Med förslag till lag angående ändring i lagen den 3 juni 1965 (nr 186) om lagrådet m. m
1968-01-12 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1968:15, Med förslag till lag angående ändring i lagen den 3 juni 1965 (nr 186) om lagrådet m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1968
1
Nr 15
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändring i lagen den 3 juni 1965 (nr 186) om
lagrådet m. m.; given Stockholms slott den 12 januari
1968.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till
1) lag angående ändring i lagen den 3 juni 1965 (nr 186) om lagrådet,
2) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 20 december 1946 (nr
879) om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring,
3) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3)
om Kungl. Maj :ts regeringsrätt,
4) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 3 mars 1967 (nr 64) om
tillfällig ökning av regeringsrådens antal.
GUSTAF ADOLF
Herman Kling
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås vissa lagändringar för att möjliggöra inrättande
av en ny avdelning av lagrådet samt tillfällig ökning av antalet justitieråd
från f. n. högst 26 till högst 27 och av antalet regeringsråd från 21 till 22.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 1968.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 15
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 15 år 1968
1) Förslag
till
Lag
angående ändring i lagen den 3 juni 1965 (nr 186) om lagrådet
Härigenom förordnas, att 1, 9 och 10 §§ lagen den 3 juni 1965 om lagrådet
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
1
Lagrådet utgöres av en ordinarie
och en extra avdelning. Den senare
träder i tjänst endast när Konungen
förordnat därom. Sådant förordnande
må meddelas, när arbetsbördan
i lagrådet kan antagas bli särskilt
betungande. Konungen bestämmer,
när den extra avdelningens
tjänstgöring skall upphöra.
När den extra avdelningen tjänstgör,
fördelas ärendena mellan avdelningarna
på sätt dessa samfällt bestämma.
9
Ledamot som tillhör lagrådets ordinarie
avdelning är berättigad till
tre månaders ledighet varje år på
tid som avdelningen eller, om båda
avdelningarna äro i tjänst, dessa
samfällt bestämma.
Om ledighet för ledamot som
tjänstgör på lagrådets extra avdelning
besluta avdelningarna samfällt.
Ledigheten må icke överstiga tre
månader om året.
(Föreslagen lydelse)
§■
Lagrådet utgöres av en ordinarie
och högst två extra avdelningar. Extra
avdelning träder i tjänst endast
när Konungen förordnat därom. Sådant
förordnande må meddelas, när
arbetsbördan i lagrådet kan antagas
bli särskilt betungande. Konungen
bestämmer, när extra avdelnings
tjänstgöring skall upphöra.
När extra avdelning tjänstgör, fördelas
ärendena mellan lagrådets avdelningar
på sätt dessa samfällt bestämma.
Ledamot som tillhör lagrådets ordinarie
avdelning är berättigad till
tre månaders ledighet varje år på
tid som avdelningen eller, om även
extra avdelning är i tjänst, de tjänstgörande
avdelningarna samfällt bestämma.
Om ledighet för ledamot som tillhör
extra avdelning besluta de tjänstgörande
avdelningarna samfällt. Ledigheten
må icke överstiga tre månader
om året.
10 §.
När förordnande icke gäller att När förordnande icke gäller att
lagrådets extra avdelning skall vara extra avdelning av lagrådet skall
i tjänst, skola justitieråd och rege- vara i tjänst, skola justitieråd och
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1968
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
ringsråd som höra till denna avdel- regeringsråd som höra till sådan avning
i stället tjänstgöra i den dom- delning i stället tjänstgöra i den
stol de tillhöra. domstol de tillhöra.
Har Konungen--------på avdelningen.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1968. Förordnar Konungen med stöd
av de nya bestämmelserna att lagrådet skall ha en andra extra avdelning,
får denna avdelnings lagrådsperiod bestämmas att börja den 1 april 1968
och omfatta den tid som återstår av de båda andra avdelningarnas lagråds
-
2) Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 20 december 1946 (nr 879)
om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring
Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 20 december 1946 om högsta
domstolens sammansättning och tjänstgöringi skall erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
1
Högsta domstolen utgöres av tjugofyra
justitieråd. Beräknas mer än
fyra justitieråd komma att tjänstgöra
i lagrådet, må Konungen bestämma
att antalet justitieråd skall
ökas till tjugofem eller tjugosex. När
skäl för ökning icke längre föreligger,
skall antalet justitieråd åter
nedbringas, så snart det kan ske till
följd av justitieråds avgång.
