Sök i Ratio Lex

Angående vissa frågor rörande statliga företag

1968-03-08 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1968:51, Angående vissa frågor rörande statliga företag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1968

1

Nr 51

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa frågor

rörande statliga företag; given Stockholms slott den

8 mars 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF ADOLF

Krister Wickman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås bildande av ett bolag för olje- och naturgasprospektering.

Avsikten är att bolaget under de fem första verksamhetsåren

skall utföra prospekteringsarbeten för 100 milj. kr. Bolagets aktiekapital

avses uppgå till lägst 5 milj. kr. och högst 15 milj. kr.

Vidare föreslås bildande av ett bolag med staten och Skellefteå stad som

delägare för utbyggnad av Bastusel kraftstation. Den sammanlagda anläggningskostnaden

beräknas till 172 milj. kr.

Förslag läggs också fram angående ändring av vissa lånevillkor i samband

med försäljning av Laxå Bruks AB samt angående nyteckning av aktier i

Kalmar Verkstads AB. I propositionen lämnas inledningsvis en kortfattad

översikt även över vissa andra frågor som rör statliga företag.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 51

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1968

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

8 mars 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Odhnoff, Wickman,

Moberg.

Statsrådet Wickman anmäler efter gemensam beredning med statsrådets

övriga ledamöter vissa frågor rörande statliga företag, och anför.

Inom finansdepartementets s. k. ekonomienheter har arbetet under det

gångna året inriktats på bl. a. att ytterligare öka förutsättningarna för ett

kraftfullt utövande av statens ägarfunktion i företagen inom ekonomienheternas

verksamhetsområde och för en expansion av det statliga företagandet

samt att ytterligare klarlägga behovet av resurser för energiförsörjningen i

landet.

Beträffande de statliga företagen har arbetet främst koncentrerats till att

överväga det långsiktiga syftet med ägandet av de särskilda företagen, att

precisera företagens målsättningar samt att intensifiera kontrollen av att

dessa målsättningar fullföljs. Därvid har ett av det statliga företagandets

speciella problem ägnats särskild uppmärksamhet, nämligen den målkonflikt

som uppstår om statsmakterna förväntar sig att ett företag skall dels

ge en god förräntning på det i rörelsen arbetande kapitalet, dels svara för

speciella uppgifter beträffande beredskap, lokalisering, sysselsättning etc.

Ibland är dessa krav svåra att förena. Det är därför viktigt för företagets

framtid och utveckling att ledningen ges en målsättning som uttrycks i klara,

operativa termer. Annars kan osäkerheten om statsmakternas prioritering

av olika mål få eu oförmånlig inverkan på företagets utveckling.

Vidare har möjligheterna att förbättra företagsgruppens struktur undersökts.

Alternativa utvecklingsvägar för respektive företag har övervägts och

ett antal konkreta projekt har studerats. Initiativ till samarbete mellan företagen

har också tagits t. ex. vid särskilda kontaktkonferenser mellan chefer

på olika nivåer inom företagen.

I detta sammanhang vill jag erinra om den delegation för frågor rörande

de statliga företagen som har tillsatts med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 9 februari 1968. Genom delegationen skapas förutsättningar för

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1968

en samlad bedömning av hela den statliga företagsgruppen, oavsett företagens

departementstillhörighet och juridiska företagsform.

Delegationens uppgift är bl. a. att överväga och framlägga förslag till den

långsiktiga vidareutvecklingen och inriktningen av det statliga företagandet.

Arbetet skall i denna del även inriktas på frågan hur eventuella målkonflikter

för företagen skall kunna ges en praktisk lösning.

Delegationen skall vidare pröva möjligheterna till effektivare beslutsordning

i frågor som rör företagen, exempelvis hur anvisning av medel till

företagens utveckling skall kunna ske i former som inte försvagar företagens

konkurrensförmåga i förhållande till andra företag samtidigt som riksdagens

kontroll av företagens utveckling upprätthålls. I anslutning härtill

skall delegationen med utgångspunkt från tidigare verkställda utredningar

överväga frågan om lämplig framtida företagsform för de olika affärsverken.

Den skall också undersöka möjligheterna till samordning av de olika

departementens arbete beträffande de statliga företagen.

Vidare skall delegationen pröva formerna för ett organiserat samarbete

mellan olika statliga företag. Samarbete med privatägda, kommunägda och

kooperativa företag bör även kunna komma i fråga.

Delegationens arbete är avsett att resultera i förslag och åtgärder syftande

till att skapa bästa möjliga betingelser för ett expansivt och effektivt statligt

företagande.

För att statliga företag skall kunna slå in på nya utvecklingslinjer eller

realisera konkreta projekt av samarbetsnatur krävs i samma utsträckning

som när det är fråga om privata företag omfattande förberedelser och många

gånger ett tidsödande förhandlingsarbete. Det är därför endast en del av de

projekt som är under arbete vilka hittills nått ett sådant stadium att konkreta

resultat kan redovisas. Vissa sådana frågor som förutsätter riksdagens

medverkan kommer jag att anmäla i det följande. Dessa frågor avser dels

bildande av ett bolag för prospektering efter olja och naturgas, dels bildande

av ett bolag för utbyggnad av Bastusel kraftstation, dels ändring av vissa

lånevillkor i samband med försäljning av Laxå Bruks AB, dels slutligen nyteckning

av aktier i Kalmar Verkstads AB.

