Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1968/69 till atomenergiverksamhet samt teknisk provning och standardisering

1968-03-15 · 35 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,9 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 34 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1968:69, Angående anslag för budgetåret 1968/69 till atomenergiverksamhet samt teknisk provning och standardisering

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 69 år 1968

1

Nr 69

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag för

budgetåret 1968/69 till atomenergiverksamhet samt

teknisk provning och standardisering; given Stockholms

slott den 15 mars 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF ADOLF

Krister Wickman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås för budgetåret 1968/69 anslag till atomenergiverksamhet

med sammanlagt 98,5 milj. kr. Av beloppet avses 84 milj. kr.

för forsknings- och utvecklingsarbete m. in. inom Aktiebolaget Atomenergi.

För drift av bolagets uranverk i Ranstad föreslås ett särskilt anslag av 11

milj. kr. I sammanhanget tas även upp vissa frågor rörande Sveriges långsiktiga

försörjning med uran.

Vidare förslås anslag till statens provningsanstalt med 9 milj. kr. och

till statens skeppsprovningsanstalt med 4 milj. kr. Förslagen innebär eu

viss ökning av dessa anstalters resurser för forsknings- och utvecklingsarbete.

Till Sveriges standardiseringskommission föreslås ett bidrag av 1,4

milj. kr.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt Nr 69

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1968

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 15

mars 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Odhnoff,

Wickman, Moberg.

Statsrådet Wickman anmäler efter gemensam beredning med statsrådets

övriga ledamöter fråga om anslag för budgetåret 1968/69 under sjunde huvudtiteln

till atomenergiverksamhet samt teknisk provning och standardisering

och anför.

Vid anmälan i statsverkspropositionen (bil. 9 s. 110) av vissa anslag under

finansdepartementet anförde jag att vissa utredningar aktualiserat olika

frågor på den tekniska forskningens och det industriella utvecklingsarbetets

områden. Vidare anförde jag, att förslag på grundval av dessa utredningar

lagts fram i en departementspromemoria angående ökad statlig satsning på

teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete (Stencil Fi 1967:13).

.lag förklarade mig ämna föreslå Kungl. Maj :t att lägga fram särskild proposition

i ämnet sedan beredningen av de angivna frågorna slutförts. Kungl.

Maj :t föreslog därför riksdagen att, i avvaktan härpå, till teknisk forskning

och industriellt utvecklingsarbete in. m. för budgetåret 1968/69 beräkna ett

anslag av 150 milj. kr.

I beräkningsunderlaget för detta belopp ingick även anslag till atomenergiverksamhet

och standardisering.

För att möjliggöra en samlad bedömning av alla frågor rörande teknisk

forskning och utveckling föreslog jag att även anslagen till statens provningsanstalt

och statens skeppsprovningsanstalt skulle behandlas i den

nämnda särskilda propositionen. Dessa anslag togs således i statsverkspropositionen

upp med beräknade belopp, som uppgick till sammanlagt

12 099 000 kr.

Vid anmälan tidigare denna dag av fråga om ökat statligt stöd till teknisk

forskning och industriellt utvecklingsarbete (prop. 1968:68) har jagföreslagit

bl. a. väsentligt ökade resurser för stöd åt tekniska forskningsprojekt

och kollektiv forskning samt inrättandet den 1 juli 1968 av en central

myndighet på området, styrelsen för teknisk utveckling. Eftersom för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1968

slagen inte påverkar frågan om anslag för budgetåret 1968/69 till atomenergiverksamhet

och teknisk provning in. m. anser jag att denna fråga bör

anmälas särskilt.

De förslag som jag lägger fram i det följande innebär i huvudsak oförändrade

riktlinjer för verksamheten under nästa budgetår. Jag vill emellertid

framhålla att de statliga och slatsfinansierade forskningsinstituten utgör

viktiga led i statens allmänna stöd åt teknisk forskning och industriellt

utvecklingsarbete. Detta gäller beträffande såväl Aktiebolaget Atomenergi,

vars forskningsstation i Studsvik torde kunna utnyttjas i ökad omfattningför

uppgifter utanför atomenergiområdet, som de statliga provningsanstalterna.

Frågan om organisationsformer för dessa institut måste bedömas mot

bakgrund av behovet av att effektivt utnyttja samhällets resurser inom det

tékniskt-vetenskapliga området. Därför hör möjligheterna undersökas att

samordna vissa statliga forskningsinstitutioner, förutom de nämnda hl. a.

försvarets forskningsanstalt och flygtekniska försöksanstalten. Jag har för

avsikt att efter samråd med cheferna för berörda departement hemställa om

bemyndigande att tillkalla sakkunniga med uppgift att utreda dessa frågor

sedan resultaten av vissa pågående utredningar framlagts.

I det följande anmäls även fråga om bidrag till Sveriges slandardiseringskommission

för nästa budgetår.

Teknisk provning och standardisering

Statens provningsanstalt: Driftkostnader

1966/67 Utgift ................... 8 841 119

1967/68 Anslag .................. 7 990 000

1968/69 Förslag .................. 8 200 000

Anstalten utför på uppdrag av myndighet eller enskild provningar och

undersökningar av material och konstruktioner och därmed förenad verksamhet.

I den mån anstaltens utrustning och förhållandena i övrigt medger

det görs också andra provningar och undersökningar. Anstalten bedriver

även teknisk-vetenskaplig forskning inom sitt verksamhetsområde.

Anstalten är uppdelad på tre tekniska avdelningar, en central verkstad

och ett kansli. Verksamheten är huvudsakligen lokaliserad till Stockholm,

men vissa mätningar med transportabel apparatur och vissa provtagningar

och kontroller görs även på andra håll. Filialer med utrustning för byggnadstekniska

provningar finns i Hälsingborg, Karlskrona, Jönköping, Norrköping,

Borlänge, Härnösand och Luleå samt fr. o. m. våren 1968 även i

Lund. Inom det textiltekniska området finns en filial i Borås.

De tre tekniska avdelningarna betecknas A, B och C. Inom avdelning A

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1968

utförs mekanisk-teknologisk provning och undersökning av metalliska material

och andra konstruktions- och byggnadsmaterial samt av färdiga konstruktioner

och byggnadsdelar. Avdelningen har fyra laboratorier — det

byggnadstekniska, det mekaniska, det värme- och ventilationstekniska samt

det brandtekniska. Olika materials struktur och kemiska sammansättning

samt materialens därmed sammanhängande egenskaper och funktion undersöks

av avdelning B med fem laboratorier: analyslaboratoriet, polymertekniska

laboratoriet, ytskyddslaboratoriet, laboratoriet för metallografi och

korrosion samt bränsle- och smörj medelslaboratoriet. På avdelning G utförs

elektriska och fysikaliska mätningar och undersökningar. Här finns ett

elektriskt, ett akustiskt och ett fysikaliskt laboratorium.

Fr. o. in. budgetåret 1966/67 tillämpar anstalten försöksvis programbudgetering.

Detta innebär att anvisade medel inte primärt knyts till kostnadsslag

såsom avlöningar och omkostnader utan till vissa aktiviteter. Av anslaget

för innevarande budgetår har sålunda 5 190 000 kr. avsetts för anstaltens

uppdragsverksamhet medan återstoden 2 800 000 kr. utgör ramen för den

allmänna verksamheten, varmed avses forsknings- och utvecklingsarbete

samt expertverksamhet. I fråga om den allmänna verksamheten föreligger

inte något krav på kostnadstäckning. För uppdragsverksamheten gäller däremot

att intäkterna skall täcka både synliga och kalkylmässiga kostnader.

De sistnämnda kostnaderna, som inte belastar anstaltens egna anslag, utgörs

av schablonmässigt beräknade pensionskostnader, hyreskostnader, avskrivningar

och räntor på anstaltens utrustning samt värdet av tjänstebrevsrätten.

För budgetåren 1966/67 och 1967/68 har provningsanstalten redovisat

sitt medelsbehov fördelat dels på anslagsposter, dels på kostnadsbärare enligt

programbudgetprinciper. Den nu föreliggande anslagsframställningen

har emellertid utformats helt som en programbudget. Framställningen redovisar

i enlighet med uttalande av chefen för handelsdepartementet (prop.

1966: 1 bil. 12 s. 77) kostnader, intäkter och planerad verksamhet vid anstaltens

avdelningar och laboratorier. Den ger också upplysning om graden

av kostnadstäckning såväl totalt som inom de olika arbetsenheterna.

1967/68

Beräknad ändring 1968/69

Tjänster

Anstalten

Föredr

Enligt personalförteckningen ....

151

+ 1

—

Övriga......................

94

+ 11

1

Programbudget

245

+ 12

1

Uppdragsverksamheten ........

.. 5 190 000

+ 338 000

- 190 000

Allmänna verksamheten........

.. 2 800 000

+ 751 000

+ 400 000

7 990 000

+ 1 089 000

+ 210 000

1 Enligt anstaltens bestämmande inom ramen för tillgängliga medel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj :ts proposition nr 69 år 1968

0

Statens provningsanstalt

Provningsanstalten redovisar inledningsvis vissa uppgifter om den ekonomiska

utvecklingen under budgetåren 1961/62—1966/67. Uppdragsverksamheten

har under denna period ökat med ca 50 %. Budgetåret 1966/67

inregistrerades 26 283 uppdrag, varav 8 999 vid filialerna. Intäkterna har

under perioden mer än fördubblats. Denna ökning är delvis resultatet av de

betydande taxeliöjningar som vidtagits under perioden. Graden av kostnadstäckning,

som budgetåret 1962/63 uppgick till 69,0 %, har förbättrats väsentligt

och nådde budgetåret 1966/67 94,2 %. Uppdragsverksamheten vid

filialerna är självbärande.

Resurserna för den allmänna verksamheten har under femårsperioden

successivt byggts ut. Provningsanstalten har medvetet satsat på betydelsefulla

provningsområden såsom ytskydd, brandteknik, elektroteknik, värmeoch

ventilationsteknik samt fysikalisk mätteknik i syfte att för framtiden

skapa goda förutsättningar för kvalificerade material- och konstruktionsprovningar

inom dessa områden.

Beträffande programmet för verksamheten under budgetåren 1967/68—

1972/73 framhåller provningsanstalten följande. Målsättningen bör vara att

utarbeta lämpliga provnings- och mätmetoder inom anstaltens kompetensområde

samt att bygga upp tillräckligt goda resurser för de olika slag av

framtida kvalificerade provningar och mätningar som ett tekniskt högt utvecklat

näringsliv kommer att ha behov av. Ett område för vilket provningsanstalten

har stor betydelse är byggnadsmaterialområdet. Utvecklingen inom

byggnadsbransch^! har lett till att ett mycket stort antal nya material m. m.

kommit till användning. Den typgodkännande verksamheten anses därför

böra ges eu väsentligt ökad spridning. Även i fråga om brandtekniska provningar

och egenskapsredovisning för material och produkter föreligger betydande

behov.

Med hänsyn härtill kan uppdragsverksamheten vid provningsanstalten

väntas få en allt större omfattning. Anstaltens möjligheter att tillgodose behovet

av provningar måste emellertid bedömas mot bakgrunden av den besvärande

lokalbristen. För att i någon mån avhjälpa denna har provningsanstalten

föreslagit inrättandet av en filial i Lund. Vidare undersöks förutsättningarna

för att inrätta filialer i Skellefteå och i Värmlands län. Med

hänsyn till lokalsituationen bör dock den realiserbara ökningen av uppdragsverksamheten

ej uppskattas till mer än 3—4 % om året.

Beträffande provningsanstaltens allmänna verksamhet framhålls särskilt

materialfrågornas betydelse. Grundläggande kännedom om materialens kemiska

sammansättning och fysikaliska egenskaper skapar betingelser för

metodförbättringar och en förfinad mätteknik och utgör härigenom en förutsättning

för det praktiska provningsarbetet. Anstaltens resurser måste

därför i högre grad än tidigare inriktas på forsknings- och utvecklingsarbete,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 69 år 1968

som tillsammans med annat allmänt arbete på fem års sikt bör få lika stor

omfattning som uppdragsverksamheten.

