Sök i Ratio Lex

Angående vissa organisationsoch anslagsfrågor rörande försvaret

1969-03-14 · 113 sidor, varav 112 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,7 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 112 av 113 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1969:110, Angående vissa organisationsoch anslagsfrågor rörande försvaret

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

1

Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa organisations-

och anslagsfrågor rörande försvaret; given Stockholms

slott den 1A mars 1969.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av protokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de

förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram slutliga förslag beträffande vissa anslag rörande

försvaret som har tagits upp med beräknade belopp i prop. 1969: 1

(bil. 6). Vidare föreslås anslag för försök med gemensam datadrift och för

anskaffning av datamaskiner. Sammanlagt begärs 1 405 542 000 kr., varav

1 339 942 000 kr. på driftbudgeten och 65 600 000 kr. på kapitalbudgeten.

I propositionen läggs också fram förslag om militärsjukvårdens ledning

m. m. och inrättande av en försvarets delfond av statens datamaskinfond.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Kr 110

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

14 mars 1969.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Aspling, Palme, SvenEric

Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman,

Moberg, Bengtsson.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa organisationsoch

anslagsfrågor rörande försvaret och anför.

Militärsjukvårdens ledning

Tidigare utredningar m. m.

Ledningen för militär sjukvården har under efterkrigstiden behandlats

av flera utredningar. Redan 1944 års militärsjukvårdskommitté framhöll

behovet av en enhetlig sjukvårdsledning och lade fram bl. a. förslag om att

de tre försvarsgrensöverläkarna skulle ordnas in i försvarets sjukvårdsstyrelse

(SOU 1947: 5). Förslaget genomfördes emellertid inte, eftersom det

saknade en godtagbar gränsdragning mellan operativ verksamhet, förbandsproduktion

och förvaltningsverksamhet.

Även 1958 års försvarsledningskommitté pekade på oklarheter och brister

i fråga om ansvarsfördelningen inom sjukvårdsområdet och förordade

en förstärkning av försvarets sjukvårdsstyrelses befogenheter och resurser.

1960 års försvarsledningsutredning gav i sitt andra delbetänkande Totalförsvarets

högsta ledning (SOU 1961:66) klart uttryck för kravet på en

enhetlig ledning av hälso- och sjukvården inom krigsmakten och anförde

i detta sammanhang bl. a. följande (s. 99).

Ett särskilt centralt stabs- och förvaltningsorgan för ledning av de av

sjuk- och veterinärvårdens funktioner, som bör ledas enhetligt, synes böra

finnas inom krigsmakten. Denna myndighet bör enklast kunna bildas

genom omorganisation av försvarets sjukvårdsstyrelse. Denna omorganisation

torde bli relativt genomgripande och få följdverkningar även för försvarsgrensledningarna.

Försvarsgrensöverläkarnas och överfältveterinärens

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

framtida ställning och uppgifter bör därför omprövas. Av vikt synes vara

att det nyssnämnda ledningsorganet utrustas med befogenheter och resurser

för att effektivt och med erforderlig auktoritet kunna utöva avsedd ledningsverksamhet.

Vid remissbehandlingen av försvarsledningsutredningens betänkande

anslöt sig överbefälhavaren till utredningens synpunkter och förordade att

försvarets sjukvårdsstyrelse skulle utgöra ett centralt organ för ledning

av krigsmaktens medicinska (veterinärmedicinska) och därtill anknutna

tekniskt-ekonomiska funktioner. Också chefen för flygvapnet, försvarets

förvaltningsdirektion, veterinärstyrelsen, arméintendenturförvaltningen och

medicinalstyrelsen biträdde utredningens mening.

I mars 1962 tillsattes en utredning för översyn av försvar ssjukvårdens

ledning m. m. (ledamöter professorerna Arne Engström, ordförande, och

Curt Gyllenswärd, generaldirektören Bror Rexed, generalmajoren Birger

Hasselrot, rättschefen Stig Marcus, marinöverläkaren Lars Troell, flygöverläkaren

Uno Lundberg och fältläkaren Siegfried Urwitz). Utredningen,

som antog benämningen 1962 års försvarssjukvårdsutredning, avlämnade

i juni 1966 betänkandet Militär sjukvår den (SOU 1966:35).

Yttranden över betänkandet avgavs av överbefälhavaren, efter hörande av

försvarsgrenscheferna, försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse,

efter hörande av militärapoteket, försvarets intendenturverk, försvarets

förvaltningsdirektion, militärpsykologiska institutet, civilförsvarsstyrelsen,

medicinalstyrelsen, efter hörande av dess sjukvårdsberedskapsnämnd,

statens institut för folkhälsan, veterinär styrelsen, statens institut

för högre utbildning av sjuksköterskor, universitetskanslersämbetet, efter

börande av de medicinska och odontologiska fakulteterna samt farmacevtiska

institutet, veterinärhögskolan, skolöverstyrelsen, överstyrelsen för

ekonomisk försvarsberedskap, statskontoret, länsstyrelserna i Stockholms,

Värmlands och Västerbottens län, Svenska landstingsförbundet, Svenska

stadsförbundet, 1964 års inskrivnings- och personalredovisningsutredning,

militära tjänstgöringsåldersutredningen, 1964 års civilbefälhavarutredning,

1966 års värnpliktskommitté, utredningen om landstingskommunernas beredskap,

Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges akademikers centralorganisation

(SACO) efter hörande av Sveriges läkarförbund, Sveriges

veterinärförbund och Sveriges farmacevtförbund, Tjänstemännens Centralorganisation

(TCO), Statstjänstemännens Riksförbund (SR) och Sveriges

förenade studentkårer.

Försvarssjukvårdsutredningen lade i sitt betänkande fram förslag rörande

militärsjukvårdens centrala och regionala ledning och om samordningen

mellan militära och civila ledningsorgan, m. m. Vidare behandlades

sj ukvårdsutbildningen av vissa värnpliktiga och fast anställda samt sjukvårdsutbildningens

organisation. Förslag lades också fram om en för försvaret

gemensam personalkår — försvarets medicinalkår. Slutligen före
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

slog utredningen vissa åtgärder för att samordna anskaffningen av sjukvårdsmateriel

inom totalförsvaret.

De remissinstanser, bland dem överbefälhavaren, medicinalstyrelsen, försvarets

sjukvårdsstyrelse, försvarets civilförvaltning, statskontoret, karolinska

institutet, TCO och Sveriges läkarförbund, som uttalade sig om utredningens

förslag som helhet, framhöll med ett undantag — Svenska landstingsförbundet

— att förslagen i huvudsak skapade enhetliga och klara

ansvars- och befogenlietsområden och därigenom var väl ägnade att läggas

till grund för en omorganisation av militär sjukvårdens ledning m. in. Militära

tjänstgöringsåldersutredningen ansåg det nödvändigt att kostnadsfrågan

blev närmare belyst innan betänkandet lades till grund för konkreta

åtgärder. Liknande synpunkter fördes fram av vissa andra remissinstanser.

Universitetskanslersämbetet betonade att utbyggnaden av militärläkarorganisationen

inte borde ske i snabbare takt än resurserna medger.

Försvarssjukvårdsutredningens förslag medförde att instruktionerna för

försvarets sjukvårdsstyrelse och försvarsgrenscheferna ändrades den 1 juli

1967. Ändringarna innebär att sjukvårdsstyrelsen har fått fullt ansvar för

ledningen av krigsmaktens hälso- och sjukvård. Försvarsgrenschefernas

uppgifter har samtidigt minskats i motsvarande grad i fråga om den medicinska

verksamheten. I övrigt har utredningens förslag ännu inte föranlett

någon åtgärd, bl. a. i avvaktan på att frågan om förvaltningen av sjukvårdsmaterielen

skulle få sin lösning i samband med översynen av krigsmaktens

tygmaterielförvaltning i central instans.

Försvarets materielförvaltningsutredning föreslog i betänkandet Försvarets

materielverk (Stencil Fö 1967:13), att försvarets sjukvårdsstyrelses

uppgifter rörande förvaltningen av sjukvårdsmateriel i etapper skall föras

över till försvarets materielverk. Utredningen antydde därvid att ställning

samtidigt måste tas till de organisatoriska konsekvenserna för sjukvårdsstyrelsen

i övriga delar. Vid anmälan av prop. 1968: 107 angående organisation

m. m. av försvarets materielförvaltning i central instans m. m. uttalade

jag att frågan om sjukvårdsstyrelsens materielbyrå skall inordnas

i materielverket borde bli föremål för ytterligare överväganden liksom

frågan om militär sjukvår dens ledning i central instans. Sedermera har

Kungl. Maj :t uppdragit åt de sakkunniga som har till uppgift att utreda

organisationen av anskaffningsverksamheten och därmed sammanhängande

funktioner m. m. inom försvarets materielverk -— försvarets materielanskaffningsutredning

— att överväga materielanskaffningsfunktionen också

vid försvarets sjukvårdsstyrelse.

I november 1968 har överbefälhavaren lämnat förslag beträffande militärsjukvårdens

centrala och högre regionala ledning samt om en för försvaret

gemensam medicinalkår. Överbefälhavaren har därvid utgått från

att uppdraget till försvarets materielanskaffningsutredning inte får hindra

att försvarets sjukvårdsstyrelse nu organiseras om. Övriga förslag av för»

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

svarssjukvårdsutredningen har överbefälhavaren inte tagit upp i detta

sammanhang. Vissa av dem prövas f. n. av 1966 års värnpliktskommitté.

Andra är av sådan art att överbefälhavaren inte har ansett det lämpligt

eller möjligt att nu aktualisera dem. Utredningens förslag rörande de lägre

regionala staberna —- örlogsbaser och kustartilleriförsvar m. m. — kommer

enligt överbefälhavaren att behandlas i berörda myndigheters anslagsframställningar

för budgetåret 1970/71.

Yttranden över överbefälhavarens förslag har avgetts av försvarets rationaliseringsinstitut,

socialstyrelsen, veterinärstyrelsen, 1966 års värnpliktskommitté,

TCO:s statstjänstemannasektion (TCO-S), SR, SACO och

LO.

Vidare har försvarets sjukvårdsstyrelse i sina anslagsframställningar för

budgetåret 1969/70 lagt fram vissa förslag rörande militärsjukvårdens

centrala ledning.

Nuvarande ordning

Beträffande militärsjukvårdens centrala ledning gäller

i huvudsak följande. Överbefälhavaren leder den operativa verksamheten

och det operativa krigsförberedelsearbetet. Försvarsgrenscheferna har operativt

ansvar bara i den mån överbefälhavaren har utnyttjat sin rätt att

delegera ansvar enligt den s. k. huvudstabsprincipen eller har uppdragit

åt försvarsgrenschef att inspektera det operativa krigsförberedelsearbete

som utförs på regional nivå. Överbefälhavarens ledningsverksamhet utövas

genom försvarsstaben. Någon medicinsk expertis för uppgifter inom militärsjukvårdens

område ingår inte i staben.

Försvarsgrenscheferna har det huvudsakliga ledningsansvaret för den

förbandsproducerande verksamheten. Försvarsgrenschefs ansvar i detta

hänseende innebär bl. a. att han leder och kontrollerar utbildningen av fast

anställd och värnpliktig medicinalper sonal samt av värnpliktiga sjukvårdare

m. fl. Han kan vidare meddela försvarets sjukvårdsstyrelse m. fl. de anvisningar

som behövs för att tillgodose den förbandsproducerande verksamheten

inom militärsj ukvårdens område. Försvarsgrenschef en inspekterar

sjukvårdsförbandens krigsduglighet m. m. och svarar för att läroböcker

och annan fackmässig undervisningsmateriel för hälso- och sjukvårdsutbildningen

tas fram. Han har vidare att lämna militärmedicinskt underlag

för säkerhetsföreskrifter, reglementen och instruktioner. Han handlägger

också ärenden om sjukvårdsorganisation, sjukvårdsutrustning och

sjukvårdstaktik samt ärenden som rör hälso- och sjukvården vid mobilisering.

Försvarsgrenschef en kommenderar fast anställd och värnpliktig

medicinalpersonal till kurser m. m. samt registrerar och fördelar sådan

personal för krigsplacering och inkallelse till tjänstgöring.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Vid försvarsgrensstaberna handläggs vidare en del uppgifter inom militärsjukvårdens

område som ligger vid sidan av den förbandsproducerande

verksamheten. Försvarsgrenscheferna ansvarar sålunda för att förbandssjukvårdens

och inskrivningsväsendets behov av värnpliktiga läkare tillgodoses.

Försvarsgrenscheferna har också den omedelbara ledningen av viss

militärmedicinsk forskning. Marinens undersökningscentral i Karlskrona

och flygvapnets medicinska undersökningscentral, som är avsedda för kvalificerade

naval- och flygmedicinska undersökningar, leds från marin- resp.

flygstaben. Vidare åvilar det dessa staber att ta fram erforderligt medicinskt

underlag för antagning m. m. av submarin och flygande personal och att i

central instans bedöma denna personal. Till arméstaben är slutligen ledningen

av djurhälsovården och djursjukvården inom krigsmakten knuten.

För nämnda uppgifter finns vid varje försvarsgrensstab en försvarsgrensöverläkare

med underställd personal. I arméstaben ingår för den veterinärmedicinska

verksamheten dessutom en överfältveterinär med vissa underlydande

tjänstemän. Personalen vid arméstaben omfattar utom arméöverläkaren

och överfältveterinären 19 tjänstemän. Marinöverläkaren har till sitt

förfogande åtta tjänstemän och flygöverläkaren sju.

Den centrala förvaltningen av veterinärmateriel handhas av försvarets

materielverk, som också är ansvarigt för krigsmaktens häst- och hundhållning.

För dessa uppgifter finns vid materielverket en veterinär, en pensionsavgången

officer och två biträden inom intendenturmaterielförvaltningens

förrådsbyrå.

Den centrala sjukvårdsförvaltningen i övrigt, dvs. främst förvaltningen av

sjukvårdsmateriel, handhas av försvarets sjukvårdsstyrelse som är en av

krigsmaktens centrala förvaltningsmyndigheter. Sjukvårdsstyrelsen leder

också hälso- och sjukvården för krigsmakten i dess helhet. Det åligger styrelsen

särskilt att ha tillsyn över den medicinska verksamheten vid krigsmaktens

förband och utbildningsanstalter samt vid försvarsgrenarnas undersökningscentraler

och att leda utbildningen av förbands- och tjänsteläkare.

Styrelsen leder vidare den hygieniska livsmedelskontrollen inom

krigsmakten och bär i övrigt vissa samordningsuppgifter in. m. i fråga om

den militärmedicinska forskningen (prop. 1963: 74, SU 86, rskr 213). Styrelsen

har också utrustats med den anvisningsrätt gentemot försvarsgrenscheferna

som behövs för att tillgodose hälso- och sjukvården. Försvarsgrensöverläkarna

har ålagts att biträda inom styrelsen.

Chef för försvarets sjukvårdsstyrelse är en generalläkare. Styrelsen är

f. n. indelad i följande enheter, som lyder direkt under generalläkaren,

nämligen planeringsgruppen med en byråöverläkare som chef, hälsovårdsbyrån

med en förste byråläkare som chef, sjukvårdsbyrån med en förste

byråläkare som chef, materielbvrån med en byråchef som chef samt administrativa

sektionen med en avdelningsdirektör som chef. Styrelsen är

också chefsmyndighet för militärapoteket och militärmedicinska undersök
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

ningscentralen. Direkt under generalläkaren lyder slutligen en försvarsövertandläkare

och en regementsofficer.

I planeringsgruppen ingår åtta tjänstemän. Hälsovårdsbyrån, sjukvårdsbyrån

och materielbyrån utgörs av nio, fem resp. 34 tjänstemän. På den

administrativa sektionen är 21 tjänstemän anställda. Sammanlagt finns 82

tjänster inrättade vid försvarets sjukvårdsstyrelse. Av dessa avlönas två

från annat anslag än styrelsens förvaltningskostnadsanslag.

Den omorganisation av krigsmaktens regionala ledning

som genomfördes den 1 oktober 1966 (prop. 1964: 109, SU 27, rskr 217 och

prop. 1966: 110, SU 99, rskr 248) omfattade inte sjukvårdsförvaltningen och

ledningen av hälso- och sjukvården. 1960 års försvarsledningsutredning föreslog

i det betänkande som låg till grund för 1964 års riksdagsbeslut (SOU

1963:65) att organisatoriska och personella resurser snarast borde skapas

för att militärbefälhavarna i full utsträckning skulle kunna utöva ledningen

av sjukvårdsförvaltningen vid underställda förband. Förslaget tillstyrktes

av remissinstanserna. I avvaktan på ställningstagande till försvarssjukvårdsutredningens

förslag har dock militärbefälhavarnas uppgifter i fråga om

sjukvårdsförvaltningen begränsats. De lokala förvaltningsmyndigheterna

lyder t. v. direkt under försvarets sjukvårdsstyrelse. Vissa förberedelser för

en reform har emellertid vidtagits. 1966 års riksdag (prop. 1966: 110, SU 97,

rskr 217) har sålunda beslutat att tjänster skall inrättas för sjukvårdsförvaltare

vid de tre största militärområdesstaberna.

Hälso- och sjukvårdsenheten vid militärområdesstaberna och staben för

Gotlands militärkommando ingår f. n. i resp. stabs underhållssektion. Nuvarande

organisation framgår av följande sammanställning.

Militärområdesstab

Gotlands

militär-

kom-

mando-

stab

Summa

Tjänst m. m.

S

Ö

V

B

NN

ÖN

Fältläkare Ao 28...........

1

1

1

1

1

1

6

Fältläkare Ao 26...........

—

—

—

—

—

—

1

1

Fältveterinär Ao 28.........

—

—

—

—

1

1

—

2

Fältveterinär Ao 26.........

1

—

—

1

—

—

—

2

Stabsveterinär.............

—

1

1

—

—

—

—

2

Förste försvarstandläkare

Ae 24...................

1

1

1

1

1

1

1

7

Förste hälsovårdsassistent

Ae 19...................

1

2

1

1

1

1

7

Underofficer År 19..........

1

1

—

—

—

1

—

3

Summa

5

6

4

4

4

5

’ 2

30

De läkare, veterinärer och tandläkare som är placerade vid staberna är

anställda för deltidstjänstgöring.

Krigsmaktens fast anställda medicinalpersonal är

f. n. uppdelad på fyra personalkategorier — fältläkare, marinläkare, flyg
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

läkare och fältveterinärer. Fältläkarna, marinläkarna och fältveterinärerna

bildar var sin personalkår. Chef för fältläkarkåren är arméöverläkaren, för

marinläkarkåren marinöverläkaren och för fältveterinärkåren överfältveterinären.

Flygläkarna lyder direkt under chefen för flygvapnet.

Överbefälhavarens förslag

Utgångspunkter och principiella överväganden

Överbefälhavaren har eftersträvat att de organisationsändringar som

han föreslår skall kunna genomföras inom ramen för i huvudsak oförändrade

kostnader. Ändringsförslagen grundas främst på 1962 års försvarssjukvår

ds utrednings förslag. Vissa modifieringar av utredningens förslag

har dock ansetts nödvändiga för att det uppställda målet beträffande kostnaderna

skall kunna nås. Beträffande den centrala ledningsorganisationen

har visst underlag hämtats från det förslag i ämnet som försvarets sjukvårdsstyrelse

har lagt fram i sina anslagsframställningar för budgetåret

1969/70.

Beträffande den centrala ledningsorganisationen har målet varit att ge

reellt innehåll åt de instruktionsändringar som genomfördes den 1 juli 1967.

Dessa undanröjde enligt överbefälhavaren bara till en mindre del nackdelarna

med den tidigare ledningsorganisationen. Anledningen härtill var

främst otillräckliga personalresurser vid försvarets sjukvårdsstyrelse, som

redan före instruktionsändringarna var i behov av viss förstärkning för att

tillfredsställande kunna lösa sina uppgifter. En skadlig brist på balans mellan

uppgifter och resurser inom de centrala ledningsorganen har också

uppstått genom att den minskning som skedde av försvarsgrenschefernas

uppgifter när styrelsen övertog ansvaret för förbandssjukvården m. m. inte

har lett till motsvarande personalminskningar vid försvarsgrensstaberna.

Mot denna bakgrund anser överbefälhavaren det nödvändigt att ompröva

försvarsgrensöverläkarinstitutionen och undersöka vilka ytterligare uppgifter

som kan föras över från försvarsgrenscheferna till andra myndigheter,

främst försvarets sjukvårdsstyrelse.

Beträffande den regionala ledningen framhåller överbefälhavaren att personalorganisationen

inte har anpassats till militärbefälhavarnas uppgifter.

Därigenom saknas en väsentlig förutsättning för den omorganisation av

förbandssjukvården som genomfördes den 1 juli 1966. Överbefälhavaren

finner därför att det är angeläget med en förstärkning av de medicinska

resurserna på regional nivå.

Överbefälhavaren anser vidare att frågan om att inrätta en försvarets

medicinalkår nu bör tas upp till prövning. De förslag han lägger fram rörande

militär sjukvår dens centrala ledning förutsätter nämligen att en

sådan kår inrättas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1969

9

Den centrala ledningen

Överbefälhavaren anser att den operativa ledningen som hittills

skall utövas av honom.

I likhet med vad som gäller inom andra områden bör ledningen av den

förbandsprodu c erande verksamheten enligt överbefälhavarens

uppfattning i princip åvila försvarsgrenscheferna. Vissa uppgifter

inom detta område är emellertid försvarsgrensoberoende och anses med fördel

kunna lösas av sjukvårdsstyrelsen eller chefen för den medicinalkår som

enligt överbefälhavarens förslag bör inrättas. Därvid förutsätts att dessa

myndigheter tillhandahåller försvarsgrenscheferna erforderligt underlag för

deras kvarvarande uppgifter inom sjukvården. Det medicinska underlaget

för utvecklingen av försvarsgrenarnas krigssjukvårdsorganisation och krigssjukvårdsutrustning

och för mobiliseringsplanläggningen bör enligt överbefälhavaren

kunna tas fram av försvarets sjukvårdsstyrelse i enlighet med

direktiv och anvisningar som lämnats av överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna.

Framtagandet av läroböcker m. m. för hälso- och sjukvårdsutbildningen

och sammanställning av det medicinska underlaget för utbildningsanvisningar,

reglementen och instruktioner bedöms vara en uppgift

för chefen för medicinalkåren, som förutsätts komma att lyda under överbefälhavaren

och därigenom kan åläggas dessa uppgifter. Personalkårchefen

bör vara ansvarig också för det medicinska innehållet i den kvalificerade

delen av den hälso- och sjukvårdsutbildning som bedrivs inom försvarsgrenarna,

främst i fråga om den värnpliktiga medicinalpersonalens fackutbildning.

Härav anses följa att chefen för medicinalkåren bör ha befogenhet

och skyldighet att inspektera denna utbildning. Han skall vidare vid behov

på begäran av försvarsgrenschef ställa läkare och annan medicinsk expertis

till förfogande för medverkan i utbildningsarbetet inom försvarsgrenen.

Redovisningen av medicinalpersonalen är enligt överbefälhavaren en

uppgift som i likhet med annan personalredovisning bör ankomma på värnpliktsverket

eller dess regionala organ, värnpliktskontoren. överbefälhavaren

föreslår därför att uppgiften att redovisa medicinalpersonalen inom

krigsmakten förs över från försvarsgrensöverläkarna och överfältveterinären

till värnpliktsverket. Detta innebär bl. a. att den s. k. specialregistreringen

och det tekniska genomförandet av krigsplaceringarna för medicinalpersonalen

skall utföras vid värnpliktsverket, som skall lämna bl. a. chefen

för medicinalkåren erforderligt underlag för dennes fördelning för krigsplacering.

Detta underlag måste samlas in från bl. a. universiteten och andra

berörda läroanstalter och bör databehandlas genom värnpliktsverkets försorg.

Samarbete med socialstyrelsen är också nödvändigt. Ansvarsfördelningen

mellan värnpliktsverket och chefen för medicinalkåren föreslår

överbefälhavaren skall ordnas så att chefen för medicinalkåren i samråd

med berörda myndigheter ger värnpliktsverket anvisningar för krigsplacering

och inkallelse till utbildning eller annan tjänstgöring och att värnplikts
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

verket sörjer för fördelningen för krigsplacering och inkallelserna av det

stora flertalet värnpliktiga läkare in. fl. En sådan ordning förutsätter emellertid

att värnpliktsverket utnyttjar chefen för medicinalkåren som remissmyndighet,

bl. a. i frågor som rör beviljande av anstånd m. m. för värnpliktiga

läkare m. fl. och att chefen för medicinalkåren får befogenhet att

granska värnpliktsverkets personalplaceringslistor m. m.

Överbefälhavaren anser alltså att det är möjligt att begränsa den medicinska

expertisen i försvarsgrensstaberna utan att avkall därför behöver

göras på principen att försvarsgrenscheferna skall ha ansvaret för förbandsproduktionen.

Förutsättningen härför är att försvarsgrenscheferna får erforderligt

underlag och hjälp från försvarets sjukvårdsstyrelse och chefen

för medicinalkåren. Sådan medverkan kan garanteras genom anvisningsrätten

gentemot sjukvårdsstyrelsen och genom att chefen för medicinalkåren

ställs under överbefälhavaren.

I fråga om hälso- och sjukvården får det — framhåller överbefälhavaren

— anses klarlagt att ledningen bör samlas hos försvarets sjukvårdsstyrelse.

Detta gäller också djurhälsovården och djursjukvården. Undantag

bör inte heller göras för naval- eller flygmedicinen. Sjukvårdsstyrelsen

föreslås alltså bli tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvården inom

krigsmakten på samma sätt som socialstyrelsen och veterinärstyrelsen inom

det civila samhället. Tillsynsuppgiften innebär att sjukvårdsstyrelsen skall

inrikta och utöva yrkesmässig kontroll av hälso- och sjukvården vid krigsmaktens

förband och utbildningsanstalter samt inskrivnings- och undersökningscentraler.

Det medicinska underlaget för uttagning och bedömning

av personal bör kunna tas fram inom sjukvårdsstyrelsen även för sådana

personalgrupper (flygare, dykare m. fl.) som uppträder i extrema miljöer,

under förutsättning att medicinsk expertis med erforderlig miljökunskap

står till förfogande inom styrelsen. Försvarsgrenschefens inflytande får tillgodoses

genom anvisningsrätten. För ledningen av hälso- och sjukvården

behövs därför enligt överbefälhavaren inte någon expertis inom försvarsgrensstaberna.

Inspektion av hälso- och sjukvården föreslås utföras av

försvarets sjukvårdsstyrelse, som sedan den 1 juli 1967 har befogenhet att

ge försvarsgrenscheferna anvisningar för att tillgodose hälso- och sjukvården.

De regionala myndigheterna bör sortera direkt under styrelsen i

fråga om ledningen av hälso- och sjukvården, överbefälhavaren bortser

därvid från behovet av personal för flygvapnets medicinska undersökningscen

tral, som alltjämt av praktiska skäl bör tillhöra flygstaben, och för flygsäkerhetsarbetet.

För sistnämnda uppgifter föreslås medicinsk expertis

alltjämt finnas tillgänglig inom flygstaben i form av flygförarutbildade läkare

som svarar för kontakterna i medicinskt hänseende mellan flygförarna

och chefen för flygvapnet. Vid staben bör också handläggas frågor

rörande flygmedicinsk utbildning och övervakning av flygförare m. fl. inom

alla tre försvarsgrenarna. Inte heller bör den organisatoriska och administra
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

liva anknytningen av marinens undersökningscentral i Karlskrona ändras.

Försvarets sjukvårdsstyrelse bör emellertid som tidigare har sagts ha befogenhet

att inspektera verksamheten även vid dessa båda undersökningscentraler.

I fråga om försvarsgrenschefernas uppgifter med anknytning till den

militärmedicinska forskningen anför överbefälhavaren följande.

Försvarets sjukvårdsstyrelses ställning i förhållande till överbefälhavaren

och de försvarsmedicinska forskningsledningsorganen är lämplig.

Försvarsgrenschefernas militära inflytande är säkerställt genom anvisningsrätten.

Sjukvårdsstyrelsen saknar emellertid medicinska resurser för att

kunna applicera vunna forskningsresultat på den specifika försvarsgrensmiljön.

Den nuvarande organisationen är knuten till försvarsgrensstaberna

och medför risk för splittring och dubbelarbete samt svårigheter att tillgodogöra

sig erfarenheter som vinns inom en försvarsgren vid en annan. Tillskapandet

av en arbetsenhet inom sjukvårdsstyrelsen för bearbetning av de

bioteknologiska problemen från medicinsk synpunkt bedöms därför vara

ett viktigt steg mot en önskvärd samordning och effektivisering. Det förutsätts

därvid att sjukvårdsstyrelsen skall fungera som ett serviceorgan åt försvarsgrenarna

då det gäller att kartlägga, sammanställa och prioritera försvarsgrenarnas

forskningsbehov från medicinsk synpunkt samt att bearbeta

militärmedicinska försök och prov av betydelse för försvarsgrenarna. I

vissa fall bedöms det därvid bli aktuellt att styrelsen utnyttjar sin anvisningsrätt

gentemot försvarsgrenscheferna. Ansvaret för inriktningen av

verksamheten vid vissa medicinska forskningsgrupper som nu arbetar inom

försvarsgrenarna men till huvudsaklig del finansieras av försvarsmedicinska

forskningsdelegationen föreslås i detta sammanhang föras över till sjukvårdsstyrelsen.

Om nyss återgivna förslag följs, bedöms försvarsgrenschefernas behov av

medicinsk expertis även i fråga om den militärmedicinska forskningen bli

begränsat. Uppgifterna anses i regel kunna lösas av militär personal i samarbete

med den medicinska expertis som fortfarande kommer att finnas tillgänglig

i försvarsgrensstaberna. Det förutsätts att de aktiva forskarna vid

de militärmedicinska forskningsgrupperna också bereds tillfälle att delta i

detta arbete.

Vid bedömningen av uppgiftsfördelningen mellan försvarets

sjukvårdsstyrelse och försvarets materielverk

har överbefälhavaren utgått från att sakorganet för anskaffning in. in. av

sjukvårdsmateriel skall ligga kvar i sjukvårdsstyrelsen. Eftersom det anses

föga rationellt att behålla veterinärförvaltningen, inbegripet häst- och hundliållning,

i materielverket, om ledningen av djurhälsovården och djursjukvården

flyttas över till sjukvårdsstyrelsen, föreslår överbefälhavaren att

denna förvaltning förs över till sjukvårdsstyrelsen. Den veterinära expertisen

utnyttjas, menar han, mest ekonomiskt om den hålls samman inom

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

sjukvårdsstyrelsen. Därtill kommer att veterinärmaterielen har många beröringspunkter

med sjukvårdsmaterielen.

Överbefälhavaren konstaterar att behov av läkare i försvarsgrensstaberna

kommer att föreligga även sedan deras uppgifter inom militärsjukvårdens

område har begränsats genom den föreslagna omfördelningen av arbetsuppgifterna.

I arméstaben och marinstaben behövs de främst för att medverka

vid ledningen av den hälso- och sjukvårdsutbildning som bedrivs inom försvarsgrenarna

och som inte kan decentraliseras till militärbefälhavarna och

militärkommandochefen på Gotland. I flygstaben föreligger behov av medicinsk

expertis för medverkan i flygsäkerhetsarbetet och för handläggning

av frågor rörande flygmedicinsk utbildning och övervakning av flygförare

in. fl. inom alla tre försvarsgrenarna. I marin- och flygstaberna behövs vidare

läkare på grund av att överbefälhavaren föreslår att den organisatoriska

och administrativa anknytningen av marinens undersökningscentral

i Karlskrona och flygvapnets medicinska undersökningscentral inte bör

ändras. I samtliga staber behövs slutligen medicinsk expertis för andra uppgifter

som faller inom förbandsproduktionens eller den militärmedicinska

forskningens ram men där erforderligt medicinskt underlag i första hand

skall tas fram inom försvarets sjukvårdsstyrelse eller av chefen för medicinalkåren,

vid behov efter anvisning av försvarsgrenschefen. Särskilda

målsmän för hälso- och sjukvården inom försvarsgrenarna behövs däremot

inte längre. Tjänsterna för försvarsgrensöverläkarna och överfältveterinären

med underlydande personal föreslås därför dras in.

I fråga om de organisationsändringar som följer av den föreslagna

uppgiftsfördelningen mellan myndigheterna på central nivå anför

överbefälhavaren följande.

Den begränsade medicinska expertis som måste finnas kvar i försvarsgrensstaberna

bör enligt överbefälhavaren ordnas in i befintliga sektioner

eller avdelningar. I arméstaben anses därvid endast trängavdelningen kunna

komma i fråga. Vid marinstaben bör denna personal placeras in i sektion 2,

som har ansvar för bl. a. utbildning in. m. och är gemensam för flottan och

kustartilleriet. I flygstaben bedöms den naturliga placeringen vara hos

inspektören för flygsäkerhetstjänsten. Det förutsätts emellertid att försvarsgrensstabsclieferna

oberoende av placeringen i mån av behov utnyttjar

den medicinska expertisen också för uppgifter som faller utanför ansvarsområdena

för de sektioner eller avdelningar inom vilka läkarna är placerade

till tjänstgöring. De bör också anlitas som kontaktmän med bl. a. försvarets

sjukvårdsstyrelse och chefen för medicinalkåren. Överbefälhavaren

förutsätter vidare att stabsläkarna skall tillhöra medicinalkåren, vars chef

således skall svara för deras rekrytering och utbildning m. m. Utgifterna för

deras löner m. m. anses dock böra belasta stabernas förvaltningsanslag.

Följande tjänster bör enligt överbefälhavaren inrättas vid försvarsgrensstaberna

i utbyte mot de tjänster för militär, civilmilitär och civil personal

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

som f. n. redovisas hos armé-, marin- och flygöverläkarna samt överfältveterinären.

Vid arméstaben

Vid marinstaben

Vid flygstaben

två tjänster för arméstabsläkare

en tjänst för biträde (med halvtidstjänstgöring)
en

tjänst för marinstabsläkare

en tjänst för biträde (med halvtidstjänstgöring)
en

tjänst för flygstabsläkare

två tjänster för specialflygläkare

(flygförarutbildade)

en tjänst för biträde

Tjänsterna för läkare utom för marinstabsläkaren och specialflygläkarna

bör avses för deltidsanställd personal med 25 timmars arbetsvecka. I de fall

deltidsanställning förekommer räknar överbefälhavaren med att det alltjämt

skall vara möjligt att ta i anspråk personalen på heltid i samband med

inspektioner och övningar m. m. och att s. k. praktikhindertillägg skall utga

i så fall. Förslaget förutsätter att de tjänster för undersökningsläkare, översköterska

och tekniskt biträde vid flygvapnets medicinska undersökningscentral

som f. n. redovisas hos flygöverläkaren skall behållas i organisationen.

Dessa tjänster bör framdeles redovisas hos inspektören för flygsäkerhetstjänsten.

Att antalet flygspecialläkare oförändrat har tagits upp

till två, trots att vissa uppgifter som nu handläggs inom flygstaben förutsätts

bli överförda till försvarets sjukvårdsstyrelse, beror på att tjänster för

specialflygläkare inte finns på militärområdesnivå och att chefen för flygvapnet

har ansvar i fråga om flygsäkerheten också beträffande armén och

marinen. Detta ansvar ställer ökade anspråk i fråga om tillgången på flygförarutbildade

läkare i flygstaben. Även medverkan inom haverikommissionen

har efter hand ökat behovet av sådan expertis. Försvarsgrensstabernas

behov av odontologisk, veterinär och farmacevtisk expertis skall

enligt förslaget tillgodoses av sjukvårdsstyrelsen.

De nya uppgifter som kommer att åvila värnpliktsverket bör enligt överbefälhavaren

till en början lösas centralt. Sedan värnpliktskontoren har

färdigorganiserats beräknas dock en del uppgifter kunna decentraliseras

till dem. Detta bedöms kunna ske först den 1 juli 1971. De nya uppgifterna

kräver att nya tjänster inrättas vid värnpliktsverket. Överbefälhavaren beräknar

behovet till fyra tjänster, nämligen en för pensionerad officer,

en för underofficer (personalregistrator) och två för biträde, övergångsvis

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

kan ytterligare personal behöva ställas till förfogande, t. ex. genom kommendering.

Organisationen föreslås t. v. vara provisorisk och bör ses över

när förutsättningar har skapats för decentralisering av vissa uppgifter.

Förslaget att veterinärförvaltningen, inbegripet häst- och hundhållningen,

skall flyttas över till sjukvårdsstyrelsen innebär att den hästdetalj som

ingår i förrådsbyrån vid materielverkets intendenturmaterielförvaltning kan

utgå. Däremot berörs inte tjänsten för byråveterinär vid livsmedelsbyrån

av förslaget. Denna tjänst bör finnas kvar med hänsyn till den försöks- och

utvecklingsverksamhet m. m. som bedrivs vid byrån. Sammanlagt beräknas

fy1"3 tjänster vid materielverket kunna dras in — en för byråveterinär, en

för pensionerad officer och två för kontorist.

Överbefälhavarens förslag i fråga om militärsjukvårdens centrala ledning

medför slutligen att försvarets sjukvårdsstyrelse behöver omorganiseras.

