Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag ur kyrkofonden, m. m

1968-02-02 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1968:22, Angående vissa anslag ur kyrkofonden, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1968

1

Nr 22

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag ur kyrkofonden,

m. m.; given Stockholms slott den 2 februari

1968.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över utbildnings ärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § 1 och 2 mom.

prästlönekostnadslagen den 29 juni 1951 (nr 570),

dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Enligt Vårt nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF

Olof Palme

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionens första avsnitt föreslås några mindre ändringar i prästlönekostnadslagen,

huvudsakligen av formell art.

Propositionens andra avsnitt rör frågor om anslag ur kyrkofonden för nästa

budgetår. Sålunda föreslås bidrag med 34 000 kr. för år till kyrklig verksamhet

bland svenskar i Schweiz. Förslag läggs fram om uppräkning av avlöningsbidragen

till sjömanspräster. Anslaget för anordnande av teologiska fortbildningskurser för

präster m. m. föreslås höjt med 10 000 kr. För anlitande av biträde inom utbildningsdepartementet

vid handläggningen av kyrkliga ärenden begärs oförändrat belopp.

Uppsala domkyrka föreslås få ett lån ur kyrkofonden för att i ett av sina hus

anordna nya lokaler åt personal hos stiftsnämnden i Uppsala. Till den kyrkomusikaliska

utbildningen vid Sköndalsinstitutet föreslås ett bidrag av 70 000 kr.

Kyrkofondsanslaget till extra utgifter föreslås uppräknat med 10 000 kr. Slutligen

föreslås att 75 000 kr. utgår för att täcka vissa kostnader i samband med Kyrkornas

världsråds fjärde generalförsamling i Uppsala. 1

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 22

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ls proposition nr 22 år 1968

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 3 § 1 och 2 mom. prästlönekostnadslagen

den 29 juni 1951 (nr 570)

Härigenom förordnas, att 3 § 1 och 2 mom. prästlönekostnadslagen den 29 juni

19511 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

1 mom. Pastoratet skall---

1) församlingspräst tillkommande

lön, kallortstillägg och språktillägg,

2) församlingspräst, vikarie för sådan

präst, pastoratsadjunkt och ickeprästvigt

tjänstebiträde åt församlingspräst

tillkommande ersättning för åkning

i tjänsten och tjänsteresa inom

pastoratet ävensom traktamente åt

församlingspräst och vikarie för sådan

präst i anledning av anstånd med omstationering,

samt

3) församlingspräst tillkommande

vikariatsersättning och tjänstedubbleringsarvode.

2 mom. Pastoratets utgifter under

visst år för avlöningsförmåner,

som avses i 1 mom. 1) och 2) skola

ligga till grund för beräkningen av

pastoratets prästlönekostnad

för året. Närmare bestämmelser

om hur kostnaden skall beräknas

meddelar Konungen.

Kostnaderna för avlöningsförmåner

som avses i 1 mom. 3) skola stanna å

pastoratet.

(Föreslagen lydelse)

3 §•

- avlöningsförmåner, nämligen

1) församlingspräst tillkommande

lön, lönetillägg och semesterersättning,

2) församlingspräst, vikarie för sådan

präst, pastoratsadjunkt och icke-prästvigt

tjänstebiträde åt församlingspräst

tillkommande ersättning för åkning i

tjänsten och tjänsteresa inom pastoratet

ävensom traktamente åt församlingspräst

och vikarie för sådan präst i

anledning av anstånd med omstationering.

2 in o m. Pastoratets utgifter under

visst år för avlöningsförmåner som avses

i 1 mom. skola, med undantag för

vikariatstillägg och tjänstedubbleringstillägg,

ligga till grund för beräkningen

av pastoratets prästlönekostnad

för året. Närmare bestämmelser

om hur kostnaden skall beräknas

meddelar Konungen.

Kostnaderna för vikariatstillägg och

tjänstedubbleringstillägg skola stanna

å pastoratet.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift

utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och skall tillämpas i fråga om

avlöningskostnader som avser tiden från och med den 1 januari 1966.

1 Senaste lydelse av 3 § 1 mom. se 1967:104 och av 3 § 2 mom. se 1963:449.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 22 år 1968

3

Utdrag av protokollet över utbildningsårenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 2 februari 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Lundkvist,

Gustafsson, Geijer, Myrdal, Wickman, Moberg.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Palme, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter frågor om vissa anslag ur kyrkofonden,

in. in., och anför.

