Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om viss skattefrihet för utdelning på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA), m. m

1969-09-26 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1969:130, Med förslag till lag om viss skattefrihet för utdelning på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA), m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 130 år 1969

1

Nr 130

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

viss skattefrihet för utdelning på aktie i Svensk interkontinental

lufttrafik aktiebolag (SILA), m. m.; given

Stockholms slott den 26 september 1969.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) lag om viss skattefrihet för utdelning på aktie i Svensk interkontinental

lufttrafik aktiebolag (SILA),

2) lag om ändring i förordningen (1966: 172) om avdrag vid inkomsttaxeringen

för avskrivning på köpekontrakt som avser fartyg,

3) lag om ändring i förordningen (1954:40) om särskild investeringsfond

för avyttrat fartyg,

4) lag om ändring i förordningen (1955: 256) om investeringsfonder för

konjunkturutjämning.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

Enligt gällande regler är svenska rörelsedrivande aktiebolag och ekonomiska

föreningar skattskyldiga till statlig och kommunal inkomstskatt för

utdelning på aktier som innehas i kapitalplaceringssyfte. Som ett undantag

från dessa regler föreslås i propositionen särskilda bestämmelser om viss

begränsad skattefrihet för utdelning på aktie i Svensk interkontinental

lufttrafik aktiebolag (SILA). Den föreslagna skattefriheten motiveras av

SILA:s uppgift att stödja svensk och skandinavisk luftfart.

Vidare föreslås kompletteringar av beskattningsreglerna så att svenska

luftfartsföretag får samma rätt som rederiföretag att vid inkomsttaxeringen

göra avdrag för avskrivning på leveranskontrakt och utnyttja vissa investeringsfondsinstitut.

De nya bestämmelserna avses i princip tillämpas första gången vid 1970 års

taxering.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr ISO

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 130 år 1969

Förslag

till

Lag

om viss skattefrihet för utdelning på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik

aktiebolag (SILA)

Härigenom förordnas som följer.

För svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening, som i kapitalplaceringssyfte

innehar aktie i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag

(SILA) och som ej är sådant företag som avses i 54 § fjärde eller femte

stycket kommunalskattelagen (1928:370), skall utdelning på aktie i SILA

icke utgöra skattepliktig inkomst vid taxering till statlig och kommunal inkomstskatt

i den mån sammanlagda beloppet av utdelning, som SILA utbetalat

för ett beskattningsår, motsvaras av utdelning som detta bolag under

samma beskattningsår uppburit på aktier i Aktiebolaget Aerotransport

(ABA). Vid bedömningen härav skall av SILA verkställd utdelning anses i

första hand motsvara utdelning från ABA.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas

första gången vid 1970 års taxering.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 130 år 1969

3

Förslag

till

Lag

om ändring i förordningen (1966:172) om avdrag vid inkomsttaxeringen

för avskrivning på köpekontrakt som avser fartyg

Härigenom förordnas, att rubriken till förordningen (1966: 172) om avdrag

vid inkomsttaxeringen för avskrivning på köpekontrakt som avser fartyg

och 1 § förordningen skall ha nedan angivna lydelse.

KUNGL. MAJ :TS FÖRORDNING

om avdrag vid inkomsttaxeringen för avskrivning på köpekontrakt som avser

fartyg m. m.

(Nuvarande lydelse)

Den som------

1 §•

Har skattskyldig erhållit avdrag

för avsättning till investeringsfond

enligt förordningen den 19 februari

1954 (nr 40) om särskild investeringsfond

för avyttrat fartyg, får avdrag

enligt första stycket åtnjutas

endast med belopp varmed 30 procent

av det avtalade priset överstiger

beloppet av fondavsättningen vid beskattningsårets

utgång.

Vid beräkning — -------

(Föreslagen lydelse)

avtalade priset.

