Sök i Ratio Lex

Angående godkännande au avtal mellan Sverige och Nederländerna för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet

46 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 41 av 46 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1968:133, Angående godkännande au avtal mellan Sverige och Nederländerna för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

1

Nr 133

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande

au avtal mellan Sverige och Nederländerna för undvikande

av dubbelbeskattning och fastställande av

bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande

skatter på inkomst och förmögenhet; given

Stockholms slott den 29 augusti 1968.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansoch

utrikesdepartementsärenden för den 8 mars 1968 och över finansärenden

för denna dag samt med överlämnande av ett den 12 mars 1968 undertecknat

avtal mellan Sverige och Nederländerna för undvikande av dubbelbeskattning

och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning

beträffande skatter på inkomst och förmögenhet jämte ett vid avtalet

fogat protokoll vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att

dels godkänna avtalet och det därvid fogade protokollet,

dels bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett mellan Sverige och

Nederländerna ingånget avtal för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande

av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande

skatter på inkomst och förmögenhet samt ett vid avtalet fogat protokoll.

Avtalet och protokollet ersätter ett den 25 april 1952 mellan Sverige och

Nederländerna ingånget avtal i samma ämne och en tilläggsöverenskommelse

den 7 och 18 maj 1962 rörande ömsesidig skattebefrielse för studerande.

Det nya avtalet och protokollet blir, efter ratifikation, tillämpliga beträffande

beskattningsår som börjar efter ratifikationsåret.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 133

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

Avtal mellan Sverige och Nederländerna

för undvikande av dubbelbeskattning och

fastställande av bestämmelser angående

ömsesidig handräckning beträffande

skatter på inkomst och förmögenhet

Hans Majestät Konungen av Sverige

och Hennes Majestät Drottningen

av Nederländerna ha, i syfte att

ersätta det i Stockholm den 25 april

1952 undertecknade avtalet för undvikande

av dubbelbeskattning och

fastställande av bestämmelser angående

ömsesidig handräckning beträffande

skatter på inkomst och förmögenhet

med ett nytt avtal, för detta

ändamål utsett till Sina befullmäktigade

ombud:

Hans Majestät Konungen av Sverige:
Sitt

Utomordentliga och Befulämäktigade

Sändebud i Haag, Ambassadören

Jens Mailing,

Hennes Majestät Drottningen av

Nederländerna:

Statssekreteraren i Utrikesministeriet,

H. J. de Koster,

vilka, efter att ha delgivit varandra

sina fullmakter, som befunnits i god

och behörig form, överenskommit

om följande bestämmelser:

KAPITEL I

Avtalets tillämpningsområde

Artikel 1

Skattskyldiga

Detta avtal är tillämpligt på personer,

som äga hemvist i en av staterna

eller i båda staterna.

Yerdrag tussen het Koninkrijk Zweden

en het Koninkrijk der Neder''anden tot

het vermijden van dubbele belasting en

tot het vaststellen van regelen voor

wederzijdse administratieve hulp met

betrekking tot de belastingen naar het

inkomen en naar het vermogen

Zijne Majesteit de Koning van

Zweden en Hare Majesteit de Koning;in

der Nederlanden, de wens

koesterende het op 25 april 1952 te

Stockholm ondertekende Verdrag tot

het vermijden van dubbele belasting

en tot het vaststellen van regelen

voor wederzijdse administratieve

hulp met betrekking tot belastingen

van inkomsten en van vermogen te

vervangen door een nieuw verdrag,

hebben daartoe tot hun gevolmachtigden

benoemd:

Zijne Majesteit de Koning van

Zweden:

de Heer Jens Mailing, Buitengewoon

en Gevolmachtigd Ambassadeur

te ’s-Gravenhage,

Hare Majesteit de Koningin der

Nederlanden:

de Heer H. J. de Koster, Staatssecretaris

van Buitenlandse Zaken,

die, na elkaar mededeling te hebben

gedaan van hun volmachten,

welke in goede en behoorlijke vorm

werden bevonden, het vol gen de zijn

overeengekomen:

HOOFDSTUK I

Reikwijdte van het Verdrag

Artikel 1

Personen op wie het Verdrag van

toepassing is

Dit Verdrag is van toepassing op

personen die inwoner zijn van een

van de Staten of van beide Staten.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

3

Artikel 2

Skatter

§ 1. Avtalet är tillämpligt på skatter

på inkomst och förmögenhet,

som uppbäras av envar av staterna

eller av dess politiska underavdelningar

eller lokala myndigheter, oberoende

av sättet för skattens uttagande.

§ 2. Med skatter på inkomst och

förmögenhet förstås alla skatter, som

utgå på inkomst eller på förmögenhet

i dess helhet eller på delar av

inkomst eller förmögenhet, därunder

inbegripna skatter på vinst genom

avyttring av lös eller fast egendom,

skatter på ett företags totala löneutbetalningar

samt skatter på värdestegring.

§ 3. De för närvarande utgående

skatter, på vilka avtalet skall äga tilllämpning,

äro särskilt:

a) Beträffande Nederländerna:

1) Inkomstskatt,

2) skatt på arbetslön,

3) bolagsskatt,

4) skatt på utdelning,

5) skatt på styrelsearvoden samt

6) förmögenhetsskatt;

(skatt av sådant slag benämnes i det

följande »nederländsk skatt»),

b) Beträffande Sverige:

1) Den statliga inkomstskatten,

sjömansskatten och kupongskatten

däri inbegripna,

2) bevillningsavgiften för vissa

offentliga föreställningar,

3) ersättningsskatten,

4) utskiftningsskatten,

Artikel 2

Belastingen inaarop het Verdrag van

toepassing is

1. Dit Verdrag is van toepassing

op belastingen naar het inkomen

en naar het vermogen die, ongeacht

de wijze van heffing, worden geheven

ten behoeve van elk van de Staten of

van de staatkundige onderdelen of

plaatselijke publiekrechtelijke lichamen

daarvan.

2. Als belastingen naar het inkomen

en naar het vermogen worden

beschouwd allé belastingen die worden

geheven naar het gehele inkomen,

naar het gehele vermogen of

naar bestanddelen van het inkomen

of van het vermogen, daaronder begrepen

belastingen naar voordelen

verkregen uit de vervreemding van

roerende of onroerende zaken, belastingen

naar het bedrag van de

door ondernemingen betaalde lonen

of salarissen, alsmede belastingen

naar waardevermeerdering.

3. De bestaande belastingen waarop

het Verdrag van toepassing is, zijn

met name:

a) voor Nederland:

1) de inkomstenbelasting

2) de loonbelasting

3) de vennootschapsbelasting

4) de dividendbelasting

5) de commissarissenbelasting

6) de vermogensbelasting

(hierna te noemen: „Nederlandse

belasting”);

b) voor Zweden:

1) den statliga inkomstskatten,

sjömansskatten och kupongskatten

däri inbegripna (de nationale inkomstenbelasting,

met inbegrip van

de belasting van zeelieden en de couponbelasting)
2)

bevillningsavgiften för vissa offentliga

föreställningar (de belasting

van beroepsartiesten)

3) ersättningsskatten (de belasting

op niet-uitgedeelde winst)

4) utskiftningsskatten (de belasting

op uitgedeelde winst)

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

5) den kommunala inkomstskatten

samt

6) den statliga förmögenhetsskatten;
(skatt

av sådant slag benämnes i det

följande »svensk skatt»).

§ 4. Avtalet skall likaledes tillämpas

på skatter av samma eller i huvudsak

likartat slag, som framdeles

uttagas vid sidan av eller i stället förde

för närvarande utgående skatterna.

De behöriga myndigheterna i staterna

skola meddela varandra mera

väsentliga ändringar i skattelagstiftningen.

KAPITEL II

Definitioner

Artikel 3

Allmänna definitioner

§ 1. Där icke sammanhanget annat

föranleder, skola i detta avtal

följande uttryck ha nedan angiven

betydelse:

a) Uttrycket »stat» åsyftar Sverige

eller Nederländerna, alltefter

som sammanhanget kräver.

Uttrycket »staterna» åsyftar Sverige

och Nederländerna.

b) Uttrycket »Nederländerna» inbegriper

den del av Konungariket

Nederländerna som är belägen i Europa

och den del av havsbottnen och

dennas underlag under Nordsjön,

över vilken Konungariket Nederländerna

har suveräna rättigheter i

överensstämmelse med konventionen

den 29 april 1958 om kontinentalsockeln.

c) Uttrycket »Sverige» åsyftar Konungariket

Sverige, inbegripet den

del av havsbottnen och dennas underlag

under Skagerack, Kattegatt,

Öresund och Östersjön, över vilken

5) den kommunala inkomstskatten

(de gemeentelijke inkomstenbelasting)
6)

den statliga förmögenhetsskatten

(de nationale vermogensbelasting)
(hierne

te noemen: „Zweedse belasting”).

4. Dit Verdrag zal ook van toepassing

zijn op elke gelijke of in wezen

gelijksoortige belasting, die in de toelcomst

naast of in de plaats van de

bestaande belastingen wordt geheven.

De bevoegde autoriteiten van de

Staten zullen elkaar alle wezenlijke

wijzigingen die in hun onderscheidene

belastingwetten zijn aangebracht,

mededelen.

HOOFDSTUK II

Begripsbepalingen

Artikel 3

Algemene begripsbepalingen

1. In dit Verdrag, temzij het zinsverband

änders vereist:

a) betekenl de uitdrukking „Staat”

Zweden of Nederland, al naar het

zinsverband vereist; betekent de uitdrukking

,,Staten” Zweden en Nederland;
b)

omvat de uitdrukking „Nederland”

het deel van het Koninkrijk

der Nederlanden dat in Europa is gelegen,

en het onder de Noordzee gelegen

deel van de zeebodem en de

ondergrond daarvan, waarop het Koninkrijk

der Nederlanden, mede

overeenkomstig het Verdrag inzake

het Continentale Plateau, gedagtekend

29 april 1958, soevereine rechten

heeft;

c) omvat de uitdrukking ,,Zweden”

het Koninkrijk Zweden, met

inbegrip van het onder het Skagerak,

het Kattegat, de Sont en de Oostzee

gelegen deel van de zeebodem en de

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

5

Konungariket Sverige har suveräna

rättigheter i överensstämmelse med

konventionen den 29 april 1958 om

kontinentalsockeln.

d) Uttrycket »person» inbegriper

en fysisk person, ett bolag och varje

annan sammanslutning av personer.

e) Uttrycket »bolag» åsyftar varje

slag av juridisk person eller varje

subjekt, som i beskattningshänseende

behandlas såsom juridisk person.

f) Uttrycken »företag i en av staterna»

och »företag i den andra staten»

åsyfta ett företag, som bedrives

av en person med hemvist i en

av staterna respektive ett företag,

som bedrives av en person med hemvist

i den andra staten.

g) Uttrycket »behörig myndighet»

åsyftar:

1) 1 Sverige: Finansministern eller

hans befullinäktigade ombud,

2) I Nederländerna: Finansministern

eller hans befullmäktigade ombud.

§ 2. Då en av staterna tillämpar

bestämmelserna i detta avtal, skall,

såvitt icke sammanhanget annorlunda

kräver, varje däri förekommande

uttryck, vars innebörd icke särskilt

angivits, anses ha den betydelse, som

uttrycket har enligt den statens lagstiftning

rörande sådana skatter,

som omfattas av avtalet.

Artikel 4

Skattercittsligt hemvist

§ 1. Vid tillämpningen av detta

avtal åsyftar uttrycket »person med

hemvist i en av staterna» varje person,

som enligt den statens lagstiftning

är underkastad beskattning

därstädes på grund av hemvist, bosättning,

pilats för företagsledning

eller varje annan liknande omständighet.

ondergrond daarvan, v a arop het Koninkrijk

Zweden, mede overeenkomstig

het Ver drag inzake het Continentale

Plateau, gedagtekend 29

april 1958, soevereine rechten heeft;

d) omvat de uitdrukking „persoon”

een natuurlijke persoon, een

lichaam en elke andere vereniging

van personen;

e) betekent de uitdrukking „lichaam”

elke rechtspersoon of elke

eenheid die voor de belastingheffing

als een rechtspersoon wordt behandeld;
f)

betelcenen de uitdrulckingen

,,onderneming van een van de Staten”

en „onderneming van de andere

Staat” onderscheidenlijk een ondernemiong

gedreven door een inwoner

van een van de Staten en een ond er - neming gedreven door een inwoner

van de andere Staat;

g) betekent de uitdrukking „bevoegde

autoriteit”:

1. in Zweden: de Minister van

Financién of zijn bevoegde vertegnwoor

diger;

2. in Nederland: de Minister van

Financién of zijn bevoegde vertegenwoordiger.

2. Voor de toepassing van het Verdrag

door elk van de Staten heeft,

tenzij het zinsverband änders vereist,

elke niet änders omschreven uitdrukking

de betekenis welke die uitdrukking

heeft volgens de wetten van

die Staat met betrekking tot de belastingen

die het onderwerp van dit

Verdrag uitmaken.

Artikel 4

Fiscale woonplaats

1. Voor de toepassing van dit Verdrag

betekent de uitdrukking „inwoner

van een van de Staten” iedere

persoon die, ingevolge de wet van die

Staat, aldaur aan belasting is onderworpen

op grond van zijn woonplaats,

verblijf, plaats van leiding of

enige andere soortgelijke omstandigheid.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968

§ 2. Då på grund av bestämmelserna

i 1 § en fysisk person äger

hemvist i båda staterna, skall följande

gälla:

a) Han skall anses äga hemvist i

den stat, i vilken han har ett hem

som stadigvarande står till hans förfogande.

Om han har ett sådant hem

i båda staterna, anses han äga hemvist

i den stat, med vilken hans personliga

och ekonomiska förbindelser

äro starkast (centrum för levnadsintressena).

b) Om det icke kan avgöras, i vilken

stat centrum för levnadsintressena

befinner sig, eller om han icke

i någondera staten har ett hem, som

stadigvarande står till hans förfogande,

anses han äga hemvist i den stat,

i vilken han stadigvarande vistas.

c) Om han stadigvarande vistas i

båda staterna eller om han icke vistas

stadigvarande i någon av dem,

anses han äga hemvist i den stat, i

vilken han är medborgare.

d) Om han är medborgare i båda

staterna eller om han icke är medborgare

i någon av dem, skola de behöriga

myndigheterna i staterna avgöra

frågan genom överenskommelse.

§ 3. Då på grund av bestämmelserna

i 1 § en person, som ej är fysisk

person, äger hemvist i båda staterna,

skall den anses äga hemvist i

den stat, i vilken dess verkliga ledning

är belägen.

§ 4. Vid tillämpningen av detta

avtal skall en fysisk person, som tillhör

en stats beskickning eller konsulat

i den andra staten eller i en

tredje stat och som är medborgare

i den utsändande staten, anses äga

hemvist i den utsändande staten.

2. Indien een natuurlijke persoon

ingevolge de bepaling van het eerste

lid inwoner van beide Staten is, gelden

de volgende regels:

a) hij wordt geacht inwoner te zijn

van de Staat waarin hij een duurzaam

tehuis to t zijn beschikking

heeft. Indien hij in beide Staten een

duurzaam tehuis tot zijn beschikking

heeft, wordt hij geacht inwoner

te zijn van de Staat waarmede zijn

persoonlijke en economische betrekkingen

het nauwst zijn (middelpunt

van de levensbelangen);

b) indien niet kan worden bepaald

in welke Staat hij het middelpunt

van zijn levensbelangen heeft, of indien

hij in geen van de Staten een

duurzaam tehuis tot zijn beschikking

heeft, wordt hij geacht inwoner te

zij n van de Staat waarin hij gewoonlijk

verblijft;

c) indien hij in beide Staten of in

geen van beide gewoonlijk verblijft,

wordt hij geacht inwoner te zijn van

de Staat waarvan hij onderdaan is;

d) indien hij onderdaan is van

beide Staten of van geen van beide

zullen de bevoegde autoriteiten van

de Staten de aangelegenheid in onderlinge

overeenstemming regelen.

3. Indien een andere dan een natuurlijke

persoon ingevolge de bepaling

van het eerste lid inwoner van

beide Staten is, wordt hij geacht inwoner

te zijn van de Staat waarin

de plaats van zijn werkelijke leiding

is gelegen.

4. Voor de toepassing van dit Verdrag

wordt een natuurlijke persoon

die deel uitmaakt van een diplomatieke

of consulaire vertegenwoordiging

van een van de Staten in de

andere Staat of in een derde Staat en

die onderdaan is van de zendstaat,

geacht inwoner van de zendstaat te

zijn.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968

Artikel 5 Artikel 5

Fast driftställe Vaste inrichting

§ 1. Med uttrycket »fast driftställe»

förstås i detta avtal en stadigvarande

affärsanordning, i vilken företagets

verksamhet helt eller delvis

utövas.