Överbefälhavaren föreslår att sjukvårdsstyrelsen under verkschefen (generalläkaren)

organiseras på centralplanering, hälsovårdsbyrå, sjukvårdsbyrå,

specialmedicinsk byrå, materielbyrå och administrativ byrå. Vidare

föreslås att chefen för militärapoteket utan ändring av ställning och uppgifter

även i fortsättningen skall ingå i styrelsens organisation. Tjänsterna

för chefen för centralplaneringen och för byråcheferna vid hälsovårdsbyrån,

sjukvårdsbyrån och specialmedicinska byrån bör avses för heltidstjänstgörande

byråöverläkare. Till ställföreträdare för verkschefen bör generalläkaren

utse en av byråöverläkarna. Samtliga läkare vid styrelsen förutsätts

tillhöra medicinalkåren, men tjänsterna bör redovisas vid sjukvårdsstyrelsen.

Centralplaneringen skall bl. a. hålla samman arbetet med styrelsens krigsförvaltningsplaner

och svara för styrelsens budgetarbete samt samordna

planeringen av den militärmedicinska forskningen. Vid centralplaneringen

bör utöver byråöverläkaren finnas två andra läkare, varav en med halvtidstjänstgöring,

två officerare och fyra andra tjänstemän. Till centralplaneringen

föreslås vidare knytas en rörlig tillämpningsgrupp.

Enligt överbefälhavarens mening har hälsovårdsbyrån väsentliga uppgifter

inom den förebyggande hälsovårdens område, bl. a. på grund av de

stora krav som samhällsutvecklingen ställer i detta hänseende. Med hänsyn

härtill anses det särskilt angeläget att krigsmaktens centrala hälsovårdsmyndigheter

har resurser även för uppföljning och kontroll på fältet.

Överbefälhavaren föreslår vidare att de uppgifter rörande den militära djurhälsovården,

djursjukvården, häst- och hundhållningen som förs över till

sjukvårdsstyrelsen skall handläggas vid hälsovårdsbyrån. För dessa uppgifter

behövs veterinär expertis. Sådan expertis måste finnas vid hälsovårdsbyrån

också för livsmedelshygienen. Denna expertis föreslås bilda en arbetsenhet

inom byrån. En sådan anknytning i stället för en fristående ställning

direkt under generalläkaren finner överbefälhavaren lämplig, speciellt som

uppgifterna i fråga om hästsjukvården och hästhållningen vid 1970-talets

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 15

mitt kan beräknas bli avvecklade efter hand. Chefen för arbetsenheten bör

benämnas försvarsöverveterinär och vara heltidsanställd.

Utöver byråöverläkaren och försvarsöverveterinären räknar överbefälhavaren

med att personalen vid hälsovårdsbyrån skall omfatta ytterligare två

deltidsanställda läkare och två deltidsanställda veterinärer. Dessutom bör

vid byrån finnas en officer i arvodestjänst och åtta andra tjänstemän.

Sjnkvårdsbyrån föreslås svara för ärenden som hänger samman med krigsmaktens

sjukvård i allmänhet. Den avses också svara för vissa uppgifter

som följer av att sjukvårdsstyrelsen enligt förslag som har redovisats i det

föregående skall tillhandahålla medicinskt underlag för utveckling av försvarsgrenarnas

krigsorganisation m. m.

Vid sjnkvårdsbyrån bör enligt överbefälhavaren utöver byråöverläkaren

finnas två tjänster för deltidstjänstgörande läkare och fyra andra tjänstemän,

varav två sjuksköterskor. En av läkartjänsterna vid byrån avses rekryteras

med psykiater. Till byrån bör vidare försvarsövertandläkaren

knytas.

Vid specialmedicinska byrån, som saknar motsvarighet i sjukvårdsstyrelsens

nuvarande organisation, skall enligt överbefälhavaren handläggas

frågor om inverkan på människan av höga och låga tryck och av accelerationskrafter

samt frågor om långtidsvistelser i slutna rum och om individens

påverkan av stridsmiljö, dvs. frågor av bioteknologisk natur. Det anses vidare

lämpligt att inriktningen och uppföljningen m. m. av verksamheten vid

den s. k. armémedicinska forskningsgruppen och den navalmedicinska forskningsgruppen

vid Ostkustens örlogsbas sköts från byrån. En viktig uppgift

för byrån anser överbefälhavaren vara att i samarbete med militärpsykologiska

institutet och värnpliktsverket ta fram medicinskt underlag för uttagning

och bedömning av personalgrupper som uppträder i extrema miljöer.

Resurser bör därför finnas inom byrån för att kartlägga, prioritera,

initiera och samordna forskningen inom detta område, för att applicera

forskningsresultaten på den specifika försvarsgrensmiljön och för att tillhandahålla

medicinskt underlag för säkerhetsarbetet inom försvarsgrensstaberna

och för de medicinska undersökningar som måste utföras dels vid

inskrivning och inryckning, dels vid försvarsgrenarnas undersökningscentraler

av sådana personalgrupper som utsätts för särskilda påfrestningar.

Byrån bör slutligen verka för samarbete och informationsutbyte mellan

forskargrupper och militär personal i staber och förvaltningar.

Verksamheten inom den specialmedicinska byrån ställer enligt överbefälhavaren

särskilda krav på förtrogenhet med den problemskapande miljön

inom försvarsgrenarna. Personalen vid byrån måste därför ha erfarenheter

av denna miljö och av de krav den ställer på den enskilde i fysiskt och psykiskt

hänseende. Personalen bör därför tidigare ha tjänstgjort inom försvarsgrenarna

och förutsätts vidmakthålla sina miljökunskaper genom fortlöpande

kontakter.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Personaluppsättningen vid byrån föreslås utöver byråöverläkaren omfatta

fyra specialläkare samt en militär- och en navalpsykolog. Av läkarna

bör minst två vara specialinriktade på frågor rörande flyg- och navalmedicinen.

En av dem bör vara flygförarutbildad. Två av läkarna avses för chefen

för de tidigare nämnda armé- och navalmedicinska forskargrupperna.

Psykologerna bör enligt överbefälhavarens mening, i likhet med övriga

tjänster för militärpsykologer, redovisas vid militärpsykologiska institutet.

Navalpsykologen och en av specialläkarna skall ersätta personal som f. n.

avlönas av försvarsmedicinska forskningsdelegationen. Inrättas tjänsten

för militärpsykolog kan en motsvarande tjänst som f. n. är provisoriskt inrättad

hos flygöverläkaren dras in. Vid byrån behövs slutligen ett biträde.

Materielbyråns organisation kan komma att påverkas av pågående utredning

av anskaffningsverksamheten inom försvarets materielverk, överbefälhavaren

bedömer därför att förutsättningar saknas att nu lägga fram

ett slutligt förslag till organisation för byrån, överbefälhavaren räknar t. v.

med i stort sett oförändrade uppgifter i förhållande till nuläget. Vissa uppgifter

tillkommer dock i fråga om förvaltningen av veterinärmateriel. Meruppgifterna

bedöms få ringa omfattning. Viss förstärkning av byrån anses

emellertid oberoende härav nödvändig. Överbefälhavaren föreslår därför

att byrån utökas med två tjänstemän i förhållande till nuvarande organisation.

I detta sammanhang tar överbefälhavaren upp frågan om arméöverläkarens

försöksstation i Hässleholm som skall avvecklas senast vid utgången av

innevarande budgetår (prop. 1968:109, SU 124, rskr 282). Stationen har

haft till uppgift att utveckla och pröva de speciella militära materielkonstruktioner

som den tekniska utvecklingen tvingar fram. Bortfallet av stationen

måste enligt överbefälhavaren kompenseras. Detta bedöms bara till

mindre del kunna ske genom ökat köp av tjänster från civila myndigheter

eller företag. Miljöerfarenheterna är nämligen av stor betydelse. Erfarenheterna

från försöksstationen anses visa att det skulle vara en fördel om

verksamheten kunde knytas närmare till sjukvårdsstyrelsens materielbyrå,

varvid styrelsens administrativa resurser och serviceorgan skulle kunna utnyttjas.

För att detta skall bli möjligt måste en tjänst för regementsofficer

eller kapten (försöksofficer) inrättas vid materielbyrån. Vidare bör medel

beräknas för arvoden åt sådan medicinsk expertis som behövs för försöksverksamheten

men inte kan ställas till förfogande inom sjukvårdsstyrelsen.

För att kompensera den utökning av antalet officerstjänster som härigenom

uppstår föreslår överbefälhavaren, att den tjänst för regementsofficer som

f. n. avses för chefen för materielbyråns utrustningssektion byts ut mot en

tjänst för byrådirektör.

Överbefälhavaren föreslår att den nuvarande administrativa sektionen

vid styrelsen omvandlas till en administrativ byrå, där den juridiska expertisen

hålls samlad. Bland byråns uppgifter understryker överbefälhavaren

särskilt kontrollen av tillämpningen i ekonomiskt hänseende av de avtal

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

som gäller för ersättning åt tjänsteläkarna inom krigsmakten. Erfarenheterna

uppges visa att denna kontroll är angelägen men att nuvarande

personaltillgång inte medger att kontrollen bedrivs med tillräcklig skärpa.

Överbefälhavaren framhåller slutligen att införandet av ett nytt ekonomisystem

kan komma att medföra krav på förstärkning av byråns ekonomisektion.

Vid byrån föreslås 19 tjänstemän vara placerade.

Det av överbefälhavaren lämnade förslaget till omorganisation av försvarets

sjukvårdsstyrelse innefattar 98 tjänstemän, varav fem med avlöning

från annat anslag än sjukvårdsstyrelsens förvaltningskostnadsanslag. Detta

innebär en utökning med 16 i förhållande till nu gällande organisation.

Den regionala ledningen

I överensstämmelse med den reform av krigsmaktens regionala ledning

som genomfördes år 1966 föreslår överbefälhavaren att militärbefälhavarna

under honom får ansvar för ledningen av den operativa verksamheten och

det operativa krigsförberedelsearbetet beträffande militär sjukvården inom

militärområdena. Vidare bör militärbefälhavarna under vederbörande försvar

sgrenschef leda och kontrollera hälso- och sjukvårdsutbildningen vid

underställda förband samt biträda med genomförande och kontroll av utbildningen

vid andra förband som är belägna inom militärområdet. Särskilda

lydnadslinjer föreslås dels för militärkommandochefen på Gotland,

dels för örlogsbaser (örlogsskolor), kustartilleriförsvar och vissa flygförband.

Militärbefälhavarna bör vidare leda och kontrollera samt i vissa fall

medverka i mobiliseringsförberedelserna inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Slutligen bör de i vissa hänseenden leda verksamheten i fråga om organisation,

utrustning, taktik och personal.

Sjukvårdsförvaltningen och den medicinska (hälso- och sjukvårdande)

verksamheten bör enligt överbefälhavaren ledas och kontrolleras av militärbefälhavarna

under försvarets sjukvårdsstyrelse. Detta gäller också veterinärförvaltningen

och den veterinärmedicinska verksamheten. Ledningsansvaret

bör omfatta samtliga lägre regionala och lokala myndigheter som är

belägna inom militärområdet. Dessa myndigheter föreslås således i berörda

hänseenden lyda under den militärbefälhavare som har territoriellt ansvar.

Undantag görs dock för militärkommandochefen på Gotland med underställda

myndigheter samt för marinens undersökningscentral och flygvapnets

medicinska undersökningscentral. Militärkommandochefen föreslås

lyda direkt under försvarets sjukvårdsstyrelse och förbanden m. m. på Gotland

under militärkommandochefen.

Eftersom intendent numera i regel är förvaltningsgrenschef på lokal nivå

1 fråga om förvaltningen av sjukvårdsmateriel lägger överbefälhavaren vikt

vid den medicinska tillsynen av förrådshållning m. m. från militärbefälhavarnas

sida. Beträffande den medicinska och veterinärmedicinska verksamheten

bör militärbefälhavarna regionalt leda och kontrollera hälsovården

och hygienen samt driften vid läkarmottagningar och sjukrumsavdel
2

— Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 110

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kun,gl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

ningar m. m. Dessa åligganden medför inspektionsskyldighet såväl inom förläggningsorterna

som i fält och ombord. Viss hälsovårdande verksamhet som

hittills har bedrivits lokalt bör utföras av personal i militärområdesstab.

Hit hör bl. a. kontrollen av omgivnings-, livsmedels- och vattenhygienen.

Överbefälhavaren föreslår att till varje militärområdesstab knyts en militärområdesläkare.

Denne bör vara chef för den hälso- och sjukvårdsavdelning

som även i fortsättningen bör ingå i stabens underhållssektion. Militärkommandoläkaren

på Gotland inordnas i militärkommandostaben på motsvarande

sätt. Till militärområdesläkarnas förfogande ställs en stabsläkare

vid Södra och Östra militärområdesstaberna samt vid Nedre och Övre Norrlands

militärområdesstaber. Västra militärområdet och Bergslagens militärområde

föreslås inte få någon stabsläkare, eftersom överbefälhavaren räknar

med att behovet av läkarbiträde där skall kunna tillgodoses genom att inskrivningsläkaren

i Göteborg resp. Karlstad tjänstgör vid resp. militärområdesstab

under den del av året då inskrivning inte pågår. För inskrivningsläkaren

i Göteborg bedöms detta inte nödvändigtvis behöva medföra att

arbetsuppgifterna skall lösas i Skövde. Även inskrivningsläkarna i Stockholm

och Kristianstad förutsätts under viss del av året kunna biträda vid

resp. militärområdesstab.

Vid bedömning av läkarbehovet inom Nedre och Övre Norrlands militärområdesstaber

har hänsyn tagits till att stabsläkaren under del av året

förutsatts skola tjänstgöra som inskrivningsläkare vid inskrivningscentralen

i Östersund resp. Boden (prop. 1968: 34, SU 92, rskr 214).

Överbefälhavarens förslag rörande organisationen av hälso- och sjukvårdsavdelningarna

vid de regionala staberna framgår av följande sammanställning.

Tjänst m. m.

Militärområdesstab

Gotlands

militär-

kom-

mando-

stab

Summa

S

V

Ö

B

NN

ÖN

Militärområdesläkare.......

1

1

1

1

4

Militärområdesläkare1.......

—

—

—

X

1

—

—

2

Militärkommandoläkare.....

—

—

—

—

—

—

1

1

1

_2

1

_2

I3

I3

4

Förste försvarstandläkare1.. .

1

l

1

l

1

1

1

7

Stabsveterinär1.............

1

l

1

l

1

1

—

6

Stabsapotekare1............

1

l

1

l

1

1

—

6

Förste hälsovårdsassistent...

2

2

2

l

1

1

—

9

Underofficer...............

1

1

1

—

1

1

—

5

Pensionerad underofficer....

—

—

—

l

—

—

1

2

Summa

8

7

8

6

7

7

3

46

1 Deltidsanställda

2 Inskrivningsläkaren i Göteborg resp. Karlstad tjänstgör under del av året vid militärområdesstaber
3

Tjänstgör under It resp. 9 veckor om året även som inskrivningsläkare i Östersund resp.

Boden

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Inrättas de av överbefälhavaren föreslagna läkartjänsterna kan sju tjänster

för fältläkare och två tjänster för marinläkare av 1. graden dras in. Samtidigt

måste dock eu arvodestjänst för förbandsläkare med åtta timmars

veckotjänstgöringstid inrättas vid Norrlands kustartilleriförsvar.

Slutligen föreslår överbefälhavaren att de fem tjänster för utbildningsläkare

vid trängregementena och Berga örlogsskolor som enligt statsmakternas

beslut skulle ha inrättats den 1 juli 1968 (prop. 1968: 109, SU 124, rskr

282) disponeras om för att möjliggöra förstärkningen av militär områdesstaberna.

Uppdraget till statens avtalsverk att förhandla om anställningsoch

arbetsvillkoren för dessa läkare har tagits tillbaka. Med anledning

härav anser överbefälhavaren att de arvodesanställda förbandsläkarna t. v.

bör behållas vid trängregementena och Berga örlogsskolor. Med denna utgångspunkt

kan sammanlagt 14 läkartjänster dras in medan endast elva

tjänster behöver inrättas. Omorganisationen på regional nivå kan således

genomföras med en nettobesparing av tre läkartjänster.

Beträffande annan personal än läkare innebär överbefälhavarens förslag

ett oförändrat antal tandläkare. Vidare medför förslaget en begränsning

av organisationen för veterinärer samt en utökad organisation för apotekare

och underofficerare. För hälsovårdsinspektörer föreslås två nya tjänster.

Försvarets medicinalkår

Mot bakgrund av de redovisade förslagen rörande organisation av den

centrala ledningen för militär sjukvården anser överbefälhavaren att behovet

av en gemensam medicinalkår framstår klart. Nuvarande splittring på olika

kårer motsvaras enligt överbefälhavaren inte av artskilda arbetsuppgifter

och arbetsområden. Dessutom behövs en gemensam personalkår för att ge

stadga åt rekryteringen och utbildningen av militärläkare m. fl. Därigenom

bör också förutsättningar skapas för att genom en lämplig karriärgång tillvarata

de erfarenheter som medicinalper sonalen vinner genom tjänstgöring

på olika nivåer och inom olika delar av krigsmakten.

Överbefälhavaren framhåller vidare att frågan om en gemensam medicinalkår

aktualiseras också på grund av att nuvarande tjänster för personalkårchefer

— arméöverläkaren, marinöverläkaren och överfältveterinären

— dras in. Frågan om att organisera en eller flera nya personalkårer

måste därför tas upp även av denna anledning. Överbefälhavaren förordar

att en gemensam personalkår som i första hand omfattar militärläkarna

och militärveterinärerna inrättas. Däremot anses det inte nödvändigt att nu

ta upp frågan om kårtillhörigheten för militärapotekarna, militärtandläkarna

m. fl.

Chef för kåren skall enligt överbefälhavarens förslag generalläkaren vara.

I denna egenskap föreslås han lyda direkt under överbefälhavaren. Det förut
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

sätts därvid att kårchefen får befogenhet att besluta i alla ärenden som

inte har principiell betydelse och inte rör utnämningar till högre tjänstegrader

och att kårstaben skall utgöra beredningsorgan också i de ärenden i

vilka överbefälhavaren personligen beslutar. Merbelastningen på försvarsstaben

bedöms med denna utgångspunkt bli relativt liten. Beträffande personalkårchefens

uppgifter torde få hänvisas till den redogörelse som tidigare

har lämnats för överbefälhavarens förslag rörande den centrala ledningen.

överbefälhavarens förslag innebär att medicinalkåren kommer att bestå

av ca 50 aktiva militärläkare, ett dussintal militärveterinärer, omkring 500

militärläkare i reserv och ett sjuttiotal förbandsläkare. T. v. kommer även

drygt 100 arvodesanställda militärläkare och ett femtiotal militärveterinärer

i reserv att ingå i kåren. Övriga grupper av militärmedicinsk personal förutsätts

t. v. inte tillhöra kåren.

Frågor om anställningsvillkoren m. m. för de personalgrupper som ingår

i medicinalkåren, om deras tjänsteställning och om vidareutbildningens

omfattning och innehåll bör enligt överbefälhavaren inte tas upp nu. Personalkårchefen

föreslås få i uppdrag att komma in med förslag i dessa frågor.

Det förutsätts emellertid att tjänster som avses för personal i medicinalkåren

inte nödvändigtvis skall behöva utlysas före tjänstetillsättningen och

att beslut i tjänstetillsättningsfrågor inte skall få fattas utan samråd med

personalkårchefen.

Överbefälhavaren föreslår att följande tjänster inrättas vid personalkårchefens

stab, som bör benämnas medicinalkårstaben:

en stabschef (militärläkare)

en förste stabsläkare

en stabsläkare

en regementsofficer (företrädesvis ur trängtrupperna)

en förvaltare (sjukvårdsutbildad)

en pensionerad underofficer

tre biträden

Stabslälcarna förutsätts skola anställas på deltid men vid behov bör praktikhindertillägg

utgå för deltagande i inspektioner och övningar in. m.

Personalstyrkan bedöms motsvara ett minimibehov. Det förutsätts att

stabsorganet skall ha gemensam expedition med försvarets sjukvårdsstyrelse,

överbefälhavaren har emellertid räknat med att ett av stabens biträden

också skall fullgöra expeditionsgöromål. Det förutsätts vidare att generalläkaren

i sin egenskap av verkschef vid försvarets sjukvårdsstyrelse och

chefsmyndighet för militärapoteket tillgodoser behovet av sådan medicinsk

expertis som inte finns representerad i staben. Sålunda bör t. ex. försvarsöverveterinären

biträda inom staben med handläggning av ärenden rörande

militärveterinärerna. För stabens förvaltningskostnader föreslås ett särskilt

riksstatsanslag. Överbefälhavaren har emellertid i fråga om avlöningskostnader

in. m. räknat med att endast tjänsterna vid staben skall belasta detta

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

anslag. Personal som i övrigt tillhör kåren — läkare och veterinärer vid försvarets

sjukvårdsstyrelse, för svar sgrensstaberna, regionala staber, värnpliktskontor

(inskrivningsläkarna), undersökningscentraler samt förband

och utbildningsanstalter — förutsätts skola avlönas från dessa myndigheters

förvaltningskostnadsanslag. I fråga om icke ständigt tjänstgörande militärläkare

och militärveterinärer beräknas dock att det framdeles kan bli

aktuellt att föra över vissa kostnader från försvarsgrenarnas anslag till

stabens förvaltningsanslag. Underlag för att genomföra en sådan ändring

redan fr. o. m. budgetåret 1969/70 finns emellertid inte. Dessa kostnader

föreslås därför t. v. fördelas mellan försvarsgrenarna enligt viss schablon

och belasta nuvarande anslag.

Överbefälhavaren förutsätter slutligen att det på samma sätt som för

försvarets intendenturkår skall inrättas ett särskilt riksstatsanslag för medicinalkårens

övningar. Anslaget bör avses för fältövningar och utbildningskurser

för personal som tillhör försvarets medicinalkår m. fl. För budgetåret

1969/70 föreslås att medelsbehovet tillgodoses genom att medel förs

över från försvarsgrenarnas övningsanslag. Överbefälhavaren räknar inte

nu med några kostnadsändringar med anledning av detta förslag.

Lokalfrågor

överbefälhavarens förslag innebär att rumsbehovet ökar vid försvarets

sjukvårdsstyrelse och värnpliktsverket och att nya lokaler måste anskaffas

för medicinalkårens stab. Rumsbehovet vid militärområdesstaberna ökar

också något men bedöms kunna tillgodoses inom nuvarande stabslokaler.

Beträffande sjukvårdsstyrelsen och medicinalkårens stab, som bör samgrupperas,

beräknas rumsbehovet delvis kunna tillgodoses genom att de lokaler

som f. n. disponeras av arméöverläkaren tas i anspråk. Sjukvårdsstyrelsen

har för fortifikationsförvaltningen lagt fram sina synpunkter på lokalfrågorna.

Om dessa synpunkter kan beaktas beräknas sjukvårdsstyrelsens

och stabens rumsbehov kunna tillgodoses i anslutning till styrelsens

nuvarande lokaler. Viss ombyggnad kan dock bli nödvändig. Kostnaderna för

byggnadsåtgärderna har ännu inte kunnat beräknas.

Kostnader m. m.

Omorganisationen som enligt överbefälhavaren bör genomföras den

1 juli 1969 beräknas medföra en ökning av löneutgifterna med omkring

80 000 kr. Antalet tjänster ökas totalt med åtta. Härvid bör, framhåller överbefälhavaren,

uppmärksammas att flera av de nya tjänsterna är deltidstjänster.

Antalet tjänster för läkare är oförändrat på den centrala nivån och

minskar med tre på övriga nivåer. Antalet tjänster för veterinärer minskar

också.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Remissyttranden

Den centrala ledningen

Förslagets huvudprinciper för uppgiftsfördelningen mellan

myndigheterna på den centrala nivån biträds eller lämnas utan

erinran av flertalet remissinstanser. Socialstyrelsen anser att överbefälhavarens

förslag bör medföra en väsentlig effektivisering av krigsmaktens

sjukvård. Från socialstyrelsens synpunkt anges förslaget ha bl. a. den

fördelen, att styrelsens samarbete med krigsmakten kommer att underlättas

i och med att styrelsen får endast ett ledningsorgan inom krigsmaktens

sjukvårdssektor att hänvända sig till. Styrelsen anser att detta är viktigt

bl. a. av det skälet att den militära hälso- och sjukvårdsplaneringen bör anpassas

till utvecklingen på den civila sidan, särskilt i fråga om hygien,

epidemibekämpning, utnyttjande av sjukvårdsresurser och utbildning av

personal av olika kategorier. Styrelsen biträder den föreslagna principiella

fördelningen av uppgifter mellan försvarets sjukvårdsstyrelse, försvarsgrenscheferna

och värnpliktsverket liksom mellan sjukvårdsstyrelsen och

försvarets materielverk. I denna fråga anför SACO att sjukvårdsmaterielförvaltningen

bör hållas kvar inom sjukvårdsstyrelsen för att kravet på samordning

med ledningen av hälso- och sjukvården skall kunna tillgodoses.

Försvarets rationaliseringsinstitut ifrågasätter däremot lämpligheten av

att på sikt låta anskaffning och förvaltning in. in. av sjukvårdsmaterielen

ligga kvar i sjukvårdsstyrelsen. Starka skäl anses tala för att anskaffning

och hantering av sjukvårdsmaterielens huvuddel bör åläggas försvarets

materielverk. Bl. a. som följd härav bedöms det inte vara lämpligt att nu

föra över veterinärförvaltningen med tillhörande häst- och hundhållning

till sjukvårdsstyrelsen. Eftersom den djurvårdande verksamheten inom

krigsmakten på sikt kommer att få begränsad omfattning och avse enbart

hundar, ifrågasätter institutet om denna verksamhet förutom i veterinärstyrelsen

skall centralt företrädas även i sjukvårdsstyrelsen. Det förefaller

enligt institutet rimligt att den djurvårdande verksamheten inom krigsmakten

— bortsett från kvarstående frågor om hästar — skall kunna

koncentreras till arméns liundskola.

Veterinärstyrelsen har för sin del inte något att invända mot att militärsjukvården

inklusive veterinärtjänsten leds av försvarets sjukvårdsstyrelse.

1966 års värnpliktskommitté har i sitt yttrande i huvudsak behandlat

endast sådana avsnitt i förslaget som har ett nära samband med utbildning

av värnpliktig medicinalpersonal. Kommittén har ingenting att

erinra mot en centraliserad ledning av personal- och utbildningsplanering

in. m. Försvarsgrenschefs inflytande på förbandsproduktionen anses kunna

säkerställas genom anvisningar till försvarets sjukvårdstyrelse.

Beträffande uppgiftsfördelningen anför vidare SACO att överbefälhavarens

förslag inte innebär någon lösning i fråga om rådande kompetens
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

tvister och dubbelarbete mellan försvarets sjukvårdsstyrelse och försvarsgrensöverläkarna.

Man borde därför enligt SACO överväga en mer konsekvent

tillämpning av centraliseringsprincipen genom att helt inlemma

försvarsgrenarnas sjukvårdsledning i sjukvårdsstyrelsen. SACO biträder

dock överbefälhavarens förslag att ledningen av den förbandsproducerande

verksamheten inom hälso- och sjukvårdsområdet bör åvila försvarsgrenscheferna,

men förutsätter att medverkan liksom hittills kommer att lämnas

av den centrala ledningen och militärområdesstaberna. SACO anför

också viss tveksamhet beträffande den föreslagna ansvarsfördelningen i fråga

om krigsplacering och inkallelse av läkarpersonal.

I fråga om huvudprinciperna för de framlagda organisationsförslagen

anser försvarets rationaliseringsinstitut att överbefälhavaren

har iakttagit restriktivitet vid utformningen av ledningsorganens personalinnehåll.

Förslagen bör enligt institutet utan större kostnadsökning

öka effekten av verksamheten. Med beaktande av att överbefälhavaren

har visat restriktivitet för att hålla sig inom krigsmaktens kostnadsram

finner socialstgrelsen organisationsförslagen väl avvägda. Styrelsen anser

emellertid att läkartjänsterna såvitt möjligt bör inrättas som heltidstjänster.

SR har från sina utgångspunkter inte något att erinra mot förslagen.

Förbundet förutsätter att s. k. AB-förhandlingar kommer till stånd

innan den nya organisationen träder i kraft. En allmän invändning mot

förslagen från SACO ocli i viss mån även TCO-S är att organisationen har

tillförts för litet personal.

Beträffande överbefälhavarens förslag i fråga om medicinsk expertis

i för svar sgren sstaber na ifrågasätter försvarets rationaliseringsinstitut

om inte tjänsterna för denna expertis i stället borde redovisas

vid sjukvårdsstyrelsen och efter behov fördelas till försvarsgrensstaberna.

Detta borde enligt institutet medge en bättre hushållning med

de knappa läkarresurserna. Liknande synpunkter anförs av socialstgrelsen

som dock i princip tillstyrker vad överbefälhavaren har föreslagit i fråga

om medicinsk personal vid försvarsgrensstaberna. Enligt SACO motiverar

det stora utbildningsansvar som enligt förslaget läggs på chefen för medicinalkåren

att samtliga försvarsgrensläkare förs över till medicinalkårstaben.

Därigenom skulle man enligt SACO få större möjligheter att anpassa

utbildningsanvisningarna efter försvarsgrenarnas behov och att

övervaka utbildningen.

1966 års värnpliktskommitté har vid sina studier konstaterat att den hittillsvarande

ordningen inom armén med delat ansvar mellan arméöverläkaren

och t. ex. tränginspektören ibland har varit mindre ändamålsenlig.

Överbefälhavarens förslag att inordna arméstabens läkarexpertis i tränginspektionen

anses undanröja nuvarande organisatoriska olägenhet. Kommittén

konstaterar vidare att överbefälhavaren i avvaktan på resultat

av kommitténs arbete inte har tagit upp några tjänster i central instans

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

för utbildningspersonal. Kommittén har dock i sitt arbete konstaterat att

behovet av utbildningsledare som är fast knutna till läkarfackskolan är

synnerligen stort. Behovet får enligt kommittén anses klarlagt oavsett

hur läkarnas värnpliktsutbildning organiseras i framtiden. Kommittén

förordar att en regementsofficer stjänst inrättas för ändamålet.

Den av överbefälhavaren föreslagna förstärkningen av värnplikts

ver k et är enligt försvarets rationaliseringsinstitut anpassad till

behoven i samband med att det nya inskrivnings- och personalredovisningssystemet

införs.

I fråga om förslaget till organisation av sjukvårdsstyrelsen

pekar försvarets rationaliseringsinstitut på att överbefälhavaren

inte närmare har analyserat hur ett nytt planerings- och budgetsystem

bör påverka sjukvårdsstyrelsens organisation och ansvar för bl. a. förbandssjukvården

i fred. Sjukvårdsstyrelsens organisation bör enligt institutets

mening kunna anpassas till ett programinriktat budgetsystem.

Organisationen av sjukvårdsstyrelsen bör därför t. v. vara provisorisk i avvaktan

på studier av en organisation som på sikt är mera ändamålsenlig.

Vid en provisorisk organisation i samband med att försvarsgrensläkarinstitutionen

avvecklas bör enligt institutet i centralplaneringen byggas

in funktioner för programinriktning, ekonomisk planering etc. De hälsooch

sjukvårdande funktionerna bör slås samman men kan delas upp på

en »fredsbyrå» och en »krigsbyrå». Den specialmedicinska byrån föreslås

inriktas på forskningsuppgifter, medan den administrativa byrån bör

avses för personaladministrativa och expeditionella uppgifter. Därutöver

kan enligt institutet komma en enhet för bl. a. utbildningsärenden, beroende

på hur frågorna om eventuell läkarfackskola och stab för den föreslagna

medicinal kåren kan komina att lösas. Institutet bedömer att den

skisserade organisationen kräver en större andel ekonomiskt och administrativt

skolade tjänstemän, i första hand inom centralplaneringen och »fredsbyrån».

Det bör därför övervägas i vad mån föreslagna tjänster för läkare

kan bytas ut mot sådan personal. Institutet anser också att man i ökad

omfattning bör ersätta deltidstjänstgörande läkare och veterinärer med

heltidsanställd personal. Beträffande materielbyrån biträder institutet

överbefälhavarens uppfattning att förutsättningar f. n. saknas att lägga

fram slutligt förslag till organisation.

Socialstgrelsen vänder sig mot att antalet läkartjänster vid sjukvårdsbyrån

i förhållande till nidäget har minskats med en deltidstjänst. Eftersom

sjukvårdsbyrån har huvudansvaret för ett stort antal centrala uppgifter

är det enligt styrelsen önskvärt att åtminstone nuvarande antal tjänster

behålls. Samtidigt ifrågasätter styrelsen behovet av ingenjörstjänsten

vid samma byrå med hänsyn till att det bör vara möjligt att i stället använda

expertis hos socialvårdens och sjukvårdens planerings- och ratio
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

naliseringsinstitut. Socialstyrelsen anser vidare att staben för försvarets

medicinalkår organisatoriskt bör inordnas i sjukvårdsstyrelsen.

Som ett helhetsomdöme om förslagen rörande sjukvårdsstyrelsen anför

SACO att styrelsen med den tänkta personaltilldelningen får antas endast

med svårighet kunna utöva en effektiv ledning av krigsmaktens sjukvård.

SACO framhåller vidare bl. a. att de veterinära arbetsuppgifterna bäst

främjas om de handhas vid en självständig arbetsenhet. Samma uppfattning

redovisas av veterinärstijrelsen som i övrigt anser att den veterinärmedicinska

enheten bör tillföras ytterligare en byråveterinär, eftersom

inrättandet av en byråingenjör stjänst inte minskar behovet av veterinärer.

SACO kan dock acceptera att de veterinärmedicinska uppgifterna provisoriskt

handläggs vid en utvidgad hälsovårdsbyrå, som i princip bör leda

all veterinär verksamhet inom försvaret, och har därför i princip inte något

att invända mot att överfältveterinären inordnas i hälsovårdsbyrån

med titeln försvarsöverveterinär. I egenskap av krigsmaktens liögste veterinäre

målsman och dess expert i veterinärmedicinska frågor föreslås

han dock få en självständig ställning direkt under generalläkaren. I detta

sammanhang föreslår SACO också att veterinärpersonalen utökas. SACO

anser slutligen att det bör övervägas att föra samman samtliga specialflygläkare

— inkl. specialflygläkare vid flygstaben — i en grupp, eventuellt

med placering vid specialmedicinska byrån.

Enligt TCO-S bör sju tjänster för pensionerad officer resp. underofficer,

som har tagits upp i förslaget till sjukvårdsstyrelsens personalorganisation,

ersättas med lönegradsplacerade tjänster vars kategoritillhörighet

bör bedömas med utgångspunkt i arbetsuppgifternas innehåll och

karaktär. TCO-S anser vidare att sjukvårdsstyrelsens organisation innefattar

för få biträdestjänster.

Den regionala ledningen

Försvarets rationaliseringsinstitut biträder den föreslagna personella förstärkningen

vid militärområdesstabernas och Gotlands militärkommandostabs

hälso- och sjukvårdsavdelningar. Med hänsyn till att organisationen

av militärområdesstaberna är provisorisk i avvaktan på översyn anser institutet

att föreslagna tjänster också bör inrättas provisoriskt. Institutet,

som pekar på att vissa kostnadskrävande övergångsåtgärder kan behövas

bl. a. med hänsyn till att fyra veterinärer nu tjänstgör i ordinarie befattningar

vid militärområdesstaber, ifrågasätter vidare om den föreslagna indragningen

av fem tjänster för utbildningsläkare vid förband kan inräknas

som en vinst i detta sammanhang. Indragningen av dessa tjänster avstyrks

av 1966 års värnpliktskommitté, som erinrar om att beslutet om att inrätta

tjänsterna bör ses som ett led i förverkligandet av försvarssjukvårdsutredningens

förslag. Värnpliktskommittén har under sitt arbete konstaterat att

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

avsaknaden av militärläkare i utbildningsarbetet inverkar menligt på resultatet.

Detta anges särskilt gälla vid trängtruppernas sjukvårdsbefälsskolor

för värnpliktiga läkare och läkarassistenter men också i hög grad vid förbandsutbildningen

av t. ex. brigadsjukvårdskompani. Om läkare medverkar

i denna utbildning anser kommittén att den värnpliktiga medicinalpersonalens

attityd till utbildningen bör kunna förbättras och övrig sjukvårdspersonals

tillämpade utbildning kunna ges ett innehåll som bättre än f. n.

svarar mot kraven under fältförhållanden.

Socialstyrelsen konstaterar att överbefälhavarens förslag till organisation

även i fråga om den regionala ledningen är väsentligt reducerat i förhållande

till försvarssjukvårdsutredningens förslag. Mot bakgrund av bl. a.

det stora behov som föreligger av en samordning på den regionala nivån

av de civila och militära krigsförberedelserna inom sjukvårdsområdet

hade det varit i hög grad önskvärt att tjänsterna för förste stabsläkare vid

samtliga militärområdesstaber inrättades som heltidstjänster, överbefälhavarens

förslag måste därför enligt styrelsen i detta avseende betraktas

som ett minimikrav. Likartade synpunkter anförs av SACO som framhåller

att de uppgifter som åvilar militärbefälhavarna förutsätter att dessa

tillförs resurser som svarar mot den centrala ledningens krav och anvisningar.

