Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om fortsatt giltighet av hembiträdeslagen den 30 juni 19H (nr 461)

1968-02-16 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1968:31, Med förslag till lag om fortsatt giltighet av hembiträdeslagen den 30 juni 19H (nr 461)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1968

1

Nr 31

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

fortsatt giltighet av hembiträdeslagen den 30 juni 19H

(nr 461); given Stockholms slott den 16 februari 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden och lagrådets protokoll, föresiå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag om fortsatt giltighet av hembiträdeslagen

den 30 juni 1944 (nr 461).

GUSTAF ADOLF

Sven Aspling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att hembiträdeslagen erhåller fortsatt giltighet

t. o. m. den 31 oktober 1971.

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 31

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1968

Förslag

till

Lag

om fortsatt giltighet av hemhiträdeslagen den 30 juni 1944 (nr 461)

Härigenom förordnas, att hembiträdeslagen den 30 juni 1944, som enligt

lag den 5 mars 1965 (nr 35) gäller till och med den 31 oktober 1968, skall

äga fortsatt giltighet till och med den 31 oktober 1971.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma j:ts proposition nr 31 år 1968

3

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på

Stockholms slott den 2 februari 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme,

Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Wickman, Moberg.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om fortsatt giltighet

av hembiträdeslagen och anför.

Hembiträdeslagen den 30 juni 1944 (nr 461) erhöll ursprungligen en

till tre år begränsad giltighetstid, som sedan förlängts sju gånger med tre år

i sänder. Efter den senaste förlängningen, som skedde genom lag den

5 mars 1965 (nr 35), gäller hembiträdeslagen t. o. m. den 31 oktober 1968.

Statsmakterna bör före sistnämnda tidpunkt ta ställning till om hembiträdeslagens

giltighetstid skall förlängas ytterligare. Jag anhåller därför

att få ta upp frågan till behandling.

Hembiträdeslagen äger tillämpning på avtal, varigenom arbetstagare åtar

sig att utföra huvudsakligen husligt arbete i arbetsgivarens hushåll (1 §

första stycket). Från lagens tillämpningsområde undantas dock dels avtal,

som ingås för viss sammanhängande tid understigande en månad, dels

avtal, som avser mindre antal dagar i veckan än sex, och dels avtal, som

inte innefattar heltidssysselsättning (1 § andra stycket). Vidare avser

lagen inte arbete, som utförs av medlem av arbetsgivarens familj eller av

husföreståndarinna eller därmed jämförlig arbetsledare i hushåll där hembiträde

är anställt, eller av hushållerska eller annan, som självständigt sköter

hemmet i husmors ställe.

I motsats till allmänna arbetstidslagen och övriga lagar, som reglerar

de anställdas arbetstid, innehåller hembiträdeslagen inga bestämmelser om

arbetstidens längd för dag, vecka eller annan tidrymd. Hembiträdeslagen

ger i stället föreskrifter om den minsta fritid, som ett hembiträde har rätt

till. Det föreskrivs, att den ordinarie arbetstiden skall sluta senast kl. 19

utom för hembiträde, som uteslutande har till uppgift att sköta barn. Hembiträdet

har rätt att vara ledigt dels varannan söndag eller annan allmän

helgdag av kyrklig karaktär, dels en bestämd vardag varje vecka efter kl. 14

och dels den 1 maj efter kl. 13 (10 §).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:ts proposition nr 31 år 1968

Lagens bestämmelser om fritid, som är av tvingande natur, kompletteras

av föreskrifter om övertidsarbete (12 §). Endast vid vissa sjukdomsfall

är hembiträde skyldigt att arbeta på övertid. I övrigt gäller vad som

kan anses överenskommet. Avtalsfriheten begränsas av att hembiträde

under 18 år inte får användas till övertidsarbete mer än sju timmar i veckan

(18 §).

Hembiträdet är berättigat till kontant ersättning för övertidsarbete. Om

övertidsarbetet endast består av vakttjänst eller föranletts av sjukdomsfall

kan kompensation också ges i form av ledighet på ordinarie arbetstid.

Parterna kan komma överens om alt byta ut kontant övertidsersättning

mot ledighet (13 § första stycket). Lagen saknar bestämmelser om storleken

av den kontanta övertidsersättningen. Däremot föreskrivs, att ledighet

som gottgörelse för övertidsarbete skall motsvara vad som kan anses som

skäligt med hänsyn till övertidsarbetets art. Ledigheten får inte förläggas

till tid före kl. 9 och inte utgå under kortare tid än två timmar åt gången

(13 § andra stycket). Avtal varigenom ett hembiträde berövas lagstadgade

förmåner för övertidsarbete är utan verkan (13 § tredje stycket).

I lagen regleras även andra frågor, som t. ex. angående hur avtal ingås

och upphör, anställnings- och uppsägningstid, hembiträdets rätt till bostad

och vård vid sjukdom, löneutbetalning, betyg samt skadeståndsskyldighet.

Lagen saknar bestämmelser om tillsyn över att den följs.

