Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av ett konsortialavtal mellan staten och ASEA om samarbete på atomkraftområdet, m. in

1968-11-08 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1968:169, Angående godkännande av ett konsortialavtal mellan staten och ASEA om samarbete på atomkraftområdet, m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 769 år 1968

1

Nr 169

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande

av ett konsortialavtal mellan staten och ASEA om

samarbete på atomkraftområdet, m. in.; given Stockholms

slott den 8 november 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Krister Wickman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att Kungl. Maj:t skall bemyndigas godkänna

ett konsortialavtal mellan staten och ASEA om samarbete i syfte att bedriva

en självständig, konkurrenskraftig och lönsam industriell verksamhet på

atomkraftområdet. Samarbetet avses äga rum inom ramen för ett särskilt

bolag, Aktiebolaget ASEA-ATOM, som skall börja sin verksamhet den 1

januari 1969.

ASEA-ATOM avses bedriva utveckling, tillverkning och försäljning av

atomreaktorer och reaktorbränsle, i första hand med resurser som övertas

från ASEA och Aktiebolaget Atomenergi. Enligt avtalet skall aktiekapitalet i

ASEA-ATOM uppgå till 60 milj. kr., varav staten och ASEA äger lika stora

delar. Till teckning av statens aktier i bolaget föreslås på tilläggsstat I för

budgetåret 1968/69 ett investeringsanslag av 48 milj. kr.

Enligt konsortialavtalet skall de forsknings- och utvecklingsresurser hos

Aktiebolaget Atomenergi som inte omfattas av avtalet även i fortsättningen

stödja svensk industris kommersiella verksamhet på atomenergiområdet. Det

förutsätts att detta i ökad utsträckning sker i form av betalda uppdrag. Industrin

avses få möjlighet att inom ett särskilt programråd delta i utformningen

av bolagets övriga verksamhet på reaktor- och bränsleområdet.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 169

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1968

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 8 november 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Gei jer, Myrdal,

Odhnoff, Wickman, Moberg.

Statsrådet Wickman anmäler efter gemensam beredning med statsrådets

övriga ledamöter fråga om godkännande av ett konsortialavtal mellan staten

och ASEA om samarbete på atomkraftområdet, m. m., och anför.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1965 tillkallade

chefen för handelsdepartementet särskilda sakkunniga — 1966 års atomenergiutredning

— för att utreda statens fortsatta insatser på atomenergiområdet

(ledamöter landshövdingen Mats Lernne, ordf., professorn Lamek

Hulthén, direktören Bengt Lyberg, budgetchefen Bo Jonas Sjönander; direktiv

se 1967 års riksdagsberättelse s. 330). Utredningens uppdrag avsåg i första

hand organisationen och finansieringen av det industriella utvecklingsarbetet,

som bedrivs främst inom ramen för Aktiebolaget Atomenergi. I detta

sammanhang borde utredningen även överväga frågan om tillsynsmyndighet

m. m. I uppdraget ingick vidare att bedöma frågor om den inte målbundna

forskningen på atomområdet och om ett vidgat utnyttjande av resurserna

vid forskningsstationen i Studsvik.

I sistnämnda fråga överlämnade utredningen i november 1967 en promemoria,

som jämte vissa andra förslag efter remissbehandling anmäldes i

prop. 1968: 68 angående ökat statligt stöd till teknisk forskning och industriellt

utvecklingsarbete.

Beträffande frågan om det industriella utvecklingsarbetet anmälde utredningen

samtidigt i en särskild skrivelse att den kommit till en punkt i sitt

arbete där direkta diskussioner måste tas upp med några av de närmast berörda

industriföretagen. Med hänvisning till att sådana diskussioner måste

få karaktären av förhandlingar hemställde utredningen att uppdrag skulle

lämnas åt en eller flera för ändamålet särskilt utsedda förhandlingsmän.

I enlighet med utredningens hemställan togs från finansdepartementets

ekonomienheters sida i december 1967 kontakt med vissa företag som spelat

en aktiv roll i utvecklingsarbetet på atomenergiområdet. Sedan underhandlingar

i frågan förts ingick företrädare för departementet med stöd av Kungl.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1968

Maj :ts bemyndigande en principöverenskommelse den 3 juli 1968 med Allmänna

Svenska elektriska aktiebolaget (ASEA) rörande samarbete mellan

staten och ASEA på atomkraftområdet.

Överenskommelsen förutsatte att samarbetet skulle regleras närmare i ett

konsortialavtal mellan parterna. Ett sådant avtal har, med förbehåll för

Kungl. Maj :ts godkännande, träffats den 7 november 1968. Därjämte har

ingåtts ett avtal mellan staten och Aktiebolaget Atomenergi avseende reglering

av de frågor som enligt konsortialavtalet kan komma att beröra bolaget.

Även detta avtal är beroende av Kungl. Maj :ts godkännande.

Avtalet mellan staten och ASEA innebär att nuvarande riktlinjer för atomenergiverksamheten

i vårt land ändras i vad avser formerna för samarbetet

mellan staten och den tillverkande industrin. Jag vill nu som bakgrund till

avtalet lämna en redogörelse för dessa frågor.

Allmänna riktlinjer för atomenergiverksamlieten i Sverige

För att handha det målbundna utvecklingsarbetet på atom energi området

bildades år 1947 Aktiebolaget Atomenergi. Bolaget fick ett aktiekapital av

3,5 milj. kr., varav fyra sjundedelar tecknades av staten och tre sjundedelar

av 24 industri- och kraftföretag.

