Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

1968-03-01 · 65 sidor, varav 64 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 64 av 65 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1968:65, Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

1

Nr 65

Kungl.Maj.ts

ämneslårarutbildning in. m. för budgetåret 1968/69; given

Stockholms slott den 1 mars 1968.

Kungl. Maj.t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över utbildningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag,

om vilkas avlatande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Moberg

Propositionens huvudsakliga innehåll

I enlighet med riksdagens beslut år 1967 skall den 1 juli 1968 finnas sammanlagt

femton lärarhögskolor, nämligen lärarhögskolor för klass- och ämneslärarutbildning

m. m. i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala samt lärarhögskolor

för enbart klasslärarutbildning i Falun, Gävle, Härnösand, Jönköping,

Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Luleå och Växjö. I varje kommun med lärarhögskola

skall vidare finnas särskilda kommunala skolenheter för försöks- och demonstrationsverksamhet,

som har till uppgift att medverka vid grundutbildning, fortbildning

och vidareutbildning av lärare i grundskolan och på det gymnasiala stadiet.

Intagningskapaciteten vid lärarhögskolorna m. m. under budgetåret 1968/69

föreslås bli 1 776 platser för lågstadielärarutbildning, 2 136 platser för mellanstadielärarutbildning,

2 300 platser för ämneslärarutbildning och 511 platser för

speciallärarutbildning. Medel beräknas för 322 ordinarie lärartjänster vid lärarhögskolorna,

756 ordinarie särskilda lärarutbildningstjänster vid kommunala skolenheter

för försöks- och demonstrationsverksamhet samt 497 arvodestjänster som

handledare vid kommunala skolenheter för praktik. Två professurer i praktisk pedagogik

föreslås inrättade den 1 juli 1969, den ena vid lärarhögskolan i Linköping

och den andra vid lärarhögskolan i Uppsala.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 65

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.is proposition nr 65 år 1968

Utdrag av protokollet över utbildnings ärenden, hållet inför Hans Maf:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 1 mars

1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Aspling, Sven-Eric Nilsson,

Lundkvist, Gustafsson, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg.

Tf. chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Moberg, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter frågor angående anslag till

klass- och ämneslärarutbildning m. m. för budgetåret 1968/69 och anför.

I årets statsverksproposition (bil. 10 s. 354) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Lärarhögskolorna m. m.

för budgetåret 1968/69 beräkna ett förslagsanslag av 126 500 000 kr.

Jag anhåller nu att få anmäla dessa frågor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

3

1. Inledning

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1967:4, SU 51, rskr 143) skall den

1 juli 1968 finnas sammanlagt 15 lärarhögskolor, nämligen lärarhögskolor för

klass- och ämneslärarutbildning i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå

och Uppsala och — under förutsättning att godtagbara överenskommelser träffas

mellan staten och berörda städer — lärarhögskolor för enbart klasslärarutbildning

i Falun, Gävle, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Luleå och

Växjö. Vid lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö och Stockholm kommer hksom

hittills att anordnas även speciaUärarutbildning. Fortbildningsavdelning kommer den

1 juli 1968 att finnas vid lärarhögskolorna i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm,

Umeå och Uppsala.

Folkskoleseminariema i Haparanda, Landskrona, Skara och Strängnäs skall

övergångsvis finnas kvar. Vid dessa intas fr. o. m. budgetåret 1968/69 småskollärare

för utbildning i huvudsak enligt nu gällande undervisningsplaner. Folkskoleseminarierna

i Göteborg, Linköping, Stockholm, Umeå och Uppsala avvecklas

fr. o. m. läsåret 1968/69 med en årskurs i sänder. Ännu inte avslutade lärokurser

av den nuvarande folkskoleseminarieorganisationen på övriga seminarieorter inordnas

organisatoriskt i de lärarhögskolor, som inrättas på dessa orter den 1 juli

1968.

Kungl. Maj:t uppdrog den 14 april 1967 åt skolöverstyrelsen att vidta erforderliga

förberedande åtgärder i anslutning till de förslag som framlagts i prop. 1967: 4

angående reformerad lärarutbildning och med beaktande av statsutskottets av riksdagen

godkända utlåtande nr 51. Med anledning härav tillkallade dåvarande departementschefen

såsom experter för organisationsfrågor avseende den nya lärarhögskoleorganisationen

rektorn Erik Bhx, rektorn Bengt Bolin, byrådirektören Bertil

Cederlund, undervisningsrådet Verner Engström och undervisningssrådet Einar

Hårleman, med uppgift för Hårleman att vara expertgruppens ordförande. Expertgruppen

skuhe för varje lärarhögskola framlägga förslag angående dels den utbildning

som borde anordnas, dels intagningens omfattning, dels lokalprogram, dels

behov av personal och utrustning, dels ock behov och förläggning av försöks- och

demonstrationsverksamhet samt praktikutbildning. Expertgruppens arbete skulle

bedrivas i samråd med byggnadsstyrelsen samt i förekommande fall med vederbörande

lokal- och utrustningsprogramkommitté.

Med skrivelse den 7 juni 1967 har skolöverstyrelsen till Kungl. Maj:t överlämnat

förslag till timplaner m. m. för klasslärarutbildningen. Med skrivelse den 4 oktober

1967 har skolöverstyrelsen till Kungl. Maj:t överlämnat framställning om anslag

för lärarhögskolor och folkskoleseminarier för budgetåret 1968/69. Till grund för

skolöverstyrelsens anslagsframställning ligger statsmakternas beslut angående reformerad

lärarutbildning samt tidigare fattade beslut angående speciallärarutbildning
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

ens inordnande i lärarhögskoleorganisationen. Samtidigt med anslagsframställningen

redovisar skolöverstyrelsen vissa resultat av sitt utredningsarbete. Allteftersom

utredningsarbetet fortskridit, har skolöverstyrelsen successivt kompletterat

anslagsframställningen.

I det följande tar jag upp förslag som berör såväl lärarhögskoleorganisationen

som folkskoleseminarieorganisationen. På vissa punkter redovisas för sammanhangets

skull även förslag, som inte kräver beslut av riksdagen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1968

5

2. Skolöverstyrelsens förslag

2.1 Utbildning av klasslärare

2.1.1 Utbildningen vid lärarhögskola

2.1.1.1 Lågstadiet

Den nya utbildningen av lågstadielärare omfattar enligt riksdagens beslut fem

terminer. Utbildningen rymmer ämnesstudier, pedagogik, metodik och praktik. Ämnesstudierna

utformas så, att varje lärarkandidat genomgår en grundkurs i vart och

ett av de åtta ämnen som ingår i utbildningen, nämligen svenska, engelska, matematik,

religionskunskap, hembygdskunskap, bild- och formarbete, musik och gymnastik.

Grundkurserna är förlagda till utbildningens första del. Vidare skall varje

lärarkandidat skaffa sig fördjupade kunskaper i två ämnen, vilket sker i form av

obligatoriska tillvalskurser under utbildningens senare del. Under den tredje och

femte terminen skall varje lärarkandidat således bedriva fördjupade studier i ett av

ämnena svenska, engelska, matematik och orienteringsämnen (den första tillvalskursen)

samt i ett av ämnena bild- och formarbete, musik och gymnastik (den andra

tillvalskursen). Båda tillvalskurserna föreslås ge kompetens för undervisning på

grundskolans mellanstadium.

Utbildningen i pedagogik överensstämmer med motsvarande utbildning för mellanstadiets

lärare. Utbildningen i metodik knyter an till de grundkurser och tillvalskurser,

som förekommer vid ämnesstudierna. Nästan hälften av timtalet i metodik

hänför sig till ämnet svenska, medan övriga timmar fördelas mellan engelska, matematik,

orienteringsämnenas och den samlade undervisningens metodik, tekniska

läromedel och handskrivning. I ämnena bild- och formarbete, musik och gymnastik

samordnas metodikstudierna med ämnesstudierna.

Timplan för lågstadielärarutbildning vid lärarhögskola

Ämnesområde

Antal timmar

ÄMNESSTUDIER

A. Obligatoriska ämnen:

Svenska ...............

Engelska ...............

Matematik .............

Orienteringsämnen:

Religionskunskap .....

Hembygdskunskap:

Samhällskunskap

Historia

Geografi

Biologi

Kemi

Fysik

Miljöinriktade moment

Lägerskola

120

77

30

45

160

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1968

Ämnesområde

Antal timmar

Bild- och formarbete.............................. 120

Musik ......................................... 140

Gymnastik ...................................... 140

B. Obligatoriska tillvalskurser

Svenska ........................................ 60

Engelska ........................................ 60

Matematik ...................................... 50

Orienteringsämnen:

Religionskunskap ........................... 10

Samhällskunskap .......................... 10

Historia .................................. 10

Geografi .................................. 10

Biologi ................................... 10

Kemi ..................................... 10

Fysik .................................... 10 70

Bild- och formarbete.............................. 60

Musik .................. 60

Gymnastik........................ 60

PEDAGOGIK

Psykologi och allmän pedagogik | J75

Allmän metodik )

Skolhygien ........................................ 12

METODIK

A. Obligatoriska ämnen:

Svenska ........................................ 100

Engelska ........................................ 15

Matematik ...................................... 50

Orienteringsämnenas och den samlade undervisningens

metodik ...................................... 50

Tekniska läromedel .............................. 15

Handskrivning ................................... 20

B. Obligatoriska tillvalskurser

Svenska ........................................ 20

Engelska ........................................ 20

Matematik ...................................... 30

Orienteringsämnen ................................ 10

Summa för varje lärarkandidat 1409

PRAKTIK

Praktikperioder ................................ ca 320

Praktiktermin .................................. ca 425

Anmärkning. För varje 48-tal lärarkandidater disponerar rektor 20 timmar

till förfogande.

Den praktiska utbildningen sker dels under sammanlagt tio praktikveckor, dels

under en längre praktiktjänstgöring, praktikterminen, som utgör den fjärde terminen

i utbildningen. Praktikveckorna omfattar auskultationer och övningsundervisning.

Två sådana praktikveckor förläggs till den andra terminen, fyra till den tredje samt

ytterligare fyra till den femte.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

Skolöverstyrelsen föreslår, att relationen mellan antalet timmar för varje 24-tal

lärarkandidater och antalet lärartimmar blir 1:1,4 på lågstadielärarlinjen. 1960 års

lärarutbildningssakkunniga räknade för klasslärarutbildningen med relationen

1:1,63. För handledning under övningsundervisning och praktiktjänstgöring beräknar

skolöverstyrelsen sammanlagt 29 timmar för varje lärarkandidat under dennes

utbildningstid, varav 9 timmar förutsätts falla på övningsämnenas metodik.

Skolöverstyrelsen föreslår en intagning av lägst 48 lågstadielärarkandidater per

termin vid varje lärarhögskola. Vid intagning av 48 studerande per termin erhålls

genom samläsning av lärarkandidater från två terminskurser ett studerandeunderlag

om ca 24 lärarkandidater för varje ämne i den första tillvalskursen och ett studerandeunderlag

om ca 32 lärarkandidater för varje ämne i den andra tillvalskursen.

Ämnesstudier i lågstadielärarutbildningen vid lärarhögskola

Antal

undervisnings
timmar
-

200-

Re1 Hb2 BoF Mu

Sv Eng Ma

CD Grundkurs Q Tillvalskurs

1 Tillvalskursen i religionskunskap ingår i hembygdskunskapens tillvalskurs.

2 Hembygdskunskapens tillvalskurs går under beteckningen orienteringsämnen.

2.1.1.2 Mellanstadiet

Utbildningen av mellanstadielärare omfattar enligt riksdagens beslut sex terminer.

Ämnesstudierna utgörs dels av grundkurser, dels av tillvalskurser. Den blivande

läraren på mellanstadiet genomgår grundkurs i tretton ämnen, nämligen i svenska,

engelska, matematik, religionskunskap, samhällskunskap, historia, geografi,

biologi, kemi, fysik, bild- och formarbete, musik och gymnastik. Ämnesfördjupningen

sker i form av tre obligatoriska tillvalskurser, förlagda till den fjärde och

sjätte terminen. Dessa tillvalskurser skall omfatta dels studier i ett av ämnena

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj ds proposition nr 65 år 1968

Timplan för mellanstadielärarutbildning vid lärarhögskola

Ämnesområde

Antal timmar

ÄMNESSTUDIER

A. Obligatoriska ämnen:

Svenska ........................................ 220

Engelska ........................................ 160

Matematik ...................................... 65

Orienteringsämnen:

Religionskunskap .............................. 60

Samhällskunskap .............................. 25

Historia ...................................... 25

Geografi ...................................... 25

Biologi ....................................... 50

Kemi ........................................ 25

Fysik ........................................ 25

Bild- och formarbete.............................. 120

Musik .......................................... 50

Gymnastik ...................................... 50

B. Obligatoriska tillvalskurser

Religionskunskap, svenska, matematik, kemi eller sam
-

hällskunskap .................................. 140

Historia, engelska, fysik, biologi eller geografi........ 140

Musik eller gymnastik ............................ 150

PEDAGOGIK

Psykologi och allmän pedagogik I 1lt.

Allmän metodik / .................... 1/5

Skolhygien ........................................ 12

METODIK

A. Obligatoriska ämnen:

Svenska ........................................ 50

Engelska ........................................ 30

Matematik ...................................... 40

Orienteringsämnenas och den samlade undervisningens

metodik ...................................... 77

Tekniska läromedel ............................... 15

Handskrivning ................................... 16

B. Obligatoriska tillvalskurser

Religionskunskap, svenska, matematik, kemi eller sam
-

hällskunskap .................................. 20

Historia, engelska, fysik, biologi eller geografi........ 20

Summa för varje lärarkandidat 1785

PRAKTIK

Praktikperioder ................................. ca 320

Praktiktermin .................................. ca 425

Anmärkning. För varje 48-tal lärarkandidater disponerar rektor 20 timmar

till förfogande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is proposition nr 65 år 1968

9

religionskunskap, svenska, matematik, kemi och samhällskunskap (den första tillvalskursen),

dels studier i ett av ämnena historia, engelska, fysik, biologi och

geografi (den andra tillvalskursen), dels studier i ett av ämnena musik och gymnastik

(den tredje tillvalskursen). Tillvalskursen i musik eller gymnastik ger endast

kompetens att undervisa på grundskolans mellanstadium. De två förstnämnda tillvalskurserna

föreslås ge kompetens att undervisa på grundskolans högstadium.

Ämnena samordnas med varandra på ett sådant sätt, att de bildar fasta ämneskombinationer:

religionskunskap och historia, svenska och engelska, matematik och

fysik, kemi och biologi, samhällskunskap och geografi. Den lärarkandidat, som

t. ex. valt tillvalskurs i kemi under den fjärde terminen, fullföljer således sina fördjupningsstudier

med tillvalskurs i biologi under den sjätte terminen.

Undervisningen i pedagogik omfattar lika många timmar på mellanstadielärarlinjen

som på lågstadielärarlinjen. Utbildningen i metodik är huvudsakligen koncentrerad

till grundkurserna och är förhållandevis jämnt fördelad på de olika ämnena.

Bild- och formarbetets, musikens och gymnastikens metodik är, liksom på lågstadielärarlinjen,

integrerad med ämnesstudierna i motsvarande ämnen. Den praktiska

utbildningen för mellanstadielärare består av dels tio praktikveckor med

auskultationer och övningsundervisning, dels en praktiktermin, som utgör den

femte terminen i utbildningen. Praktikveckorna fördelas på utbildningsterminerna

på följande sätt: en praktikvecka förläggs till den andra terminen, två praktikveckor

till den tredje, tre till den fjärde och fyra till den sjätte.

Skolöverstyrelsen föreslår, att relationen mellan antalet timmar för varje 24-tal

lärarkandidater och antalet lärartimmar blir 1:1,46 på mellanstadielärarlinjen.

Lärarutbildningssakkunniga räknade med relationen 1:1,63. För handledning under

övningsundervisning och praktiktjänstgöring föreslås sammanlagt 29 timmar

för varje lärarkandidat under dennes utbildningstid, varav 9 timmar beräknas

falla på övningsämnenas metodik.

Skolöverstyrelsen förutsätter en intagning av lägst 48 mellanstadielärarkandidater

per termin vid varje lärarhögskola. För tillvalskurserna räknas med ett studerandeunderlag

om cirka 24 lärarkandidater för varje ämne. Vad gäller den första och

andra tillvalskursen, kan vid lärarhögskolor med en intagning av 48 lärarkandidater

per termin utbildning anordnas i åtta ämnen (fyra ämneskombinationer) med nyss

angivet antal lärarkandidater för varje ämne genom att lärarkandidater från två

terminskurser samläser. Fördelningen av de olika tillvalskurserna på lärarhögskolor

framgår av följande tabell. Det har eftersträvats att ämnena skall förekomma i lika

antal och att samtliga ämneskombinationer skall finnas representerade inom varje

region. Vid fördelningen har också hänsyn tagits till utrustningen vid de olika

lärarutbildningsanstalternas institutioner.

Vid uttagningen av deltagare i obligatorisk tillvalskurs bör enligt överstyrelsen

hänsyn tas till den studerandes egna önskemål och till förkunskaper i ämnet. Preliminärt

val av tillvalskurser förutsätts böra ske redan vid ansökan om inträde till

lärarhögskola, eftersom samtliga tillvalskurser ej förekommer vid alla lärarhögskolor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

Ämnesstudier i mellanstadielärarutbildningen vid lärarhögskola

Antal

undervisnings
timmar
400-i
-

Sv Eng Ma Re Sk Hi Ge Bi Ke Fy BoF Mu Gy

''

■

''

■■

^ Grundkurs Tillvalskurs

Antal tillvalskurser vid lärarhögskolorna

Lärarhögskolan i

Vari-

ant

nr

Tillvalskurs 1

Tillvalskurs 2

Tillvals- kurs 3

Re

Sv

Ma

Ke

Sk

Hi

Eng Fy

Bi

Ge

Mu Gy

Falun ...................

2

1

1

1

1

1

1

1

1

1 1

Gävle ...................

4

1

1

1

1

1

1

1

1

1 1

Göteborg ................

8

2

2

2

2

2

2

2

O

L,

2

2

2 3

Härnösand ...............

3

1

1

1

1

1

1

i

1

1 1

Jönköping ...............

5

1

1

i

1

1

1

1

i

1 1

Kalmar ..................

1

1

i

1

1

1

1

i

1

1 1

Karlstad .................

2

1

i

1

1

1

1

i

1

1 1

Kristianstad ..............

3

1

1

1

1

1

1

i

1

1 1

Linköping ................

10

2

2

i

2

1

2

2

1

2

1

2 2

Luleå ...................

4

1

1

i

1

1

l

1

1

1 1

Malmö ..................

7

2

2

2

2

2

2

2

2

2

2

2 3

Stockholm ...............

6

2

2

2

2

2

2

2

2

2

2

3 2

Umeå ...................

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1 1

Uppsala .................

9

1

1

2

2

2

1

1

2

2

2

2 2

Växjö ...................

5

1

1

1

1

1

1

1

1

1 1

17

17

17

18

17

17

17

17

18

17

21 22

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

11

2.1.2 Utbildningen vid folkskoleseminarium

2.1.2.1 Lågstadiet

Enligt riksdagens beslut skall övergångsvis utbildningen på den 3-åriga småskollärarlinjen

vid folkskoleseminarierna i Haparanda, Landskrona, Skara och

Strängnäs bedrivas i huvudsak enligt gällande undervisningsplaner. Skolöverstyrelsen

föreslår i sin anslagsframställning vissa förändringar av dessa undervisningsplaner

för att bringa dem i bättre överensstämmelse med den nya lågstadielärarutbildningen.

Den praktiska utbildningen utvidgas med en vecka och undervisningen

i engelska ökas från 6 till 9 veckotimmar. Lärarkandidat på 3-årig linje föreslås

få samma behörighet att undervisa i engelska som de lärarkandidater, som genomgått

den nya lågstadielärarutbildningen. Undervisningen i hemkunskap, trädgårdsskötsel

och slöjd bortfaller, eftersom undervisning i dessa ämnen ej förekommer

i den nya utbildningen. Den 3-åriga småskollärarlinjens studieplan i teckning kommer

att överarbetas så att den överensstämmer med studieplanen i bild- och formarbete.

Förändringarna föreslås äga tillämpning fr. o. m. läsåret 1968/69 i fråga om årskurs

1, fr. o. m. läsåret 1969/70 i fråga om årskurs 2 och fr. o. m. läsåret 1970/71

i fråga om årskurs 3.

2.1.2.2 Mellanstadiet

Utbildningen på den 4-åriga folkskollärarlinjen, som övergångsvis kommer att

finnas vid vissa lärarhögskolor, skall enligt riksdagens beslut bedrivas i huvudsak

efter gällande undervisningsplaner. För att dessa bättre skall överensstämma med

den nya mellanstadielärarutbildningen föreslår skolöverstyrelsen, att den praktiska

utbildningen utvidgas med en vecka och att undervisningen i engelska ökas från

12 till 15,5 veckotimmar. Denna undervisning skall, liksom den nya mellanstadielärarutbildningens

grundkurs, leda till behörighet att undervisa i engelska på mellanstadiet.

Sommarkursen i engelska om 54 timmar utgår. Likaså bortfaller den

frivilliga undervisningen i trädgårdsskötsel samt undervisningen i slöjd, eftersom

undervisning i dessa ämnen inte förekommer i den nya utbildningen. Överstyrelsen

kommer att överarbeta den 4-åriga folkskollärarlinjens studieplan i teckning så att

den bringas i överensstämmelse med studieplanen i bild- och formarbete.

Förändringarna föreslås äga tillämpning fr. o. m. läsåret 1968/69 i fråga om årskurs

1, fr. o. m. läsåret 1969/70 i fråga om årskurs 2, fr. o. m. läsåret 1970/71

i fråga om årskurs 3 och fr. o. m. läsåret 1971/72 i fråga om årskurs 4.

