Sök i Ratio Lex

Angående fortsatt utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala m. m

1968-03-08 · 17 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1968:71, Angående fortsatt utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1968

1

Nr 71

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående fortsatt utbyggande

av akademiska sjukhuset i Uppsala m. m.;

given Stockholms slott den 8 mars 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Aspling

Propositionens huvudsakliga innehåll

Som en andra etapp av pågående utbyggnad av akademiska sjukhuset i

Uppsala föreslås uppförande av en behandlingsbyggnad och en vårdavdelningsflygel

för kirurgiska specialiteter samt en aulabyggnad. Etappen omfattar

i stort sett kliniker och mottagningsavdelningar för allmänkirurgi,

ortopedi och lcirurgisk urologi samt del av centraloperationsavdelning och

röntgendiagnostikavdelning för hela sjukhuset. Vidare föreslås att en parkeringsanläggning

uppförs. Den sammanlagda kostnaden för byggnadsåtgärderna

beräknar sjukhusets byggnadskommitté till ca 95 milj. kr.

För budgetåret 1968/69 föreslås ett investeringsanslag av 11 milj. kr. till

sjukhusets utbyggande.

Vidare redovisas vissa överenskommelser med Uppsala läns landsting

rörande akademiska sjukhuset, enligt vilka de psykiatriska samt barn- och

ungdomspsykiatriska klinikerna skall den 1 oktober 1968 vara helt inordnade

i sjukhuset.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 71

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1968

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 8 mars

1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Odhnoff, Wickman,

Moberg.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om fortsatt utbyggande

av akademiska sjukhuset i Uppsala m. m. och anför.

I prop. 1968: 1 (bil. 7 s. 245) har Kungl. Maj:t på min hemställan föreslagit

riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1968/69 beräkna till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala

ett investeringsanslag av 11 milj. kr.

Beredningen av detta ärende är nu avslutad. Jag anhåller om att få dels

redogöra för nämnda fråga närmare, dels anmäla uppkommen fråga om

godkännande av överenskommelser med Uppsala läns landsting om ändring

av 1954 års avtal angående samarbete för drift av akademiska sjukhuset i

Uppsala samt om beräkning av landstingets kostnadsandel av den s. k. löpande

utrustningsanskaffningen till akademiska sjukhuset i Uppsala.

Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag

av 2 880 000 kr., varav 280 000 kr. på tilläggsstat.

Inledning

Utbyggnaden av akademiska sjukhuset i Uppsala grundar sig på en av

1958 års riksdag godkänd reviderad generalplan för sjukhuset (prop.

1958: B 1, SU B 40, rskr B 60). Första delen av utbyggnaden enligt generalplanen

har nyligen slutförts.

De förutsättningar, som förelåg vid tiden för upprättandet av 1958 års

reviderade generalplan, har i viss utsträckning ändrats. Bl. a. har regionsjukvården

införts. Antalet medicine studerande har ökat. År 1958 räknade

man således med 80 kliniska utbildningsplatser vid sjukhuset. Enligt statsmakternas

senaste beslut (prop. 1965: 141, SU 173, rskr 411) skall årsin
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1968

taget vara 106 medicine studerande i de propedeutiska och kliniska ämnena

fr. o. in. höstterminen 1968. Vidare har sjukvården alltmer differentierats

och de medicinska standardkraven ökats.

Mot bakgrunden av de ändrade förutsättningarna har kommittén för

akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande år 1965 lagt fram en översyn

av 1958 års reviderade generalplan med förslag till fortsatt utbyggnad

av sjukhuset. Byggnadskommittén har därvid räknat med att antalet vårdplatser

vid sjukhuset bör ökas från f. n. ca 1 300 till ca 1 750 vid fullständig

utbyggnad. Förslaget till fortsatt utbyggnad, som är redovisat i prop. 1965: 1

bil. 7 (s. 396—397, SU 5, rskr 5), innebär i stort sett följande.

Beträffande centralkomplexet utbyggs centrallängan söderut. Här inryms

i huvudsak de kirurgiska och neurologiska klinikernas behandlingsavdelningar

samt röntgendiagnostik. Till denna behandlingsbyggnad fogas två

vårdavdelningsflyglar för nämnda specialiteter. Sedermera utbyggs centrallängan

mot norr för specialmedicin, fysikalisk terapi och rehabilitering,

varvid en vårdavdelningsflygel tillkommer för specialmedicin. Centrallängan

kan i sin norra del anslutas till f. d. medicinkliniken, vilken byggnad -_

i varje fall övergångsvis — kan bibehållas. Väster om och anslutande till

centrallangans norra del placeras en byggnadsgrupp för laboratorier, apotek

och djurexperimenten avdelning. I randbebyggelsen reserveras väster

om centrallängan på området för nuvarande lungkliniken plats för kvinnooch

barnklinikerna. För dessas anslutning till centrallängan sänks nuvarande

platå. Den gamla sjuksköterskeskolan används efter förbättringsai

beten till administrationslokaler. Förutvarande administrationsbyggnad

utnyttjas för barndaghem och patienthotell. I det omedelbart söder om

sjukhusområdet belägna panncentralsområdet tillkommer en verkstadsbyggnad.

Följande etappindelning föreslogs av byggnadskommittén.

Etapp nr

2

3

4

5

6

Omfattning

Byggtid (prel.)

Allmänkirurgi, ortopedi, urologi, delar av centraloperation och

röntgendiagnostik, kirurgpolikliniker, akutintagning, intensiv
vårdsavdelning,

centralsterilisering m. m....................

Neuroblock, ögonklinik, resterande delar av centraloperation och

röntgendiagnostik. Ev. thoraxkirurgi.......................

Kvinno- och barnklinikerna........................

Dermatologi, reumatologi, geriatrik, kardiologi och lungmedicin.

Ev. thoraxkirurgi..........................

Socialmedicin, rehabilitering (inkl. fysioterapi), apotek, laboratorier

in. m..................

1966—1970

1970—1973

1973—1977

1977—1980

1980—1983

Denna etappindelning jämte klinikernas inbördes placering avsåg att

möjliggöra ett sammanförande av dels kirurgiska specialiteter, dels neurospecialiteter

och ögonklinik, dels kvinno- och barnklinikerna samt ev. även

thoraxspecialiteterna. Vidare skulle möjliggöras en i huvudsak centraliserad

operationsverksamhet, central röntgendiagnostik och centralsterilisering

samt ett för sjukhuset gemensamt akutintag. För uppehållande av

1*—Eib ang till riksdagens protokoll 1968. 1 sand. Nr 71

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1968

sjukhusets normala verksamhet under utbyggnadstiden behövdes övergångsvis

ett antal delvis ganska kostnadskrävande provisorier.

° Tyngdpunkten av utbyggnaden skulle tidsmässigt ligga redan i slutet av

1960-talet och början av 1970-talet.

Departementschefen framhöll i prop. 1966: 1 (bil. 7 s. 304, SU 5, rskr 5)

att ställningstagande till de olika utbyggnadsetapperna enligt generalplaneöversynen

inte knnde ske förrän i samband med prövningen av utarbetade

byggnadsprogram. Generalplaneöversynen, som helt grundade sig på

av statsmakterna tidigare tastställda principer för sjukhusets utbyggnad,

krävde därför inte i det sammanhanget något särskilt beslut av Kungl.

Maj :t eller riksdagen.

Byggnadskommittén har sedermera överlämnat förslag till byggnadsprogram

för nybyggnad för etappen 2 av centralkomplexets utbyggnad vid akademiska

sjukhuset i Uppsala. Programmet omfattade lokaler för allmän

kirurgi, ortopedi, urologi, centraloperation, röntgendiagnostik, kirurgpolikliniker,

akutintagning, intensivvårdsavdelning och centralsterilisering

in. in. Kostnaden för byggnadsföretaget uppskattades av kommittén till

ca 100 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1965.

över förslaget avgavs utlåtanden av nämnden för undervisningssj likhusens

utbyggande, centrala sjukvårdsberedningen, rådet för sjukhusdriftens

rationalisering, medicinalstyrelsen, statskontoret, byggnadsstyrelsen

och universitetskanslersämbetet, som överlämnade yttrande av rektorsämbetet

vid Uppsala universitet, vilket i sin tur hört universitetets medicinska

fakultet.

Kungl. Maj :t uppdrog i juni 1966 åt byggnadskommittén att på grundval

av'' byggnadsprogrammet och med beaktande av vad som anförts i eu till

beslutet fogad departementspromemoria utföra projektering fram till och

med färdigställande av huvudhandlingar samt verkställa kostnadsberäkning

för nybyggnad för etappen 2 av centralkomplexets utbyggnad, omfattande

lokaler för allmän kirurgi, ortopedi och urologi in. m., vid akademiska

sjukhuset i Uppsala.

I promemorian framhölls lika. att viss programyta för garage inte ingått

i det av Kungl. Maj :t prövade lokalprogrammet. Vidare hade ställning

inte tagits till ett ev. behov av lokaler för medicinsk urologi. Byggnadskommittén

skulle under den fortsatta projekteringen särskilt beakta vad

remissmyndigheterna anfört angående föreslagen enskild vårdavdelning,

personalutrymmen inom centrala operationsavdelningen och eu ev. särskild

parkeringsbyggnad. Vid planeringen av den framtida byggnadsverksamheten

vid akademiska sjukhuset i Uppsala skulle kommittén utgå ifrån en

total investeringsvolym av högst 75 milj. kr. för tiden den 1 juli 1967 den

30 juni 1971. Beloppet skulle täcka kostnader för såväl nämnda etapp av

sjukhusets utbyggnad som andra erforderliga byggnadsåtgärder under tidsperioden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1968

Byggnadsförslaget

Etappen 2

Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande har överlämnat

huvudhandlingar för nybyggnad för etappen 2 av centralkomplexets

utbyggnad vid akademiska sjukhuset. Etappen omfattar i stort sett kliniker

för allmän kirurgi, ortopedi och kirurgisk urologi samt mottagningsavdelningar

för nämnda specialiteter. Vidare inryms i etappen del av centraloperationsavdelning

och röntgendiagnostikavdelning, vilka avdelningar

avses bli gemensamma för hela sjukhuset. Kostnaderna har i prisläget den

1 juli 1967 beräknats till 55 milj. kr. för en behandlingsbyggnad, 35 milj.

kr. för en vårdbyggnad och 1,9 milj. kr. för en byggnad för aula. Sammanlagt

skulle byggnadskostnaderna sålunda bli 91,9 milj. kr. i nämnda prisläge.

Behandlingsbyggnaden (B 9), som föreslås omfatta sex plan varav fyra

över marknivån, utgör en fortsättning av befintligt centralkomplex mot

söder. Vårdavdelningsflygeln (Bil) utgår österut från behandlingsbyggnadens

södra del. Flygeln avses uppföras i tolv plan, varav tio över marknivån.

Till den härigenom bildade gården förläggs aulabyggnaden (B 10),

som ansluts till behandlingsbyggnaden genom ett hiss- och trapphus. Aulahyggnaden

föreslås få tre plan varav ett över marknivån.

Kommittén framhåller särskilt att det föreslagna kirurgiska blocket kommer

att få en central plats i sjukhuset, när detta blivit helt utbyggt.

Behandlingsbyggnaden (B 9). I behandlingsbyggnadens våningsplan 1 och

2, som ligger under marknivån, placeras centrala röntgen- och journalarkiv.

Vidare anordnas skyddsrum, en depå för underhållsarbeten samt centrala

omklädningsrum med tvätt- och duschrum. Steriliseringsarbetet inom sjukhuset

avses koncentreras till en steriliseringscentral i plan 2. T sistnämnda

plan skall även ligga en akutmottagning med eu direkt ansluten intagningsavdelning

om 15 vårdplatser.