Forsknings- och utvecklingsarbetet inom brandteknikens område framstår

som mycket angeläget. Frågan om ett nytt brandlaboratorium med förläggning

till Studsvik eller Järvafältet bör därför ånyo prövas.

För budgetåret 1968/69 beräknas kostnader, intäkter och medelsbehov i

enlighet med följande tabell:

Enligt vinst- och förlusträkning

Kostnader

1. Redovisade under anstaltens

anslag....................

2. Kalkylmässiga kostnader ....

Uppdrag

5 528 000

2 149 000

Allmänt

arbete

4 051 000

1 807 000

Summa

9 579 000

3 956 000

Summa

7 677 000

5 858 000

13 535 000

Intäkter

Redovisade under inkomsttitel ..

7 677 000

500 000

8 177 000

Nettokostnad

0

5 358 000

5 358 000

A nslagsberäkn ing

Utgifter att täckas under VII:e

huvudtiteln................

5 528 000

4 051 000

9 579 000

Intäkter ....................

7 677 000

500 000

8 177 000

Saldo (= på riksstaten synlig

nettokostnad för verksamheten) —2 149 000 3 551 000 1 402 000

De belopp som beräknats för uppdragsverksamheten baseras på inträffade

kostnadsökningar och en volymökning av ca 3,5 %. Kostnader för två nya

filialer har medräknats. De angivna uppdragsintäkterna förutsätter en kostnadstäckningsgrad

av 100 %.

Anslagsbehovet för den allmänna verksamheten anges till 4 051 000 kr.

Härav väntas 500 000 kr. kunna täckas med bidrag från forskningsråd m. in.

Nettobehovet uppgår alltså till 3 551 000 kr., en ökning med 751 000 kr.

jämfört med rambeloppet för 1967/68. Av ökningen är 255 000 kr. att betrakta

som omräkning. Resterande belopp av 496 000 kr. utgör den reella

ökning av ramen för den allmänna verksamheten som erfordras för att realisera

de redovisade planerna för provningsanstaltens framtida verksamhet.

— De beräknade beloppen innefattar medel för en tjänst som laboratoriechef

i Be 6 vid laboratoriet för bränsle och smörjmedel.

Programbudgetförslaget för budgetåret 1968/69 innebär sammanfattningsvis

följande:

1. Godkännande av det allmänna programmet och riktlinjerna för anstaltens

verksamhet.

2. Godkännande av förslaget om att inrätta nya filialer.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1968

7

3. Anvisande av medel för programmets genomförande. Därvid erfordras

en uppräkning av driftkostnadsanslaget med 1 089 000 kr., varav 338 000

kr. för uppdragsverksamheten och 751 000 kr. för den allmänna verksamheten.

4. Inrättande av en tjänst som laboratoriechef i Be 6.

5. Anvisande av ett särskilt anslag av 250 000 kr. för projektering av ett

brandtekniskt laboratorium.

Föredraganden

Verksamheten vid statens provningsanstalt bedrivs sedan budgetåret

1966/67 försöksvis efter programbudgetprinciper. Jag har ingen erinran mot

den föreslagna allmänna inriktningen av verksamheten under nästa budgetår.

För att ge provningsanstalten de ökade möjligheter till metodförbättringar

in. m. som förutsätts i programbudgeten bör ramen för den allmänna

verksamheten höjas från 2,8 milj. kr. till 3,2 milj. kr. Av höjningen kan

200 000 kr. hänföras till kostnadsförändringar.

Beträffande den av provningsanstalten begärda laboratoriechef st j änsten

vill jag erinra om vad chefen för handelsdepartementet anfört angående inrättandet

av extra-ordinarie tjänster hos anstalten (prop. 1966: 1 bil. 12 s.

78). Frågan om förläggning av ett brandtekniskt laboratorium torde böra

las upp i samband med den inledningsvis nämnda utredningen om samordning

av vissa statliga forskningsinstitutioner.

Mot bakgrund av en viss stagnation i provningsanstaltens uppdragsverksamhet

under den gångna delen av budgetåret 1967/68 beräknar jag kostnaderna

för verksamheten under nästa budgetår till 5 000 000 kr., en minskning

med 190 000 kr. i förhållande till det budgeterade beloppet för innevarande

budgetår. Med hänsyn till den föreslagna ökningen av ramen för

den allmänna verksamheten bör dock anslaget räknas upp med 210 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Statens provningsanstalt: Driftkostnader för budgetåret

1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 8 200 000 kr.

Statens provningsanstalt: Utrustning

1966/67 Utgift ...... 786 496 Reservation ...... 803 211

1967/68 Anslag ...... 800 000

1968/69 Förslag...... 800 000

Statens provningsanstalt

För att anstalten skall kunna fullgöra sina uppgifter måste utrustningen

hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen. Anslaget kan väntas till

största delen bli utnyttjat för att ersätta försliten och omodern utrustning.

Därjämte föreligger även behov av nyanskaffningar bl. a. vid filialerna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1968

På grund av att planerade inköp inte kunnat genomföras i beräknad takt

föreslås att anslaget t. v. tas upp med ett oförändrat belopp av 800 000 kr.

Föredraganden

I enlighet med provningsanslaltens förslag bör anslaget tas upp med oförändrat

belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Statens provningsanstalt: Utrustning för budgetåret

1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kr.

Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar

1966/67 Utgift .................. 2 565 755

1967/68 Anslag .................. 2 562 000

1968/69 Förslag.................. 3 177 000

Statens skeppsprovningsanstalt utför på uppdrag av myndighet eller enskild

provningar och undersökningar av betydelse för skeppsteknik och

sjöfart samt, i den mån anstaltens utrustning och förhållandena i övrigt

medger det, andra provningar och undersökningar. Anstalten bedriver

också teknisk-vetenskaplig forskning inom sitt verksamhetsområde.

Anstalten är organiserad på tre avdelningar, nämligen ritkontorsavdelningen,

beräkningsavdelningen samt drifts- och verkstadsavdelningen.

Inom anstalten finns vidare ett kansli.

1967/68

Beräknad ändring 1968/69

Tjänster

Enligt personalförteckningen..........

38

Anstalten

+ 4

Föredr.

Extra tjänstemän, verkstadsarbetare och

tillfälliga biträden ................

60

—

1

98

+ 4

1

Anslag

Avlöningar till tjänstemän............

1 500 000

+ 323 000

+ 83 000

Arvoden bestämda av Kungl. Maj:t ....

1 000

—

_

Avlöningar till extra tjänstemän, verk- stadsarbetare och tillfälliga biträden ..

1 058 000

+ 292 000

+ 532 000

2 562 000

+ 615 000

+ 615 000

1 Enligt anstaltens bestämmande inom ramen

för tillgängliga medel.

Statens skeppsprovningsanstalt

1. Med hänsyn till aktuella utvecklingstendenser på sjötransportområdet

och till det hårda konkurrensläget inom berörda näringsgrenar bör

skeppsprovningsanstalten kontinuerligt vidareutrustas och vidareutbyggas.

Medel bör i ökad utsträckning ställas till förfogande för anstaltens egen

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungi. Maj:ts proposition nr 69 år 1968

basforskning. För att utnyttja de experimentella resurserna vid det nya

kavitalionslaboratoriet rationellt och optimalt måste ett noggrant planlagt,

långsiktigt målforskningsprogram sättas i gång. Det utrymme för egen

forskning, som för budgetåret 1967/68 beviljats anstalten genom att de inlevererade

inkomsterna från uppdragsverksamheten medgetts understiga

rekvirerade medel för avlöningar och omkostnader med 300 000 kr., föreslås

öka till 500 000 kr.

2. Genom Stiftelsen Svensk skeppsforskning bedrivs ett utvecklingsprogram

rörande handelsfartygs konstruktion och drift. Programmet genomförs

med stöd från statens tekniska forskningsråd och Malmfonden, vilka

under vart och ett av budgetåren 1965/66 och 1966/67 beviljade ca 400 000

kr. för undersökningar avsedda att utföras vid skeppsprovningsanstalten.

Stiftelsen lägger därefter hos anstalten ut beställningar som debiteras enligt

uppdragstaxa. Tillvägagångssättet försvårar en rationell planering av skeppsprovningsanstaltens

kapacitet. Anstalten föreslår därför att statens bidrag

till fartygshydromekaniska undersökningar av gemensamt intresse för landets

varv och rederier kanaliseras direkt till anstalten och att bidraget samtidigt

väsentligt ökas. Detta bör ske i den formen att inkomsterna från

skeppsprovningsanstaltens uppdragsverksamhet medges understiga rekvirerade

medel för avlöningar och omkostnader med — utöver vad som begärts

för anstaltens egen målforskning — 800 000 kr.

3. På grund av den ökande verksamheten speciellt avseende målforskningsuppdrag

bär behov uppstått av nya högre teknikertjänster på beräkningsavdelningen

av vilka en som avdelningsdirektör och två som förste

forskningsingenjör (174 240 kr.). Vidare föreslås inrättandet av en extra

ordinarie tjänst som avdelningsdirektör på drifts- och verkstadsavdelningen

s 65 904 kr.).

4. Anslagsposten till extra tjänstemän, verkstadsarbetare och tillfälliga

biträden bör räknas upp med hänsyn till belastningen och till inträffade

löneökningar (292 000 kr.).

5. Löneomräkning 82 536 kr.

Yttrande över skeppsprovningsanstaltens petita har avgetts av statens

tekniska forskningsråd. Beträffande anstaltens begäran om ökat utrymme

för egen forskning finner rådet väl motiverat att anstalten bereds ökade

forskningsmöjligheter inom kavitationsområdet, som inrymmer ett stort

antal viktiga men ännu olösta problem. Förslaget om att medel för tekniskt

utvecklingsarbete skall ställas direkt till skeppsprovningsanstaltens förfogande

avstyrks emellertid av rådet.

Föredraganden

För budgetåret 1966/67 redovisade skeppsprovningsanstalten uppdragsinkomster

av 2 961 000 kr., vilka — i enlighet med gällande regler för verk
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 69 år 1968

samhetens finansiering — täckte de sammanlagda utgifterna under anstaltens

avlönings- och omkostnadsanslag. Av dessa utgifter hänförde sig

558 000 kr. till anstaltens egen målforskning. I syfte att möjliggöra en viss

ökning av denna forskning har anstaltens uppdragsinkomster för innevarande

budgetår medgetts understiga utgifterna på de nämnda anslagen med

300 000 kr. (prop. 1967: 1 bil. 12 s. 63).

I likhet med tekniska forskningsrådet anser jag att skeppsprovningsanstaltens

utrymme för egen forskning, främst vid det nya kavitationslaboratoriet,

bör ökas ytterligare. För nästa budgetår bör alltså inkomsterna från

uppdragsverksamheten medges understiga rekvirerade medel för avlöningar

och omkostnader med 500 000 kr. (1).

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 3 177 000

kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för

budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 3 177 000

kr.

Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader

1966/67 Utgift .................... 381 636

1967/68 Anslag .................... 347 000

1968/69 Förslag ................... 407 000

1. Sjukvård m. m...................

2. Ersättningar för resor inom och utom

landet ..........................

3. Expenser

a) Bränsle, lyse och vatten..........

b) Övriga expenser................

4. Publikationstryck ................

5. Övriga utgifter

a) Bibliotek......................

b) Provningsmateriel m. m.........

c) Verktyg, förbrukningsartiklar och

provningsanordningar, m. m.......

d) Underhåll av maskiner och apparater

e) Frakter och transporter..........

Föredraganden

1967/68 Beräknad ändring 1968/69

Anstalten

Föredr.

