Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändring i lagen den 3 juni 1965 (nr 186) om lagrådet m. m

1968-01-12 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1968:15, Med förslag till lag angående ändring i lagen den 3 juni 1965 (nr 186) om lagrådet m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1968

1

Nr 15

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändring i lagen den 3 juni 1965 (nr 186) om

lagrådet m. m.; given Stockholms slott den 12 januari

1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 3 juni 1965 (nr 186) om lagrådet,

2) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 20 december 1946 (nr

879) om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring,

3) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3)

om Kungl. Maj :ts regeringsrätt,

4) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 3 mars 1967 (nr 64) om

tillfällig ökning av regeringsrådens antal.

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa lagändringar för att möjliggöra inrättande

av en ny avdelning av lagrådet samt tillfällig ökning av antalet justitieråd

från f. n. högst 26 till högst 27 och av antalet regeringsråd från 21 till 22.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 1968.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 15

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 15 år 1968

1) Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 3 juni 1965 (nr 186) om lagrådet

Härigenom förordnas, att 1, 9 och 10 §§ lagen den 3 juni 1965 om lagrådet

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

1

Lagrådet utgöres av en ordinarie

och en extra avdelning. Den senare

träder i tjänst endast när Konungen

förordnat därom. Sådant förordnande

må meddelas, när arbetsbördan

i lagrådet kan antagas bli särskilt

betungande. Konungen bestämmer,

när den extra avdelningens

tjänstgöring skall upphöra.

När den extra avdelningen tjänstgör,

fördelas ärendena mellan avdelningarna

på sätt dessa samfällt bestämma.

9

Ledamot som tillhör lagrådets ordinarie

avdelning är berättigad till

tre månaders ledighet varje år på

tid som avdelningen eller, om båda

avdelningarna äro i tjänst, dessa

samfällt bestämma.

Om ledighet för ledamot som

tjänstgör på lagrådets extra avdelning

besluta avdelningarna samfällt.

Ledigheten må icke överstiga tre

månader om året.

(Föreslagen lydelse)

§■

Lagrådet utgöres av en ordinarie

och högst två extra avdelningar. Extra

avdelning träder i tjänst endast

när Konungen förordnat därom. Sådant

förordnande må meddelas, när

arbetsbördan i lagrådet kan antagas

bli särskilt betungande. Konungen

bestämmer, när extra avdelnings

tjänstgöring skall upphöra.

När extra avdelning tjänstgör, fördelas

ärendena mellan lagrådets avdelningar

på sätt dessa samfällt bestämma.

Ledamot som tillhör lagrådets ordinarie

avdelning är berättigad till

tre månaders ledighet varje år på

tid som avdelningen eller, om även

extra avdelning är i tjänst, de tjänstgörande

avdelningarna samfällt bestämma.

Om ledighet för ledamot som tillhör

extra avdelning besluta de tjänstgörande

avdelningarna samfällt. Ledigheten

må icke överstiga tre månader

om året.

10 §.

När förordnande icke gäller att När förordnande icke gäller att

lagrådets extra avdelning skall vara extra avdelning av lagrådet skall

i tjänst, skola justitieråd och rege- vara i tjänst, skola justitieråd och

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ringsråd som höra till denna avdel- regeringsråd som höra till sådan avning

i stället tjänstgöra i den dom- delning i stället tjänstgöra i den

stol de tillhöra. domstol de tillhöra.

Har Konungen--------på avdelningen.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1968. Förordnar Konungen med stöd

av de nya bestämmelserna att lagrådet skall ha en andra extra avdelning,

får denna avdelnings lagrådsperiod bestämmas att börja den 1 april 1968

och omfatta den tid som återstår av de båda andra avdelningarnas lagråds
-

2) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 20 december 1946 (nr 879)

om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 20 december 1946 om högsta

domstolens sammansättning och tjänstgöringi skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

1

Högsta domstolen utgöres av tjugofyra

justitieråd. Beräknas mer än

fyra justitieråd komma att tjänstgöra

i lagrådet, må Konungen bestämma

att antalet justitieråd skall

ökas till tjugofem eller tjugosex. När

skäl för ökning icke längre föreligger,

skall antalet justitieråd åter

nedbringas, så snart det kan ske till

följd av justitieråds avgång.

