Sök i Ratio Lex

Angående utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1067/68

1968-01-03 · 37 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 36 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1968:2, Angående utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1067/68

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1068

1

Nr 2

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter på

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1067/68;

given Stockholms slott den 3 januari 1068.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om

vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

3 januari 1068.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,

Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag som 1967 års riksdag anvisat sedan riksstaten för budgetåret

1967/68 fastställts har uppförts på tilläggsstat I (prop. 1967: 155, SU 210,

rskr 411).

Ytterligare anslagsframställningar på tilläggsstat under löpande budgetår

har nu ansetts behövliga. De bör föreläggas riksdagen i en gemensam

proposition avseende utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1967/68. Skulle anslagsframställningar därutöver på tilläggsstat under innevarande

budgetår visa sig ofrånkomliga, bör dessa föras samman i en

särskild proposition, som föreläggs riksdagen vid en senare tidpunkt.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

De framställningar om anslag på tilläggsstat som Kungl. Maj :t beslutar

om denna dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över försvars-, social-, kommunikations-,

finans-, utbildnings-, jordbruks-, inrikes- och civilärenden.

Utdrag av dessa protokoll bör biläggas den gemensamma propositionen som

bilagor 1—9. En sammanställning över av Kungl. Maj :t i denna proposition

begärda anslag torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga

10.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t i en gemensam proposition förelägger

riksdagen de förslag om anslag på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1967/68 som framgår av nämnda utdrag av statsrådsprotokollet.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

3

Bilaga 1

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

3 januari 1968.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,

Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler de

ärenden under försvarsdepartementets handläggning som angår utgifter på

tilläggsstat IT till riksstaten för budgetåret 1967/68 och anför.

DRIFTRUDGETEN

Fjärde huvudtiteln

O. Diverse

[1] O 1. Reglering av prisstegringar under begränsade anslag. Som närmare

framgår av prop. 1968: 1 (bil. 6 s. 155) har jag tidigare denna dag föreslagit

ändrad metod för prisreglering av vissa beställningsbemyndiganden för det

militära försvaret. Metoden innebär att överföring av medel från anslaget

Reglering av prisstegringar under begränsade anslag till anslag för vilket

tillämpas den särskilda tekniken att utnyttja beställningsbemyndigande för

varje disposition av medel, skall anses innefatta beställningsbemyndigande

till samma belopp. Den nya metoden bör tillämpas redan innevarande budgetår

och jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att godkänna att den ändrade metod för prisreglering av

vissa beställningsbemyndiganden som jag har angett i det

föregående får tillämpas under budgetåret 1967/68.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

[2] O 6. Svenska övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag i prop.

1953: 234 anvisade riksdagen (SU 196, rskr 431) på tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1953/54 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag

av 5 milj. kr. till svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna

i Korea.

Den svenska repatrieringskontingenten upplöstes efter slutfört uppdrag

i mars 1954. övervakningskontingentens uppdrag pågår alltjämt, men dess

personal har starkt reducerats och uppgår nu till nio personer mot omkring

90 personer i mars 1955.

För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen under

förevarande anslagsrubrik efter förslag av Kungl. Maj :t anvisat sammanlagt

14 640 000 kr. (jfr senast prop. 1967: 105, SU 72, rskr 184). Hittills har

således 19 640 000 kr. anvisats för ifrågavarande ändamål. Anvisade medel

beräknades täcka kostnaderna för kontingentens verksamhet t. o. in. december

1967. Vid utgången av december fanns en behållning på ca 100 000

kr. under anslaget.

Det kan alltjämt inte bedömas hur länge övervakningskontingenten i Korea

kan behöva fortsätta sin verksamhet. Medel för verksamheten bör emellertid

beräknas för tiden t. o. in. utgången av år 1968. Jag anser, att kontingentens

personalstyrka även i fortsättningen bör hållas så låg som möjligt.

För den fortsatta verksamheten räknar jag med ett medelsbehov av 80 000

kr. för månad. För år 1968 erfordras således 960 000 kr. Anslagsbehovet uppgår

med hänsyn till kvarstående reservation till 860 000 kr. Det sålunda beräknade

medelsbehovet måste betraktas som ungefärligt med hänsyn till svårigheterna

att beräkna vissa utgiftsposter samt möjligheten av en kommande

avveckling av kontingentens verksamhet. Ett eventuellt behov av ytterligare

medel får tillgodoses genom anlitande av anslaget till oförutsedda utgifter.

Fråga om täckning av sålunda bestridda kostnader torde få anmälas

framdeles.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen

att till Svenska övervakningskontingenten i Korea på tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett

reservationsanslag av 860 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

5

Bilaga 2

SOCIALDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 jajanuari

1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Erig Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,

Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler härefter de

ärenden under socialdepartementets handläggning som angår utgifter på

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Femte huvudtiteln

G. Universitetssjukhus m. m.

[1] G 6. Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet

m. m. Till detta ändamål har för budgetåret 1967/68 anvisats ett reservationsanslag

av 501 000 kr., varav 500 000 kr. på tilläggsstat I till riksstaten

för nämnda budgetår (prop. 1967: 155 bil. 4, SU 201, rskr 393).

Vid den av riksdagen år 1963 beslutade upprustningen av serafimerlasarettet

skall Stockholms stad bestrida 60 % och staten 40 % av byggnadskostnaderna

(prop. 1965:190, SU 216, rskr 409). Byggnadsstyrelsen har

hand om byggnadsåtgärderna, som i prisläget den 1 april 1966 beräknats

kosta totalt 17 265 000 kr. Statens andel härav har anvisats i sin helhet

(prop. 1967: 105 bil. 2, SU 73, rskr 185). Upprustningen kommer att avslutas

under våren 1968.

Byggnadsstyrelsen

Med justering till prisläget den 1 april 1967 kostar upprustningen av serafimerlasarettet

totalt 17 440 000 kr. Statens andel av kostnadsökningen blir

70 000 kr.

•fl Biliang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

Följande investeringsplan läggs fram.

Investeringsplan

(1 OOO-tal kr.)

Byggnadsetapp

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg-

start

Färdig-

ställande

1.4.66

1.4.67

Faktisk

t. o. m.

1966/67

Beräknaö

1967/68

för

1968/69

Etapp I ..........

3 010

3 010

1

Etapp II..........

3 490

3 490

Ll6 207

1 133

100

3.64

12.67

Etapp III ........

6 270

6 320

Etapp IV o. V ....

4 495

4 620

J

Summa

17 265

17 440

16 207

1 133

100

Statens andel......

7 176

7 246

6 753

453

40

Stadens andel......

10 089

10 194

9 454

680

60

Direktionen för karolinska sjukhuset

Till vissa underhållsarbeten som utförts i samband med serafimerlasarettets

upprustning föreslås att 1 950 000 kr. anvisas i enlighet med ett till

direktionen överlämnat förslag från byggnadsstyrelsen.

Ifrågavarande underhållsarbeten har vidtagits helt genom byggnadsstyrelsens

försorg. Arbetena har inte omfattats av den planering, som legat till

grund för medelsanvisningarna under statens allmänna fastighetsfond till

reparations- och underhållsarbeten vid serafimerlasarettet. Under sjukhusets

upprustning har byggnadsstyrelsen sålunda utfört olika arbeten av

underhållskaraktär, såsom reparation och utbyte av fuktskadade bjälklag

och väggar, utbyte av rörledningar samt utbyte och lagning av vissa yttertak.

Underhållsarbetena har varit både oundvikliga och lämpliga att utföra

i samband med upprustningen av sjukhusbyggnaderna. De har emellertid,

i avsaknad av en tids- och kostnadskrävande undersökning av byggnader och

installationer före fastställandet av ombyggnadsprogrammet och därpå grundade

kostnadsberäkningar, inte av direktionen eller byggnadsstyrelsen kunnat

förutses som nödvändiga. Härigenom uppkomna kostnader kan enligt

byggnadsstyrelsen heller inte inrymmas i de fastställda kostnadsramarna

för lasarettets upprustning.

