Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272)

1968-10-18 · 22 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 21 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1968:159, Med förslag till förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1968

1

Nr 159

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni

1953 (nr 272); given Stockholms slott den 18 oktober

1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogat förslag till förordning om ändring i uppbördsförordningen

den 5 juni 1953 (nr 272).

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås bl. a. sådana ändringar i uppbördsförordningen

att Kungl. Maj :t får rätt att förordna om uttagande av preliminär A-skatt

för skattskyldigs sidoinkomster, om detta är särskilt påkallat från uppbördssynpunkt.

De föreslagna ändringarna betingas närmast av behovet av

särbestämmelser om skatteavdrag på artistarvoden i vissa fall. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 159

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1968

Förslag

till

Förordning

om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272)

Härigenom förordnas, att 3 § 2 och 3 mom., 7 §, 13 §, 27 § 2 mom. samt

39 § 1 och 3 mom. uppbördsförordningen den 5 juni 19531 skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

2 mom. Preliminär skaft ----

1. Preliminär A-skatt--

Med tjänst-----------

Preliminär A-skatt skall utgå enligt

skattetabell, som avses i 4 §, eller

enligt de grunder som angivas i 7, 12

eller 40 §. I särskilda fall må lokal

skattemyndighet föreskriva annan

beräkningsgrund, exempelvis att

skatten skall beräknas å viss del av

inkomsten eller å inkomsten minskad

med visst belopp eller att skatten

skall utgå med särskilt angiven procent

av inkomsten.

Är den,-----------

Är i—-----------

Öretal som —--------— -

2. Preliminär B-skatt

skall i hemortskommunen för inkomståret

utgöras av skattskyldig,

som icke har att erlägga preliminär

A-skatt, samt utgå för inkomster

från den skattskyldiges samtliga förvärvskällor

och för garantibelopp för

fastighet ävensom för förmögenhet.

I annan kommun än hemortskommunen

skall preliminär B-skatt erläggas

för inkomst av fastighet, rörelse

och icke yrkesmässig avyttring

av fastighet samt för garantibelopp

(Föreslagen lydelse)

---preliminär B-skatt.

-----bedriven rörelse.

— till avdrag.

Preliminär A-skatt skall utgå enligt

skattetabell, som avses i 4 §, eller

enligt de grunder som angivas i 7, 12

eller 40 §. Beträffande preliminär

A-skatt för inkomst som avses under

1 andra stycket må Kungl. Maj.t

föreskriva särskild beräkningsgrund.

För enskilda fall må lokal skattemyndighet

föreskriva särskild beräkningsgrund,

exempelvis att skatten

skall beräknas å viss del av inkomsten

eller å inkomsten minskad

med visst belopp eller att skatten

skall utgå med särskilt angiven procent

av inkomsten.

av tjänst.

— preliminär A-skatt.

--hela krontal.

2. Preliminär B-skatt

skall i hemortskommunen för inkomståret

utgöras av skattskyldig,

som icke har att erlägga preliminär

A-skatt enligt 1, samt utgå för inkomster

från den skattskyldiges

samtliga förvärvskällor och för garantibelopp

för fastighet ävensom

för förmögenhet. I annan kommun

än hemortskommunen skall preliminär

B-skatt erläggas för inkomst av

fastighet, rörelse och icke yrkesmässig

avyttring av fastighet samt för

Omtryckt 1967:625.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 159 år 1968

(Nuvarande lydelse)

för fastighet. Preliminär B-skatt

skall utgå enligt särskild debitering.

3 m o in. Kungl. Maj :t må förordna,

att preliminär A-skatt skall

utgå jämväl för tilläggspension enligt

lagen om allmän försäkring samt

för sådan folkpension som utbetalas

tillsammans med tilläggspension eller

i särskild ordning med hänsyn

till samordning med personalpensionsförmån,

så ock för annan inkomst

än sådan som i 2 mom. under

1 första och andra styckena sägs.

(Se vidare anvisningarna.)

7

För inkomst---------

Uppbäres inkomst-------

Skatt enligt---------

Att lokal skattemyndighet äger föreskriva

särskilda grunder för uttagande

av preliminär A-skatt framgår

av 3 § 2 mom.

Bestämmelserna i------

13

Preliminär B-skatt skall, där nedan

icke annorledes stadgas eller särskilda

omständigheter ej till annat

föranleda, utgå med belopp motsvarande

den slutliga skatt, som påförts

den skattskyldige året näst före inkomståret,

till den del sistnämnda

skatt avser annat än utskiftningsskatt,

ersättningsskatt eller sådan i

denna förordning icke omnämnd

skatt eller avgift, vilken påförts jämlikt

bestämmelse i annan författning.

(Föreslagen lydelse)

garantibelopp för fastighet. Preliminär

B-skatt skall utgå enligt särskild

debitering.

3 mom. Kungl. Maj :t må förordna,

att preliminär A-skatt skall

utgå för tilläggspension enligt lagen

om allmän försäkring samt för folkpension

som utbetalas tillsammans

med tilläggspension eller annan förmån.

Om det är särskilt påkallat från

uppbördssynpunkt, må Kungl. Maj:t

förordna att preliminär A-skatt

skall utgå även för annan inkomst

än sådan som utgör den skatt skyldiges

huvudsakliga inkomst av

tjänst eller likställes därmed enligt

2 mom. under 1 andra stycket.

Har förordnande meddelats enligt

detta moment, skall i fråga om inkomst

som förordnandet avser gälla

vad Kungl. Maj.t föreskriver om

beräkning av preliminär skatt, avdrag

för preliminär och kvarstående

skatt samt ansvarighet för sådan

skatt, in. m.

(Se vidare anvisningarna.)

§•

— av inkomsten.

-—- — och uppbördsnämnden.

tio kronor.

Att särskilda grunder för uttagande

av preliminär A-skatt kan föreskrivas

i vissa fall framgår av 3 §

2 mom.

—- — av 40 §.

§•

Preliminär B-skatt skall, där nedan

icke annorledes stadgas eller särskilda

omständigheter ej till annat

föranleda, utgå med belopp motsvarande

den slutliga skatt, som påförts

den skattskyldige året näst före inkomståret,

till den del sistnämnda

skatt avser annat än utskiftningsskatt,

ersättningsskatt eller sådan i

denna förordning icke omnämnd

skatt eller avgift, vilken påförts jämlikt

bestämmelse i annan författning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Vid beräkning av preliminär B-skatt

skall hänsyn tagas till preliminär Askatt

som den skattskyldige kan ha

att erlägga på grund av förordnande

enligt 3 § 3 mom. andra stycket.

Har skattskyldig-----------sådan taxering.

Preliminär B-skatt---— -----slutlig skatt.

27

2 m o in. Vid debitering av slutlig''

skatt skall skattskyldig gottskrivas:
1)

debiterad preliminär B-skatt;

2) sådan preliminär A-skatt, som

den skattskyldiges arbetsgivare i

strid mot bestämmelserna nedan i

denna förordning underlåtit att innehålla

genom skatteavdrag och som

till följd härav av lokal skattemyndighet

fastställts till betalning; samt

3) annan än---skattskyldi
ge

erlagts.

39

1 m o in. Vid utbetalning---

Har arbetstagare,-------

Kungl. Maj:t må i samband med

förordnande enligt 3 § 3 mom. föreskriva,

att skatteavdrag för kvarstående

skatt skall verkställas i annan

ordning än i nästföregående

stycke sägs.