SACO anser att chefsläkaren med underställd personal i enlighet

med försvarssjukvårdsutredningens förslag bör underställas stabschefen i

stället för att ingå i underhållssektionen. Chefsläkarnas ställning som

militärbefälhavarnas inspektörer för sjukvårdstjänsten motiverar enligt

SACO att dessa får en ställning som svarar mot övriga inspektörers och

att en heltidstjänst inrättas inom varje militärområde. SACO föreslår att

en läkare vid varje militärområdesstab skall ha i huvudsak samma kompetens

som länsläkare och att chef för militärområdesstabs hälso- och sjukvårdsavdelning

benämns militärområdesläkare. Denne bör enligt SACO få

ett ökat antal biträdande stabsläkare till sitt förfogande, framför allt i

de större militärområdena. SACO anser slutligen att stabsläkare inte bör

tjänstgöra vid inskrivningscentralerna, eftersom en sådan ordning skulle

inverka menligt på stabsarbetets kontinuitet och medföra behov av ytterligare

läkartjänster vid staberna.

Enligt veterinär styr elsen skulle ett återinrättande av stabsveterinärtjänster

inom varje militärområde ge en helt annan effektivitet åt den regionala

verksamheten på det veterinärmedicinska området och göra det möjligt att

avveckla det inte helt tillfredsställande arrangemanget med arvodesanställda

veterinärer för livsmedelshygieniska uppgifter vid förbanden. Att annat än

på enstaka platser finna veterinärer som kan åta sig stabstjänst med

tio timmars tjänstgöring i veckan och därtill vid övningar kunna lämna

stabsorten torde enligt veterinärstyrelsen inte vara möjligt. Det anses inte

heller realistiskt att lägga ansvaret för all övervakning och rådgivning i

livsmedelshygieniska frågor på hälsovårdsinspektörer. Veterinärstyrelsen

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kangl. Mnj:ts proposition nr 110 år 1969

anser därför att det inom varje militärområde bör inrättas en tjänst som

stabsveterinär. Denne bör inom sitt verksamhetsfält ges samma ställning

som länsveterinär inom län. På honom bör bl. a. ankomma att i samverkan

med hälsovårdsinspektörerna svara för såväl allmän övervakning som inspektion

beträffande livsmedelshygienen på samtliga förband inom militärområdet.

I stort sett samma uppfattning redovisas av SACO som framhåller

att ett förverkligande av överbefälhavarens förslag i fråga om livsmedelshygienen

på lokal och regional nivå skulle innebära en nedrustning av resurserna

och betydligt ökade risker för livsmedelsburna infektioner m. m.

SACO kan därför acceptera att stabsveterinärtjänsterna inrättas som deltidstjänster

endast om de utformas som huvudsysslor. SACO föreslår att

en veterinärtjänst med tjänstgöringsskyldighet på minst 25 timmar per

vecka inrättas vid var och en av de sex militärområdesstaberna. För tjänsterna

vid Södra och östra militärområdesstaberna bör dock heltidsanställning

övervägas med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning. I detta sammanhang

bör också nämnas att SACO anser att behovet av apotekare i de

regionala staberna är väl dokumenterat. Enligt SACO:s bedömning är tio

timmars tjänstgöring per vecka ett minimum vid samtliga staber. SACO

påpekar också att apotekaren vid läkemedelscentralen i Boden inte kan

disponeras för uppgifter vid Övre Norrlands militärområdesstab utöver sin

ordinarie arbetstid.

SACO framhåller slutligen att den speciella krigsplanläggningen inom

hälso- och sjukvårdsområdet och den eftersträvade likformigheten mellan

krigs- och fredsorganiserad stab medför behov av militär medverkan inom

stabernas hälso- och sjukvårdsenheter. Genom bristen på aktiva officerare

får emellertid kravet på militär medverkan enligt SACO inskränkas till en

arvodesanställd pensionerad officer vid varje militärområdesstab. TCO-S

föreslår i detta hänseende att arvodestjänsterna för pensionerad underofficer

vid Bergslagens militärområdesstab och Gotlands militärkommandostab

ersätts med tjänster för förvaltare. Enligt TCO-S är det orealistiskt att

räkna med att arbetsuppgifterna vid dessa staber skall kunna lösas av

pensionsavgången personal.

Försvarets medicinalkår

Behovet av en försvarets medicinalkår med stab liksom

lämpligheten av att nu inrätta en sådan ifrågasätts starkt av försvarets rationaliseringsinstitut.

Anordningen anses medföra att ansvarsförhållandena

kompliceras och att eljest samordnade resurser splittras. Beträffande lämpligheten

av att nu inrätta en gemensam medicinalkår för krigsmakten erinrar

institutet om att Kungl. Maj :t i juni 1968 har tillsatt en utredning som

har till uppgift att granska vissa personalfrågor inom tyg- och intendenturmaterielförvaltningsområdet

man. Enligt institutets uppfattning föreligger

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Knngl. Maj:ts proposition nr Ilo år 1969

vissa likartade förhållanden mellan materielverkets och sjukvårdsstyrelsens

verksamhetsområden. Inrättandet av en medicinalkår föreslås därför anstå

tills ifrågavarande personalproblem har belysts.

Enligt rationaliseringsinstitutets uppfattning bör den medicinska personal

det här är fråga om anställas direkt av sjukvårdsstyrelsen eller annan

berörd myndighet i samråd med styrelsen. Omplacerings- och kommenderingsärenden

bedöms kunna handläggas inom ramen för sjukvårdsstyrelsens

personaladministrativa verksamhet. Också övriga uppgifter som skulle

ha ankommit på kårstaben bör enligt institutet fullgöras av sjukvårdsstyrelsen.

Kårstabens utbildande verksamhet måste enligt institutet ses i samband

med frågan om att inrätta en särskild försvarets sjukvårdsskola.

Denna fråga utreds f. n. inom 1966 års värnpliktskommitté. Enligt institutets

uppfattning kan en stor del av den centralt ledda sjukvår dsutbildningen

åläggas ledningen för en sådan skola, varvid ytterligare erforderlig

central utbildningsledning bör åläggas sjukvårdsstyrelsen. Detta anses som

förut har nämnts kunna återverka på styrelsens organisation.

Övriga remissinstanser har inte något att erinra mot att en försvarets

medicinalkår inrättas men har anfört vissa synpunkter på överbefälhavarens

förslag i fråga om kårens organisation och uppgifter m. m.

Som tidigare har nämnts anser socialstyrelsen att medicinalkårstaben bör

inordnas som en särskild enhet inom sjukvårdsstyrelsen. Som skäl härför

anförs att kåren och sjukvårdsstyrelsen får gemensam chef, att kårstaben

förutsätts ha samma expedition som styrelsen och att stabens behov av

ytterligare medicinsk expertis skall tillhandahållas av sjukvårdsstyrelsen.

En anknytning till sjukvårdsstyrelsen bedöms även underlätta en ändamålsenlig

fördelning av medicinalpersonalen för krigsplacering inom den

militära och civila krigssjukvården samt en samordnad utbildning i försvarsoch

katastrofmedicin, överbefälhavarens förslag om orderrätt gentemot

personalkårchefen anses kunna tillgodoses genom föreskrift i sjukvårdsstyrelsens

instruktion.

Socialstyrelsen biträder också den föreslagna ordningen för registrering

och krigsplacering av medicinalpersonal. Styrelsen förutsätter att ett nära

samråd äger rum mellan styrelsen och värnpliktsverket bl. a. i fråga om

möjligheterna att integrera de båda verkens ADB-system. Vidare förutsätter

styrelsen att värnpliktsverket i sitt krigsplaceringsarbete genom chefen

för medicinalkåren får tillgång till medicinsk sakkunskap så att krigsplaceringen

leder till högsta möjliga effektivitet. Likartade synpunkter anförs av

1966 års värnpliktskommitté, som inte har något att erinra mot de föreslagna

samarbetsformerna mellan personalkårchefen och värnpliktsverket.

Kommittén betonar i övrigt vikten av ett nära samarbete mellan personalkårchefen,

universitetskanslersämbetet och socialstyrelsen i frågor som

rör medicinalpersonalen. Som tidigare har nämnts anser SACO att an
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

29

svaret i fråga om fördelningen av krigsplacering och inkallelser till utbildning

in. m. bör åvila chefen för medicinalkåren.

Den av överbefälhavaren föreslagna personaluppsättningen

vid medicinalkårstaben finner SACO helt otillräcklig. SACO

anser att staben i första hand bör förstärkas med läkare som i överbefälhavarens

förslag har avdelats för försvarsgrenarna.

Beträffande kårens sammansättning anför 1966 års värnpliktskommitté

att överbefälhavarens förslag har karaktären av en övergångsorganisation

i avvaktan på statsmakternas ställningstagande till tjänsteställningsutredningens

förslag. Kommittén finner förslaget att förbandsläkarna

skall ingå i kåren lämpligt med hänsyn till att deras medverkan i

förbandsutbildning m.m. härigenom bör underlättas. Av samma skäl förordar

kommittén att apotekarna redan från början inordnas i medicinalkåren.

Kommittén hänvisar därvid till det allsidiga utredningsunderlag

som den förfogar över rörande denna kategori. Samma uppfattning som

värnpliktskommittén i fråga om förbandsläkare och apotekare redovisas av

SACO, som även anser att militärtandläkare bör ingå i kåren. Veterinärstyrelsen

anser att behov föreligger i krigsorganisationen av veterinärer

med särskild utbildning och tjänstgöringserfarenhet. Detta behov bör enligt

styrelsen tillgodoses genom att ett visst antal reservanställda veterinärer

behålls. Dessa bör också utnyttjas för tjänstgöring vid vikariat och vakanser.

TCO-S anser det beklagligt att frågan om bl. a. sjuksköterskornas tjänsteställning,

arbetsuppgifter, utbildning och inordnande i försvarets medicinallcår

skjuts på framtiden. TCO-S förutsätter att frågorna blir föremål för

ställningstagande snarast möjligt i annat sammanhang. Enligt SACO är

många frågor som hänger samman med rekrytering till militärläkartjänsterna

olösta. Särskilt heltidstjänst anses skapa nya problem i fråga om behörighetskrav

och meritvärdering. SACO understryker också att militärläkarnas

rent medicinska vidareutbildning inte får försummas.

Departementschefen

Militär sjukvår dens centrala ledning har på senare tid behandlats av

flera utredningar. Dessa har genomgående förordat en mera enhetlig ledning

än den som har funnits hittills. Senast togs frågan upp av 1962 års

försvarssjukvårdsutredning i betänkandet Militärsjukvården (SOU 1966:

35). I betänkandet behandlades också bl. a. militärsjukvårdens regionala

ledning och frågan om att inrätta en för försvaret gemensam medicinalkår.

I november 1968 har överbefälhavaren lagt fram förslag om militärsjukvårdens

centrala och regionala ledning och om en försvarets medicinalkår.

Beträffande militärsjukvårdens centrala ledning gäller

f. n. följande uppgiftsfördelning. Försvarets sjukvårdsstyrelse leder

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

hälso- och sjukvården inom krigsmakten. Styrelsen är skyldig att följa

överbefälhavarens direktiv för att tillgodose den operativa verksamheten

och det operativa krigsförberedelsearbetet. Försvarsgrenscheferna har ansvaret

för den hälso- och sjukvårdsutbildning som ingår i förbandsproduktionen

och vidare för en del uppgifter inom militärsjukvårdens område som

ligger vid sidan av den förbandsproducerande verksamheten. Dit hör bl. a.

viss militärmedicinsk forskning. Ledningen av djurhälsovården och djursjukvården

inom krigsmakten är knuten till arméstaben. Förvaltningen

av veterinärmaterielen handhas av försvarets materielverk som också svarar

för häst- och hundhållningen inom krigsmakten. Den centrala sjukvårdsförvaltningen

i övrigt handhas av sjukvårdsstyrelsen.

Försvarets sjukvårdsstyrelse, som har en generalläkare som chef, är indelad

i en planeringsgrupp, en hälsovårdsbyrå, en sjukvårdsbyrå, en materielbyrå

och en administrativ sektion. Styrelsen är också chefsmyndighet

för militärapoteket och militärmedicinska undersökningscentralen. Direkt

nnder generalläkaren lyder försvarsövertandläkaren.

Vid varje försvarsgrensstab finns särskild personal för handläggning av

medicinska frågor. Denna personal, som har försvarsgrensöverläkaren som

chef, lyder direkt under försvarsgrensstabschefen. Vid arméstaben finns

vidare för veterinärmedicinska frågor en överfältveterinär med underlydande

personal. Även överfältveterinären och hans medhjälpare lyder direkt

under försvarsgrensstabschefen.

Vid intendenturmaterielförvaltningen inom försvarets materielverk finns

vid förrådsbyrån en hästdetalj som svarar för häst- och hundhållningen

inom krigsmakten och för den veterinärförvaltning som är knuten till materielverket.

Vid omorganisationen av krigsmaktens regionala ledning (prop.

1964: 109, SU 27, rskr 217 och prop 1966: 110, SU 99, rskr 248) flyttades den

personal som dittills på regional nivå var avsedd för medicinska frågor utan

förändringar över till de nya militärområdesstaberna och Gotlands militär - kommandostab. Personalen är vid varje stab sammanförd till en hälso- och

sjukvårdsavdelning som ingår i stabens underhållssektion. 1960 års försvarsledningsutredning

föreslog emellertid i det betänkande som låg till

grund för 1964 års riksdagsbeslut (SOU 1963:65) att organisatoriska och

personella resurser snarast borde skapas för att militärbefälhavarna i full

utsträckning skulle kunna utöva ledningen av sjukvårdsförvaltningen vid

underställda förband. I avvaktan på en organisatorisk utbyggnad av militärområdesstaberna

har militärbefälhavarnas uppgifter inom sjukvårdsförvaltningen

begränsats. De lokala förvaltningsmyndigheterna lyder därför

t. v. enligt praxis i detta hänseende direkt under försvarets sjukvårdsstyrelse.

Krigsmaktens fast anställda medicinalpersonal är f. n. uppdelad

på tre personalkårer, fältläkarkåren, marinläkarkåren och fältveterinärkåren

med resp. arméöverläkaren, marinöverläkaren och överfältvete
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 31

rinären som kårchef. Vidare finns ett antal flygläkare som lyder under

chefen för flygvapnet.

Överbefälhavarens förslag rörande den centrala ledningen av

militär sjukvår den berör försvarsgrensstaberna, värnplikt sver ket, militärpsykologiska

institutet, försvarets sjukvårdsstyrelse och försvarets materielverk.

Det förutsätter vidare inrättandet av en försvarets medicinalkår.

Överbefälhavaren godtar nu gällande huvudprinciper för fördelningen

mellan olika myndigheter av ansvaret för den centrala ledningen av militärsjukvården.

Han föreslår dock att myndigheternas arbetsuppgifter blir i

stor utsträckning omfördelade. Enligt förslaget förs vissa uppgifter över

från försvarsgrenscheferna till försvarets sjukvårdsstyrelse, bl. a. huvuddelen

av de uppgifter inom forskningens område som nu åvilar försvarsgrensstaberna.

Andra av försvarsgrenarnas nuvarande åligganden föreslås

bli fördelade på värnpliktsverket och chefen för medicinalkåren. Värnpliktsverket

och kårchefen föreslås i samråd handlägga bl. a. frågor rörande

registrering och krigsplacering av medicinalpersonal. Kårchefen bör vidare

enligt överbefälhavarens mening handha en del av de utbildningsfrågor

inom sjukvårdsområdet som nu handläggs av försvarsgrensöverläkarna.

Slutligen föreslår överbefälhavaren att försvarets materielverks uppgifter

rörande veterinärförvaltningen m. m. förs över till sjukvårdsstyrelsen.

Till följd av denna omfördelning av arbetsuppgifterna kan försvarsgrensöverläkar-

och överfältveterinärinstitutionerna utgå ur försvarsgrensstabernas

organisation och hästdetaljen vid intendenturmaterielförvaltningen

dras in. Ett begränsat antal läkare m.fl. föreslås dock finnas kvar i försvarsgrensstaberna.

Vid flygstaben är detta nödvändigt bl. a. med hänsyn

till stabens viktiga uppgifter inom flygsäkerhetens område. Personalen föreslås

ingå i stabernas sektioner och avdelningar och således inte bilda självständiga

enheter.

Enligt överbefälhavaren bör vidare värnpliktsverket tillföras fyra tjänster

för sina nya uppgifter rörande registrering och krigsplacering av medicinalpersonal.

Beträffande försvarets sjukvårdsstyrelse föreslås att den under verkschefen

(generalläkaren) organiseras på centralplanering, hälsovårdsbyrå,

sjukvårdsbyrå, specialmedicinsk byrå, materielbyrå och administrativ byrå.

Centralplaneringen som tillkommer genom en utbyggnad av den nuvarande

planeringsgruppen skall bl. a. hålla samman arbetet med styrelsens

krigsförvaltningsplaner och svara för styrelsens budgetarbete. Den skall

vidare samordna planeringen av den militärmedicinska forskningen. Till

centralplaneringen föreslås knytas en rörlig tillämpningsgrupp.

Hälsovårdsbyrån avses främst svara för uppgifter inom den förebyggande

hälsovårdens område. Dit bör enligt överbefälhavaren också föras de frågor

rörande den militära djurhälsovården och djursjukvården m. m. som f. n.

fullgörs inom arméstaben samt den häst- och hundhållning som materiel
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

verket f. n. svarar för. Veterinärpersonalen för dessa uppgifter och för

frågor som rör livsmedelshygien föreslås bilda eu arbetsenhet inom byrån.

Sjukvårdsbyrån föreslås svara för ärenden som hänger samman med

krigsmaktens sjukvård i allmänhet.

Vid specialmedicinska byrån, som nyinrättas, skall enligt förslaget handläggas

frågor om inverkan på människan av höga och låga tryck och av

accelerationskrafter samt frågor om långtidsvistelser i slutna rum och om

individens påverkan av stridsmiljö, dvs. frågor av bioteknologisk natur.

Beträffande materielbyrån bedömer överbefälhavaren att förutsättningar

saknas att nu lägga fram ett slutligt förslag till organisation, eftersom byrån

kan komma att påverkas av den pågående utredningen av anskaffningsverksamheten

inom försvarets materielverk, överbefälhavaren räknar därför

med att byrån tills vidare skall ha i stort sett oförändrade uppgifter i

förhållande till nuläget. Vissa uppgifter tillkommer dock i fråga om förvaltningen

av veterinärmateriel. Byrån föreslås vidare få resurser för att överta

viss försöksverksamhet med militära materielkonstruktioner från den försöksstation

arméöverläkaren intill den 1 juli 1969 driver i Hässleholm (prop.

1968: 109, SU 124, rskr 282).

Den nuvarande administrativa sektionen föreslås bli omvandlad till administrativ

byrå. Bland byråns uppgifter understryker överbefälhavaren särskilt

kontrollen av tillämpningen i ekonomiskt hänseende av de avtal som

gäller för ersättning åt tjänsteläkarna inom krigsmakten.

Överbefälhavarens förslag till organisation av försvarets sjukvårdsstyrelse

tar upp sammanlagt 98 tjänster, varav fem med avlöning från annat

anslag än sjukvårdsstyrelsens förvaltningskostnadsanslag. Detta innebär

en utökning med 16 tjänster i förhållande till nu gällande organisation.

Beträffande den regionala ledningen av militär sjukvår den

förutsätter överbefälhavaren att militärbefälhavaren under honom skall ha

ansvaret för ledningen av den operativa verksamheten och det operativa

krigsförberedelsearbetet inom militärområdet. Militärbefälhavaren (chefen

för Gotlands militärkommando) bör vidare under vederbörande försvarsgrenschef

leda och kontrollera hälso- och sjukvårdsutbildningen vid underställda

förband. Sjukvårdsförvaltningen, veterinärförvaltningen samt den

hälso- och sjukvårdande jämte den veterinärmedicinska verksamheten bör

ledas och kontrolleras av militärbefälhavaren (militärkommandochefen)

under försvarets sjukvårdsstyrelse. Ledningsansvaret föreslås omfatta samtliga

regionala och lokala myndigheter inom militärområdet.

Den föreslagna organisationen innebär att till militärområdesstaberna

och Gotlands militärkommandostab knyts 46 tjänster för hälso- och sjukvård

i stället för 30 i nu gällande organisation.

I samband med omorganisationen föreslås att två tjänster för marinläkare

av 1. graden dras in, en vid Gotlands kustartilleriförsvar och en vid Norrlands

kustartilleriförsvar. Som ersättning för sistnämnda tjänst bör inrättas

en arvodestjänst för förbandsläkare. Vidare föreslår överbefälhavaren att

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr ltO år 1969

armens och marinens avlöningsanslag minskas med resp. del av utgifterna

för de fem tjänster för utbildningsläkare som Kungl. Maj:t har fått bemyndigande

att inrätta den 1 juli 1968 vid vissa trängförband och Berga örlogsskolor

(prop. 1968: 109 s. 46 och 55). Tjänsterna har inte inrättats.

Överbefälhavaren föreslår slutligen att det inrättas en för krigsmakten

gemensam medicinalkår (försvarets medicinalkår) med generalläkaren

som personalkårchef. Kårchefen föreslås lyda direkt under överbefälhavaren.

I kåren föreslås tills vidare inordnas militärläkare och militärveterinärer

på aktiv stat och i reserv samt förbandsläkare. Frågan om anställningsvillkor

m. m. för den personal som avses ingå i kåren bör enligt

överbefälhavaren utredas av kårchefen.

Överbefälhavaren räknar med att de organisationsändringar som han

förordar skall genomföras den 1 juli 1969. De beräknas medföra obetydliga

kostnadsökningar.

Som jag har redovisat i det föregående har frågan om militär sjukvårdens

ledning på senare år aktualiserats av flera olika utredningar. De reformförslag

som därvid har förts fram har emellertid av olika anledningar inte

genomförts, vilket har medfört att sjukvårdsledningen fortfarande är splittrad

på flera myndigheter. Jag finner det mot denna bakgrund angeläget att

få till stånd en förbättring och anser att överbefälhavarens förslag i allt

väsentligt kan tjäna som underlag.

Överbefälhavarens förslag rörande fördelningen på olika myndigheter

av ansvaret för huvudfunktionerna inom militärsjukvårdens

centrala ledning överensstämmer med nu gällande ordning och

rimmar väl med de organisatoriska principerna för krigsmaktens ledning

i övrigt. Jag har därför inte något att erinra mot förslaget i denna del. Den

fördelning av arbetsuppgifter mellan olika myndigheter som överbefälhavaren

har förordat finner jag liksom flertalet remissinstanser i huvudsak

riktig. I likhet med försvarets rationaliseringsinstitut anser jag dock att

försvarets materielverk tills vidare bör behålla sina nuvarande uppgifter inom

veterinärförvaltningens område liksom sina åligganden beträffande hästoch

hundhållningen inom krigsmakten. Som framgår av redogörelsen i det

föregående är anskaffningsverksamheten m. m. inom försvarets materielverk

f. n. under utredning. Resultatet av detta utredningsarbete bör avvaktas

innan slutlig ställning tas till vilken myndighet som bör ha ansvaret

för ifrågavarande uppgifter. I avvaktan på detta bör uppgifterna vara kvar

vid materielverket. Försvarets materielverk kommer på det sättet inte att

beröras av omorganisationen.

Mot överbefälhavarens förslag att dra in försvarsgrensöverläkarna och

överfältveterinären samt i övrigt kraftigt minska den medicinska expertisen

inom försvarsgrensstaberna har remissinstanserna inte haft några invändningar.

Även jag biträder överbefälhavarens förslag i detta hänseende och

delar hans mening beträffande omfattningen av den medicinska expertis

som behövs vid försvarsgrensstaberna. Flertalet remissinstanser biträder

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 sand. Nr 110

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

överbefälhavarens förslag att denna läkarexpertis bör ordnas in i försvarsgrensstabernas

organisation. SACO framhåller dock att en konsekvent tilllämpning

av centraliseringsprincipen kräver att försvarsgrenarnas sjukvårdsledning

inlemmas i sjukvårdsstyrelsen. Vidare anser försvarets rationaliseringsinstitut

att försvarsgren sstabernas medicinska expertis bör redovisas

vid sjukvårdsstyrelsen och efter behov fördelas till försvarsgrensstaberna,

vilket skulle medge ett bättre utnyttjande av läkarpersonalen.

Jag kan i princip dela denna uppfattning men bedömer att den personal

som i den nya organisationen avses för medicinska frågor vid försvarsgrensstaberna

kommer att bli fullt sysselsatt med arbetsuppgifterna där.

Någon reell möjlighet att uppnå ökad rörlighet vid utnyttjandet av personalen

torde därför inte föreligga. Jag är därför inte beredd att förorda

något avsteg från överbefälhavarens förslag beträffande den organisatoriska

anknytningen av läkarpersonalen till försvarsgrensstaberna.

Beträffande försvarets sjukvårdsstyrelse ansluter jag mig till förslaget

att inrätta en enhet för specialmedicinska frågor. Enheten bör organiseras

som en fristående sektion. Enheterna för planering och administrativa göromål

bör enligt min mening inte omvandlas till byråer. Den nuvarande planeringsgruppen

bör benämnas centralplanering. Härtill kommer styrelsens

nuvarande byråer, hälsovårdsbyrån, sjukvårdsbyrån och materielbyrån. Jag

biträder alltså inte rationaliseringsinstitutets uppfattning att hälso- och

sjukvårdsfunktionerna bör slås samman och därefter eventuellt delas upp

på en freds- och en krigsbyrå. En sådan lösning skulle enligt min mening

kunna medföra ett ökat behov av läkare och kan därför inte komma ifråga.

Jag förordar alltså att sjukvårdsstyrelsen under en generalläkare som chef

indelas i en centralplanering, en hälsovårdsbyrå, en sjukvårdsbyrå där också

försvarsövertandläkaren bör ingå, en materielbyrå, en specialmedicinsk

sektion och eu administrativ sektion. I styrelsens organisation bör vidare

inordnas stabsorganet för den gemensamma medicinalkår som jag kommer

att föreslå i det följande. Överbefälhavaren har föreslagit att kåren skall

ha en fristående stab men jag delar här socialstyrelsens uppfattning att

man genom att inordna stabsorganet i sjukvårdsstyrelsen bättre kan utnyttja

styrelsens expertis för stabens uppgifter än enligt överbefälhavarens

förslag.

Beträffande den föreslagna personalorganisationen för sjukvårdsstyrelsen

efterlyser rationaliseringsinstitutet en större andel ekonomiskt och

administrativt skolade tjänstemän. SACO anser att sjukvårdsstyrelsen med

den föreslagna personaluppsättningen får antas endast med svårighet kunna

utöva en verkligt effektiv ledning av krigsmaktens sjukvård. Enligt min

mening är det på grund av den begränsade tillgången på läkare nödvändigt

att iaktta stor restriktivitet när det gäller att inrätta tjänster för läkare i

sjukvårdsstyrelsen. Läkare bör tas i anspråk för administrativa göromål

endast om den medicinska anknytningen klart motiverar detta. Jag vill

erinra om att socialstyrelsen i stort tillstyrker överbefälhavarens förslag.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1969

Jag anser mig i huvudsak kunna biträda detta men vill främst av organisatoriska

skäl förorda vissa ändringar.

För hälsovårdsbyrån räknar jag sålunda med två tjänster mindre än

överbefälhavaren eftersom den föreslagna överflyttningen av vissa uppgifter

från materielverket inte bör komma till stånd. Beträffande de båda

tjänster vid speeialmedicinska sektionen som överbefälhavaren föreslår

skall tillkomma i utbyte mot personal som nu avlönas av medel för försvarsmedicinsk

forskning erinrar jag om mitt uttalande vid anmälan av

anslaget För svar smedicinsk forskning i prop. 1969: 1 (bil. 6 s. 162). Jag

förklarade därvid att jag inte var beredd att tillstyrka att några utgifter

för de permanenta forskargrupperna förs över till andra anslag. Därför

räknar jag inte med dessa båda tjänster i sjukvårdsstyrelsens organisation.

I motsats till SACO och veterinärstyrelsen anser jag att de veterinära arbetsuppgifterna

i enlighet med överbefälhavarens förslag bör handläggas inom

hälsovårdsbyrån.

I likhet med överbefälhavaren anser jag att förutsättningar saknas för

att nu ta slutlig ställning till organisation av sjukvårdsstyrelsens materielbyrå.

Materielanskaffningsutredningen, som har att behandla materielanskaffningsfunktionen

även vid sjukvårdsstyrelsen, bör få tillfälle att ta

ställning till Irågan innan den slutligt avgörs. För byråns nuvarande uppgifter

behövs en utökning med en tjänsteman. Jag anser mig inte böra beräkna

medel för sådana personalförändringar att byrån skall kunna svara

för försöksverksamhet av det slag som intill nästa budgetår bedrivs vid

arméöverläkarens försöksstation i Hässleholm. Personalbehovet härför bör

tills vidare kunna tillgodoses genom kommendering. För anlitande av expertis

för försöksverksamheten räknar jag emellertid medel i enlighet med

överbefälhavarens förslag.

Jag förutsätter att sjukvårdsstyrelsen i viss omfattning samarbetar med

organ för civil hälso- och sjukvård för att på det sättet bl. a. minska behovet

av egen kapacitet för utredningar m. m.

Beträffande den regionala ledningen har jag tidigare framhållit

att 1966 års ledningsreform inte omfattade sjukvårdsområdet. Jag

anser det emellertid angeläget att reformen fullföljs även i denna del. Därigenom

uppfylls också en av förutsättningarna för den omorganisation av

förbandssjukvården som genomfördes år 1966. Jag tillstyrker därför helt

överbefälhavarens förslag till organisation av hälso- och sjukvårdsavdelningarna

vid militärområdesstaberna och Gotlands militärkommandostab.

Den personaluppsättning som överbefälhavaren har föreslagit för hälso- och

sjukvårdsavdelningarna har av flera remissinstanser ansetts vara för knapp.

Jag räknar emellertid med att den föreslagna personalen genom ett rationellt

utnyttjande skall räcka för de uppgifter som skall fullgöras inom de

regionala staberna. Jag är alltså inte beredd att förorda några personalökningar

utöver överbefälhavarens förslag. Jag räknar också med de indragningar

av läkartjänster och den minskning av medelstilldelningen för

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

läkartjänster vid vissa förband och kustartilleriförsvar som överbefälhavaren

har föreslagit utöver de indragningar organisationsändringen medför inom

de högre regionala staberna. I samband därmed måste emellertid Norrlands

kustartilleriförsvar tillföras en arvodesanställd förbandsläkare.

Flera remissinstanser har tagit upp frågan om deltidstjänstgöring för

tjänstemän i de regionala staberna. Efter en tids prövning av den nya ordningen

kan det bli aktuellt att undersöka hur uppgifterna för främst veterinärer

och apotekare löses. Därvid bör bl. a. studeras om tjänstemän av

detta slag men med längre veckoarbetstid lämpligen kan verka inom mer

än ett militärområde.

Jag går därefter över till frågan om en för försvaret gemensam medicinal

k år och vill då först erinra om att jag i det föregående har

utgått från att tjänsterna för försvarsgrensöverläkarna och överfältveterinären

skall dras in. Detta innebär att fältläkar-, marinläkar- och fältveterinärkårerna

kommer att förlora sina kårchefer. Dessa kårers fortsatta ställning

måste därför övervägas i detta sammanhang. I likhet med överbefälhavaren

anser jag det lämpligt att de tre nämnda kårernas personal förs samman

till en gemensam kår. Denna bör därutöver redan från början omfatta

även flygläkare och förbandsläkare samt viss reservpersonal. Jag är däremot

f. n. inte beredd att tillstyrka de förslag som vissa remissinstanser

har fört fram om att också apotekare och tandläkare skall ingå i kåren. Jag

förordar alltså att en kår av angiven omfattning inrättas. Kåren bör benämnas

försvarets medicinalkår och ställas under generalläkarens ledning.

Denne bör i sin egenskap av kårchef lyda direkt under överbefälhavaren.

Jag förutsätter att medicinalkårens rekrytering m. m. i avvaktan på närmare

förslag från kårchefen sker i huvudsak som nu.

I medicinalkårens stabsenhet, som bör kallas medicinalkårexpeditionen,

bör i huvudsak ingå de tjänster som överbefälhavaren har räknat med för

den kår stab som han har föreslagit. I stället för två deltidstjänstgörande

stabsläkare räknar jag med en heltidsanställd sådan. Antalet biträden bör

enligt min mening vara två i stället för tre.

De personaländringar som jag beräknar framgår av följande sammanställning.

Nuvarande

organisation

Förändring

Föreslagen

organisation

Arméstaben.........................

21

-18%

2%

Marinstaben.........................

9

- 7%

i y2

Flygstaben..........................

8

— 4

4

Värnplikts verket.....................

—

+ 4

4

Försvarets sjukvårdsstyrelse..........

82

+ 17

99

Militärområdesstaber m. m............

30

+ 16

46

Marinen............................

— 2

— 2

Summa

150

+ 5

155

Anm''. Deltidstjänst tör läkare, tandläkare, veterinär och apotekare anges som hel tjänst.

Halvtidstjänst för biträdespersonal anges som halv tjänst.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

I de delar som anställnings- och arbetsvillkor är förhandlingsfrågor avser

jag att ge statens avtalsverk det förhandlingsuppdrag som betingas av

vad jag har anfört i det föregående.

Vissa övergångsanordningar m. m. torde bli nödvändiga i samband med

förslagens genomförande. Jag tänker i detta sammanhang bl. a. på konsekvenserna

av indragningen av tjänsterna för försvarsgrensöverläkarna och

överfältveterinären. Kungl. Maj :t bör i samband med genomförandet av

förslagen kunna bl. a. föra tjänster på övergångsstat.

Vad jag har förordat eller beräknat i det föregående kan antas medföra

en sammanlagd utgiftsökning — huvudsakligen för omkostnader —

av omkring 140 000 kr. för år. Härtill kommer ca 180 000 kr. i engångsutgifter

under nästa budgetår. Ökade utgifter för militärpsykologiska institutet

och för värnpliktsverket har inte kunnat beaktas i prop. 1969: 1 (bil.

6). De bör få bestridas genom överskridande av resp. förvaltningskostnadsanslag.

Under åberopande av vad jag har anfört i det föregående hemställer jag,

att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) godkänna de riktlinjer som jag har angett för organisation

m. m. av militärsjukvårdens ledning på central och

högre regional nivå,

b) besluta att de organisationsförändringar som jag har

förordat beträffande försvarsgrensstaberna, försvarets sjukvårdsstyrelse

samt militärområdesstaberna och Gotlands

militärkommandostab skall genomföras den 1 juli 1969,

c) besluta att i enlighet med vad jag har förordat i det

föregående en försvarets medicinalkår skall inrättas den

1 juli 1969,

d) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de övergångsåtgärder

och åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra förslagen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Försvarets delfond av statens datamaskinfond

Enligt beslut av 1968 års riksdag (prop. 1968:48, SU 95, rskr 218) skall

en central datamaskinfond, statens datamaskinfond, inrättas för anskaffning

och förvaltning av datamaskiner för statens behov.

I prop. 1969: 1 (bil. 6 s. 26) har jag anmält att frågan om formerna för

anskaffning av datamaskiner för försvarets behov kommer att övervägas

inom försvarsdepartementet. I en promemoria som har upprättats inom

departementet (Stencil Fö 1969: 1) har föreslagits att en försvarets delfond

skall inrättas inom datamaskinfonden. Efter remiss har yttranden

över departementspromemorian avgetts av överbefälhavaren, försvarets

civilförvaltning, försvarets materielverk, försvarets rationaliseringsinstitut,

försvarets forskningsanstalt, försvarets radioanstalt, värnpliktsverket, statskontoret

och riksrevisionsverket.

Statens datamaskinfond

Statens datamaskinfond inrättas den 1 juli 1969 och skall förvaltas av

statskontoret. I fonden inordnas den nuvarande fonden för anskaffning

av datamaskiner för högre undervisning och forskning. Fonden skall även

omfatta utrustning för försvaret.

Från fonden skall täckas inköps- eller hyreskostnader för datamaskiner

— med undantag för speciellt tillverkad utrustning — administrationskostnader

för fondförvaltningen och initialkostnader i samband med igångsättning

av datamaskinanläggningar.

Fonden skall byggas upp genom investeringsanslag som anvisas på riksstatens

kapitalbudget. Statskontoret skall som fondförvaltande myndighet

ombesörja inköp och förhyrning av datamaskinutrustningen. Denna ställs

mot avgift till förfogande för de myndigheter som skall svara för driften

av anläggningarna. Avgifterna till fonden fastställs av statskontoret efter

samråd med riksrevisionsverket. De är avsedda att täcka normal avskrivning

eller hyra för utrustningen m. m. samt kostnaderna för

förvaltningen av fonden. När driftmyndigheterna upplåter maskintid till

utomstående skall ersättning utgå enligt taxor som har fastställts av resp.

driftmyndighet efter samråd med riksrevisionsverket. Efter förslag av statskontoret

skall även befintliga ADB-anläggningar kunna värderas in i fonden.

Departementspromemorian

Enligt departementspromemorian bör med hänsyn till försvarets särställning

i budgetsammanhang inrättas en försvarets delfond av statens datamaskinfond.