Avdrag enligt första stycket får

åtnjutas även av den som driver luftfartsrörelse

och som under beskattningsår,

för vilket taxering till statlig

och kommunal inkomstskatt i

första instans sker något av åren

1969—1974, slutit skriftligt avtal om

leverans av luftfartyg avsett för stadigvarande

bruk i rörelsen.

Har skattskyldig erhållit avdrag

för avsättning till investeringsfond

enligt förordningen den 19 februari

1954 (nr 40) om särskild investeringsfond

för avyttrat fartyg m. m.,

får avdrag enligt denna paragraf åtnjutas

endast med belopp varmed 30

procent av det avtalade priset överstiger

beloppet av fondavsättningen

vid beskattningsårets utgång.

---nämnda lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1970 och tillämpas första gången

på beskattningsår, för vilket taxering i första instans verkställes år 1970.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid eftertaxering för år 1969 eller

tidigare år.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 130 år 1969

Förslag

till

Lag

om ändring i förordningen (1954:40) om särskild investeringsfond

för avyttrat fartyg

Härigenom förordnas, att rubriken till förordningen (1954:40) om särskild

investeringsfond för avyttrat fartyg och 1 § förordningen skall ha

nedan angivna lydelse.

KUNGL. MAJ :TS FÖRORDNING

om särskild investeringsfond för avyttrat fartyg m. in.1

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §-x

Vid beräkning----------för beskattningsåret.

Vad i denna förordning föreskrives

om fartyg och om avsättning till särskild

investeringsfond för avyttrat

fartyg äger motsvarande tillämpning

på luftfartyg och avsättning till särskild

investeringsfond för avyttrat

luftfartyg.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1970 och tillämpas första gången

vid avsättning till investeringsfond som avser beskattningsår, för vilket taxering

i första instans verkställes år 1970. Äldre bestämmelser gäller fortfarande

vid eftertaxering för år 1969 eller tidigare år.

1 Senaste lydelse 1959:169.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 130 år 1969

5

Förslag

till

Lag

om ändring i förordningen (1955:256) om investeringsfonder

för konjunkturutjämning

Härigenom förordnas, att 11 § förordningen (1955: 256) om investeringsfonder

för konjunkturutjämning skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

11 §d

Tager företag---närstående företag;

b) för avskrivning å maskiner och

andra för stadigvarande bruk avsedda

inventarier, som anskaffats

under beskattningsåret och som, såvitt

gäller andra tillgångar än transportmedel

i internationell trafik, äro

avsedda att nyttjas i här i riket bedriven

verksamhet, ävensom för

kostnader under beskattningsåret

för ombyggnad och reparation av

fartyg;

c) för kostnader------i

Därest investeringsfond efter beslut

enligt 9 § 1 eller 3 mom. fått

tagas i anspråk under flera på varandra

följande beskattningsår för

ny-, till- eller ombyggnad eller för

underhållsarbeten å byggnad eller

för fasta maskiner eller andra till

byggnad hörande inventarier, må företaget,

under förutsättning att avdrag

för kostnaderna under de tidigare

åren icke redan skett, under det

sista året taga fonden i anspråk för

avskrivning å byggnaden eller inventarierna

eller för täckande av underhållskostnaden

med högst ett belopp

motsvarande de uppkomna kostnaderna

under de ifrågavarande åren.

Vad nu sagts skall äga motsvarande

tillämpning i fråga om ny- eller om- 1

b) för avskrivning å maskiner och

andra för stadigvarande bruk avsedda

inventarier, som anskaffats

under beskattningsåret och som, såvitt

gäller andra tillgångar än transportmedel

i internationell trafik, äro

avsedda att nyttjas i här i riket bedriven

verksamhet, ävensom för

kostnader under beskattningsåret

för ombyggnad och reparation av

fartyg eller luftfartyg;

riket.

Därest investeringsfond efter beslut

enligt 9 § 1 eller 3 mom. fått

tagas i anspråk under flera på varandra

följande beskattningsår för

ny-, till- eller ombyggnad eller för

underhållsarbeten å byggnad eller

för fasta maskiner eller andra till

byggnad hörande inventarier, må företaget,

under förutsättning att avdrag

för kostnaderna under de tidigare

åren icke redan skett, under det

sista året taga fonden i anspråk för

avskrivning å byggnaden eller inventarierna

eller för täckande av underhållskostnaden

med högst ett belopp

motsvarande de uppkomna kostnaderna

under de ifrågavarande åren.

Vad nu sagts skall äga motsvarande

tillämpning i fråga om ny- eller om
-

1 Senaste lydelse 1963:215.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 130 år 1969

(Nuvarande lydelse)

byggnad av fartyg ävensom anläggande

och underhåll av flottleder och

vägar.

Kungl. Maj :t må,

Vid tillämpning -

(Föreslagen lydelse)

byggnad av fartyg eller luftfartyg

ävensom anläggande och underhåll

av flottleder och vägar,

riket tillverkar.

under beskattningsåret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1970 och tillämpas första gången

på beskattningsår, för vilket taxering i första instans verkställes år 1970.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid eftertaxering för år 1969 eller tidigare

år.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 130 år 1969

7

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 26 september 1969.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Aspling, Palme,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman,

Moberg, Bengtsson, Löfberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om viss skattefrihet

för utdelning på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik AB (SILA), m. m.,

och anför.

Skattefrihet för utdelning från SILA

Sedan överläggningar ägt rum mellan staten och SILA om förutsättningarna

för fortsatt samarbete inom AB Aerotransport (ABA) träffades

den 27 februari 1969 vissa överenskommelser. Som ett resultat härav har

Kungl. Maj :t efter riksdagens bemyndigande godkänt ett avtal om ändring

av avtal den 5 maj 1948 mellan staten och SILA (prop. 1969:64, SU 87,

rskr 219). I samband med överläggningarna mellan parterna behandlades

även en fråga om beskattningen av det enskilda kapital som investerats i

ABA. Enligt anteckning i förhandlingsprotokoll den 27 februari 1969 förklarade

sig regeringens företrädare i anslutning till överläggningarna i denna

del ha för avsikt, med hänsyn till SILA:s uppgift att stödja svensk och

skandinavisk luftfart, att förorda en ändring av de år 1960 införda särskilda

reglerna om beskattning av utdelning mellan svenska aktiebolag så att aktierna

i SILA skall anses vara s. k. organisationsaktier så länge inlösen av

SILA:s aktier i ABA ej begärts. Förhandlingsprotokollet har fogats som bilaga

till statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 14 mars 1969

angående ändring av nyssnämnda avtal mellan staten och SILA (se prop.

1969:64).

Jag avser nu att närmare beröra frågan om behandlingen i beskattningshänseende

av utdelningen på de enskilda kapitaltillskotten i ABA. Innan jag

går in härpå torde jag emellertid böra redogöra något för vissa ägarförhållanden

inom de berörda bolagen. I fråga om den samverkan som sker mellan

staten och enskilda på luftfartens område hänvisar jag till den redogörelse

som lämnats i prop. 1969: 64.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 130 år 1969

Ägarförhållandena i ABA och SILA

ABA är moderbolag för den svenska reguljära luftfarten och ingår som

svensk delägare med 3/7 andel i det skandinaviska lufttrafikkonsortiet SAS.

Dessutom kontrollerar ABA direkt och genom SAS sammanlagt 5/7 av aktiekapitalet

i AB Linjeflyg som driver inrikes flygtrafik i Sverige. Aktiekapitalet

i ABA uppgår efter en nyemission år 1961 med 67,5 milj. kr. till

117,5 milj. kr. Av aktierna i ABA äger staten hälften, medan SILA har

587 492 s. k. B-aktier representerande knappt 50 % av aktiekapitalet. Endast

8 B-aktier finns hos privatpersoner.

SILA:s ursprungliga verksamhet överfördes den 1 juli 1948 till ABA.

Därefter kvarstår SILA som ett holdingbolag. Förutom de nämnda aktierna

i ABA innehar SILA vissa aktieposter i svenska börsnoterade aktiebolag, vilka

i SILA:s bokslut per den 30 september 1968 upptas till ett sammanlagt

värde av något mer än 1,6 milj. kr. Efter nyemission år 1961 av 33,75 milj. kr.

uppgår SILA:s aktiekapital till 58,75 milj. kr. Aktierna, som alla har samma

röstvärde, lyder på nominellt 100 kr. och noteras på Svenska fondhandlarföreningens

aktielista. Aktierna torde mera sällan gå i handeln. Beträffande delägarna

i SILA har jag inhämtat att omkring 90 % av aktierna innehas av

ett drygt hundratal svenska bolag och ekonomiska föreningar. Av dessa är

inemot hälften svenska börsnoterade aktiebolag. Omkring en femtedel av

aktierna ägs av vissa rederi- och transportföretag. Den största aktieposten

på en hand, motsvarande 8,7 % av aktiekapitalet, innehas av ett sådant företag.

Återstående aktier i SILA ägs av privatpersoner.

Gällande beskattningsregler

I fråga om beskattningen av de svenska aktiebolagens vinster gäller som

allmän princip att bolagens vinstmedel skall beskattas två gånger, nämligen

en gång hos bolaget och en gång hos de fysiska personer som är aktieägare

när vinstmedlen delas ut. I syfte att förhindra s. k. kedjebeskattning av utdelade

vinstmedel var samtliga svenska aktiebolag t. o. m. 1962 års taxering

i princip frikallade från skattskyldighet för utdelningsinkomst. Aktiebolag,

som drev penningrörelse eller försäkringsrörelse eller var s. k. svart familjebolag,

dvs. fåmansbolag som inte utdelar vinstmedel i skälig omfattning,

beskattades dock alltid för utdelning, utom i de fall då aktier innehades som

ett led i organisationen av annan verksamhet än förvaltning av fastighet och

värdepapper, s. k. organisationsaktier. Utdelning på sådana organisationsaktier

var alltid skattefri i dessa fall.

Från den nämnda principen om dubbelbeskattning av bolagsvinst gjordes

avsteg i såväl mildrande som skärpande riktning genom beslut av 1960 års

riksdag (prop. 1960: 162, BeU 79, rskr 374). Enligt provisoriska bestämmelser

gavs svenska aktiebolag rätt att under vissa förutsättningar göra avdrag

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 130 år 1969

9

vid inkomsttaxeringen för utdelning på aktier som emitterats efter utgången

av år 1960. Bestämmelserna erhöll senare förlängd giltighet (prop. 1964: 40,

BeU 23, rskr 119). Numera gäller i fråga om nyemission, som skett efter den

30 juni 1966, permanenta bestämmelser intagna i förordningen (1967:94)

om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning (prop. 1967: 17,

BeU 3, rskr 120). Bestämmelserna innebär i huvudsak att avdrag medges

under sammanlagt tio år, varje år med högst 5 % av vad som inbetalts

för nya aktier. För nyemissioner som gjorts under tiden den 1 januari 1961

—den 30 juni 1966 gäller fortfarande 1960 års provisoriska bestämmelser,

dvs. avdrag medges med högst 4 % under sammanlagt sex taxeringsår

i följd, dock senast vid taxering år 1977.

Genom 1960 års lagstiftning infördes även särskilda bestämmelser om

skattskyldighet för utdelning som utbetalas mellan svenska aktiebolag. De

tillfälliga bestämmelserna härom erhöll år 1967 permanent karaktär och inarbetades

i kommunalskattelagen (1928: 370) (KL). Enligt 54 § KL är rörelsedrivande

svenska aktiebolag skattskyldiga för utdelning på aktie som innehas

i kapitalplaceringssyfte eller utgör lagertillgång i byggnadsrörelse, tomtrörelse

eller yrkesmässig handel med fastigheter. Den förut nämnda mer vidsträckta

skattskyldigheten för aktiebolag som driver penningrörelse eller

försäkringsrörelse eller är svart familjebolag kvarstår oförändrad. För förvaltningsföretag,

varmed i detta sammanhang förstås aktiebolag eller ekonomisk

förening som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper

eller likartad lös egendom, gäller särskilda regler. Dessa företag är i

princip skattskyldiga för mottagen utdelning som fonderas. Utdelningsinkomsten

är däremot skattefri i den mån den vidareutdelas av förvaltningsföretaget.

De nya bestämmelserna om beskattning av aktieutdelning innebär, som

framgår av det förut sagda, ett upphävande av den tidigare gällande skattefriheten

för utdelning på aktier som rörelsedrivande bolag innehar i kapitalplaceringssyfte.

Utdelningsinkomst är dock fortfarande skattefri när det

föreligger ett organisatoriskt samband mellan aktieinnehavet och den rörelse

som ägarbolaget bedriver. Ett sådant samband presumeras enligt anvisningarna

till 54 § KL vara för handen när ett rörelsedrivande bolag innehar aktier

vars röstvärde motsvarar en fjärdedel eller mera av det totala röstvärdet

för aktierna i det utdelande bolaget. Kapitalplaceringssyfte anses enligt

anvisningarna ej heller föreligga om aktierna representerar ett lägre röstvärde

än en fjärdedel men det görs sannolikt att aktieinnehavet betingas av

den rörelse eller det jordbruk eller skogsbruk som aktieägaren bedriver själv

eller genom annat företag, som i organisatoriskt hänseende är närstående.

Aktie i värdepappersförvaltande förvaltningsföretag anses innehavd i kapitalplaceringssyfte,

när förvaltningsföretaget äger sådana aktier som, om

de innehafts direkt av ägarbolaget, skulle anses innehavda i sådant syfte.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 130 år 1969

Departementschefen

Den skattefråga som behandlades i samband med överläggningarna mellan

staten och privata aktieägare i ABA rörde beskattningen av utdelningen

på den privata kapitalinsatsen i bolaget. Hur de privata intressenternas

aktieinnehav i ABA skall bedömas i beskattningshänseende har ännu inte

prövats i tillämpningen eftersom varken ABA eller SILA verkställt någon utdelning

tidigare. Beskattningsfrågan blir emellertid aktuell vid 1970 års taxering

på grund av ABA:s beslut att utdela vinstmedel för verksamhetsåret

1967/68.

Den föregående redogörelsen för gällande beskattningsregler torde ge vid

handen att beskattningen av ABA:s vinstmedel för de privata aktieägarnas

del kommer att ske i olika led. Vinstmedlen är således i princip underkastade

bolagsskatt såväl hos ABA som, i den mån utdelning sker,

hos SILA. Dock bör erinras om att ABA för utdelning på bolagets år 1961

emitterade aktier torde ha rätt till viss tidsbegränsad skattelindring enligt

1960 års provisoriska bestämmelser om avdrag vid inkomsttaxeringen

för aktieutdelning. Vid beskattningen av SILA tillämpas de förut nämnda

särskilda bestämmelserna om förvaltningsföretag. SILA kan således undvika

beskattning av utdelningen i detta led genom att vidareutdela vinster i en

omfattning som svarar mot bolagets utdelningsinkomst från ABA och andra

svenska bolag.

Även om SILA vidareutdelar vinsten, kan emellertid kedjebeskattning av

vinstmedlen uppkomma i betydande omfattning. De rörelsedrivande aktiebolag

och ekonomiska föreningar som innehar de flesta aktierna i SILA

är nämligen i sådant fall skattskyldiga för vad de mottar i utdelning på

grund av att företagens aktier enligt gällande regler torde vara att anse

som innehavda i kapitalplaceringssyfte. Inget av de företag som äger aktier

i SILA har nämligen 25 % eller mer av röstvärdet för samtliga aktier. Vidare

saknar aktieinnehavet i SILA för flertalet av dessa företag det organisatoriska

samband med ägarföretagets egen rörelse som reglerna förutsätter för

skattefrihet. Härtill kommer den omständigheten att SILA i sin ägo har även

aktier i andra bolag än ABA.

Som framgår av det anförda är utdelad vinst i ABA:s verksamhet f. n. underkastad

kedjebeskattning såvitt den belöper på kapitaltillskott från näringslivets

företag. Detta kan enligt min mening inte anses tillfredsställande

med hänsyn till den från samhällsekonomisk synpunkt särskilt betydelsefulla

uppgift som ABA fullföljer. I fråga om näringslivets engagemang

i ABA torde man inte heller kunna förutsätta något verkligt kapitalplaceringssyfte

i den mening som ligger till grund för gällande bestämmelser om

beskattning av aktieutdelning. Företagens tillskott får antas ha skett i avsikt

att möjliggöra en svensk insats på det internationella flygets område och

därigenom främja ett allmänt intresse snarare än att göra likvida medel

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 130 år 1969

11

räntebärande. Det bör därför från allmän synpunkt kunna godtas att avsteg

till förmån för företag som är aktieägare i SILA görs från vad som i allmänhet

gäller om skattskyldighet för utdelning på aktie som i beskattningshänseende

anses innehavd i kapitalplaceringssyfte. Dessa företag bör sålunda

enligt min mening i viss omfattning få skattefritt lyfta utdelning från SILA

utan hinder av gällande begränsning i fråga om syftet med aktieinnehavet.

Jag är emellertid inte beredd att föreslå ändring i de allmänna reglerna om

beskattning av aktieutdelning utan jag förordar att bestämmelser om viss

skattefrihet för utdelning från SILA upptas i en särskild lag.

Den skattebefrielse som jag föreslår bör naturligen begränsas att omfatta

utdelning från SILA till den del denna svarar mot vad SILA självt

har uppburit i utdelningsinkomst från ABA. Med en på detta sätt begränsad

skattefrihet uppnås i allt väsentligt syftet att undvika kedjebeskattning

av ABA:s vinstmedel. I den mån SILA verkställer utdelning med

ianspråktagande av vinstmedel av annat slag bör däremot vanliga beskattningsregler

gälla.

Mitt förslag innebär således att med nyssnämnda begränsning undantag

från skattskyldighet för utdelning på aktie i SILA, som ägs av aktiebolag

eller ekonomisk förening, får medges även om aktien innehas i kapitalplaceringssyfte.

Däremot torde anledning inte föreligga att i övrigt frångå

nuvarande bestämmelser om skattskyldighet för aktieutdelning. Om något

aktiebolag eller någon förening som är delägare i SILA driver penningrörelse

eller försäkringsrörelse eller räknas till de rörelsedrivande s. k. svarta

familj ebolagen, bör således den föreslagna särskilda bestämmelsen inte

gälla. Ej heller bör förslaget beröra förvaltningsföretagens beskattning.

Om ett sådant företag äger aktie i SILA, kan kedjebeskattning undvikas

genom att företaget vidareutdelar mottagen utdelningsinkomst.

De särskilda bestämmelser som jag här förordat om skattefrihet för utdelning

på aktie i SILA bör få tillämpning fr. o. m. 1970 års taxering. Bestämmelserna

bör gälla tills vidare. Jag erinrar emellertid om den klausul

om inlösen av SILA:s aktier i ABA som tagits in i förhandlingsprotokollet

den 27 februari 1969.

Avskrivning på flygplanskontrakt in. in.

I detta sammanhang vill jag ta upp även en fråga om att likställa svenska

luftfartsföretag med rederiföretag såvitt avser rätten att göra avdrag vid inkomsttaxeringen

för avskrivning på leveranskontrakt samt rätten att utnyttja

vissa investeringsfondsinstitut.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 130 år 1969

Gällande rätt

Enligt 1 § förordningen (1966: 172) om avdrag vid inkomsttaxeringen

för avskrivning på köpekontrakt som avser fartyg får den som driver rederirörelse

eller yrkesmässigt fiske göra avdrag vid inkomsttaxering för avskrivning

på köpekontrakt med sammanlagt högst 30 % av det avtalade priset.

Bestämmelsernas giltighet är begränsad till köpekontrakt, som avser

fartyg om minst 20 bruttoregisterton och som slutits under beskattningsår,

för vilket taxering i första instans sker åren 1967—1974. Lagfästandet av

en temporär rätt till kontraktsavskrivning med 30 % motiverades av bl. a.

den pågående utvecklingen inom sjöfarten mot allt större och mer kapitalkrävande

fartyg samt med hänsyn till de subventioner och lättnader, som

beviljas rederinäringen i många länder. I syfte att underlätta ersättningsanskaffning

av fartyg ges vidare en möjlighet till uppskov med beskattningen

av ersättning för fartyg som försålts. Varje rörelseidkare som avyttrat fartyg

är i princip berättigad att vid beräkningen av rörelseinkomst åtnjuta

avdrag för avsättning till särskild investeringsfond för avyttrat fartyg. Bestämmelserna

därom finns i förordningen (1954: 40) om särskild investeringsfond

för avyttrat fartyg. För att förhindra dubbelavdrag föreskrivs i 1 §

av 1966 års förordning att den som fått avdrag för avsättning till nyssnämnda

investeringsfond kan medges avdrag för avskrivning på fartygskontrakt

endast i den mån sådant avdrag överstiger fondavsättningen vid beskattningsårets

utgång. De angivna bestämmelserna är förbehållna dem som i sin

rörelse använder fartyg som tillgång för stadigvarande bruk.

För luftfartsföretagens del saknas motsvarande möjligheter att göra avdrag

för avskrivning på kontrakterade flygplan eller för avsättning till särskild

investeringsfond av vad som erhålls vid försäljning av flygplan. Ej

heller finns någon motsvarighet till den särskilda bestämmelsen i 11 § första

stycket b förordningen (1955: 256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning,

enligt vilken investeringsfond för rörelse kan få tas i anspråk för

sådana kostnader för ombyggnad och reparation av fartyg som belöper på

beskattningsåret.

Framställning från ABA

I en till finansdepartementet den 19 september 1968 inkommen skrift har

ABA hemställt om åtgärder för att likställa svensk luftfart och sjöfart i nu

nämnda avseenden. Till stöd för framställningen anför bolaget att de förhållanden

inom sjöfartsnäringen som låg till grund för lagstiftningen om avskrivningsavdrag

för fartygskontrakt i lika omfattning äger giltighet även för

luftfarten och motiverar en rätt till avdrag för avskrivning på kontrakterade

flygplan.

Bolaget framhåller att utvecklingen inom luftfarten liksom inom sjöfarten

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 130 år 1969

går mot större och mer kapitalkrävande transportenheter. Efter sitt anskaffningsvärde

motsvarar flygplanstyper för interkontinental trafik fartyg av ej

obetydlig storleksordning. Flygplan av exempelvis typ B-747, s. k. jumbojet,

kostar sålunda i anskaffning ca 125 milj. kr. Den snabba tekniska utvecklingen

inom luftfarten i förbindelse med den hårdnande internationella konkurrensen

medför att den ekonomiska livslängden för ett flygplan i linjefart

betydligt understiger den för fartyg gängse. En kontinuerlig ersättningsanskaffning

ställer betungande krav på lufttrafikföretagens kapitaltillgångar

för refinansiering av nytillskotten. Bolaget anför att behovet av ett tidigareläggande

av avskrivningstiden att omfatta även kontraktstiden torde vara

uppenbart. Vad särskilt gäller SAS, avser konsortiet att under 1970-talets

tidigare hälft utbyta äldre flygplan i sin flotta mot flygplanstyper, som motsvarar

då aktuella krav på transportkapacitet och driftsekonomi. Moderbolagen

i konsortiet ställs därmed inför investeringsbehov av betydande

omfattning. Bolaget påpekar att enligt dansk och norsk skattelagstiftning

avdrag medges för avskrivning på köpekontrakt som avser flygplan och att

bolaget således i detta avseende inte har samma konsolideringsmöjligheter

som de båda andra parterna i SAS. För den inrikes bedrivna luftfarten har

denna fråga också stor betydelse.

I framställningen erinras även om de begränsningar av trafikrättigheter

och andra konkurrenspåverkande statliga åtgärder som vidtas utomlands

och som innebär kännbara inskränkningar för svensk luftfartsnäring.

Departementschefen

De särskilda bestämmelserna om rätt till avskrivning av fartyg redan

under kontraktstiden bör ses mot bakgrunden av vad som i allmänhet gäller

om avdrag för avskrivning på leveranskontrakt. Enligt allmänna regler

i anvisningarna till 41 § KL medges sådant avdrag endast i den mån skattskyldig

visar att prisfall på kontrakterade tillgångar redan har skett eller

sannolikt kommer att inträffa då tillgångarna levereras. Förslaget om temporär

rätt till större avdrag för avskrivning på fartygskontrakt avsåg att

möjliggöra en tidigareläggning av den första tidens avskrivning. Av ABA:s

framställning framgår enligt min mening att den teknisk-ekonomiska utvecklingen

inom luftfarten väl motiverar en motsvarande möjlighet till

kontraktsavskrivning såvitt avser flygplan. En beskattningsanordning som

underlättar en långsiktig ekonomisk planering av flygplansanskaffningarna

är önskvärd från allmän synpunkt. Jag har därför intet att erinra mot att

de speciella reglerna om avdrag för avskrivning på fartygskontrakt utvidgas

att omfatta kontrakterade flygplan avsedda att användas för stadigvarande

bruk i luftfartsrörelse. Om en sådan utvidgning genomförs, bör 1966 års lagstiftning

bli tillämplig på flygplanskontrakt som slutits under beskattningsår

för vilka taxering sker något av åren 1969—1974. Frågan om fortsatt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 130 år 1969

giltighet av bestämmelserna om kon Irak [^avskrivning torde få bedömas senare

med hänsyn till utvecklingen inom luftfartsnäringen.

Jag föreslår således sådana ändringar i 1966 års förordning om avdrag

för avskrivning på köpekontrakt som avser fartyg att luftfarten medges en

liknande rätt till avskrivning på flygplanskontrakt. Luftfarten bör enligt

min mening även tillerkännas rätt att beträffande ersättning för försålda

flygplan göra avdrag för avsättning till särskild investeringsfond enligt

samma regler som gäller i fråga om fartyg. Luftfartsföretagen bör även komma

i åtnjutande av möjligheten att i samma utsträckning som gäller fartyg

täcka kostnader för ombyggnad och reparation av flygplan genom medel avsatta

till investeringsfond för konjunkturutjämning. Vad jag nu förordat bör

få tillämpning fr. o. m. 1970 års taxering.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom

proposition föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättade

förslag till

1) lag om viss skattefrihet för utdelning på aktie i Svensk interkontinental

lufttrafik aktiebolag (SILA),

2) lag om ändring i förordningen (1966: 172) om avdrag vid inkomstaxeringen

för avskrivning på köpekontrakt som avser fartyg,

3) lag om ändring i förordningen (1954:40) om särskild investeringsfond

för avyttrat fartyg,

4) lag om ändring i förordningen (1955: 256) om investeringsfonder för

kon junkturut jämn ing.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690448

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1969:62 Betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om viss skattefrihet för utdelning på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik akti s. 1 i texten