2.1.3 Dimensionering

I prop. 1967: 4 räknade dåvarande departementschefen med en intagning till utbildningen

av lärare för lågstadiet och mellanstadiet av ca 1 400 resp. 1 800 studerande

i början av 1970-talet. Skolöverstyrelsen föreslår av två skäl, att dessa tal

höjs, och förordar en intagning av 1 536 lågstadielärarkandidater och 2 064 mel
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

lanstadielärarkandidater per år i den nya lärarhögskoleorganisationen. Beträffande

viss intagning övergångsvis på 3-årig småskollärarlinje och 4-årig folkskollärarlinje

hänvisas till vad nedan anförs.

Det första skälet för den ökade intagningen är att examinationen av lågstadielärare

och mellanstadielärare, som en följd av utökningen av utbildningstiden,

övergångsvis kommer att bli mycket låg. De lägsta talen, ca 700 resp. ca 600, nås

under läsåret 1969/70. Med hänsyn till lärarbehovet under nu överskådlig tidsperiod

bedömer skolöverstyrelsen det som angeläget, att denna minskning av examinationen

blir återhämtad genom att intagningen och därmed också examinationen

ökas under de närmaste åren. Utbildningsanstalternas organisation bör dock inte förändras

språngvis. Utgångspunkt för beräkningen av intagningens storlek har därför

varit att medeltalet utbildade klasslärare under de närmaste 15 åren skulle

överensstämma med de tal som angetts i prop. 1967: 4, nämligen ca 1 400 lågst

adielärarkandid ater och ca 1 800 mellanstadielärarkandidater per läsår.

Det andra skälet för den föreslagna ökningen av intagningen på klasslärarlinjen

hänger samman med själva utbildningsorganisationen. Med angiven total dimensionering

kan varje lärarhögskolas organisation baseras på en intagning av lägst 48

lärarkandidater per termin och linje. Skolöverstyrelsen bedömer effekten av en

lägre intagning än 48 lågstadielärarkandidater och 48 mellanstadielärarkandidater

per termin och lärarhögskola som ogynnsam av flera anledningar, främst på grund

av tillvalssystemets utformning. Lågstadielärarutbildningen omfattar t. ex. fyra

ämnen i den första obligatoriska tillvalskursen. Vid intagning av 48 studerande per

termin och lärarhögskola erhålls genom samläsning av lärarkandidater från två

terminskurser fyra grupper med ett antal av ca 24 studerande per grupp. Vid en

lägre intagning, t. ex. av 24 lärarkandidater per termin, kan — om gruppstorleken

bibehålls — endast undervisning i två ämnen anordnas i den första obligatoriska

tillvalskursen. En minskning av den genomsnittliga gruppstorleken till 12 lärarkandidater

per ämne skulle medföra alltför höga utbildningskostnader. En intagning

av sammanlagt 96 klasslärarkandidater per termin och lärarhögskola anses vara

en förutsättning för ett rationellt utnyttjande av materiel, biblioteksutrustning och

övriga resurser.

I den nya klasslärarutbildningsorganisationen finns flexibiliteten, när det gäller

intagningens storlek, i första hand vid de större lärarhögskolorna. Om utbildningsbehovet

i fråga om lågstadielärare skulle minska, kan dock vid de mindre lärarhögskolorna,

med fullt utnyttjande av de lokala resurserna, en intagning av 24 lågstadielärarkandidater

och 72 mellanstadielärarkandidater per termin tänkas. Därvid

skulle lågstadielärarkandidaterna erbjudas utbildning i två ämnen i både den första

och den andra tillvalskursen och mellanstadielärarkandidaterna utbildning i samtliga

ämneskombinationer i såväl den första som den andra tillvalskursen.

Skolöverstyrelsen föreslår, att folkskoleseminarierna i Haparanda,

Landskrona, Skara och Strängnäs avvecklas så snart som

möjligt. Överstyrelsens motivering härför är, att den nya lärarutbildningsorganisationen

har en stor utbildningskapacitet och att så många lärare som möjligt bör

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 65 år 1968

13

Intagning av klasslärarkandidater vid lärarhögskolorna fr. o. m. budgetåret

1968/69 enligt skolöverstyrelsens förslag

Lärarhögskolan i

Intagning per termin

Lågstadielärarlinje

48 72

Mellanstadielärarlinje

48 96 120

Falun .........................

X

X

Gävle ...................

X

X

Göteborg ..........................

X

X

Härnösand .............

X

X

Jönköping .........................

X

X

Kalmar ...............

X

X

Karlstad ...........................

X

X

Kristianstad ...................

X

X

Linköping .......................

X

X

Luleå ..........................

X

X

Malmö ..............

X

X

Stockholm .............

X

X

Umeå .............................

X

X

Uppsala .........................

X

X

Växjö .............................

X

X

Summa ............................

624 144

480 192 360

Intagning per termin ................

768

1032

Intagning per läsår ..................

1536

2 064

genomgå den nya lågstadielärarutbildningen. För budgetåret 1968/69 föreslås dock

en intagning av 240 lågstadielärarkandidater vid nämnda seminarier. I överstyrelsens

förslag har intagning vid folkskoleseminariet i Haparanda ej beräknats efter

läsåret 1968/69. Vid vart och ett av folkskoleseminariema i Landskrona, Skara

och Strängnäs bör för läsåret 1969/70 finnas två intagningsavdelningar och för läsåret

1970/71 en intagningsavdelning. Läsåret 1971/72 föreslås intagningen vid

dessa folkskoleseminarier upphöra. Seminarieorganisationens successiva avveckling

enligt överstyrelsens förslag framgår av nedanstående tablå över antalet undervisningsavdelningar

om 24 elever på de angivna orterna.

Folkskoleseminariet i _^ a s a r_

1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73

Haparanda ....................... 3

Landskrona ...................... 9

Skara ........................... 9

Strängnäs ........................ 9

Summa avdelningar 30

2

7

7

7

23

1

6

6

6

19

3

3

3

9

1

1

1

3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

Med samma motivering som i fråga om den treåriga småskollärarlinjen föreslår

skolöverstyrelsen, att intagningen till den 4-åriga folkskollärarlinjen upphör läsåret

1971/72. Under vart och ett av läsåren 1968/69—1970/71 bör 72 lärarkandidater

tas in på denna linje, nämligen 24 var och en av lärarhögskolorna i Karlstad,

Kristianstad och Luleå.

För såväl ny som äldre lärarutbildningsorganisation föreslår skolöverstyrelsen

således en sammanlagd intagning av 1 776 lågstadielärarkandidater och 2 136

mellanstadielärarkandidater läsåret 1968/69. Efter en successiv avveckling av den

3-åriga småskollärarlinjen och den 4-åriga folkskollärarlinjen förutsätts för läsåret

1971/72 och de därpå följande åren en intagning varje läsår av 1 536 lågstadielärarkandidater

och 2 064 mellanstadielärarkandidater.

2.2 Utbildning av ämneslärare

Den praktisk-pedagogiska utbildningen av blivande ämneslärare skall enligt 1967

års beslut om en lärarutbildningsreform vara uppdelad på en förberedande del i

anslutning till de ämnesteoretiska studierna vid universitet eller högskola och en

avslutande del vid lärarhögskola. Den förberedande delen föreslogs i prop. 1967: 4

bestå av en introduktionskurs och en s. k. pedagogisk strimma, dvs. inslag av pedagogik,

metodik och praktik som skall ge en första kontakt med läraryrket redan

under de ämnesteoretiska studierna. Den avslutande, egentliga lärarutbildningen

omfattar ett år. Den består av en utbildningstermin vid lärarhögskola och en därpå

följande termin med handledd praktik.

2.2.1 Förberedande praktisk-pedagogisk utbildning i anslutning till den ämnesteoretiska

utbildningen

Skolöverstyrelsen föreslår, att den pedagogiska strimman får den omfattning och

den organisatoriska uppläggning som 1960 års lärarutbildningssakkunniga föreslog.

Detta innebär i fråga om metodik, att ämnesstudierna under den första terminen

inleds med fyra timmar ämnesmetodik och under den andra terminen interfolieras

av åtta timmar metodikundervisning, som fördelas över hela terminen och så långt

möjligt samordnas med innehållet i de ämnesteoretiska studierna. Samordningen

av de ämnesteoretiska studierna och den förberedande praktisk-pedagogiska utbildningens

praktikmoment föreslås ske på så sätt, att den studerande under sin andra

studietermin i ett ämne bereds tillfälle att auskultera fyra timmar i en skola och att

auskultationen förbereds och följs upp av metodiklektoms undervisning.

De pedagogiska momentens samordning med den övriga utbildningen under de

ämnesteoretiska studierna skulle enligt prop. 1967: 4 tillgodoses genom en introduktionskurs,

som förläggs till början av det första årets studier. Av olika skäl anser

sig skolöverstyrelsen inte nu kunna genomföra lärarutbildningssakkunnigas för
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1968

15

slag. Det första skälet är organisatoriskt. Enligt riksdagsbeslutet skall alla studerande

på vissa utbildningslinjer ha rätt att delta i introduktionskursen, oavsett om de

avser att bli lärare eller ej. Överstyrelsen har utgått ifrån att ca 8 800 studerande

kan komma att delta i kursen läsåret 1968/69. Ett så stort deltagarantal gör det

omöjligt att organisera kursen enligt lärarutbildningssakkunnigas förslag. Det andra

skälet är pedagogiskt. Överstyrelsen anser, att en bättre effekt uppnås om all undervisning

i pedagogik fördelas jämnt över de tre studieåren förslagsvis så, att den

studerande — för varje ämne han läser — får fyra timmar pedagogik i början av

den första terminen i anslutning till den förberedande ämnesmetodiken och 10 timmar

under den andra terminen, varvid en långtgående integration med övriga komponenter

i utbildningen är möjlig. Överstyrelsen framhåller dock, att det kan bli

nödvändigt att pröva andra vägar för uppläggningen av den förberedande praktiskpedagogiska

utbildningen.

Modell för timantal per termin i pedagogik, metodik och praktik under de tre

första studieåren

Ämne Termin 1 Termin 2 Termin 3 Termin 4 Termin 5 Termin 6 * i

Pedagogik ............. 4 10 4 10 4 10

Metodik ............... 4 8 4 8 4 8

Praktik ................ 4 4 4

Det höga studerandeantalet leder till ett stort lärarbehov. Det är skolöverstyrelsens

avsikt att successivt producera lärarersättande program. Redan för budgetåret

1968/69 begärs medel för ITV-produktion, som avses komma till användning

i den pedagogiska strimman. Beträffande organisationen av den pedagogiska strimman

vid universitetsfilialerna i Karlstad, Växjö och Örebro räknar överstyrelsen

med att lärarhögskolan i Göteborg skall ha ansvar för utbildningen i Karlstad,

lärarhögskolan i Malmö för utbildningen i Växjö och lärarhögskolan i Uppsala

för utbildningen i Örebro.

2.2.2 Praktisk-pedagogisk utbildning vid lärarhögskola och under praktiktermin

Under utbildningsterminen vid lärarhögskola förekommer undervisning i pedagogik,

ämnesmetodik, teknisk metodik, språkvård m. m. samt ca 50 auskultationer

och 45—60 timmar undervisningsövningar. De praktiska och teoretiska momenten

samordnas så mycket som möjligt. Terminen inleds med fem till sex veckors

teoriundervisning och avslutas med två till tre veckors teoriundervisning. Den

praktiska utbildningen delas upp på t r e olika treveckorsperioder, mellan

vilka ligger teoristudier om en vecka. För varje treveckorsperiod erhåller lärarkandidaten

en handledare, som handleder honom huvudsakligen i ett ämne. Handledaren

låter lärarkandidaten följa med till de klassavdelningar, där han själv undervisar

i det för lärarkandidaten aktuella ämnet. Efter en tids auskultation över
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

tar lärarkandidaten några av handledarens lektioner. Från början kan undervisningsövningarna

gälla enskilda elever eller en mindre grupp av elever för att så småningom

komma att gälla hela klassen.

Under den efterföljande praktikterminen tjänstgör lärarkandidaten som praktiklärare

med en undervisningsskyldighet, som i allmänhet är två tredjedelar av

full tjänst för lärare i läroämnen. För varje ämne, som ingår i praktiklärarens

tjänstgöring, är en handledare förordnad. Denne skall vara praktikläraren behjälplig

i allt som praktiktjänsten bör förmedla kunskap om, såsom långtidsplanering,

planering av mindre avsnitt, klassföreståndarskap, elevvård i övrigt, samarbete skolahem,

materielvård, institutionsföreståndarskap m. m. Praktiktjänstgöringen omfattar

även auskultation. Auskultationen fullgörs företrädesvis under terminens första

hälft med minst 10 lektioner hos varje handledare och med minst 10 lektioner efter

anvisning av praktikskolans rektor eller studierektor hos övriga lärare, som undervisar

i praktiklärarens klasser.

Timplan för ämneslärarutbildning vid lärarhögskola

Ämnesområde

Antal timmar

Första

terminen

Andra

terminen

PEDAGOGIK ........................................

761

METODIK

Ämnesmetodik ........................................

120

8

Teknisk metodik ......................................

15

PRAKTIK

Auskultationer ........................................

5 02

30—50

Undervisningsövningar ..................................

45—60

Praktiktjänstgöring .....................................

ca 300

ÖVRIGA ÄMNEN

Språkvård och muntlig framställning ......................

Röst- och talvård ......................................

8

5

Anmärkning. För varje 50-tal lärarkandidater disponerar rektor 20 timmar till förfogande.

1 För dem som har kunskaper i pedagogik motsvarande 16 § stadgan angående filosofiska

examina den 25 september 1953 (nr 610) anordnas kurs om 46 timmar.

2 Angivna 50 timmar avser den tidpunkt, då föreslagna auskultationsersättande ITV-program

färdigställts. Övergångsvis räknar överstyrelsen med 60 timmar.

Enligt skolöverstyrelsens förslag skall relationen mellan antalet lärarkandidat - timmar för varje 24-tal lärarkandidater och antalet lärartimmar vara för pedagogik

1:1,6, för teknisk metodik 1:3,0, för språkvård och muntlig framställning 1:3,0

samt för röst- och talvård 1:11,3. För ämnesmetodik räknar överstyrelsen med

relationen 1:1,6 för varje 20-tal lärarkandidater. För pedagogiklektorernas handledning

av lärarkandidaterna under övningsundervisning föreslås därjämte 0,25 timmar

för varje lärarkandidat. För varje 50-tal lärarkandidater bör rektor, liksom nu,

disponera 20 s. k. timmar till förfogande, t. ex. för dagsaktuella skolfrågor, alkohol-,

narkotika- och tobaksfrågor, disciplinfrågor m. m.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

Ämnesmetodiken upptar en huvuddel av timmarna på timplanen. Beträffande

relationen 1:1,6 mellan antalet lärarkandidattimmar och antalet lärartimmar vid

undervisning i ämnesmetodik framhåller skolöverstyrelsen, att skilda behov av

gruppindelning förekommer mellan ämnena, varför relationen inte strikt kan tilllämpas

på enskilt ämne. Relationen 1:1,6 ger i stället den totala ram, inom vilken

gruppindelning skall ske. I varje ämne ges som regel dels en grundläggande metodisk

utbildning om ca 40 timmar, dels en fortsatt metodisk utbildning om ytterligare

ca 20 timmar med sikte på det gymnasiala stadiets behov. Lärarkandidat

med tre ämnen genomgår vanligtvis grundläggande metodisk utbildning i alla tre

ämnena, medan en blivande gymnasielärare med två ämnen utbildas ca 60 timmar

i varje ämne.

Metodiklektorernas handledning vid undervisningsövningar och praktiktermin

beräknas uppgå till sammanlagt 34 timmar för varje lärarkandidat. Med utgångspunkt

häri har överstyrelsen framräknat den totala ram, inom vilken nämnda

verksamhet får bedrivas. För enskild kandidat kan timtalet tillåtas variera inom

vissa gränser. Av de 34 timmarna beräknas 21 timmar falla på den första utbildningsterminens

undervisningsövningar och 13 timmar på praktikterminen. Överstyrelsen

föreslår dessutom beträffande praktikterminen, att seminarier i metodik

skall kunna hallas under denna. I enlighet med lärarutbildningssakkunnigas förslag

beräknas fyra seminarieövningar om vardera två lektionstimmar. Gruppernas storlek

bör få variera beroende på praktikplatsernas belägenhet i förhållande till varandra.

Med utgångspunkt i en gruppstorlek av fyra lärarkandidater har överstyrelsen

beräknat den timtalsram, inom vilken denna verksamhet får bedrivas.

2.2.3 Dimensionering

Den förberedande praktisk-pedagogiska utbildningen har förutsatts få 8 800 deltagare.

Överstyrelsen räknar med en intagning av 2 300 ämneslärarkandidater för

läsår vid lärarhögskola fr. o. m. budgetåret 1968/69. Den praktiska lärarkursen

beräknas vara avvecklad med utgången av innevarande läsår. 2 300 utbildningsplatser

kan dock inte erhållas enbart i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm,

Umeå och Uppsala. Praktisk-pedagogisk utbildning måste därför förläggas även till

andra orter och då i första hand till orter med universitetsfilialer, nämligen Karlstad,

Växjö och Örebro. Denna utbildning bör emellertid organisatoriskt knytas till lärarhögskolorna

i Göteborg, Malmö och Uppsala.

Hittills har alla därtill behöriga kunnat antas till praktisk lärarutbildning. Intagningen

till praktisk lärarubildning bör enligt överstyrelsen nu närmare planeras, dels

med hänsyn till den totala kapaciteten, dels med hänsyn till nödvändigheten av att

tillgodose varierande behov av utbildade lärare i skilda ämnen och ämnesgrupper.

2.3 Utbildning av speciallärare

Specialutbildning anordnas enligt tidigare fattade beslut vid lärarhögskolorna i

Göteborg, Malmö och Stockholm. Speciallärarlinjen är uppdelad på tre olika ut2

— Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 65

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

bildningslinjer. Den första utbildningslinjen omfattar utbildning av lärare för

särskolundervisning, hjälpunaervisning, observationsundervisning, undervisning av

elever med läs- och skrivsvårigheter samt undervisning av rörelsehindrade och synsvaga,

den andra linjen utbildning av lärare för synskadade och hörselskadade

samt av talpedagoger och den tredje linjen utbildning av förskollärare för särskolebarn

och sjuka barn. Behörig att intas vid speciallärarlinjen är som regel den

som genomgått ifrågakommande vanlig lärarutbildning och som sedan fullgjort

lärartjänstgöring under minst tre år.

I avvaktan på resultat av anbefalld utredning angående bl. a. dimensioneringen

av utbildning av lärare för synskadade och hörselskadade m. m. (prop. 1967:70

s. 35) föreslår skolöverstyrelsen oförändrad intagning på utbildningslinje 1 och 2

för läsåret 1968/69.1 prop. 1967: 142 angående omsorger om psykiskt utvecklingsstörda

m. m. förordar chefen för socialdepartementet, att ökade möjligheter till

utbildning och sysselsättning bereds de psykiskt utvecklingsstörda. Med anledning

härav tänker skolöverstyrelsen senare framlägga ett detaljerat förslag om särskild

utbildning av lärare för denna kategori. Nu föreslås emellertid att utbildningslinje

3 av speciallärarlinjen inrättas vid lärarhögskolan i Malmö redan läsåret

1968/69, så att utbildning av förskollärare för psykiskt utvecklingsstörda kan

påbörjas där nästa läsår. Föreslaget antal intagningsplatser vid speciallärarlinjen

framgår av nedanstående tablå.

Antal intagningsplatser vid speciallärarlinjen läsåret 1968/69

Utbildningslinje Antal intagningsplatser

Göteborg

Malmö

Stockholm

Summa

Utbildningslinje 1

Lärare för särskolundervisning, hjälpundervisning,

observationsundervisning, undervisning av elever

med läs- och skrivsvårigheter samt undervisning

av rörelsehindrade och synsvaga ............

120

120

120

360

Utbildningslinje 2

Lärare för synskadade .......................

Lärare för hörselskadade ....................

12

15

48

15

60

Talpedagoger ...............................

12

16

28

Utbildningslinje 3

Förskollärare för särskolebarn och sjuka barn ....

24

24

48

144

144

223

511

Vid lärarhögskolornas speciallärarlinjer anordnas 3-veckorskurser (s. k. fortbildningskurser)

för klasslärare och lärare i läroämnen utan specialutbildning samt

18-veckorskurser (s. k. fortbildningskurser) för övningslärare utan specialutbildning.

Utbildningen omfattar pedagogisk psykologi med speciellt beaktande av olika

elevsvårigheter och härtill anknytande ämnesmetodiska frågor rörande stoffurval

och stoffbehandling samt praktisk belysning av specialundervisningen genom

demonstrationer och studiebesök. Skolöverstyrelsen föreslår för budgetåret 1968/69

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

dels att antalet platser vid 3-veckorskurser ökas, dels att sådana kurser får anordnas

även vid lärarhögskolan i Malmö. Föreslaget antal platser vid 3-veckorskurser

framgår av nedanstående tablå.

Antal platser vid 3-veckorskurser vid lärarhögskolorna läsåret 1968/69

Deltagare Antal kursplatser

Göteborg Malmö Stockholm Summa

Lärare i läroämnen för elever inom specialundervisning. .

24

24

24

72

Lärare för elever med läs- och skrivsvårigheter........

24

24

24

72

Lärare för elever med inskolningssvårigheter..........

24

24

24

72

Lärare för observationsundervisning.............

24

24

24

72

96

96

96

288

Vad gäller 18-veckorskurser för övningslärare för elever inom specialundervisning

eller särskolor föreslås oförändrat antal platser, nämligen 24 platser vid lärarhögskolan

i Göteborg och 24 platser vid lärarhögskolan i Stockholm. Motsvarande

18-veckorskurs för yrkeslärare ges vid de yrkespedagogiska instituten.

För deltagare i specialutbildning från övriga nordiska länder beräknar skolöverstyrelsen

sex utbildningsplatser, i första hand vid utbildningslinje 2. Överstyrelsen

avser att senare framlägga förslag om storleken av den ersättning vederbörande

land bör erlägga per utbildningsplats.

2.4 Lärarhögskolornas fortbildningsavdelningar

De nuvarande fortbildningsinstituten skall i enlighet med riksdagens beslut inordnas

i lärarhögskolorna för klass- och ämneslärarutbildning den 1 juli 1968 som

fortbildningsavdelningar. Vid den nyinrättade lärarhögskolan i Linköping upprättas

en fortbildningsavdelning vid samma tidpunkt.