I. Ändring i prästlönekostnadslagen

Enligt 3 § 1 mom. prästlönekostnadslagen den 29 juni 1951 (nr 570, ändrad

senast 1967: 104) skall pastorat bestrida kostnaderna bl. a. för följande församlingspräst

tillkommande avlöningsförmåner, nämligen lön, kallortstillägg och språktillägg

(p. 1) samt vikariatsersättning och tjänstedubbleringsarvode (p. 3).

De huvudsakliga bestämmelserna om avlöningsförmåner åt församlingspräst

fanns före den 1 januari 1966 i 16 § 1 mom. prästlönereglementet den 29 juni

1951 (nr 577, omtryckt 1963: 621). Fr. o. m. den 1 januari 1966 gäller i stället

10 § 1 mom. allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (AST).

Enligt 16 § 1 mom. prästlönereglementet jämfört med 30 och 31 §§ reglementet

erhöll församlingspräst, såvitt nu är av intresse, lön, kallortstillägg, språktillägg,

vikariatsersättning och tjänstedubbleringsarvode, medan han enligt 10 § 1 mom.

AST får bl. a. lön, lönetillägg och semesterersättning.

Prästlönereglementets begrepp vikariatsersättning och tjänstedubbleringsarvode

har i AST ersatts med vikariatstillägg resp. tjänstedubbleringstillägg. Vikariatsoch

tjänstedubbleringstillägg samt språk- och kallortstillägg utgör lönetillägg enligt

terminologin i AST (7 kap. 22 och 23 §§ samt 29 § 4 mom. med tillhörande specialbestämmelser

del XIII). I lön ingår ogulden semesterlön. Såväl semesterlön som

semesterersättning är avlöningsförmåner, som prästerna erhållit genom AST. Semesterersättning

bör givetvis liksom semesterlön betalas av pastoratet.

Det bör råda överensstämmelse mellan den terminologi som används i AST och

den som används i prästlönekostnadslagen. Vidare bör direkt utsägas, att semesterersättning

skall betalas av pastoratet. Punkt 1 i 3 § 1 mom. prästlönekostnads1*

•— Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 22

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1968

lagen bör därför ändras så att däri tas upp lön, lönetillägg och semesterersättning,

medan punkt 3 bör utgå. Med anledning härav bör vissa redaktionella ändringar

göras i 3 § 2 mom. lagen. Bestämmelserna bör göras tillämpliga fr. o. m. den 1

januari 1966.

I enlighet med det anförda har inom utbildningsdepartementet upprättats förslag

till lag om ändrad lydelse av 3 § 1 och 2 mom. prästlönekostnadslagen den

29 juni 1951 (nr 570).

Över förslaget har yttrande avgetts av Svenska pastoratens riksförbund, som

tillstyrkt förslaget.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t genom proposition föreslår riksdagen att antaga

lagförslaget.

II. Vissa anslag ur kyrkofonden

1. Bidrag till kyrklig verksamhet i Schweiz

Till kyrklig verksamhet bland svenskar i andra länder utgår ekonomiskt stöd

från det allmänna i olika former. Kostnaderna för avlöning av kyrkoherdarna

i de sju svenska utlandsförsamlingar för vilka Kungl. Maj:t har fastställt kyrkoordning

betalas sålunda ur kyrkofonden. Från denna utgår också bidrag till lön åt

de sju församlingarnas kyrkomusiker. Av statsmedel utgår bidrag till lön åt vaktmästare

och biträden hos dessa församlingar (prop. 1966: 34, SU 51, rskr 158).

Vidare åtnjuter svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse bidrag från kyrkofonden till

avlöning av 17 sjömanspräster, vilket närmare berörs under nästa punkt.