§ 2. Uttrycket »fast driftställe»

innefattar särskilt:

a) plats för företagsledning,

b) filial,

c) kontor,

d) fabrik,

e) verkstad,

t) gruva, stenbrott eller annan

plats för utnyttjandet av naturtillgångar,

g) plats för byggnads-, anläggnings-

eller installationsarbete, som

varar mer än tolv månader.

§ 3. Uttrycket »fast driftställe»

skall icke anses innefatta:

a) användningen av anordningar,

avsedda uteslutande för lagring, utställning

eller utlämnande av företaget

tillhöriga varor,

b) innehavet av ett företaget tillhörigt

varulager, avsett uteslutande

för lagring, utställning eller utlämnande,

c) innehavet av ett företaget tillhörigt

varulager, avsett uteslutande för

bearbetning eller förädling genom

ett annat företags försorg,

d) innehavet av en stadigvarande

affärsanordning, avsedd uteslutande

för inköp av varor eller införskaffande

av upplysningar för företagets

räkning,

e) innehavet av en stadigvarande

affärsanordning, avsedd uteslutande

för att för företagets räkning ombesörja

reklam, meddela upplysningar,

bedriva vetenskaplig forskning eller

1. Voor de toepassing van dit Verdrag

betekent de uitdrukking „Vaste

inrichting” een vaste bedrijfsinrichting

waarin de werkzaamheden van

de onderneming geheel of gedeeltelijk

worden uitgeoefend.

2. De uitdrukking „vaste inrichting”

omvat in het bijzonder:

a) een plaats waar leiding wordt

gegeven;

b) een filial;

c) een kantoor;

d.) een fabriek;

e) een werkplaats;

f) een mijn, een steengroeve of

een andere plaats waar natuurlijke

rijkdommen worden gewonnen;

g) de uitvoering van een bouwrwerk

of van constructie- of montagewerkzaamheden

waarvan de duur

twaalf maanden overschrijdt.

3. Een vaste inrichting wordt niet

aanwezig geacht, indien:

a) gebruik wordt gemaakt van

inrichtingen, uitsluitend voor de opslag,

uitstalling of aflevering van aan

de onderneming toebeborende goederen

of koopwaar;

b) een voorraad van aan de onderneming

toebehorende goederen

of koopwaar wordt aangehouden,

uitsluitend voor de opslag, uitstalling

of aflevering;

c) een voorraad van aan de onderneming

toebehorende goederen of

koopwaar wordt aangehouden, uitsluitend

voor de bewerking of verwerking

door een andere onderneming;
d)

een vaste bedrijfsinrichting

wordt aangehouden, uitsluitend om

voor de onderneming goederen of

koopwaar aan te kopen of inlichtingen

in te winnen;

e) een vaste bedrijfsinrichting

wordt aangehouden, uitsluitend voor

reclamedoeleinden, voor het geven

van inlichtingen, voor wetenschappelijk

onderzoek of voor soortgelijke

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

utöva liknande verksamhet, som är

av förberedande eller biträdande art.

§ 4. En person som är verksam

i en av staterna för ett företag i den

andra staten — härunder inbegripes

icke sådan oberoende representant

som avses i 5 § — behandlas såsom

ett fast driftställe i den förstnämnda

staten, om han innehar och i denna

stat regelbundet använder en fullmakt

att sluta avtal i företagets

namn samt verksamheten icke begränsas

till inköp av varor för företagets

räkning.

§ 5. Ett företag i en av staterna

anses icke ha ett fast driftställe i

den andra staten endast på den

grund att företaget uppehåller affärsförbindelser

i denna andra stat

genom förmedling av en mäklare,

kommissionär eller annan oberoende

representant, under förutsättning

att dessa personer därvid utöva sin

vanliga affärsverksamhet.

§ 6. Den omständigheten, att ett

bolag med hemvist i en av staterna

kontrollerar eller kontrolleras av ett

bolag, som har sitt hemvist i den

andra staten eller som uppehåller

affärsförbindelser i denna andra stat

(antingen genom ett fast driftställe

eller annorledes), skall icke i och för

sig medföra att någotdera bolaget

betraktas såsom ett fast driftställe

för det andra bolaget.

KAPITEL III

Beskattning av inkomst

Artikel 6

Fastighet

§ 1. Inkomst av fastighet må beskattas

i den stat i vilken fastigheten

är belägen.

werkzaamheden voor de onderneming

die van voorbereidende aard

zijn of het karakter van hulpwerkzaamheden

hebben.

4. Een persoon die in een van de

Staten voor een onderneming van

de andere Staat werkzaam is — niet

zijnde een onafhankelijke vertegenwoordiger

in de zin van het vijfde

lid — wordt als een in de eerstbedoelde

Staat aanwezige vaste inrichting

beschouwd, indien hij een

machtiging bezit om namens de

onderneming overeenkomsten af te

sluiten en dit recht in die Staat

gewoonlijk uitoefent, tenzij zijn

werkzaamheden beperkt blijven tot

de aankoop van goederen of koopwaar

voor de onderneming.

5. Een onderneming van een van

de Staten wordt niet geacht een vaste

inrichting in de andere Staat te

bezitten op grond van de enkele

omstandigheid dat zij aldaar zaken

doet door middel van een makelaar,

commissionair of enige andere

onafhankelij ke vertegenwoordiger,

indien deze personen in de normale

uitoefening van hun bedrijf handelen.

6. De enkele omstandigheid dat een

lichaam dat inwoner is van een van

de Staten, een lichaam beheerst of

door een lichaam wordt wordt beheerst,

dat inwoner is van de andere

Staat of dat in die andere Staat zaken

doet (hetzij niet behulp van een

vaste inrichting, hetzij op andere

wijze), stempelt een van de beide

lichamen niet tot een vaste inrichting

van het andere.

HOOFDSTUK III

Belastingheffing naar het inkomen

Artikel 6

Inkomsten uit onroerende goederen

1. Inkomsten uit onroerende

goederen mogen worden beläst in

de Staat waarin deze goederen zijn

gelegen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj. ts proposition nr i33 år 1968

§ 2. Uttrycket »fastighet» skall ha

den betydelse som uttrycket har enligt

gällande lagar i den stat, i vilken

egendomen i fråga är belägen. Under

detta uttryck inbegripas dock

alltid egendom som utgör tillbehör

till fastighet, levande och döda inventarier

i lantbruk och skogsbruk,

rättigheter på vilka föreskrifterna i

allmän lag angående fastigheter äga

tillämpning, nyttjanderätt till fastighet

och rätt till föränderliga eller

fasta ersättningar för nyttjandet av

eller rätten att nyttja gruvor, källor

och andra naturtillgångar. Fartyg

och luftfartyg skola däremot icke

betraktas såsom fastigheter.

§ 3. Bestämmelserna i 1 § skola

äga tillämpning såväl på inkomst,

vilken förvärvas genom omedelbart

brukande av fastighet, som på inkomst,

vilken erhålles genom uthyrning

av fastighet eller genom annan

användning av fastigheten.

§ 4. Bestämmelserna i 1 och 3 §§

skola även äga tillämpning på sådan

inkomst av fastighet som förvärvas

av ett företag ävensom inkomst av

fastighet som användes vid utövandet

av fria yrken.

Artikel 7

Rörelse

§ 1. Inkomst av rörelse, som förvärvas

av ett företag i en av staterna,

skall beskattas endast i denna

stat, såvida icke företaget bedriver

rörelse i den andra staten från ett

där beläget fast driftställe. Om företaget

bedriver rörelse på nyss angivet

sätt, äger den andra staten beskatta

företagets inkomst men endast

så stor del därav, som är hänförlig

till det fasta driftstället.

t2 Bihang till riksdagens protokoll 1968.

2. De uitdrukking „onroerende

goederen” heeft de betekenis die

daaraan wordt toegekend door het

recht van de Staat waarin de desbetreffende

goederen zijn gelegen.

De uitdrukking omvat in ieder geval

de goederen die bij de onroerende

goederen behoren, levende en dode

have van landbouw- en bosbedrijven,

rechten waarop de bebepalingen van

het privaatrecht betreffende de

grondeigendom van toepassing zijn,

vruchtgebruik van onroerende goederen

en rechten op veranderlijke

of vaste vergoedingen ter zake van

de exploitatie, of het recht tot exploitatie

van minerale aardlagen,

bronnen en andere natuurlijke rijkdommen;

schepen en luchtvaartuigen

worden niet als onroerende goederen

beschouwd.

3. De bepaling van het eerste lid

is van toepassing op de inkomsten

verkregen uit de rechtstreekse exploitatie,

uit het verhuren of verpaehten,

of uit elke andere worm

van exploitatie van onroerende

goederen.

4. De bepalingen van het eerste en

derde lid zijn ook van toepassing op

inkomsten uit onroerende goederen

van een onderneming en op inkomsten

uit onroerende goederen

gebezigd voor de uitoefening van een

vrij beroep.

Artikel 7

Winst uit onderneming

1. De voordelen van een onderneming

van een van de Staten zijn

slechts in die Staat belastbaar, tenzij

de onderneming in de andere Staat

haar hedrijf uitoefent niet behulp

van een aldaar gevestigde vaste inrichting.

Indien de onderneming

aldus haar bedrijf uitoefent, mogen

de voordelen van de onderneming in

de andere Staat worden beläst, maar

slechts in zoverre als zij aan die

vaste inrichting kunnen worden

toegerekend.

1 samt. Nr 133

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Iiungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

§ 2. Om ett företag i en av staterna

bedriver rörelse i den andra

staten från ett där beläget fast driftställe,

skall i vardera staten till det

fasta driftstället hänföras den inkomst

av rörelse, som driftstället kan

antagas skola ha förvärvat, om detta

varit ett fristående företag, som bedrivit

verksamhet av samma eller

liknande slag under samma eller liknande

villkor och självständigt avslutat

affärer med det företag till

vilket driftstället hör.

§ 3. Vid bestämmandet av inkomst,

som är hänförlig till det fasta

driftstället, skall avdrag medgivas

för kostnader som uppkommit för

det fasta driftställets räkning, härunder

inbegripna kostnader för företagets

ledning och allmänna förvaltning,

antingen kostnaderna uppkommit

i den stat, i vilken det fasta driftstället

är beläget eller annorstädes.

§ 4. Vad i 2 § stadgas skall emellertid

— i den mån i en av staterna

inkomst hänförlig till ett fast driftställe

brukat bestämmas på grundval

av en fördelning av företagets hela

inkomst på de olika delarna av företaget

— icke hindra, att i denna stat

den skattepliktiga inkomsten bestämmes

genom ett dylikt förfarande.

Förfarandet skall dock vara sådant

att resultatet står i överensstämmelse

med de i denna artikel angivna

principerna.

§ 5. Inkomst skall icke anses hänförlig

till ett fast driftställe endast

av den anledningen att varor inköpas

genom det fasta driftstället för

företagets räkning.

§ 6. Vid tillämpningen av föregående

paragrafer skall inkomst,

som är hänförlig till det fasta driftstället,

bestämmas genom samma

förfarande år från år såvida icke

särskilda skäl föranleda annat.

2. Indien een onderneming van een

van de Staten in de andere Staat

ha ar bedrijf uitoefent met behulp

van een aldaar gevestigde vaste inrichting,

worden in elk van de Staten

a an die vaste inrichting de voordelen

toegerekend die zij geacht zou kunnen

worden te behalen, indien zij

een zelfständige onderneming zou

zijn, die dezelfde of soortgelijke

werkzaamheden zou uitoefenen

onder dezelfde of soortgelijke omstandigheden

en die geheel onafhankelijk

transacties zou aangaan

niet de onderneming waarvan zij

een vaste inrichting is.

3. Bij het bepalen van de voordelen

van een vaste inrichting worden in

aftrek toegelaten kosten — daaronder

begrepen kosten van de leiding

en algemene beheerskosten — die

ten behoeve van de vaste inrichting

zijn gemaakt, hetzij in de Staat

waarin de vaste inrichting is

gevestigd, hetzij elders.

4. Voor zover het in een van de

Staten gebruikelijk is de voordelen

die aan een vaste inrichting kunnen

worden toegerekend te bepalen op

basis van een verdeling van de totale

winst van de onderneming over

haar verschillende delen, belet het

tweede lid die Staat niet de te belasten

voordelen te bepalen volgens

de gebruikelijke verdeling; de gevolgde

methode van verdeling moet

cchter zodanig zijn, dat het resultaat

in overeenstemming is met de in dit

artikel neergelegde beginselen.

5. Geen voordelen worden aan een

vaste inrichting toegerekend enkel

op grond van aankoop door die vaste

inrichting van goederen of koopwaar

voor de onderneming.

6. Voor de toepassing van de voorgaande

leden worden de voordelen

die aan de vaste inrichting kunnen

worden toegerekend, van jaar tot

jaar volgens dezelfde methode bepaald,

tenzij er een goede en genoegzame

reden bestaat om hiervan af te

wijken.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

hungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

§ 7. Ingår i rörelseinkomsten inkomstslag,

som äro särskilt behandlade

i andra artiklar av detta avtal,

skola bestämmelserna i dessa artiklar

icke beröras av reglerna i förevarande

artikel.

Artikel 8

Sjö- och luftfart

§ 1. Inkomst, som förvärvas genom

utövande av sjöfart eller luftfart

i internationell trafik, skall beskattas

endast i den stat, i vilken företaget

har sin verkliga ledning.

§ 2. Om ett sjöfartsföretag har sin

verkliga ledning ombord på ett fartyg,

skall denna anses belägen i den

stat, i vilken fartyget har sin hemmahamn

eller, om sådan hamn icke

finnes, i vilken fartygets redare äger

hemvist.

Artikel 9

Intressegemenskap mellan företag

I fall då

a) ett företag i en av staterna direkt

eller indirekt deltager i ledningen

eller övervakningen av ett företag

i den andra staten eller äger del i

detta företags kapital, eller

b) samma personer direkt eller indirekt

deltaga i ledningen eller övervakningen

av såväl ett företag i en

av staterna som ett företag i den

andra staten eller äga del i båda

dessa företags kapital,

skall iakttagas följande. Om mellan

företagen i fråga om handel eller

andra ekonomiska förbindelser avtalas

eller föreskrivas villkor, som

avvika från dem som skulle ha avtalats

mellan av varandra oberoende

företag, må alla inkomster, som utan

sådana villkor skulle ha tillkommit

7. Indien in de voordelen bestanddelen

zijn begrepen die afzonderlijk

in andere artikelen van dit Verdrag

worden behandeld, worden de bepalingen

van die artikelen niet

aangetast door de bepalingen van dit

artikel.

Artikel 8

Zeevaart en luchtvaart

1. Voordelen uit de exploitatie van

schepen of luchtvaartuigen in internationaal

verkeer zijn slechts belastbaar

in de Staat waarin de plaats

van de werkelijke leiding van de onderneming

is gelegen.

2. Indien de plaats van de werkelijke

leiding van een scheepvaartonderneming

zich aan boord van een

schip bevindt, wordt deze plaats geacht

te zijn gelegen in de Staat waarin

de thuishaven van het schip is

gelegen, of, indien er geen thuishaven

is, in de Staat waarvan de exploitant

van het schip inwoner is.

Artikel 9

Gelieerde ondernemingen

Indien:

a) een onderneming van een van

de Staten onmiddellijk of middellijk

deelneemt aan de leiding van, aan

het toezicht op dan wel in het kapitaal

van een onderneming van de

andere Staat,

of

b) dezelfde personen onmiddellijk

of middellijk deelnemen aan de leiding

van, aan het toezicht op dan wel

in het kapitaal van een onderneming

van een van de Staten en een onderneming

van de andere Staat,

en in het ene of in het andere geval

tussen de beide ondernemingen

in haar handelsbetrekkingen of financiéle

betrekkingen voorwaarden

worden aanvaard of opgelegd, die afwijken

van die welke zouden worden

overeengekomen tussen onafhankelijke

ondernemingen, mogen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

det ena företaget men som på grund

av villkoren i fråga icke tillkommit

detta företag, inräknas i detta företags

inkomst och beskattas i överensstämmelse

därmed.

Artikel 10

Utdelning

§ 1. Utdelning från ett bolag med

hemvist i en av staterna till en person

med hemvist i den andra staten

må beskattas i denna andra stat.

§ 2. Den stat, i vilken det utbetalande

bolaget äger hemvist, må dock

enligt sin egen lagstiftning beskatta

utdelningen, men därvid får skattesatsen

icke överstiga 15 procent av

utdelningens bruttobelopp.

§ 3. Utan hinder av bestämmelserna

i 2 § skall den stat i vilken bolaget

äger hemvist icke beskatta utdelning

från detta bolag till ett bolag,

vars kapital helt eller delvis är

fördelat på aktier och som har hemvist

i den andra staten och direkt

äger minst 25 procent av det utbetalande

bolagets kapital.

§ 4. De behöriga myndigheterna i

staterna skola träffa överenskommelse

om tillämpningen av 2 och 3

§§.

