Angående vissa anslag ur kyrkofonden, m. m
1968-02-02 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1968:22, Angående vissa anslag ur kyrkofonden, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1968
1
Nr 22
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag ur kyrkofonden,
m. m.; given Stockholms slott den 2 februari
1968.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över utbildnings ärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § 1 och 2 mom.
prästlönekostnadslagen den 29 juni 1951 (nr 570),
dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Enligt Vårt nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF
Olof Palme
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionens första avsnitt föreslås några mindre ändringar i prästlönekostnadslagen,
huvudsakligen av formell art.
Propositionens andra avsnitt rör frågor om anslag ur kyrkofonden för nästa
budgetår. Sålunda föreslås bidrag med 34 000 kr. för år till kyrklig verksamhet
bland svenskar i Schweiz. Förslag läggs fram om uppräkning av avlöningsbidragen
till sjömanspräster. Anslaget för anordnande av teologiska fortbildningskurser för
präster m. m. föreslås höjt med 10 000 kr. För anlitande av biträde inom utbildningsdepartementet
vid handläggningen av kyrkliga ärenden begärs oförändrat belopp.
Uppsala domkyrka föreslås få ett lån ur kyrkofonden för att i ett av sina hus
anordna nya lokaler åt personal hos stiftsnämnden i Uppsala. Till den kyrkomusikaliska
utbildningen vid Sköndalsinstitutet föreslås ett bidrag av 70 000 kr.
Kyrkofondsanslaget till extra utgifter föreslås uppräknat med 10 000 kr. Slutligen
föreslås att 75 000 kr. utgår för att täcka vissa kostnader i samband med Kyrkornas
världsråds fjärde generalförsamling i Uppsala. 1
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 22
2
Kungl. Maj:ls proposition nr 22 år 1968
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 3 § 1 och 2 mom. prästlönekostnadslagen
den 29 juni 1951 (nr 570)
Härigenom förordnas, att 3 § 1 och 2 mom. prästlönekostnadslagen den 29 juni
19511 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
1 mom. Pastoratet skall---
1) församlingspräst tillkommande
lön, kallortstillägg och språktillägg,
2) församlingspräst, vikarie för sådan
präst, pastoratsadjunkt och ickeprästvigt
tjänstebiträde åt församlingspräst
tillkommande ersättning för åkning
i tjänsten och tjänsteresa inom
pastoratet ävensom traktamente åt
församlingspräst och vikarie för sådan
präst i anledning av anstånd med omstationering,
samt
3) församlingspräst tillkommande
vikariatsersättning och tjänstedubbleringsarvode.
2 mom. Pastoratets utgifter under
visst år för avlöningsförmåner,
som avses i 1 mom. 1) och 2) skola
ligga till grund för beräkningen av
pastoratets prästlönekostnad
för året. Närmare bestämmelser
om hur kostnaden skall beräknas
meddelar Konungen.
Kostnaderna för avlöningsförmåner
som avses i 1 mom. 3) skola stanna å
pastoratet.
(Föreslagen lydelse)
3 §•
- avlöningsförmåner, nämligen
1) församlingspräst tillkommande
lön, lönetillägg och semesterersättning,
2) församlingspräst, vikarie för sådan
präst, pastoratsadjunkt och icke-prästvigt
tjänstebiträde åt församlingspräst
tillkommande ersättning för åkning i
tjänsten och tjänsteresa inom pastoratet
ävensom traktamente åt församlingspräst
och vikarie för sådan präst i
anledning av anstånd med omstationering.
2 in o m. Pastoratets utgifter under
visst år för avlöningsförmåner som avses
i 1 mom. skola, med undantag för
vikariatstillägg och tjänstedubbleringstillägg,
ligga till grund för beräkningen
av pastoratets prästlönekostnad
för året. Närmare bestämmelser
om hur kostnaden skall beräknas
meddelar Konungen.
Kostnaderna för vikariatstillägg och
tjänstedubbleringstillägg skola stanna
å pastoratet.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift
utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och skall tillämpas i fråga om
avlöningskostnader som avser tiden från och med den 1 januari 1966.