Något bidrag av stats- eller kyrkofondsmedel har hittills inte utgått till kyrklig

verksamhet bland svenskar i Schweiz. Frågan härom har emellertid aktualiserats i

en skrivelse den 30 juli 1965 från dåvarande svenske ambassadören i Bern

F. Stackelberg. I skrivelsen framhåller han, att den svenska kolonin i landet på

senare år har vuxit betydligt och omfattar mer än 2 000 personer. Den kyrkliga

verksamheten bland svenskarna är mest livaktig i Geneve och Lausanne. Sedan år

1961 är en svensk präst ledare för denna verksamhet, som har utsträckts även till

Bern och andra orter i Schweiz. Stackelberg framkastar tanken, att en svensk

präst i Schweiz skulle kunna tjänstgöra som regionalpräst i hela landet och möjligen

också i angränsande områden. I anslutning härtill föreslår han, att frågan om

bidrag av statsmedel till verksamheten utreds.

Domkapitlet i TJppsala har i yttrande över Stackelbergs förslag diskuterat olika

möjligheter att ekonomiskt stödja den berörda verksamheten. Enligt domkapitlets

mening bör den traditionella formen med svenska utlandsförsamlingar knappast

användas ytterligare med hänsyn till att svenskarnas bosättning utomlands är starkt

spridd och underkastad ständiga växlingar. Domkapitlet avvisar även tanken på att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1968

5

i det aktuella fallet söka en anknytning till sjömansvårdsstyrelsen. I stället tillstyrker

domkapitlet, att stöd lämnas genom att en präst avlönas med allmänna

medel. Prästen bör vara stationerad i Geneve och svara för den andliga vården

bland svenskar i hela Schweiz. Han bör dessutom vara förbindelseman mellan

svenska kyrkan och de båda ekumeniska världsorganisationer som har sitt högkvarter

i Geneve, nämligen Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet.

Om en ytterligare vidgning av arbetsuppgifterna är motiverad, bör tjänstgöring

bland svenskar i Rom under ett par besöksperioder om året i första hand komma i

fråga.

Statskontoret framhåller, att det från rent formella synpunkter inte torde möta

hinder att anlita kyrkofonden även för annan kyrklig verksamhet bland svenskar

utomlands än den för vilken bidrag nu utgår. Mot bakgrunden av fondens karaktär

av utjämningsfond mellan församlingarna, som genom den allmänna kyrkoavgiften

väsentligen svarar för fondens utgifter, bör emellertid ytterligare bidrag till

kyrklig verksamhet utomlands utgå ur fonden bara om starka skäl talar för att

bidragsgivningen utvidgas. Det kan ifrågasättas, om sådana skäl föreligger i detta

fall. Å andra sidan bör anslag på riksstaten knappast heller komma i fråga. Statskontoret

anser sig i varje fall inte kunna tillstyrka det föreliggande förslaget.

Sedan domkapitlet i Uppsala anmodats att komplettera utredningen i ärendet på

vissa punkter, har domkapitlet överlämnat åtskilligt material, som ger upplysning

bl. a. om antalet svenskar i olika områden av Schweiz och de ekonomiska villkor

under vilka den kyrkliga verksamheten bland dem bedrivs. I Geneve bor mer än

550 svenskar, i Lausanne-området ca 400, i Ziirich-området ca 450 och i Bern

ett hundratal. Härtill kommer ett par hundra svenska ungdomar och minst 500

internationellt verksamma svenskar, som befinner sig på tillfälligt uppdrag i

Schweiz, huvudsakligen i Geneve. Svenska församlingar har bildats i Geneve och

Lausanne. I Ziirich finns en gemensam församling för svenskar, danskar och norrmän.

Ingen av dessa församlingar för någon speciell medlemsförteckning, utan

alla landsmän med känd adress kallas till gudstjänster och sammankomster. Församlingarna

finansieras helt på frivillig väg, nämligen genom gåvor, kollekter och

basarer. Intäkterna har de senaste åren visat en stigande tendens. Församlingen i

Geneve redovisar för räkenskapsåret 1965/66 intäkter om 12 626 kr. Motsvarande

belopp för församlingen i Lausanne är 21 853 kr. Eftersom de båda församlingarna

har utgifter av flera olika slag, har lönen till den präst som sedan år 1961 tjänstgör

huvudsakligen i dessa församlingar varit relativt blygsam. Den uppgick räkenskapsåret

1965/66 till 12 000 kr. men i senare budgetförslag räknar församlingarna

med en höjning till 14 400 kr. om året.

