Sök i Ratio Lex

Angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69

1968-10-31 · 45 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 44 av 45 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1968:155, Angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968

1

Nr 155

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter på

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69;

given Stockholms slott den 31 oktober 1968.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om

vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 31 oktober 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,

Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De medelsbehov utöver gällande riksstat, som bör anmälas för riksdagen

vid dess höstsession och som nu kan överblickas, bör sammanfattas i en

särskild proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1968/69. Denna proposition bör föreläggas riksdagen nu.

De framställningar om anslag på tilläggsstat som Kungl. Maj :t beslutar

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 155

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

om denna dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över försvars-, social-, kommunikations-,

finans-, utbildnings-, jordbruks-, handels- och civilärenden.

Utdrag av dessa protokoll bör biläggas den gemensamma propositionen som

bilagor 1—9. En sammanställning över av Kungl. Maj :t i denna proposition

begärda anslag torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga

10.

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj :t i en gemensam proposition

förelägger riksdagen de förslag om anslag på tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1968/69 som framgår av nämnda utdrag av statsrådsprotokollet.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968

3

Bilaga 1

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag an protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i

statsrådet på Stockholms slott den 31 oktober 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, IJolmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,

Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler de ärenden

under försvarsdepartementets handläggning som angår utgifter på tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1968/69 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Fjärde huvudtiteln

B. Armén

[1] B 35. Arméstaben. Till Arméstaben: Avlöningar och Arméstaben: Omkostnader

har för budgetåret 1968/69 anvisats förslagsanslag av 13 400 000

resp. 2 470 000 kr.

Ett omfattande arbete pågår f. n. inom försvarsdepartementet i syfte att

utforma riktlinjer för en programbudget för departementets verksamhetsområde.

I anslutning härtill bedrivs försöksverksamhet med verksamhetsplanering,

budgetering, kostnadsredovisning m. m. inom Södra militärområdet

och i begränsad utsträckning vid Bergslagens artilleriregemente. Syftet

härmed är att på lokal och regional nivå pröva och få underlag för detaljutformning

av ett system för ekonomisk planering, samordning, ledning

och kontroll av verksamheten. Försöken är vidare avsedda att ge underlag

för ställningstagande till frågan om att införa programbudgetering.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968

För att få erfarenheter av hur centrala stabers och förvaltningars egen

verksamhet skall bedrivas i ett prograinbudgetorienterat system bär Kungl.

Maj :t genom beslut den 6 juni 1968 förordnat att försöksverksamhet med

verksamhetsplanering, budgetering och kostnadsredovisning samt därav betingade

organisationsförsök får bedrivas under budgetåret 1968/69 vid arméstaben.

Denna försöksverksamhet kan, liksom försöken på lokal och

regional nivå, ge underlag för utformning av och ställningstagande till programbudgetsystemet.

Verksamheten vid arméstaben skall regleras enligt särskild av Kungl.

Maj:t godkänd budget. Vidare bär föreskrivits att nettoutbetalningarna under

budgetåret 1968/69 för den budgeterade verksamheten inte får överstiga

19,7 milj. kr. Dessa utbetalningar redovisas tills vidare vid sidan av riksstaten

på särskild förskottstitel.

Utbetalningar för den budgeterade verksamheten vid arméstaben får inte

ske från anslag som finns uppfört under fjärde huvudtiteln i riksstaten för

budgetåret 1968/69. De av riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisade förslagsanslagen

Arméstaben: Avlöningar och Arméstaben: Omkostnader har

slällts till försvarets civilförvaltnings förfogande och får användas endast

efter särskilt medgivande av Kungl. Maj :t.

Slutligen har Kungl. Maj:t föreskrivit att vissa belopp på reservationsanslag

under fjärde huvudtiteln skall ställas till försvarets civilförvaltnings

förfogande och får utnyttjas endast efter särskilt medgivande av Kungl.

Maj :t. De belopp som sålunda har spärrats motsvarar vad som har tagits

upp i arméstabens budget för de ändamål som avses med ifrågavarande anslag.

Departementschefen

Den beslulade försöksverksamheten vid arméstaben är ett led i arbetet

med att införa programbudgetering inom försvarsdepartementets verksamhetsområde.

Försöken avses ge erfarenheter av hur centrala stabers och

förvaltningars egen verksamhet skall bedrivas i ett programbudgetorienterat

system.

Enligt gällande budgetsystem anvisas medel till arméstaben från anslagen

Arméstaben: Avlöningar och Arméstaben: Omkostnader samt från ett flertal

andra anslag. Genom dessa medelsanvisningar regleras vilka slag av

resurser som får förbrukas vid staben och omfattningen av förbrukningen.

Kontroll av förbrukningen sker genom bokföring på redovisningstitlar som

svarar mot anvisningarna. Budget- och redovisningssystemet styr härigenom

stabens val och förbrukning av resurser. Systemet försvårar i hög grad

en försöksverksamhet av tidigare angivet slag. Medel till arméstaben för

budgetåret 1968/69 bör därför anvisas som ett belopp. Utbetalningarna för

arméstaben under budgetåret 1968/69 bör redovisas mot ett särskilt anslag i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1968 5

riksstaten. För ändamålet bör ett förslagsanslag »Arméstaben» anvisas på

tilläggsstat I.

Förslagsanslaget Arméstaben bör föras upp med ett formellt belopp av

1 000 kr. Anslaget bör inte få belastas med utbetalningar till bögre belopp

än netto 19,7 milj. kr.

Eu anordning av angivet slag innebär inte alt den utgiftsram som har

fastställts för det militära försvaret för innevarande budgetår får överskridas.

Besparingar som svarar mot de budgeterade utgifterna vid arméstaben

bör uppkomma på riksstatsanslag som inte får belastas med utgifter för

staben.

.lag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Arméstaben på tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

O. Diverse

[2] O 7. Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Medel för eu svensk militär

styrka i FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten för

budgetåret 1956/57 (prop. 1956: 198, SU 179, rskr 359). Sedermera har för

svenska FN-styrkors verksamhet in. in. anvisats ytterligare medel fr. o. in.

budgetåret 1957/58. Fr. o. in. budgetåret 1965/66 anvisas medel för de årliga

utgifterna inom Sverige i samband med rekrytering, utbildning och

organisering av den svenska beredskapsstyrkan in. in. under förslagsanslaget

Beredskapsstyrka för FN-tjänst, medan utgifter för FN-styrkornas verksamhet

utom Sverige — vari fr. o. in. den 1 juli 1967 är inbegripet utgifter

för observatörer i FN-tjänst — samt för viss personal vid Sveriges ständiga

representation i FN betalas från reservationsanslaget Kostnader för svenska

FN-styrkor m. m. Sammanlagt har för FN-styrkors verksamhet hittills på

tilläggsstat anvisats 369 550 000 kr.

Under 1968 har riksdagen anvisat medel på tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1967/68 för att täcka utgifter för FN-styrkan på Cypern

under tiden januari—juni 1968, för FN-observatörer under tiden januari—

december samma år och för vissa oförutsedda utgifter (prop. 1968: 105 bil.

1 och 1968: 84, SU 75 och 116, rskr 193 och 270). Vid utgången av juni 1968

fanns en behållning på ca 2,2 milj. kr. under anslaget.

Huvuddelen av ifrågavarande utgifter avses bli ersatt av FN. Hittills har

från FN influtit 258 636 302 kr. som avser tiden intill utgången av år 1966.

Sveriges fordran hos FN enligt hittills framlagda krav uppgår f. n. till

16 437 273 kr. Härtill kommer det krav som avser utgifter för år 1967. Detta

uppgår till 24 509 133 kr. Ersättningar som flyter in från FN tillgodoförs

riksstatens inkomsttitel Övriga diverse inkomster.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1968 har tiden för den svenska

FN-insatsen på Cypern förlängts längst till utgången av december 1968. Genom

beslut den 20 september 1968 har Kungl. Maj :t på begäran av FN förordnat,

att den svenska styrkan i samband med avlösning under oktober 1968

skall reduceras med ca 205 man till omkring 420 man. Utgifterna för tiden

juli—december 1968 kan beräknas till 1 875 000 kr. för månad eller sammanlagt

11 250 000 kr.

Antalet observatörer i FN-tjänst uppgick i september 1968 till 38. Medelsbehovet

för dessa kan beräknas till 172 500 kr. för månad eller för juli—

december 1968 till sammanlagt 1 035 000 kr.

Behovet av ytterligare anslagsmedel intill utgången av 1968 är alltså

(11 250 000 + 1 035 000 — 2 200 000) 10 085 000 kr. Med hänsyn till vissa

eftersläpande sjukvårdskostnader in. in. för tidigare kontingenter och oförutsedda

utgifter som kan bli nödvändiga vid en avveckling av FN-styrkan

på Cypern, in. m. bör härutöver beräknas 1 milj. kr. som allmän medelsreserv.

Anslagsbehovet går alltså upp till avrundat 11,1 milj. kr.

Utgifter för ifrågavarande ändamål som förskottsvis kan komma att bestridas

från anslaget till oförutsedda utgifter bör slutligt belasta anslaget

Kostnader för svenska FN-styrkor in. in. Med hänsyn till de många osäkra

faktorer som ligger i anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt att även

i fortsättningen anlita anslaget till oförutsedda utgifter. Frågan om täckning

av sådana utgifter bör få tas upp framdeles.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår

riksdagen

att till Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. på tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa ett

reservationsanslag av 11 100 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

III. Försvarets fastighetsfond

Kasernbyggnaders delfond

[3] 6 a. Ersättningsbyggnader vid Livregementets husarer. Något anslag för

detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1968/69.

Efter förslag i prop. 1963: 155 medgav riksdagen (SU 142, rskr 330) att

ett område om ca 71 000 m2 av Livregementets husarers (K 3) markområde

i Skövde fick överlåtas till Skövde stad på i huvudsak de villkor som hade

angetts i en av försvarets fastighetsnämnd och drätselkammaren i Skövde

gemensamt upprättad promemoria. I överlåtelsen skulle enligt promemorian

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968

7

ingå de försvaret tillhöriga byggnader inom området som inte kunde flyttas

och därför skulle komina att ligga kvar vid stadens tillträde. För dessa

byggnader skulle staden erlägga köpeskilling med belopp som skulle bestämmas

så att det enligt byggnadskostnadsindex för stenhus motsvarade

ett värde av 850 000 kr. den 1 januari 1963. Beloppet beräknades täcka

samtliga kostnader för erforderliga ersättningsbyggnader inom Iv 3:s kvarvarande

område.

Genom beslut den 5 juni 1963 godkände Kungl. Maj :t överlåtelsen och

bemyndigade fortifikationsförvaltningen att med Skövde stad träffa slutligt

avtal om försäljning av ifrågavarande mark m. m. på i huvudsak de villkor

som hade angetts i den tidigare nämnda promemorian. Sådant slutligt avtal

har sedermera träffats mellan staden och fortifikationsförvaltningen. Staden

har tillträtt det försålda området. Den köpeskilling som staden enligt

avtalet har erlagt till fortifikationsförvaltningen för de byggnader som

fanns kvar inom området vid stadens tillträde uppgår till 973 449 kr. 14 öre.