1 Senaste lydelse av 3 § 1 mom. se 1967:104 och av 3 § 2 mom. se 1963:449.
Kungl. Maj.ts proposition nr 22 år 1968
3
Utdrag av protokollet över utbildningsårenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 2 februari 1968.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Lundkvist,
Gustafsson, Geijer, Myrdal, Wickman, Moberg.
Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Palme, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter frågor om vissa anslag ur kyrkofonden,
in. in., och anför.
I. Ändring i prästlönekostnadslagen
Enligt 3 § 1 mom. prästlönekostnadslagen den 29 juni 1951 (nr 570, ändrad
senast 1967: 104) skall pastorat bestrida kostnaderna bl. a. för följande församlingspräst
tillkommande avlöningsförmåner, nämligen lön, kallortstillägg och språktillägg
(p. 1) samt vikariatsersättning och tjänstedubbleringsarvode (p. 3).
De huvudsakliga bestämmelserna om avlöningsförmåner åt församlingspräst
fanns före den 1 januari 1966 i 16 § 1 mom. prästlönereglementet den 29 juni
1951 (nr 577, omtryckt 1963: 621). Fr. o. m. den 1 januari 1966 gäller i stället
10 § 1 mom. allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (AST).
Enligt 16 § 1 mom. prästlönereglementet jämfört med 30 och 31 §§ reglementet
erhöll församlingspräst, såvitt nu är av intresse, lön, kallortstillägg, språktillägg,
vikariatsersättning och tjänstedubbleringsarvode, medan han enligt 10 § 1 mom.
AST får bl. a. lön, lönetillägg och semesterersättning.
Prästlönereglementets begrepp vikariatsersättning och tjänstedubbleringsarvode
har i AST ersatts med vikariatstillägg resp. tjänstedubbleringstillägg. Vikariatsoch
tjänstedubbleringstillägg samt språk- och kallortstillägg utgör lönetillägg enligt
terminologin i AST (7 kap. 22 och 23 §§ samt 29 § 4 mom. med tillhörande specialbestämmelser
del XIII). I lön ingår ogulden semesterlön. Såväl semesterlön som
semesterersättning är avlöningsförmåner, som prästerna erhållit genom AST. Semesterersättning
bör givetvis liksom semesterlön betalas av pastoratet.
Det bör råda överensstämmelse mellan den terminologi som används i AST och
den som används i prästlönekostnadslagen. Vidare bör direkt utsägas, att semesterersättning
skall betalas av pastoratet. Punkt 1 i 3 § 1 mom. prästlönekostnads1*
•— Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 22
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1968
lagen bör därför ändras så att däri tas upp lön, lönetillägg och semesterersättning,
medan punkt 3 bör utgå. Med anledning härav bör vissa redaktionella ändringar
göras i 3 § 2 mom. lagen. Bestämmelserna bör göras tillämpliga fr. o. m. den 1
januari 1966.
I enlighet med det anförda har inom utbildningsdepartementet upprättats förslag
till lag om ändrad lydelse av 3 § 1 och 2 mom. prästlönekostnadslagen den
29 juni 1951 (nr 570).
Över förslaget har yttrande avgetts av Svenska pastoratens riksförbund, som
tillstyrkt förslaget.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t genom proposition föreslår riksdagen att antaga
lagförslaget.
II. Vissa anslag ur kyrkofonden
1. Bidrag till kyrklig verksamhet i Schweiz
Till kyrklig verksamhet bland svenskar i andra länder utgår ekonomiskt stöd
från det allmänna i olika former. Kostnaderna för avlöning av kyrkoherdarna
i de sju svenska utlandsförsamlingar för vilka Kungl. Maj:t har fastställt kyrkoordning
betalas sålunda ur kyrkofonden. Från denna utgår också bidrag till lön åt
de sju församlingarnas kyrkomusiker. Av statsmedel utgår bidrag till lön åt vaktmästare
och biträden hos dessa församlingar (prop. 1966: 34, SU 51, rskr 158).
Vidare åtnjuter svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse bidrag från kyrkofonden till
avlöning av 17 sjömanspräster, vilket närmare berörs under nästa punkt.