Högsta domstolen-------
(Föreslagen lydelse)
§•
Högsta domstolen utgöres av tjugofyra
justitieråd. / den mån det behöves
på grund av justitieråds tjänstgöring
på extra avdelning av lagrådet,
må antalet justitieråd ökas till
högst tjugosju. När skäl för ökning
icke längre föreligger, skall antalet
justitieråd åter nedbringas, så snart
det kan ske till följd av justitieråds
avgång.
--tre avdelningar.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1968.
1 Senaste lydelse av 1 § se 1965: 187.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1968
3) Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3)
om Kungl. Maj:ts regeringsrätt
Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Maj :ts
regeringsrätt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
1 §•
Kungl. Maj :ts regeringsrätt utgö- Kungl. Maj :ts regeringsrätt utgöres
av sjutton regeringsråd. Enligt res av sjutton regeringsråd.
vad därom är stadgat skall ett eller,
när lagrådets extra avdelning är i
tjänst, två av regeringsråden tjänst
-
göra i lagrådet.
Regeringsrätten skall — ■—-----— om året.
Den närmare--—------tjänstgörande regeringsråden.
Bestämmelserna om--------- — om regeringsrätten.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1968.
1 Senaste lydelse av 1 § se 1965:189.
Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1968
5
4) Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 3 mars 1967 (nr 64) om
tillfällig ökning av regeringsrådens antal
Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 3 mars 1967 om tillfällig ökning
av regeringsrådens antal skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
1
Kungl. Maj :ts regeringsrätt skall
till och med den 30 juni 1971 utgöras
av tjugoen regeringsråd. Därefter
skall antalet regeringsråd nedbringas
till sjutton, i den mån det
kan ske till följd av inträffade ledigheter.
Enligt vad som är särskilt
föreskrivet skall ett eller, när lagrådets
extra avdelning är i tjänst,
två av regeringsråden tjänstgöra i
lagrådet.
(Föreslagen lydelse)
Kungl. Maj :ts regeringsrätt skall
till och med den 30 juni 1971 utgöras
av tjugotvå regeringsråd. Därefter
skall antalet regeringsråd nedbringas
till sjutton, i den mån det
kan ske till följd av inträffade ledigheter.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1968.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1968
Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans
i\laj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
3 januari 1968.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,
Odhnoff, Wickman, Moberg.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om inrättande
av ny lagrådsavdelning och anför.
De senaste åren har kännetecknats av stark ökning av lagstiftningsverksamheten.
Denna ökning kan väntas fortsätta under så lång tid som nu
kan överblickas. Det är i stor utsträckning fråga om ett reformarbete som
inte kan uppskjutas utan stora olägenheter för samhället och enskilda medborgare.
Organisatoriska åtgärder måste därför vidtas för att i den mån
det är möjligt undvika uppskov. Så har också skett. I departementen har
lagstiftningsenheterna förstärkts väsentligt. Emellertid skapar den laggranskning
som ombesörjs av lagrådet särskilda problem. Lagrådet, som
f. n. arbetar på två avdelningar, kommer inte med nuvarande resurser att
kunna bemästra den kraftigt ökade arbetsbörda som är att vänta. För att
lagrådet skall kunna förstärkas krävs vissa ändringar i de lagar soin reglerar
lagrådets verksamhet samt högsta domstolens och regeringsrättens sammansättning.
Gällande bestämmelser m. m. De grundläggande bestämmelserna om lagrådets
uppgifter och organisation finns i 21 § regeringsformen (RF). Enligt
detta grundlagsstadgande skall lagrådet avge utlåtande över de förslag
till »stiftande, upphävande, ändring eller förklaring av lagar eller författningar»
som Kungl. Maj :t för ändamålet överlämnar till lagrådet. Lagrådet
består av en eller flera avdelningar. Varje avdelning skall enligt 21 § RF
vara sammansatt av tre justitieråd och en av regeringsrättens lagfarna
ledamöter. I stället för ett av justitieråden kan Kungl. Maj :t dock förordna
annan »lagfaren, skicklig och oväldig person» såsom ledamot av lagrådsavdelning.