På grundval av dessa uppgifter föreslår domkapitlet, att kyrkofonden bekostar

avlöningen av en svensk präst med stationeringsort i Geneve. Denne bör i första

hand svara för pastoralvården i de svenska församlingarna i Schweiz och i andra

hand vara svenska kyrkans kontaktman med de båda ekumeniska världsorganisationernas

högkvarter i Geneve. Han bör också varje år hålla vissa gudstjänster i

Italien, framför allt i Rom. Domkapitlet meddelar i detta sammanhang, att en

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1968

tjänst som svensk sjömanspräst i Genua nyligen har dragits in. I fråga om avlöningsförmåner

m. m. förordar domkapitlet, att prästen liksom förste stiftsadjunkt

placeras i lönegrad Ae 24 (f. n. 40 212 kr. för år i lägsta löneklassen, ortsgrupp 5)

och att han får vissa utlandsförmåner i likhet med utrikesförvaltningens tjänstemän

samt ersättning för pensionsavgifter och grupplivförsäkringspremie. Slutligen bör

enligt domkapitlets mening 4 000 kr. årligen anvisas för minst fyra resor till Italien

varje år.

Domkapitlet har också överlämnat dels en skrivelse från kyrkoråden i de svenska

församlingarna i Geneve och Lausanne med begäran om ekonomiskt stöd för avlöning

av en präst, dels en skrivelse i samma syfte från de svenska medlemmarna

av kyrkorådet i den skandinaviska församlingen i Ziirich. I särskilda skrivelser har

vidare såväl nuvarande ambassadören i Bern Klas Böök som chefen för Sveriges

ständiga delegation hos de internationella organisationerna i Geneve, ambassadören

Erik von Sydow, förordat att medel anvisas för ändamålet.

Kammarkollegiet tillstyrker ett årligt bidrag av allmänna medel till avlöning av

en svensk präst i Schweiz. Enligt kollegiets mening bör dock inte hela avlöningskostnaden

bestridas av det allmänna. Församlingarna i Geneve och Lausanne

bör som hittills lämna sitt bidrag till prästens avlöning. I fortsättningen bör även

församlingen i Zurich svara för en del av lönekostnaden. Med beaktande av prästens

tänkta uppgifter att i andra hand dels fungera som svenska kyrkans förbindelseman

med de ekumeniska världsorganisationerna i Geneve, dels hålla vissa

gudstjänster i Italien bör det årliga lönebidraget från det allmännas sida bestämmas

till 30 000 kr. Dessutom bör 4 000 kr. årligen anslås för resor till Italien.

Båda beloppen bör utgå ur kyrkofonden enligt 6 § andra stycket 4) lagen om kyrkofond

och ställas till domkapitlets i Uppsala förfogande för avsedda ändamål.

Eftersom anordningen med en svensk regionalpräst i Schweiz med vissa speciella

uppgifter vid sidan av församlingsvården innebär en hittills oprövad form av kyrklig

verksamhet, bör enligt kollegiets uppfattning de föreslagna bidragen ur kyrkofonden

utgå bara under tre år. Före utgången av denna period bör frågan prövas

om.

Departementschefen

Antalet svenskar som är bosatta eller vistas i Schweiz överstiger 2 000. Behov

av kyrklig verksamhet bland dem har särskilt gjort sig gällande i Geneve, Lausanne

och Zurich, där församlingar har bildats.

Förhållandena motiverar enligt min mening ett bidrag av allmänna medel till

denna kyrkliga verksamhet. Frågan kan emellertid lösas på flera olika sätt. I likhet

med domkapitlet i Uppsala anser jag, att det inte bör ske genom bildande av en utlandsförsamling

av traditionell typ. Det finns inte heller någon anledning att knyta

verksamheten till sjömansvårdsstyrelsen. Man bör i stället pröva den väg som från

flera håll har föreslagits, nämligen att ge ett bidrag till avlöning av en präst, som

tjänstgör bland svenskar i hela Schweiz. Det förefaller lämpligt att prästen också i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 22 år 1968

viss omfattning utsträcker sin verksamhet till svenskar i Italien och att han fungerar

som kontaktman med Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet.

