Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag med vissa bestämmelser om val till riksdagens andra kammare för perioden 1969—1972, m.m

23 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1968:87, Med förslag till lag med vissa bestämmelser om val till riksdagens andra kammare för perioden 1969—1972, m.m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1968

1

Nr 87

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag med

vissa bestämmelser om val till riksdagens andra kammare

för perioden 1969—1972, m.m.; given Stockholms

slott den 15 mars 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitieärenden, föreslå riksdagen att antaga härvid

fogade förslag till

1) lag med vissa bestämmelser om val till riksdagens andra kammare för

perioden 1969—1972,

2) lag med vissa bestämmelser om valen den 15 september 1968 till riksdagens

andra kammare,

3) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val

till riksdagen,

4) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås bl. a. att det proportionella valsystem med jämkad

uddatalsmetod och kartellförbud som provisoriskt tillämpats vid andrakammarvalen

sedan år 1952 skall tillämpas även vid andrakammarvalen hösten

1968. Vidare föreslås för samma val provisoriska regler om valsedels ogiltighet

i syfte att förebygga onödig kassation i vissa kommuner där kommunalval

kommer att hållas samtidigt med andrakammarvalen. Propositionen

innehåller också förslag om ändringar i vallagstiftningen för att göra det

möjligt för sådana röstberättigade som är intagna i eller tjänstgör på kriminalvårdsanstalt

att i större utsträckning än nu delta i val.

Slutligen föreslås i propositionen vissa ändringar i gällande bestämmelser

om valdistriktsindelningen och om ansvaret för kostnaderna för röstkortsblanketter.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 87

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungt. Maj:ts proposition nr 87 år 1968

Förslag

till

Lag

med vissa bestämmelser om val till riksdagens andra kammare för perioden

1969—1972

Med avseende på val och särskilda röstsammanräkningar för besättande

av plats i riksdagens andra kammare för perioden 1969—1972 förordnas

härigenom,

att 56 § 3 mom. lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen1

icke skall gälla,

att i stället för ett vart av följande lagrum i 1920 års lag, nämligen 56 §

4 mom., 59 § andra stycket, 79 § första stycket, 81 § och 87 §, skall gälla

de bestämmelser, som under motsvarande lagrumsbeteckning finns upptagna

i lagen den 30 maj 1952 (nr 267 ) med vissa bestämmelser om val till

riksdagens andra kammare för perioden 1953—1956,

att vad i 57 § 2 mom. tredje stycket och 72 § sjätte stycket 1920 års lag

sägs om samma lag skall gälla jämväl beträffande 1952 års lag och nu ifrågavarande

lag,

att det i 59 § fjärde stycket 1920 års lag angivna formuläret skall ersättas

av formulär av den lydelse bilaga vid 1952 års lag utvisar

samt att i 88 § andra stycket 1920 års lag orden »enligt 87 § av lagen om

val till riksdagen» skall utbytas mot orden »enligt lagen med vissa bestämmelser

om val till riksdagens andra kammare för perioden 1969—1972».

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I lag eller särskild författning förekommande hänvisning till stadgande,

vilket ersatts av bestämmelse i denna lag, skall avse sistnämnda bestämmelse.

1 Senaste lydelse av 56 § 3 mom. se 1944: 84, av 56 § 4 mom. se 1952: 264, av 57 och 72 §§ se

1967:832, av 59 och 79 §§ se 1952:264 samt av 81 och 87 §§ se 1940:550.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1968

3

Förslag

till

Lag

med vissa bestämmelser om valen den 15 september 1968 till riksdagens

andra kammare

Härigenom förordnas som följer.

Förrättas samtidigt med valen den 15 september 1968 till riksdagens andra

kammare i något valdistrikt även kommunalt val, skall den omständigheten

att vid riksdagsmannavalet avgetts valsedel som har val- eller valkretsbeteckning

för det kommunala valet icke föranleda att sedeln blir ogiltig.

Sedeln tillgodoräknas det parti som angetts på denna men namnen anses

obefintliga.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1968

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen

Härigenom förordnas i fråga om lagen den 26 november 1920 om val till

riksdagen1, dels att 31, 32, 70 och 95 §§ skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan anges, dels att rubriken omedelbart före 70 § skall lyda »Om rätt

för väljare att i vissa fall avlämna valsedel å postanstalt, hos svensk utlandsmyndighet

eller å fartyg».

(Nuvarande lydelse)

31

1. Varje kommun skall med de

undantag, som här nedan i mom.

2—7 angivas, bilda ett valdistrikt.

2. Är stad delad i valkretsar för

val av stadsfullmäktige, utgör sådan

valkrets ett valdistrikt vid riksdagsmannaval,

såvida icke jämlikt

mom. 3 ytterligare delning i valdistrikt

beslutes.

3. Stad eller valkrets för stadsfullmäktigval

må, där så finnes

lämpligt, delas i två eller flera valdistrikt.

4. Är landskommun delad i valkretsar

för val av kommunalfullmäktige,

utgör sådan valkrets ett

valdistrikt vid riksdagsmannaval,

såvida icke jämlikt mom. 6 eller 7

ytterligare delning i valdistrikt beslutes.

(Föreslagen lydelse)

§•

1. Varje kommun skall med de

undantag, som här nedan i mom.

2—3 angivas, bilda ett valdistrikt.

2. Är kommun delad i valkretsar

för val av kommunalfullmäktige eller

stadsfullmäktige, utgör sådan

valkrets ett valdistrikt vid riksdagsmannaval,

såvida icke jämlikt inom.

3 ytterligare delning i valdistrikt beslutes.

3. Kommun eller valkrets för val

av kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige

må, där så finnes lämpligt,

delas i två eller flera valdistrikt

för riksdagsmannaval.

1 Senaste lydelse av 31 § se 1930:180, av 32 § se 1963:127 samt av 70 och 95 §§ se 1967: 832.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 7968

.)

(Nuvarande lydelse)

5. Höra delar av landskommun

till olika valkretsar för riksdagsmannaval

eller landstingsmannaval,

bildar varje del ett valdistrikt för

riksdagsmannaval, där ej jämlikt

mom. 6 eller 7 ytterligare delning i

valdistrikt beslutes.

6. Landskommun, valkrets för

kommunalfullmäktigval eller sådan

del av kommun, som i mom. 5 sägs,

skall, där antalet invånare i sådan

kommun, valkrets eller del av kommun

överstiger 3 000, indelas i två

eller flera valdistrikt med högst

3 000 invånare; dock att på framställning

av kommunalstämma

Konungens befallningshavande må

härifrån medgiva undantag, där särskilda

förhållanden inom kommunen

anses göra sådan indelning obehövlig

eller olämplig.

7. Om landskommun, valkrets för

kommunalfullmäktigval eller sådan

del av kommun, som i mom. 5 sägs,

till följd av samfärdsförhållanden

eller andra orsaker finnes icke lämpligen

böra utgöra ett enda valdistrikt,

må sådan kommun, valkrets

eller del av kommun delas i två eller

flera valdistrikt.