Departementschefen

Till den upprustning av serafimerlasarettet som utförs av byggnadsstyrelsen

har statsmakterna hittills ställt sammanlagt 7 176 000 kr. till förfogande,

motsvarande en beräknad total byggnadsverksamhet för 17 265 000

kr. i prisläget den 1 april 1966 (prop. 1967: 105 bil. 2, SU 73, rskr 185). Vid

beräkningen har särskild hänsyn tagits till vissa inredningskostnader (prop.

1964: 190 s. 15, SU 200, rskr 385).

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968 7

I prisläget den 1 april 1967 blir totalkostnaden 17 440 000 kr. För statens

andel av kostnadsökningen beräknar jag 70 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har funnit det nödvändigt att i samband med upprustningen

av serafimerlasarettet utföra vissa underhållsarbeten. I avsaknad av

en detaljerad undersökning av byggnader och installationer, som skulle ha

hlivit både tids- och kostnadskrävande, har byggnadsstyrelsen inte kunnat

förutse behovet av dessa arbeten. Inte heller direktionen för karolinska sjukhuset

har vid sin beräkning av medelsbehovet under statens allmänna fastighetsfond

till reparations- och underhållsarbeten vid serafimerlasarettet

kunnat ta hänsyn till detta behov. Ifrågavarande underhållsåtgärder har enligt

byggnadsstyrelsen totalt kostat 1 950 000 kr. Kostnadsberäkningen som

sådan föranleder inte någon erinran från min sida.

Jag vill i detta sammanhang framhålla, att ombyggnadsarbeten i gamla

huskroppar i allmänhet aktualiserar olika arbeten av underhållskaraktär,

som av kostnadsmässiga och arbetstekniska skäl lämpligen bör utföras i

samband med ombyggnaden. Det är i regel inte möjligt att med någon större

grad av säkerhet förutse omfattningen av sådana underhållsarbeten eller

kostnaderna för desamma. Även gränsdragningen mellan vad som är att

hänföra till ombyggnadsarbeten och till underhållsarbeten blir i allmänhet

flytande. Så synes vara fallet även i fråga om de arbeten av underhållskaraktär

som byggnadsstyrelsen utfört i samband med upprustningen av serafimerlasarettet.

Det kan sättas i fråga om inte dessa arbeten åtminstone delvis

är att hänföra till den upprustning av lasarettet, som omfattas av avtal

härom mellan staten och Stockholms stad. Emellertid blir fördelningen av

kostnaderna mellan staten och staden i stort sett densamma vare sig arbetena

hänförs till avtalsenlig upprustning av lasarettet eller till reparations-

och underhållsarbeten. I det förra fallet skall staden enligt avtalet

bestrida 60 % av kostnaderna. I det senare fallet kommer kostnaderna

att läggas in i lasarettets sjukvårdskostnader. Enligt ett avtal med Stockholms

stad, som godkänts av Kungl. Maj :t den 22 december 1927, har staden

att betala 62 % av skillnaden mellan de verkliga sjukvårdskostnaderna — i

vilka även inräknas kostnader för fastighetsunderhåll m. m. — och de avgifter

som erlagts av stadens innevånare för sjukvård på allmänt, enskilt

eller halvenskilt rum på lasarettet. Ifrågavarande bidrag från stadens sida

— vilka även innefattar bidrag för patienter från Stockholms läns landsting

— uppgår i regel till mellan 55 och 60 % av lasarettets driftkostnader.

Jag anser mig kunna godta byggnadsstyrelsens bedömning att de ifrågavarande

arbetena är underhållsarbeten som får falla utanför avtalet om upprustning

av lasarettet.

Det begärda anslaget är avsett att täcka kostnader för underhåll av byggnader

vid lasarettet. Eftersom underhållsarbetena gjorts i samband med den

allmänna upprustningen av sjukhuset finner jag det likväl ändamålsenligt

att medel anvisas under förevarande anslag. Härvid förutsätter jag emeller
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

tid att underhållskostnaderna skall läggas in i lasarettets driftkostnader.

Jag har förvissat mig om att staden och landstinget inte har något att erinra

häremot. På staten kommer alltså slutligt att stanna omkring 40 % av kostnaderna.

Bidraget till underhållskostnaderna från de kommunala sjukvårdshuvudmännen

kommer därvid att tillgodoföras den i riksstaten upptagna

inkomsttiteln Inkomster vid serafimerlasarettet.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid

serafimerlasarettet m. m. på tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av

2 020 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

[2] 8. Till- och ombyggnadsarbeten m. m. vid statens bakteriologiska laboratorium.

Till ändamålet har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag

av 340 000 kr.

Jag har tidigare denna dag vid anmälan av motsvarande anslag i statsverkspropositionen

(bil. 7 s. 236) förordat att riksdagen för nästa budgetår

anvisar 1,2 milj. kr. för en nybyggnad för produktion av BCG-vaccin vid

statens bakteriologiska laboratorium. Som jag därvid framhöll skall byggnaden

vara klar den 1 juli 1969. Vissa byggnads- och försörjningsåtgärder

måste därför påbörjas redan i vår. Kostnaden för dessa arbeten beräknar

jag till sammanlagt 400 000 kr. Beloppet bör anvisas på tilläggsstat för innevarande

budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Till- och ombyggnadsarbeten in. m. vid statens

bakteriologiska laboratorium på tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag av

400 000 kr.

[3] 10. Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala. Till ändamålet har

för budgetåret 1967/68 anvisats ett investeringsanslag av 2,6 milj. kr.

Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande

Den barnmedicinska kliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala ligger

på sjukhusområdets norra del. Enligt 1964 års generalplaneöversyn avses

kliniken tillsammans med kvinnokliniken och den barnkirurgiska av
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

delningen få nya lokaler på det nuvarande s. k. lungklinikområdet i etapp 4,

dvs. tidigast omkring år 1976—1977. I yttrande över generalplaneöversynen

uttalade medicinska fakulteten vid Uppsala universitet bl. a., att det är nödvändigt

att alla möjligheter tas till vara för att förbättra situationen för

vissa kliniker och institutioner som först i ett sent skede kan få sina definitiva

lokalbehov tillgodosedda, att den 40-åriga pediatriska klinikbyggnaden

är helt otillräcklig trots gjorda ombyggnader, samt att situationen kan bemästras

genom en snabbt genomförd utbyggnad av barnkliniken antingen

inom friställda lokaler i närheten eller inom en särskild tillbyggnad. Under

senare år har ett starkt ökat tryck på vårdplatser liksom på den öppna

mottagningen visat sig. Detta sammanhänger med att antalet barn i åldern

0—14 år i Uppsala län och angränsande delar av Stockholms län stiger

snabbt. Vidare föreligger behov av att ge de vårdsökande en bättre service

med ökat utnyttjande av specialmottagningar. Allmänheten har ett berättigat

krav att få kontakt med specialister på barnaålderns invärtessjukdomar.

Utöver tidigare förekommande subspecialisering inom kliniken har fr. o. m.

den 1 juli 1967 kommit till en särskild laboratur i pediatrisk neurologi. Slutligen

har behovet av ytterligare lokaler till undervisningen och forskningen

ökat. Särskilt forskningen har nu synnerligen begränsade utrymmen.

I samband med att det s. k. kirurgiska blocket (etapp 2) blir färdigt omkring

år 1971 kan den barnmedicinska kliniken få vissa närliggande lokaler,

som nu disponeras av den kirurgiska polikliniken. Även om läget härigenom

förbättras för kliniken anser kommittén, att en mindre tillbyggnad av kliniken

med provisoriska lokaler bör ske snarast möjligt med hänsyn till den

sedan lång tid hårt pressade lokalsituationen och den successivt ökande

verksamheten. Kommittén anser det nödvändigt, att tillbyggnaden, som

avses omfatta ca 20 rum, uppförs under första halvåret 1968.