Vissa andra frågor som rör de statliga företagen inom ekonomienheternas

verksamhetsområde har anmälts eller kommer att anmälas i annat sammanhang.

För att ge en samlad bild av de nu aktuella företagsfrågorna finner

jag det emellertid lämpligt att i förevarande sammanhang inledningsvis

ge en kortfattad översikt över dessa och några andra aktuella frågor, där

en information till riksdagen är särskilt påkallad. För närmare upplysningar

om olika statliga företags verksamhet m. m. får jag hänvisa till publikationen

»Statliga företag».

Skogsföretagsutredningen framlade år 1964 i betänkandet »Statens skogar

och skogsindustri» (SOU 1964:7) ett förslag till samordning av do
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1968

mänverket och AB Statens Skogsindustrier (Assi). Betänkandet remissbehandlades

i vanlig ordning. Sedan den fortsatta beredningen gett vid handen

att utredningens förslag inte utan bearbetning borde läggas till grund

för beslut, har frågan om en effektivisering och samordning av statens skogsförvaltning

och skogsindustriella verksamhet under år 1967 behandlats av

en särskild arbetsgrupp inom finans- och jordbruksdepartementen benämnd

skogsföretagsberedningen.

Beredningen har sammanfattat sina överväganden och förslag i en särskild

promemoria (Stencil Fi 1967:16). Bl. a. föreslås inrättandet av eu

verksstyrelse för domänverket, samordning av domänverket och Assi på styrelseplanet

samt upphävande av vissa restriktioner som nu gäller för företagens

verksamhet. Promemorian har remissbehandlats varvid förslagen i

väsentliga delar har tillstyrkts. Eftersom frågan i huvudsak berör domänverket

kommer den inom kort att anmälas av chefen för jordbruksdepartementet.

För att exploateringen av våra mineraltillgångar i framtiden skall kunna

utvecklas och hävda sig i en ökande internationell konkurrens erfordras att

den omhänderhas av effektiva företag. För att skapa de rättsliga förutsättningarna

för en rationell utveckling av gruvindustrins struktur pågår en

översyn av gruvlagstiftningen. De mellansvenska gruvornas läge och framtidsutsikter

är föremål för en särskild utredning. Den statliga prospekteringens

omfattning och inriktning är likaledes föremål för omprövning.

Kommerskollegium svarar f. n. vid sidan av flera myndighetsfunktioner i

fråga om bergsbruket även i väsentliga avseenden för förvaltningen av statens

gruvrättigheter. Kollegiet har enligt sin instruktion att utreda och

framlägga förslag till utnyttjandet av statens gruvrättigheter. Beslut om

utarrendering meddelas av Kungl. Maj:t. Om utnyttjandet av gruvrättigheter

innebär att medel behöver anvisas över riksstaten, måste riksdagens godkännande

inhämtas.

I fråga om den statliga järnmalmsexploateringen har staten en effektiv

organisation i Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB). Beträffande statens

övriga mineralexploatering har, med undantag av AB Statsgruvor, inte någon

motsvarande organisation byggts upp. Den kraftigt ökade statliga prospekteringen

under senare år, liksom enskilda företags aktivitet avseende fyndigheter,

vari staten har kronoandel, har emellertid aktualiserat ställningstaganden

till en råd tämligen omfattande gruvprojekt. Även omfattningen i övrigt

i framtiden av statens mineralexploatering kan förutses komma att öka

betydligt, exempelvis i fråga om uran och legeringsinetaller.

Planerings- och verkställighetsuppgifterna avseende aktuella investeringsprojekt

liksom verksamheten i övrigt kräver en industriell och affärsmässig

organisation av högsta kvalitet. Den nuvarande organisationen som tillkommit

under helt andra förutsättningar än de som f. n. gäller, kan inte an
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1968 5

ses fylla de krav som numera måste ställas på planeringen för en modern

gruvindustri.

Enligt min mening bör ansvaret för exploateringen av statens gruvegendom

i princip åvila ett aktiebolag med erforderliga tekniska och ekonomiska

resurser. I LKAB har staten en organisation, som kan tillgodose de olika

krav, som exploateringen ställer. Det finns därför skäl som talar för att

LKAB bör helt eller delvis överta ansvaret för exploateringen. Möjligheterna

till och formerna för ett övertagande övervägs f. n. inom finansdepartementet,

varvid samråd äger rum med företrädare för Sveriges geologiska undersökning,

kommerskollegium, 1964 års geologiutredning och LKAB. Dessa

överväganden avser även att uppnå en effektiv samordning av exploateringen

med statens mineralprospektering och förvaltning av mineralintressen.