Intresset för atomenergifrågorna ökade starkt vid mitten av 1950-talet. I

början av år 1956 höjdes aktiekapitalet i atombolaget till 14 milj. kr. med

bibehållande av relationen mellan staten och de enskilda aktieägarna (prop.

1956: 99, SU 75, rskr 199). Dessa utökades till ca 70 genom att ett antal kommuner,

försäkringsbolag m. fl. ingick som intressenter. Samtidigt ökades

statsanslaget till bolaget i avsikt att påbörja utbyggnaden av en forskningsstation

i Studsvik.

Samma år fastställde statsmakterna vissa riktlinjer för utvecklingsarbetet

på atomenergiområdet (prop. 1956: 176, 3LU 33, rskr 394). Vidare antogs

atomenergilagen den 1 juni 1956 (nr 306), som gör innehav av atombränsle

och drift av atomanläggningar beroende av särskilt tillstånd. För alt utöva

tillsyn enligt lagen och vara allmänt rådgivande organ på atomenergiområdet

tillskapades en särskild myndighet, delegationen för atomenergifrågor.

1956 års riktlinjer förutsatte att atomenergiverksamheten tills vidare skulle

komma att finansieras huvudsakligen av staten. Atombolaget borde få ett

avgörande inflytande på utvecklingsarbetet, bl. a. i fråga om konstruktion av

reaktorer. Framställning av atombränsle och bränsleelement borde tills vidare

förbehållas bolaget.

År 1958 fattades beslut om att uppföra ett uranverk i Ranstad (prop. 1958:

1 bil. 12 s. 93, SU 10, rskr 10). Vidare påbörjades ett intensivt arbete hos såväl

atombolaget som statens vattenfallsverk och flera företag inom verkstadsindustrin

på att utveckla reaktorer för värme- och kraftverk. Detta led
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 169 år 1968

de till beslut om ett för atombolaget och vattenfallsverket gemensamt projekt,

Ågesta kraftvärmeverk (prop. 1958: B 49, SU B 94, rskr B 123).

År 1962 fattades principbeslut om att vattenfallsverket skulle i Marviken

uppföra en stor prototypreaktor som det sista mellansteget före de fullstora

kraftreaktorerna (prop. 1962: 1 bil. 12 s. 128, SU 10, rskr 10). Beslut om den

närmare uppläggningen av Marvikenprojektet fattades följande år (prop.

1963: 72, SU 50, rskr 137). Reaktorn utformades som en tungvattenkokare

med en effekt av 140 MWe. Med hänsyn till projektets utvecklingskaraktär

ansågs det lämpligt att atombolaget gavs inflytande över projektarbetet och

andel av finansieringsansvaret. I motiveringen för beslutet om Marviken betonades

starkt att projektet skulle tillföra svensk industri arbetsuppgifter,

som skulle leda till avancerat tekniskt kunnande och skapa underlag för en

betydande framtida kapacitet på atomenergiområdet.

Efter beslutet om Marviken bar inga mer betydande reaktorprojekt satts

i gång inom ramen för det statliga atomenergiprogrammet. Verksamheten

har koncentrerats till att fullfölja redan fattade beslut och stödja svensk industri

genom forsknings- och utvecklingsarbete beträffande reaktorer och

reaktorbränsle.

De sammanlagda anslagen till det statliga atomenergiprogrammet t. o. m.

budgetåret 1967/68 uppgår till ca 1 850 milj. kr., inberäknat statens vattenfallsverks

investeringar i Ågesta- och Marvikenprojekten.

En redogörelse för atombolagets verksamhet och arbetsprogram för innevarande

budgetår har lämnats i prop. 1968: 69, s. 13.

Samarbete med industrin

Vid de överväganden som ledde fram till bildandet av Aktiebolaget Atomenergi

år 1947 stod det klart att verksamheten skulle komma att kräva så

stora insatser att staten måste inträda som huvudintressent. Härför ansågs

även tala flera andra faktorer, bl. a. säkerhetsfrågorna. Det framstod emellertid

samtidigt som betydelsefullt att från början etablera ett nära och förtroendefullt

samarbete med intresserade företag. För att underlätta ett sådant

samarbete och samtidigt ge det en effektiv och flexibel organisationsform

beslöts att låta verksamheten bedrivas inom ramen för ett aktiebolag

med enskilda företag som delägare. Ett betydande antal industri- och kraftföretag

visade sig också intresserade av att engagera sig på området. Statens

ställning som huvudintressent i bolaget tog sig uttryck främst i att staten

tecknade fyra sjundedelar av aktierna.

Det atomenergiprogram som utformades vid mitten av 1950-talet hade

en väsentligen energipolitisk bakgrund. Med hänsyn härtill och till behovet

av att hushålla med tillgängliga resurser koncentrerades det svenska utvecklingsarbetet

till atombolaget. Bolaget fick även tills vidare ensamrätt be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 169 år 1968

5

träffande tillverkningen av reaktorbränsle. På grund av osäkerheten om

möjligheterna att importera uran gavs råvaru- och bränslefrågorna en viktig

plats i programmet. Den energipolitiska motiveringen för programmet gjorde

det naturligt att verksamheten i detta skede finansierades helt av staten.