Den personal, som tillförs lärarhögskolornas kansli i och med att fortbildningsinstituten

inordnas i lärarhögskoleorganisationen, förutsätts bli integrerad med den

övriga personalen i den utsträckning de lokala förhållandena vid varje lärarhögskola

medger det. Skolöverstyrelsen har räknat med att chef och biträdande chef för

avdelningen jämte en kurs- och konferenssekreterare samt en kansliskrivare helt

skall avdelas för fortbildningsavdelningen och att övrig personal i en slutlig organisation

skall ingå i andra kanslienheter. En sådan samordning anses medföra vissa

rationaliseringsvinster. Vid flertalet lärarhögskolor beräknas dock fortbildningsavdelningens

kansli tills vidare behöva förläggas utanför lärarhögskolans övriga

kansli, såsom fallet nu är med fortbildningsinstituten.

Huvuduppgift för fortbildningsavdelningens chef är att under medverkan av erforderlig

expertis svara för utformningen av lärarfortbildningen med avseende på

innehåll, arbetsformer och organisation samt att även svara för en fortgående utveckling

av samma verksamhet. I arbetsuppgifterna ingår vidare att göra upp

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

Personal vid fortbildningsavdelningarna1

Tjänster Göteborg Linköping Malmö Stockholm Umeå Uppsala Summa

tjänster

Chef ............... 1 1 1 1 1 1 6

Biträdande chef...... 1 1 1 1 1 5

Kurs- och konferenssekreterare

.......... 1 1 1 1 1 5

Kontorsskrivare...... 1 1 1 1 1 1 6

Kansliskrivare ....... 1 2 2 1 1 8

Vaktmästare ........ 2 1 1 1 1 5

Kontorsbiträde ...... 3 2 3 3 2 2 15

1 Härtill kommer 135 000 kr. till extra biträdeshjälp enligt skolöverstyrelsens förslag.

förslag till och planlägga kurs- och konferensverksamhet, anställa kursledning, ha

inseende över genomförandet av beslutade kurser samt följa upp och tillvarata

idéer och metoder som framkommer vid dessa. Vidare svarar han för utbildningen

av fortbildningskonsulenter och för samordningen av fortbildningsverksamheten

inom den region, som motsvarar vederbörande lärarhögskolas huvudsakliga verksamhetsområde.

Till de ekonomisk-administrativa uppgifterna förutsätts höra förhandlingar

och överenskommelser med kursledning och internatvärdar samt med

institutioner och företag, som erhållit uppdrag att helt eller delvis ansvara för viss

kursverksamhet.

Skolöverstyrelsen räknar med såväl ordinarie som extra metodiklektorer som

medverkande i lärarhögskolas fortbildning. Fortbildningsinsatsen skall inte knytas

till vissa speciella tjänster, utan själva skyldigheten att medverka i fortbildning bör

i princip åvila alla lektorer och arbetet bör fördelas på ett så stort antal av dem

som det bedöms lämpligt. Målet bör vara en naturlig kontakt mellan grundutbildning

och fortbildning. Såsom ett exempel på regelbundet och organiserat ianspråktagande

av metodiklektorer för fortbildningsuppgifter nämns ledning av eller medverkan

vid ämnes-, handledar- och huvudlärarkonferenser, vilket till stor del kan

ske i samband med besök hos praktiklärare.

Man har att räkna med en utomordentligt stor variation med avseende på fortbildningsbehovet,

eftersom de i fortbildning deltagande lärarna har fått sin grundutbildning

under skilda tider och högst skiftande betingelser och dessutom under sin

lärarverksamhet kommit att skaffa sig högst olikartade erfarenheter. Skolöverstyrelsen

diskuterar i sin framställning dels läsårskurser, dels feriekurser. Valet av

kurstyp betingas av flera omständigheter. I fråga om utformningen av verksamheten

uttalar överstyrelsen, att kurserna ofta med fördel organiseras som intematkurs.

Denna form har visat sig äga ett stort värde inte bara när det gäller att

skapa trivsel och gemenskap utan även från pedagogisk synpunkt. Internatformen

gör det möjligt för deltagarna att träffas för samvaro och utbyte av erfarenheter

även utanför den schemalagda tiden och det är av många kursdeltagare

omvittnat, att detta i hög grad verkat berikande och stimulerande. Särskilda kursgårdar

i anslutning till lärarhögskolorna för klass- och ämneslärarutbildning bör

därför knytas till den slutliga lärarutbildningsorganisationen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is proposition nr 65 år 1968

21

2.5 Organisation av lärarhögskolornas försöks- och demonstrationsverksamhet

samt övrig praktisk lärarutbildning vid kommunala

skolenheter

Enligt riksdagens beslut skall en eller flera skolenheter inom det kommunala

skolväsendet ställas till varje lärarhögskolas förfogande för demonstrationer och

försök. Dessa enheter benämns skolenheter för försöks- och d e - monstrationsverksamhet. Vid sidan av försöks- och demonstrationsverksamheten

skall vid dessa skolenheter även bedrivas viss praktisk lärarutbildning

i form av övningsundervisning och auskultationer. Verksamheten bör vid full

utbyggnad i fråga om grundskolans låg- och mellanstadier omfatta 6—8 paralleller

och i fråga om grundskolans högstadium och de gymnasiala skolformerna 4—6

paralleller av varje skolform. Dessa skolenheter avses få en central uppgift i lärarutbildningen.

Uppbyggnaden av försöks- och demonstrationsverksamheten har föreslagits ske

som regel successivt. Vissa lärare som tjänstgör vid skolenheter för försöks- och

demonstrationsverksamhet skall ha ordinarie kommunal tjänst med beteckningen

Up och förordnas för sex år eller, om särskilda skäl föreligger, för kortare tid.

Sådan kommunal tjänst lediganmäls för sökande från hela riket. Utöver dessa lärare

med Up-tjänst, i det följande kallade Up-lärare, finns för lärarkandidaternas

auskultationer och övningsundervisning m. in. två kategorier handledare i det kommunala

skolväsendet, nämligen lärare som förordnats som handledare för tre år och

lärare som erhållit förordnande för ett läsår eller en termin för handledning i mindre

omfattning. Även annan, icke korttidsförordnad lärare kan ifrågakomma för mer

tillfällig medverkan i lärarutbildningen.

En lärarhögskolas försöks- och demonstrationsverksamhet anses böra koncentreras

till så få skolenheter som möjligt. Demonstrationsverksamheten vid skolenheten

kan exempelvis få formen av direktauskultationer av större grupper lärarkandidater

med eller utan förelagda auskultationsuppgifter, auskultationer genom s. k. oneway

screen under lärares ledning eller inspelning av ITV-program. Up-lärarna tas

inte alla på en gång i anspråk för försöks- och demonstrationsverksamhet. Sådana

arbetsuppgifter förutsätts i stället kunna växla mellan dessa lärare. De lärare,

som därvid inte leder försök och demonstrationer, handleder lärarkandidater vid

övningsundervisning och tar emot auskultanter. Skolöverstyrelsen räknar med att

den egentliga försöks- och demonstrationsverksamheten skall ha en omfattning som

ungefär motsvarar två paralleller av varje årskurs på låg- och mellanstadiet samt

beträffande högstadiet och det gymnasiala stadiet en omfattning som ungefär motsvarar

sammanlagt sex tjänster, förutom den andel som kan bestridas genom metodiklektorernas

s. k. skoltjänstgöring vilken i första hand skall förläggas till skolenhet

med försöks- och demonstrationsverksamhet. Omfattningen av den egentliga

försöks- och demonstrationsverksamheten föreslås kunna variera med antalet metodik-

och pedagogiklektorer och antalet intagna lärarkandidater vid lärarhögskolan.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

Vid lärarhögskolorna för klass- och ämneslärarutbildning beräknas försöks- och

demonstrationsverksamheten få en sådan omfattning redan läsåret 1968/69, att

skolöverstyrelsen bedömer det som nödvändigt att i berörda kommuner inrätta särskilda

tjänster som koordinerande studierektor. Den reguljäre skolledaren vid

resp. skolenhet med sådan verksamhet skall fortfarande ha vissa fastställda lärarutbildningsuppgifter,

medan innehavaren av föreslagen särskild tjänst förutsätts

ha ansvar för samordningen av försöks- och demonstrationsverksamheten i kommunen.

Studierektorns verksamhetområde och arbetsuppgifter sammanfattas av

överstyrelsen bl. a. på följande sätt. Studierektor skall 1) delta i planeringen av

försöks- och demonstrationsverksamheten vid konferenser på lärarhögskolan med

pedagogik- och metodiklektorer samt i konferenser med de Up-lärare som medverkar

i verksamheten, 2) samordna försöks- och demonstrationsverksamheten och

anpassa den till skolenhetens resurser med hänsyn till tillgången på klasser och

lärare, 3) svara för att demonstrationsverksamheten blir ett effektivt medel att

samordna de teoretiska och praktiska delarna av lärarutbildningen, vilket innebär

att han dels från lärarhögskolans lektorer tar emot önskemål om lämpliga demonstrationslektioner,

dels medverkar till att dessa kommer till stånd, dels schemamässigt

planlägger besök av grupper av lärarkandidater, 4) svara för samordningen

med annan försöksverksamhet på orten som drivs kommunalt eller i utvecklingsblocken

samt 5) informera lärarhögskolans lärare och ortens lärare i övrigt om

pågående försöksverksamhet och om de resultat som sådan försöksverksamhet

gett.

En stor del av den praktiska lärarutbildningen, nämligen huvuddelen av lärarkandidaternas

auskultationer och övningsundervisning samt all deras tjänstgöring

under praktikterminen, måste förläggas till andra skolenheter än dem, som inrymmer

försöks- och demonstrationsverksamhet. Vid dessa skolenheter för

praktik förordnas särskilda handledare. Lågstadielärarkandidaternas praktiktermin

infaller som redovisats i det föregående under den fjärde utbildningsterminen

och mellanstadielärarnas praktiktermin under den femte utbildningsterminen.

Två lärarkandidater från klasslärarlinje handledes normalt av en handledare. Handledare

och lärarkandidater undervisar var och en i genomsnitt 20 veckotimmar i

två klasser, helst parallellklasser. Handledaren har 10 veckotimmar i vardera klassen

och varje lärarkandidat 20 veckotimmar i sin klass. Handledningen uppgår till

i genomsnitt 5 veckotimmar per lärarkandidat. Ämneslärarkandidaternas praktiktermin

följer som redovisats i det föregående omedelbart efter utbildningsterminen

vid lärarhögskola. Under praktikterminen tjänstgör den s. k. praktikläraren med

undervisningsskyldigheten nedsatt med ungefär en tredjedel.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

23

2.6 Anslagsberäkningar

2.6.1 Lärarhögskolorna

2.6.1.1 Lärarhögskolorna: Avlöningar

1967/68 Anslag ____ 84 310 000

1968/69 Förslag .... 112 000 000

Skolöverstyrelsen beräknar under anslaget medel för 15 lärarhögskolor, nämligen

sex lärarhögskolor för klass- och ämneslärarutbildning m. m. (Göteborg, Linköping,

Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala) och nio lärarhögskolor för enbart

klasslärarutbildning (Falun, Gävle, Flärnösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad,

Luleå och Växjö), samt för kvarvarande klassavdelningar av den gamla

seminarieorganisationen på alla lärarhögskoleorter utom Stockholm och Uppsala

(se 2.6.3.1).

1967/68

Beräknad ändring 1968/69

Tjänster

Skolöverstyrelsen

Departements-

chefen

Lärar- och forskarpersonal ............

460

+ 583

+ 390

Övrig personal.......................

142,5

+ 194,5

+ 157,5

Anslag

602,5

+ 777,5

+ 547,5

Avlöningar till tjänstemän .............

. . . . 83 740 000

+ 34 828 000

+28 190 000

Arvoden och särskilda ersättningar......

570 000

— 478 000

— 500 000

84 310 000

+ 34 350 000

+ 27 690 000

Skolöverstyrelsen

Under innevarande budgetår utgår från förevarande anslag medel till avlöningar

vid lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala. Anslaget

till avlöningar vid lärarhögskolorna har för budgetåret 1968/69 räknats från grunden.

I kostnadsredovisningen anges därför på vissa punkter dels den totala kostnaden,

dels ökningen för budgetåret 1968/69 ( + ).

Rektorer, lärare m. m.

1. 15 rektorer i Up 27 (1 185 072 kr.); ( + 10 rektorer, +790 072 kr.).

2. 1 rektor i Up 22 för speciallärarlinjen vid lärarhögskolan i Stockholm (personlig

tjänst 68 100 kr.).

3. 61 lektorer i pedagogik i Uo 22 (3 986 436); ( + 28 lektorer, +1 829 836

kr.).

4. 153 lektorer i högstadiets metodik i Uo 22 samt 70 lärare för ämnesfördjupning

(14 198 900 kr.); ( + 38 lektorer och 70 lärare, +6 683 400 kr.). Med anledning

av en utvidgad ämnesfördjupning i den nya klasslärarutbildningen, bl. a.

bestående av olika tillvalskurser, föreslår skolöverstyrelsen att en ny tjänstetyp,

avsedd för lärare för ämnesfördjupning, tillkommer vid lärarhögskolornas klasslärarlinjer.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

5. 147 lektorer i högstadiets metodik i Uo 21 vid lärarhögskolorna för klass- och

ämneslärarutbildning (8 785 200 kr.); ( + 72 lektorer, + 4 352 800 kr.).

6. 25 lektorer i högstadiets metodik i Uo 22 eller Uo 21 vid lärarhögskolorna för

klass- och ämneslärarutbildning (1 560 000 kr.); ( + 22 lektorer, +1 372 800 kr.).

7. 1 lektor i vuxenundervisningens metodik i U 22 eller U 20 vid lärarhögskolan

i Stockholm (60 000 kr.).

8. 1 lektor i logopedi i Uo 20 vid lärarhögskolan i Stockholm (personlig tjänst

54 800 kr.).

9. 23 lektorer i specialundervisningens metodik i Uo 18 eller Uo 16 vid lärarhögskolorna

i Göteborg, Malmö och Stockholm (1 009 900 kr.); ( + 8 lektorer,

+ 351 200 kr.).

10. 50 lektorer i mellanstadiets metodik i Uo 17 (2 304 600 kr.); ( + 23 lektorer,

+ 1 060 116 kr.).

11. 110 lektorer i övningsämnenas metodik i Uo 17 (5 070 120 kr.); ( + 72 lektorer,

+ 3 318 624 kr.).

12. 15 lärare i musik (instrumentalmusik) i Uo 15 (+ 620 280 kr.).

13. 34 lektorer i lågstadiets metodik i Uo 17 eller Uo 14 (1 332 528 kr.); ( + 18

lektorer, +705 456 kr.).

14. 9 lärare i röst- och talvård i U 16 vid lärarhögskolorna för klass- och ämneslärarutbildning

(391 100 kr.); ( + 3 lärare, +131 000 kr.).

15. Medel till lärartimmar över stat för undervisning i dramatik vid lärarhögskolan

i Uppsala ( + 40 000 kr.).

16. Medel till lärartimmar över stat (16 093 894 kr.); (+9 231 894 kr.). Under

denna punkt beräknas det totala behovet av timmar i pedagogik, ämnesmetodik,

ämnesteori, mellanstadiets metodik, lågstadiets metodik, övningsämnenas metodik,

instrumentalmusik, röst- och talvård, språkvård och muntlig framställning, specialundervisningens

metodik, vissa ämnen vid speciallärarlinjen, tekniska läromedel

(lärarhögskolorna för enbart klasslärarutbildning), slöjd, välskrivning (de två senare

ämnena avser kvarvarande klasser av seminarieorganisationen) samt behovet av

timmar till förfogande vid lärarhögskolor för klass- och ämneslärarutbildning. Sedan

det totala antalet timmar räknats fram, har 75 procent av detta tagits i anspråk för

ordinarie tjänster, i vilka i förekommande fall inkluderats s. k. skoltjänstgöring.

De överskjutande timmarna har kostnadsberäknats enligt TFU, Avd. G. Särskilda

bestämmelser, punkt 25. Därtill kommer 20 000 kr. för tillgodoräkningstimmar för

lektorers besök hos praktiklärare. Lärarkostnader för introduktionskursen och den

s. k. pedagogiska strimman redovisas under punkt 24.

17. Medel till lärartimmar över stat m. m. för undervisning i tekniska läromedel

vid lärarhögskolorna för klass- och ämneslärarutbildning (308 000 kr.). Skolöverstyrelsen

framlägger vissa förslag till rationalisering av undervisning i ämnet tekniska

läromedel. Förslagen innebär att undervisningen i viss utsträckning bedrivs med

hjälp av programmerat material och att undervisningsgruppernas storlek ökas till

minst 8 kandidater per grupp. Medel beräknas för dels en extra tjänsteman som

skall svara för undervisningen i ämnet, dels en särskild institutionstekniker för

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

25

ämnet tekniska läromedel vid lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö och Stockholm.

Dessa institutionstekniker föreslås utöver dem som redovisas i punkt 46.

18. Medel till lärartimmar över stat för nedsättning av undervisningsskyldigheten

för 25 biträdande utbildningsledare (650 600 kr.); (+13 arvodestjänster,

+ 303 600 kr.). Vid lärarhögskola kan finnas inrättade arvodestjänster såsom biträdande

utbildningsledare för ämneslärarutbildning, för klasslärarutbildning och

för speciallärarutbildning. Den undervisningsskyldighet som åvilar biträdande utbildningsledare

i dennes egenskap av lärare vid lärarhögskolan nedsätts enligt av

Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser. För budgetåret 1968/69 beräknar skolöverstyrelsen,

att arvodestjänster såsom biträdande utbildningsledare skall finnas inrättade

till det antal som framgår av följande tabell och med den nedsättning

av undervisningsskyldigheten, som framgår av anmärkningar till tabellen.

Typ av utbildning Lärarhögskolan i Lärarhög
-

skolorna för

Göte- Lin- Mal- Stock- Umeå Upp- enbart klassborg

köping mö holm sala lärarutbild
ning
-

Ämneslärarutbildning ........... I1 l1 l1 l1 l1 l1

Klasslärarutbildning ............ 23 l3 24 l1 l3 l3 95

Speciallärarutbildning ........... I1 l3

Anmärkningar:

1 Undervisningen nedsätts med 80 procent.

2 Den med ifrågavarande två tjänster förenade undervisningsskyldigheten nedsätts med sammanlagt

160 procent av full undervisningsskyldighet på en tjänst.

3 Undervisningsskyldigheten nedsätts med 60 procent.

4 Den med ifrågavarande två tjänster förenade undervisningsskyldigheten nedsätts med sammanlagt

120 procent av full undervisningsskyldighet på en tjänst.

5 Undervisningsskyldigheten nedsätts med 40 procent.

19. Medel till lärartimmar över stat för nedsättning av undervisningsskyldigheten

för en lektor i specialundervisningens metodik vid lärarhögskolan i Stockholm (utbildningslinje

2 av speciallärarlinjen); (16 000 kr.).

20. Uppdragstillägg till lärare, som är biträdande utbildningsledare (288 300

kr.); ( + 149 916 kr.). Antal m. m. redovisas under punkt 18.

21. Uppdragstillägg till lärare, som är institutionsföreståndare (839 600 kr.);

( + 553 400 kr.).

22. Uppdragstillägg till lärare, som är bibliotekarie vid speciallärarlinjen vid lärarhögskolorna

i Göteborg och Stockholm (1 900 kr.).

23. 12 assistenter vid de naturvetenskapliga institutionerna vid lärarhögskolorna

för klass- och ämneslärarutbildning ( + 419 000 kr.).

24. Medel till introduktionskurs och den s. k. pedagogiska strimman ( + 985 000

kr.). Ämnet pedagogik fordrar under det första läsåret 1/3 lärartimmar per kandidat,

metodik 4/9 lärartimme per kandidat och praktiken 4/5 lärartimme per

kandidat. För administration av den pedagogiska strimman begär skolöverstyrelsen

att medel tilldelas lärarhögskolorna motsvarande 20 kr. per deltagare.

25. Medel till engelska lärare vid sommarkurser i engelska (avser kvarvarande

klasser av seminarieorganisationen, + 27 000 kr.).

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

26. Medel till utbildning av kyrkomusiker (avser kvarvarande klasser av seminarieorganisationen,

+ 74 000 kr.).

27. Medel till kurser i yrkesvägledningsfrågor (avser kvarvarande klasser av seminarieorganisationen,

+60 200 kr.).

28. Medel till kurser och föreläsningar vid lärarhögskolor för enbart klasslärarutbildning

(timmar till förfogande, + 45 000 kr.).

29. Tjänstgöringstillägg enligt AST 29 § Specialbestämmelser (del XIV. Avd.

A. 4 mom.). Skolöverstyrelsen föreslår, att dessa kostnader, som innevarande budgetår

belastar förevarande anslag, belastar anslagen till bidrag till driften av grundskolor

m. m., resp. kommunala gymnasiala skolor (se 2.6.2 punkten C.).

De pedagogiska institutionerna vid lärarhögskolorna

för klass- och ämneslärarutbildning

30. 6 professorer i Uo 27 (424 600 kr.); ( + 2 professorer i Linköping och Uppsala,

+ 141 500 kr.).

31. 6 laboratorer i Uo 22 (383 900 kr.); ( + 4 laboratorer i Göteborg, Malmö,

Stockholm, varav två tjänster vid lärarhögskolan i Malmö, +255 900 kr.).

32. Medel för forskartermin för professorer och laboratorer (80 800 kr.);

( + 40 200 kr.). Med hänsyn till föreslagen ökning av antalet tjänster har uppräkning

skett med en tiondel av årslönen för varje ny tjänst.

33. 4 skolpsykologer i A 28 (216 100 kr.); ( + 3 skolpsykologer i Göteborg,

Malmö, Uppsala, +162 600 kr.).

34. 4 forskningssekreterare i U20 (216 700 kr.); (+1 forskningssekreterare i

Umeå, +54 200 kr.).

35. 25 assistenter å 1 000 timmar (879 800 kr.); (+14 assistenter, +492 800

kr.).