Något bidrag av stats- eller kyrkofondsmedel har hittills inte utgått till kyrklig
verksamhet bland svenskar i Schweiz. Frågan härom har emellertid aktualiserats i
en skrivelse den 30 juli 1965 från dåvarande svenske ambassadören i Bern
F. Stackelberg. I skrivelsen framhåller han, att den svenska kolonin i landet på
senare år har vuxit betydligt och omfattar mer än 2 000 personer. Den kyrkliga
verksamheten bland svenskarna är mest livaktig i Geneve och Lausanne. Sedan år
1961 är en svensk präst ledare för denna verksamhet, som har utsträckts även till
Bern och andra orter i Schweiz. Stackelberg framkastar tanken, att en svensk
präst i Schweiz skulle kunna tjänstgöra som regionalpräst i hela landet och möjligen
också i angränsande områden. I anslutning härtill föreslår han, att frågan om
bidrag av statsmedel till verksamheten utreds.
Domkapitlet i TJppsala har i yttrande över Stackelbergs förslag diskuterat olika
möjligheter att ekonomiskt stödja den berörda verksamheten. Enligt domkapitlets
mening bör den traditionella formen med svenska utlandsförsamlingar knappast
användas ytterligare med hänsyn till att svenskarnas bosättning utomlands är starkt
spridd och underkastad ständiga växlingar. Domkapitlet avvisar även tanken på att
Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1968
5
i det aktuella fallet söka en anknytning till sjömansvårdsstyrelsen. I stället tillstyrker
domkapitlet, att stöd lämnas genom att en präst avlönas med allmänna
medel. Prästen bör vara stationerad i Geneve och svara för den andliga vården
bland svenskar i hela Schweiz. Han bör dessutom vara förbindelseman mellan
svenska kyrkan och de båda ekumeniska världsorganisationer som har sitt högkvarter
i Geneve, nämligen Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet.
Om en ytterligare vidgning av arbetsuppgifterna är motiverad, bör tjänstgöring
bland svenskar i Rom under ett par besöksperioder om året i första hand komma i
fråga.
Statskontoret framhåller, att det från rent formella synpunkter inte torde möta
hinder att anlita kyrkofonden även för annan kyrklig verksamhet bland svenskar
utomlands än den för vilken bidrag nu utgår. Mot bakgrunden av fondens karaktär
av utjämningsfond mellan församlingarna, som genom den allmänna kyrkoavgiften
väsentligen svarar för fondens utgifter, bör emellertid ytterligare bidrag till
kyrklig verksamhet utomlands utgå ur fonden bara om starka skäl talar för att
bidragsgivningen utvidgas. Det kan ifrågasättas, om sådana skäl föreligger i detta
fall. Å andra sidan bör anslag på riksstaten knappast heller komma i fråga. Statskontoret
anser sig i varje fall inte kunna tillstyrka det föreliggande förslaget.
Sedan domkapitlet i Uppsala anmodats att komplettera utredningen i ärendet på
vissa punkter, har domkapitlet överlämnat åtskilligt material, som ger upplysning
bl. a. om antalet svenskar i olika områden av Schweiz och de ekonomiska villkor
under vilka den kyrkliga verksamheten bland dem bedrivs. I Geneve bor mer än
550 svenskar, i Lausanne-området ca 400, i Ziirich-området ca 450 och i Bern
ett hundratal. Härtill kommer ett par hundra svenska ungdomar och minst 500
internationellt verksamma svenskar, som befinner sig på tillfälligt uppdrag i
Schweiz, huvudsakligen i Geneve. Svenska församlingar har bildats i Geneve och
Lausanne. I Ziirich finns en gemensam församling för svenskar, danskar och norrmän.
Ingen av dessa församlingar för någon speciell medlemsförteckning, utan
alla landsmän med känd adress kallas till gudstjänster och sammankomster. Församlingarna
finansieras helt på frivillig väg, nämligen genom gåvor, kollekter och
basarer. Intäkterna har de senaste åren visat en stigande tendens. Församlingen i
Geneve redovisar för räkenskapsåret 1965/66 intäkter om 12 626 kr. Motsvarande
belopp för församlingen i Lausanne är 21 853 kr. Eftersom de båda församlingarna
har utgifter av flera olika slag, har lönen till den präst som sedan år 1961 tjänstgör
huvudsakligen i dessa församlingar varit relativt blygsam. Den uppgick räkenskapsåret
1965/66 till 12 000 kr. men i senare budgetförslag räknar församlingarna
med en höjning till 14 400 kr. om året.