Vid anmälan av prop. 1963: 155 anförde jag att medel för att bestrida

kostnaderna för att uppföra ersättningsbyggnader inom K 3:s kvarvarande

område förutsattes komma att anvisas utanför ramen för det militära försvaret

med belopp som motsvarade köpeskillingen för byggnaderna. Frågan

härom borde tas upp i samband med förslag om medelsanvisning för ersättningsbyggnader.

Statsutskottet anförde i sitt utlåtande att medelsanvisning

för ersättningsbyggnader för K 3 framdeles torde komma att behövas

till följd av den tillstyrkta försäljningen. Även utskottet förutsatte att kostnaderna

för ersättningsbyggnader skulle komma att anvisas utanför ramen

för det militära försvaret intill ett belopp motsvarande köpeskillingen för de

byggnader som ingick i överlåtelsen.

Fortifikationsförvaltningen har nu kommit in med förslag om att uppföra

de avsedda ersättningsbyggnaderna inom en kostnadsram som motsvarar

den uppburna köpeskillingen. Förslaget avser uppförande av en provisorisk

övnings- och vårdhall och ett kallgarage samt anordnande i befintliga byggnader

av en torkanläggning och en förvaringsplats för materiel som har lämnats

ut till truppen. Enligt gällande principer bör medel för dessa ändamål

anvisas utanför ramen för det militära försvaret intill ett belopp som motsvarar

den av statsverket uppburna köpeskillingen. Jag föreslår därför att

970 000 kr. anvisas för ändamålet på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande

budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Ersättningsbyggnader vid Livregementets husarer

på tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa

ett investeringsanslag av 970 000 kr.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968

V. Fonden för låneunderstöd

[4] a. Lån till stiftelsen MHS-Eleven. Något anslag för detta ändamål finns

inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1968/69.

Stif telsen MHS-Eleven

För att anskaffa bostäder åt elever vid bl. a. militärhögskolan (MHS) i

Stockholm bildades år 1962 en särskild stiftelse benämnd MHS-Eleven.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 28 juni 1968 godkänt ett tomträttsavtal

mellan byggnadsstyrelsen och stiftelsen, enligt vilket stiftelsen har

erhållit tomträtten till tomten nr 3 i kv. Smyrna på Ladugårdsgärdet i Stockholm.

På denna tomt avser stiftelsen att uppföra ett bostadshus innehållande

99 bostadslägenheter samt kontorslokaler om 1 000 m2. Kontorslokalerna

avses skola upplåtas till yrkesinspektionen. Produktionskostnaden för bostadshuset

har beräknats till 10,2 milj. kr. Bostadsstyrelsen har meddelat

preliminärt beslut om bostadslån, varvid pantvärdet på fastigheten har fastställts

till 8 263 000 kr. Intill detta belopp har postbanken beviljat byggnadslån

(kreditiv) under byggnadstiden. Stiftelsen har sålunda ett kvarstående

lånebehov motsvarande skillnaden mellan produktionskostnaden och pantvärdet,

eller (10 200 000 — 8 263 000) 1 937 000 kr. Härtill kommer tomträttsavgälden

för den upplåtna tomten under byggnadstiden, 80 000 kr.

Det sammanlagda lånebehovet uppgår sålunda till (1 937 000 + 80 000)

2 017 000 kr. Stiftelsen hemställer att ett lån av denna storlek beviljas. Genom

att lägenheter i det planerade bostadshuset kan erbjudas elever vid

militärhögskolan som saknar bostad kan avsevärd besparing beräknas uppkomma

för statsverket genom inbesparade anståndstraktamenten. En påtaglig

förbättring av studieresultatet kan förväntas genom att eleverna bereds

möjlighet att bo i närheten av skolan. Uppförandet av det planerade

bostadshuset skulle medföra en slutlig lösning av bostadsproblemet för

militärhögskolans elever.

Överbefälhavaren

Överbefälhavaren har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1968/69 anmält

behov av ett anslag om 2,5 milj. kr. för finansieringen av det fortsatta

bostadsbyggandet i syfte att anskaffa bostäder för eleverna vid militärhögskolan.

D c partemen t schef en

Stiftelsen har tidigare under åren 1963—1964 uppfört ett bostadshus med

84 lägenheter inom kv. Ryttmästaren på Ladugårdsgärdet i Stockholm. För

finansieringen härav erhöll stiftelsen ett lån om 1,3 milj. kr. ur fonden för

låneunderstöd (prop. 1964: 1 bil. 6 s. 385, SU 4, rskr 4). Genom att militär
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

högskolans elever har kunnat erbjudas bostäder i detta hus har enligt stiftelsens

beräkningar anståndstraktamenten om sammanlagt ca 1,7 milj. kr.

kunnat sparas in under tiden fr. o. in. fjärde kvartalet 1964 t. o. in första

kvartalet 1967.

Genom att huvuddelen av lägenheterna i det nu planerade bostadshuset

kommer att erbjudas elever vid militärhögskolan som har kommenderats

till Stockholm kan — i likhet med vad som blivit fallet genom tillkomsten

av bostadshuset i kv. Ryttmästaren — en avsevärd årlig besparing väntas

uppkomma för statsverket genom att anståndstraktamenten sparas in. Med

hänsyn härtill och då det är angeläget att få en slutlig lösning på bostadsproblemet

för skolans elever tillstyrker jag att stiftelsen beviljas ett lån på

2 milj. kr. Övriga kostnader för projektet torde få finansieras på sedvanligt

sätt. Räntan för lånet bör fastställas till statens långsiktiga obligationsränta

med ett tillägg av 0,25 %. Lånet bör vara amorteringsfritt men förenat

med det villkoret att det skall utan föregående uppsägning vara förfallet

till återbetalning om stiftelsen säljer bostadshuset eller upplåter detta

för annat ändamål än A''ad som är förenligt med stiftelsens stadgar. Övriga

villkor för lånet torde få fastställas av Kungl. Maj :t.

Anslag för detta lån bör föras upp på tilläggsstat I för budgetåret 1968/69

under fonden för låneunderstöd. Vidare bör lånet ligga inom den bestämda

ramen för försvarsutgifterna. Avdrag med ifrågavarande belopp, 2 milj. kr.,

bör därför göras i samband med den slutliga prisregleringen av försvarsutgifterna

för innevarande budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Lån till stiftelsen MHS-Eleven på tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag

av 2 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

■\2 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 135

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968

Bilaga 2

S O CIALD E PARTE M E NTET

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 31 oktober 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Erig Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,

Odhnoff, Wickman, Moberg.

Härefter anmäler chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, de

under punkterna 1, 2 och 4 samt statsrådet Odhnoff de under punkten 3 i

det följande upptagna ärendena under socialdepartementets handläggning

som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69.

Föredragandena anför.

DRIFTBUDGETEN

Femte huvudtiteln

K. Viss reliabilitermgsverksamhet

[1] K 5. Bidrag till vanföreanstalter m. m. Från detta anslag utgår bidrag till

vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg, Hälsingborg och Härnösand.

Enligt ett mellan statens förhandlingsnämnd, styrelsen för Föreningen för

bistånd åt vanföra i Norrland och Västernorrlands läns landstings förvaltningsutskott

villkorligt slutet avtal övertar landstinget den 1 januari 1969

huvudmannaskapet för den av föreningen bedrivna utbildnings- och elevhemsverksamheten

vid vanföreanstalten i Härnösand (Rosenbäcksskolan)

— med undantag för grundskoleundervisningen — samt verksamheten vid

de s. k. gemensamma avdelningarna vid anstalten. Enligt ett annat likaledes

villkorligt slutet avtal mellan förhandlingsnämnden, föreningen och Härnö
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1968

sands drätselkammare övertar Härnösands stad den 1 januari 1969 huvudmannaskapet

för den av föreningen bedrivna grundskoleundervisningen. Genom

ett tidigare avtal, som Kungl. Maj :t efter riksdagens bemyndigande

godkänt, har landstinget den 1 juli 1967 övertagit den vid vanföreanstalten

bedrivna ortopediska vården. De nu slutna avtalen innebär att landstinget

och Härnösands stad fr. o. in. den 1 januari 1969 skall svara för anstaltens

återstående verksamhet. Omkring 70 anställda berörs av det härigenom ändrade

huvudmannaskapet.

Personal som den 31 december 1968 är anställd i den verksamhet som

landstinget övertar skall beredas fortsatt anställning hos landstinget. Staten

ansvarar för de framtida pensionskostnader som avser tjänstetid hos staten

eller föreningen. Avtalet med Härnösands stad om grundskoleundervisningen

innebär att staden blir arbetsgivare för två lärare vid Rosenbäcksskolan.

Avtalet med landstinget innebär vidare att staten, som äger den fastighet

där vanföreanstalten är belägen, för tiden den 1 januari 1969—den 30 juni

1970 till landstinget hyresfritt upplåter de lokaler som inte redan har upplåtits

genom avtalet om den ortopediska vården. Hyra och andra villkor för

tiden efter den 30 juni 1970 skall bestämmas senare i särskilt hyresavtal.

Maskiner, instrument, andra inventarier och lager av förbrukningsartiklar,

arbets- och undervisningsmateriel överlåts med äganderätt till landstinget

den 1 januari 1969. För inventarierna skall landstinget betala 150 000 kr.

och för lagret ett belopp som motsvarar det bokförda värdet den 31 december

1968.

Driftunderskottet vid vanföreanstalten i Härnösand utgör för innevarande

budgetår enligt den av Kungl. Maj :t fastställda staten för anstalten 1 722 000

kr., vilket täcks från förevarande anslag. Avtalen med Västernorrlands läns

landsting och Härnösands stad innebär att staten i fortsättningen inte kommer

att på detta sätt bidra till anstaltens drift.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal angående

huvudmannaskapet för utbildnings-, elevhems- och grundskoleverksamheten,

m. m., vid vanföreanstalten i Härnösand.

KAPITALBUDGETEN

IT. Statens allmänna fastiglietsfoncl

[2] 8 a. Till- och ombyggnadsarbeten för statens rättsläkarstation i Uppsala

in. m. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för

budgetåret 1968/69.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

Statens rättsläkarstation samt institutionerna för rättsmedicin och patologi

vid Uppsala universitet är f. n. inrymda i en gemensam byggnad. Lokalerna

för rättsläkarstationen och den rättsmedicinska institutionen är underdimensionerade

och lokalförhållandena i övrigt ogynnsamma.

Med anledning härav har Kungl. Maj:t den 4 oktober 1968 uppdragit åt

byggnadsstyrelsen att på grundval av ett av styrelsen den 9 februari 1968

redovisat förslag till byggnadsprogram utföra projektering fram till och med

bygghandlingar av till- och ombyggnadsarbeten för statens rättsläkarstation

i Uppsala m. m.

Kostnaderna för byggnadsarbetena har uppskattats till 830 000 kr. enligt

prisläget den 1 april 1967, bl. a. under förutsättning att tillbyggnaden kan

utföras samtidigt med en likartad byggnad för reproduktionsforskning som

föreslagits bli uppförd med donationsmedel. Kungl. Maj :t har den 6 juni

1968 medgett universitetet i Uppsala att ta emot aktuella donationsmedel

för sistnämnda byggnad. Dessa byggnader avses nu att uppföras i direkt anslutning

till varandra, varigenom viss kostnadsbesparing torde kunna ske.