Bland aktuella projekt som kräver ställningstagande inom en nära framtid

kan nämnas Stekenjokkfyndigheten. Som jag nämnde i årets statsverksproposition

(bil. 9 s. 153) väntas en ny projektering med driftskostnads- och

lönsamhetskalkyler föreligga hösten 1968. Därmed torde erforderligt material

finnas för att ta ställning till upptagande av gruvdrift. Om LKAB övertar

exploateringsansvaret för statens gruvrättigheter skapas en ändamålsenlig

organisationsform även beträffande Stekenjokk. Fyndigheten kan då

exploateras antingen av LKAB eller av ett särskilt hel- eller delägt dotterbolag

till LKAB. Det bör ankomma på kommerskollegium att efter förhandlingar

med LKAB framlägga förslag om arrendeavtal beträffande denna

fyndighet.

Ruotivare Grufaktiebolag bildades år 1905. Enligt bolagsordningen är

föremålet för bolagets verksamhet att efter inköp av Ruotivare och Wallatj

järnmalmsfält i Norrbottens län idka gruvdrift och fabriksverksamhet och

därmed sammanhängande rörelse. Bolaget äger inmutarandelarna och staten

jordägarandelarna i utmålen inom dessa järnmalmsfält. Malmfyndigheterna

är otillfredsställande kända men har uppskattats till 20 milj. ton

med en halt av 45—50 % järn och 11 % titansyra. Regelbunden malmbrytning

har inte förekommit. Bolagets faktiska verksamhet består i att förvalta

utmålen. Kostnaderna, som uppgår till ca 2 000 kr. om året, bestrids

från kommerskollegiums omkostnadsanslag enligt särskilt beslut.

Bolaget dominerades ursprungligen av utländska intressen. I juni 1917 —

efter tillkomsten av lagen den 30 maj 1916 (nr 156) om vissa inskränkningar

i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag —

utfärdade bolaget 21 royaltyförbindelser till ägarna av sammanlagt 365 aktier.

Förbindelserna, som angavs skola gälla utan laglig preskriptionstid, tillförsäkrade

ägaren av en aktie 1/400 av en royalty på 25 öre per ton malm

som för export, förädling eller försäljning inom landet såldes från eller förädlades

vid Ruotivare. Förbindelsen skulle upphöra att gälla då under 25

år brutits minst 100 000 ton malm om året. Aktierna överläts sedermera

på svenska medborgare.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1968

Staten erbjöds 1939 att köpa aktierna för 250 000 kr. I proposition samma

år föreslogs riksdagen att anvisa medel till förvärvet (prop. 1939: 255).

Därvid förutsattes att bolaget inte hade andra tillgångar än förenämnda

gruvutmål och, bortsett från återstående royaltyförbindelser, inte andra skulder

än aktiekapitalet, 400 000 kr. Riksdagen biföll förslaget (SU 1939: 163,

rskr 274). Aktierna är numera i statsverkets räkenskaper upptagna till ett

sammanlagt värde av 100 kr.

De utmål, som bolaget förvaltar beräknas inte kunna ekonomiskt nyttiggöras

för malmbrytning inom överskådlig tid. Detta förhållande har aktualiserat

frågan om en avveckling av bolaget. Förberedelser för en avveckling

pågår sedan någon tid. Som ett led i dessa förberedelser har ett avtal om

avlösen av royaltyförbindelse slutits med den ende innehavare som i laga

ordning bevakat sin fordran. Bolaget anser sig därmed löst från dessa sina

åtaganden. Styrelsen har föreslagit att bolaget nu skall träda i frivillig likvidation

och att i samband därmed bolagets andelar i utmålen överlåts till

staten. Frågan om avveckling av bolaget kommer i vanlig ordning att behandlas

på bolagsstämma.

Föregående år överlämnades till chefen för finansdepartementet ett inom

statskontoret i samråd med riksrevisionsverket utarbetat betänkande »Statlig

publicering» (SOU 1967:5) med förslag bl. a. om inrättande av ett förlag

för den statliga publiceringsverksamheten. Förslaget berör även frågan

om en samordning mellan ett sådant förlag och Svenska Reproduktionsaktiebolaget

(SRA). Betänkandet har i vanlig ordning remissbehandlats. Frågan

kommer inom kort att anmälas av chefen för finansdepartementet.

Under år 1967 har diskussion förts med överstyrelsen för ekonomisk

försvarsberedskap om AB Svensk Torvförädlings beredskapsuppgifter. En

överenskommelse har träffats med innebörden att bolagets skyldighet

att hålla viss beredskap för produktion av torvbriketter upphört. Bolagets

verksamhet kan därmed koncentreras på produktion och försäljning av

jordförbättringsmedel och ges en rent kommersiell målsättning och inriktning.

I proposition till föregående års riksdag (prop. 1967: 128) upplystes att

Törefors AB på bolagsstämma den 19 april 1967 beslutat träda i likvidation

och att man avsåg att avveckla verksamheten. I syfte att bereda möjlighet

till täckning av de med avvecklingen förenade kostnaderna föreslog

Kungl. Maj :t riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t att medge ändrad

användning av vissa statens lån till bolaget och att efterge fordran som

tillkommer staten på grund av sådant lån. Riksdagen biföll förslaget (SU

1967: 118, rskr 278).

Likvidationsförfarandet fortskrider. Den industriella driften vid bolaget

upphörde vid halvårsskiftet 1967. Fortsatt sysselsättning har genom arbetsmarknadsstyrelsens

försorg ordnats för flertalet av de 47 personer som

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj ds proposition nr 51 år 1968

vid tidpunkten för beslutet om likvidationen var anställda i bolaget. F. n.

sysselsätts 29 av dem i de gamla arbetslokalerna. Vidare har förhandlingar

förts om avgångsbidrag till de anställda. Totalt beräknas avgångsbidragen

komma att uppgå till 177 490 kr.