Byggnadskostnaderna beräknas till 700 000 kr. De avses rymmas inom

den totala investeringsvolym som gäller för kommitténs genomförande av ett

kirurgiskt block (etapp 2) in. m. vid sjukhuset. Statens andel utgör 280 000

kr. Kostnaden för utrustning bedömer kommittén till totalt ca 90 000 kr.

Kommittén föreslår, att statens andel av byggnadskostnaderna anvisas på

tilläggsstat för budgetåret 1967/68.

Departementschefen

Den barnmedicinska kliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala är inrymd

i en 40-årig klinikbyggnad, som trots ombyggnader inte erbjuder tillfredsställande

lokaler för klinikens ökade verksamhet. Kliniken kan få nya

lokaler tidigast omkring år 1976. Kommittén för akademiska sjukhusets i

Uppsala utbyggande föreslår en mindre tillbyggnad till barnkliniken. Kostnaden

härför beräknas till 700 000 kr., varav statens andel utgör 280 000 kr.

Jag delar byggnadskommitténs mening att barnkliniken snarast bör få

ett lokaltillskott. Förslaget och kostnadsberäkningen föranleder ingen erin
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

rån från min sida. För ändamålet beräknar jag 280 000 kr. Jag ämnar i

annat sammanhang föreslå att kommittén får i uppdrag att utföra projektering

av byggnadsföretaget.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala

på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa

ett investeringsanslag av 280 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

11

Bilaga 3

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms

slott den 3 januari 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Erig Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,

Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler

härefter ärende under kommunikationsdepartementets handläggning som

angår utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68 och

anför.

DRIFTBUDGETEN

Sjätte huvudtiteln

A. Kommunikationsdepartementet m. m.

[1] A 3. Kommittéer m. m. På riksstaten för budgetåret 1967/68 har under

denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 4,2 milj. kr. Med beaktande

av en reservation på anslaget vid ingången av budgetåret om 466 000 kr.

finns totalt 4 666 000 kr. disponibelt. Detta belopp kan — med hänsyn till

att vissa kommittéer beräknas dra större kostnader än tidigare förutsetts

och att flera utredningar nyligen tillkommit — bedömas bli otillräckligt. Vid

beräkningen har hänsyn tagits till att erfarenhetsmässigt större delen av utgifterna

faller på slutet av budgetåret. Belastningen på anslaget, som vid

utgången av november månad 1967 utgjorde 1 146 700 kr., kan för hela budgetåret

1967/68 förväntas uppgå till ca 4 986 000 kr. Ett ytterligare medelsbehov

föreligger således om 320 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t

föreslår riksdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

att till Kommittéer m. m. på tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av

320 000 kr., därav 170 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1968

13

Bilaga 4

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

3 januari 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,

Odhnoff, Wickman, Moberg.

Härefter anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, de

under punkterna 1, 2 och 4—6 här nedan upptagna ärendena samt statsrådet

Wickman det under punkten 3 i det följande upptagna ärendet under

finansdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1967/68. Föredragandena anför.

DRIFTBUDGETEN

Sjunde huvudtiteln

B. Allmänna centrala ämbetsverk in. m.

[1] B 7. Statistiska centralbyrån: Särskilda undersökningar. Med hänvisning

till vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen

(bil. 9. s. 22) av medelsbehovet för statistiska centralbyrån hemställer

jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Statistiska centralbyrån: Särskilda undersökningar

på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/

68 anvisa ett reservationsanslag av 450 000 kr.

[2] B 18 a. Inköp av stansutrustning. Med hänvisning till vad jag tidigare

denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen (bil. 9. s. 40) av reservationsanslaget

Inköp av stansutrustning hemställer jag, att Kungl. Maj :t

föreslår riksdagen

J(2 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 2

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1.968

att till Inköp av stansutrustning på tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag

av 150 000 kr.

E. Teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete

[3] E 7 a. Särskilt bidrag till Svenska institutet för konserveringsforskning.

Svenska institutet för konserveringsforskning kom till på 1940-talet. Det

enskilda näringslivets stöd till institutet förmedlas genom en stiftelse

Stiftelsen Svensk konserveringsforskning — vilken för ändamålet bildats

av intresserade företag och sammanslutningar. Förhållandet mellan staten

och stiftelsen regleras genom avtal, som vid sidan av stadgar,

ställts av Kungl. Maj :t, även reglerar verksamheten vid institutet. Enligt

avtalet skall lön eller arvode till vissa befattningshavare vid institutet utgå

av statsmedel. Staten skall också bidra till pensionskostnader in. in. för

vissa befattningshavare samt till täckande av vissa omkostnader. Slutligen

skall staten hyresfritt ställa lokaler till förfogande för institutet samt svara

för underhåll av dessa samt skötsel av vägar, gräsmattor, planteringar

o. d. För budgetåret 1967/68 är för institutets drift anvisat ett förslagsanslag

av 1 130 000 kr.

Svenska institutet för konserveringsforskning har till uppgift att i samarbete

med Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet samt under

samverkan med andra vetenskapliga institutioner bedriva teknisktvetenskaplig

forskning rörande olika former för konservering och lagring

av livsmedel samt därmed sammanhängande frågor angående tillverkning,

emballering o. d. Institutet skall också följa utvecklingen inom motsvarande

forskningsområden och medverka vid utbildningen av teknisk personal

för industriell drift på områden, som berör institutets verksamhet.

Frågan om organisationen och omfattningen av det statliga stödet till industriell

branschforskning har utretts av den år 1965 tillsatta industriforskningsutredningen,

som den 28 november 1967 avgav ett delbetänkande

om branschforskning och forskningsstationer (Fi-stencil 1967. 11).

Nu gällande avtal för driften av Svenska institutet för konserveringsforskning

trädde i kraft den 1 juli 1961 och var bestämt att gälla till utgången

av juni 1966. I avvaktan på industriforskningsutredningens betänkande

har Kungl. Maj:t emellertid med stöd av riksdagens bemyndigande

(prop. 1966: 1 bil. 12 s. 92, SU 10, rskr 10) godkänt en av industriforskningsutredningen

och stiftelsen träffad överenskommelse om förlängning av

avtalet på huvudsakligen oförändrade villkor för ett budgetår i sänder till

utgången av juni 1968.

Det statliga bidraget med undantag av bidraget till yttre underhåll av

byggnader utgjorde för budgetåren 1965/66 och 1966/67 1 033 000 kr. resp.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

1 118 000 kr. och kan för budgetåret 1967/68 beräknas uppgå till 1 173 000

kr. Stiftelsens bidrag till institutets drift utgjorde för budgetåren 1965/66

och 1966/67 515 000 resp. 750 000 kr. och har för budgetåret 1967/68 beräknats

till 855 000 kr.

Vid sidan av bidrag från staten och stiftelsen uppbär institutet bl. a. bidrag

från statliga forskningsråd och vissa enskilda organisationer. Dessutom

har institutet vissa inkomster av uppdragsverksamhet m. m. Totalt

uppgick institutets inkomster för budgetåret 1966/67 till 2 215 695 kr.

Stiftelsen Svensk konserverings forskning har begärt att staten skall

lämna ytterligare anslag och har därvid anfört bl. a. följande. I avvaktan på

att nytt avtal träffas mellan staten och stiftelsen om driften av Svenska

institutet för konserveringsforskning finner stiftelsen angeläget att institutet

inte under tiden behöver inskränka sin verksamhet. Stiftelsen har därför

ställt avsevärt högre belopp till förfogande för institutets drift under

budgetåret 1966/67 samt har förslcotterat medel för anskaffande av ett elektronmikroskop

och en masspektrometer. Stiftelsen är även villig att utöka

sina bidrag till institutet under budgetåret 1967/68 för att därigenom säkerställa

driften i oförändrad omfattning. Enär stiftelsen för detta ändamål

skulle vara tvungen använda medel som reserverats för nästa avtalsperiod

bör dock en förutsättning härför vara att staten utger ett tilläggsanslag för

institutets drift och för betalning av nämnda apparatur. Med utgångspunkt

från förhållandet mellan statens och stiftelsens driftbidrag till institutet

under budgetåret 1965/66 bör staten erlägga två tredjedelar av de ökade

driftkostnaderna och stiftelsen en tredjedel. Däremot bör kostnaderna för

apparaturen delas lika mellan staten och stiftelsen.

Industriforskning sutredning en har inte några erinringar mot stiftelsens

förslag.

Föredraganden

Gällande avtal mellan staten och Stiftelsen Svensk konserveringsforskning

om driften av Svenska institutet för konserveringsforskning utlöpte

med utgången av juni 1966. I avvaktan på resultatet av industriforskningsutredningens

överväganden rörande branschforskningen har avtalet emellertid

med stöd av riksdagens bemyndigande förlängts på huvudsakligen oförändrade

villkor för ett budgetår i sänder till utgången av juni 1968. För att

under denna tid bibehålla verksamheten vid institutet på oförändrad nivå

har stiftelsen åtagit sig betydligt ökade kostnader jämfört med budgetåret

1965/66, som ursprungligen skulle utgöra det sista avtalsåret. Ökningen för

stiftelsens del utgjorde 235 000 kr. under budgetåret 1966/67 och beräknas

för budgetåret 1967/68 uppgå till 340 000 kr. Stiftelsens ökade kostnader för

institutets drift under tiden den 1 juli 1966—den 30 juni 1968 jämfört med

budgetåret 1965/66 kan sålunda beräknas till 575 000 kr. Statens ökade kost
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

nader enligt avtalet för bidrag till löner m. m. kan för samma tid beräknas

till 225 000 kr. Vidare har stiftelsen under budgetåret 1966/67 förskotterat

294 000 kr. för erforderlig apparatur.

De ökade driftkostnader som uppstått under den tid gällande avtal provisoriskt

förlängts bör staten och stiftelsen svara för till lika delar. Av vad

jag nyss nämnt framgår att staten i så fall bör bidra med ytterligare 175 000

kr. till täckande av dessa kostnader. Jag finner det också skäligt att staten

svarar för hälften av kostnaderna för den under budgetåret 1966/67 anskaffade

apparaturen eller 147 000 kr. I avvaktan på att kostnaderna under

perioden kan slutligt fastställas bör medel nu anvisas över ett särskilt förslagsanslag.

Frågan om fördelning av bidragen till institutets drift under

kommande avtalsperiod bör bli föremål för förhandlingar.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår

riksdagen

att till Särskilt bidrag till Svenska institutet för konserveringsforskning

på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 322 000 kr.

I. Diverse

[4] I 10. Kampanj för lönsparande. För ungdom har ett med statsmedel understött

lönsparande förekommit sedan år 1950. I början av år 1962 tillkom

det allmänna lönsparandet som en påbyggnad av ungdomens lönsparande.

Lönsparandet sker hos sparinstitut (affärsbanker, sparbanker, postbanken,

centralkassor för jordbrukskredit, Kooperativa förbundets sparkassa och

HSB). Beträffande båda sparformerna anvisar riksdagen under fjortonde

huvudtiteln medel till årliga utlottningar av vinster bland de lönsparare som

uppfyller vissa angivna minimikrav i fråga om lönsparandet. Vinstutlottningarna

ombesörjs av riksgäldskontoret och sker särskilt för vardera sparformen.

För att stimulera ungdomens lönsparande anvisade riksdagen för budgetåren

1950/51 och 1957/58 särskilda anslag till en propagandakampanj. Till

motsvarande kampanj för det allmänna lönsparandet har riksdagen på tillläggsstat

till riksstaten för budgetåren 1961/62 och 1962/63 anvisat reservationsanslag

av 600 000 kr. resp. 300 000 kr. Därefter har riksdagen för en

centralt bedriven kampanj avseende båda formerna av lönsparande på tillläggsstat

till riksstaten för budgetåren 1963/64—1966/67 anvisat reservationsanslag

av 800 000 kr., 500 000 kr., 650 000 kr. och 650 000 kr. Sedan

budgetåret 1966/67 har fullmäktige i riksgäldskontoret ansvaret för kampanjerna

för lönsparande (prop. 1965: 155 s. 47, SU 186, rskr 435). Under

fullmäktige svarar en särskild kommitté för planläggningen och genomförandet

av kampanjerna, kommittén för allmänna lönsparandet. I denna

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968 17

ingår representanter för statsmakterna, arbetsmarknadens parter och sparinstituten.

Ungdomens lönsparande hade vid slutet av år 1966 ca 164 500 deltagare.

Deras innestående behållningar uppgick till 253 milj. kr. Detta innebär en

ökning från föregående år med 17 milj. kr. Behållningen per lönsparare

uppgick till i genomsnitt 1 539 kr.

Det allmänna lönsparandet har under åren 1962—1966 fått en god anslutning.

Vid slutet av år 1966 uppgick antalet anslutna lönsparare till ca

567 000. Den innestående behållningen uppgick vid samma tidpunkt till

1 295 milj. kr. Detta innebär en ökning från föregående år med 250 milj.

kr. Behållningen motsvarade i genomsnitt 2 283 kr. per lönsparare.

Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår i enlighet med framställning

av kommittén för allmänna lönsparandet, att 800 000 kr. anvisas för en

kampanj för lönsparande under år 1968. Kampanjen bör enligt kommittén

bedrivas i hittillsvarande former med särskild inriktning på ungdomens

lönsparande. Av de beräknade kostnaderna avser 225 000 kr. allmän upplysningsverksamhet,

350 000 kr. annonsering i pressen, 150 000 kr. affischering

och utomhusreklam och 75 000 kr. utredningsarbete.

Departementschefen

Innan jag går in på frågan om medel för en lönsparkampanj vill jag anmäla,

att kommittén för allmänna lönsparandet tidigare aktualiserat tanken

på premiering av långsiktigt bostadssparande i anslutning till ungdomens

lönsparande och det allmänna lönsparandet. Efter remiss av ett skisserat

förslag i ämnet har kommittén själv funnit att frågan behöver utredas ytterligare.

I anslutning härtill bör enligt kommittén även de nuvarande reglerna

för lönsparandet ses över. Fullmäktige i riksgäldskontoret har anslutit

sig till denna ståndpunkt.

Jag är inte beredd att förorda någon allmän utredning om lönsparandet.

Däremot kan det finnas anledning att göra en mera begränsad översyn av

de nuvarande lönsparformerna, främst för att man skall få en bättre uppfattning

om effekten av dessa. Jag utgår från att en sådan översyn kan

göras genom kommittén för allmänna lönsparandet.

I likhet med fullmäktige i riksgäldskontoret anser jag det angeläget att

lönsparandet kan stimuleras genom en kampanj även under år 1968. Jag

förordar att medel härför anvisas med samma belopp som för de båda senaste

budgetåren, nämligen 650 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Kampanj för lönsparande på tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag

av 650 000 kr.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1968

[5] I 11. Kostnader för möblering m. m. av Haga slott. För möblering och

anskaffning av viss kompletterande utrustning för Haga slott har riksdagen

på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1965/66 anvisat ett reservationsanslag

av 500 000 kr. (prop. 1966: 105 s. 33, SU 83, rskr 198).

Byggnadsstyrelsen har inkommit med redogörelse för de åtgärder som vidtagits

och därvid anmält att ytterligare 200 000 kr. behövs för att slutföra

ifrågavarande inredning och utrustning. Medlen skall även täcka transportkostnader

och konsultarvoden in. m. När de nu aktuella kompletteringarna

gjorts, kan inredning och utrustning av Haga slott anses fullständig, så

långt nuvarande lokaldisposition tillåter.

