Sök i Ratio Lex

Angående ökning av garantin för exportkredit

1968-02-16 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1968:32, Angående ökning av garantin för exportkredit

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 32 år 1968

1

Nr 32

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ökning av garantin

för exportkredit; given Stockholms slott den

16 februari 1968.

o Kung1- Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gunnar Lange

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att maximibeloppet för statens betalningsansvar

i form av garanti för exportkredit ökas från 4 till 5 miljarder kr.

1 Bihana till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 32

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 32 år 1968

Utdrag av protokollet över lxandelsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

16 februari 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kung, Holmqvist, Aspling, Palme,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Odhnoff, Wickman,

Moberg.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ökning av

maximibeloppet för statens betalningsansvar i form av garanti för exportkredit

och anför.

Gällande bestämmelser m. m.

Statsgaranti för alt täcka förlust i samband med export m. m. meddelas

enligt bemyndigande, som senast lämnats av 1967 års riksdag (prop. 1967:

98, SU 91, rskr 206). Maximibeloppet för statens betalningsansvar är enligt

detta bemyndigande 4 miljarder kr.

Vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling kan i överensstämmelse

med beslut av 1962 års riksdag (prop. 1962: 100, SU 138, rskr

316) garantier lämnas på särskilt gynnsamma villkor. För dessa s. k. u-garantier

har inom den totalram som fastställts för exportkreditgarantigivningen

reserverats ett belopp på 800 milj. kr.

Kungl. Maj :t har senast genom beslut den 8 december 1967 bemyndigat

exportkreditnämnden att bevilja statsgarantier intill ett belopp av 3 850

milj. kr., varav ett belopp av 650 milj. kr. reserverats för u-garantier.

Ärenden rörande statsgaranti för exportkredit prövas av exportkreditnämnden.

Beslut om bifall till ansökan meddelas som regel i form av en

garantiutfästelse. Garantiutfästelsen är ett erbjudande från nämnden att

utfärda garanti på i utfästelsen angivna villkor. Den kan under vissa förutsättningar

ändras eller återkallas av nämnden. På grundval av utfästelsen

erhåller sökanden, sedan exportkontrakt slutits eller export verkställts,

en garantiförbindelse, genom vilken nämnden på statens vägnar

ikläder sig garantiansvar. Vid beräkning av de totala garantiåtagandena

tar nämnden f. n. hänsyn till såväl garantiförbindelser som garantiutfästelser.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 32 år 1968

3

Exportkreditnämndens framställning

I skrivelse den 14 december 1967 har exportkreditnämnden tagit upp frågan

om att öka utrymmet för andra garantier än s. k. u-garantier.

För att belysa hur garantiverksamheten utvecklats lämnar nämnden följande

uppgifter beträffande beloppen för garantiutfästelser (i utsikt ställda

garantier) och beloppen för garantiförbindelser (utfärdade garantier) vid

utgången av vart och ett av budgetåren 1956/57 och 1963/64—1966/67 samt

den 6 december 1967.

Nämndens garantiåtaganden (milj. kr.)

30/6

30/6

30/6

30/6

30/6

6/12

n-garantier1

1957

1964

1965

1966

1967

1967

Garantiutfästelser

120

1 071

1 176

806

1 671

1 860

Garantiförbindelser

27

391

482

576

689

769

Summa

147

1 462

1 658

1 382

2 360

2 629

u-garantier

Garantiutfästelser

—

261

145

237

199

240

Garantiförbindelser

—

5

74

99

144

138

Summa

—

266

219

336

343

378

n + u-garantier

Garantiutfästelser

120

1 332

1 321

1043

1870

2 100

Garantiförbindelser

27

396

556

675

833

907

Summa

147

1 728

1 877

1 718

2 703

3 007

Nämnden konstaterar, att de sammanlagda åtagandena i fråga om n-garantier

ökat kraftigt under tiden den 30 juni 1966—den 6 december 1967.