Inneliggande lager har sålts genom förmedling av Laxå Bruks AB. Av

maskinparken är endast några smärre objekt osålda.

Förhandlingar pågår om avyttring av bolagets fastigheter. Arbetsmarknadsstyrelsen

disponerar f. n. vissa industribyggnader. Som ett grundvillkor

för en försäljning gäller att arbetsmarknadsstyrelsen under viss tid skall

ha fortsatt tillgång till några av byggnaderna om inte köparen kan bereda

motsvarande sysselsättningsmöjligheter. Intresse för ett förvärv av mark

och byggnader har visats från privat håll. Samtidigt har Kalix kommun

förklarat sig intresserad av att förvärva viss del av markområdet och vissa

byggnader för en eventuell industrilokalisering. Möjligheterna till en ändamålsenlig

lösning av frågan om fastighetsförsäljningen undersöks nu av

likvidatorerna.

Jag övergår nu till att behandla de frågor som förutsätter riksdagens

medverkan.

Bildande av ett bolag för olje- och naturgasprospektering

Staten bedrev under åren 1938—1956 prospekteringsarbeten avseende olja

och naturgas i sydvästra Skåne. Utom geologiska och geofysiska undersökningar

utfördes fem djupborrningar. De sammanlagda kostnaderna uppgick

till omkring 6,2 milj. kr. Någon kommersiellt användbar fyndighet påträffades

inte men spår av gas och olja kunde konstateras. Fortsatta arbeten

ansågs emellertid skola medföra betydande kapitalinvesteringar och

ställdes därför på framtiden.

I slutet av 1950-talet påträffades stora naturgasreserver i Nederländerna

och en intensifierad olje- och naturgasprospektering inleddes på kontinentalsockeln

i Nordsjön och i länderna kring Nordsjön och Östersjön. Därmed

aktualiserades förnyade undersökningar i Sverige. Intresset riktade sig nu

också mot kontinentalsockeln i Östersjön, som tidigare inte undersökts i

detta syfte.

Kungl. Maj :t föreslog i 1965 års statsverksproposition (bil. 12 s. 69—71)

att 400 000 kr. skulle anvisas för i huvudsak vissa översiktliga flygmagnetiska

undersökningar på de områden, som enligt 1958 års Genévekonvention

om kontinentalsockeln kunde beräknas tillfalla Sverige. Förslaget bifölls

av riksdagen (SU 10, rskr 10). Sedermera anvisade Kungl. Maj :t genom

beslut den 1 oktober 1965 från fonden för försöksverksamhet och forskning

på bränsleområdet (bränslefonden) ytterligare 1,2 milj. kr. för att utföra

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1968

vissa seismiska mätningar i Östersjön. Arbetena utfördes av Sveriges geologiska

undersökning som i skrivelse den 15 februari 1966 redovisade sina

bedömningar av de gjorda undersökningarna. Kostnaderna för en ingående

och planmässig utforskning av de i första hand intressanta områdena —- Skåne och havsområdet därutanför samt Östersjön söder och öster om

Gotland — beräknades till 150—200 milj. kr.

Genom beslut den 7 april 1967 anvisade Kungl. Maj :t geologiska undersökningen

ytterligare 2,5 milj. kr. från bränslefonden för att utföra oljegeologiska

arbeten, däribland vissa borrningar, i Skåne och på Gotland. Arbetena

som nu i huvudsak är avslutade har bekräftat att fortsatta prospekteringsinsatser

är motiverade.

De rättsliga förutsättningarna för att eftersöka och utvinna naturtillgångar

på kontinentalsockeln regleras genom dels 1958 års Genévekonvention

dels den anknytande svenska lagstiftningen, lagen den 3 juni 1966 (nr

314) om kontinentalsockeln. Rätten att utforska sockeln och utvinna dess

naturtillgångar tillkommer enligt denna lag staten. Kungl. Maj :t kan meddela

tillstånd för annan än staten att utforska sockeln genom geofysiska

mätningar, borrningar eller på annat sätt och att utvinna naturtillgångar

där.

Eftersökande och utvinning av olje- och naturgasfyndigheter på land regleras

i lagen den 28 maj 1886 (nr 46) angående stenkolsfyndigheter m. m.

Rätt att för utvinnande av olja eller gas genom borrning eftersöka och bearbeta

fyndighet är beroende av koncession, som meddelas av Kungl. Maj :t.

Resultatet av de översiktliga prospekteringsarbetena har visat att de landområden

som kan tänkas innehålla olje- och naturgasförekomster har ett nära

geologiskt samband med utanför liggande havsområden. Land- och sockelområden

bör därför behandlas i ett sammanhang när fortsatt utforskning

planeras och koncession ges. Därvid skapas också förutsättningar för att

prospektering^! skall kunna ske rationellt och till så låga kostnader som

möjligt.