På grundval av dessa uppgifter föreslår domkapitlet, att kyrkofonden bekostar
avlöningen av en svensk präst med stationeringsort i Geneve. Denne bör i första
hand svara för pastoralvården i de svenska församlingarna i Schweiz och i andra
hand vara svenska kyrkans kontaktman med de båda ekumeniska världsorganisationernas
högkvarter i Geneve. Han bör också varje år hålla vissa gudstjänster i
Italien, framför allt i Rom. Domkapitlet meddelar i detta sammanhang, att en
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1968
tjänst som svensk sjömanspräst i Genua nyligen har dragits in. I fråga om avlöningsförmåner
m. m. förordar domkapitlet, att prästen liksom förste stiftsadjunkt
placeras i lönegrad Ae 24 (f. n. 40 212 kr. för år i lägsta löneklassen, ortsgrupp 5)
och att han får vissa utlandsförmåner i likhet med utrikesförvaltningens tjänstemän
samt ersättning för pensionsavgifter och grupplivförsäkringspremie. Slutligen bör
enligt domkapitlets mening 4 000 kr. årligen anvisas för minst fyra resor till Italien
varje år.
Domkapitlet har också överlämnat dels en skrivelse från kyrkoråden i de svenska
församlingarna i Geneve och Lausanne med begäran om ekonomiskt stöd för avlöning
av en präst, dels en skrivelse i samma syfte från de svenska medlemmarna
av kyrkorådet i den skandinaviska församlingen i Ziirich. I särskilda skrivelser har
vidare såväl nuvarande ambassadören i Bern Klas Böök som chefen för Sveriges
ständiga delegation hos de internationella organisationerna i Geneve, ambassadören
Erik von Sydow, förordat att medel anvisas för ändamålet.
Kammarkollegiet tillstyrker ett årligt bidrag av allmänna medel till avlöning av
en svensk präst i Schweiz. Enligt kollegiets mening bör dock inte hela avlöningskostnaden
bestridas av det allmänna. Församlingarna i Geneve och Lausanne
bör som hittills lämna sitt bidrag till prästens avlöning. I fortsättningen bör även
församlingen i Zurich svara för en del av lönekostnaden. Med beaktande av prästens
tänkta uppgifter att i andra hand dels fungera som svenska kyrkans förbindelseman
med de ekumeniska världsorganisationerna i Geneve, dels hålla vissa
gudstjänster i Italien bör det årliga lönebidraget från det allmännas sida bestämmas
till 30 000 kr. Dessutom bör 4 000 kr. årligen anslås för resor till Italien.
Båda beloppen bör utgå ur kyrkofonden enligt 6 § andra stycket 4) lagen om kyrkofond
och ställas till domkapitlets i Uppsala förfogande för avsedda ändamål.
Eftersom anordningen med en svensk regionalpräst i Schweiz med vissa speciella
uppgifter vid sidan av församlingsvården innebär en hittills oprövad form av kyrklig
verksamhet, bör enligt kollegiets uppfattning de föreslagna bidragen ur kyrkofonden
utgå bara under tre år. Före utgången av denna period bör frågan prövas
om.
Departementschefen
Antalet svenskar som är bosatta eller vistas i Schweiz överstiger 2 000. Behov
av kyrklig verksamhet bland dem har särskilt gjort sig gällande i Geneve, Lausanne
och Zurich, där församlingar har bildats.
Förhållandena motiverar enligt min mening ett bidrag av allmänna medel till
denna kyrkliga verksamhet. Frågan kan emellertid lösas på flera olika sätt. I likhet
med domkapitlet i Uppsala anser jag, att det inte bör ske genom bildande av en utlandsförsamling
av traditionell typ. Det finns inte heller någon anledning att knyta
verksamheten till sjömansvårdsstyrelsen. Man bör i stället pröva den väg som från
flera håll har föreslagits, nämligen att ge ett bidrag till avlöning av en präst, som
tjänstgör bland svenskar i hela Schweiz. Det förefaller lämpligt att prästen också i
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj ds proposition nr 22 år 1968
viss omfattning utsträcker sin verksamhet till svenskar i Italien och att han fungerar
som kontaktman med Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet.