På grundval av 1956 års riktlinjer träffades en överenskommelse mellan

aktieägarna i atombolaget rörande arbetsfördelningen mellan detta och

den enskilda industrin. I överenskommelsen framhölls bl. a. att bolagets

verksamhet skulle utformas så att enskilda företag fick möjlighet att bedriva

eget forsknings- och utvecklingsarbete samt offerera egna eller på

licens utförda konstruktioner.

I en promemoria, som godkändes av bolagets styrelse år 1960 och som

även godkändes av statsmakterna (SU 1960: 10, rskr 10; prop. 1961: 1 bil. 12

s. 128), gavs närmare riktlinjer för atombolagets verksamhet och för samarbetet

med industrin och kraftproducenterna. I promemorian fastslogs att

atomenergiprogrammet borde möjliggöra en självständig verksamhet inom

landet. I fråga om arbetsfördelningen mellan atombolaget och industrin uttalades

att industrin borde få ta upp eller delta även i tillverkning av bränsleelement.

Styrelsepromemorian utgjorde grundvalen för bolagets samarbete med

industrin under de första åren av 1960-talet. Vid arbetet på prototypanläggningarna

Åges ta och Marviken svarade bolaget för projektering och även

för stora delar av konstruktionsarbetet för reaktorerna. Dessutom svarade

bolaget ensamt för utveckling och tillverkning av bränsleelement.

Intresset inom den enskilda industrin för att delta aktivt i utvecklingsarbetet

var från början mycket utbrett, vilket tog sig uttryck i bl. a. det

relativt stora antal företag som deltog i 1947 och 1956 års aktieteckningar i

atombolaget. Åtminstone tre företag eller företagsgrupper torde vid mitten

av 1950-talet ha haft planer på att ta upp tillverkning av reaktorer. Under

de följande åren minskade emellertid intresset från industrins sida genom

att tidpunkten för atomenergins kommersiella exploatering då föreföll mera

avlägsen. Samtidigt blev det uppenbart att en självständig reaktortillverkning

kräver mycket stora resurser i fråga om såväl utvecklingsarbete som

finansiering. Endast ett företag i landet, nämligen ASEA, var berett att

företa mera betydande insatser på området. Genom att ASEA fick ställning

som huvudleverantör för reaktordelarna till Ågesta- och Marvikenprojekten

vann företaget betydande erfarenhet. Det fick samtidigt möjligheter att bygga

upp egna utvecklings- och projekteringsresurser. ASEA tog efter hand

även upp tillverkning av bränsleelement.

Även om ASEA redan på ett tidigt stadium intog en ledande ställning inom

den tillverkande industrin samarbetade atombolaget även med en råd andra

företag. Ett exempel härpå var det s. k. PHWR-projektet — en studie av en

stor tungvattenreaktor av tryckvattentyp — som bedrevs under åren 1962—

1966 i samarbete med Johnson-koncernen. Detta projekt har emellertid inte

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 169 år 1968

exploaterats kommersiellt. Vidare ingick bolaget avtal med flera industrioch

kraftföretag om konsulttjänster m. m.

År 1965 fick ASEA en beställning på en komplett atomkraftstation —

Oskarshamnsverket — med en lättvattenreaktor av kokartyp för en effekt

av 400 MWe. Beställare var ett konsortium av kommunala och enskilda

kraftföretag. Beställningen utgjorde den svenska kraftindustrins första order

på en kommersiell atomkraftstation. Projektet innebar en ny fas också

därigenom att en lättvattenreaktor valdes, vilket betingades bl. a. av de vid

denna tid väsentligt förbättrade möjligheterna att importera anrikat uran.

ASEA:s åtaganden som självständig leverantör av en stor reaktor av en

för företaget delvis ny typ förutsatte betydande utvecklingsinsatser, särskilt

i fråga om bränsleutveckling. Mot denna bakgrund ingick ASEA och atombolaget

år 1965 ett avtal om samarbete beträffande lättvattenreaktor er. Enligt

avtalet, som avsåg tiden den 1 juli 1965—den 31 december 1970, skulle

atombolaget främst göra en insats beträffande bränsleutveckling, reaktorfysik

och värmeteknik, medan ASEA:s insatser avsågs omfatta främst projektering

och konstruktion av den aktuella anläggningen. Kostnaderna för

vardera partens insatser beräknades uppgå till 2—4 milj. kr. om året.

Samtidigt ingick ASEA och atombolaget avtal om samarbete beträffande

tungvattenreaktorer och ett licensavtal beträffande bränsleelement. Sistnämnda

avtal, som ingicks för en period av nio år, innebar att atombolaget

till ASEA upplät en icke-exklusiv licens på bolagets patent samt kunskaper

och erfarenheter beträffande bränsleelement. I ersättning härför utfäste sig

ASEA att erlägga viss licensavgift.

Konsortialavtalet mellan staten och ASEA

Den 7 november 1968 har träffats ett konsortialavtal mellan svenska staten

och ASEA om samarbete på atomkraftområdet. Avtalet, som ersätter en

den 3 juli 1968 ingången principöverenskommelse, har träffats under förbehåll

för Kungl. Maj:ts och ASEA:s styrelses godkännande.

Enligt avtalet avser parterna att samarbeta i syfte att bedriva en självständig,

konkurrenskraftig och lönsam industriell verksamhet på atomkraftområdet.