Det bidrag av allmänna medel som jag förordar bör utgå ur kyrkofonden enligt

6 § andra stycket 4) kyrkofondslagen. När det gäller omfattningen av detta stöd

vill jag först betona, att de församlingar som betjänas av prästen bör bidra till

hans avlöning. Bidraget från kyrkofonden bör i enlighet med kammarkollegiets

förslag skäligen bestämmas till 30 000 kr. om året. Dessutom bör 4 000 kr. årligen

utgå för prästens tjänsteresor till Italien. Jag ansluter mig också till kammarkollegiets

förslag, att dessa bidrag om sammanlagt 34 000 kr. årligen tills vidare

bör utgå bara under tre år. Innan denna treårsperiod är slut får en omprövning

ske med ledning av de erfarenheter som har vunnits.

Om bidraget beviljas, fordras vissa föreskrifter om tillsättning av och tillsyn

över tjänsten samt instruktion för tjänstens innehavare m. m. I denna del kräver

ärendet emellertid inte riksdagens medverkan.

2. Avlöningsbidrag till sjömanspräster

Ur kyrkofonden utgår f. n. till svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse enligt 6 §

andra stycket 4) lagen om kyrkofond (senaste lydelse se 1951: 571) 17 bidrag om

vartdera 27 100 kr. årligen för avlönande av präster, som är anställda i styrelsens

tjänst i utlandet.

Svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse har anhållit om bidrag ur kyrkofonden

för budgetåret 1968/69 till avlöning av ytterligare en sjömanspräst. Som grund

för detta yrkande har styrelsen särskilt åberopat den verksamhet som styrelsen

under de sista åren har tagit upp i Lima-Callao. Vidare har styrelsen — under

hänvisning till 1967 års lönehöjningar — anhållit om höjning av nu utgående bidrag

från 27 100 kr. till 28 726 kr. och om retroaktivt tillägg för tiden den 1

januari 1967—den 30 juni 1968 med 1 626 kr. för år för var och en av de präster,

för vilka bidrag under motsvarande tid har utgått ur kyrkofonden (16 präster

under första halvåret 1967, därefter 17). Styrelsen har under budgetåret 1966/67

på 34 platser utomlands haft 68 anställda, varav 27 sjömanspräster, 38 assistenter

och 3 vaktmästare.

Kammarkollegiet tillstyrker avlöningsbidrag till ytterligare en sjömanspräst. Mot

sjömansvårdsstyrelsens förslag om höjning av bidragen har kollegiet inte något att

erinra. Vad angår frågan om retroaktivt tillägg för tiden den 1 januari 1967—den

30 juni 1968 vill kollegiet inte motsätta sig bifall med hänsyn till att tillägg av detta

slag har utgått tidigare. Kollegiet tar emellertid upp frågan om retroaktiva tilllägg

till bidragen bör utgå även för framtiden och finner övervägande skäl tala för

att dessa tillägg avvecklas. Kollegiet erinrar bl. a. om att bidragen i viss mån är

skönsmässigt bestämda och inte avser att exakt motsvara lönerna i vissa angivna

lönegrader.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1968

Departementschefen

Budgetåret 1962/63 utgick tolv bidrag ur kyrkofonden till avlöning av sjömanspräster.

Antalet bidrag har därefter utökats till f. n. sjutton. Såväl föregående

som innevarande budgetår har ett nytt bidrag tillkommit. Jag är därför inte beredd

att redan nu tillstyrka ytterligare bidrag.

I likhet med vad som tidigare har skett bör bidragen höjas med hänsyn till

de allmänna lönehöjningar som har ägt rum. Jag föreslår därför, att varje bidrag

höjs till 28 700 kr. den 1 juli 1968. Retroaktivt tillägg för tiden den 1 januari

1967—den 30 juni 1968 bör få utgå med 1 600 kr. för år och bidrag, dvs. med ett

sammanlagt belopp av 40 000 kr. Frågan huruvida sådana retroaktiva tillägg bör

utgå även i framtiden torde få prövas senare.

3. Anslag för anordnande av teologiska fortbildningskurser för präster in. m.

Med stöd av 6 § andra stycket 4) lagen om kyrkofond utgår fr. o. m. budgetåret

1953/54 ett årligt anslag av högst 20 000 kr. ur kyrkofonden för studiebidrag åt

präster vid tjänstledighet i vissa fall och för anordnande av vissa teologiska fortbildningskurser

för präster. Anslaget, som har kommit att användas huvudsakligen

till teologiska seminarier och kurser för prästerna ute i stiften, har under senare

år visat sig alltmera otillräckligt på grund av stegrade kostnader och viss utökning

av kursverksamheten. Jag föreslår därför, att anslaget fr. o. m. nästa budgetår får

utgå med högst 30 000 kr.