Högsta domstolen-------

(Föreslagen lydelse)

§•

Högsta domstolen utgöres av tjugofyra

justitieråd. / den mån det behöves

på grund av justitieråds tjänstgöring

på extra avdelning av lagrådet,

må antalet justitieråd ökas till

högst tjugosju. När skäl för ökning

icke längre föreligger, skall antalet

justitieråd åter nedbringas, så snart

det kan ske till följd av justitieråds

avgång.

--tre avdelningar.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1968.

1 Senaste lydelse av 1 § se 1965: 187.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1968

3) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3)

om Kungl. Maj:ts regeringsrätt

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Maj :ts

regeringsrätt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §•

Kungl. Maj :ts regeringsrätt utgö- Kungl. Maj :ts regeringsrätt utgöres

av sjutton regeringsråd. Enligt res av sjutton regeringsråd.

vad därom är stadgat skall ett eller,

när lagrådets extra avdelning är i

tjänst, två av regeringsråden tjänst
-

göra i lagrådet.

Regeringsrätten skall — ■—-----— om året.

Den närmare--—------tjänstgörande regeringsråden.

Bestämmelserna om--------- — om regeringsrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1968.

1 Senaste lydelse av 1 § se 1965:189.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1968

5

4) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 3 mars 1967 (nr 64) om

tillfällig ökning av regeringsrådens antal

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 3 mars 1967 om tillfällig ökning

av regeringsrådens antal skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

1

Kungl. Maj :ts regeringsrätt skall

till och med den 30 juni 1971 utgöras

av tjugoen regeringsråd. Därefter

skall antalet regeringsråd nedbringas

till sjutton, i den mån det

kan ske till följd av inträffade ledigheter.

Enligt vad som är särskilt

föreskrivet skall ett eller, när lagrådets

extra avdelning är i tjänst,

två av regeringsråden tjänstgöra i

lagrådet.

(Föreslagen lydelse)

Kungl. Maj :ts regeringsrätt skall

till och med den 30 juni 1971 utgöras

av tjugotvå regeringsråd. Därefter

skall antalet regeringsråd nedbringas

till sjutton, i den mån det

kan ske till följd av inträffade ledigheter.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1968.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1968

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

i\laj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

3 januari 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,

Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om inrättande

av ny lagrådsavdelning och anför.

De senaste åren har kännetecknats av stark ökning av lagstiftningsverksamheten.

Denna ökning kan väntas fortsätta under så lång tid som nu

kan överblickas. Det är i stor utsträckning fråga om ett reformarbete som

inte kan uppskjutas utan stora olägenheter för samhället och enskilda medborgare.

Organisatoriska åtgärder måste därför vidtas för att i den mån

det är möjligt undvika uppskov. Så har också skett. I departementen har

lagstiftningsenheterna förstärkts väsentligt. Emellertid skapar den laggranskning

som ombesörjs av lagrådet särskilda problem. Lagrådet, som

f. n. arbetar på två avdelningar, kommer inte med nuvarande resurser att

kunna bemästra den kraftigt ökade arbetsbörda som är att vänta. För att

lagrådet skall kunna förstärkas krävs vissa ändringar i de lagar soin reglerar

lagrådets verksamhet samt högsta domstolens och regeringsrättens sammansättning.

Gällande bestämmelser m. m. De grundläggande bestämmelserna om lagrådets

uppgifter och organisation finns i 21 § regeringsformen (RF). Enligt

detta grundlagsstadgande skall lagrådet avge utlåtande över de förslag

till »stiftande, upphävande, ändring eller förklaring av lagar eller författningar»

som Kungl. Maj :t för ändamålet överlämnar till lagrådet. Lagrådet

består av en eller flera avdelningar. Varje avdelning skall enligt 21 § RF

vara sammansatt av tre justitieråd och en av regeringsrättens lagfarna

ledamöter. I stället för ett av justitieråden kan Kungl. Maj :t dock förordna

annan »lagfaren, skicklig och oväldig person» såsom ledamot av lagrådsavdelning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 15 år 1968

7

Beträffande vissa lagförslag är remiss till lagrådet obligatorisk på grund

av särskilda bestämmelser i RF. Detta gäller bl. a. lagstiftning i civil-,

straff- och kyrkorättsliga ämnen (87 §), lagstiftning i vissa andra avgränsade

ämnen såsom om svenskt medborgarskap (33 §) och om monopol

(60 §) samt lagstiftning om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring

(17 §), om regeringsrätten (18 §) och om lagrådet (21 § ).