När hembiträdeslagen kom till övervägde man, om inte arbetstiden för

hembiträde skulle kunna bestämmas på samma sätt som för andra arbetstagare,

dvs. på så sätt att arbetstiden angavs i lagen. Man stannade dock

för att reglera fritiden i stället för arbetstiden. Lagen anger sålunda ett

minimimått av fritid som garanteras hembiträdet.

Vid de tillfällen då lagens giltighetstid förlängts har man på nytt diskuterat

hembiträdenas arbetstidsförhållanden. Riksdagen bär vid flera tillfällen

uttalat sympati för att hembiträdena skall jämställas med andra

arbetstagare i arbetstidshänseende.

År 1962 uppdrogs åt en utredningsman att pröva hembiträdeslagstiftningen

i ett sammanhang. Denne skall enligt direktiven för utredningen

pröva om det fortfarande finns anledning att ha en särskild arbetstidslagstiftning

för hembiträden. Vidare skall han undersöka om en fastare reglering

av arbetstiden kan tänkas inverka fördelaktigt på rekryteringen till

yrket.

Frågan om hembiträdenas arbetstidsförhållanden har nära beröring

med det arbete som bedrivs av 1963 års arbetstidskommitté. Kommittén

skall bl. a. undersöka möjligheterna att utvidga området för den allmänna

arbetstidslagstiftningen. Enligt direktiven bör målsättningen vara att undantagen

från arbetstidslagstiftningen blir få och av mindre omfattning.

I skrivelse den 31 oktober 1967 angående hembiträdeslagstiftningen fram
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1968

håller utredningen att det knappast är lämpligt att för det husliga arbetet

införa en form av arbetstidsreglering som kanske skulle behöva konstrueras

om efter ett par år. Utredningen säger sig därför vilja avvakta med att ta

slutlig ställning rörande hembiträdeslagstiftningen till dess att det förslag

till ny arbetstidslag, som 1963 års arbetstidskommitté har i uppdrag att

utforma, fått sin definitiva form. Samråd med kommittén har ägt rum och

utredningen har fortlöpande hållit sig underrättad om kommitténs arbete.

Utredningen räknar med att kunna lägga fram förslag rörande hembiträdeslagstiftningen

sommaren 1968 samtidigt med att arbetstidskommittén avger

betänkande med förslag till ny arbetstidslagstiftning.

Eftersom det inte blir möjligt att lägga fram något förslag till ny hembiträdeslagstiftning

för riksdagen år 1968 föreslår utredningen att den nuvarande

hembiträdeslagens giltighetstid, som utlöper den 31 oktober 1968,

förlängs med ytterligare tre år. Detta bör enligt utredningen inte hindra att

en eventuell ny lagstiftning i ämnet genomförs före treårsperiodens utgång.

Jag delar utredningens uppfattning att frågan om hembiträdenas arbetstidsförhållanden

bör lösas i anslutning till den allmänna översynen av

arbetstidsförhållandena på arbetsmarknaden. Som utredningen framhållit

torde detta arbete inte hinna avslutas i sådan tid att proposition kan

föreläggas 1968 års riksdag. Med hänsyn till detta bör hembiträdeslagens

giltighetstid förlängas. Jag finner inte anledning frångå den hittills tilllämpade

förlängningstiden om tre år och föreslår därför att giltighetstiden

för lagen förlängs t. o. m. den 31 oktober 1971. Om en slutlig lösning

av frågan om den lagliga regleringen av arbetsförhållandena för den i husligt

arbete anställda arbetskraften kan nås före denna tidpunkt, kommer

givetvis förslag härom att föreläggas riksdagen utan dröjsmål.

I enlighet med det anförda har inom socialdepartementet upprättats förslag

till lag om fortsatt giltighet av hembiträdeslagen den 30 juni 1944 (nr

461). Förslaget torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som

bilaga1.

Jag hemställer att lagrådets utlåtande över lagförslaget inhämtas för

det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet genom utdrag av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl.

Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Bilagan har här uteslutits. Den är likalydande med den bilaga som är fogad vid propositionen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1968

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 12 februari 1968.

Närvarande:

f. d. justitierådet Lind,

justitierådet Alexanderson,

regeringsrådet Ringd én,

justitierådet Westerlind.

Enligt lagrådet den 8 februari 1968 tillhandakommet utdrag av protokoll

över socialärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen

av Halland, i statsrådet den 2 februari 1968, hade Kungl. Maj :t förordnat,

att lagrådets utlåtande skulle för det i 87 § regeringsformen avsedda

ändamålet inhämtas över upprättat förslag till lag om fortsatt giltighet

av hembiträdeslagen den 30 juni 1944 (nr 461).

Förslaget, som finns bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

hovrättsfiskalen Bengt Westerberg.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Ingrid Hellström

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1968

7

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 16

februari 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Aspling, Palme,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Odhnoff, Wickman,

Morerg.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets utlåtande över

förslag till lag om fortsatt giltighet av hembiträdeslagen den 30 juni 1944

(nr 461).

Föredraganden upplyser, att lagrådet lämnat lagförslaget utan erinran,

och hemställer, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att

antaga förslaget.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. 2LU 1968:23 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om fortsatt giltighet av hembiträdeslagen den 30 juni 1944 s. 1 i texten