Sök i Ratio Lex

Angående reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m

1969-03-28 · 73 sidor, varav 73 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 73 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1969:107, Angående reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

1

Nr 107

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av

priserna på jordbruksprodukter, m. m.; given Stockholms

slott den 28 mars 1969.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogat förslag till förordning om ändring i förordningen

den 9 juni 1967 (nr 340) med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets

område,

dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ingemund Bengtsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas prissättningen på jordbrukets produkter utom

socker under tiden den 1 juli 1969—den 30 juni 1971 och för sockernäringen

den 1 juli 1969—den 30 juni 1974. Vidare tas i propositionen upp frågor angående

försörjningsberedskapen på livsmedelsområdet samt statens jordbruksnämnds

organisation.

Förslaget till prissättning stämmer överens med vad som förordats av 1968

års jordbrukspriskommitté efter överläggningar med företrädare för berörda

näringar och representanter för konsumenterna. Förslaget innebär att priserna

på bl. a. nötkött, fläsk, grädde, ost och skummjölk kan beräknas stiga

med mindre belopp den 1 juli i år. Samtidigt sänks priset på fårkött. Prisändringarna

beräknas medföra en höjning av konsumentprisindex med

0,1 %• Viss omläggning inom regleringssystemet sker för att möjliggöra en

förbättring av producentpriset på mjölk. Förbättringen förutsätter en fortsatt

minskning av mjölkproduktionen.

Vidare beräknas medel för beredskapslagringen av livsmedel och fodermedel

m. m.

En samarbetsnämnd inrättas för att samordna kalkyler och utredningar

inom lantbrukssektorn.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 107

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 9 jnni 1967 (nr 340) med vissa bestämmelser

om prisreglering på jordbrukets område

Härigenom förordnas, att 7 § förordningen den 9 juni 1967 med vissa

bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område1 och bilagan till förordningen

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

7 §•

Tillverkare eller,-----21.03 (fettvaruavgift),

i) oljekraftfoder som för försälj- i) oljekraftfoder som för försäljning

tillverkas i samband med att ning tillverkas i samband med att

olja utvinnes ur frön och frukter. olja utvinnes ur frön och frukter,

j) produkt, härrörande från sojabönor

och hänförlig till tulltaxenummer

19.02 eller 23.04,

k) produkt, hänförlig till tulltaxenr

21.07 D, som tillverkas för försäljning,

med undantag av sådant

vid tillverkning av bakverk använt

slag av beredning som innehåller

minst 10 viktprocent fett.

Bilaga

Tulltaxenr Varuslag

07.05 Ärter, bönor och andra baljväxtfrön med huvudsaklig användning

som männislco- eller djurföda, torkade, även skalade och kluvna

17.01, Socker (med undantag av invertsocker, maltsocker och kemiskt

ur 17.02 ren laktos); sirap och andra sockerlösningar; sockerkulör:

druv- och stärkelsesocker samt stärkelsesirap .......... Iv

andra slag

1 Senaste lydelse av 7 § och bilagan se 1968:378.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1969

3

ur 19.02 Näringsmedel (för barn, för dietiskt bruk eller för matlagningsändamål),

beredda av sojamjöl eller till nr 11.05 hänförligt mjöl

av potatis:

produkter av sojamjöl .............................. K

andra slag

ur 21.07 Beredda näringsmedel, ej hänförliga till annat nummer (med undantag

av dels icke alkoholhaltiga beredningar för framställning

av drycker, dels konfektyrer, ej hänförliga till annat nummer):

fettemulsioner och andra vid tillverkning av bakverk använda

slag av beredningar, innehållande minst 10 viktprocent fett Fp

andra slag.......................................... K

ur 23.04 Oljekakor och andra återstoder från utvinning av vegetabiliska

oljor, med undantag av bottensatser, avslemningsåterstoder och

mandelkli:

av sojabönor........................................ K

andra slag

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1969.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

28 mars 1969.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Lange, Kling, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson,

Gustafsson, Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om reglering

av priserna på jordbruksprodukter, m. m., och anför.

I. Inledning

1967 års riksdag (prop. 95, JoU 25, rskr 280) fastställde riktlinjerna för

jordbrukspolitiken och beslutade om prisregleringen på jordbrukets produkter

under tiden den 1 september 1967—den 30 juni 1969. Med stöd

av Kungl. Maj :ts beslut den 4 oktober 1968 tillsattes en kommitté1 som fick

i uppgift att — med utgångspunkt från de av riksdagen beslutade riktlinjerna

för jordbrukspolitiken — avge förslag rörande den närmare utformningen

av prisregleringen för jordbruksprodukter för tiden efter den 30

juni 1969. Kommittén, som antagit benämningen 1968 års jordbrukspriskommitté,

har avgett sina förslag med skrivelse den 25 mars 1969 (Stencil

Jo 1969: 2). Förslagen har utarbetats efter överläggningar med jordbrukets

förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation. I

fråga om sockerbetor och socker har förslagen tillkommit efter överläggningar

med företrädare för sockerbetsodlarna, sockertillverkningen samt

jordbruksnämndens konsumentdelegation. Såväl de båda nämnda delegationerna

som företrädarna för sockerbetsodlarna och sockertillverkningen har

godtagit de förslag till utformning av prisregleringen som kommittén har

överlämnat.

Genom beslut den 9 juni 1967 har Kungl. Maj:t uppdragit åt statens jordbruksnämnd

att — efter samråd med överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap

och andra berörda myndigheter — mot bakgrund av vad 1967

1 Ledamöter: generaldirektören Valfrid Paulsson, ordf., agr. lic. Clas-Erik Odhner och generaldirektören

Ingvar Widén.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

års riksdag beslutat (prop. 1967: 95, JoU 25, rskr 280) göra en ny samlad

översyn av försörjningsberedskapen i fråga om livsmedel och på grundval

därav framlägga förslag till den närmare utformningen av denna. I anledning

härav har jordbruksnämnden med skrivelse den 3 september 1968 till

Kungl. Maj:t överlämnat en i vissa delar hemlig utredning, kallad »Översyn

av försörjningsberedskapen inom livsmedelsområdet». Med skrivelse har

nämnden även gjort framställning om anslag för beredskapslagringskostnader

m. in. för budgetåret 1969/70. Efter remiss har yttranden över utredningen

avgetts av överbefälhavaren, försvarets forskningsanstalt, statens

institut för folkhälsan, statskontoret, statistiska centralbyrån, centrala folkbokförings-

och uppbördsnämnden, lantbruksstyrelsen, veterinärstyrelsen,

överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, arbetsmarknadsstyrelsen,

civilförsvarsstyrelsen, beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, lantbrukshögskolan,

länsstyrelserna i Uppsala, Jönköpings, Malmöhus, Värmlands,

Jämtlands och Västerbottens län, civilbefälhavarna i västra civilområdet

och nedre Norrlands civilområde, 1964 års civilbefälhavareutredning,

jordbruksstatistikkommittén, Svenska lagerhusaktiebolaget, 1966 års värnpliktskommitté,

värnpliktsverket, riksnämnden för kommunal beredskap,

Kooperativa förbundet (KF), Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet

Landsbygdens folk (RLF), Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund,

ICA och Svenska Blå Stjärnan. Flera remissinstanser har bilagt av

dem inhämtade yttranden.

Frågan om statens jordbruksnämnds organisation behandlades i jordbruksutredningens

betänkande (SOU 1966: 31) och i remissyttrandena däröver.

Olika meningar anfördes härvid om bl. a. jordbruksnämndens sammansättning.

I anledning härav uttalade dåvarande departementschefen vid

anmälan av prop. 1967: 95 att frågan om jordbruksnämndens organisation

borde prövas särskilt. I detta sammanhang borde även beaktas behovet av

samråd mellan jordbruksnämnden och lantbruksstyrelsen.

För att bl. a. utreda nyssnämnda frågor tillsattes den 31 mars 1967 jordbruksstatistikkommittén

(direktiv se 1968 års riksdagsberättelse s. 311).

Kommittén1 har den 20 december 1968 avlämnat betänkandet »Översyn av

statens jordbruksnämnds organisation m. m.» (Stencil Jo 1968: 6). Vid översynen

av jordbruksnämndens organisation har kommittén biträtts av expertis

från statskontoret. Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts

av statskontoret, statistiska centralbyrån (SCB), lanbruksstyrelsen,

statens jordbruksnämnd, statens jordbruksnämnds konsumentdelegation,

statens pris- och kartellnämnd, styrelsen för lantbrukshögskolan, statens råd

för skogs- och jordbruksforskning, Tjänstemännens centralorganisation

(TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), RLF, Sveriges

lantbruksförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund, Sve
1

Ledamöter: generaldirektören Valfrid Paulsson, ordf., agr. lic. Clas-Erik Odhner, generaldirektören

Ingvar Widén.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 107 år 1969

riges köpmannaförbund, Samarbetsorganet i jordbruksfrågor för enskild

handel och industri, KF och Sveriges fiskares riksförbund.

I fråga om flera av kommitténs förslag fordras inte beslut av riksdagen.

För sammanhangets skull redovisas dock kortfattat även vissa av dessa förslag.

I prop. 1969: 1 (bil. 11) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avvaktan

på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1969/70 till angivna

anslag beräkna följande belopp.

Kr.

D 1. Statens jordbruksnämnd............................. 8 000 000

D 2. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område........ 98 000 000

D 3. Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel

............................................. 24 000 000

D 6. Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd 22 575 000

II. Prisreglering för jordbrukets produkter

Jordbrukspriskommitténs utgångspunkter

Det förslag, som jordbrukspriskommittén framlägger rörande jordbruksprisregleringen,

avser de båda regleringsåren 1969/70 och 1970/71 utom i

fråga om sockernäringen, där kommittén föreslår att beslut skall fattas för

en tid av fem år. Eftersom förberedelserna för ett nytt prisbeslut påbörjas

mer än ett halvår före beslutets ikraftträdande, är det enligt kommitténs

mening önskvärt att prisbeslutet ej omfattar kortare tid än två år så att

de olika prispolitiska åtgärderna kan komma till avläsbar effekt innan nya

överläggningar måste påbörjas. En särskild anledning till att nu låta prisbeslutet

omfatta mer än ett år är, att jordbrukets regleringskassor bl. a. till

följd av produktionsutvecklingen utsatts för svåra påfrestningar under de

båda senaste åren och att återuppbyggnaden av dessa kassor måste grundas

på en planering på längre sikt än ett år. Att kommittén i fråga om sockret

föreslår regler för en femårsperiod är främst betingat av fördelen av att

sockerindustrin under en längre tid får ett fast underlag för sin planering.

Vidare föreligger en betydande brist i sockerregleringsfonden, vilket kräver

en flerårig planering för fondens återuppbyggnad till önskvärd nivå. Det är

även för sockerbetsodlingen, vars rationalisering förutsätter en kapitalkrävande

mekanisering, av värde att prissättningsnormerna fastställs för en

längre tid.

Kommittén erinrar om att i prop. 1967:95 (s. 73) har uttalats att prissättningen

på jordbrukets produkter bör tjäna flera olika och till viss del

mot varandra stridande syften och att den samlade avvägningen av prissättningen

därför måste ske med beaktande av alla de faktorer som är relevanta

i sammanhanget. Det åsyftade motsatsförhållandet utgörs å ena sidan av den

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

självfallna utgångspunkten för prissättningen att de som i framtiden är

sysselsatta inom jordbruket skall kunna uppnå en ekonomisk standard som

är likvärdig med den som erbjuds inom andra näringar liksom av angelägenheten

av att prissättningen främjar uppkomsten av allt effektivare

jordbruksföretag. Å andra sidan är det tvunget att beakta prissättningens

inverkan på produktionsutvecklingen, särskilt i fråga om varor där för

jordbruket kostnadskrävande överskott finns eller tenderar att uppkomma.

Det är vidare nödvändigt att av hänsyn till konsumenterna iaktta återhållsamhet

med prishöjningar.

Kommittén har försökt göra en bedömning av inkomstutvecklingen i jordbruket

under de senaste åren och en prognos för det närmast kommande.

Kommittén har även låtit översiktligt undersöka frågan om ett system för

att temporärt ta jordbruksjord ur produktionen för att därigenom begränsa

förlusterna på sådan överskottsproduktion som måste exporteras. Sistnämnde

undersökning har dock inte givit ett sådant resultat, att kommittén ansett

sig kunna lägga fram några förslag i frågan. Undersökningarna redovisas

i särskilda bilagor.

Beträffande inkomstutvecklingen framhåller kommittén att, så långt statistiskt

material finns tillgängligt, detta tämligen entydigt visar på en tillfredsställande

utveckling för jordbrukarnas faktiska inkomster. Någon eftersläpning

i de faktiska inkomsternas utveckling jämfört med andra gruppers

torde därför inte nu kunna sägas föreligga. Vid de mindre företagen härrör

-— trots den vikande sysselsättningen i skogen — en snabbt växande andel

av inkomsterna från förvärvskällor utanför jordbruksföretaget. För de större

företagen har inkomstökningen möjliggjorts främst genom en snabb produktivitetsutveckling

som lett till stora skördar och en därpå baserad växande

animalieproduktion. Denna utveckling har dock till viss del motverkats

genom de prissänkningar, som produktionsökningen framtvingat för en del

produkter trots de inte helt oansenliga höjningarna av gränsskyddet den

1 juli 1968. Priskommittén har beräknat att avräkningspriserna till jordbrukarna

från 1966/67 till november 1968 skulle ha kunnat stiga 3—4 %

mer jämfört med den faktiska utvecklingen utan ökade utgifter för konsumenterna,

ifall produktionsutvecklingen blivit den vid överläggningarna för

två år sedan förutsatta »normala». Regleringskassorna har, framhåller kommittén,

pressats mycket hårt av exportförlusterna på den stora produktionen,

och i flera fall kommer stora brister att föreligga i regleringsekonomin

vid utgången av budgetåret 1968/69. Nödvändigheten att täcka bristerna och

återställa kassorna kommer att avsevärt påverka jordbruksregleringen under

de kommande åren.

Kommittén utgår från att produktivitetsökningen i jordbruket kan väntas

bli god även under de kommande åren. Härför borgar inte minst de insatser

för rationalisering, som görs från samhällets sida. Detta hindrar enligt kommitténs

mening dock inte, att dessa insatser kan behöva intensifieras, inte

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

minst mot bakgrund av en eventuell marknadsintegration inom Norden och

senare kanske också inom hela Västeuropa. Det är inte att vänta, att det

svenska jordbruket i längden kan eller bör hållas utanför detta samarbete,

och strukturanpassningen i jordbruket är under alla förhållanden en långsam

process.

De gynnsamma siffror för produktivitetsutvecklingen inom jordbruksnäringen

som helhet, som framkommer ur nationalräkenskaperna (ca 6 %

ökning per år av sektorprodukter per arbetad timme 1960—1967), är delvis

ett resultat av bortfallet av företag med väsentligt lägre produktion per sysselsatt

än genomsnittet. För de enskilda företagen kan emellertid den faktiska

produktivitetsstegringen för perioden uppskattas till 4—5 % per år.

Priserna för insatsvaror inom jordbruksproduktionen torde knappast ha

stigit starkare än inom andra näringar.

Kommittén framhåller, att från jordbrukets sida starkt har under strukits,

att en inkomsteftersläpning kan befaras under de kommande åren till

följd av en återgång till den tidigare, lägre skördenivån, som av jordbrukets

företrädare alltjämt uppfattas som »normal». Det är dessa farhågor som anses

motivera prishöjningar. De mycket stora skördeöverskotten under fyra

av de fem senaste åren tyder emellertid på, att det kan föreligga ett brott i

utvecklingen och att förbättrad teknik m. m. lyft upp skördarna på en högre

nivå. Kommittén anser därför, att inkomstberäkningar baserade på det

tidigare normskördebegreppet inte kan ges ensidigt vitsord. I betydande

grad måste man också lita till beräkningar av den faktiska inkomstutvecklingen.

Därtill kommer, att en minskning av överskotten på litet längre sikt

skulle möjliggöra väsentligt förbättrade avrälcningspriser för producenterna

utan höjda kostnader för konsumenterna, genom att exportförlusterna begränsas.

Såsom tidigare nämnts, beräknas avräkningspriserna ha kunnat

stiga 3—4 % mer fram till november 1968, ifall produktionsutvecklingen

blivit den som för två år sedan förutsattes som normal. Kommittén anser av

dessa båda skäl, att farhågorna för en kommande inkomsteftersläpning inte

behöver tillmätas så stor betydelse. Av samma skäl är det också mycket

angeläget att åstadkomma en bättre anpassning av produktionen till avsättningsutrymmet.

Vidare bör enligt kommitténs mening vid inkomstbedömningen beaktas,

att jordbruket från 1 januari 1969 fått en fördel genom minskad skattebelastning

vid övergång från omsättningsskatt till mervärdeskatt.

Vid prisavvägningen har kommittén även haft att ta hänsyn till det förhållandet,

att jordbruket den 1 juli 1968 tillgodoräknades vissa prishöjningar

motsvarande ett år svärde av 30 milj. kr. som kompensation för att världsmarknadspriserna

bl. a. till följd av devalveringarna hade fallit. Förslaget

till priser per den 1 juli 1969 innebär, att denna förbättring får bestå, trots

att världsmarknadspriserna numera har återhämtat en del av detta fall.

Den fasta utgångspunkten för kommitténs överväganden har varit, att de

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

riktlinjer för jordbrukspolitiken, som drogs upp i 1967 års riksdagsbeslut,

skall fullföljas under den kommande prissättningsperioden. På grundval av

de bedömningar, som redovisats i det föregående, har kommittén inte ansett

någon allmän lyftning av producentprisnivån nödvändig i nuvarande läge

för att den inkomstpolitiska målsättningen i stora drag skall kunna fullföljas.

En sådan allmän lyftning skulle dessutom kunna motverka sitt eget

syfte genom att stimulera till produktionsökning och därmed ytterligare

öka exportförlusterna, som genom avgifter på produktionen skall bäras av

jordbrukarna själva. Enligt 1967 års riktlinjer bör en — visserligen inte

siffermässigt preciserad — minskning av självförsörjningsgraden eftersträvas,

i första hand för att begränsa exportförlusterna. Med hänsyn härtill

har kommittén låtit utföra en närmare undersökning angående utvecklingen

av självförsörjningsgraden på livsmedelsområdet under senare år. Denna

har granskats av en expertgrupp, vari ingått företrädare för myndigheterna

och jordbruket. Undersökningen redovisas i bilaga till kommitténs skrivelse.

Av undersökningen framgår att den faktiska självförsörjningsgraden de

senaste åren har stigit från 80—90 % till strax under 110 %. Beräknat på

grundval av normaliserade skördar och under antagande av oförändrad produktionsinriktning

har självförsörjningsgraden emellertid varit i stort sett

oförändrad. Även om ökningen av den faktiska självförsörjningsgraden till

betydande del torde bero på ovanligt goda skördar de senaste åren, synes

också en trendmässig produktionsökning ha inträffat i kontrast till den eftersträvade

anpassningen till avsättningsutrymmet. Kommittén har därför

kommit till slutsatsen, att stor försiktighet måste iakttas med prishöjningar

eller andra åtgärder som kan bromsa denna anpassning eller — än värre —

kan stimulera till en ytterligare utbyggnad av produktionen. Med hänsyn till

dessa stora skördar och de senaste årens svagare arbetsmarknadsläge har

kommittén emellertid ansett sig särskilt för mjölkproduktionen böra acceptera

en viss uppbromsning av den anpassningstakt, som annars skulle ha

varit möjlig och önskvärd under regleringsperioden.

För att förbättringen av avräkningspriserna genom minskade överskott

under de närmaste åren inte helt skall ätas upp av avbetalningar på de underskott

i regleringsekonomin, som har uppkommit under de senaste åren,

har kommittén i sitt arbete eftersträvat en koncentration av insatserna till

stöd åt regleringskassorna, kombinerad med åtgärder för att underlätta en

begränsning av produktionen. Till de senare hör också att kommittén i särskild

ordning har verkat för en viss omläggning av principerna för äldrestödet,

så att det bättre anpassas till småföretagares, bl. a. jordbrukares med

små brukningsenheter, förhållanden.

En utgångspunkt för prisregleringen under den nu löpande tvåårsperioden

var, att det svenska jordbrukets utveckling i hög grad kommer att påverkas

av resultaten av de pågående strävandena att avveckla handelshindren

och utvidga det ekonomiska samarbetet mellan länderna. En sådan

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

prissättning på och prisreglering för jordbrukets produkter borde eftersträvas,

att ett eventuellt inträde i en större marknad ej försvårades.

Denna målsättning bör enligt kommittén gälla även för den nya prisperioden.

Härvid är att märka, att den prisnivå som fastställts för den gemensamma

jordbruksmarknaden inom EEC, visat sig ha en starkt produktionsstimulerande

effekt. Detta torde komma att framtvinga motåtgärder i syfte

att åstadkomma produktionsbegränsning. EEC-kommissionen har framlagt

nya program med sikte på prissänkning och strukturrationalisering. Dessa

program har ännu ej antagits av de beslutande instanserna, men situationen

ger i varje fall anledning att förmoda, att man inom EEC under de

närmaste åren inte endast kommer att hålla tillbaka prisutvecklingen utan

att man även — för vissa produkter — kommer att sänka priserna. Nu angivna

förhållanden har utgjort en bakgrund för kommitténs arbete.

Prisregleringens utformning

Kommitténs förslag rörande prisregleringen för tiden den 1 juli 1969—

den 30 juni 1971 avser jordbruksprodukter i allmänhet och för tiden den 1

juli 1969—den 30 juni 1974 sockernäringen. Förslagen har biträtts av jordbrukets

förhandlingsdelegation och statens jordbruksnämnds konsumentdelegation

i fråga om jordbruksprodukter i allmänhet och av företrädare

för betodlarna, Svenska Sockerfabriks AB och konsumentdelegationen i

fråga om sockernäringen.

I fråga om den allmänna bakgrunden för förslagen om jordbruksprodukterna

i allmänhet har priskommittén och jordbrukets förhandlingsdelegation

enats om följande uttalande:

Parterna är överens om, att en sådan produktionsutveckling måste eftersträvas

att svårsäljbara överskott undviks. Med hänsyn till bl. a. skördevariationerna

kan dock för vissa varor överskott inte helt undvikas, om

produktionen skall upprätthållas på sådan nivå, att beredskapen kan tryggas.

Inom ramen för de resurser, som man av beredskapsskäl bör kvarhålla

i jordbruket, bör näringen ha frihet att utforma produktionsstrukturen för

att tillvarata komparativa fördelar inom olika marknadsbildningar (Nordek,

EEC eller liknande).

En förbättrad produktionsbalans förutsätter, att en viss omläggning och

anpassning sker av produktionen till avsättningsutrymmet. Härför erfordras

aktiva insatser i linje med principerna i 1967 års riksdagsbeslut om jordbrukspolitiken.

Även med hänsyn till den fortgående avkastningsökningen — såval per

arealenhet som per djurenhet — behövs ett successivt frigörande av resurser,

som nu finns inom jordbruket. När det gäller frigörande av arbetskraft

måste förutsättas, att realistiska alternativ erbjuds. En påskyndad avgångstakt

förutsätter energiska insatser från statsmakternas sida för att

genom arbetserbjudanden eller på annat sätt trygga försörjningen för dem

som lämnar näringen. Detta kan bl. a. ske genom arbetsmarknads- och

lokaliseringspolitiska åtgärder i de delar av landet, där jordbruksproduk
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

tionen är vikande, samt genom att äldrestödet görs effektivare än hittills.

Förslag om anpassning av äldrestödet till bl. a. jordbrukarnas speciella förhållanden

kommer att föreläggas 1969 års riksdag. Under dessa förutsättningar

har jordbrukets organisationer förklarat sig beredda att med upplysning

och rådgivning underlätta den fortsatta omställningen och strukturrationaliseringen

inom näringen.

Kommittén föreslår inte några ändringar i tillämpningen av nuvarande

principer med mittpriser och prisgränser samt inom prisgränserna fasta

införselavgifter för vissa viktigare varor. De normalinförselavgifter, som

nu gäller, föreslås bli överförda till den nya regleringsperioden, i den mån

inte annat på särskilda punkter framgår av det följande. Detsamma gäller

utgående kompensationsavgifter och s. k. interna avgifter. Om priset på en

vara sjunker under nedre prisgränsen till följd av fallande världsmarknadspriser,

skall det svenska priset liksom hittills stödjas genom tillfällig

höjning av införselavgift och i undantagsfall genom kvantitativ importreglering.

Har undre prisgränsen passerats till följd av onormal produktionsutveckling

inom landet och import av betydelse inte förekommer, bör

viss återhållsamhet dock kunna iakttas med dessa åtgärder. Då den övre

prisgränsen passeras, skall liksom nu införselavgiften minskas, exportavgift

kunna påläggas och i undantagsfall kvantitativ exportreglering införas.

En justering av de föreslagna mittpriserna, prisgränserna och införselavgifterna

föreslås (utom beträffande socker och fabrikspotatisprodukter)

ske per den 1 juli 1970. Till grund för justeringen skall — i huvudsaklig

överensstämmelse med vad som gällt under nu löpande prisregleringsperiod

— i princip läggas utvecklingen av den allmänna prisnivån under det gångna

regleringsåret, mätt med statistiska centralbyråns konsumentprisindex.

Detta index bör därvid vara rensat från inverkan av indirekta skatter, av

bostadskostnader (exld. bränsle och lyse) samt av sådana prisändringar

i livsmedelsposten som registreras i jordbruksnämndens producentprisindex

eller det av jordbruksnämndens indexkommitté föreslagna nya prisregleringsindex.