36. Medel till vissa extra tjänster in. m. ( + 692 000 kr.). För varje lärarhögskola

beräknas medel till en forskarassistent i U 17 och en institutionssekreterare i A 21

samt medel motsvarande en halv tjänst som lektor i U 22 för koordination och produktionsledning

i fråga om annan ITV-produktion än den som föreslås under

2.6.1.4.

37. Medel för experters (inkl. vissa lektorers) deltagande i forsknings- och utvecklingsarbete

( + 420 000 kr.).

38. Medel till psykometrisk och statistisk expertis vid lärarhögskolan i Malmö

(58 300 kr.); ( + 3 300 kr.).

39. Medel för slutförande av forskningsprojekt vid statens försöksskola i Linköping

( + 238 400 kr.). Den forskningsverksamhet, som nu bedrivs vid försöksskolan

i Linköping, anses inte kunna slutföras före skolans avveckling den 1 juli 1968.

Enligt tidigare fastställt program kommer en del av undersökningarna att pågå under

budgetåret 1968/69. Skolöverstyrelsen föreslår därför, att de för forskningsuppgifter

vid försöksskolan anställda tjänstemännen under budgetåret 1968/69

upptas på personalstaten för lärarhögskolan i Linköping med samma benämningar

och förordnandeförhållanden som nu. Tjänstemännen är en försöksledare i Up 22,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

27

en skolpsykolog i Ae 28, en forskningsassistent i Ae 23 och en kansliskrivare i

Ae 11. Vid eventuellt ledigblivande bör tjänsterna inte få återbesättas eller uppehållas

utan särskilt medgivande av överstyrelsen. På lärarhögskolans avlöningsstat

bör vidare upptas 60 000 kr. för ersättningar åt experter och extra biträdeshjälp

i anledning av ifrågavarande forskningsverksamhet. Vissa omkostnader (sjukvård,

reseersättningar och kostnader i anslutning till särskilda försök) beräknar överstyrelsen

under lärarhögskolornas omkostnadsanslag.

40. Nedsättning av undervisningsskyldigheten för laboratorn i utvecklingspsykologi

vid lärarhögskolan i Stockholm (+ 5 900 kr.).

41. Medel för föreläsningar och testhandledning vid barnpsykologiska forskningsinstitutets

psykologutbildning i Stockholm (6 000 kr.); ( + 300 kr.).

42. Auskultationsersättningar vid barnpsykologiska forskningsinstitutets psykologutbildning

i Stockholm (5 300 kr.); ( + 300 kr.).

Fortb i1dningsa vde1ning arna vid lärarhögskolorna för

klass- och ä m n e s 1 ä r a r u t b il dni ng

43. Medel till personal m. m. (+ 1 519 000 kr.).

Bibliotekspersonal

44. Personal till bibliotek enligt följande tablå (690 244 kr.); (+416 444 kr.).

Tjänstebe- n amning

Löne-

grad

Lärarhögskolan i

Lärarhög- skolorna

för enbart

klasslärar- utbildning

Göte-

borg

Linkö-

ping

Mai-

mö

Stock-

holm

Umeå

Upp-

sala

Bibliotekarie .. .

A 24

1

l(+l)

i

1

K+l/2)

1

Biblioteksassi-

A 13 17

9(+9)

Förste biblio-

teksbiträde ....

A 11

1(+1)

i

1(+1)

Biblioteksbiträde

A 9

1

i

1

K+D

K+D

För innehav av tjänst som biblioteksassistent förutsätts studentexamen samt 4—6

månaders statlig biblioteksutbildning vid kungl. biblioteket eller universitetsbiblioteken.

Personal till administration m. m.

45. Personal till administration m. m. (exkl. fortbildningsavdelningarna) enligt

tablå på följande sida (3 888 504 kr.); (+1 977 772 kr.).

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1968

Tjänstebenämning

Löne-

grad

Lärarhögskolan

Lärarhög- skolorna

för enbart

klasslärar- utbildning

Göte-

borg

Lin-

kö-

ping

Mal-

mö

Stock-

holm

Umeå

Upp-

sala

Byrådirektör ..........

A 26

1

l(+l)

i

1

1

1

Kamrerare ...........

A 17

1

i

1

K+D

9(+9)

Kanslist ..............

Agli—

Ae 17

2

H+l)

2

3

K+D

2

9(+9)

Kontorsskrivare .......

A 13

5(+2)

H+l)

5( + 2)

5

l

3

Kansliskrivare ........

A 11

7(+1)

2(+2)

6(+2)

4

3(+2)

4(+2)

18(+18)

Kontorist ............

A 9

9(4 U/2)

H+l)

4

5

3(+2)

4(+l)

Kontorsbiträde ........

Ae 3—

Ae 9

6

H+l)

8

5(+2)

2

2(+2)

27(+27)

Personal till vakttjänst, vissa institutioner m. m.

46. Personal till vakttjänst, vissa institutioner m. m. enligt följande tablå

(2 058 248 kr.); (+ 1 341 344 kr.).

Tjänstebenämning

Löne-

grad

Lärarhögskolan i

Lärarhög- skolorna

för enbart

klasslärar- utbildning

Göte-

borg

Lin-

kö-

ping

Mal-

mö

Stock-

holm

Umeå

Upp-

sala

TV-tekniker ..........

A 15

K+D

K+D

H+l)

K+D

Maskinist ............

A 13

H+l)

Institutionstekniker ....

A 12

3(+l)

2(+2)

3(+2)

3(+2)

2( + 2)

3(+2)

9(+9)

Expeditionsförman.....

A 11

1

1

K + D

K+D

K+D

Maskinist ............

All

3(+1)

H+l)

1

2(—1)

9(+9)

Vaktmästare ..........

A9

9(+2)

3(+3)

7(+l)

6

3(+2)

3

18(4-18)

47. Arvode till extra biträdespersonal (337 000 kr.); ( + 96 000 kr.).

48. Arvoden till extra personal som biträder med pedagogisk-administrativa arbetsuppgifter

vid lärarhögskolorna för klass- och ämneslärarutbildning (322 000

kr.); ( + 74 400 kr.).

49. Arvoden till experter och särskilda sakkunniga vid lärarhögskolorna för

klass- och ämneslärarutbildning (148 000 kr.); ( + 22 000 kr.).

50. Expert- och assistenthjälp vid speciallärarutbildningen vid lärarhögskolorna

i Göteborg, Malmö och Stockholm (45 000 kr.); ( + 6 500 kr.).

Övrigt

51. Medel för lokal ledning och administration av ämneslärarutbildning på annan

ort än lärarhögskoleorten ( + 230 000 kr.).

52. Medel till organisation av s. k. praktikcentra ( + 58 000 kr.).

53. Ersättning för mistad lön för handledare under konferenser eller annan

handledarutbildning ( + 270 000 kr.). Vid beräkning av medelsbehovet har skolöverstyrelsen

utgått från mistad lön under 2 dagar för 100 handledare per termin

och lärarhögskola med klass- och ämneslärarutbildning.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

29

54. Kallortstillägg (110 000 kr.); ( + 85 000 kr.).

55. Organisationsföredragandetillägg ( + 21 688 kr.).

56. Vikariats- och övertidsersättningar m. m. (2 280 000 kr.); ( + 980 000 kr.).

57. Arvoden åt läkare och sköterska vid lärarhögskolorna för enbart klasslärarutbildning

( + 91 452 kr.). Under omkostnadsanslaget till lärarhögskolor har inräknats

medel för täckande av kostnader för granskning av inträdessökandes läkarintyg.

58. Avlöningsförmåner åt lärarkandidater (41 830 000 kr.); (+10 204 000 kr.).

Dessa förmåner avser dels ämneslärarkandidater under den första utbildningsterminen

vid lärarhögskolan (2 300 lärarkandidater, dvs. en ökning med 650 lärarkandidater),

dels klasslärarkandidater under praktikterminen (816 lärarkandidater, dvs.

en ökning med 96 lärarkandidater), dels deltagare i speciallärarutbildning (utbildningsarvoden).

59. Arvoden för skötsel av trädgårdar i Växjö och Härnösand (+1 080 kr.).

60. Utbildning av oexaminerade lärare på grundskolans låg- och mellanstadium

( + 423 000 kr., varav 281 000 kr. till lärarlöner, 32 922 kr. till biträdande utbildningsledare,

24 012 kr. till skrivhjälp m. m., 79 791 kr. till omkostnader, 4 800 kr.

till materiel, böcker m. m. samt 475 kr. till intagningsnämnd). Kungl. Maj:t uppdrog

den 29 juni 1966 åt skolöverstyrelsen att verkställa utredning angående utbildning

av oexaminerade lärare. Nu föreslagen utbildning, som förläggs till Stockholm

och utformas i så nära anslutning som möjligt till den nya klasslärarutbildningen,

beräknas ta sin början i juli 1968 och få en linje för utbildning av lärare

på lågstadiet och en linje för utbildning av lärare på mellanstadiet. För lärare på

lågstadiet omfattar den teoretiska utbildningen dels dagundervisning under två feriekurser

(var och en om sex veckor), dels kvällsundervisning under två läsår, sammanlagt

1 050 timmar. För lärare på mellanstadiet omfattar den teoretiska utbildningen

dels dagundervisning under tre feriekurser (två om sex veckor och en om

sju veckor), dels kvällsundervisning under två läsår, sammanlagt 1 445 timmar.

För både lågstadielärare och mellanstadielärare börjar utbildningen med en feriekurs.

Det förutsätts, att den som genomgår utbildningen varit förordnad som lärare

med full tjänstgöring på låg- och/eller mellanstadiet under minst fyra terminer.

De studerande beräknas under studietiden ha förordnande som lärare med minst

halv tjänstgöring på det stadium som utbildningen avser. Lärarkandidaternas praktiska

utbildning sker i direkt anslutning till deras lärartjänstgöring och under ledning

av särskilt utsedda handledare. Skolöverstyrelsen föreslår, att lärarkandidat som antagits

till den förkortade utbildningen skall kunna förordnas som vikarie på tjänst

utan att denna tjänst anmäls till den offentliga arbetsförmedlingen. Om utbildningen

såsom överstyrelsen föreslår anordnas i Stockholm, kommer detta att innebära, att

lärare från andra delar av landet, som önskar deltaga i utbildningen, först måste

förvissa sig om minst halvtidsförordnande som lärare i Stockholm. Utbildningen

bör dock i princip stå öppen för varje sökande, som uppfyller behörighetskraven,

oberoende av nuvarande tjänstgöringsort och bör därför också annonseras för fri

ansökan. Skolöverstyrelsen avser slutföra sin utredning med en enkät om behov och

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

intresse för motsvarande utbildning inom Göteborgs- och Malmöområdena och i

anslutning därtill eventuellt inom andra aktuella områden.

61. Försöksverksamhet med viss kompletterande utbildning i matematik, fysik

och kemi ( + 240 000 kr.). Som allmänt behörighetsvillkor för tillträde till utbildning

av klasslärare för lågstadiet och mellanstadiet gäller krav på genomgången

fackskola, gymnasium eller motsvarande utbildning. Speciella behörighetskrav uttrycks

i krav på kunskaper i särskilt specificerade ämnen enligt fackskolans läroplan.

Den 12 maj 1967 uppdrog Kungl. Maj:t åt kompetensutredningen att inkomma

med förslag om behörighet och om urval bland sökande vid intagning till klasslärarutbildning.

I skrivelse den 12 december 1967 har kompetensutredningen överlämnat

sådant förslag. Därvid föreslås bl. a. att den som ej har förkunskaper i matematik,

fysik och kemi motsvarande årskurs 1 på social linjes naturvetenskapliga

gren under vissa förutsättningar skall få genomgå kompletterande utbildning vid

lärarhögskola. För varje grupp om 24 deltagare i sådan utbildning beräknar skolöverstyrelsen

en kostnad av 16 000 kr., varav 2 500 kr. utgör omkostnader. Antalet

deltagare uppskattas till ca 360.

Läsåret 1967/68 undervisades barn i statlig övningsskola eller externa klasser

av den statliga övningsskolan. Den 1 juli 1968 överförs kostnaderna för undervisningen

av dessa barn till anslagen till bidrag till driften av grundskolor m. m., resp.

kommunala gymnasiala skolor. Tjänster m. m. (punkterna 1—22, 30—58), som

för budgetåret 1967/68 finns upptagna på avlöningsstaten för lärarhögskolorna i

Göteborg, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala, beräknas för budgetåret 1968/

69 motsvara en sammanlagd kostnad av 65 038 468 kr. Viss del av kostnadsökningarna

under lärarhögskolornas avlöningsanslag för budgetåret 1968/69 utgörs

av överföringar från folkskoleseminariernas avlöningsanslag.

2.6.1.2 Lärarhögskolorna: Omkostnader

1967/68 Anslag ...... 4 712 000

1968/69 Förslag ...... 6 420 000

Skolöverstyrelsen beräknar under anslaget medel för 15 lärarhögskolor, nämligen

sex lärarhögskolor för klass- och ämneslärarutbildning m. m. och nio lärar
-

1. Sjukvård m. m........................

2. Reseersättningar åt tjänstemän ..........

3. Reseersättningar åt lärarkandidater m. fl.. .

4. Expenser

a) Bränsle, lyse och vatten..............

b) Städning och renhållning ............

c) Övriga expenser ....................

5. Bidrag till studie- och idrottsutfärder m. m.

Uppbördsmedel

Upplåtelse av lokaler, ersättning för lyse ....

Nettoutgift

Beräknad ändring 1968/69

1967/68

Skolöverstyrelsen

Departements-

chefen

44 000

807 000

1 128 000

+ 76 500

+ 556 000

+1 003 900

+ 76 000

+ 450 000

+ 787 000

451 000

678 000

1 564 000

40 000

+ 675 000

+ 1 284 000

+ 1 355 000

+ 259 600

+ 675 000

+ 1 284 000

—1 564 000

+ 11000

4 712 000

+ 5 210 000

+ 1719 000

—

+ 11 000

+ 11 000

4 712 000

+ 5 199 000

+ 1708 000

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 65 år 1968

31

högskolor för enbart klasslärarutbildning samt för kvarvarande klassavdelningar

av den gamla seminarieorganisationen på alla lärarhögskoleorter utom Stockholm

och Uppsala (se 2.6.3.1).

Under innevarande budgetår utgår från förevarande anslag medel till omkostnader

vid lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö, Stockholm, Uppsala och Umeå.

2.6.1.3 Lärarhögskolorna: Materiel, böcker m. in.

1967/68 Anslag ...... 1 960 000

1968/69 Förslag...... 6 915 000

Skolöverstyrelsen beräknar under anslaget medel för 15 lärarhögskolor, nämligen

sex lärarhögskolor för klass- och ämneslärarutbildning m. m. och nio lärarhögskolor

för enbart klasslärarutbildning samt för kvarvarande klassavdelningar av

den gamla seminarieorganisationen på alla lärarhögskoleorter utom Stockholm och

Uppsala (se 2.6.3.1).

Under innevarande budgetår utgår från förevarande anslag medel till materiel,

böcker m. m. vid lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö, Stockholm, Umeå och

Uppsala. Anslaget bör enligt skolöverstyrelsen ökas med 1 605 000 kr. och föras

upp med 3 565 000 kr. Kostnaderna under anslaget har beräknats schablonmässigt

med utgångspunkt i de belopp som under den senaste femårsperioden anvisats till

materiel, böcker m. m. samt utrustning för lärarhögskolor och folkskoleseminarier

med undantag för folkskoleseminarierna i Haparanda, Landskrona, Skara och

Strängnäs.

Övningsskolorna vid ifrågavarande utbildningsanstalter föreslås av skolöverstyrelsen

upphöra den 1 juli 1968. Materielkostnaderna för övningsskolorna uppgår

i genomsnitt till 20 procent av materielanslagen. Lärarhögskolornas och berörda

folkskoleseminariers anslag har därför minskats med 20 procent.

De fortsatta beräkningarna har gjorts efter bl. a. följande principer.

1. Av anslagen till materiel m. in. till lärarhögskolor och berörda folkskoleseminarier

(exklusive övningsskolor) beräknas ca 75 procent användas till investeringar

och 25 procent till förbrukningsmateriel.

2. Det för budgetåret 1967/68 framräknade beloppet för förbrukningsmateriel

beräknas öka proportionellt mot förändringarna i antalet lärarkandidater.

3. Det för åren 1963/64—1967/68 framräknade beloppet för investeringar har

omräknats till 1966 års priser (konsumentprisindex 1949=100). Medel för reinvesteringar

beräknas med utgångspunkt i en avskrivningstid på fem år.

Avskrivningskostnaderna uppgår till en femtedel av återanskaffningsvärdet av de

fem föregående årens inköpta utrustning av investeringskaraktär.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.is proposition nr 65 år 1968

4. Behovet av medel till nyinvesteringar beräknas på följande sätt.

För att även nytillkommande lärarkandidater skall tillförsäkras en utrustningsstandard

jämförlig med tidigare, framräknas ett basbelopp för nyinvestering, vilket

utgörs av 1967/68 års genomsnittliga investeringskostnad per närvarande lärarkandidat

multiplicerad med antalet tillkommande studerande.

5. Det framräknade totalbeloppet har räknats upp med fem procent med hänsyn

till prisstegringar.

Medel till speciella ändamål (ITV, inlärningsstudio eller särskild materiel

med anledning av lärarutbildningsreformen) bör enligt skolöverstyrelsen begäras

separat och med särskild motivering. För budgetåret 1968/69 begär överstyrelsen

medel för sådana ändamål under särskilt utrustningsanslag.

2.6.1.4 Lärarhögskolorna: Utrustning m. ni.

Skolöverstyrelsen föreslår, att ett nytt anslag med angiven rubrik upptas på

riksstaten och uppförs med 6 170 000 kr. för kostnader avseende nyanskaffningar

m. m. som föranleds av lärarutbildningsreformen.

A. Undervisningsmateriel m. m. för klass- och ämneslärarutbildningen

(3 milj. kr.).

Vid klasslärarlinjerna behövs enligt skolöverstyrelsen för budgetåret 1968/69

särskilda medel med anledning av de nya grundkursernas och tillvalskursemas utformning.

En förstärkt utrustning krävs i samtliga ämnen, för låg- och mellanstadiets

metodik samt för institutionen för tekniska läromedel. Vid ämneslärarlinjerna

uppstår ett nytt och betydande utrustningsbehov för de nyupprättade lärarhögskolorna

i Linköping och Umeå (den senare inrättad den 1 juli 1967). En preliminär

beräkning av utrustningsbehoven ger vid handen, att under treårsperioden

1968/69—1970/71 krävs ett sammanlagt belopp av 9 988 000 kr. och att för budgetåret

1968/69 bör utgå 3 000 000 kr.

B. Möbler, inventarier m. m. för klass- och ämneslärarutbildningen

(1,2 milj. kr.).

Utarbetandet av lokalprogram m. m. för de olika lärarhögskolorna pågår f. n.

Skolöverstyrelsen räknar med att budgetåret 1968/69 kunna ta i bruk nya lärosalar,

studie- och grupprum samt lektorsrum. De beräknade inredningskostnaderna

anges per lärosal till 12 000 kr., per studie- och grupprum till 3 500 kr. för rum om

24 m2 och 2 000 kr. för rum om 12 m2 samt per lektorsrum till 2 500 kr. Det sammanlagda

medelsbehovet för budgetåret 1968/69 uppskattas till 1,2 milj. kr.

Ytterligare medel för detta ändamål kommer att behövas under följande två budgetår.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

33

C. Särskild utrustning för speciallärarutbildningen

(157 000 kr.)

Behovet av nyutrustning för speciallärarlinjerna föranleds av dels beslutet att

förlägga utbildningen av lärare för synskadade och hörselskadade till lärarhögskola,

dels skolöverstyrelsens förslag att anordna utbildningslinje 3 av speciallärarlinjen

samt särskilda 3-veckorskurser vid lärarhögskolan i Malmö.

D. Intern television m. m. (776 000 kr.)

Enligt skolöverstyrelsen kan intern television (ITV) bidra till att lösa ett flertal

utbildningsproblem, som eljest svårligen kan bemästras. Den nya lärarutbildningen

bygger på samverkan mellan teori och praktik samt mellan ämnesstudier, pedagogik

och metodik. Exemplifierande undervisningssituationer inpassas lättast på en

bestämd plats i den teoretiska utbildningsgången genom användning av ITV eller

videobandspelare. Rätt använd medför intern television stora kvalitativa förbättringar

av utbildningen. ITV kan emellertid också rationalisera utbildningen och på

sikt åstadkomma ekonomiska vinster, t. ex. genom att antalet auskultationstimmar

per lärarkandidat i skolväsendet kan nedbringas. ITV löser vidare lärarutbildningens

växande kvantitetsproblem, t. ex. när det gäller att ge goda och målinriktade

auskultationstillfällen till så många som möjligt under den s. k. pedagogiska strimman

(se 2.2.1).

Skolöverstyrelsen har låtit utreda investeringsbehov för ITV-utrustning vid lärarhögskolorna

med sikte på en etappvis uppbyggnad. De olika etapperna anges nedan.

Etapp 1 (50 000 kr.)

Den första etappen innebär installation av apparatur för återgivning av program

som producerats vid annan lärarhögskola. För återgivning av sådana program krävs

en videobandmaskin samt kontrollutrustning till fem observationslokaler med universalmottagare.

Etapp 2 (utan kontrollrum) ( + 50 000 kr.)

Denna etapp innebär installation av förenklat 2-kamerasystem för begränsad

produktion av egna program. Anläggningen kan användas för bandning med befintlig

videobandmaskin eller direktsändning till observationslokalerna med eller utan

samtidig bandning.

Etapp 3 (med kontrollrum) (+ 50 000 kr.)

Om kontrollrum disponeras, utökas möjligheterna för högkvalitativ upptagning

väsentligt. 2-kamerautrustningen för etapp 2 bör i denna etapp kompletteras med

studiokontrollbord med utbyggbar ljud- och bildmixer samt anslutningsmöjligheter

för i etapp 4 tillkommande apparatur. Kontrollfunktionerna kan valfritt förläggas

till kontrollrummet eller studion.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 65

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

Etapp 4 (4-kamerasystem) (+ 60 000 kr.)