Departementschefen

Den påbörjade iståndsättningen av Haga slott bör snarast slutföras. Jag

tillstyrker därför att inredningsarbetena fortsätts i enlighet med byggnadsstyrelsens

förslag. De medel som behövs härför bör anvisas redan för innevarande

budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen ,

att till Kostnader för möblering m. m. av Haga slott på

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa

ett reservationsanslag av 200 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

Fonden för statens aktier

[6] 2. Tecknande av garanti för Lantbruksnäringarnas Primärkredit Aktiebolag.

Lantbruksnäringarnas Primärkredit AB bildades efter beslut av 1964

års riksdag (prop. 1964: 117, BaU 34, rskr 233, JoU 17, rskr 243).

Enligt bolagsordningen skall bolaget ha till föremål för sin verksamhet

dels att genom utlämnande av lån, huvudsakligen av långfristig karaktär,

medverka vid finansieringen av näringsföretag här i riket, företrädesvis

företag vilkas verksamhet avser förädling eller distribution av produkter

från jordbruket eller skogsbruket eller binäringar till dessa eller distribution

av förnödenheter till samma näringsgrenar, dels att genom utgivande av

obligationer eller andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar

eller genom annan upplåning anskaffa medel för finansieringsverksamheten.

Bolaget kan också förmedla och ikläda sig garanti för sådana lån som

bolaget självt skulle äga bevilja.

Bolagets aktiekapital utgör 5 milj. kr. Hälften av aktiekapitalet innehas

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

av staten och hälften av Sveriges Lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens

Folk, Samkredit AB och Kooperativa Förbundet. Som en särskild

säkerhet för av bolaget ingångna förbindelser finns dessutom en garantifond

på 15 milj. kr. Denna utgörs av en av fullmäktige i riksgäldskontoret

utfärdad garantiförbindelse på 7,5 milj. kr. och av bankgarantier på samma

belopp, vilka ställts till bolagets förfogande genom försorg av de enskilda

aktieägarna.

Enligt bolagsordningen har bolaget rätt att upplåna medel eller ikläda

sig garantiförpliktelser till ett belopp motsvarande högst tio gånger summan

av bolagets eget kapital och garantifond. Härvid kan förlagsbevis i viss

utsträckning likställas med eget kapital. Dessa föreskrifter anger en gräns

för bolagets möjligheter att bevilja lån.

Lantbruksnäringarnas Primärkredit AB begär, att åtgärder skall vidtas

för att från statens sida en garanti på ytterligare 7,5 milj. kr. ställs till bolagets

förfogande.

Bolaget upplyser att dess eget kapital uppgår till 7,5 milj. kr. och garantifonden

till 15 milj. kr. Om hänsyn inte tas till belopp som avsatts till värdeminskningskonto

för fordringar och sådan upplåningsrätt som grundar sig

på förlagsbevis, är bolagets upplåningsrätt alltså 225 milj. kr.

Bolagets utestående lån utgjorde den 30 oktober 1967 ca 160,8 milj. kr.

Därutöver har beviljats lån, som ännu inte utbetalats, med ca 81,6 milj. kr.

Summan av utbetalade och beviljade lån överstiger sålunda gränsen för upplåningsrätten.

Enligt bolaget föreligger ett stort antal ännu inte beviljade låneansökningar.

För att vidga upplåningsrätten och därmed utlåningsmöjligheterna

föreslår bolaget att garantifonden ökas med 15 milj. kr. Detta skulle innebära

att upplåningsrätten ökas med 150 milj. kr. Staten och övriga aktieägare

föreslås bidra till garantifondens ökning med hälften vardera.

I detta sammanhang torde även få anmälas att AB Industrikredit föreslagit

åtgärder för att öka bolagets upplåningsrätt. Bolagets aktiekapital

utgör 8 milj. kr. Dessutom disponeras reservfond m. m., varför det egna kapitalet

f. n. uppgår till 14 milj. kr. Såsom särskild säkerhet för bolagets

förbindelser finns därutöver en garantifond på 40 milj. kr. Bolagets upplåningsrätt

är maximerad till ett belopp motsvarande tio gånger summan av

bolagets eget kapital och garantifond. Vid beräkning av upplåningsrätten får

kapital som upplånats mot förlagsbevis likställas med eget kapital intill ett

belopp motsvarande summan av bolagets aktiekapital och garantifond. Upplåningsrätten

för bolaget nppgår på grundval av nu nämnda regler till högst

1 020 milj. kr.

Av upplåningsrätten har bolaget utnyttjat 738 milj. kr. Det återstår således

282 milj. kr. att disponera. Hela detta belopp kommer att tas i anspråk

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

för redan beviljade men ännu inte utbetalade lån. Stora anspråk på lån föreligger

från mindre och medelstora företag.

För att öka upplåningsvolymen och därmed utlåningsmöjligheterna föreslår

bolaget att upplåningsrätten ökas från nu gällande tio gånger summan

av eget kapital och garantifond till femton gånger denna summa. Upplåningsrätten

skulle därigenom öka med 510 milj. kr.

Bankinspektionen har yttrat sig över framställningarna. Med hänsyn till

arten av AB Industrikredits verksamhet och med beaktande av de speciella

ägareförhållandena anser sig inspektionen kunna godta den föreslagna höjningen

av upplåningsrätten. Inspektionen bär heller ingen erinran mot de

planerade åtgärderna för att öka upplåningsrätten för Lantbruksnäringarnas

Primärkredit AB. De skäl som inspektionen åberopat för sitt ställningstagande

när det gäller höjning av multipeln för AB Industrikredit kan i

allt väsentligt åberopas även för Lantbruksnäringarnas Primärkredit AB.

Departementschefen

De halvstatliga kreditinstituten AB Industrikredit och Lantbruksnäringarnas

Primärkredit AB fyller viktiga uppgifter för kreditförsörjningen till

näringslivet. Sedan AB Industrikredit omorganiserades år 1960 har bolagets

verksamhet expanderat mycket kraftigt. En ökning av bolagets upplåningsrätt

genomfördes år 1965 (prop. 1965: 2 s. 13, SU 22, rskr 59). Som framgått

av den föregående redogörelsen behövs nu en ytterligare utvidgning av

denna rätt. Även Lantbruksnäringarnas Primärkredit AB har sedan bolagets

tillkomst år 1964 ökat sin verksamhet betydligt. Möjligheterna för en

ytterligare expansion är nu beroende av att bolagets upplåningsrätt ökas.

Jag anser det angeläget att de nämnda bolagens expansion kan fortsätta.

Åtgärder bör därför vidtas för att öka deras upplåningsrätt. För AB Industrikredit

kan detta ske genom att upplåningsrätten höjs från tio till femton

gånger summan av bolagets eget kapital och garantifond. Jag avser att

senare föreslå Kungl. Maj :t att godkänna den ändring av bolagsordningen

som behövs för detta.

För Lantbruksnäringarnas Primärkredit AB bör i första hand garantifonden

ökas från nuvarande 15 milj. kr. till 30 milj. kr. Av höjningen faller

hälften, dvs. 7,5 milj. kr., på staten. Jag har erfarit att övriga aktieägare i

bolaget kommer att göra ett motsvarande åtagande. Eftersom reglerna för

bolagets upplåningsrätt är nära anslutna till motsvarande regler för AB Industrikredit,

förutsätter jag att även upplåningsrätten för Lantbruksnäringarnas

Primärkredit AB kommer att höjas från tio till femton gånger

summan av det egna kapitalet och garantifonden. Jag räknar även med att

bolaget skall ges rätt att utnyttja förlagsbevis i samma utsträckning som nu

gäller för AB Industrikredit. Genom de nu nämnda ändringarna kommer bolagets

upplåningsmöjligheter att öka med ca 338 milj. kr. och med ytterli
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968 21

gare 500 milj. kr. om bolaget även utnyttjar möjligheterna att utge förlagslån.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda

garantiförbindelse på ytterligare 7 500 000 kr. att ingå i garantifonden

för Lantbruksnäringarnas Primärkredit Aktiebolag.

