Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av överenskommelse mellan Sverige och Norge om avgränsning av kontinentalsockeln

1968-07-24 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1968:152, Angående godkännande av överenskommelse mellan Sverige och Norge om avgränsning av kontinentalsockeln

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1968

1

Nr 152

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av överenskommelse mellan Sverige och Norge om

avgränsning av kontinentalsockeln; given Stockholms

slott den 18 oktober 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över utrikesdepartementsärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att godkänna en överenskommelse den 24 juli 1968 mellan Sverige

och Norge om avgränsning av kontinentalsockeln.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Alva Myrdal

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att riksdagen godkänner en överenskommelse

mellan Sverige och Norge, vari fastställs de områden av kontinentalsockeln

mellan de båda länderna, över vilka Sverige resp. Norge utövar suveräna

rättigheter i fråga om sockelns utforskande och tillgodogörande av dess naturtillgångar.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1968

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av

Halland, i statsrådet på Stockholms slott den 18

oktober 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lange, Kling,

Johansson, Holmqvist, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson,

Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg.

Tillförordnade chefen för utrikesdepartementet, statsrådet Myrdal, anmäler

efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om

godkännande av en överenskommelse mellan Sverige och Norge om avgränsning

av kontinentalsockeln och anför.

Det hävdvunna geologisk-geografiska begreppet kontinentalsockeln betecknar

den långsamt sluttande del av havsbottnen som ligger mellan stranden

och den branta sluttningen ned mot de stora havsdjupen. Enligt lagen den

3 juni 1966 om kontinentalsockeln (prop. 1966: 114, 3 LU 45, rskr 229)

förstås därmed havsbottnen och dess underlag inom allmänt vattenområde

samt inom det havsområde utanför Sveriges territorialgräns som Konungen

bestämmer i enlighet med Genévekonventionen den 29 april 1958 om kontinentalsockeln,

vilken Sverige tillträtt (prop. 1964: 197, UU 12, rskr 400).

Varje strandstat har ensam rätt att utforska sin del av kontinentalsockeln

liksom att tillgodogöra sig dess naturtillgångar. En närmare bestämning av

strandstaternas rättigheter görs i Genévekonventionen.

Utanför Sveriges sjöterritorium utgör bottnen under de hav som omger

vårt land kontinentalsockel i Genévekonventionens mening ända fram till de

kringliggande strandstaternas sjöterritorium. Detta förhållande gör det nödvändigt

att avgränsa kontinentalsockeln mellan Sverige och de andra strandstaterna.

Enligt Genévekonventionen, till vilken förutom Sverige också bl. a. Danmark,

Finland, Polen och Sovjetunionen har anslutit sig, skall i de fall då

samma kontinentalsockel gränsar till två eller flera stater sockelgränsen i

första hand bestämmas genom överenskommelse mellan ifrågavarande stater.

Norge är det första av våra grannländer, med vilket avtal ingåtts. De

svenska och norska texterna till den i Stockholm den 24 juli 1968 dagtecknade

överenskommelsen mellan Sverige och Norge om avgränsning

av kontinentalsockeln torde få fogas som bilaga 1 till statsrådsprotokollet i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1968

3

detta ärende. I stället för det norska sjökort som hör till överenskommelsen

torde som bilaga 2 till protokollet få fogas en karta som utvisar gränslinjens

sträckning.

Överenskommelsen innehåller i huvudsak följande.

I art. 1 slås fast att gränslinjen i princip skall vara mittlinjen mellan de

svenska och norska baslinjerna.

Vid gränslinjens dragning har överenskommelsen den 5 april 1967 om

avgränsning av Sveriges och Norges fiskeområden i nordöstra Skagerack

fått betydelse (prop. 1967: 118, UU 9, rskr 259). I 1967 års överenskommelse

har fastställts en gränslinje i nordöstra Skagerack över vilken Sverige

inte får utvidga sitt fiskeområde. Vid de svensk-norska förhandlingar som

ledde fram till 1967 års överenskommelse rådde enighet om att den därvid

överenskomna gränslinjen borde beaktas också när kontinentalsockeln skulle

bli föremål för avgränsning. Enligt art. 2 har sålunda gränslinjen som utgångspunkt

den västligaste punkten på den yttre gränsen för Sveriges sjöterritorium

mot Norge. Därifrån har den dragits som en rät linje till punkt

A och sedan till punkt C i 1967 års överenskommelse. En strikt tillämpning

av mittlinjeprincipen i detta område skulle ha medfört att gränslinjen hade

dragits betydligt närmare den svenska kusten.

Från punkten C har mittlinjeprincipen lagts till grund för gränslinjen

fram till slutpunkten, som utgör mittpunkt mellan de närmaste punkterna

på de svenska, danska och norska baslinjerna. Vid mittpunktens bestämmande

har samråd ägt rum med Danmark. Vid fastställandet av gränslinjens

sträckning i detta område har praktiska överväganden medfört modifikationer

i en strikt tillämpning av mittlinjeprincipen. En linje som på varje

punkt ligger lika långt från de båda ländernas baslinjer skulle få en oregelbunden

sträckning, som skulle vara svår att bestämma på öppna havet.

Gränslinjen har därför dragits som två räta linjer, som så nära som möjligt

ansluter sig till den teoretiska mittlinjen. Brytpunktens position har bestämts

på sådant sätt, att Sverige och Norge får överhöghet över områden

av kontinentalsockeln av samma ytvidd som om gränsen dragits med en

strikt tillämpning av mittlinjeprincipen.

Positionerna för de i art. 2 angivna punkterna liksom gränslinjen har enligt

art. 3 lagts in på ett sjökort som bifogats överenskommelsen.

Art. 4 behandlar det fallet att naturtillgångar på havsbottnen eller i dennas

underlag sträcker sig på ömse sidor om gränslinjen och de tillgångar

som finns på den ena sidan helt eller delvis kan utvinnas på den andra

sidan. På begäran av någon av staterna skall i sådant fall de båda staterna

söka träffa överenskommelse om hur dessa naturtillgångar mest effektivt

skall utnyttjas och hur avkastningen skall fördelas.

Som framgår av art. 5 träder överenskommelsen i kraft så snart ratifikationsinstrumenten

utväxlats.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1968

riksdagen att godkänna överenskommelsen mellan Sverige och Norge om

avgränsning av kontinentalsockeln.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Margit Edström

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1968

5

Bilaga 1

överenskommelse

mellan Sverige och Norge om avgränsning

av kontinentalsockeln

Regeringen i Konungariket Sverige

och regeringen i Konungariket Norge,

som beslutat att fastställa gränslinjen

mellan de områden på kontinentalsockeln

över vilka Sverige respektive

Norge utövar suveräna rättigheter

i fråga om utforskande och

tillgodogörande av naturtillgångar,

har enats om följande:

Artikel 1

Gränslinjen mellan de områden av

kontinental sockeln över vilka Sverige

respektive Norge utövar suveräna

rättigheter i fråga om utforskande

och tillgodogörande av naturtillgångar

skall i princip vara en mittlinje,

som är så bestämd att varje

punkt på denna befinner sig på lika

stort avstånd från de närmaste punkterna

på de baslinjer från vilka bredden

på Sveriges respektive Norges

territorialhav räknas.

Artikel 2

I överensstämmelse med den i artikel

1 bestämda principen men med

vissa avvikelser för att uppnå en

praktisk och ändamålsenlig sträckning

av gränslinjen skall denna dragas

mellan följande fem punkter:

1. Den västligaste punkten på den

yttre gränsen för Sveriges sjöterritorium

mot Norge. Punkten har följande

koordinater:

58°54''50,2" N, 10°45''28,1" O.

2. Den punkt där gränslinjen enligt

den internationella skiljedomen

den 23 oktober 1909 angående fastställandet

av en del av sjögränsen

Overenskomst

mellom Norge og Sverige om avgrensning

av kontmentalsokkelen

Regj eringen i Kongeriket Norge

og regj eringen i Kongeriket Sverige,

som har besluttet å fastlegge

grenselinjen mellom de områder av

kontinentalsokkelen som Norge, respektive

Sverige, ut0ver hpyhetsrett

over når det gj elder utforskning

og utnyttelse av naturforekomster,

er blitt enige om fplgende:

År tikkel 1

Grenselinjen mellom de områder

av kontinentalsokkelen som Norge,

respektive Sverige, ut0ver hpyhetsrett

over når det gjelder utforskning

og utnyttelse av naturforekomster,

skal i prinsippet vsere en midtlinje,

som er bestemt slik åt hvert punkt

på denne befinner seg i like stor avstand

fra de naermeste punkter på

de basislinjer som bredden av Norges,

respektive Sveriges, ytre territorialfarvann

beregnes fra.