2 000

+ 1 000

+ 1 000

60 000

—

—

33 000

66 000

13 500

+ 6 000

+ 20 000

+ 6 000

+ 20 000

8 000

8 000

+ 2 000

+ 2 000

150 000

4 000

2 500

+ 30 000

+ 1000

+ 30 000

+ 1 000

347 000

+ 60 000

+ 60 000

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t

föreslår riksdagen

att till Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader för

budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 407 000 kr.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj :ts proposition nr 69 år 1968

11

Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning

1966/67 Utgift ....... 383 044 Reservation....... 54 172

1967/68 Anslag ...... 300 000

1968/69 Förslag ...... 400 000

Statens skeppsprovningsanstalt

1. För erforderlig nyanskaffning, komplettering och modernisering av

teknisk utrustning bör anslaget räknas upp med 100 000 kr.

2. För en teknisk utredning om ett kombinerat styrnings- och våglaboratorium

erfordras 200 000 kr.

3. Förslag till en mindre skeppsprovningsränna i anslutning till den befintliga

bör utarbetas. Kostnaderna för instrumentering och inredning beräknas

till 400 000 kr.

Föredraganden

Jag godtar anstaltens förslag under 1 och hemställer, att Kungl. Maj:t

föreslår riksdagen

att till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning för

budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 400 000

kr.

Bidrag till Sveriges standardiseringskommission

1966/67 Utgift ................... 1 070 000

1967/68 Anslag .................. 1 185 000

1968/69 Förslag .................. 1 425 000

Enligt av Kungl. Maj:t fastställda stadgar utgör Sveriges standardiseringskommission

centralorgan för den nationella standardiseringsverksamheten

och företräder denna i det internationella standardiseringsarbetet.

Kommissionen skall vidare utarbeta och fastställa svensk standard samt

verka för att denna används inom statlig och kommunal verksamhet liksom

inom näringslivet. Bland övriga uppgifter ingår samordning mellan standardiseringsarbetet

och varudeklarationsverksamheten.

Kostnaderna för kommissionens verksamhet bestrids genom statsanslag,

genom kontantbidrag från näringslivet och ersättningar från statliga verk

in. m. samt genom försäljning av standard. Vid beräkningen av statsanslaget

tillämpas fr. o. m. budgetåret 1966/67 den principen att anslaget skall stå i

visst förhållande till näringslivets kontantbidrag till verksamheten under

det sistförflutna budgetåret. Förhållandet har fastställts till 60 %. Härigenom

kommer staten att svara för ca en fjärdedel av kostnaderna för verksamheten

(prop. 1966: 1 bil. 12 s. 42).

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1968

Sveriges standardiseringskommission

Näringslivets kontantbidrag till kommissionen och dess fackorgan under

budgetåret 1966/67 uppgick till 2 376 100 kr. Kommissionen hemställer om

statsanslag till verksamheten under budgetåret 1968/69 med 60 % av detta

belopp eller avrundat 1 425 000 kr.

Föredraganden

Standardiseringskommissionens beräkning av statsbidraget för budgetåret

1968/69 föranleder ingen erinran från min sida. Jag hemställer, att

Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Bidrag till Sveriges standardiseringskommission

för budgetåret 1968/69 anvisa ett anslag av 1 425 000 kr.

Åtomenergiverksamhet

Delegationen för atomenergifrågor

1966/67 Utgift........ 250 082 Reservation....... 24 824

1967/68 Anslag ...... 330 000

1968/69 Förslag...... 370 000

Delegationen för atomenergifrågor har till uppgift bl. a. att vara tillsynsmyndighet

jämlikt atomenergilagen den 1 juni 1956 (nr 306) och att såsom

rådgivande organ dra upp riktlinjer för atomenergiverksamheten mot

bakgrunden av det allmänna bränsle- och kraftförsörjningsläget i landet.

Delegationen består av fem ledamöter. Inom delegationen finns en reaktorförläggningskommitté

med uppgift att biträda vid behandling av ärenden

som angår säkerhetsförhållanden vid atomenergianläggningar in. m. Hos

delegationen är f. n. fyra tjänstemän anställda, varav tre är handläggande

personal.

Från anslaget bestrids samtliga kostnader för delegationens verksamhet

och för de tekniska utredningar reaktorförläggningskommittén låter utföra.

Delegationen för atomenergifrågor

Den ökning av arbetsuppgifterna, som följer av atomkraftutbyggnaden,

gör en förstärkning av delegationens heltidsanställda personal nödvändig.

För reaktorförläggningskommitténs räkning bör anställas ytterligare en

tjänsteman med kvalificerad teknisk utbildning och erfarenhet från kärnenergiområdet

(61 000 kr.). Därjämte föreligger ett ökat behov av teknisk

expertis (26 000 kr.). Den AÖdgade verksamheten medför vidare ökning aA?

omkostnader (7 000 kr.). För löneomräkning beräknas 11 000 kr.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 69 år 1968

13

Medelsförbrukningen för innevarande budgetår beräknas komma att bli

ca 310 000 kr. Detta innebär att reservationen på anslaget kommer att uppgå

till ca 45 000 kr. vid utgången av innevarande budgetår. För budgetåret

1968/69 räknar delegationen med en medelsförbrukning av ca 415 000 kr.

I förhållande till budgetåret 1967/68 innebär detta en ökning med 105 000

kr. För att täcka den sålunda beräknade medelsförbrukningen erfordras för

budgetåret 1968/69 en medelsanvisning under delegationens anslag av

370 000 kr.

Föredraganden

Jag biträder delegationens förslag och hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen

att till Delegationen för atomenergifrågor för budgetåret

1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 370 000 kr.

Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi

1966/67 Utgift..... 93 500 000 Reservation .......... —

1967/68 Anslag____ 92 000 000

1968/69 Förslag . . 84 000 000

Riktlinjer för utvecklingsarbetet på atomenergiområdet underställdes

riksdagen år 1956 och lämnades därvid utan erinran (prop. 176, 3LU 22,

rskr 344). En viss omläggning av atomenergiprogrammet godkändes av

1958 års B-riksdag (prop. R 49, SU B 94, rskr B 123). Av bolagets styrelse

antagna riktlinjer för bolagets arbetsuppgifter och samarbete med industrin

godkändes av statsmakterna även åren 1960 och 1961 (SU 1960: 10, rskr

10 och prop. 1961: 1 bil. 12 s. 128). I samband med anslagsbehandlingen

har programmet årligen prövats om. Frågan om statens fortsatta insatser

på atomenergiområdet m. m. utreds f. n. av 1966 års atomenergiutredning.

Huvudansvaret för utvecklingsarbetet på atomenergiområdet i vårt land

vilar på Aktiebolaget Atomenergi, som har sin verksamhet förlagd främst

till Stockholm, Studsvik och Ranstad. Bolagets huvudkontor ligger i Stockholm,

där en del anläggningar är belägna, såsom vissa laboratorier, forskningsreaktorn

Rl, en bränsleelementfabrik samt en anläggning för raffinering

av uran. I Studsvik ligger bolagets forskningsstation med bl. a. reaktorerna

RO, R2, R2-0 och FR0 samt olika laboratorier. Stationen är nu färdigställd

i planerad omfattning. Bolagets uranverk i Ranstad har likaledes

färdigställts och provdrift pågår.

Bolagets personal — utom personalen i Ranstad —- under de tre senaste

åren med fördelning på kategorier redovisas enligt följande (läget den 30

juni).

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1968

1965

1966

1967

Akademiker och jämställda .........

.......... 265

244

236-

Läroverksingenjörer och jämställda ...

.......... 401

365

346

Biträden och jämställda.............

......... 426

397

382

Kollektivavtalsanställda.............

.......... 246

240

235

Summa 1 338

1 246

1 199

Av personalen den 30 juni 1967 tjänstgjorde 419 i Stockholm och 780

i Stud svik.

Bolagets verksamhet finansieras till helt övervägande del med statsmedel.

Kostnaderna för bolagets del av Marvikens kraftstation bestrids huvudsakligen

från ett investeringsanslag under kapitalbudgeten (prop. 1968: 1 bil.

9 s. 146). Medel för drift av Ranstadsverket anvisas fr. o. m. budgetåret

1966/67 under särskilt förslagsanslag. Återstoden av bolagets verksamhet

finansieras över förevarande anslag.

Forsknings- och utvecklingsarbete, inkl. gemensamma

kostnader m. m...................

Isotoptjänst..............................

Lagerinköp av uran m. m...................

Tillverkning av bränsleelement..............

Räntor m. m.............................

Summa bruttoutgifter

Inkomster

Summa nettoutgifter

Finansiering av uraninköp och tillverkning av

bränsleelement med rörlig kredit ..........

Anslag

1967/68 Beräknad ändring 1968/69''

milj. kr.

milj. kr.

Bolaget Föredr.

76,6

+ 7,3

+ 4,3

L9

— 0,2

- 0,2

8,8

— 6,5

— 6,5

6,5

— 2,3

— 2,3

7,5

— 2,0

- 2,0

101,3

— 3,7

-6,7

9,3

+ 1,3

+ 1,3

92,0

— 5,0

— 8,0

—

+ 9,5

—

92,0

— 14,5

— 8,0

Aktiebolaget Atomenergi

Efter eu översikt av den internationella utvecklingen på atomenergiområdet

anför bolaget vissa allmänna synpunkter på atomkraftens roll i vårt

land och på bolagets arbete. Det betecknas som en väsentlig uppgift för bolaget

att i samråd med kraftindustrin och i samarbete med verkstadsindustrin

fortsätta att stödja en sådan utveckling av atomenergitekniken

inom landet, att den svenska industrin kan hävda sig i konkurrensen främst

i Sverige men även på exportmarknaden. Det råder emellertid en synner
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 69 år 1968

15

ligen stark konkurrens på detta område, och företagen i de stora industriländerna

får ofta ett direkt eller indirekt statligt stöd för att etablera sig

inte bara på hemmamarknaden utan även i andra länder.

Bolaget framhåller vidare att vårt lands industri i dag kan leverera

trycktankreaktorer av både lättvatten- och tungvattentyp samt reaktorkomponenter

och bränsleelement. Med hänsyn till det stöd som de nationella

atomenergiorganen i andra länder ger den inhemska reaktorindustrin är det

enligt bolagets mening ofrånkomligt att även i vårt land staten ger industrin

motsvarande stöd för reaktorutvecklingen, om den också på längre

sikt skall kunna leverera reaktorer. Det mest angelägna är härvid att fullfölja

och befästa arbetena beträffande termiska reaktorer och bränslecykeln

för dem. Sådana reaktorer kommer nämligen att helt dominera den

förutsedda utbyggnaden av kärnkraft på 10 000—15 000 MW fram till

mitten av 1980-talet. Under 1966 och 1967 har bolaget medverkat i industrins

offertgivning på utländska projekt. Bolaget anser en sådan medverkan

önskvärd även framdeles för att främja industrins export.

Bolaget framhåller som en annan viktig uppgift att förbereda införandet

av mera avancerade reaktorsystem av långsiktigt intresse. Bolaget anser

sannolikt att i en framtid de snabba reaktorerna kommer att svara för en

stor del av utbyggnaden av atomenergin, varför Sverige bör göra en egen

insats med beaktande av erfarenheterna i de stora ländernas program och

i samarbete med dem. I överensstämmelse härmed överlägger bolaget med

utländska atomenergiorganisationer och industriföretag om samarbete vid

utvecklandet av snabba reaktorer.

Bolaget redogör härefter för olika initiativ för att få till stånd ett mera

allmänt utnyttjande av forskningsstationen i Studsvik. Bolaget erinrar om

att till Studsvik förlagts ett för forskningsråden gemensamt laboratorium

samt bolagets isotopcentral, som tillgodoser en stor del av sjukvårdens,

vetenskapens och näringslivets behov av radioaktiva isotoper. Där pågår

också verksamhet beträffande brandforskning och undersökning av bilavgaser.

Härutöver har bolaget haft överläggningar med bl. a. statens provningsanstalt

om förläggning av ett brandtekniskt laboratorium till Studsvik

samt med andra intressenter om forskning i Studsvik beträffande ångpannor

för överkritiskt tryck.

Bolagets samarbete med utländska atomenergiorganisationer och företag

är alltjämt omfattande. Förutom det tidigare etablerade trepartssamarbetet

med Storbritannien och Kanada på tungvattenområdet nämns det svenska

samarbetet med Frankrike och Förbundsrepubliken Tyskland beträffande

tungvattenreaktorer av en typ som nu offereras av svensk industri. Med

Storbritannien, Förenta staterna och Förbundsrepubliken Tyskland samarbetar

bolaget i fråga om snabba reaktorer. Liksom tidigare företräder bolaget

Sverige i de tre OECD-projekten Dragon, Eurochemic och Halden.

Vad gäller det nordiska samarbetet erinrar bolaget om att Nordiska rådet

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1968

år 1966 (rekommendation nr 31/1966) hemställde om en redogörelse för

planerna på en utvidgning av samarbetet på atomenergiområdet. Inom det

nordiska kontaktorganet för atomenergifrågor har därefter tillsatts en arbetsgrupp

med företrädare för atomenergiorganisationerna i Danmark, Finland,

Norge och Sverige. Gruppen studerar förutsättningarna för ett närmare

nordiskt samarbete på atomenergiområdet.

Bolaget övergår härefter till frågan om anslaget till atomenergiverksamhet

för budgetåret 1968/69. Bolaget framhåller att tidigare anslagsminskningar

inneburit att bolaget måst upphöra med vissa i och för sig betydelsefulla

arbetsuppgifter. Andra arbetsuppgifter har planenligt kunnat reduceras genom

att verkstadsindustrin nu kan offerera och bygga kärnkraftstationer.

Fortlöpande rationaliseringar inom bolaget har också inneburit att personalstyrkan

kunnat minskas. I avvaktan på 1966 års atomenergiutrednings

förslag och statsmakternas ställningstagande därtill har bolaget förutsatt

att forsknings- och utvecklingsarbetet under nästa budgetår skall fortgå

inom ramen för tillgängliga resurser. Arbetet kommer att ytterligare koncentreras

på de arbetsfält som särskilt angetts i 1967 års statsverksproposition.

Alltjämt tillämpar bolaget synnerligen stor restriktivitet i fråga om

nyanskaffning av experimentella utrustningar.

Det framhålls att bolaget till skillnad från anslagsäskande statliga myndigheter

inte kan få kompensation för lönehöjningar genom särskilda statsanslag.

Verksamheten är inte heller sådan att bolaget genom höjningar av

avgifter och taxor annat än i begränsad omfattning kan öka intäkterna

motsvarande väntade pris- och lönestegringar. Bolaget har därför måst utgå

från det beräknade löneläget under nästa budgetår och begär sålunda redan

nu medel för att täcka de fördyringar som förutses under budgetåret 1968/

69.

Bolaget lägger fram följande beräkning av medelsbehovet under innevarande

och nästa budgetår. Driftkostnaderna för materialforskningsreaktorn

R2 fördelas på de olika arbetsuppgifterna och återfinns alltså under

motsvarande rubriker i tabellen. Fr. o. m. innevarande år har även kostnader

för vissa andra forskningsreaktorer m. m. och för Ågesta kraftvärmeverk

interndebiterats.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1968

17

Beräknad Förslag

Ändring för

utgift för för

1968/69 i

1967/68

1968/69

förhållande

till 1967/68

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

1. Reaktorprojekt

a) Drift av Ågesta kraftvärmeverk

Bruttokostnader...................

. 5,9

6,1

Inkomster .......................

. 5,0 0,9

5,2 0,9

—

b) Utvecklingsarbete och driftförberedelser för

Marvikens kraftstation ............

.... 6,7

6,5

— 0,2

c) Utvecklingsarbete för Oskarshamnsverket.. 5,4

6,3

+ 0,9

13,0

13,7

+ 0,7

2. Utveckling av olika reaktorsystem

a) Vattenreaktorer ..................

.... 1,6

1,5

- 0,1

b) Snabba reaktorer..................

.. .. 3,2

6,1

+ 2,9

4,8

7,6

+ 2,8

3. Gemensamt forsknings- och utvecklingsarbete för

reaktorer

a) Reaktorfysik......................

.. .. 4,4

5,5

+ 1,1

b) Reaktormaterial ..................

.... 6,4

6,2

— 0,2

c) Reaktorbränsle....................

.... 12,2

12,2

—

d) övrig reaktorteknologi..............

.... 4,6

5,8

+ 1,2

27,6

29,7

+ 2,1

4. Långsiktig målanknuten forskning

a) Fysik............................

.. .. 4,7

4,7

—

b) Fasta tillståndets fysik ............

.... 3,4

3,8

+ 0,4

c) Kemi............................

.... 1,7

1,7

—

d) Strålskydd ......................

.... 1,7

1,8

+ 0,1

e) Instrumentering och mätmetodik ....

.... 1,6

1,7

+ 0,1

13,1

13,7

CD

o

+

5. Isotoptjänst

Bruttokostnader ....................

3,2

3,5

Inkomster..........................

1,3 1,9

1,8 1,7

— 0,2

6. Utrustning och drift av forskningsreaktorer

m. m.

a) R 1 ............................

.. .. 0,5

0,7

+ 0,2

b) R 2 och R 2-0....................

.... 0,3

0,7

+ 0,4

c) Aktiva laboratorier................

.... 1,9

2,0

-t- 0,1

2 Bihang till riksdagens protokoll i968. i samt. Nr 69

2,7

3,4

+ 0,7

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungi. Maj:ts proposition nr 69 år 1968

Beräknad

utgift för

1967/68

milj. kr.

Förslag

för

1968/69

milj. kr.

Ändring för

1968/69 i

förhållande

till 1967/68

milj. kr.

7.

Produktion av bränsleelement................

6,5

4,2

- 2,3

8.

Gemensamma kostnader

a) Företagsledning och administration ......

4,2

4,4

Öl

o

+

b) Gemensam allmän service ..............

7,4

7,4

—

c) Strålskydds- och säkerhetstjänst..........

3,8

4,0

+ 0,2

15,4

15,8

+

o

t-

9.

Lagerökning, räntor, m. m.

a) Lagerökning..........................

8,8

2,3

— 6,5

b) Räntor..............................

6,9

6,9

—

c) Betalningsförskjutningar m. m...........

0,6

-1,4

- 2,0

16,3

7,8

— 8,5

Summa bruttoutgifter 101,3

97,6

— 3,7

10.

Inkomster ..............................

9,3

10,6

1,3

Summa nettoutgifter

92,0

87,0

— 5,0

11.

Finansiering med rörlig kredit..............

—

9,5

9,5

Anslag resp. anslagsbehov

92,0

77,5

— 14,5

1 a) Statens vattenfallsverk, som har ansvaret för driften, har ansökt

om tillstånd att höja den termiska effekten från högst 65 till 80 MW. Av

inkomsterna för budgetåret 1968/69 hänför sig 1,8 milj. kr. till försäljning

av el och värme. Reaktorn fyller en viktig funktion även för utprovning av

bränsle och reaktormaterial. Under det kommande budgetåret har planerats

bestrålningar motsvarande en interndebitering av 2,4 milj. kr. Dessutom

beräknas 1,0 milj. kr. som inkomst av bestrålningsuppdrag'' från utomstående.

1 b) Kostnaderna för det återstående utvecklingsarbetet för Marvikenrealctorn

redovisas här. Detta arbete omfattar väsentligen verifierande utredning,

bl. a. för säkerhetsredovisningen. Även kostnaderna för driftförberedelser

redovisas under denna post. Arbetet innefattar provdrift med lätt

vatten, uppgörande av program för tungvattendrift inklusive mätningar, utredningar

om stationens driftegenskaper, utarbetande av instruktioner och

utbildning inom driftorganisationen samt bearbetning av driftserfarenheter.

Av de begärda medlen avser 2,3 milj. kr. utvecklingsarbeten och 4,2 milj. kr.

driftförberedelser.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1968

1 c) Oskarshamnsverket kräver en fortsatt utvecklingsinsats huvudsakligen

beträffande reaktorfysik, värmeteknik och bränsleelement. Arbetet bedrivs

i samarbete med ASEA enligt gällande avtal. De mest kostnadskrävande

insatserna görs inom bränsleelementutveckling i samband med bestråiningsförsök

i R2. Av det begärda beloppet avser 3,8 milj. kr. bränsleutveckling

och 2,5 milj. kr. reaktorfysik och värmeteknik.

2 a) Utvecklingsarbete för tung- och lättvattenreaktorer sker främst i samband

med kommersiella projekt hos industrin och väsentligen på dennas bekostnad.

Dessutom kan internationellt samarbete på området ge anledningtill

vissa insatser, eventuellt innefattande olika systemstudier. Av särskilt

intresse är arbeten med utveckling av trycktankar i förspänd betong för vattenreaktorer.

Vissa försök planeras i samarbete med industrin, kraftindustrin

samt övriga nordiska länder.

2 b) Arbetet på snabba reaktorer under budgetåren 1967/68—1968/69 bedrivs

i samarbete med ASEA, som även finansierar vissa egna insatser. Arbetet

innefattar väsentligen fortsatta fullskalestudier samt en inledande

projektering för ett snabbt reaktorexperiment, främst för komponent- och

bränsleutveckling. En breddning av den teknologiska bakgrunden eftersträvas

genom deltagande i utländska projekt samt genom ett utvidgat experimentellt

arbete.

3 a) Inom termisk reaktorfysik görs vissa beräkningsarbeten samt bedrivs

fysikalisk-ekonomiska studier av bränslecykler, bl. a. användning av plutonium

i lättvattenreaktorer. Beträffande reaktorfysik för snabba reaktorer

fortsätts utvecklingsarbetet på beräkningsmetoder och experimentellt arbete

med FRO-reaktorn. Av beloppet för nästa budgetår hänför sig 2,1 milj. kr.

till termisk reaktorfysik och 3,4 milj. kr. till snabb reaktorfysik. Av sistnämnda

belopp avses 1,1 milj. kr. för anskaffning av mera bränsle till FRO.

3 b) Forsknings- och utvecklingsarbetet avser de i reaktorhärden ingående

kapslings- och konstruktionsmaterialen. Syftet är att fastställa möjligheterna

att ekonomiskt och säkerhetsmässigt använda materialen med beaktande

av den radioaktiva strålningens destruktiva inverkan. Alltmer ökade

reaktorprestanda och därmed tilltagande risker för dyrbara materialhaverier

skärper kravet på en rätt användning av dessa material. Av de begärda

medlen avser 0,7 milj. kr. arbeten med zirkoniummaterial, 3,7 milj. kr. rostfritt

stål och nickelbaslegeringar av intresse bl. a. för snabba reaktorer samt

allmänna metallografiska och korrosionstekniska problem, 0,9 milj. kr.

tryckkärlsstål samt 0,9 milj. kr. kapslingsteknik m. in.

3 c) Forsknings- och utvecklingsarbetet koncentreras på uranoxidelement

med eller utan plutoniumtillsats för användning i vatten- eller ångkylda

reaktorer. De högre utbränningar och prestanda i övrigt som numera eftersträvas

kräver allt säkrare kännedom om de utnyttjningsbegänsande faktorerna

hos bränsleelement. Strävan i tillverkningen att nå lägre kostnader

påverkar såväl prestandanivån som driftsäkerheten hos elementen i större

2f Biliang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 69

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1968

eller mindre omfattning. Bestrålningsförsök utförs i R2, Ågesta och Haldenreaktorn

i Norge.

Plutoniumanrikade bränsleelement utvecklas för såväl termiska som

snabba reaktorer. Huvudvikten är tills vidare lagd på termiskt bränsle. De

planerade arbetena innefattar såväl framställning av bränslestavar som bestrålningsexperiment

i R2 och Ågesta. En försöksanläggning för tillverkning

av plutoniumelement i Studsvik beräknas bli färdigställd i mitten av år

1969.

Av det för budgetåret 1968/69 begärda beloppet avser 7,7 milj. kr. utvecklingsarbeten

med bränslematerial och uranelement samt 4,5 milj. kr. utveckling

av plutoniumanrikade element.

3 d) Det värmetekniska forsknings- och utvecklingsarbetet knyts till de

aktuella projekten, inklusive snabba reaktorer. Det övriga teknologiska utvecklingsarbetet

behandlar grupper av komponenter, som är av speciellt

intresse för reaktorteknologin såsom ventiler, pumpar, värmeväxlare och

processinstrument. Dessa komponenter är ofta allmänt användbara inom

industrin.

Det reaktorkemiska arbetet inriktas främst på kylmediets beteende i reaktorer.

En fortgående förskjutning sker mot vissa undersökningar rörande

användning av ånga och natrium som kylmedel i snabba reaktorer.

Av medelsbehovet för 1968/69 hänför sig 2,9 milj. kr. till värmetekniskt

forsknings- och utvecklingsarbete, 0,9 milj. kr. till komponentteknologi och

standardiseringsarbeten samt 2,0 milj. kr. till reaktorkemiska arbeten.

4 a) Inom neutronfysik fortsätts arbetena vid van de Graaff-generatorn i

Studsvik. Försök utförs där med neutronspridning i element av intresse för

det snabba reaktorprogrammet och för vissa systematiska studier av kärnmodeller.

Vid R2-0- och R2-reaktorerna bedrivs studier av neutroninducerade

reaktioner av intresse för material för snabba reaktorer. Anslag söks

från utomstående håll för vissa undersökningar. Vidare bedriver bolaget

strålskärmsarbeten, som inriktas på vissa problem i anslutning till snabba

reaktorer samt arbeten med direkt konversion, som avser system som är

lämpliga i anslutning till nukleära värmekällor, främst gaskylda eller ångkylda

reaktorer. Av de begärda medlen avser 3,3 milj. kr. neutronfysik med

strålskärmar och 1,4 milj. kr. direkt konversion.

4 b) Inom det fasta tillståndets fysik studeras bl. a. interatomära krafter

och atomärdynamik samt laddade partiklars nedbromsning i kristallint material.

Den materialfysikaliska forskningen syftar till ökad förståelse av

dels de strukturförändringar som uppstår genom bestrålning, dels sambandet

mellan mikrostrukturen hos bestrålat material och dess mekaniska egenskaper.

Av kostnaderna 1968/69 beräknas 2,3 milj. kr. för fasta tillståndets

fysik och 1,5 milj. kr. för materialfysik.

4 c) Den grundläggande strålningskemin inriktas på studium av strålningskemiska

primärprocesser och bedrivs i samarbete med den danska

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj. ts proposition nr 69 år 1968

atomforskningsstationen Risö, tekniska högskolan i Stockholm och forskningsrådens

laboratorium. Inom den tillämpade strålningskemin undersöks

metoder för framställning av produkter av kommersiellt intresse, i första

hand träplastkombinationer. För budgetåret 1968/69 beräknas 0,6 milj. kr.

för arbeten inom strålningskemin, 0,6 milj. kr. för utveckling av analysmetoder

och 0,5 milj. kr. för övriga kemiska forskningsarbeten.

4 d) Inom strålskyddsforskningen ligger huvudvikten vid en fortsatt undersökning

av jodriskerna, vilka är av speciellt intresse i samband med

förläggningen av reaktorer nära tätorter. Testning av transportbehållare för

radioaktiva och klyvbara ämnen fortsätter i samarbete med det Internationella

atomenergiorganet. Vidare studeras upptagning i fisk i brackvattenmiljö

av de viktigaste radioaktiva korrosionsprodukterna. Av det begärda

beloppet avser 1,0 milj. kr. undersökningar av jodriskerna, 0,2 milj. kr.

testning av transportbehållare, 0,4 milj. kr. undersökningar av radioaktiva

korrosionsprodukter i fisk samt 0,2 milj. kr. övriga arbeten.

4 e) Utvecklingen inom instrumenterings- och mätmetodikområdena avser

dels instrumentering för atomkraftanläggningar, dels utrustning för bolagets

forsknings- och utvecklingsarbete. Bolagets insatser tar sikte på sådan

utrustning som inte vare sig görs kommersiellt eller är under utveckling

vid ändra institutioner. Av anslaget för nästa budgetår avser 0,7 milj.

kr. reaktorinstrumentering och 1,0 milj. kr. utvecklingsarbete på utrustning

för forskningsverksamheten.

5. Bestrålningstjänsten vid R1 och R2 möter i stort sett landets behov av

neutronbestrålningar och isotoper i form av bestrålade standardkemikalier.

Beredningar för medicinskt bruk representerar det avgjort största värdet.

Efter avdrag för beräknade inkomster av 1,8 milj. kr. behövs för budgetåret

1968/69 ett anslag av 1,7 milj. kr.

6 a) R1 används i stor utsträckning för utomståendes forskning. Enligt

beslut av 1967 års riksdag skall dock bolaget — i avbidan på ställningstagandet

till förslag från 1966 års atomenergiutredning — alltjämt inneha R1

och svara för driftkostnaderna. Dessa beräknas för 1968/69 till 1,1 milj. kr.,

varav 0,4 milj. kr. belastar isotoptjänsten.

6 b) Reaktorerna R2 och R2-0 ställs till förfogande för forskningsändamål

utan att bolaget får full kostnadstäckning. Utomstående forskargrupper

får sålunda använda R2 utan att betala ersättning för deras experiments

andel i reaktorns driftkostnader. Det stöd som bolaget på detta sätt ger

forskningen beräknas för 1968/69 till 0,6 milj. kr. Ett belopp av 8,9 milj. kr.

beräknas under budgetåret 1968/69 komma att internfördelas på olika arbetsuppgifter

inom bolaget, främst materialundersökningar och bränsleutveckling.

6 c) Kapaciteten vid det aktiva metallurgiska laboratoriet i Studsvik är

hårt ansträngd och för vissa efterbestrålningsundersökningar avser bolaget

att anlita den danska atomenergikommissionens anläggning i Risö. Även i

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 69 år 1968

övrigt kräver omfattningen av arbetet i Studsvilc en ökad insats för driften

av de aktiva laboratorierna där.

7. Sedan kokarelement för Marvikens första bränslesats levererats hösten

1968 beräknas tillverkning av ersättningselement börja under slutet av budgetåret

1967/68.

8 a) Under denna rubrik redovisas utöver företagsledningen bl. a. ekonomi-,

budget- och personalavdelningar samt informations- och rationaliseringsverksamhet.

En omfattande rationalisering har genomförts och beräknas

fortsätta.

8 b) Den gemensamma allmänna servicen omfattar — utom bl. a. inköpsverksamhet,

kontorsservice, personalmäss o. d. — även underhåll av bolagets

samtliga anläggningar i Studsvik och Stockholm.

8 c) Den intensifierade verksamheten vid R2 liksom arbeten i ökad omfattning

med plutonium ställer ytterligare krav på strålskyddsverksamheten.

9 a) Minskningen sammanhänger med att större delen av det anrikade

uranet till Marviken köps före budgetåret 1968/69.

9 b) Beloppet avser ränta på statens lån av 120 milj. kr. ur fonden för

låneunderstöd.

9 c) Genom att vissa skulder beräknas kunna regleras under 1967/68 reduceras

medelsbehovet.

10. Förutom de belopp som redovisats under petitarubrikerna 1 a) för

försäljning av värme och elkraft från Ågesta kraftvärmeverk samt 5 för försäljning

av isotoper beräknas inkomsterna uppgå till 10,6 milj. kr. Därav

märks 4,6 milj. kr. för konsulttjänster och andra uppdrag från utomstående,

1,0 milj. kr. för utnyttjande av forskningsreaktorer och van de Graaff-generatorn,

2,3 milj. kr. för teknisk service och 2,7 milj. kr. för hyror, arrenden,

räntor m. m.

11. Kostnaderna för tillverkningen av bränsleelement för Marvikens

kraftstation täcks över bolagets driftbudgetanslag. Med hänvisning till att

dessa kostnader enligt avtal med statens vattenfallsverk skall återvinnas i

samband med elkraftleveranser under stationens provtid hemställde bolaget

år 1966 om ett särskilt rörelsekapital för tillverkningen i form av en rörlig

kredit. Bolagets hemställan bifölls inte (prop. 1967: 1 bil. 12 s. 104).

Bolaget framhåller nu, att skäl talar för att finansieringen av den första

satsen bränsleelement till Marviken bör ske genom anslag på driftbudgeten.

För kommande bränsleelementleveranser till Marviken bör emellertid en

rent affärsmässig finansiering tillämpas. Bolaget hemställer sålunda att finansiering

genom en rörlig kredit får äga rum beträffande ersättningselement

för Marviken. Kostnaderna för tillverkningen — inklusive det anrikade

uranet — beräknas till 9,5 milj. kr. Taket för den rörliga krediten föreslås

till 15 milj. kr.

I särskild skrivelse har bolaget tagit upp frågan om kompensation av stats
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1968

medel vid skador på bolagets anläggningar. En utfästelse om sådan kompensation

lämnades år 1965, dock endast avseende s. k. atomrisk (prop.

1965: 1 bil. 12 s. 119). I enlighet härmed sade bolaget upp försäkringen för

atomrisk hos försäkringsgivaren. Denne förklarade sig emellertid då ej fortsättningsvis

kunna lämna konventionell brand- och vattenskadeförsäkrinc

för bolagets reaktoranläggningar. Forskningsrealctorerna R1 i Stockholm,

R2 och FRO i Studsvik samt bolagets andel av Ågesta kraftvärmeverk är således

f. n. inte brand- eller vattenskadeförsäkrade. Försäkringsvärdet för

nämnda anläggningar utgör sammanlagt 117 milj. kr. Inte heller finns brandoch

vattenskadeförsäkring för bolagets innehav av tungt vatten i förråd,

som har ett försäkringsvärde varierande mellan 3 och 10 milj. kr. Rolaget

framhåller att det inte torde finnas någon annan försäkringsgivare som är

beredd att lämna konventionell försäkring på de angivna objekten till en

rimlig premiekostnad. Bolaget hemställer därför att det vid inträffade skadefall

till följd av brand- eller vattenskada måtte få ersättning av statsmedel

med belopp och inom en tidrymd motsvarande vad som — på samma

sätt som nu gäller i fråga om atomrisker — skulle ha tillkommit bolaget

genom försäkring.

Yttrande över Aktiebolaget Atomenergis anslagsframställning har avgetts

av delegationen för atomenergifrågor. Delegationen anser sig kunna förorda

den av bolaget föreslagna allmänna uppläggningen av forsknings- och utvecklingsarbetet

under nästa budgetår. Bolaget bör således ges resurser att

fullfölja redovisade utvecklingsprojekt och i övrigt fortsätta arbetet beträffande

termiska reaktortyper. Vid bolagets samarbete med industrin bör

enligt delegationens mening en fortsatt anpassning ske till de ändrade förutsättningar

som följer av att atomkraften uppnått ett kommersiellt utvecklingsskede.

En medverkan från bolagets sida i eventuella kommande

kraftreaktorprojekt bör således ske efter uppdrag mot ersättning som ger

täckning för bolagets kostnader.

Beträffande det mera långsiktiga arbetet på avancerade reaktortyper —

främst snabba bridreaktorer — som kan väntas bli kommersiellt introducerade

först under 1980-talet framhåller delegationen att underlag ännu

saknas för ett ställningstagande till ambitionsnivån för ett svenskt program.

Med hänsyn härtill och till den nuvarande oklarheten beträffande

atomenergiverksamhetens framtida organisation anser delegationen lämpligt

att uppbyggnaden av resurser på det snabba området begränsas till vad

som ger möjlighet att bevara ett rimligt mått av handlingsfrihet.

Vid sidan av det på industriella tillämpningar inriktade utvecklingsarbetet

bedriver atombolaget forskning av grundläggande natur, som på lång sikt

väntas få betydelse för utvecklingsarbetet. Delegationen erinrar om att en

viss nedskärning av denna forskning skett i syfte alt tillgodose statsmakternas

krav på en starkare målinriktning av den verksamhet som finansieras

över atomenergianslaget. I avvaktan på 1966 års atomenergiutrednings

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1968

förslag rörande den framtida organisationen och finansieringen av kärnforskningen

i Sverige anser delegationen att bolagets insatser på området

inte bör ytterligare minskas. Delegationen framhåller särskilt att den kvalificerade

grundforskningen ger ett positivt bidrag till miljön i Studsvik,

vilket har stor betydelse med hänsyn till strävandena att få till stånd ett

bättre utnyttjande av forskningsstationens resurser.

För gemensamma kostnader och viss utrustning begär bolaget för nästa

budgetår 19,2 milj. kr. Om även internfördelade kostnader för reaktortjänster

och för teknisk service medräknas uppgår totalkostnaderna för

vad som betecknas som bolagets basorganisation till närmare 40 milj. kr.

om året, vilket till övervägande del avser driften av forskningsstationen i

Studsvik. Delegationen framhåller angelägenheten av att bolaget genom

olika åtgärder söker begränsa dessa kostnader. Vid prövningen av anslagsframställningen

har delegationen företagit en särskild genomgång av dels

bolagets strålskydds- och säkerhetstjänst, dels administration och förvaltning.

Genomgången av strålskydds- och säkerhetstjänsten har koncentrerats

till den radiologiska skyddsverksamheten, för vilken bolaget begär 2,8

milj. kr. Slutsatsen av denna genomgång är att bolagets insatser är rimliga

och i huvudsak riktigt avvägda. Delegationen har därvid utgått från den

allmänna säkerhetsnivå, som bolaget bl. a. på grundval av tillsynsmyndigheternas

krav anser sig böra upprätthålla. Beträffande bolagets administration

och förvaltning, för vilken 11,8 milj. kr. begärs, konstaterar delegationen

att en betydande rationalisering med åtföljande personalminskning

ägt rum under de senaste budgetåren. Denna utveckling beräknas fortgå

även under nästa budgetår. Vid de enheter som redovisats för delegationen

tillämpar bolaget rationella principer av det slag som är gängse inom moderna

industriföretag. Bolaget synes här ha tillvaratagit alla väsentliga besparingsmöjligheter.

Delegationen framhåller dock att vissa kostnadskrävande

dubbleringar är ofrånkomliga så länge den nuvarande uppdelningen

av verksamheten på Stockholm och Studsvik består.

Beträffande medelsbehovet för bolagets verksamhet för budgetåret 1968/

69 framhåller delegationen följande. Främst genom den mera begränsade

ökning av resurserna på snabbrealctorområdet som delegationen uttalat sig

för torde det vara möjligt att begränsa ökningen av nettokostnaderna för

forsknings- och utvecklingsarbetet till ca 3 milj. kr., jämfört med 6 milj.

kr. enligt bolagets förslag. Övriga poster i bolagets anslagsframställning föranleder

inga erinringar eller kommentarer från delegationens sida. Delegationen

anser sig således böra föreslå att anslaget tas upp med 84 milj. kr.

Därest bolagets begäran om en rörlig kredit för finansiering av viss bränsleelementtillverkning

beviljas — en fråga som delegationen inte tar ställning

till — minskas anslagsbehovet med 9,5 milj. kr.

I yttranden över Aktiebolaget Atomenergis hemställan om viss kompensation

av statsmedel vid inträffande skadefall tillstyrker försäkringsinspek
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 69 år 1968

tionen och riksrevisionsverket att statens självrisk i fråga om atomskada

på bolagets reaktoranläggningar m. m. utsträcks till att omfatta även brandoch

vattenskada.

Föredraganden

Aktiebolaget Atomenergi har beräknat medelsbehovet för den verksamhet

som finansieras huvudsakligen över detta anslag till 97,6 milj. kr. Av beloppet

utgör 83,9 milj. kr. kostnaderna för det egentliga forsknings- och utvecklingsarbetet

inom bolaget, inberäknat administration och gemensam

service m. m., medan återstoden 13,7 milj. kr. avser viss industriell verksamhet

och poster av finansiell natur. Genom inkomster av 10,6 milj. kr.

minskar det av bolaget beräknade anslagsbehovet för nästa budgetår till

87,0 milj. kr. Om bolagets tillverkning av ersättningsbränsle för Marvikens

kraftstation finansieras genom en rörlig kredit minskar anslagsbehovet

ytterligare med 9,5 milj. kr. till 77,5 milj. kr.

Delegationen för atomenergifrågor har i sitt yttrande över bolagets anslagsframställning

i huvudsak godtagit de av bolaget föreslagna riktlinjerna

för verksamheten under nästa budgetår. Delegationen har emellertid

ansett möjligt att — främst genom en mera begränsad ökning av insatserna

på snabba reaktorer — minska det av bolaget föreslagna anslagsbeloppct

med 3 milj. kr. Jag ansluter mig till delegationens uppfattning. Det bör ankomma

på bolaget att vidta erforderliga omdispositioner och besparingsåtgärder.

Jag vill även — i likhet med delegationen — understryka önskvärdheten

av att bolaget söker uppnå full täckning för sina kostnader i

samband med deltagande i industriella projekt. Detta bör kunna ske utan

att avvakta en slutlig lösning av de frågor om fördelningen av finansieringsansvar

m. in. mellan staten och industrin, som f. n. utreds av 1966 års

atomenergiutredning.

Utredningen har i en särskild promemoria redovisat möjligheterna att

utnyttja bolagets forskningsstation i Studsvik för verksamhet utanför

atomenergiområdet och därvid även föreslagit vissa organisatoriska åtgärder.

Promemorian har remissbehandlats. Vid anmälan tidigare denna dag

av fråga om ökat statligt stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete

(prop. 1968: 68) har jag redogjort för atomenergiutredningens

promemoria och för remissinstansernas synpunkter samt även

redovisat mina egna ställningstaganden. Dessa innebär att ingen förändring

bör vidtas under nästa budgetår i fråga om huvudmannaskap in. m.

för verksamheten i Studsvik. Jag förutsätter dock att bolaget liksom hittills

genom olika åtgärder söker förbättra utnyttjandet av de nuvarande

anläggningarna.

Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgetår under detta anslag till 84

milj. kr. Jag utgår därvid från en oförändrad finansieringsform för bolagets

bränsleelementtillverkning.

Beträffande den särskilda frågan om kompensation av statsmedel vid

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Knngl. Maj.ts proposition nr 69 år 1968

skador på bolagets anläggningar har jag ingen erinran mot förslaget att

statens självrisk i fråga om atomskada utsträcks till att omfatta även konventionell

brand- och vattenskada. Medelsbehovet för ersättningsanskaffning

eller andra åtgärder i anledning av sådan skada bör — i likhet med

vad som gäller vid atomskada (prop. 1965: 1 bil. 12 s. 119, SU 10, rskr 10)

— täckas genom anslagsanvisning eller i brådskande fall genom disposition

av anslaget Oförutsedda utgifter.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) till Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi

för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag

av 84 000 000 kr.

b) godkänna vad jag i det föregående anfört om försäkring

av Aktiebolaget Atomenergis anläggningar.

Internationellt atomenergisamarbete

1966/67 Utgift.................... 3 072 876

1967/68 Anslag .................. 2 400 000

1968/69 Förslag .................. 3 100 000

Från anslaget bestrids främst Sveriges kostnader för deltagande i verksamheten

inom det Internationella atomenergiorganet (IAEA) samt inom

det av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)

bildade Europeiska atomenergiorganet (ENEA). I övrigt belastas anslaget av

resekostnader m. m. i samband med internationella atomenergisammanträden

och studiebesök utomlands avseende säkerhetsproblem vid drift av atomreaktorer.

De största kostnaderna hänför sig till Sveriges medverkan i

ENE A-projekten Halden och Dragon samt under tidigare budgetår även

Eurochemic.

Delegationen för atomenergifrågor

I följande tablå ges en översikt över anslagets användning.

Utfall

Beräknad utgift

Ändring för

1966/67

1967/68

1968/69

1968/69 i förh.

tusen kr.

tusen kr.

tusen kr.

till 1967/68

tusen kr.

1. IAEA.........

576

810

710

— 100

2. Halden.......

. 1 060

1 190

1 000

— 190

3. Dragon.......

. 1 112

1 160

1 100

— 60

4. Eurochemic ...

—

—

—

—

5. Övrigt .......

329

240

290

+ 50

Summa utgift .

. 3 077

3 400

3 100

— 300

Anslag .......

. 2 300

2 400

3 100

+ 700

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1968

1. IAEA:s reguljära budget för år 1968 har fastställts till 10 477 000 dollar.

Sveriges andel beräknas till 114 800 dollar. Härtill kommer den operativa

budgeten, som beräknas till 2 372 500 dollar. Sveriges andel av detta belopp

uppgår till 22 600 dollar. Sveriges totala bidrag till IAEA beräknas sålunda

till 137 400 dollar eller 710 000 kr.

2. Sedan år 1958 har ett antal länders atomenergiorgan inom ramen för

ENEA drivit ett projekt med en försöksreaktor av tungvattentyp i Halden i

Norge. Sverige har genom Aktiebolaget Atomenergi från början deltagit i projektet.

Detta är av stor betydelse för det svenska atomenergiprogrammet.

Samarbetet regleras genom avtal, som flera gånger förnyats. Det nu gällande

samarbetsavtalet avser treårsperioden 1967—1969. Totalt beräknas kostnaden

för avtalsperioden uppgå till 5 milj. *EMA-enheter. Sveriges bidrag

beräknas till 600 000 enheter. Därav beräknas ca 195 000 enheter eller ca

1 milj. kr. erfordras under budgetåret 1968/69.

3. Sedan år 1959 har genom avtal mellan atomenergiorganen i vissa europeiska

länder och Euratom drivits ett projekt med en gaskyld högtemperaturreaktor

i Winfrith i Storbritannien, det s. k. Dragon-projektet. Samarbetsavtalet

ingicks ursprungligen för en femårsperiod men har senare i flera

etapper förlängts. Den senaste förlängningen gäller till slutet av år 1967.

Förhandlingar pågår om fortsatt samarbete fram till den 1 april 1970, då

projektet planenligt skall upphöra. En interimsöverenskommelse om att fortsätta

samarbetet under år 1968 har kunnat uppnås. För detta år erfordras

totalt 2 100 000 pund, varav Sveriges bidrag skulle bli 92 400 pund eller ca

1 155 000 kr. Om en överenskommelse beträffande hela den återstående perioden

skulle uppnås beräknas den totala kostnaden till 4 450 000 pund, varav

Sveriges andel enligt samma fördelningsgrund skulle bli 195 000 pund

eller ca 2 440 000 kr. Under förutsättning av att en sådan uppgörelse kommer

till stånd blir det svenska bidraget under budgetåret 1968/69 ca 1,1 milj. kr.

4. Den fabrik som bolaget Eurochemic uppfört i Mol i Belgien för att upparbeta

bestrålat atombränsle togs i drift år 1966. Delägarna i bolaget är

atomenergiorgan i 13 OECD-länder, för Sveriges del Aktiebolaget Atomenergi.

Genom att delta i Eurochemic har atombolaget kunnat hålla de egna

insatserna beträffande upparbetning på en mycket låg nivå.