32

1. Förslag om indelning i valdistrikt,

som i 31 § 3 och 7 mom. sägs,

må väckas genom framställning hos

Konungens befallningshavande av

den, som är boende och vid riksdagsmannaval

röstberättigad inom den

kommun eller del av kommun, om

vars delning i valdistrikt är fråga.

Ej må framställning bifallas med

mindre yttrande inhämtats från

1*—Bihang till riksdagens protokoll

(Föreslagen lydelse)

1. Förslag om indelning i valdistrikt,

som i 31 § 3 mom. sägs, må

väckas genom framställning hos

Konungens befallningshavande av

den, som är boende och vid riksdagsmannaval

röstberättigad inom

den kommun eller del av kommun,

om vars delning i valdistrikt är fråga.

Ej må framställning bifallas med

mindre yttrande inhämtas från kom1968.

1 samt. Nr 87

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 ur 1968

ti

(Nuvarande lydelse)

munalfullmäktige eller i stad stadsfullmäktige.

Skall kommun på landet

delas, må delar av samma by eller

hemman ej utan synnerliga skäl

förläggas till olika valdistrikt.

Utan föregående framställning

vare Konungens befallningshavande

berättigad och i fall, varom stadgas

i 81 § 6 inom., pliktig att om indelning

i valdistrikt eller ändring i redan

skedd indelning förordna, sedan

på landet kommunalfullmäktige

och i stad stadsfullmäktige beretts

tillfälle att i ärendet avgiva yttrande.

Om ändring i distriktsindelning

vare Konungens befallningshavande

pliktig att i den ordning nyss sagts

förordna även för det fall, att så erfordras,

då kommun, efter att tidigare

hava indelats i valdistrikt för

riksdagsmannaval, delas i valkretsar

för val av kommunalfullmäktige

eller stadsfullmäktige.

Beslut angående--------------

2. Över beslut, som i 1 mom. avses,

må besvär anföras i den ordning,

som är bestämd för överklagande

av Konungens befallningshavandes

utslag i mål, vilka bedömas

efter förordningarna om kommunalstyrelse.

70

1. Är någon på grund av vistelse

å annan ort inom riket förhindrad

att utöva sin rösträtt vid valförrättningen

för det valdistrikt, där han

är i röstlängden uppförd, må han å

valdagen avlämna valsedel, avseende

valet i valkretsen dit nämnda

(Föreslagen lydelse)

fullmäktige eller i stad stadsfullmäktige.

Skall kommun på landet delas,

må delar av samma by eller hemman

ej utan synnerliga skäl förläggas

till olika valdistrikt.

Utan föregående framställning

vare Konungens befallningshavande

berättigad att om indelning i valdistrikt

eller ändring i redan skedd

indelning förordna, sedan på landet

kommunalfullmäktige och i stad

stadsfullmäktige beretts tillfälle att

i ärendet avgiva yttrande. Om ändring

i distriktsindelning vare

Konungens befallningshavande pliktig

att i den ordning nyss sagts förordna

för det fall, att så erfordras, då

kommun, efter att tidigare hava indelats

i valdistrikt för riksdagsmannaval,

delas i valkretsar för val av

kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige.

------skall angivas.

2. över beslut, som i 1 mom. avses,

må besvär anföras i den ordning,

som är bestämd för överklagande

av Konungens befallningshavandes

utslag i mål, vilka bedömas

efter kommunallagen den 18 december

1953 (nr 753) och kommunallagen

för Stockholm den 1 mars 1957

(nr 50).

§•

1. Är någon på grund av vistelse

å annan ort inom riket förhindrad

att utöva sin rösträtt vid valförrättningen

för det valdistrikt, där han

är i röstlängden uppförd, må han å

valdagen avlämna valsedel, avseende

valet i valkretsen dit nämnda

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1968

/

(Nuvarande lydelse)

distrikt hör, å postanstalt. Den som

vårdas eller tjänstgör å sjukvårdsanstalt

inom riket, vid vilken postanstalt

finnes inrättad, må å valdagen

där avlämna valsedel, som nyss

sagts, ändock att sjukvårdsanstalten

är belägen å den ort, där han är i

röstlängden uppförd.

2. Kan med----7------------

3. Vistas röstberättigad-------

Förekommer, då------

(Föreslagen lydelse)

distrikt hör, å postanstalt. Den som

vårdas eller tjänstgör å sådan sjukvårdsanstalt

eller anstalt som förvaltas

av kriminalvårdsstyrelsen,

vid vilken postanstalt finnes inrättad,

må å valdagen där avlämna valsedel,

som nyss sagts, ändock att anstalten

är belägen å den ort, där han

är i röstlängden uppförd.

--inom riket.

-------å fartyget.

---skall ske.

95 §.

Valnämnden åligger ------------ ordentligen verkställas.

Kostnaden för de anordningar,

som avses i 60 § och 60 a §, och för

kungörande, som åligger valnämndens

ordförande, samt för blanketter

till röstkort, som upprättas av

valnämnderna, skall gäldas av kommunerna,

vilka jämväl hava att tillhandahålla

lämpliga vallokaler.

Röstmottagare å----------uppdragets fullgörande.

Kostnaden för de anordningar,

som avses i 60 § och 60 a §, och för

kungörande, som åligger valnämndens

ordförande, skall gäldas av

kommunerna, vilka jämväl hava att

tillhandahålla lämpliga vallokaler.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt däxå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1968

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas, dels att 35 § 1 inom. och 59 § kommunala vallagen

den 6 juni 19301 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att

rubriken till 6 kap. skall lyda »Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna

valsedel å postanstalt, hos svensk utlandsmyndighet eller å fartyg».

(Nuvarande lydelse)

35

1 inom. Vid allmänt val av landstingsman,

kommunalfullmäktige och

stadsfullmäktige, så ock vid annat

kommunalval, beträffande vilket

Konungen förordnat att röstmottagning

å postanstalt skall äga rum å

valdagen, må röstberättigad som på

grund av vistelse å annan ort inom

riket är förhindrad att utöva sin

rösträtt vid valförrättning för del

valdistrikt, där han är uppförd i

röstlängden, å valdagen avlämna valsedel

å postanstalt. Vid val som nu

sagts må den, som vårdas eller

tjänstgör å sjukvårdsanslalt inom

riket, vid vilken postanstalt finnes

inrättad, å valdagen där avlämna

valsedel, ändock att sjukvårdsanstalten

är belägen å den ort, där väljaren

är uppförd i röstlängden.

Vid annat kommunalval än som

avses i första stycket må röstberättigad

närmaste helgfria dag före val
-

(Föreslagen lydelse)

§•

1 inom. Vid allmänt val av landstingsinän,

kommunalfullmäktige och

stadsfullmäktige, så ock vid annat

kommunalval, beträffande vilket

Konungen förordnat att röstmottagning

å postanstalt skall äga rum å

valdagen, må röstberättigad som på

grund av vistelse å annan ort inom

riket är förhindrad att utöva sin

rösträtt vid valförrättning för det

valdistrikt, där han är uppförd i

röstlängden, å valdagen avlämna valsedel

å postanstalt. Vid val som nu

sagts må den, som vårdas eller

tjänstgör å sådan sjukvårdsanstalt

eller anstalt som förvaltas av kriminalvårdsstyrelsen,

vid vilken postanstalt

finnes inrättad, å valdagen

där avlämna valsedel, ändock att

anstalten är belägen å den ort, där

väljaren är uppförd i röstlängden.