Bestämmelserna i 21 § RF om lagrådet kompletteras av lagen den 3 juni

1965 (nr 186) om lagrådet. Enligt denna lag utgörs lagrådet av en ordinarie

och en extra avdelning. Den extra avdelningen träder i tjänst efter förordnande

av Kungl. Maj :t. Sådant förordnande får meddelas när arbetsbördan

i lagrådet kan antas bli särskilt betungande. Lagrådets ledamöter utses för

en period om två år räknat från början av högsta domstolens höstsession

(lagrådsperiod). Högsta domstolen utser de justitieråd och regeringsrätten

de regeringsråd som skall vara ledamöter av lagrådet och bestämmer vilken

avdelning de skall tillhöra. Har Kungl. Maj :t förordnat någon att i justitieråds

ställe tjänstgöra som ledamot i lagrådet, bestämmer högsta domstolen

vilket justitieråd denne skall ersätta. När lagrådet arbetar på avdelningar,

fördelar avdelningarna själva gemensamt ärendena. Om behandlingen av

ett ärende ej avslutats när lagrådsperiod går ut, skall enligt lagen om lagrådet

den sittande avdelningens ledamöter slutföra ärendet. Om Kungl.

Maj :t meddelar lagrådet att nya ärenden ej är att vänta inom viss tid,

skall lagrådets ledamöter under denna tid tjänstgöra i den domstol de tillhör.

Efter förordnande av Kungl. Maj:t med stöd av lagen om lagrådet har

sedan den 1 oktober 1965 funnits en extra avdelning av lagrådet. F. n. tjänstgör

på lagrådets ordinarie avdelning två justitieråd, ett regeringsråd och ett

förutvarande justitieråd. Lagrådets extra avdelning består av tre justitieråd

och ett regeringsråd.

Lagrådets organisation påverkar indirekt de högsta rättsskipande instansernas

sammansättning. Högsta domstolen skall enligt lagen den 20 december

1946 (nr 879) om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring

bestå av 24 justitieråd. Om mer än fyra justitieråd beräknas komma att

tjänstgöra i lagrådet, äger Kungl. Maj :t dock bestämma att antalet justitieråd

skall ökas till 25 eller 26. När skäl för ökning inte längre föreligger,

skall antalet justitieråd åter nedbringas så snart det kan ske till följd av

justitieråds avgång. F. n. är antalet justitieråd 25.

Regeringsrätten skall enligt lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl.

Maj :ts regeringsrätt bestå av 17 regeringsråd. Denna bestämmelse har emellertid

tillfälligt satts ur kraft genom lagen den 3 mars 1967 (nr 64) om

tillfällig ökning av regeringsrådens antal. I 1967 års lag föreskrivs att regeringsrätten

t. o. m. den 30 juni 1971 skall ha 21 ledamöter. Efter nämnda

dag skall antalet regeringsråd åter nedbringas till 17 så snart det kan ske

till följd av regeringsråds avgång.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1968

Historik och vissa tidigare reformförslag. Lagrådet inrättades år 1909.

Den laggranskning, som anförtroddes lagrådet, hade tidigare ålegat högsta

domstolen. Huvudsyftet med lagrådets inrättande var att åstadkomma lättnad

i högsta domstolens arbetsbörda. Enligt Kungl. Maj :ts förslag (prop.

1908: 37) skulle i lagrådet ingå två justitieråd och en lagfaren ledamot av

regeringsrätten, varjämte för behandling av särskilt ärende av större vikt

högst tre extra ledamöter skulle kunna utses. I sitt utlåtande över propositionen

uttalade konstitutionsutskottet (1908: 10) betänkligheter mot möjligheten

att till lagrådet knyta så många extra ledamöter. Utskottet förordade

att i stället ytterligare ett justitieråd skulle ingå i lagrådets normala

sammansättning och att en extra ledamot av lagrådet skulle kunna förordnas

för särskilt ärende. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag

(rskr 1909:19).

Under 1920-talet framfördes i olika motioner förslag både om begränsning

av lagrådets kompetens, om ändring i dess sammansättning och om

lagrådets avskaffande. I en inom justitiedepartementet år 1926 verkställd

utredning föreslogs att laggranskningen skulle återföras till högsta domstolen.