Med utgångspunkt från vad nu sagts har de koncessionsansökningar som

kommit in inte tagits upp till avgörande. I stället har överläggningar ägt

rum med dels Oljekonsumenterna-OK och Johnsonkoncernen, dels statens

vattenfallsverk och LKAB om förutsättningarna att gemensamt organisera

och finansiera en mer omfattande prospekteringsinsats för samtliga lovande

områden.

Överläggningarna är ännu inte slutförda. Avsikten är att få till stånd ett

särskilt aktiebolag lör att eftersöka och utvinna olje- och naturgasfyndigheter

samt bedriva därmed förenlig verksamhet. Av bolagets aktiekapital,

som avses uppgå till lägst 5 och högst 15 milj. kr., förutsätts vattenfallsverket

och LKAB teckna 25 % vardera. Det är min förhoppning att återstoden

skall tecknas av de företag som sökt koncession och av andra enskilda företag.

I den mån enskilda företag inte skulle vara beredda att ta del i bolaget

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1968

med 50 % bör de statliga företagen kunna öka sin andel i motsvarande

grad. Undersökningskoncessioner för samtliga i sammanhanget intressanta

områden förutsätts bli meddelade det nya bolaget under vissa villkor. Koncessionstiden

avses utgöra åtta år med skyldighet att utföra arbeten för

sammanlagt 100 milj. kr. under de första fem åren. Arbetsskyldigheten för

nästfoljande tre år bör — efter hörande av bolaget — fastställas av Kungl.

Maj .t på sadant sätt att arbetsskyldigheten för de åtta åren motsvarar en

kostnad av högst 150 milj. kr. De medel som behövs för bolagets verksamhet

avses komma att tillskjutas av delägarna i förhållande till deras aktieinnehav.

Delägarna förutsätts få göra avdrag härför vid den årliga inkomstbeskattningen.

Om en kommersiell fyndighet påträffas bör bolaget erhålla utvinnmgstillstånd

på vissa villkor. Royalty bör erläggas till staten med belopp

som beräknas i förhållande till vinsten på verksamheten. Bolaget bör om

så anses lämpligt kunna samarbeta i olika former med utländska företag

inom ramen för av Kungl. Maj :t fastställda villkor.

Statens vattenfallsverk har i skrivelse den 7 mars 1968 hemställt om bemyndigande

att delta i det planerade företaget för olje- och naturgasprospektering

samt att disponera högst 2,5 milj. kr. av investeringsanslaget Kraftstationer

m. in. för aktieteckning. Vidare har LKAB:s styrelse anmält att

förslag — med förbehåll för Kungl. Maj :ts godkännande — kommer att

föreläggas bolagsstämman om ändring av bolagsordningen, innebärande att

föremålet för bolagets verksamhet vidgas.

Det är inte möjligt att på nuvarande stadium förutsäga om exploaterbara

Myndigheter kan påträffas. För det svenska näringslivet skulle emellertid en

inhemsk olje- eller naturgasutvinning innebära betydande utvecklingsmöjligheter.

Med tanke på Sveriges nuvarande mycket stora oljeimport skulle

givetvis förekomsten av inhemska reserver vara av stort värde från såväl

bei edskapssynpunkter som handels- och energipolitiska synpunkter. Med

hansyn härtill är det naturligt att en prospekteringsinsats i första hand finansieras

med svenskt kapital och sker under aktiv medverkan från statens

sida.

Det är enligt min mening lämpligt att nu påbörja en grundlig och planmässig

undersökning av de områden som kan tänkas innehålla olje- eller

naturgasfyndigheter. Samhällets intressen av att denna undersökning kommer

till stånd och det stora ekonomiska risktagande som den innebär är

ytterligare argument för att staten bör ta på sig ett betydande ansvar. Staten

har hittills gjort de största insatserna när det gäller olje- och naturgasprospektering

i Sverige. Ett fortsatt statligt deltagande innebär också en

uppföljning och vidareutveckling av statens övriga engagemang på energiområdet

och beträffande utvinningen av landets naturtillgångar. I sammanhanget

kan jag nämna att Sverige tagit upp frågan om bestämmande av

konlinentalsockelgränsen med ett flertal av de berörda strandstaterna.

Nu berörda riktlinjer för olje- och naturgasprospekteringen bör i huvud
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1968

sak ligga till grund för Kungl. Maj :ts beslut beträffande koncessionsgivningen.

Statens deltagande i verksamheten avses, som nämnts, ske genom

att vattenfallsverket och LKAB deltar i det planerade bolaget. Båda dessa

företag får anses väl skickade för ett sådant engagemang, såväl med tanke

på deras ekonomiska och tekniska resurser som med hänsyn till deras nuvarande

verksamhet inom energi- och mineralområdena.

I enlighet härmed bör Kungl. Maj :t inhämta riksdagens bemyndigande

att medge vattenfallsverket att disponera investeringsmedel för aktieteckning

i det planerade bolaget. Verkets bidrag för att täcka bolagets prospekteringskostnader

bör i likhet med vad som gäller för t. ex. förundersökningar

för vattenkraftutbyggnader bestridas med driftmedel. I fråga om godkännande

av erforderlig ändring i LKAB:s bolagsordning beslutar Kungl.

Maj :t.