Vad föredragandena sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1968

23

Bilaga 5

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över ntbildningsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

3 januari 1968.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Gei jer, Myrdal,

Odhnoff, Wickman, Moberg.

Härefter anmäler chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Palme,

det under punkten 1 samt statsrådet Moberg det under punkten 2 i det följande

upptagna ärendet under utbildningsdepartementets handläggning som

angår utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68. Föredragandena

anför.

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

H. Internationellt-kulturellt samarbete

[1] H 8. Jubileumsgåva till Finland. I Sverige, Danmark, Norge och Island

har under de senaste åren grundats olika institutioner som verkar som nordiska

kulturcentra, avsedda att främja kontakterna och utbytet mellan dessa

länder genom anordnande av kurser, konferenser o. d. Sedan flera år tillbaka

har uppförande av ett motsvarande kulturcentrum i Finland varit påtänkt.

I skrivelse den 14 oktober 1964 till Kungl. Maj :t anhöll sålunda Föreningen

Norden, att Kungl. Maj :t skulle överväga frågan om att för svenska

medel upprätta en institution i Helsingfors’ närhet, som skulle främja kontakterna

mellan Sverige och Finland och i viss utsträckning också vara

öppen för nordiska konferenser och kurser av olika slag. Anläggningen

Voksenåsen i Norge skulle i viss mån tjäna till förebild. Ärendet har ännu

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

inte avgjorts. Inom kulturfonden för Sverige och Finland har vidare frågan

ingående diskuterats och flera värdefulla initiativ tagits. I den finska regeringens

budgetförslag för kalenderåret 1968 har till förberedelser för byggandet

av en svensk-finländsk kulturcentrai föreslagits 100 000 mark.

Departementschefen

Med anledning av femtioårsjubileet av Finlands självständighetsförklaring

har den svenska regeringen till den finska regeringen önskat överlämna en

gåva, knuten till ifrågavarande planerade kulturcentrum. Kungl. Maj :t anvisade

därför genom beslut den 24 november 1967 500 000 kr. för anskaffande

av böcker och konst för denna institution. Gåvan överlämnades av

statsministern vid en högtidlighet i Helsingfors den 5 december 1967. I nyssnämnda

beslut föreskrevs, att beloppet skulle förskottsvis bestridas från behållningen

av de särskilda lotterier, som anordnats till förmån för konst,

teater och andra kulturella ändamål.

Kostnaderna för gåvan till Finland bör inte slutligt bestridas ur nämnda

lotterimedelsbeliållning. För att ianspråktaget belopp skall kunna återföras

bör ett särskilt anslag av 500 000 kr. anvisas på tilläggsstat under rubriken

Jubileumsgåva till Finland.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Jubileumsgåva till Finland på tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett anslag av

500 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

Statens utlåningsfonder

[2] 5. Studiemedelsfonden. Till studiemedelsfonden har för innevarande

budgetår anvisats ett investeringsanslag av 405 milj. kr. Den sammanlagda

medelsförbrukningen under budgetåret beräknades i prop. 1967: 1 (bil. 10 s.

405, SU 8, rskr 8) till 409 milj. kr. Skillnaden beräknades bli täckt genom

återbetalningar under budgetåret.

Centrala studiehjälpsnämnden har i skrivelse den 4 december 1967 hemställt,

att ytterligare 95 milj. kr. anvisas såsom investeringsanslag till fonden

för innevarande budgetår. Av handlingarna i ärendet inhämtas.

Till grund för beräkningarna i prop. 1967: 1 av medel till fonden låg antagandet,

att de återbetalningspliktiga studiemedlen skulle i genomsnitt per

studiemedelstagare utgöra 85 % av maximibeloppet 5 950 kr., dvs. 5 060 kr.

Basbeloppet var vid tiden för beräkningen 5 500 kr. Andelen studerande som

utnyttjar återbetalningspliktiga studiemedel uppskattades till 75 % av antalet

berättigade studerande, som beräknades till 105 700.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

Till följd av att basbeloppet höjts till 5 700 kr. blir det maximala återbetalningspliktiga

beloppet för vårterminen 1968 3 115 kr. Det genomsnittliga

beloppet beräknas för höstterminen 1967 till 2 800 kr. och för vårterminen

1968 till 2 835 kr., vilket motsvarar 90 % av maximibeloppet. Andelen

studerande som utnyttjar studiemedel uppskattas nu till 78 % av hela antalet

studerande, som beräknas uppgå till 113 500.

Utfallet hittills under budgetåret ger vid handen att medelsförbrukningen

kommer att uppgå till ca 503 milj. kr., således en ökning med 94 milj. kr.

gentemot beräkningen i prop. 1967: 1. Eftersom medelsreservationen den

30 juni 1967 var 8 milj. kr. och de studiemedelsavgifter som inflyter nu kan

beräknas till 2 milj. kr. blir behovet av tilläggsanslag för budgetåret 1967/68

(503 000 000 — 405 000 000 — 8 000 000 — 2 000 000 =) 88 milj. kr.

Eftersom det kan antas att utnyttjandegraden stiger mer än som nu beräknats

både när det gäller antal studerande som söker studiemedel och uttag

från den maximala återbetalningsdelen, har nämnden räknat upp det

begärda tilläggsanslaget med 7 milj. kr.

Det sammanlagda behovet av ytterligare medel till fonden för budgetåret

1967/68 blir 95 milj. kr.

Föredraganden

Med hänvisning till vad centrala studiehjälpsnämnden anfört finner jag

att ytterligare 95 milj. kr. bör anvisas såsom investeringsanslag till studiemedelsfonden.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Studiemedelsfonden på tilläggsstat II till rilcsstaten

för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag av

95 000 000 kr.

Vad föredragandena sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

27

Bilaga 6

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

3 januari 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Erig Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,

Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler härefter

de ärenden under jordbruksdepartementets handläggning som angår

utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Nionde huvudtiteln

C. Lantbrukets rationalisering och befrämjande av dess produktion, m. m.

[1] C 8. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti. Lantbruksstyrelsen

föreslår, att beloppen för statlig kreditgaranti för innevarande

budgetår till inre rationalisering och jordförvärvslån ökas med 15 resp. 5

milj. kr.

Departementschefen

Under åberopande av vad jag tidigare denna dag anfört vid min anmälan

av motsvarande anslag i statsverkspropositionen (bil. 11 s. 30) hemställer

jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att under budgetåret 1967/68 ytterligare statlig kreditgaranti

får beviljas för lån avseende inre rationalisering intill

ett belopp av 13 000 000 kr. och för jordförvärvslån intill

ett belopp av 2 000 000 kr., med rätt för Kungl. Maj :t

att jämka fördelningen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

F. Forskning och undervisning på jordbrukets och trädgårdsnäringens

områden

[2] F 5. Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten. På riksstaten för budgetåret

1967/68 är under denna anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag

av 6 745 000 kr. Motsvarande reservationsanslag för budgetåret 1966/67

uppgick till 4 745 000 kr.

Styrelsen för lantbrukshögskolan föreslår, att på tilläggsstat för budgetåret

1967/68 anvisas 312 000 kr. för att täcka kostnaderna för löne- och

prisstegringar inom försöksverksamheten under budgetåret 1966/67.

Styrelsen anför att enligt det avtal, som träffats rörande ersättningen till

hushållningssällskapen för medverkan i högskolans försöksverksamhet,

skall ersättningen vid pris- och lönestegringar räknas upp enligt ett särskilt

index.