4. Anslag till anlitande av biträde vid handläggningen av kyrkliga ärendén

Enligt 6 § andra stycket 6) lagen om kyrkofond (senaste lydelse se 1959: 139)

skall ur kyrkofonden utgå anslag, som Kungl. Maj:t och riksdagen finner skäligt

ställa till vederbörande statsdepartements förfogande för anlitande av biträde vid

handläggning av kyrkliga ärenden. För innevarande budgetår är anslaget uppfört

med 80 000 kr. För nästa budgetår räknar jag med ett lika stort medelsbehov och

föreslår därför, att ett oförändrat anslag av 80 000 kr. anvisas för ändamålet.

5. Anslag till iordningställande av nya lokaler för den skogliga personalen hos

stiftsnämnden i Uppsala

Domkapitlet i Uppsala inryms sedan länge i en särskild byggnad, som tillhör

Uppsala domkyrka. Vid stiftsnämndens tillkomst visade det sig omöjligt att i denna

byggnad bereda plats åt stiftsnämndens skogliga personal, dvs. stiftsjägmästaren och

dennes medhjälpare. Denna personal fick då i stället disponera (från 1937) tre

rum i en angränsande byggnad, det s. k. domtrapphuset som också tillhör domkyrkan.

Förbindelse anordnades mellan dessa tre rum och domkapitlets expeditions
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1968

9

lokaler i bottenvåningen i domkapitelshuset. Under senare tid har åt denna personal

upplåtits ytterligare ett rum i tredje våningen av domtrapphuset. För dispositionen

av dessa lokaler har erlagts hyra till domkyrkan från en delpost i anslaget till

omkostnader för domkapitlen och stiftsnämnderna m. m. Denna kostnad har ersatts

ur kyrkofonden.

Domkapitlet i Uppsala har anhållit, att 119 000 kr. anvisas till iordningställande

av nya lokaler för stiftsjägmästaren och hans personal m. m. I sin motivering

framhåller domkapitlet, att de gamla lokalerna numera, sedan den skogliga personalen

alltmer utökats, är klart otillräckliga. För att avhjälpa denna brist har ett

förslag utarbetats, som går ut på att anskaffa nya, större lokaler. Detta skall ske

genom att ställa i ordning dels tre rum i domtrapphusets tredje våning, inberäknat

det rum som redan tillfälligt upplåtits, dels ett större rum med vissa angränsande

utrymmen i domkapitlets vindsvåning. En trappa skall inrättas i domkapitelshuset

och vissa andra anordningar vidtas för att förbinda de nya lokalerna inbördes

och med domkapitelsexpeditionen i undervåningen. Vissa reparationsoch

förbättringsarbeten skall också göras i stiftsjägmästarpersonalens nuvarande

lokalutrymmen, som i fortsättningen skall användas för andra ändamål. Kostnaderna

för att utföra samtliga dessa byggnads- och reparationsarbeten samt

vissa värme- och sanitetsarbeten i anslutning till arbetena beräknas till 119 000 kr.

Domkyrkan har inte någon nytta av ändringsarbetena, som i en framtid till och

med kan bli till nackdel för domkyrkan. Bl. a. av denna anledning bör hyra utgå

till domkyrkan, även om ändringsarbetena bekostas av det allmänna. Hyran, som

normalt kan beräknas utgöra 3 822 kr. årligen, bör — med hänsyn till att en

av de sju personer som skall ha sina tjänsterum i lokalerna tillhör domkapitlet —

kunna sänkas med 1/7 av detta belopp eller till avrundat 3 275 kr. för år.

Byggnadsstyrelsen, som har samrått med riksantikvarieämbetet, har förklarat

sig i huvudsak inte ha något att invända mot förslaget.