Vad beträffar delägarnas rätt att vid beskattningen göra avdrag för kostnaderna

i det nya bolagets verksamhet torde praxis f. n. vara något oklar.

För att säkerställa att alla delägare behandlas lika synes avdragsrätten

böra regleras genom särskild lagstiftning. I enlighet härmed avser chefen

för finansdepartementet att senare anmäla förslag av denna innebord.

Avtal mellan statens vattenfallsverk och Skellefteå stad om bildandet

av ett bolag för utbyggnad av Bastusel kraftstation

Vid anmälan av statens vattenfallsverks framställning om anslag för nästa

budgetår (prop. 1968: 1 bil. 9 s. 139) hade jag ingen erinran mot den bedömning

som vattenfallsverket gjort av belastningsutvecklingen t. o. m. budgetåret

1973/74. Jag förordade också att prognosen skulle läggas till grund

för bedömningen av utbyggnaden av verkets produktionsresurser. Förslaget

till investeringsanslag till kraftstationer in. m. och därvid angivna produktionsobjekt

för budgetåret 1968/69 avser att skapa möjligheter för vattenfallsverket

att kunna täcka den väntade belastningen även vid exceptionella

torrår t. o. m. budgetåret 1973/74. Verkets produktionsresurser och inköpsmöjligheter

kommer dock att bli hårt utnyttjade. För att erhålla leveranssäkerhet

under därpå följande budgetår fordras ytterligare produktionsutbyggnader,

men verket har bedömt att anslagsmedel härför inte kommer att

krävas förrän budgetåret 1969/70.

Vattenfallsverket bygger gemensamt med Boliden Aktiebolag en kraftstation

vid Grytfors i Skellefteälven. Stationen beräknas bli tagen i drift

under budgetåret 1968/69. Som framhölls i propositionen om godkännande

av avtalet''rörande Grytfors, vilken bifölls av 1965 års riksdag (prop.

1965: 165, SU 191, rskr 440), hade förhandlingar tagits upp mellan vattenfallsverket,

Skellefteå stad och Bolidenbolaget om samarbete beträffande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1968 1 ]

fortsatt utbyggnad av Skellefteälven. Vattenfallsverket och Skellefteå stad

har nu kommit överens om att tillsammans tillgodogöra sig vattenkraften

i Skellefteälven från Grytforsens dämningsområde upp till Ledfatselet i en

station benämnd Bastuset. Bolidenbolaget har avböjt att delta i utbyggnaden.

I skrivelse den 23 februari 1968 har verket hemställt om Kungl. Maj:ts

godkännande av ett med staden träffat konsortialavtal, vilket innehåller närmare

villkor om utbyggnaden. Arbetsmarknadsstyrelsen har i yttrande den

7 mars 1968 tillstyrkt utbyggnaden bl. a. med hänsyn till det allmänna läge

på arbetsmarknaden, som kan förutses i de inre delarna av Norrland.

Enligt konsortialavtalet skall vattenfallsverket och Skellefteå stad bilda

ett aktiebolag för att gemensamt uppföra och driva Bastusel kraftstation.

I det tillämnade bolaget — Bastuselbolaget — skall 72 % av aktierna tecknas

av vattenfallsverket och 28 % av Skellefteå stad. Verket förbinder sig

att som likvid för tecknade aktier tillskjuta dels kronan tillhörig vattenkraft

i Skellefteälven mellan Ledfatselet och Grytforsens dämningsområde, dels

de utredningar som verkställts för vattenfallets utbyggnad, allt till ett värde

av sammanlagt 14 580 000 kr. Staden betalar sina aktier kontant. Vid Bastuselbolagets

bildande kommer 18 milj. kr. att tecknas i aktiekapital. Aktie

skall lyda på 10 000 kr. För tecknad aktie skall inbetalas 112,5 % av det

nominella värdet. Till skydd för parterna skall i bolagsordningen föreskrivas

hembudsskyldighet vid överlåtelse av aktier. Bolagets styrelse skall

bestå av tre ledamöter av vilka två utses av vattenfallsverket. Dessa två skall

vara styrelsens ordförande och vice ordförande. En av dem skall också

vara ordförande på bolagsstämma.

Vattenfallsverket skall konstruera och bygga anläggningen. Utbyggnaden

skall bedrivas så att kraftverket kan tas i drift senast vid utgången

av år 1974. Maximieffekten blir 96 MW (1 000 kilowatt) och den genomsnittliga

produktionsförmågan beräknas till 580 GWh (miljoner kilowatttimmar)

om året. Vattenfallsverkets andel blir omkring 420 GWh.

Den sammanlagda anläggningskostnaden inklusive fallrätter, nedlagda

utredningskostnader, ränta under byggnadstiden och andelar i regleringar

beräknas till 172 milj. kr.

Om Bastuselbolaget inte tar upp några lån i öppna marknaden och alltså

ingen ränta utgår under byggnadstiden kommer verkets nettoutlägg för

statens andel i kraftstationen att uppgå till 93,3 milj. kr. Begynnelseanslag

för kapitaltillskott torde erfordras budgetåret 1969/70.