Genom byggnadens våningsplan 3 avses löpa en förbindelsegång för personal,

besökare och patienter. Utmed denna och anslutande korridorer ligger

polikliniker och överläkarmottagningar för tidsbeställda patienter inom

specialiteterna allmän kirurgi, ortopedi, kirurgisk urologi och anestesi. I planet

finns vidare ett operationsrum för smärre ingrepp, utrymmen för gipsningsverksamhet,

en poliklinikföreläsningssal med 80 platser och ett kliniskt—kemiskt

filiallaboratorium.

Våningsplan 4 omfattar främst den del av eu röntgendiagnostikavdelning,

som omfattas av etappen 2 av centralkomplexets utbyggnad. Avdelningen

består av tjugo laboratorier. Laboratorierna är uppdelade på två sektioner

om vardera tio laboratorier. Den ena sektionen avses för allmänkirurgi-, internmedicin-

och ortopediundersökningar. Inom denna sektion skall två labo
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

(> Kungl. Maj:ts proposition nr 7i år 1968

ratorier utnyttjas för akuta undersökningar. Den andra sektionen reserveras

för bl. a. thorax-, gynekologi- och urologiundersökningar.

Inom våningsplan 5 avses placeras den centrala operationsavdelningen

och en uppvakningsavdelning. I etappen 2 utgörs avdelningen av tolv operationssalar

med förberedelse- och efterbehandlingsrum. Normalt skall av

salarna användas sex för allmänkirurgi, tre för ortopedi, två för urologi och

en för akuta operationer. Uppvakningsavdelningen omfattar 20 platser.

Inom våningsplanet skall även ligga en polildinik-operationsenhet om två

salar, en försörj ningsdepå, och en enhet för gipsningsverksamhet.

Laboratorier för klinisk forskning inom de kirurgiska disciplinerna samt

anestesi och medicin är förlagda till våningsplan 6. Till laboratoriedelen hör

ett bibliotek, tillika konferensrum, samt en verkstad. Detta plan föreslås

vidare omfatta ett antal jourrum och en enhet för sjukgymnastik. Planet

upptas f. ö. till en stor del av fläktutrymmen.

Vårdavdclningsflygeln (Bil). Våningsplanen 1 och 2 i vårdavdelningsflygeln

— vilka plan ligger under marknivån — föreslås omfatta skyddsrum,

som i fredstid kan användas som förråd, rum för avlidna, omklädningsrum

för personal, städcentral och förråd m. in. Härutöver upptas våningsplanen

av tekniska utrymmen.

Byggnaden ansluts till beliandlingsbyggnaden i plan 3 med en för blocket

gemensam huvudentré. Entréhallen är försedd med garderob och cafeteria

för ca 80 personer.

I byggnadens östra del har införts ett extra våningsplan mellan plan 3

och 4. Till dessa tre plan i östra delen har koncentrerats läkarnas tjänsterum

med undervisnings-, konferens- och biblioteksutrymmen samt garderob.

Till plan 4 har även förlagts en centralexpedition för skrivarbetet och

kuratorsexpeditionerna för blocket.

En intensivvårdsavdelning, som skall vara gemensam för samtliga sjukhusets

kliniker med undantag för de thoraxkirurgiska och neurokirurgiska

klinikerna, ligger inom plan 5. Den föreslås ha 24 vårdplatser. I planet

planeras även utrymmen för klinikföreståndare och kliniklärarinnor.

De sex översta planen av vårdavdelningsflygeln (plan 6—11) upptas enligt

förslaget av vårdavdelningar. Varje vårdavdelning omfattar i princip

46 patienter och upptar ett våningsplan. Under den aktiva tiden på dagen

kan vårdavdelningen delas upp på två vårdenheter om 23 vårdplatser. Varje

vårdenhet består som regel av tre 4-patientrum, fyra 2-patientrum och tre

1-patientrum. En gemensam enskild vårdavdelning, som upptar ett halvt

våningsplan, har i princip samma utformning som övriga vårdenheter. Sålunda

beräknas ca 115 vårdplatser för allmän kirurgi, ca 94 platser för

ortopedi, ca 46 platser för urologi och ca 19 platser på den enskilda vårdavdelningen.

Totalt blir detta ca 274 vårdplatser, bortsett från nyssnämnda 24

platser för intensivvård.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1968 7

Mathållningen bygger på att brickor dukas i centralköket och att maten

värms upp i elektronugnar i vårdavdelningens kök.

Aulabyggnaden (B 10). Aulan avses rymma 300 platser. Byggnaden skall

härutöver bl. a. innehålla studio för intern televisionsanläggning, kontrollrum,

rum för programledare, lokaler för verkstad och förråd samt eu yta

av ca 400 m2, som kan användas antingen som del av berört parkeringshus

eller som journalarkiv.

I etappen 2 ingår installation av 17 hissar, varav 9 sänghissar, 5 personhissar

och 3 varuhissar.

Enligt en preliminär tidplan skulle schaktnings- och grundarbetena kräva

ca ett år och vara utförda under våren 1969. Behandlings- och vårdbyggnaderna

skulle kunna stå klara under första halvåret 1971.

Uppsala läns landsting har vid ordinarie landstingsmöte under hösten

1967 godtagit föreslagen omfattning och utformning av etappen 2.

Parke ringsanläggning

Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande föreslår enligt

ett överlämnat byggnadsprogram att ett parkeringshus (B 8) anordnas

under jord i direkt anslutning till etappen 2.

Parkeringsbyggnaden skulle omfatta 8 500 in2 och inrymma ca 290 bilplatser.

Byggnadskostnaden beräknas till 3,1 milj. kr. i prisläget den 1 juli

1967. Ett övre plan skulle vara tillgängligt för allmänheten och förses med

parkeringsautomater. Ett nedre plan avses för personal. Byggnaden skulle

kunna uppföras under första hälften av år 1969.

Investeringsberäkning

Byggnadskommittén räknar med en investeringsvolym för byggnadsverksamheten

under tiden den 1 juli 1967—den 30 juni 1971 av 93 milj. kr.

Härav hänför sig 83 milj. kr. till etappen 2 och 10 milj. kr. till förberedande

arbeten in. in. Efter indexhöjning motsvarar den i Kungl. Maj :ts projekteringsbeslut

medgivna investeringsramen 83 milj. kr. i prisläget den 1

juli 1967. överskridandet skulle bli 10 milj. kr. Vidare har projektering

in. m. för etappen 2 skett för ca 4 milj. kr. före den 1 juli 1967. För etappen

2 erfordras ytterligare 8 milj. kr. efter den 30 juni 1971. Kommittén har vid

denna beräkning inte tagit hänsyn till kostnader för den kommande etappen

3, som skall omfatta s. k. neuroblock m. in.

Anslagsframställning

Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande föreslår, alt

11 040 000 kr. anvisas enligt följande sammanställning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1968

1. Etappen 2, byggnadsarbeten............................................ 10 000 000

2. Förberedande arbeten.................................................. 4qq qoo

3. Etappen 3, programmering m. m......................................... 400 000

4. Allmänna utredningar och kommitténs egen verksamhet.................... 240 000

It 040 000

Statens andel motsvarar 40 % av de totala kostnaderna.

1. För programmering och projektering av i etappen 2 ingående lokaler

liksom för vissa schakt- och grundarbeten har huvudmännen t. o. in. budgetåret

1906/67 anvisat sammanlagt 13 584 000 kr., varav 5 172 000 kr. av statsmedel.

Under budgetåret 1967/68 bedrivs inom ramen för anvisade medel

projektering samt schakt- och grundarbeten. För de egentliga byggnadsarbetenas

bedrivande under budgetåret 1968/69 beräknar kommittén,

att totalt 25 milj. kr. kommer att erfordras.

2. I samband med byggandet av etappen 2 erfordras en ny mottagningsstation

för sjukhusets elkraftförsörjning och en omläggning av det interna

högspänningsnätet. Medelsbehovet för dessa förberedande arbeten (etapp

XI) beräknas till totalt 1 milj. ler. under budgetåret 1968/69.

3. Etappen 3 skall omfatta lokaler för neurologi, neurokirurgi, neurofysiologiskt

laboratorium och ögonklinik in. in. (»neuroblock»). Etapperna

2 och 3, som båda är förlagda till sjukhusets centralkomplex, utgör i flera

avseenden eu enhet. Särskilt gäller detta lokaler för centraloperation, röntgendiagnostik,

centralsterilisering, viss poliklinikverksamhet och journalarkiv.

Det är bl. a. inte möjligt att i etappen 2 bygga de för sjukhuset

erforderliga centraloperations- och röntgendiagnostikavdelningarna i sin

helhet. Det förslag till fortsatt utbyggnad som lagts fram i 1964 års generalplaneöversyn

innebär, att resterande utbyggnad av dessa enheter sker i

etappen 3 under åren 1970—73. I etappen 3 skall flera kliniker och avdelningar

erhålla sina definitiva lokaler, såsom neurologiska och neurokirurgiska

klinikerna, ögonkliniken och det neurofysiologiska centrallaboratoriet.

Vidare innebär etappen 3 en väsentlig upprustning av flera av de vid

sjukhuset förekommande regionspecialiteterna, däribland neurologi och

neurokirurgi. Det är väsentligt att projekteringen av etappen 3 utförs parallellt

med projektering och byggande för etappen 2. Kommittén har lagt

tram förslag till byggnadsprogram för etappen 3. Av byggnadsprogrammet

framgår bl. a., att thoraxkirurgins behov avses lösas slutligt i en senare

etapp än etappen 3.

4. För allmänna utredningar och kommitténs egen verksamhet har huvudmännen

för budgetåret 1967/68 resp. kalenderåret 1967 tillsammans

anvisat 1 097 000 kr.

Med dessa medel bestrids kostnader för löner, arvoden, resor, hyror

och expenser in. in., samt för utredningar. Sistnämnda kostnader berör

ekonomiskt-organisatoriska samt tekniska utredningar, som avser sjukhusets

utbyggnad i stort, samt utredningsarbetet för att fortlöpande hålla

generalplanen aktuell. Med hänsyn till att en behållning av anvisade medel

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1968

förelåg vid ingången till innevarande budgetår om ca 467 000 kr. beräknar

kommittén behovet av medel för ifrågavarande ändamål för budgetåret

1968/69 till totalt 600 000 kr.

Kommitténs framställningar till huvudmännen beträffande byggnadsmedel

för kalenderåret 1968 resp. budgetåret 1968/69 framgår av följande

sammanställning.

Framställningar för 1968 resp. 1968/69

Ändamål

Av Uppsala läns landsting

Totalt

för egen del

för regionlands- tingen

Av staten

Etapp 2: byggnadsar- beten (del)........

25 000 000

7 500 000

7 500 000

10 000 000

Förberedande arbeten

(et. XI)...........

1 000 000

300 000

300 000

400 000

Etapp 3: fortsatt pro- grammering och pro- jektering ..........

1 000 000

300 000

300 000

400 000

Allmänna utredningar

och kommitténs

ecen verksamhet. . .

600 000

180 000

180 000

240 000

Summa kr.......

27 600 000

8 280 000

8 280 000

11 040 000

Yttranden

Socialstyrelsen bar i stort sett inte något att erinra mot förslagen avseende

etappen 2 av centralkomplexets utbyggnad och byggnadsprograin

för parkeringsbyggnad i anslutning härtill. Styrelsen beklagar emellertid

att begränsningen av investeringsvolymen och den därav följande reduceringen

av programytan medfört en inte önskvärd beskärning av lokalerna,

vilket i synnerhet ger sig tillkänna beträffande akutintaget. Styrelsen ifrågasätter

också lämpligheten av fönsterlösa jourrum.

Byggnadsstyrelsen har inte någon erinran mot föreslagen utformning

av vårdbyggnaden (B 11) och aulabyggnaden (B 10).

Behandlingsbyggnaden (B 9) har getts ett mycket stort husdjup, 49 m, "vilket

medför inte dagsljusbelysta lokaler och därmed behov av god belysning

och ventilation. Kravet på god ventilation medför ett mycket avancerat

luftbehandlingssystem, som kräver en mängd regler utrustning och ett

dyrbart, tekniskt avancerat övervakningssystem. Programförutsättningarna

med stora centraliserade avdelningar leder dock till en utformning i princip

lika den föreslagna, om samtidigt krav uppställs på att byggnaden skall ha

god flexibilitet då det gäller olika planlösningssystem och framtida möjligheter

till omdisponeringar. Detta kräver en bärande stomme med stora

spännvidder och få vertikala schakt, vilket är utmärkande för den föreslagna

lösningen. Med hänsyn härtill förordar styrelsen den föreslagna

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:is proposition nr 71 år 1968

utformningen av behandlingsbyggnaden trots de ökade krav som ställs på

installationssidan. Förhållandet mellan totalyta och rumsyta är normalt

för motsvarande anläggningar.

De redovisade kostnadsberäkningarna kan av styrelsen godtas under förutsättning

att en fortlöpande kostnadskontroll äger rum under projekteringsarbetet

och under byggnadstiden. Kostnaderna för behandlingsbyggnaden

och för vårdavdelningsbyggnaden är emellertid höga i förhållande

tdl jamförbara objekt. Alla möjligheter bör tillvaratas att genomföra en reducering

av kostnaderna vid det fortsatta projekteringsarbetet.

Styrelsen tillstyrker att den föreslagna parkeringsbyggnaden kommer

till stånd. Kostnaden per bilplats blir ca 10 700 kr., vilket bär jämföras med

kostnaden ca 8 000 kr. per bilplats i ett parkeringshus med öppna däck.

Dock bör beaktas att den föreslagna anläggningen, som utförs med prefabricerade

element, kan rationellt utnyttjas för personalutrymmen, materialupplag,

verkstäder osv. under den avsevärt längre byggnadstiden för

övriga objekt.

Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader — som övertagit centrala

sjukvårdsberedningens uppgifter när det gäller att handlägga hithörande

frågor framhåller, att centrala sjukvårdsberedningen under projekteringens

gång följt utarbetandet av huvudhandlingarna. Vad beredningen

under hand framfört har på ett tillfredsställande sätt beaktats. Nämnden

anser det vara beklagligt att garaget på grund av begränsad tomtyta

inte kan uppföras som eu fristående byggnad. Det stora behov av parkeringsplatser

som idag existerar och som inom en snar framtid kommer

att bli betydligt större, bör delvis kunna lösas på det sätt som föreslås

1 programmet. Nämnden tillstyrker således den underjordiska parkeringsanläggningen.

Kostnaderna för etappen 2 bör enligt nämnden kunna reduceras

med omkring 10 %.

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande anför, att vad nämnden

tidigare erinrat angående en föreslagen enskild vårdavdelning, personalutrymmen

inom den centrala operationsavdelningen och forskningsresurser

för allmänmedicin beaktats vid byggnadspr oj ekteringen av etappen

2 pa ett tillfredsställande sätt. Även i övrigt bar lokalprogrammet omsatts

till ett ändamålsenligt byggnadsförslag. De beräknade kostnaderna för uppförande

av behandlings- och vårdbyggnaderna framstår vid en jämförelse

med vissa motsvarande byggnadsobjekt vid andra sjukhus såsom påtagligt

höga. Nämnden bedömer att ifrågavarande byggnader — utan äventyrande

av deras vederbörliga funktioner — bör kunna uppföras inom en kostnad,

som med åtminstone 10 % understiger de av byggnadskommittén beräknade

kostnaderna. Det anförda bör kunna gälla även aulabyggnaden.

Nämnden finner det ofrånkomligt, att f. n. tillgängliga biluppställningsplatser

i vart fall ökas med det antal, som den nu föreslagna garagebyggnaden

omfattar. Denna byggnad kan ej utan betydande merkostnder upp
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 71 år 1968 11

löras separat sedan byggnadsetappen 2 färdigställts. Frågan om ventilationen

från detta relativt stora garage bör särskilt uppmärksammas. Mot

uppskattningen av byggnadskostnaderna för garaget har nämnden ingen

erinran.

Departementschefen

lill grund för pågående utbyggnad av akademiska sjukhuset ligger en

a\ 1958 års riksdag godkänd reviderad generalplan för sjukhuset. En första

etapp av utbyggnaden enligt generalplanen är slutförd.

Mot bakgrunden av ändrade förutsättningar, såsom införandet av regionsjukvård,

ökningen av antalet medicine studerande och ändrade sjukvårdskrav

in. in., har kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande

år 1965 lagt fram en översyn av nämnda reviderade generalplan. Enligt

denna översyn skulle, som en andra etapp av utbyggnaden, sjukhusets

centrallänga byggas ut åt söder för att bereda lokaler för allmän kirurgi,

ortopedi, urologi, delar av centraloperation och röntgendiagnostik, kirurgpolikliniker,

akutintagning, imtensivvårdsavdelning samt cenlralsterilisering

in. in. Byggnadskommittén lämnade sedermera över förslag till byggnadsprogram

för nybyggnad för etappen 2 av centralkomplexets utbyggnad.

Kungl. Maj :t uppdrog år 1966 åt byggnadskommittén att på grundval av

byggnadsprogrammet utföra projektering t. o. m. huvudhandlingar för

denna nybyggnad. Därvid skulle kommittén vid planeringen av den framlida

byggnadsverksamheten vid akademiska sjukhuset utgå från en total investeringsvolym

av högst 75 milj. kr. för tiden den 1 juli 1967_den 30

juni 1971. Beloppet skulle omfatta kostnader för såväl nämnda etapp av sjukhusets

utbyggnad som andra erforderliga byggnadsåtgärder under tidsperioden.

Byggnadskommittén har nu föreslagit uppförande av en behandlingsbyggnad

(B 9) i sex våningsplan, eu vårdavdelningsflygel (Bil) i tolv

våningsplan och en byggnad för aula (B 10). I behandlingsbyggnaden skall

enligt förslaget ligga bl. a. kirurgblockets polikliniker, röntgendiagnostikavdelning

och central operationsavdelning. Vårdavdelningsflygeln skall inrymma

totalt 274 vårdplatser för allmän kirurgi, ortopedi och urologi. Härtill

kommer 24 platser för intensivvård. I vårdbyggnaden skall även finnas

eu huvudentré och ett antal tjänsterum in. m. för läkarna.

Byggnadskommittén har vidare föreslagit att en parkeringsanläggning för

ca 290 bilplatser anordnas under jord i anslutning till etappen 2.

Kostnaderna beräknas enligt prisläget den 1 juli 1967 till 55 milj. kr.

för behandlingsbyggnaden, 35 milj. kr. för vårdbyggnaden och 1,9 milj. kr.

för aulabyggnaden. Parkeringsanläggningen beräknas kosta totalt 3,1 milj.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 71 ur 1968

kr. Den sammanlagda byggnadskostnaden skulle således bli 95 milj. kr.,

garaget inräknat.

Vissa grundarbeten, som redan påbörjats, beräknas vara klaia under

våren 1969. Garaget kan uppföras under första hälften av år 1969. Behandlings-

och vårdbyggnaderna skulle kunna stå klara under första hal\aret

1971.

Den totala investeringsvolymen för tiden den 1 juli 1967—den 30 juni

1971 beräknar byggnadskommittén till 93 milj. kr., varav 83 milj. kr. för

etappen 2 och 10 milj. kr. för olika förberedande arbeten in. in. Byggnadskommittén

framhåller att den investeringsvolym om 75 milj. kr., som fastställdes

år 1966, på grund av kostnadsökning enligt index motsvarar 83

milj. kr. i prisläget den 1 juli 1967. Kommitténs förslag innebär således

ett överskridande av medgiven investeringsvolym med ca 10 milj. kr. Härtill

kommer att projekteringen in. in. för etappen 2 kostat 4 milj. kr. före

den 1 juli 1967 samt att 8 milj. kr. erfordras efter den 30 juni 1971 för

slutförandet av etappen 2. Den totala investeringen för etappen 2 in. in.

blir därför 105 milj. kr. Vid dessa beräkningar har hänsyn inte tagits till

kostnaderna för genomförandet av etappen 3, som omfattar nervblock och

ögonklinik in. in. och för vilken ett lokalprogram nyligen lagts fram.

Remissinstanserna har i stort sett tillstyrkt byggnadsförslagen. Byggnadsstyrelsen

anser emellertid, liksom nämnden för sjuk- och socialvårdsbyggnader

och nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande, att de beräknade

kostnaderna för behandlings- och vårdbyggnaderna är höga i föihållande

till jämförbara objekt. Nämnderna anser att en reducering av

kostnaderna med omkring 10 % borde vara möjlig.

Uppsala läns landsting har under hösten 1967 godtagit omfattningen

och utformningen av etappen 2.

Jag finner de framlagda byggnadsförslagen rörande etappen 2 vara godtagbara.

Jag har vidare inte någon invändning mot att ett underjordiskt

garage anordnas på föreslaget sätt. Genom avgiftsbeläggning bör garaget bli

självbärande.

Jag förordar således att byggnadsprojektet genomförs. Även jag anser

dock att kostnaderna för objektet är höga. Jag vill därför understryka vikten

av att alla möjligheter tas till vara för att bringa ned kostnaderna. Jag

är inte beredd att ta ställning till en kostnadsram för hela objektet innan

kostnadsberäkningar föreligger, som är baserade på anbud. Vid upphandling

för detta objekt bör man bl. a. pröva möjligheterna av att erhålla

entreprenadanbud till fast pris utan indexklausul.

Jag avser att senare i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj :t att för

riksdagen redovisa en slutgiltig kostnadsram för detta objekt.

Byggnadsföretaget innefattas i det mellan staten och Uppsala läns landsting

träffade avtalet angående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala

m. m. (prop. 1961: 79, SU 97, rskr 265; prop. 196/: 105 bil. 2 s. 11, SU

73, rskr 185). Statens andel uppgår till 40 % av byggnadskostnaderna. Även

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1968

Övriga åtgärder, för vilka byggnadskommittén begär medel för budgetåret

1968/69, omfattas av nämnda avtal.

För programmering, projektering och vissa grundarbeten för etappen 2

bar av statsmedel hittills anvisats 5 172 000 kr. från investeringsanslaget till

^byggande av akademiska sjukhuset i Uppsala. För bestridande av statens

andel av kostnaderna för byggnadsåtgärder under budgetåret 1968/69 för

etappen 2 av sjukhusets utbyggnad och för anordnande av bilgaraget bör

beräknas 10 milj. kr.

Kommittén har även redovisat vissa förberedande arbeten, som bör utföras

under budgetåret 1968/69 och som avser sjukhusets elkraftförsörjning.

Jag finner de föreslagna åtgärderna motiverade och beräknar 400 000

kr. för bestridande av statens andel av kostnaderna under nämnda budgetår.

Byggnadskommittén har vidare föreslagit, att medel anvisas för statens

andel av kostnaderna för programmering in. in. av etappen 3, som omfattar

nervbloc.k och ögonklinik in. in. Kungl. Maj :t har ännu inte prövat

det av byggnadskommittén framlagda byggnadsprogrammet för etappen.

Jag anser, att medel för programmering och projektering o. d. bör liksom

tidigare an\isas under nämnda anslag. Jag har inte någon erinran mot

kommitténs beräkning av medelsbehovet. För ifrågavarande ändamål bör

för statens del beräknas 400 000 kr. för nästa budgetår.

För bestridande av statens andel av kostnaderna för allmänna utredningar

och kommitténs egen verksamhet bör i enlighet med kommitténs

förslag för nästa budgetår beräknas 240 000 kr.

Sammanlagt bör för nästa budgetår under anslaget anvisas avrundat 11

milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Utbyggande an akademiska sjukhuset i Uppsala

för budgetåret 1968/69 på kapitalbudgeten under statens

allmänna fastighetsfond, socialdepartementet, anvisa ett

investeringsanslag av 11 000 000 kr.

Avtalsändring m. m. rörande akademiska sjukhuset i Uppsala

Statens förhandlingsnämnd

Följande överenskommelser rörande akademiska sjukhuset i Uppsala bär

träffats under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj :t och Uppsala läns

landsting, nämligen

avtal om ändring av 1954 års avtal angående samarbete för drift av

akademiska sjukhuset i Uppsala samt

överenskommelse angående beräkning av landstingets kostnadsandel i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1968

den s. k. löpande utrustningsanskaffningen till akademiska sjukhuset i

Uppsala.

Överenskommelserna har följande lydelse.

Mellan statens förhandlingsnämnd och Uppsala läns landstings förvaltningsutskott

har — under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj :t och

landstinget — träffats följande avtal.

Avtal

mellan svenska staten och Uppsala läns landsting om ändring av 1954 års

avtal angående samarbete för drift av akademiska sjukhuset i Uppsala.

Från och med den 1 oktober 1968 skall § 1 och § 3 mom. 1 i det av

Kungl. Maj :t den 12 mars 1954 godkända avtalet angående samarbete för

drift av akademiska sjukhuset erhålla nedan angivna, ändrade lydelse,

varjämte till § 4 skall fogas protokollsanteckning på sätt nedan angives.

§ 1.

Universitetet i Uppsala tillhandahåller i enlighet med detta avtal Uppsala

läns landsting för vård av patienter från Uppsala län i mån av behov

minst 650 sängplatser på akademiska sjukhuset. Avtalet innefattar även

sjukhusets polikliniker.

Protokollsanteckning till § 1. Såsom patient-------inom lanet.

§ 3.

1. För vård av patienter, som avses i § 1 i detta avtal, betalar landstinget

årligen ersättning till universitetet enligt följande grunder.

§ 4.

Landstinget bidrager----------ta8es i bruk.

Protokollsanteckning till § i. Vid beräkning av landstingets bidrag till

underhåll av den byggnad som inrymmer den vuxenpsykiatriska kliniken

skall landstinget antagas ha bidragit med 30 procent av kostnaderna för

denna byggnads uppförande.

Mellan statens förhandlingsnämnd och Uppsala läns landstings förvaltningsutskott

har — under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj :t och

landstinget — träffats följande överenskommelse.

Överenskommelse

mellan svenska staten och Uppsala läns landsting angående beräkning av

landstingets kostnadsandel i den s. k. löpande utrustningsanskaffningen

till akademiska sjukhuset i Uppsala.

1. Uppsala läns landstings andel av kostnaderna för den s. k. löpande utrustningsanskaffningen

till akademiska sjukhuset i Uppsala skall utgöra

K 87K x VI

kr.

varvid K motsvarar

5^ 300X Vt

rustningsanskaffningen till sjukhuset re

kostnaderna för den löpande utspektive

budgetår, VI det vårddag
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj. ts proposition nr 71 år 1968

antal som belöper på patienter från Uppsala län och Vt det totala antalet

vårddagar vid sjukhuset.

2. Vad som stadgas i punkt 1. denna överenskommelse gäller från och

med den 1 juli 1969 och ersätter därvid en den 19 december 1966 träffad

och av Kungl. Maj :t den 25 maj 1967 godkänd överenskommelse.

3. För tiden den 1 oktober 1968—den 30 juni 1969 skall landstinget bidraga

till den löpande utrustningsanskaffningen vid de psykiatriska klinikerna

med 8 000 kr.

Statens förhandlingsnämnd anför bl. a. följande.

Föredragande departementschefen anförde i prop. 1960: 159 med förslag

till riktlinjer för regionsjukvårdens utbyggande in. m. (s. 137, SU 189, rskr

381) bl. a., att de psykiatriska klinikerna i Uppsala och Lund borde inordnas

i sjukhusorganisationen inom resp. sjukvårdsområden. De psykiatriska

och barnpsykiatriska klinikerna i Lund skall enligt gällande avtal fr. o. m.

den 1 januari 1970 inordnas i lasarettet i Lund och sålunda i fråga om drifthidrag

likställas med lasarettet i övrigt (prop. 1962: 77, SU 146, rskr 324.).

Förhandlingsnämnden har i uppdrag att bl. a. förhandla med Uppsala läns

landsting om översyn av gällande avtal angående samarbete för drift av

akademiska sjukhuset i Uppsala. Därvid skall nämnden beakta frågan om

ett inordnande av de psykiatriska samt barn- och ungdomspsykiatriska

klinikerna vid akademiska sjukhuset i Uppsala i den för sjukhuset i övrigt

gällande organisationen.

I samband med överlämnande i december 1966 av vissa avtal in. m. med

Uppsala läns och Stockholms läns landsting framhöll nämnden, att det syntes

naturligt att vid en översyn av 1954 års samarbetsavtal rörande akademiska

sjukhuset i Uppsala (prop. 1951:123, SU 151, rskr 295; prop.

1953: 161, SU 129, rskr 262; prop. 1967: 105 bil. 2, SU 73, rskr 185) aktualisera

frågan om ändrat huvudmannaskap för sjukhuset. Landstinget var

emellertid i avvaktan på resultatet av länsindelningsutredningens arbete

inte berett att diskutera frågan. Sedermera har landstinget begärt, att frågan

om en översyn av samarbetsavtalet jämte ändrat huvudmannaskap för

akademiska sjukhuset skall behandlas först i anslutning till de samordnade

förhandlingar, som förhandlingsnämnden — i syfte att få till stånd enhetliga

statsbidragsregler för kommunala undervisningssjukhus — planerar

att föra med huvudmännen för sådana sjukhus. 1 detta läge har

nämnden ansett sig böra ta upp frågan med landstinget om ett inordnande

av de båda psykiatriska klinikerna i sjukhuset utan att avvakta förhandlingarna

om en allmän översyn av samarbetsavtalet eller om huvudmannaskapet.

Parterna har enats om att driftkostnaderna vid de psykiatriska klinikerna

fr. o. m. den 1 oktober 1968 skall ingå i de totala driftkostnaderna för sjukhuset

samt att landstingets ersättning för vård av patienter från Uppsala

län på de psykiatriska klinikerna skall beräknas på det sätt som anges i

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Iiungl. Maj:In proposition nr It år 1968

1954 års samarbetsavtal. Denna överenskommelse mellan parterna kräver

vissa ändringar i samarbetsavtalet.

Sålunda bör de bestämmelser i § 1 och § 3 mom. 1 avtalet utgå, som

begränsar avtalet till att inte omfatta de psykiatriska klinikerna. I detta

sammanhang har parterna dessutom enats om att justera det minsta antalet

sängplatser, som enligt § 1 skall tillhandahållas patienter från Uppsala

län, från 500 till 650.

Enligt § 4 i samarbetsavtalet skall landstinget bidra till sjukhusbyggnadernas

underhåll i samma förhållande beträffande varje särskild byggnad,

vari landstinget bidragit till kostnaderna för byggnadens uppförande.

Landstingets andel av kostnaderna för att uppföra de byggnader, vari de

psykiatriska klinikerna är inrymda, har begränsats till 30 % av kostnaderna

för den byggnad, som innehåller bl. a. den barn- och ungdomspsykiatriska

kliniken. Denna kostnadsandel har fastställts i gällande avtal om

utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala in. in. Genom en protokollsanteckning

till § 4 uttalas nu, att landstinget skall antas ha bidragit med

30 % av motsvarande kostnader även beträffande kliniken för vuxenpsykiatri.

Enligt 1967 års överenskommelse om Uppsala läns landstings kostnadsandel

i den löpande utrustningsanskaffningen till akademiska sjukhuset

i Uppsala gäller, att det vid beräkning av nämnda kostnadsandel skall bortses

från den löpande utrustningsanskaffning som hänför sig till de psykiatriska

klinikerna.

Parterna har enats om att 1967 års överenskommelse i frågan skall ersättas

av en ny överenskommelse, enligt vilken den löpande utrustningsanskaffningen

även till de psykiatriska klinikerna skall ligga till grund

för beräkning av landstingets kostnadsandel i utrustningsanskaffningen

till sjukhuset. Av praktiska skäl har fastställts, att landstinget för tiden

den 1 oktober 1968—den 30 juni 1969 skall bidra med 8 000 kr. till den

löpande utrustningsanskaffningen för de psykiatriska klinikerna. Beloppet

har fastställts på grundval av det av direktionen för sjukhuset beräknade

behovet av löpande utrustning till de psykiatriska klinikerna för budgetåret

1968/69.

Vårdavgifterna vid de psykiatriska klinikerna vid akademiska sjukhuset

utgår f. n. med belopp, som fastställts av Kungl. Maj :t. Vid förhandlingarna

har förutsatts, att ersättning för vård på de psykiatriska klinikerna vid

akademiska sjukhuset av patienter från andra län än Uppsala län skall

fr. o. in. den 1 oktober 1968 utgå som för vård på övriga kliniker vid sjukhuset.

I fråga om Stockholms läns landsting har gällande avtal rörande vård på

sjukhuset av sjuka från Stockholms län uppsagts fr. o. in. den 1 juli 1968.

Nämnden har i uppdrag att ta upp förhandlingar med Stockholms läns

landsting rörande nytt avtal i denna fråga.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1968

Departementschefen

Föredragande departementschefen framhöll i prop. 1960: 159 med förslag

till riktlinjer för regionsjukvårdens utbyggande m. in. att de psykiatriska

och barnpsykiatriska klinikerna i Uppsala och Lund borde inordnas i

sjukhusorganisationen inom respektive sjukvårdsområden (s. 137). Denna

fråga skulle tas upp till förhandlingar med vederbörande landsting. Såvitt

avser nämnda kliniker i Lund föreligger numera 1962 års avtal om de psykiatriska

och barnpsykiatriska klinikerna i Lund. Enligt detta avtal tas

driftkostnaderna för klinikerna successivt över av Malmöhus läns landsting.

Fr. o. m. år 1970 utgår endast sedvanligt läkarutbildningsbidrag till klinikerna.

Statens förhandlingsnämnd har nu för godkännande överlämnat dels avtal

om ändring av 1954 års avtal angående samarbete för drift av akademiska

sjukhuset i Uppsala, dels överenskommelse angående beräkning av landstingets

kostnadsandel av den s. k. löpande utrustningsanskaffningen till

akademiska sjukhuset i Uppsala. Sistnämnda överenskommelse träder i

stället för en tidigare överenskommelse i frågan. Genom de nu träffade

överenskommelserna skall de psykiatriska samt barn- och ungdomspsykiatriska

klinikerna vid akademiska sjukhuset inordnas i sjukhuset i övrigt

den 1 oktober 1968. Samtidigt höjs det minsta antalet sängplatser vid sjukhuset

för patienter från Uppsala län från 500 till 650.

Jag har inte något att erinra mot innehållet i eller utformningen av ifrågavarande

avtal och överenskommelse. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t

föreslår riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna

dels avtal mellan svenska staten och Uppsala läns landsting

om ändring av 1954 års avtal angående samarbete för

drift av akademiska sjukhuset i Uppsala,

dels ock överenskommelse mellan samma parter angående

beräkning av landstingets kostnadsandel i den s. k. löpande

utrustningsanskaffningen till akademiska sjukhuset i Uppsala.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:212 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 25 maj 1962 a1 i texten