Vid annat kommunalval än som

avses i första stycket må röstberättigad

närmaste helgfria dag före val
-

1 Senaste lydelse av 35 § 1 mom. se 1962: 72 och av 59 § se 1966: 94.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kiingl. Maj. ts proposition nr 87 år 1968

(Nuvarande lydelse)

dagen avlämna valsedel å postanstalt,

om det med skäl kan antagas

att den röstberättigade på grund av

vistelse å annan ort inom riket eller

på grund av vård eller tjänstgöring

a sjukvårdsanstalt inom riket är förhindrad

att utöva sin rösträtt a valdagen.

(Föreslagen lydelse)

dagen avlämna valsedel å postanstalt,

om det med skäl kan antagas

att den röstberättigade på grund av

vistelse å annan ort inom riket eller

på grund av vård eller tjänstgöring

å sjukvårdsanstalt eller anstalt som

förvaltas av kriminalvårdsstyrelsen

är förhindrad att utöva sin rösträtt

å valdagen. : ■

59

Valnämnden åligger —---order

Kostnaden för kungörande, som

åligger valnämndens ordförande,

ävensom utgifter för blanketter till

röstkort och för kuvert, som avses

i 26. 28 och 29 §§, samt de i 84 § omförmälda

omslagen skola gäldas vid

val av kyrkofullmäktige av församlingen

och i övriga fall av kommunen,

vilken jämväl har att tillhandahålla

lämpliga vallokaler och bestrida

kostnaden för de anordningar,

som avses i 26 § och 26 a §.

Röstmottagare å---------uppdrag

§•

tligen verkställas.

Kostnaden för kungörande, som

åligger valnämndens ordförande,

ävensom utgifter för kuvert, som avses

i 26, 28 och 29 §§, samt de i 34 §

omförmäldå omslagen skola gäldas

vid val av kyrkofullmäktige av församlingen

och i övriga fall av kommunen,

vilken jämväl har ätt tillhandahålla

lämpliga vallokaler och

bestrida kostnaden för de anordningar,

som avses i 26 § och 26 a §.

sfs fullgörande.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung!. Maj. ts proposition nr 87 år 1068

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj. t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den lä mars

1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Asp
ling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer,

Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om tillämpning av

den jämkade uddatalsmetoden med kartellförbud vid 1968 års val till riksdagens

andra kammare, in. m., och anför.

Ordinarie val till riksdagens andra kammare skall äga rum den 15 september

i år. Inför de förestående valen måste statsmakterna ta ställning till

frågan om förlängning av den provisoriska lagstiftning om ett valsystem

med jämkad uddatalsmetod och kartell förbud som hittills tillämpats vid

alla andrakammarval sedan år 1952.

Dessutom bör övervägas viss uppmjukning av bestämmelserna i lagen

den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen (ValL) om kassation

av valsedlar på grund av misstag från väljarnas sida. En sådan uppmjukning

aktualiseras av att kommunalval torde komma att förrättas samtidigt

med andrakammarvalen i ett antal kommuner, som berörs av kommunsammanslagning.

Tidigare erfarenheter visar att nuvarande, jämförelsevis

stränga kassationsbestämmelser kan leda till onödig kassation i andrakamrnarvalen

när flera val förrättas på samma gång.

Riksdagen har vid flera tillfällen diskuterat möjligheterna att underlätta

valdeltagandet för intagna i kriminalvårdsanstalt och för anställda vid

sådan anstalt genom att på valdagen inrätta tillfälliga postanstalter vid

kriminalvårdsanstalterna. Detta är numera praktiskt genomförbart. För att

denna nya möjlighet till poströstning skall kunna utnyttjas i full utsträckning

bör nu övervägas vissa ändringar i ValL och kommunala vallagen den

6 juni 1930 (nr 253) (KVL).

1965 års valtekniska utredning1 avlämnade på våren 1967 betänkandet

»Förtidsröstning och gemensamma tvådagarsval» (SOU 1967:27). Betän
1

Ledamöter borgmästaren Björn Widegren, ordförande, riksdagsledamoten Thure Dahlberg,

byrådirektören Stig Lundgren samt riksdagsledamöterna N. Yngve Nilsson, Olaus Nyberg och

Ivan Svanström.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1968

kandet har remissbehandlats. Yttranden liar avgetts av regeringsrättens ledamöter,

poststyrelsen, statskontoret, statistiska centralbyrån, överståthållarämbetet

(ÖÄ), samtliga länsstyrelser, grundlagberedningen, Svenska landstingsförbundet,

Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet.

ÖÄ och vissa länsstyrelser bär vid sina remissyttranden fogat yttranden från

valnämnder och andra kommunala organ.

I sitt betänkande har valtekniska utredningen föreslagit åtskilliga ändringar

i valförfarandet. Några av dessa, som har omedelbart samband med

den förestående författningsreforinen, har behandlats i prop. 1968: 27. Andra

bär eu annan karaktär och bör prövas fristående. I detta sammanhang bör

las upp ett förslag av valtekniska utredningen om sådana ändringar i bestämmelserna

i ValL om valdistriktsindelning att samma principer kommer

att gälla för landskommuner som för städer.

Slutligen bör här behandlas en fråga om kostnaderna för röstkortsblankctter.

Nyligen införda tekniska metoder och arbetsrutiner i fråga om framställning

av röstkort ger anledning att överväga om staten skall överta de

kostnader för blanketter till röstkort som kommunerna hittills har svarat

för. Även en sådan reform förutsätter ändringar i ValL och KYL.

Fråga om tillämpning av den jämkade uddatalsmetoden med kartellförbud vid

1968 års val till riksdagens andra kammare

Enligt 18 g riksdagsordningen (RO) skall andra kammarens ledamöter

väljas för en tid av fyra år genom omedelbara och proportionella val. Närmare

bestämmelser om valen meddelas i ValL.

Val förrättas inom valkretsar. Fördelningen av platserna grundar sig på

användningen av välj arbeteckningar. Minst en välj arbeteckning skall finnas

på valsedeln. På samma sedel får användas högst tre sådana beteckningar

(kartell-, parti- och fraktionsbeteckning). Vid röstsammanräkningen ordnas

valsedlarna efter välj arbeteckning. Valsedlar med samma första beteckning

förs samman i grupper. Genom särskilda uträkningar bestäms ordningsföljden

mellan grupperna. Fördelningen sker enligt den s. k. d’Hondtska

metoden. Platserna tilldelas, en efter annan, den grupp som för varje gång

uppvisar det största jämförelsetalet. För varje grupp utgörs jämförelsetalet

av gruppens röstetal, så länge gruppen inte fått någon plats. Därefter

får man gruppens jämförelsetal genom att man delar röstetalet med antalet

redan erhållna platser ökat med 1.