Under förhandlingarna har diskuterats en något större andel av aktiekapitalet

för Skellefteå stad än den nu föreslagna. Vattenfallsverket föreslår

att möjlighet hålls öppen att till staden, mot emissionsvärdet, överlåta

högst så många aktier att stadens sammanlagda andel av Bastuselbolagets

aktiekapital uppgår till 48 %. En förutsättning skall därvid vara att frågan

härom på stadens initiativ tas upp före den 1 januari 1969.

Jag har inte något att erinra mot eu utbyggnad av Bastusel kraftstation

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1968

enligt det framlagda förslaget. Med den angivna kostnaden har vattenfallsverket

bedömt utbyggnaden vara ekonomiskt försvarlig. Den är också

nödvändig för att möta den snabbt stigande efterfrågan på elektrisk kraft.

Från sysselsättningssynpunkt är det synnerligen önskvärt att Bastuselbolaget

kan bildas så snart som möjligt så att anställda skall kunna överföras

från utbyggnader i Övre Norrland, som vattenfallsverket färdigställer

under de närmaste åren.

Med hänvisning härtill förordar jag att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens

bemyndigande att godkänna avtal om bildande av Bastuselbolaget. Kungl.

Maj :t bör vidare inhämta riksdagens bemyndigande att medge vattenfallsverket

att komma överens om de smärre ändringar i avtalet som i framtiden

kan visa sig nödvändiga samt att vid överenskommelse därom överlåta

högst 360 aktier i det tillämnade bolaget.

Ändring av vissa lånevillkor i samband med försäljning av Laxå Bruks AB

År 1947 förvärvade staten genom domänstyrelsen Laxå Bruks AB. Sedan

bolagets skogs- och jordbruksfastigheter överförts till domänfonden förvärvade

AB Statens Skogsindustrier (Assi) aktierna i Laxåbolaget (prop.

1947:318, JoU 66, rskr 462). I samband därmed beviljades Assi ur domänverkets

markfond mot räntebärande revers ett förlagslån på 3,7 milj. kr.

Domänverkets fordran har sedermera överförts på fonden för låneunderstöd,

statskontorets delfond (prop. 1957: 117, SU 111, rskr 295). Härvid förklarades

att lånet tills vidare borde vara amorteringsfritt samt löpa med en

ränta motsvarande den som tillämpas av riksgäldskontoret för rörliga krediter

till statliga aktiebolag.

Assi arrenderade Laxåbolagets anläggningar och drev där tillverkning av

stålsand och mineralullsprodukter samt sågverksrörelse. Erforderliga investeringar

betalades av Assi som fick motsvarande fordran på bolaget. Den 1

januari 1965 förvärvade Assi sågverket.

Enligt riksdagens beslut år 1965 (prop. 83, SU 82, rskr 218) bemyndigades

Kungl. Maj :t att om Kungl. Maj :t fann det lämpligt besluta om ekonomiskt

samgående mellan Svenska Skifferoljeaktiebolaget, Laxåbolaget och

Törefors AB. Genom avtal mellan Assi och skifferoljebolaget övertog skifferoljebolaget

år 1965 aktierna i Laxåbolaget samt vissa inventarier in. in.

för en sammanlagd köpeskilling av 3,7 milj. kr. Likvid erlades genom att

skifferoljebolaget från Assi övertog betalningsansvaret för det tidigare

nämnda lånet på 3,7 milj. kr.

Laxå Bruks AB har ett aktiekapital på 2,5 milj. kr. och har 165 anställda.

Bolaget driver alltjämt mineralulls- som stålsandstillverkning. Bolagets andel

av mineralullsmarknaden är förhållandevis liten.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1968

13

Skifferoljebolaget äger indirekt även vissa aktier i Rockwool AB, som

också bedriver mineralullstillverkning. Enligt godkännande av 1965 års

riksdag (prop. 1965:168, SU 190, rskr 439) förvärvade nämligen skifferoljebolaget

Svenska Durox AB med dotterbolag, varibland Skövde Gasbetong

AB med ett innehav av 50 % av aktierna i Rockwoolbolaget. Övriga

50 % av aktierna ägs av danska intressenter.

Rockwoolbolaget har ett aktiekapital på 6 milj. kr. Aktierna är indelade

i en A- och en B-serie. A-serien ägs av det danska bolaget I/S Kähler & Co,

B-serien av Skövde Gasbetong AB. Ägarna av vardera serien utser hälften

av styrelsens ledamöter. Bolagets andel av mineralullsmarknaden är betydande.

Utvecklingen har varit snabb under senare år och likviditeten är

mycket god.

Genom att skifferoljebolaget har intressen såväl i Laxåbolaget som i

Rockwoolbolaget föreligger en koncernanknytning mellan dessa båda företag.

Skifferoljebolaget har nu ingått ett preliminärt avtal om försäljning av

Laxå Bruks AB till Rockwool AB. Avtalet, som jämväl behandlar en reglering

av vissa koncernfordringar m. m., innebär att skifferoljebolaget i ersättning

för överlåtelsen av sina intressen i Laxåbolaget erhåller ett vederlag

om ca 4,2 milj. kr. Likvid skall, utöver viss kontantbetalning vid överlåtelsen,

erläggas i form av revers som skall amorteras under 10 år och löpa med

en ränta av 6,25 %. Övertagandet avses ske senast vid halvårsskiftet innevarande

år.