Kostnadsramen för till- och ombyggnadsarbeten för statens rättsläkarstation

i Uppsala in. in. kan beräknas till 855 000 kr. enligt prisläget den 1

april 1968 och jag beräknar medelsbehovet för budgetåret 1968/69 till samma

belopp.

Enligt vad jag inhämtat är det av arbetsmarknadsmässiga skäl lämpligt att

arbetena sätts igång under hösten 1968 och jag förordar att ett investeringsanslag

under rubriken Till- och ombyggnadsarbeten för statens rättsläkarstation

i Uppsala m. m. anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Till- och ombyggnadsarbeten för statens rättsläkarstation

i Uppsala in. m. på tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av 855 000

kr.

[3] 14. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna. Till ändamålet

har för budgetåret 1968/69 anvisats ett investeringsanslag av 2,25

milj. kr. för byggnadsföretag enligt en i prop. 1968: 1 (bil. 7 s. 256—258)

angiven investeringsplan (SU 5, rskr 5).

Investeringar i sysselsättningssyfte

Från byggnadsstyrelsen och socialstyrelsen har inhämtats att ytterligare

byggnadsföretag kan igångsättas under budgetåret 1968/69 enligt följande

investeringsplan.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

13

Investeringsplan

(1 OOO-tal kr.)

Byggnadsföretag

Kost- nadsram

1.4. 68

Medelsförbrukning

Bygg-

start

mån/år

Färdigt

mån/år

Faktisk

t.o.m.

30.6. 68

Beräknad för

1968/69

1969/70

Sundbo

Bilverkstad. Tillb...........

340

—

300

35

11.68

6.69

Adm. lokaler. Omb. till perso-

nalb.....................

90

--

85

5

11.68

6.69

Mekanisk verkstad..........

1 000

—

650

300

11.68

11.69

Specialavd. Om- och tillb.....

360

—

300

50

11.68

6.69

Elevförläggning 10 pl.......

350

—

300

45

1.69

4.69

Lövsta

Modernisering av vissa elevför-

läggningar................

430

—

400

25

11.68

4.69

Vemyra

Tomasgården. Omb.........

365

—

310

50

12.68

4.69

Tegegården. Omb...........

270

—

250

15

12.68

4.69

Olika skolor

Personalbostadshus..........

875

—

700

140

1.69

4.69

Summa

4 080

—

3 295

665

Försäljning au den för Gudmundsgårdens skolhem i Kalmar utnyttjade

fastigheten in. in.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1950: 98, SU 165, rskr 301)

godkände Kungl. Maj:t den 9 juni 1950 ett med Fröbergska stiftelsen i Kalmar

träffat avtal om förstatligande av Gudmundsgårdens skolhem i Kalmar.

Avtalet innebar bl. a. att stiftelsen utan ersättning överlät skolhemsfastigheten

med inventarier till staten. Samtidigt förklarade Kungl. Maj:t att,

om fastigheten vid en kommande tidpunkt inte längre utnyttjades för ungdomsvårdsskoleändamål

eller däremot svarande verksamhet, stiftelsen

skulle få ersättning av statsmedel med belopp, som skulle motsvara det

värde fastigheten då finge anses äga, dock med avdrag för värdet av de omoch

tillbyggnadsarbeten samt grundförbättringar som staten utfört på fastigheten.

Genom beslut den 28 oktober 1966 godkände Kungl. Maj :t med landstingen

träffade avtal om landstingens övertagande av statens mentalsjukvård

(prop. 1966: 64, SU 94, rskr 220). Avtalet med Kalmar läns södra

landsting den 24 januari 1966 föreskriver i 14 §, att landstingets förvärv av

erforderlig mark för nya vårdplatser skall ske i samråd med staten och att

staten skall betala alla kostnader som är förenade med markförvärvet. Särskild

överenskommelse om ersättning för landstingets markkostnad skall

träffas när landstinget för nya vårdplatser tar i anspråk mark som landstinget

äger. I en protokollsanteckning till 14 § förklarade sig staten beredd

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

att överlåta Gudmundsgårdens skolhem med tillhörande markområde till

landstinget mot den köpeskilling varom överenskommelse kunde träffas,

och under förutsättning att staten av landstinget eller Kalmar stad kunde

förvärva lämplig ersättningsmarlc. Landstinget förklarade sig berett att på

Gudmundsgården uppföra en provisorisk skolbyggnad enligt närmare överenskommelse

med socialstyrelsen. Staten skulle äga disponera Gudmundsgården

till dess ersättningsbyggnader uppförts eller verksamheten lagts ned.

Under budgetåret 1965/66 igångsattes byggnadsarbeten m. in. för en successiv

utvidgning av skolhemsverksamheten vid Lövsta skolhem och yrkesskola

(prop. 1965: 1 bil. 7 s. 46 och 387 ). Det visade sig sedermera, att utökningen

av skolhemsverksamheten vid Lövstaskolan skulle kunna kompensera

ett bortfall av Gudmundsgårdens skolhem ur ungdomsvårdsskoleorganisationen.

Kungl. Maj :t beslöt den 28 maj 1968 att skolhemsverksamheten vid Gudmundsgårdens

skolhem skulle läggas ned senast vid utgången av juni månad

1968 och att verksamheten vid Lövstaskolan enbart skulle avse skolhemsverksamhet.

I förenämnda beslut den 28 oktober 1966 uppdrog Kungl. Maj :t åt statens

förhandlingsnämnd att föra de ytterligare förhandlingar, som kunde befinnas

erforderliga med anledning av avtalen med landstingen. Förhandlingsnämnden

har den 3 juli 1968 överlämnat ett med representanter för

Kalmar läns södra landsting den 5 juni 1968 villkorligt träffat avtal om försäljning

till landstinget av ifrågavarande fastighet för en köpeskilling av

1 800 000 kr.

Vidare har förhandlingsnämnden överlämnat en med Fröbergska stiftelsen

den 5 juni 1968 träffad överenskommelse om att den stiftelsen tillkommande

ersättningen i anledning av Kungl. Maj :ts förenämnda förklaring

den 9 juni 1950 skall idgöra 1 460 000 kr.

Avtalet med landstinget har följande lydelse.

Avtal

mellan svenska staten och Kalmar läns södra landsting om försäljning till

landstinget av statlig fastighet i Kalmar, m. in.

1 §•

Staten överlåter till Kalmar läns södra landsting med äganderätt och i

befintligt skick tomten nr 1 inom kvarteret Gudmundsgården i Kalmar stad

med därå befintliga statliga byggnader.

2 §•

Landstinget tillträder fastigheten vid utgången av kalendermånaden närmast

efter den då Kungl. Maj :t godkänt avtalet. Landstinget får dock nyttja

fastigheten så snart verksamheten vid skolhemmet nedlagts och fastigheten

friställts, vilket skall ha skett senast den 30 september 1968. Staten underrättar

landstinget om den dag 1''r. o. in. vilken fastigheten får nyttjas. Från

landstingets nyttjanderätt undantages de två bostadslägenheter som för närvarande

är uthyrda till trädgårdsmästaren J. A. Österman och tillsyningsmannen

S. O. Månsson.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

3 §■

På tillträdesdagen betalar landstinget kontant till staten en köpeskilling

av 1 800 000 kr.

4 §•

Staten garanterar att fastigheten på tillträdesdagen är fri från penninginteckningar.

5 §•

Landstinget svarar under nyttjanderättstiden för fastighetens uppvärmning,

skötsel och underhåll inklusive i 2 § angivna lägenheter.

6 §•

Alla inkomster och utgifter, som herör fastigheten och som avser tiden

intill den dag då enligt anmälan från staten landstinget för börja nyttja

fastigheten, skall tillkomma respektive falla på staten.

7 §■

Lagfartskostnaderna för detta köp betalas av landstinget.

8 §•

T 14 § avtalet av den 24 januari 1966 om landstingets övertagande av

statens mentalsjukvård inom landstingsområdet in. in. avsett statsbidrag

till förvärv av mark fastställes såvitt avser förevarande fastighet till elva kr.

per kvadratmeter av det område som enligt särskild överenskommelse belöper

på enheten.

Överenskommelsen med stiftelsen bär följande lydelse.

Överenskommelse

Genom beslut den 9 juni 1950 godkände Kungl. Maj :t avtal med Fröbergska

stiftelsen i Kalmar om statens övertagande av Gudmundsgårdens

skolhem. Enligt bestämmelserna i beslutet skall stiftelsen, för den händelse

den i avtalet angivna fastigheten — numera tomten nr 1 i kvarteret Gudmundsgården

i Kalmar — vid en kommande tidpunkt icke längre utnyttjas

för ungdomsvårdsskoleändamål eller däremot svarande verksamhet, av

statsmedel erhålla ersättning med belopp, som svarar mot det värde, fastigheten

då skäligen må anses äga, dock med avdrag för värdet av de om- och

tillbyggnadsarbeten samt grundförbättringar, vilka staten utfört å densamma.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 maj 1968 skall skolverksamheten vid

skolhemmet vara nedlagd vid utgången av juni månad 1968. Fastigheten

kommer därefter ej att användas för ungdomsvårdsskoleändamål eller däremot

svarande verksamhet. Enligt ett denna dag med delegerade för Kalmar

läns södra landsting träffat avtal överlåter staten fastigheten till landstinget.

Under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:t och stiftelsen har statens

förhandlingsnämnd och representanter för stiftelsen kommit överens

om att stiftelsen enligt beslutet den 9 juni 1950 tillkommande ersättning

skall utgöra 1 460 000 kr. Ersättningen skall betalas senast en månad efter

den dag då landstinget enligt 2 § nämnda avtal tillträder fastigheten.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

Statens förhandling snämnd anför bl. a. att Gudmundsgårdsfastigheten

omfattar en markyta av ca 55 000 kvadratmeter. De statliga byggnaderna

utgörs av huvudbyggnad, elevförläggning, rektorsbostad och två personalbostadshus.

Dessutom finns på tomten en av landstinget enligt avtalet den

24 januari 1966 uppförd provisorisk skolbyggnad.

Elevförläggningen uppfördes år 1963 och tillhör arbetsmarknadsstyrelsen.

Styrelsen har anmält, att den betingar sig ett försäljningspris av 20 500

kr. per den 1 juli 1968.

Värdet av de om- och tillbyggnadsarbeten samt grundförbättringar, som

staten nedlagt på fastigheten, har i samråd med byggnadsstyrelsen beräknats

till 340 000 kr.

Såvitt avser fastigheten har förhandlingsparterna funnit det lämpligt att

i avtalet reglera storleken av statsbidraget till förvärv av mark enligt 14 §

avtalet den 24 januari 1966. Bidraget har fastställts till elva kr. per kvadratmeter

av det område som belöper på den psykiatriska vårdenhet som kan

komma att anordnas vid lasarettet i Kalmar. Särskild överenskommelse

skall senare träffas mellan parterna om områdets storlek. Detta kan ske

först sedan landstinget tagit ställning till frågan om vårdenhetens storlek

och utformning.

Föredraganden

Den föreslagna planen för investeringar i sysselsättningssyfte innebär,

att en angelägen upprustning av Sundbo yrkesskola i Fagersta och Vemyra

skolhem i Sollefteå kan komma till stånd redan under innevarande budgetår

och i ett sammanhang. Under senare år har byggnadsverksamheten inom

ungdomsvårdsskoleområdet inriktats på att i ett sammanhang söka genomföra

nödvändig upprustning av varje skola för att därigenom på en gång

kunna skapa en gynnsammare vårdmiljö vid skolan.

Inom den föreslagna kostnadsramen för personalbostadshus förutsätts

sju hus bli uppförda, varav tre vid Lövsta skolhem i Vagnhärad. Detta jämte

de föreslagna moderniseringarna av vissa elevförläggningar vid Lövstaskolan

innebär en komplettering av den upprustning av skolan som genomförts

under senare år.

Ett av de föreslagna personalbostadshusen avses för Sundbo-skolan. I

övrigt avses två personalbostadshus för Morängens yrkesskola i Almunge

och ett för Håkanstorps yrkesskola i Vingåker.

De föreslagna byggnadsföretagen är angelägna ur sysselsättningssynpunkt

för ifrågavarande områden av landet.

Jag förordar, att 3 295 000 kr. anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår

för utförande av de byggnadsföretag som angivits i den i det föregående

redovisade investeringsplanen.

Inom ramen för tillgängliga medel bör byggnadsstyrelsen ha möjlighet

att bestrida merkostnader, som föranleds av en eventuell allmän öknina av

O

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1!)68

17

byggnadskostnaderna. Kungl. Maj :t bör därvid äga företa nödvändiga ändringar

i investeringsplanen samt — om så befinns lämpligt — inom investeringsplanens

ram disponera om medel till andra ur sysselsättningssynpunkt

lämpliga byggnadsföretag än de här redovisade.

Enligt beslut den 28 maj 1968 förordnade Kungl. Maj:t att skolverksamheten

vid Gudmundsgårdens skolhem skulle vara nedlagd senast vid utgången

av juni månad 1968. Det av statens förhandlingsnämnd överlämnade

avtalet med Kalmar läns södra landsting om försäljning till landstinget

av den för Gudmundsgårdens skolhem i Kalmar tidigare utnyttjade fastigheten

innebär ett fullgörande av statens åtagande i samband med ändringen

av huvudmannaskapet för mentalsjukvården att vid nedläggning av skolverksamheten

överlåta fastigheten till landstinget. I avtalet har även bestämts,

att statens bidrag till landstinget för förvärv av mark för nya mentalsjukvårdsplatser

skall såvitt avser denna fastighet utgöra 11 kr. per kvadratmeter

av det område av fastigheten, som kan komma att belöpa på en

psykiatrisk vårdenhet vid lasarettet i Kalmar.

I avtalet om Gudmundsgårdsfastigheten har inrymts en nyttjanderätt för

landstinget till fastigheten i avvaktan på övergång av äganderätten. Genom

beslut den 17 juli 1968 har Kungl. Maj :t godkänt avtalet i vad avser ifrågavarande

nyttjanderättsupplåtelse för tiden fr. o. in. den 13 juli 1968 tills

vidare dock längst t. o. m. den 30 juni 1969.

Överenskommelsen med Fröbergska stiftelsen i Kalmar innebär, att staten

infriar sitt åtagande från år 1950 att lämna stiftelsen ersättning för

Gudmundsgårdsfastigheten, när denna inte längre används för ungdomsvårdsskoleändamål

eller däremot svarande verksamhet.

Det materiella innehållet i avtalet med landstinget och överenskommelsen

med stiftelsen föranleder inte någon erinran från min sida. Av köpeskillingen

för fastigheten bör det belopp som enligt överenskommelsen tillkommer

stiftelsen betalas direkt till stiftelsen. Vidare bör arbetsmarknadsstyrelsen

gottgöras för överlåtelse till landstinget av styrelsens elevförläggning på

fastigheten med belopp motsvarande vad förläggningen kan anses vara värd

vid tidpunkten för överlåtelsen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

dels till Vissa byggnadsarbeten in. in. vid ungdomsvårdsskolorna

på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968

/69 anvisa ett investeringsanslag av 3 295 000 kr.,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna

a) avtal mellan staten och Kalmar läns södra landsting

om försäljning till landstinget av den för Gudmundsgårdens

skolhem utnyttjade fastigheten i Kalmar in. in.,

b) överenskommelse mellan staten och Fröbergska stiftelsen

i Kalmar om viss stiftelsen tillkommande ersättning.

t,3 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Xr 155

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968

V. Fonden för låneunderstöd

[4] 4. Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare

m. m. Till ändamålet har för budgetåret 1968/69 anvisats ett investeringsanslag

av 1,2 milj. kr. Den 1 juli 1968 fanns en reservation på ca 1,5 milj. kr.

Under budgetåret disponeras alltså för ändamålet sammanlagt ca 2,7 milj.

kr.

Departementschefen

De för budgetåret 1968/69 och närmast följande år planerade investeringarna

för upprustning av vårdanstalterna omfattar ett flertal byggnadsföretag

som för att öka sysselsättningen i vissa delar av landet bör sättas

igång redan under innevarande budgetår. Från socialstyrelsen har inhämtats,

att de i följande investeringsplan upptagna byggnadsföretagen kan sättas

i gång under budgetåret 1968/69.

Investeringsplan

(1 000-tal kr.)

Byggnadsföretag

Beräknat

lån

Byggstart

Färdigstäl-

lande

A. Erkända vårdanstalter

Björstorp

Kök och administrationslokaler m. m.........

340

11.68

4.69

Lindåsen

Vattenförsörjning..........................

20

11.68

1.69

Ribbingebåck

Terapibyggnad ............................

350

11.68

5.69

Rällsögården

Förläggning m. m.........................

410

11.68

3.69

Vattenförsörjning..........................

65

11.68

3.69

Stornäset

Vattenförsörjning..........................

75

12.68

2.69

Älvgärden

Förläggning m. m...........................

775

11.68

6—9.69

Verkstad..................................

700

11.68

6—9.69

B. Enskilda vårdanstalter

Dennicketorp

Terapilokal................................

235

10.68

5.69

Härnö

Förläggning ..............................

250

11.68

4.69

Nordsjöhemmet

Verkstad, förläggning, matsal m. m...........

545

11.68

6.69

Solvikshemmet

Förläggnings- och fritidslokaler m. m.........

400

12.68

6.69

Vatten och avlopp ........................

100

12.68

6.69

Summa

4 265

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

Medelsbehovet under budgetåret för lån till nämnda byggnadsföretag

uppgår således till 4,3 milj. kr. Inom ramen för nämnda belopp bör, om så

befinns lämpligt, medel kunna disponeras om till andra ur sysselsättningssynpunkt

lämpliga byggnadsföretag. För lån till ytterligare ett antal byggnadsföretag

samt till maskiner och rörelsekapital till arbetsdriften vid vårdanstalterna

m. m. beräknar jag medelsbehovet under budgetåret till 1,6 milj.

kr. Det totala medelsbehovet för budgetåret uppgår alltså till 5,9 milj. kr.

För ändamålet disponeras endast 2,7 milj. kr. Medelsanvisningen bör därför

ökas med 3,2 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter

för alkoholmissbrukare m. m. på tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av

3 200 000 kr.

Vad föredragandena sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

Bilaga 3

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i

statsrådet på Stockholms slott den 31 oktober 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,

Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler

härefter de ärenden under kommunikationsdepartementets handläggning

som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 och

anför.

DRIFTBUDGETEN

Sjätte huvudtiteln

H. Diverse

[1] H 2a. Ersättning till statens järnvägar för vissa rabatter åt förtidspensionärer

m. fl. Enligt de riktlinjer för trafikpolitiken, som höstriksdagen 1963

antagit med anledning av prop. 1963:191 bör SJ:s drift i princip vara

affärsekonomiskt inriktad. För drift av sådan icke lönsam trafik, som från

det allmännas sida i särskilda fall anses lämplig, skall SJ erhålla ersättningav

statsmedel.

SJ får enligt gällande bestämmelser för taxesättningen medge sådana nedsättningar

i taxan, som kan anses vara förenliga med företagets ekonomiska

intresse. Inom ramen härför erbjuder SJ för närvarande åtskilliga rabatter,

som är kommersiellt motiverade. En av de populäraste rabattformerna är

67-kortet. Detta kort kostar 15 kr. och kan köpas på alla järnvägsstationer

och auktoriserade resebyråer. Varje kort berättigar till inköp av fyra enkla

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 155 år 1968

21

eller tur- och returbiljetter med 50 % rabatt på ordinarie biljettpris. Berättigade

att utnyttja denna förbilligade resmöjlighet är personer, som fyllt eller

under kalenderåret fyller 67 år, dvs. i stort sett ålderspensionärer.

SJ har successivt vidgat giltighetsområdet för 67-kortet. I samband med

en allmän översyn av de olika reserabatterna har SJ nyligen övervägt framförda

önskemål om utvidgning av 67-kortsrabatten till att gälla även på

SJ:s bussar och för förtidspensionärer. På grundval av denna översyn har

SJ beslutat att 67-kortet från den 12 maj 1968 skall gälla i princip på SJ:s

bussar samt dessutom vidgat giltighetstiden för kortet.

Utöver tidigare giltighetsperioder den 15 januari—torsdagen före palmsöndagen,

onsdagen efter påsk—den 31 maj och den 1 september—den 15

december samt vissa tredagar sintervall under januari, juni och augusti

månader bar kortet under hela sommarperioden juni—augusti 1968 gällt för

resor på tisdagar, onsdagar och torsdagar. Dessutom har giltighetstiden utsträckts

till betydligt flera dagar under perioden den 15 december—den 15

januari.

Jag finner det glädjande att SJ på företagsekonomiska grunder kunnat

utsträcka 67-korlets giltighet till att i princip omfatta SJ:s bussar och att

kortet därutöver både kring jul- och nyårshelgerna samt sommartid berättigat

til! rabattresor i större utsträckning än tidigare. Jag anser det emellertid

motiverat att rabatteringen utsträcks också till förtidspensionärerna och

därmed jämställda grupper. I överensstämmelse härmed föreslår jag att

kortet från den 1 januari 1969 får utfärdas också för jiersoner, som enligt

lagen om allmän försäkring åtnjuter ålderspension med förtida uttag, förtidspension,

sjukbidrag, invaliditetsersättning eller hustrutillägg. Rabattutvidgningen

kan i dagens läge beröra ca 275 000 personer.