3 mom. Har Kungl. Maj:t meddelat

förordnande som i 3 § 3 mom.

sägs, skall i fråga om skyldighet att

verkställa skatteavdrag, m. m. gälla

vad i samband därmed föreskrives.

(Se vidare anvisningarna.)

§•

2 in o in. Vid debitering av slutlig

skatt skall skattskyldig gottskrivas:
1)

debiterad preliminär B-skatt;

2) sådan preliminär A-skatt, som

den skattskyldiges arbetsgivare i

strid mot denna förordning eller

med stöd av förordningen meddelade

bestämmelser underlåtit att innehålla

genom skatteavdrag och som till

följd härav fastställts till betalning;

samt

3) annan än —--skattskyldi
ge

erlagts.

§•

— erlägga (skatteavdrag),

första utbetalningstillfället.

3 mom. Har Kungl. Maj:t meddelat

föreskrift som i 3 § 2 mom.

under 1 tredje stycket sägs, skall

i fråga om skyldighet att verkställa

skatteavdrag, in. m., gälla vad

Kungl. Maj:t med anledning därav

förordnar.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1969.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1968

5

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 18 oktober 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lange, Kling,

Johansson, Holmqvist, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson,

Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om preliminär skatt

för skattskyldigs sidoinkomster i vissa fall och anför.

Inledning

Under första halvåret 1968 förekom i tidningspressen artiklar om vissa

artisters skatteskulder, i vilka bl. a. kritiserades det gällande uppbördssystemet.

Det gjordes gällande, att det borde åligga skattemyndigheterna att förhindra

uppkomsten av sådana skatteskulder. Även i andra sammanhang

har uppmärksammats att eftersläpningar med skatten lätt kan inträffa för

artister och att nuvarande ordning vid några tillfällen visat sig otillfredsställande.

Med anledning härav har en promemoria med förslag till särbestämmelser

om skatteavdrag från vissa arvoden som utbetalas till artister upprättats

inom finansdepartementet (Stencil Fi 1968: 4). Promemorian utmynnar i

förslag om källskatt på artistarvoden över hela linjen, vilket bl. a. förutsätter

vissa ändringar i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272) (UF).

Promemorians förslag till ändring i UF torde få fogas till statsrådsprotokollet

i detta ärende som bilaga.

Över departementspromemorian har efter remiss yttranden avgetts av

kammarrätten, riksrevisionsverket, centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden

(CFU), exekutionsväsendets organisationsnämnd, poststyrelsen,

länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus och Västerbottens län, Folketshusföreningarnas

riksorganisation, Folkparkernas centralorganisation, Konstnärliga

och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS), Svenska musikerförbundet,

Svenska teaterförbundet, Teatrarnas riksförbund och Föreningen

Sveriges fögderi chef er.

Svenska musikerförbundet och Svenska teaterförbundet har avgett ett ge
lf

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 159

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1968

mensamt yttrande, som föranlett instämmande av KLYS. Länsstyrelsen i

Stockholms län har bifogat yttranden över promemorian från de lokala

skattemyndigheterna i Stockholms, Norrtälje och Södertälje fögderier samt

kronofogdemyndigheten i Stockholms distrikt. Länsstyrelsen i Västerbottens

län har till sitt svar fogat yttrande från kronofogdemyndigheten i

Umeå distrikt.

Samtliga remissinstanser anser de nuvarande förhållandena beträffande

skatteuppbörden för artister och därmed likställda otillfredsställande. I allmänhet

tillstyrks särskilda åtgärder för att råda bot på missförhållandena.

Gällande bestämmelser m. m.

Preliminär skatt erläggs antingen som preliminär A-skatt eller som preliminär

B-skatt. Skattskyldig vars huvudsakliga inkomst kommer från anställning

erlägger A-skatt (3 § 2 mom. UF). Dennes huvudarbetsgivare är

skyldig att göra avdrag för den preliminära skatten, som vanligen beräknas

efter skattetabell (39 §). På engångsbelopp som uppbärs vid sidan av huvudsaklig

arbetsinkomst från samme arbetsgivare utgår preliminär A-skatt

enligt grunder som fastställs av CFU. För andra engångsbelopp utgör den

preliminära A-skatten 30 % av inkomsten (7 §). Huvudarbetsgivare som är

skyldig att göra avdrag för anställds preliminära A-skatt skall också göra

avdrag för den anställdes kvarstående skatt.

Skattskyldig som inte erlägger preliminär A-skatt skall betala preliminär

B-skatt, som han själv har att inbetala under angiven uppbördstermin

med de belopp som tas upp på debetsedel avseende preliminär B-skatt (53 §

1 mom.). Den preliminära B-skatten bestäms oftast till belopp som motsvarar

den slutliga skatten enligt debetsedeln på sådan skatt året före inkomståret.

Om det kan beräknas att inkomsten under preliminärskatteåret kommer

att i väsentlig grad avvika från den inkomst som legat till grund för den

senast debiterade slutliga skatten, skall den preliminära B-skatten beräknas

med ledning av s. k. preliminär taxering (13 §), som bestäms med ledning

av preliminär självdeklaration från den skattskyldige. I vissa fall, bl. a. om

inkomsten kan beräknas att öka med en viss kvotdel, är den skattskyldige

pliktig att utan anmaning avge preliminär självdeklaration och kan alltid

göra det om han anser det erforderligt (17 §).

Ett flertal bestämmelser i UF gör det möjligt att bestämma avdraget

för preliminär A-skatt så alt det närmare överensstämmer med den slutliga

skatten. Den lokala skattemyndigheten kan sålunda i särskilda fall

bestämma annan beräkningsgrund för skatteavdrag än den som skulle

gälla enligt förordningen. Skatteavdrag för preliminär A-skatt kan höjas

om arbetstagaren är skattskyldig för annan inkomst än huvudsaklig inkomst

av tjänst, för garantibelopp för fastighet eller för förmögenhet. Om

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 159 år 1968

inkomsten vid sidan av den huvudsakliga tjänsteinkomsten är betydande

eller eljest särskilda omständigheter föreligger, kan den lokala skattemyndigheten

förordna att preliminär B-skatt skall erläggas i stället för preliminär

A-skatt (3 § 2 inom.). Ändrade grunder för uttagande av preliminär

skatt kan föreskrivas sedan debetsedeln på preliminär skatt utfärdats, om

det därigenom kan antas uppkomma bättre överensstämmelse mellan den

preliminära och den motsvarande slutliga skatten (45 § 1 mom.).

Enligt en särskild bestämmelse (3 § 3 mom. UF) kan Kungl. Maj :t förordna,

att preliminär A-skatt skall utgå för bl. a. annan inkomst än sådan

som avses i 2 mom. under 1 första och andra styckena, dvs. huvudsaklig inkomst

av tjänst och därmed likställd inkomst.

Departementspromemorian

Allmänna synpunkter

Mot bakgrunden av gällande bestämmelser om skatteavdrag in. m. diskuteras

i promemorian olika anledningar till att en skattskyldig artist råkar ut

för eftersläpning med skatten. Om han är A-skattebetalare torde eftersläpningen

oftast bero på att inkomsten av huvudanställningen — där avdrag

sker för både preliminär och kvarstående skatt — är endast en bråkdel av

den totala inkomsten, dvs. extrainkomsterna är de väsentliga. Omständigheterna

kan också vara sådana, att den som engagerat artisten är att anse

som huvudarbetsgivare och hade bort göra skatteavdrag. Vid korttidsengagemang

torde emellertid situationen ofta vara sådan att skatteavdrag görs

endast i fall då artisten upplyser arrangören om dennes skyldighet att göra

skatteavdrag.

Om artisten är B-skattebetalare, sägs det i promemorian, inträder skatteeftersläpning

när den preliminära skatten beräknats till för lågt belopp. Det

påpekas att B-skattesystemet som sådant fordrar att den skattskyldige själv

betalar sin skatt — såväl preliminär skatt som kvarstående skatt — under

uppbördsterminen. I annat fall restförs skattebeloppet och indrivningsförfarande

vidtar.

Det uttalas i promemorian att det med den nuvarande ordningen för skatteavdrag

föreligger praktiska svårigheter för den lokala skattemyndigheten

att förebygga skatteeftersläpning för artister, om dessa inte själva medverkar

därtill. De artister som inte har tjänsteinkomst torde oftast vara Bskattebetalare.

I varje fall när inkomsten stiger måste sådan skattskyldig

själv genom ökad skatteinbetalning förhindra att kvarstående skatt uppkommer.

Detsamma gäller skattskyldig med tjänsteinkomst — A-skattebetalare

— om extrainkomsterna är betydande.

I promemorian konstateras, att det allmänt sett föreligger ett önskemål

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1968

att den preliminära skatten skall täcka den slutligt debiterade samt att

många artisters skatteförhållanden inte är tillfredsställande i detta hänseende.

En förändring anses inte kunna åstadkommas med hjälp av de nuvarande

uppbördsbestämmelserna. Skatteeftersläpning för artister torde

kunna effektivt förhindras endast genom att avdrag för preliminär skatt

görs från alla artistarvoden. Lämpligen bör detta ske genom att Kungl.

Maj:t meddelar bestämmelser med stöd av 3 § 3 mom. UF, som dock av

vissa skäl anses beliöva ändras.

Förslag till ändringar i UF

Enligt 3 § 3 mom. UF kan Kungl. Maj :t förordna, att preliminär A-skatt

skall utgå även för annan inkomst än sådan som avses i 3 § 2 mom. under

1 UF, dvs. huvudsaklig inkomst av tjänst och därmed likställd inkomst.

Bestämmelsen infördes på förslag av 1949 års uppbördssakkunniga (SOU

1952:1 s. 216). De sakkunniga uttalade bl. a. att för fria yrkesutövare

(författare och konstnärer) var inkomsten som regel att hänföra till inkomst

av rörelse och att skatteavdrag inte borde utgå på inkomst av litterär, konstnärlig

eller därmed jämförlig verksamhet innan särskild föreskrift meddelats

därom, såvida inte inkomsten kunde rubriceras som inkomst av

tjänst. Departementschefen lade fram förslag i nämnda hänseende enligt

vad de sakkunniga föreslagit (prop. 1953: 100 s. 248). Däremot avstod departementschefen

från att lägga fram förslag om skatteavdrag på bisyssla

(prop. s. 250). De sakkunniga hade föreslagit att sådant avdrag skulle göras

med 25 % av inkomsten. Med bisyssla avsåg de sakkunniga en anställning

eller ett stadigvarande uppdrag, som innehas av en arbetstagare med annan

anställning, vilken i förhållande till förstnämnda anställning eller uppdrag

är att betrakta som hans huvudsakliga anställning (bet. s. 234). Propositionen

bifölls av riksdagen (BeU 33, rskr 187).

Enligt promemorian torde den nämnda fullmakten för Kungl. Maj:t i 3 §

3 mom. UF omfatta ett flertal typer av artistarvoden. Det uttalas vidare att

å andra sidan många fall föreligger, där det kan göras gällande att artistarvode

utgår på grund av bisyssla. För att ett system med skatteavdrag på

artistarvoden skall bli effektivt och enkelt att tillämpa, är det enligt promemorian

därför nödvändigt med en viss utvidgning av Kungl. Maj :ts rätt att

förordna om skatteavdrag enligt 3 § 3 mom. UF. Denna bestämmelse föreslås

skola ändras.

Skatteavdrag skall enligt UF göras endast om den anställde har att erlägga

preliminär A-skatt. För att nu avsett skatteavdrag skall bli obligatoriskt

fordras enligt promemorian att denna princip genombryts. Den förordade

ändringen i 3 § 3 mom. UF föreslås därför skola utformas så att

det ges möjlighet för Kungl. Maj:t att förordna om att skatteavdrag skall

göras oavsett vilket slag av preliminär skatt som den skattskyldige har

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 159 år 1968

9

att erlägga. Med ett sådant innehåll, uttalas i promemorian, torde fullmakten

ha sin plats i 39 § UF.

Vidare föreslås i promemorian en ändring i 27 § 2 mom. UF, som dels

betingas av den föreslagna ändringen i 39 § UF och dels ger uttryck för vad

som tillämpas i praxis beträffande tillgodoräknande av innehållen men ej

inbetald preliminär skatt. Det nuvarande sista stycket i 39 § 1 mom. UF

föreslås upphävt med motiveringen, att dess sakliga innehåll kan anses inrymt

i paragrafens 3 mom.

Förslag till bestämmelser om skatteavdrag från artistarvode, m. m.

De föreslagna bestämmelserna om skatteavdrag från artistarvoden skall

beröras endast i sina huvuddrag.

Avdrag för preliminär skatt föreslås skola göras vid utbetalning av ersättning

för medverkan av artist vid offentlig eller privat tillställning. Skatteavdrag

skall också göras vid utbetalning av ersättning till artist på grund

av royalty eller liknande rättighet. Avdraget skall uppgå till 40 % av ersättningens

storlek och göras av den som utbetalar ersättningen. Skatteavdrag

enligt förslaget skall inte förekomma om skatteavdrag skall göras med stöd

av bestämmelserna i 7 §, 39 § 1 mom. eller 40 § UF eller om bevillningsavgift

utgår enligt förordningen den 23 oktober 1908 (nr 128) angående

bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter. Ersättningen

måste uppgå till visst minimibelopp för att skyldighet att göra det 40-procentiga

avdraget skall föreligga. Detta minimibelopp föreslås till 100 kr.

Vidare föreslås att skatteavdrag skall göras även om artisten eller artistgruppen

är anställd hos juridisk person, som ingått avtal med arrangören

beträffande engagemanget. I sistnämnda fall skall den preliminära skatten

givetvis tillgodoräknas den juridiska personen.

Bland övriga bestämmelser som föreslagits i promemorian kan nämnas,

att den som är skyldig att göra det avsedda skatteavdraget och att inbetala

det skall ha samma ansvar för bristande fullgörande av denna skyldighet

som åvilar arbetsgivare beträffande arbetstagares skatt enligt 75—83 §§ UF.