Åtagandena uppgick sistnämnda dag till 2 629 milj. kr., dvs. till ett högre

belopp än någon gång tidigare. Av den av riksdagen medgivna ramen om

3,2 miljarder kr. för n-garantier återstår genom den senaste tidens utveckling

571 milj. kr.

Nämnden framhåller vidare, att åtagandena i fråga om n-garantier under

det senaste året ökat snabbare än väntat. En fortsatt ökning i de totala åtagandena

är enligt nämndens mening sannolik. Denna bedömning styrks av

de inneliggande garantiansökningarna. Av det av riksdagen medgivna rambeloppet

återstår 571 milj. kr., medan ansökningar under behandling motsvarar

ett belopp av sammanlagt 680 milj. kr. På grundval av dessa ansökningar

torde garantiutfästelser komma att utfärdas till betydande belopp,

även om samtliga inneliggande ansökningar inte beräknas bli bifallna.

I fråga om u-garantier uppgick åtagandena den 6 december 1967 till sammanlagt

378 milj. kr. Något trängande behov av att nu höja det av riksdagen

fastställda rambeloppet på 800 milj. kr. anser nämnden inte föreligga.

1 andra garantier än s. k. u-garantier.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:ts proposition nr 32 år 1968

Mot denna bakgrund har nämnden bedömt en utvidgning av det för ngarantier

tillgängliga utrymmet vara nödvändig om kommande berättigade

anspråk på nämndens garantier skall kunna tillgodoses. Med de normer som

tillämpas för att avräkna utfästelserna på garantiramen måste det ökade utrymmet

skapas genom en höjning av rambeloppet. Utrymmet för garantigivning

kan emellertid ökas även genom att dessa normer ändras.

Nämnden framhåller, att en stor del av ramen f. n. regelmässigt är tagen

i anspråk av utfästelser. Eu bidragande orsak härtill är strukturen av den

export som exportkreditförsäkras. I denna export ingår nämligen värdemässigt

mycket betydande affärer av projektnatur med beställare i östeuropeiska

länder eller u-länder. Sådana affärer tar normalt avsevärd tid att bearbeta.

Utfästelser för dem lämnas som regel i ett förberedande skede, varigenom

både exportörens intresse av att planera och offerera med ett fastare

underlag och nämndens behov av att tidigt vara underrättad tillgodoses. Resultatet

blir, att de stora beloppen ligger kvar bland åtagandena under avsevärd

tid och belastar ramen.

Av största betydelse för fördelningen av nämndens åtaganden är enligt

nämnden att ifrågavarande stora affärer ofta görs efter ett anbudsförfarande

eller liknande i konkurrens med utländska leverantörer. Regelmässigt resulterar

endast en ringa del av offertgivningen i affärer. Därmed kommer

endast en del av utfästelserna, som bl. a. tjänar som stöd för företagen under

deras offertarbete, att tas i anspråk och resultera i garantiförbindelser.

Nämnden framhåller, att de stora beloppen för utfästelser medför att ramen

— med nuvarande beräkningsmetodik — måste hållas väsentligt högre

än som i och för sig behövs för att inrymma de egentliga garantierna (förbindelserna),

vars summa utvisar de faktiska garantiförpliktelserna. Förhållandet

kan sägas innebära, att nuvarande beräkning av belastningen på

rambeloppet inte ger en rättvisande bild av det verkliga garantiansvar staten

åtar sig. Gällande system för att lämna utfästelser har emellertid enligt

nämndens mening betydande sakliga fördelar. Rl. a. anses den relativt fasta

karaktären av utfästelsen vara av stort värde för exportören och ett viktigt

moment i det stöd för exporten som garantierna är avsedda att utgöra.

Nämnden lämnar följande uppgifter om utvecklingen av garantiutfästelser

och garantiförbindelser under tiden januari 1964—november 1967.

Garantiåtaganden (n- och u-garantier)

Utfästelser

Förbindelser

Totala garantiansvaret

Index

% av to t.

Index

% av tot.

Index

% av tot.

garanti-

garanti-

garanti-

ansvaret

ansvaret

ansvaret

Jan. 1964

100

77

100

23

100

100

Dec. 1964

123

73

145

27

128

100

Apr. 1966

SO

57

194

43

107

100

Jan. 1967

99

61

205

39

124

100

Nov. 1967

182

71

248

29

198

100

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1968 5

Nämnden konstaterar, att beloppet för garantiförbindelser ungefär fördubblats

under tiden januari 1964—januari 1967, medan beloppet för utfästelser

var praktiskt taget detsamma i början och slutet av denna period.

Under år 1967 har beloppet för utfästelserna ökat väsentligt. Även förbindelserna

har fortsatt att öka under år 1967. Den högsta andelen av det

totala garantiansvaret sedan januari 1964 hade förbindelserna i april 1966,

då den utgjorde 43 %. Före år 1964 har andelen förbindelser i det totala

garantiansvaret inte överstigit 50 % vid någon tidpunkt för vilken redovisning

finns tillgänglig.

Mot bakgrund härav har nämnden med utgångspunkt i jämförelser

med förhållandena hos motsvarande utländska garantiinstitut övervägt olika

metoder att genom ändrade normer för att räkna in utfästelserna i ramen

in. in. öka utrymmet för garantigivning. Nämnden redovisar i sin skrivelse

olika åtgärder med detta syfte, t. ex. att införa särskilda avgifter för

utfästelserna, att ersätta utfästelserna med förhandsbesked, som nämnden

skulle kunna återkalla om beloppet inte ryms inom den tillgängliga ramen,

eller att i vissa större affärer i stället för utfästelser göra formellt inte bindande

uttalanden. Nämnden har vid en bedömning av dessa tänkbara alternativ

konstaterat att nackdelarna överväger fördelarna.

Nämnden har funnit, att en mera enkel och direkt metod att nå större

realism i det redovisade ramutnyttjandet är att ändra principerna för

avräkning inom ramen. Ett ändrat avräkningssystem borde kunna baseras

på de erfarenheter som gjorts hittills. Dessa visar bl. a., att förbindelsernas

andel av det totala garantiansvaret vid varje mättidpunkt hållit sig

på en låg nivå, att den del av utfästelserna som förvandlats till förbindelser

vid varje mättidpunkt likaså varit låg samt att förbindelsebeloppen ökat i en

i stort sett jämn takt. Utfästelsesummorna och därmed det totala garantiansvaret

har däremot förändrats med stora svängningar uppåt och nedåt.

Nämnden förordar en lösning som innebär att utfästelserna inräknas i

ramen till endast en del av sitt belopp, t. ex. 50 %, medan förbindelserna

som hittills tas upp till sitt fulla värde.

Av nämnden gjorda undersökningar ger vid handen att under senare år

beloppsmässigt högst en tredjedel av utfästelserna resulterat i garantiförbindelser.

Nämnden har kommit till slutsatsen, att metoden att i ramen räkna in

endast en del av utfästelsernas belopp är det lämpligaste sättet att ge en mer

rättvisande bild än hittills av det verkliga garantiansvar staten åtar sig. Den

procentsats som lämpligen bör komma i fråga vid en dylik begränsad avräkning

och som samtidigt skulle ge eu fullt tillfredsställande marginal har

av nämnden angetts till 50 %. Hittills har i nämndens verksamhet förbindelsernas

andel av det totala garantiansvaret inte vid något tillfälle överstigit

50 %.