I det anslag, beräknat enligt prisläget i oktober 1965, som anvisades till

försöksverksamheten vid högskolan för budgetåret 1966/67 upptogs ett belopp

av 170 000 kr. för pris- och lönestegringar. Vid denna anslagsberäkning

kunde dock hänsyn inte tas till de faktiska löne- och prisstegringarna under

budgetåret 1966/67. Kostnaderna för detta budgetår ligger därför 6,8 %

högre än vad högskolestyrelsen räknade med i sin anslagsframställning för

budgetåret. Detta innebär enligt högskolans beräkningar att de ej täckta

kostnadsstegringarna uppgår till 312 000 kr.

Departementschefen

Med hänsyn till automatiska kostnadsstegringar t. o. m. innevarande budgetår

finner jag skäligt att ytterligare medel anvisas för försöksverksamheten

vid lantbrukshögskolan. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att

till Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten på

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa

ett reservationsanslag av 500 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastiglietsfond

[3] 28. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. För innevarande

budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av

7 milj. kr. att disponeras i enlighet med en investeringsplan, som upptar av

riksdagen godkända kostnadsramar för de i planen ingående objekten.

Byggnadsstyrelsen hemställer att följande byggnadsprojekt tas upp i investeringsplanen

och att medel anvisas på tilläggsstat till riksstaten för

budgetåret 1967/68 för följande projekt.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

29

Lantbrukshögskolan

Ultuna. Ekonomibyggnader m. in. för institutionen

för husdjurens utfodring och vård (Kungsängen,

etapp II)

Nuvarande lokaler och utrustning för försök på utfodringsområdet är i

hög grad nedslitna och föråldrade. De är vidare splittrade på ett stort antal

platser, vilket försvårar den vetenskapliga ledning som är en förutsättning

för tillförlitliga resultat. Den nuvarande bristen på försöksdjur är

dessutom ett hinder för en rationell försöksverksamhet.

Med skrivelse den 31 januari 1966 underställde byggnadsstyrelsen Kungl.

Maj :ts prövning förslag till bl. a. byggnadsprogram för nybyggnader för

djurstallar, laboratorier och personalutrymmen m. m. samt ombyggnad av

en äldre ladugård, allt avseende försöksavdelningarna för nötkreatur, får

och svin vid institutionen för husdjurens utfodring och vård samt högskolans

lantbruksförvaltning.

Kungl. Maj :t föreskrev genom beslut den 23 september 1966 att det fortsatta

planeringsarbetet i fråga om nybyggnader för försöksavdelningen för

nötkreatur vid institutionen skulle inriktas på att nybyggnaderna skulle

anskaffas genom direkt upphandling från lämpligt företag. Ärendet skulle

åter underställas Kungl. Maj :ts prövning, i fråga om nybyggnaderna, sedan

en på anbud grundad kostnadsberäkning verkställts och det var så berett

att direkt upphandling kunde ske samt, i fråga om ombyggnaden, sedan

kostnadsberäkning verkställts.

Byggnadsstyrelsen hemställer nu att Kungl. Maj :t bemyndigar styrelsen

att inom en kostnadsram av 5,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1967

utföra nybyggnader för djurstallar, laboratorier, personalutrymmen, foderutrymmen,

gödselanläggning samt försörjningsåtgärder för försöksavdelningen

för nötkreatur vid institutionen för husdjurens utfodring och vård

och högskolans lantbruksförvaltning. Kostnadsberäkningen är baserad på

inkomna anbud. Styrelsen kommer senare att redovisa förslag till ombyggnad

av gamla ladugården.

Departementschefen

Förevarande byggnadsprojekt omfattar nybyggnader av djurstallar och

laboratorier m. m. för institutionen för husdjurens utfodring och vård vid

lantbrukshögskolan. Projektet har beretts så att anbud infodrats från leverantörer.

Jag har inget att erinra mot den redovisade kostnadsberäkningen

på 5,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1967. Projektet bör tas upp

med nämnda kostnadsram i investeringsplanen. Medelsförbrukningen under

innevarande budgetår för detta projekt synes, såvitt nu kan bedömas, rymmas

inom det till byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. anvisade

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

anslaget. Jag förordar därför, att kostnaderna får bestridas av tillgängliga

medel under förevarande anslag.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående förordat angående

bestridande av kostnaderna för vissa nybyggnader vid lantbrukshögskolan.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

31

Bilaga 7

INRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

3 januari 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,

Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, anmäler härefter

de ärenden under inrikesdepartementets handläggning som angår utgifter

på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Elfte huvudtiteln

B. Arbetsmarknad m. m.

[1] B 9. Allmänna beredskapsarbeten m. m. Under denna rubrik har på

riksstaten för innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag av

350 milj. kr., därav förslagsvis 140 milj. kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Under hänvisning till vad jag tidigare denna dag har anfört vid min anmälan

i statsverkspropositionen av motsvarande anslag för nästa budgetår

(bil. 13 s. 64) hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Allmänna beredskapsarbeten m.m. på tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag

av 30 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

[2] B 10. Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för handikappade m. fl.

Under denna rubrik har på riksstaten för innevarande budgetår förts upp

ett reservationsanslag av 190 milj. kr., därav förslagsvis 30 milj. kr. att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Under hänvisning till vad jag tidigare denna dag har anfört vid min anmälan

i statsverkspropositionen av anslaget Allmänna beredskapsarbeten

m. in. (bil. 13 s. 64) hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för

handikappade m. fl. på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 130 000 000

kr., därav förslagsvis 45 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

C. Bostadsbyggande m. m.

[3] C 11. Rekonstruktionsbidrag till allmänna samlingslokaler. Under denna

rubrik har på riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag

av 300 000 kr.

Under hänvisning till vad jag tidigare denna dag har anfört vid min anmälan

i statsverkspropositionen av motsvarande anslag för nästa budgetår

(bil. 13 s. 132) hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Rekonstruktionsbidrag till allmänna samlingslokaler

på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68

anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

33

Bilaga 8

CIVILDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari

1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,

Odhnoff, Wigkman, Moberg.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Gustafsson, anmäler härefter de

ärenden under civildepartementets handläggning som angår utgifter på tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1967/68 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Tolfte huvudtiteln

A. Civildepartementet m. m.

[1] A 4. Extra utgifter. På riksstaten för innevarande budgetår har under

denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 30 000 kr. Reservationen

den 30 juni 1967 utgjorde 4 775 kr. Sammanlagt disponeras alltså

för detta budgetår 34 775 kr. Detta belopp kan — med hänsyn till bl. a.

ökade kostnader för representation och för resor till utlandet — bedömas

bli otillräckligt. Belastningen på anslaget, som vid utgången av november

1967 utgjorde 21 080 kr., kan för hela budgetåret 1967/68 förväntas uppgå

till ca 65 000 kr. Ett ytterligare medelsbehov föreligger således om 30 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Extra utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 30 000

kr.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

[2] 30. Statlig förvaltningsskola. Med hänvisning till vad jag anfört i prop.

1968:1 (bil. 14 s. 17) angående en statlig förvaltningsskola i Sigtuna

och behovet av att vissa medel redan under innevarande budgetår ställs till

byggnadsstyrelsens förfogande för att byggnadsarbetet skall kunna påbörjas

så snart som möjligt hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statlig förvaltningsskola på tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag

av 950 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj. ts proposition nr 2 år 1968

35

Bilaga 9

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

3 januari 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,

Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter fråga

om medel för budgetåret 1967/68 till reparations- och underhållskostnader

in. in. under byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond

samt fråga om tomträttsupplåtelse av viss fastighet och anför.

[1] Reparations- och underhållskostnader m. m. under byggnadsstyrelsens

delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under anslagsposten till reparations-

och underhållskostnader in. in. har på denna delfond för budgetåret

1967/68 beräknats 72 395 000 kr.