1 skrivelse den 7 maj 1949 (nr 208) hemställde riksdagen om utredning av

frågan om reformering av det proportionella valsystemet vid andrakaminarval.

Utredningen uppdrogs åt 1950 års folkomröstnings- och valsättsutred•ling.

I betänkandet »Det proportionella valsättet vid val till riksdagens andra

kammare» (SOU 1951:58) lade utredningen fram förslag till en ny

fördelningsmetod vid andrakammarval. Denna metod, den s. k. uddatals
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 ur 1OU8

metoden, innebär att mandaten fördelas mellan partierna med ledning av

jämförelsetal, som erhålls genom att successivt dividera röstetalet med 1.

d, 5, 7 osv. För att förebygga partisplittring och valtaktisk uppdelning ar''

parti i mindre väljargrupper föreslog utredningen att uddatalsmetoden

skulle kombineras med eu spärr. Parti som inte fått minst 60 % av sammanlagda

antalet röster i valkretsen, delat med det antal platser, som skulle

besättas i kretsen, skulle inte få vara med i mandatfördelningen.

I prop. 1952: 175 framhöll dåvarande chefen för justitiedepartementet

att det var vanskligt att utan ytterligare överväganden ta slutlig ställning

till frågan hur valsättet i framtiden borde vara utformat. Han föreslog därför

att en jämkad uddatalsmetod, som på det föreliggande utredningsmaterialet

kunde bedömas som den mest ändamålsenliga, skulle prövas för valperioden

1953—1956. Den förordade metoden skilde sig från utredningens

förslag på det viset att den inte innehöll någon särskild spärr. I stället sattes

det första divisionstalet till 1,4. Jämförelsetalen skulle alltså erhållas se
O
nom

att man Successivt dividerade partiernas röstetal med först 1,4 och sedan

3, 5, 7 osv. Mer än en beteckning skulle inte få förekomma på valsedel.

Någon möjlighet för två eller flera partier att som tidigare gå samman i kartell

skulle alltså inte finnas. Det förordades att de nya reglerna skulle tas

in i en särskild lag som skulle gälla för valperioden 1953—1956.

Riksdagen antog det framlagda förslaget med vissa jämkningar (KU 22,

rskr 265). Den 30 maj 1952 utfärdades lag med vissa bestämmelser om val

till riksdagens andra kammare för perioden 1953—1956 (SFS 267). Samma

bestämmelser kom enligt beslut år 1956 (prop. 11, EU 4, rskr 125, SFS 78)

att gälla för andrakammarval för perioden 1957—1960 och enligt beslut är

1960 (prop. 8, KU 8, rskr 135, SFS 68) för perioden 1961—1964 samt enligt

beslut år 1964 (prop. 29, KU 2, rskr 84, SFS 58) för perioden 1965—

1968.

Det år 1952 för andrakammarvalen provisoriskt antagna valsystemet blev

år 1954 (prop. 71, KU 3, rskr 111, SFS 79) provisoriskt gällande också för

val av landstingsmän och kommunala fullmäktige för perioden 1955—1958.

Dess giltighet för kommunalvalen förlängdes enligt beslut år 1958 (prop. 24,

KU 11, rskr 156, SFS 139) för perioden 1959—1962 och enligt beslut år

1961 (prop. 175, KU 18, rskr 376, SFS 608) för perioden 1963—1966 samt

enligt beslut år 1966 (prop. 31, KU 27, rskr 129, SFS 92) för perioden

1967—1970.

I prop. 1968: 27 har lagts fram förslag till en partiell författningsreform.

Propositionen har utarbetats på grundval av grundlagberedningens betänkande

»Partiell författningsreform» (SOU 1967:26) och valtekniska utredningens

inledningsvis omnämnda betänkande »Förtidsröslning och gemensamma

tvådagarsval» samt de remissyttranden som avgetts över dessa. I

propositionen föreslås bi. a. införandet av ett nytt kammar- och valsystem.

Den nuvarande tvåkammarriksdagen skall enligt förslaget ersättas med en

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj.ts proposition nr 87 år 1968 1 3

enkammarriksdag med 350 ledamöter. Det nya systemet för val Ull riksdagen

går i princip ut på att varje parti skall få mandat i riksdagen i förhållande

till det antal röster som i hela landet avgetts för partiet (riksproportionalitet).

Av de 350 mandaten i riksdagen skall 310 fördelas inom valkretsarna

medan återstående 40 mandat skall användas för att utjämna de

avvikelser från riksproportionaliteten som kan uppstå vid fördelningen inom

valkretsarna. För att motverka en inte önskvärd partisplittring i riksdagen

har emellertid vissa spärrar mot småpartier byggts in i systemet. I det nya

systemet skall mandaten fördelas mellan partierna enligt den jämkade uddatalsmetoden

med 1,4 som första divisor, dvs. samma metod som provisoriskt

tillämpats sedan år 1952. I propositionen föreslås också alt bestämmelserna

om det nya valsättet skall tas in i RO.

Författningsreformen föreslås träda i kraft den 1 januari 1971. Det första

valet till den nya riksdagen kommer att hållas i september 1970.

Antar riksdagen de förslag som lagts fram i prop. 1968:27, kommer

valperioden för ledamöterna i de nuvarande två kamrarna att upphöra vid

utgången av år 1970 Det val till riksdagen andra kammare, som skall hållas

den 15 september i år, måste emellertid självfallet ske enligt nuvarande

bestämmelser i RO och ValL och avse perioden 1969—1972. Vid valet

bör användas samma valmetod i förening med kartellförbud som hittills

tillämpats vid andrakammarvalen sedan år 1952. Jag förordar därför

att det nuvarande provisoriska valsystemet får gälla för den valperiod som

börjar löpa den 1 januari 1969. Bestämmelserna bör — med vissa redaktionella

jämkningar — utformas på motsvarande sätt som i lagen den 13

mars 1964 (nr 58) med vissa bestämmelser om val till riksdagens andra

kammare för perioden 1965—1968.

Det nuvarande provisoriska valsystemet med jämkad uddatalsmetod är

konstruerat så att det utan samverkan mellan partier skall ge en rimlig

proportionell rättvisa mellan partierna om man ser till valresultatet för

landet i dess helhet. En grundläggande förutsättning för att systemet skall

ge ett sådant resultat är att kartellförbudet respekteras och valtaktisk samverkan

mellan partier inte etableras. Denna förutsättning har varit klart uttalad

både då systemet första gången antogs och vid senare tillfällen då förlängning

av provisoriet beslutats (se bl. a. prop. 1966:31 s. 14). Jag utgår

från att de politiska partierna inte skall försöka hindra den åsyftade proportionaliteten

vid mandatfördelningen genom valtaktisk samverkan som

är oförenlig med grundtankarna i systemet.

Fråga om viss uppmjukning av Vallas kassationsbestämmelser

Den kommunreform, som riksdagen år 1962 fattade principbeslut om, innebär

att antalet borgerliga primärkommuner successivt nedbringas genom

ändringar i den kommunala indelningen. Åtskilliga indelningsändringar har

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 8/ ar 1!)(>8

redan kommit till stånd. Dessa har genomförts i anslutning till de allmänna

valen till riksdagen och de kommunala församlingarna. Samtidigt med valen

till andra kammaren år 1964 och vid kommunalvalen år 1966 förrättades

val av fullmäktige i åtskilliga kommuner som berördes av indelningsändringarna.

