffningen inverkande omständigheter bedöms vara lämpligast.

I samordningssyfte skall direktionen för olika verksamhetsområden tillsätta

samarbetsdelegationer och utse myndigheter som skall vara representerade

i dessa. En samarbetsdelegation skall inom sitt verksamhetsområde

verka för att likartade arbetsuppgifter samordnas och regleras mellan berörda

myndigheter samt att möjligheter till besparingar och rationaliseringar

tillvaratas. Den skall sträva efter att de funktioner, som dess ansvarsområde

omfattar, får så långt möjligt enhetliga och samordnade förvaltnings-

och arbetsrutiner. Eu delegation är i princip förslagsställande

gentemot resp. myndigheter som var för sig har rätt att anta eller förkasta

framlagda förslag.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1968

3. Materielförvaltningsutredningens överväganden och förslag

En allmän målsättning för det utredningsarbete som under senare år har

bedrivits på tygförvaltningsområdet bär varit att det skulle resultera i en

mera enhetlig ledning av tygförvaltningstjänsten eller av olika funktioner

inom denna. Syftet med 1964 års tygförvaltningsutredning var att mot bakgrunden

av tidigare utredningar få underlag för ett val av framtida organisationsform

på tygförvaltningsområdet. Med undantag för vissa studier

rörande tele- och robotorganisationerna begränsade tygförvaltningsutredningen

sig till de principiella grunddragen i en framtida tygförvaltningsorganisation.

I det nämnda betänkandet Tygförvaltningens centrala organisation

skisserades i överensstämmelse härmed endast huvuddragen av

det föreslagna materielverkets organisation. Några konkreta förslag rörande

detaljorganisation, personaluppsättning, löneförhållanden och lokalisering

framlades däremot inte.

Allmänna synpunkter

Förvaltningsverksamheten har en klar inriktning mot de operativa förbanden.

Den har till allmän uppgift att realisera de intentioner i fråga om

krigsmaktens utformning på kort och lång sikt, som inom ramen för statsmakternas

beslut rörande målsättning, medelstilldelning etc. formuleras avkrigsmaktens

ledning på operativa grunder. Förvaltningstjänsten är med

andra ord en integrerad del av den militära verksamheten. De centrala förvaltningsmyndigheterna

lyder direkt under Kungl. Maj :t men har att följa

direktiv och anvisningar från överbefälhavaren och anvisningar från försvarsgrenscheferna.

Materielförvaltningen präglas av sin uppgift att anskaffa den materiel

som skall ingå i krigsförbanden. Förbanden utformas med hänsyn till sina

krigsuppgifter och måste i väsentliga avseenden utnyttja olika materiel.

De mest påtagliga skillnaderna föreligger mellan krigsförband som organiseras

inom skilda försvarsgrenar. Skillnaderna kommer bl. a. till uttryck i

materielbudgetens fördelning på olika försvarsgrenar och materielslag.

Utgångspunkter

De förslag som lades fram av 1964 års tygförvaltningsutredning innebar

att armé-, marin- och flygförvaltningarna skulle föras samman till en enhet.

Tillskapandet av ett för försvaret gemensamt tygförvaltningsverk -—- försvarets materielverk — var enligt utredningens uppfattning en nödvändig

förutsättning för eu effektivare förvaltningsorganisation. Försvarets

förvaltningsdirektion förutsattes bli avvecklad i samband med omorganisationen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj.ls proposition nr 107 är 1968 11

Tygförvaltningsutredningen betonade att det nya materielverket i förhållande

till överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna borde ha samma

ställning som de gamla försvarsgrcnsförvaltningarna. Verket skulle vara

ett kompetent serviceorgan som å ena sidan är rådgivande i tekniska octi

ekonomiska frågor i samband med försvarsgrenarnas förbandsproduktion

och å andra sidan är ansvarigt för att sådan materiel som beslutats efter

denna rådgivning upphandlas på ett tekniskt-ekonomiskt väl avvägt sätt.

Materielverket skulle alltså vara ett kompetent mellanled mellan kunden

(försvarsgrenen) och leverantören (industrin). För att säkerställa en sådan

målsättning skulle försvarsgrenscheferna ha samma anvisningsrätt

som nu.

Försvarets materielförvaltningsutredning har haft i uppdrag alt på grundval

av tygförvaltningsutredningens betänkande utarbeta förslag till organisation

och personalstater för ett försvarets materielverk. Enligt direktiven

för utredningen skulle detta verk överta de arbetsuppgifter som f. n.

ankommer på armé-, marin- och flygförvaltningarna samt försvarets förvaltningsdirektions

uppgifter avseende dessa verk. Det nya verket skulle

därutöver åläggas de ytterligare uppgifter, som kunde anses nödvändiga

för att kraven på ökad effektivitet i anskaffning, underhåll och förrådshållning

m. m. av försvarsmateriel skulle tillgodoses.

Materielverkets organisation borde enligt direktiven utformas så att verkets

effekt vid given kostnad successivt kunde ökas. Åt hushållningen med

tekniska och andra specialister skulle särskild uppmärksamhet ägnas. Hänsyn

skulle tas till de krav som datateknik och programbudgetteknik kan

komma att ställa på materielverket.

En utgångspunkt för organisationens utformning har varit att antalet

lönegradsplacerade tjänster vid materielverket inte får vara större än det

sammanlagda antalet sådana tjänster vid nuvarande armé-, marin- och

flygförvaltningarna samt försvarets förvaltningsdirektion jämte de förvaltningar

och andra enheter som framdeles kan komma att integreras. Det har

varit ett önskemål att i stället söka åstadkomma en minskning av antalet

anställda. Av betydelse är härvidlag, vilka konsekvenser eu omorganisation

kan få för förvaltningsorganisationen i övrigt. En uppgift för utredningen

har varit att klarlägga i vad mån utformningen av materielverkets personalorganisation

kan påverka personalbehoven vid andra myndigheter eller

i annan verksamhet.

Krav på matericlförvaltningen i central instans

I direktiven för lygförvaltningsutredningen formulerades de krav, som

måste ställas på en samordnad tygförvaltning i central instans. Dessa krav,

som kan utvidgas att gälla materielförvaltning över huvud taget, har varit

vägledande även för materielförvaltningsutredningens ställningstaganden.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1968

En organisatorisk samordning av den centrala materielförvaltningen har

alltså ansetts böra leda till

en ändamålsenlig hushållning både med de medel, som ställs till förfogande

för anskaffning och underhåll in. m. av tygmateriel, och med de samlade

resurserna av förvaltningspersonal, särskilt den högt utbildade personalen,

en rationell arbetsfördelning och samordning mellan å ena sidan förvaltningsorganisationen

och å andra sidan försvarsgrensstaberna och andra institutioner

och foretag, som står utanför förvaltningsorganisationen,

enhetliga principer och rutiner för tjänstens bedrivande, oberoende av

den ifrågavarande materielens försvarsgrenstillhörighet, samt

enhetligt och samordnat uppträdande i förhållande till leverantörer av

tygmateriel och tjänster.

Materielförvaltningsutredningen understryker i sitt betänkande nödvändigheten

av att överbefälhavarens och försvarsgrenschefernas inflytande på

förvaltningsverksamheten garanteras, att dessa myndigheter utnyttjar och

beaktar förvaltningsorganisationens bedömningar och kompetens vid sina

ställningstaganden, att funktionen gentemot regionala och lokala myndigheter

säkerställs, att verksamheten inom den centrala förvaltningen hänger

väl samman, möjliggör hushållning med tillgängliga resurser och leder till

optimala lösningar av förelagda uppgifter samt att fortsatt rationalisering

med anpassning till nya ekonomiska styrsystem och datateknik säkerställs

och resulterar i en vidgad delegering inom förvaltningsorganisationen

samt gentemot regionala och lokala myndigheter.

De krav, som bör ställas på verksamheten i ett för försvaret gemensamt

materielverk, följer av verkets ansvar för anskaffning, underhåll och förrådshållning

av krigsmaktens förnödenheter. Samordningen av dessa uppgifter

inom ett verk bör enligt materielförvaltningsutredningen ge bättre

möjligheter att tillgodose Kungl. Maj :ts, överbefälhavarens och försvarsgrenschefernas

behov av en enhetlig och översiktlig men tillräckligt detaljerad

redovisning av de teknisk-ekonomiska förhållanden, som erfordras för

dessa myndigheters överväganden och uppföljning. Materielverket bör också

gentemot industrin kunna uppträda som en kompetent köpare och göra

detta på ett enhetligt och samordnat sätt. Verket bör i övrigt kunna delta i

förberedelserna för krigsmaktens mobilisering och äga egen förmåga till

snabb mobilisering. I krig skall verkets huvuduppgift vara att söka bevara

materiell uthållighet och effektivitet enligt de direktiv som överbefälhavaren

lämnar.

Inredningsarbetets inriktning

Utredningsuppdragets omfattning och den korta tid som stått till förfogande

har föranlett materielförvaltningsutredningen att göra en prioritering

inom uppdragets ram och i första hand inrikta sitt arbete på att lämna erforderligt

underlag för statsmakternas beslut angående inrättande av ett

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kmxgl. Maj.ts proposition nr 107 år 1968

försvarets materielverk. Under det nu avslutade utredningsskedet har behandlats

frågor, vilkas lösning har ansetts vara eu förutsättning för tillkomsten

av ett verk. Dit hör verkets uppgift och organisationsform, ledningsorganen

och deras verksamhet, materielverkets förhållanden utåt samt ansvarsförhållanden,

samarbetsformer och befogenhetsfördelning inom verket. Därutöver

har det ansetts fördelaktigt att prioritera sådana frågor vilkas lösning

kan väntas medföra snabba och säkra rationaliseringsvinster. Till denna kategori

hör verksamheten vid de redan i nuvarande organisation funktionellt

inriktade organen.

Verksamheten vid sakorganen har -— med undantag för tele- och robotenheterna

— inte närmare undersökts. Vid ett ytligt bedömande kan det synas

som om denna verksamhet borde ha prioriterats i sin helhet, eftersom den utgör

kärnan i förvaltningsarbetet. Utredningen har emellertid funnit att en

omorganisation av sakorganen inte är en nödvändig förutsättning för tillskapandet

av ett verk. En fortsatt utredning har alltså bedömts erforderlig.

Enligt utredningens uppfattning bör ansvaret för denna läggas på det blivande

materielverket.

Organisationsform

1964 års tygförvaltningsutredning övervägde olika alternativ för den inre

organisationen av ett för försvaret gemensamt materielverk och stannade för

sin del i valet mellan en försvarsgrensinriktad och en fack- eller produktinriktad

förvaltningsorganisation. På sikt bedömdes en indelning efter produktgrupper,

som i största möjliga utsträckning svarade mot industrins

branscher, vara den mest effektiva organisationsformen. Mera omfattande

utredningar ansågs emellertid erforderliga innan en så genomgripande omorganisation

kunde genomföras. Nuvarande tre förvaltningsenheter borde

därför till en början bestå. Omorganisationen skulle närmast innebära, att

den förskjutning mot gemensam anskaffning enligt den s. k. huvudförvaltningsprincipen,

som redan påbörjats, påskyndades genom att den inbyggdes

organisatoriskt.

Materielförvaltningsutredningen har vid sina överväganden utgått från att

materielverkets organisation skall kunna smidigt anpassas till den framtida

utvecklingens krav. Med hänsyn till kraven på samordning med förbandsproduktionen

i övrigt och för att begränsa omfattningen av omorganisationen

har utredningen ansett sig böra förorda en försvarsgrensinriktad förvaltningsorganisation.

Huvudfrågan bör enligt utredningens uppfattning inte

vara om organisationen skall vara försvarsgrensinriktad eller fackinriktad.

Det väsentliga är i stället att finna en lösning som innehåller båda

alternativens fördelar, dvs. dels tillgodoser sammanhanget med övriga delar

av förbandsproduktionen, dels möjliggör en rationell hushållning med

expertis och andra resurser. En sådan lösning kan inte erhållas enbart genom

en organisatorisk indelningsgrund.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1968

Den lösning som materielförvaltningsutredningen föreslår består i en kombination

av organisatorisk indelning och särskilda samordningsregler, en

kombination som med relativt begränsade ingrepp i den nuvarande organisationen

skulle kunna tillgodose såväl försvarsgrens- som fackintressena. Enligt

utredningen är den föreslagna organisationen även väl anpassad till de

anspråk som programbudgettekniken beräknas komma att ställa. Anledning

anses därför inte föreligga att nu genomföra ytterligare utredningar om materielverkets

organisationsform på sikt. En successiv anpassning till utvecklingens

krav på organisation och verksamhetsformer bör eftersträvas.

Den föreslagna organisationens omfattning

Avsikten är alt försvarets materielverk skall överta de arbetsuppgifter,

som f. n. ankommer på armé-, marin- och flygförvaltningarna samt försvarets

förvaltningsdirektions uppgifter avseende dessa verk. Det bär emellertid

också varit materielförvaltningsutredningens uppgift att överväga vilka ytterligare

uppgifter som bör föras över till materielverket för att kraven på

ökad effektivitet i anskaffning, underhåll och förrådshållning in. m. av försvarsmateriel

skall tillgodoses. Eu fullständig samordning av inaterielförvaltningen

i central instans skulle bl. a. innebära att materielverket även

övertar uppgifter, som nu ankommer på försvarets intendenturverk och försvarets

sjukvårdsstyrelse.

Materielförvallningsutredningen framhåller, att intendenturverket och

sjukvårdsstyrelsen på samma sält som de tygförvaltande verken var för sig

ingår som en integrerad del i förbandsproduktionen. Ansvaret för denna åvilar

de tre försvarsgrenscheferna, vilka ställer krav på samordning av den

förvaltningsverksamhet som sker inom ramen för försvarsgrenschefs ansvar.

Denna försvarsgrensvisa samordning av förvaltningsverksamheten syftar

bl. a. till att åstadkomma enhetliga samarbetsformer och rutiner mellan försvarsgrenschef

och av försvarsgrenens förbandsproduktion berörda förvaltningar,

likvärdigt förvaltningsmässigt underlag till försvarsgrenschefen samt

kvalitets-, kvantitets- och tidsmässig samordning av anskaffningen med hänsyn

till förbandsproduktionen.

Den anskaffningsverksamhet som hänger samman med uppsättande av en

viss försvarsgrens förband måste samordnas på ett sådant sätt, att objekten

— oberoende av förvaltningsgren — passar in såväl tekniskt som tidsmässigt

i dessa förband. Åtgärder för att tillgodose förbandsproduktionens krav

på samordning mellan förvaltningarna åvilar f. n. försvarsgrenscheferna.

Dessa har emellertid resurser och möjligheter att samordna de materielförvaltande

myndigheterna sinsemellan endast i grundläggande avseenden. Tillkomsten

av ett materielverk som övertar enbart armé-, marin- och flygförvaltningarnas

uppgifter innebär ingen nämnvärd förbättring i detta hänseende.

opaginerad Kontrollera mot PDF

l.r>

Kungl. Maj.ts proposition nr 107 ur 1968

Varje försvarsgrenschef kominer att samarbeta med tre materielslagsvis

inriktade förvaltningar, nämligen materielverket, intendenturverket och

sjukvårdsstyrelsen, vilka strävar etter att var för sig genomföra en samordning

mellan försvarsgrenarna inom sina resp. materielområden. Optimala

avvägningar inom hela materielförvaltningsområdet kan därvid inte göras

av vare sig försvarsgrenschef eller resp. förvaltningar. Samordningen över

hela materielområdet av funktioner av typen förrådsledning, standardisering

och inköp kommer också att försvåras, eftersom dessa berör såväl samtliga

materielområden som alla försvarsgrenar.

övervägande skäl talar alltså enligt materielförvaltningsutredningen för

en längre gående samordning av materielförvaltningen i central instans. Ett

inordnande i materielverket av försvarets intendenturverk i dess helhet och

av försvarets sjukvårdsstyrelses materieldel skulle avsevärt förenkla försvarsgrenschefernas

samarbete med materielförvaltningen, samtidigt som

förutsättningar skulle skapas att effektivisera förbandsproduktionens materielanskaffningsdel.

Även uppgiften att leda förrådstjänsten avseende fortifikationsmateriel

bör enligt utredningen föras över till materielverket.

Organisaliousförslag

Enligt materielförvaltningsutredningens förslag skall försvarets materielverk

som central förvaltningsmyndighet överta nuvarande arméförvaltningens,

marinförvaltningens, flygförvaltningens, försvarets intendenturverks

och huvuddelen av försvarets förvaltningsdirektions uppgifter. Utredningen

har också kommit fram till att materielverket bör överta förrådsledningen

i fråga om sjukvårdsmateriel och fortifikationsmateriel. Även anskaffning

av sjukvårdsmateriel föreslås bli överförd till materielverket men först sedan

det beslutats hur återstoden av sjukvårdsstyrelsen skall organiseras. Verksamheten

vid försvarsgrensförvaltningarna, försvarets intendenturverk och

försvarets förvaltningsdirektion förutsätts upphöra när materielverket inrättas.

Den föreslagna organisationen bygger i väsentliga stycken på befintlig

grund. Förutom verksledningen skulle det nya verket omfatta tre försvarsgrensinriktade

förvaltningar för anskaffning och underhåll av tygmateriel

m. in., nämligen armématerielförvaltningen, marinmaterielförvaltningen och

flygmaterielförvaltningen. Viss gemensam funktionellt organiserad verksamhet

samt anskaffning och underhåll av intendenturmateriel, livsmedel och

drivmedel har förts samman i eu intendenturförvaltning. Organisationen

upptar dessutom vid sidan av förvaltningarna en verkstadsavdelning och en

personalavdelning.

Den av materielförvaltningsutredningen föreslagna organisationen av försvarets

materielverk framgår närmare av en tablå, som torde få fogas till

protokollet som bilaga 2.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1968

Organisationsupphyggnad

Organisationsförslaget grundar sig på en kartläggning av verksamheten

vid berörda förvaltningar. Med hänsyn bl. a. till den korta tid som stod till

förfogande begränsades kartläggningen att i huvudsak gälla den funktionellt

inriktade delen av verksamheten. Sakorganen lämnades alltså — med undantag

för tele- och robotenheterna — utanför. Prioriteringen baserade sig

bl. a. på en bedömning av vilka delar som vid en omorganisation kan väntas

medföra snabba och säkra rationaliseringsvinster.

Utredningen har med kartläggningsmaterialet som underlag gjort eu bedömning

av de olika funktionerna med hänsyn till deras inbördes och inre

samhörighet sett från organisatorisk-lydnadsmässig synpunkt. Denna utvärdering

gav till resultat bl.a. att sakorganens verksamhet, inköpsverksamheten

och kvalitetskontrollen — som tillsammans utgör anskaffningsverksamheten

— har en stark inbördes samhörighet och därför inte bör skiljas åt. Såväl

inköps- som kontrollfunktionen griper in i olika skeden av den komplicerade

process, som anskaffning av framför allt för krigsmakten specialutvecklad

materiel utgör och för vilken sakorganen har huvudansvaret. Även underhållsverksamheten

bör enligt utvärderingen knytas nära till sakorganens

verksamhet för att säkerställa att underhållsprojektering blir en integrerad

del av utvecklingsarbetet och att vid kostnadsberäkningar hänsyn tas till de

totala kostnaderna under materielens livslängd. Övriga funktioner, såsom

förråds- och verkstadsledning, normaliefunktionen och de s. k. administrativa

funktionerna, kännetecknas av eu stark inre, funktionell samhörighet och

har inte samma starka behov av att lydnadsmässigt ligga nära anskaffningsoch

underhållsverksamheten. De bör därför hållas samman var för sig under

en chef, vilket även medger bättre hushållning med personal och övriga

resurser.

Som ett resultat av utvärderingsarbetet framkom även starka skäl för att

försvarets intendenturverk som helhet samt delar av försvarets sjukvårdsstyrelse

bör inordnas i materielverket. Betydande fördelar kan uppnås genom

en sådan åtgärd, främst inom planerings-, förråds- och normalieområdena

samt inom övriga funktionella områden. Vid en omorganisation av den

centrala tygförvaltningen bör därför försvarets intendenturverk som helhet

inordnas i materielverket. Detsamma gäller förrådsdelen och på sikt materieldelen

som helhet vid försvarets sjukvårdsstyrelse.

Resultatet av utvärderingen har lagts till grund för organisationsuppbyggnaden.

Förslaget innebär, att sakorganens verksamhet och därmed sammanhängande

inköps-, kvalitetskontroll- och underhållsverksamhet hålls samman

i tre försvarsgrensinriktade anskaffnings- och underhållsenheter som

kallas armématerielförvaltningen, marinmaterielförvaltningen resp. flygmaterielförvaltningen.

Flertalet av de gemensamma enheterna och en intendenturavdelning,

bestående av materiel-, livsmedels- och drivmedelsbyråerna

vid nuvarande försvarets intendenturverk, har för att avlasta verks
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 107 ur 1968

chefen förts samman till eu förvaltning, benämnd intendenturförvaltningen.

Verkstad sled ningen har med hänsyn till verkstadstjänstens stora ekonomiska

betydelse och den företagsekonomiska syn som kan och bör läggas på

denna verksamhet placerats direkt under verkschefen. Även personalenheten

har ansetts kräva en fristående ställning gentemot övriga enheter.

Vad gäller sakorganen har som förut nämnts endast förhållandena på

tele- och robotområdena undersökts. Detta har skett mot bakgrunden av

tygförvaltningsutredningens tidigare överväganden. All robotanskaffning

för försvaret borde enligt tygförvaltningsutredningen läggas på en gemensam

robotavdelning, direkt underställd materielverkets ledning. Inrättandet

av en produktinriktad telematerielavdelning ansåg tygförvaltningsutredningen

kräva en i förhållande till den nuvarande ordningen så omfattande

omorganisation, att utredningen inte ville förorda en sådan samtidigt med

inrättandet av materielverket.

Materielförvaltningsutredningen anser det inte ändamålsenligt att hänföra

all verksamhet inom teleområdet till en organisatorisk enhet. Speciell

hänsyn måste nämligen tas till verksamhetens syfte i varje särskilt fall och

den samhörighet med annan teknisk och administrativ verksamhet som detta

konstituerar. Betydelsefulla delar av vad som ofta anses hänförligt till teleområdet

kan inte behandlas oberoende av andra sakområden, i vilka de utgör

integrerande delar.

Inom teleområdet utgör emellertid sambandsmaterielen ett enhetligt tilllämpningsområde

som i väsentliga avseenden är gemensamt för försvarsgrenarna.

Utredningen har bedömt det möjligt att genomföra en strukturrationalisering

på detta område utan att göra avkall på det försvarsgrensvis

fördelade ansvaret. Det anses således möjligt att rationalisera verksamheten

rörande fast anlagd sambandsmateriel och föra samman denna för hela

krigsmakten till en enhet som kan anses bilda ett krigsmaktens komplement

till televerket.

På robotområdet kan en förbättring av nuvarande förhållanden enligt materielförvaltningsutredningen

i första hand åstadkommas genom ändring

av gällande liandläggningsföreskrifter, så att robotmateriel behandlas som

övrig materiel. På något längre sikt bör verksamheten också ändras i organisatoriskt

avseende. Det förutsätts härvid att robotverksamheten liksom

sakverksamheten i övrigt ansluts till förbandsproduktionslinjerna. Enligt

utredningen ger detta den bästa kombinationen av erforderlig specialisering

för olika ändamål och hushållning med expertis av skilda slag.

Verksledningen och dess uppgifter

1964 års tygförvaltningsutredning förde i sitt betänkande fram vissa förslag

rörande verksledningen i ett för försvaret gemensamt materielverk. En

utgångspunkt för det fortsatta utredningsarbetet har varit att verksled2

— Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. AV 107

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1968

ningen bör omfatta styrelse och verkschef. En ledamot av styrelsen har förutsatts

bli utsedd till ordförande av Kungl. Maj :t. Centrala organ har ansetts

böra tillskapas i begränsad omfattning för att biträda med verkets ledning

bl. a. i fråga om teknisk och ekonomisk planering, inköpsmetodik, organisation

och rationalisering samt personaladministration ävensom för samordning

av annan verksamhet som underhålls-, förråds- och krigsindustriell

planering.

Ledningen av försvarets materielverk skall enligt det nu framlagda förslaget

utövas av en styrelse och eu verkschef. I styrelsen ingår — förutom

verkschefen — chefen för försvarsstaben, chefen för försvarets forskningsanstalt

och fyra andra av Kungl. Maj :t utsedda ledamöter. Verkschefen som

under styrelsen har det omedelbara ansvaret för verkets ledning fungerar

som ordförande i styrelsen. Styrelsen utser inom sig vice ordförande.

Till verkschefens förfogande skall finnas fyra stabsavdelningar, nämligen

en planeringsavdelning, en allmän avdelning, eu organisationsavdelning

och en juridisk avdelning.

Planer i ngsav delningen skall biträda med den tekniska och

ekonomiska ledningen av verksamheten, hålla samman styrsystemet, svara

för materielverkets interna budget samt planera och fördela dess totala resurser

och åtaganden. Materielplaneringen omfattar inte bara ledningen av

den teknisk-ekonomiska verksamhet som bedrivs i anslutning till anskaffning

och vidmakthållande utan också den verksamhet som föregår anskaffningen,

t. ex. studier, forskning och allmän utveckling. Planeringen avser

såväl den materiel som anskaffas under fred som den materiel som skall

anskaffas under krig.

I planeringsavdelningen ingår enheter för underrättelsetjänst, teknisk

planering, ekonomisk planering och krigsförvaltningsplanering.

Allmänna avdelningen skall bereda allmänna samordningsfrågor

och frågor beträffande samordning av inköps-, kvalitetskontroll- och

underhållsverksamhet. Avdelningen skall således ombesörja den samordning

som krävs på verksledningsnivån. Den skall vidare utgöra kansli åt

styrelse och verkschef.

Avdelningen består av enheter för allmänna frågor, inköpssamordning,

kontrollsamordning, underhållssamordning, säkerhetstjänst och en expedition.

Organisation savdelningen skall biträda med organisationsutveckling,

rationalisering och revision och indelas i en freds- och krigsorganisationsenhet,

en rationaliseringsenhet och en revisionsenhet.

Juridiska avdelningen skall vara konsult- och serviceorgan inom

det juridiska området. Avdelningen indelas inte i specialinriktade enheter.

Däremot kan en viss specialisering av personalen på skilda rättsområden

bli nödvändig.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kmxjl. Maj.ts proposition nr 107 ur 1968

19

Oriiaiiisalton och ii|>|>||ifts(ttnlclniii{| i övri(|l

Den föreslagna linjeorganisationen innebär i allt väsentligt en omsortering

av den verksamhet, som nu bedrivs inom armé-, marin- och flygförvaltningarna

samt försvarets intendenturverk. Avgörande för organisationsuppbyggnaden

har varit den organisatoriska inriktning som anskaffningsverksamheten

bör ges. Med hänsyn till kraven på samordning med förbandsproduktionen

i övrigt och för att l>egränsa omfattningen av omorganisationen

har materielförvallningsu tred ningen utgått från en försvarsgrensinriktad

indelning med eu huvudavdelning (förvaltning) för armémateriel, eu för

marinmateriel och eu för flygmateriel. På en fjärde huvudavdelning — intendenturförvaltningen

— har bl. a. lagts ansvaret för intendenturmateriel.

Inom materielförvaltningarna finns sakorganen kvar med i stort sett

oförändrade anskaffningsuppgifter. Detsamma gäller inköpsorganen. Däremot

inrättas inom resp. materielförvaltningar särskilda enheter för ledning

av kvalitetskontrollen och underhållsverksamheten. Till intendenturförvallningen

har förts — förutom en intendenturavdelning — enheter för förrådsledning,

standardisering, förlagsverksamhet, kamerala göromål och

databehandling samt eu centralexpedition.

Vid var och en av förvaltningarna skall finnas eu särskild planeringsenhet.