Eftersom den ifrågavarande utvidgningen av rabatten enligt SJ:s bedömning

inte är företagsekonomiskt motiverad aktualiseras frågan om särskild

ersättning till SJ. Sådan ersättning bör utgå i form av ett särskilt anslag på

riksstaten. F. n. föreligger inte möjlighet att bedöma en sådan ersättnings

storlek, eftersom bl. a. rabattens verkningar med avseende på berörda gruppers

resebenägenhet och därmed konsekvenserna för SJ inte är kända. I avvaktan

på att SJ under år 1969 inkommer med en på vunna erfarenheter utförd

beräkning är det nu inte möjligt att beräkna något ersättningsbelopp.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit angående

SJ-rabatter åt förtidspensionärer in. fl.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1968

KAPITALBUDGETEN

I. Statens affärsverksfonder

C. Televerket

[2] 1 a. Anläggande av jordstation för teletrafik via satelliter. Televerket liar

i skrivelse den 30 augusti 1968 hemställt, att Kungl. Maj :t dels bemyndigar

verket att med teleförvaltningarna i Danmark, Finland och Norge teckna

avtal om upprättande och drift av en gemensam jordstation för teletrafik

via satelliter, dels medger verket rätt att för nämnda projekt ta i anspråk

visst belopp av det för budgetåret 1968/69 anvisade investeringsanslaget

Teleanläggningar in. in.

Televerket erinrar om att 1964 års riksdag godkänt en internationell

överenskommelse rörande provisoriska arrangemang för ett världsomspännande

kommersiellt telesatellitsystem (prop. 182, SU 185, rskr 361). Genom

huvudöverenskommelsen och en till denna anslutande särskild överenskommelse

regleras samarbetet i fråga om det till rymdsektorn knutna

telesatellitsystemet, medan däremot frågan om anordnande av jordstationer

faller utanför.

I anslutning till den inledda telesatellittrafiken över Atlanten träffade

televerket tillsammans med de danska och norska teleförvaltningarna år

1965 en överenskommelse med den brittiska post- och teleförvaltningen om

gemensamt skandinaviskt förvärv av andel i den brittiska jordstationen i

Goonhilly Downs, vilken andel motsvarade 15 % av stationens kapacitet.

Överenskommelsen godkändes av Kungl. Maj:t i december 1965 med stöd

av eLt av riksdagen lämnat bemyndigande (prop. 1965: 155, SU 185, rskr

434).

Med hänsyn till det successivt ökade behovet av teleförbindelser har från

brittisk sida aktualiserats frågan om en utbyggnad av jordstationen i Goonhilly

Downs. Ett behov av ytterligare förbindelser föreligger även för de

nordiska ländernas del. Sålunda beräknas Sverige, Danmark, Finland och

Norge — som f. n. tillsammans disponerar 28 förbindelser för teletrafiken

med USA — år 1970 behöva ca 50 sådana förbindelser, år 1975 ca 100 förbindelser

och år 1980 ca 190 förbindelser. Av det angivna behovet kan drygt

hälften förutsättas avse förbindelser via satelliter. I frågan om en kapacitetsu

Ibyggnad har de nordiska ländernas teleförvaltningar som en alternativ

lösning till en ytterligare investering i den brittiska jordstationen —

vari Finland ej deltar — övervägt möjligheterna att tillsammans bygga en

egen jordstation. Ett sådant projekt har närmare utretts av den nordiska

telesatellitkommittén, vilken utgör de nordiska teleförvaltningarnas samar
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1968

bets- och studieorgan på satellitområdet. Utredningen ger vid handen, att

alternativet med en egen jordstation av flera skäl bör väljas.

Visserligen blir investeringskostnaden något större än vid ett deltagande

i en utbyggnad av den brittiska jordstationen. Alternativet med en egen

jordstation kan likväl — med den trafikutveckling som förutses och de

förbindelsemöjligheter stationen erbjuder — på sikt förutses bli ekonomiskt

lönsammare.

Förutom ekonomiska skäl talar olika tekniska och trafikala omständigheter

för projektet. Sålunda är avstånden från de nordiska trafikcentra till

Goonhilly Downs relativt stora, varigenom anslutningsförbindelserna till

jordstationen blir dyrbara. Långa anslutningsförbindelser medför större

risk för driftavbrott, och då förbindelserna framförs i sjökablar kan driftavbrotten

bli relativt långvariga. Härtill kommer att Sverige, Danmark och

Norge — vilkas interkontinentala teletrafik till övervägande del utvecklas

med USA och Canada — vid ett ökat engagemang i den brittiska jordstationen

i viss utsträckning blir bundna till det brittiska trafikmönstret, innebärande

en väsentligt större kapacitetsandel i östlig och sydöstlig riktning.

Härvidlag erbjuder alternativet med en egen station avgjorda fördelar, eftersom

förutsättningar därmed skapas för ett flexiblare utnyttjande av kapaciteten

med hänsyn till de nordiska ländernas trafikbetingelser på kortare och

längre sikt. Ett skäl för att snarast möjligt besluta om en nordisk station

utgör det förhållandet att dess lokalisering direkt inverkar på planeringen

av den fortsatta utbyggnaden av radiolänknätet. Detta sammanhänger med

att jordstationerna enligt gällande internationella bestämmelser utnyttjar

samma frekvensband som bredbandiga radiolänkar.

Med hänsyn till bl. a. anförda omständigheter har teleförvaltningarna i

Sverige, Danmark, Finland och Norge beslutat sig för att — under förutsättning

av resp. regeringars godkännande — anlägga en gemensam jordstation.

En lämplig plats för stationens förläggning har bedömts vara Tanuin

i Bohuslän, som erbjuder de relativt sett kortaste anslutningsförbindelserna

och medger en lämplig inpassning i det befintliga radiolänknätet

Samarbetet om projektet regleras i en mellan teleförvaltningarna i mars

1968 träffad överenskommelse. Enligt denna skall svenska televerket vara

verkställande organ och under en styrelse, vari ingår representanter för berörda

teleförvaltningar, ha ansvaret för anläggning och drift av stationen.

Televerket skall förvärva och ensamt äga det för stationen erforderliga

markområdet. I övrigt skall stationen ägas gemensamt av de fyra förvaltningarna,

som — enligt närmare angivna fördelningsgrunder — har att på

självkostnadsbasis bestrida uppkommande investerings- och driftkostnader.

För markområdet skall erläggas årshyra.

Investeringskostnaderna för stationen — inklusive anordningar som medger

sändning och mottagning av television — har i 1968 års prisläge beräknats

till ca 25 milj. svenska kronor. Enligt de i överenskommelsen angivna

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1968

fördelningsgrunderna, som bestämts på grundval av en bedömning av resp.

länders utnyttjande av stationen, skall av investeringskostnaden Sverige

svara för 42 %, Danmark för 24 %, Finland för 10 % och Norge för 24 %.

Driftkostnaderna skall fördelas efter samma grunder. Fördelningen av driftkostnaderna

skall dock kunna ändras med hänsyn till det faktiska utnyttjandet.

Inräknat kostnaden för inköp av markområdet, vilken uppskattas till ca

400 000 kr., blir den på Sverige belöpande delen av investeringskostnaderna

10,9 milj. kr. Av detta belopp bedöms 0,9 milj. kr. bli erforderligt under

1968/69, 3 milj. kr. under 1969/70, 5 milj. kr. under 1970/71 och 2 milj. kr.

under 1971/72.

Departementschefen

Teletrafiken via satelliter är i snabb utveckling, och i takt härmed växer

successivt behovet av jordstationer. Vid utgången av innevarande budgetår

beräknas det totala antalet sådana stationer i världen utgöra 24, och redan

år 1971 bedöms det ha stigit till 69 varav 13 i Europa.

Sverige, Danmark och Norge har tillgodosett sitt hittillsvarande terminalbehov

genom förvärv av andelar i den brittiska jordstationen i Goonhilly

Downs. Med hänsyn till det successivt ökade behovet av teleförbindelser har

från brittisk sida aktualiserats frågan om en utbyggnad av stationen. Även

i de nordiska länderna ställer utvecklingen i den interkontinentala teletrafiken

krav på ytterligare förbindelser. Som en alternativ lösning till en ytterligare

investering i den brittiska jordstationen har de nordiska ländernas

teleförvaltningar emellertid övervägt möjligheterna att tillsammans — och

då även under medverkan av Finland, som ej deltar i det brittiska projektet

— bygga en egen jord station. En sådan lösning har befunnits medföra avgörande

fördelar, och som ett resultat av det utredningsarbete och de överläggningar

som ägt rum i frågan har en preliminär överenskommelse träffats

mellan de fyra teleförvaltningarna om upprättande och drift av en

gemensam jordstation i Tanum i Bohuslän.

De ekonomiska och trafikmässiga bedömningar som gjorts av berörda

teleförvaltningar ger enligt min mening starkt belägg för att det ökade behovet

av teleförbindelser bör tillgodoses genom ett gemensamt nordiskt jordstationsprojekt.

Jag har inte heller något att erinra mot storleken av den

ekonomiska insats som i sammanhanget krävs för svenskt vidkommande.

Av den på Sverige belöpande investeringskostnaden om 10,9 milj. kr.

erfordras 0,9 milj. kr. redan innevarande budgetår. Beloppet bör belasta

investeringsanslaget Teleanläggningar in. in. Någon ökning av anslaget i

anledning därav är inte erforderlig.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår

riksdagen

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968

25

att bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtal mellan

televerket och de danska, finska och norska teleförvaltningarna

om upprättande och drift av en gemensam nordisk

jordstation för teletrafik via satelliter.

VIII. Diverse kapitalfonder

Statens vägverks förrådsfond

[3] 1. Vägmaskiner m. ro. Till detta ändamål har för innevarande budgetår

anvisats ett investeringsanslag av 50,2 milj. kr.

Vid bedömningen av anslagsbehovet under 1968/G9 kunde inte de under

första hälften av år 1968 i sysselsättningsfrämjande syfte utlagda industribeställningarna

förutses. Vägverket har i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen

lagt ut beställningar på motorfordon, vägmaskiner, färjor och reservbromateriel

till ett värde av 11712 100 kr. Av detta helopp beräknas

10 712 000 kr. falla på innevarande budgetår. Med hänsyn till behållningen

på anslaget uppgår behovet av ett medelstillskott till 5,7 milj. kr.

Vägverket har fått beställningsbemyndiganden om 26 milj. kr. för ettvart

av budgetåren 1969/70 och 1970/71. Storleken av dessa bemyndiganden,

som har hållits oförändrade under en följd av år, har visat sig vara otillräcklig

om verket effektivt skall kunna påverka utvecklingen av vissa raaskinslag

och eliminera olägenheterna av tendensen till längre leveranstider.

Beställningsbemyndigandena bör av dessa orsaker höjas till 30 milj. kr. för

etlvart av budgetåren 1969/70 och 1970/71. Jag hemställer därför att Kungl.

Maj :l föreslår riksdagen att

a) till Vägmaskiner in. in. på tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av

5 700 000 kr.;

b) medge att statens vägverk lämnas det ökade beställningsbemyndigande

jag förordat i det föregående.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

Bilaga 4

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 31 oktober 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,

Odhnoff, Wickman, Moberg.

Statsrådet Wickman anmäler härefter de ärenden under finansdepartementets

handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1968/69 och anför.

KAPITALBUDGETEN

I. Statens affärsverksfonder

F. Statens vattenfallsverk

[1] 1. Kraftstationer m. m. Efter förslag i årets statsverksproposition (prop.