Det belopp, som skall tillföras jordbruket genom höjda införselavgifter,

beräknas på bas av utvecklingen av sålunda rensat konsumentprisindex

under tolvmånadersperioden mitten april 1969—mitten april 1970. Mittpriser

och prisgränser justeras på samma sätt som hittills med ledning av

införselavgiftsändringarna. Indexutfallet appliceras på jordbrukets totala

intäkter (exkl. sockerbetor och fabrikspotatisprodukter), räknade med utgångspunkt

från den under första regleringsåret rådande mittprisnivån.

Förutom till utvecklingen av konsumentprisindex skall hänsyn kunna tas

till sådana av särskilda omständigheter föranledda väsentliga förskjutningar

i den allmänna utvecklingen av världsmarknadspriserna som påverkar de

svenska jordbrukspriserna och som bedöms bestå under längre tid.

Det totalbelopp, som skall tillföras jordbruket för regleringsåret 1970/71,

bör fördelas mellan de olika varuslagen (exkl. sockerbetor och fabrikspota
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kiingl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

tisprodukter) bl. a. med hänsyn till önskemål om produktionens utveckling

och inriktning, rationaliseringsutvecklingen i jordbruket samt prisutvecklingen

inom EEG. Fördelningen på olika varuslag skall så långt möjligt ske

på sådant sätt att jordbruket bedöms erhålla avsedd inkomstförbättring.

Förslaget till fördelning av det totalbelopp, som skall tillföras jordbruket,

bör enligt kommittén läggas fram senast den 15 februari 1970 av jordbruksnämnden

efter överläggningar med jordbrukets förhandlingsdelegation och

jordbruksnämndens konsumentdelegation.

Justeringen av prisnivån den 1 juli 1970 förutsätts bli prövad av Kungl.

Maj :t och riksdagen. Eftersom fördelningsförslaget i februari 1970 delvis

måste bygga på en prognos för indexutvecklingen, bör dock därvid jordbruksnämnden

bemyndigas att efter överläggningar med delegationerna i

juni 1970 göra de korrigeringar av mittpriser, prisgränser och införselavgifter,

som kan behövas till följd av avvikelser mellan prognos och faktiskt

indexutfall.

Spannmål, fodermedel m. m.

Kommittén erinrar om att spannmålsskördarna under 1960-talet, med

enstaka undantag, varit av stort omfång. De båda senaste årens rekordstora

skördar har medfört svåra påfrestningar på spannmålsregleringens ekonomi

och har nödvändiggjort en successiv sänkning av inlösenpriserna för brödsäden.

Sålunda har de definitiva inlösenpriserna för 1967 och 1968 års

skördar av brödsäd legat 2:50 resp. 6:50 kr. per dt lägre än inlösenpriset

för 1966 års skörd. För fodersäd har däremot hittills fastställts

ett stödpris som ej ändrats med hänsyn till skördeutfallet. För att man i

fortsättningen skall kunna vid behov anpassa stödpriset för fodersäd efter

skördens storlek m. in., föreslås att systemet med preliminära och definitiva

priser införs även här. Förslaget, vilket närmare utvecklas i det

följande, innebär att stödpriserna för fodersäd av 1969 och 1970 års skördar

skall vara endast preliminära samt att justering skall kunna ske i samband

med att regleringsföreningen Svensk spannmålshandel fastställer de

definitiva inlösenpriserna för resp. års skörd av brödsäd.

Ett av Svensk spannmålshandel framlagt och av statens jordbruksnämnd

tillstyrkt förslag till lcvalitetsbestämmelser i fråga om prisreglering för

spannmål innebär bl. a. att såväl inlösen- som stödpriser skall avse vara

med en vattenhalt av 15 % mot f. n. 16,5 %. Förslaget behandlar vidare prisjustering

med hänsyn till rymdvikt och proteinhalt. Dessa förslag, som kommittén

förordar, innebär totalt en skärpning av kvalitetskraven, motsvarande

en prissänkning för odlaren av 1 kr. per dt. Detta måste beaktas vid

bedömningen av de i det följande föreslagna inlösen- och stödpriserna.

Kommitténs förslag om priserna för brödsäd och fodersäd innebär i övrigt

följande. De preliminära inlösenpriserna för brödsäd av 1969 och 1970

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

års skördar fastställs till 52 kr. per dt. Vid fastställande av definitiva inlösenpriser

för vete och råg skall nu gällande regler tillämpas. I syfte att

tillföra medel till spannmålsregleringen skall förmalningsavgiften den 1 juli

1969 höjas med 1 kr. per dt till 19: 75 kr. per dt för vete och 15: 50 kr. per

dt för råg. Om den allmänna prisutvecklingen i landet motiverar ändring av

mittpris, prisgränser och införselavgifter för andra produkter fr. o. m. den

1 juli 1970, kan eventuellt erforderliga ändringar på brödsädsområdet ske

endast genom justering av förmalningsavgifterna.

För korn och havre av 1969 och 1970 års skördar föreslås bli fastställda

preliminära stödpriser om 49 resp. 45: 50 kr. per dt. Detta innebär en reell

sänkning av fodersädspriserna med 3 kr. per dt. I syfte att eliminera härav

föranledd lönsamhetsförbättring för fläsk- och äggproduktionen skall en

häremot svarande justering av slaktdj ursavgifterna för svin vidtas resp.

tilldelningen av regleringsmedel till äggregleringen minskas till vad som

är oundgängligen nödvändigt. De regleringsmedel, som genom dessa åtgärder

blir tillgängliga, skall disponeras för spannmålsregleringen. De definitiva

stödpriserna bestäms varje år efter samma principer som för brödsäd. Detta

innebär bl. a. att de definitiva priserna inte får överstiga de preliminära. Å

andra sidan bör en eventuell sänkning av det preliminära stödpriset såvitt

möjligt begränsas till 2 kr. per dt. Svensk spannmålshandel har att avge

förslag till jordbruksnämnden rörande de definitiva stödpriserna för fodersäd.

Innebär nämndens beslut i prisfrågan att de definitiva stödpriserna

blir lägre än de preliminära skall jordbruksnämnden äga möjlighet att efter

samråd med delegationerna genomföra en mot sänkningen svarande höjning

av slaktdj ursavgifterna för svin samt i detta fall även för nötkreatur.

De medel, som inflyter till följd av sådan avgiftshöjning, skall tillföras

spannmålsregleringen.

Om skörden av spannmål såväl år 1969 som år 1970 skulle avsevärt understiga

normskörd, bör prissättningen på spannmål för regleringsåret 1970/71

kunna omprövas. Det bör ankomma på statens jordbruksnämnd att besluta

härom.

Vid utgången av innevarande regleringsår beräknas Svensk spannmålshandels

regleringskassa visa ett underskott på ca 100 milj. kr. Genom i det

föregående redovisade föreslagna åtgärder kommer vid normal skörd detta

underskott att kunna avvecklas på två år. Vid en spannmålsskörd av samma

storlek som år 1968 kommer ytterligare underskott ej att uppstå.

Enligt den internationella konventionen om livsmedelshjälp utgör Sveriges

leveransåtagande 54 000 ton vete per år för tiden den 1 juli 1968—den 30

juni 1971 (prop. 1967: 156, s. 81). För ändamålet har för innevarande budgetår

beräknats 22 milj. kr. under sjunde huvudtitelns reservationsanslag

Multilateralt finansiellt utvecklingsbistånd.

Överenskommelse har träffats med Internationella livsmedelsprogrammet

(WFP) om dess medverkan i administrationen av den svenska hjälpen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

Sverige har åtagit sig att bestrida kostnaderna för frakt m. m. av den

svenska spannmålshjälpen till resp. mottagarland, ehuru någon skyldighet

för givarlandet att svara för dylika kostnader inte föreligger.

På begäran av WFP fullgörs en del av hjälpåtagandet i form av mjöl.

På mottagarländernas begäran har vid förmalningen tillämpats en förhållandevis

hög utmalningsgrad, varigenom erhållits en produkt som väl

svarar mot konsumenternas vanor och behov i dessa länder. Arrangemanget

med mjölleveranser som även har tillämpats av vissa andra givarländer,

har rönt stor uppskattning hos mottagarländerna. Det har givit hjälpen

mera reell innebörd, då det nämligen ofta har visat sig förenat med svårigheter

för mottagarländerna att omhänderta, hantera och inom rimlig

tid förmala spannmålen.

Det torde enligt kommittén inte vara realistiskt att räkna med att mottagarländerna

själva skall kunna betala kostnaderna för förmalningen i

Sverige, trots att de svenska kvarnarna för denna förmalning jämfört med

kommersiell tillverkning av mjöl har betingat sig en väsentligt reducerad

ersättning.

Då det inte heller är rimligt att belasta den inhemska spannmålsregleringen

med dessa förmalningskostnader, föreslås att desamma liksom fraktkostnaderna

m. m. får bestridas av det ovannämnda anslaget. Vid ett antagande

att högst hälften av det svenska bidraget enligt konventionen kommer

att fullgöras i form av mjölleveranser kan merkostnaden beräknas till

ca 1,5 milj. kr. per år. Den nu anmälda frågan om ersättning för mjölleveranser

ingår inte i den träffade uppgörelsen.

På köpfodermedelsområdet har under nu löpande regleringsår importen

av proteinrika foderbaljväxter ökat. Exempel härpå är åkerhönor, som

f. n. inte omfattas av jordbruksregleringen och som är tullfria. Vidare anses

stora möjligheter föreligga till import för utfodringsändamål av oljehaltiga

frön och frukter, som ävenledes är avgiftsfria när de används som

foder. Såsom framgår av kommitténs förslag under det avsnitt, som behandlar

dispositionen av tillgängliga regleringsmedel, skall ca 10 milj. kr.

få användas för utvecklingsarbete och försöksverksamhet rörande bl. a.

möjligheterna till ökad användning av inhemskt proteinfoder. Förutsättningarna

för en inhemsk odling av proteinrika foderbaljväxter har härvid

bedömts som gynnsamma. Med hänsyn till angivna förhållanden och

eftersom import av nämnda växtslag leder till ett ökat överskott av inhemsk

foderspannmål, som måste avsättas med stora exportkostnader, är det ur

prisregleringssynpunkt angeläget, att den aktuella importen avgiftsbelastas.

Kommittén föreslår därför, att foderbönor och -ärter samt andra slag

av foderbaljväxter (stat. nr 07.05.005 och 009) införs under jordbruksregleringen

och avgiftsbeläggs. Vidare bör sådana oljehaltiga frön och frukter,

som importeras för annat ändamål än för fettutvinning, beläggas med införselavgift.

Dessutom föreslås vissa höjningar av införselavgifterna för me
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1969

lass och oljekraftfoder m. in. I en särskild tabell lägger kommittén fram förslag

till avgiftsgränser och avgifter för ifrågavarande produkter. Med hänsyn

till att melass används bl. a. som råvara för tillverkning av pressjäst bör

jordbruksnämnden få medge restitution av införselavgiften eller del därav

om det skulle visa sig att den högre avgiftsbeläggningen av melass påtagligt

ändrar förutsättningarna för inhemsk jästtillverkning.

Kommittén föreslår vidare att jordbruksnämnden erhåller uppdrag att

närmare utreda den kvalitetsmässiga effekten på animalieprodukterna av

stor inblandning av fisk- och sillmjöl i foderblandningar. Leder utredningen

till att sådan inblandning bör begränsas bör enligt kommitténs mening

nämnden lägga fram förslag till härför erforderliga författningsbestämmelser.

Prisregleringen för ärter och bönor tjänliga till människoföda föreslås

kvarstå i sin nuvarande utformning. Detta innebär, att prissättningen på

ärter och bönor även i fortsättningen skall styras av införselavgifter men ej

av prisgränser. För ärter föreslås införselavgiften höjd från nuvarande 20

till 25 kr. per dt, medan den för bönor föreslås vara oförändrad, 60 kr. per

dt.

Av de medel som får disponeras för upplysningsverksamhet förordar

kommittén, att högst 750 000 kr. efter jordbruksnämndens närmare bestämmande

får disponeras för stöd åt utvecklingen av konservväxtodlingen under

regleringsåret 1969/70. Stöd av minst samma omfattning bör utgå under

regleringsåret 1970/71.

Kommittén anser vidare, att det stöd åt odlingen av vallväxtfrö, som försöksvis

införts i och med regleringsåret 1968/69, bör utgå även under

regleringsåret 1969/70. Stöd av minst samma omfattning bör utgå även under

regleringsåret 1970/71.

Som förstärkning av regleringsekonomin på oljeväxtområdet föreslås att

regleringsföreningen Sveriges oljeväxtintressenter av införselavgiftsmedel

inom det belopp som skall tillföras regleringsföreningarna erhåller ytterligare

6 milj. kr. utöver det förut beräknade normalbeloppet av 55 milj. kr.

Denna åtgärd kommer att göra det möjligt att något begränsa den sänkning

av nuvarande pris på oljeväxtfrö, som för regleringsåret 1969/70 blir nödvändig

med hänsyn till den svaga regleringsekonomin och ökningen av odlingens

omfattning. I övrigt föreslår kommittén ej nu några ändringar i

prisregleringen i fråga om fettvaror och margarin.

Socker

Skördarna av sockerbetor har varit stora. Hektaravkastningen under år

1968 var sålunda den högsta som noterats i vårt land. Med nuvarande utformning

av sockerregleringen har detta medfört svåra påfrestningar på sockerregleringsfonden.

Denna hade vid ingången av regleringsåret 1968/69 en be
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

hållning av ca 8 milj. kr. men beräknas vid regleringsårets slut ha ett underskott

på drygt 50 milj. kr. Vid överläggningarna angående sockerregleringen

har därför återuppbyggnad och stabilisering på längre sikt av sockerregleringsfonden

framstått som en central fråga. En annan faktor som

beaktats är Sveriges anslutning till det internationella sockeravtalet.

Förslaget till utformning av sockerregleringen för tiden efter den 30 juni

1969 bygger på de av Kungl. Maj :t och riksdagen år 1967 godkända riktlinjerna

för en begränsning av den inhemska sockerbetsodlingen till 40 000 ha och

en fortsatt anpassning av den svenska sockernäringens villkor till EEC:s

prisnivå. Förslaget innebär följande tillägg och ändringar av nuvarande regler,

vilka i övrigt skall gälla oförändrade under den nya regleringsperioden.

1. Regleringsperioden skall omfatta fem år eller tiden fr. o. m. den 1 juli

1969 t. o. m. den 30 juni 1974. En femårsperiod har bedömts erforderlig

bl. a. för att man skall hinna uppnå den åsyftade stabiliteten i regleringsekonomin,

vartill kommer sockernäringens ökade möjligheter till långsiktsplanering

av verksamheten.

2. Betodlingen skall begränsas till mera exakt 40 000 ha. För att förhindra

överodling skall kontrollmätning ske i väsentligt ökad omfattning av enskilda

brukningsenheters sockerbetsareal. Kostnaderna härför, som beräknas

till ca 250 000 kr., skall betalas av regleringsfonden. Skulle av kontrollmätning

framgå att överodling föreligger, skall betorna från överodlad

areal betalas med världsmarknadspris enligt de regler som framgår av

punkt 3 b) nedan.

3. a) Grundpriset för en årlig betskörd, som motsvarar högst 230 000 ton

färdigt socker, skall vara 9: 40 kr. per dt betor med en sockerhalt av 16 %.

b) För den del av betskörden, som motsvarar en sockerproduktion utöver

230 000 ton färdigt socker, skall betalning utgå i viss relation till gällande

världsmarknadspris på färdigt socker, sådant det kommer till uttryck

i den notering som ligger till grund för den svenska sockerregleringen. Odlarna

skall dock av fondmedel erhålla så stor tilläggsbetalning, att betgrundpriset

blir 4: 78 kr. per dt för den kvantitet betor som motsvarar sockerproduktionen

upp till 241 500 ton. Betor från överodlad areal enligt punkt 2

skall betalas efter samma grunder som gäller för sådana betor, vilka motsvarar

en produktion som överstiger 241 500 ton färdigt socker.

c) De i a) och b) angivna grundpriserna skall sammanvägas och justeras

med hänsyn till varierande sockerhalt m. m. enligt nu tillämpade regler.

Priset skall inte justeras med hänsyn till eventuella regelutlösningar på jordbrukets

område.

4. Bolagets ersättning för tillverkning av svenskt socker minskas med 18

öre per kg färdigt socker för den del av produktionen som överstiger 212 500

men inte 230 000 ton. För produktion som överstiger 230 000 ton utgår bolagets

ersättning — i likhet med betalning för överodling inom EEC — i viss

relation till gällande världsmarknadspris på socker, sådant detta kommer

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1969

till uttryck i den notering, som ligger till grund för den svenska sockerregleringen.

För den kvantitet varmed produktionen understiger 212 500 ton

skall bolaget erhålla en ersättning med 18 öre per kg.

5. De besparingar som uppstår till följd av ändringar av betpriset enligt

punkt 3 och av bolagets ersättning enligt punkt 4 skall oavkortade tillföras

sockerregleringsfonden.

6. Om införselavgifterna för melass, betfor o. d. höjs, skall sådan prishöjning

genomföras på den svenska marknaden, som i anslutning till avgiftshöjningen

är marknadsmässigt möjlig. Prishöjningen skall avse även

pris till betodlare. De ökade intäkter som följer av prishöjningen skall likaledes

oavkortade tillföras sockerregleringsfonden.

7. De nämnda justeringarna av den nuvarande inhemska sockerregleringen

förutsätts inte komma att påverka utförsäljningspriset på socker i

stigande riktning.

8. Bolaget har — mot bakgrunden av den produktionsavgift, som sockerindustrin

i EEC har att erlägga vid produktion som överstiger garantikvoten

— förbundit sig att före den 1 juli 1969 tillföra sockerregleringsfonden

ett belopp av 8,1 milj. kr.

9. Om sockerregleringsfonden vid något av de närmaste fyra regleringsårens

slut uppnår en behållning av minst 10 milj. kr., skall överläggningar

kunna tas upp om anpassningen av betpris och förädlingsersättning i Sverige

till de villkor som gäller inom EEC. Härvid skall som utgångspunkt användas

de beräkningar, som låg till grund för betpris och förädlingsersättning

i samband med 1968 års svenska skörd.

10. Inträder under regleringsperioden förändringar inom EEC beträffande

villkoren för betodlare och sockerindustri, skall överläggningar kunna

tas upp även angående anpassningen av de svenska villkoren härtill. Likaså

skall överläggningar med jordbruksnämnden kunna tas upp om väsentliga

förändringar i de grundläggande villkoren för den svenska sockernäringen

skulle inträffa under regleringsperioden.

11. Om prisspänningen på världsmarknaden mellan råsocker och färdigt

socker — t. ex. genom att EEC inte ansluter sig till det internationella sockeravtalet

— blir sådan, att import av råsocker för raffinering inte blir ekonomiskt

möjlig vid fortsatt användning av Paris-börsens notering som prisunderlag

för den svenska sockerregleringen, skall överläggningar kunna

tas upp med jordbruksnämnden om justering av ersättningen för raffinering

av importerat socker. Härvid förutsätts, att sådan justering skall få påverka

priset endast på bitsocker och andra specialkvaliteter. Sker raffinering av

importerat vitsocker skall samma ersättning utgå som vid raffinering av

råsocker och införselavgiften skall jämkas med hänsyn till utbytesförlusten.

För att genomföra prisclearingen av socker intill dess regleringsfonden

återuppbyggts föreslår kommittén, att jordbruksnämnden såsom förvaltare

av fonden skall från utgången av juni 1969 få disponera en rörlig kredit

2 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 107

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

hos riksgäldskontoret på högst 40 milj. kr. Krediten bör löpa med ränta som

skall belasta sockerregleringsfonden.

Det bör ankomma på jordbruksnämnden att vidta de regleringsåtgärder

som behövs för att genomföra förslaget ävensom att meddela beslut i frågor,

som kan komma att aktualiseras genom tillämpning av punkterna 9, 10

och 11 ovan.

Potatis och potatisprodukter

Jordbrukspriskommittén anser inte några ändringar i nuvarande regleringsanordningar

för matpotatis f. n. vara nödvändiga, ej heller för de produkter

som framställs ur matpotatis (tulltaxenr 11.05, ur 19.02 och 20.02).

Till stöd för att utveckla odlingen av utsädespotatis föreslår kommittén att

högst 200 000 kr. får tas i anspråk av de medel som får disponeras för upplysningsverksamhet.

Potatisindustriutredningen föreslog i sitt betänkande (Stencil Jo 1966: 15)

att gränsskyddet för stärkelse — efter en viss, ganska kraftig initialsänkning

— under vart och ett av de följande fem åren skulle sänkas med 3—4

öre per kg. 1966 års jordbrukspriskommitté, vars förslag senare antogs av

riksdagen (prop. 1967: 95, JoU 25, rskr 280), förordade en sänkning med 22

öre per kg för de två regleringsåren 1967/68 och 1968/69. Eftersom det av

marknadsmässiga skäl bedömts vara bättre med mera sällan återkommande

större sänkningar än med täta, mindre sådana, föreslås nu en sänkning av

gränsskyddet för all stärkelse med 5 öre per kg den 1 juli 1969. Enligt kommitténs

mening bör de därigenom erhållna nivåerna för gränsskyddet på

detta område kvarstå oförändrade under tvåårsperioden. Frågan om gränsskyddets

höjd efter den 30 juni 1971 bör tas upp till förnyat övervägande.

Mittpriset för potatisstärkelse bör undergå samma ändring som införselavgiften

och prisgränserna bör justeras i anslutning därtill.

Jordbruksnämnden bör, om så bedöms behövligt för att trygga avsättningen

av stärkelse, ha rätt att ta ut högre tillverkningsavgift för stärkelse

än vad som nu sker. Kommittén föreslår därför, att sådan tillverkningsavgift

får bestämmas till högst 10 öre per kg ren stärkelse mot f. n. högst 6,5

öre. En eventuell ändring av denna avgift skall inte påverka kompensationsavgifterna

på stärkelseområdet.

Vid en översyn av införselavgifterna på glgkos, som företagits inom jordbruksnämnden

och regleringsföreningen Stärkelse- och bränneriintressenter,

ekonomisk förening, har framkommit, att dessa avgifter bör kunna sänkas

med 16 öre per kg. Eftersom dessutom råvarupriset vid ett genomförande

av ovanstående förslag torde komma att sjunka med 5 öre per kg, föreslås

för de nästkommande två regleringsåren att införselavgiften för glykos

sänks sammanlagt med 21 öre per kg.

Kommittén föreslår vidare, att kemiskt ren glukos (stat. nr 17.02.102)

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969 19

förs över till jordbruksregleringen och beläggs med samma införselavgift

som motsvarande icke kemiskt rena vara. Fram till den 1 januari 1959 omfattades

druv- och stärkelsesocker (glukos, glykos), oavsett renheten, av den

svenska jordbruksregleringen. Vid nämnda tidpunkt infördes en ny svensk

tulltaxa baserad på den s. k. Brysselnomenklaturen. I denna gjordes skillnad

mellan kemiskt ren vara (glukos) och annan vara (glykos). Förstnämnda

vara, vilken då nästan uteslutande användes vid framställning av läkemedel,

ansågs inte böra falla under jordbruksregleringen. Den belädes med 12 %

tull i likhet med flertalet organiska renkemikalier. Genom ändring i Brysselnomenklaturen

sammanfördes den 1 januari 1965 den kemiskt rena glukosen

med de mindre rena produkterna. Orsaken härtill var bl. a. att varan

i ökad omfattning kommit att användas inom livsmedels- och konfektyrmdustrierna.

I EFTA har den kemiskt rena varan tidigare betraktats som

industrivara men den bedöms, efter det att Brysselnomenklaturen ändrats,

nu såsom jordbruksvara.

Kommittén framhåller, att kemiskt ren glukos torde vid tullbehandlingen

vara svår att skilja från den icke kemiskt rena varan och den blir med gränsskyddets

nuvarande utformning avsevärt billigare i Sverige än icke kemiskt

ren vara. Prisrelationen utomlands är den omvända. Till följd därav finns

en tendens att den icke kemiskt rena varan trängs undan från områden, där

den haft sin naturliga användning.

Om den kemiskt rena glukosen beläggs med avgift, bör den bli föremål

för sådan prisutjämning som sker till följd av EFTA-överenskommelsen

enligt samma villkor som nu gäller för den icke kemiskt rena varan.

Enligt kommitténs förslag bör följande införsel- och kompensationsavgifter

utgå för nedan nämnda former av stärkelse och produkter därav.

Stat. nr

Varuslag

Införsel- avgift,

kr./dt

Kompensations-

avgift,

kr./dt

07.06.001

Maniok- och arrowrot.........

81

11.06.000

Mjöl och gryn, framställda direkt av sago, av

maniok-, arrow- eller salepsrot eller av andra

till tulltaxenr 07.06 hänförliga rötter, stam- el- ler rotknölar............

81

11.08.100, 905

Majsstärkelse, annan stärkelse........

81

_ •

400

Potatisstärkelse ..............

49

4-

902, 903

Vetestärkelse, risstärkelse..........

49

17.02.102

Glukos, kemiskt ren ..........

98

9: —

103

» , annan, i fast form (glykos)..........

98

_

9: —

200

» , annan, flytande (glykos)..........

86

_

4: 10

19.04.000

Gryn och flingor, framställda av tapioka-,

sago-, potatis- eller annan stärkelse.........