Detta samarbete skall äga rum inom ramen för ett särskilt bolag,

Aktiebolaget ASEA-ATOM, som avses börja sin aktiva verksamhet den 1

januari 1969. Samarbetet innebär en vidareutveckling och intensifiering av

det samarbete som redan etablerats mellan Aktiebolaget Atomenergi och

ASEA samt Johnson-koncernen. Parterna avser att medverka även till ett så

nära samarbete som möjligt med övriga nordiska stater och med nordiska

företag verksamma på atomkraftområdet.

Aktiekapitalet i ASEA-ATOM avses uppgå till 60 milj. kr., varav parterna

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts proposition nr 169 år 1968

7

skall äga hälften vardera. Avtalets bestämmelser om inbetalning av aktiekapitalet

innebär att staten för sina aktier erlägger en överkurs av 60 %,

dvs. 18 milj. kr. utöver aktiernas parivärde 30 milj. kr. Vid fastställande av

dessa villkor har beaktats de värden som från ömse håll skall tillföras bolaget.

Enligt avtalet skall ASEA-ATOM :s styrelse bestå av fyra ordinarie ledamöter

och två suppleanter. Av dessa skall staten och ASEA utse två ordinarie

ledamöter och en suppleant vardera. Parterna skall även utse vardera en

revisor och en revisorssuppleant. Bolagets styrelse skall utom sig utse en

verkställande direktör.

Intill den ordinarie bolagsstämman år 1971 skall ordförande i styrelsen utses

av staten och vice ordförande av ASEA. Därefter sker skifte på dessa

poster vartannat år. Ordförande på bolagsstämma utses av ASEA. Till komplettering

av dessa bestämmelser anges i avtalet ett antal frågor, beträffande

vilka beslut förutsätter enighet mellan parterna. Detta gäller bl. a. ändring

av bolagsordningen och av de grundläggande förutsättningarna i övrigt för

verksamheten.

Beträffande ASEA-ATOM:s verksamhetsområde anger avtalet följande.

Bolaget skall bedriva utveckling, konstruktion och marknadsföring av atomreaktoranläggningar,

baserade på termiska reaktorer, och komponenter till

dem samt tillverkning av speciella reaktorkomponenter. Bolaget skall vidare

bedriva utveckling, konstruktion, tillverkning och marknadsföring av reaktorbränsle

ävensom försäljning av kompletterande tjänster sammanhängande

med sådant bränsle. Bolaget äger därjämte driva annan verksamhet inom

atomkraftområdet, som är förenlig med den angivna. Bolaget skall ha sitt

huvudkontor i Västerås.

ASEA-ATOM skall ha egna resurser för projektering, produktutveckling,

konstruktions- och beräkningsarbete, projektledning och marknadsföring av

reaktoranläggningar och reaktorbränsle samt därtill hörande speciella produkter

och tjänster. Bolaget skall vidare ha egna tillverkningsresurser för

reaktorbränsle och för andra atomtekniska produkter, som ger fördelar från

samordnings- och marknadsföringssynpunkt.

ASEA-ATOM :s försäljning skall avse såväl den svenska marknaden som

utländska marknader. Vid marknadsföring utomlands avses bolaget utnyttja

ASEA:s utlandsrepresentation. Bolaget skall vid leveranser infordra anbud

från sådana svenska och utländska, speciellt nordiska leverantörer, som

kan väntas ge de fördelaktigaste villkoren.

Till ASEA-ATOM skall överföras dels huvudparten av den personal som

är sysselsatt inom ASEA:s atomkraftverksamhet, dels den personal som är

direkt engagerad i produktionen vid Atomenergis anläggning för tillverkning

av bränsleelement i Stockholm. Den rekrytering som erfordras därutöver

skall ske i första hand från Atomenergi.

Enligt avtalet åtar sig staten att även i fortsättningen verka för att de

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 169 år 1968

forsknings- och utvecklingsresurser hos Atomenergi som inte omfattas av

avtalet, främst vid forskningsstationen i Studsvik, kan stödja svensk industris

kommersiella verksamhet på atomenergiområdet. ASEA-ATOM förutsätts

liksom andra intressenter få möjlighet att inom ett särskilt programråd

delta i utformningen av Atomenergis utvecklingsprogram inom reaktoroch

reaktorbränsleområdet. ASEA-ATOM, andra tillverkande företag och

kraftindustrin förutsätts vidare kunna utnyttja Atomenergis resurser i form

av betalda uppdrag.

Avtalet gäller i första hand termiska reaktorer. Emellertid avser parterna

att samarbeta med varandra även beträffande utveckling, tillverkning och

försäljning av reaktoranläggningar, baserade på snabba reaktorer och komponenter

till dessa. Därvid skall möjligheterna till samarbete med Johnsonkoncernen

och andra parter, i första hand inom Norden, tillvaratas.

Till ASEA-ATOM skall per den 31 december 1968 överlåtas utrustning

vid Atomenergis anläggning för tillverkning av bränsleelement i Stockholm

och utrustningen vid ASEA:s kärnkraftlaboratorium samt ASEA:s anläggning

för tillverkning av bränsleelement i Västerås jämte ett omgivande

markområde. För denna egendom skall ASEA-ATOM betala ersättning enligt

grunder som närmare anges i avtalet. Bolaget skall äga avgiftsfri nyttjanderätt

till de patent- och licensrättigheter m. m. inom det aktuella verksamhetsområdet

som Atomenergi och ASEA fritt disponerar vid avtalets

undertecknande.