De försvarsgrensinriktade förvaltningarnas planeringsorgan skall främst

inriktas på teknisk-ekonomisk planering. Planeringen vid intendenturförvaltningen

får mera begränsade uppgifter och skall i huvudsak syssla med

budgetarbete, organisationsfrågor och allmän samordning.

Linjeorganisationen omfattar, förutom de fyra förvaltningarna, två fristående

enheter. För ledning av krigsmaktens verkstadsorganisation skall

direkt under verkschefen finnas en särskild verkstadsavdelning. På samma

sätt har den personaladministrativa verksamheten förts samman till en

personalavdelning som är underställd verkschefen.

Materielförvaltningsutredningen har med statskontoret tagit upp frågan

om enhetliga benämningar på enheter under avdelningsnivån för hela statsförvaltningen

och föreslagit en utredning härom. I avvaktan på resultatet

av eu sådan utredning har nytillkomna eller omorganiserade enheter betecknats

med ett huvudord (t. ex. bibliotek) eller då så erfordras av språkliga

skäl även med suffixet enhet (t. ex. redovisningsenhet). För övriga enheter

har nu gällande benämningar använts.

.1 rmématcrielförualt ningen

Armématerielförvaltningens huvuduppgift är att anskaffa och underhålla

materiel för armén. Den är organiserad på nio enheter, nämligen en planering,

eu vapenavdelning, en fordonsavdelning, en elektroavdelning, en inköpsavdelning,

en kontrollavdelning, en underhållsavdelning, eu expedition

och en särskild personalkårexpedition.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 107 år 1968

Chefen för armématerielförvaltningen är inom materielverket huvudansvarig

för arméns materiel.

Planeringen skall vara stabsorgan åt chefen för armématerielförvaltningen

och biträda denne vid ledningen av verksamheten vid förvaltningen.

Vapenavdelningens uppgifter skall — med de undantag som betingas

av förändringarna i kontroll- och underhållsverksamheten — vara

oförändrade och sålunda i huvudsak avse anskaffning av arméns vapenmateriel,

ammunition, minröjnings- och projektilröjningsmateriel, robotmateriel,

eldledningsmateriel, optisk materiel, fotomateriel, skyddsmateriel, dimbildningsmateriel

och smörjmedel för vapenmateriel.

Verksamheten är fördelad på fem enheter, nämligen en centralsektion,

två vapenbyråer, ett robotkontor och ett ritkontor. Under avdelningen sorterar

provskjutningscentralen.

Fordonsa vdel ningens uppgifter skall också med samma undantag

i huvudsak vara oförändrade och sålunda avse arméns stridsfordon, bilar

och andra motordrivna fordon, släpfordon, hästfordon, pulkor, häst- och

hundutredningsmateriel, cykelmateriel, krigsbro-, ponton- och båtmateriel,

lufttransportinateriel, för fältarbeten avsedda maskiner, verktyg och redskap,

maskeringsmateriel och brandskyddsmateriel. Avdelningen skall oförändrat

handlägga ärenden rörande uttagning av civila motordrivna fordon,

släpfordon, arbetsredskap för krigsmakten och båtar för armén samt svara

för registrering av krigsmaktens fordon och förhyrning av fordon.

Verksamheten är fördelad på fem enheter, nämligen en centralsektion,

en fordonsbyrå, en fältarbetsbyrå, en specialteknisk sektion och ett ritkontor.

Fordonsbyrån är med Kungl. Maj:ts medgivande sedan den 1 juli 1964

uppdelad på två självständiga enheter, nämligen en för stridsfordon och en

för hjulfordon.

Elektroavdelningen skall vara huvudansvarig för arméns sambandsmateriel,

radarmateriel och övrig teleteknisk lokaliseringsmateriel,

strömförsörjnings- och belysningsmateriel samt teletekniska skydds- och

motmedel.

Verksamheten är fördelad på sex enheter, nämligen en centralsektion, en

sambandsbyrå, en radarbyrå, en specialteknisk sektion, en elkraftsektion

och ett ritkontor.

Inköpsav delningen skall svara för den merkantila och avtalstekniska

verksamheten vid köp av förnödenheter, utförande av arbeten och

i förekommande försäljningsärenden. Detsamma gäller utlåningsärenden i

samband med materielleveranser. Övriga utlåningsärenden skall handläggas

av juridiska avdelningen.

Kontrollavdelningen skall leda kvalitetskontrollen inom armématerielförvaltningens

ansvarsområde under materielens anskaffnings- och

utnyttjandefas. Den skall inom verket svara för frågor beträffande statistisk

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Knngl. Maj:ts proposition nr 107 år 1008

kvalitetskontroll, anskaffa mätdon, utföra materialprovning, ge mätteknik

service samt samordna kontrollverksamheten inom hl. a. vapen-, ammunitions-

och fordonsområdena enligt direktiv från kontrollsamordningen.

Avdelningen är organiserad på fem enheter, nämligen en kontrollplanering,

tre kontrollenheter — vapenkontrollen, fordonskontrollcn och elektrokontrollen

—- samt ett material- ocli mätlaboratorium. På laboratoriesidan

innebär förslaget, att arméförvaltningens fyra provningsenheter som arbetar

med icke objektbunden provning förs samman till ett för verket gemensamt

laboratorium. Materiallaboratoriet i Malmslätt förutsätts t. v. vara kvar vid

centrala flygverkstaden. Försvarsgrensförvaltningarnas telelaboratorier anses

böra föras samman först när televerksamheten omorganiseras.

Från försvarets teletekniska laboratorium hör enligt utredningen till materielverket

föras över endast den mindre del av telekomponentstandardiseringen

som är av förvaltningskaraktär samt verksamhet som avser tillämpning

av tillförlitlighets- och underhållsteknik. Laboratoriet bör i övrigt t. v.

vara inordnat i försvarets forskningsanstalt. Där bedriven teleteknisk normalietjänst

har betydelse för verksamheten i materielverket men kan ej anses

utgöra eu del av denna.

U n derhållsavdel ningen skall leda verksamheten avseende materielunderhåll

inom armématerielförvaltningens ansvarsområde. Avdelningen

skall medverka under materielens anskaffningsfas i sakorganens

arbete och svara för förberedelser för underhållsverksamheten. Under materielens

utnyttjandefas svarar avdelningen för den centrala administrationen

av underhållsverksamheten i regional och lokal instans med undantag

för verkstadsdriften. Avdelningen skall även svara för anskaffning av underhållsutrustning

och fältreparationsutrustning samt för planeringen av

totalförsvarets motorreparationstjänst i krig.

Avdelningen är organiserad på fyra enheter, nämligen eu underhållsplanering,

en teknisk enhet, en driftenhet samt eu personal- och organisationsenhet.

Expeditionen skall sköta armématerielförvaltningens expeditionstjänst

och svara för att förvaltningens olika enheter får erforderlig service

beträffande skrivarbete, enklare duplicering och kopiering, budtjänst in. in.

Person alkårexp edition en. Inom armématerielförvaltningen är

två personalkårer representerade, nämligen fälttygkåren och tygtekniska

kåren. Fälttygkåren omfattar tygofficerare, tygunderofficerare och tekniska

stabsofficerare. Tygtekniska kåren är en civilmilitär personalkår och omfattar

arméingenjörer, tygverkmästare, tyghantverkare och armétekniker.

Huvuddelen av fälttygkårens officerare och underofficerare ingår i en försöksorganisation

med en personalkårchef som är underställd chefen för armén.

De tekniska stabsofficerarna berörs inte av denna försöksverksamhet.

Det skall ankomma på en av avdelningscheferna, som är militär tjänsteman,

att med tjänstebenämningen fälttygmästare vara kårclief för de tekniska

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 107 år 1968

stabsofficerarna. Tygtekniska kåren skall vara underställd en avdelningschef,

som är civil militär tjänsteman och som i egenskap av personalkårchef

bör benämnas arméöverdirektör. I regel bör chefen för underhållsavdelningen

vara arméöverdirektör.

Arméöverdirektörens handläggning av kårfrågor sker i den föreslagna

organisationen i underhållsavdelningen. Till dess organisationsfrågan fått en

slutlig lösning bör dock en särskild personalkårexpedition vara organiserad

för arbetsuppgifter som ankommer på motsvarande organ i den nuvarande

organisationen. Den bör dock dimensioneras med hänsyn till den minskning

av arbetsuppgifterna, som följer av försöksvis genomförda och här förutsatta

organisationsändringar.

Mnrinmaterielförnalt ningen

Marinmaterielförvaltningens huvuduppgift är att anskaffa och underhålla

materiel för marinen. I förvaltningen ingår åtta enheter, nämligen

en planering, cn vapenavdelning, eu skeppsbyggnadsavdelning, en inköpsavdelning,

en kontrollavdelning, eu underhållsavdelning, eu expedition och

en personalkårexpedition.

Chefen för marinmaterielförvaltningen är inom materielverket huvudansvarig

för marinens materiel.

Planeringen skall i huvudsak ha samma ställning och uppgifter som

motsvarande enhet inom armématerielförvaltningen.

Vapenavdelningens uppgifter skall vara i det närmaste oförändrade

och innefatta systemplanering rörande vissa befästningar, teknisk

systemplanering rörande vapen-, sambands- och navigeringssystem samt

anskaffning av vapenteknisk materiel för flottan och kustartilleriet, innefattande

bl. a. artilleri-, torped- och minmateriel samt teleteknisk materiel.

Verksamheten är fördelad på fem handläggande enheter och en expedition.

De handläggande enheterna är eu vapenplanering, en artilleribyrå, eu

torpedbyrå, en minbyrå samt en sambands- och radarbyrå.

Även skepps b y ggn a dsav delningens uppgifter skall i allt

väsentligt vara oförändrade och sålunda omfatta projekt- och byggnadsplaner

samt rustningsplaner för fartyg ävensom huvudansvar i övrigt för marinens

fartyg och båtar, svävfarkoster samt bärgnings- och dykerimateriel.

Avdelningen är organiserad på fem handläggande enheter och en expedition.

De handläggande enheterna är en fartygsplanering, eu fartygsbyrå,

eu ubåtsbyrå, en maskinbyrå och en elektrobvrå.

Inköp sa vdelningens uppgifter motsvarar dem som har angetts

för armématerielförvaltningens inköpsavdelning.

Kontrolla v del ningen skall leda kvalitetskontrollen inom marinmaterielförvaltningens

ansvarsområde under materielens anskaffnings- och

utnyttjandefas, samordna materielverkets beskrivningar och föreskrifter

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.tx proposition nr 107 dr I90S -•*

beträffande miljöförhållanden i vad avser provning samt verkets kontrollverksamhet

inom hl. a. fartygsområdet.

Avdelningen är organiserad på tre enheter, nämligen eu kontrollplanering,

eu vapenkontroll och en fartygskontroll.

Un der hållsav delningen skall leda verksamheten avseende materiel

underhåll inom marinmaterielförvaltningens ansvarsområde. Avdelningen

skall medverka i sakorganens arbete under materielens anskaffningsfas

och svara för förberedelser för underhållsverksamheten. Under materielens

utnyttjandefas svarar avdelningen för den centrala administrationen

av underhållsverksamheten i regional och lokal instans med undantag för

verkstadsdriften. Avdelningen skall även svara för anskaffning av allmän

underhållsutrustning och basutrustning.

Avdelningen är organiserad på fem enheter, nämligen eu underhållsplanering,

en centralenhet, en teknisk enhet, en driftenhet samt eu personaloch

organisationsenhet.

Expeditionen har samma uppgifter som motsvarande enhet inom

annématerielförval t ningen.

Personalkårexp editionen. Inom marinmaterielförvaltningen

förekommer personal ur mariningenjörkåren, en civilmilitär personalkår.

Det skall ankomma på en av avdelningscheferna, som är civilmilitär tjänsteman,

att vara chef för mariningen jörkåren med benämningen marinöverdirektör.

I regel bör chefen för underhållsavdelningen vara marinöverdirektör.

Personalkårexpeditionen skall överta de personalfrågor, som i den nuvarande

organisationen ankommer på personal- och utbildningssektionen.

Flygmaterielförvaltningen

Flygmaterielförvaltningens huvuduppgift är att anskaffa och underhålla

materiel för flygvapnet samt leda och samordna materielverkets flygsäkerhetsarbete.

Den är organiserad på tio enheter, nämligen eu planering, en

projektledning, en flygplanavdelning, en elektroavdelning, en robotavdelning,

en inköpsavdelning, en kontrollavdelning, en underhållsavdelning, en

expedition och en personalkårexpedition.

Chefen för flygmaterielförvaltningen är inom materielverket huvudansvarig

för flygvapnets materiel.

planeringen skall i huvudsak ha samma uppgifter som motsvarande

enheter inom armé- och marinmaterielförvaltningarna. Därutöver skall

dock enheten svara för viss byggnadsplanering.

Projektledningen inom flygförvaltningen, dess organisation och

arbetsuppgifter har ännu inte närmare undersökts. Projektledningen för

flygplansystem 37, som alltså kvarstår oförändrad, skall t. v. vara direkt

underställd chefen för flygmaterielförvaltningen.

Flygplanavdelningens uppgifter skall vara oförändrade och

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 107 år 1968

sålunda i huvudsak omfatta ärenden rörande flygplan, helikoptrar, motorer

or flygplan och helikoptrar, flygburen elektrisk och teleteknisk materiel

(utom telemotmedel) samt personlig säkerhetsutrustning ävensom flygvapnets

behov av eldvapen, sikten, foto- och optisk materiel, ammunition

och målmateriel.

Verksamheten ar fördelad på fyra enheter, nämligen en vapenbyrå en

flygplanbyrå, en motorbyrå och eu flygelektrobyrå. Under avdelningen

sorterar försökscentralen.

Elektroa v delningen skall vara huvudansvarig för sambandsmateriel

för gemensamt bruk inom krigsmakten och för flygvapnets behov

av sambandsmateriel, radarmateriel och övrig teleteknisk lokaliseringsmateriel,

optisk navigeringsmateriel, vädertjänstmateriel, trafiklednin°smateriel

samt teletekniska skydds- och motmedel, dock inte beträffande annan

flygburen elektrisk och teleteknisk materiel än motmedel.

Avdelningen ar organiserad på fyra enheter, nämligen eu centralsektion,

en sambandsbyrå, en radarbyrå och en anläggningsenhet.

R obotavdel n ingens uppgifter skall i avvaktan på kompletterande

överväganden vara i stort sett oförändrade och sålunda omfatta gemensam

handläggning för materielverket av uppgifter i samband med anskaffning

av robotar och robotsystem.

Avdelningen ar organiserad på fyra enheter, nämligen en centralsektion,

en planeringssektion, en projektbyrå och en försöksbyrå.

Inköpsavdelningens uppgifter motsvarar dem som har angetts

för armématerielförvaltningens inköpsavdelning.

Kontrollavdelningen skall leda kvalitetskontrollen inom flvgmaterielförvaltningens

ansvarsområde under materielens anskaffnings- och

utnyttjandefas. Den skall svara för materielverkets metodik för kontroll

av tillförlitlighet, samordna verkets kontrollverksamhet inom bl. a. flygplan-,

robot- och elektroområdena enligt direktiv från kontrollsamordningen

samt leda och samordna verkets flygsäkerhetsarbete.

Avdelningen är organiserad på sex enheter, nämligen en kontrollplanering,

en flygsäkerhetskontroll, en flygplankontroll, en elektrokontroll, en robotkontroll

och en reservdelskontroll.

Underhållsav delningen skall leda verksamheten avseende materielunderhåll

inom flygmaterielförvaltningens ansvarsområde. Avdelningen

skall under materielens anskaffningsfas medverka i sakorganens arbete

och svara för förberedelser för underhållsverksamheten. Under materielens

utnyltjandefas svarar avdelningen för den centrala administrationen av

underhållsverksamheten i regional och lokal instans med undantag för verkstadsdriften.

Avdelningen skall även svara för anskaffning av underhållsutrustning

och basutrustning inkl. fordon och flygfältsarbetsmateriel in. m.

A\ delningen är organiserad på fem enheter, nämligen en underhållsplanenng,

en teknisk enhet, en reservdelsenhet, en driftenhet samt en perso
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 107 år 1068

nal- och organisationsenhet. Härtill kommer två utbildningsenheter, nämligen

verkstadsskolan och teleskolan.

Expeditionen har samma uppgifter som motsvarande enhet inom

armé- och marinmaterielförvaltningarna.

Per son al k år expedit io nen. Flygingenjör sper sonalen vid flygvapnet

ar civilmilitär men är inte organiserad i en särskild kår. Flygöverdirektören

fullgör emellertid uppgifter rörande denna personalkategori, so...

motsvarar armé- och marinöverdirektörernas åligganden beträffande lygtekniska

kåren och mariningenjörkåren. De uppgifter av personalkårkaraktär,

som nu åvilar flygöverdirektören, skall i den nya organisationen ankomma

på en av avdelningscheferna, som är civilmilitär tjänsteman. På

denne bor också föras över tjänstebenämningen flygöverdirektör. I regel bör

chefen för underhållsavdelningen vara flygöverdirektör.

Personalkårexpeditionen skall svara för de personalfrågor, som i den

nuvarande organisationen ankommer på personal- och utbildningssektionen.

Intendentur förvaltningen

Intendenturförvaltningen skall ha till uppgift att bedriva huvuddelen av

den verksamhet inom materielverket som är funktionellt organiserad i enheter

som är gemensamma för verket. Förvaltningen skall vidare svara för

anskaffning och underhåll av intendenturmateriel, livsmedel och drivmedel.

Den är organiserad på åtta enheter, nämligen en planering, en intendenturavdelning,

en förrådsavdelning, en standardiseringsavdelning, en förlagsavdelning,

en kameral avdelning, en datacentral och en centralexpedition.

Chefen för intendenturförvaltningen skall svara för alt förvaltningens

enheter på ett effektivt sätt tillgodoser de krav som materielverkets övriga

enheter ställer på dem.

Planeringens uppgifter avviker, som förut har framhållits, i vissa

avseenden från dem som ankommer på övriga planeringsenheter. Den avses

väsentligen komma att syssla med budgetarbete, organisationsfrågor och

allmän samordning.

Intendent uravdelningen skall anskaffa och underhålla krigsmaktens

intendentur- och veterinärmateriel, drivmedel och livsmedel. Denna

verksamhet skall i den nya organisationen t. v. bedrivas i oförändrad form.

Verksamheten är alltså inom intendenturavdelningen fördelad på fyra

enheter, nämligen en centralenhet, en materielbyrå, en livsmedelsbyrå och en

drivmedel sbyrå. Inom avdelningen utses en företrädare för kontrollfunktionen

med uppgift att samordna kontrollverksamheten inom avdelningen.

På begäran av statlig myndighet utom krigsmakten skall intendenturavdelningen

för myndigheten anskaffa bränslen, drivmedel och livsmedel.

Särskilda bestämmelser skall därvid gälla om materielverkets skyldighet att

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1968

fullgöra anskaffnings- och andra förvaltningsuppgifter, som avser myndighet

utom krigsmakten.

Inköpsverksamheten på intendenturomradet, som f. n. inte är funktionellt

organiserad, har ansetts böra utredas ytterligare och skall i avvaktan därpå

bedrivas på samma sätt som hittills.

Förrådsa v del ningen skall svara för materielverkets ledning av

förrådsverksamlieten i central, regional och lokal instans, omfattande förvaring,

distribution och redovisning av krigs- och t redsförnödenheter, utarbetande

av därmed sammanhängande föreskrifter och anvisningar, anskaffning

av förrådslokaler och hanteringsmateriel samt utbildning av förrådspersonal.

Avdelningen är organiserad på fem enheter, nämligen en centralenhet, eu

ekonomienhet, en utbildningsenhet, en redovisningsenhet och en förrådsdriftenhet.

I förrådsavdelningen skall t. v. ingå marinens centrala förråd i

Eskilstuna samt försvarets bok- och blankettförråd.

Standa rdiseringsav delningen skall svara för ledning och

samordning av standardiseringsverksamheten inom materielverket, för uppbyggnad

av klassifikationssystem för verkets behov och för samordningen

ined andra myndigheters motsvarande system. Avdelningen skall även svara

för klassificering och registrering av krigsmaktens materiel och hålla samman

standardiseringsverksamheten inom försvaret.

Avdelningen är organiserad på fyra enheter, nämligen eu centralenhet,

en standardiseringsenhet, en klassifikationsenhet och ett materielregister.

Förlagsav delningen skall svara för publikationstjänstens redaktionella

del, som bl. a. omfattar granskning och redigering av verkets publikationer,

för anskaffning och tillhandahållande av böcker, tidskriftei och

rapporter samt för samordningen av verkets litteraturtjänst i övrigt. Avdelningen

skall vidare tillgodose verkets behov av kopiering och reproduktion.

Den skall slutligen svara för arkivering och distribution av rdningar o. d.

samt för utgivning av tjänstemeddelanden för krigsmakten.

Avdelningen är organiserad på fyra enheter, nämligen en centralenhet,

ett bibliotek, en redaktion och en reproduktionsenhet.

Kamerala avdelningen skall svara för materielverkets kassarörelse,

medelsredovisning och fakturagranskning samt för prövning och

förvaring av säkerheter för förskott i upphandlingsärenden.

Verksamheten är fördelad på ett kassakontor, en bokföringsenhet, eu

granskningsenhel och eu expedition, hör kassatjänsten skall finnas inrättade

tre kassafilialer, en för vardera armé-, marin- och flygmaterielförvaltningarna.

Datacentralen skall svara för anskaffning av erforderlig datamaskinkapacitet,

planering och drift av dataanläggningarna i Stockholm

och Arboga, underhållsprogrammering av ADB-system i produktion samt

utgöra programmeringsbuffert, varifrån verkets enheter vid behov erhåller

programmeringskapacitet m. in.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Knngl. Maj:ts proposition nr 107 är 1!)IiH

Datacentralen bestar av eu datamaskinplanering, två prograinmerings■enheter

och två maskindriftenheter. De sistnämnda är uppdelade på tre

grupper, eu maskingrupp, en stansgrupp och en centralgrupp med expedition,

arkiv och programbibliotek.

Centralexpedit i o n e n skall vara centralt sammanhållande organ

lör expeditionstjänsten och annan serviceverksamhet inom materielverket.

Den skall tillika vara huvudexpedition för verksstaben och intendenturförvaltningen.

Till expeditions- och serviceverksamhet hänförs i detta sammanhang

— förutom egentligt expeditionsarbete in. in. — försörjning med

inventarier, kontorsutrustning och andra förnödenheter, lokalfrågor, telekommunikationstjänst,

transportverksamhet, budtjänst och städning.

Centralexpeditionen är organiserad på tre enheter, nämligen en expedition,

en intendentsenhet och ett transportkontor med körcentral.

Verkstadsavdelningen

Verkstadsavdelningen skall inom materielverket svara för ledning av

krigsmaktens verkstadsorganisation.

Avdelningen är organiserad på fem enheter, nämligen eu verkstadsplanering,

en arbetsstudieenhet, eu anläggnings- och utrustningsenhet, en ekonomienhet

samt eu personal- och organisationsenhet.

Personalavdelningen

Personalavdelningen skall vara ett för materielverket gemensamt organ

med uppgift att svara för personalfunktionen för verket i dess helhet. I förhållande

till sidoordnade enheter med särskild personalfunktion — exempelvis

verkstadsavdelningen — skall personalavdelningen ha en samordnande

uppgift.

Verksamheten skall vara fördelad på fem underenheter, en för allmänna

frågor, en för personalredovisning m. in., en för avlöningsärenden, en för

personalvård och eu för personalutbildning. Det förutsätts, att avdelningen

i sin verksamhet kan repliera på linjeorganisationen. Inom var och en av

de fyra förvaltningarna har det dock ansetts nödvändigt att förlägga en

särskild personalenhet för löpande uppgifter.

Samordning inom materielverket

Försvarets materielverk får i allt väsentligt samma ställning som nuvarande

centrala förvaltningar. Samordningen innebär att en myndighet

övertar det ansvar gentemot Kungl. Maj :t, överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna

som tidigare vilat på fyra förvaltningar. Dessutom tillkommer

samordningsansvaret för verksamheten inom och mellan de olika huvudavdelningarna

resp. verkstads- och personalavdelningarna.

Enligt materielförvaltningsutredningen bör delegering av beslutsfunktionerna

ske så att beslut inte fattas av eu högre chef än vad som fordras för

fullgod överblick. Med en stark delegering förenklas arbetsformerna sam
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 ur 1968

tidigt som tiden för ärendenas handläggning minskas. Risken för suboptimering

genom att det totala målet kan förloras ur sikte motverkas genom

regelbunden och allsidig information nedat och uppåt och i sidled.

Ett särskilt forum för sådan information tillskapas pa verksledningsnivå

i form av en direktion med i huvudsak rådgivande uppgifter. Direktionen

skall bestå av verkschefen och de fyra huvudavdelningscheferna.

För att avlasta verkets styrelse skall direktionen vara beslutande i rättsärenden

in. fl. sådana ärenden, i vilka verkschefen inte ensam har beslutanderätt.

Därvid skall direktionen utökas med cheferna för personal- och

juridiska avdelningarna.

Genom den föreslagna organisationen anses behovet av samordning av

sakfunktionen med inköps-, kontroll- och underhållsfunktionerna primärt

tillgodosett. Organisatoriskt säkerställs vidare samordningen inom förråds-,

standardiserings-, förlags-, kameral-, verkstads- och personalfunktionerna.

Organisationen i sig själv innebär enligt utredningen att samordningen blir

direkt tillgodosedd vad gäller anskaffning m. m. av den materiel som är

speciell för enbart en försvarsgren, dvs. värdemässigt ca 80 % av den

totala anskaffningen.

Anskaffning av övrig materiel har ansetts kräva särskilda samordningsregler.

För att tillgodose detta samordningsbehov föreslår utredningen ett

system med ansvarsregler som innefattar huvudansvar för materiel, typansvar,

tekniskt samordningsansvar och kommersiell samordning. Dessa

samordningsregler utgör i princip en vidareutveckling av de former för

samordning som nu tillämpas förvaltningarna emellan och definieras i

betänkandet på följande sätt.

Huvudansvar för materiel

Typansvar

Tekniskt samordningsansvar

Kommersiell samordning

Ansvar för samordning av åtgärder för

anskaffning, underhåll och förrådshållning

av materiel för en försvarsgren.

Ansvar för anskaffning av viss angiven

materieltyp (visst angivet materielslag).

Ansvar för samordning av åtgärder för teknisk

underrättelsetjänst, forskning och allmän

utveckling avseende visst angivet teknikområde.

Ansvar för samordning genom bl. a. rådgivning

i merkantilt och avtalsmässigt avseende

beträffande verkets kontakter med

företag, som tillverkar flera materieltyper

(materielslag), för vilka skilda huvudavdelningar

är typansvariga.

En sådan strukturrationalisering av förvaltningsorganisationen, som det

här är fråga om, kan väntas medföra rationaliseringsvinster bl. a. i form

av bättre hushållning med expertis av alla slag. Genom organisationen är

detta krav primärt tillgodosett för de funktionellt organiserade enheterna.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 107 är 1008

Genom huvudansvar för materiel är den tekniska personalen lämpligt fördelad

för all exklusiv materiel. Principen om typansvar leder till ytterligare

fördelning av teknisk expertis och principen om tekniskt samordningsansvar

ger fördelning i ett tredje led. Tillämpningen av dessa principer

möjliggör enligt utredningen en god hushållning med experter av alla slag

samtidigt som systemet är smidigt och medger eu omfördelning av uppgifter

efter uppkommande framtida behov utan stora ingrepp i organisationen.

Formalisering i erforderlig grad av ansvarsreglerna beräknas skapa

förutsättningar för delegering av uppgifter och befogenheter.