Inte något av dessa förslag ledde till lagstiftning. (KU 1920:47,

1923: 13, 1924: 13, 1926: 16, 1927: 16 och 1928: 23. En redogörelse för utredningen

finns i prop. 1964: 140).

Vid 1949, 1954 och 1962 års riksdagar väcktes motioner om utvidgning av

lagrådets granskningsområde. Inte heller dessa initiativ resulterade i lagstiftningsåtgärder

(KU 1949: 8, 1954: 9 och 1962: 8).

Frågan om laggranskningen togs upp på nytt av författningsutredningen

i betänkandet »Sveriges statsskick» (SOU 1963: 16—19). Betänkandet innehöll

bl. a. förslag till ny RF. I detta förslag utvidgades lagrådets arbetsområde

till att omfatta bl. a. grundlagar och kommunallagar. Beträffande

lagrådets sammansättning föreskrevs i förslaget till RF endast att i lagrådet

skulle tjänstgöra ledamöter av de båda högsta domstolarna.

Författningsutredningens förslag har inte lagts till grund för lagstiftning.

Vid 1964 och 1965 års riksdagar beslöts emellertid på grundval av

författningsutredningens betänkande och visst kompletterande utredningsmaterial

en del begränsade ändringar i gällande grundlagar (prop. 1964:

140, KU 19, KU 1965: 19, rskr 162). Bl. a. ändrades 21 § RF så att lagrådet

i fortsättningen kunde arbeta på avdelningar. Föreskrifterna om lagrådets

sammansättning fick en sådan utformning att det blev möjligt att byta ut

ett av justitieråden på lagrådsavdelning mot annan lagfaren person. Motivet

för dessa ändringar var en väntad ökning aAr lagrådets arbetsbörda, bl. a.

till följd av att det mångåriga arbetet på en ny jordabalk hade hunnit så

långt att ett förslag i frågan kunde beräknas bli föremål för lagrådets granskning

inom en inte avlägsen framtid.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungi. Maj:ts proposition nr 15 år 1968

Lagrådets arbetsbelastning. Inom justitiedepartementet har gjorts en undersökning

av vilka lagrådsremisser som är att vänta åren 1968 och 1969

och vilken tid som kan gå åt för granskningen i lagrådet av remisserna.

Därvid har hänsyn tagits till kommittébetänkanden som redan föreligger

eller kan antas bli färdiga inom en nära framtid. 1 undersökningen har antagits

att inom departementen skall kunna färdigställas lagrådsremisser i

normal takt allteftersom remissbehandlingen av kommittébetänkandena

avslutas. Med förbehåll för den osäkerhet som alltid vidlåder undersökningai

av detta slag kan sägas att de lagförslag som redan nu ligger i lagrådet

och som är att vänta under år 1968 tillsammans skulle kunna sysselsätta

fyra lagrådsavdelningar under hela året. De förslag som kan väntas

bli färdiga för lagrådsbehandling år 1969 skulle kunna bereda fyra eller fem

lagradsavdelningar full sysselsättning hela året. Bland remisserna till lagrådet

intar förslaget till jordabalk med följ dlagstiftning och ett inom kort

tärdigt förslag till ny fastighetsbildningslag med följdlagstiftning en särställning.

Enbart dessa projekt beräknas ta två lagrådsavdelningar i anspråk

under de närmaste åren. Men i undersökningsmaterialet ingår också

åtskilliga andra mycket arbetskrävande projekt. Från justitiedepartementets

eget verksamhetsområde kan som exempel nämnas förslag till ny lagstiftning

inom familjerättens område och vidare lagstiftning om immissioner,

skadestånd, godtrosförvärv, exekution i lön, expropriation, bostadsrätt,

illojal konkurrens, fordringspreskription, bilansvarighet, aborter, vissa frågor

om yttrande- och tryckfrihet och förvaltningsförfarandet. Från andra

departement är under åren 1968 och 1969 att vänta bl. a. förslag till omfattande

ändringar i banklagstiftningen, lagstiftning om aktiefonder, ny lag

om vanhävd av jordbruk, ny värnpliktslag, nya arbetstidslagar och ny sjömanslag.