Avtalet förutsätter att ASEA-ATOM övertar Atomenergis och ASEA:s bestående

rättigheter och skyldigheter på grund av leveransavtal och bindande

anbud för reaktoranläggningar, komponenter eller reaktorbränsle, utom i

vad avser leveranser till Marvikens reaktoranläggning och första bränsleladdning.

Halvfabrikat och färdiga produkter, pågående leveranser samt

inneliggande leveransavtal, som i enlighet härmed skall övergå till ASEAATOM,

skall av ASEA-ATOM ersättas enligt vissa närmare angivna beräkningsgrunder.

Detsamma gäller vissa leverans- och inköpsavtal, som träffats av ASEA:s

helägda dotterföretag Aseatom aktiebolag och Aktiebolaget Redam. För dessa

åtaganden har ASEA tecknat borgen såsom för egen skuld. Sålunda har

ASEA gentemot Oskarshamnsverkets kraftgrupp aktiebolag åtagit sig borgen

för samtliga dotterföretagens förpliktelser enligt avtal om leverans av Oskarshamnsverket.

Liknande borgensåtagande har ASEA gjort gentemot

General Electric Company för genomförandet av det kontrakt om leverans

av vissa reaktorkomponenter för Oskarshamnsverket som Aseatom träffat

med General Electric. ASEA har också med anledning av detta kontrakt förbundit

sig att hålla General Electric skadelös för alla anspråk som kan

komma att resas mot detta bolag och dess leverantörer i händelse av atomolycka

vid Oskarshamnsverket. Sistnämnda borgensåtagande är begränsat

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1968

till högst 10 milj. dollar, dvs. ca 50 milj. kr. ASEA har likaså iklätt sig

borgen för Aseatoms åtagande gentemot staten att svara för de ersättningsbelopp

som staten enligt ett särskilt beslut av riksdagen (prop. 1968: 123,

SU 139, rskr 311) kan komma att utge i händelse av en atomolycka vid

verket. Detta statens åtagande är begränsat till skillnaden mellan 15 miljoner

betalningsenheter enligt 31 § atomansvarighetslagen, dvs. ca 75 milj. kr.,

och 50 milj. kr. — I den mån det erfordras för att vederbörande motparter

skall godta att ASEA-ATOM övertar Aseatoms och Redams ifrågavarande

förpliktelser har parterna i konsortialavtalet förklarat sig beredda att medverka

till att ASEA:s borgensförbindelser ersätts eller kompletteras.

Licensavtalet angående bränsleelement mellan Atomenergi och ASEA av

den 1 juli 1965 skall upphöra att gälla den 31 december 1968. ASEA-ATOM

skall inträda i stället för ASEA såsom part i det s. k. lättvattenavtalet av

samma datum.

Konsortialavtalet gäller t. o. in. den 31 december 1979 och skall därefter

förlängas automatiskt med fem år varje gång, om det inte sägs upp senast

ett år före avtalstidens utgång. Om enighet mellan parterna vid upprepade

tillfällen inte kunnat uppnås i frågor, där sådan enighet fordras enligt avtalet,

får part säga upp avtalet till upphörande ett år efter uppsägningen.

Jämsides med konsortialavtalet mellan staten och ASEA har träffats ett

avtal mellan staten och Aktiebolaget Atomenergi om de förhållanden som

enligt konsortialavtalet kan komma att beröra bolaget. Avtalet gäller under

förbehåll för Kungl. Maj:ts och Atomenergis styrelses godkännande.

I avtalet konstateras att av bolagets nuvarande resurser huvudsakligen

bränsleelementfabriken i Stockholm och projekteringsreurserna berörs av

konsortialavtalet med ASEA. Forskningsstationen i Studsvik skall alltjämt

drivas av Atomenergi. Sålunda förutsätts bolaget bedriva såväl visst reaktoroch

bränsleteknologiskt utvecklingsarbete som mera långsiktig forskning. I

och med att ansvaret för exploateringen av utvecklingsarbetet beträffande

termiska reaktorer övergår till ASEA-ATOM är avsikten att arbetet i Studsvik

i högre grad inriktas på problem i samband med avancerade reaktortyper.

Resurserna i Studsvik för bestrålningar in. in. avses mot ersättning stå

till förfogande för såväl ASEA-ATOM som andra företag inom och utom

landet. Även kraftindustrin och andra intressenter bör liksom nu kunna utnyttja

Atomenergis erfarenheter i olika avseenden på konsultbasis.

Avtalet förutsätter att ett förtroendefullt samarbete etableras mellan Atomenergi

och ASEA-ATOM. Detta utgör inte hinder för Atomenergi att mot

ersättning åta sig utvecklingsarbete på atomkraftområdet åt annan uppdragsgivare.

Beträffande uppdrag från svensk industri till bolaget förutsätts i huvudsak

gälla de f. n. gentemot industrin tillämpade debiteringsgrunderna, inne
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungi. Maj ris proposition nr 169 år 1968

bärande bl. a. att bestrålningskostnader ersätts av kunden. I den mån dessa

grunder inte ger full täckning för samtliga kostnader förutsätter detta enligt

avtalet att differensen täcks genom anslag.