Därmed skulle tillgodoses kraven på åtskillnad mellan å ena

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

sidan de ramreglerade utgifterna för det militära försvaret och för civilförsvaret

och å andra sidan utgifterna för annan statlig verksamhet. Delfonden

föreslås omfatta sådan utrustning för det militära försvaret och civilförsvaret

som är serietillverkad och kommersiellt tillgänglig. Utrustning som

ingår i vapensystem eller utnyttjas för den omedelbara operativa ledningen

av vapensystem (t. ex. inom stridsledningssystem) bör inte ingå.

Utgifter för inköp av utrustning föreslås bli finansierade över en investeringsstat

för delfonden inom ramen för det militära försvaret. Investering

som avser civilförsvaret förutsätts kunna föranleda överföring från

civilförsvarsramen till utgiftsramen för det militära försvaret. Till delfondens

driftstat bör enligt departementspromemorian flyta in ersättningar dels

från en eventuell datadriftorganisation för försvaret, dels från andra nyttj are

av utrustning som är invärderad i delfonden.

Till förvaltare av delfonden och äskande myndighet för denna bör enligt

departementspromemorian utses försvarets rationaliseringsinstitut. Institutet

bör i samråd med statskontoret bedöma lämpligheten och lönsamheten

av att öka eller minska den totala datamaskinkapaciteten och av att

köpa eller hyra utrustning. Upphandling föreslås handhas av statskontoret

i samråd med institutet, med möjlighet för de båda myndigheterna att

komma överens om annan ordning i vissa fall.

Remissyttrandena

Remissmyndigheterna har biträtt förslaget om att inrätta en försvarets

delfond av statens datamaskinfond eller har lämnat förslaget

utan erinran.

Delfondens förvaltning bör enligt överbefälhavaren åvila försvarets

civilförvaltning. Försvarets rationaliseringsinstitut anser att den

föreslagna ordningen stämmer väl med de åligganden som institutet redan

har beträffande samordning av anskaffning och utnyttjande av datamaskiner

inom försvaret. Institutet uppskattar kostnaderna för delfondens förvaltning

till 150 000 kr. under budgetåret 1969/70. Statskontoret kan inte

finna några praktiska hinder eller svårigheter för ämbetsverket att svara

för den kamerala förvaltningen av både delfonden och datamaskinfonden

i övrigt. Statskontoret motsätter sig dock inte att rationaliseringsinstitutet

anförtros denna uppgift för delfonden utöver att institutet blir äskande

myndighet. Det framhålls som naturligt att institutet, oavsett hur delfonden

administreras, skall ha huvudansvaret för bedömningen av lämplig

och lönsam nivå av datamaskinkapacitet inom försvaret. Enligt riksrevisionsverkets

mening bör det uppdras åt statskontoret att förvalta även försvarets

delfond. Övriga remissmyndigheter har ingen erinran mot förslaget

i denna del. Försvarets civilförvaltning anser det vara nödvändigt att

frågor om ökning eller minskning av den totala datamaskinkapaciteten och

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

av att köpa eller hyra utrustning bedöms i samråd inte bara med statskontoret

utan också med ledningen för den tilltänkta datadriftorganisationen

för försvaret.

Beträffande upphandling av utrustning tillstyrker försvarets

civilförvaltning att denna handhas av statskontoret i samråd med rationaliseringsinstitutet

men framhåller att statskontoret även bör samarbeta

med ledningen för datadriftorganisationen. Försvarets rationaliseringsinstitut

ifrågasätter om det inte vore lämpligare att upphandlingen anförtros

institutet i samråd med statskontoret. Ett skäl för detta anges vara att

kostnaderna även för upphandlingen i så fall skulle i huvudsak belasta försvarets

huvudtitel. Gränsdragningen mellan de olika uppgifterna för statskontoret

och institutet anses dessutom bli enklare. Statskontoret anser det

vara naturligt att även för försvarets delfond ha det samlade ansvaret för

upphandlingsprocessen vid anskaffning av datamaskiner.

Överbefälhavaren har i sitt yttrande redovisat en bedömning av a nskaffningsbehoven

t. o. in. budgetåret 1976/77. För investeringar

beräknas totalt ca 79 milj. kr. Behovet av investeringsanslag uppskattas

till 29,6 milj. kr. Överbefälhavaren hävdar att medel för investeringar i datamaskinfonden

under den fyraårsperiod som avsågs med 1968 års försvarsbeslut

bör tillföras utöver den ekonomiska ramen för det militära

försvaret.

Departementschefen

Förslaget i departementspromemorian innebär att den beslutade kapitalfonden

för anskaffning av datamaskiner för statens behov delas upp genom

att man inrättar en särskild försvarets delfond. Vidare anges bl. a. hur

delfonden bör förvaltas.

Anskaffningsvärdet av statsförvaltningens ADB-anläggningar uppgick

år 1968 till ca 235 milj. kr. Härav hänför sig ca 40 milj. kr. till sådana anläggningar

inom det militära försvaret och civilförsvaret som är av den art

att de bör värderas in i datamaskinfonden.

Verksamheten inom det militära försvaret och civilförsvaret regleras av

ekonomiska ramar för budgetår och försvarsbeslutsperioder. Kraven på

åtskillnad mellan ramreglerade utgifter och utgifter för annan statlig verksamhet

måste tillgodoses även i fråga om anskaffning och drift av datamaskinutrustning.

Jag finner lämpligt att man gör det genom att inrätta

en försvarets delfond av statens datamaskinfond. I delfonden bör alltså ingå

utrustning för det militära försvaret och civilförsvaret. Beträffande gränsdragningen

mot utrustning som överhuvudtaget inte bör ingå i fonden ansluter

jag mig också till förslaget.

Enligt departementspromemorian bör försvarets rationaliseringsinstitut

utses till förvaltare och petitamyndighet för försvarets delfond medan upphandling

anses böra handhas av statskontoret i samråd med institutet.

Förvaltningen av ifrågavarande delfond är en helt kameral angelägenhet

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1969 41

av samma slag som för fonden i övrigt. Liksom riksrevisionsverket anser

jag att förvaltningen bör handhas av samma myndighet och föreslår alltså

att statskontoret skall förvalta även delfonden.

Som har föreslagits bör rationaliseringsinstitutet vara anslagsäskande

myndighet för delfonden. Beträffande upphandlingen har jag inte heller

någon erinran mot förslaget.

I detta sammanhang vill jag beröra frågan om en datadriftorganisation

för försvaret. I prop. 1969: 1 (bil. 6 s. 26) anmälde jag att statskontoret har

föreslagit eu sådan organisation men att vissa kompletterande utredningar

återstod att göra. Beräkningarna av medelsbehovet för vissa myndigheter

hade dock gjorts med utgångspunkt i att driftpersonalen vid nuvarande

datacentraler i fortsättningen skall avlönas från ett nytt anslag för försvarets

datadriftorganisation.

Utredningarna i denna fråga har inte kunnat slutföras i sådan tid att

förslag till organisationsförändringar nu kan underställas riksdagen. Som

framhållits av försvarets civilförvaltning och försvarets rationaliseringsinstitut

torde dessutom slutlig ställning inte kunna tas till ansvarsfördelning

m. m. förrän man har fått vissa erfarenheter från en samordnad datadrift.

Jag avser därför att föreslå Kungl. Maj :t att låta anordna försök med gemensam

datadrift för vissa myndigheter under budgetåret 1969/70. Erfarenheterna

från försöken bör kunna ligga till grund för organisationsförslag

senast till 1971 års riksdag. I det följande återkommer jag med förslag

om anslag till försöksverksamheten m. m.

Jag återkommer i det följande med förslag till investeringsanslag för

anskaffning av ADB-utrustning för försvaret som bör ingå i statens datamaskinfond.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t

föreslår riksdagen

att besluta om inrättande av en försvarets delfond av

statens datamaskinfond.

Programbudget m. m.

Det viktigaste långsiktiga projektet inom försvarsdepartementets område

är f. n. arbetet med ett nytt planerings- och budgetsystem.

Utrednings- och försöksverksamhet rörande programbudgetering bär nu

pågått i Sverige i mer än fem år. Läget beträffande arbetet med programbudgetering

i statsförvaltningen har redovisats utförligt i prop. 1969: 1

(bil. 2 s. 29). I samma prop. (bil. 6 s. 20 och 26) har lämnats en särskild

redogörelse beträffande försöksverksamheten inom försvarsdepartementets

område.

För arbetet med programbudget har tillsatts en särskild ledningsgrupp

(programbudgetgruppen) inom försvarsdepartementet. Programbudgetgruppen

har i juni 1968 lämnat en skriftlig orientering om arbetsläget

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

(Stencil Fö 1968:3). Gruppens arbete inriktas nu på att ge en samlad

redovisning till sommaren 1969. Efter remissbehandling torde Kungl. Maj :t

kunna underställas förslag om det fortsatta arbetet med programbudget

inom försvaret. Genom beslut i februari 1968 anmodades överbefälhavaren,

försvarsgrenscheferna, försvarets centrala förvaltningsmyndigheter, försvarets

forskningsanstalt och civilförsvarsstyrelsen att biträda vid förberedelserna

för övergång till programbudgetering. Som riktpunkt för tidsplaneringen

har sedermera angetts att anslagsframställningar i programbudgetform

för hela försvaret skall lämnas tidigast för budgetåret 1971/72.

Liksom beträffande budgetåren 1967/68 (prop. 1967: 110 s. 5) och 1968/69

(prop. 1968: 110 s. 91) lämnas i det följande en redovisning i programform

av försvarets beräknade utgifter under budgetåret 1969/70. Redovisningen

avser den fördelning på ändamål som har föreslagits eller beräknats i prop.

1969: 1 (bil. 6).

Tabell 1. Huvudprogram fördelade efter prestalionsområden (milj. kr.)

Prestationsområden

Huvudprogram

Opera- tivt vid- makthål- lande

Grund-

utbild-

ning

Materiel-

anskaff-

ning

Investe- ringar i

anlägg- ningar

Forsk- ning och

utveck- ling

Summa

1. Fältförband.................

717

382

450

109

40

1 698

2. Lokalförsvarsförband........

97

21

14

—

—

132

3. Kust- och sjöförsvarsförband. .

341

82

220

59

20

722

4. Luftförsvarsförband.........

296

56

274

13

28

667

5. Attack- och spaningsförband. .

128

23

334

—

140

625

6. Flygstridskrafternas bas- och

underhållsförband...........

155

33

188

39

33

448

7. Central och högre regional led- ning .......................

362

2

37

33

2

436

8. Gemensamma stödfunktioner..

193

9

19

22

—

243

9. Allmän försvarsforskning.....

—

—

10

3

92

105

10. Civilförsvar m. m............

46

15

36

32

1

130

Summa

2 335

623

1 582

310

356

5 206

Till utgifter för operativt vidmakthållande har förts alla utgifter för att på kort sikt vidmakthålla

redan organiserade krigsförband. Beredskapsåtgärder, stabs- och förvaltningsverksamhet

har förts hit liksom repetitionsutbildning och vidareutbildning av anställd personal. Drift och

underhåll av materiel i förråd eller för repetitionsutbildning och av befästningar och anläggningar,

förbrukning av utbildningsammunition och drivmedel m. m. har också hänförts till operativt

vidmakthållande. Fasta utgifter för förband betraktas som utgifter för sådan allmän fredsorganisatorisk

verksamhet som är av vidmakthållande karaktär. Dessa utgifter betraktas i detta

sammanhang som löpande konsumtion av försvaret]''änster.

Till utgifter för grundutbildning har förts investeringar i grundutbildning av värnpliktiga och

fast anställda inkl. förbrukning av ammunition och drivmedel samt underhåll av materiel i

drift m. m.

Till utgifter för materielanskaffning har förts alla investeringar i krigs- och fredsmateriel,

maskiner och apparater med en bedömd livslängd som överstiger 2 å 3 år.

Till utgifter för investeringar i anläggningar har förts alla investeringar i befästningar, byggnader

och anläggningar för krigs- och fredsorganisationen.

Till utgifter för forskning och utveckling har förts alla investeringar i såväl allmän som objektbunden

forskning samt försök och utveckling av vapenprojekt m. m.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

43

Tabell 2. Huvudprogram fördelade efter utgiftsslag (milj. kr.)

Utgiftsslag

Huvudprogram

Personal-

löner

Materiel

och

tjänster

Anläggning- ar, hyror och

byggnads- arbeten

Värnpliktiga,

civilförsvars- pliktiga och

deras

konsumtion

Summa

1. Fältförband...............

455

794

225

224

1 698

2. Lokalförsvarsförband......

45

57

2

28

132

3. Kust- och sjöförsvarsförband

216

361

87

58

722

4. Luftförsvarsförband.......

127

503

13

24

667

5. Attack- och spaningsförband

52

563

—

10

625

6. Flygstridskrafternas bas- och

underhållsförband.........

53

313

73

9

448

7. Central och högre regional

ledning...................

300

88

46

2

436

8. Gemensamma stödfunktioner

68

100

73

2

243

9. Allmän försvarsforskning. . .

64

31

10

—

105

10. Civilförsvar m. m..........

22

62

38

8

130

Summa

1 402

2 872

567

365

5 206

Till personallöner har förts löneutbetalningar för all av krigsmakten och civilförsvaret m. m.

anställd personal inkl. lönetillägg men exkl. traktamenten och sjukvårdsförmåner. Kostnader

för framtida pensionsförpliktelser har inte räknats in.

Till materiel och tjänster har förts inköp, hyror, reparation och underhåll av materiel och varor

samt utgifter för tjänster (exkl. hyrestjänster).

Till anläggningar, hyror och byggnadsarbeten har förts inköp och hyror av mark, byggnader

och befästningar inkl. utgifter för bränsle, vatten och elektricitet.

Till värnpliktiga, civilförsvarspliktiga och deras konsumtion har förts kontanta värnpliktsförmåner

m. m., utgifter för mathållning och permissionsmundering samt vissa reseersättningar.

I tabell 1 redovisas budgeten för 1969/70 uppdelad på huvudprogram och

prestationsområden. I avvaktan på slutligt förslag har utnyttjats samma

indelningar som i prop. 1968: 110. I tabell 2 har huvudprogram och utgiftsslag

ställts samman. Uppdelningarna är ungefärliga eftersom nuvarande

titelförteckning och kontoplaner inte är utformade med hänsyn till programbudgetens

krav. Jämförelser med motsvarande redovisning i prop.

1968: 110 bör därför ske med stor försiktighet. De belopp som redovisas

i tabellerna skiljer sig från riksstatsförslaget bl. a. genom att under varje

program redovisas den beräknade nettoutgiften, dvs. anslagen har korrigerats

för väntade förändringar i reservationsmedelsbehållningen. Prisreglerings-

och täckningsanslag har inte fördelats. Avskrivningar och förräntningskrav

har inte inkluderats i ersättningsanslagen till fastighetsfonderna.

Utgifter för beredskapsstyrka för FN-tjänst, för seismologisk multipelstation

m. m. har inte räknats in.

I diagram 1 visas grafiskt utgifternas fördelning på program och prestationsområden.

De totala utgifterna fördelade på prestationsområden visas

grafiskt i diagram 2. En motsvarande fördelning efter utgiftsslag åskådliggörs

i diagram 3. Som jämförelse redovisas motsvarande värden för budgetåret

1968/69 (milj. kr. i prisläge maj 1967 resp. maj 1968).

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Diagram 1. Utgifternas relativa fördelning på program och prestalionsområden

Huvudprogram

nr

Operativt

vidmakthål
lande
-

1 2 3 4 5 6 7 8

68/6? 69/70

9

10

400

Grundutbildning

200

0

c=r-gz?a

nm

c=m

Hateriel
anskaffning
-

Investeringar

i anläggningar 0

r~g?a c=sm

CTKa

200 -

Forskning

och utveckling q _ I

£3233

Diagram 2. De totala utgifternas fördelning på prestationsomräden

0 200 400 éoo 800 1000 1500 2000 2500

1 -1-1-1-1--1II1

Operativt

vidmakthållande

Hat erielan skaffning
Grundutbildning
-

lmm

forskning och

utveckling

Investeringar i

anläggningar ||^|^||

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

45

Diagram 3. De totala utgifternas fördelning på utgiftsslag

0 200 400 600 800 1000 1500 2000 2500

«------1-1——..i-.........■ I .........— .1................. , , l ,,

Materiel och

tjänster

Personallöner

Anläggningar,

hyror n«a#

Värnpliktiga

68/6?

mmmt

Under budgetåret 1969/70 kommer utgifterna under de olika programmen

att i stort avses för följande ändamål.

1. Fältförband omfattar arméns fältförband.

Operativt vidmakthållande

I enlighet med 1963 års försvarsbeslut kommer antalet brigader att minska

med en. Härutöver fortsätter omorganiserandet av en pansarbrigad till infanteribrigad.

Utöver brigaderna ingår ledningsförband, självständiga infanteri-,

pansar-, artilleri- och luftvärnsbataljoner — bl. a. en luftvärnsrobotbataljon

utrustad med robot 67 (Hawk) — arméflyg-, fältarbets-,

sambands- och underhållsförband. Krigsförbandsövningar kommer att bedrivas

med ca 53 000 man och särskilda övningar med ca 6 000 man. Utöver

utgifter för krigsorganisationen enligt ovan tillkommer utgifter för allmän

fredsorganisatorisk verksamhet vid staber, förband och verkstäder m. m.

samt för underhåll av kaserner m. m.

Grundutbildning

Totala utbildningskontingenten inom armén omfattar ca 36 500 man.

Härav avses ca 33 700 man för program 1 och ca 2 800 man för program

2 och 7. Utbildningen sker främst för att omsätta den befintliga krigsorganisationen

samt möjliggöra införandet i krigsorganisationen av nylevererad

materiel, bl. a. stridsvagn 103 och pansarbandvagn 302.

Materielanskaffning

Leveranserna av stridsvagn 103 och pansarbandvagn 302 fortsätter. Materielutgifterna

hänför sig vidare bl. a. till anskaffning av den lätta luftvärnsroboten

Redeye, pansarvärnsvapen, ammunition och fordon samt modernisering

av luftvärnsroboten Hawk.

Investeringar i anläggningar

Den dominerande utgiftsposten avser investeringar för I 1 och Ing 1 nya

etablissement som beräknas färdigställas under budgetåret. Utflyttning av

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

regementena avses påbörjas omkring den 1 januari 1970 och beräknas vara

slutförd omkring den 1 juli 1970. Utgifterna avser vidare kompletterande

byggnadsarbeten vid befintliga etablissement, nybyggnad av ammunitionsförråd

samt markförvärv för övningsfält m. m.

Forskning och utveckling

Utveckling sker bl. a. av en ny infanterikanonvagn.

2. Lokalförsvarsförband omfattar i huvudsak arméns lokalförsvars-

och depåförband samt hemvärnet.

Operativt vidmakthållande

Jämfört med läget den 1 juli 1968 kommer cykelskyttebataljoner, värnkompanier

in. in. att kunna mobiliseras i oförändrad omfattning. Krigsförbandsövningar

kommer att bedrivas med ca 22 000 man och mobiliseringsövningar

bl. a. i form av mönstringsövningar med ett begränsat antal man.

Grundutbildning

Endast begränsad grundutbildning främst av befäl och vissa specialister

avses ske, totalt ca 2 800 man inkl. viss utbildning för program 7. Huvuddelen

av personalen tillförs genom överföring av äldre tidigare grundutbildad

personal från program 1, mindre delar efter överföring från program

3—6.

Materielanskaffning

Utgifterna är förhållandevis låga eftersom lolcalförsvarsförbanden m. fl.

i betydande utsträckning utnyttjar äldre materiel som förs över från

program 1. I begränsad omfattning anskaffas vapen, signalmateriel, personlig

skyddsutrustning och ammunition. Vidare anskaffas fältuniformer

för hemvärnet.

3. Kust- och sjöförsvarsförband omfattar marinens samtliga

krigsförband.

Operativt vidmakthållande

En kryssare, åtta jagare, ett femtontal torpedbåtar, ett femtontal motortorpedbåtar,

ett tjugotal ubåtar, sex fregatter samt ett antal minerings- och

minröjningsförband kommer att vara rustade eller mobiliseringsbara under

budgetåret. Vidare kommer rörliga eller fasta kustartilleriförband (kustartilleribrigader,

spärrbataljoner, kustjägar kompanier, minspärrtroppar

m. m.) samt helikopterförband att vara rustade eller kunna mobiliseras.

Under budgetåret beräknas ytterligare ubåtar av typ Sjöormen och ett antal

7,5 cm kustartilleribatterier komma att tillföras organisationen, delvis som

ersättning för utgående materiel. Två äldre jagare beräknas komma att omklassas

till fregatter varjämte två omoderna fregatter, ett antal kustartilleriförband

samt medeltunga och lätta helikoptrar beräknas utgå ur organisationen.

Krigsförbandsövningar kommer att bedrivas med ca 8 000 man

och särskilda övningar eller mobiliseringsövningar med ca 1 000 man. Utöver

utgifter för krigsorganisationen enligt ovan tillkommer utgifter för

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

allmän fredsorganisatorisk verksamhet vid staber, förband och verkstäder

m. m. samt för underhåll av kaserner m. m.

Grundutbildning

Utbildningskontingenten omfattar ca 7 000 man. Utbildningen sker främst

för att vidmakthålla den befintliga krigsorganisationen och möjliggöra införandet

av nylevererad materiel.

Materielanskaffning

Utgifterna hänför sig bl. a. till anskaffning av ubåtar (Sjöormentyp),

torpedbåtar och lätta helikoptrar samt en fortsatt anskaffning av eller

kompletteringar till kustrobotförband, 7,5 cm kustartilleribatterier och rörliga

spärrförband.

Investeringar i anläggningar

Huvuddelen av utgifterna avser befästningsarbeten för nya kustartilleribatterier

m. in. Härtill kommer utgifter för kompletterande byggnadsarbeten

vid befintliga etablissement och för att slutföra arbetena vid Muskövarvet

inför örlogsbasens utflyttning sommaren 1969.

Forskning och utveckling

Förutom skeppsteknisk forskning m. m. sker utveckling av bl. a. nya

torpedbåts- och ubåtstyper samt nya tunga kustartilleribatterier.

4. Luftförsvarsförband omfattar de delar av luftförsvaret som

ingår i flygvapnet utom de förband som hänförs till det för flygstridskrafterna

gemensamma bas- och underhållsprogrammet (program 6).

Operativt vidmakthållande

Jämfört med läget den 1 juli 1968 kommer ett oförändrat antal jaktdivisioner

och luftvärnsrobotkompanier att kunna mobiliseras. Jaktdivisionerna

kommer att vara utrustade med flygplan 32 B (Lansen) och olika versioner

av flygplan 35 (Draken). Under budgetåret tillförs den senaste jaktflygplanversionen

(35 F) till ytterligare ett antal divisioner varvid fpl 32 B successivt

utgår. Luftvärnsrobotkompanierna är utrustade med luftvärnsrobot 68

(Bloodhound). Inom stridslednings- och luftbevakningssystemet sätts vissa

nya enheter i drift. Organisationen anpassas till detta. En flygflottilj (Göta

flygflottilj, F 9) läggs ned den 1 juli 1969. Krigsförbandsövningar kommer

att bedrivas med ca 3 000 man, särskilda övningar med ca 500 man och

mobiliseringsövningar med ett begränsat antal man.

Grundutbildning

Utgifterna hänför sig främst till grundutbildning av flygförare och stridslednings-

och luftbevakningspersonal.

Materielanskaffning

Leveranserna av flygplan 35 F och jaktrobot 28 (Falcon) fortsätter. Av

utgifterna hänför sig vidare en del till stridslednings- och luftbevakningssystemet.

Dessa avser främst fortsatt anskaffning av trådsambands-, radio
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

och radiolänkmateriel samt installation, utprovning och kontroll av tidigare

anskaffad materiel till radarstationer och centraler.

Investeringar i anläggningar

Kompletterande anläggningsarbeten för stridslednings- och luftbevakningssystemet

utförs, bl. a. för radargruppcentraler, radarstationer och

teleutrustning.

Forskning och utveckling

Forskning och utveckling inriktas bl. a. på metoder för undersökning och

provning av materiel i tjänst samt på systemstudier, utredningar och tilllämpad

forskning inom teknikområden med anknytning till jaktflygplan

med beväpningssystem, luftvärnsrobot samt stridslednings- och luftbevakningssystem.

5. Attack- och spaningsförband omfattar flygvapnets attackoch

spaningsförband utom de enheter som hänförs till det för flygstridskrafterna

gemensamma bas- och underhållsprogrammet (program 6).

Operativt vidmakthållande

Ett jämfört med läget den 1 juli 1968 oförändrat antal attack- och spaningsdivisioner

kommer att kunna mobiliseras. Attackdivisionerna kommer

att vara utrustade med A 32 (Lansen) och spaningsdivisionerna med S 32

(Lansen) och S 35 (Draken). Krigsförbandsövningar kommer att bedrivas

med ca 100 man och särskilda övningar med ca 100 man.

Grundutbildning

Utgifterna hänför sig främst till grundutbildning av flygförare.

Materielanskaffning.

Utgifterna avser främst seriekostnader för flygplan AJ 37 (Viggen) med

beväpning (bl. a. attackrobotarna 04 och 05).

Forskning och utveckling

Huvuddelen av utgifterna avser typarbete för flygplan AJ 37 med undersystem,

bl. a. attackrobot 04 och 05.

6. Flygstridskrafternas bas- och underhåll sförband

omfattar utgifter av gemensam karaktär för program 4 och 5 samt flygtransportförband.

Operativt vidmakthållande

Jämfört med läget den 1 juli 1968 kommer basbataljoner att kunna mobiliseras

vid ett något mindre antal flygbaser. Antalet flygtransportförband

behålls oförändrat. Krigsförbandsövningar kommer att bedrivas med ca 2 000

man och särskilda övningar med ca 200 man. Utöver utgifter för krigsorganisationen

enligt ovan tillkommer utgifter för reparations- och iståndsättningsarbeten

vid kaserner och flygfält.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

49

Grundutbildning

Utbildningskontingenten omfattar ca 6 800 man (inkl. viss utbildning för

program 4 och 5). Värnpliktsutbildningen inriktas dels på att omsätta

den befintliga krigsorganisationen, dels på att vidmakthålla den fredsmässiga

utbildningsorganisationen så att erforderlig flygutbildning kan

bedrivas.

Materielanskaffning

Materielutgifterna avser bl. a. viss ammunition samt test- och underhållsutrustning

för flygplan och robotar samt landnings- och navigationsutrustning.

Investeringar i anläggningar

En begränsad komplettering sker under budgetåret i form av färdigställande

av ett flygfält och utbyggnad av vissa reservvägbaser.

Härutöver sker kompletterande anläggningsarbeten på befintliga flygfält

m. m.

7. Central och högre regional ledning omfattar utgifter

dels för krigsförband och anläggningar som ingår i högkvartersorganisationen

och den högre regionala ledningen, dels för fredsorganisationen vid

centrala och högre regionala staber och förvaltningar. Huvuddelen av utgifterna

avser operativt vidmakthållande av nuvarande organisation.

8. Gemensamma stödfunktioner omfattar utgifter för olika

komponenter som inte har kunnat fördelas eller är utpräglat gemensamma

serviceorgan eller funktioner för hela krigsmakten. I programmet ingår

gemensamma skolor, inskrivnings- och personalredovisning, signalskydd,

lagerhållning in. m. av gemensamma förnödenheter, bidrag till frivilliga försvarsorganisationer,

musik-, arkiv- och museiverksamhet m. m. Huvuddelen

av utgifterna avser operativt vidmakthållande.

9. Allmän försvarsforskning omfattar utgifter för utredningar

och forsknings-, försöks- och utvecklingsverksamhet som inte direkt

kan hänföras till övriga program. Samtliga utgifter för försvarets forskningsanstalt,

militärpsykologiska institutet och driftkostnaderna för flygtekniska

försöksanstalten har således förts till programmet. Likaså har

icke-projektbunden forskning under materielanslagen förts hit.

10. Civilförsvar m. m. omfattar utgifter för civilförsvar, psykologiskt

försvar m. m.

Operativt vidmakthållande

I det lokala civilförsvaret beräknas ca 148 000 personer av den planerade

organisationen (ca 220 000 personer) kunna mobiliseras. 17 undsättnings4—Bihang

till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 110

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl Maj:ts proposition nr 110 år 1969

kårer av planerade 20 kan mobiliseras. Under budgetåret kommer fortsatt

uppbyggnad av det lokala civilförsvaret med ca 8 000—10 000 personer

att ske. Ytterligare två undsättningskårer kommer att nyuppsättas. Repetitionsutbildning

kommer att bedrivas med ca 40 000 personer.

Grundutbildning

Denna inriktas på omsättning av befintlig organisation och på den fortsatta

personella uppbyggnaden av det lokala och regionala civilförsvaret.

Utbildningen omfattar ca 25 000 personer (verkskyddet inte inräknat).

Materielanskaffning

Huvuddelen av utgifterna avser den fortsatta utbyggnaden av civilförsvaret.

En begränsad anskaffning av nya skyddsmasker beräknas kunna

fortsättas.

Investeringar i anläggningar

Utgifterna avser främst fortsatt utbyggnad av ledningscentraler, skydd

för framskjutna enheter, observationsplatser, branddammar och förrådsbyggnader.

Anslagsfrågor m. m.

I prop. 1969:1 (bil. 6) har vissa anslag inom försvarsdepartementets

verksamhetsområde tagits upp med beräknade belopp. I det följande an
-

Anslag

Belopp (kr.)

Prel. beräknat

Slutligt beräknat

DRIFTBUDGETEN

Arméstaben ..............................

21 920 000

21 215 000

Marinstaben ............................

15 200 000

14 850 000

Flygstaben ...........................

18 625 000

18 460 000

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv persona

m. fl...................................

195 400 000

194 000 000

Anskaffning av flygmateriel m. m.........

987 200 000

973 189 000

Militärområdesstaber: Förvaltningskostna-

der ....................................

27 435 000

27 895 000

Militärområdesstaber med särskild budge

11 785 000

11 870 000

Försvarets civilförvaltning ................

10 095 000

10 095 000

Försvarets sjukvårdsstyrelse ..............

3 815 000

4 900 000

Försök med gemensam datadrift ..........

—

1 000

Cvilförsvarsstvrelsen ....................

10 037 000

9 844 000

Anskaffning av civilförsvarsmateriel ......

53 430 000

53 623 000

KAPITALBUDGETEN

Byggnader och utrustning för försvarets fa- briksverk ..............................

40 000 000

33 000 000

Markförvärv för övningsfält m. m.........

17 600 000

17 600 000

Statens datamaskinfond: Anskaffning av da- tamaskiner för försvaret..............

_

15 000 000

Summa driftbudget och kapitalbudget . . . .

1 412 542 000

1 405 542 000

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år1969

mäls dessa anslag och vissa nya anslag. Av sammanställningen framgår

storleken av preliminärt beräknade belopp och slutligt begärda anslag.

De i prop. 1969: 1 (bil. 6) slutligt beräknade anslagen avsåg sammanlagt

4 263 408 000 kr. Summan av de föreslagna anslagen inom försvarsdepartementets

verksamhetsområde går därmed upp till (4 263 408 000 +

1 405 542 000) 5 668 950 000 kr.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

DRIFTBUDGETEN

FJÄRDE HUVUDTITELN

B. Armén

B 1. Arméstaben

114 707 413

>15 870 000

....... 21 215 000

Omkostnader

1967/68 Utgift

1968/69 Anslag ..............

1969/70 Förslag ............

1 Anslagen Arméstaben: Avlöningar och Arméstaben:

Arméstaben är organiserad på tre sektioner, sex truppslagsavdelningar,

en budgetavdelning och en chefsexpedition.

Kungl. Maj :t har beslutat att försöksverksamhet med verksamhetsplanering,

budgetering, kostnadsredovisning m. m. får bedrivas vid arméstaben

under budgetåret 1968/69. Verksamheten regleras enligt en budget som har

godkänts av Kungl. Maj :t. För att underlätta försöksverksamheten har riksdagen

efter förslag i prop. 1968: 155 på tilläggsstat I för budgetåret 1968/69

till Arméstaben anvisat ett förslagsanslag av 1 000 kr. (SU 186, rskr 396).

Anslaget får belastas med nettoutbetalningar intill 19,7 milj. kr. Föreskrifter

har meddelats om att riksstatsanslag som normalt skulle ha belastats med

utgifter för arméstaben inte får belastas med utgifter för ändamål som har

tagits upp i försöksbudgeten. Anslagen Arméstaben: Avlöningar och Arméstaben:

Omkostnader har ställts till försvarets civilförvaltnings förfogande

och får utnyttjas endast efter särskilt medgivande av Kungl. Maj :t.

Personal

Militär och civilmilitär personal

officerare och motsvarande.....

underofficerare och motsvarande

underbefäl och motsvarande

Civil personal

handläggande personal.........

övrig personal.................

Anslag

Beräknad ändring 1969/70

Chefen för

1968/69

armén

Dep.chefen

181

+ 22

— 7

31

+ 2

— 3

4

+ 1

—

30

+ 1

—

152

+ 1

— 8

398

+ 27

—18

15 870 000

+ 6 441 000

+ 5 345 0CG

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Chefen för armén

1. Löne- och prisomräkning m. m. 2 019 369 kr., varav för lokalhyror

807 500 kr.

2. Pågående försöksverksamhet förutsätter att utgifter för försöksverksamheten

vid staben bestrids från ett anslag. Under anslaget bör därför medel

anvisas till avlöning av följande personal som ständigt tjänstgör vid staben

men vars avlöning tidigare har beräknats under anslaget Armén: Avlöningar

till aktiv personal m. fl., nämligen två regementsofficerare, tre kaptener eller

förvaltare och 17 kaptener eller löjtnanter. Vidare bör medel anvisas för

uppgifter som tidigare har bekostats från anslagen Armén: Reseersättningar

m. m., Armén; övningar m. in., Underhåll av tygmateriel m. m., Trivselfrämjande

åtgärder, För svar supplysning samt Publikations- och blanketttryck

(+3 182 664 kr.).

3. För utveckling av nytt styrsystem vid arméstaben budgetåret 1969/70

behövs 100 000 kr.

4. Utgifterna för bearbetningar vid försvarets materielverks datacentral

skall budgetåret 1969/70 belasta arméstabens anslag (+ 900 000 kr.).

5. Vissa arbetsuppgifter inom organisätionsavdelningen har förts över

till ADB. En arvodestjänst för pensionerad officer bör med anledning härav

bytas ut mot tjänst för byråsekreterare (+ 15 211 kr.).

6. En tjänst bör inrättas för en fotograf vid arméstabens bilddetalj. Fotografen

har hittills avlönats från sakanslag (+ 29 040 kr.).

7. Personalavdelningen vid sektion 3 behöver förstärkas med en tjänst

för förvaltare eller byråassistent, avsedd för personalregistrator, och en

tjänst för rustmästare eller assistent, avsedd för rekryteringsverksamhet

(+ 64 752 kr.).

8. Arvode till specialarméläkare vid en arbetsmedicinsk forskargrupp

bekostas f. n. av forskningsmedel. För att säkerställa den fortsatta försvarsmedicinska

forskningen vid armén bör för denne inrättas en tjänst

för specialarméläkare (+ 75 252 kr.).

9. En förstärkning av arméöverläkarens expedition med en tjänst för

förvaltare eller byråassistent är nödvändig för att säkerställa en riktig och

effektiv personalplanering och personalbehandling (+35 712 kr.).

10. Ytterligare 10 000 kr. behövs för att anställa ADB-personal i högst

A 23.

11. Representationsbidraget åt chefen för armén bör höjas till 10 000 kr.

(+ 4 000 kr.).

12. Medel bör beräknas för vissa omkostnader vid väg- och vattenbyggnadskårens

chefsexpedition (+ 5 000 kr.).

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

21 215 000 kr. Som jag har anfört i prop. 1969: 1 (bil. 6 s. 20) avses armé
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

staben delta i försöken med verksamhetsplanering och budgetering m. m.

under budgetåret 1969/70. Medelsbehovet härför har jag i prop 1969: 1 (bil.

6 s. 22) beräknat till 21 920 000 kr. Jag har i detta sammanhang beaktat

föreslagna överföringar från vissa anslag (2) och räknat medel för data;verksamhet

(4). Jag har vidare räknat med att avlöning m. m. för en ma,

jor vid arméstaben bör anvisas under anslaget Militärområdesstaber med

särskild budget. Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående

om ny organisation av militärsjukvårdens ledning beräknar jag vidare under

anslaget medel för två stabsläkare och ett halvtidstjänstgörande biträde.

I samband med detta kan tjänster för arméöverläkare och överfältveterinär

samt ytterligare 19 tjänster dras in. Vidare minskar omkostnaderna vid

staben med 70 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Arméstaben för budgetåret 1969/70 anvisa ett

förslagsanslag av 21 215 000 kr.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

55

C 1. Marinstaben

C. Marinen

1967/68 Utgift

1968/69 Anslag

1969/70 Förslag

1 Anslagen Marinstaben: Avlöningar

................. U2 455 171

>13 400 000

................. 14 850 000

Marinstaben: Omkostnader

Marinstaben är organiserad på planeringsavdelning, fyra sektioner och

en chefsexpedition.

Beräknad ändring 1969/70

Chefen för

1968/69 marinen Dep. chefen

Personal

Militär och civilmilitär personal

officerare och motsvarande.....................

125

—1

—5

underofficerare................................

46

—

—2

underbefäl.....................................

16

—

—

Civil personal

handläggande personal........................

9

—

—

övrig personal................................

135

—

—1

331

—1

—8

Anslag

Avlöningar till tjänstemän.......................

11 297 936

+

492 004

—

53 000

Arvoden och särskilda ersättningar...............

2 064

+

96

+

100

Sjukvård m. m.................................

30 000

—

—

Reseersättningar...............................

318 000

+

82 000

+

47 000

Expenser

a) Beräknade lokalhyror för nuvarande lokaler....

—

+

187 900

+

187 900

b) Vakttjänst..................................

1 092 000

+

68 000

+

68 000

c) Kostnader för databehandling m. m...........

430 000

+ 1 170 000

+ 1 170 000

d) Övriga expenser.............................

230 000

+

30 000

+

30 000

13 400 000

+2 030 000

+ 1450 000

Chefen för marinen

1. Löne- och prisomräkning 824 254 kr., varav för lokalhyror 187 900 kr.

2. För att tillgodose kravet på en fast ledning av marinstabens ADB-detalj

föreslås att en tjänst för regementsofficer inrättas. Därvid kan en tjänst

för kapten inom staben utgå (+ 12 936 kr.).

3. Den statliga isbrytarverksamhetens ledning (statens isbrytardirektör

med biträde) redovisas på marinstabens stat. Isbrytardirektören tjänstgör

dessutom som chef för stabens sjöfartsavdelning med placering på sjöfartsverket.

Mot bakgrund av sjöfartsutredningens förslag föreslår sjöfartsverket

att dessa tjänster förs över till verket. Chefen för marinen biträder förslaget

under förutsättning att en tjänst för regementsofficer (chef för sjöfartsav
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

delningen i marinstaben) inrättas. Därvid kan genom omfördelning av

arbetsuppgifter inom staben en tjänst för kapten på aktiv stat bytas ut mot

en arvodestjänst för officer (—56 206 kr.).

4. För marinstabens interna personal- och budgetarbete bör inrättas en

tjänst för kvalificerat biträde. Därvid kan en biträdestjänst utgå (+6 516

ler.).

5. För att fullfölja ålagda sjömålsutredningar behövs ytterligare 35 000

kr. för reseersättningar. För ett nytt vaktställe behövs 17 500 kr., för informationsbearbetning

i datamaskin 1 170 000 kr. samt för ökade dupliceringsoch

kopieringskostnader 20 000 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

14 850 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för ytterligare en tjänst för

regementsofficer för ADB-detaljen. Anslaget kan samtidigt minskas med

medel för en kapten (2). Jag räknar med att tjänsterna för isbrytardirektören

och hans biträde förs över till sjöfartsverket, att en tjänst för regementsofficer

tillkommer vid marinstaben och att en tjänst för kapten byts

ut mot arvodestjänst för pensionerad officer (3). Med hänvisning till vad

jag har anfört i det föregående om militärsjukvårdens ledning beräknar

jag vidare medel för en marinstabsläkare och ett halvtidstjänstgörande

biträde. I samband därmed kan tjänsten för marinöverläkare och ytterligare

åtta tjänster dras in.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Marinstaben för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag

av 14 850 000 kr.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

57

D. Flygvapnet

D 1. Flygstaben

1967/68 Utgift ...................... >15 438 435

1968/69 Anslag ...................... >15 725 000

1969/70 Förslag .................... 18 460 000

1 Anslagen Flygstaben: Avlöningar och Flygstaben: Omkostnader

Flygstaben är organiserad på planeringsavdelning, två sektioner, en flygsäkerhetsavdelning,

en systemgrupp och en chefsexpedition. I anslutning

till Kungl. Maj:ts medgivande den 30 juni 1967 att försöksvis inrätta regionala

vädercentraler har inom staben organiserats ett provisoriskt centralorgan

för den militära vädertjänsten.

Beräknad ändring 1969/70

Chefen för

1968/69

flygvapnet

Dep. chefen

Personal

Militär och civilmilitär personal

officerare och motsvarande......................

142

+P

— 4

underofficerare och motsvarande.................

32

—

—

underbefäl och motsvarande.....................

9

+ 3

—

Civil personal

handläggande personal..........................

18

+ 6

—

övrig personal..................................

149

+ 1

—10

350

+ 12

—14

Anslag

Avlöningar till tjänstemän.........................

14 482 500

+

652 000

—

113 000

Arvoden och särskilda ersättningar.................

7 500

—

3 000

—

3 000

Sjukvård m. m...................................

30 000

+

10 000

+

10 000

Reseersättningar

a) Resekostnadsersättningar och traktamenten......

470 000

—

—

15 000

b) Flyttningsersättningar, anståndstraktamenten m.m.

130 000

—

25 000

—

70 000

Expenser

a) Beräknade lokalhyror för nuvarande lokaler......

—

+

514 000

+

514 000

b) Vakttjänst....................................

—

+

17 000

+

17 000

c) Kostnader för databehandling m. m.............

—

+2 338 000

+ 2 338 000

d) Övriga expenser...............................

605 000

+

92 000

+

57 000

15 725 000

+3 640 000

+ 2 735 000

Chefen för flygvapnet

1. Löne- och prisomräkning 803 846 kr., varav för lokalhyror 514 000 kr.

2. För ökade och mera kvalificerade arbetsuppgifter inom ADB-verksamheten

vid flygstaben krävs tjänster för en regementsofficer, en regementsofficer/kapten,

två byrådirektörer, en förste byråintendent, två byråintendenter,

två byråassistenter, en assistent, en tekniker och en kontorist

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

(+ 472 140 kr.). Samtidigt kan en tjänst för byråintendent och två tjänster

för tekniskt biträde utgå (— 83 184 kr.).

3. Personalavdelningen behöver förstärkas med en juridiskt utbildad

tjänsteman (byrådirektör) och en byråassistent för rekryteringsfrågor

(+ 86 964 kr.).

4. För att säkerställa sambandscentralens funktion dygnet runt behövs

med hänsyn till trafikbelastningen tre tjänster för rustmästare (+ 87 120

kr.).

5. Underrättelseavdelningen behöver förstärkas med en förste byråinspektör

och en kansliskrivare (+ 67 992 kr.).

6. För prövning och behörighetstest m. m. av trafikledare för såväi civil

luftfart som militär verksamhet föreslås två nya tjänster för stabstrafikledare

(+ 102 504 kr.).

7. Med anledning av chefens för flygvapnet förslag till organisation av

den militära vädertjänsten medgav Kungl. Maj :t år 1967 att regionala vädercentraler

försöksvis fick inrättas inom ramen för nuvarande antal tjänster

vid luftförsvarscentralerna inom sektorerna O 5 och S 1.

I prop. 1968: 109 (s. 86) har departementschefen framhållit att riktpunkten

vid uppbyggnaden av den nya väderorganisationen skall vara att verksamheten

med ökad effekt skall bedrivas inom nuvarande kostnadsram.

Kostnaderna för användning av ADB kan däremot komma att öka.

Som ett led i denna omorganisation föreslås att två tjänster för meteorolog

förs över till flygvapnet och fyra tjänster för tekniskt biträde omvandlas

till högre tjänster och förs över till flygvapnet (— 151 632 kr.). Vid

flygstaben föreslås tillkomma en tjänst för ingenjör för vissa statistiska

uppgifter i utbyte mot en tjänst för tekniskt biträde (+ 10 404 kr.).

8. I planläggningen för inrättande av regional vädercentral i östra Sverige

ingår att flygstabens telefaxcentral skall flyttas till vädercentralen.

Fyra tjänster för assistent föreslås därför föras över till flygvapnet

(— 104 744 kr.).

9. Kostnaderna för ekiperingsbidrag, stabsarvoden och förbandsövningstillägg

beräknas minska med sammanlagt 36 406 kr.

10. För databehandlingskostnader behövs 2 338 000 kr. För ökade sjukvårdskostnader

och samtalsavgifter samt för bevakning erfordras sammanlagt

37 000 kr. För engångsanskaffning av möbler och kontorsmaskiner behövs

35 000 kr. Kostnaderna för reseersättningar (flyttningsersättningar)

beräknas kunna minska med 25 000 kr. (+ 2 385 000 kr.).

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

18 460 000 kr. Jag räknar med att två tjänster för meteorolog och fyra tjänster

för tekniskt biträde samt fyra tjänster vid telefaxcentralen förs över

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

59

till flygvapnet (7, 8). I fråga om ekiperingsbidrag, stabsarvoden och förbandsövningstillägg

har jag inte något att erinra mot förslagen från chefen

för flygvapnet (9). Med hänvisning till vad jag bär anfört i det föregående

om militär sjukvårdens ledning beräknar jag vidare medel för en flygstabsläkare,

två specialflygläkare och ett biträde. I samband därmed kan tjänsten

för flygöverläkare och ytterligare sju tjänster dras in.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Flygstaben för budgetåret 1989/70 anvisa ett förslagsanslag

av 18 460 000 kr.

D 2. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

1967/68 Utgift

1968/69 Anslag

1969/70 Förslag

M97 083 019

205 000 000

194 000 000

1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget

Beräknad ändring 1969/70

Chefen för

1968/69

flygvapnet Dep. chefen

Personal

Militär personal

officerare..........................

........... 646

+ 2

— 11

underofficerare.....................

........... 891

+ 28

— 14

K+i)

underbefäl .........................

........... 1 110

— 13

— 15

personal i arvodestjänst.............

............ 86

—

— 3

Civilmilitär personal..................

........... 3 471

— 10

— 42

Civil personal

handläggande personal ...............

........... 82

— 5

— 1

övrig personal.....................

............ 1 882

— 8

— 40

‘( + 31)

8 168

— 6

— 126

1(+32)

1 Uppgifterna avser ändringar vid flygvapnet den 1 juli 1969. Siffrorna inom parentes anger

tjänster för Säveetablissementet.

Anslag

Utgifter:

Avlöningar till tjänstemän........................ 205 087 000 +13 928 000 +18 484 000

Arvoden och särskilda ersättningar................ 933 000 + 77 000 + 75 000

Avlöningar till annan personal än tjänstemän...... 2 280 000 + 9 000 + 9 000

208 300 000 +14 014 000 +18 568 000

Uppbördsmedel:

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift......... —2 525 000 — 93 000 — 93 000

Avlöningar till personal i civil luftfart.............. — 775 000 + 125 000 + 125 000

205 000 000 +14 046 000 +18 600 000

Chefen för flygvapnet

1. Löneomräkning och belastning 10 720 838 kr.

2. På uppdrag av överbefälhavaren har chefen för flygvapnet utrett beho
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

vet av personal för fortifikations- och byggnadsförvaltningen vid flygflottilj.

Med denna utredning som grund föreslås att tjänster för sju kaptener,

18 förvaltare, 17 förrådsförmän och nio förmän inrättas. Härvid kan tjänster

för tolv civila kasernföreståndare och en förrådsman utgå (+ 1 164 290

kr.).

3. Under budgetåret tas vissa stridsledningsanläggningar inom stril 60- systemet i bruk. En tjänst för förvaltare, chef för viss anläggning, bör

därför tillkomma (+35 712 kr.).

4. Kassaavdelningarna vid F 5, F 16 och F 20 är underbemannade, vilket

har bestyrkts i försvarets civilförvaltnings utredning rörande försvarets

A-kassor. Tre arvodestjänster för underofficer föreslås därför tillkomma

(+ 33 645 kr.).

5. Flygvapnets krigsskola (F 20) består av chef, stabsavdelning och

skolavdelning. Chef för stabsavdelningen är skoladjutanten, en kapten.

Skolavdelningen saknar chef, varför chefen F 20 måste fungera även som

skolavdelningschef. Omläggning och utökning av officersutbildningen medför

behov av en tjänst för chef för nämnda avdelning. En tjänst för överstelöjtnant

eller major föreslås tillkomma (+ 49 848 kr.). F 20:s två strillärare,

löjtnanter, bör i likhet med flygavdelningslärarna vid skolan vara

kaptener. Två tjänster för löjtnant föreslås därför bytas ut mot kaptenstjänster

(+ 24 000 kr.). Den ökade utbildningsverksamheten vid F 20 och

vid flygvapnets bomb- och skjutskola medför behov av kontorspersonal.

Två nya tjänster, en för kontorsbiträde (F 20) resp. en för kansliskrivare,

föreslås tillkomma (+ 41 880 kr.).

6. För att tillgodose behovet av föreståndare för förbandens och skolornas

bokförråd föreslås 17 nya tjänster för förste flvgtekniker eller flygtekniker

(+ 403 200 kr.).

7. För att minska utbildningstiden i luften och antalet haverier har ett

antal flygsimulatorer anskaffats. Under budgetåret 1968/69 tillkommer

tre nya simulatorer till de sju som tidigare finns vid flygvapnets förband.

För instruktörer vid dessa anläggningar föreslås 19 tjänster för fanjunkare

tillkomma (+ 615 900 kr.).

8. Vid krigsflygskolan finns som chef för teleavdelningen (teleofficer)

en tjänst för löjtnant. Arbetsuppgifterna skiljer sig numera inte från de

som fullgörs vid teleavdelningen vid flygvapnets övriga förband, där det

för samma befattning finns tjänst för kapten. En tjänst för löjtnant vid

krigsflygskolan föreslås därför bytas ut mot kaptenstjänst (+ 12 000 kr.).

9. Flygvapnets flygplatser upplåts i vissa fall för civil flygtrafik. Ansvaret

för bl. a. trafikledningen för den civila luftfarten åvilar chefen för

flygvapnet. Minimibehovet av nya tjänster för trafikledare för civil luftfart

bedöms vara sju. För den lokala radarövervakningen bedöms behovet vara

fyra trafikledare och för utbildnings- och kommenderingsreserv för trafikledare

föreslås åtta nya tjänster. Sammanlagt föreslås 19 nya tjänster

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1069

för trafikledare. Vid nedläggningen av F 9 den 1 juli 1969 kan sammanlagt

tio tjänster för trafikledare dras in. För att möjliggöra viss flygtrafik

föreslås att endast åtta tjänster dras in (+ 348 060 kr.).

10. För den civilmilitära väderpersonal som förs över från flvgstaben till

flygvapnet eller som omdisponeras inom flygvapnet för att upprätta två

regionala vädercentraler (öst och syd) samt för att inrätta väderorgan i

Södra och östra militärområdesstaberna och Övre Norrlands militärområdesstab

föreslås följande tjänster, nämligen tre för förste stabsmeteorolog

och 23 för meteorolog (lönegrad A 26/24). Samtidigt föreslås att sammanlagt

24 tjänster för meteorolog (lönegraderna A 24—A 15/19) utgår

(+ 450 672 kr.). För flyginaterielförvaltningens försöksplats i Norrland

samt för flygvapnets väderskola föreslås två nya tjänster för meteorolog

(+ 69 708 kr.). För civil väderpersonal vid de regionala vädercentralerna

föreslås följande tjänster, nämligen en för byråassistent, åtta för dataassistent,

22 för förste meteorologassistent och tolv för assistent. Samtidigt

föreslås att två tjänster för förste meteorologassistent och 26 tjänster för

tekniskt biträde utgår (+ 488 616 kr.).

11. För att ombesörja utspisning i vissa luftförsvarsanläggningar för

personal i passtjänst behövs tjänster för en kokerska och tre ekonomibiträden

(+ 75 396 kr.).

12. Efter hand som stridsledningsorganisationens uppbyggnad fortskrider

tillkommer centraler och radarstationer som geografiskt placeras utanför

områden där militär bevakning finns. För bevakning och skydd av de anläggningar

som tillkommer under budgetåret 1969/70 behövs sex tjänster

för civil vaktman (+ 132 048 kr.).

13. Under hösten 1969 flyttas tel ef axcentralen i flygstaben till lokaler

i anslutning till den regionala vädercentral som har upprättats i östra Sverige.

För drift av denna central behövs fyra assistenter. Motsvarande antal

tjänster vid flygstaben utgår (+ 91 544 kr.).

14. Under budgetåret 1969/70 når 18 överfurirer, fyra flottilj poliser och

.51 flygtekniker sådan ålder att de enligt gällande bestämmelser skall befordras

till rustmästare, flottiljpolis i Ao 13 resp. förste flygtekniker. Kostnaderna

för de utbyten av tjänster som föranleds härav uppgår till 152 634

kr.

15. Medelsbehovet för arvoden till observationspersonal i vädertjänst beTäknas

öka med 42 224 kr., varav 15 624 kr. utgör kostnader för ny synoptisk

observationsstation.

16. Nedläggningen av F 9 den 1 juli 1969 beräknas medföra att 131

tjänster kan dras in. Detta innebär en kostnadsminskning med 1 167 015 kr.

17. Behov av extra arbetskraft föreligger vid förbandens mobiliseringsavdelningar

och för personaluppföljning med ADB. Sammanlagt behövs

ytterligare ca 144 tjänstgöringsmånader. Medelsbehovet för tillfälligt anrställd

personal beräknas därigenom öka med 208 800 kr.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

18. För representationsbidrag till vissa militära chefer behövs ytterligare

20 000 kr.

19. Uppbördsposten Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift bör

räknas upp med 93 000 kr. medan uppbördsposten Avlöningar till personal

i civil luftfart kan minskas med 125 000 kr.

D e partemen t sch ef en

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till

223,6 milj. kr. Jag har därvid beräknat medel för en förvaltare, fem trafikledare,

en kokerska och tre ekonomibiträden samt tre civila vaktmän (3,

9, 11, 12). För arvoden till observationsper sonal i väder tjänst har jag räknat

med en kostnadsökning av 15 600 kr. (15). Medel har också beräknats

för utbyte av tjänster vid s. k. åldersbefordran (14).

Som jag har anfört under anslaget Flygstaben har jag i fråga om den militära

vädertjänsten räknat med att från flygstaben till flygvapnet förs över

tjänster för två meteorologer, fyra tekniska biträden och fyra tjänster för

telefaxuppgifter. Jag är inte beredd att därutöver tillstyrka chefens för flygvapnet

förslag om ytterligare tjänster för detta ändamål (10). Som jag har

anfört i prop. 1968: 109 (s. 86) skall riktpunkten vid uppbyggnaden av den

nya väderorganisationen vara att verksamheten med ökad effekt skall bedrivas

inom nuvarande kostnadsram. Eftersom flygvapenchefens förslag

innebär en ökning av kostnadsramen har försvarets rationaliseringsinstitut

fått i uppdrag att se över den försöksorganisation av den militära vädertjänsten

som nu tillämpas med Kungl. Maj :ts medgivande och att avge

förslag till slutlig organisation av vädertjänsten. I avvaktan på resultat

av denna utredning räknar jag med att försöksverksamheten fortlöper inom

ramen för befintliga medel.

Jag går därefter över till vissa frågor som hänger samman med den av

1968 års riksdag beslutade indragningen av F 9 som fredsorganisation

(prop. 1968:109, SU 124, rskr 282). Riksdagens beslut innebär bl. a. att

flygfältet vid Säve tills vidare skall behållas som krigsbas och att de uppgifter

som åligger chefen för F 9 i hans egenskap av chef för luftförsvarssektor

W 2 skall föras över till annan förbandschef. De delar av flottiljen, som

återstår efter indragning av de flygande divisionerna och som inte krävs

för underhåll m. in. av krigsflygfältet eller ingår i stridsledningsorganisationen

i luftförsvarssektor W 2, skall dras in den 1 juli 1969. Beträffande

den framtida användningen av F 9:s mark, byggnader och anläggningar

anfördes i prop. 1968: 109 att närmare överväganden och beslut borde

anstå i avvaktan på förslag från försvarets fastighetsnämnd. De åtgärder,

inbegripet erforderliga övergångsåtgärder beträffande personalen m. m„

som utöver riksdagens beslut om nedläggningen behövdes för att genomföra

förslagen förutsattes enligt propositionen ankomma på Kungl. Maj :t.

För att få underlag för att genomföra de organisationsändringar m. m.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

som hänger samman med nedläggningen av F 9 har Kungl. Maj :t uppdragit

dels åt försvarets fastighetsnämnd att utreda frågan om den framtida

användningen av F 9:s mark, byggnader och anläggningar, dels åt överbefälhavaren

att avge förslag om anknytning av stabsorganisationen för ledning

av sektoruppgifterna inom luftförsvarssektor W 2 till annat befintligt

förband.

Försvarets fastighetsnämnd har i juli 1968 lagt fram förslag om den

fortsatta användningen av F 9:s byggnader m. m. Efter remissbehandling

av förslaget har Kungl. Maj :t den 4 oktober 1968 föreskrivit dels att Sävebasen

fr. o. m. den 1 juli 1969 tills vidare skall användas som krigsflygfält,

dels att till F 9:s etablissement skall från samma dag förläggas värnpliktsverkets

västra inskrivningscentral, det helikopterdetachement ur marinen,

som f. n. är förlagt till Torslanda flygplats, samt delar av flygmaterielförvaltningens

reservdelsförråd för flygmateriel. Enligt beslutet skall befälhavaren

för Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden fr. o. m.

den 1 juli 1969 ha hand om förvaltningen av F 9:s etablissement och

markområden vid Säve. I krigsflygfältet ingående anläggningar och mark

skall dock förvaltas av myndighet ur flygvapnet enligt chefens för flygvapnet

bestämmande.

Genom samma beslut uppdrog Kungl. Maj :t åt överbefälhavaren att ge

förslag på lokaler vid F 9 för gemensamma funktioner för de enheter som

efter juni 1969 skall vara förlagda dit samt att utreda och redovisa personalbehov

och kostnader m. m. för dessa funktioner. Den nu beslutade förläggningen

av vissa enheter till F 9:s etablissement är inte att betrakta

som slutlig utan kan för bl. a. västra inskrivningscentralen förutses bli

relativt kortvarig. Lokaliseringsfrågorna kommer åter att tas upp av fredsorganisationsutreduingen.

Denua har nämligen fått i uppdrag att vid sina

kommande undersökningar av organisation in. in. för de förband, som är

förlagda till Göteborg, ägna särskild uppmärksamhet åt frågan om den

slutliga lokaliseringen av inskrivningscentralen och helikopterdetacliementet

ur marinen.

I november 1968 lade överbefälhavaren fram förslag om ledningen

och organisationen av luftförsvarssektor W 2. över förslaget bär

försvarets rationaliseringsinstitut yttrat sig och i stort tillstyrkt överbefälhavarens

förslag. På grundval av överbefälhavarens förslag har Kungl. Maj :t

den 28 februari 1969 förordnat att luftförsvarssektor W 2 den 1 juli 1969

t. v. — i avvaktan på resultatet av försvarets fredsorganisationsutrednings

undersökningar rörande uppgifter och organisation för krigsmaktens regionala

och lokala myndigheter — provisoriskt skall anknytas till Skaraborgs

flygflottilj (F 7). Chefen för F 7 skall tillika vara chef för luftförsvarssektor

W 2. De tjänster — sammanlagt 61 —; som behövs för sektoruppgifter

m. m. har i princip kunnat föras över från F 9. I personalorganisationen

ingår därutöver 49 värnpliktiga.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

I samma beslut har Kungl. Maj :t vidare föreskrivit att en baspluton

provisoriskt får organiseras vid Sävebasen för skötsel av krigsflvgfältet.

Basplutonen skall bestå av bastropp, förrådstropp och vakttropp med

sammanlagt 19 tjänster, varav 3 civila. Härtill kommer fyra arbetare som

avlönas från sakanslag.

I december 1968 har överbefälhavaren lämnat förslag om utnyttjande av

lokalerna vid Säveetablissementet för gemensamma funktioner

och redovisning av personalbehov och kostnader in. m. för dessa funktioner.

Försvarets rationaliseringsinstitut har yttrat sig över förslaget och

därvid haft vissa erinringar beträffande bl. a. storleken av den gemensamma

personaluppsättningen och fördelningen av de beräknade driftkostnaderna

mellan de myndigheter som kommer att utnyttja etablissementet.

Genom beslut den 28 februari 1969 har Kungl. Maj :t meddelat vissa provisoriska

föreskrifter för Säveetablissementets fortsatta användning. Föreskrifterna

innebär att sammanlagt 32 tjänster under budgetåret 1969/70

får finnas inrättade för maskin-, kassa-, förplägnads- och kasernvårdstjänst

in. m. Överbefälhavaren har dock samtidigt fått i uppdrag att under

budgetåret 1969/70 undersöka möjligheterna till personalbesparingar i enlighet

med vad försvarets rationaliseringsinstitut har föreslagit i sitt yttrande,

bl. a. vad gäller maskin- och kassatjänsten. Engångs- och driftkostnaderna

under budgetåret 1969/70 för det gemensamma användandet av Säveetablissementet,

av överbefälhavaren preliminärt uppskattade till ca 2,4

milj. kr., beräknas kunna bestridas av medel som står till de nyttj ande myndigheternas

förfogande. För att få ett bättre underlag i fråga om kostnaderna

för Säveetablissementet har föreskrivits att samtliga gemensamma

kostnader för de olika nyttjarna under budgetåret 1969/70 skall redovisas

på särskilt upplagda redovisningstitlar. På grundval av denna redovisning

kommer de myndigheter som under budgetåret 1970/71 beräknas utnyttja

Säveetablissementet att i sina anslagsframställningar för detta budgetår —- i samråd med överbefälhavaren — beräkna medel härför.

Sedan de av Kungl. Maj :t beslutade åtgärderna med anledning av F 9:s

nedläggning har genomförts och ett gemensamt utnyttjande av Säveetablissementet

organiserats, kan 149 tjänster dras in. Den övertaliga personalen

kan i viss utsträckning beredas annan anställning inom krigsmakten,

bl. a. genom vakansuppfyllnad vid flygvapnet. Många av de tjänster som

skall dras in är dock ordinarie och kommer att behöva föras på övergångsstat.

Även andra övergångsåtgärder kan bli nödvändiga. Den faktiska

löneminskningen under anslaget motsvarar därför inte antalet indragna

tjänster. Vid medelsberäkningen har jag tagit hänsyn härtill.

För den personal som inte kan beredas fortsatt anställning gäller givetvis

nuvarande bestämmelser om särskilda förmåner till viss övertalig personal

vid försvaret.

Som jag har anfört i prop. 1969: 1 (bil. 6 s. 47) har beträffande s. k.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

frivillig tjänstgöring vid försvarsgrenarna börjat tillämpas ett system som

i visst avseende avviker från det förslag som har legat till grund för riksdagens

beslut i ämnet.

Jag ämnar i annat sammanhang denna dag föreslå Kungl. Maj :t att uppdra

åt chefen för flygvapnet att förbereda en överföring av transportflygenheterna

vid Skaraborgs flygflottilj och Svea flygkår (F 8) till Västmanlands

flygflottilj. En sådan överföring har föreslagits av försvarets fredsorganisationsutredning

och ligger i linje med vad jag tidigare har uttalat om

verksamheten i fred vid F 8 (prop. 1963:110 s. 113, SU 114, rskr 266).

Denna fråga bör kunna underställas riksdagen senast år 1970.

Med hänsyn till planerade försök med verksamhetsplanering och budgetering

m. m. (jfr prop. 1969: 1 bil. 6 s. 20) bör 29,6 milj. kr. av de tidigare

redovisade medlen anvisas under anslaget Flygvapnet: Förband med

särskild budget. Förevarande anslag bör alltså föras upp med 194 milj. kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av

194 000 000 kr.

D 23. Anskaffning av flygmateriel m. m.

1967/68 Utgift 1 114 201 128 Reservation 260 933 040

1968/69 Anslag . 1 080 445 000

1969/70 Förslag 973 189 000

Från anslaget betalas anskaffning och modernisering av flygmateriel

m. m.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1968 — vid

ingången av den fyraårsperiod som omfattas av 1968 års försvarsbeslut —

2 509 801 000 kr. För innevarande budgetår har riksdagen lämnat beställningsbemyndigande

till ett belopp av 830 milj. ler. medan Kungl. Maj:t enligt

beslut t. o. in. januari 1969 har medgett förbrukning av 1 012 900 000 kr.

under anslaget. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden blir

(2 509 801 000 + 830 000 000 — 1 012 900 000) 2 326 901 000 kr.

Försvarets materielverk

Anslaget bör föras upp med 1 010 800 000 (— 69 645 000) kr. Hela anslagsbeloppet

bör få förbrukas. Anslaget avses för utgifter på grund av beställningar

enligt följande sammanställning (milj. kr.).

1. Beställningar t. o. m. budgetåret 1967/68...................................... 490,0

2. Beställningar 1968/69 och 1969/70 som behövs lör att fullfölja tidigare beslutade

► åtgärder.................................................................. 438,8

3. ) Beställningar 1968/69 och 1969/70 av materielkompletteringar................... 82,2

1 011,0

5 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 110

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Majits proposition nr 110 år 1969

För nästa budgetår bör inhämtas ett beställningsbemyndigande om 950

milj. kr. Bemyndigandebeloppet avses för beställningar enligt följande sammanställning

(milj. kr.).

1. För att fullfölja tidigare beslutade åtgärder.............................t,...... 678,5

2. För materielkompletteringar................................................. 271,5

950,0

Bemyndigandebeloppet fördelar sig på materielslag m. m. enligt följande

(milj. kr.).

1. Stridsledningssystem..........

2. Bassystem...................

3. Samband....................

4. Navigation..................

5. Motmedel...................

6. Ammunition.................

7. Jakt- och attackrobotar......

8. Luftvärnsrobotar. Målrobotar..

9. Flygplan 35.................

10. Flygplan 37.................

11. Övriga krigsflygplan..........

12. Övriga flygplan. Helikoptrar. . .

13. Reservdelar och utbytesenheter

14. Tillämpad forskning. Provning.

15. Gemensamt och övrigt.........

83

72

13

7

19

46

190

8

18

360

2

6

46

36

44

950

1. Bemyndigandet avser kompletteringar och installationer av spaningsradarstationer

och radarhöj dmätare samt typutveckling av äldre spaningsradarstationer

för sammanlagt 20 milj. kr., fortsatt anskaffning av materiel för

dataöverföring för 46 milj. kr., materiel för databehandling m. m. i luftförsvarsanläggningar

för 11 milj. kr. samt strömförsörjningsutrustning och underhållsutrustning

m. m. för 6 milj. kr.

2. Bemyndigandet behövs främst för fortsatt anskaffning av utrustningar

och installationer för pågående basutbyggnad och anpassning av bassystemet

till nya flygplantyper.

6. Bemyndigandet avser främst serieanskaffning av attackraket för flygplan

AJ 37.

7. Bemyndigandet avser huvudsakligen (182 milj. kr.) resterande typarbete

och del av serietillverkning av attackrobot till flygplan AJ 37.

10. För fortsatt typarbete på spaningsversionen av flygplan 37 behövs 57

milj. kr., för fortsatt utveckling av jaktflygplansystem efter flygplan 35 F

178 milj. kr. samt för planenliga tilläggsbeställningar av dels typutveckling

inom kontraktet för AJ 37 och SK 37 och dels serieutrustningar till 100 serieflygplan

37 jämte träningssimulatorer 125 milj. kr.

14. Av det föreslagna bemyndigandet avses 17 milj. kr. för egentlig tilllämpad

forskning m. m. medan 19 milj. kr. erfordras för drift av flygmate
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 110år 1969 67

rielförvaltningens försökscentral och försöksplatser jämte utrustningar till

dessa.

15. Av bemyndigandet avses 2,7 milj. kr. för ADB-ändamål.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med 973 189 000 kr. För att hittills outnyttjade belopp

under kapitalbudgetanslag skall kunna tas i anspråk inom utgiftsramen

för det militära försvaret måste medelsförbrukningen under förevärande

anslag bli mindre än anslagssumman. Av anslaget bör få utnyttjas

936 309 000 kr. under nästa budgetår. Härtill kommer del av den reservationsmedelsförbrukning

som får ske under budgetåret.

För nästa budgetår bör inhämtas bemyndigande att medge beställningar

inom en kostnadsram av 950 milj. kr. För beställningsverksamheten finns

materielplaner, som har gjorts upp med utgångspunkt i riktlinjerna enligt

1968 års försvarsbeslut. Fördelningen på ittaterielslag in. m. framgår av

det föregående. Det bör liksom tidigare ankomma på Kungl. Maj:t att tå

ställning till vilka anskaffningar som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande

som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att beställningar av

flygmateriel m. m. får läggas ut inom en kostnadsram av

950 000 000 kr., ; 1

b) till Anskaffning av flggmateriel m. m. för budgetåret

1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 973 189 000 kr.''

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

E. Gemensamma staber m. m.

E 5. Militärområdesstaben Förvaltningskostnader

1967/68 Utgift ...................... >28 202 969

1968/69 Anslag ................ >32 975 000

1969/70 Förslag .................... 27 895 000

1 Anslagen Militäsområdesstaher: Avlöningar och Militärområdesstaben Omkostnader

Militärområdesstaberna är militärbefälhavarnas stabsorgan. I militäromrädesstabens

uppgifter ingår bl. a. att biträda militärbefälhavaren med förberedelser

för och ledning av militärområdets försvar. Staben svarar i

fred för operativa krigsförberedelser m. m. samt biträder med ledningen av

utbildnings- och mobiliseringsverksamheten, underrättelse- och säkerhetstjänsten

samt personalvårds- och upplysningsverksamheten inom militärområdet,

, -

fyljlitärområdesstaberna är organiserade på fem sektioner, operativ sektion,

underhåll ssektion, armésektion, transportsektion och befästningssektiom

Vidare ingår en. stabsavdelning. I de tre största staberna finns dessutom

eu flygsektion.

Personal

Handläggande personal

officerare...........

Övriga..............

övrig personal

militär.............

civil...............

Anslag

Avlöningar till tjänstemän.........................

Sjukvård m. ....................................

Reseersättningar

a) Flyttningsersättningar, anståndstraktamenten m. m.

b) Övriga resekostnadsersättningar.................

Expenser

a) Bränsle, lyse, vatten och renhållning.............

b) Samtalsavgifter...............................

c) Vakttjänst....................................

d) Övriga expenser...............................

Därav engångsutgifter...........................

Underhåll och drift av motorfordon.................

Beräknad ändring 1969/70

överbefäl
-

1968/69

havaren

Dep. chefen

274

_

17

—

+ 10

127

— i

+ 4

285

— 9

— 8

703

—10

+ 6

21 175 000

+ 1 225 000

+ 2 925 000

155 000

+

5 000

+

5 000

465 000

_

45 000

—

45 000

1 590 000

+

185 000

+

185 000

2 750 000

+

165 000

+

165 000

1 275 000

300 000

+

50 000

+

50 000

2 700 000

—

325 000

—

380 000

860 000

+

485 000

+

400 000

2 565 000

+

325 000

+

325 000

32 975 000

+ 2 830 000

+3 230 000

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Överbefälhavaren

Den föreslagna ökningen hänför sig till löne- och prisomräkning m. m.

samt till ett nytt bevakningsobjekt (+ 30 000 kr.). För personalvårdande

åtgärder enligt Kungl. Maj :ts cirkulär den 3 juni 1966 föreslås 20 000 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till

36 205 000 kr. Anslaget bar därvid minskats med medel för en maskinchef,

tre förste maskinister, två förste reparatörer, en värmeskötare, en rustmästare

och två vaktinän, som förs över till anslaget Armén: Avlöningar till aktiv

personal in. fl. (jfr prop. 1969: 1 bil. 6 s. 35). Med hänvisning till vad

jag har anfört i det föregående om militär sjukvår dens ledning beräknar jag

medel för sammanlagt 39 tjänster vid inilitärområdesstabernas och Gotlands

niilitärkommandostabs hälso- och sjukvårdsavdelningar. I samband

därmed kan sammanlagt 23 tjänster i nuvarande organisation dras in.

Med hänsyn till planerade försök med verksamhetsplanering och budgetering

in. m. (jfr prop. 1969: 1 bil. 6 s. 20) bör 8 310 000 kr. anvisas under

anslaget Militärområdesstaber med särskild budget. Förevarande anslag bör

alltså föras upp med 27 895 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Militärområdesstaber: Förvaltningskostnader för

budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 27 895 000 ler.

E 7. Militärområdesstaber med särskild budget

Nytt anslag (förslag) ................. 11 870 000 '' ? ''•11 ;

Som jag har anfört i prop. 1969: 1 (bil. 6 s. 20) avses Södra militärområdesstaben

och Bergslagens militäroinrådesstab delta i försöken med verksamhetsplanering

och budgetering in. in. under budgetåret 1969/70. Mé-:

delsbehovet för dessa staber beräknar jag med hänvisning till sammanställningen

i prop. 1969: 1 (bil. 6 s. 22) och vad jag har anfört under Mili-- tärområdesstaber: Förvaltningskostnader till 11 870 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Militärområdesstaber med särskild budget för budgetåret

1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 11 870 000 kr.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

F. Centrala förvaltningsmyndigheter m. m.

F L:Försvarets civilförvaltning

: 1967/68 Utgift .................. i9 849 833

1968/69 Anslag ...................... >10 170 000

1969/70 Förslag .................. 10 095 000

1 Anslagen Försvarets civilförvaltning: Avlöningar och Försvarets civilförvaltning: Omkostnader

Försvarets civilförvaltning leder och övervakar krigsmaktens avlönings-,

kassa- och räkenskapsväsende. I verkets uppgifter ingår också att bl. a. svara

för skaderegleringar, indrivningar och andra rättsliga angelägenheter

inom krigsmakten samt att vara krigsmaktens patentorgan.

Civilförvaltningen är organiserad på fyra byråer. Dessa är kanslibyrån,

kameralbyrån, revisionsbyrån och juridiska byrån.

Beräknad ändring 1969/70

1968/69

Försvarets

civilförvalt-

ning

Dep.chefen

Personal

Handläggande personal...........................

102

—2

— 7

övrig personal.................................

168

—5

—14

270

—7

—21

Anslag

Utgifter:

Avlöningar till tjänstemän.......................

8125100

+ 177 800

+ 209 800

Arvoden och särskilda ersättningar...............

4 900

+ 200

+ 200

Sjukvård mi m. ...............................

40 000

+ 4 000

+ 4 000

Reseersättningar...............................

125 000

+ 11 000

+ 11 000

Därav utrikes tjänsteresor......................

5 000

—

—

Expenser

a) . Beräknade lokalhyror för nuvarande lokaler....

+ 207 000

+ 207 000

b) Bränsle, lyse, vatten.........................

215 000

—

—

c) Kostnader för databehandling.................

1 305 000

—1 305 000

—505 000

d) Övriga expenser för eget behov................

396 000

— 5 000

— 5 000

Därav engångsutgifter ........................

5 000

— 5 000

— 5 000

e) Övriga expenser för annat än eget behov.......

4 000

+ 3 000

+ 3 000

Publikationstryck..............................

3 000

—

—

10 218 000

—907 000

—75 000

Uppbördsmedel:

Inkomster av bokbinderiverksam liet...............

48 000

_

_

10170 000

—907 000

— 75 000

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Försvarets civilförvaltning

1. Löne- och prisomräkning in. in. DIS 008 kr., varav för lokalhyror

207 000 kr.

2. Som en följd av omfördelning av arbetsuppgifter kan vid kanslibyrån

en tjänst för förste byråsekreterare, byråsekreterare eller amanuens, en

tjänst för amanuens och en tjänst för byråintendent dras in (— 118 872 kr.).

3. På kameralbyrån föreslås tre vakanta tjänster för kansliskrivare vid

avlöningscentralen och en tjänst för kontor sbiträde på administrativa sektionen

utgå (— 19 680 kr.).

4. Genom rationalisering och omfördelning av arbetsuppgifterna inom

kameralbyrån kan en tjänst för materialförvaltare och en tjänst för expeditionsförman

föras på övergångsstat under förutsättning att en tjänst för

assistent inrättas (— 23 352 kr.).

5. På grund av ökad arbetsbelastning bör den juridiska byråns patenttekniska

sektion tillföras en tjänst för avdelningsdirektör (+ 64 896 ler.).

6. Vid civilförvaltningen finns eu datacentral som utnyttjas av flera

myndigheter. F. n. betalas löner till 15 tjänstemän, som avses för driften

vid centralen, från civilförvaltningens avlöningsanslag medan sjukvård

och expenser för dessa samt övriga driftkostnader för centralen belastar

verkets omkostnadsanslag. Civilförvaltningen har enligt meddelade anvisningar

för petitaarbetet räknat med att dessa kostnader fr. o. in. budgetåret

1969/70 skall belasta en särskild drifttitel under vilken också ersättningar

för utnyttjande av dataanläggningen avses redovisas. Därför föreslår

verket en minskning av anslaget som motsvarar ifrågavarande driftkostnader.

För civilförvaltningens egen dataverksamhet i anslutning till

utbetalning av krigsmaktens månadslöner, kassabokföring m. m. behövs

för nästa budgetår 800 000 kr. Medlen föreslås anvisas under ett särskilt

anslag (•— 1 714 700 kr.).

7. Av de medel som för innevarande budgetår har anvisats för expenser

avser 5 000 kr. engångskostnader. Medelsbehovet för budgetåret 1969/70

minskar sålunda med samma belopp.

8. På grund av de under 2—5 angivna personalförändringarna kan medlen

för sjukvård minskas med 1 000 kr. och för expenser med 2 300 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

10 095 000 kr. Jag har vid medelsberäkningen tagit hänsyn till civilförvaltningens

förslag om personalförändringar (2—4 och 8) utom såvitt avser

förslaget att dra in en tjänst för förste byråsekreterare, byråsekreterare

eller amanuens vid kanslibyrån (2). Försvarets civilförvaltning har anmält

att denna tjänst fortfarande behövs för verksamheten. Jag har vidare

räknat medel för en tjänst för byrådirektör (5). Jag biträder inte civilförvaltningens

förslag att under ett särskilt anslag anvisa medel för den

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

egna dataverksamheten utan har för ändamålet beräknat 800 000 kr. under

förevar ande anslag (6).

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1969/70

anvisa ett förslagsanslag av 10 095 000 kr.

F 2. Försvarets sjukvårdsstyrelse

1967/68 Utgift ........................ i3 301 919

1968/69 Anslag ...................... >3 725 000

1969/70 Förslag ...................... 4 900 000

1 Anslagen Försvarets sjukvårdsstyrelse: Avlöningar och Försvarets sjukvårdsstyrelse: Omkostnader
-

Beräknad ändring 1969/70

1968/69

Försvarets

sjukvårds-

styrelse

Dep.chefen

Personal

Handläggande personal............................

37

+ 7

+ 13

Övrig personal...................................

43

+ 5

+ 3

80

+ 12

+ 16

Anslag

Avlöningar till tjänstemän.........................

3 184 000

+ 835 000

+ 1 010 000

Arvoden och särskilda ersättningar..................

91 000

— 28 000

—

28 000

Sjukvård m. m...................................

10 000

+ 1 000

+

2 000

Reseersättningar.................................

83 000

+ 27 000

62 000

Expenser

a) Beräknade lokalhyror för nuvarande lokaler......

+ 104 000

+

104 000

b) Beräknad ändring av lokalhyror till budgetåret

1969/70......................................

+ 14 000

+

14 000

c) Bränsle, lyse, vatten...........................

20 000

+ 5 000

+

9 000

d) Kostnader för databehandling...................

155 000

—155 000

—

155 000

e) Övriga expenser...............................

177 000

+ 117 000

+

157 000

Därav engångsutgifter ..........................

21 000

+ 78 000

+

108 000

Publikationstryck................................

5 000

—

—

3 725 000

+ 920 000

+ 1 175 000

Försvarets sjukvårdsstijrelse

1. Löne- och prisomräkning in. in. 264 400 kr., varav 104 000 kr. för lokalhyror.

2. En ny organisation för försvarets sjukvårdsstyrelse föreslås tillämpas

fr. o. m. den 1 juli 1969. Förslaget innebär en ökning med tolv tjänster

för heltid och en tjänst för halvtid samt en minskning med tre läkararvoden

(+ 656 000 kr.).

3. Den föreslagna omorganisationen beräknas medföra 114 000 kr. i ökade

omkostnader under budgetåret 1969/70. Därav avser 39 000 kr. engångsutgifter.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1969

4. Sjukvårdsstyrelsens snabbtelefon är nedsliten och behöver ersättas

med en ny oberoende av om de föreslagna organisationsändringarna kommer

till stånd eller inte (+ 60 000 kr.).

5. För uträkning av löner till styrelsens personal behövs 1 600 kr.

6. För budgetåret 1968/69 har 155 000 ler. anvisats för databehandling

under sjukvårdsstyrelsens omkostnadsanslag. Ifrågavarande kostnader föreslås

fr. o. m. nästa budgetår föras över till anslaget Underhåll av sjukvårdsmateriel.

7. För innevarande budgetår har anvisats 21 000 kr. för engångsanskaffningar.

Anslaget kan för budgetåret 1969/70 minskas med motsvarande

belopp.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslagel till

4,9 milj. kr. Jag har därvid tagit hänsyn till de tjänsteförändringar in. in.

inom försvarets sjukvårdsstyrelse som jag har förordat vid anmälan av

frågan om militär sjukvårdens centrala ledning m. m. i det föregående. Vidare

har jag räknat medel för bl. a. ny snabbtelefonanläggning (4), vissa

arvoden för personal i en tillämpningsgrupp i den föreslagna centralplaneringen

och avlöningsuträkning med hjälp av ADB (5) samt beaktat de

anslagsminskningar som sjukvårdsstyrelsen har föreslagit (6 och 7).

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret 1969/70

anvisa ett förslagsanslag av 4 900 000 kr.

F 5. Försök med gemensam datadrift

1969/70 Nytt anslag (förslag) 1 000

I det föregående (s. 41) har lämnats en redogörelse för bakgrunden till

ifrågavarande försöksverksamhet.

Försökens ändamål skall vara att pröva formerna för en sammanhållen

och ekonomiskt självbärande datadrift för produktionsbehoven vid flera

myndigheter.

Jag räknar med att försöken skall avse en sammanhållen drift av datamaskiner

vid försvarets civilförvaltning, försvarets materielverk och värnpliktsverket.

Personal för driften finns redan anställd vid civilförvaltningen

och materielverket men viss nyanställning måste ske för värnpliktsverket

och för ledningen av driften. Utgifterna för personalen och i övrigt för

driften bör bestridas från ett särskilt förslagsanslag för försöksverksamheten.

Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Anslaget

skall tillgodoföras inkomster från myndigheter som utnyttjar den datamaskinutrustning

som disponeras för försöken. De centrala myndigheter
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

na har beräknat medel för dataproduktionsbehoven inom sina områden

under nästa budgetår och kan därför utnyttja en självbärande datadrift.

Det ankommer på Kungl. Maj :t att meddela närmare föreskrifter för

försöken. Jag räknar med att civilförvaltningen skall svara för driftledningen.

Under åberopande av vad jag har anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj :t föreslår riksdagen

att till Försök med gemensam datadrift för budgetåret

1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

75

N. Civilförsvaret m.m.

N 1. Civilförsvarsstyrelsen

1967/68 Utgift ........................18 183 578

1968/69 Anslag ........................18 437 000

1969/70 Förslag ...................... 9 844 000

1 Anslagen Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar och Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader

Civilförsvarsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för civilförsvaret.

Civilförsvarsstyrelsen leds av en styrelse. Chef för civilförsvarsstyrelsen

är en generaldirektör. Inom verket finns fem byråer, nämligen planeringsbyrån,

utrnstningsbyrån, tekniska byrån, kanslibyrån och utbildningsbyrån.

Dessutom finns en civilförsvarsöverläkare, en militärassistent, en stab

och personal för handläggning av ärenden som rör kommunal beredskap.

Medel för utbildningsbyrån beräknas under anslaget till statens civilförsvarsskolor.

Beräknad ändring 1969/70

Civilförsvars-

1968/69

styrelsen

Dep. chefen

Personal

Handläggande personal.............................

76

+ 8

+ 5

Övrig personal ...................................

81

—

+ 1

157

+ 8

+ 6

Anslag

Utgifter:

Avlöningar till tjänstemän........................

6158 000

+

382 000

+

320 000

Arvoden och särskilda ersättningar................

27 000

+

8 000

+

8 000

Expertis och tillfällig arbetskraft..................

185 000

+

190 000

+

86 000

Sjukvård........................................

45 000

+

7 000

—

Reseersättningar.................................

252 000

+

160 000

+

96 000

Därav utrikes tjänsteresor........................

37 000

+

3 000

+

3 000

Expenser:

a) Beräknade lokalhyror för nuvarande lokaler.....

b) Beräknad ändring av lokalhyror till budgetåret

—

+

810 000

810 000

1969/70......................................

—

+

27 000

+

27 000

c) Bränsle, lyse, vatten..........................

10 000

—

—

d) Övriga expenser..............................

1 565 000

+

181 000

+

70 000

Publikationstryck................................

160 000

+

20 000

+

10 000

Information och upplysning......................

20 000

+

10 000

—

Kostnader för beräkning av civilförsvarsindex.......

20 000

—

—

20 000

Skadeersättningar................................

10 000

—

—

8 452 000

+ 1795 000

+ 1 407 000

Uppbördsmedel:

Inkomster av försålda tryckalster.................

15 000

8 437 000

+1! 795 000

+ 1 407 000

1 Därutöver begär civilförsvarsstyrelsen 1 504 000 kr. för lönekostnadspålägg. Medel härför tas

upp under anslaget till lönekostnadspålägg för civilförsvarsramen.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Civilförsvarsstyrelsen

1. Löne- och prisomräkning in. in. 1 117 000 kr. varav 810 000 kr. för lokalhyror.

2. För riksnämnden för kommunal beredskap behövs ett biträde. För

ökat studiearbete behövs på planeringsbyrån två tjänster för avdelningsdirektör

eller byrådirektör. Eu förste byråinspektör behövs för att övervaka

funktionsdugligheten hos apparatur som civilförsvaret har installerat

för larmgivning och för den fortsatta planeringen av alarmeringssystemeU

Erfarenheterna av planeringsbyråns organisation visar att sex assistenttjänster

och en kontorsbiträdestjänst bör ersättas med fyra byråinspektörstjänster

och två kansliskrivartjänsler. På kanslibyrån krävs förstärkning

med en tjänst för byråsekreterare. För databehandling behövs två

assistenttjänster och två biträdestjänster (+ 221 640 kr.).

3. Arbetet med tekniska bestämmelser och revidering av typhandlingar

för skyddsrum släpar efter. Det ökade studiearbetet inom planeringsbyrån

kräver delundersökningar av expertis på skilda områden. Vidare skall

vissa datasystem in. m. utvecklas (+ 190 000 kr.).

4. På grund av ökad reseverksamhet behövs en uppräkning med 120 0001

kr. för inrikes tjänsteresor, utöver prisomräkning och merkostnad för

utökad organisation.

5. Hyreskostnaderna för styrelsens ämbetslokaler i Råcksta utgör 810 000

kr. För föreslagen utökning av organisationen behövs tjänstelokaler som beräknas

kosta 15 000 ler. För rätten att i samband med konferenser in. m.

disponera lokaler i Råcksta gård utgår ersättning till vattenfallsstyrelsen

med 12 000 kr. för år (+ 27 000 kr.).

6. Under anslagsposten Övriga expenser begärs medel för testkörning av

nya ADB-system för förrådsrapportering (100 000 kr.), för anskaffning av

skär- och ryckningsmaskin för ADB-produktion (30 000 kr.), för anskaffning

av en dikteringsmaskin (1 000 kr.) samt för ersättning och belöning

i förslagsverksamheten (3 000 kr.).

7. För informationsverksamheten beräknas en ökning med 10 000 kr.

Departementschefen

Civilförsvarsstyrelsen har i uppdrag att i samråd med överbefälhavaren,

överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, socialstyrelsen och försvarets

forskningsanstalt bedriva miljöstudier för befolkningsskyddet och att

före den 1 mars 1971 inkomma med perspektivplan för civilförsvarets

utveckling fr. o. m. år 1972. Med hänsyn till dessa arbetsuppgifter uppdrog

Kungl. Maj :t åt försvarets rationaliseringsinstitut att se över den nuvarande

organisationen för civilförsvarsstyrelsens planeringsverksamhet. Institutet

framhåller i sin rapport att civilförsvarsstyrelsen f. n. inte disponerar

tillräcklig personal för att utarbeta perspektivplan och bedriva de

studier som behövs. Institutet föreslår att styrelsen får en särskild perso
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1969

nalförstärkning för ändamålet och att en ny arbetsenhet inrättas provisoriskt,

tills vidare i form av ett sekretariat för studier och långsiktsplanering.

Sekretariatet föreslås bli direkt underställt verkschefen. Styrelsens nuvarande

organisation ändras inte i övrigt. I sekretariatet ingår enligt förslaget

en chefstjänsteman, fyra handläggande tjänstemän och ett biträde.

Jag tillmäter den långsiktiga planerings- och studieverksamheten hos civilförsvarsstyrelsen

stor betydelse för att ge underlag för bedömningen av

civilförsvarets utveckling under budgetåren efter budgetåret 1971/72. Jag

ansluter mig därför till förslaget om ytterligare resurser för civilförsvarsstyrelsens

utrednings- och planeringsverksamhet och beräknar 246 000 kr.

för ändamålet.

Till personal för databehandling beräknar jag oförändrat 110 000 kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört i prop. 1969: 1 (bil. 6 s. 15) beträffande

prisregleringen av försvarsutgifterna fr. o. m. budgetåret 1969/70

tar jag inte upp medel för beräkning av civilförsvar sindex för nästa budgetår.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

9 844 000 (+ 1 407 000) kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att

till Civilförsvarsstyrelsen för budgetåret 1969/70 anvisa

ett förslagsanslag av 9 844 000 kr.

N 7. Anskaffning av civilförsvarsmateriel

1967/68 Utgift .... 31 531 759 Reservation..... 122 149 918

1968/69 Anslag . 49 000 000

1969/70 Förslag 53 623 000

Från anslaget betalas anskaffning av materiel till civilförsvarets organisation

och viss annan utrustning.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1968 — vid ingången

av den fyraårsperiod som omfattas av 1968 års försvarsbeslut —

41,4 milj. kr. För innevarande budgetår har riksdagen lämnat beställningsbemyndigande

till ett belopp av 59 milj. kr. medan 49 milj. kr. har anvisats

i betalningsmedel under anslaget. Bemyndigandeskulden den 30 juni

1969 blir därmed (41,4 + 59 —- 49) 51,4 milj. kr.

1. Materiel för civilförsvarets organisation

2. Utrustning för civilbefolkningen......

3. Fordon för drift av verksamheten.....

4. Larmutrustning.....................

5. Övrig utrustning....................

Beräknad ändring 1969/70

Civilförsvarsstyrelsen

Dep.chefen

Beställnings
bemyndigande
1968/69
32

461 000

20 000 000

235 000

2 460 000

3 844 000

—11 887 000

—19 900 000

— 235 000

+ 388 000

+ 414 000

—11 887 000

—19 900 000

— 235 000

+ 388 000

+ 414 000

59 000 000 —31 220 000 —31 220 000

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Civilförsvarsstyrelsen

Anslaget bör föras upp med 40 180 000 (—8 820 000) kr.

För nästa budgetår bör inhämtas ett beställningsbemyndigande om

27 780 000 kr.

1. De beställningsbeinyndiganden som har lämnats t. o. m. budgetåret

1968/69 beräknas vara tillräckliga för återstående anskaffning — dvs.

t. o. m. preferensgruppen 24 — av utrustning till kårerna i det allmänna

civilförsvaret.

Av bemyndigandet avses 13 774 000 kr. för inköp av materiel som tillkommer

utöver materielplanen, 6,2 milj. kr. för omsättning (inkl. modifiering,

renovering m. m.) av materiel samt 600 000 kr. för anskaffning av

radiomateriel.

2. Beloppet avser prisreglering av beviljat bemyndigande att beställa

skyddsmasker för 20 milj. kr.

3. Tidigare anvisade medel räcker till erforderlig omsättning av motorfordon.

4. Bemyndigandet är avsett för anskaffning och installation av materiel

för alarmeringsledning (890 000 kr.), utomhusalarmering (1 043 000 kr.),

telefonalarmering (100 000 kr.), lokalalarmering (50 000 kr.), särskild manöverutrustning

i Stockholm och Göteborg (120 000 kr.), landsbygdsalarmering

(280 000 kr.) och omsättning m. m. av larmutrustning (365 000

kr.).

5. Bemyndigandet avses för telefonförbindelser till grupperingsplatser

(50 000 kr.), anskaffning av identitetsbrickor (20 000 kr.), underhåll av

viss beredskapsanläggning (25 000 kr.) samt annonsering i telefonkatalogen

om utrymning (550 000 kr.). Slutligen ryms i bemyndigandet 3 613 000

kr. för kontraktsenliga kostnadsökningar på grund av rörliga priser på

beställd radiomateriel.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med 53 623 000 kr.

För nästa budgetår bör inhämtas bemyndigande att medge beställningar

inom en kostnadsram av 27 780 000 kr. Fördelningen på materielslag

in. m. framgår av det föregående.

1968 års riksdag har antagit riktlinjer för anskaffning av skyddsmasker

till befolkningen (prop. 1968: 110, SU 122, rskr 281). Sammanfattningsvis

innebär riktlinjerna att skyddsmasker för 20 milj. kr. skall anskaffas

under budgetåren 1968/69—1971/72. Beställningsbemyndigande till detta

belopp lämnades budgetåret 1968/69. På grund av prisstegringar bör bemyndigandet

nästa budgetår räknas upp med 100 000 kr.

Vid bifall till vad jag har förordat kommer den 30 juni 1970 beställningsbemyndiganden

till ett belopp av 25,6 milj. kr. att sakna täckning av betalningsmedel.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att beställningar

av civilförsvarsmateriel får läggas ut inom en kostnadsram

av 27 780 000 kr.,

b) till Anskaffning av civilförsvarsmateriel för budgetåret

19G9/70 anvisa ett reservationsanslag av 53 623 000 kr.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

KAPITALBUDGETEN

I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

Försvarets fabriksverk

Försvarets fabriksverk skall enligt sin instruktion bedriva tillverkning,

försäljning och underhåll av krigsmateriel, tillverkning och försäljning av

civila verkstadsprodukter samt tvätterirörelse. I verkets uppgifter ingår

även försäljning av staten tillhörig övertalig och kasserad materiel.

I fabriksverket ingår sex ny tillverkan de fabriker, nämligen

Åkers krutbruk (Åkersgruppen), Vanäsverken i Karlsborg, Zakrisdalsverken

i Karlstad, Carl Gustafs stads gevärsfaktori i Eskilstuna, torpedverkstaden

i Motala och beklädnadsverkstaden i Karlskrona. Vid fabrikerna

bedrivs såväl militär som civil tillverkning. Av den militära tillverkningen

kan nämnas finkalibriga vapen och pansarvärnsvapen samt ammunition

till dessa, robotar, raketer och torpeder. Exempel på civila produkter är

kylsystem, kylkompressorer, styrväxlar samt slip- och polermaskiner. Vidare

tillverkas uniformer, såväl militära som civila.

Underhåll av krigsmateriel utförs vid de centrala verkstäderna

i Arboga, Malmslätt och Västerås, som numera enligt beslut av riksdagen

(prop. 1963: 114, SU 135, rskr 87, prop. 1968: 109, SU 124, rskr 282)

hör till fabriksverket. Vidare förvaltar fabriksverket statens aktier i det

halvstatliga AB Teleunderhåll som jämte den till fabriksverket hörande

teleunderhållsverkstaden i Göteborg fullgör underhållsuppgifter i fråga om

försvarets telemateriel.

Fabriksverkets tvätterirörelse bedrivs vid 15 tvätterier, som utför

vattentvätt och reparation av textilier. Vid flertalet tvätterier finns även

anläggningar för kemisk tvätt. Tvätterierna betjänar försvarets förband

samt statliga och landstingsägda sjukhus m. m.

Försäljningen av övertalig och kasserad materiel bedrivs genom en särskild

enhet, överskottsför sälj ningen. Försäljningen sker på ett

flertal platser i landet. 1

1. Byggnader och utrustning för försvarets fabriksverk

1967/68 .............

1968/69 ............

1969/70 fabriksverket

dep.chefen

Ing. behållning Anslag

. 6 179 189 " 32 900 000

. . 3 617 544 59 100 000

. 14 317 544 46 500 000

>8 317 544 33 000 000

1 Preliminärt belopp

Utgift

35 461 644

154 400 000

i46 200 000

i37 500 000

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Ekonomisk översikt m. m.

Av balansräkningen för försvarets fabriksverks fond framgår, att fondens

tillgångar (exkl. arméförvaltningens anläggningar) den 30 juni 1968 uppgick

till sammanlagt 438,8 milj. kr. mot 324,4 milj. kr. föregående år.

Skulderna uppgick till 267,7 milj. kr. mot 184,9 milj. kr. året dessförinnan.

Kapitalbehållningen den 30 juni 1968 var alltså 171,1 milj. kr. mot 139,5

milj. kr. år 1967, vilket innebär en ökning under budgetåret 1967/68 med

31,6 milj. kr.

Fabriksverkets vinst- och förlusträkning för budgetåret 1967/68 utvisar

ett bruttoöverskott på 29,7 milj. kr. Beloppet överstiger föregående års

bruttoöverskott med ca 11,6 milj. kr. Följande sammanställning visar variationerna

i fabriksverkets vinst- och förlusträkningar (exkl. arméförvaltningens

anläggningar) under de senaste tre budgetåren.

Sammandrag av vinst- och förlusträkningar budgetåren 1965/66—1967/68

1965/66

1966/67

1967/68

Intäkter

Rörelsen........................................

Försäljning av anläggningstillgångar................

23 159 602

121 112

17 988 096

94 000

29 563 244

92 530

23 280 714

18 082 096

29 655 774

Kostnader

Avskrivningar på fastigheter......................

Avskrivningar på maskiner........................

Kostnader för utveckling, rationalisering och mark- nadsföring m. m...............................

Till statskontoret inlevererat överskott.............

1 170 423

3 449 502

14 351 712

4 309 077

1 475 619

3 894 444

6 358 392

6 353 641

1 975 236

5 238 118

12 421 079

10 021 341

23 280 714

18 082 096

29 655 774

Av sammanställningen framgår, att avskrivningarna för budgetåret 1967/

68 var (2 4- 5,2) 7,2 milj. kr. Verksamheten för detta budgetår har alltså

gett ett nettoöverskott på (29,7 — 7,2) 22,5 milj. kr. I procent av det i medeltal

disponerade kapitalet var överskottet 14,5 under budgetåret 1967/68

mot 10,1 under budgetåret 1966/67. Det förbättrade resultatet kan till stor

del förklaras av att centrala verkstaden i Arboga har förts över till fabriksverket

den 1 juli 1967.

Fabriksverket skall enligt gällande bestämmelser till statsverket inleverera

dels ränta på det i fabriksverkets fond investerade nettokapitalet, det

s. k. överskottet, dels avskrivningsmedel. För budgetåret 1967/68 har inlevererats

8 milj. kr. i form av överskott och 7,2 milj. kr. i form av avskrivningsmedel.

Härutöver har verket i enlighet med Kungl. Maj :ts beslut inlevererat

ytterligare 2 milj. kr. av vinstmedel. Summan av vad verket inlevererat

till statsverket uppgick alltså för budgetåret 1967/68 till 17,2 milj.

kr. mot 11,8 milj. kr. för budgetåret 1966/67.

Den fakturerade omsättningen vid fabriksverket (inberäknat omsättningen

vid verkstaden i Arboga) uppgick under budgetåret 1967/68 till

6—Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 110

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

333,1 milj. kr. mot 213,9 milj. kr. under budgetåret 1966/67. Faktureringen

har ökat främst på grund av att centrala verkstaden i Arboga bär förts

över till fabriksverket.

Av omsättningen föregående budgetår hänför sig 253,3 milj. kr. till huvudkontoret

och fabrikerna, 55,2 milj. kr. till tvätterierna och 24,6 milj. kr.

till överskottsförsälj ningen. Det för överskottsför sälj ningen angivna beloppet

avser även försäljning av ett antal bussar, som har slopats i samband

med omläggningen till högertrafik. Försäljningen av överskottsmateriel

har ökat därför att civila statliga myndigheter i allt större omfattning

anlitar överskottsförsälj ningen. Även statliga bolag ingår numera bland

uppdragsgivarna.

Det svenska försvarets andel av faktureringen — inkl. faktureringen

vid verkstaden i Arboga — ökade från 75,1 milj. kr. budgetåret 1966/67

till 179,9 milj. kr. budgetåret 1967/68. I detta sammanhang kan noteras att

exportens andel av faktureringen minskade från 42,9 milj. kr. till 40,5 milj.

kr.

Orderingången uppgick vid de nytillverkande fabrikerna

till 285,9 milj. kr. under budgetåret 1967/68 mot 165 milj. kr. under föregående

budgetår. Av ökningen faller 101 milj. kr. på verkstaden i Arboga.

Beställningarna från det svenska försvaret utom den del som belöper på

verkstaden i Arboga ökade från 116 milj. kr. till 140,5 milj. kr.

Beställningarna av civila produkter liksom exportbeställningarna minskade

något, nämligen från 21,4 milj. kr. till 18,5 milj. kr. resp. från 27,5

milj. kr. till 26,1 milj. kr.

Orderingången under de fem senaste budgetåren för produkter från de

nytillverkande fabrikerna framgår av följande tabell (milj. kr.).

Budgetår

Totalt

Försvarsmateriel

Civilmateriel

inom landet

utom landet

inom landet

utom landet

1963/64.............

91,1

24,8

48,7

14,3

3,3

1964/65.............

131,2

72,2

43,1

10,7

5,2

1965/66.............

177,2

110,0

46,7

18,3

2,2

1966/67.............

165,0

116,1

25,2

21,4

2,3

1967/68*............

285,9

240,8

19,9

19,0

6,2

1 Inberäknat/orderingången vid centrala verkstaden i Arboga

Vid utgången av budgetåret 1967/68 utgjorde försäljningsvärdet av inneliggande

ej upparbetad orderstock ca 142 milj. kr. mot 133 milj. kr. vid

utgången av närmast föregående budgetår. Orderstocken är relativt väl

fördelad mellan de nytillverkande fabriksenheterna. Den beräknas med

nuvarande antal arbetare ge full sysselsättning under ca sex arbetsmånader

vid beklädnadsverkstaden i Karlskrona och under ett till två år vid de

övriga fabrikerna.

Utvecklingen vid tvätterierna framgår av följande tabell.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

83

Budgetår

Vattentvätt

milj. kg

Kemtvätt

milj. kg

Skoreparationer

1 000 par

Fakt.-värde

milj. kr.

1963/64.............

32,3

2,9

170

33,1

1964/65.............

35,4

3,0

166

37,4

1965/66.............

39,5

3,2

164

42,9

1966/67.............

42,2

3,0

138

49,8

1967/68.............

44,2

2,8

147

55,2

Av tabellen framgår att faktureringen vid tvätterierna har ökat från

49,8 milj. kr. under budgetåret 1966/67 till 55,2 milj. kr. Ökningen hänför

sig uteslutande till sjukhustvätt. Av det fakturerade beloppet för budgetåret

1967/68 belöper 16,4 milj. kr. på militära kunder och 38,8 milj. kr. på

civila kunder. Drygt 71 % av tvätteriernas fakturering hänför sig alltså

till civila kunder.

Minskningen av kemisk tvätt beror på att repetitionsutbildningen minskat

i omfattning, ökningen av antalet skoreparationer är en följd av den påbörjade

nedläggningen av återstående förbandsverkstäder och koncentrationen

av skoreparationerna till fabriksverkets verkstäder. Totalt fortsätter

dock antalet skoreparationer att minska.

Det tvätteri som fabriksverket arrenderar av Malmö stad är nu i huvudsak

färdigt. Verksamheten började under våren 1968. Arrendeavtalet med

staden trädde i kraft den 1 juli 1968.

Tvätteriet Mälardalen i Eskilstuna var i huvudsak färdigt vid utgången

av budgetåret 1967/68. Driften startade i begränsad omfattning under hösten

1968.

ByS§na(isarbetet för det nya tvätteriet i Långsele har fortgått planenligt.

Kapaciteten vid tvätteriet i ödeshög är helt otillräcklig för de framtida

behoven. I samråd med Östergötlands läns landsting pågår därför undersökningar

av olika möjligheter att öka tvättkapaciteten.

Det gamla tvätteriet i Umeå bar enligt Kungl. Maj:ts beslut överlåtits

till fortifikationsförvaltningen den 30 juni 1968.

Kungl. Maj :t beslöt den 14 september 1967 att skoreparationsverksamheten

för försvaret i sin helliet skall koncentreras till fabriksverkets verkstäder

i Karlskrona och Långsele. Koncentrationen skall vara genomförd

under år 1970. Skoreparationsverksamheten vid T 2 i Skövde och vid I 4

i Linköping har nu lagts ned.

Mcdelsförbrukning under budgetåren 1967/68—1969/70

I följande tabell redovisas de investeringsmedel som under budgetåret

1967/68 har stått till fabriksverkets förfogande och den omfattning i vilken

de har tagits i anspråk.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Investeringsutfall budgetåret 1967/68 (1 000-tal kr.)

Ing. behållning

Anslag

Medelsförbrukning

Utg. behållning

beräknad i prop.

1968: 109

faktisk

6 179

32 900

35 500

35 462

3 618

Av tabellen framgår att investeringsramen för budgetåret 1967/68 har

utnyttjats i det närmaste helt. En närmare redogörelse för utfallet av investeringsverksamheten

lämnas i det följande.

För budgetåret 1968/69 har investeringsramen fastställts till 59,1 milj.

kr. Fabriksverket räknar med att 58,4 milj. kr. av investeringsramen skall

utnyttjas. Eftersom det outnyttjade beloppet vid utgången av budgetåret

1967/68 var 3,6 milj. kr. och anslaget för budgetåret 1968/69 utgjorde 59,1

milj. kr. står tillsammans 62,7 milj. kr. till fabriksverkets förfogande under

innevarande budgetår. Av detta belopp kan alltså förutses en behållning på

4,3 milj. kr. vid budgetårets utgång den 30 juni 1969.

För budgetåret 1969/70 räknar fabriksverket med en medelsförbrukning

av 46,2 milj. kr. Av detta belopp avses 3,7 milj. kr. för en anläggning för

uppfödning av försöksdjur för vetenskapliga ändamål vid Åkers krutbruk.

Vid anslagsberäkningen har fabriksverket på sedvanligt sätt ökat den beräknade

medelsförbrukningen med 10 % för konjunkturreserv samt därefter

gjort avdrag med 4,3 milj. kr. för den vid innevarande budgetårs utgång

beräknade behållningen. Anslagsbehovet blir då för nästa budgetår

46,5 milj. kr., vilket innebär en minskning av anslaget med 12,6 milj. kr. i

förhållande till innevarande budgetår.

Investeringsprogram

Bestämmande för fabriksverkets investeringsprogram för innevarande

budgetår var det försämrade resultatet av fabriksverkets verksamhet och

den därav betingade nödvändigheten att i större utsträckning inrikta tillverkningen

på civila produkter.

Trots att en viss förbättring av resultatet kan konstateras för budgetåret

1967/68 bedömer fabriksverket att eu fortsatt expansion av civilproduktionen

är nödvändig. Den överkapacitet som finns inom fabriksverket och

som är mest påtaglig för de centrala verkstädernas del kan inte bemästras

enbart med rationaliseringsåtgärder utan det är nödvändigt att vidga produktionsbasen.

Även nästa budgetår begärs därför medel för investeringar

för tillverkning av civila produkter.

Syftet att nå större lönsamhet söker fabriksverket även att tillgodose

genom rationaliseringar. Inom ammunitionsområdet avser verket sålunda

att koncentrera tillverkningen av finkalibrig ammunition till en produk
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kurigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

tionsenhet. Denna koncentration beräknas föra med sig vissa kostnader.

Medel för att bestrida dessa kostnader begärs för nästa budgetår.

I följande sammanställning lämnas en redogörelse för faktisk resp. beräknad

medelsförbrukning budgetåren 1967/68—1969/70 fördelad på olika

grupper av objekt.

Faktisk utgift

Beräknad utgift

1967/68

1968/69

1969/70

(1 000-tal kr.)

Större investeringsobjekt1

1. Fabriker..............................

10 100

16 000

2. Tvätterier............................

13 100

9 000

3. Anskaffning av persedlar ..............

15 000

28 524

38 200

25 000

Övriga investeringar

4. Investeringar för nya civila produkter . ..

5 000

5 000

5. Ersättningsanskaffning av maskiner......

......... 26 312

9 600

7 900

6. Nyanskaffning av maskiner.............

3 100

4 600

7. Smärre investeringsobjekt3..............

1 900

2 700

6 764

19 600

20 200

8. Diverse och oförutsett..................

.......... 174

600

1 000

Summa 35 462

58 400

46 200

1 Objekt med en total investeringskostnad på 1 milj. kr. och däröver

2 Inberäknat nyanskaffning av maskiner

3 Objekt med en total investeringskostnad som understiger 1 milj. kr. utom nyanskaffning av

maskiner

1. Fabriker

Det för fabriker föreslagna beloppet om 16 milj. kr. avses fördelas på

det sätt som framgår av följande sammanställning.

mäld kostnad beräknad 1968 kostnad 1.7.

1969

(1 000-tal kr.)

Åkersgruppen

Metodverkstad......................... 3 000 3 000

Anläggning för uppfödning av försöksdjur — 6 200 6 200

nåd utgift

1969/70

2 200

3 700

Zakrisdalsverken

Ombyggnadsåtgärder för viss ammunitions- tillverkning........................

1 100

1 100

1 100

Vanäsverken

Fabriksbyggnad för lös ammunition och

spårljus..........................

2 300

3 400

3 400

2 000

Carl Gustafs stads gevärsfaktori

Ny fabriksanläggning..................

24 900

24 900

6 400

6 400

Centrala verkstaden Arboga

Verkstadshall för markteleutrustning.....

_

1 100

1 100

600

Summa

27 200

39 700

21 200

16 000

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Beträffande de olika objekten lämnas följande redogörelse. Vid indexmässiga

prisförändringar har tillämpats kommerskollegiets maskinkostnadsindex

i fråga om maskiner och byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex

i fråga om byggnader.

Metodverkstad

Den föreslagna metodverkstaden avses för experiment och prov beträffande

produkter under tillverkning. Serieproduktionens metodik kan tilllämpas

men serierna kan göras förhållandevis begränsade. Produkten kan

därigenom beräknas bli i större utsträckning fullständig och lämplig för

löpande produktion i full skala. Motsvarande prov kan utföras i befintliga

anläggningar men därvid tvingas man avbryta den pågående tillverkningen.

Från produktionsekonomisk synpunkt är det av väsentlig betydelse att

sådana avbrott kan undvikas. Den föreslagna metodverkstaden kommer

främst att inriktas på sprängämnesgjutning och ammunitionssammansättning.

Kostnaderna för metodverkstaden beräknas till totalt 3 milj. kr. För

budgetåret 1969/70 behövs 2,2 milj. kr.

Anläggning för uppfödning av försöksdjur

Universitetskanslersämbetet har i samråd med byggnadsstyrelsen och

statens bakteriologiska laboratorium utrett möjligheterna att starta kontrollerad

uppfödning av försöksdjur för vetenskapliga ändamål och för

vaccinframställning. Fabriksverket har accepterat ett av nämnda myndigheter

framlagt förslag att uppfödningen skall ske genom fabriksverkets

försorg.

Kostnaderna för de anläggningar som behövs för verksamheten har beräknats

till ca 14 milj. kr. Utbyggnaden avses ske i två etapper. Första

etappen har kostnadsberäknats till ca 7 milj. kr. För budgetåret 1969/70

beräknas medelsbehovet till 3,7 milj. kr.

Ombyggnadsåtgärder för viss ammunitionstillverkning
Inom

fabriksverket pågår en utredning beträffande verkets struktur.

Tyngdpunkten har därvid lagts på fördelningen av produktionen mellan

de olika produktionsenheterna.

Efter att ha genomfört delutredning om produktions- och organisationsstrukturen

vid bl. a. Zakrisdalsverken och Vanäsverken har fabriksverket

funnit det angeläget att specialisera Vanäsverken på produktion av finkalibrig

ammunition. Den skärande och vissa delar av den plastiska bearbetningen

bör därvid flyttas över till Zakrisdalsverken. Åtgärden ingår

som ett led i strävandena att bygga upp en »ammunitionsgrupp» inom

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

verket samt att inom denna successivt specialisera utrustning och produktion

i syfte att om möjligt nå optimalt utbyte.

För att göra det möjligt att föra över nämnda tillverkning behöver

vissa ombyggnadsåtgärder utföras vid Zakrisdalsverken. I samband med

detta behövs vissa maskininvesteringar. Medelsbehovet för åtgärderna uppgår

till 1,1 milj. kr. Beloppet behövs budgetåret 1969/70.

Fabriksbyggnad för lös ammunition och spårljus,

Karlsborg

Behovet av denna byggnad har anmälts i prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 331),

1967:1 (bil. 6 s. 192) och 1968: 109 (s. 157). Som närmare har utvecklats

i prop. 1966: 1 avses den nya fabriksbyggnaden för den återstående tillverkning

som nu bedrivs i en anläggning vid Hästboudd ca tre kilometer

från huvudfabriken i Karlsborg. Härigenom koncentreras tillverkningen till

huvudfabriken, vilket beräknas medföra ekonomiska fördelar genom att

de fasta omkostnaderna reduceras.

Kostnaderna för byggnader och maskiner beräknas till 3,4 milj. kr. För

budgetåret 1969/70 behövs 2 milj. kr.

Fabriksanläggning för Carl Gustafs stads gevärsfaktori,

Eskilstuna

Behovet av ny fabriksbyggnad för Carl Gustafs stads gevärsfaktori har

anmälts i prop 1967: 1 (bil. 6 s. 192) och 1968: 109 (s. 157). För att fullfölja

projektet behövs 6,4 milj. kr. nästa budgetår.

Nybyggnad av v e r k s t a d s h a 11 för markteleutrustning

vid centrala verkstaden Arboga

Som verkstad för markteleutrustning vid centrala verkstaden Arboga

disponeras f. n. lokaler som inte medger rationell verksamhet. Lokalerna

är dessutom olämpliga från brandskyddssynpunkt. För att täcka behovet

av verkstadslokaler föreslås att en ny verkstadshall byggs. Kostnaden beräknas

till 1,1 milj. kr. För budgetåret 1969/70 är medelsbehovet 600 000 kr.

2. Tvätterier

För tvätterier har föreslagits 9 milj. kr. Beloppet avses för följande

ändamål.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Tidigare anmäldkostnad
-

Total kost- Återstående Därav benad

beräk- kostnad 1.7. räknad ut
-

nad 1968 1969 gift 1969/70

(1 000-tal kr.)

Tvätteriet Långsele...................

Förråd för militära persedlar...........

Utbyggnad av tvätterier i södra och mel
-

13 200

2 500

13 600

2 000

1 400

1 600

1 400

600

lersta Sverige

Summa

15 700

7 000

22 600

7 000

10 000

7 000

9 000

Tvätteriet Långsele

Behovet av nytt tvätteri i Långsele har anmälts i prop. 1967: 1 (bil. 6 s.

194) och 1968: 109 (s. 158). Totalkostnaden har senast angetts till 13,2

milj. kr. men beräknas nu på grund av indexmässiga prisstegringar till

13,6 milj. kr. För att slutföra byggnadsföretaget behövs 1,4 milj. kr. för

nästa budgetår.

Förråd för militära persedlar

Behovet av förråd vid vissa tvätterier för förvaring av militära persedlar

har anmälts i prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 194) och 1968: 109 (s. 158). Totalkostnaden

har angetts till 2,5 milj. kr. Hittills vidtagna åtgärder har emellertid

visat att befintliga lokaler kan utnyttjas i större omfattning än vad

som tidigare har beräknats. Totalkostnaden beräknas därför nu till 2 milj.

kr. För nästa budgetår behövs 600 000 kr.

Utbyggnad av tvätterier i södra och mellersta

Sverige

Inom tvätterisektorn ökar behovet av tvättkapacitet, ökningen kan framför

allt konstateras i fråga om sjukhustvätten.

För att tillgodose behovet av ökad tvättkapacitet planerar fabriksverket

en utbyggnad av vissa tvätterier. F. n. pågår förhandlingar med Blekinge

läns landsting om samarbete inom detta område. Kan överenskommelse

träffas om sådant samarbete avser fabriksverket att bygga ut tvätteriet

Karlskrona, som då skulle tillgodose behoven även för Kronobergs och

Kalmar läns södra landsting samt vid de militära förbanden i Skåne.

Om Blekinge läns landsting inte accepterar förslaget om samarbete kan

det bli aktuellt med annan lokalisering av den behövliga tvättkapaciteten.

Oavsett vilken ståndpunkt landstinget intar till förslaget om samarbete

måste frågan om ökad tvättkapacitet i södra Sverige lösas snabbt enligt

fabriksverkets mening. Av detta skäl begär verket redan nu medel för

detta projekt. För budgetåret 1969/70 behövs 5 milj. kr. för att påbörja

projektet.

Även för Östergötlands läns landsting föreligger ett påtagligt behov av

ökad tvättkapacitet. En fördubbling av den nuvarande kapaciteten beräknas

vara nödvändig år 1973. Storstockholmsområdets tvättkapacitet behöver

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

också ökas. Förhandlingar pågår med representanter för Storstockholm

och Östergötlands läns landsting om hur dessa frågor skall lösas.

För undersökningar av dessa frågor och för projektering hemställer

fabriksverket om 2 milj. kr. för nästa budgetår.

4. Investeringar för nya civila produkter

Fabriksverket har tidigare (prop. 1968: 109 s. 154) framhållit angelägenheten

att i större utsträckning inrikta tillverkningen på civila produkter.

Av de medel som beräknades för nyanskaffning av maskiner för budgetåret

1968/69 avsågs 5 milj. kr. för anskaffning av maskiner för tillverkning av

civila produkter. Den utbyggnad av produktionskapaciteten för civil tillverkning

som fabriksverket sålunda har påbörjat avser verket att fortsätta

under de närmaste budgetåren. För budgetåret 1969/70 beräknas medelsbehovet

för investeringar för nya civila produkter till 5 milj. kr. Beträffande

dispositionen av detta belopp framhåller fabriksverket följande.

På tillverkningsprogrammet bör endast tas upp nyutvecklade produkter.

Inte bara produkterna som sådana utan alla de moment i tillverkningsprocessen

som leder fram till den färdiga produkten kan härvid göras till

föremål för nyutveckling. Med hänsyn till de stora insatser som krävs för

denna nyutveckling bör samarbete etableras med andra företag. I februari

1968 träffade sålunda fabriksverket en överenskommelse om utvecklingssamarbete

med ett antal svenska företag i bl. a. verkstadsbranschen. Samarbetet

sker inom ramen för ett aktiebolag som har bildats särskilt för detta

ändamål, Innovations AB Projection KB. Bolaget avses i princip inte disponera

egen kapacitet för teknisk utveckling utan skall repliera på delägarföretagens

resurser. Bolaget är främst avsett att vara ett gemensamt organ

för uppsamling, produktion och värdering av idéer, för ledning och samordning

av projekt samt för marknadsanalyser och marknadsbedömningar.

Fabriksverkets kostnader för detta engagemang beräknas till ca 200 000 kr.

om året. För nästa budgetår beräknas medelsbehovet till 260 000 kr.

Fabriksverkets avsikt är att omvandla verkets krutbruk vid Åker till en

kemisk-teknisk fabrik. Arbetet härmed har börjat. Samarbete har även

inletts med militärapoteket för tillverkning av läkemedel och kemisk-tekniska

produkter. Fabriksverket har utfäst sig att av militärapoteket beställa

forskning som är väsentlig för denna produktion och dess utveckling.

Avtalet gäller fem år och forskning för 250 000 kr. om året. Kostnaderna

för projektet beräknas för nästa budgetår till 790 000 kr.

Fabriksverket har även träffat avtal med Kockums Mekaniska Verkstads

AB och Husqvarna Vapenfabriks AB om samarbete i syfte att vidareutveckla

och finna lönsamma applikationer av den s. k. Stirling-motorn, som

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

har utvecklats av Philipskoncernens huvudbolag i Holland. Licens för vidareutveckling

och tillverkning av motorn har förvärvats från detta bolag.

Motorn innebär ett nytt sätt att producera kraft och bedöms ha goda möjligheter

att göra sig gällande inom ett flertal områden. Den betecknas som

intressant från effektsynpunkt men även från miljövårdssynpunkt med

hänsyn till de lösningar av ljud- och avgasproblem som den innebär. Samarbetet

bedrivs genom ett särskilt aktiebolag, United Stirling (Sweden) AB,

med de tre intressenterna som enda delägare. Inte heller detta bolag kommer

" annat än i mycket begränsad omfattning -—- att bedriva utvecklingsarbetet

i egen regi. Detta kommer att beställas av i huvudsak fabriksverket

och Kockums Mekaniska Verkstads AB. Fabriksverkets kostnader för deltagande

i detta projekt beräknas till 15-—20 milj. kr. under den närmaste

tioårsperioden. För nästa budgetår beräknas medelsbehovet till 2,6 milj. kr.

För utveckling av ett antal mindre produkter behövs 350 000 kr. nästa

budgetår.

Härutöver föreslår fabriksverket att 1 milj. kr. skall beräknas som bidrag

för att finansiera förvärv av vissa företag.

5. Ersättningsanskaffning av maskiner

Anskaffningsvärdet av de maskiner som är invärderade i fabriksverkets

maskinfond uppgår till 117 milj. kr., varav ca 88 milj. kr. belöper på de

nytillverkande fabrikerna och ca 29 milj. kr. avser tvätterierna.

Återanskaffningsvärdet för den del av fabriksverkets maskiner som utnyttjas

i fred uppgår till mellan 75 och 80 milj. kr. vid fabrikerna och ca

30 milj. kr. vid tvätterierna. Medelsbehovet för ersättningsanskaffning uppgår

vid en genomsnittlig användningstid av 10 år till 7—8 milj. kr. vid

fabrikerna och 3 milj. kr. vid tvätterierna.

För ersättningsanskaffning av maskiner hemställs om sammanlagt 7,9

milj. kr., varav 5,8 milj. kr. avser fabrikerna och 2,1 milj. kr. tvätterierna.

Vad som sålunda begärs för ersättningsanskaffning av maskiner motsvarar

vad som beräknas komma att inbetalas i form av avskrivningsmedel för

maskiner för budgetåret 1968/69.

6. Nyanskaffning av maskiner

Fabriksverkets nyanskaffning av maskiner planeras med utgångspunkt

från verkets behov att förnya produktsortimentet. Behovet att förnya sortimentet

ökar i takt med bl. a. produkternas kortare livslängd och konkurrensen

från andra industrier.

Behovet av nya maskiner vid tvätterierna har ökat beroende på en övergång

i allt snabbare takt från bomullsmaterial till blandmaterial.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

För nyanskaffning av maskiner hemställs för budgetåret 1969/70 om

sammanlagt 4,6 milj. kr., varav 3 milj. kr. för fabrikerna och 1,6 milj. kr.

för tvätterierna.

7. Smärre investeringsobjekt

För smärre investeringsobjekt hemställs om sammanlagt 2,7 milj. kr. för

nästa budgetår. Beloppet avses för följande ändamål.

Reningsanläggning vid Åkers krutbruk...................................... 300 000

Höggradigt reningsverk vid Vingåkersverken................................. 400 000

Vägomläggningar vid Vingåkersverken...................................... 300 000

Ombyggnad av marketenteri vid (Vanäsverken............................... 300 000

Förrådsbyggnad vid Hugelsta skjutfält för Carl Gustafs stads gevärsfaktori...... 400 000

Ammunitionsförråd vid centrala verkstaden Arboga........................... 300 000

Komplettering av värmeanläggning vid centrala verkstaden Malmslätt.......... 700 000

Summa 2 700 000

8. Diverse och oförutsett

För diverse oförutsedda behov föreslår fabriksverket 1 milj. kr. vilket

innebär en ökning med 400 000 kr. i förhållande till vad som bar beräknats

för innevarande budgetår.

2. Organisationsförändring vid försvarets fabriksverk

Fabriksverket hemställer att tjänsten för överdirektör vid verket byts

ut mot en tjänst för teknisk direktör med samma anställningsform och

lönegrad som överdirektörstjänsten.

Fabriksverket fick sin nuvarande organisation efter beslut av 1965 års

riksdag. Enligt instruktionen för fabriksverket leds det av en styrelse, i

vilken ingår en generaldirektör, en överdirektör och fyra andra av Kungl.

Maj :t utsedda ledamöter. Generaldirektören är chef för fabriksverket med

-överdirektören som ställföreträdare. Tjänsten för överdirektör är placerad

i lönegad Cp 3. Inom fabriksverket finns ett huvudkontor, som indelas i

avdelningar, ett tvätteriernas centralkontor samt fabriker, verkstäder, tvätterier

och en enhet för försäljning av överskottsmateriel.

I arbetsordning för verket anges huvudkontorets organisation och arbetsuppgifter.

Med anledning av de väsentligt nya och utökade arbetsuppgifter

som har tillförts verket i samband med överföringen av de centrala

flygverkstäderna har fabriksverket efter utredning ändrat den företagsorganisation

som verket hade infört efter omorganisationen år 1965. Förändringen

innebär att till generaldirektören har knutits dels ett centralt

samordnings- och beredningsorgan som omfattar fyra tjänstemän med ad
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

ministrativ, teknisk och ekonomisk sakkunskap, dels tre fackkonsulter som

var och en företräder ett av områdena underhållsverksamhet, produktion,

ekonomi och administration.

En ytterligare förstärkning av ledningsfunktionen anser fabriksverket

vara möjlig att uppnå genom att ändra den nuvarande överdirektörst jäns^

ten till en tjänst för teknisk direktör. Vissa viktiga administrativa uppgifter

som har åvilat överdirektören övertas av generaldirektören. Den tekniske

direktören avses få ett samlat ansvar för utveckling, konstruktion,

tekniskt inriktade marknadskontakter och produktion. Med hänsyn till de

stora och krävande uppgifter som innehavaren av tjänsten som teknisk

direktör avses få föreslås att tjänsten ges samma anställningsform och lönegrad

som överdirektörstjänsten.

Departementschefen

Resultatet av fabriksverkets verksamhet har under de senaste åren förbättrats

märkbart. Budgetåret 1966/67 innebar dock en viss försämring i

förhållande till budgetåret dessförinnan. Resultatet för budgetåret 1967/68

visar — även om det i stor utsträckning har påverkats av att verkstaden i

Arboga tillförts verket —- att det har skett en återhämtning efter nedgången

under budgetåret 1966/67. Enligt fabriksverkets uppfattning kan återhämtningen

i stor utsträckning ses som en effekt av den omfattande rationaliseringsverksamhet

som verket bedriver.

Investeringsprogrammet för innevarande budgetår markerades av en

ökad satsning på investeringar för tillverkning av produkter för den civila

marknaden. Bakgrunden till detta var det försämrade resultatet för budgetåret

1966/67 som förklarades av att de svenska och utländska försvarsbeställningarna

hade minskat och av svårigheterna att utnyttja den överkapacitet

som blivit följden därav. Flygverkstäderna, som fördes över till

verket, beräknades tillföra verket ytterligare överkapacitet.

För nästa budgetår har fabriksverket föreslagit ett investeringsprogram

med en medelsförbrukning av 46,2 milj. kr. Detta innebär en minskning

med 12,2 milj. kr. i förhållande till investeringsramen för innevarande budgetår.

Av den föreslagna investeringsramen hänför sig 8,7 milj. kr. till investeringar

för civil produktion. Härav avses 3,7 milj. kr. för en anläggning

för uppfödning av försöksdjur för vetenskapliga ändamål. 4 milj. kr.

avses i huvudsak för vissa mindre objekt på försöksstadiet samt utveckling

av nya produkter inom verkstadssektorn och den kemisk-tekniska sektorn.

I likhet med fabriksverket finner jag en fortsatt satsning på civilproduktion

nödvändig för en fortsatt lönsam utveckling inom verket. Det belopp

om 4 milj. kr. som fabriksverket begärt för i huvudsak utveckling av nya

produkter har jag ingenting att erinra mot. Jag är däremot inte beredd att

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

nii tillstyrka den anläggning för uppfödning av försöksdjur som fabriksverket

har begärt medel för. Anläggningen skulle uppenbarligen täcka ett

behov men innan det tillförlitligt har klarlagts hur stor avsättningen kommer

att bli av de djur som skulle produceras inom anläggningen kan anläggningens

räntabilitet inte bedömas.

Vid anmälan av ärenden som angår utgifter på tilläggsstat III till riksstaten

för budgetåret 1968/69 har jag tillstyrkt ett förslag från fabriksverket

om anslag för teckning av aktier i ett av fabriksverket förvärvat

företag, SMT Machine Company AB (prop. 1969: 105 bil. 3). Jag redogjorde

då för företaget och dess finansiering. Därvid anmälde jag att jag inte kunde

biträda fabriksverkets förslag att använda investeringsmedel -— 4 milj. kr.

för budgetåret 1968/69 och 1 milj. kr. för budgetåret 1969/70 — från fabriksverkets

investeringsanslag för företagets finansiering. Med hänsyn härtill bör

4 milj. ler. av de investeringsmedel som fabriksverket disponerar för budgetåret

1968/69 inte komma att utnyttjas.

Fabriksverket har hemställt om medel för en metodverkstad för experiment

och prov avseende produkter under tillverkning. Den föreslagna verkstaden

bör enligt min bedömning komma att få avsevärd användning och

ha stor produktionsekonomisk betydelse. Jag beräknar därför för nästa

budgetår 2,2 milj. kr. för att påbörja anläggningen.

Fabriksverket föreslår att produktionen av finkalibrig ammunition koncentreras

till Vanäsverken och att i samband därmed viss del av ammunitionshanteringen

flyttas över till Zakrisdalsverken. Åtgärderna, som medför

behov av vissa ombyggnader och maskininvesteringar, avses ingå som

ett led i de rationaliseringsåtgärder som kontinuerligt vidtas inom fabriksverket

i syfte att nedbringa kostnaderna. Jag finner de föreslagna åtgärderna

väl motiverade och beräknar i enlighet med fabriksverkets förslag 1,1

milj. kr. för att betala kostnaderna för dem.

Jag tillstyrker förslaget om nybyggnad av verkstadshall för markteleutrustning

vid centrala verkstaden Arboga. För att påbörja nybyggnaden

beräknar jag 600 000 kr. för nästa budgetår.

Fabriksverket förhandlar f. n. med representanter för Storstockholm och

för landstingen i Blekinge län och Östergötlands län om samarbete inom

tvätteriområdet. Om förhandlingarna med Blekinge läns landsting ger positivt

resultat, avser fabriksverket att bygga ut tvätteriet Karlskrona. Även

frågan om utökad tvättkapacitet inom storstockholmsområdet och inom

Östergötlands län är beroende på resultatet av de pågående förhandlingarna.

Fabriksverket hemställer likväl om sammanlagt 7 milj. kr. för åtgärder för

att lösa frågan om utökad tvättkapacitet inom de berörda områdena och

för projektering av nya tvätterier. För egen del anser jag att 3 milj. kr. bör

ge tillräckliga resurser för de undersökningar och projekteringar som det

här är fråga om. Jag förutsätter därvid att fabriksverket så snart förhandlingarna

har slutförts återkommer till Kungl. Maj :t i frågan.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

För ersättningsanskaffning av maskiner hemställs om sammanlagt 7,9

milj. kr. Eftersom beloppet motsvarar vad som beräknas komma att inbetalas

i form av avskrivningsmedel för maskiner för budgetåret 1968/69

har jag ingenting att erinra mot förslaget.

För smärre investeringsobjekt begärs sammanlagt 2,7 milj. kr. Jag har

ingenting att erinra mot detta förslag.

Fabriksverkets förslag i övrigt gäller nyanskaffning av maskiner för 4,6

milj. kr. samt fortsatt utbyggnad eller fullföljande av projekt, som riksdagen

har beslutat tidigare, för sammanlagt 10,4 milj. kr. Jag har ingenting

att erinra mot fabriksverkets förslag.

I detta sammanhang vill jag framhålla att fabriksverkets självfinansiering

enligt min mening bör öka. Detta syfte uppnås om fabriksverket medges

skriva av mer än vad gällande avskrivningsregler eljest skulle göra möjligt.

Storleken av bl. a. avskrivningsmedlen bestämmer nämligen i vilken

omfattning det investeringsanslag som jag här föreslår behöver tas i anspråk.

Jag föreslår därför att fabriksverket för nästa budgetår medges

skriva av 2 milj. kr. mer än verket enligt avskrivningsreglerna har rätt att

skriva av.

Av följande sammanställning framgår hur fabriksverkets investeringar

ungefärligt kommer att fördela sig på olika ändamål under nästa budgetår.

Sammanställningen visar även den beräknade medelsförbrukningen 1968/

69.

Större investeringsobjekt..............

Övriga investeringar..................

Diverse och oförutsett.................

Summa

1967/68

1968/69

1969/70

Utfall

Beräknat

(milj. kr.)

Verket Dep. chefen

28,5

38,2

25,0 17,3

6,8

15,6

20,2 19,2

0,2

0,6

1,0 1,0

35,5

54,4

46,2 37,5

Anslagsbehållningen per den 1 juli 1968 uppgick till ca 3,6 milj. kr.

Tillsammans med för innevarande budgetår anvisade anslag, 59,1 milj. kr.,

utgör den för detta budgetår disponibla anslagssumman 62,7 milj. kr. Medelsförbrukningen

under innevarande budgetår beräknar jag till 54,4 milj.

kr. eller som jag har angett i det föregående — 4 milj. kr. mindre än

fabriksverket har beräknat. Vid budgetårets slut kommer behållningen därmed

att uppgå till ca 8,3 milj. kr.

Anslagsbeloppet för budgetåret 1969/70 bör på sedvanligt sätt beräknas

med en marginal om 10 % utöver investeringsramen för att möjliggöra en

av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbrukningen.

Med hänsyn härtill och till den beräknade behållningen under anslaget

vid utgången av innevarande budgetår förordar jag ett anslagsbelopp

av 33 milj. kr.

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Av följande sammanställning framgår anvisade resp. förordade anslagssummor

för fabriksverkets fond samt beräknad medelsförbrukning under

budgetåren 1968/69 och 1969/70.

Anslag och medelsförbrukning budgetåren 1968/69 och 1969/70 (milj. kr.)

Behållning

1/7 1968

Anslag

1968/69

Medelsför-

brukning

1968/69

Medelsför-

brukning

1969/70

Anslag

1969/70

3,6

59,1

54,4

37,5

33,0

Den ändrade organisation av huvudkontoret som fabriksverket har genomfört

inom ramen för den av riksdagen beslutade omorganisationen av

verket är motiverad av verkets inriktning mot civil produktion och den

därav betingade nödvändigheten att i större utsträckning än tidigare satsa

på produktutveckling. Dessa omständigheter medför behov av att samla

ansvaret för teknisk utveckling och produktion hos en tjänsteman. Fabriksverket

har föreslagit att en tjänst som är förenad med sådant ansvar

inrättas i utbyte mot den nu befintliga tjänsten för överdirektör. Vissa

viktiga administrativa uppgifter som har åvilat överdirektören övertas av

generaldirektören.

Den föreslagna förändringen innebär att verkets ledningsorganisation

blir effektivare och bättre anpassad till de nya verksamhetsgrenar som är

under uppbyggnad, vilket jag finner vara väl motiverat. Jag har därför

ingenting att erinra mot förslaget. Tjänsten för teknisk direktör bör vara

extra ordinarie och ha samma lönegradsplacering som överdirektör stjänsten.

Jag förordar alltså att en tjänst för teknisk direktör i Ce 3 inrättas vid

försvarets fabriksverk i utbyte mot nuvarande överdirektörstjänst.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen att

a) till Byggnader och utrustning för försvarets fabriksverk

för budgetåret 1969/70 under försvarets fabriksverks fond

anvisa ett investeringsanslag av 33 000 000 kr.,

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad jag

har förordat i det föregående inrätta en tjänst för teknisk

direktör i Ce 3 vid försvarets fabriksverk.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

in. FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND

Kasernbyggnaders delfond

6. Markförvärv för övningsfält m. m.

1967/68 Nettoutgift . . 21 026 832 Outnyttjat belopp . . 7 652 464

1968/69 Anslag ... 16 871 000

1969/70 Förslag .... 17 600 000

Från anslaget betalas markförvärv för nya övnings- och skjutfält och

för utvidgning av befintliga fält för samtliga tre försvarsgrenar, markförvärv

för flygfält och inlösen av flygbullerstörda fastigheter, förvärv av annan

fast egendom som ligger i omedelbar anslutning till av staten ägd fastighet

eller behövs för förråd eller dylikt samt oförutsedda utgifter i samband

med markförvärv.

Fortifikationsförvaltningen

För budgetåret 1969/70 beräknar fortifikationsförvaltningen medelsförbrukningen

under anslaget till 17,6 milj. kr. Förvaltningen föreslår att anslaget

för budgetåret 1969/70 förs upp med 18 milj. kr.

Fördelningen av medelsbehovet framgår av följande sammanställning.

Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

Markf örvärvsobj ekt

A. Armén

1. I 4,

A 1. Utvidgning av Linköpings garnisons övningsfält.................... 900

2. I 5,

A 4. Utvidgning av Östersunds garnisons övningsfält..................... 300

3. I 11. Nytt skjutfält vid Kosta......................................... 3 000

4.113. Utvidgning av övningsfältet i Falun............................... 500

5. I 14. Utvidgning av Marma skjutfält................................... 1 000

6. I 20. Utvidgning av handövningsfältet och förvärv av nytt skjutfält vid

Umeå.......................................................... 2 500

7. I 21. Utvidgning av skjutfältet vid Tjämmyren och övningsfältet i Sollefteå 500

8. P 4. Utvidgning av pansarövningsfältet vid Skövde...................... 1100

9. P 4. Utvidgning av pansarskjutfältet vid Kråk.......................... 1 400

10. P 7. Utvidgning av skjutfältet vid Kabusa............................. 1 100

11. A 7. Utvidgning av Tofta skjutfält.................................... 200

12. Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter................ 3 000

Summa A 15 500

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 97

Medelsför
brukning
Markförvärvsobjekt

(1 000-tal kr.)

B. Marinen

13. BK. Utvidgning av övningsfältet vid Rosenholm........................ 800

14. Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter................ 800

Summa B 1 600

C. Flygvapnet

15. Inlösen av flygbullerstörda fastigheter............................. 700

16. Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter................ 800

Summa C 1 500

Summa A—G 18 600

Reducering av medelsbehovet 1 000

Beräknat medelsbehov 17 600

1. 1965 års riksdag (prop. 1965:28, SU 45, rskr 151) fattade beslut om

utvidgning av Linköpings garnisons övningsfält med ett område om ca

190 ha. För budgetåret 1965/66 anvisades för ändamålet 1,3 milj. kr. utanför

det militära försvarets ram. Förhandlingarna med markägarna har

ännu inte kunnat slutföras. Fortifikationsförvaltningen räknar med att

kostnaderna för förvärvet med hänsyn till markvärdesstegringen kommer

att gå upp till minst 1,8 milj. kr. Av utvidgningsområdet har hittills

ca 150 ha förvärvats.

2. 1965 års riksdag (prop. 1965: 158, SU 172, rskr 410) fattade beslut om

utvidgning av Östersunds garnisons övningsfält genom markbyte mellan

staten och Östersunds stad. I samband därmed redovisades en mellan försvarets

fastighetsnämnd och Östersunds stad träffad principöverenskommelse

om intressegräns mellan å ena sidan mark som avses för stadens

fortsatta utbyggnad och å andra sidan mark som reserveras för militär

övningsverksamhet. Med de enskilda fastighetsägarna inom försvarets intresseområde

har överenskommits att förhandlingar om överlåtelse till staten

av deras fastigheter skall tas upp allt eftersom fastighetsägarna meddelar

de militära myndigheterna att de önskar sälja sina fastigheter. I enlighet

härmed har vissa fastigheter köpts in av fortifikationsförvaltningen.

Andra fastigheter är hembjudna till förvärv.

3. Chefen för armén har i samråd med chefen för marinen och fortifikationsförvaltningen

föreslagit markanskaffning för ett nytt skjutfält för

I 11 och marinens förband i Karlskrona.

Ill disponerar f. n. ett handövningsfält om ca 500 ha — kasernområdet

inräknat — beläget i anslutning till regementets kasernetablissement i Växjö

samt ett mindre skjutfält om ca 220 ha beläget vid Notteryd omkring 7 km

nordost om Växjö. Härtill kommer ett område om ca 90 ha på gamla exercisplatsen

Kronobergshed. Inget av dessa områden kan användas för att

7 —Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 110

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

genomföra de stridsskjutningar som ingår i regementets utbildningsprogram.

På Notterydsfältet har tidigare vissa begränsade skjutningar utförts.

Genom ökad fritidsbebyggelse omedelbart intill fältet har det blivit svårt

att över huvud använda fältet för skjutningar. För att genomföra stridsskjutningar

i förstärkt skyttepluton och skyt le kompani samt med pansarvärnsvapen

har regementet varit hänvisat till skjutfälten vid Skillingaryd,

Rinkaby och Ravlunda. Ett på kort tid arrenderat mindre markområde på

norra Öland med riskområde över havet har också använts, främst för skjutning

med pansarvärnsvapen. Skjutfälten vid Skillingaryd, Rinkaby och

Ravlunda är dock främst avsedda för andra förband, varför regementets

möjligheter att använda dessa fält är begränsade. Ill saknar därför i dagens

läge möjligheter att genomföra nödvändig utbildning i stridsskjutning.

Marinens förband i Karlskrona disponerar — förutom några mindre områden

— ett övningsfält vid Rosenholm norr om Karlskrona. Enligt beslut

av 1968 års riksdag (prop. 1968: 109, SU 124, rskr 282) skall detta fält utvidgas

från 260 ha till 660 ha. Denna utvidgning kommer att förbättra

handövningsmöjligheterna för Karlskrona garnison. Några möjligheter att

inom det utvidgade fältet genomföra de stridsskjutningar med skarp ammunition

som ingår i de marina förbandens grundutbildning föreligger

dock inte. Marinens förband i Karlskrona har alltså behov av ett stridsskjutningsfält.

Detta bör i princip ha samma omfattning som motsvarande fält

för ett infanteriförband.

Enligt chefens för armén förslag skall ett för I 11 och marinens förband

i Karlskrona gemensamt nytt skjutfält anskaffas i trakten av Kosta. Förslaget,

som ursprungligen avsåg endast ett område, har i samråd med försvarets

fastighetsnämnd utvidgats till att omfatta två alternativa områden.

Alternativ I är i sin helhet beläget i Ekeberga kommun strax öster om

Kosta samhälle och omfattar ca 2 900 ha, varav ca 1 700 ha domänmark av

kronoparken Kosta, 700 ha ecklesiastik mark och 500 ha privatägd mark.

Inom området är två familjer med sammanlagt 10 personer fast bosatta.

Alternativ II, som tillkommit på begäran av Ekeberga kommun, omfattar

ca 3 000 ha och innebär att skjutfältet förskjuts ca 1,5 km österut. Härigenom

utgår ca 430 ha domänmark i västra delen av alternativ I medan ca 500

ha tillkommer i nordost. Huvuddelen av det tillkommande området är belägen

inom Hälleberga kommun och tillhör ett bolag, vars samtliga aktier ägs

av domänverket. Inom området enligt alternativ II är endast en familj om

sammanlagt fem personer fast bosatt. Med hänsyn till avståndet från de

båda områdena till förbandens förläggningsorter (avståndet till Växjö är

ca 5,5 mil och till Karlskrona ca 9 mil) förutsätts enligt båda alternativen

att skjutfältet förses med ett läger för förläggning av de övande förbanden.

Över förslaget har försvarets fastighetsnämnd avgett yttrande. Nämnden

har vid sin utredning haft kontakt med länsmyndigheterna i länet samt

med Ekeberga och Hälleberga kommuner. Länsstyrelsen har förklarat sig

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

inte ha något att erinra mot att skjutfältet förläggs till ifrågavarande del av

länet. Länsstyrelsen anser att alternativ II har klart företräde framför alternativ

I och tillstyrker sålunda alternativ II. Lantbruksnämnden, överlantmätaren

och naturvårdsrådet i länet har samtliga tillstyrkt ett skjutfält

enligt alternativ II. Enligt överlantmätaren bör de delar av fältet som blir

belägna i Hälleberga kommun genom ägoutbyte (marköverföring) tillföras

Ekeberga kommun. Sistnämnda kommun har förklarat sig endast kunna

godta en förläggning av skjutfältet enligt alternativ II. Hälleberga kommun

har inte haft något att erinra mot alternativ II. Kommunen har uttalat önskemål

om att de vägar inom kommunen som berörs av skjutfältet, främst

riksväg 31, iståndsätts i samband med tillkomsten av fältet. Fastighetsnämnden

har vidare orienterat berörda markägare om den föreslagna markanskaffningen

och berett dem tillfälle att framföra sina synpunkter. Markägarna

har inte haft några erinringar av betydelse mot förslaget.

JDomänslyrelsen har i egenskap av ägare till mer än hälften av det föreslagna

området enligt de båda alternativen förklarat att verket inte vill

motsätta sig överflyttning respektive försäljning till försvaret av den i

alternativ II ingående domänmarken och bolagsmarken.

Riksantikvarieämbetet har i yttrande till länsstyrelsen anfört att ämbetet

tillstyrker anordnande av ett skjutfält på ifrågavarande plats. Ämbetet

förutsätter att en kulturhistorisk inventering för dokumentation och vissa

provundersökningar utförs på försvarets bekostnad.

Fastighetsnämnden anför för egen del att nämnden anser det vara styrkt

att ett starkt behov föreligger av ett nytt skjutfält för 111 och marinens

förband i Karlskrona. Föreslaget terrängområde öster om Kosta är enligt

nämndens mening lämpligt för avsett ändamål. Från övningssynpunkt är

de båda föreslagna alternativen likvärdiga. Nämnden förordar för sin del

alternativ II.

Det föreslagna förvärvsområdet består huvudsakligen av skogsmark.

Skogen är flerstädes av relativt låg värdeklass. Brukad åker förekommer i

mycket ringa omfattning. Från jordbrukssynpunkt blir därför verkningarna

av den föreslagna markanskaffningen obetydliga. De sociala verkningarna

i samband med tillkomsten av ett skjutfält synes bli mycket begränsade.

Den familj om fem personer som är fast bosatt inom området kan

dock endast övergångsvis medges bo kvar. Inom området finns ett fåtal

fritidshus.

Enligt chefens för armén förslag skulle en domänverket tillhörig skogsyrltesskola

vid Visjön väster om det föreslagna skjutfältsområdet, i vilken

undervisningen numera är nedlagd, jämte erforderlig mark övertas av försvaret

och användas som stomme till ett förläggningsläger. Ekeberga kommun

har motsatt sig detta med hänsyn till att terrängen runt Visjön är ett

lämpligt fritids- och turistområde och att skolan skulle vara ett utmärkt

centrum inom området. Fastighetsnämnden anser att kommunens önske
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1069

mål bör beaktas och avstyrker chefens för armén förslag i denna del. Enligt

nämndens mening bör lägret förläggas inom det föreslagna skjutfältets

gränser.

Fastighetsnämnden biträder överlantmätarens förslag att de delar av

skjutfältet som blir belägna i Hälleberga kommun tillförs Ekeberga kommun.

Med hänsyn till vad domänverket anfört om brandrisker inom det

föreslagna skjutfältet vill fastighetsnämnden vidare framhålla angelägenheten

av en betryggande organisation med hög beredskap för att förebygga

och hejda skogsbränder inom skjutfältet. Nämnden har också konstaterat

att riksväg 31 på en viss sträcka inom Hälleberga kommun befinner sig i

dåligt skick. Nämnden anser det angeläget att planerad ombyggnad av vägen

påskyndas. Man måste enligt nämnden utgå från att vissa större samövningar

kommer att genomföras i anslutning till det nya skjutfältet om

detta kommer till stånd. Det är då betydelsefullt att vägnätet i närheten av

fältet är i gott skick.

Fastighetsnämnden föreslår att erforderliga medel ställs till riksantikvarieämbetets

förfogande för kulturhistorisk inventering av det föreslagna

skjutfältsområdet.

Kostnaderna för att genomföra erforderliga markförvärv m. m. har fortifikationsförvaltningen

uppskattat till ca 4 milj. kr. Härvid har förvaltningen

utgått från att den del av det föreslagna skjutfältsområdet som utgör

domänmark kommer att i sedvanlig ordning föras över från domänfonden

till försvarets fastighetsfond.

4. 1967 års riksdag (prop. 1967: 110, SU 102, rskr 250) fattade beslut om

utvidgning av 113: s övningsfält i Falun med markområden om sammanlagt

425 ha. Förvärv av vissa delar av utvidgningsområdena har genomförts.

Förhandlingar om förvärv av återstående delar pågår.

5. 1967 års riksdag (prop. 1967: 110, SU 102, rskr 250) fattade principbeslut

om utvidgning av Marma skjutfält med ca 780 ha. Kungl. Maj:t har

sedermera bemyndigat fortifikationsförvaltningen att förvärva fastigheter

som är avsedda att ingå i den beslutade utvidgningen efterhand som de

erbjuds till inköp.

6. 1968 års riksdag (prop. 1968:109, SU 124, rskr 282) fattade beslut

om utvidgning av handövningsfältet för I 20 och K 4 och om anskaffning av

ett nytt skjutfält för de båda förbanden. Utvidgningsområdet för handövningsfältet

omfattar ca 365 ha. Skjutfältet, som ligger i omedelbar anslutning

till det utvidgade handövningsfältet, omfattar ca 2 100 ha. Kungl.

Maj :t har genom beslut den 13 juni 1968 tillsatt en särskild delegation,

Skjutfältsdelegationen Umeå, för att genomföra nödvändiga

markförvärv.

7. 1963 års riksdag (prop. 1963:109, SU 96, rskr 221) fattade beslut om

utvidgning av I 21 :s skjutfält vid Tjärnmyren och av regementets övningsfält

i Sollefteå. Utvidgningarna avsåg markområden om sammanlagt ca 215

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

ha. En fastighet har hittills förvärvats. Förberedande kontakter har tagits

med övriga markägare.

8. 1963 års riksdag (prop. 1963: 109, SU 96, rskr 221) fattade beslut om utvidgning

med ca 1 800 ha av pansarövningsfältet vid Skövde. Enligt beslutet

förutsattes att ytterligare mark nordost och öster om utvidgningsområdet

framdeles skulle förvärvas i den mån detta kunde ske genom frivilliga

förvärv och till skäligt pris. Vissa delar av denna mark har hittills

förvärvats. Därutöver har Kungl. Maj :t genom beslut den 28 oktober 1966

godkänt av fortifikationsförvaltningen träffade avtal om förvärv av vissa

fastigheter om sammanlagt ca 100 ha sydost om utvidgningsområdet samt

bemyndigat förvaltningen att förvärva ytterligare ca 50 ha. Hittills har

totalt ca 1 430 ha förvärvats.

9. Chefen för armén har lagt fram förslag om markanskaffning för att

utvidga P 4:s pansarskjutfält vid Kråk.

Ivråks skjutfält är beläget intill Vättern ca 4 km söder om Karlsborgs

samhälle och ca 1,5 km söder om F6:s område. Fältet omfattar ca 350 ha

med en bredd av ca 2,5 km och ett djup av ca 1,5 km. Vid skjutningar på

fältet utgör ett avsevärt vattenområde i Vättern ett i huvudsak sektorformat

riskområde med ett största djup av ca 15 km och en största bredd av ca

22 km. Fältet uppfyller inte de krav som numera måste ställas på ett pansarskjutfält.

Fältets begränsning såväl på djupet som på bredden medför

att de skjutande förbanden inte på ett fältmässigt sätt kan övergå från

marsch- eller manövergruppering till stridsgruppering. Stridsvagnsförbanden

kan inte ges tillfälle att skjuta på fältmässiga längre avstånd (ca 2 000

m). Skjutning kan endast ske med ett kompani åt gången. Detta medför

bl. a. att det är svårt att kunna ge förband inkallade till krigsförbandsövning

erforderlig stridsutbildning. Därtill kommer att fältet förutom av

P 4 med pansartruppskolan även används av flera andra förband och att

dessa förbands behov av att utnyttja fältet under senare år har ökat kraftigt

på grund av att det nya utbildningssystemet (VU 60) har börjat tillämpas.

Fältet har därigenom blivit alltmer otillräckligt. Extra kostnader uppkommer

i form av ersättning för skador på mark i enskild ägo. Markägarna utsätts

för intrång och obehag. För att tillgodose skjutbehovet bedöms det

med nuvarande markinnehav bli nödvändigt att väsentligt utvidga skjuttiderna,

vilket skulle medföra avsevärt ökat intrång för sjöfart, fiske och

fritidsseglation inom aktuella delar av Vättern.

Chefen för armén har utrett vilken mark som skulle behöva tillföras

skjutfältet för att tillgodose det mest trängande behovet främst för skjutningar

med pansarförband. Enligt utredningen behöver fältet utvidgas i

nordlig och nordvästlig riktning med ett område om ca 300 ha, varigenom

dess totala areal skulle komma att uppgå till 650 ha. Fältet skulle härigenom

få en största bredd av ca 3 km och ett djup av ca 3,5 km. Riskområdet

över Vättern skulle ökas endast obetydligt. Genom en sådan utvidgning

8 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 110

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

skulle utrymme skapas för gruppering på djupet av pansar förbanden och

dessa skulle därigenom ges tillfälle till fältmässiga framryckningar till

stridsställningar. Stridsvagnsförbanden skulle få möjligheter att skjuta på

långa avstånd. Den ökade bredden skulle möjliggöra stridsskjutningar med

två kompanier samtidigt. Större utbildningseffekt skulle erhållas. Möjligheter

skulle skapas att bygga ett åldersklassläger som redan har inplanerats

men t. v. fått anstå på grund av lokaliseringssvårigheter.

I sitt förslag har chefen för armén framhållit att, om den föreslagna utvidgningen

genomförs, ett ganska smalt område om ca 200 ha kommer att

finnas kvar mellan skjutfältets norra gräns och södra gränsen för F 6:s område.

Inom detta mellanområde, Gräsliultsområdet, måste man räkna med

betydande bullerstörningar för de boende. Chefen för armén utgår från att

även detta område på längre sikt bör inlösas, varigenom en ytterligare förbättring

av övningsbetingelserna skulle erhållas. Förvärv av fastigheter

inom området bör dock enligt chefen för armén f. n. endast komma till

stånd i den mån fastigheter bjuds ut till salu.

Försvarets fastighetsnämnd har avgett yttrande över chefens för armén

förslag. Nämnden har vid sin utredning haft kontakt med länsmyndigheterna

i länet samt med kommunerna i Karlsborgs kommunblock. Vidare

har nämnden orienterat berörda markägare om förslaget varvid dessa har

beretts tillfälle att framföra sina synpunkter.

Länsstyrelsen har i yttrande till fastighetsnämnden anfört att styrelsen

finner väsentliga fördelar vara att vinna främst från militär synpunkt men

även från allmän synpunkt av en utvidgning av skjutfältet. Från jordbruks-,

skogsbruks- och naturvårdssynpunkt synes enligt länsstyrelsens uppfattning

hinder inte föreligga mot en lösning av skjutfältsfrågan enligt förslaget.

Uppkommande trafikfrågor borde kunna lösas i samarbete med

vägverket. Eventuella nackdelar för trafiken på Vättern på grund av den

obetydliga utvidgningen av riskområdet i Vättern torde få accepteras. Länsstyrelsen

tillstyrker därför utvidgningsförslaget men endast under förutsättning

att vissa berättigade önskemål från kommunalt håll tillgodoses.

Dessa önskemål avser bl. a. tillgång till mark för tätorten Karlsborgs fortsatta

expansion, statligt bidrag till utvecklingsplanering inom kominunblocket,

höjd bostadslånekvot motsvarande den avgång av bostäder som

utvidgningen kommer att medföra samt samarbete mellan de militära och

kommunala myndigheterna för att främja näringslivets utveckling i orten

och därigenom kompensera bl. a. bortfallet av arbetstillfällen och minskning

av skatteunderlaget genom skjutfältsutvidgningen.

Vid fastighetsnämndens överläggningar med kommunernas representanter

har dessa framfört i allt väsentligt samma synpunkter som i länsstyrelsens

yttrande i fråga om verkningarna för kommunblocket och om behovet

av erforderliga åtgärder. Mölltorps kommun har i särskild skrivelse till

nämnden ytterligare understrukit främst de ekonomiska konsekvenserna

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kiincjl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 103

för kommunen av utvidgningen. Kommunen ifrågasätter om inte det i nuläget

tillgängliga skjutfältsområdet kan omdisponeras på sådant sätt att de

av chefen för armén uppställda kraven i viss mån uppfylls utan att någon

utvidgning kommer till stånd.

I fråga om de enskilda markägare som berörs av utvidgningsförslaget

anför fastighetsnämnden att chefens för armén förslag ursprungligen berörde

ca 30 markägare. Av dessa har tio begärt hos fortifikationsförvaltningen

att deras fastigheter skall inlösas av staten. Sju av dessa fastigheter

— huvudsakligen bostadsfastigheter — är belägna alldeles intill den nuvarande

skjutfältsgränsen och störda av buller. De har därför inlösts av

förvaltningen. De tre andra är belägna på sådant sätt att förhandlingarna

om förvärv har ansetts böra anstå i avvaktan på behandlingen av chefens

för armén förslag om utvidgning av skjutfältet. Av de återstående 20 markägarna

har tio i gemensam skrivelse till fastighetsnämnden motsatt sig

utvidgningsför slaget och förklarat att de inte frivilligt går med på försäljning

av sina fastigheter då de härigenom skulle berövas sina utkomstmöjligheter.

Även dessa markägare har ifrågasatt om det inte finns möjligheter

att omdisponera övningsverksamheten på det nuvarande skjutfältet så att

man kan få bättre utbildningsmöjligheter.

Fastighetsnämnden anmäler vidare att 36 personer som är bosatta inom

Gräshultsområdet har protesterat mot utvidgningsförslaget i skrivelse till

nämnden. I skrivelsen anförs att utvidgningen skulle innebära ett ständigt hot

om ytterligare intrång för dem som är bosatta inom området samt att fastighetsägarna

skulle förorsakas ekonomisk förlust genom att fastigheterna

skulle minska i värde på grund av närheten till skjutfältet. Vidare anförs

att utvidgningen är onödig och att den militära övningsverksamheten bör

kunna tillgodoses på ett sätt som medför mindre intrång för dem som bor

i trakten.

Med anledning av de från flera håll framförda synpunkterna om möjligheterna

att på annat sätt än genom den föreslagna utvidgningen förbättra

de otillfredsställande utbildningsmöjligheterna på Kråks skjutfält har fastighetsnämnden

inhämtat yttrande från chefen för armén. I yttrandet

konstateras att det inte föreligger några möjligheter att få tillfredsställande

utbildningsbetingelser på annat sätt än genom utvidgning av skjutfältet.

För egen del anför fastighetsnämnden att nämnden anser det helt klarlagt

att Kråks skjutfält är för litet för att erbjuda tillfredsställande betingelser

för den viktiga del av utbildningen vid P 4 med pansartruppskolan

som utgörs av skarpskjutningar från stridsvagnarna. Nämnden har

blivit övertygad om att något realistiskt alternativ för att åstadkomma de

behövliga förbättringarna i utbildningsbetingelserna, t. ex. genom att flytta

skjutningarna till annan plats inom södra delarna av landet, inte står att

finna. Att öka utbildningskapaciteten genom att förlägga skjutningar även

till andra tider på dygnet än som nu används anser nämnden inte vara en

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

realistisk utväg med hänsyn till det allvarliga intrång som detta skulle medföra

främst för sjöfarten och fisket i Vättern.

Beträffande verkningarna för kommunblocket av utvidgningen anför

fastighetsnämnden bl. a. följande. Nämnden vill i fråga om de av kommunerna

uttalade farhågorna för minskade skatteintäkter genom bortfall

av arbetstillfällen inom jordbruksnäringen framhålla dels att det ÖA^ervägande

antalet berörda fastigheter utnyttjas huvudsakligen som bostadsfastigheter,

dels att ett betydande antal av ägarna har uppnått relativt hög

ålder. Det synes inte osannolikt att åtskilliga av fastighetsägarna efter inlösen

av deras fastigheter föredrar att flytta in till närmaste tätort, Karlsborg

eller Mölltorp. Beträffande expansionsutrymme för centralorten Karlsborg är

enligt Arad nämnden har erfarit chefen för armén och fortifikationsförvaltningen

beredda att tillgodose detta behov genom att friställa huvuddelen av

den s. k. Norra Skogen i anslutning till tätortens norra del från militär verksamhet.

Detta område, som är välbeläget och mycket attraktivt för bebyggelse,

utgör ett naturligt utvecklingsområde för Karlsborg. Det omfattar

ca 175 ha. Fastighetsnämnden anser det från såväl allmänt samhällelig som

försvarets synpunkt angeläget att en fortsatt utveckling inom kommunblocket

säkerställs. Nämnden förutsätter att ett samarbete kommer till

stånd mellan de kommunala och de militära myndigheterna i hithörande

frågor. Enligt nämndens åsikt bör statsbidrag kunna lämnas för en utvecklingsplanering

som omfattar hela kommunblocket. Nämnden finner det

angeläget att länet och kommunblocket tillförsäkras bostadslånekvot för

ett ökat bostadsbyggande som ersättning för den avgång av bostäder som

skjutfältsutvidgningen innebär. Sammanfattningsvis uttalar nämnden att

de direkta olägenheterna för kommunerna av den föreslagna utvidgningen

knappast kan anses vara betydande.

Verkningarna från jordbrukspolitisk synpunkt blir enligt fastighetsnämndens

mening obetydliga. Ca 140 ha av utvidgningsområdet utgör åker

medan återstoden utgörs av skogsmark och ÖATig mark. Endast två av de

berörda fastigheterna kan betecknas som fullständiga jordbruk med förutsättningar

för fortsatt jordbruksdrift på längre sikt. När det gäller de

sociala konsekvenserna konstaterar nämnden att inom utvidgningsområdet

är bosatta 32 personer, av vilka 13 är äldre än 60 år. I många fall är bostadshusen

i mindre gott skick. Nämnden har kommit till den uppfattningen

att åtskilliga fastighetsägare är beredda att sälja sina fastigheter.

I vissa fall måste man dock räkna med att personliga omställningssvårigheter

uppkommer till följd av skjutfältsutvidgningen. Det synes huvudsakligen

gälla de fall där vederbörande fastighetsägare helt eller delvis har

sin utkomst av jordbruk. Lantbruksnämnden i länet torde böra medverka

till att de som så önskar kan få nya gårdar.

Det nuvarande skjutfältet och östra delen av utvidgningsområdet korsas

av en allmän väg Karlsborg—Mölltorp. Vägen är dock inte den bästa eller

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

närmaste förbindelsen mellan de båda samhällena. Den ökade övningsverksamheten

på skjutfältet torde i stor utsträckning omöjliggöra allmän trafik

på vägen. Det bör därför enligt fastighetsnänmden övervägas att dra in

vägen som allmän väg. Överläggningar härom och om anordnande av annan

utfartsmöjlighet för dem som skulle beröras av vägindragningen bör komma

till stånd mellan de militära myndigheterna och vederbörande länsmyndigheter.

Fastighetsnänmden, som ägnat särskild uppmärksamhet åt denna

fråga, anser att en tillfredsställande lösning bör kunna erhållas.

Fastighetsnämnden anser att olägenheterna av den föreslagna utvidgningen

inte är av sådan omfattning att det kan övervägas att av detta skäl

underlåta att tillgodose det betydelsefulla riksintresse som det här är fråga

om.

Vad beträffar det s. k. Gräshultsområdet anser fastighetsnämnden att det

inte finns anledning att från försvarets sida göra gällande några krav på

markförvärv inom detta område. Med hänsyn till områdets för bullerstörningar

relativt utsatta läge mellan skjutfältet och F 6 anser nämnden det

från skälighetssynpunkt nödvändigt att staten i samband med ett beslut

om utvidgningen utfäster sig att lösa in sådana fastigheter inom området

vilkas ägare framställer önskemål om inlösen.

Med hänsyn till vad som har kommit fram vid fastighetsnämndens utredning

tillstyrker nämnden utvidgning av Kråks skjutfält i enlighet med

chefens för armén förslag. Nämnden förutsätter att i samband med beslut

om utvidgningen staten förklarar sig beredd att lösa in fastigheter inom

Gräshultsområdet i den mån vederbörande ägare själva begär inlösen och

överenskommelse om löseskillingen kan träffas. Vidare förutsätter nämnden

att huvuddelen av området i Norra Skogen friställs från militär verksamhet

för att säkerställa expansionsutrymme för tätorten Karlsborg. I övrigt

förutsätts att allmänheten skall ha tillgång till det utvidgade skjutfältet

under dagar då skjutningar inte pågår samt att farliga delar av fältet utmärks

och avspärras på tillfredsställande sätt.

Kostnaderna för att genomföra den föreslagna utvidgningen har fortifikationsförvaltningen

uppskattat till 3 milj. kr. Härvid har förvaltningen

räknat med att även vissa fastigheter inom det s. k. Gräshultsområdet måste

lösas in.

10. 1968 års riksdag (prop. 1968: 109, SU 124, rskr 282) fattade beslut

om utvidgning av P 7 :s skjutfält vid Kabusa i närheten av Ystad. Utvidgningen

beräknas komma att omfatta ca 130 ha under förutsättning att

vissa markbyten kan genomföras i samband med markförvärven. Förhandlingar

med markägarna pågår.

11. Utvidgning av Tofta skjutfält ansågs redan år 1956 nödvändig för

att möjliggöra från övningssynpunkt godtagbara artilleriskjutningar. Fältet

omfattande då ca 1 700 ha men bedömdes böra ha en omfattning av

minst 2 650 ha. I samråd med chefen för armén har fortifikationsförvalt
-

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

ningen sedermera förvärvat sådana inom det avsedda utvidgningsområdet

belägna fastigheter som bär bjudits ut till salu. Förvärven har vid olika

tillfällen underställts Kungl. Maj :ts prövning då så har påkallats med

hänsyn till köpeskillingarnas storlek. Hittills har förvärvats ca 650 ha.

Återstående planerade förvärv omfattar ca 300 ha.

13. 1968 års riksdag (prop. 1968: 109, SU 124, rskr 282) fattade beslut

om utvidgning med ca 400 ha av marinens övningsfält vid Rosenholm utanför

Karlskrona. Förhandlingar med markägarna inom utvidgningsområdet

pågår.

15. Beslut om inlösen av vissa för flygbuller utsatta fastigheter fattades

år 1965 (prop. 1965: 28, SU 45, rskr 151). För budgetåret 1965/66 anvisade

riksdagen för ändamålet 5 milj. kr. Efter förslag i prop. 1967: 110

(SU 102, rskr 250) och prop. 1968: 109 (SU 124, rskr 282) har riksdagen

sedermera anvisat ytterligare 2 resp. 1 milj. kr. Hittills har sålunda anvisats

totalt 8 milj. kr. för ändamålet.

12, 14, 16. För diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter

beräknar fortifikationsförvaltningen sammanlagt 4,6 milj. kr., varav 3 milj.

kr. för armén och 800 000 kr. för vardera marinen och flygvapnet. Under

dessa delposter har sammanförts sådana mindre förvärvsobjekt för vilka

kostnaderna beräknas inte överstiga 300 000 kr. Medlen avses vidare för

dels oförutsedda utgifter i samband med genomförandet av beslutade markförvärv,

såväl vid frivilliga uppgörelser som i samband med expropriation,

dels smärre kompletteringar av försvarets fastighetsbestånd, dels mindre

utgiftsrester för vissa inte helt slutförda markförvärv m. in., dels förvärv

av mark som kompensation för markområden som har avståtts för bostadsbebyggelse

o. d., dels förvärv av salubjudna fastigheter inom sådana områden

som enligt principbeslut av statsmakterna skall tillföras försvaret

men för vilkas förvärv någon särskild medelsanvisning inte har skett.

Departementschefen

Chefen för armén har i samråd med chefen för marinen och fortifikationsförvaltningen

lagt fram förslag att anordna ett nytt skjutfält i trakten

av Kosta för 111 och för marinens förband i Karlskrona. Förslaget innebär

förvärv av mark med en sammanlagd areal av ca 3 000 ha. Vidare föreslås

att en domänverket tillhörig skogsyrkesskola vid Visjön väster om det

föreslagna skjutfältsområdet förs över till försvaret och används som stomme

i ett läger för förläggning av de övande förbanden. Av utredningen framgår

att I 11 :s nuvarande skjutfält vid Notteryd, som omfattar endast ca 220

ha, är helt otillräckligt för de stridsskjutningar som ingår i regementets

utbildningsprogram. Utvidgning av fältet kan inte ske av hänsyn till civila

intressen. Regementets möjligheter att använda andra befintliga skjutfält

inom rimligt aystånd är begränsade. Regementet saknar sålunda i dagens

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

läge möjligheter att genomföra nödvändig utbildning i stridsskjutning. Det

är därför nödvändigt att anskaffa ett nytt skjutfält för regementet.

Enligt det nya systemet för värnpliktsutbildning (VU 60) skall stridsskjutning

med skarp ammunition ingå i de marina förbandens utbildning.

Vid Karlskrona garnison finns ett övningsfält, Rosenholmsfältet, vilket efter

år 1968 beslutad utvidgning kommer att omfatta en areal av ca 660 ha.

Detta fält är i huvudsak avsett för handövningar och otillräckligt för stridsslcjutningar.

Marinens förband i Karlskrona har alltså behov av ett särskilt

stridsskjutningsfält.

Förslaget till markanskaffning för ett gemensamt skjutfält för 111 och

de marina förbanden i Karlskrona omfattar två alternativa områden med

i stort sett samma lokalisering. I likhet med försvarets fastighetsnämnd

anser jag att det som alternativ II betecknade området är det lämpligaste

för det avsedda ändamålet. Konsekvenserna från social synpunkt av utvidgningen

blir obetydliga. Varken länsstyrelsen eller de berörda kommunerna,

Ekebcrga och Hälleberga, har haft något att erinra mot att ett skjutfält

anordnas inom området. Jag förordar därför den föreslagna markanskaffningen.

Däremot kan jag inte biträda förslaget att använda domänverkets

skogsyrkesskola vid Visjön för det planerade förläggningslägret.

Lägret bör förläggas inom skjutfältet. Kostnaderna för erforderliga markförvärv

har fortifikationsförvaltningen uppskattat till 4 milj. kr., varvid

har förutsatts att den i skjutfältsområdet ingående domänmarken förs

över från domänverkets fond till försvarets fastighetsfond. Jag föreslår att

3 milj. kr. beräknas för ändamålet för nästa budgetår.

Chefen för armén har lagt fram förslag att utvidga P4:s skjutfält vid

Kråk söder om Karlsborgs samhälle. Förslaget innebär förvärv av mark

med en sammanlagd areal av ca 300 ha. Av utredningen framgår att skjutfältet,

som används av, förutom P 4 med pansartruppskolan, flera andra

förband och skolor, i sin nuvarande omfattning inte uppfyller de krav som

numera måste uppställas på ett pansarskjutfält. Detta innebär bl. a. att

det inte är möjligt att ge förband som är inkallade till krigsförbandsövning

nödvändig stridsutbildning. Försvarets fastighetsnämnd anser att

det inte finns något realistiskt alternativ till den föreslagna utvidgningen

för att åstadkomma de behövliga förbättringarna i utbildningsbetingelserna.

Enligt min mening är det angeläget att en utvidgning av skjutfältet kommer

till stånd.

I likhet med fastighetsnämnden och chefen för armén anser jag att den

föreslagna utvidgningsmarken är lämplig för det avsedda ändamålet. Vissa

olägenheter kan beräknas uppkomma för de berörda kommunerna och för

dem som bor inom och norr om utvidgningsområdet. För kommunernas del

kan utvidgningen medföra minskade skatteintäkter genom bortfall av

arbetstillfällen. Det kan uppstå problem när det gäller att ersätta bortfallet

av bostäder inom utvidgningsområdet. De direkta olägenheterna

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr ilo år 1969

för kommunerna synes dock inte bli alltför betydande. De torde i inte

oväsentlig utsträckning kunna undanröjas eller minskas genom ett nära

samarbete mellan vederbörande militära och civila myndigheter. Jag förutsätter

att ett sådant samarbete kommer till stånd i syfte att säkerställa

en fortsatt utveckling inom Karlsborgs kommunblock. I likhet med fastighetsnämnden

utgår jag från att de militära myndigheterna kommer att friställa

det s. k. Norra Skogen-området från militär verksamhet för att tillgodose

Karlsborgs behov av utrymme för expansion.

Inom utvidgningsområdet bor sammanlagt 32 personer. Fastighetsnämnden

har vid sin utredning kommit till den uppfattningen att åtskilliga

fastighetsägare är beredda att sälja. Många fastighetsägare inom utvidgningsområdet

har hembjudit och i de flesta fall även sålt sina fastigheter

till fortifikationsförvaltningen. Man måste dock räkna med att personliga

omställningssvårigheter uppkommer, främst i sådana fall där vederbörande

fastighetsägare helt eller delvis har sin utkomst av jordbruk. Från

myndigheternas sida torde dock åtgärder kunna vidtas som minskar dessa

svårigheter. Bl. a. torde lantbruksnämnden kunna medverka till att anskaffa

nya gårdar åt dem som önskar förvärva sådana.

Vad angår det s. k. Gräshultsområdet mellan skjutfältet och F6:s område

anser jag i likhet med fastighetsnämnden dels att det inte finns

anledning att från försvarets sida göra gällande några krav på markförvärv

inom detta område, dels att staten med hänsyn till områdets för bullerstörningar

utsatta läge bör utfästa sig att lösa in sådana fastigheter inom området

vilkas ägare önskar inlösen.

Olägenheterna av den föreslagna utvidgningen kan inte anses få sådan

omfattning att de bör utgöra hinder för genomförandet av den för utbildningen

inom försvaret angelägna åtgärd som utvidgningen innebär. Jag

förordar därför att utvidgningen genomförs. Kostnaderna för genomförandet

har fortifikationsförvaltningen uppskattat till 3 milj. kr., varvid förvaltningen

räknat med inlösen i viss utsträckning av fastigheter även inom

Gräshultsområdet. Jag föreslår att 1,4 milj. kr. beräknas för nästa budgetår.

Jag har tidigare i prop. 1965: 28 (s. 8) och prop. 1967: 110 (s. 128) anfört

atf jag anser att staten bör vara beredd att lösa in fastigheter som på grund

av flygbuller inte kan bebos utan påtagliga olägenheter. Den av Kungl.

Maj :t år 1965 tillsatta flygplatsbullerdelegationen, som haft till huvudsaklig

uppgift att lösa in vissa flygbullerstörda fastigheter vid de flottiljer

som angavs i prop. 1965: 28, har i september 1968 anmält att delegationen

slutfört sitt uppdrag. Delegationen har löst in fastigheter till ett

sammanlagt värde av i runt tal 6,5 milj. kr. Jag räknar med att behov

av medel kommer att föreligga även nästa budgetår för inlösen genom fortifikationsförvaltningens

försorg av ytterligare flygbullerstörda fastigheter.

Jag föreslår att 700 000 kr. beräknas för ändamålet för nästa budgetår.

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1969

Samtliga övriga av fortifikationsförvaltningen särskilt upptagna markförvärvsobjekt,

för vilka medel har beräknats för nästa budgetår, har tidigare

varit föremål för beslut av riksdagen eller Kungl. Maj :t. Därutöver har

fortifikationsförvaltningen för diverse mindre markförvärv och oförutsedda

utgifter beräknat 3 milj. kr. för armén och 800 000 kr. för vardera marinen

och flygvapnet.

Som jag har anfört inledningsvis har fortifikationsförvaltningen beräknat

medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 17,6 milj. kr.

Jag biträder fortifikationsförvaltningens förslag. Jag förordar att medel för

nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Investeringsplan

(1 000-tal kr.)

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Objekt

1.4 1967

1.4 1968

Faktisk

tom

1967/68

Beräknad för

1968/69

1969/70

A. Armén

1. 14, A 1. Utvidgning av Linköpings

garnisons övningsfält.............

1 800

1 800

906

900

2. I 4, InfSS. Förvärv av vissa fastighe- ter i anslutning till Prästtomta skjut- fält............................

600

600

3. I 5, A 4. Utvidgning av Östersunds

garnisons övningsfält.............

1 000

1 000

270

300

300

4. I It. Nytt skjutfält vid Kosta.....

—

4 000

—

—

3 000

5. 113. Utvidgning av övningsfältet i

Falun..........................

2 500

2 500

594

1 300

500

6. 114. Utvidgning av Marma skjut- fält ............................

3 500

3 500

397

1 200

1 000

7. 116. Utvidgning av skjutfältet vid

Nyårsåsen......................

1 900

1 900

659

1 241

8. 117. Utvidgning av övningsfältet i

Uddevalla......................

600

1 300

1 300

9. 120. Utvidgning av handövnings- fältet och förvärv av nytt skjutfält

vid Umeå.......................

7 000

7 000

3 500

2 500

10. I 21. Utvidgning av skjutfältet vid

Tjärnmyren och övningsfältet i Sol- lefteå ...........................

1 200

1 200

30

500

500

11. P 4. Utvidgning av pansarövnings- fältet vid Skövde................

13 500

13 500

10 444

1 956

1 100

12. P 4. Utvidgning av pansarskjutfäl- tet vid Kråk....................

3 000

1 400

13. P 7. Utvidgning av pansarövnings- fältet vid Revinge................

29 400

29 400

29 041

359

14. P 7. Utvidgning av skjutfältet vid

Kabusa.........................

2 800

2 800

1 700

1 100

15. A 7. Utvidgning av Tofta skjutfält

1 400

1 400

694

506

200

16. Diverse mindre markförvärv och

oförutsedda utgifter..............

—

—

—

2 438

3 000

Summa A

66 600

74 900

43 035

16 900

15 500

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1969

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Objekt

1.4 1967

1.4 1968

Faktisk

tom

1967/68

Beräknad för

1968/69

1969/70

B. Marinen

17. BK. Utvidgning av övningsfältet vid

2 000

800

Rosenholm......................

2 800

2 800

—

18. KA 1. Utvidgning av övnings- och

2 190

skjutfältet vid Myttinge..........

7 000

6 300

4 110

—

19. Diverse mindre markförvärv och

710

800

oförutsedda utgifter..............

—

—

—

Summa B

9 800

9 100

4 110

4 900

1 600

C. Flygvapnet

2 800

534

2 266

i 20. F 15. Ny skolmålplats vid Tönnebro.

2 700

—

21. Inlösen av flygbullerstörda fastighe-

934

700

ter.............................

8 000

8 000

6 366

22. Diverse mindre markförvärv och

800

oförutsedda utgifter..............

—

—

—

500

Summa C

10 700

10 800

6 900

| 3 700

1 500

Summa A—C

87 100

94 800

54 045

25 500

18 600

Reducering av medelsbehovet

—

—

—

2 500

| 1 000

Beräknat medelsbehov

—

—

—

| 23 000

17 600

A nslagsberäkning

(1 OOO-tal kr.)

Medelslillgång

Outnyttjat belopp 1.7.1968

Anslag för 1968/69........

Anslag för 1969/70 (förslag)

Summa 42 123 Summa

Beräknad medelsförbrukning

7 652 1968/69............. 23 000

16 871 1969/70.................... 17 600

17 600 Beräknat outnyttjat belopp

30.6.1970................. 1 523

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) medge att nytt skjutfält för 111 och marinens förband

i Karlskrona får anskaffas och att P 4:s skjutfält vid

Kr åk får utvidgas i enlighet med vad jag har angett i det

föregående,

b) till Markförvärv för övningsfält m. m. för budgetåret

1969/70 anvisa ett investeringsanslag av 17 600 000 kr.

s. 111 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

111

VIII. DIVERSE KAPITALFONDER

1. Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner för försvaret

1969/70 Nytt anslag (förslag) ........ 15 000 000

I prop. 1969: 1 (bil. 9 s. 104) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att

lämna beställningsbemyndigande och anvisa medel för investeringar i datamaskinutrustning

som skall värderas in i statens datamaskinfond. Härvid

inberäknades inte behoven för anskaffning av utrustning till försvaret.

Jag har i det föregående hemställt att Kungl. Maj:t skall föreslå riksdagen

att inrätta en försvarets delfond av statens datamaskinfond. I detta

sammanhang vill jag anmäla behoven av bemyndigande och medel för anskaffningar

till delfonden.

Värdet av den datamaskinutrustning som behöver anskaffas till delfonden

under budgetåren 1969/70 och 1970/71 kan enligt vad jag har inhämtat

från försvarets rationaliseringsinstitut uppskattas till 41,6 milj. kr.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 10 januari och den 7 mars 1969 medgett

att viss datamaskinutrustning får beställas för värnpliktsverket och

för försvarets forskningsanstalt. Utgifterna härför under budgetåret 1968/

69 skall förskottsvis bestridas från anslaget till vissa signalförbindelser

resp. till forskningsverksamhet.

Jag förordar att bemyndigande att beställa datamaskinutrustning för

41,6 milj. kr. under budgetåren 1969/70 och 1970/71 inhämtas från riksdagen.

Bemyndigandebeloppet avser ändamål enligt följande sammanställning.

1969/70

1. Inköp av förhyrd dataanläggning vid försvarets materielverk (armématerielförvaltningenl

2. Utrustning för försvarets radioanstalt

3. Stansutrustning för regionala stanscentraler

1970/71

4. Utrustning för försvarets materielverk (flygmaterielförvaltningen)

5. Utrustning för värnpliktsverket

6. Utrustning för gemensam datadrift

V. Stansutrustning

Behovet av anslagsmedel under nästa budgetår bör beräknas med utgångspunkt

från betalningsutfallen för de nämnda anskaffningarna budgetåret

1969/70 (14,1 milj. kr.) vartill bör läggas 3,8 och 1,9 milj. kr för

återföring till anslaget Vissa signalförbindelser resp. Försvarets forsknings
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

112 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

anstalt: Forskningsverksamhet. Summan bör emellertid reduceras med

hänsyn till bl. a. svårigheten att ange vilken utrustning som kommer att

köpas och vilken som kommer att hyras. Jag föreslår att anslaget förs upp

med 15 milj. kr. Om ytterligare medel sedermera skulle behövas under budgetåret

torde anslag härför få begäras på tilläggsstat.

Medel för ifrågavarande ändamål bör beräknas inom ramen för det militära

försvaret.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att beställningar

av datamaskinutrustning till ett sammanlagt belopp av

41 600 000 kr. får läggas ut under budgetåren 1969/70 och

1970/71,

b) till Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner

för försvaret för budgetåret 1969/70 anvisa ett investeringsanslag

av 15 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Margit Edström

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 113

Innehållsförteckning

sid.

Militär sjukvårdens ledning...................................... 2

Försvarets delfond av statens datamaskinfond................... 38

Programbudget m.m. 41

Anslagsfrågor m. m............................................ 50

Driftbudgeten

Arméstaben .................................................. 52

Marinstaben .................................................. 55

Flygstaben.................................................... 57

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl................... 59

Anskaffning av flygmateriel m. m................................. 65

Militärområdesstaber: Förvaltningskostnader...................... 68

Militärområdesstaber med särskild budget........................ 69

Försvarets civilförvaltning ...................................... 70

Försvarets sjukvårdsstyrelse .................................... 72

Försök med gemensam datadrift ................................ 73

Civilförsvarsstyrelsen .......................................... 75

Anskaffning av civilförsvarsmateriel ............................ 77

Kapitalbudgeten

Byggnader och utrustning för försvarets fabriksverk 80

Organisationsförändring vid försvarets fabriksverk............... 91

Markförvärv för övningsfält in. m............................... 96

Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner för försvaret 111

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. SU 1969:104 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organisationsoch anslagsfrågor rörande försvaret, i vad avser kapitalbudgeten, jämte motioner. s. 1 i texten
  2. SU 1969:105 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående organisationsoch anslagsfrågor rörande försvaret, i vad avser driftbudgeten m. m., jämte motioner. s. 9 i texten