81

—

Prisregleringen för fabrikspotatis m. m. föreslås i övrigt utformad efter

samma principer som de nu gällande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

Mjölk och mejeriprodukter

Kommittén framhåller, att den för innevarande prisregleringsperiod kalkylerade

nedgången i mjölkinvägningen med 4 % per år inte har kommit

till stånd. Som följd härav har det inte blivit möjligt för mjölkproducenterna

att få den avsedda förbättringen av avräkningspriset, vilken beräknades

till 2,5 öre per kg under första och till ytterligare 2 öre under andra

året. Under regleringsåret 1967/68, då invägningen gick ned med ca 1 %

uttryckt i mjölkfett, steg avräkningspriset visserligen med ca 4 öre i stället

för kalkylerade 2,5 öre per kg. Denna prishöjning uppnåddes emellertid till

stor del på grund av särskilda omständigheter, som ej var förutsatta vid tidpunkten

för prisöverläggningarna.

Smörpriset kunde således höjas till garantiprisnivån redan i augusti 1967,

vilket medverkade till att regleringsfondens ingående behållning den 1 september

1967 blev väsentligt större än man tidigare kalkylerat med. Vidare

tillfördes regleringsfonden vissa extra införselavgiftsmedel för fodermedel

som kompensation för en inträffad höjning av oljekraftfoderpriserna, vilken

beräknades öka mjölkproduktionens kostnader med ca 3/4 öre per kg.

Slutligen togs praktiskt taget hela det för de båda regleringsåren till garanti

för smörpriset avsatta beloppet av 16,5 milj. kr. i anspråk för att bestrida

kostnaderna för en smörrealisation i juni 1968. För innevarande år förutses

att avräkningspriset går ned med ca 2 öre.

För att göra en viss förbättring av avräkningspriset på mjölk möjlig

under den kommande prisregleringsperioden föreslår kommittén höjningar

av vissa produktpriser. I fråga om konsumtionsmjölk, som är standardiserad

till en fetthalt av 3 % och som distribueras i detalj handelsförpackning,

förordas ej annan ändring än att i malmöområdet priset till följd av redan

inträffade ökade distributionskostnader får höjas med 1 öre per kg. I fråga

om tilläggspris för skilda förpackningstyper skall jordbruksnämnden liksom

hittills få besluta. För konsumtionsmjölk, som säljs som s. k. lösmjölk till

storförbrukare och som sålunda distribueras i annat emballage än detaljhandelsförpackningar,

skall det nuvarande partipriset kunna höjas med

högst 5 öre per kg.

För skummjöllc föreslår kommittén en böjning av den övre prisgränsen

med 8 öre per kg eller till 53 öre per kg. Förslaget innebär att partipriset

blir ungefärligen lika med vad som tillämpades före den 1 september 1967.

För tjock grädde och tunn grädde kan en prishöjning i storleksordningen

25 resp. 10 öre per kg genomföras utan ändring av gränsskyddet. Likaså

kan priset på s. k. lösgrädde, som säljs till storförbrukare och som distribueras

i annat emballage än detaljhandelsförpackningar, höjas med 10 öre

per kg.

Genom en höjning av införselavgiften för ost med 15 öre per kg förutsätts

priset på ost komma att stiga med samma belopp. I konsekvens härmed

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969 21

ändras mittpriset till 673 öre samt prisgränserna till 604 resp. 742 öre per

kg
Före

den 1 september 1967 utgick införselskyddet för smältost i form av

en kompensationsavgift. Avgiften hade i enlighet med gällande regler hållits

oförändrad vid de regelutlösningar som förekommit sedan den 1 september

1959, samtidigt som införselavgiften för hårdost och dessertost undergått

justeringar, som sammantagna medfört en höjning av införselskyddet med

97 öre per kg. Kommittén förordar att den nuvarande införselavgiften för

smältost av 20 öre den 1 juli 1969 höjs till 93 öre per kg.

I fråga om torrmjölk förordar kommittén en höjning av införselavgifterna

med 30 öre per kg. Detta innebär att mittpris, prisgränser och införselavgift

för mager och fet torrmjölk den 1 juli 1969 fastställs till följande belopp

(öre/kg).

Torrmjölk

Mager

Fet

Övre prisgräns.........

....... 354

574

Mittpris...............

....... 310

510

Nedre prisgräns .......

....... 266

446

Införselavgift..........

....... 210

240

De intäkter, som mejerierna beräknas erhålla genom de föreslagna prishöjningarna

på skummjölk, grädde och ost, förutsätts kunna bli utjämnade

genom höjda tillverknings- och försäljningsavgifter. I övrigt förutsätts

avgiftsnivån hållas oförändrad under regleringsåret 1969/70. Jordbruksnämnden

bör dock liksom under innevarande prisregleringsperiod ha möjlighet

att justera utjämningsavgifterna med hänsyn till ändrat kostnadsläge

inom mejeriindustrin ävensom med hänsyn till mindre avvikelser i

förhållande till det förutsatta prisläget.

För regleringsåret 1969/70 har förutsatts att mjölkregleringen av införselavgiftsmedel

inom ramen tillförs ytterligare 10 milj. kr. Av införselavgiftsmedel

utom ramen skall mjölkregleringen liksom hittills tillföras 25

milj. kr. för fortsatt nedsättning av priset på konsumtionsmjölk samt därutöver

20 milj. kr. för att allmänt förstärka medelstillgången i regleringskassan.

Slutligen skall såsom ett engångsbelopp mjölkregleringen tillföras

12 milj. kr. av från tidigare regleringsår kvarstående införselavgiftsmedel.

För regleringsåret 1970/71 förutsätts samma tilldelning av införselavgiftsmedel

utanför ramen som regleringsåret 1969/70 med undantag för nyss

nämnt engångsbelopp.

Den påbörjade avvecklingen av det allmänna mjölkpristillägget skall slutföras

på så sätt att det pristillägg av budgetmedel, som under regleringsåret

1968/69 utgår med 25 öre per kg mjölkfett, upphör den 30 juni 1969.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

De villkor, som nu är knutna till rätten att erhålla allmänt mjölkpristilllägg,

bör fr. o. m. den 1 juli 1969 gälla beträffande rätten att få utjämningsbidrag

från regleringskassan.

Av budgetmedel bör enligt kommitténs mening mjölkregleringskassan för

regleringsåret 1969/70 erhålla ett engångstillskott av 30 milj. kr. För regleringsåret

1970/71 skall således ej några budgetmedel tillföras kassan.

I det föregående föreslagna prisändringar och medelsdispositioner beräknas

göra det möjligt att för regleringsåret 1969/70 höja avräkningspriset

till jordbrukarna för mjölk med 1,5 å 2 öre/kg. Kommittén vill dock understryka

att utvecklingen av avräkningspriset liksom hittills blir beroende av

mjölkproduktionens utveckling och konsumtionsutvecklingen inom landet

i fråga om mjölk och mjölkprodukter.

Kommittén har ■säd sina överläggningar med företrädare för jordbruket

och konsumentdelegationen haft ingående diskussioner om produktutveckling

i fråga om mjölkprodukter och om näringsfysiologiska synpunkter på

prissättningssystemet inom mjölksektorn. Härvid har även expertis från

statens institut för folkhälsan deltagit. Med anledning härav föreslår kommittén

att en särskild utredning tillkallas för att mot bakgrunden av det

anförda förutsättningslöst överväga den fortsatta utformningen av prissättningssystemet

på mjölk och mjölkprodukter. I utredningens uppdrag bör

ingå att ta upp frågan om avgiftsbeläggning av s. k. imiterade mjölkprodukter

och prissättningen i fråga om mjölkpulver och skummjölk till human

konsumtion och till foder. I utredningen bör ingå förutom representanter

för jordbruket, konsumenterna och myndigheterna även expertis på

folkhälsofrågor. Den bör bedriva sitt arbete så att dess resultat kan beaktas

vid ställningstagandet till prissättningen på mjölk och mjölkprodukter för

regleringsåret 1970/71.

Till kommittén har överlämnats en promemoria (Stencil Jo 1968: 8) med

utredning och förslag rörande mejeriorganisationens marknadsreglerande

åtgärder för mjölk och mejeriprodukter. Den verkställda utredningen gäller

sambandet mellan mejeriorganisationens marknadsreglerande åtgärder

och den statliga prisregleringen samt därav följande hinder mot att marknadsregleringarna

såsom konkurrensbegränsningar underkastas de näringsfrihetsvårdande

myndigheternas prövning. Vid de av kommittén förda överläggningarna

har — mot bakgrund av mejeriindustrins behov av visst rådrum

— enighet nåtts om att det efter utgången av juni 1971 inte skall föreligga

något hinder mot att mejeriindustrins nuvarande eller blivande marknadsreglerande

åtgärder fritt prövas av de näringsfrihetsvårdande myndigheterna.

Dock skall frågan om prissättningen på skummjölk och mjölkpulver

närmare undersökas av den förutnämnda utredningen, som skall överväga

den fortsatta utformningen av prissättningssystemet på mjölk och mjölkprodukter.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1969

23

Kött och fläsk

För att de ekonomiska följderna av den pågående utslaktningen av kor

skulle fördelas under en längre period ställdes fr. o. m. den 1 juli 1967

en rörlig kredit i riksgäldskontoret av högst 50 milj. kr. till föreningen

Svensk kötthandels förfogande. Härigenom kunde slaktdjursavgifterna för

storboskap, som i början av år 1967 utgick med 140 kr. per djur i högsta

viktgrupp, successivt bringas ned till 50 kr. Krediten, som enligt riksdagens

beslut skall vara återbetald senast den 1 juli 1972, beräknas bli helt disponerad

av Svensk kötthandel under innevarande regleringsår. De föreliggande

överskotten av nötkött åsamkar emellertid föreningen så stora kostnader

att även andra åtgärder har måst vidtas för att få medel till att täcka

utgifterna.

Jordbruksnämnden har sålunda, efter framställning av föreningen den 1

mars 1969 höjt slaktdjursavgiften för storboskap med 25 kr. per djur. I anslutning

härtill erinrar jordbrukspriskommittén om att överskottssituationen

vid den bedömning, som gjordes under prisöverläggningarna år 1967,

ansågs som temporär och att en viss lättnad beräknades inträda redan under

år 1968 genom minskad ungnötsuppfödning. Så bär emellertid inte blivit

fallet. Den s. k. spädkalvsreserven har i allt högre utsträckning kunnat utnyttjas

för uppfödning av ungnöt, samtidigt som slaktvikterna successivt

har ökat. Detta gör att, såvitt nu kan bedömas, ett överskott på nötkött och

då i första hand ungdjurskött kommer att föreligga ännu ett par år.

I syfte att underlätta försäljningen av de kvantiteter kött, som framkommer

vid en koslakt av den storleksordning, som bedöms vara nödvändig för

att anpassa mjölkproduktionen till avsättningsmöjligheterna, föreslår kommittén

att för vartdera regleringsåret 1969/70 och 1970/71 budgetmedel

till ett belopp av högst 25 milj. kr. per år ställs till jordbruksnämndens förfogande.

Beloppet bör av nämnden få disponeras för att kompensera föreningen

Svensk kötthandel för de extra kostnader som följer av en större

årlig minskning av kostammen än 20 000 djur.

Medel för ändamålet bör av nämnden ställas till föreningens disposition

månadsvis i efterskott med beaktande av tillgängliga prognoser rörande

omfattningen av koslakt och rekrytering. För den slutliga avräkningen bör

såsom beräkningsunderlag användas statistiska centralbyråns hnsdjursräkningar

i juni 1969, 1970 och 1971.

I syfte att ytterligare underlätta anpassningen av antalet mjölkkor till

avsättningsutrymmet för mjölkproduktionen föreslår kommittén, att den

tid inom vilken den förutnämnda krediten skall vara återbetald utsträcks

till den 1 juli 1974. Om de nu vidtagna åtgärderna skulle visa sig otillräckliga

för att regleringsföreningen skall beräknas kunna återbetala lånet till

riksgäldskontoret inom föreskriven tid, bör slaktdjursavgifterna för nötkreatur

höjas ytterligare.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

I fråga om ostyckat nöt- och hästkött föreslår kommittén vidare att införselavgiften

höjs med 5 öre per kg och att motsvarande ändring sker av

mittpriser och prisgränser.

För fläsk föreslås dels en höjning av införselavgiften med 5 öre per kg,

dels motsvarande ändring av mittpris och prisgränser. Det har förutsatts

att denna höjning kommer att motsvaras av en ökad slaktdjursavgift. Vidare

förordar kommittén, att jordbruksnämnden i fortsättningen bestämmer

att slaktdjur savgiften för svin skall tas ut per kg. Vad gäller slaktdjur

savgiftens storlek i övrigt vill kommittén hänvisa till vad som anförts

under spannmålsregleringen.

Jämsides med den uppbyggnad av fårstammen med ca 80 %, som ägt rum

sedan år 1960, har en ökning även av slakten av får och lamm kunnat registreras.

Produktionen är dock alltjämt av blygsam omfattning och uppgick

under år 1968 till ca 3 000 ton.

Konsumtionen har utvecklats på följande sätt.

År Ton Kg per person

1960 ...................... 1 940 0,26

1966 ...................... 2 560 0,33

1967 ...................... 2 710 0,34

1968 ...................... 2 890 0,36 I

I samband med regelutlösningar i början av 1960-talet uppräknades prisgränserna

och gränsskyddet för får- och lammkött mer än för exempelvis

nötkött och fläsk. I förhållande till nötkött ligger mittpriset och gränsskyddet

för får- och lammkött f. n. 178 resp. 92 öre per kg högre.

Sedan ett flertal år har det visat sig svårt, särskilt under slaktsäsongen,

att hålla priset på får- och lammkött inom prisgränserna. Detta har inte

alltid berott på konkurrens från utlandet utan även orsakats av svårigheter

att sälja får- och lammkött till priser motsvarande den nedre prisgränsen.

Försäljningssvårigheterna brukar medföra, att inemot en tredjedel av årsproduktionen

läggs in i fryshus för att senare säljas till rabatterat pris.

Slaktsäsongen är koncentrerad till tredje och fjärde kvartalen. Under år

1968 beräknas nära 90 % av årsproduktionen ha fallit inom dessa kvartal.

För att stimulera avsättningen av får- och lammkött bör under regleringsperioden

ett försök med en s. k. mellanprislinje göras. Kommittén föreslår

därför att införselavgiften för får- och lammkött sänks med 2 kr. från

nuvarande 4: 59 till 2: 59 kr. per kg. I samband härmed bör mittpriset räknas

ned med 2: 50 kr. per kg och motsvarande justering av prisgränserna

äga rum. För att kompensera producenterna för det sänkta gränsskyddet bör

ett pristillägg av 2 kr. per kg utgå på all besiktigad slakt av får och lamm.

Kostnaderna härför, som beräknas till ungefär 7 milj. kr., bör under regleringsåret

1969/70 få bestridas av från tidigare regleringsår kvarstående införselavgiftsmedel.

För regleringsåret 1970/71 föreslås finansieringen ske i

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj. ts proposition nr 107 år 1969

första hand på samma sätt och i andra hand, om så blir erforderligt, med

sådana införselavgifter från löpande period som inte avses utnyttjas för

jordbruksregleringsändamål. Om så befinns lämpligt, bör jordbruksnämnden

kunna utbetala pristillägget med ett visst belopp per slaktkropp.

En sänkning av införselavgiften med 2 kr. per kg kan väntas helt slå

igenom i partipriserna. Konsumentpriset bör enligt gängse kalkylinetoder

kunna sänkas med 140 % av partiprissänkningen.

För styckat får- och lammkött utgår f. n. införselavgiften med samma

belopp som för styckat nötkött. I fortsättningen bör införselavgiften för

styckat får- och lammkött utgå med 1,2 gånger motsvarande avgift för

ostyckad vara.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 juni 1967 prövade jordbruksnämnden

under regleringsåret 1967/68 försöksvis ett system med

s. k. buffertzoner för att dämpa prissvängningarna på kött och fläsk. Sedan

jordbruksnämnden i prisregleringsskrivelsen till Kungl. Maj :t den 23

februari 1968 framhållit, att systemet i stort sett fungerat såsom det var

avsett, beslöt Kungl. Maj :t och riksdagen (prop. 1968: 85, JoU 28, rskr 266)

att systemet med vissa modifikationer skulle prövas även under regleringsåret

1968/69.

Kommittén föreslår att buffertzonsystemet avskaffas för får- och lammkött

i samband med att eu mellanprislinje införs för dessa varuslag

men att systemet tills vidare bibehålls oförändrat för övriga varugrupper.

Som underlag för mätningen av den inhemska prisnivån för kött och

fläsk skall enligt nuvarande regler Sveriges slakteriförbunds partiprislista

för hela och halva kroppar i Stockholm och Göteborg användas. Under

de senaste åren har vissa ändringar i slakt- och för sälj ningsförhållanden

inträffat, som medfört att jordbruksnämnden måst göra vissa avdrag

och tillägg till de noterade priserna för att korrigera dessa till den

nivå, som prisbestämmelserna ursprungligen avsåg. I stället för att vid

varje mätning av prisnivån göra dessa avdrag och tillägg till listpriserna

torde det vara lämpligt att ändra prisgränserna.

Detta innebär, att prisgränserna räknas upp för nöt- och hästkött samt

får- och lammkött med 2 öre, för kalvkött med 12 öre och för fläsk med 5

öre per kg. I fråga om dessa åtgärder av teknisk karaktär har samråd

skett med köttbranschens riksorganisationer, Sveriges slakteriförbund,

Kooperativa förbundet och Köttbranschens riksförbund, vilka förklarat

sig ej ha någon erinran. De mittpriser och prisgränser, som skall gälla

efter denna tekniska omläggning och efter i det föregående föreslagna ändringar

i fråga om nötkött och fläsk samt i får- och lammköttsregleringen,

framgår av följande tabell (öre/kg).

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

Nedre

Mittpris

Övre

prisgräns

prisgräns

Nöt- och hästkött.....

... 643

739

835

Kalvkött .............

... 708

833

958

Får- och lammkött . ..

... 564

662

760

Fläsk ...............

... 486

563

640

Kokt kött och fläsk hänförs till tulltaxenr 16.02.701 och 801. Införselavgiften

utgår med 4: 13 kr. per kg. För att få en bättre anpassning till avgiftsbeläggningen

för övriga köttvaror föreslås, att avgiften fr. o. in. den 1

juli 1969 skall utgå med samma belopp som införselavgiften för styckat

nötkött, vilken f. n. utgör 5: 14 kr. per kg.

Den av kommittén föreslagna utredningen angående den fortsatta utformningen

av prissättningssystemet på mjölk och mjölkprodukter samt angående

avgiftsbeläggning av s. k. imiterade mjölkprodukter bör enligt kommitténs

mening även ta upp frågan om avgiftsbeläggning av imiterade köttprodukter,

närmast med anledning av att sojaprotein förts in på marknaden.

Enligt nu gällande bestämmelser skall restitution av utgående införselavgift

medges vid import av levande hästar för annat ändamål än slakt.

Bl. a. för att få likformighet med vad som gäller vid import av nötkreatur

förordar kommittén, att sådan restitution ej skall lämnas efter den 30 juni

1969.

Ägg och äggprodukter m. in.

De föreslagna ändringarna av fodermedelspriserna beräknas medföra

minskade kostnader för äggproduktionen. Med hänsyn till avsättningsförhållandena

på äggmarknaden är det emellertid angeläget att man inte

låter sänkningen av foderkostnaderna resultera i en ökad äggproduktion.

Jordbrukspriskommittén har därför, som framgår av avsnittet om spannmål,

föreslagit att tilldelningen av regleringsmedel till föreningen Svensk

ägghandel skärs ned till vad som oundgängligen är nödvändigt.

I övrigt föreslår kommittén ingen annan ändring i äggregleringen än

en viss omläggning av kvalitetsarbetet för ägg fr. o. m. regleringsåret 1970/

71. Kvalitetsarbetet är frivilligt men kostnaderna härför bestrids av regleringsmedel

som tilldelas föreningen Svensk ägghandel av medel som får

användas för regleringsändamål på jordbrukets område. F. n. utgår en kvalitetsbetalningspremie

till äggpackerierna, motsvarande 7 öre per kg ägg,

som kompensation för vissa, huvudsakligen initialmässiga kostnader i samband

med kvalitetsbetalningen. Vidare utgår ett s. k. packeribidrag, som

differentieras efter kvaliteten på de förpackade äggen och som kan utgå

med högst 6 öre per kg. Med nuvarande omfattning beräknas kvalitetsarbetet

dra eu kostnad av ca 4,5 milj. kr. per år. Fr. o. m. regleringsåret 1970/71

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

27

bör kostnadsramen för kvalitetsarbetet begränsas till 2,5 milj. kr. och helt

avse packeribidraget.

För fjäderfäkött i hela kroppar föreslår kommittén oförändrat gränsskydd.

För styckat och benfritt fjäderfäkött, för vilka varuslag införselavgiften

f. n. är densamma som för hela kroppar, bör i likhet med vad

som gäller för nötkött införselavgiften utgå med 140 % av avgiften för

motsvarande hel vara.

F. n. lämnas av regleringsmedel bidrag för lagring av kött av höns,

broiler och annan kyckling samt kalkon. Med hänsyn till behovet av att

anpassa produktionen till avsättningsläget har kommittén föreslagit en

minskad tilldelning av regleringsmedel till föreningen Svensk ägghandel.

På grund härav bör lagringsstödet upphöra den 1 juli 1969 för samtliga

varugruppen utom för hönskött.

Importen av vissa biandvaror m. m.

Kommittén framhåller, att företrädarna för jordbruket under överläggningarna

med stort eftertryck påtalat de skadeverkningar för jordbruksregleringen

som följer av att vissa enkla biandvaror av jordbruksprodukter

som hänförs till tulltaxenr 21.07 — »beredda näringsmedel, ej hänförliga

till annat nummer» — kan importeras helt avgiftsfritt. Det har

framhållits att dessa enkla blandningar i allmänhet torde ha komponerats

enbart i syfte att kringgå importavgifterna på ingredienserna. Denna lucka

i avgiftssystemet har dels vållat avsevärt bortfall av inkomster av införselavgifter,

dels föranlett förluster för jordbruket genom att man nödgats

sänka det inhemska priset på vissa råvaror under den nivå som enligt

regleringen skall skyddas genom införselavgifter.

Det har inte varit möjligt för kommittén att beräkna de skadeverkningar

som importen av åsyftade biandvaror hittills åstadkommit. Enligt kommitténs

uppfattning råder dock ett mycket otillfredsställande förhållande

som innebär osäkerhet och risker, inte minst med tanke på den framtida

utvecklingen. Utöver ovannämnda slag av skadeverkningar nämner kommittén

också försämringen av konkurrenssituationen för de inhemska tillverkarna

av vissa mera komplicerade 21.07-produkter. Kommittén har i

detta sammanhang även beaktat Sveriges åtaganden enligt EFTA-konventionen.

För att man skall kunna komma till rätta med problemet föreslår kommittén

att möjlighet skapas till råvaruprisutjämning vid tillverkning av

vissa blandprodukter. Samma system bör användas som nu tillämpas för

vissa andra livsmedelsindustriprodukter. Prisutjämningen bör kombineras

med uttagande av tillverkningsavgifter vid inhemsk produktion. Importvarorna

bör beläggas med kompensationsavgifter av samma storlek som

tillverkningsavgifterna. Avgiftsbeläggningen bör ha sådan omfattning och

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

storlek att prisutjämningen härigenom i princip finansieras. Av administrativa

skäl bör tillverkningsavgiften tas ut endast på sådana produkter som

tillverkas för avsalu.

Från avgiftsplikt, såväl vid tillverkning som import, bör undantas sådana

varor som har ett tillfredsställande gränsskydd även mot andra EFTA-länder,

t. ex. »bakhjälpmedel», innehållande minst 10 viktprocent fett (= jordbruksvara

i EFTA).

De högsta avgifter, som skall få tas ut, bör inte överstiga belopp motsvarande

införsel- och fettvaruavgiften på de i en produkt, alternativt en grupp

av produkter, ingående ingredienserna. Det bör eftersträvas att avgifterna

hålls fasta under längre perioder. Närmare bestämmelser om avgifternas

storlek torde få meddelas av jordbruksnämnden.

Som tidigare redovisats har kommittén föreslagit att den utredning, som

skall överväga den fortsatta utformningen av prissättningssystemet på

mjölk och mjölkprodukter, skall ta upp frågan även om avgiftsbeläggning

av s. k. imiterade mjölk- och köttprodukter. Intill dess resultatet av utredningen

föreligger anser kommittén att ett provisoriskt avgiftssystem bör

tillämpas enligt följande.

För flytande mjölk- och gräddersättningar (fettemulsioner), som tillverkas

inom landet, utgår accis enligt förordningen den 5 juni 1953 (nr

396) om accis å fettemulsion in. in. och kungörelsen den 5 juni 1953 (nr 438)

med förordnande om accis å fettemulsion. Vid import utgår tull med samma

belopp som accisen samt i vissa fall införselavgifter beräknade efter råvaruinnehållet.

Den nuvarande avgiftsbelastningen får anses vara prohibitiv för

vissa fettemulsioner vilka är avsedda som mjölkersättningar. Kommittén

föreslår i syfte att uppnå en rimligare avgiftsbelastning, att accisen för fettemulsioner

med en fetthalt av högst 7 % sänks från nuvarande 80 öre till

30 öre per kg. Införselavgifter beräknade efter råvaruinnehållet bör inte tas

ut för denna grupp, utan införselskyddet bör utgå enbart i form av en tull,

som föreslås utgöra 30 öre per kg. I övrigt föreslås ingen ändring i det nuvarande

avgiftssystemet för fettemulsioner.

Sådana fettemulsioner, i vilka ingår fett, och vilka används i stället för

grädde eller mjölk, direkt eller efter enkel beredning, bör åsättas en tillverknings-

och kompensationsavgift av 2 kr. per kg.

»Sojaprotein» används ibland som samlingsnamn för olika produkter,

som kan utvinnas ur sojabönan. Obehandlade sojabönor och sojamjöl med

kvarvarande olja hänförs till tulltaxenr 12.01 resp. 12.02 och är f. n. avgiftsfria.