I övrigt innehåller avtalet vissa bestämmelser angående överlåtelse till

ASEA-ATOM av egendom in. m. i konsekvens med vad som överenskommits

i konsortialavtalet mellan staten och ASEA.

Föredraganden

Det svenska atomenergiprogrammet har inneburit en efter våra förhållanden

mycket betydande satsning på forskning och industriellt utvecklingsarbete.

Programmet har utformats i nära samarbete mellan staten och industrin.

Redan år 1947 bildades Aktiebolaget Atomenergi såsom ett samarbetsorgan

med uppgift att svara för utvecklingsarbetet på detta område.

Staten tecknade fyra sjundedelar och olika enskilda intressenter tre sjundedelar

av aktiekapitalet.

Under senare hälften av 1950-talet fick atombolagets verksamhet en betydande

omfattning. Som led i ett energipolitiskt handlingsprogram beslöts att

bolaget skulle bygga upp en inhemsk produktion av uran och av bränsleelement

för reaktorer. Vidare deltog bolaget jämte statens vattenfallsverk

i uppförandet av Ågesta kraftvärmeverk. Under dessa år påbörjades utbyggnaden

av forskningsstationen i Studsvik med syfte att skapa underlag för

utvecklingsarbetet på reaktor- och bränsleområdet. Atombolaget fick även

ansvaret för den stora prototypreaktor i Marviken, som nu närmar sig fullbordan.

Detta projekt har gett nödvändiga erfarenheter av projektering och

uppförande av anläggningar i industriell skala.

Det svenska atomenergiprogrammet har finansierats nästan helt med

statsmedel. Av det sammanlagda anslagsbeloppet på ca 1,9 miljard kr. har

ca 1,6 miljard kr. anvisats till atombolaget i form av driftbudgetanslag och

lån.

Även om utvecklingsarbetet till en början koncentrerades till atombolaget

var det en strävan från statsmakternas och bolagets sida att successivt öka

industrins möjligheter att göra självständiga insatser beträffande såväl utveckling

som tillverkning av reaktorer och bränsle. Atombolaget hade i samband

med olika projekt ett nära samarbete med flera företag eller grupper

av företag inom verkstadsindustrin. Samarbetet kom efter hand att gälla

främst ASEA, som gjorde betydande insatser vid sidan av det statligt finansierade

utvecklingsarbetet. Såsom huvudleverantör för reaktorerna till Ågesta

och Marviken byggde ASEA även upp egna projekterings- och tillverkningsresurser.

Som en följd härav kunde ASEA år 1965 få beställningen för

Oskarshamnsverket med en stor lättvattenreaktor av ASEA:s egen konstruktion.

Beställningen avsåg även bränsle till reaktorn.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1968

11

Beställningen av Oskarshamnsverket utgjorde ett viktigt steg mot ett

kommersiellt utnyttjande av atomkraften i vårt land. Genom att svensk industri

kunde uppträda som självständig leverantör av reaktorer och bränsle

nåddes även ett av atomenergiprogrammets huvudmål. Verksamheten inom

atombolaget fick successivt en väsentligen stödjande och kompletterande

karaktär. Detta kom till uttryck i bl. a. de avtal som år 1965 ingicks mellan

bolaget och ASEA om samarbete beträffande lättvattenreaktorer och bränsleelement.

Under de närmast följande åren blev det uppenbart att den snabba ökningen

av efterfrågan på elenergi skulle komma att föranleda en betydande

utbyggnad av atomkraft i Sverige redan före mitten av 1970-talet. År 1967

lade statens vattenfallsverk fram planerna på en stor atomkraftstation,

Ringhals, för vilken det första aggregatet med en effekt av 750 MWe avses

tas i drift år 1973. En rad andra projekt har därefter offentliggjorts av vattenfallsverket

samt enskilda och kommunala kraftföretag. Dessa kraftindustrins

utbyggnad splaner visar att den inhemska marknaden för reaktorer

och reaktorbränsle redan vid mitten av 1970-talet kommer att omfatta ett

värde av omkring 1 miljard kr. om året. Eftersom praktiskt taget all nytillkommande

produktion av elenergi i vårt land från denna tidpunkt väntas

ske i atomkraftverk kommer marknaden att växa snabbt. Efter hand kommer

en betydande marknad att uppstå även i de övriga nordiska länderna.

Den svenska atomkraftutbyggnaden bör kunna ge tillräckligt underlag för

en lönsam industriell verksamhet beträffande såväl reaktorer som bränsle.

A andra sidan kommer den internationella konkurrensen på området att bli

utomordentligt hård. Endast ett litet antal företag kommer att kunna mobilisera

tillräckliga resurser för att uppträda som självständiga tillverkare av

reaktorer och bränsle. Behovet av att skapa slagkraftiga enheter har på

många håll utomlands lett till samarbete mellan olika företag genom fusioner

eller bildande av konsortier. Under det gångna året har således vittgående

organisatoriska förändringar genomförts eller aviserats inom atomindustrin

i bl. a. Canada och Storbritannien. Dessa förändringar har krävt

aktiv medverkan från berörda regeringars sida.

t den situation på industri- och marknadssidan som jag här skisserat

framstod det som önskvärt att få till stånd en revidering av de riktlinjer för

samarbetet mellan staten och industrin som utformats under det svenska

atomenergiprogrammets tidigare stadier. En sådan revidering, som bl. a.

borde stärka sambandet mellan forsknings- och utvecklingsarbetet och den

industriella verksamheten, ingick i uppdraget för 1966 års atomenergiutredning.