1968: 1 bil. 9 s. 141, SU 7, rskr 7) har riksdagen för budgetåret 1968/69

anvisat ett investeringsanslag till kraftstationer in. in. av 480 milj. kr. Genom

beslut den 28 maj 1968 har Kungl. Maj :t fastställt en ram för medelsförbrukningen

av 445 milj. kr. Denna ram kan höjas under löpande budgetår

om konjunkturmässiga eller andra särskilda skäl påkallar ökad medelsförbrukning

inom anslaget. Inom den fastställda ramen ryms kostnaderna

för det investeringsprogram som vattenfallsverket framlagt för innevarande

budgetår och som riksdagen tagit del av.

Som framgår av statsverkspropositionen (s. 131 och 140) beräknades

inom investeringsprogrammet 20 milj. kr. för att påbörja byggandet av ett

första atomkraftaggregat i en ny kraftstation, Ringhals, i Värö kommun.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

27

Hela kostnaden för aggregatet har beräknats till 550 milj. kr. Aggregatet

skall ha en elektrisk effekt om ca 775 MW och tas i drift under år 1973.

Stationen avses vid full utbyggnad omfatta fyra aggregat.

Statens vattenfallsverk har i skrivelse den 7 augusti 1968 anmält att en

under våren 1968 genomförd översyn av prognosen för verkets kraftavsättning

fram till 1970-talets mitt visar på en betydligt starkare ökning än tidigare

antagits. Redan budgetåret 1973/74 väntas kraftbehovet bli ca 1 000

GWh1 högre än det behov som ansetts skola täckas genom utbyggnad av

det första aggregatet i Ringhals. För vart och ett av budgetåren 1974/75

och 1975/76 beräknas belastningen öka med ca 3 000 GWh.

Den nya prognosen medför att produktionsapparaten ytterligare behöver

utökas. Vattenfallsverket har därför, under förutsättning av statsmakternas

godkännande, träffat avtal om köp av utrustning till ett andra aggregat i

Ringhals om ca 800 MW samtidigt som avtal slutits om utrustning till stationens

första aggregat. Totalkostnaden för det andra aggregatet beräknas

uppgå till ca 550 milj. kr. Det avses bli taget i drift hösten 1974.

Upphandlingen för det andra aggregatet förutsätter en utvidgning av

gällande investeringsprogram. Vattenfallsverket har i anslagsframställning

den 29 augusti 1968 för budgetåret 1969/70 hemställt att Kungl. Maj :t medger

verket att under budgetåret 1968/69 belasta investeringsanslaget Kraftstationer

m. in. med sammanlagt 475 milj. kr. Av den sålunda begärda ramhöjningen

om 30 milj. kr. motiveras 10 milj. kr. av upphandlingen för det

andra aggregatet i Ringhals.

Jag förordar, att investeringsprogrammet får utvidgas att omfatta medel

för det andra aggregatet i Ringhals kraftstation, varvid gällande investeringsram

ökas med 10 milj. kr.

Med hänvisning härtill hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag förordat om dispositionen av anslaget

Kraftstationer m. m. för budgetåret 1968/69.

II. Statens allmänna fastighetsfond

[2] 23 a. Nybyggnad för kavitationslaboratorium vid statens skeppsprovningsanstalt.

Vid 1965 års riksdag fattades beslut om att inrätta ett kavitationslaboratorium

vid statens skeppsprovningsanstalt i Göteborg (prop.

1965: 1 bil. 12 s. 86, SU 10, rskr 10).

För ändamålet har hittills anvisats investeringsanslag om sammanlagt

2,5 milj. kr., vilket motsvarar den beräknade kostnaden för byggnadsföretaget

i prisläget den 1 april 1967 (prop. 1967: 155 s. 28, SU 210, rskr 411).

Byggnadsstyrelsen beräknar i skrivelse den 20 augusti 1968 att kostnaden

för företaget med hänsyn till den allmänna stegringen av byggnadskostnader

lGWh (gigawattirame) = 1 milj. kilowattimmar.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

motsvarar 2 530 000 kr. i prisläget den 1 april 1968. Med hänsyn till styrelsens

beräknade behov för budgetåret 1968/69 bör det resterande beloppet

(2 530 000 — 2 500 000=) 30 000 kr. anvisas på tilläggsstat till riksstaten för

budgetåret 1968/69.

Föredraganden

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

alt till Nybyggnad för kavitationslaboratorium vid statens

skepps pro vningsanstalt på tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av 30 000

kr.

[3] 23 b. Förrådsbyggnad vid svenska institutet för konserveringsforskning.

Riksdagen bär hittills för det angivna ändamålet anvisat ett investeringsanslag

om sammanlagt 175 000 kr. (prop. 1965: 47, SU 49, rskr 174 och prop.

1967: 2, SU 22, rskr 65) vilket motsvarar kostnaden i prisläget den 1 april

1966.

Byggnadsstyrelsen framhåller i skrivelse den 20 augusti 1968 att styrelsen

i 1967 års petita redovisade att kostnaden för ifrågavarande byggnad uppgick

till 180 000 kr. i prisläget den 1 april 1967. Någon ytterligare medelsanvisning

har emellertid inte skett. Med anledning härav erinrar styrelsen om

alt den själv äger besluta om indexmässiga höjningar (prop. 1966: 1 bil. 2

s. 32, SU 14, rskr 14).

Styrelsen har anmält, att kostnadsramen 180 000 kr. kan bibehållas oförändrad

i prisläget den 1 april 1968. Ett belopp om 5 000 kr. bör anvisas på

tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1968/69.

Föredraganden

Jag hemställer, alt Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Förrådsbyggnad vid svenska institutet för konserveringsforskning

på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1968/69 anvisa ett investeringsanslag av 5 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968

29

Bilaga 5

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 31 oktober 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,

Odhnoff, Wickman, Moberg.

Härefter anmäler chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Palme,

de under punkterna 1 och 2 samt statsrådet Moberg de under punkterna 3

och 4 i det följande upptagna ärendena under utbildningsdepartementets

handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1968/69. Föredragandena anför.

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

B. Allmänna kultur- och bildningsändamål

[1] B 14. Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Ur det under denna rubrik

på riksstaten uppförda reservationsanslaget, det s. k. kulturmedelsanslaget,

utgår bl. a. det statliga stödet till de sex större grkesorkestrarna i

landet. Som förutsättning för bidrag till dessa föreskrivs med visst undantag

att från kommun eller annorledes bidrag skall utgå med samma eller

större belopp. Det statliga bidraget är konstruerat som ett förlusttäckningsbidrag

och dess storlek är därför beroende av förhållandet mellan kostnader

och intäkter.

Bidrag till ifrågavarande orkestrar för spelåret 1967/68 anvisades i slutet

av juni 1967 ur det för motsvarande budgetår anvisade anslaget. Det var vid

denna tidpunkt inte möjligt att helt överblicka orkestrarnas behov av förlusttäckningsbidrag

för spelåret och det har därför liksom tidigare år förut
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

satts att efter spelårets slut ytterligare bidrag skulle utgå i den mån omständigheter,

som orkesterföretagen inte själva kunnat bestämma över, medfört

inte förutsedda kostnadsökningar eller ändrade intäktsförutsättningar.

För spelåret 1967/68 har bidrag utgått till de sex orkestrarna med sammanlagt

5 688 100 kr. Uppgifter har nu givits in frän orkestrarna angående

det ekonomiska utfallet av verksamheten under nämnda spelår. Av dessa

framgår att vid tillämpning av nyss angivna principer för beräkning av det

statliga förlusttäckningsbidraget behov föreligger av ytterligare bidrag med

sammanlagt 1 431 000 kr. Huvuddelen av det anmälda medelsbehovet är föranlett

av automatiskt ökade kostnader på grund av avtalsenliga lönehöjningar.

Därjämte har redovisats automatiskt ökade kostnader för arbetsgivaravgifter

till riksförsäkringsverket (ATP m. m.).

Till Folkteatern i Göteborg ekonomisk förening har Kungl. Maj:t ur kulturmedelsanslaget

för budgetåret 1967/68 anvisat ett belopp av 540 000 kr.

till teaterverksamheten under motsvarande spelår. På samma sätt som nyss

redovisats beträffande orkestrarna har beträffande denna teater förutsatts,

att en viss ökning av det statliga förlusttäckningsbidraget eventuellt skulle

kunna ifrågakomma i efterhand. Styrelsen för teatern har nu överlämnat

ett preliminärt bokslut för nämnda år utvisande ett underskott av 330 000

kr. Styrelsen anhåller om ett tilläggsanslag med hälften av detta belopp,

dvs. 165 000 kr. Bidrag till Folkteatern utgår fr. o. m. budgetåret 1968/69

ur förslagsanslaget Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda teatrar. Det

är alltså sista gången teatern får förlusttäckningsbidrag enligt den ordning

som tillämpas för yrkesorkestrarna.

Departementschefen

Det siffermaterial, som redovisats av orkestrarna samt av Folkteatern i

Göteborg beträffande det ekonomiska utfallet av verksamheten under spelåret

1967/68, visar väsentliga kostnadsökningar främst till följd av avtalsenliga

löneökningar. I enlighet med den förut lämnade redovisningen räknar

jag — sedan viss reduktion visat sig befogad — med ett medelsbehov av

(1 295 000 -f- 165 000 = ) 1 460 000 kr. för statsbidrag till täckning av de av

nämnda omständigheter föranledda förlusterna för spelåret.

På riksstaten för innevarande budgetår har till bidrag til! särskilda kulturella

ändamål anvisats 15 220 000 kr. Härav återstår nu endast ett mindre

belopp, som bör reserveras för förutsedda och eventuellt uppkommande behov

m. m. under budgetåret 1968/69. Det av mig beräknade medelsbehovet

1 460 000 kr. bör täckas genom anvisande av ett anslag på tilläggsstat I till

riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Bidrag till särskilda kulturella ändamål på tililäggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa ett

reservationsanslag av 1 460 000 kr.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

31

C. Kyrkliga ändamål

[2] C 8. Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor. Under denna rubrik har

för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 765 000 kr. Bidrag

ur anslaget utgår till tre domkyrkor. Enligt de föreskrifter för anslagets

disposition som Kungl. Maj:t har meddelat den 6 juni 1968 har för var

och en av dessa domkyrkor tagits upp en anslagspost, som har karaktär av

särskilt reservationsanslag. Av dessa poster avser en på 250 000 kr. bidrag

till restaurering av Uppsala domkyrka. Kungl. Maj:t har den 28 juni 1968

meddelat vissa närmare bestämmelser om användningen av denna post. Den

är i huvudsak avsedd för översyn av restaureringsförslag och andra förberedande

åtgärder för en restaurering av domkyrkan (jfr prop. 1968: 1 bil. 10 s.

144).

Domkyrkoarkitekten Åke Porne har i skrivelse den 26 september 1968 anmält,

att valvet över Oxenstiernska koret behöver förstärkas. Han framhåller,

att valvet genom sin flacka konstruktion har mindre god bärighet. Man

bär konstaterat, att valvet bringas i gungning, om det utsätts för belastning.