Det bidrag av allmänna medel som jag förordar bör utgå ur kyrkofonden enligt
6 § andra stycket 4) kyrkofondslagen. När det gäller omfattningen av detta stöd
vill jag först betona, att de församlingar som betjänas av prästen bör bidra till
hans avlöning. Bidraget från kyrkofonden bör i enlighet med kammarkollegiets
förslag skäligen bestämmas till 30 000 kr. om året. Dessutom bör 4 000 kr. årligen
utgå för prästens tjänsteresor till Italien. Jag ansluter mig också till kammarkollegiets
förslag, att dessa bidrag om sammanlagt 34 000 kr. årligen tills vidare
bör utgå bara under tre år. Innan denna treårsperiod är slut får en omprövning
ske med ledning av de erfarenheter som har vunnits.
Om bidraget beviljas, fordras vissa föreskrifter om tillsättning av och tillsyn
över tjänsten samt instruktion för tjänstens innehavare m. m. I denna del kräver
ärendet emellertid inte riksdagens medverkan.
2. Avlöningsbidrag till sjömanspräster
Ur kyrkofonden utgår f. n. till svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse enligt 6 §
andra stycket 4) lagen om kyrkofond (senaste lydelse se 1951: 571) 17 bidrag om
vartdera 27 100 kr. årligen för avlönande av präster, som är anställda i styrelsens
tjänst i utlandet.
Svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse har anhållit om bidrag ur kyrkofonden
för budgetåret 1968/69 till avlöning av ytterligare en sjömanspräst. Som grund
för detta yrkande har styrelsen särskilt åberopat den verksamhet som styrelsen
under de sista åren har tagit upp i Lima-Callao. Vidare har styrelsen — under
hänvisning till 1967 års lönehöjningar — anhållit om höjning av nu utgående bidrag
från 27 100 kr. till 28 726 kr. och om retroaktivt tillägg för tiden den 1
januari 1967—den 30 juni 1968 med 1 626 kr. för år för var och en av de präster,
för vilka bidrag under motsvarande tid har utgått ur kyrkofonden (16 präster
under första halvåret 1967, därefter 17). Styrelsen har under budgetåret 1966/67
på 34 platser utomlands haft 68 anställda, varav 27 sjömanspräster, 38 assistenter
och 3 vaktmästare.
Kammarkollegiet tillstyrker avlöningsbidrag till ytterligare en sjömanspräst. Mot
sjömansvårdsstyrelsens förslag om höjning av bidragen har kollegiet inte något att
erinra. Vad angår frågan om retroaktivt tillägg för tiden den 1 januari 1967—den
30 juni 1968 vill kollegiet inte motsätta sig bifall med hänsyn till att tillägg av detta
slag har utgått tidigare. Kollegiet tar emellertid upp frågan om retroaktiva tilllägg
till bidragen bör utgå även för framtiden och finner övervägande skäl tala för
att dessa tillägg avvecklas. Kollegiet erinrar bl. a. om att bidragen i viss mån är
skönsmässigt bestämda och inte avser att exakt motsvara lönerna i vissa angivna
lönegrader.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1968
Departementschefen
Budgetåret 1962/63 utgick tolv bidrag ur kyrkofonden till avlöning av sjömanspräster.
Antalet bidrag har därefter utökats till f. n. sjutton. Såväl föregående
som innevarande budgetår har ett nytt bidrag tillkommit. Jag är därför inte beredd
att redan nu tillstyrka ytterligare bidrag.
I likhet med vad som tidigare har skett bör bidragen höjas med hänsyn till
de allmänna lönehöjningar som har ägt rum. Jag föreslår därför, att varje bidrag
höjs till 28 700 kr. den 1 juli 1968. Retroaktivt tillägg för tiden den 1 januari
1967—den 30 juni 1968 bör få utgå med 1 600 kr. för år och bidrag, dvs. med ett
sammanlagt belopp av 40 000 kr. Frågan huruvida sådana retroaktiva tillägg bör
utgå även i framtiden torde få prövas senare.
3. Anslag för anordnande av teologiska fortbildningskurser för präster in. m.
Med stöd av 6 § andra stycket 4) lagen om kyrkofond utgår fr. o. m. budgetåret
1953/54 ett årligt anslag av högst 20 000 kr. ur kyrkofonden för studiebidrag åt
präster vid tjänstledighet i vissa fall och för anordnande av vissa teologiska fortbildningskurser
för präster. Anslaget, som har kommit att användas huvudsakligen
till teologiska seminarier och kurser för prästerna ute i stiften, har under senare
år visat sig alltmera otillräckligt på grund av stegrade kostnader och viss utökning
av kursverksamheten. Jag föreslår därför, att anslaget fr. o. m. nästa budgetår får
utgå med högst 30 000 kr.