Samordning med verksamhet utanför materielverket

En uppgift för utredningen har varit att pröva, i vilken ordning de betydelsefulla

samordningsuppgifter, som nu ankommer på försvarets förvaltningsdirektion,

framdeles bör fullgöras. Därvid är att märka, att förvaltningsdirektionen

spelar en samordnande och sammanhållande roll inte bara

i fråga om tygförvaltningstjänsten utan inom krigsmaktens förvaltning i

dess helhet. Behov av samordning föreligger i förhållande till Kungl. Maj :t,

■överbefälhavaren, försvarsgrenscheferna och andra centrala förvaltningsmyndigheter

inom krigsmakten samt industrin.

Samarbete sta b—f ö r v a 11 n i n g. En utgångspunkt för utredningsarbetet

beträffande tygförvaltningens ledning har varit att den centrala

tygförvaltningsorganisationen skall lyda under Kungl. Maj :t och att det

inflytande på dess verksamhet, som med hänsyn till förvaltningstjänstens

betydelse för annan verksamhet inom krigsmakten bör tillkomma överbefälhavaren

och försvarsgrenscheferna, skall utövas i samma former och

under samma förutsättningar som hittills. Överbefälhavarens och försvarsgrenschefernas

nuvarande direktiv- och anvisningsrätt skall alltså kvarstå

oförändrad. I likhet med nuvarande förvaltningar skall materielverket

underställa vederbörande försvarsgrenschef större materielprojekt, mera

betydelsefulla försök, större materielanskaffningar m. in. Verket skall

vidare hålla överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna orienterade om

sin verksamhet och biträda dem med tekniskt-ekonomiskt underlag för

planerings- och studieverksamheten och för förslag till Kungl. Maj :t, som

berör materielverkets verksamhetsområde.

Var för sig svarar försvarsgrenscheferna och förvaltningsorganisationen

inför Kungl. Maj :t för skilda delar av en och samma uppgift, nämligen produktion

av krigsförband. Ett smidigt och effektivt samarbete stab—förvaltning

är därför en nödvändig förutsättning för en effektiv förbandsproduktion.

Den föreslagna organisationen med tre anskaffnings- och underhållsenheter

inriktade mot resp. försvarsgrens förbandsproduktion gör det

enligt utredningen möjligt att behålla nuvarande samarbete och vidareutveckla

det. Genom att försvarets intendenturverk och sedermera materieldelen

av försvarets sjukvårdsstyrelse inordnas i materielverket och genom

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1968

det huvudansvar för resp. försvarsgrens materiel som avses åvila cheferna

för armé-, marin- och flygmaterielförvaltningarna väntas försvarsgrenschefernas

samarbete med materielförvaltningsorganisationen komma att

underlättas och förenklas.

Samverkan med andra centrala myndigheter. Materielverket

övertar, när det inrättas, huvudparten av förvaltningsdirektionens

samordnande uppgifter. Vad som därefter återstår är ett till omfånget

mera begränsat samordningsbehov mellan materielverket, försvarets civilförvaltning,

försvarets sjukvårdsstyrelse och fortifikationsförvaltningen.

Det är i huvudsak fråga om ärenden, som kan avgöras enligt gängse samrådsförfarande

självständiga myndigheter emellan. För samarbete i gemensamma

generella frågor gällande personalpolitik, budgettekniska frågor,

datateknikens utnyttjande in. fl. liknande problem föreslås att en försvarsförvaltningens

chefsnämnd inrättas. Utöver cheferna för de nämnda myndigheterna

skall som ledamöter ingå även cheferna för försvarets forskningsanstalt,

överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap och civilförsvar

sstyrelsen.

Inom materielverket kommer samarbete och samordning att regleras genom

en långt driven ansvarsfördelning, genom samordningsorganen i

verksstaben och även genom den funktionellt inriktade organisationen. Kvarstående

reella samarbets- och samordningsfrågor mellan materielverket och

övriga myndigheter beräknas inte få sådant omfång, att de motiverar permanenta

samarbetsdelegationer. Samordningsansvar åläggs den myndighet,

som besitter största kunnande inom området i fråga. Sådan ansvarsfördelning

bör enligt utredningen behandlas i försvarsförvaltningens chefsnämnd

men beslutas enligt samrådsförfarande. Samarbetsdelegationerna — utom

standardiseringsdelegationen — föreslås bli successivt avvecklade, dock först

sedan de nya samarbetsformerna har vunnit stadga. När förvaltningsdirektionen

upphör, övertas ledningen av delegationerna övergångsvis av materielverket.

Standardiseringsverksamheten inom krigsmakten föreslås skola bedrivas

inom standardiseringsdelegationen med materielverket som sammanhållande

centralorgan och med befogenhet att i samråd med berörda myndigheter

fastställa försvarsstandard och ge ut för försvaret gemensamma tvpkataloger.

Materielverket är för sin verksamhet beroende av forskningen och dess

resultat. Ett nära samarbete erfordras med försvarets forskningsanstalt,

militärpsykologiska institutet in. fl. forskningsorgan efter i huvudsak samma

linjer som hittills. En särskild enhet inom verket skall ombesörja prioritering

av materielverkets behov av forskning och i övrigt samordna verkets

kontakter främst med forskningsanstalten. Genom tekniska utvecklingsgrupper

in. in. skall säkerställas att nuvarande direktkontakter och det

samarbete som bedrivs i nuvarande samarbetsdelegationer förstärks.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungi. Maj:ts proposition nr 107 är 1908

Samarbete med industrin. Kravet på att materielverket skall

kunna samarbeta med industrin utan dubbelarbete i verket tillgodoses genom

tillämpning av principen om huvudansvar för materiel i kombination med

principen om typansvar. Detta innebär en vidareutveckling av nuvarande

luivudförvaltningsprincip. Kontakterna med industrin i såväl tekniskt som

merkantilt avseende kommer således för varje särskilt materielslag att

handhas av en enhet. Merkantila och avtalsmässiga kontakter med industri

som tillverkar flera materielslag skall i viss utsträckning samordnas av eu

av inköpsavdelningarna (kommersiell samordning).

Omorganisationens genomförande

Materielförvaltningsutredningen förutsätter, att den skall svara för erforderliga

förberedelser för omorganisationen. Om statsmakterna våren 1968

fattar beslut enligt utredningens förslag beräknas styrelse, verkschef och

eventuellt ytterligare befattningshavare kunna utses med tillträde den 1 juli

1968. Verkschefen avses därvid ta över ansvaret för det förberedelsearbete

för organisationens genomförande som utredningen har påbörjat. Enligt utredningens

beräkningar bör verkschefen den 1 oktober 1968 kunna överta

ansvaret för verksamheten, varvid försvarets förvaltningsdirektion och de

nuvarande verken upphör som självständiga enheter.

Övergången till den nya organisationen föreslås ske successivt under en

treårsperiod. Alla problem som hänger samman med att ett försvarets materielverk

inrättas har nämligen inte fått sin lösning genom det förslag som

nu lagts fram. Utredningen har sett som sin uppgift att i första hand lösa de

viktigaste problemen och att förbereda en anpassning till en i många avseenden

oviss framtid. En viss försiktighet i de organisatoriska ingreppen

har ansetts motiverad. Fortsatta utredningar rörande bl. a. sakorganens

verksamhet förutsätts ske i materielverkets egen regi.

Personalbehov m. m.

Den förvaltningsorganisation som berörs av omorganisationen har, räknat

per den 1 juli 1967, sammanlagt 4 355 tjänstemän. De fördelar sig på försvarets

förvaltningsdirektion, försvarsgrensförvallningarna, försvarets intendenturverk

och övriga berörda organ enligt följande.

Försvarets förvaltningsdirektion

Arméförvaltningen

Marinförvaltningen

Flygförvaltningen

Försvarets intendent urverk

Centrala verkstäder in. fl.

12

1 422

767

1 723

298

133

Summa 4 355

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 107 år 1968

Inom organisationen sysselsätts också ca 280 arbetare. Vidare utnyttjas

ca 130 tjänster vid andra myndigheter, främst för kvalitetskontroll och

automatisk databehandling. Totalt omfattar den centrala förvaltningsorganisationen

alltså nära 4 800 befattningshavare.

Antalet tjänstemän i materielverket efter genomförd omorganisation har

beräknats till 4 226, vilket innebär en minskning med 129 tjänster. Omorganisationen

återverkar i personalhänseende på vissa andra myndigheter inom

försvaret genom den omfördelning av arbetsuppgifter som föreslås. Det nya

materielverket övertar bl. a. centrala förvaltningsuppgifter, som nu utförs

vid centrala verkstäder. Omfördelningen av arbetsuppgifter beräknas medföra

personalbesparingar för berörda myndigheter utanför materielverket

motsvarande 125 å 130 manår eller ungefär samma antal som för materielverket.

Enligt utredningens förslag beräknas personalstyrkan efter slutförd omorganisation

ha minskat med ca 250 personer eller ca 5 %. Personalbesparingarna

hänför sig främst till kontroll- och förrådsorganisationen. I övrigt

är de i stort sett jämnt fördelade på verkstads- och underhållssidan, förlagsoch

standardiseringsområdet samt kameral verksamhet. Mindre besparingar

görs också på expeditions- och servicesidan. Vid bedömningen av detta

resultat bör beaktas, att själva anskaffningsverksamheten inte har berörts

av den översyn som nu gjorts. En rationaliseringsundersökning av återstående

delar av verksamheten bedöms kunna leda till ytterligare ca 5 % personalminskning.

Eu omorganisation av den storleksordning det här gäller medför givetvis

personalproblem. Erforderligt rådrum för att lösa personalfrågorna erhålls

dock genom att övergången till den nya organisationen sker successivt. Den

avsedda minskningen beräknas ske i takt med de naturliga avgångarna under

omorganisationsperioden. För att bereda de problem som uppkommer

och tillgodose personalens berättigade intressen, bl. a. kraven på anställningstrygghet,

föreslår utredningen att en särskild personaldelegation tillsätts.

Kostnader in. in.

Kostnaderna (prisläge juli 1967) för materielförvaltningen i central

instans har på likformigt sätt beräknats dels för den nya organisationen, dels

för nuvarande myndigheter som berörs av omorganisationen. Under en övergångstid

beräknas den nya organisationen medföra en kostnadsökning på

lönesidan om sammanlagt ca 4 milj. kr. som enligt utredningen bör ses som

en investering för att nå rationaliseringsvinster.

Vid en bedömning av kostnadsökningen bör hänsyn tas till att kostnaderna

för tjänster vid andra statliga myndigheter beräknas minska med sammanlagt

ca 9 milj. kr. under budgetåren 1968/69—1970/71. Totalt sett mins
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj. ts proposition nr 107 år 1068

l<ar sålunda kostnaderna till följd av omorganisationen redan under omorganisationsperioden

med ca 5 milj. kr. Därefter blir årskostnaderna 5,5

milj. kr. lägre i förhållande till budgetåret 1967/68.

Den nya organisationen bedöms skapa förutsättningar för ytterligare

minskade avlöningskostnader främst inom områden som nu inte har undersökts

fullständigt. Totalt beräknas avlöningskostnaderna vid slutet av femårsperioden

1968/69—1972/73 ha gått ned med ca 10 %.

Materielverkets omkostnader beräknas uppgå till 16,2 milj. kr. per år,

vilket innebär eu ökning i jämförelse med nuläget med ungefär 1 milj. kr.

Sammanslagningen av fyra verk till ett skapar alltså på sikt möjligheter

till betydande besparingar i fråga om personal och lönekostnader. Den

omedelbara rationaliseringseffekten är däremot begränsad, bl. a. beroende

på att endast omkring hälften av organisationen har undersökts. Sammanförande

av all verksamhet rörande försvarets materiel till ett verk utgör

emellertid eu förutsättning för fortsatt rationalisering. Genom att verksamheten

hålls samman i ett verk blir det möjligt att i högre grad utnyttja datateknikens

fördelar. Verksamheten kan även smidigt anpassas till den utformning

en programbudget kan komma att få och de styrsystem försvarskostnadsutredningen

föreslår. Den ökade enhetlighet som kan nås i ett verk

underlättar även delegering av befogenheter i samarbete med andra myndigheter

och till regionala och lokala organ.

Materielverkets tillkomst bör alltså ses som ett steg mot vidare rationalisei

ing. I verket skall ingå en enhet som specialiseras på rationaliseringsåtgärder.

Verket får därigenom möjligheter att självt anpassa sig till de förändrade

villkor som framtiden kan komma att medföra. En förutsättning för att

denna utveckling skall vara möjlig i tillräckligt snabb takt är enligt utredningen

att verket inte binds genom detaljerade organisatoriska föreskrifter.

Verket förutsätts få frihet att på grundval av sin uppgift inom kostnadsmässiga

och personella ramar självt utforma sin inre organisation och sitt arbetssätt

efter utvecklingens krav.

Särskilda frågor

Materielförvaltningsutredningen tar i betänkandet upp vissa frågor, som

aktualiseras i samband med inrättandet av ett för försvaret gemensamt matei

ielverk. De avser industrins utnyttjande, personalens sammansättning

m. fl. personalfrågor, företagsnämndsorganisationen och materielverkets lokalisering.

Industrins utnyttjande

Förvaltningarnas tekniska kunnande utvecklas i inte oväsentlig grad i

Växelverkan med industrin. Man har också i olika sammanhang strukit under

vikten av att åtgärder vidtas, som kan bidra till att minska personalbe
3

— Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 107

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 107 ur 1968

hovet inom förvaltningarna. Systemet att beställa medverkan från industrin

har under senare år ökat oeh gäller i tilltagande grad forsknings- och utvecklingsarbete,

planläggnings-, underhålls-, kontroll- och administrationsarbete

m. m. Det förekommer att större industrier satsat på medverkan i

konsultföretag som anlitas av försvaret. Flera av dessa konsultföretag arbetar

i princip såsom icke vinstdrivande. Företagen verkar som tekniska

och administrativa rådgivare och utgör i praktiken en utökning av myndigheternas

egna resurser, främst personalresurserna.

Det är emellertid i vissa fall nödvändigt för försvaret att bedriva utvecklingsarbete

och viss provtillverkning i egen regi. Vid en kommande översyn

av sakorganen är det alltså en huvudfråga, hur man skall avväga tillgången

på främst teknisk expertis i materielverket i förhållande till engagemang

hos industrin, så att industrins kapacitet blir utnyttjad och samtidigt beställarens

styrning säkerställd. Frågor av speciellt intresse är därvid, i vilken

utsträckning industri och utomstående expertis kan utnyttjas för utvecklings-

och annat arbete samt vilka uppgifter som måste lösas inom materielverket.

Vissa personalfrågor

1964 års tygförvaltningsutredning förde i sitt betänkande fram vissa synpunkter

på personalens sammansättning och materielverkets möjligheter att

inrätta och disponera tjänster, som materielförvaltningsutredningen finner

anledning understryka. Materielförvaltningsutredningen tar också upp personalkårfrågan

och behovet av att vidareutbilda personal.

Personalens sammansättning. Tygförvaltningsutredningen

ansåg att huvuddelen av förvaltningstjänsterna skulle göras till rent civila

tjänster, vilka skulle stå öppna för såväl civil som militär och civilmilitär

personal utan hänsyn till hur kunskap och erfarenhet har förvärvats. Enligt

materielförvaltningsutredningen får nuvarande förhållanden, som bl. a. innebär

att ett begränsat antal tjänster är förbehållna militär eller civilmilitär

personal, ses mot bakgrunden av behovet att tillförsäkra förvaltningsorganisationen

erforderlig sakkunskap från skilda verksamhetsområden.

Samma behov föreligger beträffande de civila tjänsterna men den speciella

sakkunskapen tillgodoses inte genom särskild kårtillhörighet utan genom

befattningsbeskrivningar e. d. Systemet med olika personalkategorier och

anställningsformer har emellertid bestämda svagheter, varför en översyn av

förhållandena bedöms angelägen. I avvaktan på en sådan översyn bör man

i ett utgångsläge följa hittills tillämpade principer.

Inrättande och disposition av tjänster. Materielverkets

ledning borde enligt tygförvaltningsutredningen få rätt att inom en given

kostnadsram inrätta tjänster enligt samma regler som gäller för statens

affärsdrivande verk och att efter egen bedömning disponera flertalet inrättade

tjänster inom hela organisationen på liknande sätt som gäller för för
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 107 År 1968 35

svarets forskningsanstalt. Sedan tygförvallningsutredningen lade fram sill

betänkande har vissa lättnader genomförts för de tygförvaltande verken och

försvarets förvaltningsmyndigheter över huvud taget. Fr. o. in. den 1 juli

1967 har den av Kungl. Maj :t för varje myndighet fastställda personalförteckningen

generellt begränsats alt omfatta ordinarie tjänster, arvodestjänster

och extra ordinarie tjänster i högre lönegrad än Ac 22. Gränsen är densamma

som gäller enligt kungörelsen den 3 december 1965 (nr 915) om inrättande

av vissa statligt reglerade tjänster in. in. Förvaltningarna kan

numera alltså själva inrätta extra ordinarie tjänster inom löneplan A upp

l. o. in. lönegrad 22 samt extra tjänster inom hela löneplan A och inom löneplan

B upp t. o. in. lönegrad 5.

Den ordning, som nu gäller och som bl. a. också innebär, att personalorganisationen

inte längre redovisas i bilagor till regleringsbreven, ger —

konstaterar materielförvaltningsutredningen — bättre möjligheter än tidigare

att inrätta och disponera tjänster. Materielverket anses emellertid böra

få längre gående befogenheter i dessa hänseenden. Med hänsyn till kraven

på eu flexibel organisation föreslås materielverket i likhet med de affärsdrivande

verken få inrätta extra ordinarie tjänster inom hela löneplan A.

För urvalet till ledande befattningar är det viktigt, att härför lämpade

personer under sin tjänstgöring kan få erfarenhet från skilda verksamhetsområden

inom och utom materielverket. Eu växling mellan stabs- och linjebefattningar

är enligt inaterielförvaltningsutredningen ett lämpligt medel

härför. Huvuddelen av de ledande stabsbefattningarna bör därför i princip

inte utgöra slutbefattningar. För att målmedvetet och smidigt kunna genomföra

ett cirkulationssystem för viss personal t. ex. mellan verkets lednings-

och linjeorgan liksom mellan verket och utomstående organ och även

för att kunna anställa särskilt kvalificerad personal erfordras ökad frihet

beträffande formerna för tillsättande av tjänstemän och för lönesättningen.

Inom ramen för verkets avlöningsanslag bör t. ex. kontraktsanställning kunna

komma i fråga när det gäller kvalificerad personal bl. a. för verkets ledningsorgan.

Vidareutbildning av personal. Sedan budgetåret 1960/61 bär

medel anvisats för vidareutbildning av civil personal vid försvarsförvaltningarna

och de centrala staberna. Medlen anvisas under reservationsanslaget

Vidareutbildning av viss civil personal, vilket står till försvarets civilförvaltnings

förfogande. För budgetåret 1967/68 är anslaget uppfört med

500 000 kr.

Del är nödvändigt att även i den nya organisationen satsa på teknisk och

administrativ vidareutbildning för alt på så sätt vidga rekryteringsbasen på

olika nivåer och tillgodose materielverkets behov av specialister. Medel härför

bör enligt materielförvaltningsutredningen beräknas under verkets materielanskaffnings-

resp. underhållsanslag. Om dessa båda anslag förs samman

till ett, bör medlen anvisas under detta sammanslagna anslag. Ma
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1968

torielverket bör få frihet att självt avgöra hur stor del av anslaget som bör

tas i anspråk för utbildning.

Önskvärd samordning med andra myndigheter anses kunna ske genom

direkta kontakter såväl med dessa myndigheter som med försvarets civilförvaltning.

Denna samordning beräknas främst komma att avse administrativ

utbildning och endast i ringa utsträckning teknisk, i sistnämnda fall med

undantag för det relativt omfattande samarbetet med försvarets forskningsanstalt.

Den tekniska utbildningen av materielverkets personal anses

främst böra samordnas med utbildning av viss teknisk personal inom försvarsgrenarna.

Företagsnämnds verksamhet

Vid försvarsgrensförvaltningarnas och intendenturverkets centrala och

lokala förvaltningsenheter finns f. n. nio företagsnämnder och tre enheter

med företagsombud samt åtta av nämnderna inrättade fasta utskott (underkommittéer).

I materielverket föreslås nämndverksamheten organiserad på

följande sätt.

För behandling av frågor som är gemensamma och centrala för hela materielverket

inrättas eu ny företagsnämnd, verksnämnden. Försvarsgrensoch

intendenturförvaltningarna behåller sina företagsnämnder under benämningen

förvaltningsnämnder. Verkstads- och personalavdelningarna hänförs

lämpligen till intendenturförvaltningens förvaltningsnämnd.

Företagsnämndernas verksamhet föreslås inom verket skola hållas centralt

samman av allmänna avdelningen i verksstaben. Det bör bl. a. ankomma på

denna avdelning att sköta kontakterna med försvarets centrala företagsnämnd

i allmänna företagsnämndsfrågor och att som sammanhållande organ

för verksnämnden och förvaltningsnämnderna samt arbetsplatser med

företagsombud distribuera centralt utarbetat informationsmaterial.

De lokala förvaltningsenheterna förutsätts behålla nuvarande företagsnämndsorganisation.

Materielverkets lokalisering

De tre försvarsgrensförvaltningarna har huvuddelen av sin verksamhet

förlagd till byggnaden Tre Vapen, medan försvarets intendenturverk för

sin verksamhet disponerar förhyrda lokaler i Solna. Gemensamt för dem

alla gäller, att ett betydande antal enheter inte har kunnat beredas plats inom

ämbetslokalerna utan måst förläggas i mer eller mindre tillfälliga lokaler

på skilda håll i staden eller dess närhet. En sammanslagning av dessa myndigheter

utan att lokalfrågan löses i anslutning därtill skulle leda till att det

nya verket får sin verksamhet splittrad på ett 25-tal olika platser.

En samlad lösning av lokalfrågan skulle medge betydande rationaliseringsvinster,

bl. a. i form av personalbesparingar och en motsvarande minskning

av lokalbehovet. Förutsättningar för en sådan lösning föreligger f. n.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. MajAs proposition nr 107 år 1968 37

inte. Tre Vapen inrymmer i dag — förutom försvarets förvaltningsdirektum

och de tre försvarsgrensförvaltningarna — marinstaben, Hygstaben oe!i iörsvarets

civilförvaltning. Även om den friställdes helt lör ändamålet, skulle

den inte vara tillräcklig för en lokal samordning av materielverkets olika

enheter. En planerad tillbyggnad beräknas emellertid vara inflyttningsklar

omkring den 1 juli 1973.

Såväl praktiska som ekonomiska skäl talar enligt utredningen för eu lokalisering

av materielverket till Tre Vapen. I avvaktan på den tillbyggnad

som planeras bör det nya verkets lokalproblem provisoriskt lösas inom ramen

för tillgängliga resurser. Av kostnads- och andra skäl bör man inte

flytta verkets olika enheter mer än som är nödvändigt för att verket skall

kunna fungera. En intern omgruppering av vissa funktioner kan emellertid

inte undvikas. Lokalsituationen är dessutom sådan, att provisoriska åtgärder

bör vidtas för att råda bot på den stora splittringen i lokalhänseende.

Materielförvaltningsutredningen anser det vara ett oeftergivligt krav, att

det nva verkets ledningsorgan med deras 132 tjänstemän från början placeras

centralt och nära varandra. De bör beredas plats i Tre Vapen ''ilhet

förutsätter att ett antal enheter, som nu är förlagda i byggnaden, provisoriskt

flyttas ut. Härutöver erfordras en lokalreserv för att möjliggöra andra

nödvändiga omgrupperingar i anslutning till omorganisationen. Det omedelbara

lokalbehovet beräknas till 200 rumsenheter.

Enheter ur försvarets intendenturverk bör enligt utredningen på ett tidigt

stadium beredas plats i Tre Vapen. Enligt föreliggande planer kan en

samgruppering av intendenturverket och försvarsgrensförvaltningarna bli

möjlig först hösten 1971, då fortifikationsförvaltningens nya byggnad i kv.

Kavalleristen beräknas vara klar för inflyttning. Denna byggnad avses även

inrymma bl. a. försvarets civilförvaltning, vars lokaler i Tre Vapen därigenom

friställs. Utredningen anser att åtgärder bör vidtas för att möjliggöra

en tidigare inflyttning av intendenturverket.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1968

4. Yttrandena

Remissyttrandena visar, att det på väsentliga punkter råder delade meningar

om det organisationsförslag, som har lagts fram av materielförvaltningsutredningen.

Meningsbrytningarna rör främst den av utredningen

valda organisationsformen på sikt och omfattningen av det nya verkets

ämbetsområde. Kritik riktas egentligen endast mot utredningens avvägningar

när det gäller uppbyggnaden av materielverket och det underlag

som legat till grund för utredningens ställningstaganden i dessa hänseenden.

Remissinstanserna är dock allmänt ense om att påtalade brister i

underlaget helt eller delvis förklaras av den tidspress, som utredningsarbetet

bedrivits under.

Den kritik som bär framförts skymmer inte heller det faktum, att utredningen

— som överbefälhavaren uttrycker det — har många förtjänster.

Så''äl på stabssidan som inom förvaltningsorganisationen är man imponerad

av sättet för utredningsarbetets bedrivande och de resultat som har

lagts fram. Marinförvaltningen anser, att utredningen på den korta tid

som stått till buds har gjort eu förtjänstfull kartläggning av vissa områden

a''\ de nuvarande förvaltningarnas verksamhet och kommit med många

konstruktiva synpunkter och förslag, som kan bilda en god grund för bildandet

av ett gemensamt verk.

Även andra remissinstanser uttrycker sin uppskattning av det arbete

som utförts. Enligt statskontoret utgör betänkandet en god grundval för

beslut om att inrätta ett försvarets materielverk. Riksrevisionsverket konstaterar

att tillämpad metodik, gjorda värderingar och ställda förslag är

av god kvalitet. Av betänkandet att döma har utredningsarbetet enligt

ämbetsverket bedrivits efter rationella och objektiva grunder.

Behovet av bättre samordning på tygmaterielområdet sätts inte i fråga

från något håll. Remissinstanserna är också i stort sett eniga om formen

härför. Var och eu av de tre försvarsgrens förvaltningarna uttalar sig således

för eu samordning i verksform. Av övriga remissinstanser är det

endast överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna, som inte är helt övertygade

om fördelarna av all föra samman de tygförvaltande verken till ett

materielverk.

Majoriteten av remissinstanserna anser, att tiden nu är mogen för ett

beslut i organisationsfrågan. Den begränsning, som materielförvaltningsutredningen

själv har ålagt sig under det nu avslutade utredningsarbetet,

gör emellertid att man i allmänhet inte anser sig kunna förorda så långtgående

förändringar från början som utredningen har förutsatt. Även andra

skäl — försvarsutredningen, lokalfrågan, risken för effektnedgång m. m.

— anses tala för eu försiktigare takt i initialskedet. Statskontoret, som

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj.ts proposition nr 107 ur 1008 -59

anser det angeläget att materielverket snarast kommer till stånd och att

dess organiserande inte bör ytterligare fördröjas av kompletterande utredningar

eller prövning av andra möjliga organisationsformer än dem utredningen

bär föreslagit, har av detta skäl avstått från eu detalj granskning av

förslaget. Det är nämligen statskontorets bestämda uppfattning att elt

materielverk redan på kort sikt utgör den nödvändiga förutsättningen för

en djupgående rationalisering inom tygförvaltningsområdet, innebärande

såväl en ökande effektivisering som eu kontinuerlig kostnadsminskning.

Eu fördröjning av materielverkets organiserande skulle resultera i eu ytterligare

senareläggning av möjliga och nödvändiga rationaliseringsvinster.