Fortlöpande mätningar av sprickbildningar i domkyrkan har visat, alt i huvudsak

pulserande rörelser har kunnat iakttas på vissa ställen i kyrkans

konstruktiva delar. Om rörelser av någon anledning skulle uppstå även i bärande

mur kring Oxenstiernska koret, föreligger mycket stora risker för att

valvet skall störta in.

Förslag till förstärkning av valvet har utarbetats. Förslaget innebär i princip,

att valvet hängs upp i en järnkonstruktion, som vilar på omgivande

murverk. Kostnaderna beräknas uppgå till sammanlagt 58 000 kr. Porne,

som har samrått med byggnadsstyrelsens utvecklingsbyrå (byggnadslekniska

sektionen) och med riksantikvarieämbetet, hemställer att nämnda belopp

anvisas för ändamålet hösten 1968.

Departementschefen

Den föreslagna förstärkningen av Oxenstiernska valvet bör enligt min mening

utföras under innevarande budgetår. Det belopp om 250 000 kr. som

Kungl. Maj :t anvisat som bidrag till restaurering av Uppsala domkyrka för

detta budgetår behövs till den beslutade översynen av restaureringsförslaget

och förberedelser i övrigt för den planerade restaureringen samt till andra

angelägna skyddsarbeten än de nu aktualiserade. Kostnaderna för förstärkning

av Oxenstiernska valvet, som kan uppskattas till 58 000 kr., bör täckas

genom ett anslag på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor på tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa ett

reservationsanslag av 58 000 kr.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

I. Internationellt- kulturellt samarbete

[3] 16. Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. I riksstaten för innevarande

budgetår är upptaget ett reservationsanslag till nordiskt-kulturellt

samarbete av 1 943 000 kr. Anslaget är fördelat på ett antal anslagsposter,

vilka var och en getts karaktären av särskilt reservationsanslag.

Nordens hus i Reykjavik. I 1963 års statsverksproposition redovisades

planerna för upprättande av ett Nordens hus i Reykjavik. Syftet är att

institutionen skall verka som en förbindelselänk mellan Island och det övriga

Norden genom att aktivera och levandegöra nordiska intressen i Island

och samtidigt förmedla isländska kulturströmningar till de övriga nordiska

länderna. Medel för uppförande av huset beviljades i Sverige första gången

budgetåret 1964/65. På grund av speciella förhållanden i Island har byggnadsarbetet

kunnat slutföras först under sommaren 1968. Under byggnadstiden

har betydande kostnadsstegringar inträffat, främst på grund av den

alltjämt fortgående inflationen i Island. Det totala svenska bidraget har

numera fastställts till 1 751 000 kr. Av detta belopp har hittills utgått

1 515 000 kr. från anslagsposten Nordens hus i Reykjavik under detta anslag.

Därjämte har 50 000 kr. ur dispositionsmedel utnyttjats för att täcka vissa

utgifter intill dess de slutliga kostnaderna kunnat fastställas och förslag om

täckande av dessa föreläggas riksdagen. Det återstående medelsbehovet uppgår

sålunda till 236 000 kr.

Nordisk skolordning. Vid Nordiska rådets femtonde session i

Helsingfors i april 1967 antogs en rekommendation om hårmonisering av de

nordiska skolordningarna. Enligt ett förslag som utarbetats av Nordiska kulturkommissionens

sektion för undervisning och utbildning på skolans område

skall ett utskott under kommissionen med hjälp av en heltidsanställd,

kvalificerad sekreterare lägga fram en konkret plan för harmoniseringsarbetet

under en tid av 3—5 år. Vid sitt möte i Reykjavik i juli uttalade de

nordiska undervisningsministrarna sitt gillande av förslaget. Nordiska kulturkommissionen

beslöt vid sitt plenarmöte i Uppsala den 30 september—2

oktober 1968 att tillsätta ett utskott för detta ändamål. Utskottets arbete

skall påbörjas snarast och bedöms f. n. ta åtminstone ett år i anspråk. Sveriges

andel av kostnaderna under denna tid beräknas till 60 000 kr.

Föredraganden

Jag ser med tillfredsställelse, att Nordens hus nu färdigställts och att institutionen

börjat utnyttjas för det avsedda ändamålet. Förseningen med

byggnadens färdigställande har dock inneburit, att den slutliga kostnaden

först nu kunnat fastställas. Medel för bestridande av de återstående kostnaderna

bör anvisas på tilläggsstat.

Det är angeläget, att det av Nordiska kulturkommissionen föreslagna pla
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

neringsarbetet kan påbörjas snarast och att jämväl medel för de härav föranledda

kostnaderna anvisas på tilläggsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

till Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete på tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa ett

reservationsanslag av 296 000 kr.

[4] I 7. Nordiska kulturfonden. I riksstaten för innevarande budgetår har

under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 772 000 kr. Detta belopp

motsvarar Sveriges bidrag till Nordiska kulturfonden. Den årliga medelsanvisningen

till fonden uppgår för närvarande till sammanlagt 3 milj.

danska kronor. Under sin sextonde session i Oslo den 17—22 februari 1968

antog Nordiska rådet en rekommendation, vari regeringarna i de nordiska

länderna uppmanades att i anledning av den danska devalveringen år 1967

förhöja kulturfondens belopp till 3 250 000 danska kr. Vid sitt möte i Reykjavik

den 19—20 juli 1968 enades de nordiska undervisnings- och kulturministrarna

att söka verka för en sådan höjning fr. o. m. den 1 januari 1969.

Det ökade medelsbehovet för Sveriges del under budgetåret 1968/69 beräknas

till 32 000 kr.

Föredraganden

Jag förordar, att ett ytterligare bidrag utgår till Nordiska kulturfonden i

enlighet med den av Nordiska rådet antagna rekommendationen. Medel för

detta ändamål bör anvisas på tilläggsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att för Sveriges del vidta de

ändringar i överenskommelsen den 3 oktober 1966 om Nordiska

kulturfonden som föranleds av förslaget om en höjning

av fondbeloppet;

b) till Nordiska kulturfonden på tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av

32 000 kr.

Vad föredragandena sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

Bilaga 6

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 31 oktober 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, MyrdalOdhnoff,

Wickman, Moberg.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler härefter

de ärenden under jordbruksdepartementets handläggning som angår

utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Nionde huvudtiteln

F. Forskning och undervisning på jordbrukets och trädgårdsnäringens

områden

[1] F 7. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m.

För innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag

av 4 milj. kr. Av beloppet disponeras 3 350 000 kr. av utrustningsnämnden

för universitet och högskolor för ändamål som upptagits i en

särskild utrustningsplan. Återstående 650 000 kr. disponeras av byggnadsstyrelsen

för ändamål som redovisas i en särskild inredningsplan. Nämnden

och styrelsen äger inom ramen för tillgängliga medel — oavsett i utrustnings-

och inredningsplanerna för objekten beräknad medelsförbrukning —

bestrida kostnader för utrustning resp. inredning av de i planerna upptagna

objekten intill högst det belopp, som för varje objekt anges som kostnads
-

ram.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

35

Byggnadsstyrelsen föreslår att kostnadsramar för inredning förs npp i

gällande inredningsplan för följande projekt för lantbrnkshögskolan och att

medel för projekten anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår.

Ekonomibyggnader m. m., Kungsängen, etapp II, U 1- t u n a. Kostnaden för inredning beräknas till 1 250 000 kr.

Växthus och försörj ningsanläggningar, Alnar p.

Kostnaden för inredning beräknas till 50 000 kr. Byggnadsarbetena torde

bli färdiga till årsskiftet 1968/1969.

Ny- och ombyggnad av d j u r s l a 11 a r in. in., Röbäcksd a1

e n. Kostnaden för inredning beräknas till 200 000 kr. Byggnadsarbetena

beräknas bli färdigställda under april månad 1969 varför inredning bör beställas

snarast.

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor föreslår att en delram

för utrustning av ekonomibyggnader m. m„ Kungsängen, etapp II, förs upp

i gällande utrustningsplan med 4,4 milj. kr.

Nämnden har överlämnat förslag till utrustningsprogram för objektet från

lokal- och utrustningsprogramkommittén för jordbrukets högskolor.

Den andra etappen av ekonomibyggnaderna m. m. för institutionen för

husdjurens utfodring och vård vid lantbrnkshögskolan omfattar djurstallar

för ca 500 nötkreatur, ensilage- och foderutrymmen, observations- och registreringsrum,

driftlaboratorium samt personalutrymmen m. m. Byggnadsarbetena

beräknas vara avslutade under hösten 1969. Kostnaden för utrustning

av byggnadsobjektet beräknas till 4,4 milj. kr. Av detta belopp beräknas

2,5 milj. kr. för en foderdistributionsanläggning, 1 370 000 kr. för utrustning

av djurstallar och 200 000 kr. för utrustning av driftlaboratorium.

Foderdistributionsanläggningen beräknas minska arbetskraftsbehovet vid

foderdistributionen från tolv till sex personer. Nämnden behöver beställa utrustningen

redan under budgetåret 1968/69.

Departementschefen

De av byggnadsstyrelsen samt utrustningsnämnden för universitet och

högskolor föreslagna nya kostnadsramarna för ovannämnda objekt föranleder

ingen erinran från min sida. Jag förordar alltså att i inredningsplanen

förs upp definitiva kostnadsramar beträffande lantbrnkshögskolan för inredning

av ekonomibyggnader in. in., Kungsängen, etapp II, på 1 250 000 kr.,

för växthus och försörj ningsanläggningar vid Alnarp på 50 000 kr. ''samt för

ny- och ombyggnad av djurstallar m. in. vid Röbäcksdalen på 200 000 kr.

Jag förordar vidare att i utrustningsplanen förs upp en delram för utrustning

för ekonomibyggnader m. in., Kungsängen, etapp II, vid lantbrukshögskolan

på 4,4 milj. kr. Medelsförbrukningen under innevarande budgetår för

projekten synes rymmas inom det till inredning och utrustning av lokaler

vid jordbrukets högskolor in. m. anvisade anslaget. Jag förordar därför alt

kostnaderna för projekten får bestridas av tillgängliga medel på anslaget.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående förordat om bestridande

av vissa inrednings- och utrustningskostnader vid

lantbrukshögskolan.

KAPITALBUDGETEN

IV. Statens utlåningsfonder

[2] 9. Fiskerilånefonden. På riksstaten för budgetåret 1968/69 har ifrågavarande

fond tillförts ett belopp av 1 milj. kr.

Statskontoret föreslår, att lånefonden för budgetåret 1968/69 tillförs 2

milj. kr. på tilläggsstat.

Enligt beslut av 1968 års riksdag (prop. 1968:1 bil. 11 s. 197, JoU 1, rskr

9) får under budgetåret ett belopp av 9 milj. kr. disponeras för lån ur fonden.

Enligt statskontoret uppgick behållningen i fonden den 1 juli 1968 till

ca 1 milj. kr. Detta belopp jämte det anvisade kapitaltillskottet på 1 milj. kr.

och de amorteringar som flyter in under budgetåret står till förfogande för

utlåning. Det är svårt att uppskatta hur mycket som kommer att inflyta genom

amorteringar. Statskontoret anser dock att det behövs ett kapitaltillskott

på ytterligare 2 milj. kr. för att en nyutlåning på 9 milj. kr. skall vara

möjlig under innevarande budgetår.