Artikkel 2

I overensstemmelse med det prinsipp

som er fastsatt i artikkel 1,

men med visse avvikelser för å

oppnå en praktisk og formålstjenlig

opptrekning av grenselinjen, skal

denne trekkes mellom fplgende fem

punkter:

1. Det vestligste punkt på den ytre

grensen for Sveriges sjöterritorium

mot Norge. Dette punkt har f0lgende

koordinater:

58°54''50,2" N, 10°45''28,1" E.

2. Det punkt der grenselinjen i

henhold til den internasjonale voldgiftsdom

av 23. oktober 1909 angående

fastsettelsen av en del av sj0-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1968

mellan Sverige och Norge träffar den

yttre gränsen för Norges sjöterritorium

dragen på ett avstånd av en

geografisk mil (7 420 meter) från

den norska baslinjen, sådan denna

bestämts i Kgl. resolusjon av 18. juli

1952 om fiskerigrensen syd for Traena

(Norsk Lovtidend, 1952, 2. avd.,

side 824 flg.). Punkten har följande

koordinater:

58°53''34,0" N, 10°38''25,0" O.

3. Skärningspunkten mellan en

linje dragen på ett avstånd av 12

nautiska mil från nämnda norska

baslinje och en linje dragen på ett

avstånd av 12 nautiska mil från den

svenska baslinjen, sådan denna bestämts

i Kungl. kungörelsen den 3

juni 1966 med närmare bestämmelser

om beräkningen av Sveriges sjöterritorium

(Svensk författningssamling

nr 375). Punkten har följande

koordinater:

58°45''41,3" N, 10°35''40,0" O.

4. Punkten har följande koordinater

:

58°30''41,2" N, 10°08''46,9" O.

5. Punkten har följande koordinater

:

58°15''41,2" N, 10°01''48,1" O.

Positionerna för ovannämnda fem

punkter har definierats i förhållande

till European Datum (Första utjämning,

1950).

Gränslinjen dragés mellan punkterna

1, 2 och 3 som räta linjer (kompasslinjer)

och mellan punkterna 3,

4 och 5 som storcirkelbågar.

Artikel 3

Positionerna för de i artikel 2 definierade

punkterna 1—5 framgår av

bifogade sjökort (norskt sjökort nr

305), på vilket också inlagts den i

samma artikel bestämda gränslinjen.

Artikel 4

Om naturtillgångar på havsbottnen

eller i dennas underlag sträcker

sig på ömse sidor om den i artikel 2

grensen mellom Norge og Sverige,

skjserer den ytre grense för Norges

sjpterritorium trukket i en avstand

av en geografisk mil (7 420 meter)

fra de norske grunnlinjer som er

fastsatt i Kgl. resolusjon av 18. juli

1952 om fiskerigrensen syd for

Trsena (Norsk Lovtidend, 1952, 2.

avd., side 824 flg.). Dette punkt

har fplgende koordinater:

58°53''34,0" N, 10°38''25,0" E.

3. Skjseringspunktet mellom en

linje trukket i en avstand av 12 nautiske

mil fra de nevnte norske

grunnlinjer og en linje trukket i en

avstand av 12 nautiske mil fra de

svenske basislinjer som er fastsatt

i Kungl. kungörelsen den 3 juni 1966

med närmare bestämmelser om beräkningen

av Sveriges sjöterritorium

(Svensk författningssamling nr

375). Dette punkt har fplgende koordinater

:

58°45''41,3" N, 10°35''40,0" E.

4. Dette punkt har fplgende koordinater

:

58°30/41,2" N, lO^S^Ö^" E.

5. Dette punkt har fplgende koordinater:
58°15''41,

2" N, 10°01''48,1" E.

Posisjonene for de ovennevnte fem

punkter er definert i forhold til

European Datum (Fprste utjevning

1950).

Grenselinjen trekkes mellom

punktene 1, 2 og 3 som rette linjer

(kompasslinjer) og mellom punktene

3, 4 og 5 som storsirkelbuer.

År tikkel 3

Posisjonene for de i artikkel 2

definerte punkter 1—5 fremgår av

vedlagte sjpkart (norsk sjpkart nr.

