Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 16 § förordningen den 29 november 1963 (nr 575) om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar, m. m
1968-03-08 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1968:56, Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 16 § förordningen den 29 november 1963 (nr 575) om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1968
1
Nr 56
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
angående ändrad lydelse av 16 § förordningen
den 29 november 1963 (nr 575) om Svenska bostadskreditkassan
och om bostadskreditföreningar, m. m.;
given Stockholms slott den 8 mars 1968.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
1) antaga härvid fogade förslag till förordning angående ändrad lydelse
av 16 § förordningen den 29 november 1963 (nr 575) om Svenska bostadskreditkassan
och om bostadskreditföreningar,
2) bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås höjning av grundfonden för Svenska bostadskreditkassan
från 900 milj. kr. till 1,4 miljard kr. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 56
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1968
Förslag
till
Förordning
angående ändrad lydelse av 16 § förordningen den 29 november 1963
(nr 575) om Svenska bostadskreditkassan och om
bostadskreditföreningar
Härigenom förordnas, att 16 § förordningen den 29 november 1963 om
Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar1 skall erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
16
Som grundfond för kassan ställer
staten till förfogande en av riksgäldsfullmäktige
utfärdad garantiförbindelse
på nio hundra miljoner kronor.
(Föreslagen lydelse)
Som grundfond för kassan ställer
staten till förfogande en av riksgäldsfullmäktige
utfärdad garantiförbindelse
på en miljard fyra hundra miljoner
kronor.
Denna förordning träder i kraft dagen efter tlen, då törordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. 1
1 Senaste lydelse av 16 § se 1966: 191.
Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1968
3
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
8 mars 1968.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling
Palme, Sven-Erig Nilsson, Gustafsson, Geijer, Odhnoff, Wickman,
Moberg.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om höjning av grundfonden
för Svenska bostadskreditkassan och anför.
Inledning
Svenska bostadskreditkassan har till uppgift att finansiera bostadskreditföreningarnas
utlåning. Finansieringen sker genom obligationsupplåning.
Storleken av denna upplåning bestäms av storleken på den grundfond som
staten ställer till kassans förfogande. Upplåningen får inte överstiga ett belopp
som motsvarar tio gånger grundfondens belopp. F. n. har bostadskreditkassan
en grundfond om 900 milj. kr.
Grundfonden består av en garantiförbindelse som utfärdats av riksgäldsfullmäktige.
Svenska bostadskreditkassan har i skrivelse den 29 januari 1968 till
Kungl. Maj :t hemställt att förslag om höjning av kassans grundfond till 1,4
miljard kr. föreläggs riksdagen.
Över kassans framställning har efter remiss yttranden avgetts av bankinspektionen
samt av riksbanksfullmäktige och riksgäldsfullmäktige.
Gällande ordning
Bestämmelserna för bostadskreditkassan finns i förordningen den 29 november
1963 (nr 575) om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar.
Huvudbestämmelsen om grundfond finns i 16 § (ändrad senast
1966:191). Enligt detta lagrum ställer staten till kassans förfogande
som grundfond en av riksgäldsfullmäktige utfärdad garantiförbindelse på
4
Kungl. Maj. ts proposition nr 56 år 1968
900 milj. kr. Grundfonden bildar det yttersta underlaget för kassans verksamhet
genom att den utgör beräkningsunderlag vid bestämmande av upplåningsmaximum.
Sammanlagda beloppet av kassans utelöpande obligationer
får sålunda inte uppgå till mera än tio gånger grundfondens belopp (8 §
första stycket).
Kassan får, efter anmälan till riksgäldskontoret, ta grundfonden i anspråk
till fullgörande av sina förbindelser, när kassan tillfälligtvis saknar
tillgängliga medel till detta. Vidare kan grundfonden tas i anspråk vid kassans
likvidation. Tas grundfonden i anspråk i annat fall än vid likvidation
skall kassan ersätta staten den ränta, som staten kan ha utgett med anledning
därav, och snarast möjligt återbetala vad som tagits i anspråk (17 §;
ändrad 1966:191). Vid likvidation får grundfonden tas i anspråk endast
i den mån annan tillgång saknas som svarar för kassans förbindelser (20 §
andra stycket; ändrat 1966: 191).
Om kassans grundfond genom förluster, som uppkommit på kassans rörelse
i dess helhet, går ned med 2 milj. kr., får kassan inte ta upp nytt lån
om inte Kungl. Maj :t lämnar tillstånd till det. Går grundfonden av nämnda
anledning ned med 5 milj. kr. får nytt lån tas upp endast om riksdagen på
framställning av Kungl. Maj:t medger detta (8 § andra stycket). Om grundfonden
tas i anspråk för att täcka förluster skall kassan anmäla detta hos
Kungl. Maj :t (8 § tredje stycket).
Bostadskreditkassans framställning och remissyttrandena
Kassan erinrar om att frågan om grundfondens storlek senast prövats av
1966 års riksdag (prop. 1966: 61; BaU 33, rskr 301, SFS 1966: 191). Grundfonden
höjdes då från 400 milj. kr. till 900 milj. kr. I den framställning som
låg till grund för denna höjning framhöll kassan och Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa att förutsättningarna för de båda kassornas verksamhet
ändrats sedan föregående grundfondshöjning våren 1965 genom att en ny
låneform för bostadsbyggandet införts. Denna låneform, som tillkom på
initiativ av riksbanken, är utformad som ett enhetligt amorteringslån från
botten och upp till det förutvarande sekundärlånets övre gräns, eller sålunda
högst 75 % av ett belåningsobjekts uppskattningsvärde. Eftersom stadshypoteksinstitutionens
övre belåningsgräns är 60 % av uppskattningsvärdet,
hette det vidare i 1966 års framställning, måste utlåningsverksamheten
i den nya formen helt ske genom bostadskreditinstitutionen, som är oförhindrad
att utlämna även primärlån. Med hänsyn till de sålunda ändrade
förhållandena, heter det i den nu ingivna framställningen, har de båda
kassorna tillsatt en kommitté med uppgift att utreda de formella och praktiska
förutsättningarna för en sammanslagning av stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna.
Kommittén har redan lagt fram förslag till en
5
Kungl. Maj. ts proposition nr 56 år 1968
sådan sammanslagning och detta kommer att inom den närmaste tiden behandlas
på förenings- och ombudsstämmor. Härefter avser man att ge in
en framställning i ärendet till Kungl. Maj :t. I väntan på att en sådan framställning
kan bli slutligt prövad av statsmakterna måste utlåningsverksamheten
i enlighet med vad som förut sagts helt ske genom bostadskreditinstitutionen
i dess nuvarande form. Den lämpliga storleken av bostadskreditkassans
grundfond bör enligt framställningen avvägas med utgångspunkt
i att bostadskreditkassan fortsättningsvis ensam skall kunna svara för den
upplånings- och utlåningsverksamhet, som fram till november 1965 sköttes
av de båda kassorna gemensamt.
Till belysning av bostadskreditkassans behov av upplåningsrätt redovisas
i framställningen dessa uppställningar beträffande utvecklingen under senare
år av kassornas obligationsskuld och låneverksamhet.
Nettobelopp1 utelöpande obligationer i milj. kr.
31/12 Stadshypotekskassan Bostadskreditkassan Summa
1957 ............ 3 847 731 4 578
1958 ............ 4 342 880 5 222
1959 ............ 4 894 999 5 893
1960 ............ 5 493 1 142 6 635
1961 ............ 6137 1 289 7 426
1962 ............ 7 089 1 628 8 717
1963 ............ 7 656 1 809 9 465
1964 ............ 8 879 2 122 11 001
1965 ............ 9 753 2 392 12 145
1966 ............ 9 749 4 379 14 128
1967 ............ 9 739 6 288 16 027
1 I beloppen har i förekommande fall inräknats vid resp. årsskifte försålda men icke likviderade
obligationer.
Nettoökning av utestående hypotekslån i milj. kr.
År
Stadshypotekskassan
Bostadskreditkassan
Summa
1957____
........ 583
147
730
1958____
........ 506
155
661
1959____
........ 561
121
682
1960... .
........ 605
143
748
1961....
........ 608
145
753
1962____
........ 1 057
348
1 405
1963____
........ 502
189
691
1964____
........ 1 141
290
1 431
1965____
........ 990
265
1 255
1966____
........ - 21
1 999
1 978
1967____
........ - 23
1 916
1 893
Bostadskreditkassan framhåller att det givetvis inte är möjligt att med
någon större grad av säkerhet bilda sig en uppfattning om låneverksamhetens
omfattning under den närmaste framtiden. Det påpekas emellertid
att kassans nuvarande upplåningsmarginal av ca 1,9 miljard kr. inte ens når
upp till beloppet av den balans av redan beviljade låneansökningar som
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1968
kassan ännu inte kunnat effektuera till följd av läget på kapitalmarknaden.
Med hänsyn härtill och med beaktande av omfattningen av det pågående
och planerade bostadsbyggandet bör kassan vara beredd att tills vidare möta
låneanspråk av minst samma omfattning som under de senaste åren riktats
mot kassan. Kassans upplåningsmarginal kan därvid visa sig otillräcklig för
att medge nödvändig rörelsefrihet under de ca fem kvartal, som skulle återstå,
om prövning av frågan om en ökning av kassans grundfond skulle anstå
till 1969 års riksdag.