I samband med att huvudmannaskapet för mentalsjukvården den 1 januari

1967 övergick till landstingen förordnade Kungl. Maj :t att medicinalstyrelsens

delfond av statens allmänna fastighetsfond skulle upphöra den

1 januari 1967 och att på delfonden redovisade fastigheter skulle föras över

till byggnadsstyrelsens delfond. Kungl. Maj :t har vidare föreskrivit att vid

utgången av budgetåret 1966/67 förefintliga besparingar på de i fastighetsfondens

stat för medicinalstyrelsens delfond uppförda anslagsposterna till

reparations- och underhållskostnader in. m. skall tillföras motsvarande anslagspost

på byggnadsstyrelsens delfond.

Byggnadsstyrelsen har hemställt, att ytterligare 1 237 000 kr. anvisas under

byggnadsstyrelsens delfond. Styrelsen har därvid anfört, att 1 413 789

kr. står till styrelsens förfogande för att fullfölja arbeten som igångsatts

före den 1 januari 1967 på byggnader, som tidigare redovisats på medicinalstyrelsens

delfond. Byggnadsstyrelsen beräknar medelsförbrukningen för

budgetåret 1967/68 till 2 788 932 kr. Sålunda skulle ett medelsbehov av ytterligare

ca 1 375 000 kr. framkomma. Detta belopp kan emellertid minskas

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

med 138 136 kr. avseende medel som för budgetåret 1967/68 har anvisats

för underhåll av byggnader vid Kar suddens sjukhus i Katrineholm, eftersom

detta sjukhus den 1 juli 1967 övertagits av Södermanlands läns lands
-

ting.

Merkostnaderna avser enligt styrelsen följande utgifter:

1. Reparation efter brand i panncentralen vid Mariebergs sjukhus,

Kristinehamn .......................................... 477 598

2. Reparation efter brand i paviljong K 16 vid Ulleråkers sjukhus,

Uppsala ................................................ 504 233

3. Kostnader för indexstegringar............................ 217 169

4. Underhållsmedel som skall överlämnas till landstingen...... 376 000

1 375 000

Beträffande punkt 4. hänvisar styrelsen till prop. 1966: 64 (s. 8), där det

uttalades, att underhållsmedel för andra halvåret 1966, som inte disponerats

för ett sjukhus, skall överlämnas till resp. landsting. De på sedvanligt sätt

framräknade underhållsmedlen för varje särskilt sjukhus har inte kunnat

läggas till grund för en fördelning av underhållsmedlen mellan de olika

sjukhusen, bl. a. därför att reparationsbehoven vid de olika sjukhusen inte

står i proportion till beräknade anslag. Härigenom har medel, som med tilllämpning

av gällande regler beräknats för visst sjukhus i vissa fall kommit

att tas i anspråk även för arbeten på andra sjukhus.

Departementschefen

Enligt normalavtalet med landstingen angående övertagande av huvudmannaskapet

för mentalsjukvården skall sådana byggnadsprojekt på mentalsjukhusen,

som påbörjats före den 1 januari 1967, fullföljas av staten.

De av byggnadsstyrelsen redovisade merkostnaderna på sådana projekt har

varit svåra att förutse. Jag finner det angeläget att byggnadsstyrelsen ges

möjlighet att i planerad omfattning fullfölja de arbeten på mentalsjukhusen,

som påbörjats av medicinalstyrelsen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen

att i staten för statens allmänna fastighetsfond, byggnadsstyrelsens

delfond, under anslagsposten Reparations- och

underhållskostnader m. m. för budgetåret 1967/68 beräkna

ett belopp av ytterligare 1 237 000 kr.

[2] Tomträttsupplåtelse av viss fastighet. Byggnadsstyrelsen har hemställt,

att Kungl. Maj :t av riksdagen utverkar bemyndigande att teckna tomträttskontrakt

gällande tomten nr 3 i kvarteret Smyrna i Stockholm med stiftelsen

MHS-Eleven eller med annat företag som uppfyller villkoren för erhållande

av statliga bostadslån.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

Byggnadsstyrelsen avser att upplåta tomten med tomträtt med årlig avgäld,

som bestäms efter samråd med bostadsstyrelsen, och med skyldighet

för tomträttshavaren att på tomten låta uppföra bostäder för militärhögskolans

elever, för beskickningspersonal samt för statstjänstemän, som för sin

tjänst är beroende av att bo i Stockholm. Bestämmelser om bebyggelsens

omfattning och de övriga villkor, som tillämpas vid upplåtelser av Kungl.

Maj:t och kronan tillhörig mark, bör på sedvanligt sätt intas i tomträttskontraktet.

Departementschefen

Jag tillstyrker, att ifrågavarande tomträttsupplåtelse kommer till stånd,

bl. a. med hänsyn till de besparingar för statsverket som kan uppkomma

genom att traktamentsersättningar i mindre utsträckning behöver utbetalas

till elever vid militärhögskolan, som kommenderats till Stockholm. Tomträttsavgälden

bör fastställas till marknadsmässigt belopp. Jag hemställer,

att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal om upplåtelse

av tomträtt i tomten nr 3 inom kvarteret Smyrna i

Stockholm.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

39

Bilaga 10

Förteckning

över av Kungl. Maj:t lios riksdagen begärda anslag på tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1967/68

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

IV. Försvarsdepartementet

0 6 Svenska övervakningskontingenten i Korea, reservationsan
sla9

.......................................... 860 000

V. Socialdepartementet

G 6 Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid seraflmer
lasarettet

in. m., reservationsanslag.................. 2 020 000

VI. Kommunikationsdepartementet

A 3 Kommittéer m. in., reservationsanslag.................. 320 000

VII. Finansdepartementet

B 7| Statistiska centralbyrån: Särskilda undersökningar, reservationsanslag

.................................... 450000

B 18 a Inköp av stansutrustning, reservationsanslag............ 150 000

E 7 a Särskilt bidrag till Svenska institutet för konserveringsforsk
ning,

förslagsanslag.............................. 322 000

1 10 Kampanj för lönsparande, reservationsanslag............ 650 000

I 11 Kostnader för möblering m. m. av Haga slott, reservationsanslag

........................................ 200 000

1 772 000

VIII. Utbildningsdepartementet

H 8 Jubileumsgåva till Finland.......................... 500 000

IX. Jordbruksdepartementet

F 5 Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten, reservationsanslag

.......................................... 500 000

XI. Inrikesdepartementet

B 9 Allmänna beredskapsarbeten m. in., reservationsanslag .... 30 000 000

B 10 Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för handikappade

m. fl., reservationsanslag .......................... 130 000 000

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

Cll Rekonstruktionsbidrag till allmänna samlingslokaler, reservationsanslag

.................................... 200 000

160 200 000

XII. Civildepartementet

A 4 Extra utgifter, reservationsanslag .................... 30 000

Summa för driftbudgeten 166 202 000

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

II. Statens allmänna fastighetsfond

Socialdepartementet:

8 Till- och ombyggnadsarbeten in. in. vid statens bakteriologiska

laboratorium .............................. 400 000

10 Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala ........ 280 000

Civildepartementet:

30 Statlig förvaltningsskola............................ 950 000

1 630 000

IV. Statens utlåningsfonder

Utbildningsdepartementet:

5 Studiemedelsfonden................................ 95 000 000

Summa för kapitalbudgeten 96 630 000

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 670721

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

23 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (23)

23 kopplingar.

  1. SU 1968:141 Memorial angående tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1967/68. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1968:285 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Mäj:ts proposition angående överlåtelse av viss staten tillhörig f ast egendom m. m. a1 i texten
  3. SU 1968:127 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tillåggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68 i vad propositionen avser ändrad s. 1 i texten
  4. Rskr. 1968:72 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med särskilda bestämmelser om insättning på skogskonto. a1 i texten
  5. Rskr. 1968:53 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tillägg sstat 11 till riksstaten för budgetåret 1967168 i vad propositione a1 i texten

Visa alla 23