§ 5. Bestämmelserna i 2 och 3 §§

skola icke beröra bolagets beskattning

för vinst av vilken utdelningen

utbetalas.

§ 6. Med uttrycket »utdelning»

förstås i denna artikel inkomst av

aktier, andelsbevis eller andra liknande

bevis med rätt till andel i

vinst, andelar i gruva, stiftarandelar

eller andra rättigheter med rätt till

alle voordelen die zonder deze voorwaarden

zouden zijn opgekomen aan

een van de ondernemingen, maar

tengevolge van die voorwaarden haar

niet zijn opgekomen, worden begrepen

in de voordelen van die onderneming

en dienovereenkomstig worden

beläst.

Artikel 10

Dividenden

1. Dividenden betaald door een

lichaam dat inwoner is van een van

de Staten aan een inwoner van de

andere Staat, mogen in die andere

Staat worden beläst.

2. Deze dividenden mogen echter

in de Staat waarvan het lichaam dat

de dividenden betaalt inwoner is,

overeenkomstig de wetgeving van die

Staat worden beläst, maar de aldus

geheven belasting mag 15 percent

van het bruto-bedrag van de dividenden

niet overschrijden.

3. Niettegenstaande de bepalingen

van het tweede lid mag de Staat

waarvan het lichaam inwoner is,

geen belasting heffen op dividenden

betaald door dat lichaam aan een

lichaam waarvan het kapitaal geheel

of gedeeltelijk in aandelen is verdeeld

en dat inwoner is van de andere

Staat en onmiddellijk ten minste

25 percent bezit van het kapitaal

van het lichaam dat de dividenden

betaalt.

4. De bevoegde autoriteiten van de

Staten zullen in onderlinge overeenstemming

de wijze van toepassing

van het tweede en derde lid regelen.

5. De bepalingen van het tweede

en derde lid laten onverlet de belastingheffing

van het lichaam ter zake

van de winsten waaruit de dividenden

worden betaald.

6. De uitdrukking „dividenden”

zoals gebezigd in dit artikel betekent

inkomsten uit aandelen, winstaandelen

of winstbewijzen, mijnaandelen,

oprichtersaandelen of andere rechten

op een aandeel in de winst, alsmede

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968

13

deltagande i vinst ävensom inkomst

av obligationer med rätt till andel i

vinst samt inkomst av andra andelar

i bolag, som enligt skattelagstiftningen

i den stat, i vilken det utdelande

bolaget äger hemvist, jämställes med

inkomst av aktier.

§ 7. Bestämmelserna i 1—3 §§ äro

icke tillämpliga, om mottagaren av

utdelningen äger hemvist i en av staterna

och innehar ett fast driftställe

i den andra staten, i vilken det utbetalande

bolaget äger hemvist, samt

den andel, av vilken utdelningen i

fråga härflyter, äger verkligt samband

med det fasta driftstället. I sådant

fall skola bestämmelserna i artikel

7 äga tillämpning.

§ 8. Om ett bolag med hemvist i en

av staterna uppbär inkomst från den

andra staten, får icke i denna andra

stat påföras någon skatt på utdelning,

som av bolaget utbetalas till

personer, som ej äga hemvist i denna

andra stat, och ej heller någon skatt

på bolagets icke utdelade vinst; det

sagda gäller även om utdelningen eller

den icke utdelade vinsten helt eller

delvis utgöres av inkomst, som

härrör från den andra staten.

Artikel 11

Ränta

§ 1. Ränta, som härrör från en av

staterna och utbetalas till en person

med hemvist i den andra staten, skall

beskattas endast i denna andra stat.

§ 2. Med uttrycket »ränta» förstås

i denna artikel inkomst av värdepapper

som utfärdats av staten, av obligationer

som icke medför rätt till

andel i vinst, av debentures och varje

annat slags fordran vare sig de utfärdats

mot säkerhet i egendom eller

icke, ävensom all annan inkomst,

som enligt skattelagstiftningen i den

inkomsten uit winstdelende obligaties

en inkomsten uit andere vennootschappelijke

rechten die door de

belastingwetgeving van de Staat

waarvan het lichaam dat de uitdeling

doet inwoner is, met inkomsten

uit aandelen worden gelijkgesteld.

7. De bepalingen van het eerste,

tweede en derde lid zijn niet van

toepassing, indien de genieter van de

dividenden, inwoner van een van de

Staten, in de andere Staat waarvan

het lichaam dat de dividenden betaalt

inwoner is, een vaste inrichting

heeft en de deelneming uit hoofde

waarvan de dividenden worden betaald,

tot het bedrijfsvermogen van

die vaste inrichting behoort. In een

zodanig geval zijn de bepalingen van

artikel 7 van toepassing.

8. Indien een lichaam dat inwoner

is van een van de Staten, voordelen

of inkomsten verkrijgt uit de andere

Staat, mag die andere Staat geen belasting

heffen op de dividenden betaald

door het lichaam aan personen

die geen inwoner zijn van die andere

Staat, noch de niet-uitgedeelde winst

van het lichaam onderwerpen aan

een belasting op niet-uitgedeelde

winst, zelfs indien de betaalde dividenden

of de niet-uitgedeelde winst

geheel of gedeeltelijk bestaan uit

voordelen of inkomsten die uit die

andere Staat afkomstig zijn.

Artikel 11

Interest

1. Interest afkomstig uit een van

de Staten en betaald aan een inwoner

van de andere Staat, is slechts in

die andere Staat belastbaar.

2. De uitdrukking „interest” zoals

gebezigd in dit artikel betekent inkomsten

uit overheidsleningen, obligaties

— met uitzondering van

winstdelende obligaties —, schuldbewijzen

en schuldvorderingen van

welke aard ook, al dan niet verzekerd

door hypotheek, alsmede alle

andere inkomsten die door de be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968

stat från vilken räntan härrör jämställes

med inkomst av försträckning.

§ 3. Bestämmelserna i 1 § äro icke

tillämpliga, om mottagaren av räntan

äger hemvist i en av staterna

och innehar ett fast driftställe i den

andra staten, varifrån räntan härrör,

samt den fordran av vilken räntan

härflyter äger verkligt samband

med det fasta driftstället. I sådant

fall skola bestämmelserna i artikel

7 äga tillämpning.

§ 4. Beträffande sådana fall, då

särskilda förbindelser mellan utbetalaren

och mottagaren eller mellan

dem båda och annan person föranleda

att det utbetalade räntebeloppet

med hänsyn till den skuld, för vilken

räntan erlägges, överstiger det

belopp som skulle ha avtalats mellan

utbetalaren och mottagaren om

sådana förbindelser icke förelegat,

skola bestämmelserna i denna artikel

gälla endast för sistnämnda belopp.

I sådant fall skall den överskjutande

delen av utbetalningarna

beskattas enligt lagstiftningen i vardera

staten med iakttagande av övriga

bestämmelser i detta avtal.

Artikel 12

Royalty

§ 1. Royalty, som härrör från en

av staterna och utbetalas till en person

med hemvist i den andra staten,

skall beskattas endast i denna andra

stat.

§ 2. Med uttrycket »royalty» förstås

i denna artikel varje slag av utbetalning,

som uppbäres såsom ersättning

för nyttjandet av eller rätten

att nyttja upphovsrätt till litterära,

konstnärliga eller vetenskapliga

verk, kinematografisk film däri inbegripen,

patent, varumärke, möns
-

lastingwetgeving van de Staat waaruit

de inkomsten afkomstig zijn, met

inkomsten uit geldlening worden gelijkgesteld.

3. De bepaling van het eerste lid is

niet van toepassing, indien de genieter

van de interest, inwoner van

een van de Staten, in de andere Staat

waaruit de interest afkomstig is een

vaste inrichting heeft en de vordering

uit hoofde waarvan de interest

verschuldigd is, tot het bedrijfsvermogen

van die vaste inrichting behoort.

In een zodanig geval zijn de

bepalingen van artikel 7 van toepassing.

4. Indien, tengevolge van een bijzondere

verhouding tussen de schuldenaar

en de schuldeiser of tussen

hen beiden en een derde, het bedrag

van de betaalde interest, in aanmerking

nemende de schuldvordering ter

zake waarvan zij wordt betaald, höger

is dan het bedrag dat zonder zulk

een verhouding door de schuldenaar

en de schuldeiser zou zijn overeengekomen,

vinden de bepalingen van

dit artikel slechts op het laatstbedoelde

bedrag toepassing. In dat geval

blijft het daarboven uitgaande deel

van het betaalde bedrag belastbaar

overeenkomstig de wetgeving van elk

der Staten, zulks met inachtneming

van de overige bepalingen van dit

Verdrag.

Artikel 12

RoyaIty’s

1. Royalty’s afkomstig uit een van

de Staten en betaald aan een inwoner

van de andere Staat, zijn slechts

in die andere Staat belastbaar.

2. De uitdrukking „royalty’s” zoals

gebezigd in dit artikel betekent betalingen

van welke aard ook als vergoeding

voor het gebruik van, of voor

het recht van gebruik van een auteursrecht

op een werk op het gebied

van letterkunde, kunst of wetenschap

— daaronder begrepen

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968

15

ter eller modell, ritning, hemligt recept

eller fabrikationsmetod ävensom

för nyttjandet av eller rätten

att nyttja industriell, kommersiell

eller vetenskaplig utrustning eller för

upplysningar om erfarenhetsrön av

industriell, kommersiell eller vetenskaplig

natur.

§ 3. Bestämmelserna i 1 § äro icke

tillämpliga, om mottagaren av royaltyn

äger hemvist i en av staterna och

innehar ett fast driftställe i den andra

staten, varifrån royaltyn härrör,

samt den rättighet eller egendom av

vilken royaltyn härflyter äger verkligt

samband med det fasta driftstället.

I sådant fall skola bestämmelserna

i artikel 7 äga tillämpning.

§ 4. Beträffande sådana fall, då

särskilda förbindelser mellan utbetalaren

och mottagaren eller mellan

dem båda och annan person föranleda

att det utbetalade royaltybeloppet

med hänsyn till det nyttjande,

den rätt eller de upplysningar, för vilka

royaltyn erlägges, överstiger det

belopp, som skulle ha avtalats mellan

utbetalaren och mottagaren om sådana

förbindelser icke förelegat, skola

bestämmelserna i denna artikel

gälla endast för sistnämnda belopp.

I sådant fall skall den överskjutande

delen av utbetalningarna beskattas

enligt lagstiftningen i vardera staten

med iakttagande av övriga bestämmelser

i detta avtal.

Artikel 13

Begränsning av artiklarna 10,11

och 12

Ingendera staten skall vara skyldig

att tillämpa bestämmelserna i artiklarna

10, 11 och 12 på internationella

organisationer, deras organ eller

tjänstemän och ej heller på personer,

som tillhöra en tredje stats beskick
-

films-, van een octrooi, een fabrieksof

handelsmerk, een ontwerp of model,

een plan, een geheim recept of

werkwijze, dan wel voor het gebruik

van, of het recht van gebruik van

nijverheids-, handels- of wetenschappelijke

uitrusting, of voor inlichtingen

omtrent ervaringen op het gebied

van nijverheid, handel of wetenschap.

3. De bepaling van het eerste lid is

niet van toepassing, indien de genieter

van de royalty’s, inwoner van een

van de Staten, in de andere Staat

waaruit de royalty’s afkomstig zijn,

een vaste inrichting'' heeft en het

recht of de zaak uit hoofde waarvan

de royalty’s verschuidigd zijn, tot

het bedrijfsvermogen van die vaste

inrichting behoort. In een zodanig

geval zijn de bepalingen van artikel

7 van toepassing.

4. Indien, tengevolge van een bijzondere

verhouding tussen de schuldenaar

en de schuldeiser of tussen

hen beiden en een derde, het bedrag

van de betaalde royalty’s, in aanmerking

nemende het gebruik, het recht

of de inlichtingen waarvoor zij worden

betaald, höger is dan het bedrag

dat zonder zulk een verhouding door

de schuldenaar en de schuldeiser zou

zijn overeengekomen, vinden de bepalingen

van dit artikel slechts op het

laatstbedoelde bedrag toepassing. In

dat geval blijft het daarboven uitgaande

deel van het betaalde bedrag

belastbaar overeenkomstig de wetgeving

van elk van de Staten, zulks met

inachtneming van de overige bepalingen

van dit Verdrag.

Artikel 13

Beperking van de artikelen 10,

11 en 12

Geen van de Staten is verplicht de

bepalingen van de artikelen 10, 11 en

12 toe te passen op internationale

organisaties, haar organen of functionarissen,

of op personen deel uitmakende

van een diplomatieke of

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

ning eller konsulat, i de fall då de

vistas i en av staterna och där äro

befriade från skatter på utdelning,

ränta eller royalty, som uppbäres

från den andra staten.

Artikel 14

Realisationsvinst

§ 1. Vinst på grund av avyttring

av sådan fastighet som avses i artikel

6 § 2 må beskattas i den stat, i

vilken fastigheten är belägen.

§ 2. Vinst på grund av avyttring

av lös egendom, som är att hänföra

till anläggnings- eller driftkapital i

ett fast driftställe, vilket ett företag

i en av staterna innehar i den andra

staten, eller av lös egendom, som ingår

i en stadigvarande affärsanordning

över vilken en person med hemvist

i en av staterna förfogar i den

andra staten för utövande av fritt

yrke, däri inbegripet vinst genom avyttring

av sådant fast driftställe (för

sig eller i samband med avyttring av

hela företaget) eller av sådan stadigvarande

anordning, må beskattas i

den andra staten.

§ 3. Utan hinder av bestämmelserna

i 2 § skall vinst på grund av avyttring

av fartyg och luftfartyg, som

användas i internationell trafik,

ävensom lös egendom, som är hänförlig

till användningen av sådana

fartyg och luftfartyg, beskattas endast

i den stat, i vilken företaget har

sin verkliga ledning. Härvid skola

bestämmelserna i artikel 8 § 2 äga

tillämpning.

§ 4. Vinst på grund av avyttring

av annan än i 1—3 §§ angiven egendom

skall beskattas endast i den

stat, i vilken säljaren äger hemvist.

consulaire vertegenwoordiging van

een derde Staat, die in een van de

Staten verblijven en aldaar zijn vrijgesteld

van belastingen op dividenden,

interest of royalty’s, die uit de

andere Staat zijn verkregen.

Artikel 14

V ermogenswinsten

1. Voordelen verkregen uit de vervreemding

van onroerende goederen

zoals omschreven in artikel 6, tweede

lid, mogen worden beläst in de Staat

waarin deze goederen zijn gelegen.

2. Voordelen verkregen uit de vervreemding

van roerende zaken, deel

uitmakende van hetbedrijfsvermogen

van een vaste inrichting die een onderneming

van een van de Staten in

de andere Staat heeft, of van roerende

zaken hehorende tot een vast middelpunt

dat een inwoner van een van

de Staten in de andere Staat tot zijn

beschikking heeft voor de uitoefening

van een vrij beroep — daaronder

begrepen voordelen verkregen uit

de vervreemding van de vaste inrichting

(alleen of te zainen met de gehele

onderneming) of van het vaste

middelpunt — mogen in die andere

Staat worden beläst.

3. Niettegenstaande de bepaling

van het tweede lid, zijn voordelen

verkregen uit de vervreemding van

schepen en luchtvaartuigen, geéxploiteerd

in internationaal verkeer,

en van roerende zaken die worden

gebruikt bij de exploitatie van deze

schepen en luchtvaartuigen, slechts

belastbaar in de Staat waarin de

plaats van de werkelijke leiding van

de onderneming is gelegen. De bepalingen

van artikel 8, tweede lid,

vinden hierbij toepassing.

4. Voordelen verkregen uit de vervreemding

van alle andere zaken dan

die genoemd in het eerste, tweede en

derde lid zijn slechts belastbaar in

de Staat waarvan de vervreemder in
-

woner is.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

17

§ 5. Bestämmelsen i 4 § skall icke

påverka Nederländernas rätt att enligt

sin egen lagstiftning uttaga skatt

på vinst på grund av avyttring av

aktier eller bevis med rätt till andel i

vinst i ett bolag, vars kapital helt

eller delvis är fördelat på aktier och

som äger hemvist i Nederländerna,

under förutsättning att aktierna eller

vinstandelsbevisen innehas av en

fysisk person med hemvist i Sverige,

a) som är medborgare i Nederländerna

utan att vara svensk medborgare

och

b) har ägt hemvist i Nederländerna

under loppet av de senaste fem

åren före avyttringen av aktierna eller

vinstandelsbevisen samt

c) under loppet av samma tidrymd,

direkt eller indirekt innehade,

ensam eller tillsammans med make

och skyldeman i rätt upp- eller nedstigande

släktskap och i andra ledet

på sidolinjen, minst en tredjedel

samt, ensam eller tillsammans med

make, mer än 7 procent av nominella

värdet av det för bolaget inbetalade

kapitalet.