På hemställan av utredningen togs underhandlingar upp i början

av år 1968 mellan företrädare för finansdepartementet och ett antal intresserade

företag och företagsgrupper. Härvid fördes överläggningar om den

ambitionsnivå som i fortsättningen bör gälla för atomenergiverksamheten i

Sverige. Det visade sig att den nivå som uppnåtts — dvs. självständig in
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 169 år 1968

hemsk tillverkning av kompletta vattenreaktorsystem och bränsle till dem

— ger viktiga fördelar från marknadssynpunkt och dessutom kan upprätthållas

med stöd av de resurser som redan byggts upp på området. Av de

företag som deltog i förhandlingarna var det endast ASEA i samarbete med

Johnson-koncernen som hade ambitionen att uppträda som självständig

reaktortillverkare och att göra vissa motsvarande utvecklingsinsatser. Övriga

företags intressen begränsades till licenstillverkning eller till leveranser

av komponenter och system.

I detta läge ansåg jag det önskvärt att finna en form för det fortsatta

samarbetet mellan staten och industrin som svarar mot den faktiska situationen

på industrisidan. Den koncentration av resurser, som från början

varit en förutsättning för programmet, måste befästas och föras vidare. Bl. a.

framstod det som rationellt att till ett enda företag sammanföra bränsleelementtillverkningen

hos atombolaget och ASEA. Med hänsyn till den stora

statliga satsningen på atomenergiutvecklingen bedömde jag det angeläget

att staten också fick möjlighet att delta i exploateringen av den tekniska

och kommersiella kapacitet som byggts upp.

Den principöverenskommelse som i juli 1968 ingicks mellan staten och

ASEA och som nu ersatts av ett konsortialavtal får ses mot bakgrund av de

överväganden jag här redovisat. Avtalet innebär en sammanslagning inom

ramen för ett särskilt bolag, Aktiebolaget ASEA-ATOM, av de resurser hos

atombolaget och ASEA som arbetar med utveckling och projektering av kommersiella

reaktortyper. Samgåendet gäller även tillverkning av bränsleelement.

ASEA-ATOM:s försäljning skall avse såväl den svenska marknaden

som utländska marknader. ASEA-ATOM kommer att överta pågående eller

avtalade leveranser från atombolaget och ASEA. Dessa leveranser avser

främst Oskarshamnsverket och det första aggregatet till Ringhals kraftstation

som statens vattenfallsverk nyligen beställt hos ASEA och Johnsonkoncernen.

I detta sammanhang kan det bli erforderligt att svenska staten ikläder

sig ett med ASEA delat borgensansvar för vissa förpliktelser som ASEAATOM

avses överta från dotterföretag till ASEA och för vilka ASEA f. n.

ensam gått i borgen. Jag har tidigare redovisat vilka borgensåtaganden det

här kan bli fråga om. Riksgäldsfullmäktige bör bemyndigas att för svenska

staten teckna en med ASEA till hälften delad borgen för ifrågavarande förpliktelser,

allt i den utsträckning Kungl. Maj :t bedömer det erforderligt vid

ASEA-ATOM:s övertagande av förpliktelserna. I fråga om ASEA:s borgensåtagande

gentemot staten för ersättning på grund av atomskada kan en

jämkning av ASEA:s nuvarande ansvar till hälften bli aktuell. Det torde få

ankomma på Kungl. Maj :t att meddela behövliga föreskrifter med anledning

av detta åtagande.

ASEA-ATOM kommer att ha egna resurser för projektering, produktutveckling,

konstruktion, projektledning och marknadsföring. Dessa resurser

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1968

kommer att övertas från ASEA och atombolaget, liksom tillverkningsresurser

för bränsleelement. När det gäller reaktorer torde ASEA-ATOM däremot

inte i större omfattning komma att ägna sig åt egen tillverkning utan väsentligen

basera sina leveranser på underleverantörer.

ASEA-ATOM avses träda i verksamhet den 1 januari 1969. Bolaget skall

ha ett aktiekapital av 60 milj. kr., varav ASEA och staten äger vardera hälften.

Staten skall för sina aktier erlägga en överkurs av 60 %, dvs. 18 milj.

kr. utöver pari värdet 30 milj. kr. Denna överkurs har räknats fram på grundval

av en bedömning av de värden av olika slag som från båda sidorna tillförs

bolaget. Vidare har skapats förutsättningar för att tillgodose ASEA:s önskemål

om att låta ASEA-ATOM ingå i ASEA:s koncernbalansräkning, vilket

från marknadsföringssynpunkt bedömts angeläget. Detta har skett genom

att, medan ordförandeskapet i styrelsen alternerar mellan de båda aktieägarna,

ASEA tillförsäkrats rätt att utse ordförande på bolagsstämma. Å

andra sidan har i avtalet tagits in en bestämmelse om att vissa väsentliga

frågor kräver enighet mellan aktieägarna.

Enligt min mening utgör en förening av de resurser hos atombolaget och

ASEA som arbetar med utveckling och projektering av kommersiella reaktortyper

en logisk konsekvens av det nära samarbete som redan äger rum.

Genom avtalet kommer rationaliseringsvinster att kunna uppnås och de betydande

resurser på reaktor- och bränsleområdet som nu finns i vårt land

att kunna utnyttjas effektivt.