4. Anslag till anlitande av biträde vid handläggningen av kyrkliga ärendén
Enligt 6 § andra stycket 6) lagen om kyrkofond (senaste lydelse se 1959: 139)
skall ur kyrkofonden utgå anslag, som Kungl. Maj:t och riksdagen finner skäligt
ställa till vederbörande statsdepartements förfogande för anlitande av biträde vid
handläggning av kyrkliga ärenden. För innevarande budgetår är anslaget uppfört
med 80 000 kr. För nästa budgetår räknar jag med ett lika stort medelsbehov och
föreslår därför, att ett oförändrat anslag av 80 000 kr. anvisas för ändamålet.
5. Anslag till iordningställande av nya lokaler för den skogliga personalen hos
stiftsnämnden i Uppsala
Domkapitlet i Uppsala inryms sedan länge i en särskild byggnad, som tillhör
Uppsala domkyrka. Vid stiftsnämndens tillkomst visade det sig omöjligt att i denna
byggnad bereda plats åt stiftsnämndens skogliga personal, dvs. stiftsjägmästaren och
dennes medhjälpare. Denna personal fick då i stället disponera (från 1937) tre
rum i en angränsande byggnad, det s. k. domtrapphuset som också tillhör domkyrkan.
Förbindelse anordnades mellan dessa tre rum och domkapitlets expeditions
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1968
9
lokaler i bottenvåningen i domkapitelshuset. Under senare tid har åt denna personal
upplåtits ytterligare ett rum i tredje våningen av domtrapphuset. För dispositionen
av dessa lokaler har erlagts hyra till domkyrkan från en delpost i anslaget till
omkostnader för domkapitlen och stiftsnämnderna m. m. Denna kostnad har ersatts
ur kyrkofonden.
Domkapitlet i Uppsala har anhållit, att 119 000 kr. anvisas till iordningställande
av nya lokaler för stiftsjägmästaren och hans personal m. m. I sin motivering
framhåller domkapitlet, att de gamla lokalerna numera, sedan den skogliga personalen
alltmer utökats, är klart otillräckliga. För att avhjälpa denna brist har ett
förslag utarbetats, som går ut på att anskaffa nya, större lokaler. Detta skall ske
genom att ställa i ordning dels tre rum i domtrapphusets tredje våning, inberäknat
det rum som redan tillfälligt upplåtits, dels ett större rum med vissa angränsande
utrymmen i domkapitlets vindsvåning. En trappa skall inrättas i domkapitelshuset
och vissa andra anordningar vidtas för att förbinda de nya lokalerna inbördes
och med domkapitelsexpeditionen i undervåningen. Vissa reparationsoch
förbättringsarbeten skall också göras i stiftsjägmästarpersonalens nuvarande
lokalutrymmen, som i fortsättningen skall användas för andra ändamål. Kostnaderna
för att utföra samtliga dessa byggnads- och reparationsarbeten samt
vissa värme- och sanitetsarbeten i anslutning till arbetena beräknas till 119 000 kr.
Domkyrkan har inte någon nytta av ändringsarbetena, som i en framtid till och
med kan bli till nackdel för domkyrkan. Bl. a. av denna anledning bör hyra utgå
till domkyrkan, även om ändringsarbetena bekostas av det allmänna. Hyran, som
normalt kan beräknas utgöra 3 822 kr. årligen, bör — med hänsyn till att en
av de sju personer som skall ha sina tjänsterum i lokalerna tillhör domkapitlet —
kunna sänkas med 1/7 av detta belopp eller till avrundat 3 275 kr. för år.
Byggnadsstyrelsen, som har samrått med riksantikvarieämbetet, har förklarat
sig i huvudsak inte ha något att invända mot förslaget.