Euroehemics aktiekapital uppgår till 35 750 000 EMA-enheter och Sveriges

andel utgör 2,7 milj. enheter motsvarande 14 milj. kr. Aktiekapitalet jämte

ett lån av 1,3 milj. EMA-enheter har helt tagits i anspråk för att uppföra anläggningen.

Denna väntas ej kunna täcka sina driftkostnader under 1960- talet. År 1964 ingicks en överenskommelse om att för fyraårsperioden 1964—

1967 lämna bidrag över den ordinarie OECD-budgeten till driften och till

forsknings- och utvecklingsarbeten med 8 milj. EMA-enheter, varav 431 000

enheter eller ca 2,2 milj. kr. utgör Sveriges bidrag (prop. 1965: 1 bil. 12 s.

121).

1 Avräkningsenheter i Europeiska monetära avtalet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1968

Eu överenskommelse om fortsatt drift fram till utgången av år 1969 har

nu ingåtts. Bidraget för denna tvåårsperiod beräknas till 5,3 milj. EMA-enheter,

varav Sveriges andel utgör 430 000 enheter eller ca 2,2 milj. kr. Under

budgetåret 1968/69 beräknas det svenska bidraget uppgå till ca 1 110 000

kr. Medlen bör liksom hittills anvisas över tredje huvudtitelns anslag till

OECD. En utredning pågår inom ENEA för att ge underlag för beslut om

verksamheten från år 1970.

5. Under posten Övrigt har tagits upp kostnader för dels resor m. m. vid

svenskt deltagande i internationella atomenergisammanträden, dels anordnandet

av internationella kongresser och symposier på atomenergiområdet i

Sverige. Posten innefattar även bidrag till Aktiebolaget Atomenergi för dels

ett av IAEA tidigare delvis finansierat undersökningsprogram rörande transportbehållare

för klyvbart material, dels ett ENE A-projekt rörande utveckling

av en prototyp till hjärtstimulator.

Föredraganden

I enlighet med den beräkning som lagts fram av delegationen bör anslaget

för nästa budgetår tas upp med 3,1 milj. kr. Kostnader för tekniska projekt,

som bedrivs inom ramen för internationella atomsamarbetsorgan men som

avser kärntekniska tillämpningar utanför atomenergiområdet, bör dock i

fortsättningen inte belasta detta anslag. Sådana projekt bör prövas i samma

ordning som bidrag till tekniska forskningsprojekt i allmänhet. Jag vill här

erinra om vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan av frågan om statligt

stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete (prop.

1968: 68). De förslag som jag i detta sammanhang fört fram innebär att

väsentligt ökade resurser ställs till förfogande för bl. a. deltagande i internationellt

tekniskt samarbete. Jag hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att

till Internationellt atomenergisamarbete för budgetåret

1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 3 100 000 kr.

Drift av Ranstadsverket m. m.

1966/67 Utgift.............. l7 363 000

1967/68 Anslag.............. 6 900 000

1968/69 Förslag ............ 11 000 000

1 Anslaget anvisat på tilläggsstat.

Under åren 1958—1965 uppförde Aktiebolaget Atomenergi ett uranverk

i Ranstad i syfte att möjliggöra en exploatering av den stora fyndigheten

av lågvärdig uranskiffer i Billingen. Anläggningen projekterades för en kapacitet

av 120 ton uran om året. Sedan våren 1966 drivs Ranstadsverket

med tre sjundedelar av full kapacitet. Bolaget avgav i augusti 1966 en rap
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 69 år 1968

29

port om bakgrunden, uppförandet, provdriftsresultatet samt olika alternativ

för fortsatt verksamhet.

Under budgetåren 1958/59—1965/66 anvisades sammanlagt 140 milj. kr.

till uppförande av verket under anslaget Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget

Atomenergi. Medel för att täcka återstående investeringskostnad av

2,5 milj. kr. jämte underskottet av den fortsatta driften och kostnader för

visst utvecklingsarbete anvisades under förevarande anslag (prop. 1967:1

bil. 12 s. 80, SU 43, rskr 128; prop 1967:2, SU 22, rskr 65).

Antalet anställda vid verket upppgår till ca 130.

Ranstadsutredningen

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 januari 1967 tillkallade

chefen för handelsdepartementet en sakkunnig för att utreda de ekonomiska

och marknadsmässiga förutsättningarna för en fortsatt verksamhet vid

uranverket i Ranstad.1 Härvid syftades främst på möjligheterna att genom

framställning av andra produkter än uran förbättra verkets ekonomi. Den

sakkunnige överlämnade i november 1967 betänkandet Ranstadsutredningen

(Stencil Fi 1967:14) jämte en inom Aktiebolaget Atomenergi utarbetad teknisk

lägesrapport för verket.

Utredningen framhåller inledningsvis att uranverket fungerat tillfredsställande

och att erfarenheterna av driften konfirmerat de projekterade

värdena såväl tekniskt som ekonomiskt. Det konstateras dock att någon

nämnvärd förbättring av rörelseresultatet vid det nuvarande verket genom

rationaliseringar och ökad produktivitet inte kan förväntas. Helt avgörande

för resultatet blir därför uranprisernas utveckling.

Utredningen har översiktligt berört frågan om möjligheterna att i Ranstad

utan samband med uranproduktion framställa andra produkter —

främst svavelsyra, elenergi och byggnadsmaterial — för avsättning på den

allmänna marknaden. Utredningens bedömning är att det saknas möjligheter

att med sådan ändrad produktionsinriktning till någon del göra nuvarande

anläggning räntabel.

Frågan om möjligheterna till kompletterande produktion baserad på lakrester

från uranutvinningen har mera ingående analyserats. Utredningen

framhåller att sådan produktion av svavelsyra, elenergi och ånga delvis kan

avsättas internt till uranproduktionen, varav följer högre intäkt än som kan

erhållas vid försäljning på den allmänna marknaden. Det saknas dock ur

företagsekonomisk synpunkt tillräckliga skäl för att överväga de mycket

betydande investeringar som skulle erfordras för produktion av svavelsyra

m. in. vid ett verk av nuvarande storlek. Frågan anses få egentlig aktualitet

först vid anläggningar av väsentligt större kapacitet och erbjuder enligt utredningen

då betydande ekonomiska fördelar genom att huvuddelen av kompletteringsproduktionen

kan avsättas internt.

1 Direktören K. E. Önnesjö.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 69 år 1968

Utredningen understryker att de ekonomiska förutsättningarna för uranproduktionen

i vårt land väsentligt förbättras vid förstorade anläggningar.

Utredningens bedömningar anknyter till verk av ungefär fyra gånger det

nuvarande Ranstadsverkets kapacitet, d. v. s. med eu årlig produktion av ca

500 ton. Investeringskostnaderna för sådana uranverk med integrerade serviceanläggningar

för ånga och el uppskattas till nära 500 milj. kr. Framställningskostnaderna

för uranet uppskattas till $ 12—13 per lb1, jämfört

med $ 19 per lb inklusive kapitalkostnader vid full drift av det nuvarande

Ranstadsverket. Utredningen har bortsett från möjligheterna till kompletterande

produktion av byggnadsmaterial, som bedöms sakna praktisk aktualitet.

Efter undersökningen av olika möjligheter till alternativ eller kompletterande

produktion i Ranstad drar utredningen slutsatsen att frågan om det

nuvarande verkets användning är helt beroende av de motiv som föreligger

med hänsyn till uranproduktionen.

Avslutningsvis redovisar utredningen vissa allmänna synpunkter på handlingsalternativen

beträffande Ranstadsverket. Därvid uppmärksammas

framför allt den överraskande och snabba förändring som under loppet av

ett år inträffat beträffande såväl efterfrågeprognoserna som pris- och marknadsutvecklingen

för uran. Utredningen understryker mot denna bakgrund

starkt angelägenheten av att riktlinjer för en genomtänkt, planmässig och

långsiktigt bärkraftig uranförsörjningspolitik i vårt land klarläggs. Skulle

en bedömning ur energipolitiska synpunkter ge vid handen att vårt lands

uranförsörjning i framtiden till någon väsentlig del bör baseras på inhemsk

produktion är detta enligt utredningens uppfattning ett starkt skäl för fortsatt

drift av Ranstadsverket även till priset av rimliga driftunderskott. Detta

motiveras bl. a. med nödvändigheten att kunna basera genomförandet av

nyinvesteringar av den storleksordning som här kommer ifråga på erfarenheter

av ett igång varande verk. Utredningen är emellertid medveten om

att den osäkerhet som f. n. präglar bedömningen av den internationella

uranmarknaden skapar särskilda svårigheter att nu göra ett välgrundat

ställningstagande beträffande den långsiktiga inriktningen av den svenska

uranförsörjningspolitiken. Om tidpunkten således inte skulle anses lämplig

för att nu ta klar ståndpunkt i denna principfråga bör även ställningstagandet

till Ranstadsverkets framtida användning uppskjutas och verket tillsvidare

drivas på samma premisser som hittills. Skulle slutligen förutsättningar

anses föreligga att nu ta den principiella ståndpunkten att uranförsörjningen

långsiktigt kan baseras uteslutande på import, bör Ranstadsverket

enligt utredningens mening avvecklas.

1 Uranpriset anges vanligen i dollar per pund (lb) uranoxid. $ 10 per lb uranoxid motsvarar

135 kr per kg uran.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1968

31

Aktiebolaget Atomenergi

Bolaget lägger fram följande beräkning av medelsbehovet för driften av

Ranstadsverket.

Beräknad

Förslag

Ändring

utgift för

för

1968/69 i

1967/68

1968/69

förhållande

till 1967/68

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

1. Drift av verket ..........

.. 6,1

5,8

— 0,3

2. Forskning och utveckling .. .

.. 1,2

1,1

-0,1

Summa.................... 7,3 6,9 —0,4

1. Produktionen vid Ranstadsverket har hittills gått i stort sett planenligt

med tre sjundedels drift. Kostnaderna för driften har kunnat verifieras

och de tidigare förhandskalkylerna bekräftats, samtidigt som en klar tendens

till förbättrad effektivitet och ekonomi kunnat noteras under år 1967.

Då endast en del av Ranstadsverkets kapacitet utnyttjas, försvåras möjligheten

att genom rationalisering och processförbättringar helt kunna kompensera

löne- och andra kostnadsstegringar. Genom sådana åtgärder och till

följd av ökningen av uranpriset beräknas dock nettoutgiften för verket

minska även under budgetåret 1968/69. Med nettoutgiften avses kostnaderna

för drift av verket, sedan därifrån avdragits värdet av det producerade

uranet.

Eftersom underlag saknas för att bedöma reparations- och underhållskostnader

vid stabiliserade driftförhållanden innefattar anslagsyrkandet inte

medel för eventuella mer omfattande reparationer eller anskaffning av större

ersättningsdelar.

2. Arbetet inriktas främst på att utnyttja råvaran mera fullständigt bl. a.

genom att tillvarata uranet i damm och stybb samt att förbättra skifferns

mogning. I den kemiska processen undersöks lakningsförlopp och reningssteg,

där vunna erfarenheter kan leda till processförbättringar. Försök bör

även göras med sådana metoder att utvinna uran som inte har lika nära

anknytning till den nuvarande processen men som bedöms ha utvecklingspotential

såsom komplement eller alternativ i framtida produktion. I första

hand bör försöken avse vittringslakning, där man med ingen eller begränsad

svavelsyratillsats under bakterieinverkan kan utlaka uranet ur skiffern.

Arbetet utgör ett exempel på sådan verksamhet där laboratorieundersökning

och försök i stor skala är nödvändiga komplement till varandra.