Kammarkollegiet har ingen erinran mot att de arbeten i domkapitelshuset och

domtrapphuset utförs som går ut på att ställa i ordning nya lokaler åt stiftsnämndens

skogliga personal. Kostnaderna för dessa arbeten bör bestridas ur kyrkofonden,

medan kostnaderna för övriga arbeten, i första hand dem som avser stiftsjägmästarpersonalens

nuvarande lokaler, bör betalas av domkyrkan. Då kostnaderna

för sistnämnda arbeten, inberäknat gemensamma kostnader, kan uppskattas

till omkring 20 000 kr., förordar kollegiet, att ett avrundat belopp av 100 000 kr.

anvisas ur kyrkofonden för ifrågavarande ändamål. Vad beträffar hyran för de nya

lokalerna framhåller kollegiet, att de planerade arbetena utan tvivel kommer att

höja byggnadernas värde. Vidare utgår i allmänhet inte någon hyra för övriga

stiftsnämnders lokaler. Kollegiet anser därför skäligt, att hyran för de nya lokalerna

tills vidare begränsas till förslagsvis 2 000 kr. för år. Kollegiets förslag går alltså

ut på att högst 100 000 kr. av kyrkofondens medel får tas i anspråk för de

planerade arbetena under villkor att hyran för de åt stiftsnämnden upplåtna lokalerna

tills vidare, intill dess Kungl. Maj:t kan bestämma annat, begränsas till 2 000

kr. årligen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 22 år 1968

Departementschefen

Det är angeläget, att den skogliga personalen hos stiftsnämnden i Uppsala får

tillgång till bättre lokaler. De föreslagna arbetena bör därför utföras.

I fråga om finansieringen av arbetena förordar jag emellertid en annan lösning

än den som har föreslagits av myndigheterna. Eftersom Uppsala domkyrka äger

fastigheterna, bör domkyrkan svara för reparationskostnaderna. Med hänsyn till sin

ekonomiska ställning bör domkyrkan få ett lån på 100 000 kr. ur kyrkofonden för

ändamålet. Kungl. Maj:t torde få bestämma lånevillkoren efter förslag av statskontoret.

Jag räknar med att återbetalningstiden blir relativt lång. Domkyrkan bör

kunna tillgodogöra sig en högre hyra för de nya rymligare lokalerna än vad som

har föreslagits i ärendet.

6. Bidrag till kyrkomusikerutbildningen vid Sköndalsinstitutet

Enligt 6 § andra stycket 9) lagen om kyrkofond (senaste lydelse se 1960: 164)

har för innevarande budgetår anvisats ett anslag av högst 65 000 kr. ur kyrkofonden

som bidrag till kostnaderna för den kyrkomusikaliska linjen vid Sköndalsinstitutet.

Direktionen för Svenska diakonsällskapet har anhållit, att anslaget till utbildningen

budgetåret 1968/69 höjs till 126 479 kr., vilket belopp motsvarar de beräknade

kostnaderna för avlöningar åt lärare efter avdrag av inflytande elevavgifter.

Vidare har direktionen anhållit om ett tilläggsanslag av 3 313 kr. för budgetåret

1967/68 för beräknade lönetillägg åt lärarna vårterminen 1968. Kostnaderna

för lokaler, undervisningsmateriel m. m. har direktionen avsett att diakonsällskapet

skall bestrida.

Kammarkollegiet erinrar om att direktionen beräknade lärarkostnaderna för innevarande

budgetår efter avdrag av elevavgifter till 104 000 kr. Motsvarande kostnader

för nästa budgetår låter sig inte beräknas, förrän lönetilläggen för åren 1968

och 1969 har fastställts. Kostnaderna torde väl dock inte komma att mera avsevärt

understiga det belopp som direktionen har angett och som innebär en avsevärd

höjning. Kollegiet tillstyrker därför en höjning av bidraget med 5 000 kr.

Däremot avstyrker kollegiet bestämt yrkandet om ett tilläggsanslag för innevarande

budgetår.

Departementschefen

Med hänsyn till Sköndalsinstitutets ökade kostnader för lärarlöner och timarvoden

förordar jag, att bidraget höjs med 5 000 kr. till högst 70 000 kr. Något

tilläggsanslag för innevarande budgetår är jag däremot inte beredd att tillstyrka.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1968 11

7. Övriga frågor om anslag ur kyrkofonden

Enligt 6 § andra stycket 9) lagen om kyrkofond utgår ur kyrkofonden anslag

till extra utgifter med ett av Kungl. Maj:t och riksdagen bestämt belopp för år. Beloppet

får efter Kungl. Maj:ts bestämmande användas till kyrkliga ändamål. Anslaget,

som för det kyrkliga området motsvarar de under riksstatens särskilda

huvudtitlar uppförda anslagen till extra utgifter, är uppfört med 100 000 kr.