Kammarkollegiet har ingen erinran mot att de arbeten i domkapitelshuset och
domtrapphuset utförs som går ut på att ställa i ordning nya lokaler åt stiftsnämndens
skogliga personal. Kostnaderna för dessa arbeten bör bestridas ur kyrkofonden,
medan kostnaderna för övriga arbeten, i första hand dem som avser stiftsjägmästarpersonalens
nuvarande lokaler, bör betalas av domkyrkan. Då kostnaderna
för sistnämnda arbeten, inberäknat gemensamma kostnader, kan uppskattas
till omkring 20 000 kr., förordar kollegiet, att ett avrundat belopp av 100 000 kr.
anvisas ur kyrkofonden för ifrågavarande ändamål. Vad beträffar hyran för de nya
lokalerna framhåller kollegiet, att de planerade arbetena utan tvivel kommer att
höja byggnadernas värde. Vidare utgår i allmänhet inte någon hyra för övriga
stiftsnämnders lokaler. Kollegiet anser därför skäligt, att hyran för de nya lokalerna
tills vidare begränsas till förslagsvis 2 000 kr. för år. Kollegiets förslag går alltså
ut på att högst 100 000 kr. av kyrkofondens medel får tas i anspråk för de
planerade arbetena under villkor att hyran för de åt stiftsnämnden upplåtna lokalerna
tills vidare, intill dess Kungl. Maj:t kan bestämma annat, begränsas till 2 000
kr. årligen.
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 22 år 1968
Departementschefen
Det är angeläget, att den skogliga personalen hos stiftsnämnden i Uppsala får
tillgång till bättre lokaler. De föreslagna arbetena bör därför utföras.
I fråga om finansieringen av arbetena förordar jag emellertid en annan lösning
än den som har föreslagits av myndigheterna. Eftersom Uppsala domkyrka äger
fastigheterna, bör domkyrkan svara för reparationskostnaderna. Med hänsyn till sin
ekonomiska ställning bör domkyrkan få ett lån på 100 000 kr. ur kyrkofonden för
ändamålet. Kungl. Maj:t torde få bestämma lånevillkoren efter förslag av statskontoret.
Jag räknar med att återbetalningstiden blir relativt lång. Domkyrkan bör
kunna tillgodogöra sig en högre hyra för de nya rymligare lokalerna än vad som
har föreslagits i ärendet.
6. Bidrag till kyrkomusikerutbildningen vid Sköndalsinstitutet
Enligt 6 § andra stycket 9) lagen om kyrkofond (senaste lydelse se 1960: 164)
har för innevarande budgetår anvisats ett anslag av högst 65 000 kr. ur kyrkofonden
som bidrag till kostnaderna för den kyrkomusikaliska linjen vid Sköndalsinstitutet.
Direktionen för Svenska diakonsällskapet har anhållit, att anslaget till utbildningen
budgetåret 1968/69 höjs till 126 479 kr., vilket belopp motsvarar de beräknade
kostnaderna för avlöningar åt lärare efter avdrag av inflytande elevavgifter.
Vidare har direktionen anhållit om ett tilläggsanslag av 3 313 kr. för budgetåret
1967/68 för beräknade lönetillägg åt lärarna vårterminen 1968. Kostnaderna
för lokaler, undervisningsmateriel m. m. har direktionen avsett att diakonsällskapet
skall bestrida.
Kammarkollegiet erinrar om att direktionen beräknade lärarkostnaderna för innevarande
budgetår efter avdrag av elevavgifter till 104 000 kr. Motsvarande kostnader
för nästa budgetår låter sig inte beräknas, förrän lönetilläggen för åren 1968
och 1969 har fastställts. Kostnaderna torde väl dock inte komma att mera avsevärt
understiga det belopp som direktionen har angett och som innebär en avsevärd
höjning. Kollegiet tillstyrker därför en höjning av bidraget med 5 000 kr.
Däremot avstyrker kollegiet bestämt yrkandet om ett tilläggsanslag för innevarande
budgetår.
Departementschefen
Med hänsyn till Sköndalsinstitutets ökade kostnader för lärarlöner och timarvoden
förordar jag, att bidraget höjs med 5 000 kr. till högst 70 000 kr. Något
tilläggsanslag för innevarande budgetår är jag däremot inte beredd att tillstyrka.
Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1968 11
7. Övriga frågor om anslag ur kyrkofonden
Enligt 6 § andra stycket 9) lagen om kyrkofond utgår ur kyrkofonden anslag
till extra utgifter med ett av Kungl. Maj:t och riksdagen bestämt belopp för år. Beloppet
får efter Kungl. Maj:ts bestämmande användas till kyrkliga ändamål. Anslaget,
som för det kyrkliga området motsvarar de under riksstatens särskilda
huvudtitlar uppförda anslagen till extra utgifter, är uppfört med 100 000 kr.
I skrivelse den 18 oktober 1966 anhöll dåvarande ärkebiskopen Gunnar Hultgren
i egenskap av ordförande i svenska ekumeniska nämnden om bidrag ur kyrkofonden
med 150 000 kr. till vissa kostnader i samband med Kyrkornas världsråds
fjärde generalförsamling i Uppsala den 4—20 juli 1968. Hälften av beloppet
behövde tas i anspråk under budgetåret 1967/68. I enlighet med förslag i prop.
1967: 35 s. 8 anvisade 1967 års riksdag (3LU 29, rskr 155) vid sidan av det ordinarie
anslaget till extra utgifter ett särskilt belopp av högst 75 000 kr. till förberedelsearbeten
för generalförsamlingen.
Departementschefen
På grund av ökat medelsbehov och höjda kostnader fordras en uppräkning av
anslaget till extra utgifter och jag föreslår därför, att anslaget höjs med 10 000
kr. till 110 000 kr.
I prop. 1967: 35 s. 8 uttalade min företrädare, att ett anslag av 150 000 kr.
syntes böra utgå av kyrkofondsmedel till kostnaderna för Kyrkornas världsråds
generalförsamling i Uppsala sommaren 1968. I enlighet med förslag i samma
prop. anvisades högst 75 000 kr. till förberedelsearbeten under innevarande budgetår.
Jag förordar, att högst 75 000 kr. får utgå ur kyrkofonden även för nästa
budgetår till kostnader i samband med generalförsamlingen. Beloppet bör med hänsyn
till sin storlek anvisas vid sidan av det ordinarie anslaget till extra utgifter.
8. Hemställan
Under åberopande av vad jag har anfört i detta avsnitt hemställer jag, att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen att medge att ur kyrkofonden
a) fr. o. m. den 1 juli 1968 tills vidare under tre år utgår bidrag
med 34 000 kr. årligen till avlönings- och resekostnader för
en präst med huvudsaklig tjänstgöring bland svenskar i Schweiz,
b) till svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse utgår dels för
tiden den 1 januari 1967—den 30 juni 1968 ytterligare avlöningsbidrag
med sammanlagt 40 000 kr., dels fr. o. m. den 1 juli 1968
tills vidare 17 bidrag om vartdera 28 700 kr. årligen för avlöning
av präster, som är anställda i styrelsens tjänst i utlandet,
c) fr. o. m. den 1 juli 1968 tills vidare utgår medel med högst
30 000 kr. årligen för studiebidrag åt präster vid tjänstledighet
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1968
i vissa fall och för anordnande av vissa teologiska fortbildningskurser
för präster,
d) för budgetåret 1968/69 utgår medel med högst 80 000 kr.
för anlitande av biträde vid handläggningen av kyrkliga ärenden
inom vederbörande statsdepartement,
e) till Uppsala domkyrka utgår ett lån på 100 000 kr. för anordnande
av nya lokaler åt den skogliga personalen hos stiftsnämnden
i Uppsala,
f) för budgetåret 1968/69 utgår bidrag till Svenska diakonsällskapet
med högst 70 000 kr. till bestridande av kostnader för
utbildning av kyrkomusiker vid Sköndalsinstitutet,
g) fr. o. m. den 1 juli 1968 tills vidare utgår anslag med
110 000 kr. för år till extra utgifter enligt 6 § andra stycket 9)
lagen om kyrkofond,
h) för budgetåret 1968/69 utgår bidrag med högst 75 000 kr.
till kostnader i samband med Kyrkornas världsråds fjärde generalförsamling
i Uppsala.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Tryckeribolaget Ivar Haeggström AB • Stockholm 1968
680041
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1968:112 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående vissa anslag ur kyrkofonden, to. w. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
- 3LU 1968:39 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag ur kyrkofonden, m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
- 3LU 1968:28 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag ur kyrkofonden, m. in. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten