Sök i Ratio Lex

Angående svenska bidrag till Internationella utvecklingsfonden (IDA)

1968-11-08 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1968:167, Angående svenska bidrag till Internationella utvecklingsfonden (IDA)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 167 år 1968

1

Nr 167

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående svenska bidrag

till Internationella utvecklingsfonden (IDA); given

Stockholms slott den 8 november 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag ur statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Krister Wickman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att till Internationella

utvecklingsfonden (IDA) inbetala de svenska bidragen inom

ramen för överenskommelsen om en allmän ökning av IDA:s resurser över

perioden 1968/69—1970/71, trots att denna överenskommelse ännu inte trätt

i kraft. Det svenska bidraget uppgår för vart och ett av de tre åren till

9 880 000 dollar eller ca 51,1 milj. kr., varav 8 040 000 dollar eller omkring

41,6 milj. kr. utgör ordinarie bidrag och 1 840 000 dollar eller ca 9,5 milj. kr.

utgör extra bidrag inom den fastställda bidragsramen. Propositionen innebär

ett förslag till ändring av riksdagens tidigare beslut angående svenskt

deltagande i påfyllnaden av IDA:s resurser (prop. 1968: 102, SU 128, rskr 302).

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 167

0

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 167 år 1968

Utdrag ur protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 8 november 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,

Odhnoff, Wickman, Moberg.

Statsrådet Wickman anmäler efter gemensam beredning med statsrådets

övriga ledamöter fråga om inbetalning av bidrag till Internationella utvecklingsfonden

(IDA) och anför.

Internationella utvecklingsfonden (International Development Association

-— IDA) är dotterorgan till Världsbanken och lämnar krediter till u-länderna

på mycket förmånliga villkor. Krediternas löptid är femtio år varav de första

tio åren är amorteringsfria. En administrationsavgift på 3/4 % uttas men i

övrigt är lånen räntefria. För sin kapitalförsörjning är IDA beroende av bidrag

från de utvecklade medlemsländerna, de s. k. Grupp I-länderna. Enligt

IDA:s stadgar skall organisationens behov av resurser bli föremål för periodisk

översyn.

I enlighet med dessa bestämmelser uppdrog IDA:s styrelse år 1965 åt direktionen

att utarbeta förslag rörande nya kapitaltillskott till IDA. Sommaren

1966 framlade Världsbankens chef ett förslag som innebar en fyrdubbling

av Grupp I-ländernas tidigare årliga bidrag. Först efter utdragna förhandlingar

mellan Grupp I-länderna kunde direktionen i mars 1968 lägga

fram ett förslag till en överenskommelse, som innebar en ökning av den årliga

bidragsnivån med 60 %, dvs. en ökning från 250 milj. dollar till 400

milj. dollar per år under perioden 1968/69—1970/71.

Förslaget till allmän uppgörelse om nya bidrag till IDA underställdes

IDA:s styrelse den 8 mars 1968 i form av en rapport jämte två därtill fogade

resolutionsutkast. Det första av de två resolutionsutkasten gäller Grupp Iländernas

ordinarie bidrag inom ramen för det treåriga totala bidragsmålet,

1,2 miljarder dollar. Det andra resolutionsutkastet behandlar vissa extrabidrag

inom den samlade bidragsramen, som ett antal länder, däribland Sverige,

tillskjuter utöver de ordinarie bidragen. Detta sker för att täcka en

annars uppkommande brist i förhållande till det nämnda bidragsmålet.

Genom beslut av vårriksdagen 1968 har Kungl. Maj :t bemyndigats godkänna

Sveriges anslutning till överenskommelsen om påfyllnaden av IDA:s

resurser samt utfästa ordinarie och extra bidrag till IDA för budgetåren

1968/69—1970/71 om sammanlagt 51 milj. dollar (propositionerna 1968: 101

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr i 67 år 1968

3

och 1968: 102, SU 128, rskr 302). Av det samlade beloppet utgör 29 640 000

dollar Sveriges bidrag inom ramen för det totala bidragsmålet medan resterande

21 360 000 dollar utgörs av svenska extrabidrag utom denna ram.

Överenskommelsen om påfyllnad av IDA:s resurser berör endast Sveriges

bidrag inom ramen för det uppställda bidragsmålet. Sveriges extrabidrag

utom bidragsramen har för budgetåret 1968/69 redan inbetalats till IDA.

Överenskommelsen om påfyllnad av IDA:s resurser träder i kraft först

när den godkänts av minst tolv länder vilka tillsammans representerar en

bidragsvolym på minst 950 milj. dollar. Nio länder, vilka tillsammans representerar

en bidragsvolym på 368 milj. dollar, har hittills förklarat sig godkänna

överenskommelsen. Huvudorsaken till att överenskommelsen inte

trätt i kraft är att USA ännu inte godkänt den. USA svarar för 40 % av bidragen

vilket innebär att villkoret om lägsta bidragsvolym inte kan uppnås

utan detta lands godkännande.

Enligt förslaget till överenskommelse skulle inbetalningarna till IDA för

1968/69 ha ägt rum den 8 november 1968. Så har alltså inte kunnat ske.

Detta innebär självfallet att de resurser som nu står till organisationens förfogande

är mycket begränsade. F. n. disponerar IDA ca 130 milj. dollar, inkluderande

bl. a. en överföring av medel från Världsbankens rörelseöverskott

samt de svenska extrabidragen utom ramen för bidragsmålet, för utfästelser

om nya krediter. Begränsningen av nu tillgängliga resurser för nya

projekt har nödvändiggjort en nedskärning av organisationens verksamhet

jämfört med dess omfattning vid tidigare bidragsnivå, vilken inklusive extrabidrag

och överföringar från banken legat omkring 300 milj. dollar under

de senaste åren. Ett antal projekt vilka normalt skulle ha IDA-finansierats

har överförts till IBRD och bär därför finansierats på villkor som är väsentligt

ogynnsammare för mottagarländerna. Eftersom IDA f. n. saknar fasta

utfästelser om framtida bidrag kan ytterligare begränsning av verksamheten

bli nödvändig i en snar framtid.

Föredraganden

IDA spelar en central roll i den multilaterala finansiella biståndsgivningen.

Inte bara själva utlåningen utan även IDA:s rådgivande och samordnande

aktivitet är av stort värde för u-länderna. Jag anser det vara mycket allvarligt

att organisationen i en snar framtid kan tvingas inställa stora delar av

verksamheten. Man måste bedöma det som sannolikt att det kommer att gå

väsentlig tid innan normal kapacitet åter kan uppnås efter ett eventuellt inställande

av verksamheten.

Särskilt med hänsyn till u-ländernas under senare år kraftigt försämrade

skuldbördesituation skulle en begränsning av IDA:s verksamhet vara ett

allvarligt bakslag. Krediter på s. k. ID A-villkor är de »mjukaste» krediter

som f. n. kan erhållas. Vidare ges IDA-krediter helt obundna med avseende

på upphandlingskälla. En kraftigt ökad satsning på IDA ligger i alla avseenden

helt i linje med de önskemål som från u-ländernas sida framfördes vid

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 167 år 1968

FN:s andra handels- och utvecklingskonferens i New Delhi (UNCTAD II).

En snabb påfyllnad av IDA:s resurser på hög nivå prioriterades också mycket

högt av u-länderna vid konferensen.

Ett starkt stöd för IDA:s verksamhet har länge varit en hörnsten i svensk

biståndspolitik. IDA är cn av de viktigaste internationella biståndsorganisationerna.

De administrativa omkostnaderna är låga, effektiviteten är allmänt

omvittnad och biståndsinsatserna tar sikte på de minst utvecklade länderna.

I planeringen för uppnåendet av det s. k. 1 %-målet för den svenska biståndsverksamheten

har förutsatts att IDA-bidragen skall spela en central roll.

I den situation som uppstått har IDA med olika Grupp I-länder tagit upp

frågan om inbetalning av de utfästa bidragen trots att överenskommelsen

inte trätt i kraft. Flera länder synes ha förklarat sig beredda härtill. Frågan

har också diskuterats vid informella kontakter mellan de nordiska länderna.

Mot bakgrund av den gemensamma nordiska inställningen till IDA och den

framträdande roll de nordiska länderna spelade för att täcka en hotande brist

i förhållande till bidragsmålet torde en positiv hållning kunna väntas i denna

länderkrets.

IDA:s behov av nya resurser är alltså akut. Samtidigt är det inte möjligt

att säga när överenskommelsen om nya kapitaltillskott kan träda i kraft. I

detta läge vill jag förorda att Kungl. Maj :t begär riksdagens bemyndigande

att betala de svenska ordinarie bidragen samt extrabidragen såsom förutsetts

i överenskommelsen. Inom ramen för ett sådant bemyndigande bör de

nämnda bidragen för budgetåret 1968/69 snarast inbetalas utan att andra

länders ställningstagande avvaktas. Detta innebär att 9 880 000 dollar eller

51 111 315 kr. nu ställs till organisationens förfogande. Med anledning av den

osäkerhet om IDA:s framtida verksamhet som råder är det naturligt att

Kungl. Maj :t inte redan nu binder sig för att inbetala bidragen för 1969/70

och 1970/71.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen att

bemyndiga Kungl. Maj :t att till Internationella utvecklingsfonden

inbetala ett belopp motsvarande 9 880 000 dollar

under vart och ett av budgetåren 1968/69—1970/71 utan

hinder av att den överenskommelse inom vars ram inbetalningarna

skulle ske ännu inte trätt i kraft.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt,

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680538

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1968:181 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående svenska bidrag till Internationella utvecklingsfonden s. 1 i texten