Studions möjligheter utökas väsentligt vid installation av 4-kamerasystem. Härför

krävs två studiokameror på stativ med komplett fjärrmanövermöjlighet av

nig- och svängrörelser och zoom-objektiv samt en översiktskamera och en reprokamera

för återgivning av textunderlag, av- och påannonsering in. m.

Etapp 5 (+ 90 000 kr.)

I denna etapp kompletteras utrustningen till den nivå, som motsvarar fullständiga

studiomöjligheter med ljud- och bildupptagning från studio och telecine-enhet

samt samtidig redigering och distribution med tre videobandmaskiner.

Enligt skolöverstyrelsen bör vid lärarhögskola för enbart klasslärarutbildning normalt

etapp 1 och 2 komma till utförande samt etapp 3, om de lokala förhållandena

medger separat kontrollrum. Lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö och Stockholm

förfogar f. n. över ITV-utrustning, som ungefär motsvarar etapp 4 och alltså

möjliggör egen produktion, medan övriga lärarhögskolor helt saknar ITV. Överstyrelsen

hemställer, att varje lärarhögskola budgetåret 1968/69 förses med ITVutrustning

motsvarande minst etapp 1 (beträffande Umeå och Uppsala etapp 2

därest den första etappen kommer till stånd under budgetåret 1967/68, varom

framställning gjorts i särskild ordning) och beräknar ett medelsbehov av

(12X50 000=) 600 000 kr. för utrustning.

I anslagsframställningen för budgetåret 1968/69 lämnar skolöverstyrelsen även

förslag till en centralplanerad produktion av program för lärarutbildningen. Den

avses komma till stånd vid lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö och Stockholm

under läsåren 1968/69—1970/71 och omfattar 117 program under treårsperioden.

Varje program beräknas omfatta 30 minuter och kosta ca 5 500 kr. För produktion

av 32 program läsåret 1968/69 begär överstyrelsen 176 000 kr. Erhålls de

fyra tjänster som TV-tekniker som föreslås under lärarhögskolornas avlöningsanslag,

anses beloppet för produktionskostnader kunna minskas i motsvarande mån.

E. Inlärningsstudio (600 000 kr.)

Den ämnesfördjupning i engelska som blivande mellan- och lågstadielärare skall

erhålla vid lärarhögskolorna utgörs till stor del av praktisk språkträning. Även för

ämneslärarna är det viktigt, att utbildningen vid lärarhögskola ger ökad språkfärdighet.

Endast med hjälp av inlärningsstudio anses den praktiska träningen kunna

bli tillräckligt omfattande. Vidare anför överstyrelsen, att varje skola inom en snar

framtid kommer att ha inlärningsstudio som standardutrustning. Också av den

anledningen bör lärarkandidaterna få förtrogenhet med denna inlärningsform.

Enligt överstyrelsens uppfattning bör varje lärarutbildningsanstalt vara försedd

med inlärningsstudio. Överstyrelsen beräknar för budgetåret 1968/69 medel för

en inlärningsstudio å 16 platser, en s. k. halvklassanläggning, för de lärarhögskolor,

som ännu inte har fullgod sådan. Dessa är till antalet tolv och kostnaden beräknas

till (12X50 000 = ) 600 000 kr. För de följande två budgetåren räknar överstyrelsen

med utrustningskomplettering vid samtliga lärarhögskolor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

35

F. Särskild utrustning vid skolenheter med försöksoch

demonstrationsverksamhet (485 000 kr.)

Vid skolenheter med försöks- och demonstrationsverksamhet ställer verksamheten

krav på särskild utrustning utöver av kommunen bekostad normalutrustning.

Enligt skolöverstyrelsen bör medel för ändamålet stå till lärarhögskolornas förfogande.

2.6.2 Lärarutbildningskostnader vid kommunala skolenheter som används för

praktisk lärarutbildning

Enligt skolöverstyrelsen bör samtliga kostnader för den praktiska lärarutbildningen

belasta anslagen till bidrag till driften av grundskolor m. m. resp. kommunala

gymnasiala skolor. Löner och andra ersättningar till i lärarutbildningen

medverkande, kommunalt anställd personal avses skola utbetalas av kommunen.

De särskilda lärarutbildningskostnaderna är av sex slag: kostnader som är förenade

med inrättande av tjänst med beteckningen Up, kostnader som är förenade

med inrättande av arvodestjänst som handledare med förordnande för tre år, tjänstgöringstillägg

enligt AST 29 § Specialbestämmelser (del XIV. Avd. A. 4 mom.),

avlöningsförstärkning enligt TFU Avd. A. 3 §, kostnader för särskilda tjänster som

studierektor samt kostnader för nedsättning av praktiklärares undervisningsskyldighet.

Klasslärare eller lärare i läroämnen, som innehar tjänst med beteckningen Up

eller arvodestjänst som handledare med förordnande för tre år, beräknas bli tagen

i anspråk för lärarutbildningsuppgifter under ca 50 % av sin undervisningstid.

De sammanlagda kostnaderna för försöks- och demonstrationsverksamhet samt

övrig praktisk lärarutbildning i det kommunala skolväsendet beräknas för budgetåret

1968/69 uppgå till 28 436 219 kr. Härav beräknas tre femtedelar belasta anslaget

till bidrag till driften av grundskolor m. m. och två femtedelar anslaget till

bidrag till driften av kommunala gymnasiala skolor. Fördelningen av denna totalkostnad

på olika huvudposter framgår av följande redovisning.

A. Lärare med beteckningen Up (13 161 590 kr.)

Av skolöverstyrelsen föreslaget antal tjänster framgår av följande tablå. Viss

del av detta antal utgörs av tjänster för egentlig försöks- och demonstrationsverksamhet.

Övrig del är avsedd för den praktiska utbildningen av lärarkandidater.

I fråga om antalet Up-tjänster för klasslärare utgör beräkningsgrunden en lärartjänst

för varje klass som ingår i organisationen för försöks- och demonstrationsverksamhet.

Antalet tjänster för lärare i läroämnen har för varje klass i organisationen

beräknats med utgångspunkt i lärarkoefficienten 1,8 för gymnasiet, 2,0

för fackskolan och 1,3 för högstadiet.

3* — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 65

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1968

Föreslagen Up-lärarkategori För utbildning av:

Klasslärare Ämneslärare Speciallärare

Lågstadielärare.....

Mellanstadielärare . .

Övningslärare ......

Lärare i läroämnen .

Speciallärare.......

168

192

72

28

De merkostnader för lärarutbildning som är förenade med Up-tjänst består av

dels särskilda löneförmåner, dels kostnaden för lägre undervisningsskyldighet. Vid

följande merkostnadsberäkning har ordinarie, vanlig tjänst av motsvarande kategori

(näst högsta löneklassen, ortsgrupp 4) tjänat som utgångspunkt.

1. Up-lågstadielärare (beräknad kostnad per tjänst 13 558 kr.)

2. Up-mellanstadielärare (beräknad kostnad per tjänst 16 423 kr.)

3. Up-speciallärare (lågstadielärare); (beräknad kostnad per tjänst 15 667 kr.)

4. Up-speciallärare (mellanstadielärare); (beräknad kostnad per tjänst 15 578

kr.)

5. Up-lärare i läroämnen (beräknad genomsnittskostnad per tjänst 16 900 kr.)

6. Up-lärare i gymnastik, teckning eller musik (beräknad kostnad per tjänst

14 858 kr.)

7. Up-lärare i slöjd (textilslöjd; trä- och metallslöjd); (beräknad kostnad per

tjänst 14 954 kr.)

B. Arvodestjänster som handledare med förordnande

för tre år (5 266 797 kr.)

Av skolöverstyrelsen föreslaget antal tjänster framgår av följande tablå.

Föreslagen handledarkategori För utbildning av:

Klasslärare Ämneslärare Speciallärare

Lågstadielärare .............................. y4

Mellanstadielärare ............................ 74

Lärare i läroämnen ..........................

Speciallärare.................................

De merkostnader för lärarutbildning som är förenade med arvodestjänst som

handledare består av dels särskilda löneförmåner, dels kostnaden för nedsatt undervisningsskyldighet.

Vid följande merkostnadsberäkning har ordinarie, vanlig

tjänst av motsvarande kategori (näst högsta löneklassen, ortsgrupp 4) tjänat som

utgångspunkt.

1. Lågstadielärare (beräknad kostnad per tjänst 7 805 kr.)

2. Mellanstadielärare (beräknad kostnad per tjänst 9 676 kr.)

3. Speciallärare (lågstadielärare); (beräknad kostnad per tjänst 9 190 kr.)

4. Speciallärare (mellanstadiet); (beräknad kostnad per tjänst 10 819 kr.)

5. Lärare i läroämnen (beräknad genomsnittskostnad per tjänst 12 700 kr.)

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1968

37

C. Tjänstgöringstillägg enligt AST 29 § Specialbe
stämmelser

(del XIV. Avd. A. 4 mom.) (13 407 832 kr.)

Ifrågavarande tjänstgöringstillägg utgår för följande slag av medverkan i praktisk

lärarutbildning.

1. Rektor eller studierektor vid skola, där klasslärarkandidat eller ämneslärarkandidat

fullgör praktiktermin (klasslärarutbildning 46 512 kr. och ämneslärarutbildning

108 300 kr.)

2. Handledning vid övningsundervisning och mottagande av auskultanter (klasslärarutbildning

2 485 080 kr., ämneslärarutbildning 3 895 717 kr. och speciallärarutbildning

225 351 kr.)

Anm. För varje ämneslärarkandidat beräknas 60 auskultationstimmar under den

första utbildningsterminen. En del av dessa 60 auskultationstimmar kommer att

ske hos lärare, som inte äger uppbära särskilt arvode härför, nämligen Up-lärare

och handledare med förordnande för tre år. Särskilt auskultationsarvode förutsätts

utgå till 50 procent av det totala antalet auskultationstimmar. Vid varje sådan timme

beräknas i medeltal fyra lärarkandidater samtidigt närvara.

3. Handledning under praktik (klasslärarutbildning 934 320 kr. och ämneslärarutbildning

5 712 552 kr.)

Anm. Under den andra utbildningsterminen på ämneslärarlinjen förordnas en

handledare per kandidat och ämne. Det övervägande antalet kandidater har handledd

praktik i två ämnen, medan de övriga, uppskattningsvis 10 procent, har handledd

praktik i tre ämnen. Den senare kategorien väntas öka i den nya lärarutbildningsorganisationen.

Budgetåret 1968/69 beräknas dock antalet lärare, som skall

förordnas såsom handledare, uppgå till i medeltal 2,1 per lärarkandidat.

För lärare som meddelats förordnande att för en termin eller ett läsår medverka

vid utbildning av klass- och ämneslärare, får tillägg som här avses sammanlagt inte

utgå med högre belopp än som motsvarar skillnaden mellan lönen enligt den löneklass,

i vilken läraren är placerad, och lönen enligt den löneklass, vars nummer med

tre enheter överstiger numret för nämnda löneklass.

D. Avlöningsförstärkning enligt TFU Avd. A. 3 § (200 000

kr.)

Skolledare vid skolenhet med försöks- och demonstrationsverksamhet. Närmare

redogörelser för sådana skolenheters organisation har lämnats i det föregående.

E. Särskilda tjänster (400 000 kr.)

Sju studierektorer för försöks- och demonstrationsverksamhet.

F. Kostnader för nedsatt undervisningsskyldighet för

praktiklärare (skolöverstyrelsen har i annat sammanhang begärt medel härför)
Praktiklärare

får nedsättning av undervisningsskyldigheten med i genomsnitt en

tredjedel av full undervisningsskyldighet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

G. Statligt anställda metodiklektorers skoltj änstgöring

i kommunen (—4 milj. kr.)

Lektorer i metodik förutsätts fullgöra en del av sin tjänstgöringsskyldighet i

form av undervisning i det kommunala skolväsendet. Kommunernas behov av kommunalt

anställda lärare minskas genom de statliga metodiklektorernas undervisningsinsats.

Denna beräknas läsåret 1968/69 motsvara ett ungefärligt belopp av

4 miij. kr., om man utgår från de löneförmåner som gäller för det reguljära skolväsendets

lärare. Denna kostnad svarar staten direkt för via lärarhögskolornas avloningsanslag

och den skall därför balanseras av en motsvarande besparing under anslagen

till bidrag till berörda skolformer. Vid beräkning av de samlade lärarutbildningskostnaderna

skall nämnda belopp upptas såsom minuspost, medan däremot,

som konstaterats i det föregående, kostnaden för Up-lärares och vissa handledares

lägre undervisningsskyldighet skall upptas såsom pluspost.

2.6.3 Folkskoleseminarierna

2.6.3.1 Folkskoleseminarierna: Avlöningar

1967/68 Anslag ..... 39 570 000

1968/69 Förslag..... 7 780 000

Tjänster

Lärarpersonal ...........................

Övrig personal...........................

Anslag

Avlöningar till tjänstemän . . ...............

Arvoden och särskilda ersättningar..........

1967/68

Beräknad

Skolöverstyrelsen

ändring 1968/69

Departements- chefen

601,5

89

-463,5

— 61

—463,5

— 61

690,5

—524,5

—524,5

39 320 000

250 000

—31 581 720

— 208 280

—31 581 720

— 208 280

39 570 000

—31 790 000

—31 790 000

Skolöverstyrelsen har utgått från att folkskoleseminarierna i Falun, Gävle,

Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Luleå och Växjö upphör

med utgången av juni 1968. Medelsbehovet under budgetåret 1968/69 för kvarvarande

seminarieavdelningar på dessa orter har beräknats under lärarhögskolornas

avlöningsanslag. Detsamma gäller folkskoleseminarierna i Göteborg, Linköping

och Umeå, som fr. o. m. läsåret 1968/69 avvecklas med en årskurs i sänder och

som av skolöverstyrelsen föreslås inordnade i lärarhögskoleorganisationen på orten

fr. o. m. den 1 juli 1968. Övningsskolorna vid dessa tolv folkskoleseminarier föreslås

upphöra med utgången av juni 1968.

Under anslaget till avlöningar vid folkskoleseminarierna beräknas för budgetåret

1968/69 medel för folkskoleseminarerna i Haparanda, Landskrona, Skara och

Strängnäs, inklusive deras övningsskolor. Under samma anslag beräknar skolöverstyrelsen

även medel för folkskoleseminarierna i Stockholm och Uppsala, som

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maf:ts proposition nr 65 år 1968

avvecklas successivt med början läsåret 1968/69 och som under detta läsår kommer

att ha kvar särskilda rektorstjänster. Övningsskolorna vid dessa två seminarier

föreslås upphöra med utgången av juni 1968. Överstyrelsen utgar från att

den praktiska lärarutbildningen vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Uppsala

skall i mån av behov kunna bedrivas med utnyttjande av de personella resurserna

för motsvarande verksamhet vid lärarhögskolorna i Stockholm och Uppsala.

Överstyrelsen föreslår sammanlagt tio intagningsklasser vid folkskoleseminarierna

i Haparanda, Landskrona, Skara och Strängnäs. Antalet klassavdelningar vid dessa

seminarier och folkskoleseminarierna i Stockholm och Uppsala framgår av följande

sammanställning.

Antal klassavdelningar vid folkskoleseminarierna

Folkskoleseminarium Antal avdelningar med 24 lärarkandidater

Mellanstadie- Lågstadielärarutbildning Summa

lärarutbildning

p IF F II3 III3 I2 IF

3

2 9

2 9

2 5

2 9

1 3

38

Undervisningen kommer att bedrivas i huvudsak enligt nu gällande undervisningsplaner.

Kostnadsberäkningarna beaktar vissa förslag till förändringar i undervisningsplanerna

för 3-årig småskollärarlinje som redovisats i det föregående (se

2.1.2).

Haparanda

Landskrona

Skara ......

Stockholm

Strängnäs .

Uppsala ..

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

2.6.3.2 Folkskoleseminarierna: Omkostnader

1967/68 Anslag ...... 3 306 000

1968/69 Förslag ..... 842 000

De organisatoriska förutsättningarna för överstyrelsens beräkning av detta anslag

är desamma som redovisats under anslaget till avlöningar vid folkskoleseminariema.

Under anslaget till omkostnader vid folkskoleseminarierna beräknas sålunda

för budgetåret 1968/69 medel för folkskoleseminarierna i Haparanda, Landskrona,

Skara och Strängnäs, inklusive deras övningsskolor. Under samma anslag beräknar

skolöverstyrelsen även medel för folkskoleseminarierna i Stockholm och Uppsala,

som avvecklas successivt med början läsåret 1968/69.

Beräknad ändring 1968/69

Utgifter

1967/68

Skolöverstyrelsen

Departements-

chefen

1. Sjukvård m. m........................

56 000

— 43 000

— 43 000

2. Reseersättning åt tjänstemän ............

33 000

— 25 000

— 25 000

3. Reseersättning åt lärarkandidater ........

579 000

— 494 000

— 524 000

4. Expenser

a) Bränsle, lyse och vatten .............

850 000

— 660 000

— 660 000

b) Städning och renhållning ............

950 000

— 535 000

— 535 000

c) Övriga expenser ....................

554 000

— 444 000

_ 444 000

5. Bidrag till studie- och idrottsutfärder.....

15 000

— 10 400

— 10 400

6. Skötsel av trädgårdar..................

210 000

— 185 000

— 185 000

7. Särskilda kurser och föreläsningar.......

83 000

— 58 000

— 58 000

8. Underhåll och förnyelse av inventarierna i

lärarkandidaternas bostadsrum vid semina-

riet i Haparanda......................

600

of.

of.

3 330 600

—2 454 400

—2 484 400

Uppbördsmedel

1. Upplåtelse av lokaler, ersättning för lyse ..

14 000

— 10 400

— 10 400

2. Inkomster av trädgårdarna .............

10 000

— 10 000

— 10 000

3. Lärarkandidatavgifter till underhåll och för- nyelse av inventarierna i lärarkandidaternas

bostadsrum vid seminariet i Haparanda . . .

600

of.

of.

Nettoutgift

3 306 000

—2 434 000

—2 464 000

2.6.3.3 Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m.

1967/68 Anslag ...... 2 215 000

1968/69 Förslag...... 380 000

De organisatoriska förutsättningarna för överstyrelsens beräkning av detta anslag

är desamma som redovisats under anslaget till avlöningar vid folkskoleseminarierna.

Överstyrelsen föreslår, att anslaget till materiel, böcker m. m. vid folkskoleseminarierna

för budgetåret 1968/69 förs upp med 460 000 kr.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

41

3. Departementchefen

1967 års riksdag har beslutat om reformerad lärarutbildning (prop. 1967: 4, SU

51, rskr 143). Skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet har haft Kungl.

Maj:ts uppdrag att vidta erforderliga förberedande åtgärder och göra i samband

därmed påkallade framställningar avseende reformens genomförande. Med anledning

härav har skolöverstyrelsen till Kungl. Maj:t överlämnat framställning om

anslag för lärarhögskolor och folkskoleseminarier för budgetåret 1968/69.

I enlighet med riksdagens beslut skall den 1 juli 1968 finnas sammanlagt femton

lärarhögskolor, nämligen lärarhögskolor för klass- och ämneslärarutbildning i

Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala samt — under förutsättning

att godtagbara överenskommelser träffas mellan staten och berörda

städer — lärarhögskolor för enbart klasslärarutbildning i Falun, Gävle, Härnösand,

Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Luleå och Växjö. Statens förhandlingsnämnd

har fört förhandlingar med berörda städer om vissa frågor i samband med

inrättande av lärarhögskolor för enbart klasslärarutbildning samt med städerna

Linköping och Umeå om klass- och ämneslärarutbildning på dessa orter. Villkorligt

slutna avtal med dessa städer har av nämnden med skrivelse den 27 februari 1968

överlämnats till Kungl. Maj:t. Härtill återkommer jag i det följande.

I fråga om intagning av klasslärarkandidater vid lärarhögskolorna

och vid folkskoleseminarierna i Haparanda, Landskrona, Skara och

Strängnäs för budgetåret 1968/69 föreslår skolöverstyrelsen sammanlagt 1 776

intagningsplatser för lågstadielärarkandidater och 2 136 intagningsplatser för mellanstadielärarkandidater,

varav 1 536 resp. 2 064 platser vid lärarhögskolorna.

Innevarande budgetår intas 1 296 lågstadielärarkandidater och 1 416 mellanstadielärarkandidater.

Anledningen till den föreslagna intagningsökningen är, förutom

aktuella beräkningar av lärarbehovet, att examinationen av lågstadielärare och

mellanstadielärare som en följd av förlängningen av utbildningstiden övergångsvis

kommer att bli mycket låg. De lägsta talen, ca 700 resp. ca 600, nås enligt skolöverstyrelsen

under läsåret 1969/70. Med hänsyn till lärarbehovet under nu

överskådlig tidsperiod bedömer skolöverstyrelsen det som angeläget, att denna

minskning av examinationen blir återhämtad genom att intagningen och därmed

också examinationen ökas under de närmaste åren. Jag finner skolöverstyrelsens

förslag om dimensionering av klasslärarutbildningen välgrundat. I lärarutbildningsorganisationen

bör alltså budgetåret 1968/69 finnas 1 776 intagningsplatser

på lågstadielärarlinje och 2 136 intagningsplatser på mellanstadielärarlinje. Kungl.

Maj:t bör kunna fastställa antalet intagningsplatser för klasslärarutbildning.

Skolöverstyrelsens förslag att avveckla folkskoleseminarierna i Haparanda,

Landskrona, Skara och Strängnäs fr. o. m. läsåret 1969/70 är jag inte beredd att

nu ta ställning till. Frågan bör ytterligare övervägas. Jag avser att i annat samman
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

hang föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt skolöverstyrelsen att till Kungl. Maj:t inkomma

med ett preciserat förslag angående avvecklingens utformning, lokalernas

användning och personalens framtida placering. Härvid bör även skolöverstyrelsens

förslag angående utbildning av finsktalande klasslärare redovisas.