Ytterligare indelningsändringar är avsedda att genomföras vid

kommande årsskifte. Kommunala val som föranleds av dessa indelningsändringar

torde genomgående komma all förläggas till dagen för höstens

andrakammarval, den 15 september 1966, och alltså ske samtidigt med detta

val.

Samtidiga riksdags- och kommunalval kan med nuvarande valförfarande

och kassationsbestämmelser vålla vissa problem. Om väljarna förväxlar valsedlarna

för olika val kan detta leda till att fellagda valsedlar kasseras.

Reglerna om vad valsedel får innehålla är olika för riksdags- resp. kommunalval

(59 t; ValL och 25 S KVL). Sålunda får valsedel för kommunalt val

innehålla valbeteckning — dvs. beteckning i ord för det val sedeln avser

medan sådan beteckning inte är tillåten på riksdagsvalsedel. Förekommer

sådan beteckning på riksdagsvalsedeln anses enligt stadgad praxis sedeln

märkt och därför ogiltig.

Erfarenheter från tidigare tillfällen, då riksdags- och kommunalval förrättats

samtidigt, visar att det på sina håll förekommer att valsedlar förväxlas

i inte obetydlig utsträckning. År 1964 förrättades val av stadsfullmäktige

i Sundsvall samtidigt med riksdagsvalet. Vid sammanräkningen

konstaterades, all omkring 800 av totalt närmare 82 000 vid riksdagsvalet

i valdistrikten avgivna valsedlar — över 2 ''/ — var försedda med valbeteckning

för stadsfullmäktigvalet. Dessa valsedlar förklarades ogiltiga. Totala

antalet ogiltiga valsedlar exklusive poströsterna var knappt 1 100. Som

jämförelse kan nämnas att kassationsprocenten för hela riket vid samma

val var 0,65. Anmärkas kan också att den definitiva sammanräkningen i

Väslernorrlands län visade att det sisla mandatet i kretsen erövrades med

mycket liten röstmarginal.

Prop. 1968:27 innehåller förslag till omfattande ändringar i vallagstiftningen,

bl. a. i fråga om valsedels utseende och ogiltighet. De nya reglerna

har utformats mot bakgrund av förslaget att ordinarie riksdagsval och

allmänna borgerliga kommunalval i fortsättningen alltid skall förrättas vid

ett och samma tillfälle. Enligt förslaget skall valsedlarna vid de samtidigt

förrättade valen vara olikfärgade. Valbeteckning blir tillåten på valsedlar

för alla slag av val. Kassationsbestämmelserna uppmjukas väsentligt och valsedel

blir — bortsett från fall då sedeln saknar partibeteckning eller inte

upptar något giltigt namn i princip ogiltig endast då det framgår av omständigheterna

att väljaren uppenbarligen haft för avsikt afl »märkas, sedeln.

Felaktigt placerade beteckningar eller ovidkommande uppgifter eller

anteckningar skall alltså enligt förslaget i princip inte leda till kassation. Har

väljaren i samma kuvert lagt två eller tre valsedlar som alla har samma partibeteckning

skall visserligen namnen enligt förslaget anses som obelintliga

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 ur 1968 15

men en röst tillgodoräknas det parti som ungetts på valsedlarna. De nya

reglerna om valsedels utseende och ogiltighet har förelagts årets riksdag till

antagande under förutsättning att de samtidigt föreslagna grundlagsändringarna

blir definitiva och de skall enligt propositionen tillämpas första

gången vid de samtidiga val till riksdag och kommunala församlingar som

föreslås skola hållas hösten 1970.

De i prop. 1968: 27 föreslagna nya bestämmelserna om valsedels ogiltighet

ger i viss mån uttryck för en ny inställning till kassationsproblematiken.

Man bör enligt propositionen kunna vara väsentligt mindre sträng vid

prövningen av valsedlar med felaktig utformning än f. n. utan att valhemligheten

äventyras därigenom.

1 och för sig skulle det enligt min mening ha varit önskvärt att tillämpa

de nya, mildare reglerna redan vid 1968 års andrakammarval i sådana kommuner

där det blir aktuellt med samtidiga riksdags- och kommunalval. Bestämmelserna

i prop. 1968: 27 om valsedels ogiltighet är emellertid nära

anknutna till de nya regler som föreslagits beträffande valsedlarnas utformning.

Bl. a. skall enligt propositionen i framtiden användas valsedlar av

olika färg för olika slag av val. Av praktiska skäl är det inte möjligt att

genomföra systemet med olikfärgade valsedlar redan till 1968 års andrakammarval.

Däremot bör man utan olägenhet kunna uppmjuka nuvarande ogiltighetsregler

i ValL på sådant sätt att den vanligast förekommande kassationsanledningen

— att väljaren använt valsedel med kommunal valbeteckning

vid riksdagsvalet — inte längre utgör grund för ogiltigförklaring av

valsedeln. För sådana fall hör regeln vara att valsedeln tillgodoräknas partiet

men namnen på valsedeln anses obefintliga.

Med hänsyn till att de bestämmelser jag här föreslagit får aktualitet

endast i vissa kommuner och, om den planerade författningsreformen genomförs,

endast vid höstens andrakammarval torde den bästa lagtekniska

lösningen vara att man kompletterar ValL:s bestämmelser om valsedels

ogiltighet med en särskild lag som tar sikte just på kommuner med samtidiga

riksdags- och kommunalval och gäller endast för valet den 15 september

1968.

Fråga om poströstning på kriminalvårdsanstalter

I fråga om sättet för rösträttens utövning vid allmänna val gäller enligt RO

samt ValL och KVL som huvudregel att de röstberättigade på valdagen skall

infinna sig i vallokalen i det valdistrikt där de är uppförda i röstlängden och

där avlämna sina valsedlar. Från denna huvudregel har emellertid gjorts

vissa undantag. Sålunda får röstberättigad som på valdagen kommer att

uppehålla sig utom landet eller som tillhör vissa i vallagarna uppräknade

yrkeskategorier rösta på postanstalt före valdagen. För de röstberättigade

som vistas utom riket anordnas röstmottagning hos svenska utlandsmyn
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Knngl. Maj ris pre position nr 87 år 1968

digheter och på svenska fartyg. Röstberättigad som på valdagen befinner

sig på annan ort inom riket än den där han är uppförd i röstlängden får

rösta på posten på den ort där han befinner sig. Vårdas eller tjänstgör röstberättigad

på sjukhus, där postanstalt finns eller är tillfälligt inrättad, får

han på valdagen rösta på sådan postanstalt, även om sjukhuset ligger på

ort, där han är uppförd i röstlängden. Vidare får gift väljare rösta genom

sin make med s. k. valsedelsförsändelse. Sådan valsedelsförsändelse kan avlämnas

antingen i vallokalen på valdagen eller på posten före eller på valdagen

om den make som avlämnar försändelsen själv har rätt att poströsta.

Slutligen har också sjuka och handikappade vissa möjligheter att på valdagen

rösta med valsedelsförsändelse genom annan än make i vallokalen i sitt

eget. valdistrikt.

Gällande lagstiftning saknar alltså särbestämmelser beträffande röstberättigade

som är intagna i kriminalvårdsanstalt. I den mån sådan röstberättigad

inte kan rösta genom make eller under permission på valdagen

är han utestängd från möjligheten att delta i val.

Krav på att röstberättigade som är intagna i kriminalvårdsanstalt skall

ges ökade möjligheter att delta i val har rests tid efter annan både i riksdagen

och i den allmänna debatten. Frågan har även behandlats av olika

utredningar. I betänkandet »Underlättande av deltagande i allmänna val»,

som 190- års vallagssakkunniga avgav år 1945 och som ligger till grund

för de nuvarande reglerna om poströstning på sjukhus (SOU 1945:64),

berördes frågan om röstning på sjukvårdsanstalter inom fångvården. De

sakkunniga menade, att intagning i fångvårdsanstalt måste anses innebära

ett faktiskt hinder för rösträttsutövning, och ansåg att valhemligheten

inte skulle kunna bevaras på grund av de censurbestämmelser som

gällde för sådana anstalter. De sakkunniga avvisade tanken att öppna särskilda

möjligheter för intagna i fångvårdsanstalt att delta i val.

I betänkandet »Vissa frågor rörande allmänna val» (SOU 1961:20) tog

1955 års vnlntredning upp frågan på nytt. Utredningen ansåg det i och för

sig inte omotiverat att bereda personer som var intagna i fångvårdsanstalt

möjlighet att rösta. Emellertid borde man enligt utredningen i första hand

inrikta sig på att lösa frågan om de sjukas och handikappades röstning.

1 betänkandet framlades inte något förslag i fråga om intagna i fångvårdsanstalter.

Vid remissbehandlingen av betänkandet förordade inte någon remissinstans

att omedelbara åtgärder skulle vidtas i syfte att underlätta valdeltagandet

för intagna i fångvårdsanstalt. I fångvårdsstyrelsens remissyttrande

framhölls att ungefär hälften av de intagna redan hade möjlighet att

rösta genom äktamakeförsändelse eller vid personlig röstavgivning under

permission. Fångvårdsstyrelsen konstaterade att övriga intagna var utestängda

från valdeltagande och fortsatte.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kung!. Maj:ts proposition nr 87 år 1968

Enligt fångvårdsstyrelsens uppfattning kan det inte anses tillfredsställande

att en grupp väljare sålunda till följd av tvångsåtgärder från samhällets

sida är avskuren från rätten att deltaga i de allmänna valen. Att den ena

hälften av de intagna men inte den andra har möjlighet att rösta kan med

skäl uppfattas som eu orättvisa. Ur resocialiseringssynpunkt skulle det också

vara av värde om de intagnas samhällsintresse kunde väckas genom att

de får tillfälle att följa valkampanjerna och själva rösta. Särskilda åtgärder

bör därför vidtagas för att underlätta de intagnas röstning. Då åtgärder

i detta syfte onekligen skulle kunna te sig utmanande mot andra grupper av

väljare som av olika yttre omständigheter är förhindrade att rösta, såsom

sjuka, avlägset boende och personer med viss tjänstgöring på valdagen, förutsättes

dock att utredningens förslag skall resultera i att det sörjes för att

sådana väljargrupper får ökade möjligheter att deltaga i valen. Styrelsen

erinrar också om att — därest frågan löses med en form av poströstning —

jämväl den på valdagen tjänstgörande personalen hör beredas tillfälle att

rösta på postanstalten även om denna är belägen i befattningshavarens

hemort.

Generalpoststyrelsen betonade i sitt remissyttrande att flera skäl — framför

allt den rådande personalsituationen — talade mot inrättande av tillfälliga

postanstalter för röstmottagning på fångvårdsanstalterna. Under alla

omständigheter ansåg styrelsen att frågan borde vila i avvaktan på ätt spörsmålet

om de sjukas röstning blev slutgiltigt löst.

Valutredningen återkom till frågan om de intagnas valdeltagande i sitt

år 1963 avgivna slutbetänkande »Några valfrågor» (SOU 1963:54) och

föreslog —- »icke utan viss tvekan» — att postanstalt för röstning på valdagen

skulle få inrättas vid fångvårdsanstalt och allmän vårdanstalt för

alkoholmissbrukare. Utredningen återgav uppgifter i fångvårdsstyrelsens

cirkulär nr 5/1962 om vård och behandling vid fångvårdsanstalterna, enligt

vilket röstberättigad intagen inte kan påräkna permission för att få

delta i allmänt val men intagen, som är gift, på begäran skall erhålla

möjlighet att avlämna valsedel genom sin make. Den tveksamhet utredningen

kände inför sitt eget förslag motiverades med att klarhet om de organisatoriska

förutsättningarna för förslagets genomförande kunde vinnas

först sedan det nya systemet för sjukas och åldringars valdeltagande kommit

till användning. Utredningens förslag beträffande intagna i fångvårdsanstalter

och anstalter för alkoholmissbrukare föranledde emellertid inte

någon åtgärd. Statsmakterna ansåg (prop. 1964: 59, KU 11, rskr 188) att

prövningen av förslaget, i enlighet med vad flertalet remissinstanser förordade,

borde anstå tills vidare.

Vid fjolårets och årets riksdag har i motioner (1967 I: 188 och 203 och

II: 242 och 263 samt 1968 I: 207 och 227 och II: 270 och 297) yrkats att åtgärder

skall vidtas för att ge intagna i kriminalvårdsanstalt större möjligheter

att delta i val. Vid sin behandling av 1967 års motioner anslöt sig konstitutionsutskottet

(utlåtande nr 39) visserligen till motionernas syfte men

utskottet förordade inte något initiativ från riksdagens sida. Utskottet hän
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1968

visade till gjorda utredningar och framhöll att vallagstiftningen f. n. var

föremål för en fullständig översyn. Det var att vänta, uttalade utskottet, att

frågan om de i kriminalvårdsanstalt intagnas röstningsmöjligheter därvid

skulle komma upp till prövning. I sitt utlåtande (nr 4) över motionerna

1:207 och 11:270 vid årets riksdag hänvisar utskottet till sitt år 1967 avgivna

utlåtande. Riksdagen har både år 1967 och i år godkänt vad utskottet

anfört.

1 skrivelse till Kungl. Maj :t den 8 mars i år har poststyrelsen anmält att

postverket nu har betydligt bättre möjligheter än tidigare att bedöma i vilken

utsträckning dess resurser kan komma att tas i anspråk för röstningen

vid de ordinarie postanstalterna samt vid de tillfälliga postanstalterna på

sjukhusen. Med hänsyn härtill och till den avsevärt förbättrade tillgången

på utbildad personal anser sig postverket kunna åta sig att i samarbete med

kriminalvårdsmyndigheterna anordna röstmottagning även vid kriminalvårdsanstalterna

vid årets andrakammarval. Åtagandet gäller dock — botonas

det i skrivelsen — under förutsättning att postanstalterna inte i övrigt

kommer att åläggas några i förhållande till senast hållna val väsentligt

ökade uppgifter i samband med poströstningen. Styrelsen sammanfattar.

Postverket har således för sin del nu resurser för att anordna poströstning

på kriminalvårdsanstalter enligt f. n. gällande poströstningssystem. För att

poströstningen vid dessa anstalter skall kunna utnyttjas till fullo erfordras

ändring av 70 § 1 mom. lagen om val till riksdagen och 35 § 1 inom. kommunala

vallagen, så att även interner och vårdpersonal, som är uppförda i

röstlängden på den ort där kriminalvårdsanstalten är belägen, får rätt att

poströsta på vårdanstalten.

Avslutningsvis framhåller poststyrelsen att den förutsätter att postverkets

kostnader för röstmottagning på kriminalvårdsanstalterna, liksom verkets

övriga kostnader för röstmottagningen, helt bestrids av statsverket.

Det reformarbete som sedan lång tid tillbaka pågått på vallagstiftningens

område har som ett av sina främsta mål haft att underlätta valdeltagande

för väljarna. Mycket har också gjorts för att ge väljare som av olika skäl

inte kan inställa sig personligen vid valförrättningen i det egna valdistriktet

möjlighet att på annat sätt utöva sin rösträtt. Fortfarande finns emellertid

vissa kategorier av väljare som har svårt att delta i val eller är avskurna

trån möjlighet härtill. En sådan kategori är de som intagits för vård i

kriminalvårdsanstalt. Antalet intagna i kriminalvårdens anstalter uppgick

den 1 februari 1968 till 5 546. I denna siffra ingår inte bara sådana som

dömts till fängelse eller internering eller genom bötesförvandling ålagts

fängelse utan även häktade och sådana som dömts till ungdomsfängelse

samt ytterligare några smärre grupper intagna. Om de beräkningar som

fångvårdsstyrelsen på sin tid gjorde i remissyttrande över valutredningens

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1!)68

år 1991 avgivna betänkande är riktiga, kan man utgå från att omkring

hälften av antalet intagna varken kan rösta genom valsedelsförsändelse eller

beredas permission på valdagen.

Principiellt är det inte tillfredsställande att en så stor del av de intagna

saknar möjlighet att rösta. De förslag som tidigare lagts fram och som gått

ut på att tillfälliga postanstalter skulle inrättas på kriminalvårdsanstalterna

för att råda bot på detta förhållande har inte kunnat realiseras av organisatoriska

skäl.

Det är glädjande att kunna konstatera att postverket, enligt vad poststyrelsen

uppgett i sin skrivelse den 8 mars 1968, nu har resurser att ordna

röstmottagning även på kriminalvårdsanstalterna. Tillfälliga postanstalter

bör under sådana förhållanden anordnas redan vid årets val. För att poströstningsmöjligheten

på kriminalvårdsanstalter skall kunna utnyttjas fullt

ut bör, som poststyrelsen påpekal i sin skrivelse, göras vissa ändringar i

vallagarna. Enligt nuvarande bestämmelser om poströstning är sådan röstning

inte tillåten för den som på valdagen vistas på den ort där han är uppförd

i röstlängden. Så t. ex. kan en i Stockholms stad mantalsskriven och på

Långholmen intagen intern inte poströsta på anstalten även om en tillfällig

postanstalt inrättas där. Detta hinder bör nu undanröjas. På motsvarande

sätt som gäller i fråga om personal på sjukhus, bör också den som tjänstgör

på kriminalvårdsanslalt på valdagen få rösta på anstalten även om denna är

belägen i vederbörandes hemort.

Vad jag här föreslagit kräver ändringar i 70 § ValL och 35 § 1 mom.

första stycket KVL. Dessutom bör 35 § 1 mom. andra stycket KVL justeras

så att väljare som vårdas i eller tjänstgör på kriminalvårdsanslalt i likhet

med den väljare som vårdas eller tjänstgör vid sjukhus får rösta på postanstalt

före valdagen i vissa undantagsfall då poströstning på valdagen inte

förekommer. I lagtexten bör användas uttrycket »anstalt som förvaltas av

kriminalvårdsstyrelsen». Under detta begrepp går in även anstalter för dem

som är omhändertagna enligt lagen den 4 juni 1964 (nr 450) om åtgärder

vid samhällsfarlig asocialitet.

Fråga om ändrade regler för valdistriktsindelning i landskommun

För att underlätta valens genomförande indelas valkretsarna, inom vilka

valen förrättas, i valdistrikt. Indelningen i valdistrikt är en rent valteknisk

anordning. Den innebär inte att valdistrikten får någon representation och

den har ingen betydelse för mandatfördelningen.

Reglerna om valdistriktsindelningen vid andrakammarval ges i 31 och

32 §§ ValL. Som huvudregel gäller att varje kommun skall utgöra ett valdistrikt.

Från denna huvudregel uppställs följande undantag.

1. Är stad delad i valkretsar för val av stadsfullmäktige utgör sådan valkrets

ett valdistrikt, om inte ytterligare delning enligt punkt 2 beslutas.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1968

2. Stad eller valkrets för stadsfullmäktigval får delas i två eller flera valdistrikt

om detta bedöms lämpligt.

o. Är landskommun delad i valkretsar för val av kommunalfullmäktige,

utgör sådan valkrets ett valdistrikt, om inte ytterligare delning i valdistrikt

beslutas.

4. Hör delar av landskommun till olika valkretsar för riksdags- eller

landstingsval, bildar varje del ett valdistrikt för riksdagsval, om inte ytterligare

delning beslutas.

5. Landskommun, valkrets för kommunalfullmäktigval eller sådan del av

kommun som avses i punkt 4 skall i sin tur indelas i två eller flera valdistrikt

med högst, 3 000 invånare om antalet invånare i kommunen, valkretsen

eller kommundelen överstiger 3 000. Länsstyrelsen kan dock medge

undantag härifrån om särskilda förhållanden inom kommunen gör en sådan

indelning obehövlig eller olämplig.

6. Om landskommun, valkrets för kommunalfullmäktigval eller del av

sådan kommun, som omtalas vid punkten 4, till följd av samfärdsförhållanden

eller av andra orsaker, inte lämpligen bör utgöra ett enda valdistrikt,

tår sådan kommun, valkrets eller del av kommun delas i två eller flera

valdistrikt.

Enligt 32 § ValL får förslag om sådan indelning i valdistrikt, som avses

i punkterna 2 och 6, väckas genom framställning hos länsstyrelsen av den

som bor och vid riksdagsval är röstberättigad inom den kommun eller kommundel,

om vars indelning det är fråga. Sådan framställning får inte bifallas

utan att yttrande inhämtats från kommunal- eller stadsfullmäktige.

Länsstyrelsen är berättigad och i fall som omnämns under punkten 5 skyldig

att utan föregående framställning förordna om indelning i valdistrikt

eller ändring i redan skedd indelning sedan yttrande inhämtats från

kommunal- eller stadsfullmäktige. Länsstyrelsen är även skyldig att om

så erfordras förordna om ändring i distriktsindelning då kommun, efter

att tidigare ha indelats i valdistrikt för riksdagsval, delas i valkretsar för

val av kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige.

Är kommun indelad i valdistrikt vid val till riksdagens andra kammare

gäller indelningen även vid val av landstingsmän och stads- eller kommunalfullmäktige

(3 § 1 mom. KVL). För val av municipal- och kyrkofullmäktige

gäller särskilda indelningsregler (3 § 2 och 3 mom. KVL).

Valtekniska utredningen har i sitt betänkande »Förtidsröstning och gemensamma

tvådagarsval» lagt fram förslag till ändrade regler för valdistriktsindelningen

i landskommuner. Enligt förslaget skall landskommun

eller del av sådan kommun inte längre obligatoriskt delas i valdistrikt när

invånarantalet i kommunen eller kommundelen överstiger 3 000. Den för

städerna gällande bestämmelsen att indelningen i valdistrikt skall ske efter

vad som med hänsyn till de lokala förhållandena kan anses lämpligt föreslås

gälla även för landskommunerna. Utredningen hänvisar till att de nu
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1968

varande reglerna tillkom år 1921, då förhållandena på landsbygden var helt

andra än i dag. Landskommunernas tätorter växer mycket snabbt. De gällande

bestämmelserna om indelning av vissa kommuner i valdistrikt tvingar

till översyn av denna indelning nära nog varje år. Att genomföra en ny valdistriktsindelning

är emellertid en tidskrävande och omständlig procedur.

Täta ändringar av indelningen vållar också irritation bland väljarna. Många

kommuner begär därför dispens hos länsstyrelsen från skyldigheten att

göra ändringar i valdistriktsindelningen. Dispens meddelas bara för ett år

i taget. Länsstyrelsernas dispensgivning är restriktiv. Enligt utredningens

mening saknas numera skäl att låta valdistriktsindelningen i landskommunerna

ske efter andra och stelare regler än i städerna.

Utredningens förslag i nu behandlade del har tillstyrkts av alla remissinstanser

som yttrat sig över detta. Förslaget bör genomföras nu. Härför

krävs ändringar i 31 g och 32 § 1 mom. ValL. Samtidigt bör göras en redaktionell

ändring i 32 g 2 mom. ValL. Hänvisningen till förordningarna om

kommunalstyrelse bör ändras att avse kommunallagen den 18 december 1953

(nr 753) och kommunallagen för Stockholm den 1 mars 1957 (nr 50).

Fråga om ändrade regler rörande kostnadsansvaret för röstkortsblanketter

Enligt 55 a § ValL och 19 § KVL är det valnämndens uppgift att upprätta

röstkort för varje röstberättigad, som är upptagen i allmän röstlängd, då

andrakammarval och kommunalval skall förrättas. För den som är upptagen

i särskild röstlängd upprättas röstkort av länsstyrelsen. Röstkort skall

i princip innehålla uppgifter av tre slag, dels vissa personuppgifter, bl. a. den

röstberättigades namn, dels uppgifter om valdistrikt, vallokal och tid då

denna är öppen för röstmottagning, dels också uppgifter om det nummer

i röstlängden där den röstberättigade är upptagen. De närmare bestämmelserna

om upprättande av röstkort meddelas av Kungl. Maj :t i särskilda röstkortskungörelser.

Röstkortsframställningen har hittills i allmänhet skett på följande sätt.

Kommunerna bär anskaffat blanketter till röstkort och på dem låtit trycka

uppgifterna om valet. För denna tryckning har i regel kommunaktiebolaget

svarat. Dessa förtryckta blanketter har sedan sänts till länsstyrelserna som

med hjälp av sitt tryckande register försett dem med de nödvändiga personuppgifterna.

Röstkorten har därefter sänts till de olika valnämnderna som

kontrollerat korten och på dem fört in uppgifterna om var i röstlängden den

röstberättigade står upptagen.

I 95 § ValL och 59 § KVL föreskrivs att kommunerna skall svara för kostnaden

för blanketter till de röstkort som upprättas av valnämnderna. Med

hittills använd framställningsmetod har detta inneburit att kommunerna

svarat för papperskostnaden och för tryckningen av uppgifterna om valet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1968

Däremot har kommunerna inte påförts kostnaden för den medverkan vid

röstkortsframställningen som länsstyrelserna lämnat.

De röstkort som skall användas vid årets val framställs på ett nytt sätt.

I och med med övergången till ADB-system inom folkbokföringen har länsstyrelsernas

tryckande register försvunnit och ersatts med personband. ADBtekniken

kräver enhetliga blanketter. Enligt röstkortskungörelsen den 2

februari 1968 (nr 21) som gäller upprättande av röstkort både vid riksdagsoch

kommunalval skall statskontoret tillhandahålla länsstyrelserna och

kommunerna erforderliga blanketter. ADB-tekniken tillåter inte att blanketter

är förtryckta när personuppgifterna skall föras på dessa. Den nuvarande

ordningen enligt vilken blanketterna är förtryckta med uppgifterna

om valet när de kommer till länsstyrelsen blir alltså inte möjlig att använda

i fortsättningen. Enligt den nya framställningstekniken skall de uppgifter

som röstkortet — utöver personuppgifterna — skall innehålla i stället föras

in på personbandet och från detta över på röstkortsblanketterna. Röstkorten

kommer med denna ordning att i ett sammanhang förses med alla de uppgifter

som skall finnas på dem.

Den framställningsmetod som kommer att tillämpas fr. o. in. i år innebär

alltså att kommunernas befattning med röstkorten helt upphör. Valnämndernas

uppgifter kommer att inskränkas till att kontrollera de färdigställda

röstkorten mot uppgifterna i den justerade allmänna röstlängden. Under

sådana förhållanden bör enligt min mening kommunerna inte längre svara

för kostnaderna för röstkortsblanketter. Samtliga kostnader för röstkortsframställningen

bör i stället bestridas med statsmedel. Den merutgift som

statsverket därigenom åsamkas torde bli obetydlig. Jag förordar att 95 § ValL

och 59 § KVL ändras i enlighet med vad jag nu anfört.

Utöver de sakliga ändringar i vallagarna som jag här förordat bör rubrikerna

omedelbart före 70 § ValL och till 6 kap. KVL ändras så att de överensstämmer

med den lydelse som 70 § ValL och 35 § KVL erhöll år 1967 i samband

med införandet av rösträtt för utlandssvenskar (prop. 145, KU 55 och

rskr 379 ).

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom

proposition föreslår riksdagen att antaga inom justitiedepartementet upprättade

förslag till

1) lag med vissa bestämmelser om val till riksdagens

andra kammare för perioden 1969—1972,

2) lag med vissa bestämmelser om valen den 15 september

1968 till riksdagens andra kammare,

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1968

3) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920

(nr 796) om val till riksdagen,

■i) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930

(nr 253).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter

hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.