Artikel 15

Oskiftat dödsbo

Om enligt bestämmelserna i detta

avtal en person med hemvist i Nederländerna

är befriad från eller berättigad

till nedsättning av svensk

skatt, skall motsvarande befrielse eller

nedsättning tillgodoräknas ett

oskiftat dödsbo, i den mån en eller

flera av dödsbodelägarna äga hemvist

i Nederländerna.

Artikel 16

Fritt yrke

§ 1. Inkomst, som förvärvas av en

person med hemvist i en av staterna

genom utövande av fritt yrke eller

•j-3 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1

5. De bepaling van het vier de lid

tast niet aan het recht van Nederland

om overeenkomstig zijn eigen wetgeving

belasting te heffen op voordelen

uit de vervreemding van aandelen

of winstbewijzen in een lichaam

waarvan het kapitaal geheel of gedeeltelijk

in aandelen is verdeeld en

dat inwoner is van Nederland, mits

de aandelen of winstbewijzen het

eigendom zijn van een natuurlijke

persoon, inwoner van Zweden:

a) die onderdaan van Nederland is,

zonder onderdaan van Zweden te

zijn; en

b) die in de loop van de laatste vijf

jaren voorafgaande aan de vervreemding

van de aandelen of winstbewijzen

inwoner van Nederland is geweest;

en

c) die, in de loop van hetzelfde

tij dvak, onmiddellijlc of middellijk,

alleen of the zamen met zijn echtgenoot

en zijn bloed- en aanverwanten

in de rechte linie en in de tweede

graad van de zij linie, ten minste een

derde gedeelte, alsook alleen of te zamen

meet zijn echtgenoot, meer dan 7

percent van het nominaal gestorte

kapitaal van bedoeld lichaam heeft

bezeten.

Artikel 15

Onverdeelde nalatenschap

Indien ingevolge de bepalingen van

dit Verdrag een inwoner van Nederland

is vrij gesteld van of recht heeft

op vermindering van Zweedse belasting,

is een soortgelijke vrijstelling

of vermindering van toepassing

op de onverdeelde nalatenschap van

een overledene, voor zover een of

meer van de begunstigden inwoner

van Nederland is.

Artikel 16

Zelfständige arbeid

1. Voordelen verkregen door een

inwoner van een van de Staten in de

uitoefening van een vrij beroep of ter

samt. Nr 133

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 133 år 1968

annan därmed jämförbar självständig

verksamhet, skall beskattas endast

i denna stat, om han icke i den

andra staten har en stadigvarande

anordning, som regelmässigt står till

hans förfogande för utövandet av

verksamheten. Därest han har en sådan

stadigvarande anordning, må

den del av inkomsten som är hänförlig

till denna anordning beskattas i

den andra staten.

§ 2. Uttrycket »fritt yrke» inbegriper

självständig vetenskaplig, litterär

och konstnärlig verksamhet, uppfostrings-

och undervisningsverksamhet

samt sådan självständig

verksamhet som utövas av läkare,

advokater, ingenjörer, arkitekter,

tandläkare och revisorer.

Artikel 17

Enskild tjänst

§ 1. Där icke bestämmelserna i artiklarna

18, 20, 21, 22 och 23 annat

föranleda, skola löner och liknande

ersättningar, som en person med

hemvist i en av staterna uppbär på

grund av arbetsanställning, beskattas

endast i denna stat, såvida icke

arbetet utföres i den andra staten.

Om arbetet utföres i den andra staten,

må ersättningen på grund av anställningen

beskattas i denna andra

stat.

§ 2. Utan hinder av bestämmelserna

i 1 § skall ersättning, som en person

med hemvist i en av staterna

uppbär på grund av arbete som utföres

i den andra staten, beskattas

endast i den förstnämnda staten, under

förutsättning att

a) inkomsttagaren vistas i den

andra staten under en tidrymd eller

tidrymder, som sammanlagt icke

överstiga 183 dagar under beskattningsåret

i fråga,

b) ersättningen betalas av eller på

uppdrag av en arbetsgivare, som ej

äger hemvist i den andra staten, och

zake van andere zelfstandige werkzaamheden

van soortgelijke aard zijii

slechts in die Staat belastbaar, tenzij

hij in de andere Staat voor het

verrichten van zijn werkzaamheden

geregeld over een vast middelpunt

beschikt. Indien hij over zulk een

vast middelpunt beschikt, mogen de

voordelen in de andere Staat worden

beläst, maar slechts in zoverre als

zij aan dat vaste middelpunt kunnen

worden toegerekend.

2. De uitdrukking „vrij beroep”

sluit in zelfstandige werkzaamheden

op het gebied van wetenschap, letterkunde,

kunst, opvoeding of onderwijs,

alsmede de zelfstandige werkzaamheden

van artsen, advocaten,

teclinici, architecten, tandart sen en

accountants.

Artikel 17

Niet-zelfstandige arbeid

1. Onder voorbehoud van de bepalingen

van de artikelen 18, 20, 21,

22 en 23 zijn salarissen, lonen en andere

soortgelijke belöningen verkregen

door een inwoner van een van de

Staten ter zake van een dienstbetrekking

slechts in die Staat belastbaar,

tenzij de dienstbetrekking in de andere

Staat wordt uitgeoefend. Indien

de dienstbetrekking aldaar wordt

uitgeoefend, mag de ter zake daarvan

verkregen belöning in die andere

Staat worden beläst.

2. Niettegenstaande de bepalingen

van het eerste lid is de belöning verkregen

door een inwoner van een van

de Staten ter zake van een in de andere

Staat uitgeoefende dienstbetrekking

slechts in de eerstbedoelde Staat

belastbaar, indien:

a) de genieter in de andere Staat

verblijft gedurende een tijdvak of

tijdvakken, die in het desbetreffende

belastingjaar een totaal van 183 dagen

niet te boven gaan, en

b) de belöning wordt betaald door

of namens een werkgever die geen inwoner

van de andere Staat is, en

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

19

c) ersättningen ej såsom omkostnad

belastar ett fast driftställe eller

en stadigvarande anordning, som arbetsgivaren

har i den andra staten.

§ 3. Utan hinder av vad som stadgas

ovan i denna artikel skall ersättning,

som en person med hemvist i

en av staterna uppbär på grund av

anställning ombord på fartyg eller

luftfartyg i internationell trafik, beskattas

endast i denna stat.

Artikel 18

Styrelsearvoden

Styrelsearvoden eller liknande ersättningar,

som uppbäras av en person

med hemvist i en av staterna i

egenskap av styrelseledamot i ett bolag

med hemvist i den andra staten,

må beskattas i denna andra stat.

Artikel 19

Artister och idrottsmän

Utan hinder av bestämmelserna i

artiklarna 16 och 17 må inkomst,

som teater- eller filmskådespelare,

radio- eller televisionsartister, musiker

och idrottsmän förvärva genom

sin personliga verksamhet i denna

egenskap, beskattas i den stat, i vilken

verksamheten utövas.

Artikel 20

Pensioner

Där icke bestämmelserna i artikel

21 §§ 1 och 2 annat föranleda, skola

pensioner och liknande ersättningar,

soxn i anledning av tidigare anställning

utbetalas till en person med

hemvist i en av staterna, beskattas

endast i denna stat.

c) de belöning niet ten laste komt

van een vaste inrichting die, of van

een vast middelpunt dat de werkgever

in de andere Staat heeft.

3. Niettegenstaande de voorgaande

bepalingen van dit artikel is de belöning

genoten door een inwoner van

een van de Staten ter zake van een

dienstbetrekking, uitgeoefend aan

boord van een schip of luchtvaartuig

in internationaal verkeer slechts in

die Staat belastbaar.

Artikel 18

Bestuurders- en commissarissenbeloningen
Bestuurders-

en commissarissenbeloningen

en soortgelijke betalingen,

verkregen door een inwoner van een

van de Staten in zijn hoedanigheid

van lid van de raad van beheer of

van de raad van toezicht van een

lichaain, dat inwoner is van de andere

Staat, mogen in die andere Staat

worden beläst.

Artikel 19

Artiesten en sportbeoefenaars

Niettegenstaande de bepalingen

van de artikelen 16 en 17 mogen

voordelen of inkomsten, verkregen

door beroepsartiesten, zoals toneelspelers,

film-, radio- of televisieartiesten

en musici, alsmede door sportbeoefenaars,

uit hun persoonlijke werkzaamheden

als zodanig, worden beläst

in de Staat waarin deze werkzamheden

worden verricht.

Artikel 20

Pensioenen

Onder voorbelioud van de bepalingen

van artikel 21, eerste en tweede

lid, zijn pensioenen en andere

soortgelijke belöningen betaald aan

een inwoner van een van de Staten

ter zake van een vroegere dienstbetrekking,

slechts in die Staat belastbaar.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

Artikel 21

Ersättningar av offentligrättslig

natur

§ 1. Ersättningar, pensioner däri

inbegripna, som utbetalas av — eller

från fonder inrättade av — en av

staterna, dess politiska underavdelningar

eller lokala myndigheter till

en fysisk person på grund av arbete,

som utförts i tjänst hos denna stat,

dess underavdelning eller lokala

myndighet må beskattas i denna stat.

§ 2. Pensioner, som utbetalas enligt

bestämmelser om allmän socialförsäkring

i en av staterna till en

person med hemvist i den andra staten,

må beskattas i den förstnämnda

staten.

§ 3. Utan hinder av 1 § skola bestämmelserna

i artiklarna 17, 18 och

20 äga tillämpning på ersättningar

eller pensioner, som utbetalas för

tjänster utförda i samband med rörelse

som bedrivits av en av staterna,

dess politiska underavdelning eller

lokala myndighet.

Artikel 22

Professorer och lärare

§ 1. En professor eller lärare, som

äger hemvist i Nederländerna och

som vistas i Sverige i syfte att bedriva

undervisning eller forskning

under en tidrymd ej överstigande

två år vid universitet, högskola eller

annan inrättning i Sverige för undervisning

eller forskning, skall beskattas

endast i Nederländerna för

ersättning som han uppbär för sådan

undervisning eller forskning.

Artikel 21

Belöningen van publiekrechtelijke

aard

1. Belöningen, daaronder begrepen

pensioenen, betaald door, of uit fondsen

in het leven geroepen door een

van de Staten of een staatkundig onderdeel

of een plaatselijk publiekrechtelijk

lichaam daarvan aan een

natuurlijke persoon ter zake van

diensten bewezen aan die Staat of

aan dat onderdeel of dat plaatselijke

publiekrechtelijke lichaam daarvan

in de uitoefening van overheidsfuncties,

mogen in die Staat worden beläst.

2. Pensioenen, uitbetaald krachtens

de bepalingen van een publiekrechtelijke

regeling inzake sociale

zekerheid van een van de Staten aan

een inwoner van de andere Staat,

mogen in de eerstbedoelde Staat worden

beläst.

3. Niettegenstaande het eerste lid

van dit artikel vinden de bepalingen

van de artilcelen 17, 18 en 20 toepassing

op belöningen of pensioenen ter

zake van diensten bewezen in het kader

van een op winst gericht bedrijf,

uitgeoefend door een van de Staten of

een staatkundig onderdeel of een

plaatselijk publiekrechtelijk lichaam

daarvan.

Artikel 22

Professoren en leraren

1. Vergoedingen, die een professor

of leraar, die inwoner is van Nederland

en die in Zweden verblijft

inet het doel gedurende een periode

van ten hoogste twee jaar onderwijs

te geven of zich met wetenschappelijk

onderzoek bezig te houden aan

een universiteit, hogeschool of andere

inrichting voor onderwijs of

wetenschappelij k onderzoek in Zweden,

voor dat onderwijs of dat onderzoek

ontvangt, zijn slechts in Nederland

belastbaar.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 133 år 1968

§ 2. En professor eller lärare, som

äger hemvist i Sverige och som vistas

i Nederländerna i syfte att bedriva

undervisning eller forskning

under en tidrymd ej överstigande ett

år vid universitet, högskola eller annan

inrättning i Nederländerna för

undervisning eller forskning, skall

beskattas endast i Sverige för ersättning

som han uppbär för sådan undervisning

eller forskning.

§ 3. Denna artikel skall ej äga tilllämpning

på ersättning för forskning,

om forskningen bedrives icke i

allmänt intresse utan främst för att

tillgodose viss persons eller vissa

personers enskilda vinstsyfte.

Artikel 23

Studerande

§ 1. En studerande eller affärseller

liantverkspraktikant, som äger

eller tidigare ägt hemvist i en av

staterna och som vistas i den andra

staten uteslutande för sin undervisning

eller utbildning, skall ej beskattas

i denna andra stat för belopp,

som han uppbär till bestridande av

sitt uppehälle, sin undervisning eller

sin utbildning, om beloppen i

fråga utbetalas till honom från utlandet.

§ 2. Ersättning, som en studerande

vid universitet, högskola, skola

eller liknande undervisningsanstalt

i en av staterna uppbär på grund

av tjänst som utövats i den andra

staten under en tidrymd eller tidrymder,

vilka sammanlagt icke överstiga

100 dagar under beskattningsåret,

i syfte att erhålla praktisk erfarenhet

i anslutning till studierna

eller utbildningen, skall ej beskattas

i denna andra stat.

2. Yergoedingen, die een professor

of leraar, die inwoner is van Zweden

en die in Nederland verblijft met

het doel gedurende een periode van

ten hoogste één jaar onderwijs te

geven of zich met wetenschappelijk

onderzoek bezig te houden aan een

universitet, hogeschool of andere inrichting

voor onderwijs of wetenschappelijk

onderzoek in Nederland,

voor dat onderwijs of dat onderzoek

ontvangt, zijn slechts in Zweden belastbaar.

3. Dit artikel vindt geen toepassing

op inkomsten verkregen met het

verrichten van wetenschappelijk

onderzoek, indien dit onderzoek niet

wordt verricht in het algemeen belang,

maar in de eerste plaats voor

het persoonlijke nut van een bepaalde

persoon of personen.

Artikel 23

Studenten

1. Betalingen, die een student of

een voor een beroep of bedrijf

opgeleid wordende persoon, die inwoner

van een van de Staten is of

vroeger was en die in de andere Staat

verblijft uitsluitend voor zijn studie

of opleiding, ontvangt ten behoeve

van zijn onderhoud, studie of opleiding,

zijn in die andere Staat niet

belastbaar, mits deze betalingen aan

hem worden gedaan uit bronnen

buiten die andere Staat.

2. Belöningen, die een student aan

een universiteit, hogeschool, school

of soortgelijke onderwijsinstelling in

een van de Staten ontvangt ter zake

van werkzaamheden of persoonlijke

diensten verricht in de andere Staat

gedurende een tijdvak of tijdvakken

van in totaal niet meer dan 100

dagen in het belastingjaar teneinde

praktische ervaring op te doen in

verband met zijn studie of opleiding,

zijn in die andere Staat niet belastbaar.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

Artikel 24

Övriga inkomstslag

Inkomst, beträffande vilken ingen

uttrycklig bestämmelse meddelats i

föregående artiklar av avtalet och

som uppbäres av en person med

hemvist i en av staterna, skall beskattas

endast i denna stat.

KAPITEL IV

Beskattning av förmögenhet

Artikel 25

§ 1. Förmögenhet bestående av sådan

fastighet som avses i artikel 6 §

2 må beskattas i den stat, i vilken

fastigheten är belägen.

§ 2. Förmögenhet bestående av

lös egendom, som är att hänföra till

anläggnings- eller driftkapital i ett

företags fasta driftställe, eller av lös

egendom, som ingår i en stadigvarande

anordning för utövandet av

fritt yrke, må beskattas i den stat,

i vilken det fasta driftstället eller

den stadigvarande anordningen är

belägen.

§ 3. Fartyg och luftfartyg, som användas

i internationell trafik, ävensom

lös egendom, som är hänförlig

till användningen av sådana fartyg

och luftfartyg, skola beskattas endast

i den stat, i vilken företaget i

fråga har sin verkliga ledning. Härvid

skola bestämmelserna i artikel

8 § 2 äga tillämpning.

§ 4. Alla andra slag av förmögenhet,

som innehavas av en person

med hemvist i en av staterna, skola

beskattas endast i denna stat.

Artikel 24

Overige inkomsten

Bes tanddelen van het inko men

van een inwoner van een van de

Staten, die niet uitdrukkelijk in de

voorgaande artikelen van dit Yerdrag

zijn vermeld, zijn slechts in die

Staat belastbaar.

HOOFDSTUK IV

Belastingheffing naar het vermogen

Artikel 25

1. Vermogen bestaande uit onroerende

goederen zoals omschreven in

artikel 6, tweede lid, mag worden

beläst in de Staat ''waarin deze

goederen zijn gelegen.

2. Vermogen bestaande uit roerende

zaken die deel uitmaken van het

bedrijfsvermogen van een vaste inricliting

van een onderneming, of

uit roerende zaken die behoren tot

een vast middelpunt gebezigd voor de

uitoefening van een vrij beroep, mag

worden beläst in de Staat waarin

de vaste inrichting of het vaste middelpunt

is gelegen.

3. Schepen en luchtvaartuigen

geexploiteerd in international verkeer

en roerende zaken die worden

gebruikt bij de exploitatie van deze

schepen en luchtvaartuigen, zijn

slechts belastbaar in de Staat waarin

de plaats van de werkelijke leiding

van de onderneming is gelegen. De

bepalingen van artikel 8, tweede lid,

vinden hierbij toepassing.

4. Alle andere bestanddelen van

het vermogen van een inwoner van

een van de Staten zijn slechts in die

Staat belastbaar.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968

23

KAPITEL V

Metoder för undvikande av dubbelbeskattning
Artikel

26

§ 1. Nederländerna äger vid fastställande

av skatt på personer, som

ha hemvist där, i det beskattningsunderlag

på vilket sådana skatter påföras

inräkna inkomst eller förmögenhet,

som enligt bestämmelserna i

detta avtal må beskattas i Sverige.

§ 2. Med förbehåll för tillämpningen

av bestämmelserna om förlustutjämning

i nationella föreskrifter för

undvikande av dubbelbeskattning,

skall Nederländerna medgiva nedsättning

av den skatt som beräknats

i överensstämmelse med 1 § av

denna artikel. Nedsättningen skall

motsvara den del av skatten vilken

står i samma förhållande till denna

skatt som beloppet av den inkomst

eller förmögenhet som må beskattas

i Sverige enligt artiklarna 6, 7, 9,

10 § 7,'' 11 § 3, 12 § 3, 14 §§ 1 och

2, 16, 17 § 1, 18, 19, 21 samt 25 §§

1 och 2 av detta avtal står till beloppet

av inkomst eller förmögenhet

som avses i 1 § av denna artikel.

Nederländerna skall vidare från

sålunda beräknad nederländsk skatt

medgiva avdrag för den inkomst som

må beskattas i Sverige enligt artikel

10 § 2 och som inräknas i det belopp

som avses i 1 § av förevarande artikel.

Avdragsbeloppet skall vara det

lägsta av följande belopp:

a) det belopp som motsvarar den

svenska skatten;

b) det belopp av nederländsk

HOOFDSTUIv V

Wijze van vermijding van dubbele

belasting

Artikel 26

1. Nederland is bevoegd bij het

heffen van belasting van zijn inwoners

in de grondslag waarnaar

de belasting wordt geheven, de bestanddelen

van het inkomen of het

ver mogen te begrijpen die, overeenkomstig

de bepalingen van dit

Verdrag, in Zweden mogen worden

beläst.

2. Onder voorbehoud van de toepassing

van de bepalingen betreffende

de verliescompensatie in de

eenzijdige voorschriften tot het vermijden

van dubbele belasting, verleent

Nederland een vermindering op

liet overeenkomstig het eerste lid van

dit artikel berekende belastingbedrag.

Deze vermindering is gelijk

aan dat gedeelte van het belastingbedrag

dat tot dat belastingbedrag in

dezelfde verhouding staat, als het

bedrag van de bestanddelen van het

inkomen of het vermogen die volgens

de artikelen 6, 7, 9, 10, zevende lid,

11, derde lid, 12, derde lid, 14,

eerste en tweede lid, 16, 17, eerste

lid, 18, 19, 21 en 25, eerste en

tweede lid, van dit Verdrag in

Zweden mogen worden beläst, staat

tot het bedrag van het inkomen of

het vermogen dat de in het eerste lid

van dit artikel bedoelde grondslag

vormt.

Nederland verleent voorts een

vermindering op de aldus berekende

belasting voor die bestanddelen van

het inkomen die volgens artikel 10,

tweede lid, in Zweden mogen worden

beläst en zijn begrepen in de in

het eerste lid van dit artikel bedoclde

grondslag. Het bedrag van

deze vermindering is het laagste van

de volgende bedragen:

a) het bedrag dat gelijk is aan

de in Zweden geheven belasting;

b) het bedrag van de Nederlandse

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

skatt vilket står i samma förhållande

till skattebeloppet, beräknat i

överensstämmelse med 1 § av denna

artikel, som nämnda inkomst står

till den inkomst som avses i 1 § av

denna artikel.

§ 3. Bestämmelserna i 2 § skola

även tillämpas i den mån ett oskiftat

dödsbos inkomst eller förmögenhet

tillkommer en dödsbodelägare med

hemvist i Nederländerna och sådan

inkomst eller förmögenhet får beskattas

i Sverige enligt bestämmelserna

i detta avtal.

§ 4. När en person med hemvist i

Sverige förvärvar vinst som enligt

bestämmelserna i artikel 14 § 5 må

beskattas i Nederländerna, skall Nederländerna

från nederländsk skatt

på sådan vinst avräkna ett belopp

motsvarande den svenska skatt som

belöper på vinsten enligt proportionell

beräkning.

§ 5. När en person med hemvist i

Sverige uppbär inkomst eller innehar

förmögenhet som enligt bestämmelserna

i detta avtal må beskattas

i Nederländerna, skall Sverige, såvida

icke fall föreligger som avses

i artikel 14 § 5,

a) från skatten på inkomsten avräkna

ett belopp motsvarande den

inkomstskatt som erlagts i Nederländerna;
b)

från skatten på förmögenheten

avräkna ett belopp motsvarande den

förmögenhetsskatt som erlagts i Nederländerna.

Avräkningsbeloppet skall emellertid

icke i något fall överstiga beloppet

av den del av inkomstskatten

eller förmögenhetsskatten som utan

sådan avräkning belöper på den in
-

belasting, dat tot het overeenkomstig

het eerste lid van dit artikel berekende

belastingbedrag in dezelfde

verhouding staat als het bedrag van

de genoemde bestanddelen van het

inkomen staat tot het bedrag van

het inkomen dat de in het eerste lid

van dit artikel bedoelde grondslag

Arormt.

3. De bepalingen van het tweede

lid zijn ook van toepassing voor

zover de voordelen of inkomsten of

het vermogen van een onverdeelde

nalatenschap van een overledene

toekomen aan een begunstigde die

inwoner van Nederland is en deze

voordelen of inkomsten of dit vermogen

ingevolge de bepalingen van

dit Verdrag in Zweden belastbaar

zijn.

4. Indien een persoon, die inwoner

van Zweden is, voordelen verkrijgt,

die overeenkomstig de bepalingen

van artikel 14, vijfde lid, in Nederland

mogen worden beläst, verleent

Nederland een vermindering op de

Nederlandse belasting over die voordelen

tot het bedrag van de Zweedse

belasting dat naar evenredigheid aan

die voordelen kan worden toegerekend.

5. Indien een inwoner van Zweden

inkomen verkrijgt of vermogen bezit

dat overeenkomstig de bepalingen van

dit Verdrag in Nederland mag worden

helast, verleent Zweden, behoudens

in het geval bedoeld in artikel 14,

vijfde lid,

a) een vermindering op de belasting

naar het inkomen tot een

bedrag dat gelijk is aan de in Nederland

betaalde inkomstenbelasting;

b) een vermindering op de belasting

naar het vermogen tot een

bedrag dat gelijk is aan de in Nederland

betaalde vormogensbelasting.

In elk van beide gevallen overschrijdt

de vermindering echter niet

dat deel van de inkomstenbelasting,

onderscheidenlijk de vermogensbelasting,

zoals deze berekend is vöör

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

25

komst respektive förmögenhet som

må beskattas i Nederländerna.

När en person med hemvist i Sverige

uppbär inkomst eller innehar

förmögenhet som enligt artiklarna

8 § 1, 14 § 3 och 25 § 3 skall beskattas

endast i Nederländerna, skall sådan

inkomst eller förmögenhet vara

undantagen från beskattning i

Sverige. Den svenska progressiva

skatten må dock beräknas efter den

skattesats som skulle ha varit tilllämplig,

om inkomst eller förmögenhet

som sålunda undantagits från

beskattning hade inräknats i den

skattepliktiga inkomsten eller förmögenheten.

§ 6. Oberoende av bestämmelserna

i 5 § skall utdelning från ett bolag

med hemvist i Nederländerna till

ett bolag med hemvist i Sverige vara

undantagen från svensk skatt i

den mån utdelningen enligt svensk

lag skulle ha varit undantagen från

skatt, om båda bolagen hade varit

svenska bolag,

dock att i den mån beloppet av utdelning

som för ett beskattningsår

utbetalas av ett bolag med hemvist i

Nederländerna motsvaras av utdelning,

som detta bolag, direkt eller

genom förmedling av juridisk person,

under samma eller tidigare beskattningsår

uppburit på aktier eller

andelar i bolag med hemvist i

tredje stat, undantag från svensk

skatt som i första stycket sägs gäller

endast såvitt den utdelning som uppburits

på aktier eller andelar i bolag

med hemvist i denna tredje stat, underkastats

bolagsskatt i Nederländerna

eller, om så ej är fallet, utdelningen

skulle ha varit undantagen

från svensk skatt, om aktierna

eller andelarna innehafts direkt av

det svenska bolaget.

het verlenen van de vermindering,

dat, naar gelang van het geval, kan

worden toegerekend aan het inkomen

of het vermogen, dat in Nederland

mag worden beläst.

Indien een inwoner van Zweden

inkomen verkrijgt of vermogen bezit

dat overeenkomstig artikel 8, eerste

lid, artikel 14, derde lid, en artikel

25, derde lid, slechts in Nederland

belastbaar is, is dit inkomen of

vermogen vrij gesteld van Zweedse

belasting; evenwel mag het progressieve

tarief van de Zweedse belasting

worden toegepast alsof het aldus

vrijgestelde inkomen of vermogen in

het bedrag van het totale inkomen of

vermogen was begrepen.

6. Niettegenstaande de bepalingen

van het vijfde lid, zijn dividenden

betaald door een lichaam dat inwoner

is van Nederland aan een

lichaam dat inwoner is van Zweden,

vrij gesteld van Zweedse belasting,

mits de dividenden overeenkomstig

de wetgeving van Zweden van belasting

zouden zijn vrij gesteld,

indien beide lichamen Zweedse

lichamen waren geweest, en voorts

niet dien verstande dat, voor zover

het bedrag van de dividenden, door

een lichaam dat inwoner is van Nederland

over een belastingjaar

vastgesteld, dividenden vertegenwoordigt,

die dat lichaam, rechtstreeks

of door een andere rechtspersoon,

in hetzelfde of in een vroeger

belastingjaar heeft ontvangen op aandelen

van een lichaam dat inwoner

is van een derde Staat, de vorenbedoelde

vrijstelling van Zweedse belasting

slechts wordt verleend voor

zover de dividenden, ontvangen op

aandelen van het lichaam dat inwoner

is van die derde Staat, in Nederland

aan vennootschapsbelasting

onderworpen zijn geweest, of, indien

dit niet het geval is, voor zover de

dividenden van Zweedse belasting

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

KAPITEL VI

Särskilda bestämmelser

Artikel 27

Likställighet mellan skattskyldiga

§ 1. Medborgare i en av staterna,

oavsett om de äga hemvist i denna

stat eller ej, skola icke i den andra

staten bli föremål för någon beskattning

eller något därmed sammanhängande

skattekrav av annat slag

eller mer tyngande än medborgarna

i denna andra stat under samma förhållanden

äro eller kunna bli underkastade.

§ 2. Uttrycket »medborgare» betyder:
a)

Alla fysiska personer som äga

en av staternas nationalitet.

b) Alla juridiska personer och andra

sammanslutningar, som bildats

jämlikt gällande lag i en av staterna.

§ 3. Beskattningen av ett fast driftställe,

som ett företag i en av staterna

har i den andra staten, skall i

denna andra stat icke vara mindre

fördelaktig än beskattningen av företag

i den andra staten, som bedriva

samma verksamhet.

Vad nu sagts skall icke anses medföra

förpliktelse för någon av staterna

att medgiva personer med hemvist

i den andra staten personliga avdrag

vid beskattningen, skattebefrielser

och skattenedsättningar på

grund av civilstånd eller försörjningsplikt

mot familj, som medgivas

personer med hemvist i den förstnämnda

staten.

zouden zijn vrijgesteld, indien het

Zweedse lichaam de aandelen rechtstreeks

had bezeten.

HOOFDSTUK VI

Bijzondere bepalingen

Artikel 27

Non-discriminatie

1. Onderdanen van een van de

Staten, ongeacht of zij inwoner zijn

van die Staat of niet, worden in de

andere Staat niet aan enige belastingheffing

of daarmede verband houdende

verplichting onderworpen, die

änders of zwaarder is dan de belastingheffing

en daarmede verband

houdende verplichtingen, waaraan

onderdanen van die andere Staat onder

dezelfde omstandigheden zijn of

kunnen worden onderworpen.

2. De uitdrukking »onderdanen”

betekent:

a) alle natuurlijke personen die

de nationaliteit van een van de Staten

bezitten;

b) alle rechtspersonen, vennootschappen

en verenigingen die hun

rechtspositie als zodanig ontlenen

aan de wetgeving die in een van de

Staten van kracht is.

3. De belastingheffing van een

vaste inrichting die een onderneming

van een van de Staten in de andere

Staat heeft, is in die andere Staat

niet ongunstiger dan de belastingheffing

van ondernemingen van die

andere Staat die dezelfde verkzaamheden

uitoefenen.

Deze bepaling mag niet aldus worden

uitgelegd, dat een van de Staten

verplicht zou zijn aan inwoners van

de andere Staat bij de belastingheffing

de persoonlijke aftrekken, tegemoetkomingen

en verminderingen

uit hoofde van burgerlijke staat of

gezinslasten te verlenen, die eerstbedoelde

Staat aan zijn eigen inwoners

verleent.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

27

§ 4. Företag i en av staterna, vilkas

kapital helt eller delvis äges eller

kontrolleras, direkt eller indirekt,

av en eller flera personer med hemvist

i den andra staten, skola icke i

den förstnämnda staten bli föremål

för någon beskattning eller något

därmed sammanhängande skattekrav,

som är av annat slag eller mer

tyngande än den beskattning och

därmed sammanhängande skattekrav

som andra liknande företag i

denna förstnämnda stat äro eller

kunna bli underkastade.

§ 5. I denna artikel avser uttrycket

»beskattning» skatter av varje

slag och beskaffenhet.

Artikel 28

Förfarandet vid ömsesidig

överenskommelse

§ 1. När en person med hemvist i

en av staterna gör gällande, att i en

stat eller i båda staterna vidtagits

åtgärder, som för honom medfört

eller komma att medföra en mot detta

avtal stridande beskattning, äger

han — utan att hans rätt att använda

sig av i dessa staters interna rättsordning

givna rättsmedel därav påverkas

— göra framställning i saken

hos den behöriga myndigheten i den

stat, i vilken han äger hemrist.

§ 2. Om denna behöriga myndighet

finner framställningen grundad

men ej själv kan åvägabringa en tillfredsställande

lösning, skall myndigheten

söka lösa frågan genom ömsesidig

överenskommelse med den behöriga

myndigheten i den andra staten

i syfte att undvika en mot detta

avtal stridande beskattning.

§ 3. De behöriga myndigheterna i

staterna skola genom ömsesidig överenskommelse

söka avgöra svårigheter

eller tvivelsmål som uppkomma

rörande tolkningen eller tillämpningen

av detta avtal. De kunna även

4. Ondernemingen van een van de

Staten, waarvan het kapitaal geheel

of gedeeltelijk, onmiddellijk of middellijk,

in het bezit is van of wordt

beheerst door een of meer inwoners

van de andere Staat, worden in de

eerstbedoelde Staat niet aan enige

belastingheffing of daarinede verband

houdende verplichting onderworpen,

die änders of zwaarder is

dan de belastingheffing en daarmede

verband houdende verplichtingen,

waaraan andere soortgelijke ondernemingen

van die eerstbedoelde Staat

zijn of kunnen worden onderworpen.

5. In dit artikel ziet de uitdrukking

..belastingheffing” op belastingen

van elke soort en benaming.

Artikel 28

Regeling voor onderling overleg

1. Indien een inwoner van een van

de Staten van oordeel is dat de maatregelen

van een van de Staten of van

beide Staten voor hem leiden of zullen

leiden tot een belastingheffing die

niet in overeenstemming is met dit

Verdrag, kan hij, onverminderd de

rechtsmiddelen waarin de nationale

wetten van die Staten voorzien, zijn

geval voorleggen aan de bevoegde

autoriteit van de Staat waarvan hij

inwoner is.

2. De bevoegde autoriteit zal, indien

het bezwaar hem gegrond voorkomt

en indien hij niet zelf in staat

is tot een bevredigende oplossing te

komen, trachten de aangelegenheid

in onderlinge overeenstemming met

de bevoegde autoriteit van de andere

Staat te regelen teneinde een belastingheffing

die niet in overeenstemming

is met dit Verdrag, te vermijden.

3. De bevoegde autoriteiten van de

Staten zullen trachten moeilijkheden

of twijfelpunten die mochten rijzen

niet betrekking tot de uitlegging of

de toepassing van dit Verdrag in

onderlinge overeenstemming op te

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

överlägga i syfte att undanröja dubbelbeskattning

i sådana fall som ej

omfattas av detta avtal.

§ 4. De behöriga myndigheterna i

staterna kunna träda i direkt förbindelse

med varandra för att träffa

överenskommelse i de fall som angivits

i föregående paragrafer. Om

muntliga överläggningar anses underlätta

en överenskommelse, kunna

sådana överläggningar äga rum inom

ramen för en kommitté bestående av

representanter för de behöriga myndigheterna

i staterna.

Artikel 29

Utbyte av upplysningar

De behöriga myndigheterna i staterna

skola fortlöpande eller på begäran

utbyta sådana upplysningar

(av beskaffenhet att stå till dessa

myndigheters förfogande under deras

sedvanliga tjänsteutövning) som

äro nödvändiga för att tillämpa bestämmelserna

i detta avtal, särskilt

för att förebygga bedrägeri och för

att tillämpa givna föreskrifter till

förebyggande av skatteflykt i fråga

om skatter som omfattas av detta

avtal. De utbytta upplysningarna

skola behandlas såsom hemliga och

få icke yppas för andra personer eller

myndigheter än dem som handlägga

taxering och uppbörd av de

skatter som avses i detta avtal.

Artikel 30

Biträde och handräckning

§ 1. Staterna förbinda sig att lämna

varandra biträde och handräckning

för indrivning av sådana skatter,

som avses i detta avtal, tillika

med ränta, kostnader samt tilläggsbelopp

till skatterna ävensom viten

utan straffrättslig karaktär.

lössen. Zij kunnen ook niet elkaar

overleg plegen teneinde dubbele belasting

ongedaan te maken in gevallen

waarvoor in dit Verdrag geen

voorziening is getroffen.

4. De bevoegde autoriteiten van de

Staten kunnen zich rechtstreeks met

elkaar in verbinding stellen teneinde

een overeenstemming als bedoeld in

de voorgaande leden te bereiken. Indien

voor het bereiken van overeenstemming

een mondelinge gedachtenwisseling

raadzaam lijkt, kan

zulk een gedachtenwisseling plaatsvinden

in een commissie die bestaat

uit vertegenwoordigers van de bevoegde

autoriteiten van de Staten.

Artikel 29

Uitwisseling van inlichtingen

De bevoegde autoriteiten van de

Staten zullen, ambtshalve of op verzoek,

zodanige inlichtingen uitwisselen

(zijnde inlichtingen die deze

autoriteiten geordend voorhanden

hebben) als nodig zijn om uitvoering

te geven aan dit Verdrag, in het bijzonder

om fraude te voorkomen, alsmede

om uitvoering te geven aan

wettelijke voorzieningen tegen wetsontduiking

met betrekking tot de

belastingen waarop dit Verdrag van

toepassing is. Elke aldus uitgewisselde

inlichting zal geheim worden gehouden

en niet ter kennis worden

gebracht van andere personen of

autoriteiten dan die, beläst met de

vaststelling of invordering van de belastingen

die het onderwerp van dit

Verdrag uitmaken.

Artikel 30

Hulp en bijstand

1. De Staten nemen op zich elkaar

hulp en bijstand te verlenen bij de

invordering van de belastingen die

het onderwerp van dit Verdrag uitmaken,

met inbegrip van interest,

kosten, verhogingen van belasting en

boeten van niet-strafrechtclijke aard.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

29

§ 2. Då fråga är om framställning

rörande indrivning av skatter, skola

sådana skatteanspråk från en av staterna,

vilka äro exigibla i denna stat,

erkännas såsom exigibla av den andra

staten och indrivas där i enlighet

med dess lagstiftning beträffande indrivning

och uppbörd av egna skatter.

Sådana anspråk skola icke åtnjuta

förmånsrätt i sistnämnda stat.

Den stat, till vilken framställningen

gjorts, skall icke vara pliktig att

tillgripa verkställighetsåtgärder, som

icke äro i överensstämmelse med lagstiftningen

i den stat, som gjort framställningen.

§ 3. Vid varje framställning skola

fogas handlingar, utvisande att skatteanspråken

enligt lagstiftningen i

den stat, från vilken framställningen

göres, där äro exigibla på sätt stadgas

i 2 § av denna artikel.

§ 4. Handräckning, som föreskrives

i denna artikel, skall icke medgivas

såvitt angår medborgare eller

bolag i den stat till vilken framställning

göres.

Artikel 31

Begränsning av artiklarna 29 och 30

§ 1. Bestämmelserna i artiklarna

29 och 30 skola i intet fall anses medföra

skyldighet för en av staterna

a) att vidtaga förvaltningsåtgärder,

som avvika från lagstiftning eller

praxis i denna stat eller i den

andra staten;

b) att lämna upplysningar, som

icke äro tillgängliga enligt lagstiftningen

eller under sedvanlig tjänsteutövning

i denna stat eller i den andra

staten; eller

c) att lämna upplysningar, som

skulle röja affärshemlighet, industri-,

handels- eller yrkeshemlighet

eller i näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt,

eller upplysningar, vilkas

överlämnande skulle strida mot allmänna

hänsyn.

2. In geval van verzoeken tot invotering

van belastingen zullen onherroepelijk

vaststaande belastingvorderingen

van elk van de Staten

door de andere Staat ter invordering

worden aanvaard en in die Staat worden

gelnd overeenkomstig de wetten

die van toepassing zijn voor de invordering

en inning van zijn eigen

belastingen. Zulke vorderingen zullen

in de laatstbedoelde Staat geen

wettelijke voorrang genieten. De

aangezochte Staat zal niet gehouden

zijn over te gaan tot executoriale

maatregelen va ar vo or de wet van de

verzoekende Staat geen voorziening

inhouat.

3. Elk verzoek zal vergezeld gaan

van bescheiden waaruit blijkt dat

volgens de wetten van de verzoekende

Staat de belastingen onherroepelijk

zijn komen vast te staan in de

zin van het tweede lid van dit artikel.

4. De hulp, bedoeld in dit artikel,

zal niet worden verleend ten aanzien

van onderdanen of lichamen van de

aangezochte Staat.

Artikel 31

Beperking van de artikelen 29 en 30

In geen geval zullen de bepalingen

van de artikelen 29 en 30 aldus worden

uitgelegd dat zij een van de Staten

de verplichting opleggen:

a) maatregelen te nemen die in

strijd zijn met de wetten of het gebruik

van die of van de andere Staat;

b) bijzonderheden te verstrekken

die niet verkrijgbaar zijn volgens de

wetten of in de normale gång van

zaken in de administratie van die of

van de andrere Staat;

c) inlichtingen te verstrekken die

een handels-, bedrijfs-, nijverheidsof

beroepsgeheim of een fabrieks- of

handelswerkwijze zouden onlhullen

dan wel inlichtingen waarvan het

verstrekken in strijd zou zijn met de

openbare orde.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

Artikel 32

Diplomatiska och konsulära

befattningshavare

Bestämmelserna i detta avtal påverka

icke privilegier i beskattningshänseende,

som enligt folkrättens

allmänna regler eller stadganden i

särskilda överenskommelser tillkomma

diplomatiska eller konsulära befattningshavare.

Artikel 33

Tillämpningsföreskrifter

§ 1. Behöriga myndigheter i envar

av staterna äga, i överensstämmelse

med vad som är brukligt i den staten,

meddela erforderliga föreskrifter

rörande tillämpningen av detta avtal.

§ 2. Vad angår detta avtals föreskrifter

om utbyte av upplysningar

och ömsesidig handräckning för

skatteindrivning må de behöriga

myndigheterna genom ömsesidig

överenskommelse föreskriva regler

avseende förfaringssätt, formen för

framställningar och svar på desamma,

omräkning av valuta, redovisning

av indrivna medel, minsta belopp

som framställning om indrivning

må avse samt därmed sammanhängande

spörsmål.

Artikel 34

Territoriell utvidgning av avtalet

§ 1. Detta avtal må, antingen i dess

helhet eller med erforderliga jämkningar,

utvidgas till att avse endera

eller båda länderna Surinam eller

Nederländska Antillerna, under förutsättning

att där påföras skatter,

som äro i huvudsak likartade med

dem som omfattas av avtalet. Sådan

utvidgning av avtalet skall gälla från

Artikel 32

Diplomatieke en consulaire

ambtenaren

De bepalingen van dit Verdrag

tasten in geen enkel opzicht de fiscale

voorrechten aan die diplomatieke

of consulaire ambtenaren en beambten

ontlenen aan de algemene regelen

van het volkenrecht of aan de bepalingen

van bijzondere overeenkomsten.

Artikel 33

Uitvoeringsvoorschriften

1. De bevoegde autoriteiten van

elk van de Staten kunnen, in overeenstemming

met het gebruik van

die Staat, uitvoeringsvoorschriften

vaststellen die nodig zijn om de bepalingen

van dit Verdrag nit te voeren.

2. Ten aanzien van de bepalingen

van dit Verdrag met betrekking tot

de uitwisseling van inlichtingen en

de wederkerige bij stånd bij de invordering

van belastingen, kunnen

de bevoegde autoriteiten in gemeenschappelijk

overleg regelen vaststellen

betreffende de te volgen gedragslijn,

de formulieren voor aanvragen

en voor antwoorden daarop, de herleiding

van de munteenheid, de beschikking

over de geinde bedragen,

de minima der voor invordering in

aanmerking komende bedragen en

daarmede verband houdende aangelegenheden.

Artikel 34

Uitbreiding tot andere gebieden

1. Dit Verdrag kan, hetzij in zijn

geheel, hetzij met de noodzakelijke

wijzigingen, worden uitgebreid tot elk

van de landen of beide landen Suriname

en de Nederlandse Antillen,

indien het desbetreffende land belastingen

heft die in wezen gelijksoortig

zijn aan de belastingen waarop

dit Verdrag van toepassing is.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

31

den dag och med de jämkningar

och villkor, däri inbegripet villkor

om avtalets upphörande, som må

överenskommas och angivas i noter,

vilka utväxlas på diplomatisk väg.

§ 2. Om icke annat överenskommits,

skall uppsägning av avtalet enligt

artikel 36 icke medföra att avtalet

även upphör att gälla beträffande

något land till vilket avtalet

utvidgats enligt denna artikel.

KAPITEL VII

Slutbestämmelser

Artikel 35

Ikraftträdande

§ 1. Detta avtal skall ratificeras

av de höga fördragsslutande parterna

i enlighet med vardera statens

grundlagar och övriga föreskrifter.

Ratifikationshandlingarna skola utväxlas

i Stockholm snarast möjligt.

§ 2. Avtalet skall träda i kraft med

utväxlingen av ratifikationshandlingarna

och dess bestämmelser skola

äga tillämpning beträffande beskattningsår

och beskattningsperioder,

som börja den 1 januari året efter

det under vilket sådan utväxling

ägt rum eller senare dag.

§ 3. Det i Stockholm den 25 april

1952 undertecknade avtalet mellan

Konungariket Sverige och Konungariket

Nederländerna för undvikande

av dubbelbeskattning och fastställande

av bestämmelser angående

ömsesidig handräckning beträffande

skatter på inkomst och förmögenhet

skall upphöra att gälla vid den

tidpunkt då bestämmelserna i detta

avtal skola träda i tillämpning. Bestämmelserna

i det förstnämnda av
-

Zulk een uitbreiding zal van kracht

worden niet ingång van de dag en

met inachtneming van de wijzigingen

en voorwaarden, daaronder begrepen

voorwaarden ten aanzien van

de beéindiging, nåder overeen te kornen

en vast te stellen bij diplomatieke

notawisseling.

2. Tenzij änders is overeengekomen,

zal de opzegging van het Verdrag

op de voet van artikel 36 niet

tevens de toepasselijkheid van het

Ver drag op het land waartoe het ingevolve

dit artikel is uitgebreid, beéindigen.

HOOFDSTUK VII

Slotbepalingen

Artikel 35

Inwerkingtreding

1. Dit Verdrag zal door de Hoge

Verdragsluitende Partijen worden

bekrachtigd overeenkomstig de ter

zake in de Grondwet of de wetten

van hun land neergelegde voorschriften.

De akten van bekrachtiging zullen

zo spoedig mogelijk te Stockholm

worden uitgewisseld.

2. Het Verdrag treedt in werking

op het ogenblik van de uitwisseling

van de akten van bekrachtiging en

de bepalingen ervan vinden toepassing

voor belastingjaren en tijdvakken

die aanvangen op of na 1 januari

van het jaar volgend op het jaar

waarin deze uitwisseling plaatsvindt.

3. Het op 25 april 1952 te Stockholm

ondertekende Verdrag tussen

het Koninkrijk Zweden en het Kononkrijk

der Nederlanden tot het

vermijden van dubbele belasting en

tot het vaststellen van regelen voor

wederzijdse administratieve hulp met

betrekking tot belastingen van inkomsten

en van vermogen, houdt op

toepassing te lunden op het tijdslip

waarop de bepalingen van dit Verdrag

van toepassing worden. De be
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

talet skola dock alltjämt gälla beträffande

beskattningsår och beskattningsperioder,

som utlöpa före

den tidpunkt då bestämmelserna i

förevarande avtal skola träda i tilllämpning.

§ 4. Tilläggsöverenskommelsen rörande

ömsesidig skattebefrielse för

studerande, som träffats mellan Konungariket

Sveriges och Konungariket

Nederländernas regeringar genom

noteväxling, vilken dagtecknats

den 7 maj 1962 och den 18 maj 1962,

skall upphöra att gälla vid den tidpunkt

då bestämmelserna i förevarande

avtal skola träda i tillämpning.

Artikel 36

Upphörande

Detta avtal skall förbliva i kraft

intill dess detsamma uppsagts av endera

av de höga fördragsslutande

parterna. Envar av parterna kan på

diplomatisk väg uppsäga avtalet genom

underrättelse senast sex månader

före utgången av varje kalenderår

senare än år 1972. I händelse av

sådan uppsägning skall avtalet upphöra

att gälla för beskattningsår och

beskattningsperioder, som börja efter

utgången av det kalenderår under

vilket underrättelsen om uppsägning

har givits.

Till bekräftelse härå ha ovannämnda

befullmäktigade ombud undertecknat

detta avtal och försett

detsamma med sina sigill.

Som skedde i Haag, den 12 mars

1968, i två exemplar på svenska och

nederländska språken, vilka båda

texter äga lika vitsord.

För Konungariket Sverige

Jens Mailing

För Konungariket Nederländerna

palingen van het eerstgenoemde Verdrag

blijven echter van toepassing

voor belastingjaren en tijdvakken die

zijn verstreken vöör het tijdstip

waarop de bepalingen van dit Verdrag

van toepassing worden.

4. De aanvullende overeenkomst

niet betrekking tot wederzijdse vrijstelling

van studenten, tot stånd gekomen

tussen de Regeringen van het

Koninkrijk Zweden en het Koninkrijk

der Nederlanden door uitwisseling

van nota’s gedagtekend 7 mei

1962 en 18 mei 1962, houdt op toepassing

te vinden op het tijdstip

waarop de bepalingen van dit Verdrag

van toepassing worden.

Artikel 36

Beeindiging

Dit Verdrag blijft van kracht totdat

het door een van de Hoge Verdragsluitende

Partijen is opgezegd.

Elk van de Partijen kan het Verdrag

långs diplomatieke weg opzeggen

door ten minste zes maanden voor

het einde van enig kalender jaar na

het jaar 1972 van de beeindiging kennis

te geven. In dat geval houdt het

Verdrag op van toepassing te zijn

met betrekking tot belastingjaren en

tijdvakken die aanvangen na het

einde van het kalender jaar waarin

van de opzegging kennis is gegeven.

TEN BLIJKE WAARVAN de bovengenoemde

gevolmachtigden dit

Verdrag hebben ondertekend en er

hun zegels aan hebben gehecht.

GEDAAN te ’s-Gravenhage, de

12de maart 1968, in de Zweedse en

in de Nederlandse taal, in twee exemplaren,

zijnde beide teksten gelijkelijk

authentiek.

Voor het Koninkrijk Zweden,

Jens Mailing

Voor het Koninkrijk der

Nederlanden,

H. J. de Koster

H. J. de Koster

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

33

Protokoll

Vid undertecknandet av det denna

dag ingångna avtalet mellan Sverige

och Nederländerna för undvikande

av dubbelbeskattning och fastställande

av bestämmelser angående ömsesidig

handräckning beträffande

skatter på inkomst och förmögenhet

ha undertecknade befullmäktigade

ombud överenskommit att följande

bestämmelser skola utgöra en integrerande

del av avtalet.

I. till Artikel 10

Ansökningar om restitution av

skatt som påförts i strid mot bestämmelserna

i artikel 10 skola ingivas

till vederbörande myndighet i den

stat som påfört skatten inom tre år

från utgången av det kalenderår under

vilket skatten påförts, om sökanden

icke har godtagbara skäl för att

ej iakttaga denna frist.

II. till Artikel 26

Såvitt angår nederländsk inkomstskatt

eller bolagsskatt är förutsatt

att det beskattningsunderlag som avses

i artikel 26 § 1 består av »onzuivere

inkomen» eller »winst» i den

betydelse dessa begrepp ha i den nederländska

inkomstskattelagen respektive

bolagsskattelagen.

III. till Artikel 29

Skyldigheten att utbyta upplysningar

avser icke upplysningar erhållna

från banker eller andra liknande

inrättningar. Uttrycket »andra

liknande inrättningar» innefattar

försäkringsbolag.

Protocol

Bij de ondertekening van het Verdrag

tot het vermijden van dubbele

belasting en tot het vaststellen van

regelen voor wederzijdse administratieve

hulp niet betrekking tot belastingen

naar het inkomen en naar het

vermogen, heden tussen het Koninkrijk

Zweden en het Koninkrijk der

Nederlanden gesloten, zijn de gevolmachtigden

die dit Protocol hebben

ondertekend, overeengekomen dat de

volgende bepalingen een integrerend

deel van het Verdrag zullen vormen.

I. Ad Artikel 10

Verzoeken om teruggaaf van belasling

die in strijd niet de bepalingen

van artikel 10 is geheven, moeten bij

de desbetreffende autoriteit van de

Staat die de belasting heeft geheven,

worden ingediend binnen een tijdvak

van drie jaren na het einde van het

kalenderjaar waarin de belasting is

geheven, tenzij de verzoeker genoegzame

redenen heeft om die termijn

niet in acht te nemen.

II. Ad Artikel 26

Het is wel te verstaan dat, voor

zoveel de Nederlandse inkomstenbelasting

of vennootschapsbelasting betreft,

de in het eerste lid van artikel

26 bedoelde grondslag is het onzuivere

inkomen of de winst in de zin

van de Nederlandse wetten op de

inkomstenbelasting, onder scheidenlijk

de vennootschapsbelasting.

III. Ad Artikel 29

De verplichting tot het uitwisselen

van inlichtingen strekt zich niet uit

tot inlichtingen die verkregen zijn

van banken of van daarmede gelijkgestelde

instellingen. De uitdrukking

„daarmede gelijkgestelde instellingen”

omvat mede verzekeringsmaatscliappijen.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

Till bekräftelse härå ha de vederbörligen

befullmäktigade ombuden

undertecknat detta protokoll och försett

detsamma med sigill.

Som skedde i Haag, den 12 mars

1968, i två exemplar på svenska och

nederländska språken, vilka båda

texter äga lika vitsord.

För Konungariket Sverige

Jens Mailing

För Konungariket Nederländerna

H. J. de Koster

TEN BLIJKE W A AR VAN de ondergetekenden,

daartoe behoorlijk

gevolmachtigd, dit Protocol hebben

ondertekend en er hun zegels aan

hebben gehecht.

GEDAAN te ’s-Gravenhage, de

12de maart 1968, in de Zweedse en

in de Nederlandse taal, in twee exemplaren,

zijnde beide teksten gelijkelijk

authentiek.

Voor het Koninkrijk Zweden,

Jens Mailing

Voor het Koninkrijk der

Nederlanden,

H. J. de Koster

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 133 år 1968

35

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

8 mars 1968.

Närvarande:

Statsministern Erland:: t ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersscn i ange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Odhnoff, Wickman,

Moberg.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om godkännande

av förslag till avtal mellan Sverige och Nederländerna för undvikande av

dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig

handräckning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet samt anför.

Den 25 april 1952 slöts mellan Sverige och Nederländerna ett avtal för

undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående

ömsesidig handräckning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.

Avtalet med tillhörande protokoll godkändes av riksdagen (prop.

1952: 235; BeU 54; rskr 325) och tillämpades första gången beträffande

1952 års taxering (SFS 1952: 46 och 47). Genom diplomatisk skriftväxling

den 7 och den 18 maj 1962 träffades en tilläggsöverenskommelse angående

beskattning av inkomst av praktikantanställning (SFS 1962: 252).

Förslag om ändring i 1952 års avtal framfördes från nederländsk sida redan

under år 1961. Förslaget föranleddes av en då pågående beskattningsreform

i Nederländerna, som omfattade bl. a. beskattningen av kapitalinkomster.

Förhandlingar om ändringar i 1952 års avtal ägde rum under år

1962 i Stockholm mellan särskilt utsedda delegationer. Mot bakgrund av den

ovisshet som då rådde angående den slutliga utformningen av nederländsk

skattelag, ledde emellertid dessa förhandlingar inte till åsyftat resultat.

Delegationerna enades om att studera avtalsfrågorna i avvaktan på att reformarbetet

i Nederländerna slutfördes.

Under våren 1966 meddelades från nederländsk sida att reformarbetet

avslutats. Med anledning härav enades man från svensk och nederländsk

sida om att återuppta de förhandlingar om ändring i 1952 års avtal, som

inletts år 1962. Förhandlingar mellan särskilt utsedda delegationer ägde

rum i Haag under tiden den 20—den 26 september 1966. Vid förhandlingarna

nåddes överenskommelse om ett på engelska språket avfattat förslag till

nytt avtal mellan Sverige och Nederländerna för undvikande av dubbelbe
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

36

Kungi. Maj. ts proposition nr 133 år 1968

skattning och fastställande av bestämmelser om ömsesidig handräckning

beträffande skatter på inkomst och förmögenhet samt förslag till ett vid avtalet

fogat protokoll. Genom efterföljande skriftväxling nåddes vidare enighet

om texter på svenska och nederländska språken. Förslaget till avtal

med tillhörande protokoll är avsett att ersätta den nu gällande avtalsregieringen.

över förslagen till avtal och protokoll har yttrande inhämtats från kammarrätten,

som förklarat sig inte ha funnit anledning till erinran mot desamma.

Genom skriftväxling har överenskommelse därefter träffats om

smärre, i huvudsak formella ändringar i den ursprungliga lydelsen. Det

sålunda justerade avtalsförslaget med tillhörande protokoll torde få fogas

som bilagor1 till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Från nederländsk sida har meddelats, att man är beredd att underteckna

avtalsförslaget med därtill hörande förslag till protokoll. Jag får tillstyrka

att förslagen godkänns från svensk sida.

Under erinran att det torde ankomma på ministern för utrikes ärendena

att göra framställning rörande undertecknande av avtalet och protokollet

hemställer föredragande departementschefen härefter, att Kungl. Maj :t för

sin del godkänner det föreliggande förslaget till avtal mellan Sverige och

Nederländerna för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av

bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter på inkomst

och förmögenhet jämte det till avtalet fogade protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter

hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

1 Bilagorna har uteslutits här. Det vid propositionen fogade avtalet och protokollet överensstämmer

med förslagen utom därutinnan att ombudens namn tillagts i ingressen till avtalet, att

ratifikationsortens namn införts i art. 35 § 1 samt att, sedan datering och underskrift verkställts,

uppgift härom införts.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968

37

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms

slott den 8 mars 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Länge, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Odhnoff, Wickman,

Moberg.

Föredragande: Ministern för utrikes ärendena.

I enlighet med föredragandens av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj :t Konungen uti ärendena l:o)—5:o) fatta

det beslut, som vid varje ärende antecknats.

3:o)

Kungl. Maj:t har förut denna dag på föredragning av chefen för finansdepartementet

godkänt förslag till avtal mellan Sverige och Nederländerna

för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående

ömsesidig handräckning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet

samt förslag till ett vid avtalet fogat protokoll.

Avtalet och protokollet, vilka skall ratificeras, avses skola undertecknas i

Haag.

Kungl. Maj:t uppdrager åt beskickningschefen i Haag att underteckna

ifrågavarande avtal och protokoll.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 29 augusti 1968.

Närvarande:

Statsråden Sträng, Kling, Länge, Geijer.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Sedan Kungl. Maj :t den 8 mars 1968 uppdragit åt beskickningschefen i

Haag att för Sveriges del underteckna avtal mellan Sverige och Nederländerna

för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser

angående ömsesidig handräckning beträffande skatter på inkomst

och förmögenhet samt ett vid avtalet fogat protokoll, har avtalet och protokollet

undertecknats den 12 mars 1968.

Utöver vad jag den 8 mars 1968 meddelat i ärendet får jag anföra följande.

I Nederländerna tas skatter på inkomst och förmögenhet ut av staten.

Lokala myndigheter har rätt att i begränsad omfattning ta ut vissa tilläggsskatter.

Den statliga inkomstbeskattningen är grundad på en allmän inkomstskatt

på fysiska personers inkomst och på en bolagsskatt. Dessa skatter kompletteras

av särskilda källskatter på arbetslöner, utdelningar och styrelsearvoden.

Skattskyldiga till inkomstskatt är fysiska personer med hemvist i Nederländerna

för inkomst som förvärvats såväl inom Nederländerna som

utomlands. Personer med hemvist utomlands erlägger inkomstskatt för inkomst

från inkomstkällor i Nederländerna. Inkomstskatten är progressiv

och utgår med varierande belopp beroende på den skattskyldiges civilstånd

och antal barn. Källskatten på arbetslön innehålls av arbetsgivaren enligt

tabell och utgör i regel den slutliga skatten på löneinkomsten. Löneinkomsten

taxeras dock till inkomstskatt i fall då inkomsten överstiger visst belopp

(12 000 hfl; kurs f. n. 100 floriner = 143: 15 kr.) eller då andra omständigheter,

såsom sidoinkomst, kostnadsavdrag m. m. föranleder det. Erlagd

källskatt avräknas i dessa fall från den slutligt fastställda inkomstskatten.

Den nederländska bolagsskatten tas ut av såväl inhemska som utländska

bolag. I beskattningsunderlaget ingår för nederländska bolag, som driver

rörelse, i regel all inkomst. Undantag gäller dock för utdelning från annat

bolag om det mottagande bolaget äger väsentlig del i det utdelande bolaget,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Iiungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968

39

i regel minst 25 % av aktiekapitalet. Beträffande utdelning från utländskt

bolag gäller som förutsättning för frikallelse från skattskyldighet dessutom

att det utdelande bolaget skall vara skyldigt att erlägga bolagsskatt i hemviststaten

som är jämförbar med den nederländska bolagsskatten. Nederländska

bolag är vidare fritagna från skattskyldighet för inkomst i form av

utdelningar, vissa royalties samt räntor som uppbärs genom ett fast driftställe

i utlandet och för räntor på lån (utom obligationslån) för vilket utländsk

fastighet utgör säkerhet. Som villkor för skattefrihet gäller dock

även här, att inkomsten är skattepliktig i den stat där det fasta driftstället

eller fastigheten ligger. För s. k. holdingbolag gäller särskilda regler. Utländska

bolag är skyldiga att erlägga bolagsskatt för inkomst av verksamhet

som bedrivs i Nederländerna, t. ex. inkomst av fastighet och inkomst

från fast driftställe i Nederländerna. Bolagsskatten tas i princip ut efter en

proportionell skattesats av 47 % av beskattningsbar inkomst. Om denna

understiger 100 000 hfl, utgår skatten med lägst 43 och högst 46 % av inkomsten.

Nederländska bolag är skyldiga att vid utbetalning av aktieutdelning och

av ränta på obligationer med rätt till andel i vinst göra avdrag för källskatt

på utdelning efter en skattesats av 25 %. Undantag från denna skyldighet

gäller dock bl. a. om mottagaren är ett bolag som äger väsentlig del i det

utbetalande bolaget. Aktieägare med hemvist i Nederländerna får avräkna

innehållen källskatt från den slutliga skatten. För mottagare i utlandet är

källskatten på utdelning i regel definitiv.

Skatten på styrelsearvoden utgår på ersättningar som utbetalas av nederländska

bolag till dess styrelseledamöter. Denna skatt innehålls och

inbetalas av bolagen efter en skattesats av 30 % av inkomst mellan 1 000

och 5 000 hfl samt 50 % av inkomst överstigande 5 000 hfl. Skatten avräknas

inte från inkomstskatten men medges som omkostnadsavdrag vid beräkning

av beskattningsunderlaget för denna.

Förmögenhetsskatt tas ut av fysiska personer med hemvist i Nederländerna

för förmögenhetstillgångar såväl inom landet som utomlands. Fysiska

personer med hemvist utomlands är skattskyldiga för förmögenhetstillgångar

med anknytning till Nederländerna, såsom fast egendom i Nederländerna,

fordringar mot säkerhet av inteckning i där belägen fast egendom och

rörelsetillgångar där. Förmögenhetsskatten utgår med 0,6 % av nettoförmögenheten

efter vissa grundavdrag. Grundavdragen uppgår för ogift person

till 40 000 hfl och för gift person till 55 000 hfl vartill kommer 13 500

hfl för varje barn. Bolag är inte skattskyldiga för förmögenhet.

Till lindring i internationell dubbelbeskattning erhåller fysiska och juridiska

personer med hemvist i Nederländerna lättnad enligt nederländsk

lagstiftning vid beskattningen av vissa slag av inkomst från utlandet, om

inkomsten i princip är skattepliktig även i utlandet. Detta gäller bl. a. inkomst

av rörelse eller fritt yrke, som utövas från ett fast driftställe i utlan
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968

det, inkomst av fastighet i utlandet, inkomst av tjänst på grund av verksamhet

utomlands samt ränta på lån, utom obligationslån, för vilket fastighet

i utlandet utgör säkerhet. Om dubbelbeskattningsavtal inte är tilllämpligt,

medges lättnad vid beskattningen i Nederländerna i form av avräkning

från inkomstskatten eller bolagsskatten på totalinkomsten av ett

belopp motsvarande den del av nederländsk skatt som vid proportionell beräkning

belöper på den utländska inkomsten. Ett liknande avräkningsförfarande

tillämpas vid beskattning av förmögenhetstillgång som är belägen

utomlands.

Det nya avtalet med Nederländerna har, som omnämnts i samband med

anmälan av fråga om dess godkännande, tillkommit med syfte att anpassa

avtalsbestämmelserna till den nederländska skattelagstiftningen sådan denna

utformats efter en beskattningsreform. Samtidigt har avtalet i dess helhet

anpassats till de av OECD rekommenderade reglerna för bilaterala dubbelbeskattningsavtal.

De viktigaste sakliga skillnaderna i förhållande till

gällande avtalsreglering avser utformningen av bestämmelserna angående

utdelningsbeskattningen, beskattningen av personer anställda vid sjö- och

luftfartsföretag samt metoden för undvikande av dubbelbeskattning.

Angående det huvudsakliga innehållet i avtalet får jag anföra följande.

I art. 1 och 2 anges de personer och de skatter på vilka avtalet skall tilllämpas.

Avtalet får tillämpning på personer som har skatterättsligt hemvist

i Sverige eller i Nederländerna eller i båda staterna. Vad angår skatterna

avses avtalet i princip skola omfatta samtliga skatter som nu eller framdeles

tas ut i de båda länderna på inkomst och förmögenhet. Till skillnad

mot gällande avtal omfattar förslaget på svensk sida även den särskilda

bevillningsavgiften för vissa offentliga föreställningar samt ersättningsskatten

och utskiftningsskatten. Även sjömansskatten uppräknas i art. 2 § 3

bland de svenska skatter som skall inbegripas under avtalet. Art. 3—5 innehåller

definitioner av vissa uttryck som begagnas i avtalet. Beträffande

definitionen av skatterättsligt hemvist i art. 4 må anmärkas, att reglerna

bygger på OECD:s rekommendation, vartill fogats ett tilläggsstadgande

i 4 § angående bestämmande av hemvist för diplomatisk och konsulär personal

vid avtalets tillämpning. De föreslagna bestämmelserna innebär i sak

inte någon ändring i förhållande till gällande reglering av fall av dubbel

bosättning.

I art. 6—24 återfinns regler angående beskattningen av särskilda inkomstslag.

I art. 6 föreskrivs att inkomst av fastighet får beskattas i den avtalsslutande

stat där fastigheten är belägen. Inkomst av rörelse får enligt art. 7

beskattas i den stat där rörelsen bedrivs från ett fast driftställe. Vad som förstås

med fast driftställe anges i art. 5. Som ett undantag från regeln om

beskattning av rörelseinkomst gäller dock enligt art. 8 att inkomst av sjöfart

eller luftfart i internationell trafik skall beskattas uteslutande i den

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

41

stat där det företag som bedriver sådan verksamhet har sin verkliga ledning.

Stadgandet i art. 9 angående intressegemenskap mellan företag innebär

att vardera staten förbehålls rätt att enligt sin nationella lagstiftning

verkställa omräkning av inkomst av rörelse om obehörig vinstöverföring till

utlandet föreligger t. ex. i förhållandet mellan moderföretag i den ena staten

och dotterföretag i den andra staten. För Sveriges del får bestämmelsen

betydelse vid tillämpningen av 43 § kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370; senaste lydelse av 43 § se 1965: 573).

Enligt 1952 års avtal gäller beträffande beskattningen av inkomst av

kapital som huvudprincip att sådan inkomst skall beskattas endast i den

stat där inkomsttagaren har hemvist. Svensk skatt får dock med avvikelse

från gällande huvudregel tas ut med högst 10 % av utdelning som utbetalas

av ett svenskt bolag till en person med hemvist i Nederländerna, såvida

inte aktieägaren behärskar minst hälften av röstetalet för aktierna i

det svenska bolaget.

I avtalet bibehålls huvudprincipen att inkomst i form av utdelning och

ränta beskattas i inkomsttagarens hemviststat. Bestämmelser härom har intagits

i art. 10 § 1 och art. 11 § 1. Beträffande utdelning har emellertid källstaten

tillagts en begränsad beskattningsrätt. Enligt art. 10 § 2 medges sålunda

den stat i vilken det utbetalande bolaget har hemvist rätt att enligt

sin egen lagstiftning ta ut skatt med högst 15 % av utdelningens bruttobelopp.

Som framgår av art. 10 § 7 gäller inte denna begränsning av skattesatsen

i fall då utdelningen utgör avkastning på kapital som investerats i

ett fast driftställe i källstaten. För skatt som erlagts i källstaten erhåller

den skattskyldige kompensation vid beskattningen i hemlandet på sätt som

anges i art. 26. Detta innebär för utdelningsmottagare med hemvist i Sverige

att den nederländska källskatten på utdelning från ett nederländskt

bolag avräknas från den svenska skatten på utdelningen. För en person

med hemvist i Nederländerna som uppbär utdelning från ett svenskt bolag

sker nedsättning av nederländsk skatt enligt bestämmelserna i art. 26 § 2,

andra stycket.

Beträffande utdelning mellan bolag gäller särskilda bestämmelser i två

avseenden. Sålunda föreskrivs i art. 10 § 3 att källstaten inte får beskatta

utdelning som utbetalas till ett aktiebolag med hemvist i den andra staten,

om detta senare bolag äger minst 25 % av det utbetalande bolagets kapital.

Utan hinder av denna bestämmelse får dock källstaten beskatta utdelningen,

om den är hänförlig till ett fast driftställe som det mottagande

bolaget har i denna stat (art. 10 § 7). Vidare återfinns i art. 26 § 6 en

särskild regel som berör aktieutdelning mellan bolag och som har till syfte

att undvika kedjebeskattning av bolagsvinst. Bestämmelsen utgör ett undantag

från regeln i art. 26 § 5 att man på svensk sida i princip skall använda

credit of tax-metoden för att undvika dubbelbeskattning. Regeln innebär

att den befrielse från skattskyldighet för utdelning mellan svenska bolag

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

som anges i 54 § komimmalskattelagen och 7 § förordningen den 26 juli

1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt utvidgas att omfatta utdelning från

ett nederländskt bolag till ett bolag med hemvist i Sverige. Denna regel har

sin motsvarighet i ett stort antal svenska dubbelbeskattningsavtal. I avtalet

med Nederländerna är skattebefrielsen dock förenad med vissa villkor, som

avser det fall att det nederländska bolagets egen utdelning motsvaras av

utdelning som uppburits av det nederländska bolaget från ett bolag i tredje

stat. I sådant fall medges skattebefrielse endast under förutsättning antingen

att utdelningen från bolaget i denna tredje stat underkastats bolagsskatt i

Nederländerna eller att utdelningen skulle ha varit undantagen från svensk

skatt om det svenska bolaget direkt innehaft de aktier eller andelar på vilka

utdelningen utgör avkastning. Sistnämnda villkor är således uppfyllt om i

ett dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och den tredje staten intagits

bestämmelse som föreskriver skattebefrielse av den art som nyss redovisats.

De nämnda villkoren har intagits i avtalet för att förhindra ej avsedda skattelättnader

som kan uppkomma på grund av den skattefrihet som enligt vad

jag tidigare anfört gäller för nederländska bolag i fråga om utdelning från

utlandet i vissa fall. Bestämmelsen överensstämmer i princip med de regler

som i motsvarande syfte intagits i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige

och Schweiz (prop. 1965: 177, SFS 1966: 554).

I art. 12 föreslås att royalty liksom enligt gällande avtal skall beskattas

endast i inkomsttagarens hemviststat. Bestämmelsen är utformad i överensstämmelse

med OECD:s rekommendation om beskattning av royalty.

I fråga om internationella organisationer, deras organ och tjänstemän

m. fl., som åtnjuter skatteförmåner i vistelselandet, innehåller art. 13 ett

undantag från den förut redovisade beskattningen av utdelning, ränta och

royalty.

Beskattningen av realisationsvinst behandlas i art. 14. Vinst vid försäljning

av fastighet beskattas i den stat där fastigheten är belägen. Om försäljningen

avser lös egendom som ingår i anläggnings- eller driftkapitalet i

ett fast driftställe eller i en affärsanordning för utövande av fritt yrke, sker

beskattning av försäljningsvinsten i den stat där driftstället resp. affärsanordningen

ligger. Vinst som uppkommer vid försäljning av fartyg och luftfartyg

som används i internationell trafik eller av lös egendom hänförlig

till sådana fartyg och luftfartyg skall beskattas endast i den stat där företaget

har sin verkliga ledning. Realisationsvinst av annat slag beskattas

endast i säljarens hemviststat. Bestämmelsen i art. 14 § 5 innebär att

Nederländerna i visst fall förbehålls rätt att tillämpa nationell lagstiftning

beträffande beskattning av vinst vid aktieförsäljning.

Art. 15 upptar bestämmelser om inkomst som dödsbodelägare uppbär av

oskiftat dödsbo. Bestämmelsen avser att ge dödsboet samma avtalsenliga

behandling som dödsbodelägare varit berättigad till, om han uppburit inkomsten

direkt.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968

43

Den i art. 16 intagna bestämmelsen föreskriver i likhet med OECD:s motsvarande

mönsterbestämmelse att inkomst av fritt yrke som huvudregel

beskattas endast i den stat där inkomsttagaren liar hemvist. Om yrket

utövas från en stadigvarande affärsanordning i den andra staten, beskattas

inkomsten i denna stat till den del inkomsten är hänförlig till verksamheten

där.

Beskattningen av inkomst av enskild tjänst regleras i art. 17. Sådan

inkomst beskattas i allmänhet endast i inkomsttagarens hemviststat. Om

arbetet utförs i den andra staten får inkomsten dock enligt art. 17 § 1 beskattas

där. Inkomst av arbete, som utförs under kortvarig vistelse i denna

andra stat, högst 183 dagar under beskattningsåret, beskattas likväl i

hemviststaten under förutsättningar som anges i art. 17 § 2. Beskattningen

av inkomst av anställning ombord på fartyg och luftfartyg behandlas

särskilt i art. 17 § 3. Enligt gällande avtal förbehålls beskattningen

den stat vars nationalitet fartyget äger. Enligt det nya avtalet skall

sådan inkomst beskattas i den stat där inkomsttagaren har hemvist. Denna

regel, som avviker från OECD:s rekommendation, har utformats med hänsyn

till nederländsk lagstiftning på detta område.

Art. 18 och 19 behandlar beskattningen av styrelsearvoden och inkomst

som förvärvas av artister och idrottsmän. Arvoden och liknande ersättningar

till ledamot av styrelse i bolag får beskattas i den stat där det bolag som utbetalar

arvodet har hemvist. Ersättningar till artister och idrottsmän beskattas

där de utövar sin verksamhet.

Löner och pensioner som utgår från stat och kommun beskattas i allmänhet

i den stat varifrån ersättningen utbetalas (art. 21 §§ 1 och 3).

Denna princip, som får anses vedertagen i avtalssammanhang, har i avtalets

art. 21 § 2 utvidgats att gälla även pensioner som utbetalas enligt bestämmelser

i nationell lagstiftning om allmän socialförsäkring. Pension

som utgår från annat håll beskattas enligt art. 20 i pensionstagarens hemviststat.

Art. 22 och 23 upptar specialregler avseende inkomster som uppbärs under

viss undervisnings- eller forskningsverksamhet, praktikanttjänstgöring

m. m. En lärare från Nederländerna, som bedriver undervisning eller

forskning i Sverige, beskattas enbart i Nederländerna för sin inkomst, om

verksamheten utövas under en begränsad tid av högst två år. En gästprofessor

med hemvist i Sverige, som besöker Nederländerna, beskattas enligt

samma princip endast i Sverige för tjänsteinkomst, men tidsperioden har

för detta fall bestämts till ett år i anslutning till den s. k. ettårsregeln som

gäller för beskattning av inkomst av anställning utomlands enligt 54 § första

stycket h) kommunalskattelagen och 7 § första stycket k) förordningen om

statlig inkomstskatt. I fråga om inkomst av praktikantanställning har nu

gällande bestämmelser i tilläggsöverenskommelsen den 7 och den 18 maj

1962 i allt väsentligt överförts till det nya avtalet (art. 23 § 2).

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

Inkomstslag som inte behandlats i föregående artiklar beskattas enligt

art. 24 i inkomsttagarens hemviststat.

Beskattningen av förmögenhetstillgångar behandlas i art. 25. Fastigheter

och tillgångar nedlagda i fast driftställe och stadigvarande affärsanordningar

får beskattas i den stat där de befinner sig. Fartyg och luftfartyg som används

i internationell trafik samt lös egendom hänförlig till sådana fartyg

skall beskattas endast där företaget har sin verkliga ledning. Beskattningen

av andra slag av förmögenhetstillgångar är förbehållen den stat där innehavaren

har sitt hemvist.

I fråga om metoden för undvikande av dubbelbeskattning enligt gällande

avtal begagnas för Sveriges del principen om uppdelning av beskattningsrätten,

den s. k. exemptmetoden. Även på nederländsk sida används ett liknande

förfarande i anslutning till föreskrifter i nederländsk lagstiftning.

I art. 26 av det nya avtalet har för svenskt vidkommande liksom i andra

avtal som ingåtts på senare år föreskrivits credit of tax-metod (avräkning

av skatt) som huvudprincip för undvikande av dubbelbeskattning. Enligt

denna metod skall skattskyldig med hemvist i Sverige taxeras i vanlig ordning

även för inkomst och förmögenhet som enligt avtalet får beskattas i

Nederländerna. Från den svenska skatten på den sammanlagda inkomsten

och förmögenheten skall enligt art. 26 § 5 avräknas den inkomst- och förmögenhetsskatt

som den skattskyldige har erlagt i Nederländerna enligt bestämmelserna

i avtalet. Det skattebelopp som skall avräknas får inte överstiga

den svenska skatt som belöper på den i Nederländerna beskattade inkomsten

resp. förmögenheten. Undantag från detta förfarande gäller dock

beträffande beskattning av sådan person med hemvist i Sverige som avses

i art. 14 § 5 och som förvärvar vinst vid försäljning av aktier i nederländskt

bolag. I sådant fall åligger det enligt art. 26 § 4 Nederländerna att vidta åtgärd

för att förhindra dubbelbeskattning. Från tillämpningen av credit of

tax-förfarandet undantas vidare inkomst av internationell sjöfart och luftfart

samt förmögenhet nedlagd i sådan verksamhet när beskattningsrätten

förbehålls Nederländerna enligt bestämmelser i art. 8, 14 och 25. Som framgått

av redogörelsen för reglerna om beskattning av aktieutdelning har i art.

26 § 6 intagits en bestämmelse om att utdelning, som ett svenskt bolag uppbär

från källa i Nederländerna, under vissa förutsättningar skall vara skattefri

i Sverige.

Det nu avtalade förfarandet på nederländsk sida för undvikande av dubbelbeskattning

innebär inte någon saklig ändring i förhållande till gällande

avtalsregler. För en person med hemvist i Nederländerna inräknas enligt art.

26 § 1 i beskattningsunderlaget inkomst och förmögenhet som enligt bestämmelse

i avtalet får beskattas i Sverige. Lättnad i nederländsk beskattning

medges genom att skatten på den totala inkomsten resp. förmögenheten

nedsätts med det skattebelopp som belöper på inkomst eller förmögenhet

som får beskattas i Sverige. Vid beskattning av utdelning från ett bolag i

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968

45

Sverige till en person med hemvist i Nederländerna kan avräkning av svensk

skatt från nederländsk skatt på utdelningen komma i fråga som alternativ

metod. Detta sker om beloppet av den svenska skatten på utdelningen understiger

det belopp som framkommer vid beräkning enligt den tidigare redovisade

proportionella metoden (art. 26 § 2 andra stycket).

Art. 27 och 28 innehåller regler rörande likställighet mellan skattskyldiga

medborgare i de båda staterna resp. förfarandet vid ömsesidig överenskommelse

om avtalets tillämpning.

Föreskrifterna i art. 29 och 30 om utbyte av upplysningar för taxeringsändamål

och om biträde och handräckning för indrivning av skatter som

avses i avtalsförslaget har utformats i huvudsaklig överensstämmelse med

gällande avtalsregler. Detsamma gäller bestämmelserna i art. 31 om begränsning

av staternas skyldigheter vid tillämpningen av dessa båda artiklar.

Det bör observeras, att enligt anteckning i det protokoll som fogats vid

avtalet föreligger inte skyldighet att utbyta upplysningar från bl. a. banker

och försäkringsbolag. Såsom förutsatts i art. 33 torde de behöriga avtalsmyndigheterna

böra överenskomma om kompletterande detaljföreskrifter

av samma slag som f. n. gäller beträffande förfarandet vid utbyte av upplysningar

och handräckning för indrivning av skatter. Överenskommelse

torde även böra träffas angående förfarandet vid nedsättning i källstaten

av skatt på utdelning, ränta och royalty enligt art. 10—13.

Utöver de nämnda bestämmelserna innehåller avtalet i art. 32 en regel

rörande diplomatiska och konsulära befattningshavare, som utformats enligt

OECD:s rekommendation samt en regel i art. 34 som gör det möjligt att

på diplomatisk väg utsträcka avtalets tillämpningsområde till Surinam och

Nederländska Antillerna.

Enligt art. 35 skall det nya avtalet ratificeras och träda i kraft i och med

utväxlingen av ratifikationshandlingarna. Det nya avtalet kommer efter ratifikation

att tillämpas för beskattningsperioder som börjar den 1 januari

året efter ratifikationsåret eller senare. De nya bestämmelserna träder då i

stället för gällande avtal samt tilläggsöverenskommelsen den 7 och 18 maj

1962 rörande skattebefrielse för studerande.

Art. 36 innehåller uppsägningsbestämmelser.

Sammanfattningsvis får jag anföra följande. 1952 års svensk-nederländska

dubbelbeskattningsavtal har väl fyllt syftet att underlätta de ekonomiska förbindelserna

mellan de båda länderna. Mot bakgrund av de ändringar som på

senare år vidtagits i nederländsk skattelagstiftning har det emellertid blivit

angeläget att ansluta avtalsbestämmelserna till nationell beskattningsrätt.

Det nya avtalet reglerar beskattningen mellan de båda länderna med hänsyn

tagen till den nya nederländska lagstiftningen och synes lösa avtalsfrågorna

på ett för Sverige tillfredsställande sätt. Som en betydelsefull ändring i avtalsförhållandet

till Nederländerna införs genom avtalet för Sveriges del —

liksom i andra på senare år ingångna dubbelbeskattningsavtal — s. k. credit

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

of tax som generell metod för undvikande av dubbelbeskattning. Genom det

nya avtalet förebyggs även viss dubbelbeskattning av inkomst som kvarstår

enligt 1952 års avtal. Avtalet innebär också en anpassning till de avtalsbestämmelser

som rekommenderats av OECD för bilaterala dubbelbeskattningsavtal.

Eftersom det föreliggande nya avtalet och protokollet enligt min

mening även i övrigt innebär förbättringar och förtydliganden i förhållande

till gällande avtalsreglering, får jag tillstyrka att avtalet och protokollet föreläggs

riksdagen för godkännande.

Under åberopande av det nu anförda och vad jag anfört i ärendet den 8

mars 1968 hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen

att

dels godkänna det den 12 mars 1968 undertecknade avtalet mellan Sverige

och Nederländerna för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av

bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter på inkomst

och förmögenhet med tillhörande protokoll,

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att, i den mån det fordras med anledning av

avtalet och protokollet, meddela föreskrifter om ändringar i taxeringar, som

rör statliga eller kommunala skatter, och i andra åtgärder varigenom sådana

skatter påförts.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680244

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1968:328 Skrivelse till Konungen med anledning av motioner angående vissa alkoholpolitiska frågor. a1 i texten
  2. BevU 1968:59 Betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal mellan Sverige och Nederländerna för undvikande av dubbelbeskattning och fas s. 1 i texten