Sök i Ratio Lex

Angående domartjänster vid vissa underrätter

1968-10-31 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1968:166, Angående domartjänster vid vissa underrätter

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166 år 1968

1

Nr 166

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående domartjänster

vid vissa underrätter; given Stockholms slott den 31

oktober 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitieärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag att ändra domarorganisationen vid

vissa underrätter med anledning av ändringar i den judiciella indelningen

den 1 januari 1969.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 166

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 166 år 1968

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 31 oktober 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Gei jer, Myrdal,

Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om domartjänster

vid vissa underrätter och anför.

Kungl. Maj :t har förordnat om vissa ändringar i den judiciella indelningen

den 1 januari 1969. Dessa ändringar är i huvudsak beroende av ändringar

i den kommunala indelningen enligt fastställda planer och stämmer överens

med de principer som har tillämpats vid tidigare genomförda ändringar

i den judiciella indelningen. I vissa fall har ändringarna dessutom samband

med avgångar från domartjänster. Ändringarna utgör inte något föregripande

av det ställningstagande till principerna för en domkretsreform, som

statsmakterna beräknas kunna göra våren 1969. Kungl. Maj :ts beslut innebär

i vissa fall att domsagor upphör vid utgången av år 1968. I andra fall

förs områden från en underrätts domkrets till en annan underrätts. Arbetsbördan

ändras givetvis härigenom vid en del underrätter. Med anledning

härav bör vissa ändringar i fråga om ordinarie domartjänster företas den

1 januari 1969.

1. I Kalmar län bildas en ny domsaga, som kallas Möre och Ölands domsaga.

Domsagan bildas av Södra Möre domsaga och Ölands domsaga samt en

del av Norra Möre och Stranda domsaga. Ett område från Sevede och Tunaläns

domsaga läggs till Tjusts domsaga, som skall kallas Västerviks domsaga.

Återstående delar av Sevede och Tunaläns domsaga och Norra Möre

och Stranda domsaga läggs till Oskarshamns domsaga. Ingen av Sevede och

Tunaläns domsaga, Norra Möre och Stranda domsaga, Södra Möre domsaga

eller Ölands domsaga har mer än en ordinarie domartjänst, nämligen en

tjänst för häradshövding.

Häradshövdingtjänsten i Sevede och Tunaläns domsaga är vakant. Fullmakten

för häradshövdingen i Södra Möre domsaga har ändrats att avse

Möre och Ölands domsaga. Av de häradshövdingar som tjänstgör i de övriga

två domsagor som upphör är den ene skyldig att avgå med ålderspension

i början av år 1969.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 166 år 1968

Göta hovrätt föreslår att Västerviks domsaga, som redan har en ordinarie

tingsdomartjänst, får ytterligare en sådan tjänst. Möre och Ölands domsaga

föreslås få en ordinarie tingsdomartjänst utöver häradshövdingtjänsten.

Häradshövdingen i Ölands domsaga Gudmund Lindencrona, som beräknas

avgå med pension vid utgången av februari 1969, bör i enlighet med sina

egna önskemål förordnas att tjänstgöra i Möre och Ölands domsaga under

de två första månaderna 1969. Lindencronas häradshövdingtjänst bör föras

på övergångsstat under denna tid. För häradshövdingen i Norra Möre och

Stranda domsaga Klas Nilsson, som önskar avgå med pension vid den för

honom gällande pensioneringsperiodens nedre gräns den 1 juni 1971, bör

ordnas så att han intill dess inte går miste om någon lön.

Jag kan inte finna att arbetsbördan i Västerviks domsaga blir så stor, att

det behövs ytterligare en tingsdomartjänst i domsagan. I mån av behov bör

hovrätten i stället kunna ställa extra domarpersonal till förfogande. Däremot

biträder jag hovrättens förslag om ordinarie domartjänster i Möre

och Ölands domsaga och vad hovrätten har föreslagit i fråga om Lindencrona.

Sådana särskilda omständigheter föreligger, att Nilssons häradshövdingtjänst

bör föras på indragningsstat t. o. m. den 31 maj 1971, vilket

Nilsson, enligt vad jag har inhämtat, inte har någon erinran mot. Vid bifall

till vad jag nu har förordat kan tre häradshövdingtjänster dras in.

2. Till domkretsen för rådhusrätten i Luleå läggs vissa områden från Kalix

och Luleå domsagor.

Hovrätten för övre Norrland framhåller, att den judiciella indelningsändringen

medför minskat behov av extra domarpersonal i de båda domsagorna

medan rådhusrätten får sådan ökad arbetsbörda, att den bör tillföras

ytterligare en ordinarie rådmanstjänst.

Jag biträder hovrättens förslag att inrätta ytterligare en rådmanstjänst

vid rådhusrätten i Luleå. Medelsbehovet minskas vid sådant förhållande

med kostnaderna för ett fiskalskompetent biträde.

De av mig föreslagna ändringarna i domarorganisationen kan beräknas

leda till en besparing under anslaget Underrätterna: Avlöningar med omkring

100 000 kr. om året.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att den 1 januari 1969 inrätta

den tingsdomartjänst och den rådmanstjänst som förordats

i det föregående,

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de övergångsåtgärder

i fråga om två häradshövdingtjänster som angivits i

det föregående.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680541

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1968:197 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående domartjänster vid vissa underrätter jämte motioner. s. 1 i texten