De tre försvarsgrcnsförvaltningarna förordar, att man nu fattar ett principbeslut

och därvid — i avvaktan på den kompletterande utredning som

erfordras — begränsar sig till en sammanslagning av de fristående verk som

berörs av omorganisationen och som övergångsvis i huvudsakligen oförändrat

skick förutsätts ingå i materielverket. Arméförvaltningen uttrycker

detta så, att det med hänsyn till tidsfaktorns betydelse är viktigare att ett

principbeslut fattas våren 1968 om bildande av ett verk med en beslutande

ledning över en i övrigt oförändrad förvaltningsorganisation än att beslutet

skjuts upp i avvaktan på att en mera fullständig utredning skall göra det

möjligt att redan inledningsvis samtidigt genomföra en genomgripande forändring

av den inre organisationen.

Enligt remissinstansernas samstämmiga uppfattning bör den slutliga

organisationen av materielverket under alla förhållanden inte låsas, förrän

erforderliga kompletterande utredningar har gjorts. Försvarets forskningsanstalt

anser, att den fortsatta utredningen bör lämnas största möjliga utrymme

för vidare handlande. Såväl statskontoret som riksrevisionsverket

understryker att rationaliseringssynpunkterna bör beaktas mer än som

skett. Sistnämnda verk anlägger också intressanta synpunkter på eu långsiktig

lösning av organisationsfrågan, vilka närmare berörs i det följande.

Allmänna frågor

Krav på materielförvaltningen i central instans

Remissinstanserna accepterar i stort sett resultatet av utredningens kravanalys.

Chefen för armén varnar dock för att samordningskravet inom

materielverket kan leda till materielvisa optimeringar som från förbandsproduktionssynpunkt

innebär suboptimering. Enligt marinförvaltningen

bör kravspecifikationen kompletteras på vissa punkter. Bl. a. bör anges att

verket skall ha till uppgift att inte bara följa utan även stimulera den tekniska

utvecklingen.

Av personalorganisationerna anmärker SACO på den dominans som kravet

på militär miljökännedom har fått. Organisationen menar, att kunskaperna

om de rent militära förhållandena i stor utsträckning tillgodoses

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1968

genom försvarsgrensstabernas insikter på detta område. Liknande synpunkter

framförs av TCO, som liksom SACO ifrågasätter, om inte samtliga tjänster

i det nya verket bör vara civila. Resonemanget bygger på en strikt kompetensfördelning

mellan materielverket och resp. staber, vilken TCO uppfattar

på följande sätt.

Varje förbandsproducerande insats bör grunda sig på såväl teknisk/ekonoimska

som militärtekniska slutsatser. Förvaltningen bör därvid enbart

i forstnamnda, de militära stabsorganen enbart i sistnämnda avseende avge

expertomdomen. En sådan renodling och organisatorisk åtskillnad av berorda

funkhoner inom ramen för ett utvecklat samarbete mellan stab och

förvaltning skapar förutsättningar för balans och rationell drift.

Sveriges Industriförbund och SACO anser, att utredningen alltför flyktigt

har berört de krav, som måste ställas på verket som »kompetent köpare»

från industrin. Även TCO understryker betydelsen av ett väl avvägt

forhållande förvaltning—industri. Förvaltningen måste besitta tekniskt

och ekonomiskt kunnande i tillräcklig omfattning för att som kompetent

köpare ställa de rätta kraven på produkterna och bedöma förslag från

industrins sida.

Organisationsform

Som framgår av det föregående är remissinstanserna av den uppfattningen,

att man till en början inte bör gå längre än alt föra samman tygförvaltningarna

och eventuellt försvarets intendenturverk och låta dem i

stort sett oforandrade ingå i den nya organisationen. Därmed har man

också tagit ställning till organisationsformen på kort sikt: verksamheten

bör åtminstone inom tygmaterielområdet vara försvarsgrensvis organiserad.

Däremot råder delade meningar om organisationen på längre sikt. Några

remissorgan anser det för tidigt att ta ställning till organisationsformen,

innan mera djupgående undersökningar av sakorganens verksamhet har

företagits.

Överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna uttalar sig odelat för eu

försvarsgrensinriktad organisation. Så är också fallet med försvarets förvaltningsdirektion

och två av försvarsgrensförvaltningarna, nämligen arméförvaltningen

och marinförvaltningen. Av övriga remissinstanser accepterar

försvarets civilförvaltning, fortifikationsförvaltningen, försvarets forskningsanstalt,

försvarets fabriksverk, överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap

och SR utan närmare kommentarer den av utredningen förordade

försvarsgrensinriktade lösningen.

Försvarets sjukvårdsstyrelse och försvarets intendenturverk, som båda

utgör exempel på fackförvaltningar, avvisar för egen del tanken på eu ändring

av formerna för samarbete över försvarsgrensgränserna. De anser

båda att det i deras fall skulle innebära ett steg tillbaka att övergå till en

försvarsgrensvis ordnad organisation. Vad gäller materielverket konstate
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

It

Knnyl. Maj:Is proposition nr 107 år 1008

i.ii sjukvårdsstyrelsen att förstärkningen av försvarsgrensinriktningen av

lorvaltningsverksamheten inäsle köpas till priset av betydande resurser

tör samordning i flera led. Kraven på omfattande samordningsresurser i

såväl horisontell som vertikal led ger enligt styrelsen eu antydan om att

•le externa samordningsproblem som nu finns mellan olika centrala förvaltningsmyndigheter

till stor del byggs in i den nya organisationen. Man

lår ändå inga garantier för större et fekt även på de nivåer, där verksledningen

normalt inte kan ingripa, vilket betyder att verkschefen med biträde

av en stor verksstab kan få verka som skiljedomare även i en råd löpande

ärenden.

SACO, som för egen del förordar en produktinriktad organisation, bitogar

yttranden av Sveriges Läkarförbund och Svenska Militärläkarföreningen,

vilka stöder sjukvårdsstyrelsens uppfattning. Även socialstyrelsen

tar avstånd från försvarsgrenstänkandet, då det gäller sjukvårdsmaterieL

Såval överbefälhavaren som försvarets förvaltningsdirektion och armé förvaltningen

finner det angeläget att intendenturverkets nuvarande ansvar

i sakfrågor inte beskärs och att dess kontaktlinjer med staber och övriga

Parter inte försämrats. TCO är av samma uppfattning.

Sveriges Hantverks- och Industriorganisation, SACO, Statsverkens Ingenjörs

förbund och Svenska Teknologföreningen anser att försvarsgrensinriktningen

alltför starkt binder organisationen och att man därför bör över^ga

eu produktinriktad organisation. Försvarets fabriksverk, som i och

för sig accepterar den av utredningen förordade lösningen, anser dock att

man inte bör låsa organisationsplanen. Enligt statens provningsanstalt,

som huvudsakligen uppehåller sig vid kontroll- och provningsverksamheten,

bör alla möjligheter att integrera denna verksamhet tillvaratas.

Till dem som anser att man beträffande organisationen på sikt bör avvakta

den fortsatta utredningen hör försvarets intendenturverk, flygförvaltningen,

statskontoret och riksrevisionsverket. Riksrevisionsverket konstaterar

i sitt yttrande, att fackalternativet inte har utretts. En utredning om

eventuella vinster med ett projekt- och fackorienterat materielverk föreslås

snarast bli igångsatt och ämbetsverket redovisar några principiella tankegångar,

avsedda att användas som arbetshypotes eller ansats vid en kompletterande

utredning.

Den av riksrevisionsverket skisserade målsättningen för det fortsatta

utredningsarbetet innebär i korthet följande.

Materielxerkets aktivitet bör till stor del kunna betraktas mot bakgrunden

av livscykeln för en (militär) produkt eller ett system. För de utvecklingsfaser

som för materielverket torde svara för den helt övervägande

personalsysselsättningen anses en organisationsform med såväl fack- som

projektinriktning vara bäst ägnad att förverkliga uppställda verksamhetsmål.

Med fackorienterad organisation förstås härvid en inriktning på teknikområden,

med projektorientering eu inriktning på specifika projekt

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kvngl. Maj:ts proposition nr 107 år 1968

(större uppgifter, produkter, system etc.)- Till en mindre del behö\er organisationen

vara funktionsorienterad med inriktning på administrativ eller

tekniska funktioner, såsom standardisering, inköp, kontroll, underhåll etc.

Med utgångspunkt häri föreslås som ett tänkbart alternativ en »hybridorganisation»

med en teknisk och eu operativ del. Den tekniska personalen

avses tillhöra den tekniska sidan, vars inre organisation skall vara uppbyggd

efter aktuella teknikområden representerade av »teknikledare». Denna

del av organisationen tänkes ansvara för tillgängligheten av avancerad

kunskap inom teknikområden genom grundutveckling, vidareutbildning

av personal, litteraturbevakning etc. Den operativa delen skall ansvara för

teknisk, ekonomisk och personell resursstyrning i projektform och erhållei

härigenom resultatansvar. Avdelningen disponerar över ett tillräckligt antal

kvalificerade projektledare som även fullt behärskar ett effektivt projektkontrollsystem,

som måste introduceras för generell tillämpning inom verket.

Den operativa enhetens nödvändiga samordning gentemot »uppdragsgivarna»

anses kunna lösas genom att projektledningen görs försvarsgrensinriktad.

En annan möjlighet är enligt riksrevisionsverket att utföra samordningen

genom ett försvarsgrensinriktat stabsorgan överordnat såväl tekniska

som operativa enheterna.

Organisationens omfattning

Enligt försvarets sjukvårdsstyrelse har materielförvaltningsutredningen

inte lagt fram vägande skäl för att intendenturförv altningen och sjukvårdsmaterielförvaltningen

skall ordnas in i materielverket. Det har inte visats

att denna anordning kommer att medföra ökad effekt till oförändrade kostnader

eller minskade kostnader till oförändrad effekt. Sjukvårdsstyrelsen

anser därför att betänkandet i dessa delar inte kan läggas till grund för eu

proposition i ämnet.

Sjukvårdsstyrelsen, som inte kan finna det rationellt att skilja förvaltningen

av'' sjukvårdsmateriel från ledningen av hälso- och sjukvården föreslår,

att materielverket begränsas till att bli ett försvarets tygmaterielverk.

Styrelsen avstyrker alltså, att den förvaltningsverksamhet som nu är organiserad

enligt fackförvaltningsprincipen förs över till materielverket. Även

socialstyrelsen som dock endast berör förvaltningen av'' sjukvårdsmateriel

samt Sveriges Hantverks- och Industriorganisation och SACO uttalar sig i

avstyrkande riktning. Flygförvaltningen ger uttryck för vass tvekan inför

utredningens mera långtgående förslag.

Under förutsättning bl. a. att nuvarande samarbetsformer gentemot staber

och Övriga centrala myndigheter liksom gentemot regionala och lokala

myndigheter i huvudsak behålls, vill försvarets intendenturverk för sin del

inte motsätta sig ett inordnande under en gemensam central förvaltningsledning

i form av ett materielverk. Verkets fem byråchefer och chefen för

centralplaneringen har emellertid i ett särskilt yttrande anmält avvikande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ktingl. Maj:Is proposition nr 107 ar 1068 4;t

mening. De anser inte härande skäl föreligga afl nu föra in försvarets

intendenturverk . det föreslagna, försvarsgrensinriktade materielverket.

överbefälhavaren biträder utredningens förslag utom beträffande sjukvårdsstyrelsen,

som enligt hans uppfattning inte bör splittras. Han anser

inte heller, att sjukvårdsstyrelsen som sådan bör inordnas i materielverket.

Den bör finnas kvar som självständig myndighet.

Utredningens förslag tillstyrks helt av försvarsgrenschefema, försvarets

förvaltningsdirektion, armeförvaltningen och marinförvaltningen. Även

statskontoret och riksrevisionsverket biträder förslaget. Fortifikationsförvaltningen

bar för egen del inte något att erinra mot att förrådsledningen i

fråga om fortifikationsmateriel förs över till materielverket.

Materielverkets organisation

Allmänna synpunkter

Flertalet remissinstanser beklagar i likhet med överbefälhavaren, att

granskningen av förvaltningarnas viktigaste delar — sakorganen — har

fått anstå, blygförvaltningen konstaterar, att utredningen i betydelsefulla

avseenden inte har lämnat erforderligt underlag för beslut om materielverkets

inre organisation eller dess arbetssätt såvitt detta avser verkets

styrsystem m. in. Enligt försvarets forskningsanstalt kräver de mera långtgående

förslagen, som bl. a. berör verksamheten inom stabs- och robot/

teleområdena, närmare överväganden.

Eftersom sakorganen är de grundläggande och styrande enheterna för

organisationen i övrigt är avsaknaden av en genomgående undersökning

enligt Statsverkens Ingenjörsförbund så allvarlig, att föreliggande undersökningar

och delutredningar inte kan läggas till grund för en mera genomgripande

omorganisation enligt utredningens förslag. Sak-, kontroll-, inköpsoch

underhåll sfrågor är — framhåller förbundet — så integrerade, att den

avvägning utredningen kommit fram till inte utan vidare kan sägas vara

den mest rationella lösningen. Eu förutsättningslös utredning av sakorganens

funktion och uppbyggnad anses med stor sannolikhet ge en betydligt

klarare, mera logisk och mindre byråkratisk organisation med större rationaliseringsvinster

som följd. Förbundet avstyrker mot denna bakgrund

samtliga de förslag till inre organisationsförändringar som utredningen har

föreslagit.

Liknande synpunkter förs fram av Svenska Teknologföreningen, som finner

det egendomligt och felaktigt att föreslå eu omorganisation av flera

stora verk utan att gå närmare in på betingelserna för deras centrala verksamhet.

Föreningen anser eu gemensam materielförvaltning vara mer

ändamålsenlig än den nuvarande försvarsgrensuppdelade men finner inte

stöd för en sådan bedömning i det framlagda utredningsförslaget, eftersom

där varken kan pekas på egentliga besparingar eller eu höjning av försvå
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1968

rets effektivitet. Inte heller riksrevisionsverket anser alt rationaliseringspotentialen

i samband med föreslagen omorganisation blivit beaktad i tillfredsställande

grad.

Utredningens organisationsanalyser är, framhåller TCO, i åtskilliga fall

teoretiskt uppbyggda men oprövade i praktiskt förvaltningsarbete. Det påpekas

emellertid, att organisationsförslagens på flera punkter ensidigt teoretiska

inriktning och underbyggnad bör ses mot bakgrunden av förutsättningarna

för utredningsarbetets bedrivande. Med hänsyn till det ofullständiga

underlag, som nu föreligger, är de föreslagna förändringarna enligt

TCO i ett inledningsskede alltför genomgripande. Liksom flertalet remissinstanser

anser TCO, att sakorganens utformning bör utredas, innan åtgärder

vidtas beträffande sådana funktioner, som uppvisar samhörighet med

saksidan.

Den av utredningen föreslagna verksorganisationen möter på ett par

punkter eu mera allmän kritik.

Så gott som samtliga remissmyndigheter anmärker, att ledningsorganisationen

— verksstaben — är överdimensionerad. Enbart ledningen av en

stab på 131 personer befaras ge verkschefen tillräcklig sysselsättning. Överbefälhavaren

anser, att verksstabens organisation och uppgifter bör begränsas

till vad som erfordras för att säkerställa verkschefens överblick

och samordning av verksamheten med beaktande av att beslutsunderlag

i regel tas fram av andra enheter, över huvud taget bör man enligt försvarets

fabriksverk fästa större avseende vid kvalitet än vid kvantitet. Man

bör utgå från att ledningsorganet bör repliera på linjeorganisationen och

vara angelägen om att inte genom att tillföra själva ledningsorganet töi

många medarbetare minska utsikterna att svetsa samman detta till eu

samstämd och därför effektiv arbetsgemenskap.

Den andra huvudanmärkningen riktar sig mot uppbyggnaden av den

huvudavdelning, som kallas intendenturförvaltningen och som anses ha en

alltför heterogen sammansättning. Enligt en uppfattning, som företräds

av bl. a. försvarets förvaltningsdirektion, bör denna huvudavdelning renodlas

och — förutom intendenturavdelningens sakuppgifter — inrymma

sådan för krigsmakten gemensam verksamhet som i princip har en från

verket utåtriktad karaktär. De stödorgan som i princip har servicebetonade

uppgifter inom verket bör i stället hållas samman i en annan organisatorisk

enhet, en administrativ huvudavdelning.

Detta förslag, som med mindre variationer återkommer i försvarets intendenturverks,

försvarsgrens förval t vingarnas, riksrevisionsverkets, TCO.s

och SACO.s yttranden, får ses som ett alternativ till den av utredningen

förordade lösningen. Det innebär bl. a. att civilförvaltningstjänsten förblir

samlad i en administrativ enhet. Förslaget påverkar den organisatoriska utformningen

av — förutom den fjärde huvudavdelningen — ledningsorganisationen,

verkstadsavdelningen och personalavdelningen. De båda sistnämnda

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Knngl. Maj.ts proposition nr 107 år 1968

— i utredningsförslaget fristående - förvaltningen resp. administrativa n

följande enheter.

Intendenturförvaltning

— planering

— intendenturavdelning

— förrådsavdelning

— verkstadsavdelning

—- expedition

avdelningarna inordnas i intendenturdclningen,

vilka föreslås innefatta bl. a.

Administrativ ande In ing

— juridisk enhet

— personalenhet

— kameral enhet

— organisationsenhet

— datacentral

— centralexpedition

Till förvaltningsdirektionens yttrande är fogat ett särskilt yttrande av

ledamoten Hagnell. Han förutser en utveckling därhän, att man får en organisation

för den stridande verksamheten under överbefälhavaren och försvarsstaben

och vid sidan av den en organisation för den militära och civilmilitära

förvaltningen, inkluderande materielförvaltningen. Organisationen

bör vara så utformad att den ger utrymme för en sådan utveckling. En

adekvat benämning på materielverket skulle mot denna bakgrund vara

försvarets förvaltningsverk eller förkortat försvarsförvaltningen.

Verksledningen och dess uppgifter

Remissinstanserna är eniga om att det nya verket bör ledas av en styrelse

och en verkschef, liksom också att verkschefen bör ha en direktion

vid sin sida och i övrigt den personal som behövs för ledningen av verket.

Om man bortser från den kritik som har riktats mot omfattningen

av den föreslagna verksstaben och därmed mot styrsystemet innehåller

remissvaren i huvudsak endast detaljanmärkningar och synpunkter på ledningens

sammansättning och uppgifter.

Styrelsen

Ett verk av materielverkets omfattning bör enligt försvarets sjukvårdsstyrelse

ledas av en styrelse, som har sådan sammansättning att det allmännas

insyn säkerställs. Flygförvaltningen anser, att verksstyrelsen vidgar

verkets kunskapsområde och förutsättningarna för verkschefen att leda verket

med beaktande av samhälls- och totalförsvarsintressen. Genom inrättandet

av en styrelse har även skapats förutsättningar för delegering av

uppgifter från Kungl. Maj:ts kansli till materielverket.

Vad gäller styrelsens sammansättning tar chefen för flygvapnet upp frågan

om den militära representationen i styrelsen. Att det i styrelsen ingår en

representant för försvarsgrenschef bedöms verksamt bidra till att underlätta

styrelsens sakliga handläggning av ärendena, samtidigt som förutsättningar

rskapas för en mellan stab och förvaltning överensstämmande syn på verk
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1968

samheten. Flygvapenchefen anser det vara väsentligt att den militära representationen

i styrelsen breddas till att innefatta även försvarsgrensstabscheferna.

Enligt försvarets fabriksverk bör inte några ledamöter vara självskrivna

med undantag för verkschefen. TCO ifrågasätter med samma undantag behovet

av en på förhand fixerad representation. Med hänsyn till den strama

rationaliseringspolitik som anses nödvändig föreslår statskontoret, att materielverkets

styrelse också skall innefatta sakkunskap på rationaliseringsområdet.

Styrelsens uppgifter bör enligt försvarets civilförvaltning närmare utformas

i instruktionen. Försvarets sjukvårdsstyrelse anser att uppgifterna inte

bör vara så begränsade som utredningen har föreslagit. Det måste — framhåller

sjukvårdsstyrelsen — finnas andra frågor av väsentlig natur som bör

underställas styrelsen än dem som har specificerats i instruktionsförslaget.

Hit hör spörsmål rörande verksamhetens allmänna inriktning och utnyttjandet

i stort av tillgängliga resurser, betydelsefulla materielprojekt och

materielanskaffningar samt betydelsefulla frågor om företrädesrätt inom

olika verksamhetsområden in. m. Sjukvårdsstyrelsen förutsätter också att

verksstyrelsen får visst inflytande på rekryteringen av chefstjänstemän.

Försvarets forskningsanstalt understryker vikten av att styrelsen speciellt

engageras i lösningen av långsiktiga frågor. Till dessa hör enligt anstalten

frågor beträffande utvecklings- och anskaffningspolitiken och den därmed

sammanhängande forsknings- och industripolitiken.

Verkschefen

Enligt försvarets fabriksverk bör verkschefen vara generaldirektör. Denna

bestämning innebär — påpekas det — självfallet inte något hinder att till

generaldirektör utse en militär tjänsteman.

Om behovet av ställföreträdare för verkschefen är meningarna delade.

Med den organisation som utredningen har föreslagit för verket och med

relativt få direkt för verkschefen föredragande finner försvarets förvaltningsdirektion

att något sådant behov inte föreligger. Vid förfall för verkschefen

bör en av souscheferna inträda som tjänsteförrättande verkschef.

Enligt arméförvaltningen kan behovet av beslut och andra engagemang

på chefsnivån under omorganisationstiden bli av så stor omfattning, att

verkschefens tid inte räcker till. Om risk för eftersläpningar av denna anledning

befaras uppstå, anser förvaltningen att en ställföreträdande verkschef

bör tillkomma. Då arbetsbelastningen ännu inle kan överblickas, är

förvaltningen emellertid inte nu beredd föreslå, att en fristående ställföreträdare

tillsätts redan från början. Förvaltningen förordar, att en av souscheferna

utses till ställföreträdande verkschef i enlighet med utredningens

förslag.

Även flygförvaltningen ifrågasätter, om inte en ställföreträdande verks
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj.ls proposition nr 107 år 1968

chef borde finnas, ål vilken skulle uppdras atL besluta i liera lör verket

gemensamma löpande ärenden. Materielförvaltningscheferna bedöms bli

helt engagerade med ledningen av sina förvaltningar och deras funktion

som ställföreträdande verkschef är normalt begränsad till området för var

och eu av förvaltningarna, till vilket för de tre tygmaterielförvaltningschelerna

hör att svara för den totala verksamheten gentemot försvarsgrenen.

Behovet av en särskild ställföreträdare för verkschefen bör därför prövas,

framhåller flygförvaltningen.

Om delegering av uppgifter inom materielverket sker i tillräcklig omfattning,

föreligger enligt försvarets intendenturverk inte behov av särskild

ställföreträdare för verkschefen. Utredningens förslag att en av souscheferna

skall fungera som sådan avstyrks.

Försvarets sjukvårdsstyrelse vänder sig mot anordningen med tre souschefer

för verkschefen. Den anses kunna medföra, att verkschefens befogenheter

vid förfall för denne kommer att utövas av en trojka, vars medlemmar

i alla avseenden är sidoordnade varandra. Enligt sjukvårdsstyrelsen

bör antingen finnas en särskild tjänst för en souschef vid verkschefens sida

eller också bör Kungl. Maj :t utse en av cheferna för huvudavdelningarna

till verkschefens ställföreträdare.

Direktionen

Försvarets förvaltningsdirektion biträder utredningens uttalanden om behovet

av ett särskilt forum på verksledningsnivå för regelbunden och allsidig

information. De materielförvaltande verken och övriga remissmyndigheter

som har yttrat sig på denna punkt gör detsamma. Flygförvaltningen

anser, att ömsesidig information m. m. även kan ske vid sammanträde hos

verkschefen i form av plenum e. d. Om av den anledningen behovet av en

särskild direktion skulle kunna ifrågasättas, tillstyrker förvaltningen emellertid

inrättandet av en direktion som ett särskilt organ och forum för överläggningar.

Ett sådant organ anses ägnat att skänka ytterligare stadga i

ledningsorganisationen.

En samstämmighet i uppfattningen kan också konstateras, när det gäller

direktionens sammansättning. Försvarets sjukvårdsstyrelse yttrar härom

följande.

Direktionen kommer som följd av den föreslagna organisationsformen

att domineras av företrädare för den försvarsgrensinriktade verksamheten.

Härigenom torde kravet på sakkunskap från försvarsgrenarna bli tillgodosett

på betryggande sätt. Företrädare för den tekniska, ekonomiska och juridiska

sakkunskapen inom verket kommer däremot inte att finnas i direktionen.

Med hänsyn till materielverkets tekniska och merkantila inriktning

finner sjukvårdsstyrelsen det vara en brist, att inte också auktoritativa företrädare

för nyssnämnd sakkunskap har kunnat ordnas in i direktionen.

1 vart fall bör chefsjuristen, personalchefen och chefen för verkstadsavdelningen

ingå som ordinarie ledamöter.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1968

Det är en allmän uppfattning, att även cheferna för fristående avdelningar

i linjeorganisationen bör ingå i direktionen.

Förslaget att direktionen skall utgöra forum för regelbunden och allsidig

information nedåt och uppåt och i sidled tillstyrks allmänt. Däremot råder

delade meningar om direktionen skall ha beslutanderätt i vissa fall. Till

dem som motsätter sig detta hör flygförvaltningen, som anser det olämpligt

att direktionen skall besluta i rättsärenden.

Ärenden som föreläggs styrelsen för beslut bör enligt försvarets intendenturverk

dessförinnan vara behandlade i direktionen.

Flera remissinstanser — däribland överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning

och försvarets intendenturverk — anser att direktionens sammansättning

och uppgifter bör regleras i materielverkets instruktion. En motsatt

uppfattning hävdas av försvarets fabriksverk, som understryker direktionens

informella karaktär. Fabriksverket anser det således inte nödvändigt

att nämna direktionen i instruktion eller arbetsordning.

Ledningsorganen

En högst betydande reduktion av det centrala stabsorganet anses både

nödvändig och möjlig. Utan att i detalj ha studerat arbetsuppgifterna bedömer

arméförvaltningen, att en central stabsorganisation om ca 40 tjänster

(exkl. biträdespersonal) kan lösa de centrala lednings- och samordningsuppgifterna.

Enligt SACO:s uppfattning bör staben inte få större omfattning

än ett sekretariat för verkschefen med 20 å 30 befattningshavare.

Försvarets fabriksverk anlägger den synpunkten, att utredningen har bort

striktare skilja mellan den kapacitet som behövs för renodlade ledningsuppgifter

och den som avses för gemensamma servicefunktioner. Fabriksverket

understryker samtidigt, att det nya materielverket — också kvantitativt

— redan från början måste ges kapacitet för samordning inom verket

tekniskt-ekonomiskt, administrativt och av övriga funktioner som är gemensamma

samt att denna kapacitet bör utformas så att verksledningen

verkligen kan ta konkret ansvar för den policy-mässiga ledningen av hela

verksamheten. Endast därigenom kan de i och för sig möjliga integrationsvinsterna

enligt fabriksverket verkligen uppnås. Det gäller att skapa ledningskapacitet

för ett verk, inte att sätta en överstyrelse över ett antal från

varandra fristående verk.

Materielverket bör enligt försvarets förvaltningsdirektion vid detaljutformningen

av de centrala ledningsorganen noga pröva möjligheterna att

begränsa dessas uppgifter till vad som erfordras för att säkerställa verkschefens

överblick över verksamheten och för att medge samordning och

rationalisering av denna. Enligt arméförvaltningen bör stabsorganet inte

tyngas av enheter, som är gemensamma för verket och vilkas verksamhet

kan bedrivas på annan plats eller efter annan arbetsform inom verket. I

stället bör gemensamma enheter organiseras inom verkets förvaltningar.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kanyl. Maj.ls proposition nr 107 år 1008

Arméförvaltningen förordar, att man då så är möjligt till eu souschef delegerar

ansvaret för sådana verksamheter, som enligt utredningens förslag

handläggs inom verksstaben.