År 1965 fastställde statsmakterna (prop. 1965: 141, SU 173, rskr 411) riktlinjer

för utbyggande och organisation av universitets- och högskoleväsendet fram till

början av 1970-talet. Som en väsentlig del i dessa riktlinjer ingick frågan om en

fastare organisation av den ämnesteoretiska utbildningen fram till primärexamen

(s. k. fasta studiegångar) vid de filosofiska fakulteterna. Universitetskanslersämbetet

har i uppdrag att inkomma med närmare förslag i frågan. Den praktisk-pedagogiska

utbildningen för ämneslärare avsågs i prop. 1967: 4 bli uppdelad på en förberedande

del i anslutning till den ämnesteoretiska utbildningen och en avslutande del

vid lärarhögskola. Dåvarande departementschefen räknade med att den förberedande

delen — i enlighet med 1960 års lärarutbildningssakkunnigas förslag —

skulle bestå av en introduktionskurs och en s. k. pedagogisk

strimma, dvs. inslag av pedagogik, metodik och praktik som skall ge en första

kontakt med läraryrket redan under den ämnesteoretiska utbildningen vid universitet

eller högskola. Enligt den preliminära tidsplanen avsågs de fasta studiegångarna

komma att införas successivt med början läsåret 1968/69. Vissa förskjutningar i

tidsschemat har emellertid uppstått trots att utredningsarbetet har bedrivits med

största skyndsamhet. Fasta studiegångar vid de filosofiska fakulteterna beräknas

därför komma att införas först med början läsåret 1969/70. Detta innebär en senareläggning

med ett år i förhållande till den ursprungliga planeringen, vilket påverkar

skolöverstyrelsens förslag angående förberedande praktisk-pedagogisk utbildning

under läsåret 1968/69. Den föreslagna förberedande utbildningen är nämligen

intimt förknippad med de fasta studiegångarna och jag räknar därför inte med

att den skall ta sin början förrän läsåret 1969/70. Mot den av skolöverstyrelsen

föreslagna utformningen av den del av den förberedande praktisk-pedagogiska utbildningen

som utgörs av den pedagogiska strimman har jag i stort ingen erinran.

Beträffande introduktionskursen föreslår skolöverstyrelsen en fördelning av timmarna

i introduktionskursen på de olika studieterminerna men framhåller samtidigt,

att det kan bli nödvändigt att pröva andra vägar för uppläggningen av denna

förberedande utbildning. Enligt min mening bör detta bl. a. kunna ske genom att

den av lärarutbildningssakkunniga föreslagna uppläggningen av introduktionskursen

prövas på åtminstone en universitetsort eller universitetsfilialort. Jag avser senare

föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt skolöverstyrelsen att försöksvis anordna introduktionskurs

i enlighet med vad jag anfört.

Genom beslut den 4 juni 1964 uppdrog Kungl. Maj:t åt skolöverstyrelsen och

lärarhögskolornas rektorer att fatta de beslut och vidta de åtgärder som erfordras

för att öka intagningen av ämneslä rarkandidater i den utsträckning

som är möjlig. Sedan dess har också samtliga behöriga sökande antagits

till utbildning. Den ökade examinationen vid universitet och högskolor under

senare år har medfört svårigheter för lärarutbildningsorganisationen att ta emot

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mai:ts proposition nr 65 år 1968 43

alla sökande. Svårigheterna beror bl. a. på det förhållandet att antalet sökande

inte fördelas jämnt på höst- och vårtermin. Antalet sökande till praktisk lärarutbildning

var t. ex. för höstterminen 1966 drygt 1 400 och för vårterminen 1967

ca 1 050. För att lärarhögskolornas resurser skall kunna utnyttjas effektivt blir det

nödvändigt att åstadkomma en bättre balans mellan höstterminsintagning och vårterminsintagning.

Den ökande examinationen vid universiteten kan vidare leda till

att alla sökande inte längre kan beredas plats vid lärarhögskola, eftersom möjligheterna

att öka lärarhögskolornas resurser i fråga om lämpliga handledare och

praktikplatser har en gräns. Vid en eventuell begränsning av intagningen av ämneslärarkandidater

bör i första hand de tas in som har ämnesteoretisk utbildning för

adjunktstjänst. Kungl. Maj:t bör kunna fastställa antalet intagningsplatser för ämneslärarutbildning.

I enlighet med vad dåvarande departementschefen uttalade i

prop. 1967: 4 beräknar jag medel för en intagning av ca 2 300 ämneslärarkandidater

under läsaret 1968/69. Om antalet sökande någon termin skulle överstiga

antalet intagningsplatser, kommer det att krävas ett urvalsförfarande. Bestämmelser

härom meddelas i den ordning Kungl. Maj:t bestämmer.

I fråga om speciallärarutbildningen tillstyrker jag skolöverstyrelsens

förslag, att utbildningslinje 3 av speciallärarlinjen, dvs. speciallärarutbildning

för förskollärare, inrättas vid lärarhögskolan i Malmö den 1 juli 1968. Det totala antalet

intagningsplatser på lärarhögskolornas speciallärarlinje bör för budgetåret

1968/69 vara i enlighet med skolöverstyrelsens förslag vid den första utbildningslinjen

360 platser, vid den andra utbildningslinjen 103 platser och vid den tredje

utbildningslinjen 48 platser. Jag förordar vidare, att föreslaget antal fortbildningskurser

om 3 resp. 18 veckor kommer till stånd under nästa budgetår. Kungl. Maj: t

bör kunna fastställa antalet intagningsplatser för speciallärarutbildning.

De nuvarande fortbildningsinstituten skall den 1 juli 1968 inordnas som fortbildningsavdelningar

i lärarhögskoleorganisationen. Därigenom kommer

grundutbildning och fortbildning att kunna knytas närmare samman och utbyte

av erfarenheter underlättas. Det är enligt min mening värdefullt att lärare som

sysslar med grundutbildning också kan engageras i fortbildning och omvänt. Reglerna

för detta bör närmare preciseras. Jag avser föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt

skolöverstyrelsen att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till bestämmelser.

Kungl. Maj:t har den 1 mars 1968 fastställt timplan för klasslärarutbildning

vid lärarhögskola. Mot skolöverstyrelsens förslag i fråga om timplan för den praktisk-pedagogiska

utbildningen av ämneslärare har jag intet att erinra. Beräkningen

av antalet lärartimmar i ämnesmetodik bör dock liksom när det gäller klasslärarlinjen

grundas på en genomsnittlig gruppstorlek av 24 lärarkandidater.

Metodiklektorerna beräknas av skolöverstyrelsen komma att medverka i den

praktiska utbildningen under lärarhögskoleterminen och under praktikterminen

med drygt trettio timmar för varje lärarkandidat på ämneslärarlinje. I fråga om

lärarkandidat på klasslärarlinje föreslår skolöverstyrelsen, att metodiklektorer medverkar

i ungefär samma omfattning. I den praktiska utbildningen av lärarkandidater

medverkar därjämte dels särskilda handledare med lärartjänst som har beteck
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

ningen Up, dels handledare med särskild arvodestjänst. Tillkomsten av dessa

särskilda tjänster i det kommunala skolväsendet den 1 juli 1968 innebär att handledarorganisationen

väsentligt förbättras och stabiliseras. Det är angeläget att en

rationell arbetsfördelning mellan handledare och metodiklektorer åstadkommes.

En huvuduppgift för metodiklektorerna bör vara att medverka till att handledarnas

lärarutbildningsinsats blir så effektiv som möjligt. Jag förutsätter att tidsåtgången

för lektorernas direkta medverkan i den praktiska utbildningen härigenom kommer

att minskas. Jag avser föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt skolöverstyrelsen att meddela

de anvisningar rörande fördelning av handledares och metodiklektorers arbetsuppgifter

som fordras.

Med anledning av den utvidgade ämnesfördjupningen i den nya klasslärarutbildningen,

bl. a. i form av olika tillvalskurser, föreslår skolöverstyrelsen att en ny

tjänstetyp tillkommer vid lärarhögskolornas klasslärarlinjer. Det betydande behovet

av timmar för undervisning i ämnesteori i klasslärarutbildningen motiverar också

enligt min mening att en ny kategori lärare införs, som endast svarar för ämnesteoretisk

utbildning och som därmed kompletterar befintliga lärarkategorier. Vid

lärarhögskolorna bör alltså fr. o. m. den 1 juli 1968 för den ämnesteoretiska utbildningen

på klasslärarlinje kunna inrättas inte bara ordinarie eller extra tjänster

som lektor i ämnesteori och ämnesmetodik, utan även ordinarie eller extra tjänster

som adjunkt i ämnesteori. För klasslärarkandidaternas utbildning i ämnesteori

räknar jag med ungefär lika många lektorstjänster som adjunktstjänster. Vid lärarhögskola

för enbart klasslärarutbildning bör vid full utbyggnad finnas tio tjänster

som lektor i ämnesteori och ämnesmetodik. Adjunktstjänsterna skall kunna inrättas

i ett eller i två ämnen, i senare fallet med eller utan företräde för visst ämne.

Innehavare av adjunktstjänst skall, om så erfordras, kunna fullgöra viss fyllnadstjänstgöring

inom det allmänna skolväsendet. I adjunktstjänst skall jämte annat

ämne även kunna ingå pedagogik. Löneställningen för den nya tjänstetypen är

beroende på förhandlingar mellan statens avtalsverk och berörda personalorganisationer.

Beträffande speciella extra ordinarie adjunktstjänster i enbart pedagogik

återkommer jag i det följande.

För nästa budgetår bör i fråga om nya tjänster som rektorer och lärare

m. m. vid lärarhögskolorna medel beräknas för 10 tjänster som rektor, 13 ordinarie

tjänster som lektor i pedagogik, 83 ordinarie tjänster som lektor i U 22 i ämnesteori

och ämnesmetodik alternativt ämnesmetodik, 30 ordinarie tjänster som lektor

i U 22 eller U 21 i ämnesteori och ämnesmetodik alternativt ämnesmetodik,

60 ordinarie tjänster som adjunkt i ämnesteori alternativt ämnesteori och pedagogik,

8 ordinarie tjänster som lektor i specialundervisningens metodik, 23 ordinarie

tjänster som lektor i mellanstadiets metodik, 72 ordinarie tjänster som lektor i

övningsämnenas metodik, 18 ordinarie tjänster som lektorer i lågstadiets metodik,

15 ordinarie tjänster som lärare i musik och 3 extra ordinarie tjänster som lärare

i röst- och talvård till en beräknad sammanlagd kostnad av 18 725 000 kr. (1, 3,

4, 6, 9—14).

Med anledning av förslaget angående medel för undervisning i dramatik vid

lärarhögskolan i Uppsala förordar jag, att försöksverksamhet vid lärarhögskola

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

må efter beslut av rektor kunna anordnas inom ramen för av riksdagen anvisade

medel till lärarhögskolan (15). För lärartimmar över stat beräknar jag en höjning

av tidigare medelsanvisning med 6 500 000 kr. Vid anslagsberäkningarna för

budgetåret 1969/70 bör överstyrelsen utgå från att av totalantalet timmar skall

75 % utgöra underlag för ordinarie tjänster och minst 15 % underlag för extra

tjänster (16). Jag har intet att erinra mot skolöverstyrelsens förslag angående

undervisning i tekniska läromedel vid lärarhögskolorna för klass- och ämneslärarutbildning

(17). Jag beräknar medel till ytterligare fyra arvodestjänster som biträdande

utbildningsledare vid lärarhögskolorna för klass- och ämneslärarutbildning.

Vid dessa lärarhögskolor finns redan denna typ av arvodestjänst. Skolöverstyrelsen

har i uppdrag att utreda hur ledningen av en lärarhögskola skall vara

organiserad. I avvaktan på resultatet av denna utredning är jag inte beredd föreslå

att arvodestjänster som biträdande utbildningsledare inrättas vid de nya lärarhögskolorna

för enbart klasslärarutbildning. Däremot föreslår jag, att till dessa lärarhögskolor

anvisas 225 000 kr. till anställande av personal, som biträder rektor med

pedagogisk-administrativa arbetsuppgifter (18, 20). Medel bör beräknas för uppdragstillägg

till lärare som är institutionsföreståndare (21). Jag tillstyrker överstyrelsens

förslag om medel till engelska lärare vid sommarkurser i engelska, till

utbildning av kyrkomusiker, till kurser i yrkesvägledningsfrågor samt till vissa andra

kurser och föreläsningar (25—28). Tjänstgöringstillägg av olika slag till medverkande

i den praktiska lärarutbildningen har av överstyrelsen föreslagits belasta

anslagen till bidrag till driften av grundskolor m. m. resp. kommunala gymnasiala

skolor och utbetalas av kommun. Gjorda undersökningar har gett vid handen, att

en sådan anordning medför praktiska problem. Tjänstgöringstillägg av här nämnt

slag bör liksom hittills utbetalas av lärarhögskolorna direkt till de medverkande.

Jag beräknar 13 410 000 kr. för ändamålet under lärarhögskolornas avlöningsanslag.

Professur i praktisk pedagogik finns f. n. vid de pedagogiska institutionerna

vid lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö, Stockholm och Umeå.

Enligt min mening bör två nya professurer i praktisk pedagogik inrättas den 1 juli

1969, den ena vid lärarhögskolan i Linköping och den andra vid lärarhögskolan i

Uppsala (30). Samordning av verksamhetsformerna vid universitetens och lärarhögskolornas

pedagogiska institutioner är i flera avseenden angelägen bl. a. när

det gäller tjänstetyper. Vid universiteten kommer fr. o. m. den 1 juli 1968 att kunna

inrättas extra ordinarie tjänster som adjunkt i pedagogik. Motsvarande typ av tjänst

bör också kunna finnas vid lärarhögskolorna. Behörig till sådan tjänst skall den

vara som, om inte skolöverstyrelsen av särskilda skäl medger annat, har avlagt

akademisk examen vari pedagogik ingår och som prövas för uppgiften lämplig.

Jag beräknar medel till 18 sådana extra ordinarie tjänster.

Spörsmålet om vilken forskning och forskarutbildning som skall äga rum vid

lärarhögskolornas pedagogiska institutioner utreds f. n. av särskilda sakkunniga.

I avvaktan på dessas förslag är jag inte beredd att nu föreslå fler tjänster vid de

pedagogiska institutionerna än vad jag gjort i det föregående.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

Vad gäller övriga förslag bör 96 000 kr. beräknas för bl. a. lärarhögskolornas

produktion av interna televisionsprogram och vidare bör medlen till psykometrisk

och statistisk expertis vid lärarhögskolan i Malmö räknas upp med 3 300 kr.

(36 och 38). I anslagsframställningen angående utrustning m. m. vid lärarhögskolorna

för budgetåret 1968/69 begär skolöverstyrelsen 176 000 kr. till viss

centralplanerad produktion av interna televisionsprogram för lärarutbildningen.

.lag avser i det följande beräkna medel för fyra tjänster som tekniker vid lärarhögskolorna

och upptar därjämte under lärarhögskolornas avlöningsanslag ett

belopp av 69 800 kr. för den centralplanerade programproduktionen. Med hänvisning

till att den forskningsverksamhet som nu bedrivs vid statens försöksskola

i Linköping inte kan slutföras före skolans avveckling den 1 juli 1968

har skolöverstyrelsen föreslagit, att de för forskningsuppgifter vid försöksskolan

anställda tjänstemännen upptas på personalstaten för lärarhögskolan i Linköping

under budgetåret 1968/69 med samma benämningar och anställningsförhållanden

som nu. Jag har ingen erinran mot överstyrelsens förslag och beräknar medel i enlighet

härmed (39). Medel bör vidare beräknas till ytterligare 1 000 assistenttimmar

för laboratorn i utvecklingspsykologi vid lärarhögskolan i Stockholm. Jag tillstyrker

föreslagen uppräkning av medlen till föreläsningar m. m. och auskultationsersättningar

vid barnpsykologiska forskningsinstitutet i Stockholm (41 och 42).

Jag vill i detta sammanhang nämna att familjeberedningen i betänkandet Barnstugor,

barnavårdsmannaskap, barnolycksfall (SOU 1967: 8) tagit upp vissa frågor

om det barnpsykologiska forskningsinstitutet vid lärarhögskolan i Stockholm. Eftersom

frågan om institutets verksamhet är så nära förknippad med den pedagogiska

institutionens organisation och arbetsuppgifter vid lärarhögskolan, bör pedagogikutredningen

få i uppdrag att behandla jämväl frågan om institutets framtida inriktning.

Jag avser senare föreslå Kungl. Maj:t att lämna nämnda uppdrag till pedagogikutredningen

.

Beträffande personal m. m. vid lärarhögskolornas fortbildnmgsavdelningar har

jag i årets statsverksproposition (bil. 10 s. 373) beräknat medel för avlöningar och

omkostnader vid fortbildningsavdelningarna samt för tillfällig biträdespersonal under

reservationsanslaget till lärares fortbildning.

Jag övergår till bibliotekspersonal, personal till administration

m. m. samt personal till vakttjänst och vissa institutioner

m. m. vid lärarhögskolorna. Medel bör beräknas till föreslaget

antal tjänster som bibliotekarie, förste biblioteksbiträde och biblioteksbiträde samt

till nio halvtidstjänster som förste biblioteksassistent A 15 (44). Jag beräknar

medel till föreslaget antal tjänster som kanslist, kontorsskrivare och kansliskrivare

samt till en tjänst som byrådirektör och en som kamrerare och 26 hela tjänster

och en halvtidstjänst som kontorist eller kontorsbiträde (45). Medel till personal

till vakttjänst och vissa institutioner m. m. bör beräknas i enlighet med skolöverstyrelsens

förslag (46). Jag beräknar medel till extra biträdespersonal enligt överstyrelsens

förslag och föreslår vidare, att 45 000 kr. anvisas för biträdespersonal

som tjänstgör som skrivningsvakt vid lärarhögskolorna. Tjänstgöring som skrivningsvakt

bör ej fullgöras av lärare utan överlatas pa bitiädespersonal (47). Jag

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

47

tillstyrker att medel beräknas i enlighet med skolöverstyrelsens förslag beträffande

följande ändamål, nämligen arvoden till extra personal som biträder med

pedagogisk-administrativa arbetsuppgifter vid lärarhögskolorna för klass- och

ämneslärarutbildning, arvoden till experter och särskilda sakkunniga vid lärarhögskolorna

för klass- och ämneslärarutbildning, medel till expert- och assistenthjälp

vid speciallärarutbildningen vid lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö och Stockholm,

medel till lokal ledning och administration av ämneslärarutbildning på

annan ort än lärarhögskoleorten, medel till organisation av s. k. praktikcentra,

medel till kallortstillägg samt medel till vikariats- och övertidstillägg m. m. (48—

52, 54, 56). Medlen till organisation av praktikcentra bör ställas till skolöverstyrelsens

disposition. Eftersom lärarhögskolorna i Växjö och Karlstad fr. o. m.

budgetåret 1968/69 beräknas bli inordnade i organisationen för hälso- och sjukvård

för studerande, beräknar jag inte arvoden till läkare och sköterska vid dessa

två lärarhögskolor utan tar upp ett belopp av 70 000 kr. för läkare och sköterska

vid övriga lärarhögskolor för enbart klasslärarutbildning (57).

Med anledning av det ökade antalet intagningsplatser på ämneslärarlinje vid

lärarhögskola bör medel beräknas till avlöningsförmåner åt ytterligare 650 ämneslärarkandidater.

Avlöningsförmåner åt lågstadielärarkandidater och mellanstadielärarkandidater

under praktiktermin har hittills utbetalats från lärarhögskolornas

avlöningsanslag. Efter den 1 juli 1968 bör lön till praktiklärare från klasslärarlinje

betalas av kommun och belasta anslaget till bidrag till driften av grundskolor

m. m. Detsamma gäller redan för praktiklärare från ämneslärarlinje. Överläggningar

har ägt rum med kommunförbundet och stadsförbundet som ej haft någon

erinran mot förslaget. Det ankommer på skolöverstyrelsen att meddela erforderliga

tillämpningsanvisningar beträffande praktiktermin för klasslärarkandidater. Kungl.

Maj:t bör bemyndigas vidta härav påkallade ändringar i gällande statsbidragsbestämmelser

(58).

Med anledning av riksdagens beslut om utbildningen av oexaminerade lärare uppdrog

Kungl. Maj:t den 29 juni 1966 åt skolöverstyrelsen att verkställa utredning

och inkomma med förslag till åtgärder (jfr prop. 1967:4 s. 141). Skolöverstyrelsen

har i skrivelse den 8 februari 1968 framlagt förslag angående förkortad lärarutbildning

för oexaminerade lärarvikarier på grundskolans låg- och mellanstadium.

I fråga om innehåll, målsättning, uppläggning och organisation avses utbildningen

utformas i nära anslutning till den nya klasslärarutbildningen. Skolöverstyrelsens

förslag till utbildning bör ligga till grund för den utbildningsverksamhet, som bör

börja nästa budgetår. Jag förordar, att medel beräknas för ändamålet. Kungl.

Maj:t bör slutligt fastställa antalet intagningsplatser för denna utbildning. Behovet

av medel till omkostnader och materiel, böcker m. m. för verksamheten har jag

beaktat vid min beräkning av anslagen till omkostnader och materiel, böcker m. m.

vid lärarhögskolorna (60).

För viss försöksverksamhet med kompletterande utbildning i matematik, fysik

och kemi för sådana lärarkandidater, som ej uppfyller kraven på förkunskaper

i dessa ämnen, bör särskilda medel anvisas. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

att meddela närmare bestämmelser. Denna försöksverksamhet bör koncentreras

till ett begränsat antal lärarhögskolor (61).

Anslaget till avlöningar vid lärarhögskolorna bör föras upp med 112 000 000 kr.

Under anslaget till avlöningar vid folkskoleseminarierna

beräknar skolöverstyrelsen för budgetåret 1968/69 medel för folkskoleseminarierna

i Haparanda, Landskrona, Skara och Strängnäs. Under samma anslag beräknas

även medel för folkskoleseminarierna i Stockholm och Uppsala, som avvecklas

fr. o. m. läsåret 1968/69 och som under nästa budgetår kommer att ha kvar särskild

rektorstjänst. Anslaget till avlöningar vid folkskoleseminarierna bör för budgetåret

1968/69 föras upp med sammanlagt 7 780 000 kr. Jag vill i detta sammanhang

anmäla, att Kungl. Maj:t genom beslut den 26 januari 1968 förordnat,

att den som dels vid utgången av juni 1968 är innehavare av extra ordinarie

statlig lärartjänst vid folkskoleseminarium, vid lärarhögskolas övningsskola

eller externa övningsskolklasser eller vid statens försöksskola i Linköping dels

förordnats till innehavare av den extra ordinarie statliga tjänsten senast fr. o. m.

början av höstterminen 1966, får kvarstå i denna tjänst övergångsvis intill utgången

av juni 1969. Denna övergångsanordning kan komma att medföra ett ökat

medelsbehov för budgetåret 1968/69 under anslagen till avlöningar vid lärarhögskolorna

och folkskoleseminarierna.