Promemorian hänvisar till att enligt nuvarande 39 § 3 mom. UF skall, om

Kungl. Maj :t meddelat förordnande som avses i 3 § 3 mom. förordningen,

i fråga om skyldighet att göra skatteavdrag in. m. gälla vad i samband därmed

föreskrivs.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1968

Remissyttrandena

Föreslagna ändringar i UF

I departementspromemorian har med hänvisning till bakgrunden för den

berörda bestämmelsen i 3 § 3 mom. UF gjorts gällande, att Kungl. Maj:t

inte med stöd av bestämmelsen torde kunna förordna att preliminär A-skatt

skall utgå för artistarvoden som utgör bisyssla i förvärvskällan tjänst.

Kammarrätten anser denna tolkning i viss mån tveksam men gör ingen invändning

mot förslaget att ändra bestämmelsen så att den klart kan tilllämpas

även beträffande bisysslor. Länsstyrelsen i Västerbottens län däremot

erinrar om att fastän Kungl. Maj:t enligt 3 § 3 mom. UF har erhållit

bemyndigande av det slag varom här är fråga, man normalt i en kungörelse

brukar föreskriva endast administrativa bestämmelser och inte sådana genom

vilka skyldigheter åläggs den enskilde. Teatrarnas riksförbund uttalar

att den föreslagna särregleringen av skatteuppbörden för artister måste

anses vara av så genomgripande betydelse för därav berörda yrkesgrupper

att bestämmelserna i sin helhet borde omgärdas av det skydd som följer av

lag, stiftad under medverkan av såväl Kungl. Maj :t som riksdagen.

CFU anser det inte påkallat att, såsom föreslagits i promemorian, vid

ändring av 27 § 2 mom. UF särskilt ange att den skattskyldige skall tillgodoräknas

innehållen skatt som arbetsgivaren ej inbetalt.

Föreslagna bestämmelser om skatteavdrag från artistarvode

Flera remissinstanser understryker det otillfredsställande i att många

artister råkar ut för skatteeftersläpning, särskilt som vederbörande ofta

underlåtit att reservera medel för skattebetalning. Kammarrätten vill odelat

ansluta sig till uppfattningen att förhållandena på det observerade området

är otillfredsställande och att det vore önskvärt med regler som förebyggde

effekter sådana som de angivna. De påtalade konsekvenserna är enligt

kammarrättens mening i och för sig en följd av att artisterna i fråga —- av okunnighet om skatte- och uppbördssystemet eller möjligen av nonchalans

eller oförstånd — underlåtit att iaktta vad som från deras sida förutsatts

enligt gällande lagstiftning. Kammarrätten uttalar vidare, att även

om vid ett mer teoretiskt betraktelsesätt artisten själv skall klandras för

den uppkomna situationen, det ofrånkomligen är utformningen av uppbördsreglerna

som lett till de kritiserade resultaten.

Lokala skattemyndigheten i Stockholm vitsordar att det beträffande artister

ofta inträffar att preliminärskatten vida understiger den slutliga skatten.

Även vid förhöjt avdrag, t. o. m. vid avdrag för preliminär A-skatt med

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1968

11

100 % av lönen, kan det uppstå en avsevärd differens mellan slutlig och

preliminär skatt, uttalar myndigheten.

Folketshusföreningarnas riksorganisation noterar med tillfredsställelse

att frågan om skatteuppbörd inom artistbranschen uppmärksammats av de

ansvariga myndigheterna och vill redovisa en positiv inställning till att speciella

bestämmelser om skatteavdrag för artister införs för att förhindra

missförhållanden av de slag som framkommit under senare tid. En liknande

inställning redovisar Folkparkernas centralorganisation. Svenska musikerförbundet

och Svenska teaterförbundet vill med utgångspunkt från sina erfarenheter

konstatera, att artister och musiker som grupp inte visar mindre

vilja att betala sina skatter än andra kategorier, men vill gärna bekräfta,

att arbets- och betalningsförhållandena för artistkategorierna ofta gör det

svårare för dem att ha ett fast grepp om sina inkomst- och skatteförhållanden

än för de flesta andra. Snabba skiftningar i inkomstförhållandena, engagemangens

karaktär av biinkomster och avsaknaden av fasta bestämmelser

angående avdrag för preliminär skatt gör att det lätt uppstår skatteeftersläpningar,

uttalar förbunden. Teatrarnas riksförbund säger sig dela den i

promemorian grundläggande uppfattningen om önskemålet att genom ett

smidigt uppbördssystem söka förhindra uppkomsten av betydande skatteskulder

för artister, som ju ofta har avsevärda extrainkomster från annat

håll än från huvudarbetsgivaren. Även Föreningen Sveriges fögderichefer

anser det motiverat att särskilda åtgärder vidtas för att eliminera de påtalade

missförhållandena.

Promemorians förslag tillstyrks i princip av kammarrätten — som dock

anser att förslagen måste undergå avsevärda omarbetningar — riksrevisionsverket,

exekutionsväsendets organisationsnämnd, länsstyrelserna i Stockholms

och Malmöhus län samt Svenska teaterförbundet. Länsstyrelsen i

Stockholms län framhåller att det föreslagna skatteavdraget blir till fördel

inte bara för det allmänna utan också för de skattskyldiga som det berör.

CFU anser sig däremot inte kunna biträda förslaget. Nämnden påpekar

att orsakerna till artisternas kvarskatter kan härledas till två moment i vårt

uppbördssystem, varav det ena är principen för debitering och uppbörd av

B-skatt, som förutsätter en positiv medverkan från de skattskyldiga. Nämnden

uttalar att de lokala skattemyndigheterna f. n. praktiskt taget endast i

speciella undantagsfall har möjlighet att övervaka dessa skattskyldiga och

se till att de inte påförs för låg B-skatt. Nämnden anser det emellertid inte

motiverat att införa speciella skatteuppbördsregler för en liten grupp bland

»B-skattarna», vilken av en händelse blivit föremål för särskild uppmärksamhet

från pressens sida. Det andra momentet sammanhänger enligt

nämnden med det ännu olösta problemet med skatteavdrag på bisysslor,

vilket har betydelse för alla arbetstagare med A-skatt och biinkomster. Det

kan enligt nämnden inte finnas anledning att införa specialregler för den

ringa grupp som artisterna utgör, såvida de inte genomgående skulle vara

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1968

dåliga skattebetalare vilket nämnden menar inte har påvisats. Nämnden

medger att skatteintäkterna kommer att öka om förslaget genomförs, men

anser det tveksamt om minskningen av statsverkets skatteförluster kommer

att stå i rimlig proportion till ökningen av nppbördskostnaderna.

CFU uttalar sammanfattningsvis, att de förhållanden som promemorian

berör inte kan anses vara tillfredsställande. Artisternas skatteskulder uppkommer

genom vissa svagheter i uppbördssystemet. Nämnden anser att

frågan om källskatt på inkomst av bisysslor bör lösas snarast och utan avvaktan

på förslag härom från den nu arbetande utredningen om definitiv

källskatt.

Svenska musikerförbundet och Svenska teaterförbundet, som med hänsyn

till de speciella svårigheterna i skattehänseende för artister gärna skulle se

att en mera effektiv ordning för skatteuppbörd genomfördes, är tveksamma

om det är ändamålsenligt att göra en speciallösning för gruppen artister och

att göra det i den form som föreslagits i promemorian. Förbunden anser att

det skulle vara lyckligare om skatteproblemen för artister kunde lösas inom

ramen för en allmän reglering av skatteuppbörden så att i princip alla

slags inkomster av tjänst blev föremål för preliminär skatteinbetalning.

Föreningen Sveriges fögderichefer anser det stötande från rättvisesynpunkt,

att en viss avgränsad grupp skall behandlas hårdare än andra, där

enahanda förhållanden är för handen. De berörda problemen hör nära samman

med frågan om skatteavdrag på alla sidoinkomster och löses därför

bäst i ett större sammanhang, uttalar föreningen.

Kammarrätten berör frågan om det berättigade i särbestämmelser för

gruppen artister och konstaterar, att det bristfälliga i uppbördssystemet

gäller även för andra skattskyldiga, varvid i första hand kammarrätten avser

löntagare med betydande extrainkomster, enskilda företagare och kanske

främst de s. k. fria näringsutövarna. Även bland dessa kategorier skattskyldiga

har iakttagelser kunnat göras som ligger i linje med vad som observerats

beträffande ett antal artister, uttalar domstolen, som likväl anser

att det kan finnas fullgod anledning att just för artisternas del undersöka

möjligheterna att effektivisera uppbördsförfarandet. De mest uppmärksammade

fallen har gällt just artister, vilket måste förmodas ha sammanhängt

med artisternas ofta hastigt uppkommande inkomstökningar. Dessa

har mången gång varit utomordentligt betydande samtidigt som artisternas

inkomstnivå inte sällan varit på sikt instabil, påpekar domstolen. En

del skattskyldiga inom denna inkomsttagargrupp har uppenbarligen haft

särskilda svårigheter när det gällt att anpassa sig till vad lagstiftaren föreskrivit

i skatte- och uppbördsväg. En rent faktisk omständighet, som spelar

sin givna roll när en särbehandling av artisterna övervägs, är vidare enligt

kammarrättens mening att det synes möjligt att för dem föreskriva någon

form av tvångsvis innehållen källskatt, medan detta merendels är uteslutet

beträffande andra skattskyldiga med inkomst av annat än anställning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1968

Länsstyrelsen i Stockholms län hänvisar till att kronofogdemyndigheten

i Stockholm ansett att frågan om skatteuppbörden för artistarvoden bör tas

upp i ett större sammanhang, varvid det bör undersökas om särskilda uppbördsregler

bör gälla för ett flertal andra egna företagare. Även länsstyrelsen

anser detta spörsmål böra uppmärksammas i fortsättningen men denna

fråga bör enligt länsstyrelsens mening ej försena den reform som föreslås i

promemorian.

Några remissinstanser ifrågasätter om inte området för de föreslagna

särbestämmelserna bör utvidgas till att avse även andra yrkeskategorier än

artister. Länsstyrelsen i Stockholms län, som härvidlag uttrycker samma

mening som den lokala skattemyndigheten i Stockholm, pekar i detta avseende

på free lancers som medverkar i radio och television. Ofta utbetalas

mycket stora belopp till dessa skattskyldiga, upplyser länsstyrelsen. Kronofogdemyndigheten

i Stockholm vill gå ännu längre och utsträcka de

föreslagna särbestämmelserna även till arkitekter, byggnadskonsulter och

andra verksamma inom entreprenörfacket. Myndigheten upplyser om att de

nämnda yrkeskategorierna jämte free lancers utgör en stor del av de 2 700

skattskyldiga inom kronofogdedistriktet som hade restskatt på minst 25 000

kr. per skattskyldig och tillsammans 176 milj. kr. Riksrevisionsverket tillråder

en utvidgning av möjligheten att göra skatteavdrag på inkomster.

Eu sådan bör enligt verkets mening dock föregås av ytterligare utredning,

varvid bör övervägas införandet av skatteavdrag på alla extrainkomster.

Även Teatrarnas riksförbund, som i princip tillstyrkt promemorians förslag,

ifrågasätter om inte även andra yrkeskategorier än artister borde omfattas

av förslagets bestämmelser.

Länsstyrelsen i Västerbottens län förordar en principiellt annan lösning

än den föreslagna, innebärande att de erforderliga bestämmelserna inarbetas

i UF och att skatteformen för alla artister ändras till preliminär A-skatt.

Länsstyrelsen medger att med den lösning som länsstyrelsen förordar preliminär

skatt ej kommer att dras i en del fall, t. ex. på arvoden till den som

är artist endast vid sidan av en tjänsteanställning, men detta, påpekar länsstyrelsen,

är ej något speciellt just för sådana arvoden.

Folketshusföreningarnas riksorganisation anser att ett alternativ, som bör

allvarligt prövas när det gäller musiker, vore att betrakta orkesterledaren

eller kapellmästaren som arbetsgivare med uppgift att göra skatteavdrag.

Ytterligare skall redovisas ett par synpunkter som förts fram beträffande

detaljer i kungörelseförslaget.

Ett par remissinstanser uttalar tveksamhet om hur begreppet »artist»

skall tolkas vid tillämpningen av de föreslagna bestämmelserna. Kammarrätten

efterlyser motivuttalanden om vad som avsetts gälla i sådana fall

där t. ex. anställda skådespelare, operaartister, musiker, lärda i Lund etc.

mer eller mindre tillfälligt medverkar vid filminspelning eller konsert,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 159 år 1968

framträder i radio eller television eller medverkar i ett »bandat» radioeller

TV-program.

Bl. a. Föreningen Sveriges fögderichefer berör den situation som kan uppkomma

om den uppträdande artisten är anställd hos juridisk person, vilken

ingått avtal med arrangören. Det föreslagna skatteavdraget kommer i sådant

fall att tillgodoräknas den juridiska personen, som oftast torde vara s. k.

enmansbolag. Sådana bolag redovisar regelmässigt inte någon vinst, varför

återbetalning av inbetald skatt kommer att ske om de begär jämkning. Föreningen

uttalar att med hänsyn härtill kommer verkan av de föreslagna

bestämmelserna i dessa fall att bli av ringa eller intet värde och att följden

kan bli att sådana bolag som här avses kommer att bildas i syfte att undvika

verkningarna av de nya avdragsreglerna.

Länsstyrelsen i Stockholms län, som meddelats liknande synpunkter av

en lokal skattemyndighet, anser att missbruk eller olägenheter som uppstår

genom bildandet av s. k. enmansbolag kan rättas till genom lagstiftning eller

på annat sätt. Den lokala skattemyndigheten i Stockholm framhåller behovet

av regler som ger taxerings- och uppbördsmyndigheterna befogenhet att

i de sist berörda fallen bortse från den juridiska personen och anse arvodena

uppburna av artisten i fråga. Myndigheten uttalar generellt att vissa

skattskyldigas åtgärd att »sätta sig på aktier» torde medföra att statsverket

går förlustigt ej obetydliga skattebelopp.

Departementschefen

Allmänna synpunkter

Uppbördssystemet enligt UF har utformats enligt den principen att den

skatt som belöper på en inkomst skall tas ut samtidigt som den skattskyldige

åtnjuter inkomsten, dvs. under inkomståret. Detta kommer till uttryck

i 3 § UF, där det anges att skattskyldig skall betala preliminär skatt

med belopp som så nära som möjligt kan antas motsvara vissa skatter och

avgifter som kommer att debiteras honom i slutlig skatt. Den redogörelse

för gällande bestämmelser som lämnats i det föregående torde visa att åtskilliga

bestämmelser i förordningen är uttryck för denna princip. Det ges

t. ex. möjlighet för den lokala skattemyndigheten att meddela beslut beträffande

den preliminära skatten som syftar till att vad som inbetalas

preliminärt skall i möjligaste mån överensstämma med den slutligt debiterade

skatten. Samma princip låg också bakom de senaste mera omfattande

ändringarna i förordningen, som vidtogs år 1967. Därvid höjdes

skatteavdraget på oregelbundna inkomster till 30 % av inkomsten. Vidare

föreskrevs för det fall då sådana inkomster uppbärs vid sidan av huvudsaklig

tjänsteinkomst att CFU skall bestämma grunden för skatteavdrag.

Det förutsattes att hänsyn härvid skulle tas till marginalskatteprocenten

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 159 år 1968

på den ordinarie inkomsten. Bestämmelser infördes också om förhöjt skatteavdrag

när arbetstagare underlåter att lämna sin debetsedel på preliminär

A-skatl till arbetsgivaren eller bevis på att han inte skall erlägga sådan

skatt.

Det ligger inte minst i de skattskyldigas intresse att preliminär skatt tas

ut med ett belopp som i stort sett stämmer överens med vad som beräknas

bli den slutliga skattens storlek. Ofta är det betungande för en skattskyldig

som inte reserverat medel för betalning av sin kvarstående skatt att

jämsides med den preliminära skatten betala skatteskulden. Om inkomsten

minskar kan en stor kvarstående skatt få en direkt ruinerande verkan för

den enskilde eller belasta hans ekonomi under åratal.

De praktiska möjligheterna att nå huvudsaklig överensstämmelse mellan

preliminär skatt och slutlig skatt är olika i fall då den skattskyldige har

att erlägga preliminär A-skatt och då han påförts preliminär B-skatt. I

det förra fallet sker skatteavdrag som i stort sett vanligen närmar sig slutskattens

belopp, om inte extrainkomsterna är betydande. För B-skattebetalarna

kan visserligen den preliminära skatten jämkas under inkomståret,

om inkomsterna ökar eller minskar i högre grad, men sådana åtgärder fordrar

i praktiken oftast att den skattskyldige tar initiativet. Det kan också

vara svårt för en B-skattebetalare att under inkomståret avgöra huruvida

hans inkomst slutgiltigt kommer att ha ökat eller minskat.

Önskemålet att göra uppbörden effektiv och att undvika skatteeftersläpning

ligger bakom den i 3 § 3 mom. UF inskrivna fullmakten för Kungl.

Maj :t att förordna att preliminär A-skatt skall utgå även för annan inkomst

än sådan som enligt förordningen är att beteckna såsom huvudsaklig inkomst

av tjänst eller därmed likställd inkomst och som alltså är underkastad

avdrag för preliminär skatt enligt förordningens vanliga bestämmelser. Bestämmelsen

torde närmast ha tillkommit för att möjliggöra skatteavdrag

från inkomster av rörelse. I varje fall är det oklart om fullmakten innebär

rätt för Kungl. Maj :t att förordna om uttagande av preliminär A-skatt

också på extrainkomster av tjänst.

Fullmakten har hittills inte utnyttjats vilket torde ha i huvudsak två orsaker.

Den ena ligger i bestämmelsens konstruktion. Den synes nämligen

förutsätta att ett förordnande av Kungl. Maj :t inte får strida mot den allmänna

principen i UF, att varje skattskyldig har att betala antingen preliminär

A-skatt eller preliminär B-skatt. Ett förordnande enligt 3 § 3

mom. skulle således inte kunna gälla inkomst som tillkommer B-skattebetalare.

För denna ståndpunkt talar vissa skäl men det kan enligt min

mening med fog ifrågasättas om regeln bör vara undantagslös. Det andra

hindret för att tillämpa fullmakten är den berörda omständigheten att

den i sin nuvarande lydelse knappast kan sägas avse extrainkomster av

tjänst.

En ändring av fullmaktsbestämmelsen har aktualiserats av behovet att

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1968

kunna göra skatteavdrag från vissa artistarvoden. I en promemoria som upprättats

inom finansdepartementet har föreslagits en sådan ändring av bestämmelsen

att förordnande om skatteavdrag skall kunna meddelas att

gälla även om inkomsten är att anse som extrainkomst av tjänst. Promemorian

har remissbehandlats.

Endast ett par remissinstanser har haft något att invända mot den i

promemorian föreslagna justeringen av 3 § 3 mom. UF. Invändningarna

går ut på att även särbestämmelser om skatteavdrag bör i detalj regleras i

en författning, beslutad av Kungl. Maj :t och riksdagen gemensamt. En

sådan mening riktar sig emellertid även mot lämpligheten av bestämmelsen

i dess nuvarande lydelse. Med fullmakten har riksdagen uppenbarligen avsett

att öppna möjlighet för Kungl. Maj :t att om särskilda skäl föreligger

bestämma en form av skatteuppbörd som bättre anpassar sig till särskilda

förhållanden än den i UF föreskrivna. Det ligger i sakens natur att bestämmelser

bör meddelas för en grupp skattskyldiga när fullmakten utnyttjas.

Givetvis måste också ha förutsatts att de grundläggande bestämmelserna

i UF, t. ex. ramen för arbetsgivarnas — eller motsvarande personers

— ansvarighet med avseende på uppbörden, i allt väsentligt bör

avse även preliminär skatt som Kungl. Maj:t förordnar om med stöd av

den berörda bestämmelsen.

Den ifrågasatta ändringen av 3 § 3 mom. UF innebär inte någon principiell

ändring av fullmaktens innebörd utan avser endast att göra den

mer lämpad för sitt ändamål. I det följande förordar jag en omredigering

av fullmaktsbestämmelsen. Om förslaget godkänns avser jag att föreslå

Kungl. Maj :t att meddela bestämmelser om skatteavdrag på vissa artistarvoden.

Ändringar i UF, m. m.

Departementspromemorians förslag innebär att bestämmelserna om rätt

för Kungl. Maj :t att göra skatteavdrag tas in i 39 § UF. Förslaget betingas

av den tidigare berörda omständigheten att skattskyldig skall betala preliminär

A-skatt eller preliminär B-skatt men inte samtidigt båda typerna

av preliminär skatt. De skatteavdrag, som Kungl. Maj :t skulle äga rätt att

förordna om enligt promemorians förslag, skall göras oavsett vilken typ

av preliminär skatt som den skattskyldige har att erlägga och kan därför

med nuvarande ordning inte rubriceras som A-skatt eller B-skatt. Emellertid

bryter förslaget, som det är uppbyggt, UF:s systematik. Det avsedda

syftet torde uppnås utan att denna systematik sätts åsido, om den

bestämmelse i 3 § UF, som reglerar frågan när preliminär B-skatt skall

påföras, ändras. Lämpligen bör föreskrivas att B-skatt påförs den som

inte har att erlägga preliminär A-skatt enligt 2 mom. under 1 UF, dvs.

för huvudsaklig inkomst av tjänst eller därmed likställd inkomst enligt

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1968

förordningen. Det blir då möjligt att beteckna skatt som tas ut på extrainkomster

av tj änst eller på rörelseintäkter m. m. med stöd av Kungl.

Maj :ts förordnande som preliminär A-skatt. I 13 § UF bör föreskrivas att

vid beräkning av preliminär B-skatt hänsyn skall tas till preliminär A-skatt

som kan utgå på grund av sådant förordnande.