Departementschefen

I likhet med statskontoret beräknar jag att för innevarande budgetår behövs

ett ytterligare kapitaltillskott av 2 milj. kr. till fonden.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Fiskerilånefonden på tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av

2 000 000 kr.

Yad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968

37

Bilaga 7

HANDELSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 31 oktober 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Gei jer, Myrdal,

Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler härefter de

ärenden under handelsdepartementets handläggning som angår utgifter på

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Tionde huvudtiteln

B. Utrikeshandel m. m.

[1] B 6. Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete. Under

denna anslagsrubrik anvisades för budgetåret 1968/69 ett reservationsanslag

av 90 000 kr. för svenskt deltagande i olika former av nordiskt samarbete,

bl. a. i nordiska ministerkommittén för ekonomiskt samarbete, nordiska

ekonomiska samarbetsutskottet och nordiska kommittén för konsumentfrågor.

Reservationen under detta anslag uppgick vid slutet av budgetåret

1967/68 till drygt 58 000 kr.

De nordiska statsministrarna har vid möte i Köpenhamn den 22—23

april 1968 beslutat att undersökningar skall företas och konkreta förslag utarbetas

rörande ett utvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete. Med anledning

härav har tillsatts ett särskilt nordiskt ämbetsmannautskott som är

ansvarigt för utredningsarbetet. Under ämbetsmannautskottet har upprät
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

tats ett antal arbetsgrupper som utför detalj utredningarna på olika områden.

Nuvarande anslag är inte tillräckligt för att täcka kostnaderna för Sveriges

deltagande i det intensiva utredningsarbete som nu pågår i ämbetsmannautskottet

och dess arbetsgrupper. Jag föreslår därför att ytterligare

450 000 kr. anvisas på tilläggsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt

samarbete på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 450 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

II. Statens allmänna fastighetsfond

[2] 29. Gemensam administrationsbyggnad för Svenska turisttrafikförbundet

m. fl. Byggnadsstyrelsen föreslår att anslaget uppförs med 360 000 kr. på tillläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1968/69. Byggnaden påbörjades i

november 1966 och beräknas bli färdig våren 1969. En redovisning lämnades

senast i prop. 1968: 1 (bil. 12 s. 57). Kostnadsramen är enligt prisläget den

1 april 1968 12,7 milj. kr. Tilläggsstatsanslaget föranleds av en beräknad

medelsförbrukning under 1968/69 som ligger 360 000 kr. över anvisade medel

men inom kostnadsramen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Gemensam administrationsbyggnad för Svenska

turisttrafikförbundet m. fl. på tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av

360 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968

39

Bilaga 8

CIVILDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på

Stockholms slott den 31 oktober 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Erig Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,

Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Gustafsson, anmäler härefter

ärende under civildepartementets handläggning som angår utgifter på tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1968/69 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Tolfte huvudtiteln

A. Civildepartementet m. m.

[1] A 4. Extra utgifter. På riksstaten för innevarande budgetår har under

denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 30 000 kr. Reservationen

den 30 juni 1968 utgjorde 13 621 kr. Sammanlagt disponeras alltså för

detta budgetår 43 621 kr. Efter överläggningar med representanter för de

statsanställdas huvudorganisationer om aktuella behov att informera arbetstagare

i statens tjänst om statlig grupplivförsäkring m. in. finner jag det vara

mest ändamålsenligt att sådan information lämnas under samverkan mellan

arbetsgivar- och arbetstagarparterna. Den kostnadsdel som skulle falla

på staten beräknas uppgå till högst 30 000 kr. för budgetåret 1968/69. Belastningen

på anslaget kan för hela budgetåret 1968/69 förväntas uppgå till

inemot 65 000 kr. Ett ytterligare medelsbehov föreligger således om 20 000

kr.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Extra utgifter på tilläggstat 1 till riksstaten för

budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 20 000

kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968

41

Bilaga 9

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 31 oktober 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kung, Johansson, IJolmqvist, Aspling,

Palme, Sven-eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,

Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter fråga

om medel för budgetåret 1968/69 till reparations- och underhållskostnader

in. in. under slottsbyggnadernas och byggnadsstyrelsens delfonder av statens

allmänna fastighetsfond och anför.

[I] Reparations- och underhållskostnader m. m. under slottsbyggnadernas

delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under anslagsposten till reparations-

och underhållskostnader in. m. har på denna delfond för budgetåret

1968/69 beräknats sammanlagt 6 505 000 kr. Härav har under delposten lill

vissa iståndsättningsarbeten tagits upp 3 780 000 kr.

Byggnadsstyrelsen bär bl. a. hemställt att för fortsaLt reparation av Riddarholmskyrkans

tornspiror ytterligare 800 000 kr. anvisas under delfonden.

Styrelsen har därvid anfört, att till nödvändiga reparationsarbeten och

andra åtgärder gällande tornets järnspiror anvisats 1 milj. kr. för budgetåret

1967/68 (prop. 1968: 105 bil. 8 s. 42, SU 80, rskr 198). Totalkostnaden

för arbetena med spirorna har uppskattats lill 1,8 milj. kr. Styrelsen hemställer

att 800 000 kr. anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår.

Departementschefen

Arbetena med reparation av Riddarholmskyrkans torns huvudspira pågår.

Den av byggnadsstyrelsen angivna kostnadsramen för åtgärderna, 1,8 milj.

kr., har godtagits (prop. 1968: 105 bil. 8, s. 42, SU 80, rskr 198) och 1 milj.

kr. har anvisats för budgetåret 1967/68. Jag finner det angeläget att dessa

arbeten kan slutföras i ett sammanhang. Under åberopande av det anförda

hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

att i staten för statens allmänna fastighetsfond, slottsbyggnadernas

delfond, under anslagsposten Reparationsoch

underhållskostnader in. in. för budgetåret 1968/69 beräkna

ett belopp av ytterligare 800 000 kr.

[II] Reparations- och underhållskostnader m. m. under byggnadsstyrelsens

delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under anslagsposten till reparations-

och underhållskostnader in. in. har på denna delfond för budgetåret

1968/69 beräknats sammanlagt 77 384 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har hemställt, att för kostnader för ombyggnadsarbeten

inom landshövdingebostäder ytterligare 1,7 milj. kr. anvisas under delfonden.

Styrelsen har därvid anfört, att i samband med landshövdingeslciften i

Kalmar, Skaraborgs, Uppsala och Värmlands län under budgetåret 1967/68,

ombyggnads- och renoveringsarbeten samt löpande underhåll till en kostnad

av i runt tal 2 025 000 kr. genom styrelsens försorg har utförts i eller planerats

för vederbörande landshövdingebostäder. Av dessa kostnader hänför sig

325 000 kr. till löpande underhåll. För arbetena i Mariestad, Uppsala och

Karlstad har styrelsen av Kungl. Maj:t den 28 juni 1968 bemyndigats ta i

anspråk 1 610 000 kr. av tillgängliga medel. Enligt styrelsen tillkommer för

motsvarande arbeten i Kalmar 90 000 kr. Byggnadsstyrelsen hemställer att

1,7 milj. kr. anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår. Styrelsen erinrar

om att byggnadsstyrelsen för bestridande av ombyggnadskostnader i

samband med landshövdingeskiften för budgetåren 1952/53—1961/62 anvisades

särskilda medel som tillägg till ordinarie underhållsmedel. Med hänsyn

till de ombyggnads- och renoveringsarbeten som väntas under de närmast

kommande budgetåren anser sig styrelsen på nytt böra begära ett visst belopp

per budgetår.

Departementschefen

Under budgetåret 1967/68 skedde skiften på landshövdingeposterna i

Kalmar, Skaraborgs, Uppsala och Värmlands län. I samband härmed aktualiserades

behov av moderniseringar av bl. a. kökslokaler, badrum och toaletter

samt vissa ombyggnader för att åstadkomma rationellare uppdelning

av bostads- och representationsutrymmena. Ombyggnads- och renoveringskoslnader

har av byggnadsstyrelsen hittills bestridits av tillgängliga medel

för löpande reparation och underhåll. Medel för detta ändamål torde böra

beräknas särskilt. Under åberopande av det anförda hemställer jag, att

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att i staten för statens allmänna fastighetsfond, byggnadsstyrelsens

delfond, under anslagsposten Reparations- och

underhållskostnader m. m. för budgetåret 1968/69 beräkna

ett belopp av ytterligare 1 700 000 kr.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

Bilaga 10

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen begärda anslag på tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1968/69

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

IV. Försvarsdepartementet

B 35 Arméstaben, förslagsanslag........................... 1 000

0 7 Kostnader för svenska FN-styrkor m. in., reservationsanslag 11 100 000

11 101 000

VIII. Utbildningsdepartementet

B 14 Bidrag till särskilda kulturella ändamål, reservationsanslag 1 460 000

C 8 Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor, reservationsanslag

.............................................. 58 000

1 6 Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete, reservationsan
slag

.............................................. 296 000

I 7 Nordiska kulturfonden, reservationsanslag .............. 32 000

1 846 000

X. Handelsdepartementet

B 6 Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete,

reservationsanslag.............................. 450 000

XII. Civildepartementet

A 4 Extra utgifter, reservationsanslag...................... 20 009

Summa för driftbudgeten 13 417 000

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

II. Statens allmänna fastighets fond

Socialdepartementet:

8 a Till- och ombyggnadsarbeten för statens rättsläkarstation i

Uppsala m. m..................................... 855 000

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

45

14 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna .. 3 295 000

Finansdepartementet:

23 a Nybyggnad för kavitationslaboratorium vid statens skepps
provningsanstalt

.................................. 30 000

23 b Förrådsbyggnad vid svenska institutet för konserverings
forskning

........................................ 5 000

Handelsdepartementet:

29 Gemensam administrationsbyggnad för Svenska turisttrafik
förbundet

m. fl..................................... 360 000

4 545 000

III. Försvarets fastighetsfond

Kasernbyggnaders d e1f o n d:

6 a Ersättningsbyggnader vid Livregementets husarer........ 970 000

IV. Statens utlånings fonder

J ordbruk sdepartementet:

9 Fiskerilånefonden.................................. 2 000 000

V. Fonden för låneunderstöd

Försvarsdepartementet:

a Lån till stiftelsen MHS-Eleven........................ 2 000 000

Socialdepartementet:

4 Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare

m. m................................... 3 200 000

5 200 000

VIII. Diverse kapitalfonder

Kommunikationsdepartementet:

1 Statens vägverks förrådsfond: Vägmaskiner m. m......... 5 700 000

Summa för kapitalbudgeten 18 413 000

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680483

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

11 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (11)

11 kopplingar.

  1. Rskr. 1968:411 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ''Utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69, såvitt propositio a1 i texten
  2. SU 1968:186 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 i vad avser försvarsdepartementets s. 1 i texten
  3. SU 1968:187 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 i vad avser socialdepartementets v s. 3 i texten
  4. SU 1968:188 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående utgifter på tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1968/69, i vad avser kommunikationsdeparte s. 5 i texten
  5. SU 1968:189 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 i vad avser finansdepartementets v a1 i texten

Visa alla 11