Bolaget har i särskild ordning redogjort för omfattningen av produktionen

i Ranstad, driftutgifter och beräknat försäljningspris. Det producerade

uranet har på grund av efterfråge- och prisutvecklingen på den internationella

uranmarknaden av bolaget ansetts böra lagras för kommande svenska

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 69 år 1968

behov. Eftersom inkomsterna av uranproduktionen varit en förutsättning

för beräkningen av anslaget till drift av Ranstadsverket hemställer bolaget

om gottgörelse för det producerade uranet. Enligt bolagets beräkningar uppgår

värdet av produktionen t. o. m. budgetåret 1967/68 till ca 8,1 milj. kr.

För nästa budgetår beräknas produktionsvärdet till ca 4,3 milj. kr.

Yttrande över Ranstadsutredningen och Aktiebolaget Atomenergis anslagsframställning

har avgetts av delegationen för atomenergifrågor. Delegationen

framhåller att utvecklingen på atomenergiområdet under år 1967

lett till att tidigare utbyggnadsprognoser måste revideras kraftigt uppåt.

Den produktionskapacitet för uran som är tillgänglig nu eller som lätt kan

byggas ut väntas vara helt ianspråktagen omkring år 1975. Världens nu

kända urantillgångar i prisklassen under .$10 per lb kommer — om inga

betjulande nya fyndigheter upptäcks — att vara uttömda i början av 1980- talet. Mot bakgrund av dessa prognoser har de stora producentländernas

uranprospektering — som legat nere sedan slutet av 1950-talet — återupptagits

i stor skala. Det torde kunna förutsättas att dessa arbeten kommer

att resultera i betydande nya uranfyndigheter, men samtidigt råder stor

ovisshet om vid vilken tidpunkt de nya fyndigheterna kan börja ge bidrag

till marknaden och vilka produktionskostnader som då kommer att gälla.

Under intryck av denna ovisshet har en markant prisstegring — från ea

$ 5 till ca $ 6—7 per lb — under det senaste året skett för naturligt uran.

Samtidigt har en rad länder med planer på en betydande atomkraftutbyggnad

sökt trygga sin uranförsörjning genom ökade prospekteringsinsatser

och framför allt genom långtidskontrakt. Efterfrågeprognoserna och tendensen

att genom avtal binda upp den tillgängliga produktionskapaciteten

har lett till farhågor för att utbudet av uran mot slutet av 1970-talet kan

komma att bli begränsat och att kraftiga prishöjningar kan komma att äga

rum.

Delegationen erinrar om att det år 1966 ingångna avtalet mellan Sverige

och Förenta staterna innebär ett amerikanskt åtagande att under 30 år leverera

såväl naturligt uran som anrikningstjänster för de reaktorer som tas i

drift till år 1976. Enligt föreliggande prognoser förutses emellertid en snabb

atomkraftutbyggnad under de följande åren, varigenom den kvantitet uran

som garanteras i avtalet kommer alt utgöra en minskande andel av det totala

svenska behovet.

Delegationen framhåller att frågor om den framtida uranförsörjningssituationen

under de närmaste åren måste följas med stor uppmärksamhet

från svensk sida. På grund av frågornas långsiktiga natur och växande betydelse

för hela vår energiförsörjning torde ansvaret för att utforma en

uranpolitik böra åvila staten. Bedömningen av framtida svenska uranbehov

och möjligheterna att — med hänsyn till utvecklingen av uranmarknaden

— tillgodose dessa genom import bör ske i nära samråd med kraftindustrin.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj. ts proposition nr 69 år 1968

Vid utformningen av en långsiktig uranpolitik bör vidare övervägas huruvida

vår uranförsörjning till någon del bör baseras på egna tillgångar. Delegationen

anser i likhet med Ranstadsutredningen att frågan om Ranstadsverkets

framtid bör bedömas i detta perspektiv, inte med hänsyn till

den ur såväl beredskaps- som allmän försörjningssynpunkt tämligen betydelselösa

produktionen vid den nuvarande anläggningen. Enligt delegationen

bör övervägandena om en svensk uranpolitik omfatta även behovet av

prospektering efter nya fyndigheter.

Med utgångspunkt från det anförda anger delegationen vissa frågor rörande

den svenska uranpolitiken som bör närmare analyseras. Dessa frågor

gäller bl. a. möjligheterna att genom långtidsavtal trygga en import av uran

från mitten av 1970-talet, organisationen av ett program för uranprospektcring,

problem av teknisk-ekonomisk eller annan natur vid uranutvinning

i anläggningar av minst fyra gånger det nuvarande Ranstadsverkets storlek

samt uppläggning och tidsplan för ett utvecklingsarbete med sikte på industriell

exploatering i stor skala av Billingen-fyndigheten. Vid analysen av

sistnämnda fråga bör enligt delegationen särskilt prövas behovet av att upprätthålla

en verksamhet av nuvarande omfattning vid Ranstadsverket som

underlag för utvecklingsarbete och framtida investeringsbeslut. Delegationen

anser sannolikast att tidpunkten för en eventuell utbyggnad av ett stort

uranverk vid Billingen är så avlägsen att en sådan verksamhet inte framstår

som företagsekonomiskt motiverad. Inte desto mindre anser delegationen

frågorna om marknadsutvecklingen för uran och om förberedelser

för en eventuell framtida exploatering av Billingen-fyndigheten vara av sådan

betydelse att de bör analyseras närmare innan ett beslut om den framtida

verksamheten i Ranstad fattas.

Beträffande anslaget till Ranstadsverket för budgetåret 1968/69 har delegationen

— under den angivna förutsättningen i fråga om fortsatt drift —

ingen erinran mot Aktiebolaget Atomenergis beräkning av medelsbehovet.

Föredraganden

En utförlig redogörelse för Ranstadsfrågans bakgrund lämnades i prop.

1967: 1 (bil. 12 s. 100) av chefen för handelsdepartementet. Denne framhöll

därvid, att det hittillsvarande arbetet i Ranstad gett erfarenheter av uranutvinning

ur skiffer, som för framtiden kommer att visa sig värdefulla för

vår försörjning och beredskap på energiområdet. Detta ansågs emellertid

inte utgöra ett tillräckligt motiv för att upprätthålla en förlustbringande

uranutvinning. Möjligheterna att genom annan produktion förbättra verkets

ekonomi borde därför undersökas närmare. Chefen för handelsdepartementet

tillkallade sedermera med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande

en sakkunnig för att utreda de ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningarna

för en fortsatt verksamhet i Ranstad. Medel för drift av Ranstadsverket

under budgetåret 1967/68 anvisades av riksdagen (SU 43, rskr 128).

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1968

Av det utredningsresultat, som nu föreligger, framgår att det torde saknas

möjligheter att genom en ändrad produktionsinriktning förbättra Ranstadsverkets

ekonomi. En kompletterande produktion ger ekonomiska fördelar

endast vid anläggningar av minst fyra gånger det nuvarande Ranstadsverkets

kapacitet. Utredningen anser en fortsatt drift av det nuvarande

verket motiverad endast i den mån man önskar skapa underlag för en

framtida produktion av uran i stor skala.

Utredningens slutsats är att ställningstagandet till Ranstadsfrågan blir

beroende av de motiv som kan finnas för att till någon väsentlig del basera

den framtida svenska uranförsörjningen på inhemsk produktion. Utredningen

framhåller att det här gäller en energipolitisk bedömning, som inte

ingått i utredningens uppdrag. Mot bakgrund av det senaste årets utveckling

på uranmarknaden anser sig dock utredningen böra understryka vikten av

att riktlinjer för en svensk uranpolitik klarläggs.

Delegationen för atomenergifrågor har närmare tagit upp de av Ranstadsutredningen

antydda frågorna om den framtida svenska uranpolitiken.

Delegationen framhåller att överväganden om en sådan politik bör omfatta

inte endast våra egna urantillgångars roll utan även möjligheter till import

genom långtidsavtal samt behovet av prospektering. Delegationen anger

även vissa konkreta frågor som bör analyseras närmare innan ett beslut

om den framtida verksamheten i Ranstad fattas.

Jag delar uppfattningen att en långsiktig uranförsörjningspolitik nu bör

utformas. Mot bakgrund av att atomkraften från mitten av 1970-talet kan

väntas få en snabbt växande betydelse för vår energiförsörjning påkallar

de aktuella tendenserna på uranmarknaden särskild uppmärksamhet. Det

synes därför önskvärt att skapa ökad klarhet om förutsättningarna för en

eventuell framtida kommersiell exploatering i stor skala av Billingen-fyndigheten.

Såsom påpekas av atomenergidelegationen finns även andra möjligheter

att tillgodose våra långsiktiga uranbehov. De olika försörj ningsalternativen

kan delvis komplettera varandra. För att få till stånd en lämplig

avvägning av de åtgärder som kan bli aktuella bör frågan om vår framtida

uranförsörjning nu tas upp i ett sammanhang. Härvid bör beaktas inte

enbart försörjningen med naturligt uran utan även tillgången till anrikningst

jänster.

Ansvaret för uranförsörjningsfrågorna delas f. n. mellan flera organ.

Kraftföretagen har ett självklart intresse av att tillgodose bränslebehovet

för de reaktorer som ingår i de aktuella utbyggnadsplanerna. Aktiebolaget

Atomenergi svarar för utvecklingsarbetet beträffande uranutvinning och

bränsleelementtillverkning i vårt land. Bolagets ansvar för uranprospekteringsfrågorna

fördes fr. o. m. budgetåret 1967/68 över till Sveriges geologiska

undersökning. Flera offentliga utredningar, bl. a. 1964 års geologiutredning,

energikommittén och 1966 års atomenergiutredning, har uppdrag

som berör uranfrågorna. Slutligen bör erinras om det speciella ansvar

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1968 35

för energiförsörjningen som vilar på överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap.

Jag avser att efter samråd med angivna myndigheter och företag m. in.

lägga fram förslag för Kungl. Maj:t om de åtgärder som bör ingå som led

i en långsiktig uranpolitik. Frågan bör beredas så skyndsamt att förslagen

— i de delar riksdagens medverkan erfordras — kan redovisas i 1969 års

statsverksproposition. Samtidigt härmed bör slutlig ställning tas till den

framtida verksamheten i Ranstad.

Drift av Ranstadsverket utgör en förutsättning för såväl utvecklingsarbete

med anknytning till den nuvarande processen som försök med nya metoder

som kan bli aktuella vid en utbyggd produktion. Medel för drift av

verket och för visst forsknings- och utvecklingsarbete i anslutning därtill

bör därför anvisas även under nästa budgetår.

Bolagets beräkning av medelsbehovet under budgetåret 1968/69 innefattar

5,8 milj. kr. för drift av verket och 1,1 milj. kr. för forsknings- och utvecklingsarbete.

Beloppet för driften avser — i enlighet med de grunder

som hittills tillämpats vid anslagsberäkningen -— nettokostnaden efter avdrag

för värdet av det producerade uranet. Bolaget har emellertid anmält

att det med hänsyn till marknadsläget ansetts lämpligt att tills vidare lagra

detta uran. Jag delar denna uppfattning. Med hänsyn härtill bör anslaget

beräknas med utgångspunkt från bruttokostnaderna för verkets drift. Medelsbehovet

för budgetåret 1968/69 uppgår under denna förutsättning till

11 milj. kr. Vid eventuell försäljning av uran under budgetåret 1968/69

kommer anslagsbelastningen att minska i förhållande till detta belopp.

De uteblivna försäljningsinkomsterna för det t. o. m. innevarande budgetår

producerade uranet har förskottsvis täckts av Aktiebolaget Atomenergis

medel. Bolaget bör nu lämnas ersättning härför från förevarande anslag.

Ersättningen kan beräknas till ca 9 milj. kr. Anslaget kommer att i

motsvarande mån belastas med högre belopp än som beräknats i riksstaten

för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Drift av Ranstadsverket m. m. för budgetåret

1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 11 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 68019?

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1968:256 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majris i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1968169 till teckning av akti a1 i texten
  2. SU 1968:104 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1968/69 till atomenergiverksamhet samt teknisk provning och standardisering jä s. 1 i texten