Grundfonden bör enligt bostadskreditkassan lämpligen ökas med samma
belopp som fonden erhöll genom 1966 års riksdagsbeslut, dvs. 500 milj. kr.
Bostadskreditkassan erinrar avslutningsvis om de synpunkter som framförts
i tidigare framställningar om fondökningar. Stadshypoteks- och bostadskreditkassorna
har i sådana sammanhang, heter det, framhållit bl. a.
att kassorna är väl medvetna om kraven på en stram kreditpolitik men samtidigt
ansett sig böra understryka, att låneanspråken främst beror på omfattningen
av det bostadsbyggande som statsmakterna efter prövning från
bostadspolitiska utgångspunkter funnit vara av den angelägenhetsgrad att
det bör ges utrymme i investeringsplanerna. Det påpekas också att kassorna
tidigare framhållit att en grundfondshöjning endast skapar formella förutsättningar
för en ökad obligationsutgivning och sålunda inte i och för sig
ger möjligheter till en ökad kreditgivning och att kreditgivningens omfattning
och inriktning därför beror på andra faktorer. Dessa uttalanden äger
tillämpning även beträffande den nu aktuella höjningen.
Remissinstanserna har lämnat kassans framställning utan erinran.
Departementschefen
Bostadskreditkassans grundfond, som bl. a. bildar underlag för beräkning
av kassans rätt till obligationsupplåning och därmed för kassans möjlighet
till utlåning, höjdes senast våren 1966. Orsaken till höjningen var den nya
låneform för bostadsbyggandet som efter initiativ av riksbanken introducerades
i november 1965 och som innebär att ett enhetligt amorteringslån
lämnas mot säkerhet från botten och upp till det förutvarande sekundärlånets
övre gräns. Med hänsyn till de utlåningsbestämmelser som gäller för
stadshypoteks- resp. bostadskreditinstitutionen måste det nya lånet administreras
enbart inom bostadskreditinstitutionen, varav följer att motsvarande
upplåning måste ske inom denna institution. Av framställningen
framgår att en sammanslagning av stadshypotekskassan och bostadskreditkassan
f. n. utreds inom de båda institutionerna. I avbidan på en eventuell
sammanslagning av institutionerna måste emellertid utlåningen enligt den
nya låneforinen även fortsättningsvis ske helt genom bostadskreditinstitutionen
i den form den nu har.
Som bostadskreditkassan framhåller är det givetvis inte möjligt att med
Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1968 7
någon större grad av säkerhet bilda sig en uppfattning om låneutvecklingen
under den närmaste framtiden. Kassan har på grundval av en sammanställning
av material från sin verksamhet visat att nettoökningen under såväl
1966 som 1967 uppgick till närmare 2 miljarder kr. Kassan påpekar vidare
att den nuvarande upplåningsmarginalen på ca 1,9 miljard kr. inte ens når
upp till det sammanlagda beloppet av sådana inneliggande beviljade låneansökningar
som kassan ännu inte kunnat effektuera till följd av läget på kapitalmarknaden.
Det synes sålunda finnas risk för att kassans upplåningsmarginal
inte medger nödvändig rörelsefrihet under de ca fem kvartal som
skulle återstå, ifall frågan om höjning av kassans grundfond skulle anstå
till 1969 års riksdag. Jag finner därför i likhet med kassan att grundfonden
redan nu bör höjas som en beredskapsåtgärd. Höjningen bör ske
med 500 milj. kr., således från nuvarande 900 milj. kr. till 1,4 miljard kr.
Mot en sådan höjning har heller ingen invändning rests från remissinstansernas
sida. Den föreslagna höjningen kräver ändring av 16 § förordningen
om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar.
I sammanhanget bör påpekas att grundfondshöjningen endast innebär
formella möjligheter till ökad obligationsupplåning. Den faktiska upplåningen
måste liksom hittills följa de normer som förestavas av den allmänna
kreditpolitiken.
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t genom
proposition föreslår riksdagen att
dels antaga inom finansdepartementet upprättat förslag
till förordning angående ändrad lydelse av 16 § förordningen
den 29 november 1963 (nr 575) om Svenska bostadskreditkassan
och om bostadskreditföreningar;
dels bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda
en garantiförbindelse på 1,4 miljard kr. att utgöra bostadskreditkassans
grundfond i stället för den nuvarande
garantiförbindelsen på 900 milj. kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680168
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1968:237 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 16 § förordningen den 29 november 1963 a1 i texten
- BU 1968:36 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag i ill förordning angående ändrad lydelse av 16 § förordningen den 29 november 1963 s. 29 i texten