Med en sådan utformning bör bestämmelsen om rätten att meddela förordnande

av nämnda slag behålla sin plats i 3 § 3 mom. Vidare bör det

framgå, att förordnandet skall tillämpas endast när det är särskilt påkallat

från uppbördssynpunkt. Med stöd av bestämmelsen bör således alltjämt —

i enlighet med vad som torde ha förutsatts när fullmakten första gången

gavs — inte få meddelas generella föreskrifter om skatteavdrag på sidoinkomster.

Bestämmelsen är avsedd för det fall att ett speciellt behov av särbestämmelser

om uppbörd visat sig föreligga.

I 39 § 1 mom. sista stycket UF finns f. n. meddelad en rätt för Kungl.

Maj :t att i samband med förordnande enligt 3 § 3 mom. föreskriva att

skatteavdrag för kvarstående skatt skall verkställas i annan ordning än

i paragrafens nästföregående stycke sägs, dvs. den ordning som vanligen

gäller för sådant skatteavdrag. Enligt 39 § 3 mom. skall, om förordnande

meddelats enligt 3 § 3 mom., i fråga om skyldighet att verkställa skatteavdrag,

in. in. gälla vad som föreskrivs i samband med förordnandet. Dessa

båda bestämmelser bör enligt min mening inarbetas i 3 § 3 mom. och

ges en något annorlunda utformning. De väsentliga avvikelser från UF:s

bestämmelser, som bör kunna meddelas i anledning av förordnande enligt

momentet, bör preciseras. I samband härmed bör det sista stycket i 39 §

1 mom. upphävas. Jag återkommer i det följande till 39 § 3 mom.

Jag ämnar nu beröra ett behov av ändringar i UF som inte har direkt

samband med det föregående. Enligt den nuvarande lydelsen av 3 § 3

mom. kan Kungl. Maj:t förordna att preliminär A-skatt skall utgå för bl. a.

sådan folkpension som utbetalas i särskild ordning med hänsyn till samordning

med personalpensionsförmån. I vanliga fall skall nämligen preliminär

A-skatt inte utgå för folkpension (10 § UF). Sådant förordnande

har senast meddelats i kungörelsen den 15 mars 1968 (nr 97) om skatteavdrag

i vissa fall från folkpension in. in. Enligt kungörelsen kan statens

personalpensionsverk och kommunernas pensionsanstalt beräkna skatt på

folkpension, som de utbetalar, med frångående av bestämmelserna om

skatteavdrag i UF, om därmed bättre överensstämmelse kan uppnås mellan

preliminär och slutlig skatt för förmånstagaren. En förutsättning för

detta är givetvis, att de nämnda inrättningarna utbetalar folkpension med

hänsyn till pensionens samordning med personalpensionsförmån. Vidare

gäller i berörda fall enligt sistnämnda kungörelse särskilda bestämmelser

om avdrag för kvarstående skatt, in. m.

De nämnda inrättningarna har emellertid att utbetala folkpension även

i vissa fall då sådan samordning som avses i 3 § 3 mom. UF inte före
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 196S

ligger och givetvis utbetalar de också förmåner utan samband med folkpension.

Det skulle vara till fördel för både de betalande inrättningarna

och förmånstagarna om den särskilda beräkningen av preliminär A-skatt

kunde tillämpas också i dessa båda fall.

Jag vill därför föreslå den ändringen i 3 § 3 inom., att Kungl. Maj :t

kan förordna om uttagande av preliminär A-skatt för folkpension som

utbetalas tillsammans med tilläggspension eller annan förmån. Kravet på

att samordning mellan folkpension och personalpensionsförmån skall föreligga

för att sådant förordnande skall kunna meddelas bör alltså utgå.

För att den nämnda särskilda beräkningen av preliminär A-skatt skall kunna

avse även annan förmån än folkpension fordras att Kungl. Maj :t får

möjlighet att föreskriva särskild beräkningsgrund beträffande preliminär

A-skatt för pensioner, livräntor o. d., dvs. i stort sett sådan inkomst som

avses i 3 § 2 mom. under 1 andra stycket UF. Jag föreslår att en bestämmelse

härom förs in i 3 § 2 mom. Jag vill vidare föreslå en sådan ändrad

lydelse av 39 § 3 mom. att särbestämmelserna om avdrag för kvarstående

skatt, m. m., som gäller för folkpension, kan tillämpas även på andra

förmånsbelopp som de nämnda inrättningarna utbetalar. De ändringar som

jag nu förordat i 3 § föranleder en ändring av 7 § UF.

Beträffande 27 § 2 mom. UF vill jag efter påpekande från CFU föreslå

den avvikelsen från promemorians förslag, att innehållen ej inbetald

skatt liksom f. n. skall hänföras till skatt som avses under 3 i författningsrummet.

Med den utformning jag föreslagit av bestämmelsen i 3 § 3 mom.

bör 27 § 2 mom. 2 liksom hittills uttryckligen avse preliminär A-skatt.

De föreslagna ändringarna i UF bör träda i kraft den 1 januari 1969.

Om förslagen till ändring i UF antas avser jag — som förut nämnts —

att föreslå Kungl. Maj :t att meddela bestämmelser om skatteavdrag i vissa

fall från artistarvode. Jag ämnar i det följande mot bakgrunden av

vad som föreslagits i departementspromemorian anlägga några synpunkter

på hur sådana bestämmelser bör utformas. Innan jag går in på detta vill

jag emellertid beröra ett par principiella invändningar mot promemorians

förslag.

Ett par remissinstanser har ansett att frågan om skatteavdrag på artistarvoden

bör lösas i samband med frågan om skatteavdrag på sidoinkomster

över huvud taget. Det har också uttalats att det måste anses stötande från

rättvisesynpunkt, att en viss avgränsad grupp som artisterna behandlas

hårdare än andra grupper där liknande förhållanden är för handen.

Frågan om skatteavdrag på alla sidoinkomster är ett omfattande spörsmål,

som inte kan lösas utan en grundlig utredning. Den arbetande källskatteutredningen

torde komma att behandla denna fråga. Att bestämmelser

inte f. n. kan meddelas om skatteavdrag på alla sidoinkomster är

enligt min mening inte något skäl för att avstå från avdragsbestämmelser

med mer begränsad räckvidd, om därigenom ett bättre uppbördsresultat

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1968

kan uppnås. Inte heller kan jag anse att gruppen artister kan anses speciellt

hårt behandlad om särbestämmelser som de i promemorian föreslagna

genomförs. Som jag förut antytt måste i själva verket riksdagen — när

fullmakten inskrevs i UF — ha förutsatt att särbestämmelser om skatteavdrag

ibland är berättigade. Vidare innebär den framförda invändningen

i princip att skattskyldig, på vars inkomster man gör avdrag för preliminär

skatt, är i ett speciellt ogynnsamt läge jämfört med den som själv får sköta

inbetalningen av sin preliminär skatt. Av flera skäl anser jag ett sådant

resonemang ohållbart. Beträffande uppbörd genom skatteavdrag måste

huvudfrågan i stället vara den om behov av bestämmelser härom föreligger

i sådan grad, att uppbördsmyndigheter och de som har att göra skatteavdragen

bör belastas med det besvär som preliminär källskatt innebär. Detta

är enligt min mening fallet beträffande artistarvoden. Om särbestämmelser

av hithörande slag behövs även för andra grupper än artister får övervägas

i senare sammanhang, bl. a. efter utredning om kvarstående skattebelopp

och restförd skatt i någon högre grad kan hänföras till annan speciell

yrkesgrupp.

Jag är alltså f. n. inte beredd att, såsom ett par remissinstanser föreslagit,

förorda att de särbestämmelser som enligt promemorians förslag

skall gälla för artistarvoden utvidgas till att omfatta även arvoden till free

lancers m. fl.

Remissyttrandena över departementspromemorian med förslag till bestämmelser

på förevarande område ger alla uttryck för åsikten att vissa

artisters skatteeftersläpning innebär missförhållanden, som grundas på

vissa svagheter i vårt uppbördssystem. Remissinstanserna synes också enhälligt

ha ansett att man bör söka bota dessa missförhållanden. Enligt min

mening är det angeläget att snarast få till stånd en ordning som innebär

att preliminär skatt dras från artistarvode när det utbetalas.

De förslag till bestämmelser i syfte att förebygga skatteeftersläpning för

artister, som framkommit vid remissbehandlingen och som i princip avviker

från promemorians förslag, anser jag underlägsna det senare i fråga

om effektivitet in. in. I flera avseenden har remissinstanserna dock framfört

vägande synpunkter beträffande utformningen av bestämmelser på

området.

Enligt min mening bör bestämmelserna utformas med hänsyn till vissa

speciella förhållanden inom nöjesbranschen, särskilt till den omständigheten

att många nöj esarrangörer, t. ex. föreningar av åtskilliga slag, saknar

egentlig kameral organisation. Det är därför angeläget att bestämmelserna

blir så klara och enkla som möjligt. Tveksamhet om huruvida

skatteavdrag skall göras eller beträffande avdragets storlek skall normalt

inte behöva uppkomma. Huvudregeln bör vara den, att skatteavdrag alltid

skall ske när arvode utbetalas för medverkan av artist i denna hans

egenskap. Skatteavdrag torde dock i princip behöva göras endast när artistarvodet

utgör omkostnad i utbetalarens rörelse.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1968

I linje med det anförda ligger att skatteavdrag i förevarande fall bör

utgå med en fast procentsats, lika för alla. Det avdrag som föreslagits i

departementspromemorian, 40 % på arvodesbeloppet, är i varje fall inte

för högt.

Det föreslagna minimibeloppet om 100 kr. på arvode från vilket avdrag

skall göras torde böra höjas avsevärt. Avsikten med bestämmelserna är

ju att förhindra de stora skatteeftersläpningarna.

Liksom föreslagits i departementspromemorian anser jag att skatteavdrag

bör ske även i fall då ersättning för artistmedverkan betalas till juridisk

person. Reglerna blir härigenom enklare att tillämpa för den som har att

göra skatteavdrag. Min uppfattning i detta avseende betingas också av vad

flera remissinstanser uttalat om att skatteförluster kan uppkomma genom

att ersättning för artistmedverkan betalas till bolag i stället för artisten. Det

bör emellertid ges möjlighet för juridisk person att efter medgivande från

CFU slippa skatteavdrag från ersättning som här avses, om det görs sannolikt

att slutlig skatt inte kommer att påföras denna eller eljest särskilda

skäl föreligger.

Ett par remissinstanser har menat att svårigheter kommer att uppstå

beträffande tolkningen av begreppet artist i förevarande sammanhang. En

bestämmelse bör finnas som innehåller en allmän beskrivning av vad som

avses med artistisk verksamhet och en exemplifiering av artistbegreppet.

Enligt min mening bör frågan om en person i förvarande avseende är att

anse som artist avgöras med hänsyn till hans verksamhet i stort, inkomsterna

härav m. in. Enbart den omständigheten att en person medverkar i

t. ex. ett nöjesprogram i radio eller television bör inte medföra att skatteavdrag

skall göras från den ersättning som han får för sin medverkan. Jag

vill erinra om att CFU enligt punkt 5 av anvisningarna till 39 § UF kan

meddela bindande besked rörande tillämpningen av bestämmelserna om

när skatteavdrag skall göras.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t genom

proposition föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättat

förslag till förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni

1953 (nr 272).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Margit Edström

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1968

21

Bilaga

Departementspromemorians förslag

till

Förordning

om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272)

Härigenom förordnas, dels att 3 § 3 mom. uppbördsförordningen den 5

juni 19531 skall upphöra att gälla, dels att 27 § 2 mom. samt 39 § 1 och 3

mom. samma förordning skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande hjdelse)

3 §•

3 mom. Kungl. Maj:t må förordna,

att preliminär A-skatt skall

utgå jämväl för tilläggspension enligt

lagen om allmän försäkring samt

för sådan folkpension som utbetalas

tillsammans med tilläggspension

eller i särskild ordning med hänsyn

till samordning med personalpensionsförmån,

så ock för annan inkomst

än sådan som i 2 mom. under

1 första och andra styckena sägs.

(Se vidare anvisningarna.)

27 §.

2 mom. Vid debitering----

2) sådan preliminär A-skatt, som

den skattskyldiges arbetsgivare i

strid mot bestämmelserna nedan i

denna förordning underlåtit att innehålla

genom skatteavdrag och som

till följd härav av lokal skattemyndighet

fastställts till betalning; samt

3) annan än under 1) och 2) avsedd

preliminär skatt, som av den

skattskyldige erlagts.

(Föreslagen lydelse)

(Se vidare anvisningarna.)

— preliminär B-skatt;

2) sådan preliminär skatt, som

den skattskyldiges arbetsgivare i

strid mot bestämmelser underlåtit

att innehålla genom skatteavdrag

eller att inbetala till statsverket sedan

den innehållits och som till följd

härav fastställts till betalning; samt

3) annan än under 1) och 2) avsedd

preliminär skatt, som erlagts

för den skattskyldige.

39 §.

1 in o m. Vid utbetalning-------första utbetalningstillfället.

Kungl. Maj:t må i samband med

förordnande enligt 3 § 3 mom. föreskriva,

att skatteavdrag för kvarstående

skatt skall verkställas i an
-

1 Omtryckt 1967:625.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1968

(Nuvarande lydelse)

nan ordning än i nästföregående

stycke sägs.

3 mom. Har Kungl. Maj:t meddelat

förordnande som i 3 § 3 mom.

sägs, skall i fråga om skyldighet

att verkställa skatteavdrag, m. m.

gälla vad i samband därmed föreskrives.

(Se vidare anvisningarna.)

(Föreslagen lydelse)

3 m o m. Kungl. Maj. t må förordna,

att skatteavdrag skall göras även

från tilläggspension enligt lagen om

allmän försäkring samt från sådan

folkpension som utbetalas tillsammans

med tilläggspension eller i

särskild ordning med hänsyn till

samordning med personalpensionsförmån,

så ock, om det år särskilt

påkallat med hänsyn till skatteuppbörden,

från sådan inkomst som

icke utgör den skattskyldiges huvudsakliga

inkomst av tjänst.

Har Kungl. Maj :t meddelat förordnande

som i första stycket sägs,

skall i fråga om skyldighet att göra

skatteavdrag, m. m. gälla vad som

föreskrives i samband därmed.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1969.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680473

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1968:68 Betänkande i anledning av Iiungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 s. 1 i texten