Sök i Ratio Lex

Angående livränta till vissa personer

11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1968:8, Angående livränta till vissa personer

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1968

1

Nr 8

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående livränta till

vissa personer; given Stockholms slott den 15 december

1967.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen underställs riksdagens prövning dels (p. 1—4) fyra ärenden

om livränta åt personer, som skadats under militärtjänstgöring, dels

(p. 5—11) sju ärenden om livränta åt personer, som skadats vid olyckor

som har samband med försvarets verksamhet.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 8

s. 2 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1968

2

Utdrag av protokollet över försvar särenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

15 december 1967.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Odhnoff, Wickman,

Moberg.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om livränta till

vissa personer och anför.

1

Lennart Boström, som är född den 22 augusti 1937, skadades den 28 november

1957 under militärtjänstgöring. Vid eu övning i skarp skjutning med

luftvärnskulspruta träffades han av ett skarpt skott och erhöll benskada.

Genom Kungl. Maj :ts dom förpliktades övningsledarna att utge skadestånd

till Lennart Boström. Kungl. Maj :t har tillerkänt Lennart Boström skadeståndslivränta

för tiden t. o. m. den 12 juli 1967. Lennart Boström är

fabriksarbetare.

Riksförsäkringsverket har på grund av skadan tillerkänt Lennart Boström

livsvarig livränta efter en invaliditet av 35 %.

Försvarets civilförvaltning, som inhämtat yttrande från försvarets skaderegleringsnämnd,

har tillerkänt Lennart Boström livränta för tiden den

13 juli 1967—den 30 juni 1968 efter en invaliditet av 35 % och en årsinkomst

av 20 000 kr. Från ersättningen skall dras av motsvarande ersättning

från riksförsäkringsverket. Civilförvaltningen föreslår oförändrad livränta

under Lennart Boströms återstående livstid med nedsättning till hälften när

han fyller 67 år.

Departementschefen

Staten får anses vara ersättningsskyldig för den skada som drabbat Lennart

Boström. Beträffande livränta för tiden t. o. in. den 30 juni 1968 föreligger

redan beslut av civilförvaltningen. Av utredningen framgår att invaliditeten

är livsvarig. För Lennart Boströms återstående livstid bör livränta

utgå enligt civilförvaltningens förslag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1968

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen medge,

att från anslaget Personalpensionsförmåner m. in. utbetalas

livsvarig livränta till Lennart Boström på grund av

nämnda olyckshändelse fr. o. m. den 1 juli 1968 till dess

han fyller 67 år med 7 000 kr. om året och för tiden därefter

med 3 500 kr. om året med avdrag av vad han i motsvarande

hänseende kan komma att uppbära från riksförsäkringsverket.

2

Roland Johannisson, som är född den 25 september 1944, skadades den

6 juni 1964 under militärtjänstgöring. Då en korpral skulle utföra blindavfyring

på en artilleripjäs, avlossades ett kvarglömt salutskott. Skottet träffade

Johannisson som erhöll benskada med lårbensamputation som följd.

Genom lagakraftvunnen dom fälldes korpralen till ansvar för tjänstefel.

Försvarets civilförvaltning och försvarets skaderegleringsnämnd har bedömt

staten vara ersättningsskyldig på grund av skadan. Johannisson var

tidigare anställd vid en möbelverkstad och är nu avsynare.

Riksförsäkringsverket har på grund av skadan tillerkänt Johannisson

livränta för tiden den 25 december 1966—den 31 december 1968 efter en

invaliditet av 50 %.

Försvarets civilförvaltning, som inhämtat yttrande från skaderegleringsnämnden,

har tillerkänt Johannisson livränta för tiden den 25 december

1966—den 30 juni 1968 med 6 000 kr. om året. Från ersättningen skall

dras av motsvarande ersättning från riksförsäkringsverket. Civilförvaltningen,

som i likhet med skaderegleringsnämnden anser att Johannissons

invaliditet är livsvarig, föreslår oförändrad livränta under Johannissons

återstående livstid med nedsättning till hälften när han fyller 67 år.

Departementschefen

Staten får anses vara ersättningsskyldig för den skada som drabbat Johannisson.

Beträffande livränta för tiden t. o. in. den 30 juni 1968 föreligger

redan beslut av civilförvaltningen. Invaliditeten får anses vara livsvarig.

För Johannissons återstående livstid bör livränta utgå enligt civilförvaltningens

förslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen medge,

att från anslaget Personalpensionsförmåner m. m. utbetalas

livsvarig livränta till Johannisson på grund av nämnda

olyckshändelse fr. o. m. den 1 juli 1968 till dess han fyller

67 år med 6 000 kr. om året och för tiden därefter med

3 000 kr. om året med avdrag av vad han i motsvarande hänseende

kan komma att uppbära från riksförsäkringsverket.

1* —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 8

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1968

3

Allan Nilsson, som är född den 1 juni 1930, skadades den 18 mars 1953

under militärtjänstgöring, då han påkördes av en försvaret tillhörig motorcykel.

Nilsson erhöll benskada med underbensamputation som följd. Sedan

försvarets civilförvaltning och försvarets skaderegleringsnämnd bedömt

staten vara ersättningsskyldig på grund av skadan, har Kungl. Maj :t

tillerkänt Nilsson skadeståndslivränta för tiden t. o. in. den 31 maj 1966.

Nilsson var vid olyckstillfället furir men tvingades till följd av skadan att

gå över till mekanikertjänst vid försvaret. Sedermera har Nilsson tagit avsked

från militärtjänsten och sysslat med bl. a. lantbruksarbete.

Riksförsäkringsverket har på grund av skadan tillerkänt Nilsson livsvarig

livränta efter en invaliditet av 50 %.

Försvarets civilförvaltning, som inhämtat yttrande från skaderegleringsnämnden,

har tillerkänt Nilsson livränta för tiden den 1 juni 1966—den

30 juni 1967 efter en invaliditet av 50 % och en månadsinkomst motsvarande

rustmästarlön av 1 722 kr. Från ersättningen skall dras av motsvarande

ersättning från riksförsäkringsverket. Civilförvaltningen föreslår oförändrad

livränta under Nilssons återstående livstid med nedsättning till hälften när

han fyller 67 år.

Genom beslut den 30 juni 1967 medgav Kungl. Maj :t att till Nilsson fick för

tiden t. o. m. den 30 juni 1968 utbetalas livränta enligt civilförvaltningens

förslag. Vidare förklarade Kungl. Maj :t sig vilja senare meddela beslut om

livränta för tiden därefter.

Departementschefen

Staten får anses vara ersättningsskyldig för den skada som drabbat Nilsson.

Beträffande livränta för tiden t. o. m. den 30 juni 1968 föreligger redan

beslut av Kungl. Maj :t. Av utredningen framgår att invaliditeten är livsvarig.

För Nilssons återstående livstid bör livränta utgå enligt civilförvaltningens

förslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen medge,

att från anslaget Personalpensionsförmåner m. in. utbetalas

livsvarig livränta till Nilsson på grund av nämnda

olyckshändelse fr. o. m. den 1 juli 1968 till dess han fyller

67 år med 10 332 kr. om året och för tiden därefter med

5 166 kr. om året med avdrag av vad han i motsvarande

hänseende kan komma att uppbära från riksförsäkringsverket.

4

Torsten Andersson, som är född den 2 maj 1925, skadades den 1 oktober

1957 under militärtjänstgöring, då han under färd på motorcykel sammanstötte

med en försvaret tillhörig bil. Torsten Andersson erhöll ben
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1968

och fingerskador. Genom lagakraftvunnen dom förpliktades staten att utge

till tre fjärdedelar jämkad ersättning till Torsten Andersson, bl. a. livränta

för tiden t. o. m. den 30 november 1962. Torsten Andersson var tidigare

metallarbetare och är nu chaufför.

Riksförsäkringsverket har på grund av skadan tillerkänt Torsten Andersson

livsvarig livränta fr. o. m. den 1 december 1962 efter en invaliditet

av 20 %.

Försvarets civilförvaltning, som inhämtat yttrande från försvarets skaderegleringsnämnd,

har för tiden den 1 december 1962—den 30 juni 1968

tillerkänt Torsten Andersson livränta efter en invaliditet av 20 % och en

årsinkomst motsvarande metallindustriarbetarlön som för år 1966 och därefter

beräknats till 28 476 kr. Ersättningen har jämkats till tre fjärdedelar

och från ersättningen skall dras av tre fjärdedelar av motsvarande ersättning

från riksförsäkringsverket. Civilförvaltningen föreslår oförändrad livränta

under Torsten Anderssons återstående livstid med nedsättning till

hälften när han fyller 67 år.

Departementschefen

Staten är ersättningsskyldig för den skada som drabbat Torsten Andersson.

Beträffande livränta för tiden t. o. in. den 30 juni 1968 föreligger redan

beslut av civilförvaltningen. Av utredningen framgår att invaliditeten är

livsvarig. För Torsten Anderssons återstående livstid bör livränta utgå enligt

civilförvaltningens förslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen medge,

att från anslaget Personalpensionsförmåner m. m. utbetalas

livsvarig livränta till Torsten Andersson på grund av

nämnda olyckshändelse fr. o. m. den 1 juli 1968 till dess

han fyller 67 år med 4 271 kr. 40 öre om året och för tiden

därefter med 2 135 kr. 70 öre om året, dock med avdrag av

tre fjärdedelar av vad han i motsvarande hänseende kan

komma att uppbära från riksförsäkringsverket.

5

Gunnar Jansson, som är född den 20 december 1946, skadades den 3 mars

1963 av en exploderande granat. Jansson hade hittat granaten intill en plats

där militär personal utfört skjutning med skarp ammunition. Jansson

erhöll ögonskada samt handskada med fingeramputation som följd. Försvarets

civilförvaltning och försvarets skaderegleringsnämnd har bedömt

staten vara ersättningsskyldig på grund av skadan. Jansson är instrumentmakare.

Riksförsäkringsverket har bedömt Janssons invaliditet på grund av skadan

till 60 % för tiden t. o. m. den 19 maj 1964 och till 50 % under Janssons

återstående livstid.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1968

Försvarets civilförvaltning, som inhämtat yttrande från skaderegleringsnämnden,

har tillerkänt Jansson livränta för tiden den 1 oktober 1967—

den 30 juni 1968 efter en invaliditet av 50 % och en årsinkomst av 19 200 kr.

Civilförvaltningen föreslåi* oförändrad livränta under Janssons återstående

livstid med nedsättning till hälften när han fyller 67 år.

Departementschefen

Staten får anses vara ersättningsskyldig för den skada som drabbat Jansson.

Beträffande livränta för tiden t. o. m. den 30 juni 1968 föreligger redan

beslut av civilförvaltningen. Av utredningen framgår att invaliditeten är

livsvarig. För Janssons återstående livstid bör livränta utgå enligt civilförvaltningens

förslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen medge,

att från anslaget Personalpensionsförmåner m. m. utbetalas

livsvarig livränta till Jansson på grund av nämnda

olyckshändelse fr. o. m. den 1 juli 1968 till dess han fyller

67 år med 9 600 kr. om året och för tiden därefter med

4 800 kr. om året.

6

Arne Gustavsson, som är född den 13 april 1923, skadades den 25 april

1965 av en exploderande slagtändare. Denna var monterad i ett fönster till

en barack där Gustavsson arbetade. Baracken hade tidigare tillhört staten

och försetts med minering i säkerhetssyfte. Baracken såldes till en förening,

som i sin tur hyrde ut en del av utrymmet till Gustavsson. Av förbiseende

togs inte mineringen bort när baracken såldes. Gustavsson erhöll handskada

med fingeramputation som följd. Försvarets civilförvaltning och försvarets

skaderegleringsnämnd har bedömt staten vara ersättningsskyldig

på grund av skadan. Gustavsson är bilplåtslagare.

Riksförsäkringsverket har bedömt Gustavssons invaliditet på grund av

skadan till 40 % för tiden den 17 januari—den 16 juli 1966 och till 25 %

för tiden den 17 juli 1966—den 16 januari 1968.

Försvarets civilförvaltning, som inhämtat yttrande från skaderegleringsnämnden,

har tillerkänt Gustavsson livränta med 800 kr. i månaden för

tiden den 17 januari—den 16 juli 1966 och med 500 kr. i månaden för tiden

den 17 juli 1966—den 30 juni 1968. Civilförvaltningen, som i likhet med

skaderegleringsnämnden inte anser det troligt att någon mera avsevärd förbättring

skall inträda i Gustavssons invaliditet, föreslår livränta efter en

invaliditet av 25 % med 500 kr. i månaden under Gustavssons återstående

livstid med nedsättning till hälften när han fyller 67 år.

Departementschefen

Staten får anses vara ersättningsskyldig för den skada som drabbat Gustavsson.

Beträffande livränta för tiden t. o. m. den 30 juni 1968 föreligger

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1968

redan beslut av civilförvaltningen. Invaliditeten får anses vara livsvarig.

För Gustavssons återstående livstid bör livränta utgå enligt civilförvaltningens

förslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen medge,

att från anslaget Personalpensionsförmåner m. m. utbetalas

livsvarig livränta till Gustavsson på grund av nämnda

olyckshändelse fr. o. m. den 1 juli 1968 till dess han fyller

67 år med 6 000 kr. om året och för tiden därefter med

3 000 kr. om året.

7

Valfrid Haglund, som är född den 19 augusti 1905, skadades den 23 mars

1950, då han under cykling påkördes av en försvaret tillhörig bil. Haglund

erhöll hjärnskakning med bestående huvudvärk m. m. Genom lagalcraftvunnen

dom förpliktades staten att på grund av skadan utge ojämkad ersättning

till Haglund. Kungl. Maj :t har på grund av skadan tillerkänt Haglund skadeståndslivränta

för tiden t. o. m. den 17 augusti 1966. Haglund var tidigare

taxichaufför och har nu egna taxirättigheter.

Riksförsäkringsverket har på grund av skadan tillerkänt Haglund livränta

för tiden den 18 februari 1952—den 17 augusti 1968 efter en invaliditet

av 50 %.

Försvarets civilförvaltning, som inhämtat yttrande från försvarets skaderegleringsnämnd,

har tillerkänt Haglund livränta för tiden den 18 augusti

1966—den 30 juni 1968 efter en invaliditet av 50 % och en årsinkomst motsvarande

chaufförslön av 24 000 kr. Från ersättningen skall dras av motsvarande

ersättning från riksförsäkringsverket. Civilförvaltningen, som i

likhet med skaderegleringsnämnden anser att livräntan nu bör regleras slutligt,

föreslår oförändrad livränta under Haglunds återstående livstid med

nedsättning till hälften när Haglund fyller 67 år.

Departementschefen

Staten är ersättningsskyldig för den skada som drabbat Haglund. Beträffande

livränta för tiden t. o. m. den 30 juni 1968 föreligger redan beslut av

civilförvaltningen. Invaliditeten får anses vara livsvarig. För Haglunds återstående

livstid bör livränta utgå enligt civilförvaltningens förslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen medge,

att från anslaget Personalpensionsförmåner m. m. utbetalas

livsvarig livränta till Haglund på grund av nämnda

olyckshändelse fr. o. in. den 1 juli 1968 till dess han fyller

67 år med 12 000 kr. om året och för tiden därefter med

6 000 kr. om året med avdrag av vad han i motsvarande

hänseende kan komma att uppbära från riksförsäkringsverket.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1968

8

Marianne Berg, som är född den 3 april 1940, skadades den 19 augusti

1958, då hon medföljde som passagerare i en försvaret tillhörig bil. Marianne

Berg erhöll benskada med bestående hälta samt tandskada. Genom lagakraftvunnen

dom förpliktades staten att på grund av skadan utge ojämkad ersättning

till Marianne Berg. Kungl. Maj :t har tillerkänt Marianne Berg skadeståndslivränta

för tiden t. o. m. den 30 juni 1963. Marianne Berg, som har

viss kontoristutbildning, arbetar nu i hemmet.

Riksförsäkringsverket har bedömt Marianne Bergs invaliditet på grund

av skadan till 40 % för tiden den 1 juli 1963—den 30 juni 1965 och till

33 Vs % under hennes återstående livstid.

Försvarets civilförvaltning har tillerkänt Marianne Berg livränta för tiden

den 1 juli 1963—den 30 juni 1968 efter de av riksförsäkringsverket angivna

invaliditetsgraderna och en årsinkomst av 7 000 kr. Försvarets skaderegleringsnämnd

föreslår livränta fr. o. m. den 1 juli 1965 under Marianne Bergs

återstående livstid efter en invaliditet av 33 Vä % och en årsinkomst motsvarande

kontoristlön av 12 000 kr. med nedsättning till hälften när hon

fyller 67 år. Civilförvaltningen ansluter sig till nämndens förslag under förutsättning

att yrkad ersättning för lyte och framtida men skall innefatta

ersättning också för eventuella framtida tandvårdskostnader.

Genom beslut den 25 augusti 1967 medgav Kvingl. Maj :t att — utöver

viss engångsersättning vilken inbegrep framtida tandvårdskostnader — livränta

fick utbetalas till Marianne Berg för tiden den 1 juli 1965—den 30

juni 1968 med 4 000 kr. om året, dock med avdrag för utgiven livränta.

Departementschefen

Staten är ersättningsskyldig för den skada som drabbat Marianne Berg.

Beträffande livränta för tiden t. o. m. den 30 juni 1968 föreligger redan beslut

av Kungl. Maj :t. Av utredningen framgår att invaliditeten är livsvarig.

För Marianne Bergs återstående livstid bör livränta utgå enligt skaderegleringsnämndens

förslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen medge,

att från anslaget Personalpensionsförmåner m. m. utbetalas

livsvarig livränta till Marianne Berg på grund av nämnda

olyckshändelse fr. o. m. den 1 juli 1968 till dess hon fyller

67 år med 4 000 kr. om året och för tiden därefter med 2 000

kr. om året.

9

Hulda Richter, som är född den 27 januari 1908, skadades den 13 december

1958 vid en sammanstötning mellan en försvaret tillhörig bil och en personbil,

i vilken hon medföljde som passagerare. Hulda Richter erhöll lijärnskakning

med bestående yrsel m. m. Sedan försvarets civilförvaltning ocli

opaginerad Kontrollera mot PDF

!)

Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1968

försvarets skaderegleringsnämnd bedömt staten vara ersättningsskyldig på

grund av skadan, har Kungl. Maj :t tillerkänt Hulda Richter skadeståndslivränta

för tiden t. o. m. den 15 september 1964. Hulda Richter arbetar i

hemmet.

Riksförsäkringsverket har bedömt Hulda Richters invaliditet på grund av

skadan till 50 % under hennes återstående livstid. Hulda Richter har av

försäkringskassa tillerkänts hel förtidspension med 3 315 kr. om året.

b örsvarets civilförvaltning, som inhämtat yttrande från skaderegleringsnämnden,

har tillerkänt Hulda Richter livränta för liden den 16 september

1964 den 30 juni 1968 med 3 600 kr. om året. Civilförvaltningen föreslår

oförändrad livränta under Hulda Richters återstående livstid med nedsättning

till hälften när hon fyller 67 år.

Departementschefen

Staten får anses vara ersättningsskyldig för den skada som drabbat Hulda

Richter. Beträffande livränta för tiden t. o. m. den 30 juni 1968 föreligger

redan beslut av civilförvaltningen. Av utredningen framgår att invaliditeten

är livsvarig. För Hulda Richters återstående livstid bör livränta utgå enligt

civilförvaltningens förslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen medge,

att från anslaget Personalpensionsförmåner m. in. utbetalas

livsvarig livränta till Hulda Richter på grund av nämnda

olyckshändelse fr. o. m. den 1 juli 1968 till dess hon

fyller 67 år med 3 600 kr. om året och för tiden därefter

med 1 800 kr. om året.

10

Gustaf Andersson, som är född den 12 november 1909, skadades den 28

juli 1959 vid en sammanstötning mellan en försvaret tillhörig bil och en

lastbil som Gustaf Andersson förde. Gustaf Andersson erhöll ben- och

höftskador. Genom lagakraftvunnen dom befanns föraren av militärbilen

ensam vållande till sammanstötningen. Kungl. Maj :t har tillerkänt Gustaf

Andersson skadeståndslivränta för tiden t. o. in. den 15 augusti 1961. Gustaf

Andersson var tidigare chaufför och har nu kontrollarbete för ett fryshusbolag.

Vederbörligt försäkringsbolag har bedömt Gustaf Anderssons invaliditet

på grund av skadan till 20 % för tiden t. o. m. den 30 november 1976.

Försvarets civilförvaltning, som inhämtat yttrande från försvarets skaderegleringsnämnd,

tillstyrker att Gustaf Andersson tillerkänns engångsersättning

för tiden t. o. m. den 15 augusti 1967 med 25 000 kr. I fråga om

livräntan föreslår skaderegleringsnämnden med hänsyn till en av försäki

ingsexpertis verkställd utredning om Gustaf Anderssons inkomstförhållanden

livränta med 11 000 kr. om året till dess Gustaf Andersson fyller 67 år

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1968

och med 5 500 kr. om året under hans återstående livstid. Civilförvaltningen,

som i likhet med skaderegleringsnämnden anser att Gustaf Anderssons invaliditet

är livsvarig, föreslår för sin del livränta med 11 600 kr. om året

under Gustaf Anderssons återstående livstid med nedsättning till hälften

när han fyller 67 år. Såväl civilförvaltningen som skaderegleringsnämnden

anser att avdrag bör göras med vad Gustaf Andersson uppburit eller kan

komma att uppbära från försäkringsbolaget.

Genom beslut den 24 november 1967 medgav Kungl. Maj :t att till Gustaf

Andersson fick utbetalas föreslagen engångsersättning för tiden t. o. m. den

15 augusti 1967 med 25 000 kr. Vidare förklarade Kungl. Maj :t sig vilja

senare meddela beslut om livränta för tiden därefter.

Departementschefen

Staten är ersättningsskyldig för den skada som drabbat Gustaf Andersson.

Beträffande ersättning för tiden t. o. m. den 15 augusti 1967 föreligger redan

beslut av Kungl. Maj :t. Invaliditeten får anses vara livsvarig. Skäl föreligger

inte att i fråga om livräntebeloppet gå från skaderegleringsnämndens bedömning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen medge,

att från anslaget Personalpensionsförmåner m. in. utbetalas

livsvarig livränta till Gustaf Andersson på grund av

nämnda olyckshändelse fr. o. m. den 16 augusti 1967 till dess

han fyller 67 år med 11 000 kr. om året och för tiden därefter

med 5 500 kr. om året med avdrag av vad han i motsvarande

hänseende uppburit eller kan komma att uppbära

från försäkringsbolag.

11

Sem Boström, som är född den 15 maj 1904, skadades den 5 december

1961 då han under färd på moped påkördes av en försvaret tillhörig buss.

Sem Boström erhöll hjärnskakning med bestående yrsel. Genom lagakraftvunnen

dom fälldes föraren av bussen till ansvar för vårdslöshet i trafik.

Kungl. Maj :t har tillerkänt Sem Boström skadeståndslivränta för tiden

t. o. m. den 30 september 1966. Sem Boström var tidigare köksmästare och

är nu kock.

Riksförsäkringsverket har bedömt Sem Boströms invaliditet på grund av

skadan till 25 % under hans återstående livstid.

Försvarets civilförvaltning, som inhämtat yttrande från försvarets skaderegleringsnämnd,

har tillerkänt Sem Boström livränta för tiden den 1 oktober

1966—den 30 juni 1967 efter en invaliditet av 25 % och en årsinkomst

av 22 000 kr. Civilförvaltningen föreslår oförändrad livränta under Sem

Boströms återstående livstid med nedsättning till hälften när han fyller

67 år.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1968

Genom beslut den 30 juni 1967 medgav Kungl. Maj :t att till Sem Boström

fick t. o. in. den 30 juni 1968 utbetalas livränta enligt civilförvaltningens

förslag. Vidare förklarade Kungl. Maj :t sig vilja senare meddela beslut om

livränta för tiden därefter.

Departementschefen

Staten får anses vara ersättningsskyldig för den skada som drabbat Sem

Boström. Beträffande livränta för tiden t. o. m. den 30 juni 1968 föreligger

redan beslut av Kungl. Maj :t. Av utredningen framgår att invaliditeten är

livsvarig. För Sem Boströms återstående livstid bör livränta utgå enligt

civilförvaltningens förslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen medge,

att från anslaget Personalpensionsförmåner m. m. utbetalas

livsvarig livränta till Sem Boström på grund av nämnda

olyckshändelse fr. o. m. den 1 juli 1968 till dess han fyller

67 år med 5 500 kr. om året och för tiden därefter med

2 750 kr. om året.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

ESSELTE AB. STHLM 68

715037

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1968:66 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt disposition av visst äldre anslag inom kommunikationsdepartementets verksamhe a1 i texten
  2. SU 1968:31 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående livränta till vissa personer. s. 1 i texten