I överensstämmelse med 1967 års riksdagsbeslut om lärarutbildning skall kommun

upplåta en eller flera skolenheter för lärarhögskolas försöks-

och demonstrationsverksamhet. Jag räknar med att sådana

skolor kommer att lämna viktiga bidrag till utvecklingen av vårt skolväsende.

I kommun med skolenhet som upplåtits till lärarhögskolas försöks- och demonstrationsverksamhet

skall som tidigare redovisats fr. o. m. den 1 juli 1968 finnas

särskilda kommunala ordinarie lärartjänster med beteckningen Up för tjänstgöring

vid sådan skolenhet. Jag beräknar för budgetåret 1968/69 medel för 168 tjänster

med beteckningen Up för lågstadielärare, 192 tjänster för mellanstadielärare, 320

tjänster för lärare i läroämnen samt, för lärarhögskolas speciallärarutbildning,

28 tjänster för speciallärare. Överstyrelsens förslag om Up-tjänster för övningslärare

för tjänstgöring på grundskolans låg- och mellanstadium är jag däremot

inte nu beredd att tillstyrka. I överensstämmelse med vad som förutsattes vid de

överläggningar med personalorganisationerna, som föregick 1967 års proposition

om reformerad lärarutbildning, beräknar jag medel för tjänster som övningslärare

för tjänstgöring på grundskolans högstadium och på det gymnasiala stadiet.

Jag räknar med 48 sådana tjänster, som främst avses för försök och demonstrationer.

Jag beräknar slutligen medel för sex särskilda kommunala tjänster

som studierektor med de arbetsuppgifter som skolöverstyrelsen förordat. Det bör

uppdras åt skolöverstyrelsen att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag angående

dessa tjänsters inplacering i det kommunala skolväsendet. Bestämmelserna om

huvudlärare i grundskolan samt bestämmelserna om huvudlärare och institutionsföreståndare

i gymnasiet och fackskolan äger motsvarande tillämpning på skolenhet

för försöks- och demonstrationsverksamhet.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

49

Lärarkandidaternas tjänstgöring under praktiktermin och den del av deras auskultationer

och övningsundervisning som ej är förlagd till skolenheter för försök

och demonstrationer förläggs till skolenheter för praktik. För medverkan

i denna lärarutbildning kan lärare erhålla särskilt uppdrag tills vidare för

tre år som handledare. Sådan arvodestjänst kan avse praktisk-pedagogisk utbildning

av lärare i läroämnen, utbildning av speciallärare eller utbildning av klasslärare

för grundskolans låg- och mellanstadier. I enlighet med skolöverstyrelsens förslag

beräknar jag medel till sammanlagt 497 sådana arvodestjänster att efter behov fördelas

mellan lärarhögskolorna. Kan tjänst med beteckningen Up av olika skäl ej

tillsättas, räknar jag med att sådan tjänst skall få utbytas mot arvodestjänst som

handledare, blott det sammanlagda antalet tjänster med beteckningen Up och

tjänster som handledare ej överstiger 1 253.

I enlighet med vad jag uttalat i årets statsverksproposition (bil. 10 s. 166 och

192) bör vissa kostnader för den praktiska lärarutbildningen belasta anslagen till

bidrag till driften av grundskolor m. m. resp. kommunala gymnasiala skolor. Detta

bör gälla kostnader för lärare med beteckningen Up, arvodestjänster som handledare,

avlöningsförstärkningar till skolledare vid skolenhet med försöks- och demonstrationsverksamhet,

särskilda tjänster som studierektor samt för nedsatt undervisningsskyldighet

för praktiklärare. Bortsett från sistnämnda kostnad räknar

jag med en nettokostnad av ca 15 milj. kr. för ifrågavarande praktiska lärarutbildning

under anslagen till bidrag till driften av grundskolor m. m. resp. kommunala

gymnasiala skolor. Överläggningar har i dessa frågor ägt rum med kommunförbundet

och stadsförbundet, som ej haft något att erinra. Kungl. Maj:t bör

bemyndigas vidta härav påkallade ändringar i gällande statsbidragsbestämmelser.

Beträffande tjänstgöringstillägg hänvisar jag till vad jag sagt i det föregående.

Fr. o. m. budgetåret 1966/67 tillämpas nya grunder för fördelningen av utgifter

mellan omkostnadsanslag och materielanslag vid universiteten och vissa högskolor

(jfr prop. 1966: 1 bil. 10 s. 357 och 476). Materielanslagets karaktär av

ramanslag för viss verksamhet inom ett utbildningsområde har härigenom blivit

mer utpräglad. En motsvarande omläggning synes motiverad för lärarhögskolornas

del. Jag har därför gjort en genomgång av det materiella innehållet i delposten till

övriga expenser under lärarhögskolornas omkostnadsanslag och i högskolornas reservationsanslag

till materiel, böcker m. m. Jag har därvid funnit, att medel för

nästa budgetår bör beräknas under sistnämnda anslag för de ändamål, som nu

bekostas ur delposten till övriga expenser under omkostnadsanslaget. Mina ställningstaganden

till skolöverstyrelsens förslag angående omkostnader vid

lärarhögskolorna och folkskoleseminarierna framgår —

bortsett från den nyss nämnda delposten till övriga expenser — av den föregående

uppställningen. Jag vill i detta sammanhang erinra om vad jag i årets statsverksproposition

(bil. 10 s. 302) anfört om resebidrag till studerande.

För nästa budgetår bör anslaget till materiel, böcker m. m. vid lärarhögskolorna

föras upp med 6 915 000 kr. Vid min anslagsberäkning har jag i enlighet

med vad jag anfört i det föregående beaktat behovet av medel för sådana

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

kostnader, som innevarande budgetår bestrids från delposten till övriga expenser

under omkostnadsanslaget. Anslaget skall fungera som ramanslag för vissa aktiviteter

inom lärarhögskolornas verksamhetsfält. Åt skolöverstyrelsen bör uppdras

att inkomma med förslag till fördelning av anslaget på de olika lärarhögskolorna

och därvid redovisa de grunder efter vilka fördelningen bör ske. I det föreslagna

anslagsbeloppet har jag inräknat 2 milj. kr. för vissa av de ändamål för vilka

skolöverstyrelsen föreslagit att särskilt utrustningsanslag skulle upptas på riksstaten.

Anslaget till materiel, böcker m. m. vid folkskoleseminarierna bör för budgetåret

1968/69 föras upp med 380 000 kr.

Viss utrustning m. m. som föranleds av lärarutbildningsreformen bör

planeras och upphandlas av utrustningsnämnden för universitet och högskolor. Jag

avser att i annat sammanhang hemställa att särskild proposition angående bl. a.

anslag för nästa budgetår till inredning och utrustning vid universitet, högskolor

m. m. läggs fram för årets riksdag. Jag avser att därvid föreslå, att i utrustningsplanen

för nästa budgetår förs upp tre kostnadsramar för utrustning för lärarhögskolor,

nämligen en delram för intern television m. m. av 600 000 kr., en

delram för inlärningsstudior av 600 000 kr. och en delram för audivisuell materiel,

laboratoriemateriel m. m. av 1 300 000 kr.

Såsom jag inledningsvis nämnt har statens förhandlingsnämnd fört förhandlingar

med städerna Falun, Gävle, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad,

Kristianstad, Luleå och Växjö om vissa frågor i samband med inrättande av lärarhögskolor

för enbart klasslärarutbildning samt med städerna Linköping och Umeå

om klass- och ämneslärarutbildning på dessa orter. I den skrivelse, som nämnden

överlämnat till Kungl. Maj:t, lämnas en redogörelse för de förda förhandlingarna

och kommenteras avtalen närmare. Texten i skrivelsen och delar av avtalen med

städerna Kalmar och Växjö torde få fogas som bilagor till statsrådsprotokollet i

detta ärende. Avtalen med Kalmar stad och Växjö stad innebär vissa markbyten

mellan staten och dessa städer. Denna fråga är av den art att den bör underställas

riksdagens prövning. För egen del finner jag avtalen med de elva städerna

godtagbara. Jag har inte heller någon erinran mot vad förhandlingsnämnden i

skrivelsen anfört vare sig allmänt eller speciellt, bl. a. beträffande avtalen med

städerna Jönköping, Kalmar och Kristianstad. Jag förordar, att Kungl. Maj:t

inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna avtalen med Kalmar stad och

Växjö stad i de delar som gäller markbyte.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört och förordat hemställer jag att

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid lärarhögskolorna inrätta

tio tjänster som rektor i Up 27,

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta två professurer i enlighet

med vad jag förordat i det föregående,

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om antalet intagningsplatser

vid lärarhögskolorna och folkskoleseminarierna,

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

51

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om ändring av bestämmelserna

om statsbidrag till driftkostnader för det allmänna skolväsendet

och för gymnasiala skolor,

e) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad jag i det

föregående förordat godkänna avtal med Kalmar stad och Växjö

stad såvitt gäller markbyte,

f) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig angivna grunder och riktlinjer, meddela de bestämmelser

och andra föreskrifter, fatta de beslut samt i övrigt vidta

de åtgärder, som fordras för vad jag i det föregående förordat,

g) till Lärarhögskolorna: Avlöningar för budgetåret 1968/69

under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 112 000 000

kr.,

h) till Lärarhögskolorna: Omkostnader för budgetåret 1968/69

under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 6 420 000

kr.,

i) till Lärarhögskolorna: Materiel, böcker in. m. för budgetåret

1968/69 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 6 915 000 kr.,

j) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1968/69 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

7 780 000 kr.,

k) till Folkskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret

1968/69 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

842 000 kr.,

l) till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. för budgetåret

1968/69 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 380 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

Bilaga 1

Statens förhandlingsnämnds skrivelse av den 27 februari 1968:

Till KONUNGEN

Överlämnande av avtal om lärarutbildning i vissa städer

Statens förhandlingsnämnd överlämnar härmed till Kungl. Maj:ts prövning mellan

nämnden och berörda städer villkorligt slutna avtal om klasslärarutbildning i

Falun, Gävle, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Luleå och

Växjö samt klasslärar- och ämneslärarutbildning i Linköping och Umeå.

Avtalen har ingåtts på grundval av Kungl. Maj:ts uppdrag till nämnden den 4

november 1966 att ta upp de förhandlingar med företrädare för kommunal huvudman

som kunde befinnas erforderliga för att anordna reformerad lärarutbildning

i berörda städer.

Efter utredningsarbete och förberedande diskussioner med vissa städer behandlades

ett av nämnden framlagt förslag till normalavtal vid centrala överläggningar

den 1 september 1967 med representanter för berörda städer samt Svenska Stadsförbundet.

Därvid nåddes enighet om ett avtal omfattande allmänna bestämmelser

samt bestämmelser om avtalstidens längd. Sedermera har — i den mån speciella

problem förelegat på olika orter — lokala förhandlingar ägt rum. Avtalen har

därför träffats successivt fr. o. m. den 29 november 1967 fram till dagens datum.

Till ledning vid prövningen av de överlämnade avtalen får nämnden anföra

följande.

1. Gemensamma bestämmelser för samtliga avtal

Enligt föredragande departementschefens uttalande i prop. 1967:4 (s. 225—

226) bör — såsom en ledning vid planeringen av lärarhögskolornas verksamhet —

antalet klasser inom de skolenheter som ställs till lärarhögskolans förfogande

omfatta det tal som motsvarar i fråga om grundskolans låg- och mellanstadier

6—8 paralleller och i fråga om grundskolans högstadium och de gymnasiala skolformerna

4—6 paralleller för varje skolform. Parterna har förutsatt, att en ökad

lärarutbildning eller andra skäl i framtiden kan föranleda behov av ytterligare

ett par paralleller inom respektive grupp.

1960 års lärarutbildningssakkunniga framhöll vikten av att de skolenheter som

skall användas för försöks- och demonstrationsverksamheten är belägna i lärarhögskolans

närhet (jfr SOU 1963:29 s. 583). Nämnden har emellertid ansett det

mindre lämpligt att avtalsmässigt fastslå, att så skall vara fallet. Mot kravet på

försöks- och demonstrationsskolornas belägenhet måste nämligen ställas höga anspråk

på dessas lokaler och utrustning. Det kan inte förutsättas, att de skolenheter

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj .is proposition nr 65 år 1968

53

som är lämpligt placerade genomgående lokalmässigt motsvarar de krav som

måste ställas på en försöks- och demonstrationsskola. Från städernas sida har dessutom

framhållits, att stor hänsyn måste tas till de befolkningsmässiga förhållandena.

Om ändringar i skolorganisationen anses nödvändiga, bör det åtminstone

undvikas, att de mindre barnen får långa eller från trafiksynpunkt olämpliga skolvägar.

Parterna är dock ense om att det är angeläget att förlägga försöks- och

demonstrationsverksamheten så nära lärarhögskolan som möjligt.

Nämnden har vid förhandlingarna erinrat om att försöks- och demonstrationsskolorna

skall användas även för lärarkandidaternas auskultationer och övningsundervisning.

Dessutom skall stadens skolväsende i övrigt — liksom andra kommuners

— stå till lärarhögskolans förfogande för praktikutbildning (jfr prop.

1967:4 s. 226—228).

Den expertgrupp, som tillkallats att biträda skolöverstyrelsen med vissa frågor

som sammanhänger med den reformerade lärarutbildningen, har aktualiserat frågan

om särskilda lokaler för lärarutbildningen inom de skolenheter som upplåts

för försöks- och demonstrationsverksamheten, exempelvis för lärarkandidaternas

förberedelser inför och lärarutbildarens genomgång efter övningslektioner. Om

sådana lokaler erfordras har parterna, enligt vad som stadgas i 4 §, enats om att

staten skall erlägga hyra härför. Vid hyrans fastställande skall även beaktas kostnader,

som staden kan åsamkas genom nödvändiga ombyggnader av lokalerna.

Enligt uttalande i prop. 1967:4 (s. 228) bör de extra kostnader, som kan vara

förenade med lärarutbildningen på grund av särskilda krav på utrustning och personal,

åvila staten. Av denna anledning har i 5 § stadgats, att den utrustning i

form av inventarier och undervisningsmateriel (inkl. läroböcker), som erfordras

speciellt för lärarutbildningen samt för den i samband därmed bedrivna särskilda

försöks- och demonstrationsverksamheten, skall bekostas av staten.

Den omständigheten att staten enligt avtalen skall bekosta viss utrustning bör

inte utgöra hinder för att staden — efter överenskommelse — för statens räkning

anskaffar utrustningen i fråga, om praktiska skäl talar för en sådan anordning.

I detta sammanhang bör framhållas, att kommunerna enligt gällande bestämmelser

(2 kap. 30 § skolstadgan) har att bekosta inventarier och annan utrustning

(även undervisningsmateriel inkl. läroböcker) i normal omfattning.

Däremot har det inte ansetts nödvändigt att i avtalet reglera frågan om ersättning

till staden för dess ökade kostnader för lärarpersonal i anledning av lärarutbildningen,

eftersom dessa kostnader kommer att täckas av statsbidrag i annan

ordning. Annan personal, som erfordras speciellt för lärarutbildningen, anställs av

lärarhögskolan. Det kan därvid visa sig rationellt och praktiskt, att lärarhögskolan

på deltid anlitar exempelvis ett inom det kommunala skolväsendet anställt skrivbiträde

och till staden betalar ersättning härför.

Från städernas sida har framställts krav på att staten skall ersätta kostnaderna

för det administrativa merarbete kommunernas skolväsende kommer att åsamkas

genom lärarutbildningen. Eftersom i dagens läge erfarenhet saknas i detta avseende

har parterna — såsom framgår av protokolls anteckning till 5 § — enats om att

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 65

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

städerna, sedan sådan erfarenhet vunnits, äger rätt att påkalla förhandlingar i

frågan utan uppsägning av avtalen.

Försöks- och demonstrationsverksamheten kan komma att föranleda andra merkostnader

än som ovan berörts, exempelvis ökad åtgång av förbrukningsmateriel

och ökad förslitning. Parterna har varit ense om att dessa kostnader är svåra att

närmare beräkna. De torde dessutom inte bli så stora, att de får någon betydelse

för berörda städers ekonomi. Städerna har därför avstått från att yrka ersättning

för dessa merkostnader.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 26 januari 1968 tagit ställning till de förhållanden

som regleras i 6 § avtalen. Beslutet innebär, att övningsskola eller

externa övningsskolldasser vid folkskoleseminariema i de berörda städerna skall

upphöra vid utgången av juni 1968. Föreliggande avtal har emellertid — såsom

inledningsvis nämnts — träffats successivt fr. o. m. den 29 november 1967. Nämnden

har inte funnit tillräckliga skäl föreligga att med anledning av Kungl. Maj:ts

nyss nämnda beslut ta upp överläggningar med berörda städer om ändring av 6 §

avtalen, särskilt som vid tidpunkten för beslutet underskrivna avtal förelåg beträffande

sex städer.

Vid de centrala överläggningarna konstaterades, att även om övningsskolverksamheten

avvecklas och undervisningsorganisationen överflyttas till vederbörande

stad, det kan visa sig angeläget att under en kort övergångstid bibehålla grundskoleverksamhet

i övningsskolans hittillsvarande lokaler. Förutsättning för en sådan

övergångsanordning bör vara att lokalerna i fråga inte oundgängligen erfordras

för lärarhögskolan. Upplåtelsen till staden bör under sådana förhållanden ske

hyresfritt.

I detta sammanhang bör framhållas, att beträffande lärare vid folkskoleseminarium

eller intern övningsskola, som blir övertalig i samband med omorganisationen

av lärarutbildningen, gäller 2 kap. 34 § skolstadgan.

Parterna har dessutom varit eniga om att berörda städer skall vara skyldiga att

vid statsunderstödd skola vid behov mottaga lärare vid lärarhögskolan för fyllnadstjänstgöring.

En jämförelsevis lång avtalsperiod har ansetts lämplig, eftersom avtalen huvudsakligen

har karaktär av principavtal. Det bör framhållas, att lärarhögskoleorganisationen

givetvis inte är bunden för hela avtalsperioden utan att erforderliga ändringar

i denna kan komma att vidtas efter av riksdagen i sedvanlig ordning meddelade

beslut. 2

2. Speciella bestämmelser beträffande vissa avtal

I vissa städer saknas tillfredsställande statliga seminariebyggnader eller också är

de befintliga statliga seminarielokalema inte tillräckliga för den nya lärarhögskolan,

även om nuvarande övningsskollokaler friställs för lärarhögskolan. Tvekan kan

därvid råda, om nya statliga investeringar bör göras eller om den för dessa lärarhögskolor

avsedda utbildningskapaciteten skall kunna fördelas på återstående lärar
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

55

högskolor. Med anledning härav har överläggningar ägt rum med representanter

för dessa städer. Det har därvid konstaterats, att det varit en angelägenhet av vikt

för staden, att en lärarhögskola kommer till stånd på orten. Staden har även varit

beredd att vidta anordningar för att lokalbehovet skall kunna tillgodoses med

endast begränsade statliga investeringar. Dessa anordningar består i att staden

överlåter till staten en lämplig, för stadens skolväsende inte längre helt nödvändig

skolbyggnad med tillhörande mark samt utför vissa kompletterande byggnadsarbeten.

Genom ett sådant samarbete mellan stat och kommun blir det alltså möjligt

att vidmakthålla den för det lokala skolväsendet viktiga lärarutbildningen i dessa

städer. Vad här sagts gäller lärarhögskolorna i Jönköping, Kalmar och Kristianstad.

2.1 Lärarhögskolan i Jönköping

De lokaler som disponeras av folkskoleseminariet i Jönköping är helt otillräckliga

för en lärarhögskolas behov. En förutsättning för en förläggning till Jönköping

av en lärarhögskola har därför varit, att lämpliga lokaler kunnat ställas till förfogande.

Med undantag av musik- och gymnastikinstitutionerna kan lärarhögskolans

lokalbehov tillgodoses i den skolbyggnad (Slottsskolan) som staden jämte tillhörande

tomtområde enligt 7 § avtalet överlåter till staten. Erforderliga ombyggnadsåtgärder

är av begränsad omfattning. Staden har förklarat sig villig att efter särskild

överenskommelse utföra dessa på statens bekostnad. Nämnden vill erinra om att

det ankommer på byggnadsstyrelsen att svara för byggnadsfrågorna för lärarhögskolorna

samt att styrelsen äger träffa överenskommelser av ifrågavarande slag.

På den överlåtna tomten är belägen en rivningsfastighet innehållande genomgångsbostäder.

Fastigheten förblir stadens egendom. Parterna är ense om att denna

fastighet bör rivas och bortforslas snarast möjligt samt att staden skall ställa i ordning

det avröjda området. Eftersom rivningen kan ske först sedan erforderliga

ersättningsbostäder skaffats, har någon tidpunkt härför inte fastslagits i avtalet.

Lärarhögskolans behov av lokaler för musikinstitutionen beräknas under första

läsåret kunna tillgodoses inom den av staden överlåtna skolbyggnaden. Det ytterligare

lokalbehov som uppstår fr. o. m. höstterminen 1969 tillgodoses genom att

staden för statens räkning uppför en musikinstitution, som enligt föreliggande

förslag till lokalprogram skall omfatta ca 300 m2 nettogolvyta. Staten svarar för

100 000 kr. av de totala byggnadskostnaderna.

Intill den planerade lärarhögskolan är belägen den s. k. Junedalsskolan, en praktisk

realskola, som fr. o. m. läsåret 1966/67 börjat ombildas till högstadieskola.

För att täcka lokalbehovet är det nödvändigt med en viss utbyggnad av skolan.

Staden planerar även att för Junedalsskolans behov uppföra en gymnastikbyggnad.