Förslag till åtgärder. Den intensiva aktivitet på lagstiftningsområdet som

kan utläsas ur justitiedepartementets undersökning av lagrådets beräknade

arbetsbelastning åren 1968 och 1969 är ett uttryck för ständigt stegrade anspråk

på insatser av samhället på de mest skilda områden. För lagrådets

del är eu viss minskning i arbetsbelastningen att motse när den nya jordabalken

och den nya fastighetsbildningslagstiftningen förts i hamn, men vid

en jämförelse med lagstiftningsaktiviteten under tidigare år är tendensen

dock omisskännlig. Det vore med all säkerhet ett misstag att utgå från att vi

står inför en tillfällig arbetstopp som kommer att följas av en varaktig

återgång till förhållandena under 1960-talets första hälft. 1 ett långsiktigt

perspektiv utgör frågan om lagrådets granskningsverksamhet en del av den

större frågan om de krav man överhuvudtaget bör ställa på lagstiftningsmaskineriet

i det nutida samhället. Vid eu sådan bedömning inställer sig en

rad trågor om laggranskningens funktion, vilka lagar granskningen bör avse

och vad den bör la sikte på, hur lagrådet bör vara sammansatt osv. Inom

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 15 år 1968

justitiedepartementet har påbörjats ett förberedande utredningsarbete i

dessa frågor, och därvid uppmärksammas även vilka grundlagsändringar

som kan komma att behövas. Detta arbete är emellertid tidskrävande, och

grundlagsändringar beträffande lagrådet kan i varje fall inte hinna beslutas

förrän tidigast 1970/71. Därmed är också sagt att man inte kan nöja sig

med att arbeta enbart på en långsiktig lösning. Flertalet av de lagförslag

som nämnts i den nyss refererade undersökningen av lagrådets arbetsbelastning

är så angelägna att förseningar på grund av bristande utrymme för

lagrådsgranskningen inte kan accepteras. Provisoriska åtgärder är nödvändiga,

och i främsta rummet måste det då bli fråga om att förstärka lagrådet

med ytterligare en avdelning.

En utvidgning av lagrådet kan ske endast inom ramen för 21 § RF.

Med det innehåll detta grundlagsstadgande f. n. har är lagrådets sammansättning

bunden på det viset att varje lagrådsavdelning måste bestå av minst

två justitieråd och ett regeringsråd. Som fjärde ledamot på lagrådsavdelning

kan komma i fråga antingen ett justitieråd eller »annan lagfaren,

skicklig och oväldig person». Eftersom den dömande verksamheten i högsta

domstolen och regeringsrätten inte kan inskränkas, kan en utvidgning av

lagrådet inte ske utan att antalet ledamöter i dessa domstolar ökas. Om lagrådet

skall ha ytterligare en avdelning utöver nuvarande två, måste högsta

domstolen förstärkas med minst en ledamot eller, om man inte vill rubba

den nu arbetande extra lagrådsavdelningens sammansättning, med minst

två ledamöter. Regeringsrätten måste få en ny ledamot.

Det är givet att de nyss refererade grundlagsbestämmelserna begränsar

möjligheterna för de närmaste åren att bemästra den arbetssituation som

är under uppsegling i lagrådet. En avvägning får göras mellan olika aktuella

lagstiftningsprojekt efter angelägenhetsgrad. Förslag som inte är av stor

vikt eller särskilt brådskande får uppskjutas för kortare eller längre tid.

Som jag tidigare nämnt är emellertid flertalet av de lagförslag som är aktuella

för de närmaste åren så angelägna att uppskov inte kan accepteras.

Det är därför ofrånkomligt att inrätta en ny extra avdelning av lagrådet.

Mot en utvidgning av lagrådet kan invändas att en sådan åtgärd tvingar till

en ökning av antalet ledamöter i högsta domstolen och regeringsrätten som

inte är önskvärd av hänsyn till rättsskipningen. Då jag emellertid räknar

med att ökningen av antalet justitieråd och regeringsråd skall bli tillfällig

finns inte fog för eu sådan invändning. En definitiv lösning av frågan om

lagrådets gransluiingsverksamhet bör innebära att justitierådens och regeringsrådens

antal åter nedbringas.

På grund av det anförda förordar jag att lagen om lagrådet ändras så att

lagrådet får möjlighet att arbeta på tre avdelningar fr. o. m. den 1 april 1968.