Kungl. Maj. ts proposition nr 15 år 1968
7
Beträffande vissa lagförslag är remiss till lagrådet obligatorisk på grund
av särskilda bestämmelser i RF. Detta gäller bl. a. lagstiftning i civil-,
straff- och kyrkorättsliga ämnen (87 §), lagstiftning i vissa andra avgränsade
ämnen såsom om svenskt medborgarskap (33 §) och om monopol
(60 §) samt lagstiftning om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring
(17 §), om regeringsrätten (18 §) och om lagrådet (21 § ).
Bestämmelserna i 21 § RF om lagrådet kompletteras av lagen den 3 juni
1965 (nr 186) om lagrådet. Enligt denna lag utgörs lagrådet av en ordinarie
och en extra avdelning. Den extra avdelningen träder i tjänst efter förordnande
av Kungl. Maj :t. Sådant förordnande får meddelas när arbetsbördan
i lagrådet kan antas bli särskilt betungande. Lagrådets ledamöter utses för
en period om två år räknat från början av högsta domstolens höstsession
(lagrådsperiod). Högsta domstolen utser de justitieråd och regeringsrätten
de regeringsråd som skall vara ledamöter av lagrådet och bestämmer vilken
avdelning de skall tillhöra. Har Kungl. Maj :t förordnat någon att i justitieråds
ställe tjänstgöra som ledamot i lagrådet, bestämmer högsta domstolen
vilket justitieråd denne skall ersätta. När lagrådet arbetar på avdelningar,
fördelar avdelningarna själva gemensamt ärendena. Om behandlingen av
ett ärende ej avslutats när lagrådsperiod går ut, skall enligt lagen om lagrådet
den sittande avdelningens ledamöter slutföra ärendet. Om Kungl.
Maj :t meddelar lagrådet att nya ärenden ej är att vänta inom viss tid,
skall lagrådets ledamöter under denna tid tjänstgöra i den domstol de tillhör.
Efter förordnande av Kungl. Maj:t med stöd av lagen om lagrådet har
sedan den 1 oktober 1965 funnits en extra avdelning av lagrådet. F. n. tjänstgör
på lagrådets ordinarie avdelning två justitieråd, ett regeringsråd och ett
förutvarande justitieråd. Lagrådets extra avdelning består av tre justitieråd
och ett regeringsråd.
Lagrådets organisation påverkar indirekt de högsta rättsskipande instansernas
sammansättning. Högsta domstolen skall enligt lagen den 20 december
1946 (nr 879) om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring
bestå av 24 justitieråd. Om mer än fyra justitieråd beräknas komma att
tjänstgöra i lagrådet, äger Kungl. Maj :t dock bestämma att antalet justitieråd
skall ökas till 25 eller 26. När skäl för ökning inte längre föreligger,
skall antalet justitieråd åter nedbringas så snart det kan ske till följd av
justitieråds avgång. F. n. är antalet justitieråd 25.
Regeringsrätten skall enligt lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl.
Maj :ts regeringsrätt bestå av 17 regeringsråd. Denna bestämmelse har emellertid
tillfälligt satts ur kraft genom lagen den 3 mars 1967 (nr 64) om
tillfällig ökning av regeringsrådens antal. I 1967 års lag föreskrivs att regeringsrätten
t. o. m. den 30 juni 1971 skall ha 21 ledamöter. Efter nämnda
dag skall antalet regeringsråd åter nedbringas till 17 så snart det kan ske
till följd av regeringsråds avgång.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1968
Historik och vissa tidigare reformförslag. Lagrådet inrättades år 1909.
Den laggranskning, som anförtroddes lagrådet, hade tidigare ålegat högsta
domstolen. Huvudsyftet med lagrådets inrättande var att åstadkomma lättnad
i högsta domstolens arbetsbörda. Enligt Kungl. Maj :ts förslag (prop.
1908: 37) skulle i lagrådet ingå två justitieråd och en lagfaren ledamot av
regeringsrätten, varjämte för behandling av särskilt ärende av större vikt
högst tre extra ledamöter skulle kunna utses. I sitt utlåtande över propositionen
uttalade konstitutionsutskottet (1908: 10) betänkligheter mot möjligheten
att till lagrådet knyta så många extra ledamöter. Utskottet förordade
att i stället ytterligare ett justitieråd skulle ingå i lagrådets normala
sammansättning och att en extra ledamot av lagrådet skulle kunna förordnas
för särskilt ärende. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag
(rskr 1909:19).