Det avtal som nu slutits om överlåtelse av Laxåbolaget till Rockwool är ett

naturligt led i den pågående strukturrationaliseringen. Försäljningen motiveras

bl. a. av att Laxåbolaget kan visa sig vara för litet för att på tillfredsställande

sätt kunna fortsättningsvis hävda sig på marknaden. Bolagets

ringa storlek tillåter t. ex. inte att någon nämnvärd produktutveckling bedrivs.

Det större Rockwoolbolaget har bättre förutsättningar för en fortsatt

expansion. Ett samgående mellan bolagen ger goda möjligheter till ökad

slagkraft på marknaden. Vissa rationaliseringsvinster kan också påräknas.

Starka kommersiella skäl talar således för att de två företagen, som båda

har anknytning till den statliga företagssektorn och som båda tillverkar

mineralullsprodukter, fortsättningsvis drivs gemensamt.

Till detta kommer önskemålet att minska de risker för sysselsättningen

i Laxå som följer av den på längre sikt ofrånkomligen osäkra lönsamheten

hos ett företag av Laxåbolagets storlek på denna marknad. En försäljning

av Laxåbolaget till Rockwool bör skapa bättre förutsättningar för en gynnsam

utveckling av verksamheten än om Laxåbolaget drivs separat. Härigenom

läggs en god grund för fortsatt trygghet för de anställda. Det har också

varit en förutsättning för försäljningen att Rockwoolbolaget åtar sig att fortsättningsvis

driva verksamhet i Laxå. I försäljningsavtalet ingår en särskild

klausul av denna innebörd.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 51 år 1968

Försäljningen av Laxåbolaget aktualiserar frågan om återbetalning av det

statliga lån på 3,7 milj. kr. som varit förknippat med innehavet av aktierna

i bolaget. Skifferoljebolaget har förklarat sig berett att återbetala hela lånesumman

då Rockwoolbolaget till fullo slutfört amorteringarna av likviden för

Laxåbolaget. Jag föreslår att lånevillkoren nu kompletteras med en bestämmelse

av denna innebörd.

Nyteckning av aktier i Kalmar Verkstads AB

Frågan om överföring av huvuddelen av aktieinnehavet i Kalmar Verkstads

AB från statens järnvägars fond till fonden för statens aktier har anmälts

tidigare denna dag. Förslaget motiveras av att bolagets tidigare naturliga

anknytning till statens järnvägar försvagats i och med att bolagets leveranser

av järnvägsmateriel minskat medan dess verksamhet i fråga om andra

produkter ökat. Det har därför framstått som lämpligt att beredningen på

ägarnivå av frågor rörande bolaget samordnas med beredningen av frågor

rörande flertalet andra varuproducerande statliga företag.

Föredragande statsrådet har vidare förordat att statens järnvägar vid en

tilltänkt nyemission i bolaget tecknar nya aktier i proportion till det på

statens järnvägars fond efter överföringen kvarstående aktieinnehavet för

ett belopp av sammanlagt 288 960 kr. Därvid lämnades en redogörelse för

bolagets utvecklingsplaner och för de bedömningar som föranlett förslaget

om nyemission.

Jag förordar att nyteckningsrätten utnyttjas också i vad avser den aktiepost

som föreslagits överförd till fonden för statens aktier. Aktieinnehavet

berättigar till teckning av 20 046 nya aktier på nominellt 100 kr. till en

kurs av 120 kr. per aktie motsvarande ett sammanlagt belopp av ca 2 406 000

kr. Ett särskilt investeringsanslag bör för ändamålet anvisas för budgetåret

1968/69.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen att

1) bemyndiga Kungl. Maj :t att dels godkänna avtal mellan

statens vattenfallsverk och andra företag om samarbete

i ett bolag avseende prospektering efter olja och naturgas

i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer jag angett,

dels låta vattenfallsverket ta i anspråk 2 500 000 kr. av

investeringsanslaget Kraftstationer m. m. för att teckna aktier

i det bolag som bildas enligt sådant avtal,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 51 år 1968

15

2 a) bemyndiga Kungl. Maj :t att dels godkänna avtal

mellan statens vattenfallsverk och Skellefteå stad om gemensamt

tillgodogörande av vattenkraften i Bastusel, dels

medge vattenfallsverket att träffa överenskommelse om

smärre ändringar i avtalet,

2 b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge vattenfallsverket

att till Skellefteå stad mot aktiernas emissionsvärde överlåta

högst 360 aktier i det tillämnade bolaget,

3) godkänna att, under förutsättning av försäljning av

Laxå Bruks AB till Rockwool AB, betalningsvillkoren för

det statliga lån om 3,7 milj. kr. för vilket Svenska Skifferoljeaktiebolaget

numera har åtagit sig betalningsansvaret,

ändras enligt vad jag förordat i det föregående,

4) till Teckning av aktier i Kalmar Verkstads AB på

kapitalbudgeten under fonden för statens aktier, finansdepartementet,

för budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag

av 2 406 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680164

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1968:204 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal om vissa markbyten och fastighetsförvärv i Stockholm m. m. a1 i texten
  2. SU 1968:86 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa frågor rörande statliga företag jämte motioner. s. 3 i texten