Samtidigt bör lagen om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring

ändras så att det blir möjligt alt utnämna ytterligare två justitieråd

utöver nuvarande 25. I lagen om tillfällig ökning av regeringsrådens antal

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1968 1 \

bor goras den ändringen att regeringsrätten skall bestå av 22 i stället för 21

regeringsråd. Ytterligare bör göras en redaktionell jämkning både i sistnämnda

lag och i lagen om Kungl. Maj :ts regeringsrätt. Dessa lagar innehåller

i fråga om regeringsråds tjänstgöring i lagrådet en hänvisning till

vad som är särskilt stadgat därom. Denna hänvisning — vilken f. ö. saknar

motsvarighet i lagen om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring

— är överflödig och bör utgå.

Kostnaderna lör ytterligare en extra lagrådsavdelning uppgår till 442 000

kr. för budgetår raknat. De kostnader som uppkommer under innevarande

budgetår kan bestridas från anslagen Högsta domstolen m. m.: Avlöningar,

Högsta domstolen in. in.: Omkostnader och Regeringsrätten: Avlöningar,

som är betecknade förslagsvis.

Jag vill slutligen upplysningsvis nämna ytterligare en åtgärd som bör

vidtas i syfte att underlätta lagrådsledamöternas granskningsverksamhet.

De bör få biträde med bl. a. utredningsarbete av revisionssekreterare från

nedre justitierevisionen, som särskilt avdelas för ändamålet.

I enlighet med det antörda har inom justitiedepartementet upprättats förslag

till

1) lag angående ändring i lagen den 3 juni 1965 (nr 186) om lagrådet,

2) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 20 december 1946 (nr

879) om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring,

3) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3)

om Kungl. Maj.ts regeringsrätt,

4) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 3 mars 1967 (nr 64) om

tillfällig ökning av regeringsrådens antal.

Förslagen torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende som

bilagad

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över dessa förslag inhämtas

för det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet genom utdrag av

protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

nen.

Bilagan har uteslutits här. Den är likalydande med den bilaga som är fogad vid propositio
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1968

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 9 januari 1968.

N är varande:

f. d. justitierådet Lind,

justitierådet Alexanderson,

regeringsrådet Ringdén,

justitierådet Westerlind.

Enligt lagrådet den 8 januari 1968 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitieärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 3

januari 1968, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas över upprättade

förslag till 1) lag angående ändring i lagen den 3 juni 1965 (nr 186) om

lagrådet, 2) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 20 december 1956

(nr 879) om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring, 3) lag

angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om

Kungl. Maj:ts regeringsrätt och 4) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen

den 3 mars 1967 (nr 65) om tillfällig ökning av regeringsrådens antal.

Förslagen, som finns bilagda detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

rättschefen C. G. Lidbom.

Lagrådet yttrade:

Det synes oemotsägligt att eu i rådande läge genomförd utvidgning av

lagrådet är ägnad att medföra olägenheter. Dessa berör såväl högsta domstolen

som regeringsrätten men gör sig särskilt gällande beträffande den

förra domstolen. De ogynnsamma verkningarna betingas väsentligen av att

den tilltänkta tredje lagrådsavdelningen måste inrättas på grundval av regeringsformens

stadganden om lagradsavdelnings sammansättning. En konsekvens

härav blir att en förhållandevis stor del av de bada domstolarnas

ledamöter kommer att tagas i anspråk för annan verksamhet än den primära,

dvs. rättskipningen. Vad angår högsta domstolen lär icke kunna undvikas

att drygt en fjärdedel av antalet ledamöter vid varje särskilt tillfälle

kommer att vara avdelad för den sekundära uppgiften, lagstiftningsgianskningen.

Detta innebär en betydande förskjutning av de proportioner mellan

dömande och lagstiftningsgranskande verksamhet vilka fastställdes vid lagrådsinstitutionens

införande. Att en utveckling i denna riktning väcker

oro för spordes redan när år 1965 infördes möjligheten att upprätta en andra

lagrådsavdelning. I och med den nu föreslagna förändringen har förskjut
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1968

13

ningen av gränsen mellan dömande och lagstiftningsgranskande uppgifter

nått därhän att effekten blir tydligt framträdande. Genom att justitieråden

i så avsevärt ökad utsträckning kommer att fjärmas från den rättskipande

verksamheten uppstår fara för att deras kontakt med rättspraxis och möjligheter

till överblick över densamma minskas. Såsom uttalats också i remissprotokollet

kan vidare invändas att en utvidgning av lagrådet framtvingar

eu med hänsyn till rättskipningen icke önskvärd ökning av antalet

ledamöter i högsta domstolen och regeringsrätten. En sådan ökning är ägnad

att motverka enhetlighet och konsekvens i prejudikatbildningen. Synpunkten,

att ledamotskretsarna i dessa domstolar redan är så stora att

en ytterligare utbyggnad skulle kunna minska domstolarnas auktoritet,

har också framskymtat i tidigare sammanhang och är otvivelaktigt värd

beaktande.

Mot bakgrunden av vad som nu utvecklats skulle inrättandet av en tredje

lagrådsavdelning svårligen kunna godtagas, om det föreliggande förslaget

syftade till en lagrådsutvidgning av bestående karaktär. Detta är emellertid

ingalunda fallet. Tvärtom betonas i remissprotokollet med eftertryck att utvidgningen

skall vara ett kortvarigt provisorium och att det eftersträvas att

så snart sig göra låter åstadkomma en annan lösning, tydligen av sådan utformning

att de i det föregående antydda olägenheterna undanröjs. Likaledes

meddelas i remissprotokollet den upplysningen att ett förberedande

utredningsarbete i dessa frågor, vilket bl. a. skall uppmärksamma behovet

av grundlagsändringar, redan påbörjats inom justitiedepartementet och

skulle kunna leda fram till lagstiftning år 1971. Vad sålunda upptagits i

remissprotokollet måste uppenbarligen tillmätas det största avseende vid

bedömningen av förslaget. Representerar detta endast tillfälliga anordningar

i avbidan på slutförandet av ett redan igångsatt reformarbete som är inriktat

på en ur skilda synvinklar lämpligare form för lagstiftningsgranskningen,

är det givetvis lättare att godtaga förslaget.

Eu förutsättning för förslagets accepterande är emellertid även under

sådana förhållanden att en provisorisk utbyggnad av lagrådet är oundgängligen

påkallad under den tid som förflyter till dess den mera tillfredsställande

långsiktiga lösningen åvägabringas. Erkännas måste också att

övertygande skäl framlagts för meningen att omedelbart verkande åtgärder

för tillgodoseendet av lagstiftningsgranskningen är nödvändiga. Vad remissprotokollet

innehåller därom har för övrigt skänkts närmare belysning vid

föredragningen inför lagrådet.

Lagrådet — som förutsätter att frågan om laggranskningen snarast kommer

att få en mera långsiktig lösning — vill med hänsyn till behovet av

omedelbara åtgärder icke motsätta sig att den nu föreslagna tillfälliga reformen

blir genomförd.

Ur protokollet:

Ingrid Hellström

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 15 år 1968

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

12 januari 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Kling, Johansson,

Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson,

Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets utlåtande över

förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 3 juni 1965 (nr 186) om lagrådet,

2) lag angående ändrad hjdelse av 1 § lagen den 20 december 1946 (nr

879) om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring,

3) lag angående ändrad lijdelse av 1 § lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3)

om Kungl. Maj.ts regeringsrätt,

4) lag angående ändrad hjdelse av 1 § lagen den 3 mars 1967 (nr 64-) om

tillfällig ökning av regeringsrådens antal.

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.

Lagrådet har i sitt utlåtande över de remitterade förslagen förklarat att

lagrådet med hänsyn till behovet av omedelbara åtgärder inte motsätter sig

en utvidgning av lagrådet med ytterligare en extra avdelning. I utlåtandet

betonas att lagrådet godtar reformen endast som en provisorisk åtgärd i

avbidan på en mera långsiktig lösning. Som framgår av remissprotokollet

har jag samma uppfattning som lagrådet om det angelägna i att så snart

som möjligt komma fram till en lösning som kan bli bestående och som gör

det möjligt att bemästra laggranskningsuppgifterna utan att man i den utsträckning

som nu måste ske behöver ta de högsta rättsskipande instansernas

ledamöter i anspråk för dessa uppgifter.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att

antaga lagförslagen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 480047

Doktrin (1)

  1. Betänkande om vatten och avlopp., SvJT 1968 s. 173 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. SvJT 1968 s. 173 Betänkande om vatten och avlopp. s. 173 i texten