I skrivelse den 18 oktober 1966 anhöll dåvarande ärkebiskopen Gunnar Hultgren

i egenskap av ordförande i svenska ekumeniska nämnden om bidrag ur kyrkofonden

med 150 000 kr. till vissa kostnader i samband med Kyrkornas världsråds

fjärde generalförsamling i Uppsala den 4—20 juli 1968. Hälften av beloppet

behövde tas i anspråk under budgetåret 1967/68. I enlighet med förslag i prop.

1967: 35 s. 8 anvisade 1967 års riksdag (3LU 29, rskr 155) vid sidan av det ordinarie

anslaget till extra utgifter ett särskilt belopp av högst 75 000 kr. till förberedelsearbeten

för generalförsamlingen.

Departementschefen

På grund av ökat medelsbehov och höjda kostnader fordras en uppräkning av

anslaget till extra utgifter och jag föreslår därför, att anslaget höjs med 10 000

kr. till 110 000 kr.

I prop. 1967: 35 s. 8 uttalade min företrädare, att ett anslag av 150 000 kr.

syntes böra utgå av kyrkofondsmedel till kostnaderna för Kyrkornas världsråds

generalförsamling i Uppsala sommaren 1968. I enlighet med förslag i samma

prop. anvisades högst 75 000 kr. till förberedelsearbeten under innevarande budgetår.

Jag förordar, att högst 75 000 kr. får utgå ur kyrkofonden även för nästa

budgetår till kostnader i samband med generalförsamlingen. Beloppet bör med hänsyn

till sin storlek anvisas vid sidan av det ordinarie anslaget till extra utgifter.

8. Hemställan

Under åberopande av vad jag har anfört i detta avsnitt hemställer jag, att Kungl.

Maj:t föreslår riksdagen att medge att ur kyrkofonden

a) fr. o. m. den 1 juli 1968 tills vidare under tre år utgår bidrag

med 34 000 kr. årligen till avlönings- och resekostnader för

en präst med huvudsaklig tjänstgöring bland svenskar i Schweiz,

b) till svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse utgår dels för

tiden den 1 januari 1967—den 30 juni 1968 ytterligare avlöningsbidrag

med sammanlagt 40 000 kr., dels fr. o. m. den 1 juli 1968

tills vidare 17 bidrag om vartdera 28 700 kr. årligen för avlöning

av präster, som är anställda i styrelsens tjänst i utlandet,

c) fr. o. m. den 1 juli 1968 tills vidare utgår medel med högst

30 000 kr. årligen för studiebidrag åt präster vid tjänstledighet

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1968

i vissa fall och för anordnande av vissa teologiska fortbildningskurser

för präster,

d) för budgetåret 1968/69 utgår medel med högst 80 000 kr.

för anlitande av biträde vid handläggningen av kyrkliga ärenden

inom vederbörande statsdepartement,

e) till Uppsala domkyrka utgår ett lån på 100 000 kr. för anordnande

av nya lokaler åt den skogliga personalen hos stiftsnämnden

i Uppsala,

f) för budgetåret 1968/69 utgår bidrag till Svenska diakonsällskapet

med högst 70 000 kr. till bestridande av kostnader för

utbildning av kyrkomusiker vid Sköndalsinstitutet,

g) fr. o. m. den 1 juli 1968 tills vidare utgår anslag med

110 000 kr. för år till extra utgifter enligt 6 § andra stycket 9)

lagen om kyrkofond,

h) för budgetåret 1968/69 utgår bidrag med högst 75 000 kr.

till kostnader i samband med Kyrkornas världsråds fjärde generalförsamling

i Uppsala.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Tryckeribolaget Ivar Haeggström AB • Stockholm 1968

680041

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1968:112 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående vissa anslag ur kyrkofonden, to. w. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  2. 3LU 1968:39 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag ur kyrkofonden, m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  3. 3LU 1968:28 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag ur kyrkofonden, m. in. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten