Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring i lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar, m. m

1969-05-09 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1969:117, Med förslag till lag om ändring i lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1969

1

Nr 117

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar

i rätten att utbekomma allmänna handlingar,

m. m.; given Stockholms slott den 9 maj 1969.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till

1) lag om ändring i lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i

rätten att utbekomma allmänna handlingar,

2) lag om ändring i rättegångsbalken.

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en förstärkning av sekretesskyddet inom den

statsunderstödda familjerådgivningen. Enligt förslaget skall handlingar i

familj erådgivningsärenden i princip inte kunna lämnas ut utan samtycke

av den rådsökande. Vidare skall kurator vid familjerådgivningsbyrå och

hans medhjälpare undantas från vittnesplikt på samma sätt som advokater,

läkare m. fl. och deras biträden. Ändringarna är avsedda att träda i kraft

den 1 januari 1970. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr in

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr ill år 1969

Förslag

till

Lag

om ändring i lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten

att utbekomma allmänna handlingar

Härigenom förordnas, att 14 § lagen den 28 maj 1937 om inskränkningar

i rätten att utbekomma allmänna handlingar1 skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

14 §.

Handlingar vilka av läkare eller

hos socialstyrelsen eller på läkares

eller styrelsens föranstaltande upprättats

till utredning i mål eller ärende

hos domstol eller i ärende som

avses i giftermålsbalken; handlingar

vilka upprättats vid psykologisk undersökning

som utförts för forskningsändamål

eller i samband med

inskrivning av värnpliktiga eller yrkesvägledning,

arbetsvärd eller omskolning

eller i ärende om anställning

eller upphörande av anställning

hos myndighet eller i ärende

om uttagning av anställd hos myndighet

till viss utbildning eller tjänstgöring;

läkarutlåtanden i ärenden

om statlig personalpensionering;

handlingar i ärenden rörande hälsovård,

sjukvård, socialhjälp, understöd

vid barnsbörd, samhällets barnavård

och ungdomsskydd eller eljest

barnavårdsnämnds och barnavårdsmäns

verksamhet, rätt för enskilda

att inköpa alkoholhaltiga

drycker, behandling av alkoholister

eller eljest nykterhetsnämnds verksamhet,

folkpensionering eller eljest

pensionsstyrelsens eller pensionsnämnds

verksamhet, försäkring för

olycksfall i arbete eller eljest riks
1

Senaste lydelse av 14 § se 1968:586.

Handlingar vilka av läkare eller

hos socialstyrelsen eller på läkares

eller styrelsens föranstaltande upprättats

till utredning i mål eller ärende

hos domstol eller i ärende som

avses i giftermålsbalken; handlingar

vilka upprättats vid psykologisk undersökning

som utförts för forskningsändamål

eller i samband med

inskrivning av värnpliktiga eller yrkesvägledning,

arbetsvärd eller omskolning

eller i ärende om anställning

eller upphörande av anställning

hos myndighet eller i ärende om

uttagning av anställd hos myndighet

till viss utbildning eller tjänstgöring;

läkarutlåtanden i ärenden om

statlig personalpensionering; handlingar

i ärenden rörande hälsovård,

sjukvård, socialhjälp, understöd vid

barnsbörd, samhällets barnavård

och ungdomsskydd eller eljest barnavårdsnämnds

och barnavård smäns

verksamhet, sådan familjerådgivning

som står under statlig tillsyn, rätt

för enskilda att inköpa alkoholhaltiga

drycker, behandling av alkoholister

eller eljest nykterhetsnämnds verksamhet,

folkpensionering eller eljest

pensionsstyrelsens eller pensionsnämnds

verksamhet, försäkring för

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1969

(Nuvarande lydelse)

försäkringsanst altens eller försäkringsrådets

verksamhet, tillsyn å understödsföreningar,

hj älp verksamhet

vid arbetslöshet; så ock handlingar

i ärenden rörande kontroll å utlänningar,

som här i riket vistas eller

hit söka tillträde, må, i vad de angå

enskilds personliga förhållanden,

icke utan hans samtycke till annan

utlämnas tidigare än sjuttio år efter

handlingens datum. Även utan sådant

samtycke skall dock handling

som nu sagts utlämnas, om, med

hänsyn till det ändamål för vilket

utlämnande åstundas och omständigheterna

i övrigt, trygghet kan anses

vara för handen, att det ej kommer

att missbrukas till skada eller

förklenande för den vilkens personliga

förhållanden i handlingen avses

eller för hans nära anhöriga. Vid

utlämnande böra erforderliga förbehåll

göras.

Angår handling, —

Vadi----—

Uppgifter och---

(Föreslagen lydelse)

olycksfall i arbete eller eljest riksförsäkringsanstaltens

eller försäkringsrådets

verksamhet, tillsyn å understödsföreningar,

hjälpverksamhet vid

arbetslöshet; så ock handlingar i

ärenden rörande kontroll å utlänningar,

som här i riket vistas eller hit söka

tillträde, må i vad de angå enskilds

personliga förhållanden, icke utan

hans samtycke till annan utlämnas tidigare

än sjuttio år efter handlingens

datum. Även utan sådant samtycke

skall dock handling som nu sagts

utlämnas, om, med hänsyn till det

ändamål för vilket utlämnande

åstundas och omständigheterna i övrigt,

trygghet kan anses vara för

handen, att det ej kommer att missbrukas

till skada eller förklenande

för den vilkens personliga förhållanden

i handlingen avses eller för hans

nara anhöriga. Vid utlämnande böra

erforderliga förbehåll göras.

---annan person.

— om kastrering.

— — om socialregister.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1970.

It Bihang till riksdagens protokoll 1U6!). 1 samt. Nr 117

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1969

Förslag

till

Lag

om ändring i rättegångsbalken

Härigenom förordnas, att 36 kap. 5 § rättegångsbalken1 skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

36 kap.

5 §•

Ämbets- eller tjänsteman-----

Ej heller må advokat, läkare, tandläkare,

barnmorska eller deras biträden

höras angående något, som

på grund av denna deras ställning

förtrotts dem eller de i samband

därmed erfarit, med mindre det är

i lag medgivet eller den, till vilkens

förmån tystnadsplikten gäller, samtycker

därtill.

Rättegångsombud, biträde

Utan hinder —- -—---

Om tystnadsplikt---

— iakttaga tystnad.

Ej heller må advokat, läkare, tandläkare,

barnmorska, kurator för sådan

familjerådgivning, som står under

statlig tillsyn, eller deras biträden

höras angående något, som på grund

av denna deras ställning förtrotts

dem eller de i samband därmed erfarit,

med mindre det är i lag medgivet

eller den, till vilkens förmån

gäller, samtycker

tystnadsplikten

därtill.

----må yppas.

----två år.

— förhållanden erfarit.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1970.

Senaste lydelse av 36 kap.5 § se 1964:166.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 117 år 1969

5

JJtdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

11 april 1969.

Närvarande:

Statsråden Sträng, Andersson, Lange, Kling, Aspling, Palme,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff,

Wigkman, Morerg, Bengtsson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om sekretesskydd i

familjerådgivningsärenden och anför.

Föreningen Kommunal- och landstingsanställda familjerådgivare har i

skrivelse den 9 maj 1968 hemställt om lagändringar i syfte att förbättra

sekretesskyddet i familjerådgivningsärenden. över framställningen har yttranden

avgetts av justitiekansler!! (JK), socialstyrelsen, hovrätten för Nedre

Norrland, Föreningen Sveriges häradshövdingar och stadsdomare, Svenska

kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, Sveriges advokatsamfund

och Sveriges socionomförbund.

Famil jerådgivningsverksamheten

Familjerådgivning bär i Sverige bedrivits av kommuner och landstingskommuner

sedan början av 1950-talet. Sådan rådgivning har anordnats också

av enskilda organisationer, såsom kyrkliga och andra föreningar. Till familj

erådgivningsverksamhet utgår numera statsbidrag enligt kungörelsen

den 2 december 1960 (nr 710) om statsbidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning.

Bidragsberättigad är landstingskommun eller stad, som

inte tillhör landstingskommun, för försöksvis anordnad familjerådgivning,

som avser rådgivning och behandling i samband med konfliktsituationer i

äktenskap och familj samt upplysningsverksamhet om samlevnadsproblem.

Sådan familjerådgivning får också innefatta stöd och rådgivning åt abortsökande

kvinnor. När det finns särskilda skäl får statsbidrag utgå till familjerådgivning

som anordnas av kommun som tillhör landstingskommun

eller av enskild (1 §). Statsunderstödd familjerådgivningsverksamhet skall

vara anordnad enligt en plan, som har fastställts av socialstyrelsen, och

skall utövas vid öppen mottagning antingen vid särskilda familj er ådgivningsbyråer

eller i anknytning till lasarettsklinik, central för psykisk barna
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 117 år 1969

och ungdomsvård eller rådgivningsbyrå inom den abortförebyggande verksamheten

(2 §). Till verksamheten bör knytas dels två eller flera läkare

som konsulter, dels två eller flera kuratorer (4 §). Verksamheten skall stå

under tillsyn av socialstyrelsen (9 §). Dåvarande medicinalstyrelsen har den

31 oktober 1962 fastställt normalinstruktion för den statsunderstödda familjerådgivningen

(MF nr 94).

I september 1968 fanns sammanlagt 22 familj er ådgivningsbyråer för vilka

utgick statsbidrag. En av byråerna hade två filialer. Alla byråerna drevs av

landstingskommun eller stad som inte tillhörde landstingskommun. Vid

tio av byråerna lämnades även abortrådgivning. Dessa var förlagda till sjukhus

och stod under ledning av läkare. De återstående tolv byråerna var fristående

byråer utan abortrådgivning och stod under ledning av kurator. Vid

varje byrå liksom vid filialerna fanns anställd minst en kurator. Det sammanlagda

antalet kuratorer uppgick till 51.

Gällande regler om sekretesskydd

Handlingssekretess. Enligt 14 § lagen den 28 maj 1937 (nr 249, ändrad

senast 1968: 586) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar

(den s. k. sekretesslagen) får handlingar i ärenden rörande hälsovård

och sjukvård i princip inte lämnas ut, i vad de angår enskilds personliga

förhållanden, utan hans samtycke tidigare än 70 år efter handlingens

datum. Bestämmelsen gäller i regel inte myndighets beslut som meddelats

särskilt eller tagits upp i protokoll. Beslut i ärenden som rör tillämpning av

lagen den 17 juni 1938 (nr 318, ändrad senast 1964: 172) om avbrytande av

havandeskap (den s. k. abortlagen) skall dock hemlighållas enligt samma

regler som gäller handlingar i abortärende. Någon särskild sekretessbestämmelse

beträffande familjerådgivning finns inte.

Tystnadsplikt. Enligt socialstyrelsens normalinstruktion för den statsunderstödda

familjerådgivningen får vad personalen iakttagit eller erfarit i

tjänsten rörande enskildas personliga förhållanden inte yppas för obehöriga.

I fråga om den abortrådgivande verksamheten gäller dessutom enligt

8 § abortlagen, att den som har prövat förutsättningarna för avbrytande av

havandeskap eller verkställt sådan åtgärd eller den som har biträtt vid utredningen

eller verkställandet inte får i oträngt mål yppa vad som har förekommit

därvid.

Enligt 1 kap. 1 § andra stycket tryckfrihetsförordningen (TF) skall det

stå envar fritt att i alla de fall då annat inte är föreskrivet i förordningen

meddela uppgifter och underrättelser i vilket ämne som helst för offentliggörande

i tryckt skrift till dess författare eller utgivare eller, om det finns

särskild redaktion för skriften, till denna eller till företag för yrkesmässig

förmedling av nyheter till periodiska skrifter. I 1 kap. 3 § föreskrivs att

ingen får dömas till ansvar eller ersättningsskyldighet för missbruk av tryck
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr It7 år 1969

7

friheten eller medverkan däri i annan ordning eller i annat fall än TF bestämmer.

I fråga om överträdelse av tystnadsplikt i publiceringssyfte gäller

enligt 7 kap. 3 § att denna i regel kan beivras endast om tystnadsplikten är

föreskriven i lag. Motsvarighet till det meddelarskydd som är föreskrivet i

TF gäller enligt radioansvarighetslagen den 30 december 1966 (nr 756).

Dessa regler om meddelarskydd vid lämnande av uppgifter till massmedia

innebär alltså att meddelarskyddet tar över tystnadsplikten i fråga om den

familj erådgivande verksamhet som inte innebär abortrådgivning, eftersom

tystnadsplikten här inte är föreskriven i lag. I fråga om den abortrådgivande

verksamheten gäller däremot tystnadsplikten även gentemot massmedia,

eftersom den är inskriven i lag.

Vittnes plikt. Enligt 36 kap. 1 § rättegångsbalken (RB) gäller som huvudregel

att var och en som inte är part får höras som vittne. Ämbets- eller

tjänsteman eller den som är förordnad eller vald att förrätta offentligt

tjänsteärende eller utöva annan allmän befattning får dock inte höras angående

något som lian har att iaktta tystnad om på grund av denna sin

ställning (5 § första stycket). Inte heller får advokat, läkare, tandläkare,

barnmorska eller deras biträden höras angående något som har anförtrotts

dem på grund av denna deras ställning eller som de har erfarit i samband

därmed, om det inte är medgivet i lag eller den till vilkens förmån tystnadsplikten

gäller samtycker därtill (5 § andra stycket). Begränsningarna i rätten

att höra advokater m. fl. som vittnen gäller dock inte i mål om brott för

vilket straffminimum är fängelse i två år (5 § fjärde stycket). Några inskränkningar

i vittnesplikten för familjerådgivare utöver vad som kan följa

av 5 § första och andra styckena är inte föreskrivna. Familjerådgivare, som

inte är läkare eller biträde till läkare, torde därför vara skyldig att vittna

om förhållanden som han har iakttagit, eftersom de tystnadsplikter som är

föreskrivna i socialstyrelsens normalinstruktion och i abortlagen (inte yppas

»för obehöriga» resp. inte yppa »i oträngt mål») inte är absoluta och därför

inte medger tillämpning av 5 § första stycket.

I fråga om medlare i äktenskap gäller enligt 14 kap. 3 § giftermålsbalken

att medlaren inte får höras som vittne om vad han har erfarit vid medlingen.

Enligt samma lagrum är han också ålagd en motsvarande tystnadsplikt.

Offentlighetskommittén

Offentlighetskommittén bär i betänkandet »Offentlighet och sekretess»

(SOU 1966: 60) lagt fram förslag till nya regler om offentlighet och sekretess

i allmän verksamhet. I förslaget har de materiella reglerna om handlingssekretess

tagits in i TF. Dessa regler kompletteras med en tillämpningsförteckning

i lags form, som anger vilka handlingar sekretessreglerna i TF

skall tillämpas på. Enligt förslaget till ny lydelse av 2 kap. 8 § TF skall, om

någon har meddelat något om sina personliga eller ekonomiska förhållanden

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1969

i förtroende till myndighet eller i annat fall liar trätt i förtrolig förbindelse

med myndighet, allmän handling som innehåller sådant meddelande eller

uppgifter om vad som har iakttagits, inhämtats eller åtgjorts med anledning

av den förtroliga förbindelsen samt allmän handling som annars har samband

med denna hållas hemlig upp till 50 år i fall som anges i tillämpningsförteckningen.

Enligt tillämpningsförteckningen skall den nu återgivna bestämmelsen

tillämpas bl. a. på handlingar som har inkommit eller upprättats

som ett led i medling i äktenskap eller rådgivning i frågor om samlevnad,

familjeplanering eller andra personliga förhållanden.

I fråga om vittnesplikt har kommittén föreslagit delvis nya regler i 30

kap. 5 § RB som bl. a. innebär att befattningshavare eller tjänstepliktig inte

skall få höras under andra förutsättningar än som gäller för advokater, läkare

m. fl. när fråga är om förtroligt meddelande i personlig angelägenhet

eller därav föranledda iakttagelser eller åtgärder av sådan art att, om uppgift

därom influtit i allmän handling, denna skulle ha varit hemlig enligt den

förutnämnda sekretessbestämmelsen i 2 kap. 8 § TF.

Vid remissbehandlingen har kommitténs förslag i de nu angivna hänseendena

inte mött någon kritik i sak.

Av skäl som inte har någon beröring med de här aktuella frågorna kan

offentlighetskommitténs betänkande inte läggas till grund för lagstiftning.

Frågan om en allmän översyn av lagstiftningen om offentlighet och sekretess

kommer att göras till föremål för ny utredning.

Framställningen från Föreningen Kommunal- och landstingsanställda familjerådgivare
Föreningen

framhåller att en framgångsrik familjerådgivning kan bedrivas

endast om klienterna är fullt förvissade om att vad de anförtror familjerådgivarna

inte blir tillgängligt för obehöriga. Det är vanligt att parterna

i en äktenskapskonflikt lämnar familjerådgivaren upplysningar av

ytterst intim karaktär. Rådgivaren måste också i sitt arbete sträva efter att

få tillgång till så ingående upplysningar som möjligt om parterna och deras

situation för att effektivt kunna bedriva sin verksamhet. Föreningen anser

det därför nödvändigt att rådgivaren kan garantera klienterna att vad de

meddelar honom inte kan komma andra till del. Arbetsmetodiken inom familj

erådgivningsverksamheten nödvändiggör att samtalen mellan klienter

och rådgivare nedtecknas så noggrant som möjligt och förvaras i akter. Vidare

måste skriftväxling förekomma dels med klienten, dels med myndigheter.

Eftersom de upplysningar som nedtecknats inte lagligen kan skyddas

för insyn, föreligger det alltid risk för att klienten drar sig undan samarbete

eller rent av bryter kontakterna med familjerådgivningen.

Föreningen framhåller att de förslag som lagts fram av offentlighetskommittén

i stort sett tillfredsställer föreningens önskemål. Föreningen utgår

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1969

9

från att förslagen inte kan bli genomförda förrän tidigast fr. o. in. år 1972.

Enligt föreningens mening finns det synnerligen starka skäl för en sådan

ändring av nuvarande lagstiftning att ett fullgott sekretesskydd redan nu

kan garanteras familjerådgivningens klienter. Föreningen hemställer därför

dels att 14 § sekretesslagen utvidgas till att omfatta även familj erådgivningsverksamheten,

dels att RB ändras så, att familj erådgivningsbyråernas

personal jämställs med advokater, läkare, medlare m. fl. i fråga om befrielse

från vittnesplikten.

Remissyttrandena

Behovet av sekretess i familjerådgivningsärenden vitsordas allmänt i remissyttrandena.

Alla remissinstanser utom socialstyrelsen delar också uppfattningen

att sekretesskyddet enligt gällande regler är otillräckligt. Socialstyrelsen

anser att det knappast behövs några ytterligare bestämmelser för

att tillgodose önskemålen i framställningen. Emellertid framhåller styrelsen

att det kanske kan anses önskvärt att förtydliga lagtexten i 14 § första

stycket sekretesslagen beträffande sådan personal, som inte sysslar med

abortfrågor, med hänsyn till principen att inskränkningarna i offentlighetsprincipen

skall vara noggrant angivna i lag.

Svenska landstingsförbundet anser det uppenbart att en förstärkning av

sekretesskyddet i familjerådgivningsfrågorna kommer att vara till stort

gagn för en verksamhetsgren av väsentlig betydelse för åtskilliga människor

i vårt samhälle. Svenska kommunförbundet framhåller att det är nödvändigt

att klienterna garanteras fullständig sekretess med hänsyn till de känsloladdade

situationer som oftast föranleder kontakterna med familj er ådgivningsbyråerna.

Sveriges socionomförbund anser att förstärkningen av sekretesskyddet

bör gälla även andra grupper av socialarbetare i rådgivningsverksamhet. Enligt

förbundet bedrivs rådgivningsverksamhet också av andra offentliga organ

under former där de nu gällande bestämmelserna om sekretess är klart

otillfredsställande. Som exempel nämner förbundet städers och landstingskommuners

rådgivningsbyråer i uppfostringsfrågor, nykterhetsnämnders

eller fristående kommunala rådgivningsbyråer i alkoholfrågor, skolkuratorers

rådgivning m. fl. liknande verksamheter, där såväl vuxna som ungdomar

söker kontakt för hjälp med personliga problem. På samma sätt som

för familjerådgivarna är det i dessa verksamheter nödvändigt att få till

stånd ett förtroendefullt samarbete med de hjälpsökande och att kunna garantera

skydd för lämnade uppgifter. Likartade verksamheter bör enligt

förbundet ha samma rättsliga förutsättningar och skydd.

I några yttranden diskuteras om en förstärkning av sekretesskyddet vid

familjerådgivning är så angelägen att den inte kan anstå till den allmänna

revisionen av sekretessreglerna. JK framhåller att den av myndigheterna

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 117 år 1969

bedrivna familjerådgivningen visserligen alltjämt är en försöksverksamhet.

Eftersom man emellertid torde kunna räkna med att verksamheten kommer

att fortsätta under en inte alltför begränsad tid, synes det inte vara skäl att

skjuta sekretessregleringen på framtiden. Utan en sådan reglering torde för

övrigt försöksverksamheten inte ge rättvisande utslag. Hovrätten för Nedre

Norrland anser att det bör övervägas att redan nu vidta erforderliga justeringar

i gällande bestämmelser med tanke på den betydelse det begärda sekretesskyddet

får anses ha för ifrågavarande verksamhet. Enligt hovrättens

mening gör sig betänkligheter av den art som vanligen anmäler sig vid partiella

reformer inte gällande här. Hovrätten anser inte heller att lagändringar

i det angivna syftet behöver medföra följdändringar eller andra lagtekniska

problem. Föreningen Sveriges häradshövdingar och stadsdomare

förklarar sig ha svårt att bedöma om frågan är så angelägen att den bör tas

upp till särbehandling, eftersom föreningen inte känner till några fall där

det har kommit fram direkt påvisbara nackdelar. Svenska kommunförbundet

framhåller att de framställda önskemålen kan beaktas vid det fortsatta

arbetet med offentlighetskommitténs förslag. Om lagändringar med anledning

av kommitténs förslag inte kommer att genomföras inom den närmaste

tiden, anser förbundet att det föreligger starka skäl för att tillmötesgå

framställningen.

Förslaget att införa handlingssekretess i familj er ådgivningsärenden

genom att göra 14 § sekretesslagen tillämplig på handlingar i sådana

ärenden tillstyrks eller lämnas utan erinran av alla remissinstanser utom

socialstyrelsen, som anser att 14 § sekretesslagen är tillämplig på familj erådgivningsverksamhet

redan i sin nuvarande lydelse.

Sveriges advokatsamfund delar helt uppfattningen att en framgångsrik

familjerådgivning inte kan bedrivas, om inte klienterna kan vara fullt förvissade

om att vad de anförtror familjerådgivaren förblir en av denne bevarad

hemlighet och inte kommer till obehörigas kännedom. Mot denna bakgrund

finner samfundet det i hög grad otillfredsställande att sekretesslagen

inte bereder sekretesskydd åt de handlingar som upprättas hos eller inkommer

till de statsunderstödda familjerådgivningsbyråerna. Det är enligt samfundets

mening orimligt att vem som helst skall ha laglig rätt att få ta del

av dessa handlingar. Samfundet tillstyrker därför den föreslagna utvidgningen

av 14 § sekretesslagen.

Liknande uttalanden görs av hovrätten för Nedre Norrland, Svenska kommunförbundet

och Sveriges socionomförbund.

Förslaget om begränsning av vittnesplikten för familjerådgivare

tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. Enligt

hovrätten för Nedre Norrland, som anser att starka skäl talar för att

familjerådgivningsverksamheten bereds sekretesskydd, genomförs begränsningen

lämpligast genom tillägg till 36 kap. 5 § andra stycket RB. Hovrätten

framhåller att det visserligen skulle kunna ifrågasättas att befattningsha
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 il år 1969

vare vid kommunala och landstingskommunala rådgivningsbyråer redan enligt

gällande lag är undantagna från vittnesplikten. Sådan befattningshavare

är att anse som tjänsteman, och enligt ordalagen i första stycket i nyssnämnda

lagrum råder ett absolut förbud för befattningshavare att vid vittnesförhör

yttra sig angående sådant varom han på grund av sin ställning har att

iakttaga tystnad. Emellertid är den tystnadsplikt som ålagts familjerådgivare

inte helt oinskränkt. I instruktionen är nämligen endast föreskrivet att

vad personalen i tjänsten iakttagit eller erfarit rörande enskildas personliga

förhållanden icke må yppas för obehöriga. En på detta sätt begränsad tystnadsplikt

anses vika för vittnesplikten. Och enligt härskande uppfattning

kan också myndighet, åtminstone i någon omfattning, efterge befattningshavarens

tystnadsplikt (se offentlighetskommitténs betänkande s. 226, 227 ).

En absolut sekretess kan därför enligt hovrättens mening inte ernås utan

lagändring.

Sveriges advokatsamfund framhåller att frågan om inskränkning av vittnesplikten

är en fråga om avvägning mellan två mot varandra stående intressen,

sekretessintresset och utredningsintresset (sanningsintresset). Det

kan alltid diskuteras vilketdera intresset som skall anses väga tyngst. I fråga

om familjerådgivningsverksamheten kan samfundet emellertid inte se annat

än att man, om en sådan verksamhet skall kunna bedrivas effektivt och med

utsikt till framgång, måste gardera klienterna mot risken för att vad de

anförtrott familjerådgivaren yppas genom vittnesförhör med denne. Ett visst

sekretesskydd kan visserligen tillskapas även genom bestämmelser om handläggning

inom stängda dörrar in. in., men enligt samfundets uppfattning är

detta inte tillräckligt. Samfundet tillstyrker därför ett principiellt förbud

mot vittnesförhör med familjerådgivare eller annan, som är anställd vid

statsunderstödd familjerådgivningsbyrå, om vad han har iakttagit eller erfarit

i tjänsten om enskild persons förhållanden. Detta kan åstadkommas

antingen genom att familjerådgivarna och deras medhjälpare åläggs en absolut

tystnadsplikt, varigenom 36 kap. 5 § första stycket RB blir tillämpligt,

eller också genom ett tillägg till andra stycket i paragrafen. Enligt samfundet

torde vissa skäl kunna anföras för var och en av dessa lösningar, och

samfundet anser därför att frågan bör övervägas närmare. Därvid bör beaktas

att medlare, som avses i 14 kap. giftermålsbalken, har ovillkorlig

tystnadsplikt och inte får höras som vittne om vad han erfarit vid medlingen.

Fullt samma skydd för klienterna skapar man inte, påpekar samfundet,

genom att göra 36 kap. 5 § andra stycket RB tillämpligt (jämför paragrafens

näst sista stycke).

JK anser att behovet av sekretesskydd för familj erådgivningsverksamheten

torde vara i väsentlig mån tillgodosett med en utvidgning av handlingssekretessen.

Han ifrågasätter därför om det kan vara särskilt angeläget att

redan nu vidta åtgärder för att begränsa vittnesplikten för familjerådgivningsbyråernas

personal på sätt som har föreslagits i framställningen. En
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1969

ligt JK:s mening bör frågan härom kunna anstå till dess familjerådgivningen

fått en mera definitiv utformning. Vidare kan det bli aktuellt att överväga

en begränsning i vittnesplikten även för personal inom andra verksamhetsgrenar.

JK framhåller att det kan vara lämpligt att frågan om ändring

av 36 kap. 5 § RB tas upp i ett sammanhang.

Socialstyrelsen anser att bestämmelsen i 36 kap. 5 § första stycket RB i

förening med tystnadspliktsbestämmelserna i abortlagen och styrelsens normalinstruktion

befriar all personal vid abortbyrå och familj erådgivningsbyrå

från vittnesplikt.

Hovrätten för Nedre Norrland och Sveriges advokatsamfund behandlar

även frågan om tystnadsplikt och meddelarskydd för familjerådgivare.

Advokatsamfundet menar att man visserligen kan utgå

från att rådgivningspersonalen i stort sett är lojal mot byrån och dess

klienter och inte meddelar uppgifter som omfattas av tystnadsplikt till pressen

men att man inte a priori kan utesluta enstaka fall av illojalitet. Enligt

samfundets mening ligger det något principiellt oegentligt i en ordning som

innebär grundlagsskyddad rätt att vara illojal. Advokatsamfundet ifrågasätter

om inte tiden möjligen kan vara inne att reglera familj er ådgivningsverksamheten

i lag, varvid det kunde övervägas att skriva in tystnadsplikten

i lagen. Enligt hovrättens mening kan det inte gärna komma i fråga att i

detta sammanhang ta upp en fråga som innefattar så svåra avvägningar och

är av så stor räckvidd som frågan om tystnadsplikten och meddelarskyddet.

Hovrätten föreställer sig också att behovet av en reform på denna punkt inte

är särskilt påtagligt såvitt gäller familjerådgivningen.

Departementschefen

Familjerådgivning i organiserade former är en tämligen ny företeelse i

vårt land. Till en början bedrevs sådan rådgivning av enstaka enskilda föreningar

och sammanslutningar, men under 1950-talet började även kommunerna

anordna familjerådgivning. Verksamheten har fått fastare former

genom 1960 års kungörelse om statsbidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning.

Enligt kungörelsen skall statsbidrag kunna utgå till familjerådgivning

som är anordnad av landstingskommun eller stad som inte tillhör

landstingskommun. När det finns särskilda skäl får statsbidrag ges också

för familjerådgivning som drivs av annan primär kommun eller av enskild.

I september 1968 fanns 22 familjerådgivningsbyråer, för vilka det utgick

statsbidrag. Till en av byråerna fanns två filialer. Huvudman för byråerna

var i tre fall stad som inte tillhör landstingskommun och i övriga fall landstingskommun.

Enligt statsbidragskungörelsen skall familjerådgivningen avse rådgivning

och behandling i samband med konfliktsituationer i äktenskap och familj

samt upplysningsverksamhet om samlevnadsproblem. Rådgivningen får ock
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1969

så innefatta stöd och rådgivning åt abortsökande kvinnor. Några beslut eller

andra former av myndighetsutövning förekommer inte i samband med familjerådgivning.

Tolv av familj er ådgivningsbyråerna var fristående byråer

utan abortrådgivning, vilka förestods av en kurator. Vid de återstående tio

byråerna meddelades även abortrådgivning. Dessa byråer var förlagda till

sjukhus och stod under ledning av en läkare. Till samtliga byråer var utöver

föreståndare knutna läkare och kuratorer i varierande antal jämte biträdande

personal.

Den familjerådgivande verksamheten är endast delvis skyddad av sekretessbestämmelser.

I fråga om familjerådgivning som avser stöd och rådgivning

åt abortsökande kvinnor gäller handlingssekretess enligt 14 § sekretesslagen

samt tystnadsplikt enligt abortlagen och socialstyrelsens normalinstruktion

för familjerådgivningen. I den mån sådan rådgivning utförs av

läkare eller av någon som kan betraktas som biträde åt läkare får läkaren

eller biträdet enligt 36 kap. 5 § RB i regel inte höras som vittne. Beträffande

övrig familjerådgivning inskränker sig däremot sekretesskyddet till den tystnadsplikt

som föreskrivs i den nyssnämnda normalinstruktionen. Handlingssekretess

gäller sålunda inte här, och tystnadsplikten är utformad på

sådant sätt att den inte torde hindra att familjerådgivare och deras biträden

hörs som vittnen.

Föreningen Kommunal- och landstingsanställda familjerådgivare har begärt

att sekretesskyddet i familjerådgivningsärenden förstärks dels genom

att sekretessreglerna i 14 § sekretesslagen görs tillämpliga på handlingar i

sådana ärenden, dels genom att familjerådgivare och deras biträden befrias

från vittnesplikt på samma sätt som gäller för advokater, läkare in. fl. Föreningen

anser att dessa reformer inte bör anstå i avbidan på en allmän översyn

av sekretesslagstiftningen.

Att det behövs en förstärkning av sekretesskyddet i familj erådgivningsärenden

har så gott som genomgående vitsordats vid remissbehandlingen. I

några yttranden diskuteras emellertid om inte frågan om en sådan förstärkning

borde lösas först i samband med den planerade allmänna revisionen av

sekretesslagstiftningen. Såsom jag har framhållit i prop. 1968: 126 måste

detta arbete beräknas ta åtskillig tid i anspråk. Angelägna reformer som

gäller sekretessfrågor av begränsad räckvidd bör därför inte anstå i avbidan

på resultatet av den allmänna revisionen av sekretesslagstiftningen. Fn förstärkning

av sekretesskyddet i familj erådgivningsärenden är enligt min

mening en sådan reform. Däremot är jag inte beredd att nu pröva frågan

om förstärkning av sekretesskyddet även i andra slag av rådgivningsärenden.

Jag delar föreningens och remissinstansernas uppfattning att handlingssekretessen

enligt 14 § sekretesslagen bör omfatta även andra handlingar i

familj erådgivningsärenden än sådana som rör abortfrågor. Jag föreslår att

ett tillägg görs till paragrafen, så att den kommer att gälla även allmänna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1969

handlingar i ärenden rörande sådan familjerådgivning som står under statlig

tillsyn.

Likaså anser jag i likhet med flertalet remissinstanser att familjerådgivare

och deras biträden i regel inte hör få höras som vittnen om vad de

erfarit i samband med rådgivningen. JK har ifrågasatt om man inte borde

vänta med en lagändring på denna pnnkt tills familjerådgivningen funnit

sin definitiva form. Det är visserligen riktigt att den kommunala, statsunderstödda

familjerådgivningen f. n. bedrivs som försöksverksamhet. Oavsett

hur familjerådgivningens organisatoriska frågor kommer att lösas slutligt

står det emellertid redan nu klart att familjerådgivning i det allmännas regi

än en verksamhet som kommer att bli bestående. Under sådana förhållanden

bör man enligt min mening inte vänta med en lagändring som allmänt anses

behövlig för att familjerådgivningen skall kunna bedrivas på ett sätt

som är fullt betryggande från de rådsökandes synpunkt.

Begränsningen av vittnesplikten kan lämpligen åstadkommas genom att

familjerådgivare och deras biträden likställs med läkare och deras biträden.

Härigenom kommer samma regler att gälla i fråga om viltnesplikt för familjerådgivare

och deras biträden, vare sig rådgivaren är läkare eller kurator

och vare sig rådgivningen gäller abortfråga eller inte. Jag föreslår att bestämmelsen

i 36 kap. 5 § andra stycket RB får omfatta även kurator för sådan

familjerådgivning, som står under statlig tillsyn, och biträde till denne.

Av 38 kap. 8 § RB och 38 § andra stycket sekretesslagen följer att denna

ändring dessutom får den konsekvensen att handling i familjerådgivningsärende

i princip inte får företes som bevis i rättegång.

Frågan om förhållandet mellan familjerådgivarnas tystnadsplikt och

tryckfrihetslagstiftningens bestämmelser om ansvarsfrihet för dem som

lämnar meddelanden til! press, radio och nyhetsbyråer bör enligt min mening

inte tas upp nu. De lagändringar som jag har förordat här ger de rådsökande

hos familjerådgivningsbyråerna samma skydd för privatlivet som

vårdsökande i allmänhet har i sina relationer till läkare. Det måste anses

vara tillräckligt i detta sammanhang.

Jag föreslår att de nu förordade ändringarna i sekretesslagen och rättegångsbalken

får träda i kraft den 1 januari 1970.

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats

förslag till

1) lag om ändring i lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar

i rätten att utbekomma allmänna handlingar,

2) lag om ändring i rättegångsbalken.

Förslagen torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga.

1

Jag hemställer att lagrådets utlåtande inhämtas enligt 87 § regeringsformen

över förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken.

1 Bilagan, som är likalydande med de vid propositionen fogade lagförslagen, har uteslutits

här.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1969

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1969

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 17 april 1969.

Närvarande:

f.d. justitierådet Lind,

justitierådet Alexanderson,

regeringsrådet Ringdén,

justitierådet Conradi.

Enligt lagrådet denna dag tillhandakommet utdrag av protokoll över justitieärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 11 april

1969, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i

87 § regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas över upprättat förslag

till lag om ändring i rättegångsbalken.

Förslaget, som finns bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

hovrättsassessorn Jan Hultgren.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Ingrid Hellström

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1969

17

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

9 maj 1969.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson Kling, Holmqvist,

Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer,

Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets utlåtande över

förslag till lag om ändring i rättegångsbalken.

Föredraganden upplyser att lagrådet lämnat förslaget utan erinran.

Under framhållande att hinder ej synes möta mot att ärendet behandlas

under riksdagens höstsession hemställer föredraganden att Kungl. Maj :t

genom proposition föreslår riksdagen att antaga

dels det av lagrådet granskade lagförslaget,

dels det vid statsrådsprotokollet den 11 april 1969 fogade förslaget till lag

om ändring i lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten att

utbekomma allmänna handlingar.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690270

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. KU 1969:42 Utlåtande i anledning av proposition om sekretess vid familjerådgivning m. in. jämte följdmotion. Ärendet I detta utlåtande behandlas proposition nr 117 samt fö s. 2 i texten