Liknande synpunkter framförs av övriga myndigheter, som direkt berörs

av omorganisationen. Marinförvaltningen konstaterar, att den föreslagna

verksstabens åligganden utöver rena stabsuppgifter omfattar ett flertal förvaltningsfunktioner

och sådana arbetsuppgifter, som hör hemma och delvis

även återfinns i linjeorganisationen. Flera av de uppgifter som enligt utredningen

skall åvila verksstaben bör enligt flygförvaltningen hänföras till

en administrativ avdelning. Flygförvaltningen syftar i detta sammanhang

särskilt på vissa uppgifter för verksstabens allmänna avdelning och organisationsavdelning

samt på den juridiska avdelningen. Mot bakgrunden av

den starka delegering av beslutanderätten inom verket som förutsatts bli

genomförd och som är eu oundgänglig förutsättning för verkets funktionsduglighet

anser försvarets intendenturverk att verksstabens uppgifter, omfattning

och sammansättning bör övervägas ytterligare.

Remissinstansernas krav på en ändrad arbetsfördelning stab—linjeorganisation

får ses mot bakgrunden av den kritik, som har förts fram mot organisationsuppbyggnaden

i stort och som förut har redovisats. Några nytillkommande

uppgifter för staben är det därvid inte fråga om. Eu av dess viktigaste

uppgifter blir att svara för samordningen i stort av verksamheten.

Försvarets fabriksverk understryker behovet av resurser för inköpssamordning.

Det måste — framhåller fabriksverket — åligga materielverkets ledning

att ange den allmänna inköpspolicy, som skall följas, samt att noga

följa att givna generella direktiv för denna verksamhet iakttas av de direkt

inköpande organen. Fabriksverket förutsätter, att löpande samråd sker

mellan de inköpande organen inbördes samt mellan dem och den policyskapande

instansen. Denna har ej minst till uppgift att leda rationaliseringen

av anskaffningsrutiner, av avtalstyper och av regler för anbudsbedömning.

Enligt riksrevisionsverket saknas i betänkandet eu fullständig diskussion

av riktlinjer för inköpsverksamheten och kalkylnormer som underlag för

fördelning av de totala anskaffnings- och underhållsvolymerna på krigsmaktens

resp. utomstående verkstäder (såväl statliga som enskilda). Riksrevisionsverket

förutsätter att denna svåra fråga, som emellertid är av

största ekonomiska betydelse, beaktas särskilt i det fortsatta utredningsarbetet.

Marinförvaltningen ifrågasätter, med hänvisning till vad som har anförts

i prop. 1967:79 rörande den statliga redovisnings- och revisionsverksamheten,

om det inte bör anstå med organiserandet av revisionsverksamheten

inom materielverket till ett senare skede.

En viss försiktighet anses över huvud taget böra iakttas vid organiserandet

av verksstaben. Enligt flygförvaltningen måste den byggas upp successivt

bl. a. på grundval av efter hand vunna erfarenheter om behovet av sär4

— Bilaga till riksdagens protokoll 1068. 1 sand. Nr 107

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 107 ur 1968

skilda — mera tjänande än styrande — stabsfunktioner. I ett inledningsskede

anses det nödvändigt att verksamheten begränsas till en mindre enhet

för planering och för budgetsamordning, en mindre enhet för inköpssamordning

m. in. (tillika kontaktorgan i förhållande till riksrevisionsverket),

viss ytterligare samordningspersonal, befattningshavare för press- och informationstjänst

samt sekreterarpersonal till verkschefens och verksstabens

förfogande.

Flera remissinstanser, bland dem försvarsgrensförvaltningarna, anser

benämningen verksstab olämplig. I stället föreslås benämningar som direktionskansli,

verksplanering och verkskansli.

Styrsystemet

Flera remissinstanser lämnar utredningens förslag till styrsystem utan

erinran. Andra framför betänkligheter med hänsyn till bl. a. den tungroddhet

systemet befaras medföra. 1 några fall underkänns förslaget helt.

Försvarets förvaltningsdirektion bedömer liksom utredningen att verkets

ledning bör ha tillgång till ett system som innefattar regler och former, enligt

vilka ledningen kan dels få överblick över hur verkets totala resurser

utnyttjas, dels ge ut anvisningar och direktiv för ytterligare effektivisering

av resursernas utnyttjande. Ett styrsystem med den höga ambitionsnivå,

som utredningen har tänkt sig, tar enligt förvaltningsdirektionen lång tid

att bygga upp. Direktionen understryker alt ett alltför heltäckande system

kan medföra risk för stelbenthet i verksamheten i övrigt.

Utredningens beskrivning av styrsystemet uttrycker enligt flygförvaltningen

eu långt driven systematisering, som snör in anskaffningsprocessen

i ett hårt bundet, alltför enhetligt och tungrott handlingsmönster med eu

starkt styrande och kontrollerande effekt. Det nödvändiga växelspelet mellan

underordnade, sidoordnade och överordnade instanser befaras komma

att förhindras. Av »styrsystemets» viktigaste roll, nämligen dess betjänande

funktion, ser flygförvaltningen inte mycket. Dess »påtryckningskaraktär»

bedöms få ogynnsamma effektiviletsmässiga och psykologiska verkningar.

Det är — framhåller flygförvaltningen — av stor betydelse att målsättningen

för ett styrsystem av här föreslagen komplicitet och storlek begränsas

till en realistisk nivå.

Försvarsgrenscheferna in. fl. anlägger programbudgetsynpunkter på styrsystemet.

Det väsentliga är enligt chefen för armén, att styrsystemet byggs

upp så att den förbandsproduktionsansvariges (programansvariges) »styrsignaler»

från t. ex. arméns krigsorganisationssystem direkt kan transformeras

om och ingå som huvudstyrelement i materielverkets system. Detta

krav kommer att öka i och med att programbudgetering genomförs. Vid

den fortsatta utformningen av materielverkets organisation bör — framhåller

arméchefen — utvecklingen av styrsystemen i horisontell och vertikal

nivå och mot bakgrunden av programbudgetering ges hög prioritet.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj.ts proposition nr W 7 är i Uti 8 51

Den stora verksstaben tyder enligt Försvarsverkens Civila Personals Förband

på all här uppstår en direkt och i alla avseenden av verkschefen genom

verksstaben beordrad eller i vart fall hårt styrd verksamhet över hela

det nya verket. Förbundet, som menar att detta viktiga avsnitt av det nya

verkets konstruktion bör ägnas särskild uppmärksamhet vid den fortsatta

behandlingen, anför ytterligare.

Förbundet har bibringats uppfattningen att underställda chefer genom

detta arrangemang fråntas möjligheten till egna initiativ. Skulle förbundets

uppfattning vara riktig innebär del sagda att det nya verkets verksamhet

kommer att lida brist på individuell framåtanda och i stället hemfalla åt

vänta-på-order-mentalitet. Här ligger också snubblande nära en icke önskvärd

byråkratisering på lur.

TCO förklarar att utredningens förslag, såvitt avser de styrande funktionerna

inom materielverket, utgår från principer, som när de skall omsättas

i praktiken torde ha svårt att finna positiv förankring bos den enskilde

medarbetaren. Detaljerade föreskrifter är enligt TCO ägnade att hämma

den enskilde medarbetarens initiativkraft och frammana irritationsmoment,

som bidrar till försämrade relationer mellan ledning och anställda.

TCO jämför utredningens syn på dessa frågor med uppfattningar som har

kommit till uttryck inom andra utredningar på senare tid, där man kan urskilja

tendenser till avsteg från strikt formella och i detalj reglerade arbetsordningar.

I yttrandet lämnas följande exempel härpå.

Såsom exempel på ett synsätt, som i aktuella hänseenden märkbart skiljer

sig från materielförvaltningsutredningen, kan anföras den av postutredningen

framhållna vikten av att arbetet inom administrationen bedrivs under

så enkla och praktiska former som möjligt. Postutredningen uttalade i

det sammanhanget att informativa kontakter för olika frågors handläggning

mellan verkets funktionärer borde »ske fritt och utan hinder av gränser

mellan organisationsenheter, inplacering på olika organisationsnivåer

och liknande omständigheter».

Inte heller Svenska Teknologföreningen anser, alt man behöver ett så omfattande

styrsystem som det föreslagna. Vill man ha bästa möjliga prestationer

från framför allt den kvalificerade och självständigt arbetande personalen

bör — anser föreningen — ett annat system av typen »frihet under

ansvar» införas.

Organisation och uppgiftsfördelning i övrigt

Av den föregående redogörelsen framgår att man från remissinstansernas

sida i allmänhet är mycket positiv till utredningens förslag rörande linjeorganisationen.

Flertalet remissinstanser accepterar med andra ord, att tygförvaltningen

— åtminstone i ett inledningsskede — ges en försvarsgrensinriktad

organisation med verksamheten fördelad på tre huvudavdelningar

som i huvudsak motsvarar nuvarande tre försvarsgrensförvaltningar. En

majoritet anser det också lämpligt alt i en fjärde huvudavdelning hålla

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1968

samman den materielförvaltning i central instans, som i dag är produktinriktad.

Uppfattningen är alltså, alt materielverket från början bör få en blandad

försvarsgrens- och produktinriktad organisation. Många accepterar

också i princip en försvarsgrensinriktning på sikt men anser sig inte kunna

ta slutlig ställning på denna punkt, förrän anskaffningsverksamheten i sin

helhet har blivit undersökt. De materielförvaltande verken själva anser, att

nuvarande försvarsgrensförvaltningar i avvaktan på ytterligare undersökningar

bör ingå i materielverket med i huvudsak oförändrad organisation.

Den försiktiga attityd som har kommit till uttryck i remissvaren innebär,

att föreslagna förändringar med avseende på sakorganen avstyrks. Inköps-,

kontroll- och underhållsfunktionerna förutsätts oförändrade i den nya organisationen.

Detsamma gäller normaliefunktionen.

Förändringarna i förhållande till nuläget skulle därmed i huvudsak hänföra

sig till de administrativa stödfunktioner, som i nuvarande organisation

är sammanförda byråvis och som tillsammantagna brukar benämnas civilförvaltningstjänsten.

De för verket gemensamma stödfunktionerna anses —

som förut har nämnts — böra hållas samman centralt i en administrativ

huvudavdelning, bestående av eu juridisk, en personal-, eu kameral, en organisations-

och en datamaskindriftenhet samt eu centralexpedition. En

konsekvens av detta förslag blir, att den fjärde huvudavdelningen — intendenturförvaltningen

— får en mera renodlat sakinriktad karaktär. Samhörighets-

och andra skäl anses tala för att även inordna verkstadsavdelningen

i intendenturförvaltningen, som därmed skulle innefatta — förutom

planering och expedition — en intendenturavdelning, en förrådsavdelning

och en verkstadsavdelning.

I det följande redovisas vid remissbehandlingen framförda synpunkter

på olika delfrågor.

Robot- och televerksamliet

Chefen för flygvapnet delar utredningens uppfattning att robotverksamheten

bör bedrivas i former som överensstämmer med dem som tillämpas

för övriga materielområden. Var och en av de försvarsgrensinriktade förvaltningarna

bör sålunda ha huvudansvar för de robotsystem som ingår i

resp. försvarsgrens utrustning. Han anför vidare.

Min uppfattning avviker emellertid från utredningen beträffande fördelning

av typansvar. Jag vill bestämt hävda flygmaterielförvaltningens dominerande

kompetens beträffande robotsystem mot luftmål. Jag håller vidare

för troligt att om en ökad anskaffning av luftvärnsrobotsystem skulle komma

till stånd — som följd av en eventuell framtida ändring av avvägningen

inom luftförsvaret — denna ökade anskaffning främst kommer att ske inom

flygvapnet. Härför talar bl. a. krav på samordnad stridsledning samt

teknisk och taktisk samordning i övrigt inom luftförsvaret. Av dessa skäl är

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Ma j:Is proposition nr 107 år 1068

flygmaterielförvaltningen mest lämpad som typansvarig för luftvärnsrobotsystem.

Även beträffande spaningsrobotar -— som till sin utformning under

överskådlig tid kan karaktäriseras som obemannade flygplan anser jag

av motsvarande skäl att typansvaret skall åläggas flygmaterielförvaltningen.

Intill dess erforderliga detaljulredningar för avsedda organisationsförändringar

bär genomförts bör nuvarande robotavdelning enligt flygvapenchefen

behållas.

Även riksrevisionsverket anser, all den nuvarande robotorganisationen

skall bestå i ett inledningsskede. En senare utredning i denna fråga bör enligt

riksrevisionsverket kopplas till den utredning som siktar till att undersöka

lönsamheten för eu mera genomgående, fackorienterad organisation.

Verket anser, att även den teletekniska verksamheten bör ses i sitt sammanhang

med den större frågan om försvarsgrensinriktad organisation

resp. fackorganisation. Vid en undersökning om möjligheterna till en kombinerad

projekt- och fackorganisation bör frågan om koncentration av den

teletekniska verksamheten bli föremål för särskild uppmärksamhet.

Sveriges Industriförbund instämmer i utredningens förslag att föra samman

lika materiel till en förvaltning (fast sambandsmateriel) och starkt

samhörig materiel till en enhet (radar och databehandling). Beträffande

sambandsmateriel är det förbundets uppfattning att även större delen av

den rörliga sambandsmaterielen skall tillhöra samma förvaltning, då stor

teknisk släktskap i regel föreligger mellan fast och rörlig materiel och förbindelse

mellan dem ofta krävs. Vidare anses kommunikationsbehovet mellan

enheterna ur de olika vapenslagen i framtiden öka, vilket kräver gemensamma

system och i viss man gemensam materiel.

Svenska Teknologföreningen erinrar om att det i direktiven tor utredningen

har sagts att den bör överväga om det kan anses ändamålsenligt att

förhållandevis snabbt organisera särskilda robot- och telematenelenheter.

Föreningen konstaterar, att utredningen förefaller ha tagit ganska lätt på

denna uppgift, då den menar att frågan — när det gäller televerksamheten

— utan olägenhet kan hänskjutas till en senare utredning. I fråga om såväl

robot- som teleorganisationen ansluter föreningen sig till 1964 års tygförvaltningsutredning,

som uttalade sig för en strukturell samordning inom

båda dessa områden. Materielförvaltningsutredningens förslag att robotresurserna

skall spridas på tre håll anses orationellt, speciellt i ett gemensamt

materielverk. Föreningen anser, att ett gemensamt centralt robotorgan

bör inrättas.

Kvalitetskontroll in. in.

Både chefen för armén och arméförvaltningen anser, att materielinspeklionen,

som ingår i arméförvaltningen och som har till uppgift att kontrollera

materielens befintlighet, tekniska tillstånd och förvaringsbetingelser,

bör behållas och ingå i armématerielförvaltningen. Denna kontrollfunktion

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1968

är en nödvändig förutsättning för att den materielmässiga delen av förbandsproduktionen

skall kunna drivas rationellt.

Marinförvaltningen anser, att kontrollen inom framför allt fartygsbyggnadsområdet

är så särpräglad, att den inte lämpligen kan behandlas på

samma sätt som kvalitetskontroll av materiel som förekommer i större

serier.

Statens provningsanstalt tillstyrker att den föreslagna organisationen av

kontroll- och provningsverksamheten genomförs. Enligt provningsanstalten

bör dock på sikt mera långtgående åtgärder i rationaliseringssyfte vidtas.

Dessa åtgärder bör bl. a. syfta till att åstadkomma en enhetlig ledning för

kontrollavdelningarna.

Beträffande försöks- och provningsverksamheten uppvisar den nuvarande

organisationen eu mycket splittrad och heterogen bild, konstaterar riksrevisionsverket.

Utredningen föreslår vissa förbättringar men verket saknar

eu analys av hela komplexet. Eu utredning i syfte att undersöka möjligheterna

till eu ytterligare förenkling och samordning av provningsverksamheten

bör enligt riksrevisionsverket verkställas efter omorganisationen.

Samtidigt bör man göra en analys av optimal fördelning av kontrollarbetet

mellan industri och materielverk.

Den föreslagna samordningen av försöks- och provningsverksamheten

genom ett kontrollsamordningsorgan i verksstaben bör enligt försvarets

fabriksverk kunna leda till rationaliseringsvinster inom området. Beträffande

förutsättningarna för samarbete mellan materielverket och fabriksverket

i fråga om utnyttjande av materiallaboratoriet vid centrala flygverkstaden

i Malmslätt, om detta laboratorium i enlighet med 1966 års

vorkstadsutrednings förslag förs över till fabriksverket, anför verket följande.

Om verkstadsutredningens förslag att tillföra fabriksverket vissa verkstäder

och företag genomförs, kominer verket att få ett än större behov av laboratorieresurser.

Fabriksverket är dock självfallet berett att prioritera de

uppdrag materielverket önskar få utförda vid laboratoriet. Särskilt långtidsavtal

härom torde kunna träffas mellan materielverket och fabriksverket.

I den mån laboratoriets kapacitet överstiger de behov materielverket

och fabriksverket har, bör uppdrag från andra statliga institutioner och

från privata företag emottaS.

Genom de uppdrag som kan komma att tillföras laboratoriet från materielverket,

från en utökad FFV-koncern samt från andra statliga institutioner

och från privata beställare bör goda möjligheter finnas att utnyttja laboratoriets

resurser rationellt samt att vidmakthålla och höja laboratoriets

i edan höga standard såväl personellt som i fråga om provningsutrustning.

Eftersom fabriksverket bedriver uppdragsverksamhet även inom den civila

sektorn, anser statens provningsanstalt det önskvärt, att provningsanstaltens

och materiallaboratoriets verksamhet koordineras så att onödig

dubblering av resurserna undviks. Det anses också angeläget, att gemensamma

grunder för taxesättningen används. Provningsanstalten tillstyrker

s. 55 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj.ts proposition nr 107 år 196H 55

nit gemensamt system för kostnadsredovisning införs vid materielverkets

provningsorgan.

Underhåll

Försvarets förvaltningsdirektion in. fl. understryker, att underhållsavdelningarna

bör organiseras med beaktande av underhållsuppgifternas fördelning

mellan central och regional/lokal förvaltning.

Försvarets fabriksverk tar upp frågan om en för materielverket gemensam

nnderhållsavdelning och vänder sig mot utredningens uppfattning, att

en sådan organisation inte skulle medföra eu personalbesparing totalt sett,

eftersom personalen måste specialiseras med hänsyn till miljökunnande.

Fabriksverket anför härom följande.

Även om viss personal måste specialiseras, kan detta inte gälla alla de

tjänstemän, som enligt utredningens förslag erfordras vid underhållsavdelningarna

inom huvudavdelningarna 1—3. Inom de tre underhållsavdelningarna

torde t. ex. driftenheternas arbete i allt väsentligt vara likartat,

liksom arbetet vid avdelningarnas personal- och organisationsenheter. Enligt

fabriksverkets mening torde icke oväsentliga personalbesparingar vara

möjliga genom att de tre underhållsavdelningarna sammanförs till en enhet,

dock med undantag för avdelningarnas enheter för underhållsplanering,

som torde böra sortera under resp. huvudavdelningar.

Om underhållsavdelningarna med nämnda undantag slås samman till en

avdelning, kunde enligt fabriksverket i denna inrymmas även den föreslagna

verkstadsavdelningen. Den sålunda sammanförda avdelningen borde

_ anser fabriksverket — sortera direkt under verkschefen.

För rådsledning

Av utredningen framgår att på sikt ett gemensamt förrådsredovisningssystem

(beståndsstyrningssystem) skall utvecklas, konstaterar marinförvaltningen.

Tre krigsorganisationssystem, som skall integreras med ett

gemensamt förrådssystem, anses emellertid medföra konsekvenser för stabernas

del. Den naturliga utvecklingen bör enligt förvaltningen leda till ett

enhetligt och senare gemensamt krigsorganisationssystem, som korresponderar

med det gemensamma förrådssystemet. Denna frågeställning bör

framhåller förvaltningen — beaktas i samband med den precisering av ansvarsfördelning

och rutinläggning av samarbetet, som har förutsatts ske

vid materielverkets tillkomst.

Standardisering och förlagsverksamhet

Beträffande organisationen på sikt anser marinförvaltningen att de nuvarande

normaliebyråernas motsvarigheter i materielverket — om en utredning

ger vid handen, att en sammanslagning bör ske — på grund av sina

uppgifter bör ha en i förhållande till sakavdelningarna fristående ställning.

Verksamheten bör i så fall på sikt organiseras på en standardiserings- och

opaginerad Kontrollera mot PDF

,)b Kungl. Ma j:ts proposition nr 107 år 1968

en förlagsenhet, vilkas inplacering i organisationen dock anses böra övervägas

ytterligare.

Enligt flygforvaltningen är förvaltningens normalieverksamhet väsentligen

inriktad mot den för förvaltningen speciella materielen. Det finns dock

breda fält där standardisering och enhetlighet kan och bör åstadkommas

försvarsgrensförvaltningarna emellan. Flygförvaltningen nämner som exempel

försvarets klassifikationscentral, som till en del anses ha denna

funktion. Klassifikationscentralen anses kunna behållas ansluten till flygmaterielförvaltningen

eller — om så bedöms lämpligare — till armématerielförvaltningen

eller marinmaterielförvaltningen.

Datamaskindrift

Chefen för armén ifrågasätter, om den föreslagna datacentralens kapacitet

blir tillräcklig för att tillgodose de centrala stabernas alltmer ökande

behov av datamaskintid.

De vid armé- och flygförvaltningarna samt försvarets civilförvaltning befintliga

datamaskinerna har enligt marinförvaltningen en konfiguration

och uppbyggnad avsedd för administrativa informationssystem i motsats

till exempelvis försvarets forskningsanstalts datamaskin, som är avsedd

för tekniskt-vetenskapliga system. De utgör därför enligt förvaltningen ett

komplement till den administrativa funktionen. Ansvaret för nuvarande

och tänkbara senare enhetliga system förutsätts åvila huvudavdelningarna.

Från denna synpunkt anser förvaltningen det nödvändigt att dessa avdelningar

tilldelas erforderlig system- och programmeringspersonal.

På sikt bör man enligt marinförvaltningen inrikta sig på att samla all

för verket erforderlig datamaskindrift i Stockholm. Lämplig tidpunkt för

detta kan vara tidpunkten för anskaffning av nya maskiner.

Verkstadsledning

Verkstadstjänsten i fred utgör en för förbandsproduktionen särpräglad

servicefunktion, framhåller chefen för armén, som understryker kravet

pa att den drivs på ett företagsekonomiskt sätt med en rationell avvägning

mellan civila och militära resurser, dock utan att beredskapskravet eftersätts.

Utredningen har enligt chefen för marinen klarlagt det nära och nödvändiga

sambandet från beredskapssynpunkt mellan underhålls- och verkstadsorgan

samt de fredsmässiga önskemålen om ekonomiskt rationell

verkstadsdrift. Marinchefen anser det nödvändigt från förbandsproduktionssynpunkt

och med tanke på den operativa verksamheten i krig, att de

förbandsanknutna verkstäderna hålls samman i materielverket och inte

i försvarets fabriksverk. Man erhåller härigenom samma befälsförhållanden

mellan försvarsgrenarna och av dem organiserade förband.

Erfarenheterna av nuvarande organisation inom flygvapnet med integre
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 107 är 1008 57

råd ledning av underhåll och drift i underhållsavdelningens regi är goda.

framhåller chefen för flygvapnet. Frågan om konsekvenserna och behovet

av en gemensam verkstadsledning anser flygvapenchefen inte belyst på ett

sådant sätt, att det är klart att utredningens förslag innebär en rationell

lösning.

Den föreslagna verkstadsavdelningens uppgifter hänger enligt marin)örvaltningen

nära samman med underhållsfunktionen. Marinförvaltningen

anser, att man till en underhållsavdelning i marinmaterielförvaltningen

även bör föra verkstadsledningsfunktionen, varvid alla ledningsfunktioner

för marinens underhållsverksamhet skulle bli samlade i en organisationsenhet,

vilket måste innebära fördelar. Erfarenheterna av en sådan organisation

vid flygförvaltningen är goda, framhåller marinförvaltningen. Verkstadsledningen

innehåller emellertid många för verket i dess helhet gemensamma

funktioner, varför marinförvaltningen likväl i princip kan ansluta

sig till utredningens förslag beträffande en gemensam verkstadsavdelning.

Försvarets förvaltningsdirektion anser det angeläget, att de förbandsbundna

verkstädernas drift så långt möjligt sker enligt företagsekonomiska

grunder med inriktning mot en successiv strukturrationalisering utan att

service- och beredskapskraven eftersätts. Kostnadsbesparingar kan enligt

förvaltningsdirektionen snabbast uppnås genom samordning av verkstadsadministrativa

och Verkstadstekniska uppgifter som leder till ett smidigt

utnyttjande av här ifrågavarande relativt små verkstadsenheter och serviceorgan

utöver försvarsgrensgränserna, exempelvis utjämnad sysselsättning,

samordnade investeringar i maskiner och annan utrustning. Syftet bedöms

kunna uppnås med mindre personal i verkstadsavdelningen, om målsättningen

begränsas till dessa uppgifter.

Utredningen har vid beskrivningen av nuvarande förhållanden inom

verkstadsområdet klassificerat vissa verkstäder som förbandsbundna och

icke förbandsbundna. Denna klassificering bör enligt försvarets fabriksverk

anstå tills 1966 års verkstadsutredning har slutfört sitt utredningsuppdrag.

Personaladministration

Organisationen för handläggning av frågor rörande förvaltningspersonal

på olika nivåer är enligt chefen för armén f. n. inte helt rationell. En ytterligare

centralisering med åtföljande personalbesparing anses möjlig. Avvägningen

mellan personalledningsfunktionen i central och regional nivå

liksom ökad integrering av bl. a. de tygtekniska kårerna (motsvarande)

anser arméchefen bör utredas närmare.

Försvarets sjukvårdsstyrelse anser, att ledningen av personalfunktionen

trots utredningens förslag ger ett splittrat intryck och att det borde vara

möjligt att renodla denna funktion ytterligare. Sjukvårdsstyrelsen skisserar

följande organisationslösning.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1968

Vid huvudavdelningarna inrättas en eller flera smärre personalenheter

för ärenden angående semester, ledighet in. m. Dessa enheter slås samman

med de enheter för viss kassafilialverksamhet m. m. som fordras inom huvudavdelningarna.

Övriga personalärenden koncentreras till en gemensam

avdelning till vilken ev. hänförs också annan administrativ verksamhet. Till

den gemensamma enheten bör också föras ärenden angående företagsnämnd,

arbetarskydd och inomverksutbildning. Någon särskild samordning genom

verksstaben erfordras då inte. Om personalkårärendena vid den fortsatta utredningen

befinns skola åvila materielverket, vilket inte är givet, bör även

dessa ärenden handläggas vid personalenheten. Denna kommer i så fall att

tjänstgöra också som stabsorgan åt de olika personalkårcheferna.

Sjukvårdsstyrelsen anser en sådan organisation vara mera rationell och

personalbesparande än den som har föreslagits av utredningen.

TCO anser resurserna för personalpolitiken otillräckliga. Redan i samband

med verkets inrättande är enligt TCO en betydande upprustning påkallad

i form av ett utökat antal medarbetare med uppgifter inom personalplanering

och utbildning. TCO anför ytterligare.

Medel för utbildning bör beräknas under verkets materielanskaffningsresp.

underhåll sanslag. I avvaktan på den förordade administrativa huvudavdelningens

uppbyggnad och de överväganden beträffande utbildningsfinansiering

och övriga utbildningsfrågor, som kan uppkomma i anslutning

härtill, bör dock nuvarande system för medelstilldelningen bibehållas.

Beträffande personalutbildningen i övrigt framhåller materielförvaltningsutredningen

att den tekniska utbildningen av materielverkets personal bör

samordnas med utbildning av viss teknisk personal inom försvarsgrenarna.

Om det därvid är utbildningens praktiska genomförande som avses har TCO

inget att erinra. Vad planeringen av utbildningen beträffar bör dock denna

till alla delar ske i verkets egen regi och där samordnas inom den administrativa

funktionen.

Enligt SACO bör personalavdelningen få sådan sammansättning, att den

genom en kontinuerlig kontakt med verksamheten kan driva en aktiv personalpolitik.

Samordningsfrågor

Remissvaren ägnar stort utrymme åt samordningsfrågorna. Detta gäller

såväl den interna samordningen som samordningen utåt med staber och

andra sidoordnade och underställda myndigheter samt industrin.

Samordning inom materielverket

Utredningens systematisering av samordningsformer och ansvarsfördelning

inom verket är enligt överbefälhavaren i princip lämplig. Denna uppfattning

delas i huvudsak av försvarsgrenscheferna. Om inte uppdelningen

i huvudansvar, tvpansvar etc. skall få negativa tendenser med en stagnerande

verksamhet som följd krävs emellertid — framhåller chefen för

marinen — från försvarsgrenssynpunkt att decentraliseringsprincipen med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ku nr/l. Maj: Is proposition nr 107 är 1908

.■)!)

luafl genomförs och alt huvudansvarsfördelningen i största möjliga utsträckning

far sammanfalla med övriga ansvarsfördelningar.

Former och regler för samarbete är nödvändiga, konstaterar försvarets

furvaltningsdirektion. Det är emellertid sättet på vilket de tillämpas

som ar avgörande för deras effektivitet. En alltför formalistisk tillämpnin»

kan medföra tungroddhet, komplicerade samrådsförfaranden och tidsförhist

i arbetet i stället för smidighet och klarhet i ansvarsgränser. Förval tn.

ngsdirektionen bedömer att de av utredningen föreslagna formerna för

samordning kan tillämpas på sådant sätt att formalism eller byråkrati.!

inte skall behöva uppkomma.

Även de tre försvarsgrensförvaltningarna biträder vad utredningen har

anfört om huvudansvar, typansvar och tekniskt samordningsansvar men

understryker betydelsen av smidiga tillämpningsformer och samrådsregler.

Den av utredningen allför konsekvent tillämpade systematiken leder enligt

flygforvaltningen i vissa hänseenden till resultat, som fjärmar sig från vad

som ar praktiskt lämpligt och rationellt. Man får inte fastna så i tänkandet

kring huvud- och typansvarssystemen, alt man blir blind för de enklaste

och naturligaste lösningarna.

Flygförvaltningen tycker sig se en strävan från utredningens sida att söka

metoder att uppifrån styra, samordna och kontrollera hela förvaltningsverksamheten.

Metoden måste — framhåller förvaltningen — i stället vara att

tmna informationssystem, som mera stöder än styr sakorganens verksamhet.

Beslutsunderlag skall komma nerifrån, från de sakkunniga instanserna,

beredas på vanligt sätt och föredras för beslut i hittills tillämpade

former. Förvaltningen anför vidare.

En sådan verksamhet kan normalt inte styras i den meningen, att en

c let via givna informationskanaler och eu beredande stab skaffar sig kunskap

om förekommande ärenden och därefter beslutar. I en militär organisation

ar ett sådant förfarande riktigt, bl. a. därför att den främsta sakkunskapen

val får anses vara representerad i staben. I ett verk finns den främsta

sakkunskapen nere i organisationen, inom avdelningar och byråer. Stabsorganens

främsta funktion är inte att leda verksamheten där utan i stället

att sammanställa översiktliga uppgifter om ekonomi ni. in. och i anslutning

därtill utöva viss planering och samordning för att därigenom biträda

verkschefen med ledningen i stort av verket.

Försvarets sjukvårdsstyrelse är mycket kritisk mot de föreslagna samoidningsreglerna

och anser, att utredningens förslag i fråga om intendenturförvaltningen

och sjukvårdsmaterielförvaltningen medför att en fördröjande

mellaninstans skapas, som torde komma att försvåra samarbetet

med bl. a. försvarsgrensslaberna. För den förvaltningsverksamhet som nu

är funktionellt organiserad skulle eu tillämpning av huvudansvarsprincipen

enligt sjukvårdsstyrelsen få allvarliga konsekvenser. Försvarets intendenturverk

är av samma uppfattning och hävdar för sin del att samordning inom

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1968

verket gentemot försvarsgrenscheferna måste utövas ovanför huvudavdelningarna,

dvs. inom verksstaben.

TCO anser att utredningens förslag om olika ansvarsformer inte kan

läggas till grund för konkreta åtgärder. Även SACO uttalar sig i avstyrkande

riktning. Den långt gående ansvarsindelningen anses vara en starkt

hindrande faktor när det gäller att åstadkomma en flexibel organisation

inom materielverkets ram.

Samarbete stab—förvaltning

Sammanhanget förvaltning—stab—förband, dvs. inriktningen mot förbandsproduktionen,

har tillgodosetts i den utsträckning som är möjlig inom

ramen för »ett verk», konstaterar överbefälhavaren. Bl. a. har en för det

löpande arbetet nödvändig delegering förutsatts, överbefälhavaren anser

emellertid, att samordningen inom verket och tillkomsten av ytterligare

beslutsinstanser kommer alt kräva mera arbete och förlänga tiden för

beslutfattning. De rationaliseringsvinster den föreslagna organisationen

kan ge anses därför i viss mån komma att vinnas till priset av försvårat

samarbete mellan försvarsgrensstaber och motsvarande förvaltningar.

Chefen för marinen och chefen för flygvapnet påpekar i sina yttranden,

alt den dessutom kommer att medföra behov av ökade resurser inom

marin- och flygstaberna.

Försvarsgrensförx altningarna understryker, alt samarbetet med försvarsgrenscheferna

inte får försämras, överbefälhavarens och föis\arsgrenschefernas

inflytande kan — framhåller arméförvaltningen — i praktiken

vara beroende av samarbetsformer och -rutiner mellan dessa myndigheter

och materielverket. Enligt marinförvaltningen måste tillkomsten av materielverket

medföra ökade krav på staberna i fråga om enhetlighet beträffande

målangivelser och annat underlag för förvaltningen. Marinförvaltningen

anför ytterligare.

Det synes vara angeläget alt materielverkets huvudavdelningar kan

arbeta under likartade lörutsättningar i vad avser anvisningar, normer

och andra grunduppgifter från försvarsgrenscheferna. Detta torde öka

kraven på marinstaben i fråga om framtagning av t. ex. taktisk-organisatoriska

målsättningar för förband, personalsammansättningstabeller, utrustningslistor,

taktisk-teknisk-ekonomiska målsättningar för materiel

samt ADB-framtagna behovsuppgifter för materielanskaffningen. Detta

kan komma att medföra ökat personalbehov vid marinstaben. Även en

övergång till programbudgetering kan komma att för stabens del innebara

behov av personalförstärkning.

Det torde höra till de mera svårbemästrade uppgifterna att beskriva och

analysera del mosaikartade mönster, som kontaktytan mellan flygstaben

och flygförvaltningen uppvisar, konstaterar flygförvaltningen. Det är däiför

enligt flygförvaltningen också svårt att i konkreta termer ange i vilken

utsträckning samarbetet mellan flygstaben och förvaltningen skulle ändras

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 är 1968 (il

genom tillkomsten av elt materielverk enligt utredningens förslag. Flygförvaltningen

befarar, att den styrning och det förenhelligande av samarbete

in. in. som utredningen föreslår medför, att de jämförelsevis informella

men snabba kontaktvägar och samarbetsrutiner som nu gäller skulle

komma att ersättas av mera tungrodda samarbetsformer som i vart fall inte

innebär någon vinst för flygledningens del.

Enligt flygförvaltningen är en långt driven delegering av beslutsbefogenheter

inom materielverket nödvändig. Förvaltningen anser emellertid, att

tillkomsten av den föreslagna verksstaben med dess omfattande planerings-

och samordningsuppgifter samt andra skisserade verksamhetsformer

inom ramen för det omfattande styrsystemet skulle innebära stora risker

för formalisering av samarbetet stab—förvaltning och göra det mindre

effektivt än vad det hittills har varit och i dag är. Förvaltningen anför

härom vidare.

Taktisk-teknisk-ekonomiska målsättningar beträffande flygmaterielen

växer fram successivt under ständigt pågående samarbete och ömsesidigt

utbyte av informationer och hänsynstagande till inverkande förhållanden

och måste även i fortsättningen anpassas till nya omständigheter, som

erfarenhetsmässigt alltid kommer fram och till vilka hänsyn måste tas.

En detaljsystematisering av detta samarbete mellan flygstab och flygmaterielförvaltning

skulle stöta på stora svårigheter, motverka sitt syfte och

binda kvalificerad personal till ett definitions- och analysarbete, som likväl

inte skulle kunna tillämpas, därför att verkligheten inte skulle rätta sig efter

resultatet.

Svenska Teknologföreningen anser, att utredningen alltför flyktigt har

berört formerna för samarbetet stab—förvaltning. Inte minst för att lösa

systemanalytiska problem är en garanterad samverkan enligt föreningen

av yttersta vikt. Föreningen föreslår att särskilda samarbelsgrupper bildas

och att sådana bör finnas även på lägre nivåer.

Samverkan med andra centrala myndigheter

Förslaget att i stället för försvarets förvaltningsdirektion, som avvecklas

i samband med omorganisationen, inrätta en försvarsförvaltningens chefsnämnd

tillstyrks i allmänhet. Överbefälhavaren, som anser benämningen

chefsnämnd mindre lämplig, föreslår att företrädare för försvarsstaben ges

möjlighet delta i överläggningarna. Flygförvaltningen är av motsatt uppfattning.

Enligt försvarets förvaltningsdirektion bör nämnden i princip ges

den ställning och de uppgifter utredningen föreslår.

Försvarets sjukvårdsstyrelse finner utredningens ståndpunkt ologisk och

otillfredsställande med hänsyn till de samordningsproblem som alltjämt

finns kvar. Sjukvårdsstyrelsen föreslår att materielverket, i egenskap av

•den största förvaltningsmyndigheten, skall få i uppdrag att verka för samordning

och enhetlighet i fråga om förvaltningen av försvarsmateriel och

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1968

att cheferna for Övriga centrala förvaltningsmyndigheter skall adjungeras

i verksstyrelsen eller direktionen vid handläggningen av förvaltningsfrågor,

som är gemensamma för flera förvaltningsmyndigheter. Enligt sjukvårdsstyrelsen

kan materielverket behöva utrustas med anvisningsrätt

gentemot bl. a. intendenturverket och försvarets sjukvårdsstyrelse i frågor

rörande gemensam förrådshållning, materielhantering och materielredovisning

samt i vissa frågor rörande normalieverksamhet in. in.

Det direkta samarbete som i nuvarande organisation förekommer på

skilda nivåer exempelvis mellan eu tygförvaltning (intendenturverket) och

fortifikationsförvaltningen förutsätter försvarets förvaltning sdirektion

skall fortgå i princip oförändrat även i den nya organisationen. Marinförvaltningen

understryker behovet av kontinuerligt samarbete med fortifikationsförvaltningen

i frågor rörande befästningar av skilda slag. Fortifika■

ionsför valt ning en förutsätter afl samarbetet efter omorganisationen kommer

att fungera i stort sett efter samma linjer som nu. En förutsättning

härtöi är dock enligt fortifikationsförvaltningen, att delegering av beslutanderätten

inom det nya verket kommer till stånd i den utsträckning

utredningen har föreslagit.

Enligt arméförvaltningen bör fastare former övervägas för samarbetet

mellan materielverket och civilförsvarsstyrelsen i fråga om anskaffningsa

erksamhet. Inom civilförsvarsstyrelsen görs nämligen en stor mängd upphandlingar

som har nära anknytning till materielverkets anskaffningsområde

men där koordineringen f. n. endast i begränsad grad är tillgodosedd.

I avvaktan på resultatet av dessa överväganden anser arméförvaltningen

det angeläget, att vissa samarbetsdelegationer kvarstår.

Försvarets förvaltningsdirektion tar upp samarbetet inom forskningen

och uttalar att samarbetet mellan materielverket och försvarets forskningsanstalt

hör få god effekt genom tillämpning av utredningens förslag och

med fortsatta direktkontakter på skilda nivåer enligt f. n. tillämpade principer.

Förvaltningsdirektionen förordar att inte endast chefen för materielverket

utan även cheferna för de tre försvarsgrensinriktade förvaltningarna

skall ingå i forskningsanstaltens styrelse.

Statens provningsanstalt anser, att det vore lämpligt med någon form

av samordning av i första hand försvarets forskningsanstalts och provningsanstaltens

resurser för normalietjänst. Detta skulle kunna ske genom

alt man utser eu för de båda verken gemensam delegation, som skulle

ha till uppgift att behandla frågor rörande anslagsframställningar, forskningsprojekt

in. in. Delegationen hör enligt provningsanstalten anknytas

till den föreslagna styrelsen för teknisk utveckling. Provningsanstalten har

i yttrande till finansdepartementet framhållit, att denna styrelse bör »fungera

som centralt organ för den för mätteknikens tillämpning och utveckling

nödvändiga normalieverksamheten i landet».

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 107 år 1908 63

Samarbete med regionala och lokala myndigheter

Enligt överbefälhavaren torde den föreslagna organisationen på sikt

kunna få eu positiv effekt för krigsmaktens regionala och lokala myndigheter,

framför allt när det gäller förrådsverksamheten. Härför krävs dock

en anpassning av förvaltningsorganisationen på dessa nivåer. Även försvarets

förvattningsdirektion bedömer det möjligt att på sikt effektivisera

samarbetet med regionala och lokala myndigheter.

Arméförvaltningen framhåller, att kontaktlinjerna gentemot de regionala

och lokala organen måste vara entydiga och för varje försvarsgren

gå genom en organisationsenhet, nämligen den som i övrigt har huvudansvar

för försvarsgrenens materiel. Genom att anslagstilldelning, medelsförvaltning

och utfärdande av förvaltningsföreskrifter för fred och krig

samt förvaltningsrevision handläggs i samarbete med försvarsgrensstaben

av den för försvarsgrenen huvudansvariga förvaltningen säkerställs enligt

arméförvaltningen entydiga och samordnande direktiv, anvisningar och

bestämmelser för hela försvarsgrenens förbandsproducerande verksamhet.

Detta utesluter — framhåller förvaltningen — dock inte att direkta kontaktlinjer

i rena fackfrågor måste föreligga mellan funktionella verkstadsoch

förrådsledningsorgan samt regionala och lokala myndigheter.

Samarbete med industrin

Utredningens synpunkter på samarbetet med industrin lämnas av flertalet

remissinstanser utan erinran. Försvarets förvattningsdirektion anser

dock, att de av utredningen föreslagna formerna för samarbetet bör kunna

förenklas med en motsvarande personalbesparing som följd. Det bör enligt

flygförvaltningen övervägas vem som skall lämna orienteringar till industrin

om aktuella anskaffningsplaner.

Flygförvaltningen lägger också fram sin syn på behovet av kommersiell

samordning och konstaterar, att inköpssamordning och industriplanering

inkl. krigsindustriplanering är nära förbundna med varandra. En viss sammanhållning

av frågor inom dessa områden anses böra ske under medverkan

av verksstaben. Förvaltningen räknar med att inköpssamordningen genom

sitt arbete kommer alt utöva ett stort inflytande i en rad viktiga principiella

och praktiska samordningsfrågor.

Försvarets fabriksverk finner det angeläget att den centralt ledda och

samordnade inköpsorganisationen även utnyttjas för att ge den svenska

försvarsindustrin bättre underlag för planering av den framtida produktionen.

Sveriges Industriförbund antar att kontakterna mellan industri- och

förvaltningsrepresentanter sannolikt kräver mera tid än kontakterna mellan

stabs- och förvaltningsrepresentanter. Redan från kostnadssynpunkt

anses det därför vara av stor betydelse att materielverkets organisation är

opaginerad Kontrollera mot PDF

04

Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1968

smidigt anpassad med hänsyn till kontaktbehovet mellan industri och

förvaltning. Förbundet anför ytterligare.

Kravet på att materielverket skall kunna samarbeta med industrin utan

dubbelarbete i verket tillgodoses genom tillämpning av principen om huvudansvar

för materiel i kombination med principen om typansvar. Detta

innebär en vidareutveckling av nuvarande huvudförvaltningsprincip, vartill

samordningen i ett verk skapar möjligheter. Införandet av huvudförval

tningsprincipen innebar på sin tid ett väsentligt bidrag till effektivisering

av materielanskaffningarna. Enligt förbundets uppfattning kommer

den i utredningen föreslagna lösningen, som bygger vidare på huvudförvaltningsprincipen,

att kunna tillgodose kraven på effektivt samarbete

mellan försvarsgrenscheferna och staberna å ena sidan och industrin å

den andra.

Eftersom materielverkets kontakter med industrin är de dominerande

anser SACO att en organisatorisk anpassning till industrins produktinriklade

verksamhet måste ske. De erforderliga kontaktfunktionerna med

industrin måste enligt SACO återfinnas inom linjeorganisationen och inte

i staben.

Sveriges Hantverks- och Industriorganisation föreslår, att ett särskilt

samrådsorgan mellan verksledningen och näringslivet inrättas för behandling

av policyfrågor avseende anbuds- och upphandlingsförfarande, inköpsrutiner,

kontrollmetoder, faktureringsprinciper m. m. och med företrädare

för närmast berörda centrala näringsorganisationer.

Omorganisationens genomförande

Flera remissinstanser avstyrker den av utredningen föreslagna tidsplanen

för omorganisationen. Överbefälhavaren anser att utredningen — trots

de förtjänster den har — bl. a. på grund av att förslagets ekonomiska konsekvenser

är ofullständigt kartlagda inte utan komplettering kan läggas

till grund för beslut om omorganisation. Enligt försvarets intendenturverk

är planen alltför snävt tilltagen med hänsyn till kvarstående detaljutredningar

och möjligheterna att lösa lokalfrågan. Liknande synpunkter framförs

av försvarets civilförvaltning, fly g förvaltningen m. fl.

Om riksdagen våren 1968 beslutar att ett materielverk skall bildas och

om verksledning och verkskansli inrättas 1968 och omorganisationen då

påbörjas, bedömer försvarets förvaltningsdireklion, att tidsplanen bör

kunna följas. Enligt arméförvaltningen bör tidsplanen inte utsträckas

längre än nödvändigt med hänsyn till de risker för effektnedsättningar,

som kan påräknas under omorganisationen, bl. a. en befarad negativ effekt

i fråga om personalens arbetstrivsel.

Stor enighet råder om angelägenheten av att inte onödigt fördröja den

formella tidpunkten för genomförandet. Statskontoret betonar mycket

starkt den roll som tidsfaktorn spelar. Riksrevisionsverket finner det

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1968

realistiskt att den formella organisationen genomförs den 1 oktober 1968

under förutsättning att beslutet om inrättandet av ett materielverk fattas

relativt tidigt på våren 1968.

Utredningens förslag om att tillsätta en särskild personaldelegation tillstyrks

helt.

Av utredningen framförda synpunkter och förslag rörande sättet för

utredningens fullföljande föranleder olika uttalanden om behovet av fortsatta

undersökningar, överbefälhavaren anser, att de ekonomiska konsekvenserna

av utredningens förslag är ofullständigt kartlagda. Flygförvaltningen

efterlyser noggranna personalberäkningar. Försvarets sjukvårdsstyrelse

understryker, att det fortsatta utredningsarbetet måste få en annan

huvudinriktning än den som har angetts av utredningen. För materielverkets

framtid på längre sikt bör enligt riksrevisionsverket prövas andra

organisationsprinciper än de föreslagna.

Några remissinstanser går in på det praktiska genomförandet av de

kompletterande undersökningar som erfordras. Flygförvaltningen föreslår,

att en särskild plan upprättas för dessa undersökningar under omsorgsfullt

beaktande av i vilken ordning undersökningarna skall göras. I det fortsatta

uppbyggnadsarbetet bör enligt TCO alla omställningar föregås av ingående

undersökningar och praktisk försöksverksamhet. Det bör därvid ankomma

på verksledningen att skissera riktlinjer i stort, medan man på

lägre beslutsnivåer ges möjlighet att inom förhållandevis vida ramar påverka

verksamhetens utformning och inriktning.

Personal och kostnader

Remissinstanserna är i allmänhet mycket kritiska mot utredningens personal-

och kostnadsberäkningar. Man anser över lag, att det bör vara

möjligt att uppnå större personalbesparingar och därmed kostnadsminskningar

än vad utredningen har kommit fram till. Överbefälhavaren konstaterar,

att några reella besparingar utöver dem som kan åstadkommas inom

ramen för nuvarande organisation inte har påvisats. Kostnadssänkningar

av storleken 15—40 % kan enligt riksrevisionsverket väntas som resultat

av ett sakkunnigt bedrivet tekniskt och administrativt rationaliseringsarbete.

Personal

Redovisningen av antalet tjänster i nuvarande organisation visar enligt

försvarets sjukvårdsstyrelse i flera fall betydande avvikelser i förhållande

till den redovisning som återfinns under berörda anslag i statsverkspropositionen.

Vidare räknar utredningen sig tillgodo 100 å 120 tjänster vid

andra statliga myndigheter utan att specificera de tjänster som anses kun5

— Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. At 107

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1968

na dras in. Sjukvårdsstyrelsen anser, att den kostnadsminskning som beräknas

uppstå på längre sikt har överskattats och att besparingarna inte

osannolikt torde ligga inom marginalen för felräkning av lönekostnaderna.

Flygförvaltningen finner utredningens förslag om personaluppsättning

inom nybildade eller ändrade enheter schematiskt. Behoven anses vara i

alltför hög grad uppskattade. Det blir därför enligt flygförvaltningen nödvändigt

att göra detaljerade undersökningar och beräkningar.

Både statskontoret och riksrevisionsverket anser det möjligt att åstadkomma

ytterligare personalminskningar. Statskontoret har för sin del inte

ansett sig böra detaljgranska den föreslagna organisationen bl. a. på grund

av att de inte minst från personell synpunkt omfattande sakorganen ännu

ej har gjorts till föremål för undersökning. Riksrevisionsverket anser, att

det angivna behovet av tjänster vid utgången av budgetåret 1970/71 bör

kunna reduceras påtagligt efter en undersökning av rationaliseringspotentialen.

Den personalbesparing som redovisats har — framhåller SACO — inte

diskuterats utifrån den väsentligaste synpunkten, nämligen vilka konsekvenser

en omorganisation skulle få för verkets huvuduppgift att anskaffa

effektiv försvarsmateriel till lägsta kostnad. Med hänsyn till materielanslagens

storlek bör enligt SACO en effektiv förvaltning vara det primära.

Kostnader

Redovisade besparingar på avlöningssidan förefaller blygsamma. I redovisningen

ligger emellertid — framhåller försvarets civilförvaltning —

vissa osäkerhetsmoment, bl. a. en naturlig osäkerhet om de exakta lönegradsplaceringarna

av nya tjänster. Ämbetsverket anför vidare.

Civilförvaltningen anser emellertid, att det sammanslagna verket kommer

att medföra så stora vinster, att avgörande vikt inte bör fästas enbart

Od personalkostnaderna. Framför allt bör beaktas de besparingsmöjligheter

som följer av det sammanslagna verkets större möjligheter till samordning

av det tekniska utvecklingsarbetet och av anskaffningsverksamheten

i övrigt. Vikt bör i detta sammanhang bl. a. fästas vid de vinster för

försvaret, som följer av de ökade möjligheterna till inköpsplanering och

till ett mera samlat uppträdande i förhållande till leverantörerna. Härtill

kommer att en gemensam förvaltning kommer att ge större rationaliseringsmöjligheter

inom sakorganen än som är möjligt med nuvarande organisation.

Civilförvaltningen anser, att dessa och liknande synpunkter bör

tillmätas avgörande betydelse, då lönsamheten av den föreslagna organisationen

skall bedömas.

Statskontoret deklarerar som sin uppfattning, att ett materielverk utgör

den bästa plattformen för fortsatta rationaliseringar. Av utredningen angivna

besparingar bedöms ha framtagits med stor marginalsäkerhet. Betydligt

större besparingar bör därför enligt statskontoret kunna ernås,

vilket bör vara målet och utmynna i direktiv för och kontroll av materiel
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1968

verkets fortsatta rationaliseringsverksamhet. Kortfristiga vinster bör i

första hand inlösas så alt kostnadsminskningar kan uppnås snabbare än

vad man liar förutsatt i betänkandet.

Det är enligt riksrevisionsverket en ganska obetydlig besparing som

uppstår genom omorganisationen, vilket främst anses bero på den valda

organisationsformen. Någon systematisk och objektiv personaldimensionering

med tillämpning av principerna för administrativ värdeanalys har

inte genomförts. Verket, som för inledningsskedet kommit till samma slutsats

som utredningen, nämligen en försvarsgrensinriktad organisation,

anser alt en systematisk rationaliseringsinsats på kort sikt bör möjliggöra

väsentliga besparingar. Rationaliseringspotentialen bör undersökas och

möjligheterna tillvaratas på ett betryggande sätt, då dessa anses kunna

påverka verkets driftkostnader i avsevärd grad.

Utredningens kostnadsberäkningar kan enligt SACO inte läggas till grund

för en ekonomisk bedömning, eftersom en undersökning av verksamheten

vid sakorganen inte har företagits. De kostnadsberäkningar som gjorts

och som förefaller grunda sig på endast preliminära bedömningar präglas

—- framhåller SACO — av ett alltför statiskt tänkande utan beaktande av

de långsiktiga perspektiven för materielverkets verksamhet.

Övriga frågor

Industrins utnyttjande

Remissinstanserna har i princip inte något att erinra mot vad utredningen

har anfört om samarbetet med industrin och industrins utnyttjande

eller i fråga om samarbetets innehåll och syfte. De angivna formerna för

samarbetet bör emellertid enligt flygförvallningen kunna förenklas väsentligt.

Utvecklingsarbete är dyrbart, konstaterar försvarets fabriksverk. Onödigt

dubbelarbete bör därför i möjligaste mån undvikas. Fabriksverket

anför härom följande.

Det bör vara en uppgift för materielverkets ledning att arbeta fram klara

preciseringar i vilken utsträckning verket och dess huvudavdelningar skall

sysselsätta teknisk personal. Å ena sidan är det ett uppenbart intresse att

materielverket kan framsta som »kompetent köpare». Å andra sidan måste

det i princip vara en uppgift för särskilda forskningsorgan men framför

allt för försvarsindustrin att bedriva det tekniska utvecklingsarbete som

också inom detta område är en förutsättning för produkternas kvalitet

och modernitet.

Vid anskaffning av militär materiel är — framhåller Sveriges Industriförbund

— en intim samverkan mellan den beställande förvaltningen och

industrin nödvändig. Utveckling och konstruktion av materielen sker enligt

förbundet i allmänhet lättast inom industrin men beställaren måste

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1968

kunna ge detaljerade anvisningar och även fortlöpande följa arbetet med

hjälp av personal som känner till de industriella förutsättningarna. Förbundet

anför vidare.

Att konstruera militär materiel fordrar ofta ett specifikt kunnande. De

industrier som kontinuerligt har leveranser till försvaret kan och bör givetvis

ha sådan personal anställd. I många fall går det emellertid dessvärre

inte att undvika att det uppstår långa tidsintervaller i industriföretagens

militära beställningar. Man kan då inte räkna med att företagen skall

kunna vidmakthålla den tekniska sakkunskap som behövs för att kunna

tillgodose de militära myndigheternas speciella krav. Detta understryker

ytterligare önskemålet att det finns specifikt tekniskt kunnande inom förvaltningen.

Industriförbundet räknar med att det framöver i allt större utsträckning

blir fråga om att militära beställningar omfattar kompletta system. Det

anses då önskvärt, att de industrier som har möjligheter och tillräckliga

resurser får fungera som projektledare och ta hand om och ansvara för

utvecklingen av hela system, varvid deras uppgift också blir att koordinera

och övervaka underleverantörerna. Inom förvaltningen bör därvid enligt

förbundet finnas sådan sakkunskap, att ett löpande samarbete och lämnande

av erforderliga direktiv kan ske under projektets utveckling.

SR anser det väsentligt, att alla möjligheter att köpa de tekniska tjänsterna

från industrin tillvaratas. Verkets uppgifter att biträda de militära

myndigheterna då det gäller att bestämma vilken materiel som skall anskaffas

och att gentemot tillverkaren bestämma de tekniska kraven på

materielen anses till större delen kunna överlåtas åt industrin eller åt

särskilda arbetsgrupper med expertis som köps från industrin. En i viss

mån motsatt uppfattning hävdas av Försvarsverkens Civila Personals Förband,

som vänder sig mot den s. k. konsultverksamheten. Det skulle —

framhåller förbundet — vara en enkel utväg att minska egen personalstyrka

och i stället lägga ut arbetsuppgifterna på konsultföretag, som

kanske t. o. m. bemannas med f. d. försvarsanställda.

Personalens sammansättning m. m.

Det är en allmän uppfattning, att systemet med olika personalkategorier

och anställningsformer har bestämda svagheter. Remissinstanserna anser

också i likhet med utredningen, att en översyn av förhållandena är angelägen

och att man i avvaktan på en sådan utredning bör följa hittills tilllämpade

principer. SR understryker, att ifrågavarande utredning bör göras

snarast med hänsyn till det osäkerhetstillstånd, som eljest kommer att

råda för personalen och som allvarligt kan påverka rekryteringen av personal

till förvaltningarna.

Flertalet remissinstanser — bland dem staber och förvaltningar — avstår

mot denna bakgrund från att uttala sig närmare om personalens sam
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Knngl. Maj:ts proposition nr 107 år 1968

mansätlning. Behovet av militära befattningar ifrågasätts endast av TCO

och SACO, som båda anser att samtliga tjänster i det nya verket bör vara

civila. Enligt Sli bör man sträva efter att lösa personalfrågan inom materielverket

så, all motsättningarna militärt—civilt tonas ned så mycket som

möjligt. För utnyttjande av personal med militär bakgrund talar enligt SR

bl. a. följande skäl.

Officersutbildningen t. o. m. MHS högre kurser är vad gäller kvalitet

jämförbar med akademisk utbildning. Vissa kurser är inriktade på speciell

militärteknisk utbildning eller förvaltningsutbildning.

Den militära personal som erhåller högre utbildning bibringas bl. a. en

ledarutbildning som har anpassats för befattningar bl. a. inom materielverket.

Den militära personalens allmänna kvalitet och användbarhet är väl

dokumenterad inte minst genom att förtidsavgången personal i regel har

erhållit mycket kvalificerade civila befattningar.

För att garantera att erforderligt miljökunnande kommer att finnas inom

materielverket måste vissa tjänster avses för officerare med teknisk utbildning

eller förvaltningsutbildning.

I avvaktan på den utredning rörande personalens sammansättning, som

anses erforderlig, bör enligt försvarets förvaltningsdirektion minsta möjliga

ändring ske i nuvarande personalkårorganisation. De tre försvarsgrensförvaltningarna

bär samma uppfattning. Med hänsyn till den målsättning som

utredningsmannen har gett för materielverkets verksamhet är handläggningen

av personalkårfrågorna enligt försvarets intendcnturverk en för

verket främmande arbetsuppgift. Intendenturverket anför vidare.

Vid intendenturverkets organiserande placerades intendenturkårens expedition

fristående från verket. Detta får anses vara principiellt riktigt.

Motsvarande bör gälla de personalkårexpeditioner, som föreslagits ingå i

materielverket. Dessa bör sålunda inte ingå i materielverkets organisation.

SR anser, att personalkårcheferna bör inta en fri ställning i förhållande

till verkschefen så att de mera obundet kan tillvarata sin personals intressen.

Företagsnämnd

Företagsnämndsfrågorna berörs endast flyktigt i remiss^ren. Enligt

arméförvaltningen är företagsnämndsverksamheten inte av den karaktär

att den bör handläggas i verksstaben. Den egentliga nämndverksamheten

och förslagsverksamheten bör hållas samman inom den administrativa

huvudenheten. Flera remissorgan — försvarets intendenturverk, flygförvaltningen

och SACO — avvisar förslaget att införa ändrade benämningar

på nämnderna.

Med hänvisning till gällande bestämmelser angående företagsnämnder

m.m. inom statsförvaltningen föreslår försvarets centrala företagsnämnd

att det förslag till företagsnämndsorganisation, som utredningen har lagt

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1968

fram inte skall föranleda någon åtgärd. Om materielverket inrättas, torde

frågan om inrättande av företagsnämnd (-er) bli föremål för överläggningar

mellan verket och vederbörande personalorganisationer. Med anledning

harav har nämnden f. n. avstått från att anlägga synpunkter på förslaget

i vad avser företagsnämndsorganisationen.

Nämnden ifrågasätter emellertid om inte personalavdelningen med

hansyn till små funktioner kan vara lämpligare än verksstabens allmänna

a\ delning, då det gäller uppgiften att hålla samman företagsnämndsverksamheten.

Vidare ifrågasätts lämpligheten av att handlägga allmän företagsnämndsverksamhet

i ett organ (allmänna avdelningen i verksstaben

eller personalavdelningen) och förslagsverksamheten i ett annat (organisationsavdelningen

i verksstaben). Kan trots detta en snabb handläggning

av förslagsärendena åstadkommas, har nämnden emellertid för sin del inte

något att erinra mot denna anordning.

Lokalfrågan

Fullständig enighet råder om betydelsen av att få materielverkets olika

enheter samlade i lokalhänseende. Några möjligheter att omedelbart åstadkomma

en samgruppering föreligger emellertid inte. Fortifikationsförvaltningen

räknar för sin del med att en slutlig lokalisering av materielverkets

olika enheter till byggnaden Tre Vapen enligt nu gällande planer kan

bli möjlig tidigast under budgetåret 1974/75.

Inte heller kan materielverkets omedelbara lokalbehov av 200 rumsenheter

under de närmaste åren tillgodoses inom försvarets bvggnader

eller förhyrda lokaler. Såvitt fortifikationsförvaltningen kan bedöma är

även möjligheterna att genom ytterligare förhyrning lösa lokalfrågan inom

stadens tullar mycket små. Huruvida möjlighet föreligger att provisoriskt

tillgodose lokalbehovet genom uppförande av kontorsbaracker har ännu

inte hunnit undersökas. Avsevärda svårigheter anses emellertid föreligga

att lokalisera barackerna till godtagbar plats inom staden.

Tidigast hösten 1971, då fortifikationsförvaltningens byggnad beräknas

vara inflyttningsklar, friställs 234 rum i Tre Vapen, som nu disponeras av

försvarets civilförvaltning. Samtidigt friställs 205 rum i förhyrda lokaler,

som nu disponeras av fortifikationsförvaltningen.

Försvarets civilförvaltning avstyrker bestämt en provisorisk förläggning

på annan plats än den nuvarande i avvaktan på förflyttning till det nya

huset vid Lidingövägen. Som skäl åberopas den nära kontakten som verket

måste hålla med andra myndigheter och institutioner.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj.ls proposition nr 107 ur 1968

71

5. Departementschefen

Utgångspunkter

Av försvarets centrala förvaltningsmyndigheter har armé-, marin- och

flygförvaltningarna och försvarets intendenturverk i huvudsak till uppgift

att envar inom sitt förvaltningsområde svara för ledningen av materielförvaltningen

i central instans. De tre försvarsgrensförvaltningarna har ansvaret

för förvaltningen vid armén av tygmateriel och ammunition, vid marinen

av vapenteknisk och skeppsteknisk materiel och vid flygvapnet av

flygmateriel. Intendenturverket svarar för förvaltningen av intendenturmateriel

inom krigsmakten som helhet. Materielförvaltande uppgifter i mindre

skala har vidare försvarets sjukvårdsstyrelse och fortifikationsförvaltningen,

sjukvårdsstyrelsen beträffande sjukvårdsmateriel och läkemedel och fortifikationsförvaltningen

beträffande fortifikationsmateriel.

Armé-, marin- och flygförvaltningarna är i stort sett likformigt organiserade.

Förekommande avvikelser är betingade av försvarsgrensinriktningen.

Principen om ledning försvarsgrensvis modifieras bl. a. genom den s. k. huvudförvaltningsprincipen

och genom att verksorganisationen upptar vissa

arbetsenheter för särskilda förvaltningsuppgifter som är gemensamma för

försvarsgrenarna. Intendenturverkets organisation stämmer i allt väsentligt

överens med försvarsgrensförvaltningarnas, dock med den skillnaden att verket

fullgör uppgifter för försvaret som helhet.

Frågan om en sammanslagning av armé-, marin- och flygförvaltningarna

har länge varit aktuell. Redan vid anmälan av prop. 1961: 109 angående ny

organisation av krigsmaktens högsta ledning uttalade jag som min bestämda

uppfattning, att organisationen borde utformas så att den främjade en utveckling

i riktning mot ett för krigsmakten gemensamt verk också på tygförvaltningens

område. En närmare utredning av förutsättningarna härför

ansåg jag emellertid nödvändig och i prop. 1966: 110 presenterade jag ett av

1964 års tygförvaltningsutredning framlagt betänkande (SOU 1966: 11) med

förslag om inrättande av ett för försvaret gemensamt tygförvaltningsverk.

Tygförvaltnings utredningens förslag gick ut på att till ett

verk föra samman nuvarande armé-, marin- och flygförvaltningarna. Tillskapandet

av ett för försvaret gemensamt tygförvaltningsverk var enligt utredningens

uppfattning en nödvändig förutsättning för en effektivare förvaltningsorganisation.

Tygförvaltningsutredningen skisserade i enlighet med

sina direktiv bara huvudragen av verkets organisation. Några konkreta

förslag rörande detaljorganisation, personaluppsättning, löneförhållanden

och lokalisering lades alltså inte fram. Med hänsyn bl. a. härtill ansåg jag

mig inte utan ytterligare utredningar kunna lägga fram förslag om ett för

försvaret gemensamt tygförvaltningsverk.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj. ts proposition nr 107 år 1968

Sedan riksdagen godkänt de riktlinjer som jag i prop. 1966: 110 hade

förordat för fortsatt utredning av frågan om att inrätta ett gemensamt tygförvaltningsverk,

fick ordföranden i försvarets förvaltningsdirektion i uppdrag

att — med biträde av direktionens kansli — utarbeta förslag till organisation

och personalstater för ett försvarets materielverk. Det nya verket

skulle överta de arbetsuppgifter som f. n. ankommer på armé-, marin- och

flygförvaltningarna samt försvarets förvaltningsdirektions uppgifter avseende

dessa verk. På materielverket skulle därutöver ankomma de ytterligare

uppgifter, som kunde anses nödvändiga för att kraven på ökad effektivitet

i anskaffning, underhåll och förrådshållning m. in. av försvarsmateriel skulle

tillgodoses.

Utredningen, som antog benämningen försvarets materielförvaltningsutredning

1966, avlämnade i början av november 1967 ett betänkande med förslag

rörande organisationen av ett för försvaret gemensamt materielverk.

Enligt materielförvaltningsutredningen bör försvarets

materielverk som central förvaltningsmyndighet överta de tre försvarsgrensförvaltningarnas,

försvarets intendenturverks och huvuddelen av försvarets

förvaltningsdirektions uppgifter. Utredningen har också kommit fram till

att materielverket bör överta förrådsledningen i fråga om sjukvårdsmateriel

och fortifikationsmateriel. Också anskaffningen av sjukvårdsmateriel föreslås

bli överförd till materielverket men först sedan det har beslutats hur

återstoden av försvarets sjukvårdsstyrelse skall organiseras.

Ledningen av materielverket bör enligt utredningen utövas av en styrelse

och en verkschef. I styrelsen skall — förutom verkschefen —- ingå chefen

för försvarsstaben, chefen för försvarets forskningsanstalt och fyra andra

av Kungl. Maj :t utsedda ledamöter. Verkschefen skall vara ordförande i stvrelsen

och under styrelsen ha det direkta ansvaret för verkets ledning. Till

sitt förfogande får verkschefen en stab på 131 personer, som fördelas på

enheter för planering, samordning, rationalisering m. m.

Verksamheten är enligt förslaget i övrigt fördelad på fyra huvudavdelningar

samt en verkstads- och en personalavdelning. Huvudavdelningarna

kallas armématerielförvaltningen, marinmaterielförvaltningen, flygmaterielförvaltningen

och intendenturförvaltningen. Verkschefen och de fyra huvudavdelningscheferna

bildar tillsammans en direktion, som är rådgivande

organ till verkschefen och forum för ömsesidig orientering.

Sakorganens verksamhet på tygmaterielområdet och därmed sammanhängande

inköps-, kvalitetskontroll- och underhållsverksamhet skall under

verksledningen hållas samman i tre försvarsgrensinriktade anskaffningsoch

underliållsenheter, som bär sin motsvarighet i nuvarande arméförvaltningen,

marinförvaltningen och flygförvaltningen. Flertalet gemensamma

enheter och en intendenturavdelning som består av materiel-, livsmedelsoch

drivmedelsbyråerna vid nuvarande försvarets intendenturverk skall

för att avlasta verkschefen — föras samman till en förvaltning, som

kallas intendenturförvaltningen. Verkstadsledningen skall vara placerad di
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1968

rekt under verkschefen. Också personalenheten har ansetts kräva en fristående

ställning gentemot övriga enheter.

Av den egentliga anskaffningsverksamlieten har utredningen bara undersökt

förhållandena på tele- och robotområdena. Verksamheten vid övriga

sakorgan har förutsatts bli undersökt i ett senare skede.

Omorganisationen, som föreslås ske successivt under en treårsperiod med

början snarast efter den 1 juli 1968, berör sammanlagt ca 4 800 personer,

om man helt följer utredningens förslag. Personalstyrkan beräknas efter

slutförd omorganisation minska med ca 250 personer eller ca 5 %. Rationaliseringseffekten

av förslaget är begränsad, bl. a. beroende på att bara omkring

hälften av organisationen har undersökts i det nu avslutade utredningsskedet.

Materielförvaltningsutredningens organisationsförslag har vid remissbehandlingen

på ett par punkter mött en mera allmän kritik. Så gott

som samtliga remissinstanser anmärker, att ledningsorganisationen — verksstaben

— är överdimensionerad. En annan huvudanmärkning riktar sig

mot uppbyggnaden av den huvudavdelning, som kallas intendenturförvaltningen

och som anses ha en alltför heterogen sammansättning. Det är en

allmän uppfattning, att denna huvudavdelning bör renodlas och — förutom

intendenturavdelningens sakuppgifter — inrymma sådan för krigsmakten

gemensam verksamhet som i princip har en från verket utåtriktad karaktär.

De stödorgan som har servicebetonade uppgifter inom verket anses i stället

böra hållas samman i en särskild organisatorisk enhet, en administrativ

huvudavdelning.

De förslag som remissinstanserna har fört fram påverkar också den organisatoriska

utformningen av ledningsorganisationen, verkstadsavdelningen

och personalavdelningen. De båda sistnämnda avdelningarna som i utredningsförslaget

är fristående bör enligt remissyttrandena inordnas i intendenturförvaltningen

resp. administrativa avdelningen, vilka föreslås innefatta

bl. a. följande enheter.

Intendenturförvaltning

— planering

•—- intendenturavdelning

— förrådsavdelning

— verkstadsavdelning

— expedition

Administrativ avdelning

— juridisk enhet

— personalenhet

— kameral enhet

— organisationsenhet

— datacentral

— centralexpedition

Det anses allmänt, att man till en början inte bör gå längre än att föra

samman tygförvaltningarna och eventuellt försvarets intendenturverk och

låta dem i stort sett oförändrade ingå i den nya organisationen.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1968

Materielförvaltningens framtida organisation

En utgångspunkt för materielförvaltningsutredningens arbete bär varit

att på utredningen grundade förslag skall kunna föreläggas detta års riksdag.

Utredningen har med andra ord tvingats arbeta under stark tidspress

men har det oaktat enligt min mening lagt fram ett väl genomarbetat organisationsförslag.

När jag i prop. 1966: 110 tog ställning till tygförvaltningsutredningens

förslag, utgick jag från att samordningen av tygförvaltningstjänsten bäst

skulle främjas genom ett gemensamt tygförvaltningsverk, vilket i sin tur

borde medföra ökad effektivitet inom detta förvaltningsområde. Den utredning

som nu föreligger omfattar visserligen inte verksamheten vid de nuvarande

verkens sakorgan men jag anser trots detta, att utredningen tillsammans

med den tidigare tygförvaltningsutredningen innebär ett klart stöd

för min tidigare deklarerade uppfattning om fördelarna med ett för försvaret

gemensamt materielverk. I likhet med flertalet remissinstanser är jag därför

övertygad om att man inte längre bör dröja med att skapa ett sådant

verk. Jag förordar alltså att ett gemensamt materielverk inrättas och att det

kallas försvarets materielverk. Till frågorna om verkets uppgifter

och organisation återkommer jag i det följande.

Som jag tidigare har redovisat, har materielförvaltningsutredningen förordat

fortsatta undersökningar av verksamheten vid de nuvarande

sakorganen. Utredningen har vidare föreslagit, att dessa undersökningar

skall läggas på det blivande materielverket. Själv anser jag emellertid

att de kompletterande undersökningarna, som för övrigt inte bör begränsas

till enbart sakorganen, är så omfattande att de redan av detta skäl inte kan

utföras av materielverket utan risk för att den löpande verksamheten blir

eftersatt. En särskild utredning bör få i uppdrag att i nära samarbete med

verket göra dessa undersökningar.

Den nya utredningen bör främst ägna sig åt att undersöka sakorganens

-— även tele- och robotorganens — verksamhet. De förslag utredningen

kommer fram till kan emellertid få återverkningar på andra funktioner

såsom inköp, underhåll och kvalitetskontroll. Utredningen bör alltså undersöka

också dessa funktioner mot bakgrunden av materielförvaltningsutredningens

förslag.

Jag vill i detta sammanhang ta upp en fråga som får stor betydelse vid

bedömningen av sakorganens verksamhet, nämligen i vilken utsträckning

materielverket skall använda egen personal eller köpa tjänster från utomstående.

Sannolikt kan det i många fall vara lönsamt att i ökad utsträckning

köpa tjänster från utomstående. Förbättrade budgeteringsregler bör

på sikt ge ökade möjligheter att väga kostnaderna för egen verksamhet mot

kostnaderna för köpta tjänster. Frågan om lämpligheten att köpa i första

hand service och utredningstjänster från utomstående bör därför ägnas

uppmärksamhet vid den fortsatta utredningen.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ls proposition nr 107 nr 1068

.lag kominer så tillbaka till frågan om materielverkets u p p g i ft

e r. Att verket skall överta ansvaret för den verksamhet som nu bedrivs

av arme-, marin- och flygförvaltningarna samt försvarets förvaltningsdirektion

har varit en av utgångspunkterna för materielförvaltningsutredningen

och får därför betraktas som givet. Liksom flertalet remissinstanser anser

jag vidare att man till det nya verket bör föra över förvaltningen av intendent

urmateriel, dvs. intendenturverkets nuvarande uppgifter. Däremot

är jag inte beredd att nu ta ställning till utredningens förslag att verket

också skall svara för förrådsledningen i fråga om sjukvårdsmateriel och

fortifikationsmateriel. Dessa frågor torde behöva övervägas ytterligare, liksom

också frågan om anskaffning av sjukvårdsmateriel.

Beträffande materielverkets organisation vill jag framhalla

att den omorganisation jag här förordar bör ses som ett första steg

mot en längre gående strukturomvandling. Det är därför nödvändigt att

organisationen i inledningsskedet utformas så att den inte binder de fort
-

satta utredningarna. Organisationen måste också utan större svårigheter

kunna anpassas till den framtida utvecklingens krav. Jag delar därför den

remissvägen framförda uppfattningen att de organisatoriska förändringarna

bor begränsas i förhållande till vad materielförvaltningsutredningen har

föreslagit och främst ta sikte på att skapa en gemensam verksledning, som

bl. a. övertar försvarets förvaltningsdirektions samordnande uppgifter.

Huvuddragen av mitt organisationsförslag framgår av en tablå, vilken torde

få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga 3.

Ledningen av verket bör utövas av en styrelse och under denna av en

verkschef. Jag delar den uppfattning som har förts fram vid remissbehandlingen

att det — bortsett från verkschefen — inte bör finnas några självskrivna

ledamöter i styrelsen. Sakkunskap från försvarsstaben och försvarets

forskningsanstalt bör dock vara företrädd i styrelsen. I övrigt bör

verket genom styrelsen tillföras sakkunskap från olika områden av samhällslivet.

Kungl. Maj :t kan meddela föreskrifter om styrelsens sammansättning.

Några remissinstanser har anmärkt på att styrelsens uppgifter blir alltför

begränsade enligt utredningens förslag. Enligt min mening bör självfallet

styrelsen svara för verksamhetens allmänna inriktning och utnyttjandet

i stort av tillgängliga resurser. Den bör också ta ställning till betydelsefulla

materielprojekt och materielanskaffningar.

Verksorganisationen i övrigt kräver inte några större organisatoriska förändringar

i jämförelse med nuläget. De tre försvarsgrensförvaltningarna

och intendenturverket bör sålunda i stort sett oförändrade ingå som huvudavdelningar

i det nya verket. De bör benämnas armématerielförvaltningen,

marinmaterielförvaltningen, flygmaterielförvaltningen och intendenturmaterielförvaltningen.

Majoriteten av remissinstanserna har föreslagit att för materielverket ge
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1968

mensamma organ samlas i en administrativ huvudavdelning, som ersätter

de nuvarande administrativa byråerna. Om materielverket över huvud taget

skall kunna fungera som ett verk anser jag det nödvändigt att samordna de

stödfunktioner, som nu ankommer på de administrativa byråerna. Jag biträder

alltså det remissvägen framförda förslaget att inrätta en för verket

gemensam administrativ huvudavdelning. Till denna avdelning bör också

knytas de planerings- och samordningsresurser som behövs för verksledningen.

Jag förutsätter att överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna skall ha

samma direktiv- och anvisningsrätt gentemot materielverket som de nu har

gentemot försvarsgrensförvaltningarna och försvarets intendenturverk.

Genom den föreslagna organisationen har jag inte tagit ställning till organisationen

på sikt. Valet står här i första hand mellan en försvarsgrensinriktad

och en fack- eller produktinriktad organisation. Med

hänsyn till kraven på samordning med förbandsproduktionen i övrigt och

för att begränsa omfattningen av omorganisationen har utredningen utgått

från en försvarsgrensinriktad indelning. Själv anser jag att det är för tidigt

att bedöma materielverkets organisation på sikt, innan sakverksamheten

har undersökts.

På ett par punkter är jag emellertid beredd att avvika från denna allmänna

inställning. Materielförvaltningsutredningen och även flera remissinstanser

anser det angeläget att för verket gemensamma enheter skapas för

i första hand förrådsledning och normalieverksamhet men också för ledningen

av de verkstäder som skall sortera under materielverket. Det är också

min uppfattning att den centrala ledningen av förrådstjänsten inom krigsmakten

bör åvila ett centralt förrådsledningsorgan inom materielverkel.

Också normalieverksamheten bör i allt väsentligt kunna föras samman till

funktionella och för verket gemensamma organ. Med hänsyn till de rationaliseringsmöjligheter

som här föreligger bör principbeslut redan nu fattas

om en samordning inom materielverket på dessa båda områden. Beträffande

verkstadsledningen bör däremot resultatet av 1966 års verkstadsutrednings

fortsatta arbete avvaktas.

Jag anser mig här också böra ta upp frågan om samordning mellan

materielverket och andra organ inom den centrala försvarsförvaltningen.

Enligt nuvarande ordning skall försvarets förvaltningsdirektion

svara för sådan samordning mellan förvaltningsmyndigheterna.

I likhet med utredningen anser jag att frågor som har beröring med andra

centrala förvaltningsmyndigheter bör kunna avgöras enligt gängse samrådsförfarande.

Jag är inte övertygad om att behov verkligen föreligger

av en organiserad samverkan myndigheterna emellan, som enligt utredningens

förslag skulle kräva inrättande av en försvarsförvaltningens chefsnämnd.

Det bör enligt min uppfattning ankomma på vederbörande verkschefer

att ge varandra erforderlig information och etablera det samarbete

som situationen i varje läge kräver.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj. ts proposition nr 107 år 1968

Förvaltningsdirektionen har tillsatt ett antal samarbctsdelegationer, som

bör fortsätta sin verksamhet t. v. Det sammanhållande ansvaret för delegationens

verksamhet bör i flertalet fall kunna övertas av materielverket.

Jag förutsätter att resp. verkschefer efter hand överväger behovet av delegationernas

verksamhet och inbördes bestämmer om deras organisatoriska

anknytning.

Utredningen har som lämplig tidpunkt för omorganisationen

angett den 1 oktober 1968. Materielverkets styrelse och verkschef,

eventuellt också förvaltningschefer och chefer för ny- eller omorganiserade

avdelningar skulle dock tillsättas den 1 juli 1968. Omfattningen av den

omorganisation som jag förordar motiverar emellertid inte en senareläggning

av det formella genomförandet. Jag föreslår därför att omorganisationen

genomförs den 1 juli 1968.

Materielverkets organisation 1.7.1968

Jas räknar således med att försvarets materielverk inrättas den 1 juli

1968 och att verket övertar ansvaret för den verksamhet som nu bedrivs av

försvarets intendenturverk samt armé-, marin- och flygförvaltningarna.

De organisatoriska förändringarna tar, som jag förut har framhållit,

främst sikte på att skapa en gemensam verksledning som bl. a. övertar försvarets

förvaltningsdirektions samordnande uppgifter. Verksamheten skall

vara fördelad på fem huvudavdelningar. Fyra av dessa motsvarar de tre

nuvarande försvarsgrensförvaltningarna och intendenturverket och bör,

som jag förut har föreslagit, i den nya organisationen kallas armématerielförvaltningen,

marinmaterielförvaltningen, flygmaterielförvaltningen och

intendenturmaterielförvaltningen. Den femte huvudavdelningen inrymmer

för verket gemensamma lednings- och stödfunktioner och bör kallas administrativa

avdelningen.

Förändringarna i linjeorganisationen berör i stort sett bara de administrativa

byråerna, som bör utgå och i huvudsak ersättas med den för verket

gemensamma administrativa avdelningen. Denna avdelning,

som också bör innefatta för verksledningen erforderliga planerings- och

samordningsresurser, bör överta huvuddelen av de administrativa byråernas

uppgifter och vissa av de uppgifter som nu åvilar förvaltningsdirektionens

kansli. Till den administrativa avdelningen bör också knytas armé- och flygförvaltningarnas

datacentraler, marinförvaltningens systemkontor och intendenturverkets

datasektion.

Den administrativa avdelningen bör organiseras på sex enheter, nämligen

en planeringsenhet, en kanslibyrå, en personalbyrå, en kameralbyrå,

en organisationsbyrå och en centralexpedition.

Planeringsenheten skall vara sammanhållande organ för cen
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kuiu/l. Maj:ts proposition nr 107 år 1968

trala planerings- och samordningsfrågor. Den skall svara för samordning av

verkets långsiktsplanläggning, utarbeta och utveckla verkets grundsyn i

fråga om anskaffningspolitiken och i anslutning härtill analysera verkets

behov av att utnyttja forsknings-, utvecklings- och produktionskapacitet

inom industrin. Enheten skall vidare svara för samordning av inköps- och

underhållsverksamhet, industriplanering m. m. Enhetens uppgifter omfattar

i övrigt resursplanering, budgetering, kostnadsuppföljning och framtagning

av underlag för verkets anslagsframställningar m. m.

Personalbehovet för planeringsenheten beräknar jag till 22 tjänster.

I samband med det utredningsarbete som har bedrivits på materielområdet

har försöksvis inrättats två samordningsorgan, ett för krigsmaktens

verkstadsresurser och ett för krigsmaktens förrådsverksamliet. Båda organen

är f. n. underställda förvaltningsdirektionen. Till verkstadssamordningen

har förts över vissa delar av teleunderhållskontoret. Kontoret i övrigt bär

underställts förvaltningsdirektionen. Jag räknar med att försöksverksamheten

och även teleunderhållskontorets verksamhet t. v. skall fortsätta efter

den 1 juli 1968. Såväl de båda samordningsorganen som teleunderhållskontoret

bör kunna provisoriskt knytas till planeringsenheten.

Kanslibyrån skall överta huvuddelen av de uppgifter, som åvilar

de nuvarande förvaltningarnas kanslisektioner. I byråns uppgifter bör vidare

ingå att fungera som kansli åt verksledningen. Personalbehovet för

byrån beräknar jag till 22 tjänster.

Personalbyrån ersätter de nuvarande förvaltningarnas personalkontor.

Byrån kommer bl. a. att få ansvara för verkets personalpolitik. Eu

viktig uppgift blir också att i personalfrågor företräda verket gentemot

andra myndigheter, organisationer och företag.

För personalbyrån beräknar jag 50 tjänster.

Kameralbyråns uppgifter överensstämmer i stort sett med dem

som förvaltningarnas ekonomisektioner nu bär att fullgöra. Byrån skall

svara för verkets kassarörelse, anslagsredovisning och bokslut, förvalta verket

anförtrodda fonder, granska leverantörsfakturor o. d. samt förvara säkerheter

för förskott.

Personalbehovet för kameralbyrån beräknar jag till 74 tjänster.

Organisationsbyrån blir ett renodlat rationaliseringsorgan och

har inte någon motsvarighet i nuvarande organisation. Byrån skall utarbeta

förslag till riktlinjer i organisationsfrågor (i vad avser fredsorganisationen),

upprätta verkets rationaliseringsplan och — i avvaktan på prövning av frågan

om inrättande av ett gemensamt driftorgan för försvaret — svara för

driften av verkets datamaskinanläggningar. Den skall vidare inom verket

vara sammanhållande organ i organisationsfrågor och i frågor rörande

automatisk databehandling. Byrån skall också utföra eller medverka i interna

utredningar rörande verkets organisation eller viktigare administrativa

rutiner. Dessutom skall bvrån svara för verkets medverkan vid utred
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 ur 1968

79

ningar, som bedrivs i del föreslagna försvarets rationaliseringsinstituts regi.

För verksamheten beräknar jag tio tjänster.

Till centralexpeditionen förs förvaltningarnas organisationsoch

intendentskontor samt delar av förvaltningsdirektionens kansli. Centralexpeditionen

skall leda och samordna verkets expeditionstjänst, arkivtjänst

samt bud- och transporttjänst, handha verkets centrala arkiv, telekommunikationer

och städtjänst, handlägga frågor rörande anskaffning

in. m. av lokaler, inventarier och kontorstekniska hjälpmedel.

De expeditioner, som i nuvarande organisation ingår i de administrativa

byråerna, bör t. v. underställas cheferna för resp. huvudavdelningar och

knytas till centralplaneringarna. För den centrala expeditionstjänsten beräknar

jag sammanlagt 34 tjänster.

För hela den administrativa avdelningen beräknar jag personalbehovet,

inkl. chefen för avdelningen, till sammanlagt 213 tjänster. För i huvudsak

motsvarande arbetsuppgifter finns i nuvarande organisation 220 tjänster,

vilka således kan utgå.

För linjeorganisationen i övrigt räknar jag inte med några större förändringar

den 1 juli 1968. Vissa tjänster får emellertid inte någon direkt motsvarighet

i den nya organisationen. Så är fallet med tjänsterna för nuvarande

verkschefer som närmast kommer att motsvaras av tjänster för

huvudavdelningschef. Vidare kommer tjänsterna för fälttygmästare, marinöverdirektör,

flygöverdirektör och biträdande flygöverdirektör att sakna

motsvarighet i materielverket. Återstående tjänster på löneplan C utanför

de administrativa byråerna bör föras över till materielverket.

För verkschefen bör inrättas en civil tjänst som generaldirektör i Cp 6.

Mot löneställningen för verkschefen har berörda personalorganisationer

förklarat sig inte ha något att erinra. I övrigt bör inrättas fem tjänster med

förordnande på viss tid för chefer för huvudavdelningar och fyra extra

ordinarie tjänster för chefer för byråer inom den administrativa huvudavdelningen.

Anställnings- och arbetsvillkor för personalen är en förliandlingsfråga.

Jag avser att ge avtalsverket det förhandlingsuppdrag som betingas av

vad jag har föreslagit i det föregående.

Medelsbehovet för materielverket budgetåret 1968/69 beräknar jag

1 nuvarande pris- och löneläge till 130 milj. kr. för avlöningar och 7 850 000

kr. för omkostnader. Därutöver beräknar jag för datamaskiner 8 225 000 kr.

Sammanlagda medelsbehovet uppgår alltså till 146 075 000 kr. Jämfört med

de i prop. 1968:1 (bil. 6) beräknade anslagen till berörda förvaltningar

in. m. innebär detta en minskning med 2 675 000 kr. till avlöningar och en

ökning med 265 000 kr. till omkostnader eller totalt en minskning med

2 410 000 kr.

Vissa övergångsanordningar torde bli nödvändiga i samband

med materielverkets tillkomst. Jag tänker i detta sammanhang på konsekven
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1968

serna för nuvarande verkschefer av förvaltningschefernas ändrade status och

på indragningen av tjänsterna som fälttygmästare, marinöverdirektör, flygöverdirektör

och biträdande flygöverdirektör. I den utsträckning som behövs

bör Kungl. Maj :t i samband med genomförandet av omorganisationen

kunna föra tjänster på övergångsstat och utfärda erforderliga övergångsbestämmelser.

Riksdagens bemyndigande att vidta sådana åtgärder bör därför

inhämtas.

I samband med omorganisationen uppstår vidare en rad personalfrågor,

som måste lösas. I likhet med utredningen anser jag att en personaldelegation

bör tillsättas med uppgift att bl. a. svara för vissa utnämnings-

och anställningsfrågor. Denna fråga torde jag i annat sammanhang

få anmäla för Kungl. Maj :t.

En betydelsefull fråga som utredningen inte har haft anledning att gå närmare

in på avser personalens sammansättning. Jag har från

början förutsatt att man i ett utgångsläge bör följa hittills tillämpade principer

i fråga om utnyttjandet av olika personalkategorier — militär, civilmilitär

och civil personal — inom materielverkets organisation. De problem

som här föreligger är enligt min uppfattning så djupgående att de bör utredas

i särskild ordning. Jag har för avsikt att särskilt anmäla också denna

fråga för Kungl. Maj :t.

Materielverkets lokalisering torde till en början inte behöva bereda

några större problem. Jag räknar med att de lokaler, som nu disponeras av

intendenturverket, försvarsgrensförvaltningarna och förvaltningsdirektionen,

skall övertas av materielverket. Lokalbehovet på sikt torde få prövas

i samband med den fortsatta utredning om materielverkets organisation

som jag förut har berört.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen att

a) godkänna de riktlinjer som jag har angett för organisation

m. m. av försvarets materielförvaltning i central instans,

b) besluta att försvarets intendenturverk, arméförvaltningen,

marinförvaltningen, flygförvaltningen och försvarets

förvaltningsdirektion skall upphöra vid utgången av juni

1968,

c) besluta att ett för försvaret gemensamt materielverk,

benämnt försvarets materielverk, skall inrättas den 1 juli

1968,

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid försvarets materielverk

inrätta en tjänst för generaldirektör i Cp 6, fem tjänster

med förordnande på viss tid för chefer för huvudavdel
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1968

ningar och fyra extra ordinarie tjänster för chefer för

byråer,

e) bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad jag

har förordat i det föregående till materielverket föra över

tjänster på löneplan C vid försvarets intendenturverk,

arméförvaltningen, marinförvaltningen och flygförvaltningen,

f) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de övergångsanordningar

och åtgärder i övrigt, som erfordras för att genomföra

förslagen.

6. Anslag för budgetåret 1968/69

Försvarets sjukvårdsstyrelse: Avlöningar

1966/67 Utgift 2 634 813

1967/68 Anslag 2 800 000

1968/69 Förslag 3 275 000

Försvarets sjukvårdsstyrelse leder hälso- och sjukvården inom krigsmakten

och är central myndighet för krigsmaktens sjukvårdsförvaltning. 1

verkets uppgifter ingår också att vara chefsmyndighet för militärapoteket

och militärmedicinska undersökningscentralen. Försvarets sjukvårdsstyrelse

är organiserad på tre byråer — hälsovårdsbyrån, sjukvårdsbyrån och

materielbyrån — samt en administrativ sektion och en provisoriskt organiserad

planeringsgrupp.

I prop. 1968: 1 (bil. 6 s. 80) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets sjukvårdsstyrelse:

Avlöningar beräkna ett förslagsanslag av 2,8 milj. kr.

Beräknad ändring

1967/68 1968/69

Mynd. Dep.chefen

37 +5 y2 —

42 +7_—

79 + 12 % —

2 747 000 + 779 000 + 437 000

53 000 + 36 000 + 38 000

2 800 000 + 815 000 + 475 000

Försvarets sjukvårdsstyrelse

1. För anpassning av sjukvårdsstyrelsens organisation till 1962 års försvar

ssjukvårdsutrednings förslag behövs tio heltidstjänster, av vilka sex

förs över från arméstaben och försvarets intendenturverk, samt en deltids6

— Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 107

Tjänster

Handläggande personal...........

Övrig personal..................

Anslag

Avlöningar till tjänstemän........

Arvoden och särskilda ersättningar

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1968

anställd statistiker. Samtidigt kan en kontorsbiträdestjänst omvandlas till

halvtidstjänst (346 352 kr.).

2. För utveckling av försvarsgrenarnas sjukvårdsmaterielplaner och

sjukvårdsstyrelsens ADB-system m. m. behövs tre tjänster vid materielbyrån.

Vidare bör tillkomma en biträdestjänst, varvid en halvtidstjänstgörande

kansliskrivare kan dras in. Slutligen bör en kansliskrivare föras över

till arméstaben (101 076 kr.).

3. Löneomräkning 367 572 kr.

Departementschefen

Materielförvaltningsutredningen bär i sitt betänkande föreslagit, att delar

av sjukvårdsstyrelsens materielbyrå skall inordnas i materielverket. Som

framgår av det föregående bör denna fråga bli föremål för ytterligare överväganden.

Detta gäller också frågan om militär sjukvårdens ledning i central

instans. Med hänsyn härtill är jag inte heller beredd att nu tillstyrka en

omorganisation av sjukvårdsstyrelsen på grundval av försvarssjukvårdsutredningens

förslag.

I avvaktan på slutligt ställningstagande till sjukvårdsstyrelsens framtida

uppgifter och organisation bör verket ges möjlighet att anställa viss extra

personal. Jag beräknar medel för detta ändamål.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

3 275 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Försvarets sjukvårdsstyrelse: Avlöningar för budgetåret

1968/69 under riksstatens fjärde huvudtitel anvisa

ett förslagsanslag av 3 275 000 kr.

Försvarets sjukvårdsstyrelse: Omkostnader

1966/67 Utgift 343 628

1967/68 Anslag 450 000

1968/69 Förslag 450 000

I prop. 1968: 1 (bil. 6 s. 80) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Försvarets sjukvårdsstyrelse: Omkostnader

beräkna ett förslagsanslag av 450 000 kr.

Beräknad ändring

1967/68

1968/69

Mynd.

Dep.chefen

1.

Sjukvård...............................

+ 2 000

+ 2 000

2.

Reseersättningar.........................

+ 4 000

+ 4 000

3.

Expenser

a) Bränsle, lyse och vatten................

........ 22 000

— 2 000

— 2 000

b) Kostnader för datamaskiner............

........ 180 000

— 30 000

— 25 000

c) Övriga expenser.......................

........ 151 000

+ 171 000

+ 26 000

Därav engångsutgifter .................

........ .

+154 000

+ 21 000

4.

Publikationstryck........................

........ 10 000

— 5 000

— 5 000

450 000 + 140 000

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1968

Försvarets sjukvårdsstijrelse

3 c) Av ökningen avses 115 000 kr. för anskaffning av ny telefonväxel.

Dessa medel föreslås bli anvisade under ett särskilt reservationsanslag.

Departementschefen

Jag är inte beredd att tillstyrka förslaget om anskaffning av ny telefonväxel.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t

föreslår riksdagen

att till Försvarets sjukvårdsstyrelse: Omkostnader för budgetåret

1968/69 under riksstatens fjärde huvudtitel anvisa

ett förslagsanslag av 450 000 kr.

Försvarets materielverk: Avlöningar

11966/67 Utgift 127 390 172

‘1967/68 Anslag 117 210 000

1968/69 Förslag 130 000 000

1 Avser avlöningsanslagen för försvarets intendenturverk, arméförvaltningen, marinförvaltningen,

flygförvaltningen och försvarets förvaltningsdirektion

I prop. 1968: 1 (bil. 6 s. 82) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets intendenturverk:

Avlöningar, Arméförvaltningen: Avlöningar, Marinförvaltningen: Avlöningar.

Flygförvaltningen: Avlöningar och Försvarets förvaltningsdirektion: Avlöningar

beräkna förslagsanslag av sammanlagt 132 675 000 kr.

Tjänster

Handläggande personal........................

Övrig personal...............................

Anslag

Avlöningar till tjänstemän.....................

Arvoden och särskilda ersättningar.............

Avlöningar till annan personal än tjänstemän

Motiv

Beräknad ändring

1967/68 1968/69

Mynd. Dep.chefen

1 435 + 7 + 16

2 931_—4_—34

4 366 + 3 —18

111 943 000 +15 599 000 +12 475 000

107 000 — _

5160 000 + 317 000 + 315 000

117 210 000 +15 916 000 +12 790 000

1. Arméförvaltningen föreslår att tjänster för en förste byråintendent i

Ae 23, två byråassistenter i Ae 19, en verkmästare i Ae 15, en kansliskrivare

i Ae 11, en tekniker i Ae 11 och en kontorist i Ae 9 vid inköpsavdelningens

försäljningssektion dras in. Tjänsterna har hållits vakanta sedan år 1964.

2. För bl. a. teknisk-ekonomisk uppföljning av pågående flygplanprojekt

behövs enligt flygförvaltningen sammanlagt tio tjänster (374 000 kr.).

3. Löneomräkning 15 542 000 kr.

6* —Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 sand. Nr 107

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1968

Departementschefen

Som jag tidigare har föreslagit bör försvarets intendenturverk, arméförvaltningen,

marinförvaltningen, flygförvaltningen och försvarets förvaltningsdirektion

upphöra vid utgången av juni 1968. Avlöningsanslagen för

dessa myndigheter bör fr. o. m. nästa budgetår utgå ur riksstaten och ersättas

med ett nytt anslag, benämnt Försvarets materielverk: Avlöningar. Med

hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 130 milj. kr.

Utöver den organisation som jag i det föregående har redovisat för

materielverket har jag beräknat medel för två tjänster för förste byråingenjör

i A 23 för signalskyddsärenden. Dessa tjänster förs över från det

nuvarande anslaget Viss sambandsverksamhet (N 14).

Vid medelsberäkningen har jag också tagit hänsyn till att avlöningskostnaderna

för en tjänst för byrådirektör vid nuvarande flygförvaltningen

fr. o. m. nästa budgetår förs över till försvarets civilförvaltning (jfr prop.

1968: 1 bil. 6 s. 79). Med hänsyn till vad arméförvaltningen har anfört i särskilda

skrivelser har jag vidare räknat med att två tjänster för förrådsförvaltare

i Ae 15 vid arméförvaltningen förs över till avlöningsanslaget för

militärområdenas tygförvaltningar (E 12). Slutligen kan följande tjänster

vid arméförvaltningens inköpsavdelning utgå, nämligen en för förste byråintendent

i Ae 23, två för byråassistent i Ae 19, en för verkmästare i Ae 15,

en för kansliskrivare i Ae 11, en för tekniker i Ae 11 och en för kontorist i

Ae 9.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Försvarets materielverk: Avlöningar för budgetåret

1968/69 under riksstatens fjärde huvudtitel anvisa ett förslagsanslag

av 130 000 000 kr.

Försvarets materielverk: Omkostnader

>1966/67 Utgift 9 789 412

>1967/68 Anslag 9 700 000

1968/69 Förslag 7 850 000

1 Avser omkostnadsanslagen för försvarets intendenturverk, arméförvaltningen, marinförvaltningen,

flygförvaltningen och försvarets förvaltningsdirektion

I prop. 1968:1 (bil. 6 s. 82) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets intendenturverk:

Omkostnader, Arméförvaltningen: Omkostnader, Marinförvaltningen:

Omkostnader, Flygförvaltningen: Omkostnader och Försvarets förvaltningsdirektion:

Omkostnader beräkna förslagsanslag av sammanlagt 10 285 000 kr.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1968

85

Beräknad ändring

1967/08

1968/69

Mynd. Dep.chefen

1. Sjukvård in. in.....................

2. Reseersättningar......................

+ 19 000

+ 34 000

3. Expenser

a) Bränsle, lyse och vatten.................

b) Kostnader för datamaskiner m. m........

+ 10 000

+ 2 000

+ 399 000

c) Övriga expenser...................

Därav engångsutgifter................

+ 592 000

d) Vakttjänst........................

4. Publikationstryck..................

— 2 000

+ ö7 000

— 2 000

9 700 000

+ 527 000

— 1 850 000

Departementschefen

Omkostnadsanslagen för försvarets intendenturverk, arméförvaltningen,

marinförvaltningen, flygförvaltningen och försvarets förvaltningsdirektion

bör fr. o. m. nästa budgetår utgå ur riksstaten och ersättas med ett nytt anslag,

benämnt Försvarets materielverk: Omkostnader. Med hänvisning till

sammanställningen beräknar jag anslaget till 7 850 000 kr. Jag har därvid

beräknat 265 000 kr. för engångsutgifter för möbler och flyttningskostnader i

samband med materielverkets tillkomst. Vidare har jag räknat med att

medel för kostnader för datamaskiner m. m. under nuvarande omkostnadsanslag

förs över till ett särskilt anslag för denna verksamhet.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Försvarets materielverk: Omkostnader för budgetåret

1968/69 under riksstatens fjärde huvudtitel anvisa ett

förslagsanslag av 7 850 000 kr.

Försvarets materielverk: Datamaskiner m. m.

*1966/67 Utgift 5 728 925 Reservation 410 781

*1967/68 Anslag 5 525 000

1968/69 Förslag 8 225 000

* Avser datamaskinsanslagen för marinförvaltningen och flygförvaltningen

I prop. 1968: 1 (bil. 6 s. 83) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinförvaltningen: Datamaskiner

m. m. och Flygförvaltningen: Datamaskiner m. m. beräkna reservationsanslag

av sammanlagt 5 525 000 kr.

Marin- och flygförvaltningarna

Nuvarande anslag bör föras upp med oförändrade belopp.

Departementschefen

Datamaskinsanslagen för marinförvaltningen och flygförvaltningen bör

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1968

fr. o. m. nästa budgetår utgå ur riksstaten och ersättas med ett nytt anslag,

benämnt Försvarets materielverk: Datamaskiner m. m. Jag beräknar anslaget

till 8 225 000 kr. och har därvid räknat med att de medel till kostnader

för datamaskiner m. m. — 2 697 000 kr. — som f. n. har anvisats under

omkostnadsanslagen för försvarets intendenturverk, arméförvaltningen och

flygförvaltningen skall föras över till detta anslag.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Försvarets materielverk: Datamaskiner m. m. för

budgetåret 1968/69 under riksstatens fjärde huvudtitel anvisa

ett reservationsanslag av 8 225 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Materielförvaltningens nuvarande organisation

Försvarets förvallningsdireklion

Ordförande

7 ordinarie ledamöter

Kansli

Arméförvaltningeii

Chef

Fälttygmästare

Centralplanering

Administrativ byrå

Vapenavdelning

Fordonsavdelning

Elektroavdelning

Verks tadsavdelning

Förrådsbyrå1

Inköpsavdelning

Normaliebyrå

MaterieUnspektion

Underrättelsecentral

Datacentral

Personalkårexpedition

Marinförvaltningen

Chef

Marinöverdirektör

Centralplanering

Administrativ byrå

Vapenavdelning

Skeppsbyggnadsavdelning

Verkstadsbyrå

Förrådskontor

Inköpsavdelning

Normaliebyrå

Datasystemkontor

Personal- och utbildningssektion

Flyg förvaltningen

Chef

Flygöverdirektör

Centralplanering

Systemplanering

Projektledning för flygplansystem

37

Administrativ byrå

Flygplanavdelning

Elektroavdelning

Robotavdelning

Underhållsavdelning

Inköpsavdelning

Normaliebyrå

Materielkontrollsektion

Underrättelsecentral

Personal- och utbildningssektion

Försvarets intendenturverk

Chef

Centralplanering

Administrativ byrå

Materielbyrå

Livsmedelsbyrå

Drivmedelsbyrå

Förrådsbyrå

Norm ali esektion

1 Tygförrådsbyrån och ainmunitionsförrådsbyrån försöksvis sammanförda till en enhet

te

a

a

x

-j

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1968

opaginerad Kontrollera mot PDF

Försvarets materielverk

(Materielförvaltningsutredningens organisationsförslag)

to £

00

Styrelse

Verkschef

Direktion

Personal
avdelningen
-

Verkstads
avdelningen
-

Planeringsavdelning

Allmän avdelning

Organisationsavdelning

Juridisk avdelning

Marinmateriel
förvaltningen
-

Chef

Planering

Vapenavdelning

Skeppsbyggnadsavdclning

Inköpsavdelning

Kontrollavdelning

Underhållsavdelning

Expedition

Personalkårexpedition

Chef

Planering

Projektledning

Flygplanavdelning

Elektroavdelning

Robotavdelning

Inköpsavdelning

Kontrollavdelning

Underhållsavdelning

Expedition

Personalkårexpedition

Flygmateriel
förvaltningen
-

Armémateriel
förvaltningen
-

Chef

Planering

Vapenavdelning

Fordonsavdelning

Elektroavdelning

Inköpsavdelning

Kontrollavdelning

Underhållsavdelning

Expedition

Personalkårexpedition

Chef

Planering

Intendenturavdelning

Förrådsavdelning

Standardiseringsavdelning

F örlagsavdelning

Kameral avdelning

Datacentral

Centralexpedition

Intendentur
förvaltningen
-

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1968

opaginerad Kontrollera mot PDF

Försvarets materielverk

(Departementschefens organisationsförslag)

Styrelse

Verkschef

Administrativa

avdelningen

Chef

Planering

Kanslibyrå

Personalbyrå

Kameralbyrå

Organisationsbyrå2

Centralexpedition

Intendenturmateriel
förvaltningen
-

Chef

Centralplanering

Materielbyrå

Livsmedelsbyrå

Drivmedelsbyrå

Förrådsbyrå

Normaliesektion

Chef

Centralplancring

Vapenavdelning

Skeppsbyggnadsavdelning

Verkstadsbyrå

Förrådskontor

Inköpsavdelning

Normaliebyrå

Personal- och

utbildningssektion

Marinmateriel
förvaltningen
-

Armémateriel
förvaltningen
-

Chef

Centralplanering

V apena vdelning

Fordonsavdelning

Elektroavdelning

Verkstadsavdelning

Förrådsbyrå1

Inköpsavdelning

Normaliebyrå

Materielinspektion

Underrättelsecentral

Personalkårcxpedition

Flygmateriel
förvaltningcn
-

Chef

Centralplanering

Systemplanering

Projektledning för

flygplansystem 37

Flygplanavdelning

Elektroavdelning

Robotavdelning

Underhållsavdelning

Inköpsavdelning

Normaliebyrå

Materielkontrollsektion

Underrättelsecentral

Personal- och

utbildningssektion

1 Tygförrådsbyrån och ammunitionsförrådsbyrån försöksvis sammanförda till en enhet

2 Under organisationsbyrån sorterar materielverkets dataenheter

to

Q

Q

Ce

00

O

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 ur 1908

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1968

INNEHÅLL

Sid.

1. Inledning.................................................... 2

2. Nuvarande förhållanden ...................................... 4

Tygförvaltningen................................................ 4

Förvaltningsorganisationen i stort .............................. 5

Uppgifternas fördelning på organisationsenheter.................. 6

Intendenturförvaltningen 8

övrig materielförvaltning ........................................ 8

Försvarets förvaltningsdirektion 8

Direktionens sammansättning m. m............................. 9

Former för samordning........................................ 9

3. Materielförvaltningsutredningens överväganden och förslag........ 10

Allmänna synpunkter .................................. 10

Utgångspunkter .............................................. 10

Krav på materielförvaltningen i central instans.................... 11

Utredningsarbetets inriktning .................................. 12

Organisationsform .............................................. 13

Den föreslagna organisationens omfattning ........................ 14

Organisationsförslag ............................................ 15

Organisationsuppbyggnad...................................... 16

Verksledningen och dess uppgifter.............................. 17

Organisation och uppgiftsfördelning i övrigt 19

Samordning inom materielverket................................ 27

Samordning med verksamhet utanför materielverket 29

Omorganisationens genomförande ................................ 31

Personalbehov in. m............................................. 31

Kostnader m. in................................................. 32

Särskilda frågor ................................................ 33

Industrins utnyttjande ........................................ 33

Vissa personalfrågor .......................................... 34

Företagsnämndsverksamhet.................................... 36

Materielverkets lokalisering.................................... 36

4. Yttrandena .......................................... 38

Allmänna frågor................................................ 39

Krav på materielförvaltningen i central instans.................... 39

Organisationsform ............................................ 40

Organisationens omfattning........ 42

Materielverkets organisation...................................... 43

Allmänna synpunkter.......................................... 43

Verksledningen och dess uppgifter.............................. 45

Organisation och uppgiftsfördelning i övrigt...................... 51

Samordningsfrågor .......................................... 58

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 107 ur 1008

91

Sid.

Omorganisationens genomförande ................................ 64

Personal och kostnader.......................................... 65

Övriga frågor ........ 67

Industrins utnyttjande ........................................ 67

Personalens sammansättning in. m............................... 68

Företagsnämnd ............................................ 69

Lokalfrågan.................................................. 70

5. Departementschefen 71

Utgångspunkter ................................................ 71

Materielförvaltningens framtida organisation 74

Materielverkets organisation 1.7.1968 ............................ 77

Hemställan .................................................... 80

6. Anslag för budgetåret 1968/69 .................................. 81

Försvarets sjukvårdsstyrelse: Avlöningar ........................ 81

Försvarets sjukvårdsstyrelse: Omkostnader........................ 82

Försvarets materielverk: Avlöningar.............................. 83

Försvarets materielverk: Omkostnader 84

Försvarets materielverk: Datamaskiner m. m. 85

Bilagor

1. Materielförvaltningens nuvarande organisation .................. 87

2. Materielförvaltningsutredningens organisationsförslag ............ 88

3. Departementschefens förslag till organisation av försvarets

materielverk .............................................. 89

ESSELTE AB. STHLM 68

814138

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1968:234 Skrivelse till Konungen i anledning tiv Kungl. Maj:ts proposition angående organisation m. m. av försvarets materielförvaltning i central instans m. m. a1 i texten
  2. SU 1968:106 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organisation m. m. av försvarets materielförvaltning i central instans m. m. jämte motioner. s. 1 i texten