Nämnden anför sammanfattningsvis, att utrymmet för garantigivning som

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 32 år 1968

avser n-garantier bör ökas. Med de normer som nu gäller för att räkna in

utfästelserna i rambeloppet bör statsgarantier för exportkredit genom n-garantier

tills vidare kunna meddelas till ett högsta belopp, som överstiger nu

gällande rambelopp med 1 miljard kr. Om i enlighet med vad nämnden föreslagit

ett ändrat sätt godtas för att räkna in utfästelserna i rambeloppet, kan

enligt nämndens mening behovet av att böja rambeloppet falla bort eller

minska.

Remissyttranden

Yttranden över exportkreditnämndens framställning har avgetts av fullmäktige

i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskonioret.

Riksbanksfullmäktige delar exportkreditnämndens uppfattning att utrymmet

för n-garantier behöver vidgas. I fråga om sättet för en sådan utvidgning

konstaterar fullmäktige, att en mer rättvisande bild av det statliga

åtagandet skulle erhållas, om garantiutfästelserna medräknades endast till

så stor del som svarar mot den andel, vilken erfarenhetsmässigt kan beräknas

övergå i garantiförbindelser. Utvecklingen av garantiansvarets fördelning

mellan utfästelser och förbindelser ger vid handen, att eu inräkning

av garantiutfästelserna med 50 % skulle, med en betryggande säkerhetsmarginal,

kunna anses motsvara det verkliga garantiansvaret. Fullmäktige tillstyrker

därför, att lämnade garantiutfästelser medräknas till 50 % vid beräkningen

av statens garantiansvar. Ett sålunda ändrat beräkningssätt skulle

medföra, att så stort utrymme blir tillgängligt inom det nu fastställda rambeloppet

för statens garantiansvar, att det inte synes erforderligt att öka

detta belopp.

Riksgäldsfullmäktige finner det uppenbart, att utrymmet för n-garantigivningen

bör ökas, och har inte något att erinra mot att detta sker genom

att rambeloppet för ifrågavarande garantier höjs med 1 miljard kr.

Riksgäldsf ullmäktige uttalar förståelse för de motiv, som ligger till grund

för exportkreditnämndens förslag att garantiutfästelser endast i viss utsträckning

skulle behöva inräknas i totalramen för kreditgarantigivningen,

men anför samtidigt att det kan synas naturligt, att bindande utfästelse om

garanti i regel skall ha full täckning i eu av riksdagen fastställd garantiram.

Riksgäldsfullmäktige anser, att förslaget till sina konsekvenser undandrar

sig fullmäktiges bedömning, och avstår därför från att ta ställning till

frågan.

Departementschefen

Anspråken på exportkreditnämndens garantiutrymme för andra garantier

än u-garantier, s. k. n-garantier, bar som framgår av nämndens framställning

ökat kraftigt under det senaste året. Nämndens åtaganden för så
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj.ts proposition nr 32 år 1968

7

dana garantier uppgick den G december 1967 till 2 629 milj. kr. Återstående

garantiutrymme inom den av riksdagen medgivna ramen om 3,2 miljarder

kr. för n-garantier utgjorde härmed 571 milj. kr.

Nämnden anser, att en fortsatt ökning i de totala åtagandena är sannolik.

Denna uppfattning styrks av bl. a. att de inneliggande garantiansökningarna

f. n. uppgår till sammanlagt 680 milj. kr. Nämnden räknar med att dessa

ansökningar kommer att resultera i garantiutfästelser till betydande belopp.

Med den väntade utvecklingen kommer den av riksdagen medgivna ramen

mycket snart att vara otillräcklig.

I fråga om u-garantier har den av riksdagen medgivna ramen av 800 milj.

kr. hittills utnyttjats endast för 378 milj. kr. Något trängande behov av att

nu böja rambeloppet för dessa garantier föreligger enligt nämndens mening

inte.

Av nämndens skrivelse framgår att garantiutfästelserna räknas in i sin

helhet när det totala garantiansvaret beräknas. I realiteten resulterar emellertid

endast en mindre del av utfästelserna i förbindelser. En metod som

innebär att endast en del av utfästelsernas belopp räknas in i garantiramen

skulle därför ge en mera rättvisande bild än hittills av det verkliga garantiansvaret.