305) på hvilket også er inntegnet

den i samme artikkel fastsatte grenselinje.

Artikkel 4

Dersom naturforekomster på havbunnen

eller i dennes undergrunn

strekker seg på begge sider av den

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1968

bestämda gränslinjen och de naturtillgångar

som finns på den ena statens

område av kontinentalsockeln

helt eller delvis kan utvinnas från

den andra statens område skall på

endera statens begäran de båda staterna

söka överenskomma om hur

dessa naturtillgångar mest effektivt

skall ulnyttjas och hur avkastningen

skall fördelas.

Artikel 5

Överenskommelsen skall ratificeras

och ratifikationsinstrumenten utväxlas

i Oslo.

Överenskommelsen träder i kraft

den dag ratifikationsinstrumenten

utväxlas.

Som skedde i Stockholm den 24

juli 1968 i två exemplar på svenska

och norska språken, vilka båda texter

äger lika vitsord.

För regeringen i

Konungariket Sverige

Torsten Nilsson

i artikkel 2 fastsatte grenselinje og

de naturforekomster som finnes på

den ene stats område av kontinentalsokkelen

helt eller delvis kan utvinnes

fra den annen stats område,

skal, på begjsering fra en av statene,

de to stater s0ke å komme til enighet

om hvorledes disse naturforekomster

mest effektivt skal utnyttes

og hvorledes avkastningen skal fordeles.

Artikkel 5

Overenskomsten skal ratifiseres

og ratifikasjonsinstrumentene utveksles

i Oslo.

Overenskomsten trer i kraft den

dag ratifikasjonsinstrumentene utveksles.

Utferdiget i Stockholm den 24. juli

1968 i to eksemplarer i norsk og

svensk tekst. Begge tekster har samme

gyldighet.

For regjeringen i

Kongeriket Norge

Henr. A. Broeh

För regeringen i För regjeringen i

Konungariket Norge Kongeriket Sverige

Henr. A. Broeh Torsten Nilsson

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680459

opaginerad Kontrollera mot PDF

langesimdy^; Vjj

6i W F/ERDER

y Bx(3fiOsefel9

tAS ZyucLv.Hnwi,

Bx(2)v.r.felV

''Tf]

ISOS._flr°ifafcgad

Kl

mi/ k

Solv.rg. ;.. • -= XI

<dg

■S-C- *Ki A V^ ftW&Mr--**

■ Si&tk*y^nse^Sb&n*en

f '' / o c V V

TORBJORNSKJ/ER

•

iia»

S .!%■•

26 ,.L «?''7

STRÖMSTAD

Bxidb

SVEN NER: /

^ 30 \ /Lots

■ i©-* a?

B.QWrn

/Ldb. V

,1 37\I va

v>

*

\\ (lots)^:

*5 / /

WmJLAND

yr™

c«-''-.''^fiordeu6; •* ‘-ti^v

}^MG

\ SS '' y>*

A/V

rSegebjkt

\ ■*, 7i. ■

1 -.......

V-,

i i 33 '' <

> yj

(T%Bx-vrgW|;

3.v m

Ramskär

B»5(3)v.r.f.13- A

- >o« „*Ä

h^nM

i ■ 5i

...... JK*»

W/^

742 Bräm§k

\ 115

53

y " / l''-hS

Stan^holmen ^

/

BkLfNGÖR

/ 280

/

|3 fm

.»• V i

W
-

i 6i 1

VÄDERÖBOD

1 ( f

c® hL Ä

SoteJS orden ^ Vs

\ 04 / K[|W

)C ***•:»*

%Spårö Movcl

allstrand

KARTA

till Överenskommelsen den 24 juli

1968 MELLAN SVERIGE OCH NORGE

OM AVGRÄNSNING AV KONTINENTALSOCKELN

401 540

Tdryfjordei

Bxy.i^12

\ / 69 SJ!

\ rl&j'' K

Sm<

\ r V /7/J

HALLO

Gränslinje

Kv.r.#l2

\ / Q

---^V''Gäven^.^f

£ yAOOf x> WK ''

I»angitud. från Greenwich.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1968:413 Skrivelse till Konungen angående godkännande av överenskommelse mellan Sverige och Norge om avgränsning av kontinentalsockeln. a1 i texten
  2. UU 1968:14 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av överenskommelse mellan Sverige och Norge om avgränsning av kontinentalsockeln. s. 1 i texten