Under 1920-talet framfördes i olika motioner förslag både om begränsning
av lagrådets kompetens, om ändring i dess sammansättning och om
lagrådets avskaffande. I en inom justitiedepartementet år 1926 verkställd
utredning föreslogs att laggranskningen skulle återföras till högsta domstolen.
Inte något av dessa förslag ledde till lagstiftning. (KU 1920:47,
1923: 13, 1924: 13, 1926: 16, 1927: 16 och 1928: 23. En redogörelse för utredningen
finns i prop. 1964: 140).
Vid 1949, 1954 och 1962 års riksdagar väcktes motioner om utvidgning av
lagrådets granskningsområde. Inte heller dessa initiativ resulterade i lagstiftningsåtgärder
(KU 1949: 8, 1954: 9 och 1962: 8).
Frågan om laggranskningen togs upp på nytt av författningsutredningen
i betänkandet »Sveriges statsskick» (SOU 1963: 16—19). Betänkandet innehöll
bl. a. förslag till ny RF. I detta förslag utvidgades lagrådets arbetsområde
till att omfatta bl. a. grundlagar och kommunallagar. Beträffande
lagrådets sammansättning föreskrevs i förslaget till RF endast att i lagrådet
skulle tjänstgöra ledamöter av de båda högsta domstolarna.
Författningsutredningens förslag har inte lagts till grund för lagstiftning.
Vid 1964 och 1965 års riksdagar beslöts emellertid på grundval av
författningsutredningens betänkande och visst kompletterande utredningsmaterial
en del begränsade ändringar i gällande grundlagar (prop. 1964:
140, KU 19, KU 1965: 19, rskr 162). Bl. a. ändrades 21 § RF så att lagrådet
i fortsättningen kunde arbeta på avdelningar. Föreskrifterna om lagrådets
sammansättning fick en sådan utformning att det blev möjligt att byta ut
ett av justitieråden på lagrådsavdelning mot annan lagfaren person. Motivet
för dessa ändringar var en väntad ökning aAr lagrådets arbetsbörda, bl. a.
till följd av att det mångåriga arbetet på en ny jordabalk hade hunnit så
långt att ett förslag i frågan kunde beräknas bli föremål för lagrådets granskning
inom en inte avlägsen framtid.
9
Kungi. Maj:ts proposition nr 15 år 1968
Lagrådets arbetsbelastning. Inom justitiedepartementet har gjorts en undersökning
av vilka lagrådsremisser som är att vänta åren 1968 och 1969
och vilken tid som kan gå åt för granskningen i lagrådet av remisserna.
Därvid har hänsyn tagits till kommittébetänkanden som redan föreligger
eller kan antas bli färdiga inom en nära framtid. 1 undersökningen har antagits
att inom departementen skall kunna färdigställas lagrådsremisser i
normal takt allteftersom remissbehandlingen av kommittébetänkandena
avslutas. Med förbehåll för den osäkerhet som alltid vidlåder undersökningai
av detta slag kan sägas att de lagförslag som redan nu ligger i lagrådet
och som är att vänta under år 1968 tillsammans skulle kunna sysselsätta
fyra lagrådsavdelningar under hela året. De förslag som kan väntas
bli färdiga för lagrådsbehandling år 1969 skulle kunna bereda fyra eller fem
lagradsavdelningar full sysselsättning hela året. Bland remisserna till lagrådet
intar förslaget till jordabalk med följ dlagstiftning och ett inom kort
tärdigt förslag till ny fastighetsbildningslag med följdlagstiftning en särställning.
Enbart dessa projekt beräknas ta två lagrådsavdelningar i anspråk
under de närmaste åren. Men i undersökningsmaterialet ingår också
åtskilliga andra mycket arbetskrävande projekt. Från justitiedepartementets
eget verksamhetsområde kan som exempel nämnas förslag till ny lagstiftning
inom familjerättens område och vidare lagstiftning om immissioner,
skadestånd, godtrosförvärv, exekution i lön, expropriation, bostadsrätt,
illojal konkurrens, fordringspreskription, bilansvarighet, aborter, vissa frågor
om yttrande- och tryckfrihet och förvaltningsförfarandet. Från andra
departement är under åren 1968 och 1969 att vänta bl. a. förslag till omfattande
ändringar i banklagstiftningen, lagstiftning om aktiefonder, ny lag
om vanhävd av jordbruk, ny värnpliktslag, nya arbetstidslagar och ny sjömanslag.
Förslag till åtgärder. Den intensiva aktivitet på lagstiftningsområdet som
kan utläsas ur justitiedepartementets undersökning av lagrådets beräknade
arbetsbelastning åren 1968 och 1969 är ett uttryck för ständigt stegrade anspråk
på insatser av samhället på de mest skilda områden. För lagrådets
del är eu viss minskning i arbetsbelastningen att motse när den nya jordabalken
och den nya fastighetsbildningslagstiftningen förts i hamn, men vid
en jämförelse med lagstiftningsaktiviteten under tidigare år är tendensen
dock omisskännlig. Det vore med all säkerhet ett misstag att utgå från att vi
står inför en tillfällig arbetstopp som kommer att följas av en varaktig
återgång till förhållandena under 1960-talets första hälft. 1 ett långsiktigt
perspektiv utgör frågan om lagrådets granskningsverksamhet en del av den
större frågan om de krav man överhuvudtaget bör ställa på lagstiftningsmaskineriet
i det nutida samhället. Vid eu sådan bedömning inställer sig en
rad trågor om laggranskningens funktion, vilka lagar granskningen bör avse
och vad den bör la sikte på, hur lagrådet bör vara sammansatt osv. Inom
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 15 år 1968
justitiedepartementet har påbörjats ett förberedande utredningsarbete i
dessa frågor, och därvid uppmärksammas även vilka grundlagsändringar
som kan komma att behövas. Detta arbete är emellertid tidskrävande, och
grundlagsändringar beträffande lagrådet kan i varje fall inte hinna beslutas
förrän tidigast 1970/71. Därmed är också sagt att man inte kan nöja sig
med att arbeta enbart på en långsiktig lösning. Flertalet av de lagförslag
som nämnts i den nyss refererade undersökningen av lagrådets arbetsbelastning
är så angelägna att förseningar på grund av bristande utrymme för
lagrådsgranskningen inte kan accepteras. Provisoriska åtgärder är nödvändiga,
och i främsta rummet måste det då bli fråga om att förstärka lagrådet
med ytterligare en avdelning.
En utvidgning av lagrådet kan ske endast inom ramen för 21 § RF.
Med det innehåll detta grundlagsstadgande f. n. har är lagrådets sammansättning
bunden på det viset att varje lagrådsavdelning måste bestå av minst
två justitieråd och ett regeringsråd. Som fjärde ledamot på lagrådsavdelning
kan komma i fråga antingen ett justitieråd eller »annan lagfaren,
skicklig och oväldig person». Eftersom den dömande verksamheten i högsta
domstolen och regeringsrätten inte kan inskränkas, kan en utvidgning av
lagrådet inte ske utan att antalet ledamöter i dessa domstolar ökas. Om lagrådet
skall ha ytterligare en avdelning utöver nuvarande två, måste högsta
domstolen förstärkas med minst en ledamot eller, om man inte vill rubba
den nu arbetande extra lagrådsavdelningens sammansättning, med minst
två ledamöter. Regeringsrätten måste få en ny ledamot.
Det är givet att de nyss refererade grundlagsbestämmelserna begränsar
möjligheterna för de närmaste åren att bemästra den arbetssituation som
är under uppsegling i lagrådet. En avvägning får göras mellan olika aktuella
lagstiftningsprojekt efter angelägenhetsgrad. Förslag som inte är av stor
vikt eller särskilt brådskande får uppskjutas för kortare eller längre tid.
Som jag tidigare nämnt är emellertid flertalet av de lagförslag som är aktuella
för de närmaste åren så angelägna att uppskov inte kan accepteras.
Det är därför ofrånkomligt att inrätta en ny extra avdelning av lagrådet.
Mot en utvidgning av lagrådet kan invändas att en sådan åtgärd tvingar till
en ökning av antalet ledamöter i högsta domstolen och regeringsrätten som
inte är önskvärd av hänsyn till rättsskipningen. Då jag emellertid räknar
med att ökningen av antalet justitieråd och regeringsråd skall bli tillfällig
finns inte fog för eu sådan invändning. En definitiv lösning av frågan om
lagrådets gransluiingsverksamhet bör innebära att justitierådens och regeringsrådens
antal åter nedbringas.
På grund av det anförda förordar jag att lagen om lagrådet ändras så att
lagrådet får möjlighet att arbeta på tre avdelningar fr. o. m. den 1 april 1968.
Samtidigt bör lagen om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring
ändras så att det blir möjligt alt utnämna ytterligare två justitieråd
utöver nuvarande 25. I lagen om tillfällig ökning av regeringsrådens antal
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1968 1 \
bor goras den ändringen att regeringsrätten skall bestå av 22 i stället för 21
regeringsråd. Ytterligare bör göras en redaktionell jämkning både i sistnämnda
lag och i lagen om Kungl. Maj :ts regeringsrätt. Dessa lagar innehåller
i fråga om regeringsråds tjänstgöring i lagrådet en hänvisning till
vad som är särskilt stadgat därom. Denna hänvisning — vilken f. ö. saknar
motsvarighet i lagen om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring
— är överflödig och bör utgå.
Kostnaderna lör ytterligare en extra lagrådsavdelning uppgår till 442 000
kr. för budgetår raknat. De kostnader som uppkommer under innevarande
budgetår kan bestridas från anslagen Högsta domstolen m. m.: Avlöningar,
Högsta domstolen in. in.: Omkostnader och Regeringsrätten: Avlöningar,
som är betecknade förslagsvis.
Jag vill slutligen upplysningsvis nämna ytterligare en åtgärd som bör
vidtas i syfte att underlätta lagrådsledamöternas granskningsverksamhet.
De bör få biträde med bl. a. utredningsarbete av revisionssekreterare från
nedre justitierevisionen, som särskilt avdelas för ändamålet.
I enlighet med det antörda har inom justitiedepartementet upprättats förslag
till
1) lag angående ändring i lagen den 3 juni 1965 (nr 186) om lagrådet,
2) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 20 december 1946 (nr
879) om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring,
3) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3)
om Kungl. Maj.ts regeringsrätt,
4) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 3 mars 1967 (nr 64) om
tillfällig ökning av regeringsrådens antal.
Förslagen torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende som
bilagad
Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över dessa förslag inhämtas
för det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet genom utdrag av
protokollet.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
nen.
Bilagan har uteslutits här. Den är likalydande med den bilaga som är fogad vid propositio
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1968
Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 9 januari 1968.
N är varande:
f. d. justitierådet Lind,
justitierådet Alexanderson,
regeringsrådet Ringdén,
justitierådet Westerlind.
Enligt lagrådet den 8 januari 1968 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justitieärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 3
januari 1968, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle
för det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas över upprättade
förslag till 1) lag angående ändring i lagen den 3 juni 1965 (nr 186) om
lagrådet, 2) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 20 december 1956
(nr 879) om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring, 3) lag
angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om
Kungl. Maj:ts regeringsrätt och 4) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen
den 3 mars 1967 (nr 65) om tillfällig ökning av regeringsrådens antal.
Förslagen, som finns bilagda detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
rättschefen C. G. Lidbom.
Lagrådet yttrade:
Det synes oemotsägligt att eu i rådande läge genomförd utvidgning av
lagrådet är ägnad att medföra olägenheter. Dessa berör såväl högsta domstolen
som regeringsrätten men gör sig särskilt gällande beträffande den
förra domstolen. De ogynnsamma verkningarna betingas väsentligen av att
den tilltänkta tredje lagrådsavdelningen måste inrättas på grundval av regeringsformens
stadganden om lagradsavdelnings sammansättning. En konsekvens
härav blir att en förhållandevis stor del av de bada domstolarnas
ledamöter kommer att tagas i anspråk för annan verksamhet än den primära,
dvs. rättskipningen. Vad angår högsta domstolen lär icke kunna undvikas
att drygt en fjärdedel av antalet ledamöter vid varje särskilt tillfälle
kommer att vara avdelad för den sekundära uppgiften, lagstiftningsgianskningen.
Detta innebär en betydande förskjutning av de proportioner mellan
dömande och lagstiftningsgranskande verksamhet vilka fastställdes vid lagrådsinstitutionens
införande. Att en utveckling i denna riktning väcker
oro för spordes redan när år 1965 infördes möjligheten att upprätta en andra
lagrådsavdelning. I och med den nu föreslagna förändringen har förskjut
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1968
13
ningen av gränsen mellan dömande och lagstiftningsgranskande uppgifter
nått därhän att effekten blir tydligt framträdande. Genom att justitieråden
i så avsevärt ökad utsträckning kommer att fjärmas från den rättskipande
verksamheten uppstår fara för att deras kontakt med rättspraxis och möjligheter
till överblick över densamma minskas. Såsom uttalats också i remissprotokollet
kan vidare invändas att en utvidgning av lagrådet framtvingar
eu med hänsyn till rättskipningen icke önskvärd ökning av antalet
ledamöter i högsta domstolen och regeringsrätten. En sådan ökning är ägnad
att motverka enhetlighet och konsekvens i prejudikatbildningen. Synpunkten,
att ledamotskretsarna i dessa domstolar redan är så stora att
en ytterligare utbyggnad skulle kunna minska domstolarnas auktoritet,
har också framskymtat i tidigare sammanhang och är otvivelaktigt värd
beaktande.
Mot bakgrunden av vad som nu utvecklats skulle inrättandet av en tredje
lagrådsavdelning svårligen kunna godtagas, om det föreliggande förslaget
syftade till en lagrådsutvidgning av bestående karaktär. Detta är emellertid
ingalunda fallet. Tvärtom betonas i remissprotokollet med eftertryck att utvidgningen
skall vara ett kortvarigt provisorium och att det eftersträvas att
så snart sig göra låter åstadkomma en annan lösning, tydligen av sådan utformning
att de i det föregående antydda olägenheterna undanröjs. Likaledes
meddelas i remissprotokollet den upplysningen att ett förberedande
utredningsarbete i dessa frågor, vilket bl. a. skall uppmärksamma behovet
av grundlagsändringar, redan påbörjats inom justitiedepartementet och
skulle kunna leda fram till lagstiftning år 1971. Vad sålunda upptagits i
remissprotokollet måste uppenbarligen tillmätas det största avseende vid
bedömningen av förslaget. Representerar detta endast tillfälliga anordningar
i avbidan på slutförandet av ett redan igångsatt reformarbete som är inriktat
på en ur skilda synvinklar lämpligare form för lagstiftningsgranskningen,
är det givetvis lättare att godtaga förslaget.
Eu förutsättning för förslagets accepterande är emellertid även under
sådana förhållanden att en provisorisk utbyggnad av lagrådet är oundgängligen
påkallad under den tid som förflyter till dess den mera tillfredsställande
långsiktiga lösningen åvägabringas. Erkännas måste också att
övertygande skäl framlagts för meningen att omedelbart verkande åtgärder
för tillgodoseendet av lagstiftningsgranskningen är nödvändiga. Vad remissprotokollet
innehåller därom har för övrigt skänkts närmare belysning vid
föredragningen inför lagrådet.
Lagrådet — som förutsätter att frågan om laggranskningen snarast kommer
att få en mera långsiktig lösning — vill med hänsyn till behovet av
omedelbara åtgärder icke motsätta sig att den nu föreslagna tillfälliga reformen
blir genomförd.
Ur protokollet:
Ingrid Hellström
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 15 år 1968
Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
12 januari 1968.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Kling, Johansson,
Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson,
Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets utlåtande över
förslag till
1) lag angående ändring i lagen den 3 juni 1965 (nr 186) om lagrådet,
2) lag angående ändrad hjdelse av 1 § lagen den 20 december 1946 (nr
879) om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring,
3) lag angående ändrad lijdelse av 1 § lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3)
om Kungl. Maj.ts regeringsrätt,
4) lag angående ändrad hjdelse av 1 § lagen den 3 mars 1967 (nr 64-) om
tillfällig ökning av regeringsrådens antal.
Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.
Lagrådet har i sitt utlåtande över de remitterade förslagen förklarat att
lagrådet med hänsyn till behovet av omedelbara åtgärder inte motsätter sig
en utvidgning av lagrådet med ytterligare en extra avdelning. I utlåtandet
betonas att lagrådet godtar reformen endast som en provisorisk åtgärd i
avbidan på en mera långsiktig lösning. Som framgår av remissprotokollet
har jag samma uppfattning som lagrådet om det angelägna i att så snart
som möjligt komma fram till en lösning som kan bli bestående och som gör
det möjligt att bemästra laggranskningsuppgifterna utan att man i den utsträckning
som nu måste ske behöver ta de högsta rättsskipande instansernas
ledamöter i anspråk för dessa uppgifter.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att
antaga lagförslagen.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLM 1968 480047
Doktrin (1)
- Betänkande om vatten och avlopp., SvJT 1968 s. 173 · Fritt tillgänglig
Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Doktrin (1)
1 koppling.
- SvJT 1968 s. 173 Betänkande om vatten och avlopp. s. 173 i texten