Parterna har enats om att denna byggnad skall dimensioneras så, att den täcker

även lärarhögskolans behov av gymnastiklokaler, varigenom vissa rationaliseringsvinster

torde kunna göras. Staten skall därvid — med den begränsning som anges

i 11 § avtalet — bidra med 35 % av de totala byggnads- och utrustningskostna
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

derna, samtidigt som staden avstår från statsbidrag enligt kungörelsen den 31 maj

1957 (nr 318, ändrad senast 1966:197). Staden skall svara för driften av den planerade

gymnastikbyggnaden. Särskild överenskommelse skall träffas om statens

bidrag till driftkostnaderna. För att nå enklast möjliga administrativa förfarande

bör därvid statens bidrag fastställas till viss procentuell andel av totala driftkostnaderna.

Utöver vad som framgår av avtalstexten kan nämnas, att staden förklarat sig

villig att för lärarhögskolans lärare anordna 50 å 60 parkeringsplatser i skolans

närhet. Staden har dessutom förbundit sig att i nuvarande folkskoleseminariets

byggnad ställa lokaler till elevkårens förfogande.

F. n. finns i Slottsskolan en värmecentral, som betjänar även Junedalsskolan.

Staden har ansett det vara tveksamt, om rörsystemets dimensionering är tillräcklig

för en utbyggnad av Junedalsskolan enligt föreliggande planer. Eftersom det av

ekonomiska skäl synes vara angeläget att bibehålla en gemensam värmeanläggning,

skall staden utreda möjligheterna härför. Skulle anläggningen även i fortsättningen

bli gemensam, fordras ett särskilt samarbetsavtal.

2.2 Lärarhögskolan i Kalmar

Folkskoleseminariet i Kalmar disponerar, förutom de på seminarietomten belägna

byggnaderna, bl. a. ca hälften av den s. k. Nisbethska skolan, belägen på tomten

nr 1 i kvarteret Falken samt den på tomten nr 3 i kvarteret Falken uppförda

byggnaden. Dessa lokaler förhyrs av Kalmar stad mot en kostnad av 76 840 kr.

respektive 23 400 kr. per år. Vidare disponerar seminariet på tomten nr 5 i kvarteret

Gladan en skolbyggnad av trä med sex klassrum, vilken används för vissa

av seminariets interna övningsskoleklasser, samt på stadsägan nr 277 i kvarteret

Häggen en viilabyggnad, vars nedre våning används för undervisning i hushållsgöromål.

Den övre våningen är uthyrd till en vaktmästare vid seminariet. Dessa

båda sistnämnda byggnader liksom tomten nr 5 i kvarteret Gladan är statens

egendom. Stadsägan nr 277, som seminariet sedan 1905 har dispositionsrätt till,

är stadens egendom.

Villabyggnaden på stadsägan nr 277 kan lämpligen ej användas av lärarhögskolan.

Dess lokalbehov kan täckas genom disposition av, förutom övriga av

seminariet disponerade lokaler, återstoden av Nisbethska skolan.

Som framgår av 7 § avtalet överlåter staden till staten med tillträde den 1 januari

1968 fastigheterna nr 1 och 3 i kvarteret Falken. Staden har förklarat sig villig

att efter särskild överenskommelse på statens bekostnad utföra erforderliga ombyggnadsåtgärder

i fastigheten nr 1. Några byggnadsåtgärder erfordras ej i fastigheten

nr 3.

Ursprungligen var tänkt att den staten tillhöriga byggnaden i kvarteret Gladan

skulle efter erforderlig ombyggnad utnyttjas för lärarhögskolans musikinstitution.

Byggnaden skulle dock inte bli helt lämplig för sitt ändamål, bl. a. på grund av

svårigheterna att åstadkomma tillfredsställande ljudisolering. Eftersom dessutom

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

57

staden av trafiktekniska skäl har stort intresse av att förvärva tomten nr 5 i kvarteret

Gladan, har parterna enats om att staden — mot att staten till staden överlåter

denna tomt med tillhörande byggnad — på Nisbethska skolans tomt uppför

en byggnad för lärarhögskolans musikinstitution. Byggnaden skall vara statens

egendom. Staten skall svara för 100 000 kr. av de totala byggnadskostnaderna, ett

belopp, som motsvarar beräknade ombyggnadskostnader enligt det tidigare nämnda

ursprungliga alternativet. I övrigt skall byggnadskostnaderna falla på staden.

Staten avstår från dispositionsrätten till stadsägan nr 277 fr. o. m. den dag

avtalet träder i kraft. I samband därmed överlåter staten till staden den på stadsägan

uppförda villabyggnaden. Staden, som har behov av stadsägan för trafikändamål,

har förklarat sig villig att därifrån avskilja en tomt av erforderlig storlek

för villabyggnaden, vilken jämte den avskilda tomten kommer att upplåtas till

lärarhögskolans elever att utnyttjas som kårlokal. Staden har också utlovat att

på egen bekostnad ställa i ordning lokalen genom enklare åtgärder såsom invändig

målning, tapetsering och mindre reparationer. Staden har dock velat förbehålla sig

rätten att utbyta den här nämnda villabyggnaden mot annan som kårlokal lämpad

byggnad. Närmare överenskommelse härom torde i förekommande fall få träffas

mellan staden och elevkåren.

Som framgår av 9 § avtalet är staden villig att under viss förutsättning medverka

till statens förvärv av tomterna nr 2 och 4 i kvarteret Falken. Denna medverkan

skall bestå i erforderlig stadsplaneändring, i förhandlingar om förvärv av fastigheterna

samt i bidrag till förvärven med belopp, som motsvarar markvärdet vid

tiden för förvärvet. Kostnaderna för inlösen av de på tomterna belägna byggnaderna

skall falla på staten.

2.3 Lärarhögskolan i Kristianstad

De av folkskoleseminariet i Kristianstad disponerade lokalerna är inte tillräckliga

för lärarhögskolans behov. Det ytterligare lokalbehov som erfordras kan tillgodoses

genom att lärarhögskolan tar i anspråk en i dess närhet belägen skolbyggnad,

den s. k. Södra skolan, som staden enligt 7 § avtalet överlåter till staten.

På Södra skolans tomt är även belägen en nyligen uppförd skolpaviljong. Denna

erfordras inte f. n. för lärarhögskolan. Däremot har staden behov av paviljongen

och planerar att fr. o. m. höstterminen 1968 dit förlägga fyra lågstadieklasser.

Parterna har därför enats om att ett lämpligt område kring paviljongen skall

avskiljas från skoltomten och kvarbli i stadens ägo. Staden har emellertid förklarat

sig villig att framdeles överlåta även detta område till staten, om det skulle behövas

för lärarutbildningen eller annan statlig utbildning.

Staden har förklarat sig villig att efter särskild överenskommelse på statens

bekostnad utföra erforderliga ombyggnadsåtgärder inom Södra skolan. Dessa byggnadsåtgärder

är inte av den karaktären, att de kan betecknas som ny- eller tillbyggnader.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.is proposition nr 65 år 1968

Skolpaviljongens värmeförsörjning sker genom Södra skolans panncentral. Särskild

överenskommelse torde böra träffas om stadens ersättning till staten för

erhållen värme.

2.4 Lärarhögskolan i Linköping

Lärarhögskolan kommer t. v. att vara förlagd huvudsakligen till det nuvarande

folkskoleseminariets lokaler. Gymnastiklokalerna vid seminariet är otillräckliga för

lärarhögskolans behov. Det ytterligare lokalbehovet kan tillgodoses genom att staden

t. v. ställer en äldre gymnastikbyggnad vid Ågatan mitt emot stifts- och landsbiblioteket

till lärarhögskolans förfogande. Byggnaden är belägen på staten tillhörig

mark. Staden förbehåller sig dock rätt att låta stadens idrotts- och fritidsnämnd

utnyttja gymnastikbyggnaden under lördagar och söndagar samt på kvällstid under

övriga veckodagar. Byggnaden kräver vissa invändiga ombyggnads- och reparationsåtgärder

för att kunna utnyttjas av lärarhögskolan. Särskild överenskommelse

om dessa åtgärder får träffas i anslutning till den i 3 § avtalet nämnda överenskommelsen

om villkoren för upplåtelsen. I samband härmed torde även en överlåtelse

till staten av byggnaden kunna diskuteras.

2.5 Lärarhögskolan i Växjö

Folkskoleseminariet i Växjö disponerar det av staten ägda norra seminariet samt

västra seminariet, som ägs av staden. Till västra seminariet gränsar den av staten

ägda Västerledsskolan, en fortsättningsskola för hörselskadade.

Norra seminariet uppfördes i början av 1900-talet och tillbyggdes enligt riksdagsbeslut

1945 för en kostnad av ca 500 000 kr. Byggnaden är i behov av upprustning.

Västra seminariet befinner sig i gott skick. Det är ett f. d. vårdhem, som på

stadens bekostnad genomgick en fullständig renovering i samband med att riksdagen

år 1947 beslöt att inrätta ett provisoriskt folkskoleseminarium i Växjö. Vid

västra seminariet finns en välutrustad och välplanerad gymnastikbyggnad om ca

500 m2 uppförd i början av 1960-talet. Staten erlägger f. n. en hyra av ungefär

170 000 kr. per år för västra seminariet.

Avståndet mellan norra och västra seminarierna är ca 1 200 meter. I syfte att

få en önskvärd koncentration av lärarhögskolans verksamhet bör denna förläggas

till västra seminariet och Västerledsskolan. Verksamheten vid den senare skolan

håller på att successivt avvecklas och beräknas vara helt avvecklad i och med

utgången av läsåret 1970/71. Fr. o. m. läsåret 1968/69 beräknas en sådan minskning

av elevantalet ha skett, att vissa delar av skollokalerna kan ställas till lärarhögskolans

förfogande. Staden har för sitt skolväsende behov av norra seminariets

lokaler.

Parterna har funnit det fördelaktigt för såväl staten som staden med ett byte,

som innebär, att staden överlåter till staten västra seminariet med tillhörande tomt,

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

59

medan staten till staden överlåter norra seminariet med ca 21 300 m2 av tomten,

som omfattar ca 26 700 m2. Uppgörelsen innebär vidare, att staten till staden

överlåter vissa markområden inom stadens sydöstra del, vilka tidigare ingått i

S:t Sigfrids sjukhusområde, men som ej överlämnats till Kronobergs läns landsting

i samband med mentalsjukvårdsreformen. Staden har sedan länge varit angelägen

att förvärva dessa områden för bl. a. parkändamål. Överlåtelsen omfattar

även ett på stadsägan nr 1218 beläget gravkapell, vilket såvitt kunnat utrönas är

en enskild begravningsplats, som inte får överlåtas utan länsstyrelsens tillstånd.

I en protokollsanteckning till 9 § har utsagts, att överlåtelsen i denna del är beroende

av sådant tillstånd.

Intill södra delen av norra seminariets tomt gränsar stadsägan nr 295, vilken

disponeras av fångvårdsanstalten i Växjö. Den del av norra seminariets tomt, som

staten behåller, begränsas av en öst-västlig linje 20 meter norr om nämnda stadsägas

norra gräns. Inom det för staten avsedda området är belägen en rektorsbostad.

Avtalet innebär, att denna upplåts vederlagsfritt till staden för att av

staden i sin tur upplåtas som kårlokaler för studerande eller för annat skoländamål.

Staden svarar för erforderliga ombyggnads- och reparationsarbeten.

Fångvårdsanstalten disponerar f. n. en del av norra seminariets tomt som trädgård.

Staden har förklarat sig villig att till anstalten upplåta denna del av området

så länge detta erfordras för anstaltens drift.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts hemställer nämnden, att Kungl. Maj:t

måtte godkänna bifogade villkorligt slutna avtal.

I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad Rydback,

ordförande, suppleanterna Eskilsson och Nygren. Därjämte har närvarit byråcheferna

Jansson och Tengwall samt avdelningsdirektören Fredlundh, föredragande.

Un derdånigst

Lennart Rydback

Sture Jansson

/ L. Fredlundh

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

Bilaga 2

Avtalet med Kalmar stad har följande lydelse:

Avtal

mellan svenska staten och Kalmar stad om klasslärarutbildning i Kalmar.

Avd. I. Allmänna bestämmelser

1 §•

Folkskoleseminariet i Kalmar ersättes den 1 juli 1968 av en lärarhögskola för

klasslärarutbildning, här nedan kallad lärarhögskolan.

2 §.

För försöks- och demonstrationsverksamhet ställer staden till lärarhögskolans

förfogande erforderligt antal klasser av låg- och mellanstadiet. Klasserna skall

inrymmas i skolenheter, vilka uttages av staten efter samråd med staden.

Staden skall sörja för att elevbehovet för försöks- och demonstrationsverksamheten

tryggas.

3 §.

Staden upplåter befintliga gymnastiklokaler m. m. i erforderlig omfattning till

lärarhögskolan för lektioner i gymnastik och idrott samt simning.

Särskild överenskommelse skall träffas om i vilken omfattning och på vilka

villkor dylik upplåtelse skall ske.

4 §.

I den mån särskilda lokaler erfordras för lärarhögskolan inom upplåten skolenhet,

skall hyra utgå enligt särskild överenskommelse.

5 §.

Inventarier och undervisningsmateriel, som erfordras speciellt för lärarutbildningen

och för den särskilda försöksverksamheten, bekostas av staten.

Protokollsanteckning:

Staden äger utan uppsägning av avtalet påkalla förhandlingar om ersättning för det administrativa

merarbete som lärarutbildningen medför.

6 §.

Folkskoleseminariets interna och externa övningsskoleklasser skall upphöra med

utgången av läsåret 1967/68 eller vid den senare tidpunkt som staten efter hörande

av staden bestämmer.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1968

61

Avd. II. Speciella bestämmelser

7 §.

Staden överlåter till staten tomterna nr 1 och 3 i kvarteret Falken inom Kalmar

stad med därpå befintliga byggnader.

De överlåtna tomterna, som omfattar 11 223 m2 respektive 1 243 in1'', har på

den såsom bilaga A till detta avtal fogade situationsplanen inramats med bred

svart begränsningslinje.

Staten har tillträtt tomterna den 1 januari 1968.

8 §.

De överlåtna tomterna är avsedda för lärarhögskolan. Om staten ej längre brukar

tomt för lärarutbildning eller annan av staten anordnad utbildning, återgår den

utan ersättning till staden. Staden erlägger dock lösen för av staten utförda nyoch

tillbyggnader, varvid lösenbeloppet skall motsvara statens byggnadskostnad

efter två procents årlig avskrivning, räknat från och med året för byggnadens färdigställande.

9 §.

Om staten för lärarutbildningen eller annan av staten anordnad utbildning behöver

förvärva tomten nr 2 och/eller tomten nr 4 i kvarteret Falken, är staden beredd

att medverka till sådant förvärv. Staden bidrager därvid till förvärvet med belopp

motsvarande markvärdet vid tiden för förvärvet. Bestämmelserna i 8 § skall äga

motsvarande tillämpning på dessa tomter, varvid eventuellt lösenbelopp skall beräknas

jämväl på köpeskilling för vid förvärvet befintlig byggnad.

10 §.

Staten överlåter till staden tomten nr 5 i kvarteret Gladan inom Kalmar stad

med därpå befintlig byggnad. Den överlåtna tomten om 1 165 m2 har streckmarkerats

på bilaga A.

Staden tillträder tomten från och med ingången av månaden närmast efter den,

då den i 12 § nämnda byggnaden för lärarhögskolans musikinstitution har tagits

i bruk.

11 §■

De i 7 och 10 §§ angivna tomterna överlåtes gravationsfria och i befintligt

skick.

Parterna tillhandahåller varandra alla för lagfart erforderliga åtkomsthandlingar.

Alla inkomster och utgifter berörande de överlåtna fastigheterna fördelas mellan

parterna med hänsyn till om de belöper på tiden före respektive från och med

tillträdesdag.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

12 §.

Staden uppför för statens räkning på tomten nr 1 i kvarteret Falken en byggnad

för lärarhögskolans musikinstitution. Byggnaden, som skall stå färdig snarast möjligt

och senast till vårterminen 1969, skall ha en nettogolvyta av ca 300 m2. Den

skall innehålla lokaler enligt av staten uppgjort lokalprogram samt i övrigt utformas

i enlighet med av staten lämnade anvisningar.

Staten svarar för 100 000 kronor av de totala byggnadskostnaderna för byggnadens

uppförande.

13 §.

Statens dispositionsrätt till stadsägan nr 277 (del av kvarteret Häggen) upphör

den 1 juli 1968.

Vid samma tidpunkt överlåter staten till staden utan ersättning den på fastigheten

belägna villabyggnaden.

Avd. III. Avtalstid

14 §.

Detta avtal träder i kraft den 1 juli 1968 och skall beträffande 1—6 och 9 §§

gälla tjugo år. Sker ej uppsägning från någondera sidan minst två år före avtalstidens

utgång, är avtalet förlängt med tio år.

Bestämmelsen angående uppsägning och förlängning skall därefter tillämpas allt

framgent.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

63

Bilaga 3

De speciella bestämmelserna i avtalet med Växjö stad har följande lydelse:

Avd. II. Speciella bestämmelser

7 §.

Staden överlåter till staten tomten nr 10 i kvarteret Saturnus inom Växjö stad

med därpå befintliga byggnader, det s. k. västra seminariet.

Den överlåtna tomten, som omfattar cirka 14 000 m2, har streckmarkerats på

den såsom bilaga A till detta avtal fogade situationsplanen.

8 §.

Staten överlåter till staden cirka 21 300 m2 av stadsägan nr 293 inom Växjö

stad med därpå befintliga byggnader, det s. k. norra seminariet.

Det överlåtna området har punktmarkerats på bilaga A.

Avstyckningskostnaderna gäldas av staden.

Den del av det överlåtna området, som för närvarande disponeras av fångvårdsanstalten,

upplåtes utan ersättning till anstalten så länge detta erfordras för dess

behöriga drift.

9 §.

Staten överlåter vidare till staden stadsägan nr 1218 utgörande dels ett område

om cirka 90 000 m2 med därpå befintligt gravkapell (enskild begravningsplats), dels

ett område om cirka 2 675 m2 utgörande Sjöbackavägen, av stadsägan nr 1229 +

1239 + 1240 stadsägoområdet nr 1229 om cirka 5 500 m2 utgörande del av Linnéparken,

stadsägan nr 287 å Öster om 355 m2 utgörande gammal gångväg i Linnéparken

samt stadsägan nr 316 å Öster om 65 m2 utgörande gatumark i Staglabergsgatan,

allt inom Växjö stad.

Med områdena följer i förekommande fall rätt till vatten och grund i Växjösjön

enligt 12 kap. 4 § jordabalken.

De överlåtna områdena har rödmarkerats på den såsom bilaga B till detta avtal

fogade situationsplanen.

Protokollsanteckning:

Överlåtelsen av den enskilda begravningsplatsen sker under förbehåll av att länsstyrelsen i

Kronobergs län ger sitt tillstånd därtill.

10 §.

De i 7—9 §§ angivna områdena överlåtes den 1 juli 1968 fria från penninginteckningar

och i befintligt skick. För begravningsplatsen gäller vad därom i

särskild ordning föreskrivits, vilka bestämmelser staden har att i tillämpliga delar

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

iakttaga. Efter särskild överenskommelse må part, som har behov därav, äga tillträda

överlåtet område före den 1 juli 1968.

Parterna tillhandahåller varandra alla för lagfart erforderliga åtkomsthandlingar.

Alla inkomster och utgifter berörande de överlåtna fastigheterna fördelas mellan

parterna med hänsyn till om de belöper på tiden före respektive från och med

tillträdesdag.

Parterna erhåller ömsesidig optionsrätt till de enligt 7 och 8 §§ överlåtna områdena.

11 §•

Staten upplåter tills vidare, så länge fångvårdsanstalten disponerar i 8 § sista

stycket omnämnt område, vederlagsfritt till staden den vid norra seminariet belägna

rektorsbostaden med tillhörande markområde om cirka 3 400 m2 för att av staden

i sin tur upplåtas som kårlokaler för studerande eller för annat skoländamål. Staden

svarar för erforderliga underhållsarbeten.

12 §.

Den i norra seminariet befintliga lösa egendomen förblir i statens ägo. Den i

västra seminariet befintliga staden tillhöriga lösa egendomen förblir i stadens ägo.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1963 65

INNEHÅLL

Sid.

1. Inledning .................................................. 3

2. Skolöverstyrelsens förslag ................... 5

2.1 Utbildning av klasslärare ................................ 5

2.1.1 Utbildningen vid lärarhögskola...................... 5

2.1.1.1 Lågstadiet ................................. 5

2.1.1.2 Mellanstadiet............................... 7

2.1.2 Utbildningen vid folkskoleseminarium .................. 11

2.1.2.1 Lågstadiet ................................. 11

2.1.2.2 Mellanstadiet............................... 11

2.1.3 Dimensionering .................. 11

2.2 Utbildning av ämneslärare ................................ 14

2.2.1 Förberedande praktisk-pedagogisk utbildning i anslutning till

den ämnesteoretiska utbildningen...................... 14

2.2.2 Praktisk-pedagogisk utbildning vid lärarhögskola och under

praktiktermin ..................................... 15

2.2.3 Dimensionering .................................... 17

2.3 Utbildning av speciallärare ................................ 17

2.4 Lärarhögskolornas fortbildningsavdelningar ................... 19

2.5 Organisation av lärarhögskolornas försöks- och demonstrationsverk
samhet

samt övrig praktisk lärarutbildning vid kommunala skolenheter

.................................................. 21

2.6 Anslagsberäkningar ...................................... 23

2.6.1 Lärarhögskolorna .................................. 23

2.6.1.1 Avlöningar ................................ 23

2.6.1.2 Omkostnader............................... 30

2.6.1.3 Materiel, böcker m. m........................ 31

2.6.1.4 Utrustning m. m............................. 32

2.6.2 Lärarutbildningskostnader vid kommunala skolenheter som

används för praktisk lärarutbildning.................. 35

2.6.3 Folkskoleseminarierna............................... 38

2.6.3.1 Avlöningar ................................ 38

2.6.3.2 Omkostnader............................... 40

2.6.3.3 Materiel, böcker m. m........................ 40

3. Departementschefen ......................................... 41

Bilagor .................................... 52

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:224 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 22 april 1960 a1 i texten