Avtalet innebär även en lösning av frågan om den kommersiella exploateringen

på ett område där den industriella verksamheten baseras på stora

statliga utvecklingsinsatser. Genom den samarbetsform som här valts ges

staten ett starkt medinflytande och tillförsäkras samtidigt en betydande del

av det framtida ekonomiska utbytet av verksamheten. Ett engagemang i det

förestående exploateringsskedet kan mot bakgrund av den förväntade marknadsutvecklingen

på lång sikt bedömas som företagsekonomiskt motiverat

för statens del. Den industriella verksamheten på atomenergiområdet kommer

vidare såväl genom sin volym som genom utnyttjandet av avancerad

teknik att få stor industripolitik betydelse. Av dessa skäl är en fördjupad

samverkan mellan staten och industrin på detta område önskvärd.

Jag övergår härefter till vissa frågor rörande den fortsatta verksamheten

inom atombolaget som tas upp i konsortialavtalet och ett jämsides härmed

ingånget avtal mellan staten och bolaget. Av bolagets nuvarande resurser

berörs huvudsakligen utrustning och personal vid bränsleelementfabriken i

Stockholm samt viss projekteringspersonal. Enligt konsortialavtalet åtar sig

staten att verka för att bolagets övriga resurser, främst vid forskningsstationen

i Studsvik, kan stödja svensk industris kommersiella verksamhet på

atomenergiområdet. I enlighet härmed kommer bolaget även i fortsättningen

att bedriva reaktor- och bränsletekniskt utvecklingsarbete. Bolagets resurser

kommer att stå till förfogande för såväl ASEA-ATOM som andra svenska

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 169 år 1968

företag med intresse för att ta upp tillverkning av reaktorer, bränsle eller

komponenter. Även kraftindustrin och andra intressenter kommer liksom

nu att kunna utnyttja atombolagets erfarenheter i olika avseenden på konsultbasis.

Avtalet med ASEA förutsätter att industrins utnyttjande av atombolagets

resurser sker i form av betalda uppdrag enligt nuvarande dehiteringsgrunder.

Dessa innebär, såvitt avser uppdrag från svenska industriföretag, att

den övervägande delen av bolagets kostnader för uppdragen ersätts. Denna

finansieringsprincip torde komma att tillämpas på alla sådana arbeten inom

bolaget som står i direkt samband med nytillkommande kommersiella projekt.

Även i fråga om bolagets eget basteknologiska arbete på reaktorer och

bränsle av nuvarande typer anser jag att en så långt möjligt ökad industrifinansiering

bör eftersträvas.

Som nämnts avses ASEA-ATOM påbörja verksamheten den 1 januari

1969. Detta får vissa konsekvenser för atombolaget redan under innevarande

budgetår, främst till följd av att bolagets bränsleelementtillverkning helt

övergår till ASEA-ATOM. Vidare planerar bolaget att successivt föra

över huvuddelen av den återstående verksamheten i Stockholm till forskningsstationen

i Studsvik. Det anslag till atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget

Atomenergi, som anvisats för innevarande budgetår, bör vid behov

få las i anspråk för ändamål som sammanhänger med denna omläggning av

bolagets verksamhet.

Avtalet med ASEA förutsätter att ASEA-ATOM, liksom andra intressenter,

får möjlighet att inom ett särskilt programråd delta i utformningen av

atombolagets utvecklingsprogram på reaktor- och bränsleområdet. Avsikten

är att härigenom få till stånd en effektiv industriell medverkan vid utformningen

även av den verksamhet inom bolaget som inte sker i form av uppdrag.

Programrådet bör träda i funktion redan vid ingången av år 1969 så

att det som rådgivande organ till bolagets styrelse kan medverka vid den

närmare utformningen av arbetsprogrammet såväl för budgetåret 1969/70

som för kommande budgetår.

Genom att staten med bildandet av ASEA-ATOM inleder ett direkt samarbete

med den ledande industriintressenten kommer atombolagets ställning

som samarbetsorgan mellan staten och industrin att förändras. Vidare kommer

tillskapandet av ett programråd att innebära en till den nya situationen

anpassad form för den tillverkande industrins och kraftindustrins inflytande

över verksamheten inom bolaget. Med hänsyn härtill synes de enskilda

intressenternas deltagande i bolaget som aktieägare med därav följande representation

i bolagets styrelse förlora sin ursprungliga betydelse. Jag torde

få återkomma till dessa frågor i ett senare sammanhang.

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att

Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 169 år 1968

15

1. bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna ett konsortialavtal

mellan staten och ASEA i huvudsak efter de riktlinjer

jag anfört,

2. bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna ett avtal mellan

staten och Aktiebolaget Atomenergi i huvudsak efter de riktlinjer

jag anfört,

3. till Teckning av aktier i Aktiebolaget ASEA-ATO!1/ på

kapitalbudgeten på tilläggsstat I för budgetåret 1968/69 under

fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag

av 48 milj. kr.,

4. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att i överensstämmelse

med vad jag anfört ikläda staten garanti för

fullgörandet av vissa förpliktelser, som ASEA-ATOM övertar

från dotterföretag till ASEA.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680549

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1968:199 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående godkännande av ett konsortialavtal mellan staten och ASEA om samarbete på atomkraftområdet m.m. jäm a1 i texten