Enligt nämndens mening skulle eu avräkning av 50 % av utfästelserna

ge tillfredsställande säkerhet för att ramen inte överskrids.

Nämnden föreslår, att ramen för n-garantier — om nuvarande metod att

räkna in utfästelserna i rambeloppet behålls — höjs med 1 miljard kr. genom

att totalramen för garantigivningen liöjs från 4 till 5 miljarder kr., varav

för u-garantier oförändrat reserveras 800 milj. kr. Om sättet för att räkna

in utfästelserna i rambeloppet ändras, kan enligt nämnden behovet av att

höja rambeloppet falla bort eller minska.

Den starka ökning av efterfrågan på exportkreditgarantier, som ägt rum

under senare år, hänger ihop främst med den växande konkurrensen på

exportmarknaderna. Man måste även i fortsättningen räkna med skärpt

konkurrens för exportindustrins del. Devalveringarna i Storbritannien och

vissa andra länder samt de åtstramande åtgärder som följt i deras spår medför

att svensk exportindustri inom vissa branscher får känna av ökad konkurrens

från företag i de länder som devalverat. Därtill kommer att kreditmöjligheter

och kreditvillkor generellt sett har kommit att spela en allt

större roll som konkurrensmedel. Det är väsentligt att svenska företag ges

möjlighet att konkurrera med företag i andra länder på så långt möjligt

lika villkor. En förutsättning härför är bl. a. att tillräckliga resurser står till

förfogande för kreditgarantigivning.

Enligt min mening bör garantiramen inte sättas för snävt. Den anger endast

den övre gräns, till vilken den statliga garantigivningen får uppgå. Om

garantigivningen i de enskilda fallen blir beroende av det utrymme som

står till förfogande vid varje särskild tidpunkt, kan en tämligen godtycklig

fördelning av garantiutrymmet bli följden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 32 år 1968

Mot bakgrund av vad jag anfört föi*ordar jag att rambeloppet höjs med det

av nämnden föreslagna beloppet 1 miljard kr. till 5 miljarder kr. Liksom tidigare

bör Kungl. Maj :t inom den fastställda ramen bemyndiga exportkreditnämnden

att bevilja garantier till erforderligt belopp. Härigenom kan

utvecklingen på området följas fortlöpande och särskilda åtgärder vidtas

vid behov.

I likhet med exportkreditnämnden anser jag, att det finns skäl att nu överväga

en norm för beräkning av garantiåtagandena som ger en mera korrekt

bild än den nuvarande av det verkliga risktagandet från statens sida. En

lämplig metod torde vara att räkna in utfästelserna i rambeloppet till endast

en del av det utfästa beloppet. Beräkningen bör kunna ske på sådant sätt att

risk inte uppstår för att det reella garantiansvaret kommer att överstiga den

av riksdagen fastställda ramen. För min del anser jag det vara lämpligt alt

utfästelserna till en början räknas in till högre andel än vad nämnden föreslagit.

När ytterligare erfarenheter vunnits beträffande utnyttjandegraden

för utfästelser kan en lägre andel övervägas. Föreskrifter för avräkning av

utfästelserna på garantiramen bör meddelas av Kungl. Maj :t.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen

medge att staten tills vidare åtar sig betalningsansvar i

form av statsgaranti för exportkredit till ett belopp av högst

5 miljarder kr., varav 800 milj. kr. reserveras för garantigivning

på särskilt gynnsamma villkor vid export av betydelse

för u-ländernas ekonomiska utveckling.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

MARCUS BOKTR. STHIM 1968 680105

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1968:155 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ökning av garantin för exportkredit. a1 i texten
  2. SU 1968:50 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ökning av garantin för exportkredit. s. 1 i texten