Sök i Ratio Lex

Med förslag om viss kreditgaranti åt svensk varvsindustri

1968-04-05 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1968:119, Med förslag om viss kreditgaranti åt svensk varvsindustri

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1968

1

Nr 119

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag om viss

kreditgaranti åt svensk varvsindustri; given Stockholms

slott den 5 april 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Krister Wickman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framläggs förslag om statlig kreditgaranti intill ett belopp

av sammanlagt 650 milj. kr. åt svensk varvsindustri.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 119

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1968

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

5 april 1968.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Lange,

Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson,

Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman.

Statsrådet Wickman anmäler efter gemensam beredning med statsrådets

övriga ledamöter fråga om statlig kreditgaranti åt svensk varvsindustri

och anför.

Chefen för finansdepartementet lämnade i prop. 1963:28 och 1965:46

redogörelser för situationen inom svensk varvsindustri. Det framgick av

redogörelserna att beställningar som varven kunde erhålla vid dessa tidpunkter

i allmänhet inte gav täckning för varvens kostnader. Dessutom

ökade den internationella konkurrensen beträffande kreditgivningen till

fartygsbeställare alltmer. Utvecklingen visade att det blev allt vanligare

med krediter till beställare av 80 % över åtta år och till mycket förmånliga

räntevillkor. I flera länder hade åtgärder vidtagits för att stödja den

egna varvsindustrin, särskilt med avseende på kreditgivningen. Konkurrensen

hade härigenom successivt skärpts. Med hänsyn bl. a. härtill förordade

departementschefen vid båda de berörda tillfällena finansieringshjälp

i form av statlig kreditgaranti för att underlätta de svenska varvens

möjligheter att lämna krediter.

Enligt riksdagens beslut åren 1963 (SU 40, rskr 100) och 1965 (SU 74,

rskr 202) fick de svenska varven generella statliga kreditgarantier på 400

resp. 500 milj. kr. Garantierna begränsades till att avse finansiering av

varvens vid utgången av år 1962 resp. år 1964 utelöpande nybyggnadskrediter

samt — totalt — krediter hänförliga till nybyggnadskontrakt tecknade

före utgången av år 1966. Garantierna har hittills totalt utnyttjats till ca

9/10. De största varven har helt utnyttjat sina garantier.

I skrivelse den 25 maj 1967 till chefen för finansdepartementet aktualiserade

Sveriges varvsindustriförening de problem som föreligger inom

svensk varvsindustri. I skrivelsen framhölls särskilt att konkurrenssituationen

inom internationellt skeppsbyggeri snedvridits genom de olika statliga

stödåtgärderna i andra länder. Ansträngningar som gjorts att skapa

ett normalt konkurrensklimat för svensk varvsindustri hade enligt föreningen

inte lett till något resultat och föreningen anhöll därför om åtgärder,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1968

som skulle innebära »i första hand en kompensation för varvens förluster

på grund av den artificiella nedpressningen av räntenivån för fartygsnybyggnadskrediter

och i andra hand en sådan ordning att varven kan förlita

sig på en organiserad tillgång på kapital för finansieringen av dylika

krediter». Föreningen uttryckte även önskemål om förhandlingar till lösning

av berörda frågor.

Mot denna bakgrund tillkallade jag med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 30 juni 1967 fyra sakkunniga1 med uppdrag att tillsammans

med representanter för varvsindustrin undersöka de svenska varvens situation

med avseende på lönsamhet, finansiering, produktivitet m. m. samt

föreslå de statliga åtgärder undersökningen kan aktualisera.

De sakkunniga har i skrivelse till Kungl. Maj :t den 20 mars 1968 anfört

att de tillsammans med företrädare för varvsindustriföreningen studerat

bl. a. de svenska varvens finansiering, industrins konkurrensförhållanden

och framtidsutsikter samt dess lämpligaste struktur. Ytterligare undersökningar

och överväganden har emellertid visat sig nödvändiga på flera väsentliga

områden. Då denna verksamhet måste antas ta relativt lång tid i

anspråk är de sakkunniga ense med industrins företrädare om behovet

av en temporär lösning av vissa akuta finansieringsproblem. Detta behov

bör enligt skrivelsen kunna fyllas genom att varvsindustrin — i huvudsaklig

överensstämmelse med vad som tidigare gällt — erhåller statlig fartygskreditgaranti

intill ett belopp av sammanlagt 650 milj. kr. för fartyg på

vilka kontrakt tecknats eller tecknas före utgången av år 1968.

I skrivelsen framhåller de sakkunniga vidare, att varvsindustriföreningens

representanter i förhandlingarna med de sakkunniga förklarat sig

beredda att på resp. företags vägnar — Eriksbergs Mekaniska Verkstads

AB, Götaverken AB, Kockums Mekaniska Verkstads AB och AB Lindholmens

Varv — i positiv anda med de sakkunniga diskutera vissa av de sistnämnda

särskilt upptagna förslag, under förutsättning att den ifrågavarande

statliga kreditgarantin ställs till varvsindustrins förfogande. De konkreta

förslag som skall studeras närmare avser enligt skrivelsen bl. a. etablerandet

av samverkan inom svensk varvsindustri i fråga om forskning och

utveckling, marknadsundersökningar och komponenttillverkning, ett särskilt

nära samarbete mellan varven i Göteborgsområdet samt ändrade samarbetsformer

i Uddevallavarvet. Samtidigt skall ytterligare åtgärder för att

stärka varvsindustrins konkurrensläge diskuteras. Avsikten är att överenskommelser

i hithörande frågor skall kunna föreligga före utgången av år

1968.

Det läge inom den svenska varvsindustrin, som belystes i redogörelserna

av chefen för finansdepartementet åren 1963 och 1965 (prop. 1983: 28,

1 Landshövdningen P. Nyström, ordförande, generaldirektören E. Grafström, förbundsordföranden

Å. Nilsson samt expeditionschefen A. Wallén.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1968

1965:46), har inte undergått någon djupgående förändring under de senaste

åren, i varje fall inte i någon för industrin positiv riktning. Bortsett

från en tillfällig efterfrågeökning i samband med krisen i Mellersta Östern

i juni förra året har efterfrågan på nybyggt tonnage varit i oavbrutet

sjunkande. Härtill kommer att varvsindustrin i världen fortsatt att byggas

ut i snabb takt, vilket ökar risken för ett läge där bestående överkapacitet

råder. De svenska varven har visserligen med sina erkänt goda tekniska

förutsättningar hittills kunnat bibehålla sin andel av världsproduktionen,

men den internationella konkurrensen har ofta medfört att kontrakt måst

tecknas till mycket låga priser. I detta sammanhang bör beaktas, att konkurrensen

kommit att avse inte bara pris, kvalitet och leveranstid utan i

allt högre grad också betalningsvillkoren, där det blivit vanligt att beställare

får kredit på ett belopp av 80 % av köpesumman över en tidrymd

av upp till 8 år och till en räntesats av omkring 5,5 %.

Till den nu angivna inriktningen av den internationella konkurrensen

har den subventionering av egna varv som bedrivs inom skilda länder

aktivt bidragit. Sverige har inom ramen för Organisationen för ekonomiskt

samarbete och utveckling (OECD) tagit upp frågan om en sanering av

konkurrenssituationen i syfte att nå en generell avveckling eller begränsning

av statliga subventionsåtgärder. Vissa utsikter finns f. n. att strävandena

på det internationella planet i en relativt nära framtid skall leda till

överenskommelser, som innebär att subventionsverksamheten i vissa hänseenden

begränsas.

Det är mot bakgrund av de bestående svårigheterna på varvsmarknaden

naturligt att Sveriges varvsindustriförening velat ta upp problemen

till närmare diskussion. De sakkunniga jag tillkallat har tillsammans med

företrädare för varvsindustrin bl. a. diskuterat olika förutsättningar att förbättra

strukturen inom svensk varvsindustri. Närmare analyser av hithörande

problem tar självfallet ganska lång tid i anspråk liksom det förhandlingsarbete

som fordras för att överenskommelser skall nås. Mot bakgrund

härav räknar de sakkunniga med att behöva återstoden av året för

att nå definitiva resultat. Samtidigt har emellertid de sakkunniga funnit

att vissa finansieringsproblem är så akuta för de svenska varven, att ett

uppskov med temporära stödåtgärder skulle kunna få mycket menlig

inverkan på varvens fortsatta verksamhet. Härvidlag är det synbarligen i

första hand fråga om varvens svårigheter att refinansiera krediter avseende

nya fartygsbyggen.

I syfte att underlätta de svenska varvens refinansieringsmöjligheter har

vid två tidigare tillfällen under 1960-talet riksdagen beslutat om generella

statliga kreditgarantier till varvsindustrin till ett sammanlagt belopp av

inemot 1 miljard kr. Dessa garantier har inneburit en betydande finansieringshjälp

men är nu i det närmaste helt utnyttjade. Efter vad som

framgår av de sakkunnigas skrivelse skulle en fortsatt garantigivning

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1968

från statens sida innebära en temporär lindring av varvens akuta svårigheter.

Bl. a. skulle varvens möjligheter att teckna nya kontrakt på fartygsbyggen

underlättas, om varven kunde vara förvissade om att dessa kan

finansieras med utnyttjande av statlig kreditgaranti.

Frågan om eventuella stödåtgärder till den svenska varvsindustrin måste

bedömas med utgångspunkt från våra grundläggande näringspolitiska värderingar.

En väsentlig förutsättning för bevarad framstegstakt — och därmed

långsiktig trygghet för de anställda — är att vårt näringsliv fortlöpande

ställer om sig till nya livskraftiga och expanderande industrigrenar.

Näringspolitiken bör därför i första hand inriktas på att stimulera utvecklingen

på sådana områden. Genom tillväxten där skapas sysselsättningstillfällen

för dem som drabbas av nedgången på andra områden.

Ett särskilt problem föreligger när en industrigren brottas med problem

som kan tänkas vara av tillfällig art. Näringspolitiska åtgärder ägnade att

överbrygga svårigheterna bör i sådana fall inte vara uteslutna, förutsatt

att de framtida konkurrensförutsättningarna för industrigrenen i fråga

kan anses som goda. Bedömningen av framtidsutsikterna blir ofrånkomligen

alltid relativt osäker. Hänsyn måste tas inte bara till den internationella

utvecklingen utan också till branschens inneboende möjligheter att

öka sin konkurrenskraft, exempelvis genom en förbättrad struktur och

andra rationaliseringsåtgärder. Även om en mycket omfattande prognosverksamhet

därför inte kan ge några helt säkra resultat, är den ändå eu

nödvändig förutsättning för ställningstaganden från branschens eller statens

sida.

Det är mot denna bakgrund de sakkunnigas arbete måste ses. Att de

sakkunniga under den korta lid som stått till bilds inte kunnat avsluta

sitt arbete är naturligt. Vad som hittills framkommit har emellertid föranlett

dem att föreslå att den tidigare bedrivna stödverksamheten i form av

kreditgarantier fortsätter i avvaktan på att undersökningsarbetet avslutas.

.Tåg delar de sakkunnigas uppfattning härvidlag. En ny garantigivning

synes vara försvarlig, även om en samlad bild av den svenska varvsindustrins

problem ännu inte föreligger. Avsikten är härvid framför allt att

underlätta för varven att teckna nya kontrakt på fartygsbyggen. Jag vill

emellertid understryka att mitt förordande av en ytterligare garantigivning

— i överensstämmelse med vad förhandlingarna mellan berörda parter synes

ge vid handen — vilar på förutsättningen att varvens företrädare vid

överläggningar med de sakkunniga i positiv anda prövar de konkreta

förslag om samverkan in. m., som de sakkunniga framlagt. De mer långsiktiga

åtgärder som staten kan tänkas behöva vidta med avseende på

varvsindustrin bör bli beroende av en allsidig bedömning av svensk varvsindustris

framtidsutsikter, sedan bl. a. alla möjligheter till ytterligare rationalisering

övervägts närmare under medverkan av berörda varvsföretag.

I detta sammanhang vill jag betona att industrins framtid naturligtvis i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1968

hög grad är beroende av möjligheterna att på längre sikt nå en avveckling

av alla statliga subventionsåtgärder med avseende på varvsindustrin och

därmed en mer normal konkurrenssituation på marknaden. Det är regeringens

avsikt att fortsätta sina ansträngningar att på det internationella

planet nå överenskommelser, som innebär en verklig sanering av rådande

konkurrensförhållanden. Skulle sådana överenskommelser komma till

stånd och bli effektivt verkande bör självfallet tillämpningen av föreslagna

svenska stödåtgärder anpassas härefter.

För de fartygskreditgarantier som kan komma att ställas till varvsindustrins

förfogande bör tillämpas i huvudsak samma regler som för de garantier

som hittills lämnats. De nya garantierna — vilka i enlighet med de sakkunnigas

förslag bör uppgå till ett sammanlagt belopp av 650 milj. kr. — bör

avse dels varvens per den 31 mars 1968 utelöpande nybyggnadskrediter

samt krediter hänförliga till varvens vid samma tidpunkt inneliggande orderstock

dels krediter hänförliga till nybyggnadskontrakt som tecknas under

återstående delen av år 1968. Beträffande sistnämnda krediter bör vidare

gälla att kredittid och kreditandel inte får överstiga vad som under åren

1965—1967 varit normalt beträffande varvens nybyggnadskontraktering.

Vidare bör garantierna i likhet med de garantier som riksdagen beslutade år

1965 avse lån med en löptid av högst 15 år. Garantierna bör kunna utställas

i utländsk valuta.

De generella fartygskreditgarantier på sammanlagt 900 milj. kr. som

beslöts åren 1963 och 1965 bör — i den mån de ännu inte tagits i anspråk

—- få utnyttjas under samma betingelser som de nya garantierna.

Kungl. Maj :t bör meddela erforderliga föreskrifter beträffande kreditgarantierna

samt fördela dessa efter att ha inhämtat förslag från Sveriges

varvsindustriförening.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen att

a) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda

staten garanti till ett sammanlagt belopp av högst 650 000 000

kr. till svensk varvsindustri på de villkor och enligt de grunder

som angetts i det föregående,

b) beträffande de åren 1963 och 1965 av riksdagen beslutade

kreditgarantierna godkänna de ändrade villkor och

grunder som angetts i det föregående.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680227

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1968:271 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående kostnader för FN-styrkan på Cypern. a1 i texten
  2. SU 1968:117 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag om viss kreditgaranti åt svensk varvsindustri jämte motioner. s. 1 i texten