Extraherat och avfettat sojabönmjöl hänförs till nr 23.04. Denna

produkt som i första hand används till utfodring är belagd med en införselavgift,

som f. n. utgår med 20 kr. per dt. Enligt uppgift torde dock

vissa produkter under detta nummer användas i livsmedelshanteringen.

Tulltaxeringen av »sojaprotein», som används i livsmedel och då bl. a.

som ersättningsmedel för kött, är beroende av varans bearbetning och kon
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

cenlrationsgrad. Till nr 19.02 hänförs s. k. texturerat sojaprotein, som torde

vara den sojaprodnkt som hittills fått den största användningen inom den

svenska livsmedelsindustrin. Den är f. n. belagd med en tull, som utgår med

20 % av varuvärdet. »Sojaprotein» importeras även under nr 21.07. Praktiskt

taget rent sojaprotein slutligen hänförs till nr 35.04.

Kommittén föreslår att sådana sojabönprodukter under tulltaxenr 19.02,

21.07 och 23.04, som kan användas som ersättningsmedel för kött, tills

vidare i princip beläggs med en tillverkningsavgift resp. kompensationsavgift

av 3: 50 kr. per kg. Produkterna under nr 19.02 föreslås bli införda

under jordbruksregleringen.

För produkter under nr 23.04 förutsätts att avgiften på 3:50 kr. per kg

inte skall tas ut på sådana varor som skall användas för utfodring. Kommittén

föreslår inte nu några ändringar för varorna under nr 35.04 eftersom

dessa är bundna med tullfrihet i GATT.

För den händelse att produktionen och införseln av imiterade produkter

under prisregleringsperioden skulle utvecklas på sådant sätt att grunderna

för den träffade överenskommelsen om jordbrukspriserna rubbas, bör

enligt kommitténs mening Kungl. Maj :t ha möjlighet att vidta erforderlig

höjning av avgiftsskyddet.

Användning av införsel- och regleringsavgiftsmedel m. m.

Användningen av införselavgiftsmedel för regleringsåren 1967/68 och

1968/69. Statens jordbruksnämnd redovisar dels uppburna införselavgiftsmedel

m. m. för regleringsåret 1967/68 med undantag av införselavgifter

för sockerregleringsvaror, dels beräkningar av avgiftsuppbörden för regleringsåret

1968/69. Beräkningarna bygger på de avgiftssatser som hittills

gällt under detta regleringsår.

I en preliminär beräkning för regleringsåret 1968/69 uppskattade jordbruksnämnden

totalsumman av införselavgiftsmedel m. m. för andra jordbruksprodukter

än socker till ca 327 milj. kr., varav ca 82 milj. kr. hänfördes

till fodermedelsavgifter. Jämfört med dessa uppskattningar visar de

reviderade beräkningarna en höjning av inkomsten från 327 milj. kr. till

337,8 milj. kr. Höjningen är helt att hänföra till en beräknad ökning av fodermedelsavgifterna

från tidigare angivna 82 milj. kr. till ca 95,2 milj. kr.

Den huvudsakliga medelsdispositionen för regleringsåren 1967/68 och

1968/69 har av jordbruksnämnden redovisats i en särskild tabell.

För användningen av införselavgiftsmedel m. m. med undantag av medel,

som inflyter för varor under sockerregleringen, gäller för regleringsåret

1968/69 att medlen intill ett sammanlagt belopp av 243,7 milj. kr. i

mån av behov förs över till de olika regleringsföreningarna på jordbrukets

område. Jordbruket tillgodoförs även sådana införselavgifter för fodermedel,

preliminärt beräknade till 13,2 milj. kr., vilka inflyter utöver nämn
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

da belopp. Totalt skall sålunda ett beräknat belopp av 256,9 milj. kr. föras

över till regleringsföreningarna för att användas enligt en av 1968 års riksdag

beslutad preliminär fördelningsplan. Härutöver förutsätts, liksom hittills,

att Svensk spannmålshandel tillförs införselavgifter för sådan brödsäd,

som importeras i utbyte mot svensk brödsäd, vilken exporteras till

följd av kvalitativa brister eller måste användas till foder.

1967/68

1 000 kr.

1968/69

prel.

1 000 kr.

INKOMSTER

Från föregående regleringsår kvarstående införselavgifter och

räntor ................................................ 42 754

Under regleringsåret influtna införselavgifter................ 304 589

Vissa ränteinkomster.................................... 3 060

Summa inkomster 350 403

41 178

337 815

3 000

381 993

UTGIFTER

a) Av medel inom resp. regleringsårs normalram

Svensk spannmålshandel ..............................

60 908

86

200

Stärkelse- och bränneriintressenter......................

8 000

2

500

Sveriges oljeväxtintressenter ..........................

46 000

45

000

Föreningen för mejeriprodukter ........................

44 500

49

100

Svensk kötthandel.............................

42 000

50

000

Svensk ägghandel ....................................

14 200

17

000

Fortsatt utveckling av odlingen av s. k. konservärter......

250

250

Kvalitetsbefrämjande åtgärder för bruna bönor ..........

560

—

Reserv till jordbruksnämndens förfogande................

—

6

850

Summa

216 418

256

900

b) Av under resp. regleringsår utanför normalramen inflytande

medel

För sänkning av priset på mjölk........................

Sveriges potatisodlares riksförbund ....................

För stöd åt vallfröodlingen ............................

Prisutjämning på äggalbumin..........................

Prisutjämning på kärnbindemedel ......................

Svensk matpotatiskontroll ............................

Veterinärstyrelsen ....................................

Statens jordbruksnämnd för konsumtionsmjölkkontroll....

Bidrag för avsättning av brödsäd ......................

20 800

833

915

324

125

87

50

26 969

25 000

1 000

1 000

1 500

1 000

150

150

50

22 500

Summa 50103

52 350

c) Av medelsöverskott från tidigare regleringsår

Jordfonden .......................................... 10 000

EFTA-förluster ...................................... 7 704

Utbetalning till Danmark.............................. 25 000

Summa 42 704

Summa utgifter 309 225

Saldo vid utgången av regleringsåret

På överskottskonto ................................ 41 178

10 000

35 000

45 000

354 250

27 743

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

31

Den reviderade beräkningen av införselavgifterna för fodermedel för

regleringsåret 1968/69 visar, att dessa med ca 13,2 milj. kr. kommer att

överstiga det tidigare antagna totalbeloppet av 82 (59 -f- 23) milj. kr. Med

anledning bl. a. härav har nämnden efter hörande av jordbrukets förhandlingsdelegation

och konsumentdelegationen jämkat den preliminära fördelningsplanen

mellan de olika regleringsområdena enligt följande tabell.

FÖRDELAS TILL: Fördelning

1968/69

milj. kr.

Svensk spannmålshandel.................................. 186,2

Stärkelse- och bränneriintressenter ........................ 22,5

Sveriges oljeväxtintressenter .............................. 345,0

Föreningen för mejeriprodukter............................ 49,1

Svensk kötthandel........................................ 50,0

Svensk ägghandel ........................................ 17,0

Utvecklingen av odlingen av s. k. konservärter................ 40,2

Reserv till jordbruksnämndens förfogande.................. 46,9

Summa 256,9

Därav beräknade ytterligare foderavgiftsmedel .............. 13,2

Definitiv fördelningsplan kan fastställas först efter utgången av regleringsåret

1968/69, då de verkliga införselavgifterna för fodermedel är kända.

Jordbruksnämnden har utgått från att av sådana inflytande införselavgiftsmedel

m. m„ som under regleringsåret 1968/69 inte ingår i den förut

nämnda fördelningsplanen, skall få användas dels 25 milj. kr. för att sänka

partipriset på konsumtionsmjölk, dels 1 milj. kr. till Sveriges potatisodlares

riksförbund för åtgärder för att effektivisera matpotatisodlingen m. in.,

dels 1 milj. kr. för stöd åt vallfröodlingen, dels erforderliga belopp för prisutjämningen

på torkat och flytande äggalbumin och på kärnbindemedel, dels

150 000 kr. till Svensk matpotatiskontroll (SMAK) för upplysningsverksamhet,

dels högst 30 000 kr. för att täcka veterinärstyrelsens kostnader för importkontroll

av animala livsmedel, dels högst 120 000 kr. för att täcka veterinärstyrelsens

utgifter för de statliga kostnaderna för pastöriseringskontrollen,

dels ock 50 000 kr. för den kontroll av konsumtionsmjölk som ankommer

på jordbruksnämnden.

Jordbruksnämnden har bemyndigats att under regleringsåret 1968/69 besluta

om att av införselavgiftsmedel som inflyter inom det belopp som skall

tillföras regleringsföreningarna på jordbrukets område och av vissa andra

regleringsmedel använda dels ett belopp av högst 2 milj. kr. till upplysnings
1

Därav 6,1 milj. kr. av beräknade ytterligare foderavgiftsmedel.

a Minskning med 7 milj. kr. jämfört med fördelningsplan i prop. 1968:85.

3 Minskning med 10 milj. kr. jämfört med fördelningsplan i prop. 1968:85.

4 Av beräknade ytterligare foderavgiftsmedel.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

verksamhet inom regleringsföreningarnas verksamhetsområden och dels ett

belopp av minst 1 milj. kr. för stöd åt vallfröodlingen.

Beräknad storlek och huvudsaklig disposition av införselavgiftsmedlen

in. in. för regleringsåren 1969/70 och 1970/71. De medel, som under regleringsåret

1969/70 beräknas inflyta i form av införselavgifter, uppgår till ca

359 milj. kr. Beräkningarna grundas på de avgifter som enligt jordbrukspriskommitténs

förslag normalt skall gälla. Importkvantiteterna och storleken

av de rörliga avgifterna har beräknats under förutsättning av normala

skörde- och marknadsförhållanden.

Storleken av de införselavgifter, som bör få användas för regleringsändamål

på jordbrukets område under regleringsåret 1968/69, utgör inklusive beräknade

foderavgiftsmedel om 95 milj. kr., 257 milj. kr. Det definitiva beloppet

framkommer först efter utgången av regleringsåret 1968/69, då det verkliga

införselavgiftsbeloppet för fodermedel blir känt. I enlighet med vad som förordats

i det föregående skall under den kommande regleringsperioden visst

ytterligare belopp av införselavgiftsmedel få disponeras för regleringsändamål,

nämligen för vartdera regleringsåret 1969/70 och 1970/71 ett belopp av

10 milj. kr. som tillförts mjölkregleringen. Fodermedelsavgifterna för regleringsåret

1969/70 beräknas ge ytterligare omkring 5 milj. kr. i förhållande

till innevarande regleringsår, eller i runt tal 100 milj. kr. För regleringsändamål

på jordbrukets område under regleringsåret 1969/70 bör sålunda i mån

av tillgång på medel stå till förfogande ca (257 -(— 10 -j- 5) = 272 milj. kr.

Beloppets exakta storlek blir beroende av de verkliga intäkterna av fodermedelsavgifterna.

I likhet med vad som skett under nu löpande regleringsperiod

bör enligt kommitténs mening före resp. regleringsårs början en preliminär

fördelning mellan de olika regleringsområdena bestämmas. För

regleringsåret 1969/70 föreslår kommittén följande fördelning.

Preliminär

fördelning

1969/70

milj. kr.

Fördelas till:

Svensk spannmålshandel...................................... 50

Stärkelse- och bränneriintressenter ............................ 9,5

Sveriges oljeväxtintressenter .................................. 61

Föreningen för mejeriprodukter................................ 62

Svensk kötthandel ........................................... 44

Svensk ägghandel ............................................ 15

Till fond för utvecklingsarbete och försöksverksamhet rörande inhemskt

proteinfoder in. m................................... 2,5

Reserv till jordbruksnämndens förfogande...................... 28

Summa 272

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

Under beaktande av vad som vid behandlingen av de olika varuområdena

anförts om behovet av införselavgiftsmedel för marknadsregleringarna bör

jordbruksnämnden — efter hörande av förhandlingsdelegationen och konsumentdelegationen

— få jämka angivna delbelopp och besluta om fördelning

av det till nämndens förfogande stående beloppet. Totalbeloppet bör

dock inte få ändras i annan mån än som följer av om intäkterna av fodermedelsavgifter

ändras i förhållande till vad som beräknats.

Utöver i det föregående angivet belopp av införselavgiftsmedel som får

disponeras för regleringsändamål skall, liksom hittills, föreningen Svensk

spannmålshandel tillföras införselavgifter för sådan brödsäd som importeras

i utbyte mot inhemsk brödsäd, vilken exporteras till följd av kvalitativa

brister eller måste användas till foder.

I fråga om användningen av de införselavgiftsmedel som enligt det föregående

ställs till förfogande för regleringsändamål bör, där inte annat följer

av kommitténs förslag, nuvarande bestämmelser gälla. Kungl. Maj :t eller,

efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, jordbruksnämnden bör dock få besluta

om de jämkningar som kan visa sig nödvändiga.

Regleringsföreningarnas behov av rörelsemedel bör, i den mån deras egna

medel ej förslår, kunna tillgodoses genom lån från annan regleringsförening

eller från kreditinstitut. Med hänsyn till det ansvar staten ytterst har för

regleringsföreningarnas ekonomi bör dock som villkor för sådant lån i varje

särskilt fall krävas tillstånd av jordbruksnämnden.

Införselavgiftsmedel och andra regleringsmedel på jordbrukets område

får nu intill ett belopp av 2 milj., kr. per år efter jordbruksnämndens medgivande

disponeras av regleringsföreningarna på jordbrukets område för

upplysningsverksamhet inom föreningarnas verksamhetsområden. Detta

belopp bör höjas till 2,5 milj. kr. per år. Av förslaget i det föregående framgår,

att av detta belopp vissa medel bör få tas i anspråk för stöd åt utvecklingen

av konservväxtodlingen och odlingen av utsädespotatis.

Vad gäller införselavgiftsmedel i övrigt som inflyter under regleringsåret

1969/70 bör gälla att 25 milj. kr. skall disponeras för att liksom nu subventionera

priset på konsumtionsmjölk. Därutöver bör såsom förordats i det

föregående ytterligare 20 milj. kr. tillföras mjölkregleringen. I mån av tillgång

på medel bör vidare dels 1 milj. kr. ställas till Sveriges potatisodlares

riksförbunds förfogande för att effektivisera potatisodlingen in. in., dels 1

milj. kr. få användas för stöd åt vallfröodlingen, dels 50 000 kr. få användas

för den kontroll av konsumtionsmjölk, som ankommer på jordbruksnämnden.

Dessutom bör liksom nu bestridas kostnader för prisutjämning på

äggalbumin och kärnbindemedel. I fråga om användning av vissa mindre

belopp för andra ändamål hänvisar kommittén till en av statens jordbruksnämnd

den 10 december 1968 gjord framställning. Av denna framställning

framgår bl. a. att Svensk matpotatiskontroll (SMAK) hemställer om 175 000

kr. för upplysningsverksamhet och att veterinärstyrelsen hemställer om

3 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 107

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj. ts proposition nr 107 år 1969

dels 200 000 kr. för att täcka kostnader för pastöriseringskontrollen, dels

30 000 kr. för att täcka kostnader för importkontroll av animala livsmedel.

Jordbruksnämnden har för sin del ingen erinran mot SMAK’s hemställan

men har avstyrkt att införselavgiftsmedel fortsättningsvis används för pastöriseringskontroll

av mjölk och grädde.

För regleringsåret 1970/71 bör enligt kommitténs mening för regleringsändamål

på jordbrukets område få användas ett i princip oförändrat belopp

av 272 milj. kr. av införselavgiftsmedel. Beloppets exakta storlek blir

även detta år beroende av de verkliga intäkterna av införselavgifter på

fodermedel. Fördelning av beloppet på regleringsföreningarna och eventuellt

uppkommande frågor rörande ändringar i medlens användning bör

behandlas vid de överläggningar angående vissa prisregleringsfrågor, som

förutsätts ske före den 15 februari 1970. Utöver nämnda 272 milj. kr. bör

även detta år 25 milj. kr. användas för att subventionera priset på konsumtionsmjölk

samt 20 milj. kr. tillföras mjölkregleringen. Även i övrigt

bör införselavgiftsmedel utöver 272 milj. kr. få användas till de ändamål

och med de belopp som i det föregående förordats för regleringsåret 1969/

70.

Från tidigare regleringsår kvarstår införselavgiftsmedel, som inte nyttjats

för regleringsändamål på jordbrukets område. Dessa medel beräknas

den 1 juli 1969 uppgå till ca 27 milj. kr. Härav bör enligt vad som förordats

i det föregående 12 milj. kr. tillföras mjölkregleringen under regleringsåret

1969/70 samt 5 milj. kr. tas i anspråk för att i överensstämmelse med vad

kommittén förordar i det följande främja utvecklingsarbete och försöksverksamhet

rörande ökad användning av inhemskt proteinfoder in. m. Härefter

återstående medel bör användas för att under regleringsåret 1969/70

bestrida kostnaderna för den av kommittén föreslagna mellanprislinjen på

fårkött. Dessa kostnader har beräknats till 7 milj. kr. Kostnaderna under

regleringsåret 1970/71 för detta ändamål bör få täckas i första hand av de

införselavgiftsmedel som då kvarstår från tidigare regleringsår och, i andra

hand, av införselavgifter som för 1970/71 inflyter utöver 272 milj. kr.

I fråga om användningen under regleringsåret 1969/70 av interna reglcringsavgifier

och av motsvarande kompensationsavgifter bör gälla samma

föreskrifter som f. n. om inte annat framgår av det föregående.

De tillverknings- och kompensationsavgifter som enligt kommitténs förslag

skall tas ut på vissa biandvaror m. m. kommer enligt förslaget att användas

i första hand till finansiering av prisutjämning. I den mån någon behållning

uppstår av sådana avgifter, skall behållningen inte ingå bland de

medel som får tas i anspråk för regleringsändamål på jordbruksområdet.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

35

Övriga frågor

I nu gällande jordbruksreglering ingår en utfästelse om prövning av eventuell

gottgörelse till jordbruket till följd av inverkan av vårt medlemskap

i EFTA. Sådan gottgörelse har inte utgått under regleringsåren 1967/

68 och 1968/69. I fråga om överenskommelser inom ramen för EFTA,

som framöver kan träffas med verkan för de båda regleringsåren 1969/70

och 1970/71, kan nu ej göras någon bedömning av om de på väsentligt

sätt kommer att påverka den avsedda prissättningen på jordbrukets produkter.

Kommittén anser därför, att den nuvarande utfästelsen om prövning

av gottgörelse till följd av inverkan av EFTA-överenskommelser bör

kvarstå. Utfästelsen bör gälla även eventuella åtgärder under regleringsåren

1969/70 och 1970/71 inom ramen för ett eventuellt närmare nordiskt ekonomiskt

samarbete.

Fr. o. in. budgetåret 1963/64 utgör statens årliga bidrag till skördeskadefonden

15 milj. kr., och storleken av jordbrukets minimitillskott till fonden

har bestämts till samma belopp. I jordbruksnämndens anslagsframställning

för budgetåret 1969/70 har förordats att det årliga medelstillskottet

till skördeskadefonden ökas till 45 milj. kr. Enligt kommitténs

mening är en sådan ökning motiverad med hänsyn bl. a. till de prishöjningar

som skett på jordbruksprodukter sedan tidpunkten för skördeskadeskyddets

införande. I fråga om fördelningen mellan staten och jordbruket

av medelstillskottet föreslår kommittén att statens bidrag bestäms till

30 milj. kr. Detta innebär att fördelningen blir ungefär densamma som numera

gäller för tillskott till arbetslöshetskassor.

Det är enligt kommitténs uppfattning angeläget att i större utsträckning

kunna använda inhemskt proteinfoder i husdjursuppfödningen för att därigenom

få till stånd en ökad odling av sådant foder samt motsvarande

minskning av spannmålsodlingen. Enligt kommitténs mening bör därför utvecklingsarbete

och försöksverksamhet för detta ändamål komma till stånd

i ökad utsträckning. Likaså finner kommittén det önskvärt att kvalitetsbefrämjande

utvecklings- och försöksarbete i fråga om bl. a. fläskproduktionen

sker i större omfattning än f. n. Kommittén föreslår att för här

nämnda ändamål ett belopp om ca 10 milj. kr. ställs till förfogande för

sektionen för jordbruksforskning inom statens råd för skogs- och jordbruksforskning.

Det förutsätts att medlen används endast som bidrag till

klart målinriktade utvecklings- och försöksarbeten. Medlen, som bör ställas

till rådets förfogande den 1 juli 1969 och av detta göras räntebärande,

bör få förbrukas under en femårsperiod. Eventuella särskilda administrationskostnader

för fördelningen av medlen bör bestridas av dessa.

Finansieringen föreslås ske på så sätt att 5 milj. kr. ställs till förfogande

av odisponerade införselavgiftsmedel, som kvarstår vid utgången

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

av regleringsåret 1968/69, 2,5 milj. kr. får disponeras av införselavgiftsmedel

som annars skulle använts för regleringsändamål under regleringsåret

1969/70 och återstoden finansieras genom avveckling av den s. k. exportmedelsfonden

och överföring av denna fonds behållning till nu föreslaget

ändamål. För att infria gjorda utfästelser om anslag från exportmedelsfonden

till pågående forskningsarbeten bör dock den överförda behållningen

alltjämt få tas i anspråk.

Kommittén förutsätter att gällande bestämmelser för prisregleringen,

som inte särskilt behandlats av kommittén, skall äga fortsatt giltighet under

tiden t. o. m. den 30 juni 1971.

III. Översyn av försörjningsberedskapen

Som nämnts i det föregående har statens jordbruksnämnd med särskild

skrivelse redovisat en i vissa delar hemlig översyn av försörjningsberedskapen

inom livsmedelsområdet. Jag övergår nu till att redogöra för resultaten

av nämndens översyn samt för remissutlåtandena över nämndens skrivelse.

Grundläggande faktorer för planeringen. Nämnden föreslår att livsmedelsberedsltapen

i fortsättningen skall planläggas med hänsyn till dels militär

aggression, dels indirekt ekonomisk aggression (avspärrning). Nämnden redovisar

vidare olika alternativ beträffande kriskostnorm och skörderisknivå.

I fråga om bl. a. underlaget för kvantitativa bedömningar av konsekvenserna

för vår livsmedelsförsörjning vid olika typer av militär aggression

har jordbruksnämnden ännu inte avslutat utredningsarbetet.

För att effektivt kunna genomföra ett planläggningsarbete rörande livsmedelsberedskapen

har jordbruksnämnden såsom ett led i den anbefallda

översynen utvecklat en operationsanalgtisk modell, den s. k. LIBE-modellen.

1 I den studie som gjorts med hjälp av denna modell antas målsättningen

för livsmedelsberedskapen vara att säkerställa försörjningen under en

längre avspärrningsperiod. Planläggningen av denna beredskap grundas

på bedömningar angående bl. a. den under avspärrningen avsedda kriskonsumtionen,

en ur beredskapssynpunkt godtagbar skörderisk samt olika

krigsskaderisker i fråga om livsmedel och produktionsmedel. Vidare beaktas

resursbehovet och produktionstekniska förhållanden inom jordbruk,

fiske och förädlingsindustri, möjligheterna att genom omställning av produktion

och konsumtion förbättra försörjningsläget samt möjligheterna

till ersättningsproduktion. Slutligen tas hänsyn till lagertillgångar av olika

slag och kostnader för sådan fredstida lagring. På grund av bristande dataunderlag

har vissa för planläggningen väsentliga faktorer — krigsskaderisken

och ersättningsproduktion — inte kunnat beaktas i de utförda modellberäkningarna.

Detta innebär bl. a. vissa brister i den långsiktiga planlägg
-

1 LIBE = LIvsmedelsBEredskap

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

ningen. Nämnden anser det därför nödvändigt att ytterligare utveckla modellen,

så snart det erforderliga dataunderlaget är tillgängligt. Nämnden anför

att LIBE-modellen dock är ett mycket användbart hjälpmedel för beredskapsplanläggningen

inom livsmedelsområdet. Nämnden föreslår, att modellen

i fortsättningen utnyttjas för detta planläggningsarbete och att beräkningarna

upprepas årligen. Kostnaderna för budgetåret 1969/70 beräknas

av nämnden till 10 000 kr.

Beredskap för jordbruksproduktionen. Nämnden anför bl. a. att planläggningsåtgärder

på olika resursområden måste vidtas i fred. Behovet av sådana

åtgärder förstärks efter hand som den fredstida produktionen minskar och

jordbrukets rationalisering fortskrider. Nämnden anser att planläggningen

behöver förbättras bl. a. beträffande undanförsel av boskap.

Nämnden behandlar även frågan om jordbrukets arbetsblockorganisation

och föreslår i syfte att effektivera organisationen en viss översyn av denna.

Beredskap för varuförsörjningen. Nämnden anför vidare att de statliga

åtgärderna för att planera och förbereda varuförsörjningen vid krig eller

avspärrning berör praktiskt taget hela den kommersiella förädlingen, lagringen

och distributionen av livsmedel. Åtgärderna är enligt nämnden inte

begränsade enbart till att i krislägen stödja och komplettera den av företagen

i fredsanläggningar bedrivna verksamheten utan avser även att genom åtgärder

av olika slag (undanförsel, omlokalisering, upprättande av reservanläggningar

etc.) söka vidmakthålla en godtagbar varuförsörjning. Nämnden anser,

att reservanläggningar behövs särskilt för slakt, charkuteritillverkning,

jästtillverkning, bakning, behandling av fettråvaror för tillverkning

av margarin samt för margarintillverkning. Sedan år 1967 bedrivs vid

länsstyrelserna en viss planläggning efter anvisningar av jordbruksnämnden.

Enligt nämnden är emellertid planeringen i viss utsträckning så komplicerad

att konsulter måste anlitas. För fortsatt projektering av reservanläggningar

för slakt, charkuteritillverkning och bakning har kostnaderna

budgetåret 1969/70 beräknats uppgå till sammanlagt 10 000 kr. Dessutom

föreslår nämnden att 5 milj. kr. ställs till förfogande för att anskaffa utrustning

och materiel m. m. För detalj projektering av reservanläggning för

att tillverka jäst har nämnden beräknat kostnaderna till 75 000 kr. Slutliga

kostnadsberäkningar för att anskaffa erforderlig utrustning, materiel etc.

till sådan reservanläggning föreligger ännu inte.

Beredskapslagring av livsmedel m. m. Jordbruksnämndens nuvarande

lagring har tillkommit successivt sedan slutet av 1940-talet. Jordbruksnämnden

ombesörjer själv lagringen med undantag för spannmål och oljekraftfoder.

Enligt avtal mellan jordbruksnämnden och Svensk spannmålshandel,

ekonomisk förening, svarar denna förening för beredskapslagring av brödsäd

och oljekraftfoder. Drygt 80 % av lagerhållningen av livsmedel sker i lokaler

som ägs eller hyrs av Svenska lagerhus AB. Bolaget tillhandahåller även

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

lokaler för 30 % av Svensk spannmålshandels lagring av brödsäd och oljekraftfoder.

Beredskapslagringen av livsmedel bekostas från ett på driftbudgeten under

nionde huvudtiteln uppfört förslagsanslag till kostnader för beredskapslagring

av livsmedel och fodermedel m. m. Innevarande budgetår är anslaget

uppfört med 24 milj. kr.

För att anskaffa de varor som lagras i jordbruksnämndens egen regi disponerar

nämnden investeringsmedel till ett sammanlagt belopp av 116 milj.

kr. Behovet av rörelsemedel, bl. a. för den beredskapslagring som bedrivs

av Svensk spannmålshandel, säkerställs inom ramen för den statliga eller

statsgaranterade kredit på sammanlagt 225 milj. kr., som står till förfogande

enligt beslut av 1959 års riksdag.

Beredskapslager av livsmedel förvaras dels i staten tillhöriga lokaler, dels

i förhyrda lokaler. De förra förvaltas av Svenska lagerhus AB, som för anskaffningen

utnyttjar sitt aktiekapital, 5 milj. kr.

Enligt nämnden har den hittills tillämpade metodiken för planering av

beredskapslagring inte gjort det möjligt att utifrån beredskapssynpunkter

följa ändringar i produktionsinriktningen eller produktionsutvecklingen för

skilda produkter. Den nu redovisade operationsanalytiska modellen anser

nämnden dock skapa förutsättningar för att man i fortsättningen skall kunna

bedöma behovet av beredskapslager med hänsyn till flertalet i sammanhanget

betydelsefulla faktorer.

Mot bakgrund av de erfarenheter som vunnits genom den verkställda

översynen bör den fortsatta planläggningen av beredskapslagringen enligt

nämnden syfta till att klarlägga behovet av beredskapslager för försörjningen

under en avspärrningsperiod, som förutsätts inträffa omkring fem år

från planeringstillfället. Dessa behov förutsätts kunna beräknas med LIBEmodellen.

I samband härmed beräknas även behovet av beredskapslager mot

bakgrund av det aktuella försörjningsläget.

De erforderliga lager förändringarna samt kostnaderna och kapitalbehovet

för att genomföra dessa föreslås av nämnden bli redovisade, fördelade budgetårsvis,

i en lagringsplan för femårsperioden. Planeringen förutsätts ske

efter s. k. rullande planläggning.

Eftersom bl. a. frågor om ersättningsproduktion ej kunnat beaktas vid

den genomförda modellstudien föreslås de nu erhållna beräkningsresultaten

inte vara grundläggande för den långsiktiga planeringen av livsmedelsberedskapen.

I avvaktan på ytterligare utredningar föreslår nämnden för budgetåret

1969/70 att lagringsberedskapen höjs för vissa produkter, bl. a. oljekraftfoder

och socker.

Efter överenskommelse med överstyrelsen föreslår nämnden att huvudansvaret

för lagringen av handelsgödsel och bekämpningsmedel fr. o. m.

budgetåret 1969/70 överförs till nämnden och att lagringen sker i nämndens

regi.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1960

I fråga om ransoneringsberedskapen framhåller nämnden att det nuvarande

ransoneringssystemet inte är anpassat efter den senaste samhällsutvecklingen.

Nämnden föreslår att 340 000 kr. ställs till nämndens förlogande

under budgetåret 1969/70 för att modernisera systemet.

Inom ramen för den nu verkställda översynen har jordbruksnämnden även

tagit upp frågan om övergång till ADB-metodik för planläggning av livsmedelsberedskapen.

I första hand har man velat undersöka möjligheten att

hantera och utnyttja det för planering av livsmedelsberedskapen erforderliga

dataunderlaget på ett ur beredskapssynpunkt mer ändamålsenligt sätt än

som sker f. n. Arbetet härmed är inte slutfört och nämnden begär för budgetåret

1969/70 medel för att studera frågan ytterligare. Frågan avses bli

behandlad inom en särskild arbetsgrupp. Kostnaderna har beräknats till ca

66 000 kr.

Remissyttrandena

Jordbruksnämndens förslag rörande grundläggande faktorer

för planeringen har inte mött någon principiell erinran bland remissinstanserna.

Statens institut för folkhälsan framhåller dock att det är

önskvärt att höja i första hand proteininnehållet i den föreslagna kriskostnormen.

Den operationsanalytiska modellen anses av ett flertal remissinstanser

kunna utgöra ett värdefullt underlag för planläggningen av

livsmedelsberedskapen. Statskontoret, som inte har något att erinra mot att

modellen används för det kortsiktiga planeringsarbetet, tillstyrker det begärda

anslaget på 10 000 kr. för utveckling av modellen. Överstyrelsen för

ekonomisk försvarsberedskap tillstyrker att LIBE-modellen används i fortsättningen

men anser det önskvärt att en samordning sker med de ADBsystem

för statistikbearbetningen som i samverkan med statskontoret f. n.

utarbetas inom såväl jordbruksnämnden som överstyrelsen. Lantbrukshögskolan

anser att den föreliggande modellen är tillräckligt utvecklad för

att ge ett tillfredsställande svar på frågan om den optimala lagringens storlek

och utformning vid rådande produktionskapacitet i jordbruket. Däremot

anser högskolan att det krävs en ytterligare utveckling av modellen

om den behövliga optimala lagringen om exempelvis 5 å 10 år skall beräknas.

Jordbruksstatistikkommittén förordar att modellen används i den

kortsiktiga planeringen och att medel ställs till förfogande för att utveckla

modellen så att den kan användas även för den långsiktiga beredskapsplaneringen.

RLF och Sveriges lantbruksförbund anser det värdefullt att

operationsanalytiska metoder används vid beredskapsplaneringen. Förbunden

understryker vikten av att de alternativ som väljs vid operationsanalyserna

noggrant granskas med avseende på realismen i förutsättningar

och resultat.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

Flertalet remissinstanser är eniga med nämnden om att jordbrukets

blockorganisation bör ses över. Enligt lantbrukshögskolans mening

bör i sådant sammanhang övervägas andra åtgärder för att lösa jordbrukets

arbetskraftsbehov, exempelvis krigsuppskov och permittering.

Frågan om planläggning för undanförsel av boskap har behandlats

av vissa remissinstanser. Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap

vitsordar angelägenheten av att planera för undanförsel av boskap

och behovet av viss personalförstärkning vid länsstyrelserna för denna

uppgift. Styrelsen anser dock att frågan om att förstärka personalen

vid länsstyrelsernas beredskapsdetaljer bör behandlas i ett sammanhang

och avvägas mot angelägenheten av andra uppgifter. Lantbrukshögskolan

framhåller, att det är möjligt att beredskapen mot militärt hot billigast

tillgodoses genom att produktionen omlokaliseras redan i fredstid. Högskolan

anser ytterligare utredning erforderlig. KF ifrågasätter om man i ett

modernt krig kan genomföra boskapsdrivning över längre avstånd. Förbundet

anser det tveksamt om en så långtgående och detaljerad planläggning

i fred som utredningen föreslagit är ändamålsenlig. RLF och Sveriges

lantbruks förbund menar att undanförsel av boskap, hur väl förberedd

den än må vara, i kritiska situationer kan misslyckas med åtföljande konsekvenser

för produktionskapaciteten. Särskilt vintertid kan uppstå svåra

problem.

Flertalet av remissinstanserna finner de föreslagna reservanläggningarna

för i första hand slakt, charkuteritillverkning, jästtillverkning,

bakning, behandling av fettråvaror samt margarintillverkning i princip väl

motiverade och lämpliga. Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap

anser det angeläget att åtgärder vidtas för att förbereda reservanläggning

för jästtillverkning. I fråga om reservbagerier är det enligt styrelsens mening

svårare att bedöma angelägenheten av den föreslagna materielanskaffningen,

bl. a. med hänsyn till att antalet bagerier som kan beräknas vara

tillgängliga är relativt betydande. Motsvarande förhållande gäller delvis

även i fråga om reservslakterier. Överstyrelsen understryker vidare att det

bör prövas om det är möjligt att genom central anskaffning reducera kostnaderna

för att inköpa maskinell utrustning för reservanläggningar. Länsstyrelsen

i Malmöhus län anför bl. a. att det vid den fortsatta planeringen

av reservanläggningar bör beaktas om det är möjligt att utnyttja sådana

fredsanläggningar, som endast är i drift vissa delar av året.

Förslagen i fråga om beredskapslagringen av livsmedel

in. in. under budgetåret 1969/70 godtas i princip av bl. a. överbefälhavaren,

länsstyrelsen i Västerbottens län, civilbefälhavaren i västra civilområdet,

KF, RLF och Sveriges lantbruksförbund. Lantbruksstyrelsen finner det

angeläget att så vitt möjligt nedbringa kostnaderna för den erforderliga livsmedelsberedskapen.

Styrelsen erinrar om att medel ställts till förfogande

för en särskild arbetsgrupp, som påbörjat en undersökning om tänkbar er
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

41

sättningsproduktion för livsmedel, fodermedel och handelsgödsel. I detta

sammanhang torde även komma att övervägas möjligheterna att utnyttja

urea som ersättning för foderprotein. I avvaktan härpå anser styrelsen att

en omprövning av omfattningen av beredskapslagret av oljekraftfoder bör

kunna anstå. Styrelsen anför vidare att en närmare översyn av behovet av

beredskapslager av utsäde bör göras snarast. Härvid bör enligt styrelsen

även undersökas om inte odling av spånadslinfrö bör ske inom landet som

alternativ till den föreslagna beredskapslagringen av sådant frö. Ställning bör

därför inte nu tas till förslaget om lagring av spånadslinfrö.

Förslagen i fråga om förstärkt ransoneringsberedskap tillstyrks

praktiskt taget helt av de remissinstanser som yttrat sig i frågan.

IV. översyn av statens jordbruksnämnds organisation m. m.

I det följande redovisar jag de förslag som lagts fram av jordbruksstatistikkommittén

rörande jordbruksnämndens styrelseform och organisation,

konsumentdelegationens ställning samt vissa samordningsfrågor.

Jordbruksnämndens styrelseform och organisation

Bakgrund och nuvarande förhållanden. Statens jordbruksnämnd inrättades

den 1 juli 1950. Nämnden övertog då i huvudsak de uppgifter som tidigare

omhänderhafts av livsmedelskommissionen (prop. 1950: 161, JoU 31, rskr

248).

Jordbruksnämnden är central förvaltningsmyndighet för ärenden rörande

prisreglering och marknadsföring på jordbrukets och fiskets områden.

Nämnden har vidare vissa uppgifter i den ekonomiska försvarsberedskapen

på livsmedelsområdet.

Nämnden består av en ordförande (generaldirektören) och högst fem andra

ledamöter. Vid handläggning av ärende som rör fiske ingår ytterligare eu

ledamot. Hos nämnden finns fem byråer, nämligen animaliebyrån med en

fettvarusektion och en fisksektion, vegetabiliebyrån, administrativa byrån,

utredningsbyrån och utrikeshandelsbyrån.

Frågan om jordbruksnämndens styrelseform aktualiserades av 1960 års

jordbruksutredning (SOU 1966:31) i anslutning till att utredningen övervägde

formerna för de framtida prisförhandlingarna. Utredningen förordade

att förhandlingsfunktionen på den statliga sidan borde anordnas skild från

jordbruksnämnden. Staten borde företrädas av särskilda delegerade eller på

annat sätt. I samband därmed borde nämndens ledning ombildas till en

verksstyrelse med lelunannainslag. Jordbruksutredningen var emellertid ej

enig i detta förslag. I reservationer och särskilda yttranden framhölls att

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

den dittills tillämpade ordningen borde behållas eller i varje fall att frågan

ytterligare borde prövas.

Jordbruksutredningens förslag behandlades i prop. 1967:95 angående

riktlinjer för jordbrukspolitiken m. m. Dåvarande departementschefen framhöll

bl. a. att det borde ankomma på Kungl. Maj :t att vid varje särskilt tillfälle

ta ställning till frågan om företrädare för staten vid prisöverläggningarna.

Frågan om statens jordbruksnämnds organisation borde enligt departementschefens

uppfattning prövas i särskild ordning. Riksdagen anslöt sig

till nyssnämnda förslag (JoU 25, rskr 280).

Jordbruksstatistikkommittén. Kommittén konstaterar att i jordbruksnämndens

instruktion inte anges att någon ledamot skall utses efter förslag från

någon intresseorganisation eller företräda särskilda intressegrupper. Såväl

i jordbruksnämndens föregångare, livsmedelskommissionen, som i jordbruksnämnden

har emellertid i regel jordbruket företrätts av två ledamöter

samt konsumenterna, den enskilda och den kooperativa handeln av en ledamot

var. Företrädarna för den enskilda och den kooperativa handeln

har även representerat livsmedelsindustrin.

Efter vissa jämförelser mellan jordbruksnämnden och andra ämbetsverk

i fråga om styrelsernas sammansättning, arbetsformer, intresseorganisationernas

möjligheter att utöva inflytande m. m. framhåller kommittén att den

vid sin genomgång av frågan och efter överläggningar och kontakter med

berörda parter inte funnit skäl föreslå någon ändring i nuvarande ordning.

Kommittén anser att jordbruksnämnden enligt sin instruktion är ett ämbetsverk

med lekmannastyrelse. Kungl. Maj :t har rätt att fritt utse ledamöter

i denna styrelse (nämnden). Kommittén anser att skäl talar för att

Kungl. Maj:t även i fortsättningen på samma sätt som hittills till ledamöter

i nämnden utser personer som har sådan position och sakkunskap att de

med verklig tyngd kan representera olika sakområden och organisationer.

Styrelsen (nämnden) bör inte belastas med andra ärenden än sådana där

dess medverkan är angelägen ur synpunkten av en adekvat och friktionsfri

tillämpning av prisregleringen.

På uppdrag av jordbruksstatistikkommittén har statskontoret sett över

jordbruksnämndens organisation. Översynen visar enligt kommittén att

vissa förändringar framstår som ändamålsenliga. De förslag kommittén lägger

fram och som i allt väsentligt, frånsett beredskapssektionen, ansluter

sig till statskontorets förslag, syftar bl. a. till att samordna handläggningen

av bidrags- och restitutionsärenden samt till att effektivera planeringen och

informationsverksamheten.

På grundval av de förslag som lagts fram i jordbruksnämndens översyn

av försörjningsberedskapen inom livsmedelsområdet har kommittén funnit

att den nuvarande beredskapssektionen bör ombildas till en särskild byrå.

Enligt kommitténs förslag bör jordbruksnämnden under generaldirek
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

loren organiseras på sju enheter, nämligen animaliebyrån, fisksektionen,

vegetabiliebyrån, utrikeshandelsbyrån, planerings- och utredningsbyrån, beredskapsbyrån

samt administrativa byrån. Kommittén lägger inte fram

några preciserade förslag till ändringar i jordbruksnämndens totala personaluppsättning,

frånsett beredskapsbyrån, utan framhåller att det bör ankomma

på nämnden att — efter genomförda ändringar i organisationen på

enheter och sedan ställning tagits till frågan om ADB —• inkomma med

närmare förslag rörande hela personalorganisationen. Kommittén har uttalat

att vid de större enheterna bör avdelningsdirektör stjänster inrättas.

Konsumentdelegationen

Bakgrund och nuvarande förhållanden. Genom beslut av 1962 års riksdag

inrättades fr. o. m. den 1 januari 1963 ett till jordbruksnämnden knutet

rådgivande organ benämnt jordbruksnämndens konsumentdelegation (prop.

1962: 193, JoU 34, rskr 410). Delegationen ersatte jordbruksnämndens råds

avdelning för frågor på jordbrukets område. Antalet ledamöter och suppleanter

i delegationen, f. n. 16, fastställs och utses av Kungl. Maj :t som också

förordnar ordförande och ersättare för denne.

Konsumentdelegationens uppgift är att bistå nämnden med råd och upplysningar,

att till nämnden framföra synpunkter och önskemål beträffande

jordbrukspolitikens utformning med särskild hänsyn till förbrukarsidans

intressen samt att inom förbrukarsidan verka för vidgad förståelse för och

insikt i jordbrukets problem och ställning. Delegationen kan ta upp överläggningar

med nämnden i frågor som bedöms vara av större vikt eller ha

prejudicerande verkan.

Jordbruksstatistikkommittén. Kommittén behandlar konsumentdelegationens

ställning vid större prisöverläggningar, dess förhållande till det löpande

arbetet i nämnden samt dess uppgift som informationsorgan.

Kommittén framhåller att delegationen enligt instruktionen för jordbruksnämnden

har betydande frihet att på olika sätt ta del i såväl större

prisöverläggningar som det löpande arbetet med prisregleringen. Vid de

större överläggningar rörande prissättningen på jordbruksprodukter som

ägt rum efter delegationens tillskapande synes delegationen ha haft möjlighet

att hålla sig informerad och utöva det inflytande som var avsikten

vid dess tillkomst.

Även delegationens befattning med det mer löpande prisregleringsarbetet

tycks enligt kommittén ha fungerat tillfredsställande.

Vid delegationens tillkomst underströks betydelsen av dess verksamhet

som informationsorgan till konsumenterna. Kommittén påpekar att information

om jordbrukets förhållanden redan sker med betydande insatser

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

främst genom jordbrukarnas egna organisationer men även genom andra

organ.

Information om prispolitikens effekter och då särskilt dess konkreta påverkan

på livsmedelspriserna utgör enligt kommitténs uppfattning det fält

som närmast berör delegationens verksamhet. En utökning av resurserna

för en sådan verksamhet bör dock inte ske genom att särskild personal anställs

av delegationen. I stället bör bl. a. inrättas en i en promemoria av

statskontoret föreslagen informationsenhet vid jordbruksnämnden. Enheten

bör sammanställa uppgifter till grund för en sådan information. För att

utforma och sprida sådant material bör statens lantbruksinformation anlitas.

Konsumentdelegationens uppgift i informationsverksamheten om

prispolitikens verkningar bör närmast vara att se till att den fungerar tillfredsställande.

Delegationen bör vidare framföra synpunkter på behovet

av information och hur den bör utformas.

Yad beträffar konsumentupplysning på livsmedelsområdet — produkter,

förpackningar, livsmedlens sammansättning m. in. — anser kommittén att

detta informationsområde knappast ligger inom konsumentdelegationens

kompetensfält.

Inrättande av en särskild samarbetsnämnd

Önskemål om en samordning av statistikproduktion och utredningsverksamhet

för att få bättre underlag för att bedöma bl. a. jordbrukspolitikens

verkningar framfördes först av 1960 års jordbruksutredning. I prop. 1967:

95 angående riktlinjer för jordbrukspolitiken in. m. och i jordbruksutskottets

utlåtande 1967: 25 underströks utredningens synpunkter. De kontakter

som kommittén haft har ytterligare påvisat behovet av eu dylik samordning.

Kommittén framhåller att redan nu sker en betydande produktion av primärstatistik

samt olika sammanställningar, kalkyler, analyser och prognoser

som belyser utvecklingen inom lantbrukssektorn. Vissa av dessa utredningar

t. ex. index-, inkomst- och lönsamhetsberäkningar, strukturanalyser och

vissa prisprognoser sker i stort sett redan kontinuerligt. Andra beräkningar

t. ex. effektivitets- och produktivitetsanalyser samt analyser av jordbrukspolitikens

verkningar har utförts mera sporadiskt. Vad som saknas är eu

samordning av dessa olika utredningar samt ett organ som kan ta initiativ

till nya undersökningar där sådana behövs för att få fram en helhetsbild

av utvecklingen inom lantbrukssektorn.

För att samordna den statistikproduktion samt de kalkyler och utredningar

rörande utvecklingen inom lantbruket som nu sker vid ett flertal

olika institutioner föreslår kommittén att en särskild samarbetsnämnd inrättas,

förslagsvis benämnd lantbruksekonomiska samarbetsnämnden.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1969

Huvuduppgiften, för den lantbruksekonoiniska samarbetsnämnden bör vara

att regelbundet redovisa en helhetsbild av faktisk och förväntad utveckling

inom lantbrukssektorn.

Samarbetsnämnden bör enligt kommitténs förslag organiseras på ett arbetsutskott

om sex ledamöter som leder arbetet, ett antal expertgrupper

samt ett mindre kansli. I arbetsutskottet bör ingå som självskrivna ledamöter

cheferna för jordbruksnämnden, lantbruksstyrelsen och statistiska

centralbyrån. Vidare bör ingå en forskare. Jordbrukets och konsumenternas

organisationer bör vardera bli representerade med en ledamot.

Samarbetsnämnden bör inte erhålla någon egen utredningsavdelning. Insamling

av erforderliga grunddata, beräkningar och analyser bör i första

hand ske inom de tre närmast berörda ämbetsverken jordbruksnämnden,

lantbruksstyrelsen och statistiska centralbyrån. Vidare förutsätts att uppgifter

och utredningar från andra statliga och privata institutioner på samma

sätt som hittills skall få utnyttjas för verksamheten. Samarbetsnämndens

arbete blir i fråga om dessa undersökningar att samordna dem. Vissa

arbeten, t. ex. utvecklingsarbete och mer kvalificerade analyser av forskningskaraktär,

kan det, enligt kommitténs uppfattning, emellertid bli nödvändigt

att beställa vid andra institutioner, statliga eller privata eller direkt

hos viss forskare. Det kan också tänkas att samarbetsnämnden avlönar eu

forskare under en viss tid för speciella utredningar.

För att under arbetsutskottets ledning hålla samman verksamheten bör

inrättas ett mindre kansli omfattande en kanslichef samt ett biträde.

Kansliet bör förläggas till jordbruksnämnden och i juridiska och kamerala

frågor få repliera på jordbruksnämndens kansli. Kanslichefen bör vara förordnad

för viss tid. Mot bakgrund av de arbetsuppgifter som kommer att

åläggas kanslichefen bör tjänsten placeras i lönegrad Cl. Verksamheten

vid samarbetsnämnden bör påbörjas den 1 juli 1969.

Remissyttrandena

Kommitténs förslag i fråga om jordbruksnämndens styrelseform tillstyrks

eller lämnas utan erinran av statskontoret, lantbruksstyrelsen, statens

jordbruksnämnd, statens jordbruksnämnds konsumentdelegation, TCO,

RLF, Sveriges lantbruksförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund,

Sveriges köpmannaförbund, Samarbetsorganet i jordbruksfrågor

för enskild handel och industri och KF.

Statens pris- och kartellnämnd är kritisk mot förslaget och framhåller

att staten har när det gäller partsrepresentationen vid förhandlingarna

radikalt ändrat det gamla systemet. Det torde i längden knappast kunna

undvikas att även ändra partsrepresentationen vid jordbruksnämndens tilllämpning

av jordbruksregleringen.

I fråga om antalet ledamöter i jordbruksnämnden anför Sveriges indu
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

striförbund, att industrin bör bli direkt företrädd i nämnden genom egen

representant. Industriförbundet understryker den fortgående integrationen

mellan industri och jordbruk och den allt större betydelse industrin fått som

avnämare av jordbrukets produkter. Detta förhållande gör att det inte längre

är försvarbart att den industri som förädlar eller förbrukar jordbruksråvaror,

fiskråvaror och livsmedelsprodukter, och vars konkurrenssituation

alltså påverkas av jordbruksregleringens utformning och tillämpning inte

har en egen plats i jordbruksnämndens styrelse. Skulle en utökning av

nämndens ledamöter med en industrirepresentant föranleda krav på en förstärkning

av jordbrukarsidan är industriförbundet berett att acceptera detta.

Liknande förslag rörande eu utökning av nämnden framförs i ett särskilt

yttrande av herrar Erik Brandt och Börje Lindgren i konsumentdelegationen.

De remissinstanser som berört frågan om jordbruksnämndens organisation

tillstyrker i stort sett — frånsett beredskapsbyrån och fisksektionen —

kommitténs förslag eller lämnar dem utan erinran.

I fråga om den föreslagna beredskapsbyrån anför statskontoret en delvis

avvikande uppfattning. Ämbetsverket framhåller, att frågan om att

flytta över beredskapsärendena till överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap

bör närmare undersökas, innan ställning tas till kommitténs förslag

till organisation för denna verksamhet. Skulle likväl beslutas att angivna

beredskapsuppgifter skall ankomma på jordbruksnämnden vill statskontoret

inte motsätta sig att dessa förläggs till en fristående enhet direkt underställd

generaldirektören.

I fråga om fisksektionen föreslår statens jordbruksnämnd, TCO, SACO

och Sveriges fiskares riksförbund att enheten ombildas till en byrå. Jordbruksnämnden

framhåller att fiskprisregleringen innefattar ett särpräglat

och komplicerat arbetsområde. Med hänsyn härtill och till att arbetsuppgifterna

ökar i omfattning bl. a. genom att fiskprisregleringen lagts om finner

nämnden det väl befogat att sektionen organisatoriskt får ställning som

byrå.

Enligt TCO.s mening finns inga som helst skäl att avstå från att organisera

fisksektionen som en byrå i likhet med övriga enheter. Det anses väsentligt

att ärenden rörande fiskerinäringens produkter behandlas och avgörs

på samma nivå som ärenden som rör andra livsmedel.

Samtliga remissinstanser som berört frågan om konsumentdelegationens

ställning m.m. ansluter sig i stort till de synpunkter som jordbruksstatistikkommittén

anfört. Statens jordbruksnämnd finner kommitténs förslag

i fråga om informationen värdefullt, genom att nämndens befattning med

den konsumentinriktade informationen begränsas till att sammanställa

grunduppgifter för informationen. Det är inte lämpligt att nämnden själv

står för en i första hand till konsumentsidan riktad information. En sådan information

kan lätt uppfattas som ensidigt riktad propaganda, vilket är

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

olyckligt med hänsyn till nämndens ställning som förvaltningsorgan med

uppgift att genomföra prisbesluten.

Konsumentdelegationen instämmer i kommitténs slutsatser och framhåller

att delegationens deltagande i prisförhandlingar och i regleringsärenden

torde få följa hittills tillämpade riktlinjer.

Några remissinstanser anför i viss utsträckning kritiska synpunkter dock

utan att förorda andra lösningar. Lantbruksstgrelsen framhåller sålunda att

delegationens arbetsuppgifter bör vara relativt svåra att i nuvarande form

uppfylla på ett konkret och meningsfyllt sätt. Den allmänna samhällsutvecklingen

med starka intresseorganisationer, där konsumenterna bildar

en heterogen, svagt organiserad grupp, specialiseringen inom jordbruket,

handelns, förädlings- och distributionssidans omstrukturering medverkar

till att uppdelningen i producent- och konsumentgrupper blir mindre tydlig

än tidigare. Detta har samtidigt bl. a. bidragit till att kravet på en allsidig

och enhetlig representation av förbrukarna av jordbrukets produkter i delegationen

torde vara svår att uppfylla. Lantbruks förbundet påpekar att

nämndens konsumentdelegation å ena sidan utgör ett organ knutet till

nämnden men att den å andra sidan vid prisöverläggningar synes ha samma

ställning som Jordbrukets förhandlingsdelegation. Denna uppläggning av

prisöverläggningarna kännetecknas av oklarhet. Detta tyder närmast på att

konsumentdelegationen skulle ha en från nämnden fristående ställning, varav

bl. a. borde följa att delegationen borde ha ett eget kansli på samma sätt

som Jordbrukets förhandlingsdelegation. Konstruktionen av konsumentdelegationen

som ett nämndens organ är logisk endast om delegationen vid

prisöverläggningarna får sin ställning inskränkt till att vara rådgivande.

Liknande synpunkter anförs av RLF.

Inrättandet av den föreslagna sanmrbetsnämnden tillstyrks genomgående

av de remissinstanser som behandlat frågan. Statens jordbruksnämnd framhåller

att frånvaron av ett sådant organ har i åtskilliga sammanhang känts

som en brist. Så har t. ex. varit fallet när resultaten av olika undersökningar

avseende samma eller näraliggande utredningsobjekt inte har kunnat tillfredsställande

jämföras eller sammanställas. Flera exempel finns på samtidigt

företagna utredningar som gett avvikande resultat till följd av olikheter

i definitioner, urvalsprinciper, omfattning, allmän uppläggning etc.

Erfarenheterna från andra liknande sammanhang, där samrådsförfarande

förekommit mellan olika myndigheter, är klart positiva.

Liknande synpunkter anförs av bl. a. SCB, lantbruksstgrelsen, statens prisoch

kartellnämnd, styrelsen för lantbrukshögskolan, statens råd för skogsoch

lantbruksforskning, RLF, Sveriges lantbruksförbund, Sveriges industriförbund,

Samarbetsorganct för enskild handel och industri och KF.

I fråga om samarbetsnämndens arbetsuppgifter framhåller SCB att den

förutsätter att någon ändring av SCB:s samordningsfunktion inom statistiken

inte äger rum. SCB har nämligen enligt sin instruktion att svara för

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1969

erforderlig samordning av statlig statistikproduktion. Av författningen framgår

att samordningsuppdraget till statistiska centralbyrån är avgränsat att

gälla själva statistikproduktionen. Det omfattar således inte de kalkyler,

analyser, prognoser etc. som sker med utgångspunkt från olika statistikmaterial.

När det gäller denna verksamhet skulle, såvitt SCB kan bedöma, den

föreslagna samarbetsnämnden kunna fylla funktionen som samordnande

organ på ett ändamålsenligt sätt.

Statens pris- och kartellnämnd anser att den föreslagna samarbetsnämnden

bör kunna bli ett i detta sammanhang lämpligt forum för närmare samarbete

och vidgade insikter i fråga om hela ledet producenten—konsumenten.

Detta förutsätter emellertid att även den verksamhet som främst tar

sikte på förädlings- och distributionsförhållande beträffande livsmedel fogas

in i detta samarbete.

Av praktiska skäl föreslår jordbruksnämnden att samarbetsorganet benämns

jordbruksekonomiska beredningen eller samordningsgruppen.

Flera remissinstanser föreslår att samarbetsnämndens sammansättning

vidgas.

Statens pris- och kartellnämnd anser att utvecklingen inom livsmedelsmarknaden

talar för att pris- och kartellnämnden bör bli företrädd med

samma slag av representation som kommittén förordar för de övriga berörda

ämbetsverken.

Sveriges industriförbund, Köpmannaförbundet, Samarbetsorganet för enskild

handel och industri och KF anser att handeln och livsmedelsindustrin

också bör bli representerade i samarbetsnämndens arbetsutskott. RLF och

Sveriges lantbruksförbund föreslår, att jordbruket bör få två företrädare i

arbetsutskottet, varav den ene bör vara chefen för Jordbrukets utredningsinstitut.

Styrelsen för lantbrukshögskolan framhåller att om den föreslagna samarbetsnämnden

skall fungera på ett tillfredsställande sätt är det angeläget

att den erhåller en effektiv kansliorganisation och en sådan sammansättning

i expertgrupperna att dessa tillsammans kan utgöra ett effektivt arbetande

organ. Med hänsyn till lantbrukshögskolans omfattande lantbruksekonomiska

forskning och stora produktion av statistik, synes det styrelsen

naturligt att den forskare som skall ingå i samarbetsnämndens arbetsutskott,

bör vara knuten till lantbrukshögskolan.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

49

V. Anslagsframställningar för budgetåret 1969/70

D 1. Statens jordbruksnämnd

1967/68 Utgift ................... 15 714 617

1968/69 Anslag .................. *6 262 000

1969/70 Förslag .................. 8 512 000

Beräknad ändring

1968/69

1969/70

Statens jordbruks-

Dep.chefen

nämnd

Personal

Handläggande personal........

47

+ 5

+ 1

övrig personal ..............

106

- 2

- 2

153

+ 3

- 1

Anslag

Avlöningar till tjänstemän......

Lönekostnadspålägg

a) Beräknat belopp för befintlig or-

5 124 000

+

482 000

+

244 000

ganisation..................

b) Beräknad ändring till budget-

—

+

1 229 000

+ 1

229 000

året 1969/70 ..............

+

61 000

+

6 000

Arvoden och särskilda ersättningar

Ersättningar till experter och sak-

82 000

—

—

6 000

kunniga ....................

50 000

—

—

4 000

Sjukvård m. m...............

20 000

+

1 000

+

1 000

Reseersättningar..............

323 000

+

7 000

+

7 000

Därav utrikes tjänsteresor..........

Expenser

a) Beräknade lokalhyror för nuva-

8 000

rande lokaler ..............

b) Beräknad ändring av lokalhyror

—

+

100 000

+

100 000

till budgetåret 1969/70 ......

—

—

c) Bränsle, lyse, vatten ........

34 500

—

—

d) Övriga expenser............

438 500

+

84 000

+

68 000

Därav engångsutgifter..............

—

+

26 000

+

12 000

Publikationstryck ............

100 000

+

10 000

+

5 000

Särskilda undersökningar ......

Lantbruksekonomiska samarbets-

90 000

—

—

nämnden ....................

—

—

+

600 000

6 262 000

+ 1 974 000

+ 2 250 000

1 Anslagen Statens jordbruksnämnd: Avlöningar och Statens jordbruksnämnd: Omkostnader.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 107

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

Statens jordbruksnämnd

1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 586 000 kr., varav för lönekostnadspålägg

och lokalhyror 1 329 000 kr.

2. Jordbruksnämndens förslag till personalförändringar har lagts fram

mot bakgrund dels av jordbruksnämndens översyn av försörjningsberedskapen

inom livsmedelsområdet, dels de förslag som framlagts av jordbruksstatistikkommittén

i dess översyn av statens jordbruksnämnds organisation

m.m. (Jo 1968: 6).

a. Den nuvarande beredskapssektionen föreslås ombildad till byrå. Härvid

behövs en tjänst som byråchef, som föreslås vara ordinarie. Samtidigt

kan en avdelningsdirektör stjänst dras in. Byrån behöver vidare förstärkas

med bl. a. en avdelningsdirektör, två byråsekreterare och en amanuens.

(+261 000 kr.)

b. Vid utrikeshandelsbyrån föreslås ordinariesättning av tjänsten som

byråchef och en tjänst som avdelningsdirektör. Härvid kan en tjänst som

byrådirektör dras in. (+ 2 000 kr.)

c. Vid utredningsbyrån föreslår nämnden bl. a. att två avdelningsdirektörstjänster

inrättas, varvid två byrådirektör stjänster kan dras in (+ 19 000

kr.).

d. För vegetabiliebyrån föreslås inrättandet av en tjänst som avdelningsdirektör.

Härvid kan en tjänst som byrådirektör dras in. (+ 2 000 kr.)

e. Den nuvarande fisksektionen föreslås bli ombildad till byrå. Härvid

behövs en tjänst som byråchef som föreslås vara ordinarie. Samtidigt kan

en avdelningsdirektör stjänst dras in. Vidare föreslås en byrådirektörstjänst

höjd från Ae 26 till Ae 28. (+ 18 000 kr.)

f. Vid administrativa byrån föreslås att tre avdelningsdirektörstjänster

inrättas. Härvid kan två byrådirektör stjänster dras in. Vidare kan två biträdestjänster

dras in. (+41000 kr.)

3. Jordbruksnämnden föreslår att delposten övriga expenser räknas upp

med 25 000 kr. för ökade kostnader för charkuterianalyser och 20 000 kr.

för möbelanskaffning.

D 2. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

Under anslaget anvisas medel för olika prisreglerande ändamål.

1967/68 Utgift .

1968/69 Anslag

1969/70 Förslag

184 138 382

153 000 000

153 000 000

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1969

51

1968/69

1. Allmänt mjölkpristillägg,...... 37 000 000

2. Bidrag till föreningen för mejeriprodukter

.................. 30 000 000

3. Bidrag till föreningen Svensk

kötthandel.................. —

4. Prisutjämning av vissa jordbruks
reglerade

råvaror till livsmedelsindustrin,

.................. 84 000 000

5. Särskilda undersökningar m. m. 1 000 000

6. Diverse kostnader............ 500 000

7. Fraktbidrag för fodermedel .... 350 000

Avrundat 153 000 000

Beräknad ändring

1969/70

Statens jordbruks- Dep.chefen

nämnd

— - 31 000 000

- 30 000 000

— + 25 000 000

+ 7 000 000 + 7 000 000

- 1 000 000 - 1 000 000

- 24 000 000

Statens jordbruksnämnd

1. Något riksdagsbeslut angående det allmänna mjölkpristillägget för tiden

efter utgången av budgetåret 1968/69 föreligger inte. I avvaktan härpå

har anslagsposten av nämnden tagits upp med oförändrat belopp, 37 milj.

kr.

2. Bidrag till regleringsföreningen för mejeriprodukter har utgått endast

för budgetåren 1967/68 och 1968/69. Tidigare utgick inte något bidrag.

Nämnden har vid sådant förhållande inte ansett sig böra ta upp någon motsvarande

anslagspost för 1969/70.

4. Prisutjämning på råvaror till livsmedelsindustrin utgår på chokladoch

konfektyrvaror, biscuits och wafers, senap, såser och soppor m. m.,

fiskkonserver o. d. samt mellanöl och starköl. Prisutjämningsförfarandet

administreras av kontrollstyrelsen och jordbruksnämnden.

För budgetåret 1969/70 räknar nämnden med ett medelsbehov till prisutjämning

på sammanlagt ca 91 milj kr.

5. För budgetåret 1968/69 har anvisats 1 milj. kr., som ställts till Kungl.

Maj :ts disposition för utredningar m. m. bl. a. till följd av omläggningen

av jordbruksprisregleringen och översynen av försörjningsberedskapen.

Nämnden beräknar ej några medel för detta ändamål för budgetåret 1969/

70.

6. Anslagsposten förutsätts liksom hittills få disponeras för sådana oförutsedda

utgifter, som mera direkt kan föranledas av den prisreglerande

verksamheten. Vidare bör posten alltjämt få användas för att bestrida

extra kostnader för skördeuppskattning och administration i samband

med det permanenta skördeskadeskyddet.

7. Nämnden har beräknat kostnaden för fraktbidrag för fodermedel

till vissa mera avlägset liggande delar av Norrland till oförändrat belopp

av 350 000 kr.

4f Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 107

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

D 3. Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel m. m.

1967/68 Utgift .................. 23 623 953

1968/69 Anslag ................. 24 000 000

1969/70 Förslag ................ 26 200 000

För jordbruksnämndens beredskapslagring gäller vissa riktlinjer som

med stöd av riksdagens beslut har fastställts av Kungl. Maj :t den 12 maj

1961, den 11 maj 1962, den 10 maj 1963, den 13 augusti 1964 och den 30

december 1965.

1. Lagring genom föreningen Svensk

spannmålshandels försorg......

2. Lagring i jordbruksnämndens regi

3. Övriga beredskapsåtgärder......

Beräknad ändring

1969/70

Jordbruksnämn- Dep.chefen

den

1968/69

18 800 000

5 200 000

24 000 000

+ 2 500 000

+ 5 600 000

+ 840 000

+ 700 000

+ 1 020 000

+ 500 000

8 940 000 + 2 220 000

Statens jordbruksnämnd

Jordbruksnämnden har på Kungl. Maj :ts uppdrag verkställt en översyn

och lagt fram förslag till den närmare utformningen av försörjningsberedskapen

i fråga om livsmedel. Dessa förslag har detalj behandlats i det

föregående under avsnittet Översyn av försörjningsberedskapen.

1. Beräkningarna av medelsbehovet har gjorts med utgångspunkt från att

beredskapslagret av brödsäd skall vara oförändrat medan lagringen av oljekraftfoder

föreslås höjd på grundval av vad som framkommit vid översynen.

2. Kostnaderna för beredskapslagring i nämndens egen regi — avseende

lagerhyra och tillsyn samt arbete och transporter i samband med omsättningen

— beräknas komma att uppgå till 10,8 milj. kr. Härav hänför

sig ca 3 milj. kr. till sådan ökning av beredskapslagringen som föreslagits

på basis av den verkställda översynen.

3. Beräkningarna avser vissa åtgärder rörande dels ransoneringsberedskap

(340 000 kr.), dels undanförsel av boskap (225 000 kr.), dels projektering

av reservanläggningar (85 000 kr.), dels avskrivningar för materiel

till reservanläggningar (100 000 kr.), dels studie angående ADB-rutin

(66 000 kr.),dels kostnader för planläggning av livsmedelsberedskapen genom

utnyttjande av operationsanalytisk modell (10 000 kr.), dels ock visst

bidrag till Sveriges allmänna linodlingsförening (10 000 kr.).

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

D 6. Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd

1967/68 Utgift..... 20 711 000 Reservation ....

1968/69 Anslag____ 22 575 000

1969/70 Förslag ... 39 325 000

Statens jordbruksnämnd är huvudmyndighet för det permanenta skördeskadeskyddet.

Skördeskadeskyddets kansli är knutet till statistiska centralbyrån.

Under anslaget anvisas dels medel som förs över till skördeskadefonden

för att bestrida ersättningar och behovsprövade bidrag för skördeskador,

dels medel som disponeras av statistiska centralbyrån för att bekosta

de objektiva skördeuppskattningarna, skördeskadeskyddets tekniska

administration samt lantbrukets företagsregister och därmed samordnad

statistikproduktion.

Beräknad ändring

1. Statsbidrag till skördeskadefon-

1968/69

1969/70

Statens jordbruks- nämnd

Dep.chefen

den ......................

2. Statistiska centralbyrån:

a) Objektiva skördeuppskatt-

15 000 000

+ 7 500 000

+ 15 000 000

ningar..................

b) Skördeskadeskyddets teknis-

4 664 000

+ 1 228 000

+

1 163 000

ka administration ........

c) Lantbrukets företagsregister

och därmed samordnad stati-

786 000

+ 328 000

+

122 000

stikproduktion ..........

2 125 000

+ 320 000

+

465 000

22 575 000

+ 9 376 000

+ 16 750 000

Statens jordbruksnämnd

1. Enligt beräkningar av skördestatistiska nämnden har behovet av årliga

avsättningar till skördeskadefonden -—- vid en genomsnittlig självrisk för

samtliga brukningsenheter om 15,5 % av normskördevärdet — stigit från ursprungligen

30 milj. kr till 45 milj. kr. Det ökade medelsbehovet beror på

dels genomförda förbättringar och utvidgningar av skördeskadeskyddet,

dels prisförändringar på vegetabilieprodukterna. Jordbruksnämnden finner

det angeläget att skördeskadeskyddet inte urholkas genom otillräckliga avsättningar

till skördeskadefonden. Med utgångspunkt från det av skördestatistiska

nämnden angivna medelsbehovet, 45 milj. kr., och under förutsättning

av oförändrad princip för fördelning av tillskotten till skördeskadefonden

har jordbruksnämnden tagit upp statens bidrag till skördeskadefonden

till 22,5 milj. kr.

2 a—c). Statistiska centralbyrån har för nästa budgetår beräknat kostnaderna

för de objektiva skördeuppskattningarna, skördeskadeskyddets tekniska

administration samt för lantbrukets företagsregister och därmed samordnad

statistikproduktion till sammanlagt 9 451 000 kr.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

I den begärda ökningen ingår en löne- och prisomräkningskostnad vid

befintlig organisation med 1 553 000 kr. (varav för lönekostnadspålägg

937 000 kr. och för lokalhyror 125 000 kr.). För annan kostnad av automatisk

karaktär än löne- och prisomräkning har centralbyrån tagit upp ett

nettobelopp av 52 000 kr. Utökning av icke automatisk karaktär inom verksamhetsområdet

har tagits upp till ett belopp av 271 000 kr. Utökningen av

verksamheten avser utrustning samt utrednings- och utvecklingsarbeten.

Centralbyrån har därvid utgått från att antalet provytegårdar liksom

provtagningens omfattning blir oförändrade under nästa budgetår.

Skördeskadeskyddets tekniska administration föreslås också få oförändrad

omfattning och utformning.

Anslagsberäkningen för lantbrukets företagsregister och därmed samordnad

statistikproduktion har gjorts med utgångspunkt från jordbruksstatistikkommitténs

förslag.

VII. Fonden för förlag till statsverket: A—C. Lagring av jordbruksprodukter.

Kungl. Maj :t har genom särskilda beslut från de under fonden för förlag

till statsverket anvisade anslagen Lagring av jordbruksprodukter, Ytterligare

lagring av jordbruksprodukter och Särskild lagring av livsmedel

ställt sammanlagt 206 175 000 kr. till förfogande för lagring av jordbruksprodukter.

Anslagen tas i anspråk såväl för utbetalning av rörelsemedel i

samband med säsongmässig lagring av jordbruksprodukter som för beredskapslagring.

Vid utlåning i samband med säsongmässig lagring erlägger

lagerhållarna ränta som motsvarar gällande diskonto med tillägg av en

halv procent.

Statens jordbruksnämnd

Jordbruksnämnden har på Kungl. Maj :ts uppdrag verkställt en översyn

och lagt fram förslag till den närmare utformningen av försörjningsberedskapen

i fråga om livsmedel m. m. Dessa förslag har detaljbehandlats i det

föregående under avsnittet Översyn av försörjningsberedskapen. Mot bakgrund

av översynen föreslås att ytterligare 14 milj. kr. anvisas för ökning

av beredskapslagringen. Det sammanlagda beloppet till jordbruksnämndens

förfogande för lagring av jordbruksprodukter kommer därmed att utgöra

220 175 000 kr.

VII: D. Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö. För att finansiera inlösen av inhemskt

oljeväxtfrö anvisades för budgetåret 1953/54 ett investeringsanslag

av 50 milj. kr. För utlånade medel erläggs ränta som motsvarar gällande

diskonto med tillägg av en halv procent.

Statens jordbruksnämnd

Anslaget bör under budgetåret 1969/70 med oförändrat belopp få användas

för det med anslaget avsedda ändamålet.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

55

Departementschefen

1968 års jordbrukspriskommitté har lagt fram förslag till prissättning för

de båda regleringsåren 1969/70 och 1970/71. För sockernäringen föreslår

kommittén att beslut fattas för en tid av fem år. Förslagen har biträtts av

jordbrukets förhandlingsdelegation och statens jordbruksnämnds konsumentdelegation

i fråga om jordbruksprodukter i allmänhet och av företrädare

för betodlarna, Svenska Sockerfabriks AB och konsumentdelegationen

i fråga om sockernäringen.

Enligt min uppfattning ligger förslagen i allt väsentligt i linje med de

principer för prissättningen och prisregleringens allmänna utformning som

riksdagen beslöt år 1967. Jag har vid den prövning av förslagen som jag

närmare redovisar i det följande funnit, att förslagen bör utgöra grundval

för prisregleringen under den angivna två- resp. femårsperioden.

Kommittén har som en utgångspunkt för sina överväganden framhållit,

att den inte anser någon allmän lyftning av producentprisnivån nödvändig

i nuvarande läge för att den inkomstpolitiska målsättningen i stora drag

skall kunna fullföljas. En sådan allmän lyftning skulle dessutom kunna

motverka sitt eget syfte genom att stimulera till produktionsökning och därmed

ytterligare öka exportförlusterna, som genom avgifter på produktionen

skall bäras av jordbrukarna själva. Mot bakgrund av de senaste årens produktionsutsveckling

har kommittén ansett att stor försiktighet måste iakttas

med prishöjningar eller andra åtgärder som kan bromsa denna anpassning

eller kan stimulera till en ytterligare utbyggnad av produktionen. Med

hänsyn till de senaste årens stora skördar och jämförelsevis svaga arbetsmarknadsläge

har kommittén emellertid ansett sig särskilt för mjölkproduktionen

böra acceptera en viss uppbromsning av den anpassningstakt som

annars skulle ha varit möjlig och önskvärd under regleringsperioden.

Prissättningen på jordbruksprodukter under den kommande tvåårsperioden

kommer i hög grad att påverkas av nödvändigheten att återuppbygga

de regleringskassor som på grund av de senaste årens stora skördar med

följande exportkostnader visar stora underskott. De förbättringar som ges

jordbruksnäringen enligt kommitténs förslag uppnås främst genom utnyttjande

av tillgängliga införselavgiftsmedel. För konsumenterna innebär de

föreslagna prisändringarna en mindre höjning motsvarande 0,1 % på konsumentprisindex.

En utgångspunkt för prisregleringen under den nu löpande tvåårsperioden

var att en sådan prissättning på och prisreglering för jordbrukets produkter

borde eftersträvas, att ett eventuellt inträde i en större marknad ej

försvårades. Kommittén framhåller att denna målsättning bör gälla även

för den nya prisperioden.

Jag kan ansluta mig till vad kommittén förordat. Förslaget innebär myc
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

ket små prisförändringar för konsumenterna samtidigt som det bör kunna

ge jordbrukarna möjligheter att genom produktivitetsförbättringar få en

fortsatt tillfredsställande inkomstutveckling.

Jag vill emellertid i likhet med kommittén betona riskerna för att i nuvarande

produktions- och avsättningsläge stimulera till en produktionsutveckling

som ej är i linje med vare sig samhällets eller jordbrukarnas intressen.

Dessa synpunkter delas i stort sett också i ett gemensamt uttalande

av kommittén och jordbrukets förhandlingsdelegation. Jordbrukets förhandlingsdelegation

har också, som framgått av den föregående redovisningen,

förklarat sig beredd att med upplysning och rådgivning underlätta den

fortsatta omställningen och strukturrationaliseringen inom jordbruksnäringen.

Jag övergår härefter till att behandla jordbrukspriskommitténs förslag

till prisregleringens allmänna utformning för den föreslagna två- resp. femårsperioden.

Jag begränsar mig därvid till att redogöra för förslagens huvuddrag och

hänvisar i övrigt till den föregående redovisningen.

Jordbrukspriskommitténs förslag rörande prisregleringens allmänna utformning

innebär bl. a. att några ändringar i tillämpningen av nuvarande

principer med mittpriser och prisgränser samt inom prisgränserna fasta

införselavgifter för vissa viktigare varor inte skall ske. De normalinförselavgifter

som nu gäller föreslås vidare bli överförda till den nya regleringsperioden,

i den mån inte annat på särskilda punkter framgår av det följande.

En justering av de föreslagna mittpriserna, prisgränserna och införselavgifterna

föreslås (utom beträffande socker och fabrikspotatisprodukter)

ske den 1 juli 1970 i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gällt under

nu löpande prisregleringsperiod.

Kommittén föreslår att det totalbelopp, som skall tillföras jordbruket för

regleringsåret 1970/71 fördelas mellan de olika varuslagen (exklusive

sockerbetor och fabrikspotatisprodukter) med hänsyn till bl. a. önskemål

om produktionens utveckling och inriktning, rationaliseringsutvecklingen i

jordbruket samt prisutvecklingen inom EEC. Fördelningen på olika varuslag

skall så långt möjligt ske på sådant sätt att jordbruket bedöms erhålla

avsedd inkomstförbättring.

Kommittén förutsätter vidare att förslag till fördelning av det totalbelopp,

som skall tillföras jordbruket, läggs fram senast den 15 februari 1970 av

jordbruksnämnden efter överläggningar med jordbrukets förhandlingsdelegation

och jordbruksnämndens konsumentdelegation.

Kommitténs förslag rörande prisregleringens allmänna utformning för

angivna regleringsperioder kan jag tillstyrka.

Justeringen av prisnivån den 1 juli 1970 bör prövas av Kungl. Maj :t och

riksdagen.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

57

Vad gäller spannmål, fodermedel m. m. är läget att de båda senaste årens

rekordstora skördar har medfört svåra påfrestningar på spannmålsregleringens

ekonomi och nödvändiggjort en successiv sänkning av inlösenpriserna

för brödsäd.

Jordbrukspriskommittén föreslår att systemet med preliminära och definitiva

priser som nu tillämpas för brödsäd införs även för fodersäd. Förslaget

innebär att de definitiva priserna kan anpassas med hänsyn till skördeutfallet.

Påfrestningarna på regleringsekonomin behöver vid ett sådant

system inte bli så stora som annars skulle bli fallet.

Kommittén förordar vidare en skärpning av kvalitetskraven, motsvarande

en prissänkning för odlaren av 1 kr. per dt. Kommitténs förslag till priser

för brödsäd och fodersäd innebär i övrigt följande. De preliminära inlösenpriserna

för brödsäd av 1969 och 1970 års skördar fastställs till 52 kr.

per dt. Vid fastställande av definitiva inlösenpriser för vete och råg föreslås

nu gällande regler tillämpas. I syfte att tillföra medel till spannmålsregleringen

föreslås att förmalningsavgiften den 1 juli 1969 höjs med 1 kr. per dt.

För korn och havre av 1969 och 1970 års skördar föreslås preliminära

stödpriser om 49 resp. 45: 50 kr. per dt. Detta innebär en reell sänkning av

fodersädspriserna med 3 kr. per dt. I syfte att eliminera härav föranledd

lönsamhetsförbättring för fläsk- och äggproduktionen föreslår kommittén

vissa justeringar i slaktdjursavgifter och ökad tilldelning av regleringsmedel.

De definitiva stödpriserna föreslås varje år bestämmas efter samma

principer som för brödsäd. Detta innebär bl. a. att de definitiva priserna inte

får överstiga de preliminära.

Kommittén föreslår vidare att, om skörden av spannmål såväl år 1969

som år 1970 skulle avsevärt understiga normskörd, prissättningen på spannmål

för regleringsåret 1970/71 skall kunna omprövas. Det bör ankomma

på statens jordbruksnämnd att besluta härom.

Vid utgången av innevarande regleringsår beräknas Svensk spannmålshandels

regleringskassa visa ett underskott på ca 100 milj. kr. Genom av

kommittén föreslagna åtgärder kommer detta underskott vid normal skörd

att kunna avvecklas på två år. Vid en spannmålsskörd av samma storlek

som år 1968 kommer ytterligare underskott ej att uppstå.

Kommitténs förslag rörande spannmålsregleringen anser jag väl avvägda.

Det är uppenbart nödvändigt att vidta åtgärder så att regleringskassan kan

återuppbyggas. Jag tillstyrker därför förslagen.

Jordbrukspriskommittén har tagit upp frågan om täckning av kostnaderna

för förmalning av spannmål som skall levereras inom ramen för Sveriges

åtaganden enligt 1967 års konvention om livsmedelshjälp. Dessa kostnader

kan i den mån medel finns tillgängliga bestridas inom den ram på 22

milj. kr. per budgetår som Kungl. Maj :t ställer till förfogande för att uppfylla

Sveriges åtaganden enligt konventionen.

Kommittén påpekar att importen av proteinrika foderbaljväxter har ökat

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

under nu löpande regleringsår. Delvis är denna import avgiftsfri. Kommittén

anser det angeläget, att den aktuella importen avgiftsbelastas. Kommittén

föreslår därför, att foderbönor och -ärter samt andra slag av foderbaljväxter

förs in under jordbruksregleringen och avgiftsbeläggs. Kommittén föreslår

vidare att sådana oljehaltiga frön och frukter som importeras för annat

ändamål än fettutvinning beläggs med införselavgift.

Jag anser i likhet med kommittén det angeläget att man söker ta till vara

de möjligheter som finns för inhemsk odling av proteinrika foderbaljväxter.

Förutsättningarna för en inhemsk odling av foderbaljväxter, som även

skulle kunna bidra till att minska spannmålsöverskottet, bedöms som gynnsamma.

Vad kommittén förordat i denna fråga kan jag därför tillstyrka.

Det nu anförda föranleder viss ändring i bilagan till förordningen med vissa

bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område.

I fråga om storleken av de införselavgifter som högst får tas ut på foderbaljväxter

och oljehaltiga frön och frukter ävensom justeringarna av de övre

avgiftsgränserna på fodermedelsområdet i övrigt avser jag att återkomma

till Kungl. Maj :t med förslag.

Kommitténs övriga förslag rörande viss restitution av införselavgifter

för melass vid jästtillverkning, prisregleringen för ärter och bönor, stödet

åt utvecklingen av konservväxtodlingen samt stödet åt odlingen av vallväxtfrö

föranleder ingen erinran från min sida.

Jag avser att återkomma till Kungl. Maj :t med förslag om att uppdra åt

statens jordbruksnämnd att låta utreda den kvalitetsmässiga effekten på

animalieprodukterna av stor inblandning av fisk- och sillmjöl i foderblandningar.

I fråga om oljeväxter räknas med hänsyn till den svaga regleringsekonomin

och ökningen av odlingens omfattning med en viss sänkning av nuvarande

pris på oljeväxtfrö under regleringsåret 1969/70. Kommittén föreslår

att införselavgiftsmedel får användas för att något begränsa prissänkningen.

I övrigt föreslås ej några ändringar i prisregleringen för fettvaror och

margarin. Jag har inget att erinra mot vad kommittén förordat i fråga om

prissättningen på oljeväxtfrö.

1968 års skörd av sockerbetor var, liksom skörden av andra grödor, avsevärt

större än beräknat. Den svenska sockerregleringen är så konstruerad

att en ökad inhemsk produktion och därmed minskat importbehov medför

starka påfrestningar på regleringsekonomin. Bl. a. förra årets stora betskörd

har medfört att sockerregleringsfonden beräknas visa ett underskott

på drygt 50 milj. kr. den 30 juni 1969.

Mot denna bakgrund är det av stor vikt att sockerregleringen fortsättningsvis

utformas så, att en återuppbyggnad och stabilisering av regleringsekonomin

kan genomföras. Dessa synpunkter synes också ha tjänat som utgångspunkt

för det av jordbrukspriskommittén framlagda förslaget. Regleringsperioden

har sålunda föreslagits förlängd så att densamma omfattar

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

59

fem år eller tiden fr. o. m. den 1 juli 1969 t. o. m. den 30 juni 1974. Detta

torde innebära förbättrade möjligheter både att nå stabilitet i regleringsekonomin

och att planera verksamheten på längre sikt. Betodlingen föreslås

begränsad — liksom tidigare — till 40 000 ha. Därutöver föreslås att betgrundpriset

sänks från 10: 03 till 9: 40 kr. per dt för betor med 16 % sockerhalt

och avses gälla en betskörd, som motsvarar 230 000 ton färdigt socker.

För den del av betskörden, som motsvarar en sockerproduktion utöver

230 000 ton färdigt socker föreslås ett successivt sjunkande betpris enligt

vissa, närmare angivna regler. Jämfört med 1968 års betpriser innebär de

föreslagna riktlinjerna för prissättningen en sänkning, som i princip bör få

en gynnsam effekt på regleringsekonomin. I samma syfte bar även vissa

justeringar gjorts i fråga om sockerproducentens ersättning för tillverkning

av svenskt socker. För den del av produktionen som överstiger 212 500 ton

sänks sålunda ersättningen stegvis. Skulle betskörden inte nå upp till en

volym som motsvarar 212 500 ton socker avses sockerproducenten — såsom

bidrag för att täcka fasta kostnader — få ersättning med 18 öre per kg

socker för den kvantitet varmed produktionen understiger 212 500 ton.

De av 1967 års riksdag fastställda riktlinjerna för den svenska sockerbetsodlingen

och sockertillverkningen förutsätter en konkurrensmässig anpassning

till vad som gäller inom EEC. Sockerregleringens utformning enligt

kommitténs förslag synes i allt väsentligt ligga i linje med vad som

gäller inom EEC. Kommittén har i sitt förslag beaktat behovet av en förbättrad

regleringsekonomi. Ändringarna i sockerregleringen beräknas inte

få någon prishöjande effekt för konsumenterna. Jag anser mig böra biträda

förslagen till tillägg och ändringar i sockerregleringen. Jag tillstyrker kommitténs

förslag att jordbruksnämnden intill dess regleringsfonden för

socker återuppbyggts, skall få disponera en rörlig kredit hos riksgäldskontoret

om högst 40 milj. kr.

Enligt jordbrukspriskommittén bör den nuvarande regleringen för matpotatis

gälla oförändrad. Kommittén föreslår också att högst 200 000 kr. av

införselavgiftsmedel får tas i anspråk till stöd för att utveckla odlingen av

utsädespotatis. Jag har ingen erinran mot vad kommittén anfört i denna

fråga.

För stärkelse har kommittén föreslagit att gränsskyddet sänks med 5 öre

per kg den 1 juli 1969 och därefter hålls oförändrat under de båda regleringsåren.

Kommittén har vidare föreslagit att jordbruksnämnden ges rätt

att vid behov ta ut en tillverkningsavgift om högst 10 öre per kg ren stärkelse

mot f. n. högst 6,5 öre. Jag godtar vad kommittén föreslagit i fråga

om gränsskydd och tillverkningsavgift för stärkelse. Jag godtar vidare förslaget

att införselavgiften för glykos sänks med sammanlagt 21 öre per kg

den 1 juli 1969. Till följd av bl. a. minskad efterfrågan på potatissprit kan

medel i regleringsföreningen Stärkelse- och bränneriintressenters konjunkturutjämningsfond

behöva tas i anspråk för att möjliggöra en successiv an
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

passning av odlingen till det ändrade avsättningsläget. Kungl. Maj:t eller

efter Kungl. Maj:ts bemyndigande statens jordbruksnämnd bör få besluta

om att under regleringsåren 1969/70—1970/71 medge regleringsföreningen

att disponera konjunkturutjämningsfondens medel för detta ändamål.

Frågan om att föra över kemiskt ren glukos till jordbruksregleringen har

aktualiserats vid skilda tillfällen under de senaste åren. Anledningen härtill

har varit främst att denna vara importeras i ökad omfattning för att användas

inom livsmedels- och konfektyrindustrin i stället för den kemiskt

icke rena vara, glykos, som är jordbruksreglerad och belagd med införselavgift.

Glukos har i Sverige på grund av det låga gränsskyddet (12 % tull)

ställt sig billigare än glykos. Utomlands är enligt kommittén prisförhållandet

omvänt. Ur regleringssynpunkt har det ansetts önskvärt att ge de båda

nu nämnda produkterna samma gränsskydd. Kommittén föreslår att den

kemiskt rena glukosen förs in under jordbruksregleringen och beläggs med

samma avgift som glykos. Det förutsätts därvid att den kemiskt rena glukosen

kan prisutj ämnas enligt samma villkor som gäller för glykosen. Jag har

ingen erinran mot kommitténs ifrågavarande förslag.

Den av 1967 års riksdag beslutade prissättningen på mjölk och mejeriprodukter

vilade bl. a. på förutsättningen att mjölkproduktionens storlek

anpassades till den inhemska efterfrågan på dessa produkter. En sådan

anpassning skulle innebära bl. a. att mjölkproduktionen minskade med 4 %

per år under tvåårsperioden. Jordbrukspriskommittén har, som anförts i

det föregående, funnit att den kalkylerade nedgången i mjölkinvägningen

med 4 % per år av olika skäl inte har ägt rum. Detta har medfört svåra påfrestningar

på regleringsekonomin och därmed också lett till att mjölkproducenterna

inte kunnat uppnå den avsedda ökningen i avräkningspriset.

För att förbättra den på grund av produktionens storlek låga lönsamheten

i mjölkproduktionen har kommittén föreslagit höjningar av vissa produktpriser.

Priset för konsumtionsmjölk, som är standardiserad till en fetthalt av

3 % och som försäljs i detaljhandelsförpackning, skall dock enligt kommitténs

förslag vara oförändrat med undantag för mjölk som säljs i Malmö-området.

Priset för mjölk i detta område bör till följd av redan höjda distributionskostnader

få höjas med 1 öre per kg. För skummjölk bör enligt kommitténs

förslag den övre prisgränsen höjas med 8 öre per kg eller till 53 öre

per kg. Partipriset blir därmed ungefärligen lika med vad som tillämpades

före den 1 september 1967. Vidare kan — utan ändring av gränsskyddet —

priset för tjock grädde och tunn grädde höjas med 25 resp. 10 öre per kg.

För ost höjs införselavgiften med 15 öre per kg vilket innebär att priset

sannolikt stiger lika mycket. I konsekvens härmed ändras mittpriset till

673 öre per kg. Införselavgiften för smältost bör höjas till 93 öre per kg

och för mjölkpulver med 30 öre per kg till 210 öre för det magra och 240

öre per kg för det feta mjölkpulvret.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj. ts proposition nr 107 år 1969

De av kommittén föreslagna prishöjningarna anser jag mig böra godta.

Kommitténs förslag i fråga om prissättningen för mjölk och mejeriprodukter

ansluter sig till 1967 års riksdagsbeslut om jordbrukspolitiken.

Kommittén har också föreslagit att en förutsättningslös utredning görs

beträffande den fortsatta utformningen av prissättningssystemet på mjölk

och mjölkproduker. Jag avser senare föreslå Kungl. Maj:t att tillkalla sakkunniga

för att mot bakgrunden bl. a. av den senaste tidens produktutveckling

och näringsfysiologiska debatt se över prissättningssystemet för mjölk

och mjölkprodukter. Även frågor rörande prissättning och avgifter m. m.

för s. k. imiterade produkter av mjölk och kött, mjölkpulver och skummjölk

bör behandlas av de sakkunniga. De bör arbeta så att resultatet kan beaktas

vid statsmakternas överväganden om jordbrukspriserna för regleringsåret

1970/71.

Den aktuella ekonomiska situationen för mjölkproducenterna kan inte

förbättras enbart genom de nu föreslagna prisändringarna. Kommittén har

förutsatt att Föreningen för mejeriprodukter, vilken svarar för mjölkregleringen,

under regleringsåret 1969/70 tillförs ytterligare 10 milj. kr. av de

införselavgiftsmedel som ställs till regleringsföreningarnas förfogande för

pr isregler ande verksamhet. Vidare förutsätts att mjölkregleringen för subvention

av priset på konsumtionsmjölk liksom hittills tillförs 25 milj. kr.

av sådana införselavgiftsmedel som inte är avsedda för regleringsföreningarnas

prisreglerande verksamhet samt därutöver 20 milj. kr. för att allmänt

förstärka medelstillgången i regleringskassan. Slutligen föreslår kommittén

att mjölkregleringen såsom ett engångsbelopp tillförs 12 milj. kr. av införselavgiftsmedel

som står kvar från tidigare regleringsår. För regleringsåret

1970/71 förutsätts att mjölkregleringen skall tillföras 45 (25 + 20)

milj. kr. av införselavgiftsmedel som inte är avsedda för prisreglerande

verksamhet enligt fördelningsplanen. Jag har ingen erinran mot att Föreningen

för mejeriprodukter tillförs medel på sätt som föreslagits. Jag

har inte heller någon erinran mot att föreningen för regleringsåret 1969/70

av budgetmedel erhåller ett engångsbelopp av 30 milj. kr. De föreslagna

prisändringarna och medelsdispositionerna beräknas under förutsättning av

2 % årlig nedgång i produktionen göra det möjligt att för regleringsåret

1969/70 höja avräkningspriset till jordbrukarna för mjölk med 1,5 å 2 öre

per kg. Utvecklingen av avräkningspriset blir dock liksom hittills beroende

av hur produktion och konsumtion av mjölk och mjölkprodukter utvecklas

inom landet. Skulle den åsyftade produktionsminskningen inte komma till

stånd torde förbättringen i avräkningspriset svårligen kunna uppnås. Den

påbörjade avvecklingen av det allmänna mjölkpristillägget bör slutföras på

så sätt att pristillägget som under regleringsåret 1968/69 utgår med ca 1 öre

per kg mjölk upphör den 30 juni 1969.

Mejeriorganisationen tillämpar i viss utsträckning marknadsreglerande

åtgärder för mjölk och mejeriprodukter. I denna fråga heslutade 1967 års

5 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 107

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kiingl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

riksdag att Kungl. Maj :t skall kunna pröva vilka regleringar som är ofrånkomliga

för att den avsedda prisnivån skall kunna upprätthållas och näringen

fungera tillfredsställande. Vid en sådan prövning måste bl. a. näringsfrihetssynpunkter

beaktas. Mot bakgrunden av riksdagens beslut har en

särskild arbetsgrupp upprättat en promemoria (Stencil Jo 1968: 8) med utredning

och förslag rörande mejeriorganisationens marknadsreglerande åtgärder

för mjölk och mejeriprodukter. Med anledning av vad arbetsgruppen

och kommittén redovisat i denna fråga hör fr. o. in. den 1 juli 1971

mejeriindustrins nuvarande eller framtida marknadsreglerande åtgärder

kunna fritt prövas av de näringsfrihetsvårdande myndigheterna. I fråga om

marknadsreglerande åtgärder för mjölkpulver och skummjölk torde dock

såsom kommittén förutsatt resultatet av den förut nämnda utredningen avvaktas.

För att underlätta avsättningen av överskott av kött och fläsk har mot

ränta en rörlig kredit på högst 50 milj. kr. hos riksgäldskontoret ställts till

Svensk kötthandels förfogande efter beslut av 1967 års riksdag. Syftet med

krediten var bl. a. att göra det möjligt att under en längre period fördela

kostnaderna för att avsätta det nötköttsöverskott som väntades bli en följd

av den pågående utslaktningen av kor. Krediten skall enligt beslutet vara

återbetald senast den 1 juli 1972. Enligt kommittén ger överskotten av nötkött

Svensk kötthandel så stora kostnader att krediten beräknas vara helt

disponerad innevarande budgetår. Även andra åtgärder har visat sig nödvändiga

för att få medel till att täcka Svensk kötthandels utgifter.

Den önskvärda minskningen av mjölkproduktionen förutsätter bl. a.

en betydande utslaktning. För att underlätta försäljningen av de köttkvantiteter

som därigenom kommer att uppstå har kommittén föreslagit att av

budgetmedel högst 25 milj. kr. ställs till jordbruksnämndens förfogande för

vartdera regleringsåret 1969/70 och 1970/71. Beloppet föreslås få disponeras

för att kompensera Svensk kötthandel för de extra kostnader som uppstår

för att avsätta de överskott av nötkött som uppkommer genom att kostammen

minskar med mera än 20 000 djur per år.

En minskning av överskottsproduktionen av mjölk är en förutsättning

för att genomföra den eftersträvade förbättringen av lönsamheten i mjölkproduktionen.

Den belastning som i ett övergångsskede kan uppstå på regleringsekonomin

till följd av en ökad utslaktning kan — om inga stödåtgärder

vidtas — innebära risk för att mjölkproduktionen längre än

önskvärt håller sig kvar på nuvarande nivå. Jag anser mig böra biträda förslaget

att budgetmedel på det sätt och intill de belopp jag nyss angett ställs

till jordbruksnämndens förfogande. Jag biträder likaså förslaget att den

kredit om högst 50 milj. kr. som tidigare ställts till Svensk kötthandels förfogande

skall få återbetalas senast den 30 juni 1974 i stället för den 1 juli

1972.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungi. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

Produktionen av får- och lammkött har ökat de senaste åren. Jämfört

med produktion av nötkött och fläsk har får och lammkött emellertid alltjämt

en ringa betydelse. Vid den hittillsvarande prissättningen har det varit

svårt att avsätta den ökande produktionen. Bl. a. för att stimulera avsättningen

av får- och lammkött har jordbrukspriskommittén föreslagit att

en s. k. mellanprislinje tillämpas försöksvis under regleringsperioden. Förslaget

innebär bl. a. att införselavgiften för får- och lammkött sänks med

2 kr. per kg, att mittpriset räknas ned med 2: 50 kr. per kg samt att prisgränserna

justeras i motsvarande mån. För att kompensera producenterna

för sänkningen av gränsskyddet föreslås ett pristillägg med 2 kr. per kg på

all besiktigad slakt av får och lamm. Kostnaderna härför, som beräknas till

ca 7 milj. kr. per år, bör enligt förslaget under regleringsåret 1969/70 bestridas

av vissa sådana kvarstående införselavgiftsmedel som inte avses utgå

till regleringsföreningarna enligt fördelningsplanen. För regleringsåret

1970/71 föreslås finansieringen ske på samma sätt eller om så blir erforderligt

av motsvarande införselavgiftsmedel från löpande period. Den föreslagna

sänkningen av införselavgifterna har beräknats innebära en sänkning av

konsumentpriserna med ca 2: 80 kr. per kg. Förslaget till prissättning på

får- och lammkött ligger i linje med vad som ntan erinran från riksdagens

sida anförts i prop. 1967: 95 om användning av en modifierad högprislinje.

Den föreslagna ordningen har karaktären av försök. De erfarenheter som

kan vinnas härigenom torde även kunna ha ett vidare intresse. Mot denna

bakgrund har jag ingen erinran mot att s. k. mellanprislinje införs för fåroch

lammkött enligt kommitténs förslag och att i samband därmed det försöksvis

tillämpade systemet för att dämpa prissvängningarna (buffertzoner)

avskaffas för detta varuslag.

Vissa förändringar i slakt- och försäljningsförhållanden har föranlett förslag

om vissa justeringar av teknisk karaktär, vilka berör mittpriser och

prisgränser för kött och fläsk. De föreslagna ändringarna, vilka har godtagits

av berörda branschintressenter, innebär att mittpriserna räknas upp

för nöt- och hästkött samt får- och lammkött med 2 öre, för kalvkött med

12 öre och för fläsk med 5 öre per kg. Jag har ingen erinran mot föreslagna

justeringar av mittpriser och därav föranledda ändringar av prisgränserna.

Inte heller kommitténs förslag i övrigt beträffande prisregleringen för kött

och fläsk föranleder erinran från min sida.

Vad kommittén anfört i fråga om ägg och åggprodukter m. m. föranleder

ingen erinran från min sida.

Importen av vissa enkla biandvaror av jordbruksprodukter som hänförs

till tulltaxenr 21.07 har under de senaste åren ökat betydligt. Dessa varor är

vid import från EFTA inte belagda med vare sig tull eller införselavgift.

Jordbrukspriskommittén har i detta sammanhang anfört att de enkla blandningarna

anses ha komponerats enbart i syfte att undvika förekommande

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

importavgifter på de i blandningarna ingående jordbruksvarorna av typ

socker, stärkelse och mjölkpulver. För att hindra att jordbruksregleringen

kringgås föreslås att möjlighet skapas att belägga enkla blandprodukter

med tillverkningsavgift för den inhemska produktionen i kombination med

prisutjämningsbidrag och att importvarorna beläggs med kompensationsavgift

av samma storlek som tillverkningsavgifterna. Vidare förutsätts att

tillverkningsavgift tas ut på endast sådana produkter som tillverkas för avsalu.

Jag har ingen principiell erinran mot den föreslagna ordningen. Sådana

varor som har ett tillfredsställande gränsskydd även mot EFTA bör emellertid

undantas från avgiftsplikt såväl vid tillverkning som import. Sådant

undantag bör kunna gälla även varor av typ glass- och puddingpulver. Avgifterna

bör inte överstiga belopp motsvarande införsel- eller fettvaruavgift

på de i en produkt eller grupp av produkter ingående jordbruksvarorna. För

att de förslag som jag nu lagt fram skall kunna genomföras krävs ändringar

i förordningen med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område.

Närmare bestämmelser om avgifternas storlek in. in. torde få meddelas

av jordbruksnämnden.

Såsom jag redovisat i det föregående har jordbrukspriskommittén föreslagit

att sakkunniga tillkallas för att utreda bl. a. frågan om att avgiftsbelägga

s. k. imiterade mjölk- och kött produkter. I avvaktan på de förslag som

kan komma fram genom en sådan utredning föreslår kommittén att ett provisoriskt

avgiftssystem tillämpas. Enligt detta system bör accisen för svensktillverkade

flytande mjölk- och gräddersättningar, fettemulsioner, med en

fetthalt av högst 7 % sänkas från 80 till 30 öre per kg. Gränsskydd föreslås

i form av tull om 30 öre per kg. För vissa andra mjölk- och gräddersättningsmedel

föreslås tillverkningsavgift och kompensationsavgift om 2 kr.

per kg. Kommittén föreslår vidare att sådana produkter av sojabönor, tulltaxenr

19.02, 21.07 och 23.04, som kan användas som ersättningsmedel för

kött tills vidare i princip beläggs med tillverkningsavgift och kompensationsavgift

om 3: 50 kr. per kg. Berörda produkter under nr 19.02 föreslås

bli införda under jordbruksregleringen. För produkter under nr 23.04 förutsätts

att avgift inte tas ut då de används som foder. I avvaktan på resultatet

av den i det föregående nämnda utredningen anser jag mig kunna godta

de av kommittén föreslagna provisoriska åtgärderna rörande s. k. imiterade

mjölk- och köttprodnkter. Särskilt på längre sikt är det emellertid av stor

vikt att här aktuella problem rörande tillkomst och utveckling av nya produkter

behandlas med hänsynstagande såväl till konsumenternas och samhällets

krav på högvärdiga och prisbilliga livsmedel som till jordbrukets

krav på ett regleringssystem som ger möjlighet till en lönsam produktion.

För att de föreslagna provisoriska åtgärderna skall kunna genomföras krävs

ändring i förordningen med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets

område. Frågan om ändring av tulltaxan med anledning av vad jag

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj. ts proposition nr 107 år 1969

anfört i det föregående anmäls denna dag av chefen för finansdepartementet.

Användningen av införselavgiftsmedlen under regleringsåret 1967/68

framgår av den föregående redogörelsen liksom också beräkningar och förslag

rörande dispositionen av införselavgiftsmedel som inflyter under regleringsåret

1968/69. Jag har ingen erinran mot vad som redovisats i detta

sammanhang.

Jordbrukspriskommittén har beräknat att under regleringsåret 1969/70

inflyter ca 359 milj. kr. i form av införselavgifter. Enligt kommittén bör 272

milj. kr. av dessa fördelas till regleringsföreningarna för deras prisreglerande

verksamhet. Beloppets exakta storlek blir beroende av de verkliga intäkterna

av fodermedelsavgifterna. Kommittén har vidare föreslagit att jordbruksnämnden

bemyndigas att — efter hörande av jordbrukets förhandlingsdelegation

och konsumentdelegationen — jämka de nu föreslagna delbeloppen

till regleringsföreningarna och att även besluta om fördelning av

det belopp som står till nämndens förfogande. Jag har ingen erinran mot

de gjorda beräkningarna eller mot de föreslagna fördelningsprinciperna. Jag

har inte heller någon erinran mot att Svensk spannmålshandel, liksom hittills,

tillförs införselavgifter för sådan brödsäd som importeras i utbyte mot

inhemsk brödsäd, vilken exporteras till följd av kvalitativa brister eller måste

användas till foder. Införselavgiftsmedel och andra regleringsmedel på

jordbrukets område bör intill ett belopp av 2,5 milj. kr. per år och efter jordbruksnämndens

medgivande få användas av regleringsföreningarna för upplysningsverksamhet

inom föreningarnas verksamhetsområden. Av detta belopp

bör vissa medel få tas i anspråk för att stödja utveckling av konservväxter

och utsädespotatis.

Av de införselavgiftsmedel som under regleringsåret 1969/70 inflyter utöver

det totalbelopp som enligt det föregående skall fördelas till regleringsföreningarna

bör liksom f. n. 25 milj. kr. disponeras för att subventionera

priset på konsumtionsmjölk. Därutöver bör som förordats i det föregående

ytterligare 20 milj. kr. tillföras mjölkregleringen. I mån av tillgång på medel

bör vidare dels 1 milj. kr. ställas till Sveriges potatisodlares riksförbunds

förfogande för att effektivisera potatisodlingen in. m., dels 1 milj. kr. få

användas för att stödja vallfröodlingen, dels 50 000 kr. få nyttjas för den

kontroll av konsumtionsmjölk som ankommer på jordbruksnämnden. Dessutom

bör liksom f. n. medel ställas till förfogande för att täcka kostnader

för prisutjämning på äggalbumin och kärnbindemedel. Jag har ingen erinran

mot vad kommittén föreslagit rörande användningen av de införselavgiftsmedel

som inflyter utöver 272 milj. kr. Av sådana överskjutande införselavgiftsmedel

bör även under regleringsåret 1969/70 till veterinärstyrelsens

förfogande ställas dels högst 200 000 kr. för att täcka kostnader för

pastöriseringskontrollen, dels högst 30 000 kr. för att täcka kostnader för

importkontroll av animala livsmedel. Slutligen bör högst 175 000 kr. få användas

av SMAK för upplysningsverksamhet.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj. ts proposition nr 107 år 1969

För regleringsåret 1970/71 bör oförändrat 272 milj. kr. fördelas till regleringsföreningarna

för prisreglerande verksamhet. Införselavgiftsmedel utöver

detta belopp bör få användas till de ändamål och i den omfattning som

föreslagits för regleringsåret 1969/70.

Kvarstående, odisponerade införselavgiftsmedel från tidigare år har av

kommittén beräknats uppgå till ca 27 milj. kr. Enligt vad jag i det föregående

har anfört bör tillsammans 17 milj. kr. av dessa medel utnyttjas för

särskilda ändamål. De medel som därefter återstår bör få användas för att

bestrida kostnaderna för den föreslagna mellanprislinjen på fårkött. Dessa

kostnader har beräknats till 7 milj. kr. per år. Skulle de kvarstående medlen

regleringsåret 1970/71 inte räcka till för att täcka kostnaderna för detta

ändamål bör medel få användas av de regleringsmedel som under regleringsåret

1970/71 inflyter utöver 272 milj. kr.

Övriga frågor. Jordbrukspriskommittén anser att den nuvarande utfästelsen

om prövning av gottgörelse till följd av inverkan av EFTA-överenskommelsen

bör kvarstå. Utfästelsen bör även gälla eventuella åtgärder under

regleringsåren 1969/70 och 1970/71 inom ramen för ett närmare nordiskt

ekonomiskt samarbete. Jag kan biträda detta förslag.

Fr. o. m. budgetåret 1963/64 utgör statens årliga bidrag till skördeskadefonden

15 milj. kr., och storleken av jordbrukets minimitillskott till fonden

har bestämts till samma belopp. I jordbruksnämndens anslagsframställning

för budgetåret 1969/70 har förordats att det årliga medelstillskottet till skördeskadefonden

ökas till 45 milj. kr. Enligt kommitténs mening är en sådan

ökning motiverad med hänsyn bl. a. till de prishöjningar som skett på jordbruksprodukter

sedan tidpunkten för skördeskadeskyddets införande. I

fråga om fördelningen mellan staten och jordbruket av medelstillskottet

föreslår kommittén att statens bidrag bestämts till 30 milj. kr. Jag biträder

förslaget.

För utvecklingsarbete och försöksverksamhet rörande inhemskt proteinfoder

liksom för kvalitetsbefrämjande utvecklings- och för söksarbete i fråga

om bl. a. fläskproduktionen föreslår kommittén att ett belopp om ca 10 milj.

kr. ställs till förfogande för sektionen för jordbruksforskning inom statens

råd för skogs- och jordbruksforskning. Det förutsätts att medlen används

endast som bidrag till klart målinriktade utvecklings- och försöksarbeten.

Medlen bör få förbrukas under en femårsperiod. Finansieringen föreslås ske

genom vissa införselavgiftsmedel samt genom avveckling av fonden för

främjande av forsknings- och försöksverksamheten på jordbrukets område

(exportmedelsfonden) och överföring av denna fonds behållning till nu föreslaget

ändamål. Jag kan biträda dessa förslag.

Nu gällande bestämmelser för prisregleringen, som inte berörts i kommitténs

förslag eller i mitt anförande, bör i princip äga fortsatt giltighet under

tiden fram t. o. m. den 30 juni 1971.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1969

Den översyn av försörjningsberedskapen i fråga om livsmedel, som statens

jordbruksnämnd utfört på uppdrag av Kungl. Maj :t, visar att de frågor som

är förbundna med försörjningsberedskapen är komplicerade. Härtill bidrar

självfallet den snabba omvandling som försiggår i det svenska samhället,

inte minst inom jordbruket och näringsgrenar med anknytning till jordbruket,

exempelvis livsmedelsindustrin. Jordbruksnämnden har upplyst att

åtskilliga med försörjningsberedskapen förbundna frågor alltjämt är under

utredning eller ännu inte kunnat utredas.

Innan jag går in på frågan om de åtgärder som enligt nämndens förslag

bör genomföras budgetåret 1969/70 vill jag kortfattat beröra de av jordbruksnämnden

anförda allmänna synpunkterna rörande planeringen av försörjningsberedskapen.

Under erinran om att allmänna riktlinjer f. n. saknas

för livsmedelsberedskapens uthållighet m. m. har nämnden föreslagit att

livsmedelsberedskapen skall planläggas med hänsyn till dels militär aggression,

dels indirekt ekonomisk aggression, dvs. avspärrning under viss tid.

Nämnden har i detta sammanhang även presenterat olika beredskapsalternativ

rörande dels kriskostens näringsinnehåll, dels beräknade skördevariationer.

Främst med hänsyn till att de grundläggande faktorerna för den

långsiktiga beredskapsplaneringen ej är fullständigt utredda anser jag det

inte lämpligt att man i detta sammanhang binder sig för ett enda alternativ

när det gäller exempelvis den framtida beredskapslagringen och dess fördelning

på olika slag av livsmedel. Nämnden bör — liksom varit fallet vid

den verkställda översynen — vara beredd att lägga fram alternativa förslag

till produktions- och lagrängsberedskap.

Fn förutsättning för att den av nämnden föreslagna beredskapsplaneringen

skall kunna genomföras synes vara att matematiska metoder kan

utnyttjas för analys av planläggningsproblemen. Nämnden har vid översynen

utvecklat en operationsanalytisk modell, den s. k. LIBE-modellen.

Även om man särskilt i de långsiktiga beräkningarna kan riskera att i analytiska

modeller av detta slag förlora den nödvändiga verklighetsanknytningen,

delar jag nämndens och remissinstansernas principiella uppfattning

att man här fått ett hjälpmedel av betydelse för planläggningen av produktions-

och lagringsberedskapen på livsmedelsområdet.

I likhet med flera remissinstanser är jag tveksam angående de praktiska

förutsättningarna att med framgång genomföra undanförsel av boskap i en

krissituation. Jag är med hänsyn härtill inte beredd att tillstyrka nämndens

förslag.

De förutsättningar för den långsiktiga beredskapslagringen som jordbruksnämnden

arbetat efter i den operationsanalytiska modellen samt de

därpå grundade beräkningarna har enligt nämnden visat att behovet av

beredskapslager för livsmedelsförsörjningen vid en avspärrning totalt sett

är större än den nuvarande statliga beredskapslagringen. Nämnden har där
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1969

för ansett en ökning av beredskapslagren av vissa varor ofrånkomlig. Nämnden

förklarar emellertid att man — med hänsyn till det ännu inte slutförda

utredningsarbetet — anser att definitivt förslag till lagringsmål, baserat på

en långsiktig planering, bör läggas fram först i anslutning till nämndens

anslagsframställning för budgetåret 1970/71.

De av jordbruksnämnden matematiskt framräknade lagringsbehoven

måste bedömas i relation till försörjningsberedskapen på övriga områden

liksom också till samhällets totala ekonomiska resurser. Ett fortsatt utnyttjande

av operationsanalytiska metoder bör således inte innebära att man

binder beredskapslagringens omfattning och varufördelningen på längre sikt

till de i operationsanalysen framräknade kvantiteterna. För budgetåret

1969/70 har jordbruksnämnden föreslagit ökad lagring av bl. a. oljekraftfoder,

handelsgödsel, socker och torrjäst. Lagret av oljekraftfoder föreslås

bli ökat med 30 000 ton. Såsom lantbruksstyrelsen anfört i sitt remissutlåtande

talar bl. a. kostnadsskäl för att möjligheten att utnyttja urea som ersättning

för foderprotein bör närmare utredas. Likaså är det av intresse ur

beredskapssynpunkt att odlingen av proteinrika foderbaljväxter väntas öka.

Med hänsyn härtill och till det nuvarande produktionsläget för mjölk och

mjölkprodukter är jag f. n. inte beredd att tillstyrka att ytterligare medel

anvisas för en ökad beredskapslagring av oljekraftfoder.

Jordbruksnämnden har vidare föreslagit en viss lagerökning av socker.

Nämnden har senare i särskild skrivelse hemställt om bemyndigande att

redan under budgetåret 1968/69 få verkställa den föreslagna ökningen. Efter

det att Kungl. Maj :t gett nämnden det önskade bemyndigandet har den

angivna kvantiteten anskaffats.

Mot den av jordbruksnämnden föreslagna beredskapslagringen av torr just

har jag ingen erinran. Inte heller har jag någon erinran mot den för budgetåret

1969/70 föreslagna lagringen av utsädesfrö av spånadslin.

Jordbruksnämnden har efter samråd med överstyrelsen för ekonomisk

försvarsberedskap föreslagit att fr. o. m. budgetåret 1969/70 huvudansvaret

för lagringen av handelsgödsel och bekämpningsmedel skall ligga hos

nämnden och lagringen ske i nämndens regi. Nämnden har vidare föreslagit

en viss ökning av kvävegödsellagringen. Handelsgödsel är bara ett av de

många produktionsmedel för vilkas lagring överstyrelsen nu bär ansvaret.

Det ankommer på överstyrelsen att göra -viss inbördes prioritering av denna

lagring, dvs. lagringsbehovet av handelsgödsel bedöms i relation till lagringsbehovet

av andra produktionsmedel. Överstyrelsen är också huvudansvarig

för produktionsberedskapen i fråga om handelsgödsel. Ansvaret för

denna beredskap förutsätts i nämndens förslag även fortsättningsvis vila på

överstyrelsen. Jag anser det mest lämpligt att beredskapslagringen av handelsgödsel

även i fortsättningen avvägs mot lagringsbehovet för andra produktionsmedel.

En sådan avvägning synes bäst kunna göras av överstyrelsen.

Med hänsyn härtill är jag inte beredd förorda att huvudansvaret för lag
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

ring av handelsgödsel och bekämpningsmedel flyttas från överstyrelsen till

jordbruksnämnden. I fråga om behovet av att öka lagret av kvävegödsel torde

de i nämndens utredning anförda synpunkterna vara kända av överstyrelsen

genom det samråd som sker mellan dessa myndigheter.

Inbegripet de lagerökningar som jag förordat i det föregående kan för

budgetåret 1969/70 de totala kostnaderna för beredskapslagring av livsmedel

och fodermedel m. m. beräknas uppgå till ca 26,2 milj. kr., innebärande

en ökning med 2,2 milj. kr. i jämförelse med innevarande budgetår.

Härvid har jag beräknat medel för bl. a. modernisering av ransoneringssystemet,

projektering av vissa reservanläggningar och vissa studier för

planeringen av livsmedelsberedskapen.

Frågan om jordbruksnämndens styrelseform har, som framgår av redogörelsen

i det föregående, behandlats av jordbruksstatistikkommittén, som

inte funnit skäl föreslå någon ändring i nuvarande ordning. Kommittén anser

alt jordbruksnämnden enligt sin instruktion är ett ämbetsverk med lekmannastyrelse.

Nuvarande instruktion ger Kungl. Maj :t rätt att fritt utse

ledamöter i denna styrelse (»nämnden»). Kommittén anser att skäl talar

för att Kungl. Maj :t även i fortsättningen på samma sätt som hittills till

ledamöter i nämnden utser personer som har sådan position och sakkunskap

att de med verklig tyngd kan representera olika sakområden och

organisationer. Styrelsen bör enligt kommitténs mening behandla sådana

ärenden där dess medverkan är angelägen från synpunkten av en adekvat

och friktionsfri tillämpning av prisregleringen.

Remissinstanserna har i fråga om jordbruksnämndens styrelseform i allt

väsentligt anslutit sig till kommitténs ståndpunkt. Några remissinstanser

har förordat en utökning av antalet ledamöter i jordbruksnämnden för att

därigenom bereda plats för vissa intressegrupper, vilka enligt de framförda

synpunkterna bör vara representerade.

Jag anser i likhet med kommittén att Kungl. Maj :t liksom hittills bör

fritt få utse ledamöter i jordbruksnämnden. Antalet ledamöter bör fastställas

av Kungl. Maj :t. Som kommittén framhåller är det givetvis önskvärt

att ledamöterna har position och sakkunskap inom jordbruksnämndens

verksamhetsområde. Styrelsen bör enligt min uppfattning behandla

endast mer principiella frågor.

Jordbruksstatistikkommittén föreslår, på grundval av en av statskontoret

gjord översyn, vissa åtgärder och förändringar för att samordna och

effektivisera verksamheten inom jordbruksnämnden.

Vad kommittén med biträde av statskontoret föreslagit för att samordna

och effektivisera verksamheten inom jordbruksnämnden anser jag i stort

sett väl avvägt.

Enligt min uppfattning bör frågor rörande livsmedelsberedskapen i fortsättningen

handläggas inom en särskild sektion hos jordbruksnämnden.

Kungl. Maj :t äger besluta i denna fråga.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj. ts proposition nr 107 år 1969

Jordbruksstatistikkommittén har funnit att jordbruksnämndens konsumentdelegation

i stort sett kunnat fungera enligt de intentioner som låg till

grund för dess tillkomst. Någon förändring i delegationens funktioner föreslås

inte, frånsett att informationen till konsumenterna om jordbruksprisregleringen

i fortsättningen bör ankomma främst på statens lantbruksinformation.

Kommitténs uppfattning delas i allt väsentligt av remissinstanserna. Även

jag ansluter mig i huvudsak till kommitténs uppfattning.

Inrättandet av en särskild samarbetsnämnd m.m. För att samordna de

kalkyler och utredningar rörande utvecklingen inom lantbruket som nu

sker vid ett flertal olika institutioner föreslår jordbruksstatistikkommittén

att en särskild samarbetsnämnd inrättas. Huvuduppgiften för samarbetsnämnden

bör vara att regelbundet redovisa en helhetsbild av faktisk och

förväntad utveckling inom lantbrukssektorn. Samarbetsnämnden bör enligt

kommitténs förslag organiseras på ett arbetsutskott om sex ledamöter

som leder arbetet, ett antal expertgrupper samt ett mindre kansli. Verksamheten

vid samarbetsnämnden bör påbörjas den 1 juli 1969.

Inrättandet av samarbetsnämnden tillstyrks genomgående av remissinstanserna.

Även enligt min mening bör en sådan samarbetsnämnd inrättas.

Vad kommittén föreslagit rörande samarbetsnämndens arbetsuppgifter

och organisation, som biträtts av det övervägande antalet remissinstanser,

kan jag i allt väsentligt ansluta mig till. Det ankommer på Kungl. Maj :t att

besluta i sistnämnda hänseenden.

Anslagsfrågor. För statens jordbruksnämnd har för innevarande budgetår

förts upp avlönings- och omkostnadsanslag med tillhopa 6 262 000 kr.

För nästa budgetår beräknar jag medel för bl. a. ytterligare en avdelningsdirektör.

Jag beräknar medelsbehovet för samarbetsnämnden för nästa

budgetåret till 600 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för personal vid

samarbetsnämnden.

Med hänvisning till den sammanställning över beräkningen av anslaget

till statens jordbruksnämnd som jag redovisat i det föregående beräknar

jag anslaget till jordbruksnämnden för nästa budgetår till 8 512 000 kr.

Anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område har för innevarande

budgetår förts upp med 153 milj. kr.

Jag har i det föregående förordat att det allmänna mjölkpristillägget upphör

den 30 juni 1969. För återstående utbetalningar hänförliga till innevarande

budgetår beräknar jag för nästa budgetår 6 milj. kr.

För bidrag till regleringsföreningen för mejeriprodukter beräknar jag för

nästa budgetår oförändrat 30 milj. kr.

Jag har i det föregående förordat att vissa budgetmedel skall utgå för att

främja en ökad utslagning av kor. För budgetåret 1969/70 räknar jag med

att ett belopp av högst 25 milj. kr. ställs till jordbruksnämndens förfogande

för detta ändamål.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

71

Kostnaden för prisutjämning på råvaror till livsmedelsindustrin beräknar

jag för nästa budgetår till 91 milj. kr., vilket innebär en ökning med 7 milj.

kr. jämfört med innevarande budgetår.

Jag har under anslaget till statens jordbruksnämnd beräknat medel för

den föreslagna samarbetsnämnden. Medel till särskilda undersökningar

in. in. som för innevarande budgetår tagits upp till 1 milj. kr. behöver därför

inte beräknas för nästa budgetår.

Jag beräknar oförändrad medelsåtgång för diverse kostnader och fraktbidrag

för fodermedel.

Liksom hittills bör Kungl. Maj :t i mån av behov få belasta detta anslag

med det belopp som enligt det inom EFTA:s ram mellan Sverige och Danmark

träffade jordbruksavtalet årligen skall föras över till Danmark.

Med hänvisning till det anförda och till den i det föregående redovisade

sammanställningen bör anslaget tas upp med avrundat 153 milj. kr., vilket

innebär oförändrat belopp i förhållande till innevarande budgetår.

Anslaget till kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel

in. m. behöver vid bifall till vad jag förordat i det föregående för nästa

budgetår ökas med avrundat 2,2 milj. kr. till 26,2 milj. kr. I fråga om fördelningen

på olika ändamål hänvisas till i det föregående redovisad anslagssammanställning.

Under anslaget Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd

bör för nästa budgetår beräknas en ökning av 15 milj. kr. vid bifall till

vad jag förordat i det föregående beträffande ökat statligt bidrag till skördeskadefonden.

Med hänvisning till den förut redovisade anslagssammanställningen beräknar

jag medelsbehovet hos statistiska centralbyrån för objektiva skördeuppskattningar,

skördeskadeskyddets tekniska administration samt lantbrukets

företagsregister och därmed samordna statistikproduktion till sammanlagt

9 325 000 kr., vilket innebär en ökning med 1 750 000 kr., varav

1 553 000 kr. utgör löne- och prisomräkning.

Sammanlagt bör anslaget tas upp till 39 325 000 kr.

Under Fonden för förlag till statsverket med anslagsrubrikerna Lagring

av jordbruksprodukter, Ytterligare lagring av jordbruksprodukter, Särskild

lagring av livsmedel och Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö har investeringsanslag

för angivna ändamål anvisats senast för budgetåren 1953/54 och

1963/64. Jag förordar att även för nästa budgetår de tidigare anvisade medlen

får disponeras för de med anslagen avsedda ändamålen.

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att

Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

1) antaga förslag till förordning om ändring i förordningen

den 9 juni 1967 (nr 340) med vissa bestämmelser om

prisreglering på jordbrukets område,

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

2) godkänna de av mig angivna grunderna för reglering

av priser in. in. på vissa jordbruksprodukter för tiden den

1 juli 1969—den 30 juni 1971,

3) godkänna de av mig angivna grunderna för reglering

av sockernäringen för tiden den 1 juli 1969—den 30 juni

1974,

4) bemyndiga Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts

medgivande, statens jordbruksnämnd att vidta erforderliga

åtgärder för att genomföra prisregleringen under regleringsåret

1969/70,

5) godkänna vad jag i det föregående anfört i fråga om

prövning av gottgörelse till jordbruket för eventuella åtgärder

under regleringsåren 1969/70 och 1970/71 inom ramen

för ett närmare nordiskt ekonomiskt samarbete,

6) godkänna vad i det föregående föreslagits om användningen

av införselavgiftsmedel, som inflyter under regleringsåret

1969/70, och av andra i samband med jordbruksregleringen

under regleringsåret inflytande avgiftsmedel,

7) godkänna de förslag som lagts fram i det föregående

rörande dispositionen av införselavgiftsmedel, som inflyter

eller influtit under regleringsåret 1968/69 eller tidigare regleringsår,

och av andra i samband med jordbruksregleringen

under samma regleringsår influtna eller inflytande avgiftsmedel,

8) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att till förfogande

för statens jordbruksnämnd ställa en rörlig kredit

på högst 40 milj. kr. för prisreglering av sockernäringen,

9) medge att återbetalningstiden för den rörliga kredit

om högst 50 milj. kr. som i riksgäldskontoret, enligt tidigare

bemyndigande, står till förfogande för Svensk kötthandel,

ekonomisk förening, får förlängas till den 30 juni 1974,

10) godkänna vad i det föregående föreslagits rörande råvarukostnadsutjämning

för vissa jordbruksprodukter,

11) medge att den s. k. exportmedelsfonden avvecklas och

återstående behållning disponeras enligt i det föregående angivna

riktlinjer,

12) godkänna vad jag anfört i det föregående rörande

statens jordbruksnämnds organisation,

13) besluta om att fr. o. m. den 1 juli 1969 skall finnas en

särskild samarbetsnämnd för samordning av utredningar

m. m. på lantbrukets område i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag förordat i det föregående,

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1969

14) på riksstaten för budgetåret 1969/70 under nionde

huvudtiteln anvisa till

a) Statens jordbruksnämnd ett förslagsanslag av 8 512 000

kr.,

b) Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett förslagsanslag

av 153 000 000 kr.,

c) Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel

m. m. ett förslagsanslag av 26 200 000 kr.,

d) Kostnader i samband med permanent skördeskadeskgdd

ett reservationsanslag av 39 325 000 kr.,

15) medge att de under Fonden för förlag till statsverket

för budgetåren 1953/54 resp. 1963/64 anvisade investeringsanslagen

Lagring av jordbruksprodukter, Ytterligare

lagring av jordbruksprodukter, Särskild lagring av livsmedel

och Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö används under budgetåret

1969/70 för de med anslagen avsedda ändamålen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690253

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1969:24 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. in. jämte motioner. Propositioner Kungl. Maj :t har s. 16 i texten